Regeringens proposition 2015/16:79

En ny tullag

Prop.

 

2015/16:79

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 14 januari 2016

Stefan Löfven

Magdalena Andersson

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I denna proposition lämnas förslag till de lagändringar som behövs för att komplettera Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (unionstullkodexen).

EU är en tullunion med gemensam tullagstiftning. Kärnan i denna gemensamma tullagstiftning har sedan 1992 varit rådets förordning (EEG) nr 2913/92, dvs. gemenskapstullkodexen. Bestämmelser i svensk rätt som kompletterar gemenskapstullkodexen finns främst i tullagen (2000:1281) och lagen (1994:1548) om vissa tullförfaranden med ekonomisk verkan, m.m. I och med att gemenskapstullkodexen nu har ersatts av unionstullkodexen har det varit nödvändigt att se över den svenska tullagstiftningen.

Denna proposition innehåller förslag till en ny tullag som ersätter den nuvarande tullagen och lagen om vissa tullförfaranden med ekonomisk verkan, m.m. Samtidigt föreslås vissa ändringar i lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen och lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet samt följdändringar i ett trettiotal lagar.

Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 maj 2016.

1

Prop. 2015/16:79

2

Innehållsförteckning

1

Förslag till riksdagsbeslut .................................................................

7

2

Lagtext

..............................................................................................

9

 

2.1 ................................................................

Förslag till tullag

9

 

2.2 ................

Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken

37

2.3Förslag till lag om ändring i lagen (1959:590) om

gränstullsamarbete med annan stat ...................................

38

2.4Förslag till lag om ändring i lagen (1972:266) om

skatt på annonser och reklam ...........................................

39

2.5Förslag till lag om ändring i lagen (1979:1088) om

gränsövervakningen i krig m.m. .......................................

41

2.6Förslag till lag om ändring i lagen (1985:146) om

 

avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter..........

42

2.7

Förslag till lag om ändring i strålskyddslagen

 

 

(1988:220) ........................................................................

43

2.8Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1602) om

valuta- och kreditreglering ...............................................

44

2.9Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen

(1994:200) ........................................................................

45

2.10Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1547) om

tullfrihet m.m....................................................................

53

2.11Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om

frihet från skatt vid import, m.m. .....................................

57

2.12Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om

tobaksskatt........................................................................

60

2.13Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om

alkoholskatt ......................................................................

65

2.14Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om

skatt på energi...................................................................

68

2.15Förslag till lag om ändring i lagen (1995:439) om

 

beskattning, förtullning och folkbokföring under

 

 

krig eller krigsfara m.m. ...................................................

72

2.16

Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67)..........

73

2.17Förslag till lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett

annat land inom Europeiska unionen ...............................

74

2.18Förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av

alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter................

78

2.19Förslag till lag om ändring i lagen (1998:714) om

ersättning vid frihetsberövanden och andra

 

tvångsåtgärder ..................................................................

79

2.20Förslag till lag om ändring i lagen (1999:445) om

exportbutiker ....................................................................

80

2.21Förslag till lag om ändring i lagen (1999:446) om

proviantering av fartyg och luftfartyg ..............................

81

2.22

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

Prop. 2015/16:79

 

(1999:1229) .....................................................................

82

2.23Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1225) om

straff för smuggling .........................................................

83

2.24Förslag till lag om ändring i lagen (2001:185) om

behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet ..........

87

2.25Förslag till lag om ändring i lagen (2001:558) om

vägtrafikregister...............................................................

88

2.26Förslag till lag om ändring i lagen (2004:487) om

sjöfartsskydd....................................................................

89

2.27Förslag till lag om ändring i lagen (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets

brottsbekämpande verksamhet ........................................

90

2.28Förslag till lag om ändring i livsmedelslagen

(2006:804) .......................................................................

91

2.29Förslag till lag om ändring i lagen (2006:1209) om

hamnskydd.......................................................................

92

2.30Förslag till lag om ändring i lagen (2006:1329) om

handel med vissa varor som kan användas till

 

dödsstraff eller tortyr, m.m. .............................................

93

2.31Förslag till lag om ändring i lagen (2007:1092) om

 

upphandling inom områdena vatten, energi,

 

 

transporter och posttjänster..............................................

95

2.32

Förslag till lag om ändring i postlagen (2010:1045)........

96

2.33Förslag till lag om ändring i alkohollagen

(2010:1622) .....................................................................

97

2.34Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen

 

 

(2011:1244) .....................................................................

98

3

Ärendet och dess beredning ...........................................................

99

4

Tullunionen ..................................................................................

100

 

4.1

Europeiska unionen är en tullunion ...............................

100

 

4.2

En gemensam tullagstiftning .........................................

101

 

4.3

Nationella bestämmelser ...............................................

104

5

Den nya tullkodexen för unionen .................................................

104

 

5.1

Nyheter i unionstullkodexen..........................................

105

 

5.2

Allmänna bestämmelser (avdelning I)...........................

106

5.3Faktorer som ska läggas till grund för tillämpningen av import- eller exporttullar och andra åtgärder

 

beträffande varuhandel (avdelning II) ...........................

109

5.4

Tullskuld och garantier (avdelning III)..........................

110

5.5Införsel av varor i unionens tullområde (avdelning

IV) .................................................................................

112

5.6Allmänna regler om tullstatus, hänförande av varor till ett tullförfarande, kontroll, frigörande och

bortskaffande av varor (avdelning V) ............................

113

5.7Övergång till fri omsättning och befrielse från

 

importtullar (avdelning VI) ...........................................

114

5.8

Särskilda förfaranden (avdelning VII)...........................

114

3

Prop. 2015/16:79

4

5.9Varor som förs ut ur unionens tullområde (avdelning

VIII)................................................................................

116

5.10Elektroniska system, förenklingar, delegering av

befogenheter, kommittéförfarande och

 

slutbestämmelser (avdelning IX)....................................

117

5.11Förordningar som meddelas med stöd av

 

 

unionstullkodexen ..........................................................

118

6 Förslag till en ny tullag .................................................................

119

 

6.1

Ingen uppdelning i två lagar ...........................................

119

 

6.2

En ny tullag ....................................................................

120

 

 

6.2.1

En ny tullag införs .........................................

121

 

 

6.2.2

Bestämmelser om ingivande av

 

 

 

 

tulldeklaration................................................

123

 

 

6.2.3

Internationell unionsflygplats ........................

124

 

 

6.2.4

Enhetstillstånd ...............................................

125

 

 

6.2.5

Omprövning av beslut om tull, annan

 

 

 

 

skatt än tull, tulltillägg och

 

 

 

 

förseningsavgift .............................................

126

 

 

6.2.6

Ett tullombuds skyldighet att hålla medel

 

 

 

 

avskilda..........................................................

129

 

 

6.2.7

Bestämmelser om ränta .................................

130

 

 

6.2.8

Bestämmelser om vissa tullkontroller ...........

133

 

 

6.2.9

Bestämmelser om överklagande i tullagen ....

134

 

 

6.2.10

Bestämmelser om sanktioner.........................

140

 

 

6.2.11

Utlämnande av uppgifter ...............................

142

 

 

6.2.12

Övriga frågor .................................................

143

 

6.3

Övergångsbestämmelser enligt unionstullkodexen ........

145

7 Kontroll av postförsändelser och försändelser förmedlade av

 

 

kurirföretag ...................................................................................

 

146

8

Uppgiftsbehandling och sekretess.................................................

149

 

8.1

Gällande rätt ...................................................................

149

 

 

8.1.1

Tillhandahållande av information enligt

 

 

 

 

unionstullkodexen .........................................

149

 

 

8.1.2

Bestämmelser om

 

 

 

 

personuppgiftsbehandling..............................

150

 

 

8.1.3

Bestämmelser om sekretess och

 

 

 

 

tystnadsplikt ..................................................

153

 

8.2

Överväganden och förslag..............................................

155

 

 

8.2.1

Ändamålsbestämmelserna i tulldatalagen

 

 

 

 

är tillräckliga .................................................

155

 

 

8.2.2

Bestämmelserna om elektroniskt

 

 

 

 

utlämnande i tulldatalagen justeras................

157

 

 

8.2.3

Övriga bestämmelser i tulldatalagen

 

 

 

 

ändras inte .....................................................

159

 

 

8.2.4

Bestämmelser om sekretess ändras inte.........

162

9

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.................................

163

10

Konsekvenser ................................................................................

 

167

11

Författningskommentar .................................................................

174

11.1

Förslaget till tullag.........................................................

174

11.2

Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken ...........

200

11.3Förslaget till lag om ändring i lagen (1959:590) om

gränstullsamarbete med annan stat ................................

200

11.4Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:266) om

skatt på annonser och reklam.........................................

200

11.5Förslaget till lag om ändring i lagen (1979:1088) om

gränsövervakningen i krig m.m. ....................................

201

11.6Förslaget till lag om ändring i lagen (1985:146) om

avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter .......

201

11.7Förslaget till lag om ändring i strålskyddslagen

(1988:220) .....................................................................

201

11.8Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1602) om

valuta- och kreditreglering ............................................

201

11.9Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen

(1994:200) .....................................................................

201

11.10Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1547) om

tullfrihet m.m.................................................................

203

11.11Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1551) om

frihet från skatt vid import, m.m....................................

204

11.12Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1563) om

tobaksskatt .....................................................................

205

11.13Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1564) om

alkoholskatt ...................................................................

206

11.14Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om

skatt på energi................................................................

207

11.15Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:439) om beskattning, förtullning och folkbokföring under

krig eller krigsfara m.m. ................................................

209

11.16 Förslaget till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) ....

209

11.17Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett

annat land inom Europeiska unionen.............................

209

11.18Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:506) om

punktskattekontroll av transporter m.m. av

 

alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter .............

210

11.19Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra

tvångsåtgärder ...............................................................

211

11.20Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:445) om

exportbutiker .................................................................

211

11.21Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:446) om

proviantering av fartyg och luftfartyg............................

211

11.22Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229) ...................................................................

211

11.23Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:1225) om

straff för smuggling .......................................................

212

11.24Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:185) om

behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet ........

212

11.25Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:558) om

vägtrafikregister.............................................................

213

Prop. 2015/16:79

5

Prop. 2015/16:79

11.26

Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:487) om

 

 

 

sjöfartsskydd...................................................................

213

 

11.27

Förslaget till lag om ändring i lagen (2005:787) om

 

 

 

behandling av uppgifter i Tullverkets

 

 

 

brottsbekämpande verksamhet .......................................

213

 

11.28

Förslaget till lag om ändring i livsmedelslagen

 

 

 

(2006:804) ......................................................................

214

 

11.29

Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:1209) om

 

 

 

hamnskydd .....................................................................

214

 

11.30

Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:1329) om

 

 

 

handel med vissa varor som kan användas till

 

 

 

dödsstraff eller tortyr, m.m. ............................................

214

 

11.31

Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:1092) om

 

 

 

upphandling inom områdena vatten, energi,

 

 

 

transporter och posttjänster ............................................

214

 

11.32

Förslaget till lag om ändring i postlagen (2010:1045)....

215

 

11.33

Förslaget till lag om ändring i alkohollagen

 

 

 

(2010:1622) ....................................................................

215

 

11.34

Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen

 

 

 

(2011:1244) ....................................................................

215

 

Bilaga 1

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr

 

 

 

952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av

 

 

 

en tullkodex för unionen.................................................

216

 

Bilaga 2

Rättelse till Europaparlamentets och rådets för-

 

 

 

ordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om

 

 

 

fastställande av en tullkodex för unionen .......................

317

 

Bilaga 3

Sammanfattning av betänkandet (SOU 2015:5) .............

318

 

Bilaga 4

Betänkandets lagförslag .................................................

321

 

Bilaga 5

Förteckning över remissinstanserna avseende

 

 

 

betänkandet ....................................................................

357

 

Bilaga 6

Sammanfattning av promemorian ..................................

358

 

Bilaga 7

Promemorians lagförslag................................................

359

 

Bilaga 8

Förteckning över remissinstanserna avseende

 

 

 

promemorian ..................................................................

360

 

Bilaga 9

Lagrådsremissens lagförslag ..........................................

361

 

Bilaga 10

Lagrådets yttrande ..........................................................

396

 

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 januari 2016....

415

 

Rättsdatablad

.........................................................................................

416

6

1

Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 2015/16:79

 

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1.tullag,

2.lag om ändring i utsökningsbalken,

3.lag om ändring i lagen (1959:590) om gränstullsamarbete med annan

stat,

4.lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,

5.lag om ändring i lagen (1979:1088) om gränsövervakningen i krig m.m.,

6.lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter,

7.lag om ändring i strålskyddslagen (1988:220),

8.lag om ändring i lagen (1992:1602) om valuta- och kreditreglering,

9.lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),

10.lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m.,

11.lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import,

m.m.,

12.lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt,

13.lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt,

14.lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

15.lag om ändring i lagen (1995:439) om beskattning, förtullning och folkbokföring under krig eller krigsfara m.m.,

16.lag om ändring i vapenlagen (1996:67),

17.lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen,

18.lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter,

19.lag om ändring i lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder,

20.lag om ändring i lagen (1999:445) om exportbutiker,

21.lag om ändring i lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg,

22.lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

23.lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff för smuggling,

24.lag om ändring i lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet,

25.lag om ändring i lagen (2001:558) om vägtrafikregister,

26.lag om ändring i lagen (2004:487) om sjöfartsskydd,

27.lag om ändring i lagen (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet,

28.lag om ändring i livsmedelslagen (2006:804),

29.lag om ändring i lagen (2006:1209) om hamnskydd,

30.lag om ändring i lagen (2006:1329) om handel med vissa varor som kan användas till dödsstraff eller tortyr, m.m.,

31.lag om ändring i lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster,

32.lag om ändring i postlagen (2010:1045),

7

Prop. 2015/16:79 33. lag om ändring i alkohollagen (2010:1622),

34. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).

8

2

Lagtext

Prop. 2015/16:79

 

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till tullag

Härigenom föreskrivs1 följande.

1 kap. Allmänna bestämmelser Tillämpningsområde och uttryck i lagen

1 § I denna lag finns bestämmelser som kompletterar

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen och de förordningar som meddelas med stöd av den förordningen,

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 608/2013 av den 12 juni 2013 om tullens säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter och upphävande av rådets förordning (EG) nr 1383/2003, och

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1889/2005 av den 26 oktober 2005 om kontroller av kontanta medel som förs in i eller ut ur gemenskapen.

Vissa bestämmelser om autonoma åtgärder för militär utrustning finns i rådets förordning (EG) nr 150/2003 av den 21 januari 2003 om upphävande av importtullar på vissa vapen och militär utrustning.

2 § Det som sägs i denna lag om tull gäller även annan skatt än tull som ska tas ut för varor vid import och som ska betalas till Tullverket, om inte något annat uttryckligen anges.

3 § I denna lag förstås med

tullagstiftning: Europeiska unionens tullagstiftning enligt artikel 5.2 i förordning (EU) nr 952/2013, samt svenska tullförfattningar,

handling: framställning i skrift eller bild och upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas bara med tekniskt hjälpmedel,

det svenska tullområdet: svenskt territorium, och

fordon: transportmedel som är inrättat för färd på marken och inte löper på skenor samt svävare när den framförs över marken.

I övrigt har uttryck som används i denna lag samma betydelse som i förordning (EU) nr 952/2013 och de förordningar som meddelas med stöd av den förordningen.

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/59/EG av den 27 november 2000 om mottagningsanordningar i hamn för fartygsgenererat avfall och lastrester, i lydelsen enligt

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1137/2008.

9

Prop. 2015/16:79 Tillhandahållande av information

4 § Tullverket ska på begäran tillhandahålla följande myndigheter upp- gifter som förekommer hos Tullverket och som rör import eller export av varor:

Arbetsmiljöverket,

Boverket,

Elsäkerhetsverket,

Havs- och vattenmyndigheten,

Kemikalieinspektionen,

Kommerskollegium,

Konsumentverket,

Kronofogdemyndigheten,

Livsmedelsverket,

Läkemedelsverket,

Myndigheten för press, radio och tv,

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

Naturvårdsverket,

Post- och telestyrelsen,

Skatteverket,

Skogsstyrelsen,

Statens energimyndighet,

Statens jordbruksverk,

Statistiska centralbyrån,

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll,

Sveriges riksbank, och

Transportstyrelsen.

Tullverket ska på begäran tillhandahålla Säkerhetspolisen uppgifter som förekommer hos Tullverket och som rör export av varor.

I lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verk- samhet finns bestämmelser om Tullverkets behandling av uppgifter i vissa fall.

5 § Tullverket ska skriftligen underrätta Skatteverket, om

1. det finns anledning att anta att någon

a)på annat sätt än muntligen har lämnat eller kommer att lämna en oriktig uppgift till Skatteverket, eller

b)inte har lämnat eller inte kommer att lämna mervärdesskatte- deklaration, kontrolluppgift eller annan föreskriven uppgift till Skatte- verket, och

2. det därigenom finns risk för att mervärdesskatt undandras eller felaktigt tillgodoräknas eller betalas tillbaka.

Av underrättelsen ska det framgå vilka omständigheter som ligger till grund för antagandet enligt första stycket 1.

6 § Följande uppgifter får användas för statistiska ändamål:

1.uppgifter som någon har lämnat om en vara enligt bestämmelser i förordning (EU) nr 952/2013, och

2.uppgifter som någon har lämnat om ett transportmedel enligt artikel 133 i förordning (EU) nr 952/2013 eller enligt 3 kap.

10

7 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får överlämna åt någon annan att förmedla uppgifter i elektroniska dokument till och från Tullverket.

Den som i förmedlingsverksamhet som avses i första stycket tar del av sådana uppgifter får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon i verksamheten har fått veta om någon enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. I det allmännas verksamhet gäller bestäm- melserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

8 § Om uppgifter i ett elektroniskt dokument förmedlas genom Europeiska kommissionen, genom en annan myndighet än Tullverket eller genom en förmedlare som avses i 7 § första stycket, anses dokumentet ha kommit in till Tullverket när det togs emot och kan antas ha avskilts för verket hos den som förmedlar dokumentet.

9 § Den som i verksamhet vid en anläggning för tillfällig lagring, ett tullager eller en frizon tar befattning med tulldeklarationer och andra handlingar som lämnats i enlighet med tullagstiftningen får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon i verksamheten har fått veta om någon enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.

I det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Tullombud

10 § Om ett tullombud har tagit emot medel av en huvudman för betalning av tull och andra avgifter till Tullverket, ska tullombudet hålla medlen skilda från andra tillgångar.

11 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om villkor för att ett tullombud ska få tillhandahålla tjänster i Sverige.

Bevarande av uppgifter

12 § Den som enligt artikel 15.1 i förordning (EU) nr 952/2013, i den ursprungliga lydelsen, är skyldig att förse en tullmyndighet med handlingar ska bevara dessa i fem år eller den längre tid som för vissa uppgifter eller handlingar är föreskriven i annan lag eller författning.

Kostnader för sakkunnig

13 § Om en särskild sakkunnig har anlitats enligt 4 kap. 5 §, ska kostnaden för den sakkunnige betalas av den som har lämnat en felaktig uppgift eller av den som inte har följt en uppmaning att lämna en uppgift eller en handling om en vara. Tullverket kan besluta att den som inte har följt en uppmaning inte ska vara betalningsskyldig.

Betalningsskyldighet enligt första stycket gäller inte om en felaktig uppgift avser varans tull- eller skattepliktiga värde och det slutligen fastställda värdet inte överstiger det uppgivna värdet med mer än tio procent.

Prop. 2015/16:79

11

Prop. 2015/16:79 Om Tullverket har haft en kostnad som någon annan ska stå för enligt första stycket, ska denne ersätta Tullverkets kostnad.

Avgifter

14 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.när avgift för tullkontroller eller annan tillämpning av tullagstiftningen får tas ut, och

2.avgiftens storlek.

Tullvärde på vissa lättförstörbara varor

15 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för näringsidkare att lämna uppgift om genomsnittliga priser på importerade varor och om importkvantiteter och transportkostnader avseende sådana varor i samband med bestämmande av tullvärde på vissa lättförstörbara varor.

2 kap. Tullskuld, skatt, ränta och garantier Skyldighet att betala annan skatt än tull

1 § Bestämmelser om skyldighet att betala annan skatt än tull vid import eller införsel till det svenska tullområdet finns i

lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,

mervärdesskattelagen (1994:200),

lagen (1994:1563) om tobaksskatt,

lagen (1994:1564) om alkoholskatt, och

lagen (1994:1776) om skatt på energi.

Skatt som avses i första stycket ska fastställas och betalas enligt det förfarande som gäller för tull, om inte något annat föreskrivits. Om det i beskattningsunderlaget för sådan skatt ska ingå tullvärde, tull eller motsvarande avgift som fastställts i annan valuta, ska sådant underlag omräknas till svensk valuta efter den kurs som enligt tullagstiftningen gällde den dag då tullvärdet fastställdes.

2 § Mervärdesskatt som avses i 1 § första stycket ska inte tas ut enligt denna lag utan i enlighet med skatteförfarandelagen (2011:1244), om deklaranten eller, om deklaranten är ett ombud, den för vars räkning ombudet handlar är registrerad till mervärdesskatt i Sverige vid tidpunkten för beslutet om fastställande av tull och

1.agerar i egenskap av beskattningsbar person enligt mervärdes- skattelagen (1994:200) vid importen eller införseln, eller

2.är en juridisk person som inte agerar i egenskap av beskattningsbar person enligt mervärdesskattelagen vid importen eller införseln.

Det som sägs om beskattningsunderlag i 1 § gäller även i de fall som avses i första stycket.

3 § Om en icke-unionsvara eller dess värde förverkas, ska annan skatt än tull inte tas ut till den del varan eller dess värde förverkats. Ett tidigare

12

meddelat beslut om sådan pålaga ska upphävas eller ändras sedan dom Prop. 2015/16:79 eller beslut som innefattar förverkande har fått laga kraft.

Betald tull ska beaktas vid förverkande av en varas värde och vid bestämmande av påföljd.

Garanti för annan skatt än tull

4 § Om det behövs för att säkerställa uppbörden, får Tullverket i ett enskilt fall besluta att garanti ska ställas för annan skatt än tull som ska betalas till Tullverket.

Om garanti inte har ställts, utgör varan garanti för skatten så länge den står under Tullverkets övervakning och kontroll.

Om garanti har ställts eller om varan utgör garanti, får Tullverket ta ut beloppet ur garantin eller varan.

Begränsning av tullskuld

5 § När tullskulden har uppkommit på grund av en handling som när den utfördes skulle ha kunnat ge upphov till straffrättsliga förfaranden, ska den treårsperiod som avses i artikel 103.1 i förordning (EU) nr 952/2013, i den ursprungliga lydelsen, förlängas till fem år.

Om en gäldenär har åtalats för ett brott enligt lagen (2000:1225) om straff för smuggling, får gäldenären underrättas om tullskulden efter utgången av den femårsperiod som avses i första stycket, för den vara som åtalet gäller. En sådan underrättelse får ske senast under kalenderåret efter det år då åtalet väcktes. Ingen underrättelse om tullskuld får ske efter utgången av en period på tio år efter den dag då tullskulden uppkom.

Om gäldenären har avlidit, får en underrättelse enligt andra stycket ske senast sex månader efter dödsfallet.

6 § Bestämmelserna i 5 § ska tillämpas också i fall då den som har företrätt en juridisk person har åtalats för ett brott enligt lagen (2000:1225) om straff för smuggling, om brottet avser tull som den juridiska personen skulle ha betalat.

Betalning av import- eller exporttullbelopp

7 § Betalning av tullbelopp enligt artikel 108.1 i förordning (EU) nr 952/2013, i den ursprungliga lydelsen, ska göras till Tullverket inom tio dagar från det att gäldenären underrättats om tullskulden, om inte anstånd med betalning enligt artikel 110 i den förordningen, i den ursprungliga lydelsen, har beviljats.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om en annan tidsfrist för betalning än den som anges i första stycket, vid sammanföring av bokföringsposter enligt artikel 105.1 andra stycket i samma förordning, i den ursprungliga lydelsen.

13

Prop. 2015/16:79 Ränta vid annan skatt än tull

8 § Bestämmelserna om kreditränta i artikel 112 och om dröjsmålsränta i artikel 114 i förordning (EU) nr 952/2013, i den ursprungliga lydelsen, tillämpas på andra skatter än tull som ska tas ut för varor vid import. Dröjsmålsräntan ska beräknas på det sätt som anges i 65 kap. 13 § första stycket och andra stycket första meningen skatteförfarandelagen (2011:1244).

9 § Ränta tas ut på andra skatter än tull som ska betalas enligt beslut vid omprövning av Tullverket eller enligt beslut av allmän förvaltnings- domstol, om inte ränta tas ut enligt 8 §.

10 § Ränta enligt 8 eller 9 § tas inte ut på belopp som får dras av vid redovisning av skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200).

11 § Det som föreskrivs i tullagstiftningen om uppbörd, indrivning och återbetalning av tull tillämpas även i fråga om ränta som avses i 8 och 9 §§.

12 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta om befrielse helt eller delvis från skyldigheten att betala ränta på annan skatt än tull enligt 9 §, om det finns synnerliga skäl.

13 § Ränta som avses i 9 § ska beräknas från utgången av den första månaden efter den månad då varan deklarerades för övergång till fri omsättning till och med den månad då beloppet ska betalas. Ränta på skatt som motsvarar tidigare återbetalt belopp beräknas dock från utgången av den månad då beloppet betalades tillbaka.

Räntesatsen för ränta enligt 9 § ska vara den som anges i 65 kap. 4 § första stycket eller, om det är fråga om skönsbeskattning, den som anges i 65 kap. 11 § första stycket skatteförfarandelagen (2011:1244).

14 § På belopp som betalas tillbaka i fall som anges i 19 § tillgodoförs ränta. Ränta tillgodoförs även på ränta enligt 8 och 9 §§ som betalas tillbaka. Räntan tillgodoförs från utgången av den månad under vilken beloppet betalats till och med den månad då beloppet betalas tillbaka.

Räntesatsen ska vara den som anges i 65 kap. 4 § tredje stycket skatteförfarandelagen (2011:1244).

15 § Om ett beslut som föranlett ränta enligt 8 eller 9 § har ändrats på sådant sätt att ränta inte skulle ha betalats eller skulle ha betalats med lägre belopp, ska en ny beräkning av räntan göras. För mycket betald ränta ska betalas tillbaka.

Ränta tas inte ut på räntebelopp enligt 8 eller 9 § som ska betalas utöver tidigare betald ränta.

Om ett beslut som föranlett ränta enligt 14 § har ändrats på sådant sätt att ränta inte skulle ha tillgodoförts eller skulle ha tillgodoförts med lägre belopp, ska den som tillgodoräknats räntan betala tillbaka mellanskillnaden. Bestämmelserna i tullagstiftningen om återbetalning av

tull ska då tillämpas.

14

Indrivning

16 § Om tull inte har betalats i rätt tid, ska fordran lämnas till Kronofogdemyndigheten för indrivning.

Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske. Regeringen får meddela föreskrifter om att indrivning inte behöver

begäras för ett ringa belopp.

17 § Det som sägs om indrivning av tull i 16 § ska gälla även för ersättning för kostnad enligt artikel 189.1 i förordning (EU) nr 952/2013, i den ursprungliga lydelsen, och 1 kap. 13 § tredje stycket.

18 § I fråga om betalningsskyldighet för företrädare för en gäldenär som är juridisk person och som inte har betalat in tull i rätt tid och på rätt sätt tillämpas 59 kap. 13, 15–21, 26 och 27 §§, 67 kap. 4 §, 68 kap. 1 § samt 70 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244).

Tullverket beslutar om ansvar för delägare i handelsbolag enligt 2 kap. 20 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag avseende tull enligt denna lag.

Hos den som har blivit ålagd betalningsskyldighet får indrivning ske enligt 16 §.

Återbetalning och eftergift

19 § Om en ansökan om återbetalning eller eftergift av tull görs enligt bestämmelserna i artikel 121 i förordning (EU) nr 952/2013, i den ursprungliga lydelsen, ska även frågan om återbetalning eller eftergift av skatt som avses i 1 § första stycket prövas. Vid prövningen gäller artiklarna 116–120 i den förordningen, i den ursprungliga lydelsen, i tillämpliga delar.

Bestämmelsen om återbetalning och eftergift på eget initiativ i artikel 116.4 i förordning (EU) nr 952/2013, i den ursprungliga lydelsen, ska tillämpas även på skatt som avses i 1 § första stycket.

Vid återbetalning får avdrag göras för sådan beslutad tull och annan skatt som ska betalas till Tullverket. I lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter finns också föreskrifter som begränsar rätten till återbetalning. Belopp som får dras av vid redovisning av skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) eller som medför rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9, 11–13 och 15 §§ den lagen betalas inte tillbaka.

20 § Om det finns synnerliga skäl, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer medge nedsättning av eller befrielse från annan skatt än tull.

3 kap. Införsel och utförsel av varor Tullövervakning vid införsel

1 § Den som från en plats utanför det svenska tullområdet, men inom Europeiska unionens tullområde, till det svenska tullområdet för in eller låter föra in en icke-unionsvara som inte är hänförd till ett tullförfarande och som inte befordras enligt artikel 148.5 i förordning (EU) nr

Prop. 2015/16:79

15

Prop. 2015/16:79 952/2013, i den ursprungliga lydelsen, är skyldig att anmäla införseln till Tullverket vid gränspasseringen.

För kontroll av anmälningsskyldigheten har Tullverket rätt att utföra de kontroller som framgår av lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen.

2 § Ett transportmedel som kommer till det svenska tullområdet omfattas av tullövervakning, om det ombord på transportmedlet finns varor som omfattas av tullövervakning.

Om transportmedlet kommer till det svenska tullområdet utan att medföra varor, omfattas det av tullövervakning till dess att en anmälan om transportmedlet enligt 4 § har behandlats av Tullverket.

Har transportmedlet tagits ut för kontroll enligt 4 kap. 16 §, omfattas det av tullövervakning till dess att kontrollen har avslutats.

3 § Föraren av eller befälhavaren på ett fartyg eller luftfartyg som omfattas av tullövervakning ska på förhand meddela när transportmedlet beräknas komma till ett tullkontor eller en annan plats som Tullverket anvisat eller godkänt.

Föraren eller befälhavaren ska lämna uppgifter om transportmedlet och dess last.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheterna enligt första och andra styckena.

4 § Föraren av eller befälhavaren på ett fartyg eller ett luftfartyg som förs in i det svenska tullområdet ska anmäla transportmedlets ankomst till Tullverket även i andra fall än det som avses i artikel 133.1 första stycket i förordning (EU) nr 952/2013.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från anmälningsskyldigheten enligt första stycket.

5 § Tullverket får förbjuda en förare av eller en befälhavare på ett transportmedel som omfattas av tullövervakning

1.att göra något annat uppehåll under färden inom det svenska tullområdet än vad som föranleds av en myndighets åtgärd, och

2.att utan Tullverkets medgivande ankomma med transportmedlet.

6 § Tullverket får meddela förbud mot att beträda, lämna eller lasta ett transportmedel som omfattas av tullövervakning vid införsel.

Ett förbud mot att beträda eller lämna ett transportmedel gäller inte för den som i sin tjänsteutövning behöver få tillträde till transportmedlet.

7 § Tullverket får tillfälligt ta hand om en icke-unionsvara, om det behövs för tullövervakningen. Varan får då läggas upp på en anläggning för tillfällig lagring eller ett tullager.

Tullverket får bestämma att varan inte får tas ut från anläggningen för tillfällig lagring eller tullagret förrän verkets kostnader för förvaringen har ersatts eller garanti har ställts för dem.

16

Innehavaren av en anläggning för tillfällig lagring eller ett allmänt Prop. 2015/16:79 tullager är skyldig att ta emot varan, om det kan göras utan avsevärda

problem.

Bortskaffande av varor

8 § Om en vara ska säljas enligt artikel 198 i förordning (EU) nr 952/2013 får detta ske genom Tullverkets försorg på offentlig auktion (tullauktion) eller på något annat sätt, om Tullverket anser att det är lämpligare. Detsamma gäller om Tullverket enligt 2 kap. 4 § tredje stycket ska ta ut ett belopp ur en vara som utgör garanti.

Vid försäljning av varor som är föremål för införselförbud eller införselvillkor tillämpas 4 § lagen (1973:980) om transport, förvaring och förstöring av införselreglerade varor, m.m.

9 § En tullauktion ska kungöras i god tid och på lämpligt sätt.

Innan en vara säljs på tullauktion eller på något annat sätt, ska Tullverket i god tid skicka en underrättelse, om adressen är känd, till gäldenären eller den som skulle ha varit gäldenär om varan varit tullbelagd samt till någon annan som kan antas vara ägare eller ha särskild rätt till varan.

10 § Vid tillämpning av artikel 198 i förordning (EU) nr 952/2013, i den ursprungliga lydelsen, får varorna förstöras, om

1.det finns en risk för att varorna förstörs eller minskar väsentligt i värde, eller

2.kostnaden för förvaringen av varorna är orimligt hög.

Innan varorna förstörs ska om möjligt bestämmelserna om underrättelse i 9 § andra stycket tillämpas.

I 2 § lagen (1973:980) om transport, förvaring och förstöring av införselreglerade varor, m.m. finns ytterligare bestämmelser om förstöring av varor.

Övergång till fri omsättning

11 § Avlämning från fartyg av fartygsgenererat avfall och lastrester som avses i direktiv 2000/59/EG ska betraktas som övergång till fri omsättning enligt artikel 201 i förordning (EU) nr 952/2013.

Frizon

12 § Regeringen får besluta att en del av det svenska tullområdet ska vara en frizon enligt artikel 243.1 i förordning (EU) nr 952/2013.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska

 

fastställa frizonens gränser och var dess infarts- och utfartsställen ska

 

vara belägna.

 

Tullövervakning vid utförsel

 

13 § Ett transportmedel som ska avgå från det svenska tullområdet

 

omfattas av tullövervakning, om det ombord på transportmedlet finns

 

varor som omfattas av tullövervakning.

17

 

Prop. 2015/16:79

18

Om transportmedlet ska avgå från det svenska tullområdet direkt till tredjeland utan att medföra varor, omfattas det av tullövervakning sedan en anmälan om detta har gjorts.

14 § Ett transportmedel som omfattas av tullövervakning ska avgå från

1.ett tullkontor, eller

2.en annan plats som Tullverket anvisat eller godkänt.

Tullverket kan i vissa fall medge undantag från första stycket, om möjligheterna till tullövervakning och tullkontroll inte försämras.

15 § Föraren av eller befälhavaren på ett fartyg eller luftfartyg som omfattas av tullövervakning ska på förhand meddela när transportmedlet beräknas avgå från ett tullkontor eller en annan plats som Tullverket anvisat eller godkänt.

