Tydligare redovisningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin

Regeringens proposition 2015/16:3

Tydligare redovisningsregler och nya	Prop.
rapporteringskrav för utvinningsindustrin	2015/16:3

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 24 september 2015

Stefan Löfven

Morgan Johansson

(Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i reglerna om årsredovisning som bl.a. gör det enklare för mindre företag att redovisa.

Kraven på upplysningar i noter ges en tydligare struktur och begränsas för mindre företag. Det tydliggörs vad som avses med ägarintresse, intresseföretag och gemensamt styrda företag. Principen att information som inte är väsentlig kan utelämnas föreslås komma till uttryck som en generell regel.

I propositionen lämnas även förslag till en ny lag om rapportering av betalningar till myndigheter från större företag verksamma i utvinnings- industrin eller inom avverkning av naturskog. Den ökade öppenheten kring betalningarna ska bl.a. bidra till att motverka korruption.

Företagen ska årligen rapportera betalningar som överstiger 860 000 kronor. Ett moderföretag ska som huvudregel lämna en sammanställd rapport som omfattar hela koncernen. Om ett företag redan lämnar en rapport enligt likvärdiga tredjelandsbestämmelser, ska det vara undantaget från rapporteringskravet.

Förslagen bygger på ett EU-direktiv.

Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.

Prop. 2015/16:3

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut .................................................................		5
2	Lagtext	..............................................................................................	6
	2.1	Förslag till lag om rapportering av betalningar till
	........................................................................	myndigheter	6
	2.2	Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen
	........................................................................	(1995:1554)	9
	2.3	Förslag till lag om ändring i sparbankslagen
	........................................................................	(1987:619)	62
	2.4	Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om
	.....................................................	ekonomiska föreningar	64
	2.5	Förslag till lag om ändring i stiftelselagen
	......................................................................	(1994:1220)	67
	2.6	Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om
		årsredovisning i kreditinstitut och
	............................................................	värdepappersbolag	68
	2.7	Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om
	..................................	årsredovisning i försäkringsföretag	88
	2.8	Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om
	...............................................................	medlemsbanker	110
	2.9	Förslag till lag om ändring i lagen (1998:710) med
		vissa bestämmelser om Pensionsmyndighetens
	............................................	premiepensionsverksamhet	113
	2.10	Förslag till lag om ändring i bokföringslagen
	....................................................................	(1999:1078)	115
	2.11	Förslag till lag om ändring i revisionslagen
	....................................................................	(1999:1079)	118
	2.12	Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om
	........................................................	värdepappersfonder	119
	2.13	Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen
	......................................................................	(2005:551)	120
	2.14	Förslag till lag om ändring i lagen (2006:531) om
	..................	särskild tillsyn över finansiella konglomerat	123
	2.15	Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen
	....................................................................	(2010:2043)	124
3	Ärendet ..........................................................och dess beredning		126
4	Reformbehovet..............................................................................		127
5	En enkel ................................indelning av företag och koncerner		130
	5.1 .....................................	Indelningen i storlekskategorier	130
	5.2 .............................................	Företag av allmänt intresse	133
6	Förtydligande av redovisningsbegrepp och allmänna
	bestämmelser ..................................................om årsredovisning		136
	6.1 ..............................................	Gemensamt styrda företag	136
2	6.2 .....................................	Ägarintresse och intresseföretag	137
2

