Regeringens skrivelse 2015/16:86
| En samlad strategi för |
Skr. |
| dopnings- och tobakspolitiken 2016 – 2020 | 2015/16:86 |
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 4 februari 2016
Ylva Johansson
Gabriel Wikström
(Socialdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen redogör regeringen för en förnyad men fortsatt samlad strategi för
Det finns skäl att ta nya steg inom
En stor del av det praktiska
1
Skr. 2015/16:86 och bör få en starkare och tydligare roll att stödja genomförandet av
2
Skr. 2015/16:86
Innehållsförteckning
| 1 | Ärendet och dess beredning ............................................................. | 4 | |
| 2 | Utgångspunkter för |
||
| insatser | ............................................................................................. | 6 | |
| 2.1 | En samlad strategi för alkohol |
||
| ........................................... | dopnings - och tobakspolitiken | 6 | |
| 2.2 ...................................... | Den nationella folkhälsopolitiken | 6 | |
| 3 | 15 | ||
| 4 | 29 | ||
| 4.1 ................ | Perspektiv som ska genomsyra ANDT - arbetet | 29 | |
| 4.2 .................................................... | Mål och insatsområden | 36 | |
| 5 | Genomförande .....................................................och uppföljning | 60 | |
| 5.1 ............................................. | Gällande ansvarsfördelning | 60 | |
| 5.2 ............ | Utveckling av en organisation för genomförande | 63 | |
5.3Folkhälsomyndigheten bör få en starkare och
| tydligare roll .................................................................... | 64 |
5.4Rådet för
| tobaksfrågor..................................................................... | 67 | |
| 5.5 | Samordning på regional nivå........................................... | 68 |
| 5.6 | Forskning......................................................................... | 70 |
| 5.7 | Det civila samhällets organisationer................................ | 70 |
| 6 Ekonomiska konsekvenser ............................................................. | 71 | |
| Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 februari 2016 ..... | 72 | |
3
Skr. 2015/16:86
1 Ärendet och dess beredning
I december 2010 lade regeringen fram propositionen En samlad strategi för
Under våren 2015 inbjöd statsrådet Gabriel Wikström till fyra dialogmöten med berörda aktörer om framtida utmaningar inom
Erfarenheter och synpunkter har också inhämtats från regeringens råd för
Även berörda myndigheter har inbjudits att ge sin syn på strategins målstruktur, uppföljningssystem och samordningen av
1Samlad uppföljning av
2Socioekonomiska och demografiska skillnader på
och tobak, Folkhälsomyndigheten, 2015.
3Utvärdering av regeringens strategi för
4dnr S2015/03976/FST.
4
nationellt och regionalt. Myndigheterna lämnade sina rapporter i oktober Skr. 2015/16:86 2014. 5
Dessa underlag har legat till grund för mål och inriktning för strategiperioden
5 dnr S2014/03182/FST
5
| Skr. 2015/16:86 2 | Utgångspunkter för |
| dess mål och insatser |
2.1En samlad strategi för
I december 2010 lade regeringen fram propositionen En samlad strategi för
I propositionen angavs även att en tydlig struktur för uppföljning av utvecklingen av konsumtion och missbruk, av medicinska och sociala skadeverkningar samt av verksamhet och insatser skulle byggas upp under strategiperioden. Under 2013 beslutade regeringen om ett enhetligt uppföljningssystem (dnr S2013/02377/FST) och vilka indikatorer som ska utgöra s.k. kärnindikatorer för uppföljning av respektive mål. Folkhälsomyndigheten, som ansvarar för uppföljningssystemet, inkom till regeringen med en samlad uppföljning av strategin i oktober 2015. De indikatorer som ingår i systemet är tillgängliga på webbplatsen http://www.andtuppfoljning.se/.
I denna skrivelse redovisas resultat och erfarenheter från strategiperioden
2.2 Den nationella folkhälsopolitiken
| Att minska tobaksbruket och begränsa alkoholskadorna samt att arbeta | |
| för ett narkotika- och dopningsfritt samhälle har länge varit viktiga mål | |
| för folkhälsoarbetet i Sverige. | |
| Folkhälsa är ett samlingsbegrepp för hela befolkningens hälsotillstånd | |
| där hänsyn tas till såväl nivå som fördelning av hälsa. En god folkhälsa | |
| handlar alltså om att hälsan bör vara så god som möjligt och så jämlikt | |
| 6 | fördelad som möjligt. Folkhälsan är inte endast ett mål och resultat av |
välfärdspolitiken utan även ett medel för och investering i utveckling och Skr. 2015/16:86 tillväxt i samhället.6 Hälsans nivå och fördelning påverkas av ett lands
samlade politik. Den ekonomiska tillväxten är utan tvivel viktig för folkhälsan, då den skapar resurser för att förbättra befolkningens levnadsförhållanden. Men om inte resurserna fördelas på ett någorlunda rättvist sätt ger tillväxt i sig inga stora bidrag till jämlikhet i hälsa.
Våren 2003 antog riksdagen ett övergripande nationellt mål för folkhälsoarbetet som innebär ”att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen” och en samlad målstruktur (Mål för folkhälsan, prop. 2002/03:35).
Det övergripande folkhälsomålet förtydligar samhällets ansvar för människors hälsa genom att lyfta fram sambandet mellan samhälleliga förutsättningar, som kan påverkas genom politiska beslut, och den sammantagna hälsoutvecklingen i befolkningen. För att nå målet krävs ett strukturerat, långsiktigt, målinriktat, tvärprofessionellt och sektorsövergripande arbete på samhällets alla nivåer.
Hälsans bestämningsfaktorer – strategiskt vägval i en samlad målstruktur
En individs hälsa påverkas av genetiska, sociala och ekonomiska faktorer liksom av faktorer som är relaterade till individuella karaktäristika och beteenden. Vissa av dessa faktorer påverkas av individen själv, andra av samhället och omgivningen och kanske de flesta av ett komplicerat samspel mellan individuella och samhällsrelaterade faktorer. Världshälsoorganisationen (WHO) kallar dem för hälsans bestämningsfaktorer.
Forskning visar att flertalet av dagens sjukdomar har multifaktoriella orsaksmönster. Det innebär att det inte finns en faktor som är tillräcklig eller nödvändig för att någon individ ska bli sjuk, utan många olika faktorer bidrar tillsammans till att ett sjukdomstillfälle ska inträffa. Olika bidragande faktorer kan även påverka varandra. Man talar om synergi mellan faktorer då effekten av den ena är beroende av den andra. Det handlar om långa kedjor, eller snarare ett nätverk av förhållanden som kan omfatta allt från hur den förda ekonomiska politiken inverkar på arbetsmarknaden, hur arbetslöshet påverkar människors livssituation och upplevelse av sammanhang till hur människor i olika livssituationer hanterar t.ex. alkohol, tobak och fysisk aktivitet. Många av de faktorer som påverkar befolkningens livsvillkor ligger utanför den enskilda människans kontroll. Vissa av dessa bestämningsfaktorer påverkar vissa grupper eller delar av befolkningen i högre grad än andra. Sammanfattningsvis utgår folkhälsopolitiken från sådana faktorer i samhällen och människors levnadsförhållanden som bidrar till hälsa och ohälsa i stället för att utgå från sjukdomar eller hälsoproblem.
Det svenska folkhälsoarbetet utgår helt från sådana bestämningsfaktorer. En bestämningsfaktor kan verka både som
6 Se t.ex. The contribution of health to the economy in the European Union, European Commission, augusti 2005.
7
Skr. 2015/16:86 att motverka eller minska sådana faktorer som bidrar till ohälsa (riskfaktorer). En friskfaktor främjar hälsa och förebygger ohälsa medan en skyddsfaktor kan liknas vid en buffert mot en risk dvs. en faktor som förändrar effekterna av att utsättas för en risk och ökar sannolikheten för ett positivt utfall. Exempel på friskfaktorer är fysisk aktivitet och trivsel i skolan. God ekonomi och nära relationer är exempel på skyddsfaktorer. En riskfaktor för ett visst beteende är inte nödvändigtvis detsamma som en orsak till beteendet. Snarare är en riskfaktor en egenskap, en händelse, ett förhållande eller en process som ökar sannolikheten eller risken för att ett visst beteende ska utvecklas. Exempel på riskfaktorer är rökning och arbetslöshet.
Det är mer effektivt att inrikta folkhälsoarbetet på faktorer som påverkar och bestämmer människors hälsoutveckling än på enskilda sjukdomar. En annan fördel med att utgå från hälsans bestämningsfaktorer är att de är möjliga att påverka med politiska beslut.
Att utgå från bestämningsfaktorer för hälsa innebär även stora fördelar när det gäller uppföljning av folkhälsan. Bestämningsfaktorernas utveckling är lättare att följa över tid än sjukdomsutvecklingen, eftersom det kan ta flera decennier innan sjukdom eller annan ohälsa uppkommer.
En utgångspunkt för den svenska folkhälsopolitiken är alltså att det är mer effektivt att inrikta folkhälsoarbetet på bestämningsfaktorer för hälsan, dvs. de livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor som påverka folkhälsan, än på enskilda sjukdomar.
De bestämningsfaktorer som har störst betydelse för hälsan har grupperats i elva målområden, i en målstruktur. Målstrukturen innefattar bestämningsfaktorer för att öka jämställdheten och att motverka ökade inkomstklyftor och ojämlikhet, att minska fattigdom och utveckla bl.a. socialt kapital, att främja trygga och likvärdiga uppväxtvillkor för barn och ungdomar, att minska sjukfrånvaron, att skapa lättillgängliga områden för rekreation och att främja trygga och säkra miljöer och produkter samt en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Målstrukturen omfattar även bestämningsfaktorer som stödjer och underlättar den enskilda människans val av hälsosamma levnadsvanor och livsstilar (Mål för folkhälsan, prop. 2002/03:35).
De elva folkhälsopolitiska målområdena
1.Delaktighet och inflytande i samhället
2.Ekonomiska och sociala förutsättningar
3.Barns och ungas uppväxtvillkor
4.Hälsa i arbetslivet
5.Miljöer och produkter
6.Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
7.Skydd mot smittspridning
8.Sexualitet och reproduktiv hälsa
9.Fysisk aktivitet
10.Matvanor och livsmedel
11.Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel
8
Tobak, alkohol, narkotika och dopning omfattas av målområde 11
Bruk av ANDT kan leda till olika fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. Förutom olika former av medicinska skadeverkningar och sjukdomar orsakar alkohol och narkotika även olyckor, social utslagning, våld och annan brottslighet liksom familje- och relationsproblem. Alkohol- och narkotikabruk under ungdomen riskerar att skapa störningar eller avbrott i processen att bli vuxen, vilket minskar möjligheten att slutföra utbildning och få ett arbete. Detta är något som i sin tur ökar risken för social utslagning, psykisk ohälsa, kriminalitet och allvarligare missbruksproblem senare i livet.
Trots att regleringen av de olika substanserna skiljer sig åt har ANDT flera gemensamma nämnare. Orsakerna till att människor brukar rusmedel och utvecklar beroende och missbruk av dessa medel är i många fall desamma. Ofta har en enskild person problem med flera av de beroendeframkallande medlen.
Bruk och missbruk av ANDT har starkt samband med individers livsvillkor och sociala position och är vanligare i socioekonomiskt svagare grupper och i grupper med låg utbildningsnivå.
Viktiga bakomliggande faktorer för utvecklingen inom målområde 11 är tillgänglighet, pris och sociala normer. Dessa faktorer utgör därför viktiga grundbultar i den politik som bedrivs inom målområdet.
Alkoholpolitiken
Den svenska alkoholpolitikens mål är att främja folkhälsan genom att minska alkoholens skadeverkningar. Alkoholen påverkar i stort sett hela kroppen. Enligt WHO finns det mer än 60 sjukdomar som har ett samband med hög alkoholkonsumtion.
Minskad allmän konsumtion leder till minskade alkoholskador i befolkningen.7 Detta samband har benämnts totalkonsumtionsmodellen. Det innebär att måttlighetskonsumenter som grupp betraktad står för en större andel av alkoholrelaterade skador än de som dricker mest, helt enkelt för att de är fler. Den totalt sett största förebyggande effekten uppnås därför om de alkoholpolitiska insatserna riktas mot hela befolkningen och inte endast mot högriskgrupperna. Den svenska alkoholpolitiken har sedan mitten på
Totalkonsumtionen har hållits nere främst genom ekonomiska och fysiska tillgänglighetsbegränsande åtgärder. Alkoholbeskattning är ett viktigt alkoholpolitiskt instrument. Genom ökade priser begränsas alkoholens ekonomiska tillgänglighet vilket leder till minskad efterfrågan och konsumtion. Inte bara den totala konsumtionen minskar med högre pris, utan även storkonsumtionen minskar.8 Genom statligt monopol på detaljhandel, Systembolaget, regleras alkoholhanteringen. Detaljhandelsmonopolet kan därmed ses som ett verktyg för att eliminera incitamentet att
7Alcohol Control Policies in Public Health Perspective, WHO, 1975.
8Forskning i korthet: Alkoholforskning och politiken, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv
och välfärd (Forte), 2013.
Skr. 2015/16:86
9
Skr. 2015/16:86 öka försäljningen samtidigt som antalet försäljningsställen, öppettider, former för försäljning, ålderskontroll och marknadsföring kontrolleras mer effektivt. Forskningsöversikter från en rad länder visar att detaljhandelsmonopol reducerar såväl konsumtion som skador. Andra alkoholpolitiska instrument som har effekter på konsumtion och alkoholskador är åldersgränser, promillegränser i trafiken, regler för servering av alkohol och reglering av marknadsföring.
Den svenska alkoholpolitiken är utformad utifrån en nationell kontext, men vägleds även av
Alkoholpolitiken är främst medlemsstaternas kompetens. Vissa initiativ sker dock inom ramen för
Narkotikapolitiken
Målet för narkotikapolitiken är ett narkotikafritt samhälle. Under 1960- och
9Global Strategy to reduce the harmful use of alcohol, WHO (WHA63:13).
10Actionplan on youth drinking and on heavy episodic drinking
the Committee on National Alcohol Policy and Action (CNAPA) September 2014.
10
som de flesta andra länder, har anslutit sig till dessa konventioner som Skr. 2015/16:86 också vägleder politiken.
Inom ramen för visionen om ett narkotikafritt samhälle ska personer med narkotikamissbruk eller
Dopningspolitiken
Det övergripande målet för dopningspolitiken är att minska bruket av förbjudna substanser som bidrar till ohälsa, ökat våld och kriminalitet i samhället. Den svenska lagen mot dopning som trädde i kraft 1992 föregicks av att Sverige ratificerade Europarådets konvention mot dopning inom idrotten. Lagen har under åren skärpts och är ett bra redskap för att motverka den illegala hanteringen av dopningssubstanser i hela vårt samhälle. Polisens och tullens beslag av illegala dopningssubstanser av polis och tull är omfattande vilket pekar på att även bruket är påtagligt. Insatser mot dopning görs av olika myndigheter, organisationer och företag. En samordning av dessa insatser är viktig för att kunskap ska finnas om förebyggande insatser samt information och utbildning om skaderiskerna med bruket och god vård och behandling av brukare. Idrottsrörelsens etablerade verksamhet inom antidopningsverksamheten tillsammans med andra aktörer är en god resurs i en ökad samverkan.
Tobakspolitiken
Det övergripande målet för svensk tobakspolitik är att minska allt tobaksbruk och förhindra att minderåriga börjar använda tobak. Det finns i dag många olika produkter som innehåller tobak, till exempel cigaretter, snus, vattenpipstobak och tuggtobak. Tobaksrökning är fortfarande västvärldens enskilt största förebyggbara folkhälsoproblem och beskrivs av Världshälsoorganisationen (WHO) som en global epidemi som årligen dödar 5,4 miljoner människor.11
Förutom tobaksbrukets stora inverkan på hälsan ger det upphov till stora kostnader för såväl stat, landsting, kommuner och arbetsgivare som brukaren själv. Rökningen i Sverige kostar samhället totalt minst 30 miljarder kronor per år i sjukvårdskostnader, produktionsbortfall och sjukskrivningar.
Tobakens skadeverkningar kan bara minskas genom ett brett arbete som omfattar många olika strategier och målgrupper. Särskilt viktiga åtgärder är information, utbildning, opinionsbildning, målgruppsanpassad tobaksavvänjning, rökfria miljöer, skyddande och begränsande lagstiftning med syfte att kontrollera tobaksindustrin och en aktiv prispolitik, allt för att minska tillgängligheten och förändra människors attityder till tobak.
År 2003 antogs ramkonventionen om tobakskontroll. Hittills har 180 parter anslutit sig till konventionen. Konventionen innehåller metoder och strategier med vetenskapligt stöd för att både minska efterfrågan på och tillgången till tobak. Sverige ratificerade konventionen 2005 och förstärkte i samband med det tobakslagen på några punkter. Bland annat
11 World Health Organization, 2008.
11
Skr. 2015/16:86
12
skärptes reglerna om marknadsföring av tobak och ett förbud mot lågpriscigaretter och förpackningar med mindre än 19 cigaretter infördes. År 2005 förbjöds även rökning i serveringsmiljöer och 2010 förändrades reglerna om försäljning av tobak, för att öka efterlevnaden av tobakslagen.
Det finns flera direktiv och rådsrekommendationer från EU som påverkar den svenska tobakspolitiken. År 2014 antogs ett reviderat tobaksproduktdirektiv som ska vara genomfört inom EU senast den 20 maj 2016. Direktivet ställer bland annat krav på förbud mot cigaretter och rulltobak med karakteristisk smak. Direktivet syftar bland annat till att göra tobaksprodukter mindre attraktiva och den viktigaste målgruppen är ungdomar.
Folkhälsoarbete
Folkhälsoarbete används som sammanfattande term för det konkreta arbete som utförs för att bidra till att uppnå målet med folkhälsopolitiken. Folkhälsoarbete i den mening regeringen använder begreppet avser planerade och systematiska insatser för att främja hälsa och förebygga sjukdom. En uttalad avsikt är att påverka faktorer
Det främjande och förebyggande folkhälsoarbetet omfattar många sektorer på lokala, regionala och nationella nivåer och avser både produktion och förmedling av kunskap, direkt åtgärdsarbete och tillsyn. Det huvudsakliga praktiska folkhälsoarbetet utförs på regional och lokal nivå av länsstyrelser, landsting, kommuner och civilsamhällets organisationer.