Föraren eller befälhavaren ska lämna uppgifter om transportmedlet och dess last.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheterna enligt första och andra styckena.

16 § Föraren av eller befälhavaren på ett fartyg eller ett luftfartyg som ska föras ut ur det svenska tullområdet ska anmäla transportmedlets avgång till Tullverket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från anmälningsskyldigheten enligt första stycket.

17 § Tullverket får förbjuda en förare av eller en befälhavare på ett transportmedel som omfattas av tullövervakning

1.att göra något annat uppehåll under färden inom det svenska tullområdet än vad som föranleds av en myndighets åtgärd, och

2.att utan Tullverkets medgivande avgå med transportmedlet.

18 § Tullverket får meddela förbud mot att beträda, lämna eller lasta ett transportmedel som omfattas av tullövervakning vid utförsel.

Ett förbud mot att beträda eller lämna ett transportmedel gäller inte för den som i sin tjänsteutövning behöver få tillträde till transportmedlet.

4 kap. Tullkontroll

Allmän princip för tullkontroller

1 § Ett beslut om en kontrollåtgärd enligt tullagstiftningen får fattas endast om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den enskilde.

Användning av våld eller tvång

2 § En tulltjänsteman får, i den utsträckning andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt, använda våld eller tvång för att genomföra en åtgärd som avses i 3 kap. 7 § första stycket samt 9–11, 14, 16 och 19 §§ i detta kapitel.

Våld mot person får endast användas om tulltjänstemannen möts av Prop. 2015/16:79 motstånd och det med hänsyn till ändamålet med åtgärden är försvarligt.

Medverkan av Polismyndigheten och Kustbevakningen

3 § Polismyndigheten och Kustbevakningen ska medverka i Tullverkets kontrollverksamhet enligt denna lag.

För Polismyndigheten och Kustbevakningen samt polisman och kustbevakningstjänsteman som medverkar i Tullverkets kontroll- verksamhet gäller det som sägs om Tullverket och tulltjänsteman i 3 kap. 5, 6, 17 och 18 §§ samt 2, 9–17 och 51–53 §§ i detta kapitel.

Tillhandahållande av lokaler

4 § Ett transportföretag som befordrar passagerare från tredjeland ska utan kostnad för Tullverket ställa de lokaler och anordningar till verkets förfogande som enligt verkets bedömning behövs för

kontroll av fordon samt bagage, handväskor och liknande som resande för med sig,

handläggning av resandes tulldeklarationer,

förhör och kroppsvisitation samt kroppsbesiktning av resande, och

tullpersonalen under uppehåll i tjänstgöringen.

Anlitande av sakkunnig

5 § Tullverket får anlita en särskild sakkunnig

1.om det finns anledning att anta att en uppgift som har lämnats enligt tullagstiftningen är felaktig, för att få fram den information som behövs, och

2.när en uppmaning att lämna en uppgift eller en handling om en vara inte har följts.

Tullkontroll av varor och transportmedel

6 § Tullverket får begära att ett transportföretag som befordrar varor, passagerare eller fordon till eller från Sverige ska lämna de aktuella uppgifter om ankommande och avgående transporter som företaget har tillgång till.

I fråga om passagerare får Tullverket endast begära uppgifter om

namn,

resrutt,

bagage,

medpassagerare,

betalningssätt, och

bokningssätt.

Tullverket får begära uppgifter enligt första och andra styckena endast om uppgifterna kan antas ha betydelse för Tullverkets brottsbekämpande verksamhet.

7 § Transportföretaget ska skyndsamt lämna Tullverket de uppgifter som verket begär enligt 6 §.

19

Prop. 2015/16:79 8 § Ett transportföretag får lämna uppgifter enligt 6 § på så sätt att de görs läsbara för Tullverket genom terminalåtkomst.

Tullverket får ta del av uppgifter genom terminalåtkomst endast i den omfattning och under den tid som behövs för att kontrollera aktuella transporter. Uppgifter som hålls tillgängliga på detta sätt får inte ändras eller på annat sätt bearbetas eller lagras av Tullverket.

Uppgifter om enskilda personer som lämnats på annat sätt än genom terminalåtkomst ska omedelbart förstöras, om de visar sig sakna betydelse för utredning av eller lagföring för brott.

9 § Tullverket får preja ett fartyg inom det svenska tullområdet, om det behövs för att möjliggöra Tullverkets övervakning och kontroll av import eller export av varor.

Tullverket får föra ett fartyg till en plats inom det svenska tullområdet, om

1.fartyget under färd mellan orter inom Europeiska unionens tullområde lämnar tullområdet och därigenom avviker från sin rätta kurs utan att det sker på grund av nöd eller av något annat tvingande skäl, och

2.befälhavaren inte följer en uppmaning att återvända till Europeiska unionens tullområde.

10 § En åtgärd enligt 9 § får vidtas utan föregående uppmaning, om

1.uppmaningen inte kan ges, eller

2.det finns särskild anledning att anta att en uppmaning skulle förhindra eller avsevärt försvåra åtgärden.

En åtgärd enligt 9 § andra stycket får inte vidtas mot ett utländskt fartyg eller inom en annan stats vattenområde, om det inte medges enligt avtal med den andra staten.

11 § En förare av eller en befälhavare på ett transportmedel som omfattas av tullövervakning ska stanna på uppmaning av en tulltjänsteman.

Även en annan person än föraren eller befälhavaren ska stanna på tulltjänstemannens uppmaning. En sådan uppmaning får endast ges om det finns anledning att anta att personen är anmälningsskyldig enligt

 

tullagstiftningen.

 

12 § En uppmaning enligt 11 § första stycket till föraren av ett fordon får

 

ges

 

1. när fordonet finns

 

– i trakterna vid Sveriges landgräns mot ett tredjeland,

 

– i trakterna vid Sveriges kuster,

 

– i närheten av eller inom en anläggning för tillfällig lagring, ett

 

tullager eller en frizon, eller

 

– i närheten av eller inom en hamn, en flygplats eller ett annat område

 

som har trafikförbindelser med ett tredjeland,

 

2. om tulltjänstemannen har anledning att anta att varor som står under

 

tullövervakning transporteras med fordonet, eller

 

3. när fordonet är försett med interimsskyltar eller registreringsskyltar

 

från ett tredjeland.

 

En uppmaning enligt 11 § andra stycket får riktas till en person som

20

anträffas på en plats enligt första stycket 1.

13 § Tullverket får tillfälligt ta hand om registreringsbevis och liknande handlingar som avser ett transportmedel som omfattas av tullövervakning, om det behövs för att hindra transportmedlets avgång.

14 § Om det behövs för kontrollverksamheten och det inte medför något väsentligt hinder för trafiken, får Tullverket tillfälligt stänga av områden där transportmedel lossas eller lastas eller passagerare går ombord på eller lämnar transportmedel.

Första stycket gäller även för annat område i omedelbar närhet av ett transportmedel, liksom infarter till och utfarter från frizoner, hamnar, flygplatser och anläggningar för tillfällig lagring.

15 § Om det är absolut nödvändigt för att tullkontroller ska kunna göras, får Tullverket

1.uppehålla ett tåg på en järnvägsstation vid gräns mot ett tredjeland och på tågets slutstation inom Sverige, och

2.begära att ett luftfartyg hindras att avgå eller uppmanas att landa.

16 § För kontroll av att deklarations- och uppgiftsskyldighet enligt tullagstiftningen har fullgjorts eller att varor inte gör intrång i de rättigheter som skyddas av förordning (EU) nr 608/2013, i den ursprungliga lydelsen, får Tullverket undersöka

1.transportmedel, containrar, lådor och andra utrymmen där varor kan förvaras,

2.tullager, frizoner och anläggningar för tillfällig lagring, samt områden i hamnar och på flygplatser och bangårdar där varor som står under tullövervakning förvaras och även lokaler inom sådana områden, och

3.bagage samt handväskor och liknande som medförs av en resande vid inresa till eller utresa från Europeiska unionens tullområde eller av en person som uppmanats att stanna enligt 11 § andra stycket.

I lagen (2000:1225) om straff för smuggling finns bestämmelser om kroppsvisitation.

17 § Vid en kontroll enligt 16 § ska den person vars uppgifter ska kontrolleras eller för vars räkning varan förs in i eller ut ur Europeiska unionens tullområde ge den tulltjänsteman som verkställer kontrollen tillfälle att undersöka varan, transportmedlet eller bagaget.

Personen ska också lämna tillträde till de lokaler och andra utrymmen som används för den transport, förvaring eller verksamhet som kontrollen avser.

På tulltjänstemannens begäran ska föraren av eller befälhavaren på det transportmedel som ska undersökas närvara vid undersökningen om det är möjligt.

18 § Ett befordringsföretag ska

göra en anmälan till Tullverket, om det i företagets verksamhet uppkommer en misstanke om att en försändelse innehåller narkotika som kan tas i beslag enligt lagen (2000:1225) om straff för smuggling, och

på begäran av Tullverket överlämna försändelsen till verket.

Prop. 2015/16:79

21

Prop. 2015/16:79 Befordringsföretaget ska också på annat sätt medverka i kontroll- verksamhet enligt tullagstiftningen i fråga om varor som befordras med post, på järnväg eller med luftfartyg.

För befordringsföretaget gäller inte 2 och 9–17 §§.

Tullkontroll av postförsändelser och försändelser förmedlade av kurirföretag

19 § För en sådan kontroll som avses i 16 § får en tulltjänsteman undersöka postförsändelser, såsom paket, brev och liknande försändelser, och motsvarande försändelser förmedlade av kurirföretag.

En försändelse får öppnas om den finns hos Tullverket, på ett utväxlingspostkontor eller vid ett kurirföretags första sorteringsterminal och det finns anledning att anta att försändelsen innehåller en vara för vilken deklarations- eller uppgiftsskyldigheten inte har fullgjorts.

20 § Beslut om att öppna en postförsändelse eller en försändelse förmedlad av ett kurirföretag som kan antas innehålla förtroliga meddelanden får fattas endast av en tjänsteman som förordnats för uppgiften av chefen för Tullverket. Om försändelsen innehåller ett förtroligt meddelande, ska detta omedelbart tillslutas och skickas vidare till mottagaren.

21 § En postförsändelse eller en försändelse förmedlad av ett kurirföretag som har öppnats med stöd av 19 § får inte undersökas närmare än vad som är nödvändigt för att uppnå syftet med undersökningen.

Protokoll ska föras över undersökningen. Av protokollet ska syftet med undersökningen framgå och vad som har kommit fram vid denna.

Har en försändelse öppnats ska adressaten och, om det är möjligt, avsändaren underrättas så snart som möjligt, om inte särskilda skäl talar emot det.

22 § En chefstjänsteman som förordnats för uppgiften av chefen för Tullverket får besluta att en postförsändelse som kommer från tredjeland ska hållas kvar av postbefordringsföretaget, om

1.det finns anledning att anta att försändelsen innehåller narkotika som kan tas i beslag enligt lagen (2000:1225) om straff för smuggling, och

2.det är nödvändigt för att beslag ska kunna ske.

Ett beslut om kvarhållande ska gälla en begränsad, kortare tid. Beslutet får verkställas omedelbart, men ska snarast prövas av chefen för Tullverket.

23 § Postbefordringsföretaget är skyldigt att på begäran av Tullverket överlämna en försändelse som hållits kvar enligt 22 § första stycket.

Föreläggande

24 § Tullverket får förelägga den som är eller kan antas vara deklarations- eller uppgiftsskyldig enligt tullagstiftningen att lämna uppgift som verket behöver för kontroll av att deklarations- eller

uppgiftsskyldigheten har fullgjorts.

22

Första stycket gäller även den för vars räkning en vara importerats eller exporterats.

25 § Tullverket får förelägga den som bedriver verksamhet i vilken uppgift av betydelse för kontrollen av en annan persons deklarations- eller uppgiftsskyldighet enligt tullagstiftningen kan hämtas ur handlingar som rör verksamheten, att lämna uppgift om en rättshandling med någon annan.

Revision

26 § Tullverket får besluta om revision

1.för att kontrollera att alla nödvändiga dokument och uppgifter har tillhandahållits enligt artikel 15.1 i förordning (EU) nr 952/2013, i den ursprungliga lydelsen, och att dokumenten och uppgifterna är riktiga och fullständiga, och

2.för att göra sådana kontroller som avses i artikel 48 i den förordningen, i den ursprungliga lydelsen.

27 § Ett beslut om revision ska innehålla

1.uppgift om syftet med revisionen,

2.uppgift om möjligheten att undanta handlingar från kontroll enligt 38 §, och

3.förordnande av den eller de tulltjänstemän som ska verkställa revisionen (revisor).

Av den uppgift som avses i första stycket 1 behöver det inte framgå vilken person eller rättshandling som kontrollen eller uppgifterna avser, om

1.beslutet om revision gäller för granskning av någon annan än den som revideras, och

2.det finns särskilda skäl att inte nämna personen eller rätts- handlingen.

28 § Innan en revision verkställs ska den som ska revideras underrättas om beslutet om revision.

Underrättelsen får ske i samband med att revisionen verkställs om en inventering eller en liknande fysisk kontroll behöver göras och kontrollen skulle förlora sin betydelse om den som ska revideras underrättas i förväg.

29 § En revision ska genomföras i samverkan med den reviderade och på ett sådant sätt att den inte onödigt hindrar verksamheten hos denne.

Om den reviderade inte samverkar, får bestämmelser om vite i 7 kap. 5 § och om bevissäkring i 45 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) tillämpas.

30 § Vid en revision får revisorn granska räkenskapsmaterial och andra handlingar som rör verksamheten, om de inte ska undantas enligt 37 §.

I övrigt framgår revisorns befogenheter av artikel 48 i förordning (EU) nr 952/2013.

Prop. 2015/16:79

23

Prop. 2015/16:79 31 § En revision får genomföras hos den reviderade, om denne medger det. Revisionen ska genomföras hos den reviderade, om denne begär det och revisionen kan genomföras där utan betydande svårighet.

Om revisionen genomförs hos den reviderade, ska denne ställa en ändamålsenlig arbetsplats till revisorns förfogande, om det är möjligt.

32 § Att den reviderade ska tillhandahålla revisorn de handlingar och lämna de upplysningar samt i övrigt ge revisorn all den hjälp som behövs vid revisionen följer av artikel 15.1 i förordning (EU) nr 952/2013.

Om handlingar ska granskas på någon annan plats än hos den reviderade, ska denne på begäran och mot kvitto överlämna handlingarna till revisorn.

33 § Den reviderade ska på begäran ge revisorn tillfälle att använda tekniska hjälpmedel för att granska en upptagning som kan uppfattas bara med sådana hjälpmedel. Detta gäller inte om

1.den reviderade tillhandahåller en kopia av upptagningen, och

2.kopian utan svårighet kan granskas med tekniska hjälpmedel som revisorn har tillgång till.

Den reviderade ska ge revisorn möjlighet att kontrollera att den kopia som avses i första stycket stämmer överens med den upptagning som finns hos den reviderade.

Vid granskning av upptagning eller kontroll av kopia får bara de tekniska hjälpmedel och sökbegrepp användas som behövs för att tillgodose syftet med revisionen. Granskningen eller kontrollen får göras via telenätet, om den reviderade medger det.

34 § En revision får inte pågå under längre tid än nödvändigt.

Tullverket ska snarast meddela den reviderade resultatet av revisionen i de delar som rör den reviderade.

35 § Tullverket ska lämna tillbaka räkenskapsmaterial och andra handlingar till den reviderade så snart som möjligt och senast när revisionen avslutats.

Om den reviderade har försatts i konkurs när handlingarna ska lämnas tillbaka, ska Tullverket

1.överlämna handlingarna till konkursförvaltaren, och

2.underrätta den reviderade om att handlingarna överlämnats till konkursförvaltaren.

Uppgifter och handlingar som ska undantas från kontroll

36 § Ett föreläggande enligt 24 eller 25 § får inte avse en uppgift i en sådan handling som inte får tas i beslag enligt 27 kap. 2 § rättegångsbalken. Ett sådant föreläggande får inte heller avse en uppgift som har ett betydande skyddsintresse, om det finns särskilda omständigheter som gör att handlingen inte bör komma till någon annans kännedom och skyddsintresset är större än handlingens betydelse för kontrollen.

24

37 § Vid revision får Tullverket inte granska

1.en handling som inte får tas i beslag enligt 27 kap. 2 § rättegångsbalken, eller

2.en handling som inte omfattas av revisionen.

Tullverket får inte heller granska en handling som har ett betydande skyddsintresse, om det finns särskilda omständigheter som gör att handlingen inte bör komma till någon annans kännedom och skyddsintresset är större än handlingens betydelse för kontrollen.

38 § En handling som inte får granskas ska på begäran av den som är föremål för revision undantas från kontrollen.

39 § En begäran om att undanta handlingar ska ges in till allmän förvaltningsdomstol. Begäran ska vara skriftlig och ges in tillsammans med den handling som begäran avser.

Om Tullverket redan har den handling som en begäran avser, ska verket omedelbart försegla handlingen och överlämna den till domstolen.

40 § Om en uppgift i en sådan upptagning som avses i 1 kap. 3 § ska undantas, får domstolen besluta om sådana begränsningar i Tullverkets rätt att använda tekniska hjälpmedel och sökbegrepp som behövs för att uppgiften inte ska bli tillgänglig för verket.

41 § Om den enskilde begär det, ska domstolen pröva om ett beslut om att undanta handlingen kan fattas utan att domstolen granskar handlingen.

42 § Om en uppgift eller en handling har undantagits från kontroll, får Tullverket inte återge eller åberopa innehållet i uppgiften eller handlingen.

43 § Ett beslut i fråga om att undanta en uppgift eller en handling gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet.

Tullkontroll beträffande intrång i vissa immateriella rättigheter

44 § Uttryck som används i 45–49 §§ har den innebörd som anges i förordning (EU) nr 608/2013.

45 § Tullverket ska underrätta innehavaren av ett beslut om ingripande om sitt beslut enligt artikel 11.3, 13 eller 16 i förordning (EU) nr 608/2013. En sådan underrättelse ska lämnas inom 30 arbetsdagar efter det att Tullverket

1.fått kännedom om de omständigheter som kan ligga till grund för ett beslut enligt artikel 11.3 eller 16 i den förordningen, eller

2.tagit emot en sådan begäran som avses i artikel 13 i den för- ordningen.

46 § Tullverket ska underrätta innehavaren av ett beslut om ingripande om följande beslut som verket fattar enligt förordning (EU) nr 608/2013:

Prop. 2015/16:79

25

Prop. 2015/16:79 1. beslut att avslå eller avvisa en begäran enligt artikel 12.1 om förlängning, eller

2. beslut enligt artikel 12.5 att återkalla eller ändra ett beslut om förlängning.

En sådan underrättelse ska lämnas inom 30 arbetsdagar efter det att Tullverket

1.tagit emot en sådan begäran som avses i artikel 12.1, eller

2.fått kännedom om de omständigheter som kan ligga till grund för ett beslut enligt artikel 12.5.

47 § Uppkommer en skada på en vara vid en sådan inspektion som avses i artikel 19.1 i förordning (EU) nr 608/2013, ansvarar den som inspekterar varan för skadan.

48 § Frågor om huruvida en vara gör intrång i en immateriell rättighet och hur en sådan vara ska hanteras prövas av en domstol enligt vad som gäller för den immateriella rättigheten i fråga.

Domstolen får meddela ett interimistiskt beslut om att ett uppskov med att frigöra eller hålla kvar en vara ska upphöra.

Tullverket ska verkställa sådana domar och beslut från domstolen som fått laga kraft och som gäller frigörande, ändring eller förstöring av varor vars frigörande skjutits upp eller som hålls kvar av Tullverket.

49 § När en dom eller ett beslut om förstöring av eller annan åtgärd med varor vars frigörande har skjutits upp eller som hålls kvar av Tullverket har fått laga kraft, har innehavaren av ett beslut om ingripande rätt till ersättning för sina kostnader i samband med Tullverkets ingripande mot varorna.

Ersättningsskyldig enligt första stycket är den som domstolens beslut har gått emot. Kan ersättningskravet riktas mot flera personer, har dessa ett solidariskt ansvar att ersätta innehavaren av beslutet.

Tullkontroll av kontanta medel

50 § En anmälan enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 1889/2005 ska lämnas skriftligt eller elektroniskt.

51 § För kontroll av att anmälningsplikten enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 1889/2005, i den ursprungliga lydelsen, har fullgjorts får Tullverket undersöka transportmedel och bagage samt handväskor och liknande som medförs av en resande vid inresa till eller utresa från Europeiska unionens tullområde.

52 § Om det finns anledning att anta att en person inte har fullgjort sin anmälningsplikt enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 1889/2005, i den ursprungliga lydelsen, får en tulltjänsteman kroppsvisitera personen för att söka efter kontanta medel på honom eller henne.

Vid kroppsvisitationen ska bestämmelserna i 29 § lagen (2000:1225) om straff för smuggling tillämpas.

26

53 § Om anmälningsplikten enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 1889/2005 inte har fullgjorts, får Tullverket hålla kvar kontanta medel i enlighet med artikel 4.2 i den förordningen, i den ursprungliga lydelsen, om det behövs för att genomföra en kontroll.

5 kap. Överträdelser och sanktioner

1 § Vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel gäller det som sägs om gäldenär även den som är skyldig att betala skatt enligt 2 kap. 1 §.

Tullförseelse

2 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot föreskrift i tullagstiftningen eller mot anmälningsplikten i artikel 3 i förordning (EG) nr 1889/2005, i den ursprungliga lydelsen, jämförd med 4 kap. 50 § döms för tullförseelse till böter.

Första stycket gäller också den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot beslut som Tullverket meddelat med stöd av tullagstiftningen om

1.skyldighet att föra anteckningar och lämna uppgifter om varor som förvaras i en anläggning för tillfällig lagring, ett tullager eller en frizon som är föremål för förenklingar vid tillämpning av ett tullförfarande,

2.skyldighet i övrigt att lämna uppgift eller handling till Tullverket,

eller

3.användningen eller förbrukningen av en icke-unionsvara.

I ringa fall ska det inte dömas till ansvar.

3 § Ansvar för tullförseelse ska inte dömas ut, om gärningen är belagd med straff i brottsbalken, lagen (2000:1225) om straff för smuggling, lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall eller lagen (2003:148) om straff för terroristbrott.

4 § Allmänt åtal för tullförseelse får väckas endast efter medgivande av Tullverket.

Tulltillägg

5 § Tulltillägg ska tas ut av den som är gäldenär och skyldig att ge in tulldeklaration skriftligen eller med elektronisk databehandlingsteknik och som på något annat sätt än muntligen under förfarandet har lämnat en oriktig uppgift till ledning för fastställande av tull.

Detsamma gäller om gäldenären har lämnat en sådan uppgift i ett ärende som avser

1.omprövning, återbetalning, eftergift eller ett överklagande, och

2.uppgiften inte har godtagits efter prövning i sak.

6 § En uppgift ska anses vara oriktig om det klart framgår att

1.en lämnad uppgift är felaktig, eller

2.en uppgift som ska lämnas till ledning för beslut om tull har utelämnats.

En uppgift ska dock inte anses vara oriktig om

Prop. 2015/16:79

27

Prop. 2015/16:79 1. uppgiften tillsammans med övriga lämnade uppgifter utgör tillräckligt underlag för ett riktigt beslut, eller

2. den uppenbart inte kan läggas till grund för ett beslut.

7 § Tulltillägget enligt 5 § är tjugo procent av den tull som inte skulle ha tagits ut, om den oriktiga uppgiften godtagits.

Tulltillägget är dock tio procent när det gäller mervärdesskatt som får dras av vid redovisning av skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200).

8 § Tulltillägg ska tas ut av gäldenären i de fall då

1.tull har fastställts på skälig grund på grund av utebliven tull- deklaration och sådan inte har kommit in trots att ett föreläggande sänts ut till gäldenären, eller

2.avvikelse från deklarationen har skett när tull har fastställts på skälig grund.

Tulltillägget är tjugo procent av den tull som fastställts enligt första stycket och som tas ut av gäldenären utöver den tull som annars skulle ha tagits ut av denne. Till den del fastställandet av tull innefattar rättelse av en oriktig uppgift från gäldenären tas tulltillägg ut enligt 7 § första stycket.

9 § Tulltillägg ska, även i andra fall än de som avses i 5 och 8 §§, tas ut om tull ska tas ut på grund av uppkomsten av en tullskuld i enlighet med artikel 79 i förordning (EU) nr 952/2013, i den ursprungliga lydelsen.

Första stycket gäller endast om gäldenären rätteligen skulle ha lämnat en skriftlig eller med elektronisk databehandlingsteknik upprättad tulldeklaration till ledning för beslut om tull.

Tulltillägget enligt första stycket är tjugo procent av den tull som tas ut.

10 § Tulltillägg ska tas ut av den som förfogat över en vara som hänförts till förfarandet för övergång till fri omsättning i strid mot en föreskriven förutsättning för återbetalning eller eftergift av tull.

Tulltillägget är tjugo procent av den tull som felaktigt har betalats tillbaka eller eftergetts.

11 § Vid tillämpning av 5 och 8 §§ ansvarar gäldenären för det som gäldenärens ombud gör eller låter bli att göra. Tulldeklaration eller annat dokument som lämnas för en gäldenär som är juridisk person ska anses ha lämnats av gäldenären, om det inte var uppenbart att uppgiftslämnaren saknade behörighet att företräda gäldenären.

12 § Tulltillägg ska inte tas ut

1.om gäldenären på eget initiativ har rättat den oriktiga uppgiften eller anmält förhållande som avses i 9 §, eller

2.om det tullbelopp som kunde ha undandragits genom felaktigheten eller passiviteten är obetydligt.

 

13 § Tulltillägg ska inte

tas ut om en icke-unionsvara eller dess värde

 

förverkas. Om endast en del av varan eller dess värde har förverkats,

28

gäller förbudet att ta ut

tulltillägg endast för den delen av varan eller

värdet som förverkats. Ett tidigare meddelat beslut om tulltillägg ska upphävas eller ändras efter det att en dom eller ett beslut som innefattar förverkande har fått laga kraft.

14 § Om det inte längre finns någon betalningsskyldighet för tull, får Tullverket inte ta ut tulltillägg på beloppet.

Förseningsavgift

15 § Om den som deklarerat en vara med tillämpning av ett förenklat förfarande som medför skyldighet att ge in en kompletterande deklaration inte har gett in den kompletterande deklarationen vid den tidpunkt då denna senast skulle ha lämnats, ska en särskild avgift (förseningsavgift) tas ut av deklaranten.

Förseningsavgiften är 500 kronor. Om den som uppmanats att lämna deklaration inte fullgjort sin skyldighet inom den bestämda tiden, är avgiften dock 1 000 kronor.

Gemensamma bestämmelser för tulltillägg och förseningsavgift

16 § Tullverket ska ompröva beslut om tulltillägg och förseningsavgift om gäldenären eller deklaranten begär det eller om det finns andra skäl. Då tillämpas bestämmelserna i tullagstiftningen om omprövning av be- slut om tull.

17 § Tullverket ska besluta om hel eller delvis befrielse från tulltillägg eller förseningsavgift om det är oskäligt att ta ut avgiften med fullt belopp.

Vid bedömningen ska det särskilt beaktas om

1. den felaktighet eller passivitet som lett till avgiften kan antas ha

berott på ålder, hälsa eller liknande förhållanden, eller

berott på en felbedömning av reglerna eller betydelsen av de faktiska förhållandena,

2. avgiften inte står i rimlig proportion till felaktigheten eller passiv- iteten,

3. en oskäligt lång tid har gått efter det att Tullverket har funnit anledning att anta att avgift ska tas ut utan att den som avgiften gäller kan lastas för dröjsmålet, eller

4. felaktigheten eller passiviteten även har medfört att den som avgiften gäller fällts till ansvar för brott enligt lagen (2000:1225) om straff för smuggling eller 2 § eller blivit föremål för förverkande av utbyte av brottslig verksamhet enligt 36 kap. 1 b § brottsbalken.

Deklaranten får helt eller delvis befrias från förseningsavgift även när passiviteten är obetydlig.

18 § Tulltillägg eller förseningsavgift får inte beslutas för en gäldenär eller en deklarant som har avlidit.

19 § Frågor om tulltillägg och förseningsavgift prövas av Tullverket. Allmän förvaltningsdomstol prövar dock, på talan av det allmänna ombud som avses i 6 kap. 1 §, frågor om tulltillägg på grund av oriktiga

Prop. 2015/16:79

29

Prop. 2015/16:79

30

uppgifter i mål om tull. Sådan talan får föras, om den oriktiga uppgiften inte har godtagits efter prövning i sak eller inte har prövats i målet. Talan ska väckas genom ansökan inom ett år från utgången av den månad då domen eller det slutliga beslutet i målet har fått laga kraft.

20 § Följande bestämmelser tillämpas även i fråga om tulltillägg och förseningsavgift:

artikel 110 om anstånd med betalning i förordning (EU) nr 952/2013,

iden ursprungliga lydelsen, och

2 kap. 4 §, 7 § första stycket, 8 § och 16 §.

21 § Tulltillägg och förseningsavgifter tillfaller staten.

6 kap. Överklagande Det allmänna ombudet

1 § Hos Tullverket ska det finnas ett allmänt ombud som utses av regeringen. Det allmänna ombudet får överklaga Tullverkets beslut om tull, annan skatt än tull enligt 2 kap. 1 § andra stycket, ränta, tulltillägg och förseningsavgift.

Överklagande av Tullverkets beslut

Vilka beslut får överklagas?

2 § Följande beslut av Tullverket får överklagas till allmän förvaltningsdomstol:

1.beslut enligt tullagstiftningen,

2.beslut enligt artikel 4.2 i förordning (EG) nr 1889/2005, och

3.beslut enligt artikel 7.2, 9.1, 11.3, 12.1, 12.2, 12.5, 13 eller 16 i förordning (EU) nr 608/2013 samt beslut att avvisa en ansökan som inte uppfyller villkoren i artikel 5.3 i den förordningen.

Tullverkets eller annan förvaltningsmyndighets beslut om nedsättning eller befrielse enligt 2 kap. 12 och 20 §§ överklagas hos regeringen.

Tullverkets beslut om revision enligt 4 kap. 26 § får inte överklagas. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Detsamma gäller vid överklagande i mål som avses i 5 kap. 19 §.

Tiden för överklagande

3 § Om ett överklagande enligt 2 § gäller beslut om tull eller beslut om annan skatt än tull enligt 2 kap. 1 § andra stycket, ska överklagandet ha kommit in till Tullverket inom tre år från den dag då tullskulden uppkom eller skattskyldigheten inträdde. Om beslutet har meddelats senare än två och ett halvt år efter den dag då tullskulden uppkom eller skattskyldig- heten inträdde, får överklagandet dock komma in inom två månader från den dag då gäldenären eller den skattskyldige fick del av beslutet, om tiden för överklagande därigenom blir längre.

Om beslut som avses i första stycket har omprövats, får även omprövningsbeslutet överklagas inom treårsfristen. Om omprövnings- beslutet meddelats senare än två och ett halvt år efter den dag då tullskulden uppkom eller skattskyldigheten inträdde, får överklagandet dock komma in inom två månader från den dag då gäldenären eller den

skattskyldige fick del av omprövningsbeslutet, om tiden för överklagande därigenom blir längre.

Gäldenären eller den skattskyldige får överklaga ett beslut som avses i första och andra styckena även om beslutet inte är till nackdel för denne.

Omprövning av det överklagade beslutet

4 § Om ett överklagande enligt 3 § inte avvisas som för sent inkommet, ska Tullverket snarast ompröva det överklagade beslutet.

5 § Ett överklagande förfaller, om beslutet vid omprövningen ändras så som den klagande begär. Beslutet ska innehålla en uttrycklig upplysning om att det medför denna verkan.

Om beslutet ändras på annat sätt, ska överklagandet anses omfatta det nya beslutet. Om det finns skäl för det, får den klagande ges tillfälle att återkalla överklagandet.

Överlämnande av handlingar till förvaltningsrätten

6 § Om ett överklagande varken avvisas eller förfaller, ska Tullverket överlämna handlingarna i ärendet till förvaltningsrätten. Om det finns särskilda skäl, får ett överklagande enligt 3 § överlämnas utan föregående omprövning.

Överklagande av beslut om ränta, tulltillägg och förseningsavgift

7 § Bestämmelserna i 3–6 §§ gäller också överklagande av beslut om ränta, tulltillägg och förseningsavgift.

En gäldenärs eller skattskyldigs yrkande i fråga om tulltillägg ska, oavsett tidsfristerna i 3 §, prövas om beslutet om den tull som tulltillägget avser inte har fått laga kraft. Detsamma gäller om Tullverket eller det allmänna ombudet framställt ett sådant yrkande till förmån för gäldenären eller den skattskyldige. Om yrkandet framställs först i domstol, kan domstolen besluta att det ska tas upp till prövning av Tullverket.

Bestämmelserna i andra stycket gäller även en deklarants yrkande i fråga om förseningsavgift.

Anslutningsöverklagande

8 § Om en part har överklagat Tullverkets beslut i ett sådant ärende som avses i 3 och 7 §§, får också motparten överklaga beslutet, även om den för motparten föreskrivna tiden för överklagande har gått ut. Motpartens skrivelse ska ha kommit in till Tullverket inom två månader från den dag då motparten fick del av den först ingivna skrivelsen med överklagande eller, om motparten inte fått del av den före utgången av den tid inom vilken den senast skulle ha kommit in, från utgången av denna tid.

Återkallas eller förfaller det första överklagandet på annat sätt, förfaller även det senare överklagandet.

Verkställighet av beslut som överklagas

9 § Bestämmelserna om verkställighet av beslut som överklagas i artikel 45 i förordning (EU) nr 952/2013, i den ursprungliga lydelsen, tillämpas

Prop. 2015/16:79

31

Prop. 2015/16:79 även på beslut om tulltillägg och förseningsavgift samt beslut om annan skatt än tull som ska betalas till Tullverket.

Talan om tulltillägg eller förseningsavgift

10 § Om det allmänna ombudet har överklagat ett beslut om tull, ska talan om tulltillägg eller förseningsavgift med anledning av beslutet föras samtidigt.

Överklagande av förvaltningsrättens och kammarrättens beslut

Det allmänna ombudets rätt att överklaga beslut

11 § Det allmänna ombudet får överklaga ett beslut av förvaltningsrätten eller kammarrätten i frågor som avses i 3 och 7 §§ även om ombudet inte tidigare har fört det allmännas talan i målet.

Anslutningsöverklagande

12 § Om någon har överklagat ett beslut av en förvaltningsrätt eller kammarrätt i frågor som avses i 3 och 7 §§, får även någon annan som har haft rätt att överklaga beslutet ge in ett överklagande, även om den tid för överklagande som gäller för honom eller henne har gått ut. Ett sådant överklagande ska ges in inom en vecka från utgången av den tid inom vilken det första överklagandet skulle ha gjorts.

