Interpellation 2015/16:195 Skattepolitikens målsättning

av Anette Åkesson (M)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Regeringen vill gärna sätta bilden av politiken som förs som en där de allra svagaste och minst ekonomisk bemedlade i samhället gynnas. Finansministern vill gärna tala om den skattelättnad som nu föreslås för Sveriges pensionärer eller beskriva förändringarna av RUT-avdraget med ord som att människor inte ”ska kunna hyra in kocklandslaget på sin 50-årsfest” (Aftonbladet den 23 oktober 2014).

Faktum är att regeringen nu genomför såväl breda som stora skattehöjningar. För världens näst högst beskattade folk ökar regeringen nu skatteuttaget med över 150 miljarder kronor under kommande år. Det handlar om inkomstskatt för den som arbetar efter 65 år fyllda, om höjda arbetsgivaravgifter för anställda under 21 år fyllda och om slopade skattelättnader för de många arbetande småbarnsföräldrar som tar hjälp med städningen hemma.

Regeringens budget minskar kassan för de flesta; totalt handlar det om åtta av tio hushåll i Sverige. Särskilt hårt drabbas bilberoende människor. Höjd dieselskatt och höjd bensinskatt finns med bland de dryga 150 miljarder kronor i skattehöjningar som återfinns i regeringens budgetproposition för åren 2016–2019. När regeringen nu fortsätter denna inslagna bana med kilometerskatt och flygskatt görs bördan än tyngre.

Under 1990-talet väckte den dåvarande finansministern Anne Wibble (FP) stor uppståndelse genom ett uttalande om att alla svenskar borde ha en årslön på banken. Det ansågs då som ett orealistiskt mål för gemene man att spara ihop till och är så än i dag. Få människor har i dag en ekonomisk buffert sparad som kan täcka bortfallet av lönen under någon längre tidsperiod. Risken för människor att stå utan lön ökar väsentligt med nuvarande regering. Såväl Finanspolitiska rådet som Konjunkturinstitutet, Svenskt Näringsliv och andra har påtalat att antalet arbetstillfällen i Sverige kommer att minska genom regeringens politik. Jag har inte sett någon långsiktig analys som visar att sysselsättningen bedöms öka som en följd av regeringens stora och breda skattepålagor för vanliga människor.

På en enda plats i världen är människor högre beskattade än här. Det är Aruba, en ö i Västindien. På Aruba bor bara drygt 100 000 människor, men ön ett semesterparadis för västerlänningar och andra som har råd.

 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson hur hon ser på Sveriges andraplats i världens högskatteliga. Är det en målsättning för regeringen att svenskarna ska vara världens högst beskattade folk, och om så – varför?