Interpellation 2015/16:301 Vaccinationsprogrammet

av Sotiris Delis (M)

till Statsrådet Gabriel Wikström (S)

 

Vaccinationer fungerar. De räddar liv och minskar lidande. I dag råder det, enligt en rapport som riksdagens utredningstjänst (RUT) tagit fram på vårt uppdrag, brist på vissa vacciner som ingår i det allmänna vaccinprogrammet i Sverige. Ökad efterfrågan i världen på kombinationsvacciner samt produktionsproblem uppges vara orsakerna. Det är en bristsituation som ser likadan ut över hela landet och som råder även i andra europeiska länder.

Enligt svensk lag regleras det allmänna vaccinationsprogrammet i smittskyddslagen, och alla barn under 18 år i Sverige kan vaccineras mot nio sjukdomar: polio, difteri, stelkramp, kikhosta, infektioner orsakade av Haemophilus influenzae typ b, mässling, påssjuka och röda hund samt allvarliga sjukdomar orsakade av pneumokocker. Flickor erbjuds även vaccin mot humant papillomvirus (HPV). Det är regeringen som fattar beslut om vilka vacciner som ska ingå.

För att hindra spridning av smittsamma sjukdomar måste kommuner och landsting erbjuda vaccinationer. I det åtagandet ingår också kompletterande vaccinationer till barn som inte tidigare har vaccinerats enligt programmet. Med tanke på den demografiska utvecklingen i Sverige är det inte omöjligt att efterfrågan kommer att öka.

Sedan slutet av 2014 har det enligt den RUT-rapport vi tagit fram förekommit restnoteringar av vacciner inom barnvaccinationsprogrammet. I rapporten uppger organisationen Sveriges kommuner och landsting (SKL) att de räknar med att kunna utföra vaccinationer inom vaccinationsprogrammet, på kort sikt, det vill säga under 2016. Därefter är det enligt SKL mer osäkert om landstingen kommer att kunna utföra vaccinationer enligt vaccinationsprogrammet om bristen blir värre. Enligt SKL uppges tillgången på vaccin vara likartad i alla landsting.

Folkhälsomyndigheten, SKL och Läkemedelsverket samverkar för att upprätthålla vaccinationsprogrammet och säkerställa tillgång till de vacciner som används inom ramen för programmet. Landstingen ansvarar för upphandling och inköp av vacciner som ingår i de nationella vaccinationsprogrammen.

Folkhälsomyndigheten har nationellt samordningsansvar för vaccinationsfrågorna i Sverige. I samråd med Läkemedelsverket bedömer Folkhälsomyndigheten lämpligheten av alternativa läkemedel, gör eventuella anpassningar i nationella program och föreslår prioriteringar för användning av ersättningsvaccin vid bristsituationer. 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet följande:

 

Hur ämnar statsrådet och regeringen hantera denna utmaning?

Finns det beredskap och vilja att garantera att vaccinationsprogrammet upprätthålls?

Har statsrådet någon handlingsplan?