Återkallas eller förfaller det första överklagandet på annat sätt, förfaller även det senare överklagandet.

När för det allmänna ombudet det allmännas talan?

13 § Om det allmänna ombudet överklagar ett beslut, ska ombudet föra det allmännas talan.

I mål som gäller beslut i frågor som avses i 3 och 7 §§ förs det allmännas talan i Högsta förvaltningsdomstolen av det allmänna om- budet.

14 § Det allmänna ombudet får ta över uppgiften att i allmän förvaltningsdomstol föra det allmännas talan i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden som gäller frågor som avses i 3 och 7 §§.

Det allmänna ombudet får uppdra åt en tjänsteman vid Tullverket att företräda det allmänna i allmän förvaltningsdomstol.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller också i mål om betalningssäkring.

Det allmänna ombudet får överklaga till förmån för enskild part

15 § Det allmänna ombudet får inom den för ombudet gällande tiden för överklagande föra talan i frågor som avses i 3 och 7 §§ till förmån för en enskild part. Ombudet har då samma behörighet som den enskilde.

Bestämmelserna i första stycket gäller också i mål om betalnings- säkring.

32

Handläggning vid domstol

Ändring av talan

16 § I mål som gäller beslut som avses i 3 och 7 §§ får talan inte ändras i annat fall än som anges i 17 och 18 §§.

Det ska dock inte anses vara en ändring av talan när den som överklagat

1.inskränker sin talan, eller

2.åberopar en ny omständighet till stöd för sin talan utan att frågan som ska prövas ändras.

17 § I ett mål som gäller beslut som avses i 3 och 7 §§ får den som överklagat yrka något nytt under förutsättning att någon ny fråga inte tas upp i målet.

I mål i förvaltningsrätten får den som överklagat ta upp en ny fråga, om

1.det görs inom den tid som gäller för överklagande,

2.den nya frågan har samband med den fråga som ska prövas, och

3.förvaltningsrätten anser att frågan utan olägenhet kan prövas i målet.

18 § Den som har överklagat ett beslut i en fråga som har föranlett tulltillägg får även ta upp frågan om tulltillägg om domstolen anser att tulltillägget utan olägenhet kan prövas i målet.

19 § Om domstolen i ett fall som avses i 17 § andra stycket och 18 § inte prövar den nya frågan, får domstolen överlämna frågan till Tullverket för prövning.

Deldom

20 § Om det finns flera frågor i ett mål som gäller beslut som avses i 3 och 7 §§, får domstolen besluta särskilt i någon av frågorna trots att handläggningen av övriga frågor inte är klar.

Mellandom

21 § Om det är lämpligt med hänsyn till utredningen i ett mål som gäller beslut som avses i 3 och 7 §§, får domstolen besluta särskilt om

1.en eller flera omständigheter som var för sig har omedelbar betyd- else för utgången i målet, eller

2.hur en uppkommen fråga, som främst har betydelse för rättstillämp- ningen, ska bedömas vid avgörandet av målet.

Domstolen bestämmer om beslutet ska få överklagas direkt eller först i samband med domstolens beslut i själva målet.

Om domstolen bestämmer att ett särskilt beslut får överklagas direkt, får domstolen besluta att målet i övrigt ska vila till dess att det särskilda beslutet har fått laga kraft.

Muntlig förhandling

22 § Förvaltningsrätten och kammarrätten ska hålla muntlig förhandling i ett mål om tulltillägg eller förseningsavgift om en enskild begär det. Muntlig förhandling behöver dock inte hållas, om tulltillägget eller förseningsavgiften inte kommer att tas ut.

Prop. 2015/16:79

33

Prop. 2015/16:79

Företrädaransvar

 

23 § Om talan om betalningsskyldighet enligt 59 kap. 13 § skatteför-

 

farandelagen (2011:1244) har väckts genom ansökan mot en företrädare

 

för en juridisk person, ska det som sägs i detta kapitel om skattskyldig,

 

klagande, enskild, part eller motpart även gälla företrädaren.

 

Behörig förvaltningsrätt

 

Frågor om bevissäkring

 

24 § Frågor om bevissäkring prövas av den förvaltningsrätt inom vars

 

domkrets beslut om bevissäkring ska verkställas eller har verkställts.

 

Frågor om betalningssäkring

 

25 § Frågor om betalningssäkring prövas av den förvaltningsrätt som är

 

behörig enligt 46 kap. 19 § skatteförfarandelagen (2011:1244) eller den

 

förvaltningsrätt som är behörig att pröva ett överklagande av beslut om

 

den tull, skatt, ränta eller avgift som betalningssäkringen gäller.

 

Dröjsmålstalan

 

26 § Om Tullverket, efter att ha godtagit en ansökan enligt artikel 22.2 i

 

förordning (EU) nr 952/2013, inte har meddelat ett beslut inom den

 

tidsfrist som avses i artikel 22.3 i den förordningen, får den sökande

 

begära förklaring av allmän förvaltningsdomstol att ärendet onödigt

 

uppehålls.

 

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

 

Om Tullverket inte har meddelat ett beslut inom en månad från det att

 

domstolen har lämnat en förklaring, ska ansökan anses ha avslagits.

 

7 kap. Särskilda bestämmelser

 

Åtgärder vid nöd eller olycka

 

1 § Den som på grund av nöd eller av något annat tvingande skäl

 

undandrar varor eller transportmedel från tullövervakning, ska snarast

 

underrätta Tullverket om detta.

 

En underrättelse enligt första stycket får i stället göras till

 

Polismyndigheten i fråga om fordon och luftfartyg och till Kust-

 

bevakningen i fråga om fartyg. Underrättelsen ska vidarebefordras till

 

Tullverket.

 

2 § Om ett transportmedel som omfattas av tullövervakning eller medför

 

varor som omfattas av tullövervakning förolyckas, ska den som har

 

någon handling som avser transportmedlet eller varorna genast lämna

 

handlingen till Tullverket.

 

En handling enligt första stycket får i stället lämnas till Kustbevak-

 

ningen, om transportmedlet är ett fartyg. Handlingen ska vidarebefordras

 

till Tullverket.

34

Internationell unionsflygplats

3 § Beslut om att en flygplats ska utgöra internationell unionsflygplats fattas av regeringen.

Delgivning

4 § Om Tullverket vid tillämpningen av tullagstiftningen, förordning (EG) nr 1889/2005 eller förordning (EU) nr 608/2013 ska underrätta någon om innehållet i en handling eller om något annat, får det ske genom delgivning.

Delgivning bör användas bara om det behövs med hänsyn till omständigheterna.

Vite

5 § Tullverket kan förena ett föreläggande med vite

1.när verket med stöd av tullagstiftningen förelägger någon att vidta en åtgärd som behövs för Tullverkets kontrollverksamhet, samt

2.om någon

inte har lämnat uppgift som krävs enligt tullagstiftningen, eller

inte har fullgjort sådan skyldighet som föreskrivs i artikel 15.1 i förordning (EU) nr 952/2013, i den ursprungliga lydelsen, eller i 4 kap. 4, 7, 32 eller 33 §.

6 § Bestämmelserna i 5 § gäller inte om det finns anledning att anta att den som ska föreläggas vite eller, i förekommande fall, dennes ställföreträdare har begått en gärning som är straffbelagd eller kan leda till tulltillägg och föreläggandet avser utredning av en fråga som har samband med den misstänkta gärningen.

7 § Den som har överträtt ett vitesföreläggande döms inte till ansvar enligt 5 kap. 2 § för en gärning som omfattas av föreläggandet.

Avrundning av belopp

8 § Belopp som enligt tullagstiftningen ska betalas till eller betalas ut från Tullverket ska avrundas till närmaste lägre hela krontal.

Tillämpning av skatteförfarandelagen

9 § I ärenden och mål om tull, skatt som ska betalas till Tullverket, ränta, tulltillägg och avgift enligt denna lag tillämpas bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244) om

1.ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning i 43 kap., 68 kap. 2 § och 71 kap. 4 §, samt

2.bevissäkring och betalningssäkring i 3 kap. 8 §, 45 kap. 2–16 §§, 46 kap., 68 kap. 1 och 3 §§ samt 69 och 71 kap.

Vid tillämpningen av första stycket ska det som sägs i skatte- förfarandelagen om Skatteverket i stället gälla Tullverket. Vidare ska det som sägs om Kronofogdemyndigheten i 69 kap. 3 och 11 §§ i stället gälla Tullverket.

Prop. 2015/16:79

35

Prop. 2015/16:79 1. Denna lag träder i kraft den 1 maj 2016.

2.Genom lagen upphävs tullagen (2000:1281) och lagen (1994:1548) om vissa tullförfaranden med ekonomisk verkan, m.m.

3.Den upphävda tullagen gäller dock fortfarande i fråga om

a)betalning, indrivning, återbetalning och eftergift av tull och annan skatt än tull som ska tas ut vid import avseende varor som har eller borde ha deklarerats för övergång till fri omsättning före ikraftträdandet,

b)ränta som hänför sig till tid före ikraftträdandet,

c)tullkontroller som inletts före ikraftträdandet, och

d)förseningsavgift i fråga om deklarationer som skulle ha lämnats före ikraftträdandet.

36

2.2

Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken

Prop. 2015/16:79

Härigenom föreskrivs att 6 kap.

10 a §

utsökningsbalken

ska

ha

följande lydelse.

 

 

 

 

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

6 kap.

 

 

 

 

 

 

10 a §1

 

 

 

 

När ett utmätt fartyg eller

När ett utmätt fartyg eller

luftfartyg står under tullöver-

luftfartyg omfattas av tullövervak-

vakning, får kronofogdemyndig-

ning, får Kronofogdemyndigheten

heten begära hjälp av Tullverket

begära hjälp av Tullverket för att

för att hindra att fartyget eller

hindra att fartyget eller luftfartyget

luftfartyget avgår. För att hindra

avgår. För att hindra fartyget eller

fartyget eller luftfartyget att avgå

luftfartyget att avgå har Tullverket

har Tullverket samma befogen-

samma befogenheter som myndig-

heter som myndigheten har enligt

heten

har

enligt

tullagen

tullagen (2000:1281). Detsamma

(2016:000). Detsamma gäller när

gäller när gods i fartyget eller

gods i fartyget eller luftfartyget har

luftfartyget har utmätts.

utmätts.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2016.

1 Senaste lydelse 2000:1286.

37

Prop. 2015/16:79

38

2.3Förslag till lag om ändring i lagen (1959:590) om gränstullsamarbete med annan stat

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1959:590) om gränstullsamarbete med annan stat ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

 

1 §1

 

Regeringen , efter avtal med

Regeringen får, efter avtal med

annan stat, förordna, att för

annan stat, föreskriva att 2–13 §§

samarbete i fråga om tullkontroll å

helt eller delvis ska tillämpas för

och tullklarering av trafik mellan

samarbete i fråga om tullkontroll

Sverige och den andra staten

och tullklarering av trafik mellan

(gränstullsamarbete)

2–13 §§

Sverige och den andra staten

denna lag helt eller delvis skola

(gränstullsamarbete).

 

äga tillämpning.

 

 

 

 

 

Med tullklarering

förstås i

 

 

denna lag Tullverkets åtgärder i

 

 

fråga om en vara som hänförts till

 

 

ett tullförfarande eller

återexpor-

teras och motsvarande åtgärder av tullmyndighet i den andra staten.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2016.

1 Senaste lydelse 1975:686.

2.4

Förslag till lag om ändring i lagen (1972:266)

Prop. 2015/16:79

 

om skatt på annonser och reklam

 

Härigenom föreskrivs att 26 och 33 §§ lagen (1972:266) om skatt på

 

annonser och reklam1 ska ha följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

26 §2

 

Skyldig

att

betala

reklamskatt

Skyldig att betala reklamskatt

 

för import från tredje land av

för import från tredjeland av

 

annonsblad som har getts ut i

annonsblad som har getts ut i

 

sådant land är den som med

sådant land är den som med

 

anledning av importen är skyldig

anledning av importen är skyldig

 

att betala tull för annonsbladen

att betala tull för annonsbladen

 

eller skulle ha varit skyldig att

eller skulle ha varit skyldig att

 

göra detta om annonsbladen hade

göra detta om annonsbladen hade

 

varit tullbelagda.

 

 

varit tullbelagda.

 

Om import enligt första stycket

 

 

sker med stöd av ett sådant

 

 

enhetstillstånd som avses i 4 kap.

 

 

24 § andra

stycket

tullagen

 

 

(2000:1281)

och

tullskulden

 

 

därför uppkommer i ett annat EU-

 

 

land, eller skulle ha uppkommit

 

 

där om varan hade varit

 

 

tullbelagd,

är

innehavaren av

 

 

tillståndet

skyldig

att

betala

 

 

reklamskatt.

För den som är skattskyldig enligt första stycket inträder skattskyldigheten vid den tidpunkt då skyldighet att betala tull enligt tullagstiftningen inträder eller skulle ha inträtt om skyldighet att betala tull förelegat.

För den som är skattskyldig enligt andra stycket inträder skattskyldigheten vid den tidpunkt då skyldigheten att betala tull inträder eller skulle ha inträtt i det andra EU-landet.

Skatt enligt första stycket ska betalas till Tullverket.

Reklamskatt

vid import

utgår

Reklamskatt vid import tas ut

med 8 procent av beskattnings-

med 8 procent av beskattnings-

värdet.

Beskattningsvärdet

utgörs

värdet. Beskattningsvärdet utgörs

av varans värde för tulländamål

av varans värde för tulländamål

bestämt

enligt

rådets

förordning

bestämt enligt Europaparlamentets

(EEG)

nr

2913/92

av

den

och rådets förordning (EU) nr

1Lagen omtryckt 1984:156.

2Senaste lydelse 2011:280. Ändringen innebär bl.a. att andra och fjärde styckena tas bort.

39

Prop. 2015/16:79

12 oktober 1992 om inrättandet av

952/2013 av den 9 oktober 2013

 

en tullkodex för gemenskapen.

om fastställande av en tullkodex för

 

 

unionen.

33 §3

Bestämmelser om förfarandet vid uttag av skatten finns i

skatteförfarandelagen (2011:1244).

 

 

 

För skatt som ska betalas till

För skatt som ska betalas till

Tullverket

gäller

tullagen

Tullverket

gäller

tullagen

(2000:1281).

 

 

(2016:000).

 

 

 

 

 

 

 

 

1.Denna lag träder i kraft den 1 maj 2016.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

3 Senaste lydelse 2011:1305.

40

2.5

Förslag till lag om ändring i lagen (1979:1088) Prop. 2015/16:79

 

om gränsövervakningen i krig m.m.

Härigenom föreskrivs att

6 § lagen (1979:1088) om

gränsövervakningen i krig m.m. ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 §1

För ändamål som avses med den samordnade gränsövervakningen får den som tillhör gränsövervakningspersonalen (gränsövervakningsman)

1. anmoda resande eller annan person att visa pass eller annan legitimationshandling samt att i övrigt lämna de upplysningar och förete de handlingar som bedöms nödvändiga för övervakningsverksamheten,

2. kontrollera

varutrafik

samt

2. kontrollera

varutrafik

samt

undersöka

transportmedel

och

undersöka

transportmedel

och

lagerlokal

eller

annat

utrymme

lagerlokal

eller

annat

utrymme

som nyttjas i samband med varu-

som används i samband med varu-

trafiken med samma befogenheter

trafiken med samma befogenheter

som vid

tullkontroll

tillkommer

som vid

tullkontroll

tillkommer

tulltjänsteman

enligt

tullagen

tulltjänsteman

enligt

tullagen

(2000:1281) och med stöd därav

(2016:000) och med stöd därav

meddelade bestämmelser.

 

meddelade bestämmelser.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2016.

1 Senaste lydelse 2000:1284.

41

Prop. 2015/16:79

42

2.6Förslag till lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §1

Avräkning enligt denna lag ska göras från belopp som återbetalas eller annars utbetalas på grund av bestämmelse i

1.skatteförfarandelagen (2011:1244),

2.10 kap. 1–4 §§ mervärdesskattelagen (1994:200),

3.lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.,

4.lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter,

5. tullagen (2000:1281), eller

5. tullagstiftningen enligt 1 kap.

 

3 § tullagen (2016:000), eller

6. lagen (1972:435) om överlastavgift.

Vad som sagts i första stycket 1 gäller inte utbetalning enligt 9 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi.

Avräkning ska också göras vid återbetalning av belopp som tagits ut som förrättningskostnad vid indrivning av en sådan fordran som avses i 2 § första meningen.

1.Denna lag träder i kraft den 1 maj 2016.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om belopp som återbetalas eller annars utbetalas på grund av en bestämmelse i tullagen (2000:1281).

1 Senaste lydelse 2011:1321.

2.7

Förslag till lag om ändring i strålskyddslagen

Prop. 2015/16:79

 

(1988:220)

 

 

Härigenom föreskrivs att 25 § strålskyddslagen (1988:220) ska ha

 

följande lydelse.

 

 

 

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

 

 

25 §1

 

Den som inte har tillstånd när

Den som inte har tillstånd för

 

det krävs enligt 20 eller 21 § får

införsel när det krävs enligt 20

 

endast

efter

medgivande av

eller 21 § får endast efter medgiv-

 

regeringen eller

den myndighet

ande av regeringen eller den

 

som regeringen bestämmer ta hand

myndighet som regeringen be-

 

om ett oförtullat radioaktivt ämne

stämmer ta hand om ett radioaktivt

 

eller en oförtullad teknisk anord-

ämne eller en teknisk anordning

 

ning på det sätt som avses i 4 kap.

med tillämpning av ett förenklat

 

2 § tullagen (2000:1281). I övrigt

förfarande som är förenligt med

 

gäller lagen (1973:980) om trans-

sådan tullagstiftning som anges i

 

port, förvaring och förstöring av

1 kap. 3 § tullagen (2016:000). I

 

införselreglerade varor, m.m.

övrigt gäller lagen (1973:980) om

 

 

 

 

 

transport, förvaring och förstöring

 

 

 

 

 

av införselreglerade varor, m.m.

 

 

 

 

 

 

 

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2016.

1 Senaste lydelse 2000:1287.

43

Prop. 2015/16:79

44

2.8Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1602) om valuta- och kreditreglering

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 7 § lagen (1992:1602) om valuta- och kreditreglering ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2kap.

7 §1

Om det med stöd av denna lag har föreskrivits begränsningar eller förbud mot att föra tillgångar in i eller ut ur landet, får Tullverket

kontrollera att föreskrifterna följs.

 

 

 

 

För kontrollen gäller

 

 

 

 

1. tullagen

(2000:1281)

i

1. tullagen

(2016:000)

i

tillämpliga delar, varvid det som

tillämpliga delar, varvid det som

sägs om varor skall avse tillgångar

sägs om varor ska avse tillgångar

som omfattas av valutaregleringen,

som omfattas av valutaregleringen,

samt

 

 

samt

 

 

2. bestämmelserna om förundersökning m.m., beslag, husrannsakan, kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning i lagen (2000:1225) om straff för smuggling.

1.Denna lag träder i kraft den 1 maj 2016.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för kontroller som inletts före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 2000:1289.

2.9

Förslag till lag om ändring i

Prop. 2015/16:79

 

mervärdesskattelagen (1994:200)

 

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2, 5 och 19 §§, 5 kap. 19 §, 7 kap. 8

 

och 9 §§, 9 c kap. 1 och 2 §§, 13 kap. 6 § och 22 kap. 1 § mervärdes-

 

skattelagen (1994:200)1 ska ha följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

1 kap.

2 §2

Skyldig att betala mervärdesskatt (skattskyldig) är

1.för sådan omsättning som anges i 1 § första stycket 1, om inte annat följer av 1 a–4 e: den som omsätter varan eller tjänsten,

1a. för sådan omsättning som anges i 1 § första stycket 1 av telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster som ska redovisas enligt bestämmelser som motsvarar den särskilda ordningen i artiklarna 369a–369k i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt,

ilydelsen enligt direktiv 2008/8/EG, om den som omsätter tjänsten är en sådan grupp av personer som i ett annat EU-land anses som en enda beskattningsbar person (mervärdesskattegrupp): mervärdes- skattegruppen,

2.för omsättning som anges i 1 § första stycket 1 av sådana tjänster som avses i 5 kap. 5 §, om den som omsätter tjänsten är en utländsk beskattningsbar person: den som förvärvar tjänsten, om denne är

– en beskattningsbar person,

– en juridisk person som inte är en beskattningsbar person men är registrerad till mervärdesskatt här, eller

– en juridisk person som skulle ha varit en beskattningsbar person om inte 4 kap. 8 § varit tillämplig,

3.för omsättning som anges i 1 § första stycket 1 av sådana varor som avses i 5 kap. 2 c och 2 d §§, om den som omsätter varan är en utländsk beskattningsbar person och förvärvaren är registrerad till mervärdesskatt här: den som förvärvar varan,

4.för sådan efterföljande omsättning inom landet som avses i 3 kap. 30 b § första stycket: den till vilken omsättningen görs,

4a. för omsättning som anges i 1 § första stycket 1 mellan beskattningsbara personer som är eller ska vara registrerade till mervärdesskatt här, av guldmaterial eller halvfärdiga produkter med en finhalt av minst 325 tusendelar eller av investeringsguld om den som omsätter guldet är skattskyldig enligt 3 kap. 10 b §: den som förvärvar varan,

4b. för omsättning som anges i 1 § första stycket 1 av sådana tjänster som avses i andra stycket, om skattskyldighet inte föreligger enligt första stycket 2 i denna paragraf: den som förvärvar tjänsten, om denne är

1Lagen omtryckt 2000:500.

2Senaste lydelse 2014:941.

45

Prop. 2015/16:79 – en beskattningsbar person som i sin verksamhet inte endast tillfälligt tillhandahåller sådana tjänster, eller

– en annan beskattningsbar person som tillhandahåller en beskatt- ningsbar person som avses i första strecksatsen sådana tjänster,

4 c. för omsättning som anges i 1 § första stycket 1 av vara eller av tjänst med anknytning till fastighet som avses i 5 kap. 8 §, utom fastighetstjänst som avses i 4 b i denna paragraf eller 3 kap. 3 § andra och tredje styckena, om den som omsätter varan eller tjänsten är en utländsk beskattningsbar person och förvärvaren är registrerad till mervärdesskatt här: den som förvärvar varan eller tjänsten, om inte annat följer av 2 d §,

4 d. för omsättning som anges i 1 § första stycket 1 mellan beskattningsbara personer som är eller ska vara registrerade till mervärdesskatt här, om skattskyldighet inte föreligger enligt första stycket 2 i denna paragraf, av utsläppsrätter för växthusgaser enligt definitionen i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen vilka kan överlåtas enligt artikel 12 i det direktivet, eller av andra enheter som verksamhetsutövare kan använda för att följa det direktivet: den som förvärvar tjänsten,

4 e. för omsättning som anges i 1 § första stycket 1 mellan beskattningsbara personer som är eller ska vara registrerade till mervärdesskatt här av sådana varor som avses i tredje stycket: den som förvärvar varan,

5.för sådant förvärv som anges i 1 § första stycket 2: den som förvärvar varan, och

6.för import av varor

 

a) om en tullskuld uppkommer i

 

Sverige till följd av importen: den

 

som är skyldig att betala tullen, om

 

inte annat följer av d,

 

 

 

b) om importen

avser

en

 

unionsvara eller om varan ska

 

förtullas i Sverige men inte är

 

belagd med tull: den som skulle ha

 

varit skyldig att betala tullen om

 

varan hade varit tullbelagd, om

 

inte annat följer av d,

 

 

 

c) om skyldighet att betala tull

 

med

anledning av

importen

 

uppkommer,

eller

skulle

ha

 

uppkommit om varan hade varit

 

belagd med tull, i ett annat EU-

 

land till följd av att ett sådant

 

enhetstillstånd som avses i 4 kap.

 

24 §

andra

stycket tullagen

 

(2000:1281) åberopas: innehavar-

 

en av tillståndet, om inte annat

46

följer av e,

 

 

 

a)om en tullskuld uppkommer i Sverige till följd av importen: den som är skyldig att betala tullen, om inte annat följer av c,

b)om importen avser en unionsvara eller om varan ska deklareras för övergång till fri omsättning i Sverige men inte är belagd med tull: den som skulle ha varit skyldig att betala tullen om varan hade varit tullbelagd, om inte annat följer av c,

c)om den som är eller skulle ha varit skyldig att betala tullen enligt a eller b är ett ombud och Skatteverket är beskattningsmyn- dighet: den för vars räkning ombudet handlar.

d) om den som är eller skulle ha

Prop. 2015/16:79

varit skyldig att betala tullen enligt

 

a eller b är ett ombud och

 

Skatteverket

är beskattningsmyn-

 

dighet:

den

för vars räkning

 

ombudet handlar,

 

e) om innehavaren av tillståndet

 

enligt c är ett ombud och Skatte-

 

verket

är beskattningsmyndighet:

 

den för vars räkning ombudet handlar.

Första stycket 4 b gäller

1.sådana tjänster avseende fastighet, byggnad eller anläggning som kan hänföras till

– mark- och grundarbeten,

– bygg- och anläggningsarbeten,

– bygginstallationer,

– slutbehandling av byggnader, eller

– uthyrning av bygg- och anläggningsmaskiner med förare,

2.byggstädning, och

3.uthyrning av arbetskraft för sådana aktiviteter som avses i 1 och 2. Första stycket 4 e gäller varor som kan hänföras till följande nummer i

Kombinerade nomenklaturen (KN-nr) enligt rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan i dess lydelse den 1 januari 2012,

1.avfall och skrot av järn eller stål; omsmältningsgöt av järn eller stål (KN-nr som börjar med 7204),

2.avfall och skrot av koppar (KN-nr som börjar med 7404),

3.avfall och skrot av nickel (KN-nr som börjar med 7503),

4.avfall och skrot av aluminium (KN-nr som börjar med 7602),

5.avfall och skrot av bly (KN-nr som börjar med 7802),

6.avfall och skrot av zink (KN-nr som börjar med 7902),

7.avfall och skrot av tenn (KN-nr som börjar med 8002),

8.avfall och skrot av andra oädla metaller (KN-nr som börjar med 8101–8113), eller

9.avfall och skrot av galvaniska element, batterier och elektriska ackumulatorer (KN-nr som börjar med 854810).

Vid omsättning av en vara eller en tjänst som görs inom landet av en beskattningsbar person som har ett fast etableringsställe här ska den beskattningsbara personen vid tillämpningen av första stycket likställas med en utländsk beskattningsbar person, om omsättningen görs utan medverkan av det svenska etableringsstället.

Med tullskuld förstås detsamma

Med tullskuld och

unionsvara

som i rådets förordning (EEG) nr

förstås detsamma som i artikel 5 i

2913/92 av den 12 oktober 1992

Europaparlamentets

och rådets

om inrättandet av en tullkodex för

förordning (EU) nr 952/2013 av

gemenskapen. Med unionsvara

den 9 oktober 2013 om fast-

förstås detsamma som gemen-

ställande av en tullkodex för

skapsvara i den förordningen.

unionen.

 

Särskilda bestämmelser om vem som i vissa fall är skattskyldig finns i

6 kap., 9 kap. och 9 c kap.

 

47

Prop. 2015/16:79

5 §3

Vid import inträder skattskyldigheten vid den tidpunkt då skyldighet att betala tull enligt tullagstiftningen inträder eller skulle ha inträtt om skyldighet att betala tull förelegat. I fall som avses i 2 § första stycket 6 c inträder skattskyldigheten vid den tidpunkt då skyldighet att betala tull inträder eller skulle ha inträtt i det andra EU-landet.

Vid import inträder skattskyldig- heten vid den tidpunkt då skyldig- het att betala tull enligt tullagstift- ningen inträder eller skulle ha inträtt om skyldighet att betala tull förelegat.

19 §4

Med fri omsättning förstås detsamma som i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen.

Med fri omsättning förstås detsamma som i Europaparla- mentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen.

5 kap.

19 §5

En omsättning av tjänster enligt någon av 4–18 §§ eller 9 b kap. 4 § första stycket anses som omsättning utomlands när det är fråga om

1.tjänster som avser fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik, inräknat upplåtelse av hamnar eller flygplatser, eller tjänster som avser utrustning eller andra varor för användning på sådana fartyg eller luftfartyg,

2.lastning, lossning, transport eller andra tjänster i direkt samband med a) export av varor från Sverige eller ett annat EU-land,

b) import av varor som omfattas

b) import av varor som omfattas

av

 

 

 

 

 

av

 

 

 

 

 

– 9 c kap. 1 §, eller

 

 

– 9 c kap. 1 §, eller

 

 

 

– ett

förfarande

för

temporär

– ett

förfarande

för

tillfällig

import

med

fullständig

befrielse

införsel

med

fullständig

befrielse

från tull eller extern transitering,

från tull eller extern transitering,

c) försändelse,

transport

eller

c) försändelse, transport

eller

införsel av varor i fri omsättning,

införsel av varor i fri omsättning,

vilka införs i Sverige från ett tredje

vilka införs i Sverige från ett tredje

territorium som utgör en del av

territorium som utgör en del av

unionens tullområde, om varorna

unionens tullområde, om varorna

– förflyttas här i landet under ett

– förflyttas här i landet under ett

förfarande för intern unions-

förfarande för intern unions-

transitering enligt unionens tull-

transitering enligt unionens tull-

bestämmelser,

om varorna

hän-

bestämmelser,

om

varorna

hän-

3Senaste lydelse 2011:283.

4Senaste lydelse 2010:1900.

5Senaste lydelse 2013:368.

48

fördes

till

samma

förfarande

fördes

till

samma

förfarande Prop. 2015/16:79

genom en deklaration när de

genom en deklaration när de

fördes

in

i

landet

samt

fördes

in

i

landet

samt

försändelsen

eller

transporten av

försändelsen eller

transporten av

dem avslutas utanför Sverige, eller

dem avslutas utanför Sverige, eller

– när de förs in i Sverige hade

– när de förs in i Sverige hade

omfattats

av 9 c kap.

1 §

eller ett

omfattats av 9 c kap.

1 §

eller ett

förfarande

för temporär

import

förfarande

för tillfällig

införsel

med

fullständig

befrielse från

med

fullständig

befrielse från

importtullar,

om

 

de

hade

importtullar,

om

 

de

hade

importerats, eller

 

 

 

importerats, eller

 

 

 

d) införsel av varor till ett annat EU-land om dessa omfattas av det landets tillämpning av artikel 61 eller 157.1 a i direktiv 2006/112/EG,

3.tjänster som består av arbete på lös egendom, om egendomen förvärvats eller importerats för att undergå sådant arbete inom EU och egendomen efter det att arbetet utförts, transporteras ut ur EU av den som tillhandahåller tjänsterna, eller av kunden om denne inte är etablerad inom landet eller för någonderas räkning,

4.förmedling av varor eller tjänster som görs för någon annans räkning

idennes namn, när omsättningen av dessa anses som en omsättning utanför EU antingen enligt 1 § första stycket eller enligt förevarande paragraf eller 3 a §, och

5.en varutransporttjänst eller en tjänst som avses i 12 §, om tjänsten tillhandahålls en beskattningsbar person och den uteslutande nyttjas eller på annat sätt tillgodogörs utanför EU.

7 kap.

8 §6

Beskattningsunderlaget

vid

Beskattningsunderlaget

vid

import utgörs av varans värde för

import utgörs av varans värde för

tulländamål,

fastställt

av

tulländamål,

fastställt

av

Tullverket, enligt rådets förord-

Tullverket, enligt Europaparla-

ning (EEG) nr 2913/92 av den

mentets och rådets

förordning

12 oktober 1992 om inrättandet av

(EU) nr 952/2013 av den 9 oktober

en tullkodex för gemenskapen,

2013 om fastställande av en

med tillägg av tull och andra

tullkodex för unionen, med tillägg

statliga skatter eller avgifter, utom

av tull och andra statliga skatter

skatt enligt denna lag, som tas ut

eller avgifter, utom skatt enligt

av Tullverket med anledning av

denna lag, som tas ut av Tullverket

införseln. Sådant tillägg ska inte

med anledning

av

införseln.

göras i fall då tullen, skatterna

Sådant tillägg ska inte göras i fall

eller avgifterna ingår i varans

då tullen, skatterna eller avgifterna

värde.

 

 

ingår i varans värde.

 

 

I fall som avses i 1 kap.

2 §

 

 

 

 

första stycket 6 c eller e ska varans

 

 

 

 

värde för tulländamål och tillägget

 

 

 

 

enligt första

stycket, till den

del

 

 

 

 

6 Senaste lydelse 2014:50. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket tas bort.

49

Prop. 2015/16:79

detta

utgörs

av

tull

och

 

 

 

 

motsvarande avgifter,

utgöras av

 

 

 

 

varans värde för tulländamål som

 

 

 

 

fastställts av det andra EU-landets

 

 

 

 

tullmyndighet

och motsvarande

 

 

 

 

pålagor som tas ut av den

 

 

 

 

myndigheten.

 

 

 

 

 

 

 

I beskattningsunderlaget ska även ingå bikostnader som provisions-,

 

emballage-, transport- och försäkringskostnader som uppkommer fram

 

till första bestämmelseorten här i landet. Är det vid tidpunkten för

 

skattskyldighetens inträde känt att varan ska transporteras till någon

 

annan bestämmelseort här i landet eller till någon bestämmelseort i ett

 

annat EU-land, ska också bikostnaderna fram till den orten ingå i

 

beskattningsunderlaget.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9 §7

 

 

 

Om sådana unionsvaror som exporterats temporärt och bearbetats i ett

 

land utanför EU på något annat sätt än genom reparation återimporteras

 

med användning av tullförfarandet passiv förädling, ska

 

beskattningsunderlaget beräknas på det sätt som sägs i 8 § men med

 

avdrag för beskattningsunderlaget för mervärdesskatt som tidigare tagits

 

ut i Sverige eller i ett annat EU-land för de temporärt exporterade

 

varorna.

 

 

 

 

 

 

 

Vad som sägs i första stycket ska också gälla när sådant material som

 

utgör unionsvaror exporterats temporärt samt varor som helt eller delvis

 

tillverkats av detta material i ett land utanför EU återimporteras med

 

användning av tullförfarandet passiv förädling.

 

 

 

Med

unionsvaror

 

förstås

Med

unionsvaror,

temporärt

 

detsamma som med gemenskaps-

exporterade varor och tullför-

 

varor i rådets förordning (EEG) nr

farandet

passiv förädling förstås

 

2913/92 av den 12 oktober 1992

detsamma som i Europaparla-

 

om inrättandet av en tullkodex för

mentets

och rådets

förordning

 

gemenskapen. Med temporärt ex-

(EU) nr 952/2013 av den 9 oktober

 

porterade varor och tullförfar-

2013 om fastställande av en

 

andet

passiv

förädling

förstås

tullkodex för unionen.