	6.3	En generell princip om väsentlighet ..............................	139
	6.4	Upplysningar om företagets namn m.m. .......................	142
	6.5	En ändrad definition av närstående ...............................	143
7	Balans- och resultaträkningarna...................................................		144
	7.1	Uppställningsformen för balansräkningen.....................	144
	7.2	Nedskriven goodwill .....................................................	146
	7.3	Immateriella anläggningstillgångar ...............................	146
	7.4	Avsättningar ..................................................................	149
	7.5	Uppställningsformerna för resultaträkningen ................	150
8	Förenklade krav på tilläggsupplysningar .....................................		151
	8.1	En mer enhetlig reglering ..............................................	151
	8.2	Färre noter för mindre företag .......................................	153
	8.3	Nya och ändrade krav på noter......................................	157
9	Koncernredovisning.....................................................................		162
	9.1	Skyldigheten att upprätta koncernredovisning ..............	162
	9.2	Konsolideringsmetoder..................................................	165
	9.3	Innehav utan bestämmande inflytande ..........................	167
	9.4	Elimineringar mellan koncernföretag............................	168
	9.5	Balansdag ......................................................................	169
	9.6	Förändringar i koncernens sammansättning ..................	169
	9.7	Upplysningar om dotterföretag m.m. ............................	170
10	Förvaltningsberättelse och bolagsstyrningsrapport ......................		171
	10.1	Förvaltningsberättelsen .................................................	171
	10.2	Revisorsgranskning av bolagsstyrningsrapporten .........	174
11	Rapport om betalningar till myndigheter .....................................		175
	11.1	EU-gemensamma krav ..................................................	175
	11.2	Rapporteringskravet ......................................................	176
	11.3	Offentliggörande ...........................................................	179
12	Ikraftträdande- och övergångs-bestämmelser ..............................		180
13	Förslagens konsekvenser..............................................................		181
14	Författningskommentar................................................................		186

14.1Förslaget till lag om rapportering av betalningar till

myndigheter...................................................................

186

14.2Förslaget till lag om ändring i årsredovisningslagen

	(1995:1554) ...................................................................	194
14.3	Förslagen till övriga lagändringar..................................	253
Bilaga 1	Redovisningsdirektivet..................................................	256
Bilaga 2	Sammanfattning av betänkandet Genomförande av
	EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22).............	314
Bilaga 3	Betänkandets lagförslag.................................................	319
Bilaga 4	Förteckning över remissinstanserna ..............................	439
Bilaga 5	Utdrag ur IAS 24 ...........................................................	440
Bilaga 6	Jämförelsetabell.............................................................	443
Bilaga 7	Lagrådsremissens lagförslag .........................................	448

Prop. 2015/16:3

Prop. 2015/16:3	Bilaga 8	Lagrådets yttrande..........................................................	568
	Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 september
		2015 .....................................................................................	570
	Rättsdatablad.........................................................................................		571

Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 2015/16:3

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1.lag om rapportering av betalningar till myndigheter,

2.lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),

3.lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),

4.lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

5.lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220),

6.lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag,

7.lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkrings- företag,

8.lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,

9.lag om ändring i lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Pensionsmyndighetens premiepensionsverksamhet,

10.lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078),

11.lag om ändring i revisionslagen (1999:1079),

12.lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

13.lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551),

14.lag om ändring i lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finan- siella konglomerat,

15.lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043).

Prop. 2015/16:3	2	Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om rapportering av betalningar till myndigheter

Härigenom föreskrivs1 följande.

Tillämpningsområde

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om upprättande och offentlig- görande av rapporter om betalningar till myndigheter.

Med myndigheter jämställs företag som står i ett förhållande till en myndighet som motsvarar förhållandet mellan ett dotterföretag och ett moderföretag.

Lagen är tillämplig på

1.aktiebolag och handelsbolag som är större företag eller moderföretag

istörre koncerner enligt 1 kap. 3 § årsredovisningslagen (1995:1554),

2.företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, och

3.företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.

Uttryck i lagen

2 § I denna lag avses med

1.företag med verksamhet i utvinningsindustrin: företag som bedriver prospektering, utveckling, utvinning och därmed jämförlig verksamhet som avser olja, naturgas, kol, torv, sand, grus, sten, lera, salt, eller metall- malmer eller andra mineraler,

2.företag med verksamhet inom avverkning av naturskog: företag som avverkar naturskog eller som utför transporter för sådan avverkning,

3.projekt: en eller flera operativa verksamheter som styrs av ett enda avtal eller flera i väsentlig grad sammankopplade avtal och ligger till grund för betalningsansvar gentemot en myndighet.