Det förebyggande arbetet diskuteras ofta utifrån tre olika nivåer: universell, selektiv och indikerad nivå. Insatser på de olika nivåerna skiljer sig åt såtillvida att
–universella insatser riktar sig till hela befolkningen innan problemen har utvecklats,
–selektiva insatser riktas till identifierade riskgrupper,
–indikerade insatser riktas till individer; där ingår behandling av problem eller återfallsprevention.
Universella insatser på samhällsnivå påverkar fler riskutsatta vilket betyder att små insatser för många ofta är effektivare än stora insatser för ett fåtal. Det gäller i alla åldersgrupper men kanske särskilt under uppväxtåren. I Sverige, som har en universell socialpolitik, är det naturligt att utgå från att alla har samma rättigheter och samma behov. Men ibland kan ett sådant synsätt innebära en risk för att vissa grupper med särskilda svårigheter osynliggörs. Betoningen på det generella gör det lätt att tala
om samma åtgärder, insatser och behandling för hela befolkningen vilket Skr. 2015/16:86 innebär att de speciella behov som många människor, och grupper av
människor har, lätt glöms bort. Det är därför viktigt att de strukturellt inriktade, ofta universella insatserna inom samhällets välfärdssystem och fördelningspolitik kombineras med selektiva och indikerade åtgärder. Alltså, att inte välja antingen eller, utan både och.
I detta sammanhang kan det vara på sin plats att ta upp ett begrepp som vunnit gehör under senare år – proportionell universalism. Uttrycket myntades av Marmotkommissionen12 som konstaterade att det finns en social gradient i hälsa (utbildning och socioekonomiska förhållanden). Med detta menas att det på gruppnivå finns ett samband mellan social position och hälsa som innebär att lägre social position innebär större risk för ohälsa. Kommissionen förordade därför universella åtgärder, som inriktas mot att reducera gradienten i hälsa med en omfattning och intensitet som är proportionell till graden av utsatthet. Ur ett svenskt perspektiv är det inget nytt med generella åtgärder som riktas till alla men i större omfattning till dem som har de största behoven. Det svenska välfärdssystemet är uppbyggt på denna princip. Exempelvis inom skolväsendet, som riktar sig till alla elever, ska hänsyn tas till deras olika behov. Ett syfte ska vara att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Elevhälsan ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande men har också ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande. Forskning visar att den största preventionseffekten nås om selektiva insatser kombineras med insatser riktade till hela befolkningen. Forskning visar också att om dessa insatser utformas så att flera riskfaktorer på flera nivåer påverkas samtidigt så är effekten ännu större.
Folkhälsoarbete måste bedrivas utifrån många olika perspektiv även om syftet och målen är desamma. Det är samtidigt viktigt att beakta hur olika perspektiv kompletterar varandra och därmed utgör delar i en samlad folkhälsostrategi. Valet av perspektiv påverkar både utformningen av de hälsopolitiska målen och utformningen av de strategier som ska bidra till att förverkliga uppsatta mål.
En naturlig utgångspunkt för många folkhälsoinsatser är att fokusera på olika påverkbara
Riskperspektiv
Riskperspektivet utgör traditionellt den självklara utgångspunkten när det gäller att minska
12 Marmotkommissionen tillsattes 2005 av Världshälsoorganisationen för att analysera hälsans bestämningsfaktorer utifrån ett jämlikhetsperspektiv.
13
Skr. 2015/16:86 termer av minskat bruk av ANDT, dels i termer av minskad exponering av ANDT.
I riskperspektivet kan, i jämförelse med t.ex. sjukdomsperspektivet, olika mål och intressekonflikter lättare tydliggöras. Det finns vissa fördelar med riskperspektivet, bl.a. att det finns utvecklade metoder för att bedöma olika riskers betydelse ur ett samlat folkhälsoperspektiv. Tillsammans med en bedömning av möjligheterna att påverka olika risker ger detta ett bra underlag för prioritering mellan olika riskorienterade folkhälsoinsatser.
Vidare är riskperspektivet i högre grad än sjukdomsperspektivet åtgärdsinriktat. Utgångspunkten för att t.ex. minska bruket av tobak är hur tobaksbruket påverkar sjuklighet och tidiga dödsfall generellt snarare än i vilken utsträckning det påverkar en viss sjukdom. Finns det, som när det gäller tobak, en mycket god kunskap om sambanden mellan riskexponering och olika sjukdomar kan man relativt säkert beräkna sjukdomsspecifika effekter av olika förändringar i riskpanoramat. Detta innebär att effekterna av en riskstrategi kan översättas till effekter på såväl enskilda sjukdomar som den samlade sjukdomsbördan. Den samlade sjukdomsbördan i en befolkning kan uttryckas i antal år förlorade på grund av ohälsa, funktionshinder eller för tidig död. Detta mått kallas DALY:s
Riskspecifika förebyggande program tenderar att bli lite isolerade, varför det finns risk för att missa samband mellan livsvillkor och levnadsvanor, liksom de synergieffekter som ofta finns mellan olika riskfaktorer. Det kan också i praktiken vara svårt att samordna ett stort antal insatser mot olika risker i det lokala folkhälsoarbetet, t.ex. inom skolväsendet. Det är därför speciellt viktigt att de förebyggande insatserna är förankrade ur ett tydligt folkhälsoperspektiv. Det kan handla om att motivera varför tillgängligheten av t.ex. alkohol på olika sätt begränsas eller varför det ansetts viktigt att lagreglera tobaksförpackningar. Det kan också handla om att tydliggöra att huvudstrategin för de aktuella
Tre av de sju långsiktiga mål som formulerades i proposition 2010/11:47 har ett riskperspektiv. Dessa är långsiktigt mål 1: Tillgång till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska, långsiktigt mål 4: Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska och långsiktigt mål 6: Antalet döda och skadade på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska.
Målgruppsperspektiv
Målgruppsperspektivet, som avser en viss del av befolkningen, är ett annat perspektiv som är relativt vanligt inom
Inom folkhälsoarbetet är det mycket vanligt att utgå från olika åldersgrupper. Denna åldersrelaterade målgruppsorientering är vanligast när det gäller insatser för barn och ungdom samt för äldre (över 65 år). Det
finns vidare ofta goda skäl att koppla samman olika åldersrelaterade
14
målgrupper i ett livscykelperspektiv med fokus t.ex. på hur livsvillkor Skr. 2015/16:86 och levnadsvanor under en fas i livet påverkar hälsan under en senare fas
i livet. En annan vanlig typ av målgruppsindelning är att man fokuserar på social- och yrkesgrupper som löper särskilt stor risk att drabbas av sjukdom och förtida död. I dessa fall talar man ofta om riskgrupper.
Detta riskgruppsperspektiv – som således utgör en typ av målgruppsorientering – kan ofta ge goda möjligheter att analysera och förstå hälsans villkor bland t.ex. socialt utsatta grupper.
Målgrupps- och riskgruppsperspektivet ger ofta goda möjligheter att fånga och förstå olika gruppers livsvillkor och hur dessa påverkar levnadsvanor utifrån en helhetssyn på hälsans villkor. Hälsans goda och ohälsans onda cirklar kan därmed tydliggöras liksom det faktum att flertalet så kallade riskgrupper har många risker vilket gör det möjligt att beakta kluster av risker snarare än enbart enskilda risker och söka utforma strategier som bryter dessa mönster.
Tre av de långsiktiga mål som formulerades i propositionen 2010/11:47 har ett målgruppsperspektiv. Dessa är långsiktigt mål 2: Barn ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak, långsiktigt mål 3: Antalet barn och unga som börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska successivt minska och långsiktigt mål 5: Kvinnor och män med missbruk eller beroende ska ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet.
3
Den strategi som presenterades i proposition 2010/11:47 innehöll sju långsiktiga mål för
1.Tillgång till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska.
12.Barn ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak.
13.Antalet barn och unga som börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska successivt minska.
14.Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska.
15.Personer med missbruk eller beroende ska ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet.
16.Antalet döda och skadade på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska.
17.En folkhälsobaserad och restriktiv syn på ANDT inom EU och internationellt.
15
Skr. 2015/16:86 Strategiperioden har nu löpt ut och regeringen redogör här för resultaten i förhållande till uppsatta mål. Resultatredovisningen inleds med en kort redogörelse för de skäl som lyftes fram för respektive mål i prop. 2010/2011:47 följt av resultaten, vilka i huvudsak baseras på Folkhälsomyndighetens samlade uppföljning av strategin13 och myndighetens analys av socioekonomiska och demografiska skillnader på
Eftersom uppföljningssystemets indikatorer inte ger en helt fullständig bild av utvecklingen inom respektive mål har även andra källor beaktats i regeringens slutsatser, såsom Socialstyrelsens öppna jämförelser av missbruks- och beroendevården liksom andra rapporter som inkommit under strategiperioden.
Långsiktigt mål 1: Tillgång till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska
I proposition 2010/11:47 angavs att en av de mest effektiva åtgärderna för att minska
Resultat
Upprätthållande av åldersgränser, antalet försäljningsställen och pris är några indikatorer för att följa upp målet om att begränsa tillgängligheten. Uppföljningen visar att tillgängligheten till alkohol via Systembolaget varit relativt oförändrad under strategiperioden både vad avser antal försäljningsställen, priser och öppettider. Antalet försäljningsställen för folköl och tobak har minskat med 8 respektive 5 procent under strategiperioden
Som tidigare nämnts har priset stor betydelse för tillgängligheten och därmed konsumtionen. Sedan 2011 har det reala detaljhandelspriset (vid Systembolaget) varit i stort sett oförändrat för samtliga alkoholtyper medan priserna på serveringsställen har ökat. De reala priserna på tobak har däremot ökat med 13 procent under strategiperioden. Inom narkotikaområdet saknas till stora delar data över den faktiska tillgången och efterfrågan, så för uppföljningen används en indikator som belyser s.k. gatupriser för olika narkotiska preparat. Gatupriserna för cannabis har ökat kraftigt under den senaste tioårsperioden samtidigt som priset på amfe-
13Samlad uppföljning av
14Socioekonomiska och demografiska skillnader på
och tobak, Folkhälsomyndigheten, 2015.
16
tamin, heroin och ecstasy har minskat över tid. Kokainpriset har sett över Skr. 2015/16:86 en längre period varit relativt stabilt.
Åldersgränser utgör ett viktigt tillgänglighetsbegränsande instrument för att skydda barn och unga från alkohol och tobak. Det är därför viktigt att åldersgränser upprätthålls. Systembolaget mäter detta kontinuerligt genom s.k. provköp. År 2014 begärdes legitimation vid 97 procent av köptillfällena, vilket innebär en ökning med 3 procentenheter under strategiperioden. Samtidigt är Systembolaget den vanligaste anskaffningskällan både för elever i grundskolans årskurs 9 och för elever som går år 2 i gymnasieskolan, även om inte ungdomarna själva köpt alkoholen. Den näst vanligaste källan till alkohol i årskurs 9 är från personer som säljer insmugglad alkohol. Detta gäller även för pojkar i gymnasieskolan, medan den näst vanligaste källan till alkohol för flickor i gymnasieskolan är restauranger. Sett över strategiperioden har anskaffning från Systembolaget minskat och i övrigt är förändringarna marginella.
När det gäller ungas möjlighet att köpa cigaretter och snus har utvecklingen varit oförändrad under strategiperioden då det gäller elever i årskurs 9. Däremot anger fler av eleverna under 18 år i gymnasieskolan att de köper sina cigaretter själva medan tillgängligheten avseende snus inte visar något tydligt mönster.
När det gäller tillgång till anabola androgena steroider (AAS), dvs. dopningsmedel, saknas data över tillgängligheten.
Som beskrivits i inledningen bygger den svenska alkoholpolitiken på totalkonsumtionsmodellen, som innebär att alkoholpolitiska insatser riktas mot hela befolkningen och inte enbart mot högriskgrupper. Därför är den totala alkoholanskaffningen (som mått på den totala konsumtionen) en viktig indikator för uppföljningen av mål 1. Uppföljningen visar att den totala alkoholanskaffningen i befolkningen har varit tämligen oförändrad under strategiperioden. År 2014 uppskattas alkoholanskaffningen till 9,3 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre.15 Försäljningen av cigaretter har under strategiperioden minskat med 18 procent medan snusförsäljningen inte visar något tydligt mönster.
Sammanfattning och slutsatser
En sammanvägning av de indikatorer som används för att mäta utvecklingen i relation till målet visar att utvecklingen går i enlighet med målet när det gäller alkohol och tobak. Den ökade tillgängligheten till alkohol som skett genom ökat antal serveringsställen har sannolikt kompenserats av ökade priser.
Då det gäller barn och unga har tillgängligheten till alkohol minskat bl.a. genom ett allt bättre upprätthållande av åldersgränser på Systembolaget. Däremot har ungas möjlighet att få tillgång till cigaretter och snus inte minskat på samma sätt. En tät och kvalitativ tillsyn på både regional och lokal nivå säkrar att alkohol- och tobakslagen följs. Många kommuner har samarbetat för att öka sin kompetens och även kvaliteten i
15 Den totala alkoholanskaffningen består av registrerad alkoholförsäljning och oregistrerad alkoholanskaffning. Den oregistrerade alkoholanskaffningen består i sin tur av uppskattad resandeinförsel, smuggling, hemtillverkning och anskaffning via internet.
17
Skr. 2015/16:86 handläggnings- och tillsynsarbetet. Kommunerna har genom nya lagbestämmelser fått möjlighet att genomföra kontrollköp av folköl och tobak, vilket inneburit bättre möjligheter för kommunen att kontrollera om försäljare förvissar sig om att en köpare har fyllt 18 år.
Länsstyrelserna har också bedrivit ett utvecklingsarbete inom alkohol- och tobakstillsynen, vilket inneburit att antalet verksamhetstillsyner har ökat och fått högre kvalitet. Den löpande granskningen av kommunala beslut enligt alkohol- och tobakslagen har mellan 2011 och 2014 ökat från 100 till 2 700 ärenden. Länsstyrelserna har också utvecklat sin råd- och stödfunktion till den kommunala tillsynen. Alla länsstyrelser utövade tillsyn över kommunernas arbete enligt tobakslagen under 2014. Detta är en kraftig förbättring jämfört med situationen tio år tidigare, då knappt någon tobakstillsyn utfördes av länsstyrelserna.16 Nationella medel för förstärkt tillsyn har haft stor betydelse för att den regionala tillsynen har utökats och förbättrats.
När det gäller narkotika är utvecklingen mer svårbedömd. I ANDT- uppföljningssystemet ingår endast en indikator för att mäta tillgängligheten och det är en uppskattning av gatupriserna. Det kan konstateras att gatupriserna för flera preparat sjunkit samtidigt som priset på cannabis ökat.
Andra indikatorer såsom t.ex. beslagsstatistik från tull och polis kan ge en indikation om tillgänglighet, men kan också spegla tullens och polisens ambitionsnivå och prioriteringar inom området. För att begränsa tillgängligheten till narkotika är en snabb och effektiv klassificeringsprocess av stor vikt för att snabbt få bort nya psykoaktiva substanser från marknaden. Under strategiperioden har klassificeringsprocessen effektiviserats och sammantaget klassificerades ca 220 substanser som narkotika eller hälsofarlig vara. Antalet substanser som klassificerats har ökat successivt under perioden.
Långsiktigt mål 2: Barn ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak
Insatser för att skydda barn mot eget och andras skadliga bruk av alkohol och tobak, narkotika och dopningsmedel utgör grunden för det hälsofrämjande och förebyggande
Resultat
Uppföljningen visar att gravidas riskbruk av alkohol var oförändrat eller minskade mellan 2012 och 2013.17 År 2013 hade knappt 6 procent av kvinnorna i åldersgruppen
16Länsstyrelsernas lägesrapport för ANDT, Regional och lokal nivå, november 2015.
17Data finns endast för dessa två år.
18
ning på mödrahälsovården. Andelen gravida med riskbruk var betydligt Skr. 2015/16:86 högre bland yngre kvinnor. När det gäller andelen kvinnor som röker
eller snusar finns data för en längre tidsperiod. Över tid har andelen kvinnor som röker under graviditeten stadigt minskat. Andelen som snusar har legat relativt konstant. Denna utveckling syns även under strategiperioden.
Sammanfattning och slutsatser
Sammanfattningsvis har riskbruk av alkohol liksom tobaksbruk under graviditet minskat över tid. Trots detta löper barn fortfarande risk att få skador kopplade till dessa substanser. När det gäller antalet barn som skadats till följd av exponering för alkohol eller narkotika under fosterstadiet liksom antalet barn som påverkas negativt under uppväxtmiljön till följd av
Långsiktigt mål 3: Antalet barn och unga som börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska successivt minska
I proposition 2010/11:47 anges att insatser för att förhindra att någon börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak bör få högre prioritet. Möjligheten att lyckas i det svåra arbetet att förändra beteenden och normer ökar om insatserna sker på flera olika områden och i samverkan. Föräldrar, skolan, fritidssektorn, socialtjänsten, polisen, idéburna organisationer m.fl. spelar viktiga roller i det förebyggande arbetet.
Resultat
Mellan 2012 och 2014 minskade andelen elever i grundskolans årskurs 9 som angett att de druckit alkohol de senaste tolv månaderna med 6,5 procentenheter bland pojkarna och cirka 4,5 procentenheter hos flickorna. År 2014 angav 43 procent av pojkarna och 50 procent av flickorna i årskurs 9 att de druckit alkohol de senaste tolv månaderna. Preliminära data visar att den minskande trenden fortsätter. Även i gymnasieskolan är trenden positiv om än inte lika uttalat som bland eleverna i årskurs 9.
18Fetal Alcohol Syndrom, Disorders- Psykosociala konsekvenser av och preventiva aspekter på alkoholrelaterade fosterskador. Rapport: Nka, Barn som anhöriga 2013:4.