 

detsamma som i den förordningen.

9 c kap.

1 §8

Från skatteplikt undantas, om inte annat följer av andra stycket,

1.omsättning och import av varor som anges i 9 §, om de är avsedda att placeras i sådant skatteupplag inom landet som anges i 3 §,

2.omsättning av tjänster som avser en sådan omsättning som anges i 1,

3. omsättning av icke-unions- varor och av tjänster, som görs i tillfälligt lager, tullager, frizon

3. omsättning av icke-unions- varor och av tjänster, som görs i en anläggning för tillfällig lagring,

7 Senaste lydelse 2011:283.

8 Senaste lydelse 2013:1105.

50

eller frilager inom landet under

ett tullager eller en frizon inom

den

tid varorna är placerade där,

landet under den tid varorna är

och

 

placerade där, och

4. omsättning av varor som anges i 9 § och av tjänster, som görs i sådant skatteupplag inom landet som anges i 3 § under den tid varorna är placerade i skatteupplaget.

Skattefrihet enligt första stycket gäller endast under förutsättning att omsättningen eller importen inte syftar till slutlig användning eller förbrukning.

Vad som i första och andra styckena sägs om omsättning av varor gäller även vid unionsinterna förvärv av varorna.

2 §9

Med tillfälligt lager, tullager, frizon och frilager förstås vad som i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen avses med dessa begrepp. Med icke-unionsvara förstås detsamma som med icke- gemenskapsvara i den förord- ningen.

Med icke-unionsvara, an- läggning för tillfällig lagring, tullager och frizon förstås det- samma som i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen.

13 kap.

6 §10

Om inget annat följer av 7–15 §§, ska utgående skatt redovisas för den redovisningsperiod under vilken

1.den som enligt 1 kap. 2 § första stycket 1 omsätter en vara eller en tjänst enligt god redovisningssed har bokfört eller borde ha bokfört omsättningen,

2.den som enligt 1 kap. 2 § första stycket 2–4 e är skattskyldig för förvärv av en vara eller en tjänst enligt god redovisningssed har bokfört eller borde ha bokfört förvärvet,

3.den som anges i 1 eller 2 har tagit emot eller lämnat förskotts- eller a conto-betalning, eller

4. Tullverket eller, i fall som avses i 1 kap. 2 § första stycket 6 c eller e, det andra EU-landets tullmyndighet har ställt ut tull- räkning, tullkvitto eller motsvar- ande dokument i enlighet med artikel 221 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen, för

4. Tullverket har ställt ut en tullräkning eller ett tullkvitto, för en import av varor.

9Senaste lydelse 2011:283.

10Senaste lydelse 2014:50.

Prop. 2015/16:79

51

Prop. 2015/16:79

en import av varor.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

22 kap.

 

 

 

 

 

1 §11

 

 

 

I fråga om betalning och återbetalning av skatt samt förfarandet i övrigt

 

finns det även bestämmelser i skatteförfarandelagen (2011:1244).

 

För skatt

som

ska betalas till

För skatt

som

ska betalas till

 

Tullverket

gäller

dock tullagen

Tullverket

gäller

dock tullagen

 

(2000:1281).

 

 

(2016:000).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.Denna lag träder i kraft den 1 maj 2016.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för mervärdesskatt som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

11 Senaste lydelse 2011:1253.

52

2.10

 

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1547) Prop. 2015/16:79

 

 

om tullfrihet m.m.

 

 

 

 

 

 

 

Härigenom föreskrivs att 1, 3–6, 8 och 9 §§ lagen (1994:1547) om

tullfrihet m.m. ska ha följande lydelse.

 

 

 

 

 

 

Nuvarande lydelse

 

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 §1

 

 

 

 

 

 

Bestämmelser om frihet från tull

Bestämmelser om frihet från tull

i vissa fall finns i rådets förordning

i vissa fall finns i rådets förordning

(EG)

nr

1186/2009

av

den

(EG)

nr

1186/2009

av

den

16 november

2009

om

upp-

16 november

2009

 

om

upp-

rättandet av ett gemenskapssystem

rättandet av ett gemenskapssystem

för

tullbefrielse

 

(kodifierad

för

tullbefrielse

 

(kodifierad

version).

Bestämmelser

om

version).

Bestämmelser

om

upphävande

av

importtullar på

upphävande

 

av importtullar

vissa vapen och militär utrustning

vissa vapen och militär utrustning

finns i rådets förordning (EG) nr

finns i rådets förordning (EG) nr

150/2003 av den 21 januari 2003

150/2003 av den 21 januari 2003

om upphävande av importtullar på

om upphävande av importtullar på

vissa vapen och militär utrustning.

vissa vapen och militär utrustning.

Bestämmelser

 

om

tullförmåner

Bestämmelser

om

tullförmåner

finns även i handelsöverens-

finns även i handelsöverens-

kommelser

 

som

 

Europeiska

kommelser

 

som

 

Europeiska

unionen (EU) har ingått. Bestäm-

unionen (EU) har ingått. Bestäm-

melser om ursprung som medför

melser om ursprung som medför

förmånsbehandling för varor finns

förmånsbehandling för varor finns

i rådets förordning (EEG) nr

i Europaparlamentets

och rådets

2913/92 av den 12 oktober 1992

förordning (EU) nr 952/2013 av

om inrättandet av en tullkodex för

den

9 oktober

2013

om

gemenskapen

och

kommissionens

fastställande av en tullkodex för

förordning (EEG) nr 2454/93 av

unionen och de förordningar som

den 2 juli 1993 om tillämpnings-

meddelas med stöd av den

föreskrifter

för

rådets

förordning

förordningen.

 

 

 

 

(EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen.

Bestämmelser om skydd mot dumpad eller subventionerad import finns i

rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen, och

rådets förordning (EG) nr 2026/97 av den 6 oktober 1997 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen.

Bestämmelser om annan marknadsstörande import än dumpad eller subventionerad import finns i

1 Senaste lydelse 2010:1019.

53

Tullfrihet gäller för varor som deklareras för övergång till fri omsättning för främmande stats beskickning eller konsulat eller en beskicknings- eller konsulatsmed- lem eller dennes familj enligt lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen.
Tullfrihet gäller också för varor som deklareras för övergång till fri omsättning för en internationell organisation eller en person som är knuten till en sådan organisation, om organisationen eller personen är upptagen i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen och är berättigad till tullfrihet enligt stadga eller avtal som gäller i förhållande till Sverige.
Vidare gäller tullfrihet enligt villkor i avtal som är i kraft i förhållande till Sverige för varor som deklareras för övergång till fri omsättning för en främmande stats militära styrka eller dess

Prop. 2015/16:79 – rådets förordning (EG) nr 517/94 av den 7 mars 1994 om gemensamma regler för importen av textila produkter från vissa tredje länder som inte täcks av bilaterala avtal, protokoll eller andra arrangemang eller av särskilda gemenskapsregler om import,

rådets förordning (EG) nr 518/94 av den 7 mars 1994 om gemensamma regler för importen, och

rådets förordning (EG) nr 519/94 av den 7 mars 1994 om gemensamma regler för import från vissa tredje länder.

I denna lag finns kompletterande bestämmelser till de i första, andra och tredje styckena angivna bestämmelserna.

Uttryck som används i denna lag har samma innebörd som i tullagen

(2000:1281).

3 §2

Uttryck som används i denna lag har samma innebörd som i tullagen

(2016:000).

4 §3 Tullfrihet gäller för varor som

förtullas för främmande stats beskickning eller konsulat eller en beskicknings- eller konsulatsmed- lem eller dennes familj enligt lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen.

Tullfrihet gäller också för varor som förtullas för en internationell organisation eller en person som är knuten till en sådan organisation, om organisationen eller personen är upptagen i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen och är berättigad till tullfrihet enligt stadga eller avtal som gäller i förhållande till Sverige.

Vidare gäller tullfrihet enligt villkor i avtal som är i kraft i förhållande till Sverige för varor som förtullas för en främmande stats militära styrka eller dess personal, som befinner sig i landet

2Senaste lydelse 2000:1294.

3Senaste lydelse 2004:1004.

54

Vid kontroll av uppgift som lämnas i ursprungsintyg ägnat att leda till förmånsbehandling eller i ansökan om sådant intyg är bestämmelserna i 1 kap. 13 §, 4 kap. 5, 16, 17 och 24–43 §§ samt 7 kap. 5 och 6 §§ tullagen (2016:000) tillämpliga.
Tullfrihet i fall som avses i 4 och 5 §§ bortfaller om varorna efter införseln används i strid med de för tullfriheten gällande reglerna. I sådana fall ska detta utan dröjsmål anmälas för Tullverket och tullen för varan betalas.
Detta gäller dock inte om mer än fem år förflutit från den dag då tulldeklarationen ingavs till Tull- verket till den dag varan får annan användning. Regeringen får före- skriva om kortare tid för vissa varor.
Tullfrihet gäller för markutrust- ning och undervisningsmateriel som ska användas vid eller i samband med civil luftfart och som är specialkonstruerade för att användas som luftfartsutrustning samt delar och tillbehör till sådan materiel, när varorna deklareras för övergång till fri omsättning för en flygskola, ett lufttrafikföretag, en luftfartsmyndighet eller en annan förvaltning för en flygplats.

inom ramen för internationellt

personal, som befinner sig i landet Prop. 2015/16:79

militärt samarbete eller inter-

inom ramen för internationellt

nationell krishantering.

militärt samarbete eller inter-

 

nationell krishantering.

5 §4 Tullfrihet gäller för markutrus-

tning och undervisningsmateriel som ska användas vid eller i samband med civil luftfart och som är specialkonstruerade för att användas som luftfartsutrustning samt delar och tillbehör till sådan materiel, när varorna förtullas för en flygskola, ett lufttrafikföretag, en luftfartsmyndighet eller en annan förvaltning för en flygplats.

6 §5 Tullfrihet i fall som avses i 4 och

5 §§ bortfaller om varorna efter införseln används i strid med de för tullfriheten gällande reglerna. I sådana fall skall detta utan dröjsmål anmälas för Tullverket och tullen för varan betalas.

Detta gäller dock inte om mer än fem år förflutit från den dag då varan anmäldes till förtullning till den dag varan får annan användning. Regeringen får före- skriva om kortare tid för vissa varor.

8 §6 Vid kontroll av uppgift som

lämnas i ursprungsintyg ägnat att leda till förmånsbehandling eller i ansökan om sådant intyg är bestämmelserna i 6 kap. 10, 15, 18 och 25–38 §§ samt 10 kap. 4 § tullagen (2000:1281) tillämpliga.

4Senaste lydelse 2010:517.

5Senaste lydelse 1999:424.

6Senaste lydelse 2000:1294.

55

Prop. 2015/16:79

9 §7

Den som tillverkar, importerar, exporterar eller i övrigt handlar med varor är liksom ett ombud, en handelssammanslutning och en handels- organisation skyldig att, enligt föreskrifter som meddelas av regeringen, lämna uppgifter som behövs för att uppfylla uppgiftsskyldigheten enligt EU:s bestämmelser om skydd mot dumpad eller subventionerad import. Detta gäller även i fråga om uppgiftsskyldighet enligt EU:s bestämmelser om annan marknadsstörande import än dumpad eller subventionerad import.

För kontroll av uppgiftsskyldighet enligt första stycket får, enligt föreskrifter som meddelas av regeringen, den som är uppgiftsskyldig föreläggas att för granskning tillhandahålla räkenskaper, anteckningar

och andra handlingar som rör verksamheten.

 

 

 

 

Avser

ett föreläggande

enligt

Avser

ett föreläggande

enligt

andra stycket räkenskaper som förs

andra stycket räkenskaper som förs

med hjälp av automatisk databe-

med hjälp av automatisk databe-

handling, ska dessa på begäran

handling, ska dessa på begäran

tillhandahållas i utskrift eller på

tillhandahållas i utskrift eller på

medium för automatisk databe-

medium för automatisk databe-

handling.

Vid

tillämpning av

handling.

Vid

tillämpning av

bestämmelserna

i denna

paragraf

bestämmelserna

i denna

paragraf

är även

bestämmelserna

i

6 kap.

är även

bestämmelserna

i

4 kap.

28–38 §§

tullagen (2000:1281)

26–43 §§

tullagen (2016:000)

tillämpliga.

 

 

 

 

tillämpliga.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.Denna lag träder i kraft den 1 maj 2016.

2.Bestämmelserna i 8 och 9 §§ i den nya lydelsen tillämpas på kontroller som inleds efter ikraftträdandet.

7 Senaste lydelse 2010:1019.

56

Frihet från skatt ska medges även när förutsättningar för hel frihet från tull vid tillfällig införsel föreligger.

2.11

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) Prop. 2015/16:79

 

om frihet från skatt vid import, m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.1

dels att 2 kap. 12 § ska upphöra att gälla,

dels att 1 kap. 5 §, 2 kap. 2, 5 och 11 §§, 3 kap. 9 § och 4 kap. 1 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

5 §2

Uttryck som används i denna lag

Uttryck som används i denna lag

har samma innebörd som i tullagen

har samma innebörd som i tullagen

(2000:1281).

(2016:000).

2 kap.

2 §3

Frihet från skatt vid import ska, om inte annat följer av 3 §, medges för en vara som övergår till fri omsättning under sådana omständigheter som för en tullpliktig vara medför tullbefrielse enligt rådets förordning (EG) nr 1186/2009 av den 16 november 2009 om upprättandet av ett gemenskapssystem för tullbefrielse (kodifierad version), lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. eller föreskrifter som meddelats med stöd av förordningen eller lagen.

Första stycket tillämpas också för en vara som får föras in tullfritt enligt internationella överenskommelser om gränsöverskridande renbetning mellan Sverige och Norge.

Frihet från skatt vid import ska medges även i de fall som anges i 3 a, 4 och 5-9 §§ samt i 3 kap.

Frihet från skatt ska medges även när förutsättningar för hel frihet från tull vid temporär import föreligger.

Frihet från skatt ska medges för unionsvaror som efter att ha förts ut från EU till tredje land förs in till Sverige av den som fört ut dem utan att de har bearbetats under tiden de varit utförda från EU.

Frihet från skatt enligt första

5 §4

Frihet från skatt ska medges för unionsvaror som efter att ha förts ut från EU till tredjeland förs in till Sverige av den som fört ut dem utan att de har bearbetats under tiden de varit utförda från EU.

Frihet från skatt enligt första

1Senaste lydelse av 2 kap. 12 § 1999:426.

2Senaste lydelse 2000:1296.

3Senaste lydelse 2010:1893.

4Senaste lydelse 2011:284.

57

Prop. 2015/16:79

stycket medges endast om varorna

stycket medges endast om varorna

 

omfattas

av tullbefrielse enligt

omfattas

av

tullbefrielse enligt

 

artiklarna 185–187 i rådets

artiklarna 203–205 i Europaparla-

 

förordning (EEG) nr 2913/92 av

mentets

och

rådets

förordning

 

den 12 oktober 1992 om inrätt-

(EU) nr 952/2013 av den 9 oktober

 

andet av en tullkodex för gemen-

2013 om fastställande av en

 

skapen. Varor som är tullfria enligt

tullkodex för unionen. Varor som

 

rådets

förordning (EEG) nr

är tullfria enligt rådets förordning

 

2658/87 av den 23 juli 1987 om

(EEG) nr 2658/87 av den 23 juli

 

tulltaxe- och statistiknomenkla-

1987 om tulltaxe- och statistik-

 

turen och om Gemensamma tull-

nomenklaturen och om Gemen-

 

taxan ska behandlas som om de

samma

tulltaxan ska

behandlas

 

varit tullbelagda.

som om de varit tullbelagda.

 

Frihet från skatt enligt första stycket medges inte

 

 

om den tidigare utförseln av varorna har medfört en rätt till återbetalning av skatt eller

om varorna annars inte har blivit belagda med skatt på grund av den tidigare utförseln.

Vad som anges i tredje stycket gäller dock inte om ett köp har gått åter och varorna återinförs av säljaren eller överlämnas till säljaren i omedelbar anslutning till återinförseln.

I mervärdesskattelagen (1994:200) finns särskilda bestämmelser om underlaget för beräkning av mervärdesskatt vid återinförsel av varor som bearbetats i tredje land.

11 §

Vad som i övrigt sägs om tullfrihet i rådets förordning (EEG) nr 918/83, lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. och föreskrifter som har medelats med stöd av förordningen eller lagen skall gälla även i fråga om frihet från skatt vid import.

Vad som i övrigt sägs om tullfrihet i förordning (EG) nr 1186/2009, lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. och föreskrifter som har medelats med stöd av förordningen eller lagen ska gälla även i fråga om frihet från skatt vid import.

3 kap.

9 §5

Av artikel 45 i förordning (EEG) nr 918/83 framgår att om frihet från skatt medges enligt bestäm- melserna i detta kapitel, ska även frihet från tull medges.

Av artikel 41 i förordning (EG) nr 1186/2009 framgår att om frihet från skatt medges enligt bestäm- melserna i detta kapitel, ska även frihet från tull medges.

5 Senaste lydelse 2008:1413.

58

4 kap.

Prop. 2015/16:79

1 §6

 

Tull och skatt för varor som medförs av en resande eller som skickas

 

av en privatperson i en försändelse till en annan privatperson får tas ut

 

med belopp som anges i 3 § i stället för den tull och skatt som annars

 

skulle ha tagits ut om

 

1.importen inte har kommersiell karaktär,

2.värdet av varorna ligger under den beloppsgräns för schablonberäkning av tull i vissa fall som anges i rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, och

3. den som skall betala tullen och skatten inte vid förtullningen begär att denna bestämmelse inte skall tillämpas.

3. den som ska betala tullen och skatten inte begär, när varorna deklareras för övergång till fri omsättning, att denna bestämmelse inte ska tillämpas.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2016.

6 Senaste lydelse 2000:1296.

59

2. om importen avser en unionsvara eller om varan ska deklareras för övergång till fri omsättning i Sverige men inte är belagd med tull: den som skulle ha varit skyldig att betala tullen om varan hade varit tullbelagd.
Med tullskuld och unionsvara förstås detsamma som i artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fast- ställande av en tullkodex för unionen.
Från skattskyldighet enligt första stycket undantas varor som, vid varornas övergång till fri omsättning enligt artikel 201 i förordning (EU) nr 952/2013, avsänds av en registrerad avsänd- are och flyttas enligt 8 b och 8 c §§.

Prop. 2015/16:79

60

2.12Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt

Härigenom föreskrivs att 9 c, 15, 20, 34, 37, 39 och 40 §§ lagen (1994:1563) om tobaksskatt ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 c §1 Skattskyldig för import av skattepliktiga varor är,

1. om en tullskuld uppkommer i Sverige till följd av importen: den som är skyldig att betala tullen,

2. om importen avser en unionsvara eller om varan ska förtullas i Sverige men inte är belagd med tull: den som skulle ha varit skyldig att betala tullen om varan hade varit tullbelagd,

3. om skyldighet att betala tull med anledning av importen uppkommer, eller skulle ha uppkommit om varan hade varit belagd med tull, i ett annat EU- land till följd av att ett sådant enhetstillstånd som avses i 4 kap. 24 § andra stycket tullagen (2000:1281) åberopas: innehavar- en av tillståndet.

Med tullskuld förstås detsamma som i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen. Med unionsvara förstås detsamma som med gemenskapsvara i den förordning- en.

Från skattskyldighet enligt första stycket undantas varor som, vid varornas övergång till fri omsätt- ning enligt artikel 79 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92, avsänds av en registrerad avsänd- are och flyttas enligt 8 b och 8 c §§.

1 Senaste lydelse 2012:676.

 

 

 

15 §2

 

 

Prop. 2015/16:79

Den som avser att i Sverige

Den som avser att i Sverige

yrkesmässigt avsända varor under

yrkesmässigt avsända varor under

ett

uppskovsförfarande,

vid

ett

uppskovsförfarande,

vid

varornas övergång till fri omsätt-

varornas övergång till fri om-

ning enligt artikel 79 i rådets

sättning enligt artikel 201 i

förordning (EEG) nr 2913/92, får

förordning (EU) nr 952/2013, får

godkännas som registrerad avsänd-

godkännas som registrerad avsänd-

are. För godkännande krävs att den

are. För godkännande krävs att den

som ansöker om att bli godkänd är

som ansöker om att bli godkänd är

lämplig att vara registrerad avsän-

lämplig att

vara registrerad

dare med hänsyn till sina ekonom-

avsändare med hänsyn till sina

iska förhållanden och omständig-

ekonomiska

förhållanden

och

heterna i övrigt.

 

omständigheterna i övrigt.

 

Bestämmelserna om ställande av säkerhet för skatten i 11 § första och andra styckena och om återkallelse i 12 § första och tredje styckena tillämpas även på registrerad avsändare.

20 §3

Skattskyldigheten inträder för

1. upplagshavare som är skattskyldig enligt 9 § första stycket 1 när

a)skattepliktiga varor tas ut från ett skatteupplag utan att flyttas enligt 8 b och 8 c §§,

b)skattepliktiga varor tas emot på en direkt leveransplats,

c)skattepliktiga varor tas i anspråk i skatteupplaget eller lagerbrister uppkommer, eller

d)godkännandet av skatteupplaget återkallas,

2.varumottagare som är skattskyldig enligt 9 § första stycket 2, vid mottagandet av skattepliktiga varor,

3.säljare eller mottagare vid distansförsäljning som är skattskyldig enligt 9 § första stycket 3 respektive 4, när de skattepliktiga varorna förs in till Sverige,

4.den som är skattskyldig enligt 9 § första stycket 5, när de skattepliktiga varorna förs in till Sverige,

5.den som är skattskyldig enligt 9 § första stycket 6, när varorna tillverkas,

6.den som är skattskyldig enligt 9 § första stycket 7, när varorna används för annat än avsett ändamål,

7.den som är skattskyldig enligt 9 § första stycket 8, när varorna kom att innehas utanför ett uppskovsförfarande, och

8. den som är skattskyldig enligt

8. den som är skattskyldig enligt

9 c §, vid den tidpunkt då skyl-

9 c §, vid den tidpunkt då skyl-

dighet att betala tull enligt tullag-

dighet att betala tull enligt tullag-

stiftningen inträder eller skulle ha

stiftningen inträder eller skulle ha

inträtt om det funnits skyldighet att

inträtt om det funnits skyldighet att

betala tull eller, i fall som avses i

betala tull.

2Senaste lydelse 2009:1501.

3Senaste lydelse 2013:1070.

61

2. om importen avser en unions- vara eller om varan ska deklareras för övergång till fri omsättning i Sverige men inte är belagd med tull: den som skulle ha varit skyldig att betala tullen om varan hade varit tullbelagd.
Med tullskuld och unionsvara förstås detsamma som i artikel 5 i

Prop. 2015/16:79 9 c § första stycket 3, vid den tidpunkt då skyldighet att betala tull inträder eller skulle ha inträtt i det andra EU-landet.

Om beskattade tobaksvaror för vilka skattskyldighet inträtt enligt första stycket har omhändertagits av Tullverket enligt 2 kap. 9 § lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter och Tullverket därefter har beslutat att inte lämna ut varorna enligt 2 kap. 16 § andra stycket eller 16 a § samma lag, ska Skatteverket efterge skatten på varorna.

Andra stycket gäller endast om beslut om skatt för varorna har fattats av Skatteverket.

34 §4

I fråga om förfarandet vid beskattningen gäller, utom i fall som avses i

andra stycket

och

34 a §,

bestämmelserna i

skatteförfarandelagen

(2011:1244).

 

 

 

 

 

 

 

 

För skatt som ska betalas till

För skatt som ska betalas till

Tullverket

gäller

tullagen

Tullverket

 

gäller

tullagen

(2000:1281).

 

 

 

 

(2016:000).

 

 

 

 

 

 

 

37 §5

 

 

 

Skyldig

att

betala

skatt

Skyldig

att

betala

skatt

(skattskyldig) för import av snus

(skattskyldig) för import av snus

eller tuggtobak från tredje land är,

eller tuggtobak från tredjeland är,

1. om en tullskuld uppkommer i Sverige till följd av importen: den som är skyldig att betala tullen,

2. om importen avser en unions- vara eller om varan ska förtullas i Sverige men inte är belagd med tull: den som skulle ha varit skyldig att betala tullen om varan hade varit tullbelagd,

3. om skyldighet att betala tull med anledning av importen uppkommer, eller skulle ha uppkommit om varan hade varit belagd med tull, i ett annat EU- land till följd av att ett sådant enhetstillstånd som avses i 4 kap. 24 § andra stycket tullagen (2000:1281) åberopas: innehavar- en av tillståndet.

Med tullskuld förstås detsamma som i rådets förordning (EEG) nr

4Senaste lydelse 2013:1071.

5Senaste lydelse 2012:676.

62

2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen. Med unionsvara förstås detsamma som med gemenskapsvara i den förord- ningen.

Från skattskyldighet enligt första stycket undantas varor som, vid varornas övergång till fri omsättning enligt artikel 79 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92, ägs av en godkänd lagerhållare enligt 38 §.

Europaparlamentets och rådets Prop. 2015/16:79 förordning (EU) nr 952/2013 av

den 9 oktober 2013 om fast- ställande av en tullkodex för unionen.

Från skattskyldighet enligt första stycket undantas varor som, vid varornas övergång till fri omsättning enligt artikel 201 i förordning (EU) nr 952/2013, ägs av en godkänd lagerhållare enligt 38 §.

39 §6

Skattskyldigheten inträder för

1. den som är godkänd lagerhållare när

a)snus eller tuggtobak levereras till en köpare som inte är godkänd lagerhållare,

b)snus eller tuggtobak tas i anspråk för annat ändamål än försäljning,

c)godkännandet som lagerhållare återkallas, varvid skattskyldigheten omfattar snus eller tuggtobak som då ingår i hans lager,

2. den som är skattskyldig enligt 36 § 2, när snus eller tuggtobak tillverkas,

3. den som är skattskyldig enligt 36 § 3, när snus eller tuggtobak förs in till Sverige,

4. den som är skattskyldig enligt

36 § 4,

när snus eller

tuggtobak

används för annat än avsett ändamål,

 

 

 

5. den som är skattskyldig enligt

5. den som är skattskyldig enligt

37 § när skyldighet att betala tull

37 § när skyldighet att betala tull

enligt

tullagstiftningen

inträder

enligt

tullagstiftningen

inträder

eller skulle ha inträtt om skyldighet

eller skulle ha inträtt om skyldighet

att betala tull förelegat. I fall som

att betala tull förelegat.

 

avses i

37 § första

stycket

3

 

 

 

inträder

skattskyldigheten vid

den

 

 

 

tidpunkt då skyldighet att betala tull inträder eller skulle ha inträtt i det andra EU-landet.

40 §7

Tullverket beslutar om tobaksskatt för den som enligt 37 § är skattskyldig vid import. Skatten ska betalas till Tullverket.

Bestämmelserna i 30, 31 d och 31 e §§, 32 § första stycket 2 och 3 och andra stycket och 34 § ska tillämpas även i fråga om snus och tuggtobak. Därvid ska vad som gäller om upplagshavare i stället gälla

den som är godkänd lagerhållare.

6Senaste lydelse 2012:676.

7Senaste lydelse 2015:889.

63

Prop. 2015/16:79 En godkänd lagerhållare får göra avdrag för skatt på

1.tuggtobak som har levererats till en köpare i ett annat EU-land, och

2.tuggtobak och snus

a)för vilka skattskyldighet enligt denna lag tidigare har inträtt och som förvärvats från någon som inte är godkänd lagerhållare,

b)för vilka skattskyldighet enligt denna lag tidigare har inträtt och som innehas av lagerhållaren vid tidpunkten för godkännandet,

c)som har förstörts genom oförutsedda händelser eller force majeure,

d) som exporterats till tredje land

d) som exporterats till tredjeland

eller förts till frizon eller frilager

eller förts till frizon för annat

för annat ändamål än att förbrukas

ändamål än att förbrukas där, eller

där, eller

 

e) som har levererats till en sådan köpare som avses i 3 kap. 30 c § första stycket mervärdesskattelagen (1994:200), i den omfattning som frihet från tobaksskatt gäller i det EU-landet.

1.Denna lag träder i kraft den 1 maj 2016.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

64

2. om importen avser en unionsvara eller om varan ska deklareras för övergång till fri omsättning i Sverige men inte är belagd med tull: den som skulle ha varit skyldig att betala tullen om varan hade varit tullbelagd.
Med tullskuld och unionsvara förstås detsamma som i artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fast- ställande av en tullkodex för unionen.
Från skattskyldighet enligt första stycket undantas varor som, vid varornas övergång till fri omsättning enligt artikel 201 i förordning (EU) nr 952/2013, avsänds av en registrerad avsändare och flyttas enligt 7 b och 7 c §§.

2.13

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) Prop. 2015/16:79

 

om alkoholskatt

 

Härigenom föreskrivs att 8 c, 14, 19 och 34 §§ lagen (1994:1564) om

alkoholskatt ska ha följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 c §1 Skattskyldig för import av skattepliktiga varor är,

1. om en tullskuld uppkommer i Sverige till följd av importen: den som är skyldig att betala tullen,

2. om importen avser en unionsvara eller om varan ska förtullas i Sverige men inte är belagd med tull: den som skulle ha varit skyldig att betala tullen om varan hade varit tullbelagd,

3. om skyldighet att betala tull med anledning av importen uppkommer, eller skulle ha uppkommit om varan hade varit belagd med tull, i ett annat EU- land till följd av att ett sådant enhetstillstånd som avses i 4 kap. 24 § andra stycket tullagen (2000:1281) åberopas: innehavar- en av tillståndet.

Med tullskuld förstås detsamma som i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen. Med unionsvara förstås detsamma som med gemen- skapsvara i den förordningen.

Från skattskyldighet enligt första stycket undantas varor som, vid varornas övergång till fri omsättning enligt artikel 79 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92, avsänds av en registrerad avsändare och flyttas enligt 7 b och 7 c §§.

1 Senaste lydelse 2012:677.

65

Prop. 2015/16:79

 

14 §2

 

 

Den som avser att i Sverige

Den som avser att i Sverige

yrkesmässigt avsända varor

under

yrkesmässigt avsända varor

under

ett

uppskovsförfarande,

vid

ett

uppskovsförfarande,

vid

varornas övergång till fri omsätt-

varornas övergång till fri omsätt-

ning enligt artikel 79 i rådets

ning enligt artikel 201 i förordning

förordning (EEG) nr 2913/92, får

(EU) nr 952/2013, får godkännas

godkännas som registrerad avsänd-

som

registrerad avsändare.

För

are. För godkännande krävs att den

godkännande krävs att den som

som ansöker om att bli godkänd är

ansöker om att bli godkänd är

lämplig att vara registrerad avsänd-

lämplig att vara registrerad avsänd-

are med hänsyn till sina ekonom-

are med hänsyn till sina ekonom-

iska förhållanden och omständig-

iska förhållanden och omständig-

heterna i övrigt.

 

heterna i övrigt.

 

Bestämmelserna om ställande av säkerhet för skatten i 10 § första och andra styckena samt i 10 a § och om återkallelse i 11 § första och tredje styckena tillämpas även på registrerad avsändare.

19 §3

Skattskyldigheten inträder för

1. upplagshavare som är skattskyldig enligt 8 § första stycket 1 när

a)skattepliktiga varor tas ut från ett skatteupplag utan att flyttas enligt 7 b och 7 c §§,

b)skattepliktiga varor tas emot på en direkt leveransplats,

c)skattepliktiga varor tas i anspråk i skatteupplaget eller lagerbrister uppkommer, eller

d)godkännandet av skatteupplaget återkallas,

2.varumottagare som är skattskyldig enligt 8 § första stycket 2, vid mottagandet av skattepliktiga varor,

3.säljare eller mottagare vid distansförsäljning som är skattskyldig enligt 8 § första stycket 3 respektive 4, när de skattepliktiga varorna förs in till Sverige,

4.den som är skattskyldig enligt 8 § första stycket 5, när de skattepliktiga varorna förs in till Sverige,

5.den som är skattskyldig enligt 8 § första stycket 6, när varorna tillverkas,

6.den som är skattskyldig enligt 8 § första stycket 7, när varorna används för annat än avsett ändamål,

7.den som är skattskyldig enligt 8 § första stycket 8, när varorna kom att innehas utanför ett uppskovsförfarande, och

8. den som är skattskyldig enligt

8. den som är skattskyldig enligt

8 c §, vid den tidpunkt då skyl-

8 c §, vid den tidpunkt då skyl-

dighet att betala tull enligt tullag-

dighet att betala tull enligt tullag-

stiftningen inträder eller skulle ha

stiftningen inträder eller skulle ha

inträtt om det funnits skyldighet att

inträtt om det funnits skyldighet att

betala tull eller, i fall som avses i

betala tull.

2Senaste lydelse 2012:677.

3Senaste lydelse 2013:1072.

66

8 c § första stycket 3,

vid den

Prop. 2015/16:79

tidpunkt då

skyldighet

att betala

 

tull inträder

eller skulle ha inträtt i

 

det andra EU-landet.

Om beskattade alkoholvaror för vilka skattskyldighet inträtt enligt första stycket har omhändertagits av Tullverket enligt 2 kap. 9 § lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter och Tullverket därefter har beslutat att inte lämna ut varorna enligt 2 kap. 16 § första stycket samma lag, ska Skatteverket efterge skatten på varorna.

Andra stycket gäller endast om beslut om skatt för varorna har fattats av Skatteverket.

34 §4

I fråga om förfarandet vid beskattningen gäller, utom i fall som avses i

andra

stycket

och

34 a §, bestämmelserna i

skatteförfarandelagen

(2011:1244).

 

 

 

 

 

 

För

skatt som ska betalas till

För skatt

som ska

betalas till

Tullverket

gäller

 

tullagen

Tullverket

gäller

tullagen

(2000:1281).

 

 

 

(2016:000).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.Denna lag träder i kraft den 1 maj 2016.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

4 Senaste lydelse 2013:1073.

67

2. om importen avser en unionsvara eller om bränslet ska deklareras för övergång till fri omsättning i Sverige men inte är belagt med tull: den som skulle ha varit skyldig att betala tullen om bränslet hade varit tullbelagt,
Med tullskuld och unionsvara förstås detsamma som i artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fast- ställande av en tullkodex för unionen.
Från skattskyldighet enligt första stycket undantas bränsle som, vid bränslets övergång till fri omsättning enligt artikel 201 i förordning (EU) nr 952/2013, avsänds av en registrerad avsändare och flyttas enligt

Prop. 2015/16:79

68

2.14Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 1 b, 8 och 13 §§, 5 kap. 2 §, 6 kap. 1 § och 7 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 kap.