Rapport på företagsnivå

3 § Ett företag med verksamhet i utvinningsindustrin eller inom avverk- ning av naturskog ska senast sex månader efter räkenskapsårets utgång upprätta en rapport över sådana betalningar till myndigheter som anges i 5 § och som företaget har gjort under räkenskapsåret.

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbok- slut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europa- parlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv

78/660/EEG och 83/349/EEG, i den ursprungliga lydelsen.

Ett företag som ingår i en koncern behöver inte upprätta någon rapport Prop. 2015/16:3 om betalningarna omfattas av en rapport på koncernnivå som moderföre-

taget upprättar enligt denna lag eller motsvarande bestämmelser i en annan medlemsstat inom Europeiska unionen.

Rapport på koncernnivå

4 § Om något av företagen i en koncern bedriver verksamhet i utvinn- ingsindustrin eller inom avverkning av naturskog, ska moderföretaget senast sex månader efter räkenskapsårets utgång upprätta en rapport över sådana betalningar till myndigheter som anges i 5 § och som något av koncernföretagen har gjort under räkenskapsåret.

Företaget behöver inte upprätta någon rapport om det är ett dotter- företag och betalningarna omfattas av en rapport på koncernnivå som ett moderföretag upprättar enligt denna lag eller motsvarande bestämmelser i en annan medlemsstat inom Europeiska unionen.

Rapporten behöver inte omfatta betalningar från koncernföretag som med stöd av 7 kap. 5 § andra stycket årsredovisningslagen (1995:1554) inte omfattas av koncernredovisningen för räkenskapsåret.

Rapportens innehåll

5 § Rapporten ska innehålla upplysningar om sådana betalningar för verksamheten som utgör

1.ersättning för produktionsrättigheter,

2.skatt som tas ut från företag på inkomst, produktion eller vinst från företag och inte är skatt på fysiska personers inkomst och inte heller mer- värdesskatt, omsättningsskatt eller annan skatt på konsumtion,

3.royalty,

4.utdelning,

5.kontrakts-, upptäckts- eller produktionsbonus,

6.ersättning för licens eller koncession, eller

7.betalning för infrastrukturförbättringar.

Det sammanlagda beloppet av de betalningar som har gjorts till varje myndighet ska anges. Om vissa betalningar har avsett ett särskilt projekt, ska det sammanlagda beloppet av de betalningarna anges. Om betalnings- skyldigheten har uppstått på företagsnivå, behöver betalningarna dock inte redovisas per projekt. I samtliga fall ska det anges hur stor del som avser var och en av de typer av betalningar som anges i första stycket 1–7.

Om en betalning har gjorts på annat sätt än med pengar, ska uppgift lämnas om värdet och, i tillämpliga fall, volymen. I en not ska det förklaras hur betalningens värde har beräknats.

6 § En betalning som, ensam eller tillsammans med andra sammanhäng- ande betalningar, är mindre än 860 000 kronor under ett räkenskapsår behöver inte tas med i rapporten.

7 § En rapport ska återge en betalnings eller en verksamhets verkliga innebörd.

Prop. 2015/16:3

Offentliggörande

8 § Rapporten ska offentliggöras genom att en bestyrkt kopia på svenska ges in till Bolagsverket senast sju månader efter räkenskapsårets utgång. Med bestyrkt kopia jämställs ett elektroniskt original.

En rapport som har upprättats av ett aktiebolag ska registreras i aktie- bolagsregisteret av Bolagsverket. Registreringen ska vara på svenska. Om det bolag som registreringen avser begär det, ska registreringen dess- utom göras på ett annat officiellt språk inom Europeiska unionen eller på norska eller isländska.

9 § Rapporten får överföras elektroniskt till Bolagsverket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om

1.elektronisk överföring till Bolagsverket, och

2.bestyrkande av att en elektronisk kopia överensstämmer med origi- nalet.