19Föräldrar i missbruks- och beroendevård och deras barn. CAN Rapport 141, 2014.
19
Skr. 2015/16:86 Under samma period minskade andelen pojkar i gymnasieskolan som druckit alkohol de senaste tolv månaderna med 1,6 procentenheter. Ut- vecklingen bland flickorna är inte lika tydlig, men preliminära data från 2015 visar en minskning även bland flickor. År 2014 angav 76 procent av pojkarna och 82 procent av flickorna i gymnasieskolan att de druckit alkohol under de senaste tolv månaderna.
Även när det gäller tobaksbruk syns en positiv trend både bland elever i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2. Det gäller både rökning och snusning. Rökning är vanligare än snusning bland skolelever. År 2014 angav 11 procent av pojkarna och 17 procent av flickorna i årskurs 9 att de rökte. Även bland gymnasieelever syns en sjunkande trend, vilken är tydligast bland flickor.
När det gäller narkotika bland barn och unga är användningen låg jämfört med andra länder inom EU. År 2014 angav knappt 9 procent av pojkarna och drygt 7 procent av flickorna i årskurs 9 att de någon gång använt narkotika. Andelen elever i gymnasieskolans år 2 som någon gång använt narkotika är ungefär dubbelt så hög jämfört med årskurs 9. När det gäller utvecklingen bland gymnasieelever så ökade andelen som uppgett att de någon gång använt narkotika fram till 2010, men därefter har nivån planat ut och bland pojkar syns en tendens till minskning under 2015.
De senaste tre åren har eleverna fått besvara frågor om så kallade nätdroger.20 År 2014 var det 2 procent i årskurs 9 och 4 procent i gymnasieskolans år 2 som svarade att de någon gång använt en nätdrog.
Andelen som uppger sig ha använt anabola androgena steroider (AAS) är fortsatt låg bland både pojkar och flickor, även om det är vanligare bland pojkar.
Sammanfattning och slutsatser
En samlad bedömning av utvecklingen visar att denna går i enlighet med målet. Andelen barn och unga som debuterar tidigt med alkohol och tobak har minskat under det senaste decenniet. Andelen skolelever som druckit alkohol eller rökt har också minskat. Även totalkonsumtionen av alkohol bland unga har minskat. Vad gäller ungas användning av narkotika och dopningsmedel syns varken någon tydlig ökning eller minskning. Även om utvecklingen i många delar är positiv, är det fortfarande alltför många barn och unga som dricker alkohol eller använder tobak.
Bruket av cannabis är relativt stabilt över tid om man ser till hela landet. Däremot visar regionala undersökningar att cannabisbruket är högre i storstäderna jämfört med landet som helhet. Även om narkotikabruket totalt sett är relativt stabilt bland unga så behöver det fortsatt uppmärksammas. Det är sedan tidigare väl känt att narkotikaanvändare i högre grad uppvisar andra riskbeteenden så som att dricka mycket alkohol, använda tobak regelbundet eller sniffa och att de också oftare uppvisar
20 Nya psykoaktiva substanser är sådana substanser som kan antas medföra fara för människors liv eller hälsa och som används för att uppnå någon form av påverkan, eller som kan antas ha beroendeframkallande egenskaper eller euforiserande effekter. Substanserna sprids vanligen via handel på internet och kallas därför ofta populärt för
nätdroger.
20
andra riskfaktorer knutna till individ, familj, skola och samhället i övrigt. Skr. 2015/16:86 Elever med narkotikaerfarenhet är alltså i flera avseenden en mer utsatt
grupp i jämförelse med sina jämnåriga kamrater.21 Nya studier visar även att cannabisbruk i ungdomen riskerar att ge permanenta skador på hjärnan. Syntetisk cannabis är substanser gjorda för att ge ruseffekter som liknar dem man får av cannabis. Dessa medför både större och allvarligare risker. Koncentrationen av aktiva ämnen är i regel mycket högre i de syntetiska produkterna. De långsiktiga skadeverkningarna av dessa syntetiska substanser är än så länge okända.
Långsiktigt mål 4: Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska
Genom att tidigt upptäcka och ge stöd för att förändra skadliga och riskabla levnadsvanor kan samhället bidra till att förhindra att individer, familjer och andra närstående skadas, men också till en positiv ekonomisk, social och mer hälsoinriktad samhällsutveckling. I proposition 2010/11:47 anges att en av de mest effektiva metoderna för att i ett tidigt stadium förhindra att en person utvecklar ett risk- eller missbruk är tidig uppmärksamhet och rådgivning inom primärvården. Sådana insatser är särskilt effektiva om de riktas till personer som är på väg att utveckla ett riskbruk.
Resultat
Uppföljningen visar att förutom kön och ålder, har socioekonomiska faktorer som inkomst, utbildning och sysselsättning betydelse både för andelen personer som utvecklar en riskabel alkoholkonsumtion och för andelen som använder tobak. Män har generellt ett högre riskbruk av alkohol än kvinnor och yngre har ett högre riskbruk än äldre. Andelen som röker dagligen är i dag generellt högre bland kvinnor än bland män och även högre bland äldre än bland yngre.
Men denna bild nyanseras om kön och ålder beaktas samtidigt. I åldersgruppen
För att förstå utvecklingen och utforma målgruppsanpassade insatser behöver även andra demografiska faktorer uppmärksammas. Folkhälsomyndighetens rapport om demografiska faktorer visar att det inte finns några skillnader i riskabla alkoholvanor bland kvinnor och män med funktionsnedsättning jämfört med den övriga befolkningen. Rökning är
21 Skolelevers drogvanor 2013. CAN rapport 139. 2013.
21
Skr. 2015/16:86 däremot vanligare bland kvinnor med funktionsnedsättning jämfört med kvinnor utan funktionsnedsättning. Homo- eller bisexuella personer har större risk att utveckla riskabla alkoholvanor och röker oftare dagligen jämfört med heterosexuella personer. När det gäller bostadsort finns inga skillnader bland männen när det gäller riskfylld alkoholkonsumtion, medan kvinnor som lever i en större stad har ett högre riskbruk jämfört med kvinnor i glesbygd eller i en mindre ort.
När det gäller socioekonomiska skillnader i riskfylld alkoholkonsumtion är bilden tvetydig, men ett tydligt mönster är att grupper med låg socioekonomisk ställning får mer skador av alkohol än grupper med hög socioekonomisk ställning, även vid samma konsumtionsnivå.
Narkotikabruket är betydligt lägre i befolkningen jämfört med alkohol och tobak. Cannabis är vanligast och 2014 angav drygt 3 procent av männen och drygt 1 procent av kvinnorna att de använt cannabis under det senaste året. Andelen som använt cannabis är betydligt högre bland unga vuxna jämfört med äldre åldersgrupper. Även om siffrorna över tid visar en tendens till ökning, så ligger denna inom felmarginalen.
När det gäller dopningsmedel är användningen främst koncentrerad till yngre grupper och framför allt unga män. Knappt 1 procent av männen och 0,1 procent av kvinnorna uppger att de någon gång använt dopningsmedel. För närvarande saknas data för att följa utvecklingen över tid.
Sammanfattning och slutsatser
En samlad bedömning av utvecklingen visar att denna går i enlighet med målet då det gäller skadligt bruk av alkohol och tobak, men inte när det gäller narkotika, där utvecklingen visar en tendens till ökning. Uppföljningen visar minskad
Långsiktigt mål 5: Personer med missbruk eller beroende ska ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet
I proposition 2010/11:47 anges att ökad tillgång till målgruppsanpassade insatser, en långsiktig satsning för en likvärdig vård av god kvalitet över
22 Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten -
Lägesrapport 2012, Socialstyrelsen.
22
hela landet och en vård där individens behov står i centrum är nödvändig Skr. 2015/16:86 om målen för missbruks- och beroendevården ska uppnås med syfte att
individen ska nå drogfrihet. För att personer med missbruks- och beroendeproblematik ska få sina vårdbehov tillgodosedda och slutligen kunna bli drogfria, bör tillgängligheten till kunskapsbaserade insatser öka och individens ställning stärkas.
Resultat
Folkhälsomyndighetens uppföljning av de fem indikatorer som utvecklats på området visar att andelen personer som vårdats i slutenvård med alkoholdiagnos och som hämtat ut rekommenderade läkemedel har minskat under perioden
En annan indikator som följts upp av Folkhälsomyndigheten är andelen patienter som vårdats i slutenvård för alkoholdiagnoser och som återinskrivits samma kalenderår. Andelen har fluktuerat mellan 33 och 36 procent under perioden
Andelen patienter som vårdas i slutenvård för narkotikadiagnos, och som samma år återinskrivits, har ökat med cirka 2 procentenheter under perioden
Ytterligare en indikator är hur stor andel som vårdats i slutenvård för antingen narkotika- och/eller alkoholdiagnos och som avlidit (oavsett dödsorsak) samma kalenderår. Under perioden
Sammanfattning och slutsatser
Även om indikatorerna för uppföljning av målet antyder en minskad tillgänglighet till medicinsk behandling liksom begränsade effekter av vårdinsatser (utifrån indikatorn ökad andel återinskrivningar) så har tillgången till kunskapsbaserade insatser ökat under perioden. Vad Folkhälsomyndighetens uppföljning ovan visar är att landsting och kommuner behöver fortsätta ett uthålligt arbete för att genomföra kunskapsbase-
23 Rekvisitionsläkemedel kallas de läkemedel som inte skrivs ut på recept, utan delas ut direkt till patienten i vården. Dessa läkemedel omfattas således inte av statistiken över läkemedelsuttag.
23
Skr. 2015/16:86 rade metoder samt kompetensutveckling. Socialstyrelsens reviderade Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende från 2015 ger stöd för styrning och ledning inom området. I de nya riktlinjerna ges även rekommendationer för psykosociala stödinsatser. 24
I de öppna jämförelserna25 finns sedan 2009 möjlighet att jämföra kvalitet och resultat inom missbruks- och beroendevården. Indikatorer finns på kommun- och landstingsnivå samt på verksamhetsnivå då det gäller gemensamt drivna beroendemottagningar. Det finns fortfarande stora kvalitetsskillnader mellan län och mellan kommuner. Syftet är att öppna jämförelser ska stimulera till verksamhetsförbättringar. Öppna jämförelser har blivit ett alltmer använt redskap under perioden och utvecklingen är positiv inom flera kvalitetsområden.
Ökat brukarinflytande, både över egna insatser och på verksamhetsnivå är en viktig förutsättning för att uppnå en vård av god kvalitet. Kunskap om metoder och förutsättningar för brukarinflytande har ökat och det finns bland annat en vägledning från Socialstyrelsen som riktar sig till socialtjänst, psykiatri och missbruks- och beroendevård.26 Den behandlar ämnet både på individnivå och mer strategisk nivå. Under 2014 hade till exempel ca 8 procent av kommunerna genomfört en brukarstyrd brukarrevision.27
För att öka tillgången till insatser anpassade efter individens behov behöver olika grupper synliggöras. Barn till föräldrar inom missbruks- och beroendevården är en riskgrupp som har uppmärksammats. Behovet av ett barn- och familjeperspektiv inom missbruks- och beroendevården är stort och en större satsning har gjorts för att hitta metoder för detta. Det finns i dag ny kunskap på området.28 Även äldre personers tillgång till missbruks- och beroendevården har uppmärksammats och lyfts fram som ett område att hitta former för – speciellt äldre kvinnors situation och möjlighet till vård.29 Blandmissbruk och samsjuklighet, dvs. där både missbruk, beroende och psykisk störning eller sjukdom eller somatisk sjukdom förekommer samtidigt, är vanligt. Samhällets insatser mot nar-
24Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende., Socialstyrelsen 2015.
25www.socialstyrelsen/oppnajamforelser.se.
26Att ge ordet och lämna plats – vägledning om brukarinflytande inom socialtjänst,
psykiatri och missbruks- och beroendevård, Socialstyrelsen 2013.
27Brukarstyrd brukarrevision en väg till ökat brukarinflytande – metodhandledning,
Verdandi socialpolitisk debatt nr 105.
28
29http://www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser/missbrukochberoende.
30Missbruk eller beroende av heroin eller opioidanalgetika (smärtstillande läkemedel).
24
eller andra läkemedel som utgör narkotika och som godkänts för be- Skr. 2015/16:86 handling av opiatberoende. Läkemedlet ska ordineras tillsammans med
psykosocial behandling. Antalet nya patienter ökade under perioden
Trenden med färre personer i frivillig institutionsvård och ett ökat antal personer i
Långsiktigt mål 6: Antalet döda och skadade på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska
Skadligt bruk och missbruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak bidrar till en stor del av skadorna och den förtida dödligheten i Sverige. Unga är särskilt drabbade. Det står också för en stor del av den totala sjukdomsbördan och har stark koppling till kriminalitet och våld.
Resultat
En samlad bedömning visar att utvecklingen går i enlighet med målet när det gäller minskat antalet döda på grund av eget alkoholbruk, men i motsatt riktning när det gäller antalet skadade. Under perioden
31Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende – Slutsatser och förslag, Socialstyrelsen 2015.
32Kvalitet inom HVB. Socialstyrelsen 2015.
25
Skr. 2015/16:86 är utvecklingen mer nedslående då både antalet narkotikarelaterade dödsfall och antalet vårdade patienter (slutenvård och/eller specialiserad öppenvård) med narkotikadiagnos har ökat. Under perioden
Sammanfattning och slutsatser
Hela
En befolkningsstudie som genomfördes 2013 visar att ungefär 15 procent av befolkningen
Förekomst av alkohol och droger är vanligt vid misshandel. I 60 procent av fallen har de utsatta personerna intrycket att gärningspersonen varit påverkad av alkohol eller droger. I 70 procent av fallen där en man blivit misshandlad uppges att gärningspersonen varit påverkad av alkohol eller droger. Motsvarande andel för kvinnor är 45 procent. I 34 procent av fallen uppger de utsatta att de själva varit påverkade av alkohol vid tillfället. Även här är det stora skillnader mellan män och kvinnor (44 procent) och män (17 procent). Dessa skillnader hänger delvis samman med att misshandel mot män oftare sker i samband med nöjeslivet, medan misshandel mot kvinnor oftare sker på arbetsplatsen eller i hemmet. 33
Personer som injicerar droger är i stor utsträckning drabbade av hepatit C och andra infektionsrelaterade sjukdomar som kräver behandling. Smittspridningen när det gäller hepatit C är i huvudsak begränsad till den del av populationen som injicerar droger.
Alkohol och narkotika bidrar även till dödsfall och skador i trafiken. Av alla omkomna i vägtrafiken har under de senaste tre åren 26 procent omkommit i en alkohol- eller narkotikarelaterad vägtrafikolycka. För 2014 betydde det i reella tal 67 personer.
33 Nationella trygghetsundersökningen 2014, Brå.
26
| Långsiktigt mål 7: En folkhälsobaserad och restriktiv syn på ANDT | Skr. 2015/16:86 |
| inom EU och internationellt |
Sverige är beroende av och påverkas i allt större utsträckning av omvärlden. Det är därför nödvändigt att aktivt driva
Resultat
Inga indikatorer finns inom området.
Sammanfattning och slutsatser
Sverige tillhör de länder som länge arbetat för att lyfta alkoholfrågan inom EU och behovet av en gemensam alkoholstrategi som stöd för medlemsländernas arbete mot alkoholrelaterade problem. EU- kommissionens arbetsgrupp för alkoholpolicyfrågor (CNAPA) har tagit fram ett gemensamt upprop riktat till Europeiska kommissionen. I uppropet uppmanas kommissionen att ta fram en tvärsektoriell strategi för att motverka skadligt alkoholbruk och alkoholrelaterade skador inom EU. Syftet med en
Det internationella narkotikapolitiska läget är bekymmersamt. I april 2016 anordnas inom FN:s generalförsamling ett högnivåmöte om narkotikafrågorna och inför detta möte har skiljelinjerna i debatten blivit allt tydligare. Allt fler röster, från civilsamhälle, forskning,
34 An EU strategy on the reduction of alcohol related harm – Council conclusions (7 December 2015) 15050/15.
27
| Skr. 2015/16:86 | nivå valt att reglera användning av cannabis för eget bruk, och därmed |
| gjort det lagligt att använda cannabis inom det regelverk som länderna | |
| och/eller delstaterna beslutat om. Detta förfarande ryms inte inom | |
| ramarna för FN:s narkotikakonventioner. | |
| Sverige verkade under den förra strategiperioden för en restriktiv och | |
| folkhälsobaserad politik genom samarbetet inom EU och FN, men också | |
| i bilaterala kontakter. I ljuset av betänkandet Sveriges internationella | |
| engagemang på narkotikaområdet (SOU 2011:66) som publicerades | |
| samma år som |
|
| beskriva och tydliggöra svensk narkotikapolitik internationellt. Metoder | |
| för att utveckla insatser vad gäller prevention, vård och behandling samt | |
| skademinskning har utvecklats och spridits med EU eller FN som av- | |
| sändare. Sveriges engagemang i ECNN har bl.a. bidragit till detta liksom | |
| det svenska stödet till UNODC. Sverige har också förstärkt WHO genom | |
| att finansiera en svensk nationell expert som arbetar inom områdena | |
| prevention samt vård och behandling t.o.m. april 2016. Inom cannabis- | |
| området har Sverige vid två tillfällen stått värd för internationella forsk- | |
| ningsmöten om de skadliga effekterna på hälsan vid användning av | |
| cannabis. Ett av mötena arrangerades av regeringen, det andra av WHO. | |
| Sammanfattningsvis kan det sägas att allt fler länder ansluter sig till | |
| ansatsen om en folkhälsobaserad politik. Den restriktiva linjen möter ofta | |
| motstånd internationellt, och har i allt större utsträckning kommit att | |
| förknippas med de stater som för en repressiv politik på narkotikaområ- | |
| det. Sverige företräder en linje där restriktivitet ryms inom ramen för en | |
| folkhälsobaserad politik. | |
| WHO:s ramkonvention om tobakskontroll ger ökade förutsättningar för | |
| att skydda människor, både i Sverige och i världen, från de sociala, eko- | |
| nomiska och hälsomässiga konsekvenserna av tobakskonsumtion, to- | |
| baksproduktion och exponering för tobaksrök. För att omsätta tobaks- | |
| konventionen till praktisk handling inom och mellan anslutna länder | |
| pågår arbetet med att ta fram riktlinjer och protokoll för hur konvention- | |
| ens 38 artiklar ska tolkas. Vid den femte partskonferensen i Seoul, Syd- | |
| korea år 2012 kunde parterna anta protokollet om eliminering av illegal | |
| handel med tobaksprodukter. Den 10 december 2013 antogs rådslutsatser | |
| om illegal handel med tobak som ger stöd till medlemsstaterna att gå | |
| vidare med att genomföra protokollet om illegal handel med tobakspro- | |
| dukter. År 2014 antog Europaparlamentet och rådet tobaksproduktdirek- | |
| tiv 2014/40/EU. Direktivet ersätter det tidigare s.k. märkningsdirektivet. | |
| Direktivet avser att göra tobaksprodukter och tobakskonsumtion mindre | |
| attraktivt och den viktigaste målgruppen är ungdomar. Under 2014 och | |
| 2015 har arbete pågått inom EU för att förbereda för genomförandet av | |
| direktivet. Kommissionen beslutade under 2015 bland annat om ett antal | |
| genomförandeakter som fastställer detaljer kring direktivets hälsovar- | |
| ningar och rapportering. Tobaksproduktdirektivet ger medlemsstaterna | |
| möjlighet att gå längre än vad direktivet påbjuder, bland annat vad gäller | |
| ytterligare krav om standardiseringen av förpackningen av tobaksvaror. | |
| Som en följd av detta har flera |
|
| föra neutrala tobaksförpackningar. I juli 2015 samlades ministrar och | |
| företrädare för ett antal länder, däribland Sverige, i Paris för att diskutera | |
| 28 | åtgärder och strategier för ett minskat tobaksbruk, med särskilt fokus på |
| neutrala tobaksförpackningar. Vid WHO:s regionkommittémöte i Vilnius |
hösten 2015 ställde Europas hälsoministrar sig bakom en handlingsplan Skr. 2015/16:86 för att ytterligare stärka och påskynda genomförande av WHO:s ramkon-
vention om tobakskontroll i Europa.