1 b §1

Skyldig att betala energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt för import av bränslet som avses i 1 kap. 3 a § är,

1. om en tullskuld uppkommer i Sverige till följd av importen: den som är skyldig att betala tullen,

2. om importen avser en unionsvara eller om bränslet ska förtullas i Sverige men inte är belagt med tull: den som skulle ha varit skyldig att betala tullen om bränslet hade varit tullbelagt,

3. om skyldighet att betala tull med anledning av importen upp- kommer, eller skulle ha uppkommit om bränslet hade varit belagt med tull, i ett annat EU-land till följd av att ett sådant enhetstillstånd som avses i 4 kap. 24 § andra stycket tullagen (2000:1281) åberopas: innehavaren av till- ståndet.

Med tullskuld förstås detsamma som i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen. Med unionsvara förstås detsamma som med gemenskapsvara i den förordning- en.

Från skattskyldighet enligt första stycket undantas bränsle som, vid bränslets övergång till fri omsättning enligt artikel 79 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92, avsänds av en registrerad avsändare och flyttas enligt

1 Senaste lydelse 2012:678.

b) om importen avser en unionsvara eller om bränslet ska deklareras för övergång till fri omsättning i Sverige men inte är belagt med tull: den som skulle ha varit skyldig att betala tullen om bränslet hade varit tullbelagt.

3 a kap. 2 och 3 §§.

3 a kap. 2 och 3 §§.

 

8 §2

Den som avser att i Sverige

Den som avser att i Sverige

yrkesmässigt avsända bränsle under

yrkesmässigt avsända bränsle under

ett uppskovsförfarande, vid bräns-

ett uppskovsförfarande, vid bräns-

lets övergång till fri omsättning

lets övergång till fri omsättning

enligt artikel 79 i rådets förordning

enligt artikel 201 i förordning (EU)

(EEG) nr 2913/92, får godkännas

nr 952/2013, får godkännas som

som registrerad avsändare. För

registrerad avsändare. För god-

godkännande krävs att den som

kännande krävs att den som

ansöker om att bli godkänd är

ansöker om att bli godkänd är

lämplig att vara registrerad av-

lämplig att vara registrerad avsänd-

sändare med hänsyn till sina ekono-

are med hänsyn till sina ekonom-

miska förhållanden och omständig-

iska förhållanden och omständig-

heterna i övrigt.

heterna i övrigt.

Bestämmelserna om ställande av säkerhet för skatten i 4 § första och andra styckena och om återkallelse i 5 § första och tredje styckena tillämpas även på registrerad avsändare.

13 §3

Skattskyldig

1.för energiskatt för import av råtallolja,

2.för energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt för import av bränslen enligt 2 kap. 1 § första stycket 5 och 6, andra bränslen enligt 3 § än sådana som avses i 1 kap. 3 a § samt av bränslen enligt 4 §, och

3.för svavelskatt för import av bränslen som avses i 3 kap. 1 § 1 är,

a) om en tullskuld uppkommer i Sverige till följd av importen: den som är skyldig att betala tullen,

b) om importen avser en unionsvara eller om bränslet ska förtullas i Sverige men inte är belagt med tull: den som skulle ha varit skyldig att betala tullen om bränslet hade varit tullbelagt,

c) om skyldighet att betala tull med anledning av importen upp- kommer, eller skulle ha uppkommit om bränslet hade varit belagt med tull, i ett annat EU-land till följd av att ett sådant enhetstillstånd som avses i 4 kap. 24 § andra stycket tullagen (2000:1281) åberopas: innehavaren av till- ståndet.

2Senaste lydelse 2009:1493.

3Senaste lydelse 2012:678.

Prop. 2015/16:79

69

Prop. 2015/16:79 Med tullskuld förstås detsamma som i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen. Med unionsvara förstås detsamma som med gemen- skapsvara i den förordningen.

Från skattskyldighet enligt första stycket undantas bränsle som, vid varornas övergång till fri omsätt- ning enligt artikel 79 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92, ägs av en godkänd lagerhållare enligt 15 §.

Med tullskuld och unionsvara förstås detsamma som i artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fast- ställande av en tullkodex för unionen.

Från skattskyldighet enligt första stycket undantas bränsle som, vid varornas övergång till fri omsätt- ning enligt artikel 201 i förordning (EU) nr 952/2013, ägs av en godkänd lagerhållare enligt 15 §.

5 kap.

2 §4

Skattskyldigheten inträder

1.för varumottagare som är skattskyldig enligt 4 kap. 1 § 2, vid mottagandet av bränslet,

2.för den som är skattskyldig enligt 4 kap. 1 § 5 eller 12 § 3, när bränslet förs in till Sverige, och

3. för den

som

är skattskyldig

3. för den

som

är skattskyldig

enligt 4 kap.

1 b §

eller 13 §,

vid

enligt 4 kap.

1 b §

eller 13 §, vid

den tidpunkt då skyldighet att

den tidpunkt då skyldighet att

betala tull enligt

tullagstiftningen

betala tull enligt

tullagstiftningen

inträder eller skulle ha inträtt om

inträder eller skulle ha inträtt om

det funnits skyldighet att betala tull.

det funnits skyldighet att betala tull.

I fall som avses i 4 kap. 1 b § första

 

 

 

stycket 3 eller 13 § första stycket

 

 

 

3 c

inträder

skattskyldigheten

vid

 

 

 

den

tidpunkt

skyldighet

att

 

 

 

betala tull inträder eller skulle ha inträtt i det andra EU-landet.

6 kap.

1 §5

I fråga om förfarandet vid beskattningen gäller, utom i fall som avses i

andra

stycket

och

1 a §, bestämmelserna i

skatteförfarandelagen

(2011:1244).

 

 

 

 

 

För

skatt som ska

betalas till

För skatt

som ska

betalas till

Tullverket

gäller

tullagen

Tullverket

gäller

tullagen

(2000:1281).

 

 

(2016:000).

 

 

4Senaste lydelse 2012:678.

5Senaste lydelse 2014:945.

70

7 kap.

 

 

Prop. 2015/16:79

 

1 §6

 

 

 

Den som är skattskyldig får göra avdrag för skatt på bränsle

 

1. som av den skattskyldige

1. som

av

den skattskyldige

exporterats till tredje land eller

exporterats

till tredjeland

eller

förts till frizon eller frilager för

förts till

en

frizon för

annat

annat ändamål än att förbrukas där,

ändamål än att förbrukas där,

 

2.som av den skattskyldige förbrukats på ett sätt som ger rätt till skattebefrielse enligt 6 a kap.,

3.som har tagits emot av en skattebefriad förbrukare i enlighet med vad som framgår av dennes godkännande,

4.som har tagits emot för förbrukning i skepp eller luftfartyg med de undantag i fråga om vissa bränslen som anges i 6 a kap. 1 § 3 och 5,

5.som har tagits emot för förbrukning i båtar som avses i 6 a kap. 1 § 4 med de undantag i fråga om vissa bränslen som anges i denna punkt.

1.Denna lag träder i kraft den 1 maj 2016.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

6 Senaste lydelse 2012:837.

71

Prop. 2015/16:79

72

2.15Förslag till lag om ändring i lagen (1995:439) om beskattning, förtullning och folkbokföring under krig eller krigsfara m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1995:439) om beskattning, förtullning och folkbokföring under krig eller krigsfara m.m. ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §

Denna lag tillämpas vid beskattning, förtullning, folkbok- föring och förande av vissa register under krig, krigsfara eller sådana utomordentliga förhållan- den som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara.

Denna lag tillämpas vid beskattning, förtullning, folkbok- föring och förande av vissa register under krig, krigsfara eller sådana utomordentliga förhållan- den som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara.

Med förtullning förstås i denna lag Tullverkets åtgärder i fråga om en vara som hänförts till förfarandet för övergång till fri omsättning.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2016.

2.16Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 14 § vapenlagen (1996:67) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2kap.

14 §1

Skjutvapen och ammunition får

Skjutvapen och ammunition får

inte förvaras på tullager eller i

inte förvaras på tullager eller i

frizon eller frilager utan medgiv-

frizon utan medgivande av Polis-

ande av Polismyndigheten.

myndigheten.

 

 

 

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2016.

1 Senaste lydelse 2014:591.

Prop. 2015/16:79

73

Prop. 2015/16:79

74

2.17Förslag till lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen

Härigenom föreskrivs att 4, 8, 9, 11, 13, 17 och 18 §§ lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

4 §1

Den som för in en vara från ett annat EU-land till Sverige ska anmäla varan till Tullverket om varan omfattas av ett förbud mot införsel eller ett villkor för införsel som inte är uppfyllt eller om varan förs in med stöd av ett tillstånd som meddelats på grund av en oriktig uppgift eller en utelämnad föreskriven uppgift. En sådan anmälan ska göras också av den som för ut en vara från Sverige till ett annat EU-land om varan omfattas av ett förbud mot utförsel eller ett villkor för utförsel som inte är uppfyllt eller om varan förs ut med stöd av ett tillstånd som meddelats på grund av en oriktig uppgift eller en utelämnad föreskriven uppgift.

Den som från ett annat EU-land till Sverige för in eller från Sverige till ett sådant land för ut en vara som avses i 3 § 1, 3, 8, 10 eller 11, eller 15 när det gäller tillståndspliktiga sprängämnesprekursorer enligt 3 § lagen (2014:799) om sprängämnesprekursorer, ska dock alltid anmäla varan till

Tullverket.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anmälan

enligt första

stycket

Anmälan enligt första

stycket

ska göras utan dröjsmål vid

ska göras utan dröjsmål till

närmaste

bemannade

tullplats.

närmaste

bemannade tullkontor.

Regeringen eller, efter regeringens

Regeringen eller, efter regeringens

bemyndigande,

Tullverket

får

bemyndigande,

Tullverket

får

meddela närmare

föreskrifter

om

meddela

närmare

föreskrifter

om

anmälningsskyldigheten

enligt

anmälningsskyldigheten

enligt

första och andra styckena.

 

 

första och andra styckena.

 

 

 

 

 

 

 

8 §2

 

 

 

 

En tulltjänsteman får undersöka postförsändelser, såsom paket, brev och liknande försändelser, för att kontrollera om sådana förbud eller villkor som anges i 4 § första stycket iakttagits och om anmäl- ningsskyldigheten enligt 4 § andra stycket fullgjorts riktigt och fullständigt. En sådan försändelse får öppnas, om det finns anledning att anta att den innehåller en vara

1Senaste lydelse 2014:800.

2Senaste lydelse 2003:811.

En tulltjänsteman får undersöka postförsändelser, såsom paket, brev och liknande försändelser, och motsvarande försändelser förmedlade av kurirföretag, för att kontrollera om sådana förbud eller villkor som anges i 4 § första stycket iakttagits och om anmäl- ningsskyldigheten enligt 4 § andra stycket fullgjorts.

som avses i 3 § och att denna vara kan tas i beslag enligt lagen (2000:1225) om straff för smuggling samt försändelsen finns hos Tullverket eller på utväxlingspostkontoret.

En försändelse enligt första stycket får öppnas, om det finns anledning att anta att den inne- håller en vara som avses i 3 § och att denna vara kan tas i beslag enligt lagen (2000:1225) om straff för smuggling samt försändelsen finns hos Tullverket, på ett ut- växlingspostkontor eller vid ett kurirföretags första sorteringster- minal.

9 §3

Beslut om att med stöd av 8 § öppna brev och andra sådana försändelser som kan antas inne- hålla förtroliga meddelanden får fattas endast av en tjänsteman som förordnats för uppgiften av chefen för Tullverket. Om en försändelse innehåller ett förtroligt meddel- ande, skall detta omedelbart till- slutas och skickas vidare till mottagaren.

Beslut om att med stöd av 8 § öppna postförsändelser och för- sändelser förmedlade av kurir- företag som kan antas innehålla förtroliga meddelanden får fattas endast av en tjänsteman som förordnats för uppgiften av chefen för Tullverket. Om en försändelse innehåller ett förtroligt meddel- ande, ska detta omedelbart till- slutas och skickas vidare till mottagaren.

 

11 §4

En chefstjänsteman som för-

En chefstjänsteman som för-

ordnats för uppgiften av chefen för

ordnats för uppgiften av chefen för

Tullverket får besluta att en

Tullverket får besluta att en

postförsändelse som väntas till ett

postförsändelse som kommer från

visst postkontor och som kommer

ett annat EU-land ska hållas kvar

från ett annat EU-land skall hållas

av postbefordringsföretaget, om

kvar av postbefordringsföretaget

 

när den kommer till postkontoret, om

1. det finns anledning att anta att försändelsen innehåller narkotika som kan tas i beslag enligt lagen (2000:1225) om straff för smuggling, och

2. det är nödvändigt för att

2. det är nödvändigt för att

beslag skall kunna ske.

beslag ska kunna ske.

3Senaste lydelse 2004:208.

4Senaste lydelse 2004:208.

Prop. 2015/16:79

75

Prop. 2015/16:79

Ett beslut om kvarhållande skall

Ett beslut om kvarhållande ska

 

meddelas att gälla viss angiven,

gälla en begränsad, kortare tid.

 

kortare tid. Beslutet får verkställas

Beslutet får verkställas omedel-

 

omedelbart, men skall snarast

bart, men ska snarast prövas av

 

prövas av Tullverkets chef eller av

chefen för Tullverket.

 

verkets chefsjurist.

 

 

Postbefordringsföretaget är skyldigt att på begäran av Tullverket till

 

verket överlämna en försändelse som kvarhållits enligt första stycket.

 

 

13 §5

Vid kontroll enligt denna lag skall den vars uppgifter skall kontrolleras, eller för vars räkning varan införs eller utförs, ge den som verkställer kontrollen tillfälle att undersöka varan och transport- medlet och utan kostnad tillhanda- hålla de varuprov som behövs. Den som utför kontrollen skall också lämnas tillträde till de lokaler och andra utrymmen som används för den transport, för- varing eller verksamhet som kontrollen avser.

Den vars uppgifter skall kon- trolleras eller för vars räkning varan införs eller utförs skall svara för den transport av varan som behövs samt för uppackning och återinpackning. Han skall även tillhandahålla någon som hjälper till vid provtagning och vägning. Den som åsidosätter dessa skyldigheter skall enligt beslut av Tullverket ersätta staten för dess kostnader för åtgärderna i fråga. Vad som sägs i 5 kap. 23 § tullagen (2000:1281) om indrivning av tull skall gälla även sådan ersättning. Tullverket får besluta om befrielse helt eller delvis från ersättningsskyldig- heten.

Vid kontroll enligt denna lag ska den vars uppgifter ska kontrol- leras, eller för vars räkning varan införs eller utförs, ge den som verkställer kontrollen tillfälle att undersöka varan och transport- medlet och utan kostnad tillhanda- hålla de varuprov som behövs. Den som utför kontrollen ska också lämnas tillträde till de lokaler och andra utrymmen som används för den transport, för- varing eller verksamhet som kontrollen avser.

Den vars uppgifter ska kon- trolleras eller för vars räkning varan införs eller utförs ska svara för den transport av varan som behövs samt för uppackning och återinpackning. Samma person ska även tillhandahålla någon som hjälper till vid provtagning och vägning. Den som åsidosätter dessa skyldigheter ska enligt beslut av Tullverket ersätta staten för dess kostnader för åtgärderna i fråga. Vad som sägs i 2 kap. 16 § tullagen (2016:000) om indrivning av tull ska gälla även sådan ersättning. Tullverket får besluta om befrielse helt eller delvis från ersättningsskyldigheten.

17 §6

Tullverket får ta hand om en

Tullverket får ta hand om en

5Senaste lydelse 2000:1301.

6Senaste lydelse 2000:1232.

76

vara om det behövs för att

vara om det behövs för

att Prop. 2015/16:79

genomföra en kontroll enligt denna

genomföra en kontroll enligt denna

lag. Tullverket får även ta hand om

lag. Tullverket får även ta hand om

en vara på den grunden att varan

en vara på den grunden att varan

inte får föras in till eller ut från

inte får föras in till eller ut från

landet till följd av att varan

landet till följd av att varan

omfattas av ett sådant förbud eller

omfattas av ett sådant förbud eller

villkor som avses i 4 § första

villkor som

avses

i 4 § första

stycket eller att varan förs in eller

stycket eller att varan förs in eller

ut med stöd av ett tillstånd som

ut med stöd av ett tillstånd som

föranletts av oriktig uppgift eller

föranletts av oriktig uppgift eller

underlåtenhet att lämna före-

underlåtenhet att lämna före-

skriven uppgift. Varan får därvid

skriven uppgift. Varan får

läggas upp på tillfälligt lager. De

läggas upp på en anläggning för

kostnader som Tullverket haft för

tillfällig lagring. De kostnader

varans uppläggning och förvaring

som Tullverket haft för varans

skall ersättas av den som för in

uppläggning

och

förvaring

ska

eller för ut varan.

ersättas av den som för in eller för

ut varan.

Tullverket kan besluta att varan inte får tas ut från lagret förrän kostnaderna ersatts eller säkerhet ställts för dem.

Tullverket får besluta om befrielse helt eller delvis från ersättnings- skyldigheten, om det finns särskilda skäl.

18 §7

Tullverket har rätt att göra kontrollbesök och revisioner hos den som för ut sådana varor som nämns i 3 § 1, 3 och 7 samt hos den som för in sådana varor som nämns i 3 § 3. Vid sådana kontrollbesök och revisioner tillämpas 6 kap. 25–38 §§ och

10 kap. 4 § tullagen (2000:1281).

Tullverket har rätt att göra kontrollbesök och revisioner hos den som för ut sådana varor som nämns i 3 § 1, 3 och 7 samt hos den som för in sådana varor som nämns i 3 § 3. Vid sådana kontrollbesök och revisioner tillämpas 4 kap. 26–43 §§ och

7 kap. 5 § tullagen (2016:000).

1.Denna lag träder i kraft den 1 maj 2016.

2.Bestämmelserna i 8 och 9 §§ i den nya lydelsen tillämpas på kontroller som inleds efter ikraftträdandet.

7 Senaste lydelse 2011:468.

77

Prop. 2015/16:79

78

2.18Förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 13 § lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2kap.

13 §1

Om skattskyldighet föreligger för omhändertagen punktskattepliktig vara enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller lagen (1994:1776) om skatt på energi, ska Tullverket besluta om skatten på varan om

1.skattskyldighet har inträtt, och

2.varan har transporterats i strid med 1 kap. 6 §.

Skatt enligt första stycket ska tas ut enligt de skattesatser som anges i lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi.

Beslut enligt första stycket får inte fattas om varorna i fråga omfattas av ett beslut om skatt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) som

fattades innan varorna omhändertogs.

 

Första stycket gäller inte i

Första stycket gäller inte i

sådana fall som avses i 3 kap. 4 §

sådana fall som avses i 3 kap. 1 §

tullagen (2000:1281).

tullagen (2016:000).

 

 

 

1.Denna lag träder i kraft den 1 maj 2016.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 2011:1255.

2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:714) Prop. 2015/16:79 om ersättning vid frihetsberövanden och andra

tvångsåtgärder

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

8 §1

 

 

Den

som åsamkas personskada

Den

som åsamkas personskada

eller sakskada genom våld som

eller sakskada genom våld som

utövas med stöd av 10 § eller 23 §

utövas med stöd av 10 § eller 23 §

första

stycket första

meningen

första

stycket första

meningen

polislagen (1984:387), 2 kap. 17 §

polislagen (1984:387), 2 kap. 17 §

utsökningsbalken eller

6 kap. 2

utsökningsbalken eller

4 kap. 2

och 10 §§ tullagen (2000:1281)

och 16 §§ tullagen (2016:000) har

har rätt till ersättning, om den

rätt till ersättning, om den

skadelidande inte har betett sig på

skadelidande inte har betett sig på

ett sådant sätt att det varit påkallat

ett sådant sätt att det varit påkallat

att använda våld mot hans eller

att använda våld mot hans eller

hennes person eller egendom.

hennes person eller egendom.

 

 

 

 

 

 

 

1.Denna lag träder i kraft den 1 maj 2016.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för tullkontroller som inletts före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 2000:1304.

79

Prop. 2015/16:79

80

2.20Förslag till lag om ändring i lagen (1999:445) om exportbutiker

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1999:445) om exportbutiker ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §1

I denna lag förstås med obeskattade varor:

a)varor som inte har beskattats i Sverige, och

b)varor som har beskattats i Sverige men där varorna sedan blivit befriade från skatt,

unionsvaror: detsamma som

unionsvaror: detsamma som i

med gemenskapsvaror i artikel 4.7

artikel 5.23 i Europaparlamentets

i rådets förordning (EEG) nr

och rådets förordning (EU) nr

2913/92 av den 12 oktober 1992

952/2013 av den 9 oktober 2013

om inrättandet av en tullkodex för

om fastställande av en tullkodex

gemenskapen,

för unionen,

EU:s skatteområde: det område inom vilket unionens bestämmelser om en viss skatt är tillämpliga.

1.Denna lag träder i kraft den 1 maj 2016.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 2011:291.

2.21Förslag till lag om ändring i lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §1

I denna lag förstås med obeskattade varor:

a)varor som inte har beskattats i Sverige, och

b)varor som har beskattats i Sverige men där varorna sedan blivit befriade från skatt,

unionsvaror: detsamma som

unionsvaror: detsamma som i

med gemenskapsvaror i artikel 4.7

artikel 5.23 i Europaparlamentets

i rådets förordning (EEG) nr

och rådets förordning (EU) nr

2913/92 av den 12 oktober 1992

952/2013 av den 9 oktober 2013

om inrättandet av en tullkodex för

om fastställande av en tullkodex

gemenskapen,

för unionen,

 

 

icke-unionsvaror:

detsamma

 

som i artikel 5.24 i förordning

 

(EU) nr 952/2013,

 

EU:s tullområde: de områden

EU:s tullområde: de områden

som anges i artikel 3 i förordning

som anges i artikel 4 i förordning

(EEG) nr 2913/92,

(EU) nr 952/2013,

 

EU:s skatteområde: det område inom vilket unionens bestämmelser om en viss skatt är tillämpliga.

1.Denna lag träder i kraft den 1 maj 2016.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 2011:292.

Prop. 2015/16:79

81

Prop. 2015/16:79

82

2.22Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 7 § och 9 kap. 8 § inkomstskattelagen (1999:1229)1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8kap.

7 §2

Räntor på återbetald skatt, tull eller avgift enligt följande bestämmelser

är skattefria:

 

 

 

 

 

– 40 och

42 §§

lagen (1984:404) om stämpelskatt vid

inskrivningsmyndigheter,

 

 

 

5 kap.

21 §

tullagen

2 kap.

14 §

tullagen

(2000:1281), och

 

(2016:000), och

 

 

– 65 kap.

2 §, 4 §

tredje stycket samt 16, 17

och 20 §§

skatteförfarandelagen (2011:1244).

 

 

 

9 kap.

8 §3

Räntor på skatt, tull eller avgift enligt följande bestämmelser får inte dras av:

– 5 kap. 8 § vägtrafikskattelagen (2006:227) eller 8 § lagen (2006:228)

med särskilda bestämmelser om fordonsskatt,

 

 

5 kap.

14–18 §§

tullagen

2 kap.

8–11 §§

tullagen

(2000:1281), och

 

(2016:000), och

 

– 65 kap. 2 §, 4 § första stycket, 5–13 och 19 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244).

Dröjsmålsavgifter och ränta som beräknas enligt lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift får inte dras av.

1.Denna lag träder i kraft den 1 maj 2016.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om ränta som hänför sig till tid före ikraftträdandet.

1Lagen omtryckt 2008:803.

2Senaste lydelse 2011:1256.

3Senaste lydelse 2013:1106.

2.23

Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1225) Prop. 2015/16:79

 

om straff för smuggling

Härigenom föreskrivs att 1–3, 8 och 31 §§ lagen (2000:1225) om straff för smuggling ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

1 §1

Denna lag innehåller bestämmelser om ansvar m.m. för gärningar som rör införsel till eller utförsel från landet av varor. Har det i lag eller annan författning föreskrivits straff för den som bryter mot ett förbud mot eller villkor för att föra in eller ut en vara, gäller i stället bestämmelserna i den författningen om inget annat är föreskrivet.

I 19–22, 25 a–27 och 32 §§ finns särskilda bestämmelser om befogenheter för att förhindra, utreda och beivra brott enligt denna lag eller brott, som rör införsel till eller utförsel från landet av varor, enligt någon av de författningar som nämns i tredje stycket. Befogenheterna gäller även vid sådana brott enligt narkotikastrafflagen (1968:64) som avses i 12 § tredje stycket samt vid sådana terroristbrott som avses i 3 § 18 jämförd med 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott. Befogenheten enligt 32 § att väcka åtal eller besluta om förverkande gäller dock inte vid brott enligt narkotikastrafflagen eller lagen om straff

för terroristbrott.

 

 

 

 

 

 

 

De författningar som avses i

De författningar som avses i

andra stycket är lagen (1996:701)

andra stycket är lagen (1996:701)

om Tullverkets befogenheter

vid

om Tullverkets befogenheter

vid

Sveriges gräns mot ett annat land

Sveriges gräns mot ett annat land

inom Europeiska

unionen, lagen

inom Europeiska unionen, lagen

(1998:506) om punktskattekontroll

(1998:506) om punktskattekontroll

av transporter m.m. av alkohol-

av transporter m.m. av alkohol-

varor, tobaksvaror och energi-

varor, tobaksvaror och energi-

produkter,

lagen

(2000:1064)

om

produkter,

lagen (2000:1064)

om

kontroll av produkter med dubbla

kontroll av produkter med dubbla

användningsområden

och

av

användningsområden

och

av

tekniskt

bistånd,

tullagen

tekniskt

bistånd,

tullagen

(2000:1281)

samt

lagen

(2016:000)

samt

lagen

(2006:1329) om handel med vissa

(2006:1329) om handel med vissa

varor som kan användas till döds-

varor som kan användas till döds-

straff eller tortyr, m.m.

 

 

straff eller tortyr, m.m.

 

 

Bestämmelserna i 19–22, 25 a och 26 §§ samt 27 § första och tredje styckena, när det gäller kroppsvisitation, och bestämmelserna i 32 § gäller också vid brott som avses i 2–4 §§ skattebrottslagen (1971:69), om brottet rör underlåtenhet att lämna deklaration enligt 26 kap. 8 § 2 eller 37 § skatteförfarandelagen (2011:1244).

1 Senaste lydelse 2014:1500.

83

Prop. 2015/16:79

 

 

 

2 §

Vid tillämpning av denna lag

Vid tillämpning av denna lag ska

skall en vara anses ha förts in till

en vara anses ha förts in till eller ut

eller ut från landet när den har förts

från landet när den har förts över

över

gränsen

för

svenskt

gränsen för svenskt territorium.

territorium.

 

 

 

I denna lag förstås med

 

 

 

 

1. narkotika: sådana

varor

som

anges i 8 § narkotikastrafflagen

(1968:64), och

 

 

 

 

 

2. tullbehandling:

vad

som

2. tullbehandling:

vad

som

föreskrivs i tullagstiftningen om att

föreskrivs i tullagstiftningen om att

en vara skall läggas upp på

en vara ska läggas upp på en

tillfälligt lager eller bli föremål för

anläggning för tillfällig

lagring,

godkänd

tullbehandling

eller

hänföras till ett tullförfarande eller

åtgärder enligt 3 kap. 4 § tullagen

återexporteras eller åtgärder enligt

(2000:1281), då varan förs in till

3 kap. 1 § tullagen (2016:000), då

eller ut från landet.

 

 

varan förs in till eller ut från

 

 

 

 

landet.

 

 

3 §2

Den som, i samband med införsel till landet av en vara som omfattas av ett särskilt föreskrivet förbud mot eller villkor för införsel, uppsåtligen bryter mot förbudet eller villkoret genom att underlåta att anmäla varan till tullbehandling, döms för smuggling till böter eller fängelse i högst två år.

Vad som föreskrivs i första stycket gäller också den som, i samband med att en sådan vara förs in till landet, uppsåtligen lämnar oriktig uppgift vid tullbehandling eller underlåter att lämna föreskriven uppgift vid tullbehandling och därigenom ger upphov till fara för att införseln fullföljs i strid med förbudet eller villkoret.

För smuggling döms också den som uppsåtligen

1.från landet för ut en vara i strid med ett särskilt föreskrivet förbud mot eller villkor för utförsel eller efter utförseln förfogar över varan i strid med förbudet eller villkoret,

2.under pågående tullbehandling förfogar över en vara som omfattas av ett särskilt föreskrivet förbud mot eller villkor för införsel och därigenom föranleder att införseln fullföljs i strid med förbudet eller villkoret,

3. till landet för in eller från landet för ut en vara med stöd av ett tillstånd som föranletts av att någon lämnat oriktig uppgift eller underlåtit att lämna föreskriven uppgift till en tillståndsmyndighet eller förfar på ett sådant sätt hos en tillståndsmyndighet och därigenom föranleder att tillstånd meddelas

3. till landet för in eller från landet för ut en vara med stöd av ett tillstånd som föranletts av att någon lämnat oriktig uppgift eller underlåtit att lämna föreskriven uppgift till en tillståndsmyndighet eller förfar på ett sådant sätt hos en tillståndsmyndighet och därigenom föranleder att tillstånd meddelas

2 Senaste lydelse 2004:123.

84

och att varan förs in till eller ut från landet med stöd av tillståndet, eller
4. förfogar över en vara i strid med villkor som uppställts för eller i samband med varans införsel eller utförsel.

och att varan förs in till eller ut från landet med stöd av tillståndet,

4. förfogar över en vara i strid med villkor som uppställts för eller i samband med varans införsel eller utförsel, eller

5. till en tullmyndighet i ett annat land, i strid med 4 kap. 25 § tullagen (2000:1281), genom en notering i bokföringen anmäler en vara för övergång till fri omsättning och därmed ger upphov till fara för att en införsel till Sverige fullföljs i strid med ett förbud eller villkor.

I det fall bestämmelserna om tullbehandling inte är tillämpliga vid införsel från eller utförsel till ett annat EU-land, gäller vad som anges i första och andra styckena angående tullbehandling i stället förfarande enligt lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen.

8 §3

Den som, i samband med att en vara förs in till landet, uppsåtligen underlåter att anmäla varan till tullbehandling, lämnar oriktig uppgift vid tullbehandling eller underlåter att lämna föreskriven uppgift vid tullbehandling och därigenom ger upphov till fara för att tull, annan skatt eller avgift undandras det allmänna, döms för tullbrott till böter eller fängelse i högst två år.

För tullbrott döms också den som uppsåtligen ger upphov till fara för att tull, annan skatt eller avgift undandras det allmänna eller felaktigt tillgodoräknas eller återbetalas till honom själv eller annan genom att

1.i samband med att en vara förs ut från landet, förfara så som anges i första stycket eller, efter utförseln, förfoga över varan i strid med vad som förutsatts vid den tullbehandling som skett med anledning av utförseln,

2.under pågående tullbehandling förfoga över en införd vara i strid med vad som gäller för denna tullbehandling, eller

3.bryta mot villkor som vid tullbehandling för övergång till fri omsättning har uppställts för befrielse från eller nedsättning av skatten eller avgiften.

För tullbrott döms också den som vid anmälan av en vara till tullbehandling med stöd av ett enhetstillstånd enligt bestämmelser som meddelats med stöd av 4 kap.

24 §

tullagen

(2000:1281)

3 Senaste lydelse 2010:109. Ändringen innebär att tredje och fjärde styckena tas bort.

Prop. 2015/16:79

85

Prop. 2015/16:79

uppsåtligen lämnar oriktig uppgift

 

 

 

eller

underlåter

att

lämna

 

 

 

föreskriven uppgift och därigenom

 

 

 

ger upphov till fara för att tull

 

 

 

undandras det allmänna.

 

 

 

 

 

När det föreligger en skyldighet

 

 

 

att lämna en anmälan enligt 3 kap.

 

 

 

3 a §

tullagen gäller

vad

som

 

 

 

anges i första stycket. Vad som

 

 

 

därvid sägs om anmälan till

 

 

 

tullbehandling ska i stället gälla

 

 

 

en sådan anmälan

som

avses i

 

 

 

3 kap. 3 a § tullagen.

 

 

 

 

 

 

 

Denna bestämmelse är tillämplig endast i fråga om sådana tullar, andra

 

skatter och avgifter som Tullverket ska besluta.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

31 §

 

 

Kan brott som avses i

 

 

 

 

 

 

1. 3 eller 4 § eller försök till sådant brott eller 7 § föranleda att en

 

sådan avgift som avses i 3 § lagen (1975:85) med bemyndigande att

 

meddela föreskrifter om in- eller utförsel av varor påförs, eller

 

2. 8

eller

9 §

eller

försök

till

2. 8 eller 9 §

eller försök till

 

sådant brott eller 11 § föranleda att

sådant brott eller 11 § föranleda att

 

tulltillägg

enligt

8 kap.

2–4 §§

tulltillägg enligt

5 kap. 5–10 §§

 

tullagen (2000:1281) påförs

 

tullagen (2016:000) påförs

 

får åtal för brottet väckas endast om det är påkallat av särskilda skäl.

Vad som sägs i första stycket gäller även talan om förverkande enligt 16 §.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2016.

86

2.24Förslag till lag om ändring i lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet1

dels att 2 kap. 8 a § ska upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 2 kap. 8 a § ska utgå, dels att 2 kap. 5 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2kap.

5 §

Uppgifter i databasen får lämnas ut till en enskild på medium för automatisk behandling endast om regeringen har meddelat före- skrifter om det.

Utöver vad som följer av tullagstiftningen enligt definitionen i 1 kap. 3 § tullagen (2016:000), får uppgifter i databasen lämnas ut till en enskild på medium för automatisk behandling endast om regeringen har meddelat föreskrifter om det.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2016.

1Senaste lydelse av

2kap. 8 a § 2010:103

rubriken närmast före 2 kap. 8 a § 2010:103.

Prop. 2015/16:79

87

Prop. 2015/16:79

88

2.25Förslag till lag om ändring i lagen (2001:558) om vägtrafikregister

Härigenom föreskrivs att 26 § lagen (2001:558) om vägtrafikregister ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

26 §1

Ett enligt 22 § tillfälligt registrerat fordon får i andra fall än som avses

i 25 § brukas

 

 

 

1. för färd kortaste lämpliga väg

1. för färd kortaste lämpliga väg

från

en

hamn,

järnvägsstation,

från en hamn, järnvägsstation, ett

plats för tullklarering, reparations-

tullkontor eller en annan plats som

verkstad,

förvaringslokal eller

Tullverket anvisat eller godkänt,

liknande till en sådan plats eller

reparationsverkstad,

förvarings-

lokal eller till någon annan plats

lokal eller liknande till en sådan

där fordonet kan ställas upp i

plats eller lokal eller till någon

avvaktan

på registreringsbesikt-

annan plats där fordonet kan

ning

eller

enskilt

godkännande,

ställas upp i avvaktan på

eller

 

 

 

registreringsbesiktning eller enskilt

 

 

 

 

godkännande, eller

 

2. för färd kortaste lämpliga väg till eller från ett besiktningsorgan enligt 4 kap. 2 § fordonslagen (2002:574) för besiktning eller till eller från ett provningsorgan för provning inför ett enskilt godkännande.