Rapportering enligt tredjelands bestämmelser

10 § Ett företag behöver inte upprätta någon rapport enligt denna lag, om det i stället

1.upprättar och offentliggör en rapport i enlighet med ett tredjelands rapporteringskrav som Europeiska kommissionen har bedömt som lik- värdiga med kraven inom Europeiska unionen, och

2.offentliggör rapporten i Sverige enligt 8 §.

Vite

11 § Om ett företag inte ger in en rapport enligt denna lag, kan Bolagsverket förelägga den som ensam eller tillsammans med någon annan är skyldig att ge in rapporten att fullgöra sin skyldighet.

Föreläggandet får förenas med vite.

Frågor om utdömande av vite prövas av Bolagsverket.

Överklagande

12 § Bolagsverkets beslut enligt 8 och 11 §§ får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Överklagandet ska ges in till Bolagsverket inom två månader från dagen för beslutet.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

2.Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

2.2	Förslag till lag om ändring i	Prop. 2015/16:3
	årsredovisningslagen (1995:1554)

Härigenom föreskrivs1 i fråga om årsredovisningslagen (1995:1554)2 dels att 5 kap., 3 kap. 13 § och 7 kap. 23 § ska upphöra att gälla, dels att rubrikerna närmast före 3 kap. 13 § och 7 kap. 23 § ska utgå, dels att nuvarande 7 kap. 22 a § ska betecknas 7 kap. 23 §,

dels att 1 kap. 3 och 5 §§, 2 kap. 4–6 §§, 3 kap. 1 och 3–5 §§, 4 kap. 2– 8, 11, 14 och 14 b §§, 6 kap. 1–2, 6, 7 och 9 §§, 7 kap. 2, 3 a, 5, 7–10, 12–16, 18, 22, 25 och 30–32 §§, 8 kap. 15 och 16 §§, bilagorna 1–3 och rubrikerna närmast före 2 kap. 5 § och 7 kap. 5, 9, 14, 16, 18 och 25 §§ och rubriken närmast efter 7 kap. 13 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 1 kap. 4 § ska lyda ”Koncern, intresse- företag m.m.”,

dels att det ska införas ett nytt kapitel, 5 kap., nio nya paragrafer, 1 kap. 4 a, 5 a, 8 och 9 §§, 2 kap. 3 a §, 3 kap. 4 b, 10 a och 10 b §§ och 4 kap. 15 a §, och närmast före 1 kap. 8 §, 2 kap. 3 a §, 3 kap. 4 b, 10 a och 10 b §§ och 4 kap. 7 och 15 a §§ nya rubriker av följande lydelse.

1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG, i den ursprungliga lydelsen.

2Senaste lydelse av

3 kap. 13 § 2006:871	5 kap. 21 § 2009:573
5 kap. 1 § 1999:1112	5 kap. 22 § 2010:1515
5 kap. 2 § 2000:34	5 kap. 23 § 1999:1112
5 kap. 3 § 2010:1515	5 kap. 24 § 1999:1112
5 kap. 4 a § 2003:774	5 kap. 25 § 2010:1515
5 kap. 4 b § 2007:132	5 kap. 26 § 1999:1112
5 kap. 4 c § 2003:774	5 kap. 27 § 2006:597
5 kap. 5 § 2003:774	7 kap. 22 a § 2003:774
5 kap. 6 § 2006:871	7 kap. 23 § 1999:1112
5 kap. 7 § 1999:1112	rubriken närmast före 3 kap. 13 § 1999:1112
5 kap. 8 § 1999:1112	rubriken närmast före 5 kap. 4 a § 2003:774
5 kap. 9 § 2004:244	rubriken närmast före 5 kap. 5 § 2003:774
5 kap. 10 § 2010:1515	rubriken närmast före 5 kap. 11 a § 2009:34
5 kap. 11 § 2010:1515	rubriken närmast före 5 kap. 12 a § 2009:34
5 kap. 11 a § 2009:34	rubriken närmast före 5 kap. 15 § 1999:1112
5 kap. 12 § 2005:918	rubriken närmast före 5 kap. 16 § 1999:1112
5 kap. 12 a § 2009:34	rubriken närmast före 5 kap. 18 § 1999:1112
5 kap. 12 b § 2009:34	rubriken närmast före 5 kap. 18 b § 2003:487
5 kap. 13 § 1999:1112	rubriken närmast före 5 kap. 19 § 1999:1112
5 kap. 14 § 2005:556	rubriken närmast före 5 kap. 22 § 1999:1112
5 kap. 15 § 2004:1173	rubriken närmast före 5 kap. 23 § 1999:1112
5 kap. 16 § 2006:871	rubriken närmast före 5 kap. 24 § 1999:1112
5 kap. 17 § 2006:871	rubriken närmast före 5 kap. 25 § 1999:1112
5 kap. 18 § 1999:1112	rubriken närmast före 5 kap. 26 § 1999:1112
5 kap. 18 b § 2006:871	rubriken närmast före 5 kap. 27 § 2006:597
5 kap. 19 § 1999:1112	rubriken närmast före 7 kap. 23 § 1999:1112.
5 kap. 20 § 2010:1515