4
4.1Perspektiv som ska genomsyra
Regeringens bedömning: Det finns skäl att ta nya steg inom ANDT- politiken för att öka engagemanget och aktiviteten inom området och bidra till regeringens mål om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. För att uppnå regeringens ambition måste både jämlikhets- och jämställdhetsperspektivet tydliggöras och genomsyra
Det övergripande målet för
Skälen för regeringens bedömning: Det övergripande målet för
Med rätten till bästa möjliga hälsa som utgångspunkt och den svenska välfärdsmodellen som grund, är universella insatser som omfattar hela befolkningen grunden även i det
35En samlad strategi för
36FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, art. 12.
29
Skr. 2015/16:86
30
liksom om effektiva metoder för att förebygga bruk och missbruk. Politiken kan därför inte vara statisk utan behöver ständigt ses över och förnyas utifrån den kunskap som finns vid en given tidpunkt. En bred och öppen samhällsdebatt är grundläggande för utformningen av och legitimiteten i politiken.
De preventiva insatser som har starkast stöd i forskningen är tillgänglighetsbegränsande insatser. Därför bedömer regeringen att detta fortsatt ska utgöra basen i den svenska
Folkhälsopolitikens övergripande mål om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen gäller även personer som lever i en socialt utsatt situation till följd av missbruk eller beroende. Det generellt preventiva arbetet behöver därför kompletteras med insatser för att nå denna grupp. Först då kan folkhälsomålet uppnås.
Som tidigare nämnts omfattar den svenska
När det gäller narkotika, dopning och tobak är målet att minska allt bruk. Detta avspeglas i formuleringen av det övergripande målet för
Även alkoholkonsumtion kan leda till negativa hälsokonsekvenser. Det handlar inte bara om risken att utveckla ett missbruk eller beroende utan också om olika medicinska skador liksom negativa konsekvenser för personer i omgivningen, inte minst barn och unga. Till skillnad från de andra substanserna är alkohol accepterat som en del av vår kultur och därför tar det övergripande målet fasta just på att minska de medicinska och sociala skadorna orsakade av alkohol.
Jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv
Regeringens mål är att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Flera faktorer som kraftigt bidrar till ohälsoklyftorna finns inom
Det är angeläget att i allt
Hälsoklyftorna mellan olika socioekonomiska grupper är tydliga när det gäller hälsoproblem orsakade av ANDT. Skillnader i bruk, riskbruk, missbruk och beroende hänger liksom andra
Folkhälsomyndighetens rapport ”Socioekonomiska och demografiska skillnader på
De tydligaste förändringarna är att riskfylld konsumtion har minskat bland unga män och ökat bland äldre kvinnor. Det finns en socioekonomisk gradient i det riskfyllda eller skadliga bruket av alkohol framför allt bland män som generellt sett innebär att ju högre socioekonomisk status, desto mindre är sannolikheten för riskabelt bruk. Ur ett jämlikhetsperspektiv är det angeläget att uppmärksamma att socioekonomiskt sårbara grupper har mer skador, även vid samma konsumtionsnivå. I Sverige är alkoholrelaterad dödlighet ungefär tre gånger högre i gruppen med lägst utbildning jämfört med gruppen med högst utbildning, skillnader som inte lika tydligt speglas i konsumtionsdata.37
Medan tobaksrökningen har minskat i befolkningen som helhet tycks några grupper halka efter. Till dessa hör äldre
Dopning har en liten utbredning i befolkningen och används framför allt bland män inom gymmiljöer. Det saknas därför kunskap om hur dopningsanvändning bidrar till sociala skillnader i hälsa.
När det gäller narkotika är andelen personer som använt narkotika större bland män än kvinnor. Likaså är den narkotikarelaterade dödligheten högre bland män än bland kvinnor.
Personer med missbruk och beroende möter också könsstereotypa föreställningar inom hälso- och sjukvården. Det handlar t.ex. om bemötande samt insatsers karaktär och tillgänglighet. Cementerade föreställningar om kön påverkar både män och kvinnor. Våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem är en särskilt sårbar grupp som forskningen visar att vården har svårt att bemöta.
Det är därför av strategisk betydelse att ha kunskap om de faktorer som påverkar missbruk och beroende och att dessa skiljer sig åt vad gäller kvinnor och män. Både vad gäller uppkomsten av missbruk och beroende och dess effekt på hälsan. Vid utveckling och genomförande av före-
37 Socioekonomiska och demografiska skillnader på
31
Skr. 2015/16:86 byggande
Mot denna bakgrund bedömer regeringen att både jämlikhets- och jämställdhetsperspektivet systematiskt bör beaktas i såväl genomförandet som uppföljningen av
För att stödja ett sådant arbete behöver indikatorsystemet utvecklas, dels så att all statistik är könsuppdelad, dels att det stöder uppföljningen av utvecklingen i olika socioekonomiska och demografiska grupper (se avsnitt Utveckling av organisation för genomförande).
En kommission för jämlik hälsa
De socioekonomiska förhållandenas betydelse för folkhälsoutvecklingen har uppmärksammats på internationell nivå. År 2005 tillsatte Världshälsoorganisationen (WHO) en oberoende kommission för att analysera hälsans bestämningsfaktorer utifrån ett jämlikhetsperspektiv. Den s.k. Marmotkommissionen gav i sin rapport, som publicerades 2008,38 vägledning för arbetet med att minska sociala skillnader i hälsa. Kommissionen gav tre övergripande rekommendationer för att minska hälsoklyftorna:
–förbättra förutsättningarna för människors dagliga liv,
–motverka den orättvisa fördelningen av makt, pengar och resurser samt
–mäta och förstå problemet och bedöma effekterna av olika åtgärder.
Som ett resultat av Marmotkommissionens arbete antog WHO:s Världshälsoförsamling 2009 en resolution om att medlemsländerna ska arbeta för att minska ojämlikhet i hälsa genom åtgärder som påverkar hälsans sociala bestämningsfaktorer.
Våren 2015 inrättade regeringen en kommission för jämlik hälsa. Kommissionen har i uppdrag att lämna förslag som kan bidra till att hälsoklyftorna i samhället minskar. Kommissionens huvudsakliga fokus är hälsoskillnader mellan olika socioekonomiska grupper i samhället. Till grund för kommissionens uppdrag ligger regeringens mål om att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation. Kommissionens förslag ska förhålla sig till det strategiska arbetet för en hållbar utveckling, i såväl ekologiskt, ekonomiskt som socialt hänseende.
38 Commission on the Social Determinants of Health, Closing the Gap in a Generation,
augusti 2008.
32
Hälsoskillnader mellan könen ska genomgående uppmärksammas i Skr. 2015/16:86 kommissionens arbete. Även andra hälsoskillnader i samhället ska be-
aktas, t.ex. mellan personer med funktionsnedsättning,
Kommissionen ska regelbundet presentera förslag och andra resultat av sitt arbete. Arbetet ska slutredovisas senast den 31 maj 2017.
Barn- och ungdomsperspektiv
Trygga och goda uppväxtvillkor är ett av folkhälsopolitikens målområden. Barnet har dessutom i enlighet med barnkonventionen rätt till bästa uppnåeliga hälsa.39 Barns hälsa är beroende av många olika faktorer, t.ex. relationer till familj och kamrater, ekonomi, utbildning, framtidsutsikter, miljö och boende.
De första levnadsåren har stor betydelse för den fysiska och psykiska hälsan också i ett livsperspektiv. Välfungerande hälsofrämjande, förebyggande samt vårdande och stödjande insatser i ett tidigt skede kan förväntas ge positiva effekter på barns framtida hälsa och välbefinnande, som i sin tur skapar positiva effekter för samhället. Att särskilt lyfta fram barn- och ungdomsperspektivet i
Samhällets olika insatser har stor betydelse för barns utveckling och välbefinnande. Så gott som alla barn kommer i kontakt med mödra- och barnhälsovården, förskolan, skolan och elevhälsan och många också med annan pedagogisk verksamhet, fritidshemmet och ungdomsmottagningar. Eftersom det finns möjligheter att förutsäga vilka barn och ungdomar som kan komma att fara illa40 innebär det en fördel att ge förebyggande insatser inom ramen för dessa generella verksamheter, vilket även kan inkludera att stödja föräldrar i föräldraskapet.
Det är 25 år sedan Sverige ratificerade barnkonventionen. FN:s barnrättskommitté bedömer att Sverige är ledande på många områden när det gäller att leva upp till barnkonventionen, men att det finns utrymme för förbättringar, särskilt när det gäller barn i utsatta situationer. Riksdagen godkände den 1 december 2010 den strategi för att stärka barnets rättig-
39FN:s konvention om barnets rättigheter, artikel 24.
40Lagerberg, D & Sundelin, C. Risk och prognos i socialt arbete med barn.
Forskningsmetoder och resultat. Stockholm. Socialstyrelsen, 2000.
33
Skr. 2015/16:86 heter i Sverige som regeringen förslagit (prop. 2009/10:232). Strategin vänder sig till riksdag, regeringen, statliga myndigheter, landsting och kommuner. Den består av ett antal principer som uttrycker de grundläggande förutsättningarna för att stärka barnets rättigheter i Sverige, däribland att aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn, att barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang och att föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. Regeringen avser att föreslå riksdagen att göra barnkonventionen till svensk lag. Barnrättighetsutredningen ska redovisa sitt uppdrag till regeringen i februari 2016. I barnkonventionen finns en särskild artikel om att stater ska skydda barn från narkotika.41
Eftersom familjen, och i synnerhet föräldrarna, spelar en central roll i individens utveckling, är familjelivet en viktig socialiseringsmiljö när det gäller överföring av normer, värderingar och beteenden.
Barnets relation till sina föräldrar och föräldrarnas kunskaper om barnets behov, utveckling, hälsa och rättigheter har stor betydelse för dess utveckling och välmående. Det finns stöd för att en god relation mellan barn och föräldrar minskar risken för alkoholmissbruk, drogmissbruk, rökning, fetma, ohälsosamma matvanor, olycksfallsskador samt hjärt- och kärlsjukdom. En hög alkoholkonsumtion hos föräldrarna kan också påverka föräldraskapet och därmed barnen negativt. I syfte att stärka barnets utveckling, hälsa och rättigheter har regeringen därför satt upp ett mål om att alla föräldrar ska erbjudas universellt och riktat stöd i föräldraskapet och i sin relation till varandra under barnets hela uppväxt. Länsstyrelserna har i uppdrag att under åren
Det alkoholpreventiva arbetet inom barnhälsovården syftar till att uppmärksamma föräldrar på alkoholintagets negativa konsekvenser på föräldraskapet. Personalen bör vara lyhörda för om det finns alkoholrelaterade problem i familjen. De föräldrar som har en alkoholkonsumtion som kan påverka barnen negativt bör erbjudas stöd att ändra sina
41 FN:s konvention om barnets rättigheter, artikel 33 Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder, innefattande lagstiftningsåtgärder, administrativa och sociala åtgärder i upplysningssyfte, för att skydda barn från olaglig användning av narkotika och psykotropa ämnen såsom dessa definieras i tillämpliga internationella fördrag och för att förhindra att
barn utnyttjas i den olagliga framställningen av och handeln med sådana ämnen.
34
alkoholvanor. Även frågan om det förekommer våld i familjen bör ru- Skr. 2015/16:86 tinmässigt ställas till blivande föräldrar och småbarnsföräldrar. Förutom
de omedelbara risker det innebär att växa upp i en miljö där det förekommer våld, riskerar barn som växer upp i sådana miljöer att själva senare i livet utveckla missbruks- och beroendeproblem. I Socialstyrelsens vägledning42 anges mödra- och barnhälsovården samt den psykiatriska vården ut som arenor där man rutinmässigt ska fråga om våld.
Förskolan, med dess tillgänglighet oberoende av social bakgrund och livssituation, spelar också en viktig roll när det gäller att främja en positiv psykisk utveckling hos barn och för att förebygga och fånga upp problem i ett tidigt skede. Detsamma gäller givetvis skolan med en förebyggande och hälsofrämjande elevhälsa och specialpedagogiska insatser. Som tidigare anförts lägger tidiga insatser en stabil grund för framtiden. Att varje elev får med sig grunderna tidigt är viktigt även för senare ämnen. Men att varje elev får det stöd han eller hon behöver innebär emellertid inte enbart att insatserna ska komma i tidig skolålder utan även att de ska komma tidigt efter att behov identifierats. Regeringen satsar totalt cirka 1,8 miljarder kronor i en jämlik skola 2016. Den specialpedagogiska kompetensen kommer att generellt stärkas hos lärare i grundskolan, framför allt i årskurserna
Skolan och rektorn har vidare ett särskilt ansvar för att i undervisningen i olika ämnen integrera riskerna med tobak, alkohol och andra droger. Många skolor samarbetar med hemmet i sitt
Fritids- och kulturverksamheterna är också centrala områden med sina möjligheter att främja hälsa och skapa förutsättningar för gemenskap och delaktighet. Regeringen anser att det är angeläget med satsningar som underlättar för flickor och pojkar att bedriva en aktiv fritid, särskilt för de mest utsatta barnen i samhället. Att unga människor har tillgång till aktiviteter som ger dem en meningsfull fritid kan både senarelägga debut och förhindra missbruk av alkohol och narkotika.
Regeringens ambition är att barn och ungdomar ska få bättre möjligheter att delta i idrott, friluftsverksamhet och kulturskola. Regeringen avser därför att avsätta 200 miljoner kronor per år
42 Att vilja se, vilja veta och att våga fråga – vägledning för att öka förutsättningarna att upptäcka våldsutsatthet, Socialstyrelsen 2014.
35
Skr. 2015/16:86 kronor per år fr.o.m. 2016 för att införa fri entré till statliga museer liksom 230 miljoner till kulturverksamhet i miljonprogramsområdena, liksom 400 miljoner kronor för åren
Ensamkommande barn som kommer till Sverige för att söka asyl
Gruppen ensamkommande barn har ökat kraftigt under senare år, från 2 393 barn år 2010, till 7 049 barn år 2014 och en prognos om 33 000 barn 2015. Majoriteten är pojkar (cirka 88 procent) och en stor andel är i de äldre tonåren vid ankomst
4.2Mål och insatsområden
Regeringens bedömning: För att tydliggöra inriktningen på ANDT- politikens fortsatta utveckling anger regeringen följande mål för det fortsatta arbetet:
Mål 1: Tillgång till alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak ska minska.
Mål 2: Antalet barn och unga som börjar använda narkotika, dopningsmedel och tobak eller debuterar tidigt med alkohol ska successivt minska.
Mål 3: Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska.
Mål 4: Kvinnor och män samt flickor och pojkar med missbruk eller beroende ska utifrån sina förutsättningar och behov ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet.
Mål 5: Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som dör och skadas på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska.
Mål 6: En folkhälsobaserad syn på ANDT inom EU och internationellt.
36
Skälen för regeringens bedömning: I proposition 2010/11:47 före- Skr. 2015/16:86 slogs en målstruktur med sju långsiktiga mål och till vart och ett av dessa
kopplades ett antal prioriterade mål. I propositionen angavs att de långsiktiga målen är ständigt aktuella och därför inte har någon bortre tidsgräns medan de prioriterade målen skulle uppnås under strategiperioden
Utgångspunkter för det fortsatta arbetet är att ta tillvara de erfarenheter och den kunskap som genererats under förra strategiperioden, liksom att bidra till regeringens ambition om en jämlik och jämställd hälsoutveckling i befolkningen och ett stärkt barn- och ungdomsperspektiv. Statskontorets utvärdering43 liksom de synpunkter som framfördes vid de länsbesök som genomfördes hösten 2014 och de dialogmöten som folk-
Regeringen bedömer mot denna bakgrund att de långsiktiga målen i stort bör ligga fast. Ett undantag är mål 2 om att barn ska skyddas från skadliga effekter orsakade av ANDT. Detta är en målsättning som ska genomsyra hela strategin. Därför behöver det inte finnas som ett särskilt mål. Ambitionen att skydda barn från skadliga effekter orsakade av ANDT är fortsatt viktig och insatser med det syftet bör enligt regeringens bedömning i stället integreras i samtliga relevanta delar av strategiarbetet.