Sedan fordonet har godkänts vid en registreringsbesiktning får det dock brukas här för andra ändamål än som avses i första stycket. Detta gäller dock inte om fordonet efter besiktningen har ändrats så att det inte längre överensstämmer med utförandet vid besiktningen eller det i övrigt har ändrats så att dess beskattningsförhållanden påverkats.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2016.

1 Senaste lydelse 2009:227.

2.26

Förslag till lag om ändring i lagen (2004:487)

Prop. 2015/16:79

 

om sjöfartsskydd

 

 

Härigenom föreskrivs att 16 § lagen (2004:487) om sjöfartsskydd ska

 

ha följande lydelse.

 

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

 

16 §1

 

Kroppsvisitation och annan undersökning får, med den begränsning

 

som följer av andra stycket, utföras av en polisman, en tjänsteman vid

 

Kustbevakningen eller annan särskilt utsedd person som förordnats av

 

Polismyndigheten. Om personer och egendom undersöks av annan sådan

 

särskilt utsedd person, ska arbetet utföras under en polismans ledning.

 

Tullverket ska på begäran bistå Polismyndigheten, om det behövs för att

 

en undersökning ska kunna utföras. Rederiet eller hamnanläggnings-

 

innehavaren ska biträda Polismyndigheten eller Kustbevakningen i det

 

praktiska kontrollarbetet, om det behövs.

 

Kontroll av gods som står under

Kontroll av varor som står under

 

tullövervakning enligt artikel 37 i

tullövervakning enligt artikel 134 i

 

rådets

förordning (EEG) nr

Europaparlamentets och rådets

 

2913/92 av den 12 oktober 1992

förordning (EU) nr 952/2013 av

 

om inrättandet av en tullkodex för

den 9 oktober 2013 om

 

gemenskapen ska göras i samråd

fastställande av en tullkodex för

 

med Tullverket.

unionen ska göras i samråd med

 

 

 

 

Tullverket.

 

 

 

 

 

 

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2016.

1 Senaste lydelse 2014:735.

89

Prop. 2015/16:79

90

2.27Förslag till lag om ändring i lagen (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet

Härigenom föreskrivs att 23 och 28 §§ lagen (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

 

23 §

 

 

 

På begäran av den som avser att

På begäran av den som avser att

utfärda vitesföreläggande enligt

utfärda

vitesföreläggande

enligt

tullagen (2000:1281), skall upplys-

tullagen (2016:000), ska upplys-

ning lämnas om huruvida det i den

ning lämnas om huruvida det i den

brottsbekämpande verksamheten

brottsbekämpande

verksamheten

görs bedömningen att vite enligt

görs bedömningen att vite enligt

10 kap. 4 § tredje stycket tullagen

7 kap.

6 § tullagen

inte får

sättas

inte får sättas ut.

ut.

 

 

 

 

28 §

 

 

 

Uppgifter som behandlas enbart med stöd av 13 § skall gallras så snart de inte längre har betydelse för planeringen av kontroll- verksamhet och urvalet av kontrollobjekt, dock senast sex månader efter att de behandlades automatiserat första gången. Om uppgifterna hänför sig till en viss transport, skall de dock gallras senast fjorton dagar efter transporten.

I 6 kap. 24 § tullagen (2000:1281) och 16 § lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen, finns bestämmelser om tillgången till och gallringen av vissa uppgifter från transportföretag.

Uppgifter som behandlas enbart med stöd av 13 § ska gallras så snart de inte längre har betydelse för planeringen av kontroll- verksamhet och urvalet av kontrollobjekt, dock senast sex månader efter att de behandlades automatiserat första gången. Om uppgifterna hänför sig till en viss transport, ska de dock gallras senast fjorton dagar efter transporten.

I 4 kap. 8 § tullagen (2016:000) och 16 § lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen, finns bestämmelser om tillgången till och gallringen av vissa uppgifter från transportföretag.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2016.

2.28

Förslag till lag om ändring i livsmedelslagen

Prop. 2015/16:79

 

(2006:804)

 

 

Härigenom föreskrivs att 6 § livsmedelslagen (2006:804) ska ha

 

följande lydelse.

 

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

6 §

Om det behövs för att skydda människors liv eller hälsa eller annars för att tillgodose konsumentintresset, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter eller i det enskilda fallet besluta om

1.förbud eller villkor för handhavande, införsel till landet eller utsläppande på marknaden av livsmedel,

2.märkning och presentation av livsmedel,

3.livsmedels beskaffenhet eller beteckning,

4.användning av vara, ämne eller utrustning vid handhavande av livsmedel eller tillsammans med livsmedel,

5.läkarundersökning eller annan hälsokontroll av personal som är sysselsatt med livsmedelsverksamhet och om personalhygienen i övrigt inom sådan verksamhet, och

6. förbud mot återutförsel av livsmedel som förvaras på en gränskontrollstation eller ett tullager eller i en frizon eller ett frilager.

6. förbud mot återutförsel av livsmedel som förvaras på en gränskontrollstation eller ett tullager eller i en frizon.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2016.

91

Prop. 2015/16:79

92

2.29Förslag till lag om ändring i lagen (2006:1209) om hamnskydd

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3 § lagen (2006:1209) om hamnskydd ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4kap.

3 §1

Undersökning får utföras av en polisman, en tjänsteman vid Kustbevakningen eller en särskilt utsedd person som förordnats av Polismyndigheten. Om egendom undersöks av någon särskilt utsedd person, ska arbetet utföras under en polismans ledning. Identitetskontroll får utföras av en polisman, en tjänsteman vid Kustbevakningen eller den som hamnskyddsorganet tilldelar uppgiften. Om det behövs ska hamnskyddsorganet biträda Polismyndigheten eller Kustbevakningen i det praktiska undersöknings- och kontrollarbetet.

Kontroll av gods som står under

Kontroll av varor som står under

tullövervakning enligt artikel 37 i

tullövervakning enligt artikel 134 i

rådets förordning

 

(EEG) nr

Europaparlamentets och rådets

2913/92 av den 12

oktober 1992

förordning (EU) nr 952/2013 av

om inrättandet av en tullkodex för

den 9 oktober 2013 om fast-

gemenskapen ska göras i samråd

ställande av en tullkodex för

med Tullverket.

 

 

unionen ska göras i samråd med

 

 

 

Tullverket.

 

 

 

 

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2016.

1 Senaste lydelse 2014:742.

2.30Förslag till lag om ändring i lagen (2006:1329) om handel med vissa varor som kan användas till dödsstraff eller tortyr, m.m.

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (2006:1329) om handel med vissa varor som kan användas till dödsstraff eller tortyr, m.m. ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

 

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8 §

 

 

 

 

 

 

 

Varor

som

kvarhålls

genom

Varor

som

kvarhålls

genom

beslut av Tullverket i enlighet med

beslut av Tullverket i enlighet med

artikel 10.2 i förordning (EG) nr

artikel 10.2 i förordning (EG) nr

1236/2005

skall

förvaras

1236/2005

ska

förvaras

betryggande sätt och stå under

betryggande sätt och stå under

Tullverkets övervakning.

 

 

Tullverkets övervakning.

 

 

Det

som sägs i 3 kap. 8 § och

Det

som

sägs

i

3 kap.

7 §

4 kap.

9 §

tullagen (2000:1281)

tullagen (2016:000) om en

om tillfälligt lager och tullager

anläggning

för

tillfällig

lagring

gäller

 

även

 

vid

 

sådant

och ett tullager gäller även vid

kvarhållande

av

varor

 

som

sådant kvarhållande av varor som

Tullverket

 

beslutar

enligt

första

Tullverket

beslutar

enligt

första

stycket.

Tullverket

får

 

även

stycket.

Tullverket

får

 

även

godkänna

 

ett

byte

 

av

godkänna

ett

byte

 

av

förvaringsställe

för

en

kvarhållen

förvaringsställe

för

en

kvarhållen

vara.

 

 

 

 

 

 

 

 

vara.

 

 

 

 

 

 

 

Den som har lagt upp en vara på

Den som har lagt upp en vara på

ett tillfälligt lager eller på ett

en anläggning för tillfällig lagring

tullager

 

ansvarar

 

för

eller på ett tullager ansvarar för

förvaringskostnaden

 

även

när

förvaringskostnaden

 

även

när

varan

kvarhålls av

Tullverket

varan

kvarhålls av

Tullverket

enligt första stycket. Om däremot

enligt första stycket. Om däremot

Tullverket beslutar förvaringsställe

Tullverket beslutar förvaringsställe

skall i stället den som enligt

ska i stället den som enligt

tullagstiftningen

är

gäldenär

eller

tullagstiftningen

är

gäldenär

eller

skulle ha varit gäldenär om varan

skulle ha varit gäldenär om varan

varit

tullbelagd

ansvara

för

varit

tullbelagd

ansvara

för

förvaringskostnaden.

 

 

 

förvaringskostnaden.

 

 

 

Om det behövs för att säkerställa

Om det behövs för att säkerställa

betalning

skall

Tullverket

besluta

betalning ska Tullverket besluta att

att en vara som har kvarhållits

en vara som har kvarhållits enligt

enligt första stycket inte får lämnas

första stycket inte får lämnas ut

ut förrän Tullverkets kostnader för

förrän Tullverkets

kostnader för

förvaringen

har

ersatts

 

eller

förvaringen

har

ersatts

 

eller

säkerhet ställts för dem.

 

 

 

säkerhet ställts för dem.

 

 

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ställande av säkerhet för Tullverkets kostnader för förvaring enligt denna lag.

Prop. 2015/16:79

93

Prop. 2015/16:79

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2016.

94

2.31Förslag till lag om ändring i lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster

Härigenom föreskrivs att 14 kap. 2 § lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

14kap.

2 §

En upphandlande enhet får vid

En upphandlande enhet får vid

tilldelning av varukontrakt för-

tilldelning av varukontrakt för-

kasta ett anbud som omfattar varor

kasta ett anbud som omfattar varor

med ursprung i tredje land, om

med ursprung i tredjeland, om

andelen sådana varor, bestämd

andelen

sådana varor, bestämd

enligt rådets förordning (EEG) nr

enligt

Europaparlamentets

och

2913/92 av den 12 oktober 1992

rådets

förordning (EU)

nr

om inrättandet av en tullkodex för

952/2013 av den 9 oktober 2013

gemenskapen uppgår till mer än

om fastställande av en tullkodex

hälften av det totala värdet av de

för unionen uppgår till mer än

varor som anbudet omfattar.

hälften av det totala värdet av de

 

varor som anbudet omfattar.

 

Med vara avses även programvara för användning i ett telekommunikationsnät.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2016.

Prop. 2015/16:79

95

Prop. 2015/16:79

96

2.32Förslag till lag om ändring i postlagen (2010:1045)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 16 § postlagen (2010:1045) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2kap.

16 §

Den som bedriver post- verksamhet enligt denna lag ska trots 14 § bistå Tullverket vid kontroll avseende postförsändelse enligt tullagen (2000:1281) eller lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Euro- peiska unionen. Detta gäller dock endast kontroll som rör misstanke om narkotikabrott.

Den som bedriver post- verksamhet enligt denna lag ska trots 14 § bistå Tullverket vid kontroll avseende postförsändelse enligt tullagen (2016:000) eller lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Euro- peiska unionen. Detta gäller dock endast kontroll som rör misstanke om narkotikabrott.

1.Denna lag träder i kraft den 1 maj 2016.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för kontroller som inletts före ikraftträdandet.

2.33Förslag till lag om ändring i alkohollagen (2010:1622)

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 5 § alkohollagen (2010:1622) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12kap.

5 §

I fråga om sprit eller alkoholdrycker som kan antas bli förverkade gäller lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m. i tillämpliga delar. Alkoholdrycker som har lagts upp på sådant tillfälligt lager som avses i 3 kap. 7 § tullagen (2000:1281) ska anses som förverkade om de inte har tagits ut från lagret inom 30 dagar från uppläggningen. Vad som nu har sagts gäller även i fråga om sådana drycker som har omhändertagits av Tullverket för tillfällig förvaring utan att läggas upp på tillfälligt lager.

I fråga om sprit eller alkoholdrycker som kan antas bli förverkade tillämpas lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m. Alkoholdrycker som har lagts upp på en sådan anläggning för tillfällig lagring som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen ska anses som förverkade om de inte har tagits ut från anläggningen inom 30 dagar från uppläggningen. Det gäller även i fråga om sådana drycker som har omhändertagits av Tullverket för tillfällig förvaring utan att läggas upp på en anläggning för tillfällig lagring.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2016.

Prop. 2015/16:79

97

Prop. 2015/16:79 2.34

Förslag till lag om ändring i

 

skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

1 §1

Lagen gäller för skatt, dock inte skatt som tas ut enligt

1.kupongskattelagen (1970:624),

2.lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter,

3.lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m.,

4. tullagen (2000:1281),

4. tullagen (2016:000),

5.lagen (2004:629) om trängselskatt,

6.vägtrafikskattelagen (2006:227), och

7.lagen (2014:1470) om beskattning av viss privatinförsel av cigaretter.

Lagen gäller även för belopp som avses i 1 kap. 1 § tredje stycket mervärdesskattelagen (1994:200).

1.Denna lag träder i kraft den 1 maj 2016.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om sådan skatt för vilken tullagen (2000:1281) gäller.

1 Senaste lydelse 2014:1471.

98

3

Ärendet och dess beredning

Prop. 2015/16:79

 

När Sverige blev medlem i Europeiska unionen den 1 januari 1995 fick Sverige en till stora delar ny tullagstiftning. Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen och kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen blev direkt gällande rätt. Merparten av den svenska tullagstiftningen upphävdes och ersattes av författningar som skulle komplettera dessa förordningar, se vidare regeringens propositioner Den svenska tullagstiftningen vid ett EU-medlemskap (prop. 1994/95:34) och En ny tullag (prop. 1999/2000:126).

Den 1 maj 2016 ska en ny tullkodex börja tillämpas, nämligen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (unionstullkodexen). Kodexen finns i bilaga 1. En rättelse till kodexen finns i bilaga 2.

I syfte att utreda behovet av författningsändringar med anledning av unionstullkodexen tillsatte regeringen i mars 2014 en utredning. Utredningen skulle enligt direktiven (dir. 2014:35) lämna förslag till en ny svensk tullagstiftning, bl.a. förslag till lagar som ersätter tullagen (2000:1281) och lagen (1994:1548) om vissa tullförfaranden med ekonomisk verkan, m.m. samt anslutande lagändringar. I januari 2015 överlämnade utredningen sitt betänkande En ny svensk tullagstiftning (SOU 2015:5) till regeringen. Utredningens sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 3. Betänkandets lagförslag finns i bilaga 4. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan- serna finns i bilaga 5. En sammanställning över remissyttrandena finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2015/00700/S3).

I betänkandet SOU 2015:5 berörs frågan om dröjsmålstalan utan att något förslag lämnas. Under remissen av betänkandet efterlyste några remissinstanser en lösning av frågan. Inom Finansdepartementet har en promemoria med ett förslag till en bestämmelse om dröjsmålstalan i den nya tullagen upprättats, Dröjsmålstalan enligt den nya tullagen – en kompletterande promemoria till betänkandet SOU 2015:5 (dnr Fi2015/03572/S3). En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 6. Promemorians lagförslag finns i bilaga 7. Promemorian har remissbe- handlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 8. En sammanställning över remissyttrandena finns tillgänglig i Finansdeparte- mentet (dnr Fi2015/03572/S3).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 12 november 2015 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 9. Lagrådets yttrande finns i bilaga 10. Regeringen har delvis följt Lagrådets förslag och synpunkter.

Vissa av Lagrådets synpunkter behandlas och bemöts i avsnitten 6.1, 6.2.1, 6.2.5 och 6.2.7. Lagrådets synpunkter i övrigt behandlas i för- fattningskommentaren.

99

Prop. 2015/16:79 I förhållande till lagrådsremissen har också vissa mindre ändringar av i huvudsak språklig och redaktionell karaktär gjorts.

Lagförslagen i avsnitten 2.2–2.16, 2.18–2.23 och 2.25–34 är författ- ningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hör- ande skulle sakna betydelse. Lagrådets yttrande har därför inte inhämtats.

4

Tullunionen

4.1

Europeiska unionen är en tullunion

Sedan tillkomsten av Europeiska ekonomiska gemenskapen 1958 har den

gemensamma tullpolitiken utgjort en av hörnstenarna vid skapandet av

den gemensamma eller, numera, den inre marknaden. Den gemensamma

tullpolitiken är därför ett område där harmoniseringen av EU:s

lagstiftning har gått mycket långt.

Uppbörden av tullar har alltid varit av stor nationell betydelse då den

traditionellt har utgjort en viktig källa för nationalstatens inkomster. Efter

Romfördragets ikraftträdande den 1 januari 1958 skedde en gradvis

harmonisering av medlemsstaternas tullagstiftning och den 1 juli 1968

trädde tullunionen i kraft. Tullunionen innebär att medlemsstaterna

tillämpar en gemensam extern tulltaxa och avskaffar de nationella

tulltaxorna. Ursprungligen var EU-budgeten beroende av medlems-

staternas ekonomiska bidrag men till följd av ett beslut från den 21 april

1970 ersattes medlemsstaternas bidrag med egna medel, dvs. pengar som

medlemsstaterna överför till EU-budgeten för att finansiera EU:s utgifter.

Till de traditionella egna medlen räknas bl.a. jordbruksavgifter,

sockeravgifter och tullar. Av de tullavgifter som medlemsstaterna samlar

in går 75 procent till EU och 25 procent får behållas i syfte att finansiera

de kostnader som medlemstaterna har för uppbörden av dessa tullar.

Denna fördelning kommer att ändras till 80 respektive 20 procent, jfr

artikel 2.3 i rådets beslut nr 335/2014/EU, Euratom av den 26 maj 2014

om systemet för Europeiska unionens egna medel. Rådsbeslutet beräknas

kunna

träda i kraft under 2016, men det ska tillämpas fr.o.m. den

1 januari 2014, se regeringens proposition Godkännande av rådets beslut

 

om systemet för EU-budgetens finansiering (prop. 2013/14:238) s. 9.

 

Från att ha varit den enskilda statens angelägenhet har tullag-

 

stiftningen inom EU utvecklats och är numera fullt ut harmoniserad.

 

Detta innebär bland annat att tullagstiftningen är densamma i alla dagens

 

28 medlemstater. I dag återfinns grunden för tullunionen i artikel 28 i

 

fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

 

Förutom att utgöra en inkomstkälla och möjliggöra EU:s inre marknad

 

har den gemensamma tullpolitiken också en stor betydelse för EU:s

 

handel med omvärlden. Det finns ett negativt samband mellan

 

komplicerade tullprocedurer och handel mellan länder. EU utgör i dag en

 

av de största aktörerna i världshandeln och den gemensamma exporten

 

står för ungefär 20 procent av EU:s samlade bruttonationalprodukt. Att

 

EU:s 28 tulladministrationer ansvarar för hanteringen av en stor del av

100

varorna i den internationella handeln gör att förändringar, till exempel

 

införandet av tullprocedurer som ökar företagens administrativa börda, Prop. 2015/16:79 kan få stora konsekvenser för EU:s ekonomi. Därför har ett viktigt mål

med EU:s tullagstiftning alltid varit att upprätthålla en balans mellan kontroll av varor och att skapa tullprocedurer som gynnar företagens import och export.

4.2En gemensam tullagstiftning

Kärnan i den gemensamma tullagstiftningen utgörs i dag av Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (unionstullkodexen). Från att ha funnits i en mängd olika rättsakter kodifierades gemenskapens tullagstiftning 1992 i den första tullkodexen, rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (gemenskapstullkodexen). Detta innebar en mer överskådlig tullagstiftning med de allmänna regler och förfaranden som behövs för att säkerställa genomförandet av tulltaxebestämmelser och andra bestämmelser som införts på gemen- skapsnivå i samband med handeln med varor mellan gemenskapen och tredjeland. Till gemenskapstullkodexen hör tillämpningsföreskrifterna i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen.

Säkerhetsändringen och e-tullbeslutet

Genom de ändringar av gemenskapstullkodexen som föreskrevs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 648/2005 av den 13 april 2005 om ändring av rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (den s.k. säkerhets- ändringen) infördes ett antal åtgärder i syfte att införa snabbare och bättre inriktade tullkontroller för att skärpa säkerheten i fråga om varor som förs in i eller ut ur gemenskapen.

Åtgärderna var följande: 1. analys och elektroniskt utbyte av riskinformation mellan tullmyndigheter och mellan dessa och EU- kommissionen inom en gemensam riskhanteringsram, 2. ett krav på att uppgifter ska lämnas till tullmyndigheterna före ankomst respektive före avgång beträffande samtliga varor som förs in i eller ut ur gemenskapens tullområde och 3. beviljande av status som godkänd ekonomisk aktör till tillförlitliga ekonomiska aktörer som uppfyller vissa kriterier och som kommer att omfattas av förenklingar i enlighet med tullbestämmelserna och lättnader när det gäller tullkontroller.

Europaparlamentets och rådets beslut nr 70/2008/EG av den 15 januari 2008 om en papperslös miljö för tullen och handeln (det s.k. e- tullbeslutet) fastställde principen om att all framtida tullhantering skulle vara elektronisk. Beslutet innebar att medlemsstaterna förband sig att upprätta system för import- och exportklarering (såväl tullmyndigheterna emellan som mellan dessa och de ekonomiska aktörerna), system för registrering av ekonomiska aktörer (inklusive godkända ekonomiska

aktörer) samt system som ger de ekonomiska aktörerna tillgång till den

101

Prop. 2015/16:79

102

information som krävs för att genomföra import- och exporttransaktioner inom hela gemenskapen. Inom fem år från beslutets ikraftträdande, dvs. senast den 15 februari 2013, skulle det vidare upprättas ett system som möjliggör för de ekonomiska aktörerna att insända tulldeklarationerna centralt (en s.k. ”single access point”), även om själva tullhanteringen sker i en annan medlemsstat. Slutligen ska medlemsstaterna i samarbete med EU-kommissionen upprätta system som möjliggör för de ekonomiska aktörerna att lämna all information som krävs för import- eller exportklarering till tullmyndigheterna, även då de aktuella uppgifterna krävs enligt annan lagstiftning än tullagstiftningen (ett s.k.

”single window”).

Den moderniserade tullkodexen

Som en följd av diskussionerna om en enkel och papperslös miljö för tullen och handeln (”e-tull”) som inleddes 2003 och för att anpassa gemenskapstullkodexen till den snabba utvecklingen inom informations- tekniken lade kommissionen 2005 fram ett förslag till Europa- parlamentets och rådets förordning om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (moderniserad tullkodex), se KOM(2005) 608 slutlig.

Förslaget syftade till att förenkla och modernisera tullmyndigheternas verksamhet genom att bl.a. utveckla rationella arbetsmetoder så som riskanalys och kvalitetssäkring av företagen. Den resulterande rättsakten, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 450/2008 av den 23 april 2008 om fastställande av en tullkodex för gemenskapen (Moderniserad tullkodex), omfattade medlemsstaternas gemensamma tullförfaranden samtidigt som den förstärkte tillnärmningen av de vid den tiden 27 olika tullförvaltningarnas databehandlingssystem.

Genom den moderniserade tullkodexen genomfördes principen om elektroniska deklarationer som huvudregel och ett elektroniskt informationsutbyte mellan tulladministrationerna infördes. Dessutom inarbetades de så kallade säkerhetsrelaterade ändringarna av kodexen (jfr ovan om säkerhetsändringen). Vidare infördes principen om

”centraliserad klarering”, vilken enkelt uttryckt innebär att platsen för tulldeklarationens ingivande inte behöver vara den plats där varorna rent fysiskt befinner sig.

Den moderniserade tullkodexen trädde i kraft den 24 juni 2008 och skulle börja tillämpas senast den 24 juni 2013, detta datum ändrades senare till den 1 november 2013.

Unionstullkodexen

I och med Lissabonfördragets ikraftträdande den 1 november 2009 uppstod ett behov av att ersätta den ännu inte tillämpade moderniserade tullkodexen, eftersom den inte var anpassad till de nya rättsliga förhållandena. Det fanns också ett behov av att anpassa tullkodexen till den utveckling som skett sedan 2008 och att tidsanpassa förordningen för utvecklingen av de nödvändiga IT-systemen. För att ta om hand detta lade EU-kommissionen 2012 fram ett förslag till omarbetad tullkodex – en tullkodex för unionen, se COM(2012) 64.

Unionstullkodexen trädde i kraft den 30 oktober 2013 och ska tillämpas fullt ut fr.o.m. den 1 maj 2016. Införandet av de elektroniska

systemen kommer dock att ske stegvis och förväntas vara slutfört senast den 31 december 2020. För att stödja genomförandet av unionstull- kodexen och för att säkerställa nödvändiga övergångsperioder har kommissionen med stöd av artikel 280 i kodexen antagit ett arbetsprogram avseende utveckling och införande av alla de nödvändiga IT-systemen. Arbetsprogrammet, som baseras på ett flerårigt strategiskt planeringsdokument (”MASP”) och ska uppdateras kontinuerligt, anger prioriteringen för IT-utvecklingen och är av betydelse när det gäller att fastställa övergångsbestämmelser avseende de elektroniska systemen samt tidsplaneringen i de fall då systemen ännu inte är i drift den dag från och med vilken kodexen ska tillämpas fullt ut, dvs. den 1 maj 2016. För att stötta medlemsstaterna ekonomiskt i detta arbete finns åtgärdsprogrammet Tull 2020.

För att komplettera eller ändra vissa icke väsentliga delar i unionstullkodexen har kommissionen getts befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 290.1 första stycket i EUF- fördraget. Enligt andra stycket i den artikeln ska mål, innehåll, omfattning och varaktighet för delegeringen av befogenhet uttryckligen avgränsas i lagstiftningsakterna. I kodexen framgår dessa avgränsningar av artikel 284.

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av unionstullkodexen har kommissionen tilldelats genomförande- befogenheter i enlighet med artikel 291.2 i EUF-fördraget. Av skäl 5 i kodexen framgår att dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter. I artikel 285 i kodexen preciseras i vilken utsträckning förordning (EU) nr 182/2011 ska vara tillämplig.

I januari 2014 presenterade kommissionen utkast till delegerad förordning och genomförandeförordning avseende unionstullkodexen. Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2446 av den 28 juli 2015 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 vad gäller närmare regler avseende vissa bestämmelser i unionens tullkodex överlämnades till Europaparlamentet och rådet för synpunkter den 21 augusti 2015. I slutet av oktober 2015 stod det klart att vare sig Europaparlamentet eller rådet invände mot den delegerade förordningen.

Den 24 november 2015 fattade kommissionen beslut om Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 om närmare regler för genomförande av vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen.

Såväl den delegerade förordningen som genomförandeförordningen har publicerats i Europeiska unionens officiella tidning den 29 december 2015.

En sammanfattning av unionstullkodexen finns i avsnitt 5.

Prop. 2015/16:79

103

Prop. 2015/16:79 4.3

Nationella bestämmelser

Inför Sveriges EU-inträde tillsatte regeringen en utredning med uppgift att ”lämna förslag till utformningen av tull- och tullfrihetslagstiftningen vid ett svenskt medlemskap i EG” (dir. 1993:78). Utredningsarbetet redovisades i betänkandet Tullagstiftningen och EG (SOU 1994:89). Betänkandet innehöll de förslag till ändringar som ansågs nödvändiga inför anslutningen till EU. Förslagen låg till grund för prop. 1994/95:34. Eftersom såväl betänkandet som propositionen arbetades fram under stor tidspress baserades arbetet till stora delar på den tullagstiftning och de tekniska lösningar som fanns före inträdet i EU.

Vid det svenska EU-inträdet den 1 januari 1995 infördes en ny tullag, tullagen (1994:1550), och en ny tullförordning, tullförordningen (1994:1558). Dessa författningar kompletterade gemenskapstullkodexen och dess tillämpningsföreskrifter inom Finansdepartementets ansvars- område. Samtidigt infördes lagen (1994:1548) om vissa tullförfaranden med ekonomisk verkan, m.m., och förordningen (1994:1606) om vissa tullförfaranden med ekonomisk verkan, m.m. Dessa författningar kompletterar gemenskapstullkodexen och dess tillämpningsföreskrifter inom Utrikesdepartementets ansvarsområde.

Eftersom 1994 års tullag tillkom under stor tidspress blev det snart nödvändigt att göra en översyn, vilket föranledde regeringen att 1997 tillsätta en utredning (dir. 1996:103). Enligt direktiven skulle utredningen se över huvuddelen av den svenska tullagstiftning som faller inom Finansdepartementets ansvarsområde.

Regeringen beslutade 1998 att ge utredningen tilläggsdirektiv (dir. 1998:86). Enligt dessa skulle utredningen lämna förslag till nya bestämmelser om överklagande i tullagen (1994:1550) med anledning av den förestående omorganisationen av Tullverket. Utredningen överläm- nade i oktober 1998 delbetänkandet Tullagens överklaganderegler m.m. vid en omorganisation av Tullverket (SOU 1998:127).

I april 1999 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande En ny tullag (SOU 1999:54). Genom prop. 1999/2000:126 överlämnade regeringen sitt förslag till ny tullag, vilket byggde på förslagen i utredningens slutbetänkande, till riksdagen. Den nu gällande tullagen (2000:1281) trädde i kraft den 1 januari 2001. Samtidigt med tullagen infördes också tullförordningen (2000:1306).

5

Den nya tullkodexen för unionen

 

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013

av den

9 oktober

2013 om fastställande av en tullkodex för

unionen

 

(unionstullkodexen) har antagits av Europaparlamentet och rådet med

 

beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-

 

fördraget), särskilt artiklarna 33, 114 och 207, vilka avser tullsamarbete,

 

tillnärmning av lagstiftning samt den gemensamma handelspolitiken.

 

EUF-fördraget ger EU exklusiv befogenhet på bl.a. den gemensamma

104

handelspolitikens område, se artikel 3.1 i det fördraget. Att en EU-

 

förordning till alla delar är bindande och direkt tillämplig i varje Prop. 2015/16:79 medlemsstat framgår av artikel 288 i samma fördrag.

Unionstullkodexen består av 59 skäl, 288 artiklar, som är indelade i nio avdelningar, och en bilaga, som innehåller en jämförelsetabell avseende unionstullkodexen och förordning (EG) nr 450/2008 (se avsnitt 4.2). Detta avsnitt innehåller en sammanfattning av unionstullkodexen. Kodexen finns i bilaga 1. En rättelse till kodexen finns i bilaga 2.

5.1Nyheter i unionstullkodexen

En del av de ändringar som har gjorts i unionstullkodexen är av redaktionell och lagteknisk natur men det har också gjorts väsentliga ändringar i sak. Dessa är i huvudsak följande.

Elektronisk kommunikation (skäl 17). I det s.k. e-tullbeslutet (se avsnitt 4.2) fastställdes principen om att all framtida tullhantering skulle vara elektronisk, eftersom det är av grundläggande betydelse för att underlätta handeln och samtidigt sörja för effektiva tullkontroller, vilket både minskar företagens kostnader och riskerna för samhället. I kodexen införs den rättsliga ram inom vilken e-tullbeslutet kan genomföras. Av artikel 6.1 framgår att alla utbyten av uppgifter mellan tullmyndigheterna samt mellan ekonomiska aktörer och tullmyndigheterna ska ske med hjälp av elektronisk databehandlingsteknik, liksom lagring av de uppgifter som krävs enligt tullagstiftningen.

Centraliserad klarering (skäl 44). Centraliserad klarering är en förenkling som innebär att en person får inge en tulldeklaration till det ansvariga tullkontoret på den ort där personen är etablerad för varor som anmälts vid ett annat tullkontor, se artikel 179.1. Det motsvarar det förfarande som i gemenskapstullkodexen kallas enhetstillstånd för förenklade förfaranden. Av skäl 18 framgår att den procedur som nu används för det förfarandet kommer att behållas tills de nödvändiga elektroniska systemen för centraliserad klarering har tagits i drift och EU-kommissionen kommer att specificera närmare hur detta ska ske.

Särskilda förfaranden (skälen 47 och 50). De särskilda förfarandena i unionstullkodexen motsvarar det som i gemenskapstullkodexen benämndes tullförfaranden med ekonomisk verkan. Syftet med de nya bestämmelserna är att fastställa gemensamma och enkla regler som kompletteras med en mindre uppsättning regler för varje särskilt förfarande för att göra det enklare för de ekonomiska aktörerna. En konkret förändring är att ett enda förfarande för aktiv förädling införs. Det sker genom att aktiv förädling (suspensionssystemet) slås samman med bearbetning under tullkontroll och att aktiv förädling (restitutionssystemet) avskaffas. De fördelar som förut erbjudits inom ramen för dessa tullförfaranden finns kvar men har samlats i det nya förfarandet som enbart benämns aktiv förädling.

Allmänna ursprungsregler (artiklarna 60 och 62). En viktig förändring i unionstullkodexen gäller de allmänna ursprungsreglerna. Genom dessa regler fastställs en varas ursprung, dvs. varifrån varan kommer. Reglerna används för att man ska kunna tillämpa handelspolitiska skydds- instrument och av handelsstatistiska skäl. En grundläggande regel för att

105

Prop. 2015/16:79 fastställa en varas ursprung är att en vara som framställts i två eller flera länder får ursprung i det land där den genomgick den sista väsentliga bearbetningen, jfr art 60.2 i unionstullkodexen. Genom gemenskapstull- kodexen och tillämpningsföreskrifterna till den fastställdes det för ett fåtal produkter vilka behandlingar som ger ursprung. Unionstullkodexen gör det möjligt att införa produktspecifika urspungsregler för alla produkter, se art 62.

Den fortsatta genomgången av kodexens innehåll följer dess indelning i avdelningar och rubriksättning.

5.2Allmänna bestämmelser (avdelning I)

Avdelning I innehåller 55 artiklar, indelade i tre kapitel:

kapitel 1, Tullagstiftningens tillämpningsområde, tullens uppgifter och definitioner (artiklarna 1–5),

kapitel 2, Personers rättigheter och skyldigheter enligt tullag- stiftningen (artiklarna 6–52), och

kapitel 3, Valutaomräkning och tidsfrister (artiklarna 53–55).

I unionstullkodexen fastställs de allmänna regler och förfaranden som ska tillämpas på varor som förs in i eller ut ur EU:s tullområde. Kodexen ska tillämpas enhetligt inom hela detta tullområde. Detta framgår av artikel 1.1. I artikel 4 definieras EU:s tullområde. Andra viktiga begrepp, exempelvis ”tullagstiftning”, definieras i artikel 5.