Prop. 2015/16:3

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

3 §3

I denna lag betyder

1.företag: en fysisk eller juridisk person som direkt eller indirekt om- fattas av en årsredovisning, en koncernredovisning eller en delårsrapport,

2.andelar: aktier och andra andelar i juridiska personer,

3.nettoomsättning: intäkter från sålda varor och utförda tjänster som ingår i företagets normala verksamhet med avdrag för lämnade rabatter, mervärdesskatt och annan skatt som är direkt knuten till omsättningen,

4.större företag:

– företag vars andelar, tecknings-	– företag vars överlåtbara värde-
optioner eller skuldebrev är upp-	papper är upptagna till handel på
tagna till handel på en reglerad	en reglerad marknad eller en mot-
marknad eller en motsvarande mark-	svarande marknad utanför Euro-
nad utanför Europeiska ekonom-	peiska ekonomiska samarbetsom-
iska samarbetsområdet eller	rådet, eller

– företag som uppfyller mer än ett av följande villkor:

a)medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,

b)företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor,

c)företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor,

5. mindre företag: företag som inte är större företag,

6. större koncerner:

– koncerner i vilka moderföre- tagets eller något av dotterföretag- ens andelar, teckningsoptioner eller skuldebrev är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Euro- peiska ekonomiska samarbetsom- rådet eller

– koncerner där moderföretagets eller något av dotterföretagens

överlåtbara värdepapper är upptag- na till handel på en reglerad mark- nad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

– koncerner där något av dotter- företagen är ett sådant företag som avses i 1 kap. 1 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller 1 kap. 1 § lagen (1995:1560) om årsredo- visning i försäkringsföretag, eller

– koncerner som uppfyller mer än ett av följande villkor:

a)medelantalet anställda i koncernen har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,

b)koncernföretagens redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor,

3 Senaste lydelse 2010:848.

c) koncernföretagens redovisade nettoomsättning har för vart och ett av Prop. 2015/16:3 de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor,

7. mindre koncerner: koncerner som inte är större koncerner.
Vid	tillämpningen		av första	Vid	tillämpningen av	första
stycket 6 b och c ska fordringar och				stycket 6 b och c ska andelar i
skulder	mellan	koncernföretag,		dotterföretag, fordringar och skul-
liksom	internvinster,		elimineras.	der mellan koncernföretag,		liksom
Detsamma gäller för intäkter och				internvinster, elimineras. Detsam-
kostnader som hänför sig till trans-				ma gäller för intäkter och kostnader
aktioner	mellan	koncernföretag,		som hänför sig till transaktioner
liksom förändring av internvinst.				mellan	koncernföretag,	liksom
				förändring av internvinst. Elimine-
				ring behöver inte göras, om tillämp-

ningen i stället utgår från följande gränsvärden:

–balansomslutning 48 miljoner kronor,

–nettoomsättning 96 miljoner kronor.