Regeringen bedömer att även jämlikhets- och jämställdhetsperspektivet behöver tydliggöras i
Regeringen ser även skäl att omformulera det mål som handlar om att motverka
43Utvärdering av regeringens strategi för
44Vid dessa tillfällen samlades representanter från myndigheter, kommuner och landsting,
forskare samt det civila samhället.
37
Skr. 2015/16:86 Slutligen bedömer regeringen att målet för Sveriges internationella arbete inom
Både Statskontoret och Folkhälsomyndigheten konstaterar att utfallsmål och process- och strukturmål blandas i de prioriterade mål som angavs i proposition 2010/11:47. Statskontoret menar att prioriteringar som är inriktade på processer och strukturer har en mer direkt koppling till de åtgärder som genomförs i
Regeringen anser därför att de insatsområden som anges för perioden
Nedan anges de insatsområden som regeringen bedömer som mest angelägna för att styra utvecklingen mot uppsatta mål. Dessa insatsområden utesluter dock inte att även andra insatser är fortsatt angelägna.
Mål 1: Tillgång till alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak ska minska
Insatsområden
Skarpare reglering för att minska illegal handel av tobak
Trots en positiv trend anger alltför många unga att de använder tobak, vilket kräver ett effektivare tobakspreventivt arbete. Tillgänglighetsbegränsande insatser är avgörande för att minska tobaksbruk och bidra till minskade skillnader i hälsa. Sådana insatser har särskild stor betydelse för att skydda barn och unga. Smuggling, olaglig framställning och förfalskning av tobaksprodukter är ett allvarligt problem som riskerar att underminera övriga tobakspreventiva insatser.
Regeringen bedömer att en skarpare reglering krävs för att skapa förutsättningar för en fortsatt utveckling i riktning mot målet.
EU:s reviderade tobaksproduktdirektiv ska vara genomfört i EU senast den 20 maj 2016. Direktivet innehåller krav på åtgärder av såväl tillgänglighetsbegränsande karaktär som reglering för att minska efterfrågan på tobaksprodukter.
Tobaksproduktdirektivet innehåller bland annat krav på spårbarhets- och säkerhetsmärkning som ska motverka illegal handel med tobaksprodukter. När det gäller cigaretter och rulltobak ska bestämmelserna i direktivet tillämpas från och med den 20 maj 2019 och för andra tobaksvaror från och med den 20 maj 2024.
För att motverka illegal handel med tobaksvaror har parterna till WHO:s ramkonvention om tobakskontroll antagit ett protokoll om eliminering av illegal handel med tobaksvaror. Sverige undertecknade protokollet i januari 2014. Hur dessa krav ska genomföras i Sverige är något
38
som den pågående tobaksutredningen (S 2014:6) ska redovisa senast den Skr. 2015/16:86 1 mars 2016.
Även frågan om krav på tillstånd för tobaksförsäljning utreds inom ramen för ovan nämnda tobaksutredning. Det har tidigare införts en anmälningsskyldighet vid tobaksförsäljning, något som var tänkt underlätta tillsyn och bidra till att förhindra att tobak säljs till minderåriga.
Samordnad, effektiv och likvärdig alkohol- och tobakstillsyn
Sverige har liksom de flesta länder åldersgränser för alkohol och tobak i syfte att skydda barn och unga. Även om åldersgränser i sig verkar ha betydelse är det avgörande att dessa upprätthålls. En nyligen publicerad forskningsöversikt45 visar att samverkan mellan olika aktörer i lokalsamhället, i kombination med tillgänglighetsbegränsande insatser, kan minska konsumtionen av alkohol hos unga.
Regeringens stöd till förstärkt alkohol- och tobakstillsyn under 2011– 2015 har haft betydelse för utvecklingen av länsstyrelsernas tillsyn. Den har blivit mer frekvent, likvärdig och transparent. Även kvaliteten i tillsynen har höjts. Kommunernas tillsyn har också blivit mer likvärdig över landet tack vara länsstyrelsernas stöd. Kommunera har ökat sina resurser för tillsyn, vilket bidragit till en ökad tillsynsfrekvens under de tre år
Möjligheten för kommuner att utföra kontrollköp för att kontrollera om försäljare förvissar sig om att köpare av folköl och tobak har fyllt 18 år innebär ett nytt redskap i tillsynen. Eftersom kontrollköpen ökar kommunens vetskap om eventuella brister som behöver följas upp ökar sannolikt behovet av ordinarie tillsyn. Även det ökade antalet serveringstillstånd liksom fler miljöer med alkoholservering, t.ex. idrottsarenor, bidrar till ökat behov av tillsyn.
En fortsatt effektiv och likvärdig tillsyn utgör en grundbult i det tillgänglighetsbegränsande
Folkhälsomyndigheten bör verka för ett effektivt och kunskapsbaserat arbete inom
45 Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2015.
39
Skr. 2015/16:86 lokal och regional nivå. De bör även bidra till att förmedla den lokala nivåns behov av kunskapsstöd och förutsättningar till den nationella nivån.
Bekämpning av illegal handel och en restriktiv och tydligt reglerad och legal handel via digitala medier
Internet blir en allt viktigare försäljningskanal för såväl legala som illegala varor och tjänster. Denna utveckling omfattar även
Den allt snabbare spridningen av nya psykoaktiva substanser, s.k. nätdroger har uppmärksammats och är en utveckling som oroar. Nya psykoaktiva substanser (NPS) är substanser som kan antas uppfylla kriterier för narkotika men ännu inte klassificerats som narkotika. Dessa sprids vanligen via handel på internet och kallas därför ofta för ”nätdroger”. Som framgår av uppföljningen anger 2 procent av eleverna i grundskolans årskurs 9 och 4 procent i gymnasieskolans år 2 att de någon gång använt nätdroger.
Mot denna bakgrund ser regeringen starka skäl att vidta åtgärder som syftar till att snabbare kunna klassificera sådana hälsofarliga substanser som förekommer på den svenska marknaden. Regeringen har därför utsett en utredare som bl.a. ska föreslå åtgärder för att effektivisera klassificeringsprocesserna för narkotika och hälsofarliga varor, analysera möjligheterna att klassificera substanser som narkotika eller hälsofarliga varor i grupper i stället för att som i dag klassificera varje substans enskilt och utreda möjligheterna att tillfälligt förbjuda försäljning av substanser som kan komma att förklaras som narkotika eller hälsofarliga varor.
Inte bara handeln med NPS har ökat kraftigt de senaste åren, utan även försäljningen av narkotikaklassade preparat. Under hösten 2015 inrättade Polismyndigheten ett nationellt
Samverkan med andra aktörer är väsentligt för att motverka illegal handel över internet. Ett lokalt exempel på detta är en informationssatsning riktad till de företag som befordrar paket och post som Tullverket genomfört tillsammans med bl.a. Polismyndigheten, länsstyrelserna och kommunerna i norra Sverige.
Sveriges detaljhandelsmonopol bidrar sannolikt till en mer jämlik hälsa genom att den fysiska och ekonomiska tillgängligheten till alkoholdrycker begränsas, framför allt för minderåriga och högkonsumenter och genom att marknadsföringen minimeras. Den samtidiga tillväxten av distanshandeln med alkoholdrycker över internet har emellertid ökat tillgängligheten till alkohol. År 2008 blev det tillåtet för privatpersoner att från Sverige köpa alkoholdrycker från ett annat
svenska marknaden som i kommersiellt syfte förmedlar försäljning av
40
alkoholdrycker från utlandet genom t.ex.
branscher har också inlett olika typer av samarbeten med förmedlare av alkoholdrycker.
Under
Under strategiperioden är både en snabbare och effektivare klassificering av NPS och en tydlig och restriktiv reglering av internethandel när det gäller alkohol viktiga insatsområden.
Samverkan mellan
Brottsförebyggande arbete innefattar ett brett spektrum av insatser och åtgärder, riktade mot en rad områden. Mål och insatser för att begränsa tillgängligheten till ANDT sammanfaller många gånger med mål och insatser inom ett bredare brottsförebyggande arbete. Här finns goda förutsättningar för samverkan eftersom det skapar ett mervärde utifrån flera perspektiv. Länsstyrelsernas och kommunernas kompetens och upparbetade samverkansformer inom
När det gäller våldsbrott finns ofta en koppling till bruk av alkohol, narkotika och dopning. Det gäller både våld i nära relationer och våld mot barn, liksom s.k. krog- och läktarvåld. Våld som sker under alkoholpåverkan är ofta grövre än annat våld. En annan skillnad är att kvinnor oftare utsätts för misshandel och våld av närstående, medan män utsätts för våld av helt obekanta personer. Då det gäller sexualbrott är det betydligt fler kvinnor än män som utsätts.46 Brottsförebyggande rådet (Brå) har visat att droger har fått en viktigare roll för deltagare i s.k. firmor där individer enligt studier använt droger som kokain, amfetamin och rohypnol i syfte att ta udden av rädslan och uppnå en känsla av skärpa.
46 Våld mot kvinnor och män i nära relationer - Våldets karaktär och offrens erfarenheter av kontakter med erfarenheter (2009:12), Brottsförebyggande rådet, 2009.
41
Skr. 2015/16:86 Supporterpolisen menar att droganvändningen har ökat bland dessa deltagare.47
Regeringen har inlett en satsning på att utveckla det brottsförebyggande arbetet på bred front. Som ett första steg har Brå lämnat förslag på hur det lokala brottsförebyggande arbetet kan förstärkas och utvecklas genom förbättrad nationell samordning. Uppdraget tar sin utgångspunkt i en analys av lokala behov och förutsättningar där behovet av ett förstärkt regionalt engagemang för brottsförebyggande arbete, exempelvis genom länsstyrelserna, övervägs. Målet är att det ska finnas ett strukturerat brottsförebyggande arbete över hela landet. Förslagen lämnades till regeringen i november 2015 och utgör ett underlag för fortsatt utveckling inom området. Regeringen har i budgetpropositionen för 2016 föreslagit att Brås anslag för lokalt brottsförebyggande arbete förstärks med 15 miljoner kronor årligen för detta ändamål.
Vidare avser regeringen att under mandatperioden ta fram en nationell strategi för brottsförebyggande arbete som omfattar ett brett spektrum av åtgärder. Det kan handla om sociala insatser för de personer som löper stor risk att hamna i eller återfalla i kriminalitet men också om att minska sannolikheten att brott begås genom att göra brotten mindre lönsamma, mer riskabla eller svårare att utföra.
Det finns flera lokala exempel på samordningsvinster mellan ANDT- och brottsförebyggande arbete som kan inspirera. Ett sådant är den samverkansinsats som bl.a. Polismyndigheten och Tullverket genomfört i västra Götaland för att motverka olaglig införsel av alkohol i busstrafiken som ett led i att förhindra langning av alkohol till framför allt ungdomar.
Andra exempel på myndighetssamverkan för att förhindra illegal införsel av alkohol och tobak samt narkotika är ett samarbete mellan Tullverket, Polismyndigheten och Kustbevakningen när det gäller kontrollinsatser i färjetrafiken. Ett annat exempel är gemensamma kontrollinsatser mellan Tullverket och Polismyndigheten i samband med s.k. partykryssningar, där fler beslag av mindre mängder narkotika har gjorts på ungdomar. I södra Sverige har Tullverket dessutom samarbetat med flera myndigheter för att kontrollera att regelverket för införsel av alkohol för privat bruk följs. I detta har bl.a. Försäkringskassan deltagit då det funnits indikationer på att reglerna om socialförsäkringen missbrukats.
Regeringen har även gett i uppdrag till Tullverket, Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket att kartlägga hur myndigheternas arbete med att förhindra illegal hantering av punktskattepliktiga varor bedrivs och analysera hur samverkan kan förbättras.48 Syftet är att skapa bättre möjligheter för myndigheterna att säkerställa att punktskattelagstiftningen inte kringgås och hantera omfattande fusk. Ett exempel på sådant fusk är t.ex. organiserade resor till grannländer där inhyrda personer utger sig för att vara passagerare och påstår sig äga de stora mängder alkohol som fraktas men som sedan säljs illegalt. Uppdraget ska delredovisas i oktober 2016 och slutredovisas i oktober 2017.
47Strategier mot fotbollsrelaterade ordningsstörningar (2008:20), Brottsförebyggande rådet, 2008.
48Uppdrag till Tullverket, Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket om
illegal hantering av punktskattepliktiga varor (dnr Fi2015/05353/S3)
42
| För att fånga upp ungdomar som riskerar att utveckla en kriminell livs- | Skr. 2015/16:86 |
| stil har sociala insatsgrupper etablerats som arbetsmetod inom ett trettio- | |
| tal kommuner i landet. Arbetet går ut på att stärka det sociala skyddsnätet | |
| kring den unga personen genom att socialtjänst, skola och polis samord- | |
| nar stödjande insatser. En viktig del i de sociala insatsgrupperna är att | |
| göra ungdomarna medvetna om riskerna med narkotika och icke narko- | |
| tikaklassade preparat. Detta brottsförebyggande arbete har därmed också | |
| en tydlig |
|
| resultat och de samverkande aktörerna anser att det finns skäl att fortsätta | |
| arbetet. I september 2017 kommer Socialstyrelsen att lämna en utvärde- | |
| ring av resultatet för de ungdomar som varit föremål för arbetet i en | |
| social insatsgrupp, samt hur själva samverkansformen fungerar. | |
| En särskild utredare redovisade i betänkandet Mera glädje för pengarna | |
| (SOU 2013:19) att narkotikapåverkade personer under senare år i större | |
| utsträckning än tidigare har upptäckts i samband med att polis och ord- | |
| ningsvakter ingripit för att stävja våldsamheter vid idrottsarrangemang | |
| och menade att antalet upptäckta narkotikarelaterade brott har ökat. | |
| Bruket av vissa narkotiska preparat omfattas av dopningsreglerna inom | |
| idrotten, och särskilt motionsidrotten är en marknad för avsättning av | |
| förbjudna dopningspreparat. Det är viktigt att stärka det förebyggande | |
| arbetet genom information och ökad kunskap i idrottsrelaterade miljöer | |
| för att hindra bruk, försäljning och distribution av främst dopningsprepa- | |
| rat. Insatserna behöver samordnas för att bli mer effektiva. | |
| Som tydligt framgår ovan är |
|
| bredare brottsförebyggande arbete. Att arbeta |
|
| därför ett brottsförebyggande mervärde. | |
| Mål 2: Antalet barn och unga som börjar använda narkotika, | |
| dopningsmedel och tobak eller debuterar tidigt med alkohol ska | |
| successivt minska | |
| Insatsområden | |
| Reglering och tillsyn för att begränsa marknadsföring och exponering av | |
| alkohol och tobak | |
| Investeringar i marknadsföring av alkohol och tobak har ökat kraftigt. | |
| Enligt beräkningar från IQ, som är ett fristående dotterbolag till System- | |
| bolaget, uppgick utgifterna för köpt medieutrymme för alkoholreklam till | |
| nästan 1,4 miljarder kronor 2014. Samma utgifter år 2000 var 8 miljoner | |
| kronor. Denna utveckling innebär en utmaning för tillsynen för att säker- | |
| ställa att marknadsföringen görs i enlighet med alkohollagen. Konsu- | |
| mentverket är ansvarig tillsynsmyndighet. Under 2015 tog Regerings- | |
| kansliet fram en promemoria (Ds 2015:45) om skärpta sanktionsmöjlig- | |
| heter för Konsumentombudsmannen (KO) enligt marknadsföringslagen | |
| och lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden. I den förslås dels att | |
| KO ska ges möjlighet att meddela förelägganden enligt de båda lagarna | |
| utan att näringsidkaren måste godkänna föreläggandet (som är fallet | |
| idag), dels vissa ändringar när det gäller reglerna om marknadsstörnings- | |
| avgift enligt marknadsföringslagen. Promemorian remitterades under | |
| hösten och remissinstansernas synpunkter bereds för närvarande inom | |
| Regeringskansliet. Även andra förslag för att stärka tillsynen av mark- | |
| nadsföringen av alkoholdrycker är under beredning. Under |
43 |
Skr. 2015/16:86 tillsatte den dåvarande regeringen två olika utredningar som hade uppdraget att bl.a. föreslå åtgärder som kan bidra till en effektivare tillsyn av reglerna om marknadsföring av alkoholdrycker och tobak. Utredningarna har remitterats och förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet (se även avsnittet Bekämpning av illegal handel och en restriktiv och tydligt reglerad och legal handel via digitala medier).
Europaparlamentet och rådet antog den 3 april 2014 direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och relaterade produkter och om upphävande av direktiv 2001/37/EG.49
Direktivet syftar till att undanröja hinder på den inre marknaden med utgångspunkt i hög hälsoskyddsnivå. Regleringen tar framför allt sikte på ungdomar och syftar till att göra tobaksprodukter mindre attraktiva, bland annat genom att införa utökade krav på hälsovarningar samt förbud för vissa tobaksprodukter för rökning med karakteristisk smak. De krav som upprättats i samband med tobaksproduktdirektivet 2014/40/EU ska vara genomfört i Sverige senast den 20 maj 2016.
Utöver detta har regeringen gett regeringens särskilda utredare i Tobaksdirektivsutredningen (S 2014:6) i uppdrag att utreda möjligheten för Sverige att införa neutrala tobaksförpackningar och exponeringsförbud för tobaksprodukter. Detta är åtgärder som kan bidra till att minska tobaksbruket och där effekten på ungdomar kan tänkas vara särskilt stark.