Av artikel 3 framgår att tullmyndigheterna har det primära ansvaret för att övervaka EU:s internationella handel och därigenom bidra till en rättvis och öppen handel, till genomförandet av de externa aspekterna av den inre marknaden, den gemensamma handelspolitiken och annan gemensam politik på unionsnivå som har betydelse för handeln och till säkerhet i hela leveranskedjan. Tullmyndigheterna ska vidta åtgärder med särskilt följande syften: a) att skydda EU:s och dess medlemsstaters ekonomiska intressen, b) att skydda EU från illojal och olaglig handel samtidigt som legitim affärsverksamhet får stöd, c) att säkerställa EU:s och dess invånares säkerhet och skydd, samt skyddet av miljön, vid behov i nära samarbete med andra myndigheter och d) att bevara en lämplig balans mellan tullkontroll och att underlätta den lagliga handeln.

I unionstullkodexen införs enligt skäl 17 den rättsliga ram inom vilken Europaparlamentets och rådets beslut nr 70/2008/EG av den 15 januari 2008 om en papperslös miljö för tullen och handeln genomförs, särskilt den rättsliga principen att alla tull- och handelstransaktioner hanteras elektroniskt. Principen kommer till uttryck i artikel 6.1 där det sägs att alla utbyten av uppgifter, såsom deklarationer, ansökningar eller beslut, mellan tullmyndigheterna, eller mellan dessa och ekonomiska aktörer (se artikel 5.5), och lagring av de uppgifter som krävs enligt tullagstiftningen ska ske med hjälp av elektronisk databehandlingsteknik, utom i vissa fall som framgår av punkterna 3 och 4 i artikel 6. Som framgår av artikel 16.1 ska medlemsstaterna samarbeta med kommissionen för att utveckla, underhålla och använda elektroniska system för utbyte av uppgifter mellan olika tullmyndigheter och med kommissionen samt för lagring av sådan information i enlighet med kodexen.

106

Alla uppgifter som tullmyndigheterna får vid utövandet av sin verksamhet, och som är av konfidentiell natur eller tillhandahålls på konfidentiell grund, ska enligt artikel 12 omfattas av ett krav på tystnadsplikt. Uppgifterna får i princip inte röjas av de behöriga myndigheterna utan uttryckligt tillstånd av den person eller myndighet som tillhandahållit dem, såvida inte tullmyndigheterna är skyldiga eller bemyndigade att röja uppgifterna enligt gällande bestämmelser, särskilt beträffande uppgiftsskydd, eller i samband med rättsliga förfaranden. Om uppgifter röjs eller meddelas ska det ske så att en lämplig nivå på uppgiftsskyddet säkerställs i full överensstämmelse med gällande bestämmelser om uppgiftsskydd.

Tullmyndigheter och ekonomiska aktörer får enligt artikel 13 ha ett utbyte av uppgifter som inte särskilt föreskrivs i tullagstiftningen, särskilt om det sker inom ramen för ömsesidigt samarbete för att identifiera och motverka risk (se artikel 5.7). Ett sådant utbyte får ske enligt ett skriftligt avtal och får inbegripa rätt för tullmyndigheterna att få tillträde till de ekonomiska aktörernas datorsystem. Alla uppgifter som en part tillhandahåller den andra parten inom ramen för utbytet ska vara konfidentiella, såvida inte parterna kommit överens om något annat.

Varje person som direkt eller indirekt är involverad i fullgörandet av tullformaliteter eller i tullkontroller ska enligt artikel 15, på tullmyndigheternas begäran och inom föreskriven tid, tillhandahålla dessa myndigheter alla nödvändiga dokument och uppgifter i lämplig form, och ge dem all nödvändig hjälp för att fullgöra dessa formaliteter eller kontroller. En person, eller ett tullombud (se nedan) för personen i fråga, som inger en tulldeklaration, en deklaration för tillfällig lagring, en summarisk införseldeklaration, en summarisk utförseldeklaration, en deklaration om återexport eller en anmälan om återexport till tullmyndigheterna, eller en ansökan om ett tillstånd eller något annat beslut, ansvarar för att de uppgifter som lämnas i deklarationen, i anmälan eller i ansökan är riktiga och fullständiga, att de dokument som lämnas till stöd för deklarationen, anmälan eller ansökan är äkta, riktiga och fullständiga och, i tillämpliga fall, att alla skyldigheter när det gäller hänförande av de berörda varorna till det berörda tullförfarandet eller genomförande av de godkända transaktionerna är fullgjorda.

Varje person får enligt artikel 18 utse ett tullombud (se definition i artikel 5.6). Detta ombudskap får vara direkt, varvid tullombudet ska agera i en annan persons namn och för dennes räkning, eller indirekt, varvid tullombudet ska agera i eget namn men för en annan persons räkning. Ett tullombud ska vara etablerat i unionens tullområde. Medlemsstaterna får i enlighet med unionslagstiftningen fastställa de villkor på vilka ett tullombud får tillhandahålla tjänster i den medlemsstat där denne är etablerad. Vid sina kontakter med tullmyndigheterna ska tullombud enligt artikel 19 uppge att de agerar för huvudmannens räkning och ange om ombudskapet i tullfrågor är direkt eller indirekt. Tullmyndigheterna får kräva att personer som uppger att de agerar som tullombud styrker att de har fullmakt från personen de företräder.

Med ”beslut” förstås enligt artikel 5.39 varje åtgärd av tull- myndigheterna i fråga om tullagstiftningen (se artikel 5.2) för att ta ställning i ett visst fall, och då denna åtgärd har rättslig verkan för den eller de berörda personerna. Enligt skäl 22 bör alla beslut som avser

Prop. 2015/16:79

107

Prop. 2015/16:79

tillämpningen av tullagstiftning, inbegripet beslut som avser bindande

 

besked, omfattas av samma regler. I artiklarna 22–37 finns bestämmelser

 

om sådana beslut. Besluten ska vara giltiga i hela unionen (se artikel 26)

 

och kan upphävas (se artikel 27) eller ändras eller återkallas (se artikel

 

28) om de inte är förenliga med tullagstiftningen eller med tolkningen av

 

denna lagstiftning. Som framgår av artikel 22.7 ska ett beslut som är

 

negativt för den sökande innehålla en beskrivning av de grunder på vilka

 

det baseras och en hänvisning till rätten att överklaga enligt artikel 44 (se

 

nedan).

 

Enligt skäl 24 bör pålitliga ekonomiska aktörer som följer

 

bestämmelserna få ställning som godkänd ekonomisk aktör under

 

förutsättning att de har beviljats tillstånd för tullförenkling eller för

 

säkerhet och skydd. Beroende på vilken typ av tillstånd som har beviljats

 

bör godkända ekonomiska aktörer dra största möjliga nytta av en utbredd

 

användning av tullförenklingar eller dra nytta av lättnader i fråga om

 

säkerhet och skydd. De bör också behandlas på ett mer förmånligt sätt

 

när det gäller tullkontroller, t.ex. genom färre fysiska och

 

dokumentbaserade kontroller. I artiklarna 38–41 finns bestämmelser om

 

ansökan om och beviljande av status som godkänd ekonomisk aktör.

 

Pålitliga ekonomiska aktörer som efterlever bestämmelserna bör enligt

 

skäl 25 kunna dra nytta av ett internationellt erkännande av status som

 

godkänd ekonomisk aktör.

 

En effektivisering av tullförfarandena i en elektronisk miljö förutsätter

 

enligt skäl 23 att tullmyndigheterna från olika medlemsstater delar på

 

ansvaret. Det är nödvändigt att säkerställa effektiva, avskräckande och

 

proportionella sanktioner på lämplig nivå på hela den inre marknaden. I

 

artikel 42.1 åläggs varje medlemsstat att fastställa sanktioner för

 

överträdelser av tullagstiftningen.

 

I enlighet med Europeiska unionens stadga om de grundläggande

 

rättigheterna är det enligt skäl 27 nödvändigt att föreskriva att alla

 

personer har rätt att överklaga varje beslut som fattas av

 

tullmyndigheterna och att varje person har rätt att bli hörd innan ett

 

beslut fattas som skulle beröra denne negativt. Begränsningar av denna

 

rätt kan dock vara motiverade, i synnerhet om typen eller omfattningen

 

av hotet mot säkerheten och skyddet för unionen och dess invånare, mot

 

människors, djurs och växters hälsa, mot miljön eller mot konsumenter

 

så kräver. Rätten att överklaga ett faktiskt beslut kommer till uttryck i

 

artikel 44.1 första stycket. Av artikel 44.1 andra stycket framgår att varje

 

person som hos tullmyndigheterna har ansökt om ett beslut och som inte

 

inom den tidsfrist som anges i artikel 22.3 har fått ett sådant beslut också

 

ska ha rätt att överklaga. I artikel 22.3 i kodexen fastställs dels i första

 

stycket den tidsfrist inom vilken ett beslut ska fattas, dvs. utan dröjsmål

 

och senast inom 120 dagar från den dag då ansökan har godtagits, om

 

inget annat föreskrivs, dels i andra stycket att tullmyndigheterna ska

 

underrätta den sökande om de inte kan fatta ett beslut i tid, skälen för det

 

och den ytterligare tid som de bedömer vara nödvändig för att kunna

 

fatta ett beslut. Om inget annat föreskrivs ska denna ytterligare tid uppgå

 

till högst 30 dagar. En förlängning kan även ske på den sökandes

 

begäran. Enligt artikel 44.4 ska medlemsstaterna se till att förfarandet för

 

överklaganden gör det möjligt att skyndsamt bekräfta eller rätta till beslut

108

som fattats av tullmyndigheterna. Även om denna bestämmelse enligt sin

ordalydelse synes ta sikte enbart på överklagande enligt artikel 44.1 Prop. 2015/16:79 första stycket, så torde man kunna anta att kravet på skyndsamhet också

ska gälla för överklagande enligt artikel 44.1 andra stycket. Tullmyndigheterna får enligt artikel 46.1 genomföra alla tullkontroller

som de anser nödvändiga. Kontrollerna kan särskilt bestå i att undersöka varor, utföra provtagning, kontrollera att de uppgifter som lämnas i en deklaration eller en anmälan är riktiga och fullständiga, kontrollera att dokument finns och är äkta, riktiga och giltiga, granska ekonomiska aktörers räkenskaper och annan bokföring eller undersöka transportmedel, bagage och andra varor som personer för med sig eller bär på sig samt utföra officiella undersökningar och andra liknande handlingar. Kontrollerna ska enligt artikel 46.2 främst baseras på riskanalys som görs med hjälp av elektronisk databehandlingsteknik i syfte att identifiera och bedöma risker och utarbeta nödvändiga motåtgärder. Om andra kontroller än tullkontroller ska genomföras av andra behöriga myndigheter än tullmyndigheterna i fråga om samma varor, ska enligt artikel 47.1 tullmyndigheterna i nära samarbete med de andra myndigheterna om möjligt göra dessa kontroller vid samma tidpunkt och på samma plats som tullkontrollerna, varvid tullmyndigheterna ska ha den samordnande rollen för kontrollerna. I syfte att minimera risker och bekämpa bedrägerier får enligt artikel 47.2 informationsutbyte ske mellan tullmyndigheterna och andra behöriga myndigheter och mellan de behöriga myndigheterna och kommissionen.

I artiklarna 51–55 finns slutligen bestämmelser om bevarande av dokument och andra uppgifter, avgifter och kostnader samt valuta- omräkning och tidsfrister.

5.3Faktorer som ska läggas till grund för tillämpningen av import- eller exporttullar och andra åtgärder beträffande varuhandel (avdelning II)

Avdelning II innehåller 21 artiklar, indelade i tre kapitel:

kapitel 1, Gemensamma tulltaxan och varors klassificering enligt tulltaxan (artiklarna 56–58),

kapitel 2, Varors ursprung (artiklarna 59–68), och

kapitel 3, Varors värde för tulländamål (artiklarna 69–76).

Import- och exporttullar som ska betalas ska enligt artikel 56.1 grunda

 

sig på Gemensamma tulltaxan. Att Gemensamma tulltaxan ska omfatta

 

bl.a. Kombinerade nomenklaturen för varor enligt rådets förordning

 

(EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistik-

 

nomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan framgår av artikel 56.2.

 

Vid tillämpning av Gemensamma tulltaxan ska enligt artikel 57.1

 

klassificering enligt tulltaxan av varor innebära att man fastställer enligt

 

vilket undernummer eller enligt vilken ytterligare underuppdelning av

 

Kombinerade nomenklaturen dessa varor ska klassificeras.

 

Varors ursprung kan vara förmånsberättigande eller icke-

 

förmånsberättigande. Om varor har förmånsberättigande ursprung så

 

omfattas de av bestämmelser om förmånstull, jfr artikel 56.2 d eller e. I

109

Prop. 2015/16:79 artiklarna 60 och 61 fastställs regler för att bestämma icke- förmånsberättigande ursprung och i artikel 64 fastställs regler för att bestämma förmånsberättigande ursprung.

För tillämpningen av Gemensamma tulltaxan och icke-tariffära åtgärder som fastställs i unionsbestämmelser på särskilda områden som rör varuhandeln ska enligt artikel 69 varors tullvärde fastställas. Detta ska göras i enlighet med artiklarna 70 och 74. Enligt artikel 70.1 ska grundvalen för varors tullvärde vara transaktionsvärdet, dvs. det pris som faktiskt betalats eller ska betalas för varorna när de säljs för export till unionens tullområde, vid behov justerat. Det pris som faktiskt betalats eller ska betalas ska enligt artikel 70.2 utgöras av hela den betalning som gjorts eller ska göras av köparen till säljaren eller av köparen till en tredje part till förmån för säljaren för de importerade varorna och inkluderar alla betalningar som gjorts eller ska göras som ett villkor för försäljningen av den importerade varan. Om varors tullvärde inte kan fastställas enligt artikel 70, ska det fastställas genom att metoderna i artikel 74 tillämpas.

5.4Tullskuld och garantier (avdelning III)

Avdelning III innehåller 50 artiklar, indelade i fyra kapitel:

kapitel 1, Uppkomst av en tullskuld (artiklarna 77–88),

kapitel 2, Garanti för en potentiell eller befintlig tullskuld (artiklarna 89–100),

kapitel 3, Uppbörd, betalning, återbetalning och eftergift av import- eller exporttullbelopp (artiklarna 101–123), och

kapitel 4, Upphörande av tullskuld (artiklarna 124–126).

Med ”tullskuld” förstås enligt artikel 5.18 en persons skyldighet att betala den importtull eller den exporttull som gäller för särskilda varor enligt gällande tullagstiftning.

Vid import uppkommer enligt artikel 77 en tullskuld genom att icke- unionsvaror som omfattas av importtullar hänförs till något av följande tullförfaranden: övergång till fri omsättning, inbegripet bestämmelserna om slutanvändning, eller tillfällig införsel med partiell befrielse från importtullar. Tullskulden uppkommer vid den tidpunkt då tulldeklarationen godtas. Deklaranten ska vara gäldenär. Vid indirekt ombudskap (se artikel 18.1) ska också den person för vars räkning tulldeklarationen görs vara gäldenär.

Vid export uppkommer enligt artikel 81 en tullskuld genom att exporttullpliktiga varor hänförs till förfaranden som avser export eller passiv förädling. Tullskulden uppkommer vid den tidpunkt då tulldeklarationen godtas. Deklaranten ska vara gäldenär. Vid indirekt ombudskap ska också den person för vars räkning tulldeklarationen görs vara gäldenär.

Bestämmelser om tullskuld som uppkommer genom bristande efterlevnad finns i artikel 79 för varor som omfattas av importtull och i artikel 82 för varor som omfattas av exporttull.

Vid import eller export uppkommer enligt artikel 83 en tullskuld även om den gäller varor som är föremål för någon form av förbud eller

110

restriktioner vid import eller export. Någon tullskuld uppkommer emellertid inte vid olaglig införsel i EU:s tullområde av falsk valuta eller införsel i EU:s tullområde av annan narkotika och andra psykotropa ämnen än den narkotika och de psykotropa ämnen som noggrant övervakas av de behöriga myndigheterna i syfte att användas för medicinska och vetenskapliga ändamål. Om flera personer är gäldenärer för det import- eller exporttullbelopp som motsvarar en och samma tullskuld ska de enligt artikel 84 solidariskt ansvara för betalningen av det beloppet. En tullskuld anses enligt artikel 87.1 uppkomma på den plats där den tulldeklaration eller deklaration om återexport som avses i artiklarna 77 och 81 (se ovan) inges. I alla andra fall ska platsen för uppkomst av tullskuld vara den plats där de omständigheter uppstår som förorsakar skulden.

För att bättre skydda EU:s och medlemsstaternas ekonomiska intressen bör en garanti enligt skäl 36 täcka odeklarerade eller felaktigt deklarerade varor i en sändning eller deklaration för vilka den ställs. I artiklarna 89–100 finns bestämmelser om garanti för en potentiell eller befintlig tullskuld, vilken motsvarar import- eller exporttullbeloppet och de andra avgifter som ska betalas i samband med import eller export av varor. Enligt artikel 92.1 får en garanti ställas i form av en kontant deposition eller något annat betalningsmedel som av tullmyndigheterna erkänns som likvärdigt med en kontant deposition eller ett åtagande från en borgensman (se artikel 94) eller i någon annan form som ger likvärdig säkerhet för att det import- eller exporttullbelopp som motsvarar tullskulden och andra avgifter kommer att betalas. Tullmyndigheterna ska enligt artikel 98.1 omedelbart frisläppa garantin, när tullskulden eller betalningsskyldigheten avseende andra avgifter har upphört eller inte längre kan uppkomma.

Det import- eller exporttullbelopp som ska betalas ska enligt artikel 101.1 fastställas av de tullmyndigheter som är behöriga för den plats där tullskulden har uppkommit eller anses ha uppkommit i enlighet med artikel 87 (se ovan), så snart som de har nödvändiga uppgifter. Gäldenären ska enligt artikel 102.1 underrättas om tullskulden. Detta gäller enligt artikel 103.1 inte efter utgången av en period om tre år efter den dag då tullskulden uppkom. Denna treårsperiod ska förlängas till minst fem år och högst tio år i enlighet med nationell lagstiftning, när tullskulden har uppkommit på grund av en handling som när den utfördes skulle ha kunnat ge upphov till straffrättsliga förfaranden, se artikel 103.2.

Import- eller exporttullbelopp motsvarande en tullskuld som gäldenären underrättats om i enlighet med artikel 102 (se ovan) ska enligt artikel 108.1 betalas av denne inom den tid som föreskrivs av tullmyndigheterna. Tidsfristen får inte överskrida tio dagar från och med det att gäldenären underrättats om tullskulden. Tullmyndigheterna får förlänga tidsfristen på ansökan av gäldenären. Betalning ska enligt artikel 109.1 ske kontant eller på något annat sätt med liknande betalningseffekt, inbegripet genom justering av ett kreditsaldo i enlighet med nationell lagstiftning. Tullmyndigheterna kan bevilja anstånd i 30 dagar med betalningen, se artiklarna 110 och 111.1. Om import- eller export- tullbeloppet inte har betalats inom föreskriven tid, ska tullmyndigheterna enligt artikel 113 säkerställa betalning av det beloppet med alla medel

Prop. 2015/16:79

111

Prop. 2015/16:79 som står till buds enligt den berörda medlemsstatens lagstiftning. Dröjsmålsränta kan debiteras för import- eller exporttullbelopp som inte har betalats i tid, se artikel 114.

Att import- eller exporttullbelopp kan återbetalas eller efterges framgår av artikel 116.1. Återbetalning eller eftergift kan ske av något av följande skäl: a) import- eller exporttull har tagits ut med ett för stort belopp (se artikel 117), b) varorna är defekta eller uppfyller inte villkoren i avtalet (se artikel 118), c) de berörda myndigheterna har begått ett fel (se artikel 119), eller d) av rättviseskäl (se artikel 120).

Vilka tidsfrister som gäller för ansökan om återbetalning eller eftergift framgår av artikel 121.

Av artikel 124.1 framgår elva fall som medför att en tullskuld vid import eller export upphör. Det är exempelvis genom betalning av import- eller exporttullbeloppet eller genom att import- eller exporttullbeloppet efterges.

5.5Införsel av varor i unionens tullområde (avdelning IV)

Avdelning IV innehåller 26 artiklar, indelade i två kapitel:

kapitel 1, Summarisk införseldeklaration (artiklarna 127–132), och

kapitel 2, Varors ankomst (artiklarna 133–152).

Varor som förs in i EU:s tullområde (se artikel 4) ska enligt artikel 127.1 omfattas av en summarisk införseldeklaration. Deklarationen ska enligt huvudregeln i artikel 127.3 inges till tullkontoret för första införsel inom en särskild tidsfrist, innan varorna förs in i unionens tullområde. Den ska innehålla de upplysningar som krävs för riskanalys av säkerhets- och skyddsskäl, jfr artikel 128. Någon deklaration behöver enligt artikel 127.2 a inte lämnas i fråga om transportmedel och varor som transporteras på dessa som endast passerar genom territorialvatten eller luftrum inom EU:s tullområde utan att göra uppehåll.

Varor som förs in i unionens tullområde ska enligt artikel 134.1 omfattas av tullövervakning och får underkastas tullkontroller från och med tidpunkten för införseln. Varorna ska enligt artikel 135.1 utan dröjsmål transporteras via den rutt som tullmyndigheterna angivit, och enligt deras anvisningar, till det tullkontor som utsetts av tullmyndigheterna, till någon annan plats som de anvisat eller godkänt eller till en frizon. Omedelbart vid ankomst till någon av dessa platser ska enligt artikel 139.1 införseln av varorna anmälas till tullen.

Vid den tidpunkt varorna anmäls till tullen ska icke-unionsvaror enligt artikel 144 anses vara i tillfällig lagring. I den svenska språkversionen står det egentligen ”ska hänföras till tillfällig lagring”. Det synes vara en felöversättning, i exempelvis de engelska och danska språkversionerna har motsvarande fras lydelsen ”shall be in temporary storage” respektive ”skal være under midlertidig opbevaring”. Icke-unionsvaror i tillfällig lagring ska enligt artikel 149 hänföras till ett tullförfarande eller återexporteras inom 90 dagar. Om inget annat föreskrivs ska deklaranten enligt artikel 150 fritt få välja till vilket tullförfarande varorna ska

hänföras, enligt villkoren för det förfarandet, oberoende av varornas

112

beskaffenhet, mängd, ursprungsland, avsändningsland eller destinations- Prop. 2015/16:79 land.

5.6Allmänna regler om tullstatus, hänförande av varor till ett tullförfarande, kontroll, frigörande och bortskaffande av varor (avdelning V)

Avdelning V innehåller 48 artiklar, indelade i fyra kapitel:

kapitel 1, Varors tullstatus (artiklarna 153–157),

kapitel 2, Hänförande av varor till ett tullförfarande (artiklarna 158– 187),

kapitel 3, Kontroll och frigörande av varor (artiklarna 188–196), och

kapitel 4, Bortskaffande av varor (artiklarna 197–200).

Alla varor som befinner sig i unionens tullområde ska enligt artikel

 

153.1 antas ha tullstatus som unionsvaror, såvida inte det fastställs att de

 

inte har tullstatus som unionsvaror. Varorna förlorar sin tullstatus som

 

unionsvaror och blir icke-unionsvaror, om de exempelvis förs ut ur

 

unionens tullområde, i den mån reglerna om intern transitering inte är

 

tillämpliga, eller har hänförts till förfarandet för extern transitering, ett

 

förfarande för lagring eller förfarandet för aktiv förädling, i den mån det

 

är tillåtet enligt tullagstiftningen, se artikel 154.

 

Alla varor som ska hänföras till ett tullförfarande, utom förfarandet för

 

frizoner, ska enligt artikel 158.1 omfattas av en tulldeklaration som är

 

anpassad till förfarandet i fråga. Tulldeklarationen ska, utom i särskilda

 

fall, inges genom elektronisk databehandlingsteknik, jfr artikel 158.2, till

 

ett behörigt tullkontor, se artikel 159. Tulldeklarationen kan vara en

 

standardtulldeklaration eller en förenklad tulldeklaration, se artiklarna

 

162–165 respektive 166–169. En tulldeklaration får enligt artikel 170.1

 

inges av varje person som kan lämna alla de uppgifter som krävs för

 

tillämpningen av bestämmelserna om det tullförfarande för vilket varorna

 

deklareras. Denna person, dvs. deklaranten, ska även vara i stånd att

 

anmäla eller låta anmäla varornas ankomst till tullen. Deklaranten ska,

 

utom i vissa undantagsfall, vara etablerad i unionens tullområde, se

 

artikel 170.2 och 170.3. Om tulldeklarationen uppfyller villkoren för vad

 

som gäller för hänförande av varor till ett tullförfarande ska den enligt

 

artikel 172.1 omedelbart godtas av tullmyndigheterna, förutsatt att de

 

varor som den avser har anmälts till tullen. Att en godtagen

 

tulldeklaration kan ändras eller ogiltigförklaras framgår av artikel 173

 

respektive 174. Andra förenklingar än förenklad tulldeklaration som

 

unionstullkodexen ger utrymme för är centraliserad klarering, se

 

artiklarna 179–181, och registrering i deklarantens bokföring, se

 

artiklarna 182–184.

 

I syfte att kontrollera riktigheten av uppgifterna i en godtagen

 

tulldeklaration får tullmyndigheterna enligt artikel 188 granska

 

deklarationen och de styrkande handlingarna och begära att deklaranten

 

lämnar andra handlingar samt undersöka varorna och ta prover för analys

 

eller för fördjupad undersökning av varorna, jfr artiklarna 189 och 190.

 

Resultatet vid en kontroll av en tulldeklaration ska enligt artikel 191.1

 

användas vid tillämpningen av bestämmelserna om det tullförfarande till

113

 

Prop. 2015/16:79 vilket varorna hänförs. Resultatet av kontrollen har enligt artikel 191.3 samma bevisvärde i hela EU:s tullområde.

Om villkoren för att hänföra varorna till förfarandet i fråga är uppfyllda och förutsatt att eventuella restriktioner har tillämpats och att varorna inte är föremål för några förbud, ska tullmyndigheterna enligt artikel 194.1 frigöra varorna så snart uppgifterna i tulldeklarationen har kontrollerats eller godtagits utan kontroll.

Varor kan enligt unionstullkodexen bortskaffas på tre sätt: förstöring av varor enligt artikel 197, försäljning av varor enligt artikel 198.1 eller överlåtelse av varor till staten enligt artikel 199.

5.7Övergång till fri omsättning och befrielse från importtullar (avdelning VI)

Avdelning VI innehåller nio artiklar, indelade i två kapitel:

kapitel 1, Övergång till fri omsättning (artiklarna 201 och 202), och

kapitel 2, Befrielse från importtullar (artiklarna 203–209).

Eftersom övergång till fri omsättning är ett av de allra viktigaste tullförfarandena har detta förfarande behandlats i ett eget, om än kort, kapitel i unionstullkodexen. Huvudregeln avseende förfarandet framgår av artikel 201. Icke-unionsvaror, som är avsedda att släppas ut på unionens marknad eller är avsedda för privat användning eller konsumtion inom EU:s tullområde, ska hänföras till förfarandet för övergång till fri omsättning. En övergång till fri omsättning medför att tillämpliga importtullar tas ut, att andra eventuella avgifter tas ut i enlighet med gällande bestämmelser för dessa avgifter, att handelspolitiska åtgärder (jfr artikel 202) och förbud och restriktioner tillämpas, i den mån de inte ska tillämpas i ett tidigare skede, samt att de övriga formaliteter som införts för import av varorna fullgörs. Övergång till fri omsättning innebär att icke-unionsvaror får tullstatus som unionsvaror.

I övrigt innehåller avdelning VI i artiklarna 203–209 bestämmelser om befrielse från importtullar för varor som återinförs till unionens tullområde i samma skick som de var i när de exporterades och för produkter från havsfiske och andra produkter som hämtats ur havet.

5.8 Särskilda förfaranden (avdelning VII)

 

Avdelning VII innehåller 53 artiklar, indelade i fem kapitel:

 

– kapitel 1, Allmänna bestämmelser (artiklarna 210–225),

 

– kapitel 2, Transitering (artiklarna 226–236),

 

– kapitel 3, Lagring (artiklarna 237–249),

 

– kapitel 4, Särskild användning (artiklarna 250–254), och

 

– kapitel 5, Förädling (artiklarna 255–262).

 

Varor får enligt artikel 210 hänföras till någon av följande kategorier

 

av särskilda förfaranden: a) transitering, som ska omfatta extern

 

transitering (se artikel 226) och intern transitering (se artikel 227), b)

114

lagring, som ska omfatta lagring i tullager (se artiklarna 240–242) och

 

frizoner (se artiklarna 243–249), c) särskild användning, som ska omfatta tillfällig införsel (se artiklarna 250–253) och slutanvändning (se artikel 254) eller d) förädling, som ska omfatta aktiv förädling (se artiklarna 256–258) och passiv förädling (se artiklarna 259–262).

Tillstånd från tullmyndigheterna krävs enligt artikel 211.1 vid an- vändning av förfarandet för aktiv eller passiv förädling, för tillfällig införsel eller för slutanvändning samt vid drift av anläggningar för lagring i tullager, utom i de fall då den driftansvarige för anläggningen är tullmyndigheten själv.

Ett särskilt förfarande ska enligt artikel 215.1 avslutas när de varor som hänförts till förfarandet, eller de förädlade produkterna, hänförs till ett påföljande tullförfarande, har förts ut ur unionens tullområde, eller har förstörts utan att något avfall återstår, eller överlåts till staten i enlighet med artikel 199 (se avsnitt 5.6). Detta gäller inte för förfarandet för transitering som enligt artikel 215.2 ska avslutas av tullmyndigheterna när de kan fastställa att förfarandet har slutförts på ett korrekt sätt, på grundval av en jämförelse mellan de uppgifter som är tillgängliga vid avgångstullkontoret och de som är tillgängliga vid destinationstull- kontoret.

Varor som har hänförts till tullagerförfarandet eller ett förfarande för förädling eller lagts upp i en frizon får enligt artikel 220 genomgå sådana vanliga former av hantering som är avsedda att bevara dem, förbättra deras utseende eller marknadsmässiga kvalitet eller förbereda dem för distribution eller återförsäljning.

Förfarandet för extern transitering innebär enligt artikel 226 att icke- unionsvaror får transporteras från en plats till en annan inom unionens tullområde utan att omfattas av importtullar eller andra avgifter i enlighet med andra tillämpliga bestämmelser eller handelspolitiska åtgärder, i den mån de inte innebär förbud mot införsel av varor i eller utförsel av varor ur unionens tullområde. Transiteringen kan ske bl.a. enligt förfarandet för extern unionstransitering (se artiklarna 233–236), under vissa förutsättningar i enlighet med TIR-konventionen eller i enlighet med ATA-konventionen/Istanbulkonventionen om en transiteringsbefordran äger rum. I artikel 227 finns en motsvarande bestämmelse avseende unionsvaror.

Ett förfarande för lagring, dvs. tullager (se artiklarna 240–242) eller frizon (se artiklarna 243–249), innebär enligt artikel 237 att icke- unionsvaror får lagras i unionens tullområde utan att omfattas av importtullar eller andra avgifter i enlighet med andra tillämpliga bestämmelser eller handelspolitiska åtgärder, i den mån de inte innebär förbud mot införsel av varor i eller utförsel av varor ur unionens tullområde. Under vissa omständigheter kan också unionsvaror hänföras till ett förfarande för lagring. Varor får enligt artikel 238 kvarstå under ett förfarande för lagring under obestämd tid, såvida inte typen av varor eller deras beskaffenhet vid långtidslagring kan innebära ett hot mot människors eller djurs hälsa, mot växter eller miljön.

Särskild användning omfattar förfarandena för tillfällig införsel och slutanvändning. Förfarandet för tillfällig införsel (tidigare ”temporär import”) innebär enligt artikel 250.1 att icke-unionsvaror som är avsedda för återexport (jfr avsnitt 5.9) får bli föremål för särskild användning i unionens tullområde med fullständig eller partiell befrielse från

Prop. 2015/16:79

115

Prop. 2015/16:79 importtullar, utan att varorna blir föremål för andra avgifter i enlighet med andra tillämpliga bestämmelser eller handelspolitiska åtgärder, i den mån de inte innebär förbud mot införsel av varor i eller utförsel av varor ur unionens tullområde. För att förfarandet ska få användas måste vissa villkor vara uppfyllda, bl.a. att varorna inte får vara avsedda att genomgå någon förändring, förutom normal värdeminskning till följd av att de används. Tullmyndigheterna ska enligt artikel 251 fastställa den tid inom vilken varor som hänförts till förfarandet måste återexporteras eller hänföras till ett påföljande tullförfarande. Denna tid ska vara så lång att ändamålet med den tillåtna användningen kan uppnås. Den totala tid under vilken varor får kvarstå under förfarandet får inte överstiga tio år, förutom vid oförutsedda händelser. Inom ramen för förfarandet för användning för särskilda ändamål får varor enligt artikel 254.1 övergå till fri omsättning tullfritt eller till nedsatt tullsats på grund av deras särskilda användning.

Inom ramen för förfarandet för aktiv förädling får enligt artikel 256 icke-unionsvaror användas i EU:s tullområde i en eller flera förädlingsprocesser (se artikel 5.37) utan att varorna omfattas av importtullar eller andra avgifter i enlighet med andra tillämpliga bestämmelser eller handelspolitiska åtgärder, i den mån de inte för- bjuder införsel av varor i eller utförsel av varor ur unionens tullområde. Förfarandet får användas i andra fall än vid reparationer och förstöring endast när de varor som hänförts till förfarandet kan identifieras i de förädlade produkterna, utom om de använts som produktionstillbehör. Förfarandet får också användas för varor avsedda för att genomgå processer för att uppfylla de tekniska villkoren för deras övergång till fri omsättning samt varor som måste genomgå vanliga former av hantering i enlighet med artikel 220 (se ovan). Tullmyndigheterna ska enligt artikel 257.1 ange den tid inom vilket förfarandet ska avslutas.

Inom ramen för förfarandet för passiv förädling får enligt artikel 259 unionsvaror temporärt exporteras från unionens tullområde för att genomgå förädlingsprocesser. De förädlade produkter som framställts av dessa varor får övergå till fri omsättning med fullständig eller partiell befrielse från importtullar på ansökan av tillståndshavaren eller en annan person som är etablerad på unionens tullområde, förutsatt att den personen har fått tillståndshavarens samtycke och villkoren i tillståndet är uppfyllda. Förfarandet får inte tillåtas för vissa typer av unionsvaror, bl.a. varor vars export medför att importtullar återbetalas eller efterges. Tullmyndigheterna ska ange den tid inom vilken de temporärt exporterade varorna ska återimporteras till unionens tullområde i form av förädlade produkter och övergå till fri omsättning, för att varorna ska kunna omfattas av fullständig eller partiell befrielse från importtullar. De får bevilja en rimlig förlängning av denna tid om tillståndshavaren lämnar in en motiverad ansökan om detta.