Företag som avses i 2 kap. 2 §	Företag som avses i 2 kap. 2 §
första stycket och 3 § bokförings-	första stycket och 3 § bokförings-
lagen (1999:1078) ska vid tillämp-	lagen (1999:1078) ska vid tillämp-
ningen av första stycket 4–7 och	ningen av första stycket 4–7 och
5 kap. 6 § till nettoomsättningen	5 kap. 47 § till nettoomsättningen
lägga bidrag, gåvor, medlemsav-	lägga bidrag, gåvor, medlemsav-
gifter och andra liknande intäkter.	gifter och andra liknande intäkter.
	4 a §
	Med ägarintresse avses i denna
	lag ett innehav av andelar i ett
	annat företag som är avsett att
	främja verksamheten i ägarföre-
	taget genom att skapa en varaktig
	förbindelse med det andra före-
	taget. Ett innehav av minst 20 pro-
	cent av kapitalet i det andra före-
	taget ska anses utgöra ett ägar-
	intresse, om inte något annat fram-
	går av omständigheterna.
5 §4
Om ett företag äger andelar i en	Om ett företag har ett ägar-
juridisk person som inte är dotter-	intresse i en juridisk person och ut-
företag och utövar ett betydande	övar ett betydande inflytande över
inflytande över den juridiska per-	dess	driftsmässiga	och	finansiella
sonens driftsmässiga och finan-	styrning, är den juridiska personen
siella styrning samt ägandet utgör	ett	intresseföretag	till	företaget.

4 Senaste lydelse 1999:1112.

Prop. 2015/16:3 ett led i en varaktig förbindelse mellan företaget och den juridiska personen, är den juridiska perso- nen intresseföretag till företaget.

Innehar ett företag minst tjugo procent av rösterna för samtliga andelar i en juridisk person, skall det anses ha sådant inflytande över och sådan förbindelse med denna som avses i första stycket, om inte annat framgår av omständigheter- na. Detsamma gäller om företagets dotterföretag eller företaget till- sammans med ett eller flera dotter- företag eller flera dotterföretag till- sammans innehar minst tjugo pro- cent av rösterna för samtliga an- delar i den juridiska personen.

Detta gäller dock inte om den juri- diska personen är ett dotterföretag eller ett gemensamt styrt företag som företaget samäger.

Innehar företaget minst 20 pro- cent av rösterna för samtliga andelar i den juridiska personen, ska det anses ha ett betydande inflytande över denna, om inte något annat framgår av omständigheterna. Det- samma gäller om företagets dotter- företag eller företaget tillsammans med ett eller flera dotterföretag eller flera dotterföretag tillsam- mans innehar minst 20 procent av rösterna.

5 a §

Med gemensamt styrt företag avses i denna lag en juridisk person som två eller flera parter enligt ett avtal utövar ett gemensamt bestäm- mande inflytande över.

Närstående

8 §

En juridisk person anses i denna lag som närstående till ett företag som upprättar års- eller koncern- redovisning (rapporterande före- tag) om

1.den ingår i samma koncern som det rapporterande företaget,

2.den är ett intresseföretag till det rapporterande företaget eller till ett företag i en koncern som det rapporterande företaget ingår i,

3.det rapporterande företaget är ett intresseföretag till den juri- diska personen, eller till ett företag

ien koncern som den juridiska personen ingår i,

4.den är ett gemensamt styrt företag som samägs av det rappor- terande företaget eller av ett före- tag i en koncern som det rappor- terande företaget ingår i,

5.det rapporterande företaget är ett gemensamt styrt företag som

samägs av den juridiska personen, eller av ett företag i en koncern som den juridiska personen ingår i,

6.den och det rapporterande företaget båda är gemensamt styr- da företag som samägs av samma tredje företag,

7.den eller det rapporterande företaget är ett gemensamt styrt företag som samägs av ett tredje företag, och den andra av dem är ett intresseföretag till det tredje företaget,

8.den är ett dotterföretag till en juridisk person som avses i 2, 4, 6 eller 7,

9.den har som huvudsaklig verk- samhet att förvalta tillgångar som det rapporterande företaget har avsatt för ersättningar till perso- ner som har avslutat sin anställ- ning antingen i det rapporterande företaget eller i en juridisk person som är närstående till det rapport- erande företaget,