Vad gäller neutrala tobaksförpackningar har utredningen i en skrivelse till regeringen framfört att enligt deras bedömning kommer åtgärden i konflikt med tryckfrihetsförordningen (S2015/06551/FST). Regeringen har därefter i tilläggsdirektiv till Mediegrundlagsutredningen (Ju 2014:17) beslutat att ge kommittén i uppdrag att analysera hur en reglering om s.k. neutrala tobaksförpackningar förhåller sig till tryckfrihetsförordningen. Om kommittén kommer fram till att en grundlagsändring är nödvändig för att en sådan reglering ska kunna införas, ska kommittén lämna nödvändiga författningsförslag. Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2016.
Utredaren ska även analysera och bedöma behovet av reglering eller andra åtgärder för att begränsa rökning i vissa utomhusmiljöer, särskilt där barn vistas. Uppdraget bygger på Folkhälsomyndighetens rapport där myndigheten menar att det finns skäl att gå vidare och lagstifta om rökförbud i vissa utomhusmiljöer såsom t.ex. uteserveringar och lekplatser. Utredaren ska lämna sina förslag senast den 1 mars 2016.
Det finns även anledning att följa utvecklingen vad gäller nya tobaksprodukter och tobaksrelaterade produkter. Tobaksproduktdirektivet innehåller t.ex. krav på reglering av elektroniska cigaretter. Läkemedelsverket anser att dessa produkter ska regleras i enlighet med läkemedelslagstiftningen då det är tobaksfria nikotinprodukter. Enligt direktivet omfattas inte elektroniska cigaretter av direktivets krav om de omfattas av krav på godkännande enlig läkemedelslagstiftning. Frågan prövas för närvarande i Högsta förvaltningsdomstolen.
49 2014/40/EU
44
Tobaksproduktdirektivet reglerar inte frågan om vad som ska gälla för Skr. 2015/16:86 elektroniska cigaretter i förhållande till rökförbud och rökfria miljöer.
Frågan vad som bör gälla för sådana produkter ligger i den pågående tobaksutredningen och även detta är ett område där ungdomar är en viktig målgrupp. Utredaren har även i uppdrag att göra en översyn av den nationella regleringen av snus och tuggtobak, inte minst i förhållande till den reglering av tobaksprodukter som görs inom EU. Sammantaget bedömer regeringen att stärkt reglering för att motverka marknadsföring och exponering av alkohol och tobak utgör ett angeläget insatsområde för att skydda barn och unga från eget och andras
En hälsofrämjande skola utifrån elevers olika förutsättningar och behov
Generella skyddsfaktorer har stor betydelse för barns psykiska hälsa inklusive bruk av ANDT. Lärande i sig och att gå ut skolan med goda resultat leder till minskad ohälsa samt minskad risk för kriminalitet och utanförskap. Att klara skolan är också den enskilt viktigaste faktorn för barns framtida hälsa. Därför är en trygg skolmiljö med välfungerande undervisning samt en förebyggande och hälsofrämjande elevhälsa av stor vikt för barns och ungas hälsoutveckling.
Genom både sitt kunskaps- och sitt värdegrundsuppdrag kan skolan bidra till arbetet med
Samverkan mellan skola och föräldrar samt föräldrarnas förmåga till engagemang i skolan, deras förväntningar på barnet och förmåga att stödja och uppmuntra barnet i skolarbetet är viktiga för skolresultat, hälsa och trivsel. Genom att stödja föräldrarna i detta kan förutsättningarna för goda skolprestationer förbättras.
Det har visat sig att föräldrar är en viktig målgrupp i det hälsofrämjande arbetet och i det förebyggande
50Regleringsbrev för länsstyrelserna 2014, Regeringsbeslut IV:15
51Slutredovisning av uppdrag kring ett utvecklat föräldrastöd, Folkhälsomyndigheten, 2014.
52dnr U2015/03844/S.
45
Skr. 2015/16:86 sin tur elevernas trivsel, förbättrar deras studieresultat och psykiska hälsa genom minskad stress. Regeringen gav den 19 november 2015 en särskild utredare i uppdrag att kartlägga elevers problematiska frånvaro i grundskolan. Utredaren ska också analysera orsakerna till frånvaron och föreslå hur skolans arbete med att främja närvaro och vidta åtgärder vid frånvaro kan förbättras. Uppdraget ska redovisas senast den 15 september 2016. Regeringen har även vidtagit en rad åtgärder för att förbättra resultaten för elever i skolan. Exempelvis genom investeringar för att tidigt ge elever det stöd de behöver, stärka läraryrkets attraktivitet och ge lärarna mer tid med sina elever, en jämlik skola för alla elever, riktade insatser för kvalitet och attraktivitet på gymnasieskolans yrkesprogram samt åtgärder för att stärka förutsättningarna för att nå målet att alla ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning.
I budgetpropositionen för 2016, som antagits av riksdagen (rskr. 2015/16:113), föreslog regeringen, i syfte att förstärka och utveckla elevhälsan, att 200 miljoner kronor avsätts årligen fr.o.m. 2016 för fortsatta insatser på området. I satsningen ingår bl.a. statsbidrag för personalförstärkningar inom elevhälsan för personalkategorierna skolläkare, skolsköterska, skolkurator och skolpsykolog.53
Regeringens åtgärder för att förbättra skolresultat, för att utveckla skolornas värdegrundsarbete samt för att förstärka och utveckla elevhälsan skapar samlat förutsättningar för en hälsofrämjande skola för alla elever, även avseende
Effektivt arbete mot langning av alkohol och tobak
Som uppföljningen visar är Systembolaget den vanligaste anskaffningskällan både för elever i grundskolans årskurs 9 och för elever som går år 2 i gymnasieskolan, även om detta inte innebär att ungdomarna själva köpt alkoholen. Föräldrar har en viktig roll som goda förebilder, och påverkar sina tonåringar genom att förmedla attityder och värderingar. Även äldre syskon och kamrater har en viktig roll i att inte förse unga med alkohol. En europeisk studie54 bekräftar detta genom slutsatsen att det alkoholförebyggande arbetet bör fokusera på att göra föräldrar och andra vuxna mer medvetna om sin roll för att påverka konsumtionsmönster och senarelägga alkoholdebuten. Det är av vikt för ungdomarnas framtida konsumtionsmönster. Folkhälsomyndigheten har haft det nationella ansvaret för det langningsförebyggande arbetet Tänk om som syftar till att sprida kunskap till föräldrar om tonåringar och alkohol. Det langningsförebyggande arbetet har även nära koppling till det brottsförebyggande arbetet och Polismyndigheten, Systembolaget och länsstyrelserna har samarbetat kring frågan under perioden
53Prop. 2015/16:1, utg. omr. 16
54Journal of Studies on Alcohol and Drugs 71,
46
| Spridning och tillämpning av ett kunskapsbaserat cannabisförebyggande | Skr. 2015/16:86 |
| arbete |
Cannabis är den narkotika som missbrukas allra mest, särskilt bland unga personer. Uppföljningen visar att alkoholbruket minskar bland ungdomar i Sverige samtidigt som cannabisbruket inte visar samma positiva utveckling.
Cannabisanvändandet bland unga människor är högre i storstäderna jämfört med riket i övrigt. Därför finansierade staten under
Folkhälsomyndigheten fick samtidigt i uppdrag att ställa samman forskningsresultat och utvärderingar av genomförda insatser som rör narkotikamissbruk och med ett speciellt fokus på cannabismissbruk. Vidare ingår i uppdraget att sprida erfarenheter och information om effektiva metoder och strategier när det gäller såväl förebyggande som tidiga insatser. Kunskapsspridningen ska i första hand ske till kommuner, landsting och den ideella sektorn.
Uppdraget redovisades i december 2015. Folkhälsomyndigheten konstaterar att kunskapen om effekterna av de cannabisförebyggande program och metoder som i dag används behöver utvecklas.
Genom att ta tillvara och sprida den kunskap som genererats inom denna satsning, liksom att följa upp och utvärdera de insatser som görs, skapas goda förutsättningar för en fortsatt utveckling av det cannabisförebyggande arbetet i hela landet. Länsstyrelsernas
Mål 3: Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska
Insatsområden
Uppmärksamma och förebygga
| Genom att tidigt upptäcka och ge stöd för att förändra skadliga och | |
| riskabla levnadsvanor kan samhället bidra till att förhindra att individer, | |
| familjer och andra närstående skadas, men också till en mer hållbar sam- | |
| hällsutveckling. Tidig uppmärksamhet kan också utgöra en viktig faktor | |
| för att minska skillnader i hälsa. | |
| Statliga satsningar har genomförts för att öka kunskapen om sjukdoms- | |
| förebyggande insatser där riskbruk av alkohol är en viktig del. Under | |
| förra strategiperioden genomförde Socialstyrelsen utbildningsinsatser till | |
| exempel inom hälso- och sjukvården för att genomföra Socialstyrelsens | |
| riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Socialstyrelsen konstaterar | |
| i sin utvärdering av stödet till genomförandet att landstingen framför allt | 47 |
Skr. 2015/16:86 gjort generella satsningar och ännu inte kommit så långt som till satsningar som rör specifika grupper. Socialstyrelsen menar att det är angeläget att också uppmärksamma högriskgrupper i det fortsatta arbetet.
Utvärderingen konstaterar att personalen i primärvården inte alltid har tillräckligt med kompetens för att arbeta med rådgivning om levnadsvanor. Alkohol är den levnadsvana vårdpersonal bedömer att de har lägst ämneskompetens om, och det område som de arbetar minst med. Möjligheterna till kompetensutveckling upplevs också vara minst när det gäller alkohol jämfört med andra levnadsvanor. Det är viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal har tillräcklig kunskap och känner sig trygg med att ställa frågor om alkoholkonsumtion. Mot bakgrund av detta behöver landstingen fortsätta att utveckla arbetssätt och höja personalens kompetens att arbeta med riskbruk av alkohol. Fortsatt utveckling och genomförande av insatser för tidig uppmärksamhet och intervention är angeläget även när det gäller tobaksbruk. Utvärderingen visar också att riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder inte har införts inom kommunerna, vilket är ett angeläget utvecklingsområde t.ex. vad gäller äldreomsorgen eftersom uppföljningen visar att antalet äldre med missbruk och beroende behöver uppmärksammas inom såväl äldreomsorgen som primärvården.
För att motverka skillnader i hälsa är det angeläget att uppmärksamma vikten av ett likvärdigt bemötande oavsett kön och vilken socioekonomisk grupp patienten tillhör. Det är även viktigt att uppmärksamma utsatthet för våld, eftersom detta kan ha allvarliga hälsokonsekvenser, både på kort och lång sikt. Även ålder och funktionsnedsättning behöver beaktas i detta sammanhang. Kunskap om att det finns en koppling mellan
Dopningsförebyggande arbete inom motionsidrotten
Inom nätverket PRODIS55 används den gemensamma arbetsmetoden 100 % ren hårdträning som syftar till att minska användningen av och tillgången till anabola androgena stereoider (AAS) och andra dopningspreparat bland tränande på träningsanläggningar. Detta sker genom att träningsanläggningar utvecklar ett långsiktigt förebyggande arbete mot dopning i samverkan mellan träningsbranschen, polisen, Riksidrottsförbundets distriktidrottsförbund, länsstyrelsen, kommunen och landstinget.
STAD har redovisat en kartläggning av användning av dopningspreparat, narkotika och kosttillskott på träningsanläggningar 2014. Kartläggningen har genomförts bland de län och kommuner som fått medel från Folkhälsomyndigheten under åren
55 PRODIS (Prevention av dopning i Sverige) samordnas av STAD (Stockholm förebygger
alkohol och drogproblem). Centrum för psykiatriforskning Stockholm.
48
av sju kommuner/län kan man se en nedgång av antalet män som Skr. 2015/16:86 rapporterar att de dopat sig under de senaste 12 månaderna.56
Andra resultat från studien visar på att 85 procent av de tränande instämmer helt eller delvis i påståendet ”Det är viktigt att gymmet som jag tränar på arbetar aktivt för att motverka dopning.” Det har skett en kraftig ökning i andelen tränande som uppger att anläggningen som de tränar på har en policy mot dopning. År 2014 var det 68 procent som uppgav detta jämfört med 38 procent
Mål 4: Kvinnor och män samt flickor och pojkar med missbruk eller beroende ska utifrån sina förutsättningar och behov ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet
Insatsområden
Samverkan mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst samt med andra aktörer för en sammanhållen vård utifrån kvinnors och mäns samt flickors och pojkars specifika förutsättningar och behov
En välfungerande samverkan mellan huvudmännen är avgörande för samordnade vård- och stödinsatser. Samverkan krävs även för att skapa kontinuitet och långsiktighet i vårdkontakterna och därmed förtroende för vården. Även samverkan mellan hälso- och sjukvården och andra aktörer såsom Kriminalvården och Statens institutionsstyrelse är avgörande för välfungerande vård och minskad risk för återfall i såväl missbruk och beroende som i brottslighet. I vårdkedjan behövs såväl de preventiva insatserna som individuella vård- och behandlingsinsatser. An- svaret för att det blir en helhet förutsätter att det finns en samordning mellan aktörerna. Folkhälsoperspektivets preventiva ansats behöver integreras med vård- och behandlingsperspektivet. Inom
En grupp som har sammansatta behov, och inte sällan hamnar i en särskild utsatthet, är personer med samsjuklighet, det vill säga både beroendesjukdom och psykisk ohälsa. Huvudmännen bör sträva efter att ge en jämlik och jämställd vård och stödinsatser. Det innebär att alla oavsett t.ex. kön och ålder ska ha samma möjligheter och rättigheter att utöva inflytande över verksamheten.
Vård och stöd till personer med missbruk och beroende är ett gemensamt ansvar för landsting och kommuner. Sedan den 1 juli 2013 är landsting och kommuner ålagda att ingå överenskommelser om samarbete när det gäller personer med missbruk av alkohol, narkotika, läkemedel och dopning. Ett välfungerande vård- och stödsystem gagnar inte
56 Uppföljande kartläggning av användning av dopning, narkotika och kosttillskott bland gymtränande, STAD 2014.
49
Skr. 2015/16:86 bara den enskilda individen utan även närstående och barn liksom samhället i stort. Många personer med beroendeproblematik har även andra psykiska eller somatiska problem, som inte sällan får sociala konsekvenser. Därför är en helhetssyn och samordnade insatser av stor vikt. Även äldre personer behöver tillgång till missbruks- och beroendevården och att hitta former för att erbjuda, speciellt äldre kvinnor, insatser är en utmaning för vården.
De personer som berörs av kommunernas och landstingens insatser har viktig kunskap och erfarenhet att ta tillvara i utformningen av överenskommelserna. Brukarorganisationer kan fånga upp brukares erfarenheter och peka på brister och viktiga utvecklingsområden. Därför säger lagen att om möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på överenskommelserna.
År 2014 hade femton landsting och ungefär 40 procent av kommunerna ingått överenskommelser om mål, ansvar och resursfördelning avseende missbruks- och beroendevården. Spridningen är dock stor och inom vissa landsting omfattas merparten av kommunerna av en överenskommelse och i andra landsting pågår arbetet med att bryta ner överenskommelserna på kommunnivå. Överenskommelserna är dock inte ett mål i sig utan ett medel för att utveckla en välfungerande verksamhet som ger den vård och det stöd som kvinnor och män med missbruk och beroende behöver. Därför är det fortsatt angeläget att huvudmännen arbetar för att uppnå lagens krav. Det är väsentligt att följa upp hur de lokala överenskommelserna påverkar tillgänglighet, samordning och kvalitet på insatser utifrån kvinnors och mäns specifika behov. Det gäller även om överenskommelserna främjar kontinuitet genom en sammanhållen vårdkedja, i fall andra aktörer, som t.ex. Kriminalvården och Statens institutionsstyrelse och organisationer som företräder brukare, har involverats i framtagning och lokal uppföljning av överenskommelserna mellan landsting och kommuner. Kriminalvården har fått regeringens uppdrag att utveckla och förstärka myndighetens arbete med utslussning i syfte att öka klienternas förutsättningar att inte återfalla i brott. I uppdraget ingår bland annat att utveckla den samverkan som sker med externa aktörer i utslussningssyfte57. Det pågår även en samverkanssatsning mellan polis, kommun och landsting, 2014 – 2016, med målsättning att öka den medicinska säkerheten för personer som blir omhändertagna enligt lag (1976:511) om omhändertagande av berusad person.
Sedan 2010 finns också en lagstadgad skyldighet för huvudmännen att erbjuda de personer som behöver insatser från båda huvudmännen en samordnad individuell plan (2 kap 7 § SoL och 3 f § HSL). Skyldigheten ska förhindra att någon person hamnar mellan stolarna. I öppna jämförelser 2014 uppgav 34 procent av kommunerna att de har rutiner för att informera den enskilde om rätten att få en sådan plan. Dessa kommuner fördelar sig inte jämnt över landet. Det är väsentligt att fortsätta följa utvecklingen av de samordnade planerna. Samordnad individuell plan är ett samordningsverktyg som på individnivå tydliggör vem som gör vad
57 dnr: Ju2015/09899/KRIM.
50
och när. Planen kan ha stor betydelse för den enskilde och informations- och utbildningsinsatser sker i Sveriges Kommuner och Landstings regi.
Insatser för att nå kvinnor och män samt flickor och pojkar i en socialt och hälsomässigt utsatt situation till följd av missbruk eller beroende
Personer som injicerar droger hör till de mest utsatta i samhället. Det har visat sig att en högre andel kvinnor än män som injicerar droger smittats av Hepatit C. Sprututbytesverksamhet i Sverige är i dag integrerade mottagningar med en bred kompetens för att kunna nå en av samhällets mest utsatta grupper. I verksamhetsrapporter från befintliga verksamheter framkommer att många av besökarna inte har kontakt med socialtjänst eller beroendevård när de skrivs in vid sprututbytesprogrammen. Detta ger sprutbytesverksamheterna en unik möjlighet att etablera kontakt med personer som annars kan vara svåra att nå, eller där andra insatser från samhällets sida inte gett effekt. Kvinnor som injicerar droger exponeras för prostitution, våld och sexuellt våld i större utsträckning än män, varför både behandlings- och stödinsatser behöver utformas för att kunna möta kvinnors specifika behov. Personal som möter våldsutsatta kvinnor i missbruk eller beroende behöver ha en bred kunskap och kompetens, för att kunna ge ett gott bemötande och stöd. Prostitution och användning av både droger och alkohol är tydligt sammankopplad. Inom missbruks- och beroendevården måste därför erfarenheter av att sälja sex uppmärksammas. Frågor om erfarenheter av att sälja sexuella tjänster måste ställas för att det ska gå att erbjuda stöd och hjälp till personen att ta sig ur sin utsatta situation. Alternativa försörjningsmöjligheter bör kunna erbjudas.