5.9Varor som förs ut ur unionens tullområde (avdelning VIII)

Avdelning VIII innehåller 15 artiklar, indelade i sex kapitel:

116

– kapitel 1, Formaliteter inför utförsel av varor (artiklarna 263–266),

Prop. 2015/16:79

kapitel 2, Formaliteter vid utförsel av varor (artiklarna 267 och 268),

kapitel 3, Export och återexport (artiklarna 269 och 270),

kapitel 4, Summarisk utförseldeklaration (artiklarna 271–273),

kapitel 5, Anmälan om återexport (artiklarna 274–276), och

kapitel 6, Befrielse från exporttullar (artikel 277).

Avdelningen innehåller bestämmelser om formaliteter i samband med export av unionsvaror och återexport av icke-unionsvaror ut ur unionens tullområde.

Varor som ska föras ut ur tullområdet ska enligt artikel 263.1 omfattas av en deklaration före avgång som ska inges till det behöriga tullkontoret inom en fastställd tidsfrist innan varorna förs ut ur unionens tullområde. Deklarationen ska enligt artikel 263.3 utgöras av något av följande: en tulldeklaration (jfr artikel 5.12), en deklaration om återexport i enlighet med artikel 270 eller en summarisk utförseldeklaration enligt artikel 271. Deklarationen ska innehålla de uppgifter som krävs för riskanalys av säkerhets- och skyddsskäl, jfr artikel 264. Någon deklaration behöver enligt artikel 263.2 a inte lämnas i fråga om transportmedel och varor som transporteras på dessa som endast passerar genom territorialvatten eller luftrum inom unionens tullområde utan att göra uppehåll.

Varor som ska föras ut ur unionens tullområde ska enligt artikel 267.1 omfattas av tullövervakning och får underkastas tullkontroller.

Det framgår av artikel 277 att unionsvaror som exporteras temporärt från unionens tullområde omfattas av befrielse från exporttullar under förutsättning att de återimporteras.

5.10Elektroniska system, förenklingar, delegering av befogenheter, kommittéförfarande och slutbestämmelser (avdelning IX)

Avdelning IX innehåller 11 artiklar, indelade i fyra kapitel:

kapitel 1, Utveckling av elektroniska system (artiklarna 278–281),

kapitel 2, Förenklingar av tillämpningen av tullagstiftningen (artiklarna 282 och 283),

kapitel 3, Delegering av befogenheter och kommittéförfarande (artiklarna 284 och 285), och

kapitel 4, Slutbestämmelser (artiklarna 286–288).

Enligt unionstullkodexen är elektronisk kommunikation huvudregeln och pappersbaserad kommunikation undantaget, jfr skäl 17 och artikel 6.1. Den 31 december 2020 ska de elektroniska system som krävs för tillämpningen av kodexens bestämmelser senast vara i drift. Under tiden som elektroniska system utvecklas och införs finns i artiklarna 278–281 bestämmelser som gör det möjligt att under en övergångsperiod använda andra metoder för utbyte och lagring av information än elektronisk databehandlingsteknik. I det här sammanhanget kan man också notera den möjlighet EU-kommissionen har enligt artikel 282 att låta en eller flera medlemsstater under en begränsad tid särskilt testa it-relaterade förenklingar av tillämpningen av tullagstiftning.

117

Prop. 2015/16:79 I artiklarna 284 och 285 finns bestämmelser som rör delegerade akter respektive genomförandeakter. Bestämmelserna i unionstullkodexen om denna typ av rättsakter beskrivs närmare i avsnitt 5.11.

I de återstående tre artiklarna, artiklarna 286–288, framgår när kodexen träder i kraft och från vilka tidpunkter den ska tillämpas samt att vissa rättsakter upphör att gälla respektive ändras med anledning av unionstullkodexen, se också avsnitt 9.

 

5.11

Förordningar som meddelas med stöd av

 

 

unionstullkodexen

 

 

Delegerade akter

 

 

För att komplettera eller ändra vissa icke väsentliga delar i unions-

 

tullkodexen har kommissionen getts befogenhet att anta delegerade akter

 

i enlighet med artikel 290.1 första stycket i EUF-fördraget. Enligt andra

 

stycket i den artikeln ska mål, innehåll, omfattning och varaktighet för

 

delegeringen av befogenhet uttryckligen avgränsas i lagstiftningsakterna.

 

I kodexen framgår dessa avgränsningar av artikel 284.

 

Befogenheten att anta delegerade akter framgår av artiklarna 2, 7, 10,

 

20, 24, 31, 36, 40, 62, 65, 75, 88, 99, 106, 115, 122, 126, 131, 142, 151,

 

156, 160, 164, 168, 175, 180, 183, 186, 196, 206, 212, 216, 221, 224,

 

231, 235, 253, 265 och 279. Befogenheten är enligt artikel 284.2

 

tidsbegränsad. Den ges till kommissionen för en period av fem år från

 

och med den 30 oktober 2013 och kan genom tyst medgivande förlängas

 

med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet

 

motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av

 

perioden i fråga.

 

 

Befogenheten får enligt artikel 284.3 när som helst återkallas av

 

Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att

 

delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla.

 

Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska

 

unionens officiella tidning (EUT) eller vid ett senare datum som anges i

 

beslutet. Det påverkar dock inte giltigheten av delegerade akter som

 

redan har trätt i kraft.

 

 

När kommissionen antar en delegerad akt ska den enligt artikel 284.4

 

samtidigt lämnas till Europaparlamentet och rådet. Den delegerade akten

 

ska enligt artikel 284.5 träda i kraft endast om varken parlamentet eller

 

rådet har gjort invändningar mot akten inom en period av två månader

 

från den dag då akten lämnades till parlamentet och rådet, eller om både

 

parlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat

 

kommissionen om att de inte kommer att ha några invändningar. Denna

 

period kan förlängas med två månader på parlamentets eller rådets

 

initiativ.

 

 

 

Genom en särskilt inrättad expertgrupp har medlemsstaterna varit

 

involverade i arbetet med dessa akter.

 

 

Genomförandeakter

 

 

För att säkerställa enhetliga villkor för

genomförandet av unions-

118

tullkodexen har kommissionen tilldelas

genomförandebefogenheter i

enlighet med artikel 291.2 i EUF-fördraget. Av skäl 5 i kodexen framgår Prop. 2015/16:79 att dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och

rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter. I artikel 285 i kodexen preciseras i vilken utsträckning förordning (EU) nr 182/2011 ska vara tillämplig.

Av artikel 285.1 framgår att kommissionen ska biträdas av den s.k. tullkodexkommittén. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

Befogenheten för kommissionen att anta genomförandeakter framgår av artiklarna 8, 11, 17, 21, 25, 32, 37, 41, 50, 54, 58, 63, 66, 68, 76, 100, 107, 123, 132, 138, 143, 152, 157, 161, 165, 169, 176, 178, 181, 184, 187, 193, 200, 207, 209, 213, 217, 222, 225, 232, 236, 239, 266, 268, 273, 276, 281 och 283.

Av dessa artiklar framgår om genomförandeakten ska antas enligt det rådgivande förfarandet, se artikel 285.2 som hänvisar till artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011, eller granskningsförfarandet, se artikel 285.4 som hänvisar till artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011. Tre artiklar, nämligen artiklarna 8, 37 och 123, hänvisar till både det rådgivande förfarandet och granskningsförfarandet. Återstående 45 artiklar hänvisar enbart till granskningsförfarandet.

Genom hänvisningen till artikel 8 i förordning (EU) nr 182/2011 i artikel 285.3 och 285.5 framgår att genomförandeakten i vissa fall ska kunna tillämpas omedelbart.

6 Förslag till en ny tullag

Unionstullkodexen trädde i kraft den 30 oktober 2013 och ska tillämpas fullt ut fr.o.m. den 1 maj 2016, se artiklarna 287 och 288 i kodexen. Den nya kodexen innehåller flera väsentliga nyheter, se avsnitt 5.1. Med anledning av detta är det nödvändigt att ersätta den nuvarande svenska tullagstiftningen, dvs. tullagen (2000:1281) och lagen (1994:1548) om vissa tullförfaranden med ekonomisk verkan, m.m., med ny lagstiftning. Följande överväganden ligger till grund för förslagen.

6.1Ingen uppdelning i två lagar

Regeringens förslag: Lagen om vissa tullförfaranden med ekonomisk verkan, m.m. upphävs och ersätts inte med en ny lag. Relevanta bestämmelser tas in i den nya tullagen.

Utredningens förslag: Överensstämmer inte med regeringens förslag. Utredningen föreslår att tullagen och lagen om vissa tullförfaranden med ekonomisk verkan, m.m. ersätts av en ny tullag och en lag om vissa

tullbestämmelser.

119

Prop. 2015/16:79 Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker utredningens förslag eller har inget att invända mot förslaget. Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) anför att man ställer sig tveksam till direktivet att utredningen ska ha ansvarsfördelningen mellan Finansdepartementet och Utrikedepartementet för olika bestämmelser i den nya tullkodexen i åtanke när den föreslår ny lagstiftning. Swedac menar att en sådan utgångspunkt snarare motverkar en tydlig och enhetlig reglering och föreslår därför att regeringen överväger möjligheten att i mycket större utsträckning slå ihop författningar för att underlätta för såväl myndigheter som ekonomiska aktörer att följa lagstiftningen. Kommerskollegium anför att den föreslagna uppdelningen i två lagar beroende på huvudman ur ett företagsperspektiv inte är logisk och bidrar till ökat regelkrångel. Kollegiet anser att en sammanhållen lagstiftning hade varit bättre, i syfte att minimera regelkrånglet och underlätta för företagen att tillämpa lagstiftningen. Tullverket anför att den föreslagna uppdelningen i två lagar utifrån uppdelningen mellan Finansdepartementet och Utrikesdepartementet av ansvaret för tull- frågorna inte underlättar för näringslivet utan gör i stället tullagstift- ningen mer svårtillgänglig. Tull-Kust anför att det inte är så användar- vänligt för vare sig allmänheten eller tulltjänstemannen att även den nya tullagstiftningen är uppdelad i två lagar.

Skälen för regeringens förslag: När det gäller tullagstiftningen så har Finansdepartementet huvudansvaret och Utrikesdepartementet ansvarar för vissa delar av den. Uppdelningen mellan departementen avspeglas i den nuvarande svenska tullagstiftningen bl.a. på så sätt att Finans- departementet har ansvar för tullagen (2000:1281) och Utrikes- departementet har ansvar för lagen (1994:1548) om vissa tullförfaranden med ekonomisk verkan, m.m. En uppdelning av tullagstiftningen efter dessa linjer är inte ny utan kommer till uttryck i både prop. 1994/95:34 och prop. 1999/2000:126.

I både betänkandet SOU 2015:5 och lagrådsremissen föreslås en motsvarande uppdelning, i form av dels en ny tullag, dels en lag om vissa tullbestämmelser som ska ersätta den nuvarande tullagen och lagen om vissa tullförfaranden med ekonomisk verkan, m.m. Denna uppdelning är enligt Lagrådet olämplig och onödig och leder till att regleringen blir mer svårtillgänglig, något som vissa remissinstanser också har påpekat. Regleringen bör samlas i den nya tullagen, vilket enligt Lagrådets bedömning kan ske utan några genomgripande förändringar av den lagen.

I ljuset av Lagrådets synpunkter gör regeringen bedömningen att den nuvarande uppdelningen i två lagar inte bör behållas. Regeringen föreslår därför inte att en ny lag om vissa tullbestämmelser införs. Relevanta bestämmelser tas istället in i den nya tullagen (se författnings- kommentaren till 1 kap. 1 och 15 §§).

6.2En ny tullag

I detta avsnitt behandlas förslaget till ny tullag.

120

6.2.1

En ny tullag införs

Prop. 2015/16:79

Regeringens förslag: Med anledning av unionstullkodexen införs en ny tullag för att ersätta tullagen (2000:1281) och lagen (1994:1548) om vissa tullförfaranden med ekonomisk verkan, m.m.

Den nya tullagen innehåller främst kompletterande bestämmelser till unionstullkodexen och bestämmelser om annan skatt än tull som ska tas ut för varor vid import och som ska betalas till Tullverket. Det tas in en definition i den nya tullagen som anger att med ”tullagstiftning” avses Europeiska unionens tullagstiftning enligt artikel 5.2 i förordning (EU) nr 952/2013, samt svenska tullförfattningar.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Utredningens förslag till tullag har en något annorlunda utformning. Vidare föreslår utredningen inte någon definition av

”tullagstiftning”.

Remissinstanserna: Tillstyrker utredningens förslag eller har inget att invända mot förslaget. Riksdagens ombudsmän och Tullverket framför vissa förslag avseende utformningen av den nya tullagen.

Skälen för regeringens förslag: Den nuvarande tullagen (2000:1281) innehåller i huvudsak kompletterande bestämmelser till gemenskaps- tullkodexen och tillämpningsföreskrifterna till den kodexen. Gemen- skapstullkodexen ersätts från och med den 1 maj 2016 av unionstull- kodexen, varvid grunden för den nuvarande tullagen försvinner. En ny tullag som kompletterar unionstullkodexen behöver införas.

Unionstullkodexens struktur har beaktats vid utformningen av förslaget till ny tullag, men vissa avvikelser har varit nödvändiga för att ge förslaget en logisk disposition. Förslaget består av följande kapitel:

1 kap. Allmänna bestämmelser,

2 kap. Tullskuld, skatt, ränta och garantier,

3 kap. Införsel och utförsel av varor,

4 kap. Tullkontroll,

5 kap. Överträdelser och sanktioner,

6 kap. Överklagande, och

7 kap. Särskilda bestämmelser.

Följande bestämmelser i unionstullkodexen ligger till grund för bestämmelserna i förslaget till ny tullag:

artiklarna 1–55, dvs. allmänna bestämmelser,

artiklarna 77–126, dvs. bestämmelser om tullskuld och garantier,

artiklarna 127–152, dvs. bestämmelser om införsel av varor i unionens tullområde,

artiklarna 158–200, dvs. bestämmelser om hänförande av varor till ett tullförfarande, kontroll, frigörande och bortskaffande av varor,

artiklarna 201–209, dvs. bestämmelser om övergång till fri om- sättning och befrielse från importtullar,

artiklarna 237–249, dvs. bestämmelser om lagring,

artiklarna 263–277, dvs. bestämmelser om varor som förs ut ur unionens tullområde, och

121

Prop. 2015/16:79

– artiklarna 278–288,

dvs. bestämmelser

om elektroniska system,

 

förenklingar, delegering av befogenheter, och kommittéförfarande samt

 

slutbestämmelser.

 

 

 

 

 

Unionstullkodexen är till alla delar bindande och direkt tillämplig i

 

varje medlemsstat, jfr artikel 288 andra stycket i EUF-fördraget.

 

Nationellt finns bara ett tämligen begränsat utrymme för kompletterande

 

bestämmelser. Dessa får inte på något sätt gå utöver eller avvika från

 

unionstullkodexen. Någon dubbelreglering får inte heller ske, vilket

 

innebär att den svenska tullagstiftningen inte ska innehålla sådant som

 

redan regleras i unionstullkodexen. Bestämmelserna i den nuvarande

 

tullagen har granskats utifrån dessa förutsättningar och endast de

 

bestämmelser som har bedömts komplettera unionstullkodexen och

 

fortfarande vara relevanta har införts i förslaget till ny tullag.

 

Bestämmelsernas innehåll beskrivs närmare i författningskommentaren,

 

se avsnitt 11.1.

 

 

 

 

 

I vissa delar innehåller dock unionstullkodexen bestämmelser som

 

närmast har formen av ramlagstiftning. Detta gäller bestämmelserna om

 

sanktioner (artikel 42), överklaganden (artiklarna 43–45) och kontroll av

 

varor (artiklarna 46–49). Där är utrymmet för kompletterande nationella

 

bestämmelser något större. Bestämmelserna om överklaganden och

 

kontroll av varor har sina motsvarigheter i gemenskapstullkodexen

 

medan bestämmelsen om sanktioner är ny i förhållande till den kodexen.

 

Den nuvarande tullagen innehåller bestämmelser om sanktioner i 8 och

 

10 kap., överklaganden i 9 kap. och kontroll

av varor i 6 kap. Enligt

 

regeringens bedömning är bestämmelserna om kontroll av varor i den

 

nuvarande tullagen i överensstämmelse med unionstullkodexens

 

motsvarande bestämmelser och har därför införts i förslaget till ny tullag.

 

Bestämmelserna om överklaganden och sanktioner diskuteras närmare i

 

avsnitten 6.2.9 och 6.2.10.

 

 

 

 

Med undantag för artikel 44.1 andra stycket om dröjsmålstalan har inte

 

några bestämmelser i unionstullkodexen identifierats som motiverar helt

 

nya bestämmelser i den nya tullagen. Om kommissionens förordningar

 

med delegerade akter och genomförandebestämmelser föranleder några

 

helt nya bestämmelser i tullagen kan avgöras först när dessa förordningar

 

föreligger i slutligt skick och har kunnat analyseras. Som framgår av

 

avsnitt 4.2 har kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2446

 

och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 kommit

 

på plats först helt nyligen och någon fullständig analys har inte kunnat

 

göras inom ramen för detta lagstiftningsärende. Regeringen kan få

 

anledning att återkomma i frågan.

 

 

 

 

Den nuvarande tullagen innehåller bestämmelser om förfarandet

 

rörande annan skatt än tull som ska tas ut vid import och som ska betalas

 

till Tullverket. Även den nya tullagen bör innehålla sådana

 

bestämmelser. Utgångspunkten är att det som sägs i lagen om tull också

 

ska gälla annan skatt, om inte något annat uttryckligen anges i lagen.

 

 

I 1 kap. 5 § i den

nuvarande tullagen

finns en

definition

av

 

”tullagstiftning”: med tullagstiftning avses EU:s tullbestämmelser samt

 

svenska tullförfattningar. Utredningen har inte föreslagit någon definition

 

av ”tullagstiftning” i den nya tullagen. Den definition som finns i artikel

 

5.2 i unionstullkodexen har ansetts vara

tillräcklig.

Enligt

den

122

definitionen utgörs tullagstiftningen bl.a. av unionstullkodexen och de

bestämmelser för att komplettera eller genomföra den som antagits på Prop. 2015/16:79 unionsnivå eller nationell nivå. Lagrådet anser att det behövs en

reglering för att undvika osäkerhet kring huruvida unionstullkodexens definition omfattar det korresponderande regelverk som ska användas vid Tullverkets uppbörd av skatt vid import. Lagrådet föreslår därför att det i 1 kap. 3 § (numera 2 §) i den nya tullagen ska tas in en andra mening med lydelsen ”Vidare ska det som sägs om tullagstiftningen gälla även de motsvarande regler som vid import ska tillämpas på annan skatt än tull”. Regeringen instämmer i Lagrådets bedömning att det behövs en tydligare reglering. En sådan reglering bör tydliggöra att bestämmelser som avser förfarandet för annan skatt vid import i såväl tullagen som andra svenska tullförfattningar omfattas av begreppet ”tullagstiftning”. Den lösning som Lagrådet föreslår uppnår inte detta syfte. Regeringen föreslår därför i stället att det i 1 kap. 3 § i den nya tullagen tas in en definition, som anger att med ”tullagstiftning” avses Europeiska unionens tullagstiftning enligt artikel 5.2 i förordning (EU) nr 952/2013, samt svenska tullförfattningar.

I linje med principen att förfarandereglerna på skatte-, avgifts- och tullområdet ska vara så likformiga som möjligt, vilken kommit till uttryck i flera propositioner och betänkanden på skatte- och tullag- stiftningens område, har skatteförfarandelagen (2011:1244) beaktats där så varit lämpligt. Även annan relevant lagstiftning har beaktats.

Den nya tullagen ersätter tullagen (2000:1281) och lagen (1994:1548) om vissa tullförfaranden med ekonomisk verkan, m.m.

I avsnitten 6.2.2–6.2.12 och 7 beskrivs närmare vilka överväganden som ligger till grund för förslagen.

Lagförslag

Förslaget om en definition av ”tullagstiftning” genomförs genom 1 kap. 3 § i den nya tullagen.

En ändrad hänvisningsteknik

I den nuvarande tullagen är hänvisningarna till rättsakter genomgående utformade på så sätt att de avser den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamiska hänvisningar. Förslaget till ny tullag innehåller liksom den nuvarande tullagen bl.a. bestämmelser om fysiska kontroller, sanktioner och vite. I förslaget till ny tullag bör därför vissa hänvisningar avse rättsakterna i en viss angiven lydelse, s.k. statiska hänvisningar. De utformas enligt nya anvisningar för författningsskrivning. En följd av att ha statiska hänvisningar blir att om rättsakterna ändras behöver lagstiftaren överväga om någon ändring behöver göras i den nationella lagstiftningen.

6.2.2Bestämmelser om ingivande av tulldeklaration

Regeringens förslag: Bestämmelsen i den nuvarande tullagen som anger vem som får lämna en tulldeklaration införs inte i den nya tullagen.

123

Prop. 2015/16:79 Utredningens förslag: Överensstämmer inte med regeringens förslag. Utredningen föreslår att bestämmelsen i den nuvarande tullagen som anger vem som får lämna en tulldeklaration ska införas i den nya tullagen.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker utredningens förslag eller har inget att invända mot förslaget. Tullverket anför att den föreslagna bestämmelsen i 4 kap. 2 § om att tulldeklaration får lämnas av någon som är anställd och kan anses ha en förtroendeställning ska tas bort. Den är inte relevant eftersom ansvaret för att lämna deklarationen regleras i överordnad lagstiftning. Den är inte heller modern i förhållande till elektroniskt uppgiftslämnande. Transportindustriförbundet anför att utredningens uttryck i 4 kap. 2 § är ytterst otidsenligt då det i dagens anställningsformer inte alltid är så att den som lämnar en deklaration helt givet är ”anställd” av deklaranten eller ombudet utan ofta kan vara inhyrd eller på annat sätt representera deklaranten eller ombudet utan att vara anställd av denne.

Skälen för regeringens förslag: I betänkandet SOU 2015:5 föreslår utredningen att bestämmelsen i 1 kap. 7 § i den nuvarande tullagen införs i huvudsak oförändrad i 4 kap. 2 § i den nya tullagen. Betänkandet innehåller ingen närmare motivering till förslaget.

Som påtalats ovan (se avsnitt 6.2.1) är unionstullkodexen bindande och direkt tillämplig i medlemstaterna och nationellt finns bara ett tämligen begränsat utrymme för kompletterande bestämmelser. Dessa får inte på något sätt gå utöver eller avvika från unionstullkodexen. Någon dubbel- reglering får inte heller ske, vilket innebär att den svenska tullagstift- ningen inte ska innehålla sådant som redan regleras i unionstullkodexen.

Bestämmelser om ingivande av tulldeklaration finns i artikel 170 i unionstullkodexen. Där sägs bl.a. att en tulldeklaration får inges av varje person som kan lämna alla de uppgifter som krävs för tillämpningen av bestämmelserna om det tullförfarande för vilket varorna deklareras. Denna person ska även vara i stånd att anmäla eller låta anmäla varornas ankomst till tullen.

Inga krav på formell anställning eller förtroendeställning synes ställas i denna bestämmelse. Att då ha en nationell bestämmelse som ställer sådana krav skulle gå utöver bestämmelsen i unionstullkodexen. Regeringen gör därför bedömningen att bestämmelsen i 1 kap. 7 § i den nuvarande tullagen inte ska införas i den nya tullagen.

6.2.3Internationell unionsflygplats

Regeringens förslag: En bestämmelse om att regeringen fattar beslut om att en flygplats ska utgöra internationell unionsflygplats införs i den nya tullagen.

Utredningens förslag: Överensstämmer inte med regeringens förslag. Utredningen har inget författningsförslag i denna del utan överlämnar frågan till den fortsatta hanteringen av lagstiftningsärendet.

Remissinstanserna: Tillstyrker utredningens förslag eller har inget att invända mot förslaget.

124

Skälen för regeringens förslag: Enligt 3 kap. 12 § andra stycket i den Prop. 2015/16:79 nuvarande tullagen meddelar regeringen beslut om att en flygplats ska

utgöra internationell gemenskapsflygplats enligt artikel 190 b i tillämpningsföreskrifterna till gemenskapstullkodexen, dvs. en flygplats som har tillstånd för flygtrafik med tredjeland.

I betänkandet SOU 2015:5 finns inget förslag till en motsvarande bestämmelse i den nya tullagen. Utredningen konstaterar (s. 119) att i utkasten till föreskrifter meddelade med stöd av unionstullkodexen finns det bestämmelser om flygplatser som har tillstånd för flygtrafik med tredjeland, i utkasten benämnda internationella unionsflygplatser, men eftersom dessa bestämmelser ger upphov till flera frågor, som utredningen inte har möjlighet att besvara, överlämnas frågan om hur beslut om internationell unionsflygplats ska hanteras till den fortsatta hanteringen av det här lagstiftningsärendet.

Bestämmelsen i 3 kap. 12 § andra stycket i den nuvarande tullagen infördes genom prop. 1999/2000:126. I författningskommentaren till bestämmelsen (s. 142) sägs att regeringen redan i dag [dvs. vid tidpunkten för propositionens antagande] fattar beslut om att en flygplats ska utgöra en internationell gemenskapsflygplats enligt artikel 190 b i tillämpningsföreskrifterna till gemenskapstullkodexen. Något uttryckligt lagstöd för detta finns emellertid inte. Därför föreslås att en sådan bestämmelse införs i 12 § andra stycket.

För att också framöver kunna underlätta resandet och möjliggöra för svenska flygplatser att upprätthålla och utöka sina internationella förbindelser bör enligt regeringens bedömning en motsvarande bestämmelse införas i den nya tullagen. Såvitt regeringen kan bedöma torde det inte vara aktuellt med någon stor mängd ansökningar framöver, eftersom flertalet av de flygplatser som vill bedriva flygtrafik med tredjeland sannolikt redan har beviljats tillstånd att göra det. En ansökan om att få bedriva flygtrafik med tredjeland bör precis som för närvarande göras till regeringen.

Lagförslag

Förslaget genomförs genom 7 kap. 3 § i den nya tullagen.

6.2.4Enhetstillstånd

Regeringens förslag: Bestämmelserna om enhetstillstånd i den nuvarande tullagen införs inte i den nya tullagen.

Utredningens förslag: Överensstämmer inte med regeringens förslag. Utredningen föreslår att bestämmelserna om enhetstillstånd i den nuvarande tullagen ska införas i den nya tullagen.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker utredningens förslag eller har inget att invända mot förslaget. Tullverket föreslår att bestämmelserna om enhetstillstånd i tullagen lyfts ut ur den lagen och regleras i en egen separat övergångsbestämmelse eftersom EU- kommissionen enligt uppgift till Tullverket kommer att lyfta in dagens bestämmelser om enhetstillstånd i en särskild delegerad akt.

125

Prop. 2015/16:79 Skälen för regeringens förslag: Utredningen föreslår att bestämmelserna om enhetstillstånd i 3 kap. 3 a § och 5 § andra stycket samt 4 kap. 24–30 §§ i den nuvarande tullagen införs i den nya tullagen och motiverar det i betänkandet SOU 2015:5 på följande sätt (s. 175). Paragraferna överförs i sin helhet till förslaget till ny tullag då unions- tullkodexens regler om centraliserad klarering inte kommer att börja tillämpas förrän år 2020. Enligt skäl 18 i unionstullkodexen behålls det förfarande som för närvarande kallas enhetstillstånd för förenklade förfaranden till dess.

Frågan om hur förfarandet för enhetstillstånd för förenklade förfaranden övergångsvis ska användas i stället för förfarandet centraliserad klarering är för närvarande föremål för diskussion mellan EU-kommissionen och medlemsstaterna. Så länge frågan inte är löst är det enligt regeringens bedömning inte lämpligt att i den nya tullagen införa bestämmelserna om enhetstillstånd i den nuvarande tullagen eller motsvarande bestämmelser. Det finns anledning för regeringen att återkomma i denna fråga.

6.2.5Omprövning av beslut om tull, annan skatt än tull, tulltillägg och förseningsavgift

Regeringens bedömning: Bestämmelserna om omprövning av beslut om tull i den nuvarande tullagen bör inte införas i den nya tullagen. Motsvarande bestämmelser finns i unionstullkodexen.

Regeringens förslag: Vissa bestämmelser om omprövning av beslut om annan skatt än tull, tulltillägg och förseningsavgift införs i den nya tullagen.

Utredningens bedömning och förslag: Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag. Utredningens bedömning överensstämmer i huvudsak med regeringens bedömning. Utredningen gör bedömningen att 5 kap. 3 § i den nuvarande tullagen utgör dubbel- reglering.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker utredningens förslag eller har inget att invända mot förslaget. Riksdagens ombudsmän (JO) anför följande i fråga om utredningens förslag att ta bort 5 kap. 3 § första stycket i den nuvarande tullagen. JO är tveksam till de skäl utredningen anför för denna ståndpunkt. I motsats till utredningen är JO inte övertygad om att bestämmelsen motsvaras av bestämmelserna i unionstullkodexen om möjligheten att ansöka om återbetalning och eftergift. JO kan inte heller se att den möjlighet som tullmyndigheterna har att i särskilda fall ompröva ett beslut enligt artikel 23.4 i unionstullkodexen motsvarar den generella rätt till omprövning som i dag ges den enskilde genom 5 kap. 3 § tullagen.

Skälen för regeringens bedömning och förslag: I 5 kap. i den nuvarande tullagen finns bestämmelser om tulltaxering och betalning av tull m.m. I 5 kap. 2 § regleras deklarantens eller gäldenärens skyldighet att begära rättelse av en uppgift som är oriktig eller ofullständig. Av 5 kap. 3 § framgår när Tullverket ska ompröva ett beslut som kan ha

126

betydelse för tulltaxeringen. Bestämmelserna om omprövning i 5 kap. 3 § omfattar även beslut om annan skatt än tull samt beslut om tulltillägg och förseningsavgift.

Enligt 5 kap. 2 § i den nuvarande tullagen ska en deklarant eller gäldenär som finner att en uppgift som lämnats i en tulldeklaration är oriktig eller ofullständig, utan dröjsmål anmäla detta till Tullverket och rätta uppgiften, om förhållandet föranlett eller kan föranleda att tull undandras eller att en vara införs eller utförs i strid mot förbud eller villkor. Skyldigheten att anmäla en oriktig eller ofullständig uppgift torde omfattas av artikel 15.2 i unionstullkodexen som anger att en deklarant är ansvarig för att uppgifter som lämnats är riktiga och fullständiga. Artikel 173 ger deklaranten en möjlighet att ändra uppgifter i en tulldeklaration. Bestämmelserna om rättelse i 5 kap. 2 § får anses motsvara artiklarna 15.2 och 173 i unionstullkodexen. Någon bestämmelse som motsvarar 5 kap. 2 § i den nuvarande tullagen behövs därför inte i den nya tullagen.

Enligt 5 kap. 3 § i den nuvarande tullagen ska Tullverket enligt första stycket ompröva beslutet i en fråga som kan ha betydelse för tull- taxeringen, om deklaranten eller gäldenären begär det eller om det finns andra skäl. Enligt andra stycket gäller bestämmelserna i tullagstiftningen om omprövning av beslut om tull även beslut om annan skatt än tull samt beslut om tulltillägg och förseningsavgift.

Bestämmelsen i 5 kap. 3 § första stycket är en förfarandebestämmelse, dvs. att den innebär en möjlighet till omprövning, antingen på deklarantens initiativ eller på myndighetens initiativ. Bestämmelsen innehåller dock inga materiella bestämmelser om vad som kan utgöra grund för en omprövning. I gemenskapstullkodexen finns bestämmelser som innebär att tulltaxeringsbeslut omprövas i artikel 220 och artiklarna 235–242. Unionstullkodexen innehåller motsvarande bestämmelser som innebär att tulltaxeringsbeslut kan omprövas efter ansökan av deklarant eller gäldenär eller på tullmyndighetens initiativ. I artiklarna 22 och 23 i unionstullkodexen finns allmänna bestämmelser om bland annat beslut som tullmyndighet fattar på ansökan från en enskild. Av artikel 23.4 framgår även att tullmyndigheterna i särskilda fall ska ompröva ett beslut. Enligt artiklarna 27 och 28 i unionstullkodexen ska tullmyndig- heterna i vissa fall upphäva, återkalla eller ändra ett förmånligt beslut. Upphävande, återkallelse eller ändring av beslut kan ske på tullmyndig- hetens eget initiativ eller efter ansökan av innehavaren av beslutet. Att artiklarna 27 och 28 också gäller beslut som tullmyndigheterna fattar utan en föregående ansökan från den berörda personen framgår av artikel 29. I artiklarna 116–123 i unionstullkodexen finns också specifika bestämmelser om återbetalning och eftergift. I enlighet med de förutsättningar som anges i dessa bestämmelser ska tullmyndigheterna återbetala eller efterge import- eller exporttullbelopp. Återbetalningen eller eftergiften kan ske efter ansökan eller på tullmyndighetens eget initiativ. Enligt utredningens bedömning tycks vad som sägs i 5 kap. 3 § första stycket i den nuvarande tullagen därför utgöra en dubbelreglering och att någon motsvarande bestämmelse därför inte behövs i den nya tullagen, en bedömning som JO är tveksam till.

Regeringen instämmer i utredningens slutsats att någon bestämmelse som motsvarar 5 kap. 3 § första stycket i den nuvarande tullagen inte behövs i den nya tullagen. Dock inte för att det handlar om en

Prop. 2015/16:79

127

Prop. 2015/16:79

dubbelreglering, eftersom 5 kap. 3 § första stycket är en förfarande-

 

bestämmelse och inte innehåller några materiella bestämmelser, utan för

 

att bestämmelsen helt enkelt är överflödig. Att ta bort bestämmelsen

 

skulle inte innebära att deklaranten eller gäldenären går miste om någon

 

möjlighet till omprövning, utan endast att man går direkt på aktuella

 

bestämmelser i unionstullkodexen utan omvägen via en bestämmelse i

 

tullagen. Man skulle därmed slippa den oklarhet som den nuvarande

 

ordningen synes skapa och Sverige skulle också kunna slippa kritik från

 

EU-kommissionen för att i omprövningsbeslut avseende tull hänvisa till

 

nationella bestämmelser i stället för relevanta bestämmelser i EU:s

 

tullagstiftning.

 

Som framgår ovan omfattar bestämmelserna i gemenskapstullkodexen

 

och unionstullkodexen endast tull. Förfarandet beträffande annan skatt än