10.den har avsatt tillgångar till förvaltning av ett rapporterande företag som är en sådan juridisk person som avses i 9,

11.den står under bestämmande inflytande eller gemensamt bestäm- mande inflytande av en person som är närstående enligt 9 §,

12.den annars står under be- tydande inflytande av en person som avses i 9 § 1 eller 4–6,

13.den eller dess moderföretag har en styrelseledamot, verkställ- ande direktör eller annan ledande befattningshavare som är en per- son som avses i 9 § 1, eller

14.den eller ett företag i en koncern som den ingår i tillhanda- håller tjänster för företagsledning åt det rapporterande företaget eller åt dess moderföretag.

Vid tillämpningen av första stycket ska

– med koncern jämställas en företagsgrupp som kontrolleras av ett företag eller ett annat rätts-

Prop. 2015/16:3

subjekt som inte är ett moderföretag i denna lags mening, och

– med intresseföretag jämställas företag som endast uppfyller det krav på betydande inflytande som anges i 5 §.

9 §

En fysisk person anses i denna lag som närstående till ett rapport- erande företag om han eller hon

1.själv eller gemensamt med någon annan utövar ett bestäm- mande inflytande över företaget,

2.annars har ett betydande in- flytande över företaget,

3.är en styrelseledamot, den verkställande direktören eller någon annan ledande befattnings- havare i företaget eller dess moder- företag,

4.är gift eller sambo med eller förälder, barn eller styvbarn till en person som avses i 1–3,

5.är ekonomiskt eller på annat sätt beroende av en person som avses i 1–3 eller av hans eller hennes make eller sambo, eller

6.annars ingår i samma familj som en person som avses i 1–3 och kan förväntas påverka den person- en i hans eller hennes kontakter med företaget eller påverkas av honom eller henne i sina egna kon- takter med företaget.

2 kap.

Väsentlighet

3 a §

Ett företag får avvika från be- stämmelserna om redovisning, uppställning, värdering, upplys- ningar och konsolidering i denna lag, om följden av avvikelsen inte är väsentlig.

Följden av en avvikelse ska anses vara väsentlig om utelämnad eller felaktig information, ensam eller tillsammans med annan infor- mation, rimligen kan förväntas på-

		verka de beslut	som användare Prop. 2015/16:3
		fattar på grundval av information-
		en.
	4 §5
Vid upprättandet av balansräk-		Vid upprättandet av balansräk-
ningen, resultaträkningen och no-		ningen, resultaträkningen och no-
terna skall följande iakttas:		terna ska följande iakttas:
1. Företaget skall förutsättas fort-		1. Företaget ska förutsättas fort-
sätta sin verksamhet.		sätta sin verksamhet.
2. Samma principer för värder-		2. Samma principer för värder-
ing, klassificering och indelning av		ing, klassificering och indelning av
de olika posterna och, i förekom-		de olika posterna och, i förekom-
mande fall, delposterna skall konse-		mande fall, delposterna ska konse-
kvent tillämpas från ett räken-		kvent tillämpas från ett räken-
skapsår till ett annat.		skapsår till ett annat.
3. Värderingen av de olika post-		3. Värderingen av de olika post-
erna och, i förekommande fall, del-		erna och, i förekommande fall, del-
posterna skall göras med iakttag-		posterna ska göras med iakttag-
ande av rimlig försiktighet. Detta		ande av rimlig försiktighet. Detta
innebär särskilt att		innebär särskilt att
a) endast under räkenskapsåret konstaterade intäkter får tas med i
resultaträkningen,		b) hänsyn ska tas till alla eko-
b) hänsyn skall tas till alla eko-
nomiska förpliktelser som är hän-		nomiska förpliktelser som är hän-
förliga till räkenskapsåret eller tidig-		förliga till räkenskapsåret eller tidig-
are räkenskapsår, även om dessa		are räkenskapsår, även om dessa
förpliktelser blir kända först efter		förpliktelser blir kända först efter
räkenskapsårets	utgång men före	räkenskapsårets	utgång men före
upprättandet av	årsredovisningen,	upprättandet av	årsredovisningen,
och att		och att
c) hänsyn skall tas till värdened-		c) hänsyn ska tas till värdened-
gångar oavsett om resultatet för		gångar oavsett om resultatet för
räkenskapsåret är en vinst eller en		räkenskapsåret är en vinst eller en
förlust.		förlust.
4. Intäkter och kostnader som är		4. Intäkter och kostnader som är
hänförliga till räkenskapsåret skall		hänförliga till räkenskapsåret ska
tas med oavsett tidpunkten för		tas med oavsett tidpunkten för
betalningen.		betalningen.
5. De olika beståndsdelar som		5. De olika beståndsdelar som
balansräkningens poster och, i före-		balansräkningens poster och, i före-
kommande fall, delposter består av		kommande fall, delposter består av
skall värderas var för sig.		ska värderas var för sig.