Antalet smittade av hepatit C inom gruppen som injicerar droger är omfattande och insatser för att bryta utvecklingen behöver intensifieras. Regeringen anser att tillgången till lågtröskelmottagningar, såsom sprututbytesverksamheter, behöver förbättras över hela landet och har därför remitterat en departementspromemoria (Ds 2015:56) som innehåller förslag om att ta bort kravet på att kommun och landsting gemensamt ska ansöka om att få upprätta sprututbyten. Krav på samverkan och dialog mellan kommuner och landsting kvarstår dock i det remitterade förslaget. Vidare föreslås att åldersgränsen för att delta i sådan verksamhet sänks från 20 år till 18 år.
Många personer har en komplex problematik och behöver samordnade insatser. Ett helhetsperspektiv utifrån personens hela livsituation är därför en viktig utgångspunkt. Detta kräver ett välfungerande samarbete mellan aktörer. Kriminalvården och Statens institutionsstyrelse genomför vård, behandling och motivationsinsatser riktade till personer med narkotikaberoende. För att lyckas med sitt uppdrag är myndigheterna beroende av samarbete med kommuner och landsting både före och vid utslussningen av sina klienter. Även samarbete mellan landstingens läkemedelsassisterade behandling vid opiatberoende (LARO) och socialtjänsten behövs för att kunna erbjuda patienterna såväl medicinsk som psykosocial behandling liksom socialt stöd, vilket är viktiga förutsättningar för att uppnå goda behandlingsresultat. (Mer om LARO finns i avsnittet om Strategiskt och långsiktigt arbete för att motverka narkotikarelaterad dödlighet bland kvinnor och män samt flickor och pojkar.) För
Skr. 2015/16:86
51
Skr. 2015/16:86 att uppnå en hållbar livsförändring krävs delaktighet i samhället. Det handlar t.ex. om möjligheter att få arbete och bostad. Även kamratstöd och andra typer av återfallsprevention kan vara viktigt för ett hållbart behandlingsresultat.
Olika typer av lågtröskelverksamheter utgör lättillgängliga arenor för hälsofrämjande och förebyggande arbete för personer som samhället har svårt att nå. Folkhälsomyndigheten har tagit fram en vägledning för hälsofrämjande och förebyggande arbete med hepatit och hiv för personer som injicerar droger. Vägledningen ger värdefullt stöd i utvecklingen av lågtröskelverksamheter som är utformade och anpassade efter målgruppens behov.
Mål 5: Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som dör och skadas på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska
Insatsområden
Tidig uppmärksamhet av riskbruk och beroende bland blivande föräldrar
Skador bland barn orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak kan aldrig accepteras. Insatser för att skydda barn mot eget och andras skadliga bruk utgör en fortsatt grund för det hälsofrämjande och förebyggande
Det finns inte tillräcklig data för att uttala sig om gravidas riskbruk i ett längre perspektiv. Resultatet från
58Samlad uppföljning av ANDT strategin, Folkhälsomyndigheten 2015
59Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 – stöd vid styrning och ledning. Socialstyrelsen 2011.
60Kunskapsstöd mödrahälsovården, Socialstyrelsen 2014.
52
ning för fostret och det är ett fortsatt utvecklingsområde. Statens bered- Skr. 2015/16:86 ning för medicinsk och social utvärdering (SBU) ska ta fram en kun-
skapsöversikt om metoder för utredning, diagnostisering och stöd till barn med FAS/FASD. Där ingår även att leta efter kunskap omkring barn som föds med skador tillföljd av narkotikamissbruk under graviditeten.
Även om rökningen bland gravida närmare halverats under
Uppmärksamma och erbjuda ändamålsenligt stöd till flickor och pojkar som föds med skador till följd av ANDT eller som växer upp i familjer med missbruk eller annan omsorgssvikt, inklusive förekomst av våld, med koppling till alkohol eller narkotika utifrån deras förutsättningar och behov
Insikten har stärkts om att om en person i en familj har ett missbruksproblem, så påverkar det hela familjen, inte bara personen som har problem. En grupp som drabbas är barn till föräldrar som dricker för mycket. Man räknar med att så många som 385 000 barn har föräldrar som dricker för mycket alkohol. Det betyder att omkring 20 procent av alla barn lever i hushåll där någon vuxen dricker så mycket alkohol att det riskerar föräldrarnas egen hälsa, så kallat riskbruk. Dessa barns uppväxt och trygghet påverkas av föräldrarnas drickande och de löper även en ökad risk att utveckla eget missbruk eller egen psykisk ohälsa.
Kunskapen om vikten av att föra in ett barn- och föräldraperspektiv vid missbruk och beroende har ökat under perioden. Det nationella utvecklingsarbete som bedrivits av Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och SKL om stöd till barn i familjer med missbruk eller annan problematik under perioden
Vid en kartläggning som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) genomfört av personer som var inom missbruks- och beroendevården visade det sig att över hälften av de som hade barn ville prata om sitt föräldraskap och att bara en fjärdedel av barnen som levde i familjer där en person var i vård för missbruk fick eget stöd.61 En rad åtgärder har
61 Förstärkt barn- och föräldraperspektiv inom missbruks- och beroendevården, delrapport
53
Skr. 2015/16:86 initierats av SKL på regional, lokal och nationell nivå för att stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården med stöd av den kunskap bland annat Socialstyrelsen tagit fram. Från 2015 ingår utvecklingsarbetet – Förstärkt barn- och föräldraperspektiv i missbruks- och beroendevården – i satsningen Barn och Unga som SKL driver inom ramen för stöd till evidensbaserad praktik. Fortsatt genomförande av föräldraperspektivet och kunskap om barn som anhörig i missbruk och beroendevården och även i primärvården ökar utsikterna att tidigt upptäcka barn som riskerar att utsätts för skador i samband med föräldrars missbruk- eller beroende. Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) är en kunskapsbas i det pågående utvecklingsarbetet.
Den i särklass allvarligaste riskfaktorn för att barn ska bli utsatta för våld är om det förekommer våld mellan de vuxna i hemmet. Det ger enligt en svensk studie en riskökning för våld mot barnet på tio gånger. Om föräldrarna har varit påverkade av alkohol eller droger när de varit i konflikt med barnet, har detta också inneburit en betydande risk för att barnet ska ha blivit slaget.62
Sammanfattningsvis utgör insatser för att skydda barn mot eget och andras skadliga bruk en fortsatt grund för det hälsofrämjande och förebyggande
Strategiskt och långsiktigt arbete för att motverka narkotikarelaterad dödlighet bland kvinnor och män samt flickor och pojkar
Den narkotikarelaterade dödligheten är hög i Sverige jämfört med andra länder inom EU. Den höga dödligheten är oroande och måste tas på stort allvar. Antal dödsfall där metadon eller buprenorfin och andra narkotikaklassade läkemedel nämns på dödsorsaksintygen har ökat kraftigt från 2006 och framåt samtidigt som antalet dödsfall där heroin nämns på dödsorsaksintyget minskat.
Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende (LARO) har funnits i Sverige sedan mitten av
62 Barn som anhöriga, Socialstyrelsen, 2013.
54
Nya psykoaktiva substanser (NPS) säljs i en ökande takt på den Skr. 2015/16:86 svenska marknaden. Flera av substanserna har orsakat svåra sjukdoms-
tillstånd och har även påträffats vid obduktion av döda personer. Omfattningen av NPS är fortfarande låg i förhållande till redan kända narkotiska preparat, men det finns risk att bruket av NPS kan öka och orsaka fler dödsfall.63
Kunskapen om gruppen som drabbas av narkotikarelaterad dödlighet är bristfällig. Socialstyrelsen har därför fått i uppdrag att i samråd med Rättsmedicinalverket och Folkhälsomyndigheten utveckla statistiken om narkotikarelaterad dödlighet för att beskriva bakomliggande orsaker och annan relevant information om den grupp som avlider till följd av narkotika eller där narkotika har bidragit till dödsfallet.
För att motverka den ökande narkotikarelaterade dödligheten kan det vara motiverat att huvudmännen utvecklar sina insatser för att bättre fånga upp personer i riskzon, motivera och erbjuda attraktiva och lättillgängliga stöd- och behandlingsinsatser. Landsting och kommuner behöver även ständigt arbeta med att utveckla vårdens kvalitet utifrån brukarnas behov och förutsättningar. Majoriteten av målgruppen har varit i kontakt med vården och sannolikt även med andra samhällsinstanser som socialtjänst, polis och kriminalvård, liksom föremål för tvångsvård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall
WHO har utformat riktlinjer för första
Insatser för att motverka trafikrelaterade skador och dödsfall till följd av alkohol- och narkotikabruk
De insatser som görs inom
63 Regeringsbeslut III:3 den 30 april 2015, dnr S2015/03340/FST
55
Skr. 2015/16:86 lika många som antalet alkoholrattfyllerier. Antalet anmälda rattfylleribrott har ett tydligt samband med antalet genomförda utandningsprov.
Trafikverket, Transportstyrelsen, Polismyndigheten, Motorförarnas helnykterhetsförbund (MHF), Folkhälsomyndigheten och Statens väg- och transportforskningsinstitut har tagit fram den gemensamma strategin Minskad andel alkohol och narkotika i trafiken, som avser perioden
Regeringen anser att det är viktigt att pröva nya metoder för en nykter trafik. Ett sådant exempel är ett försök med automatisk nykterhetskontroll (alkobommar) i Stockholms frihamn, som ägt rum under 2014– 15 i regi av MHF med stöd av kontrollmyndigheterna och Trafikverkets skyltfond. En rapport om hur denna teknik skulle kunna införas har tagits fram av Trafikverket i samarbete med Polismyndigheten och andra relevanta aktörer.
Mål 6: En folkhälsobaserad syn på ANDT inom EU och internationellt
Insatsområden
Aktivt verka för en folkhälsoorienterad syn på narkotika inom EU och FN med utgångspunkt i politiken för mänskliga rättigheter
Inom den internationella debatten har narkotikapolitiken under det senaste decenniet vilat på FN:s konventioner på narkotikaområdet men också den politiska deklaration som antogs 2009 och baseras på tre delar: efterfrågeminskning, tillgångsbegränsning och internationellt sam-
56
arbete.64 Även EU:s narkotikastrategi
Den svenska regeringen fäster stor vikt vid att balansen mellan olika insatser behöver bli bättre så att det huvudsakliga syftet, att värna hälsan och att förbättra hälsan, blir ännu mer framträdande inom politikområdet. För den svenska regeringen är rätten till hälsa en vägledande princip som ska gälla alla: barn och unga, kvinnor och män och personer i missbruk eller beroende.
Regeringen avser att verka för att EU:s framtagande av en ny handlingsplan för narkotikaområdet 2017 ska återspegla en folkhälsobaserad narkotikapolitik som baseras på mänskliga rättigheter. Sverige ska också inom
Regeringen anser att det är av yttersta vikt att nationellt och internationellt agerande vad gäller narkotikapolitiken är överensstämmande.
WHO bör arbeta fram och anta en bred folkhälsopolitisk ansats till narkotikafrågan före 2019
Världshälsoorganisationen (WHO) är FN:s fackorgan för hälsofrågor med uppdrag att leda och samordna internationellt hälsoarbete och stödja medlemsländernas regeringar i att genomföra bästa möjliga hälso- och sjukvårdspolitik. WHO bör som FN:s fackorgan för hälsofrågor få en tydligare roll i att bedriva ett folkhälsoorienterat narkotikaarbete. WHO förväntas spela en central roll i genomförandet av
En folkhälsopolitisk ansats i narkotikafrågan, baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet, har inte varit framträdande i det globala samarbetet, vilket fått till följd att balansen i genomförandet av narkotikakonventionerna brustit. WHO:s arbete har under senare år centrerats kring specifika sakfrågor eller insatser. Inom de områden där WHO i narkotikakonventionerna har en utpekad roll finns majoriteten av organisationens kunskap, t.ex. vägledning vid klassificering av substanser samt tillgång till läkemedel. Vidare har WHO också länge fokuserat på hiv/aids, och därmed upparbetat en bred kompetens på området. Det finns ett ökat stöd bland WHO:s medlemsstater för ett bredare folkhälsoorienterat arbete. En folkhälsopolitisk ansats inbegriper nämnda delar, men också andra.
64 Political Declaration and Plan of Action on International Cooperation towards an Integrated and Balanced Strategy to Counter the World Drug Problem, 2009.
57
Skr. 2015/16:86 Ett folkhälsopolitiskt perspektiv möjliggör därför en allomfattande ansats och främjar ett balanserat internationellt svar på narkotikafrågan. WHO:s normativa vägledning sätter likaså internationella standarder. Dessa påverkar både Sverige och andra länder.
Utveckla narkotikafrågorna i det globala utvecklingssamarbetet
Arbetet mot narkotika måste drivas internationellt. Det är ett globalt problem med många dimensioner. I producentländerna handlar det i första hand om fattigdom, om kvinnors och barns utsatthet och om korruption och organiserad brottslighet. I de länder där narkotikan produceras utnyttjas bönder av den organiserade brottsligheten. Fattiga människor smugglar narkotika över gränserna. Många gånger utnyttjas kvinnor och barn.
I producent- och transitländerna ökar missbruket. Länder som tidigare var utpräglade producentländer har i allt högre utsträckning blivit länder med hög konsumtion av narkotika.
Narkotikahanteringen är den mest inkomstbringande verksamheten för den internationella organiserade brottsligheten. Ett tydligt exempel är läget i Latinamerika där våldet har eskalerat med mycket allvarliga konsekvenser för människors trygghet och säkerhet. Narkotikan är också en källa för finansiering av olika väpnade konflikter i världen och därmed ett säkerhetspolitiskt problem.
Arbetet mot narkotika kan inte begränsas till att bekämpa tillgång och efterfrågan av narkotika. Narkotikafrågan måste också bli en del av arbetet att bekämpa fattigdomen och därmed en del av arbetet att genomföra de nya utvecklingsmålen.
FN:s organ mot narkotika och brottslighet (UNODC) är den centrala organisationen för det internationella arbetet mot narkotika. Sverige har arbetat aktivt för att stärka UNODC:s arbete. Men det internationella narkotikaarbetet måste också breddas till andra multilaterala organisationer. FN:s fonder och program måste inkludera arbetet mot narkotika i insatserna mot fattigdom och att skapa trygga och hållbara samhällen. Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna bör också utveckla sina insatser och bli aktiva aktörer.
Internationellt arbete mot dopning med utgångspunkt i idrotten
Sverige har ratificerat två konventioner mot dopning inom idrotten, den internationella konventionen mot dopning i Europarådet och den internationella konventionen mot dopning i Unesco. Bägge konventionerna har som utgångspunkt att motverka dopningens hälsorisker och fusket inom idrotten. Riksidrottsförbundet och Regeringskansliet följer fortlöpande arbetet med konventionerna. Inom övervakningsgruppen till Europarådskonventionen pågår kontinuerligt ett arbete för att utveckla kvalitativa metoder inom antidopning och att säkra konventionsparternas åtaganden i konventionen. Sverige och andra medlemsstater i EU och Europarådet deltar tillsammans med idrottsrörelsen även i att utveckla det internationella arbetet mot dopning inom idrotten i Världsantidopningsorganisationen (WADA), bl.a. genom att årligen bidra till finansiering av organisationens budget. Mycket av arbetet som bedrivs i dessa
58
strukturer har generell betydelse i antidopningsarbetet, även utanför idrottsrörelsen.
Aktivt verka för genomförandet av WHO:s ramkonvention om tobak
Sverige är sedan 2005 part till WHO:s ramkonvention om tobakskontroll. Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll (tobakskonventionen) ger ökade förutsättningar för att skydda människor, både i Sverige och i världen, från de sociala, ekonomiska och hälsomässiga konsekvenserna av tobakskonsumtion, tobaksproduktion och exponering för tobaksrök. För att utveckla och driva på genomförandet av konventionen äger regelbundna partskonferenser rum. Inom ramen för detta arbete utarbetas riktlinjer och protokoll för hur konventionens 38 artiklar ska tolkas.
Sverige ska aktivt stödja genomförandet av en folkhälsobaserad och restriktiv tobakspolitik i EU och internationellt.
Aktivt verka för och bidra till en
För att främja en positiv och jämlik social och ekonomisk utveckling i såväl varje medlemsland som i EU som helhet krävs ett systematiskt och kunskapsbaserat alkoholförebyggande arbete. Ansvaret för ett sådant arbete ligger till stor del hos varje medlemsland, men EU kan där det finns ett tydligt mervärde bidra till att stödja ett ambitiöst nationellt arbete. Sverige ser ett stort värde i en
Nordiskt samarbete
Inom
Skr. 2015/16:86
59
Skr. 2015/16:86
5 Genomförande och uppföljning
5.1Gällande ansvarsfördelning
Kommunernas och landstingens roll i det förebyggande arbetet
Kommunernas ansvar
Kommunerna har enligt socialtjänstlagen ett generellt ansvar för att främja människornas ekonomiska och sociala trygghet samt jämlikhet i levnadsvillkor (1 kap. 1 §). Enligt 3 kap. 7 § första stycket socialtjänstlagen (2001:453) ska socialnämnden arbeta för att förebygga och motverka missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel. Av andra stycket i samma paragraf framgår att socialnämnden genom information till myndigheter, grupper och enskilda och genom uppsökande verksamhet ska sprida kunskap om skadeverkningar av missbruk och om de hjälpmöjligheter som finns. I fråga om barn och unga ska socialnämnden aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk av alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller beroendeframkallande medel samt dopningsmedel (5 kap. 1 § tredje stycket socialtjänstlagen).
Exempel på åtgärder som behöver utföras på lokal nivå är att systematiskt uppmärksamma risk- och missbruksproblem inom olika verksamheter. Förebyggande arbete kan även bedrivas i samarbete med föreningar och som en del av föreningsstödet (t.ex. i form av policykrav för att få medel) samt förebyggande arbete i skolan.
Kommunerna fyller en viktig roll när det gäller att förebygga hälsomässiga och sociala skador på grund av missbruk. Kommunerna har ett ansvar för att främja goda uppväxtvillkor, utbildning, ekonomisk trygghet¬ och socialt deltagande i samhället, dvs. faktorer som påverkar risken för missbruk. Med hänsyn till kommunernas allmänna ansvar för kommuninvånarna är frågor kopplade till problematik kring riskbruk, missbruk och beroende inte enbart ett ansvar för socialtjänsten. Ett preventivt synsätt bör även beaktas när så är lämpligt i andra kommunala verksamheter som
Tillsynen är en viktig del i det preventiva arbetet. Kommunen har en stor del av ansvaret för den omedelbara tillsynen över att tobakslagen och föreskrifter följs. När det gäller handel, t.ex. regler om åldersgräns, har kommunen och Polismyndigheten ett gemensamt ansvar.66 Kommunen och Polismyndigheten har också ett gemensamt ansvar för tillsyn över bestämmelser om servering av alkoholdrycker samt över detaljhandeln med folköl. Kommunen utfärdar även serveringstillstånd som krävs för att kunna servera alkoholdrycker.67
65Prop. 2000/01:20, Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador, s.
66Tobakslag (1993:581).
67Alkohollag (2010:1622).
60
Landstingens ansvar
Med hälso- och sjukvård i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) avses åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till hälso- och sjukvården ska när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada enligt 3 kap. 1 § 8 patientlagen (2014:821). Varje landsting ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget. Landstinget ska även i övrigt verka för en god hälsa hos hela befolkningen. Vissa hälsofrämjande insatser kräver en sektorsövergripande samverkan.
Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada eller är missbrukare av alkohol eller något annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider. Personer med missbruksproblematik har ofta behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård. För att stärka samverkan mellan landsting och kommuner och bättre tillgodose målgruppens behov är huvudmännen skyldiga att ingå en överenskommelse om samverkan. Landstingens verksamhet för att förebygga och behandla skador till följd av ANDT- bruk finns t.ex. inom ramen för verksamheter som arbetar med att stödja beteendeförändringar, såsom primärvård, missbruks- och beroendevård, psykiatri eller livsstilsmottagningar.
Aktörer med ansvar för preventionsarbete inom flera områden
På lokal och regional nivå är det i stor utsträckning samma aktörer som är ansvariga för preventionsarbete inom flera olika områden som psykisk ohälsa, brotts- och våldsprevention, föräldraskapsstöd och ANDT. Folkhälsosamordnare och motsvarande professioner har en viktig roll, liksom personal inom arenor där barn och unga vistas. Socialtjänst, primärvård, mödra- och barnhälsovård, förskola, skola, elevhälsa, fritids- och föreningsverksamhet, näringsliv, polis och tillsyn är några av de verksamheter som kan behöva samverka. Många av landets kommuner tar ett helhetsgrepp kring dessa frågor och har en gemensam funktion för exempelvis
Folkhälsomyndighetens roll
Folkhälsomyndigheten har ett generellt uppdrag att verka för god folkhälsa, utvärdera effekter av metoder och strategier på folkhälsoområdet, följa hälsoläget i befolkningen och faktorer som påverkar detta, t.ex. bruk av ANDT. Myndigheten ska svara för kunskapsuppbyggnad och förmedla kunskap till såväl regering och statliga myndigheter som till berörda i kommuner, landsting och andra berörda samhällssektorer. När det gäller
Skr. 2015/16:86
61
Skr. 2015/16:86 samordnade uppföljningen.68 Folkhälsomyndigheten har vidare ett ansvar för att genom tillsyn, tillsynsvägledning och tillståndsgivning bidra till att lagstiftningarna inom alkohol- och tobaksområdena följs.69
Socialstyrelsens roll
Socialstyrelsen är enligt sin instruktion förvaltningsmyndighet för verksamhet som rör hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet, tandvård, socialtjänst, stöd och service till vissa funktionshindrade samt frågor om alkohol och missbruksmedel. Vidare ska Socialstyrelsen bistå regeringen med underlag och expertkunskap för utvecklingen inom sitt verksamhetsområde. Socialstyrelsens ansvar gäller i den utsträckning sådana frågor inte ska handläggas av någon annan myndighet. Socialstyrelsen ska samordna de statliga insatserna inom socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller barn och ungdom samt inför beslut eller andra åtgärder som rör barn analysera konsekvenserna för barn och då ta särskild hänsyn till barns bästa.70
Länsstyrelsernas och andra statliga myndigheters roll
Länsstyrelsen ska enligt sin instruktion verka för att nationella mål får genomslag i länet. Länsstyrelsen ska arbeta sektorsövergripande och samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. Länsstyrelsen har ett särskilt uppdrag att verka för att det nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen uppnås.71 Liksom Folkhälsomyndigheten har även länsstyrelsen ett ansvar för vissa uppgifter när det gäller tillsyn över alkohollagen och tobakslagen.
Vid varje länsstyrelse ska det finnas en särskild samordningsfunktion för
Utöver Folkhälsomyndigheten och länsstyrelserna har även flera andra statliga myndigheter uppgifter inom
Det civila samhällets organisationer
Det civila samhällets organisationer har stor betydelse för
68Förordning (2013:1020) med instruktion för Folkhälsomyndigheten.
69Alkohollagen (2010:1622) och tobakslagen (1993:581).
70Förordning (2015:284) med instruktion för Socialstyrelsen.
71Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion.
72Förordning (2012:606)om samordning inom
tobaksområdet m.m.
62
folkbildningsverksamheter samt idrotts- och friluftsorganisationer och Skr. 2015/16:86 andra organisationer kan fylla en viktig funktion, både ur ett hälso-
främjande och förebyggande perspektiv.
5.2Utveckling av en organisation för genomförande
Regeringens bedömning: Folkhälsomyndigheten bör få en starkare och tydligare roll att stödja genomförandet av
Folkhälsomyndigheten bör även få ett förtydligat ansvar för en samlad verksamhetsrapportering inom
Folkhälsomyndigheten har redan ansvar för den samordnade, sektorsövergripande uppföljningen inom
Regeringens avsikt är att ett nationellt råd för
Skälen för regeringens bedömning: Kommuner och landsting har huvudansvaret för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet, alkohol- och tobakstillsyn, stöd och behandling samt rehabilitering. Statens roll är att ansvara för lagstiftning, tillsyn och för att stödja en utveckling som svarar mot medborgarnas behov. Många statliga myndigheter bedriver verksamhet med bäring på
Även för strategiperioden
myndigheter och organisationer.
63
Skr. 2015/16:86 Under strategiperioden
5.3Folkhälsomyndigheten bör få en starkare och tydligare roll
Myndigheten bör få ett helhetsansvar för att stödja genomförandet av strategin, liksom större möjligheter att verka för nationell samordning. Myndigheten bör även få ökat utrymme att ta egna initiativ inom de områden som myndigheten identifierar som angelägna, samt ökat utrymme att utforma sina insatser och verksamhet utifrån egna prioriteringar. Helhetsansvaret underlättar för myndigheten att få och presentera en helhetsbild av området. Det gör att myndigheten kan få en mer välgrundad uppfattning om behoven av både kunskapsutveckling och kunskapsstöd inom området. Det underlättar även för myndigheten att låta sina uppdrag inom olika delar av
Förändringarna ligger i linje med de synpunkter och erfarenheter som Folkhälsomyndigheten framfört från den tidigare strategiperioden. Även Statskontorets utvärdering pekar i samma riktning. Inriktningen på utvecklingen beskrivs närmare i avsnitten nedan.
Uppföljning inom
Uppföljning av verksamhet
Folkhälsomyndigheten bör få i uppdrag att ta fram en samlad, årlig, nationell rapport om den verksamhet som bedrivits inom
Uppföljningen ska kunna fungera som ett underlag för att identifiera möjliga samverkansområden, synliggöra utvecklingen inom olika områden och frågor som kan behöva prioriteras på nationell, regional och lokal nivå.
64
Uppföljning av måluppfyllelse och resultat
Folkhälsomyndigheten bör fortsatt förvalta, vidareutveckla och stödja användningen av
Jämlikhets- och jämställdhetsperspektivet bör, liksom barn- och ungaperspektivet, förstärkas i uppföljningssystemet under kommande strategiperiod. Syftet med det är att uppföljningssystemet ska synliggöra barn och unga och deras särskilda behov i högre grad.
Uppföljningssystemet innehåller i dag indikatorer som speglar trender på samhällsnivå, exempelvis befolkningens konsumtion av ANDT och indikatorer som belyser olika processer, t.ex. förutsättningar för en effektiv tillsyn. En uppföljning av effekter av statens åtgärder inom ramen för strategin är angelägen, men inte det enda syftet med uppföljningen. Regeringens bedömning är att en uppföljning av utvecklingen av målen och inom insatsområdena för
Inom ramen för Folkhälsomyndighetens uppdrag att verka för ett effektivt och kunskapsbaserat arbete bör myndigheten prioritera bland och vidareutveckla indikatorerna så att de blir relevanta och användbara på regional och lokal nivå. Myndigheten har även ett ansvar för att utveckla innehåll och former för rapporteringen från uppföljningssystemen, så att den blir lättillgänglig och målgruppsanpassad.
För att uppföljningssystemet ska fungera ändamålsenligt krävs att leverantörerna av data har en tydlig roll och ett långsiktigt åtagande att delta i kvalitets- och utvecklingsarbetet med indikatorerna. Enligt 6 § myndighetsförordningen (2007:515) ska alla myndigheter tillhandahålla information om sin verksamhet och följa sådana förhållanden utanför myndigheten som har betydelse för verksamheten.
Verka för nationell samordning
Skr. 2015/16:86
65
Skr. 2015/16:86 myndigheters verksamhet bör ligga på en myndighet. Därför bör Folkhälsomyndigheten få ett tydligare ansvar för att verka för nationell samordning inom
Ett samordningsuppdrag gör det möjligt att bygga upp en långsiktig struktur för samverkan på nationell nivå. Syftet är att identifiera samordningsmöjligheter mellan olika sektorer inom
Samordningsfunktionen vid länsstyrelserna är även fortsättningsvis ansvarig för att verka för regional och lokal samordning inom ANDT- området.
Verka för ett effektivt och kunskapsbaserat arbete
Folkhälsomyndigheten har framfört behov av en tydligare roll- och ansvarsfördelning mellan olika aktörer, för att skapa förutsättningar för en framgångsrik genomförandeorganisation.73 En viktig del i detta är att nationella myndigheter ger ett användbart och tillräckligt stöd till genomförarna på regional nivå, som i sin tur stöder den lokala nivån. Uppgiften att stödja länsstyrelsernas samordningsfunktion har inte funnits omnämnd i Folkhälsomyndighetens instruktion och inte heller i myndighetens regleringsbrev, konstaterar Statskontoret i sin utvärdering. Samtidigt efterlyser länssamordnarna ett bättre stöd från Folkhälsomyndigheten. De vill att myndigheten ska bli bättre på att förmedla ny kunskap. Det kan t.ex. handla om kunskap om metoder och arbetssätt som har stöd i forskningen.74
Mot denna bakgrund bedömer regeringen att Folkhälsomyndighetens uppdrag att verka för ett effektivt och kunskapsbaserat arbete inom
73Lägesrapport ANDT 2014, Folkhälsomyndigheten, 2014.
74Utvärdering av regeringens strategi för
tobakspolitiken, Statskontoret, 2015.
66
sätter bl.a. att kunskapsstödet anpassas till målgruppernas behov och att Skr. 2015/16:86 arbetet bygger på en analys av de lokala behoven och förutsättningarna.
Eftersom tillsyn är ett viktigt verktyg inom
De regionala
Folkhälsomyndighetens arbete inom
Socialstyrelsen har också en viktig roll som central myndighet i uppgiften att styra och stödja med kunskap. Socialstyrelsen ska bland annat: genom kunskapsstöd och föreskrifter bidra till att hälso- och sjukvården och socialtjänsten bedrivs enligt vetenskap och beprövad erfarenhet ansvara för kunskapsutveckling och kunskapsförmedling inom sitt verksamhetsområde
arbeta med och ge stöd till metodutveckling inom sitt verksamhetsområde
främja utvecklingen av metoder och arbetsformer i socialt arbete genom forskning, systematisk prövning och värdering av utfall och effekter av insatser enligt socialtjänstlagen (2001:453) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.
5.4Rådet för
För att samordna regeringens politik har regeringen under den förra strategiperioden haft ett särskilt råd för
75
67
Skr. 2015/16:86 ökad samordning och samverkan av arbetet för att nå de uppställda målen. Rådet har haft en rådgivande roll till regeringen. I rådet har 20 ledamöter från bland annat myndigheter, kommunsektorn, forskarvärlden och det civila samhällets organisationer ingått. Rådet har letts av statsrådet eller statssekreteraren.
Regeringens avsikt är att ett nationellt råd för
Administration av rådet bör skötas inom Regeringskansliet, för att främja en välfungerande samordning mellan olika departement.
5.5 Samordning på regional nivå
Länsstyrelsernas
Samordningsfunktionen för
Länsstyrelsen ansvarar för tillsyn av kommunerna enligt alkohol- och tobakslagen, samt för utbildning och kunskapsstöd till kommunerna, när det gäller tillsyn. Kopplingen mellan tillsyn och övrigt förebyggande arbete är av stor vikt, inte minst på området tillgänglighetsbegränsning. Därför är tillsynen en viktig del i det alkohol- och tobakspreventiva arbetet. Regeringen har under perioden
| Samverkan mellan närliggande områden | |
| På liknande sätt som inom |
|
| 68 | styrelserna särskilda uppdrag att bidra med stöd och samordning på andra |
områden, varav vissa har beröringspunkter med
våldsprevention.
Regeringen vill lyfta fram värdet av att länsstyrelserna samordnar insatser för att stödja preventions- och folkhälsoarbete inom olika områden. Det kan underlätta mottagandet av stödet och genomförande på lokal nivå, då det i många fall är samma person som arbetar med dessa frågor. I många fall är det en liten administration på lokal nivå som ska stödja genomförandet i olika näraliggande verksamheter. Samordning av insatser och stöd inom dessa områden från nationell och regional nivå kan då ge ett mervärde för kommuner, landsting och andra organisationer som är mottagare av stödet. När så är fallet är det angeläget att sådana synergieffekter tas tillvara. Anpassning efter mottagarnas förutsättningar och behov i olika län är centralt för att de statliga insatserna ska bidra till en positiv utveckling.
Landstinget och regionala stödstrukturer
Landstinget ska enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) verka för en god hälsa hos hela befolkningen. Det innebär att landstinget har en roll att fylla för genomförandet av
På regional nivå finns ytterligare en samordningsfunktion, nämligen regionala samverkans- och stödstrukturer för kunskapsutveckling i socialtjänsten. Många av de utmaningar som socialtjänsten står inför är gemensamma för olika kommuner och många är också nära kopplade till landstingens verksamhet. Stödstrukturerna syftar till att skapa förbättrade förutsättningar för att bedriva utvecklingsarbete inom samtliga verksamhetsområden inom socialtjänsten och närliggande hälso- och sjukvård. Staten har under perioden
Dessa stödstrukturer har en annorlunda roll jämfört med samordningsfunktionen vid länsstyrelsen, även om dessa i vissa delar överlappar varandra. De regionala stödstrukturerna vänder sig enbart till socialtjänst och hälso- och sjukvård och är mer inriktade på selektiva eller riktade preventionsinsatser när det finns indikation på problem. Länsstyrelserna har en bredare målgrupp och är mer inriktade på universella förebyggande och hälsofrämjande insatser. Det är viktigt att fånga upp barn och unga på de arenor som finns. Det gäller såväl för universella insatser som för att vid behov kunna erbjuda vidareslussning till selektiva eller riktade insatser.
För att regionala aktörer som landsting, samordningsfunktionen vid länsstyrelsen och den regionala stödstrukturen för utveckling av socialtjänsten ska komplettera och förstärka varandra, är det viktigt att de hittar former för en fungerande samverkan.
69
Skr. 2015/16:86
70
5.6Forskning
Forskningen inom
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) ska under 2016 fortsätta att arbeta med ett program för långsiktigt tvärvetenskapligt forskningsstöd inom områdena alkohol, narkotika, droger, tobak och spel. Programmet syftar till en långsiktig kunskapsuppbyggnad i samverkan med t.ex. profession och brukare, myndigheter och organisationer. Programmet ska likaså vara verksamhetsnära och främja nyttiggörande av forskningen. Forte ska under 2016 använda minst 20 000 000 kronor för satsningen.76
5.7Det civila samhällets organisationer
Det civila samhällets organisationer är en viktig och unik resurs i genomförandet av
76 Regleringsbrev för FORTE, 2016.
| 6 | Ekonomiska konsekvenser | Skr. 2015/16:86 |
För att förverkliga
De insatser som behöver göras för att nå uppsatta mål ska genomföras inom ramen för de medel som ansvarigt organ redan disponerar samt inom ramen för sakanslag 6:2 Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak samt spel, som regeringen föreslagit i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1, utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, avsnitt 5 Folkhälsopolitik) och som antagits av riksdagen (rskr. 2015/16:102). För 2016 avsätter regeringen 163 miljoner kronor och för att fortsätta arbetet med att driva en systematisk och effektiv
71
Skr. 2015/16:86
Socialdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 februari 2016
Närvarande: statsrådet Y Johansson, ordförande, och statsråden Romson, M Johansson, Baylan, Persson, Bucht, Hultqvist, Hellmark Knutsson, Regnér, Andersson, Ygeman, A Johansson, Bolund, Kaplan, Damberg, Bah Kuhnke, Strandhäll, Shekarabi, Wikström, Hadzialic
Föredragande: statsrådet Gabriel Wikström
Regeringen beslutar skrivelse En samlad strategi för
72