6. Tillgångar och avsättningar eller skulder får inte kvittas mot varandra. Inte heller får intäkter och kostnader kvittas mot varandra.

7. Den ingående balansen för ett	7. Den ingående balansen för ett
räkenskapsår skall stämma överens	räkenskapsår ska stämma överens
5 Senaste lydelse 2004:1173.	15
	15

Prop. 2015/16:3 med den utgående balansen för det närmast föregående räkenskaps- året.

Om det finns särskilda skäl och det är förenligt med 2 och 3 §§, får avvikelse göras från vad som föreskrivs i första stycket. I så fall skall upplysning om skälen för avvikelsen och en bedömning av dess effekt på företagets ställning och resultat lämnas i en not.

med den utgående balansen för det närmast föregående räkenskaps- året.

Om det finns särskilda skäl för det och det är förenligt med 2 och 3 §§, får avvikelse göras från första stycket.

Form och språk6 Form m.m.

5 §7

Årsredovisningen ska upprättas i vanlig läsbar form eller i elektronisk

form. Den ska avfattas på svenska.	Årsredovisningen ska			innehålla

	uppgifter om företagets namn, orga-
	nisations- eller personnummer och
	säte.
	Om företaget är i likvidation,
	ska detta anges.
6 §8
Beloppen i årsredovisningen skall	Beloppen i årsredovisningen ska
anges i företagets redovisningsvaluta	anges i företagets redovisnings-
enligt 4 kap. 6 § bokföringslagen	valuta enligt 4 kap. 6 § bokförings-
(1999:1078). Beloppen får dessutom	lagen (1999:1078). Beloppen får
anges i annan valuta enligt omräk-	dessutom anges i annan valuta
ningskursen på dagen för räkens-	enligt omräkningskursen på dagen
kapsårets utgång (balansdagen). I så	för räkenskapsårets utgång (balans-
fall skall upplysning om omräk-	dagen).
ningskursen lämnas i en not.
Vid byte av redovisningsvaluta	Vid byte	av	redovisningsvaluta
skall balansräkningen för det gamla	ska balansräkningen för det gamla
räkenskapsåret räknas om till den	räkenskapsåret räknas om till den
nya redovisningsvalutan enligt den	nya redovisningsvalutan enligt den
växelkurs som har fastställts av	växelkurs som har fastställts av
Europeiska centralbanken den sista	Europeiska centralbanken den sista
svenska bankdagen under räken-	svenska bankdagen under räken-
skapsåret. Den omräknade balans-	skapsåret. Den omräknade balans-
räkningen skall utgöra ingående	räkningen	ska	utgöra	ingående
balans för det nya räkenskapsåret.	balans för det nya räkenskapsåret.

6	Senaste lydelse 2008:89.
7	Senaste lydelse 2008:89.
8	Senaste lydelse 2000:34.
16

			3 kap.					Prop. 2015/16:3
			1 §9
Balansräkningen skall i samman-				Balansräkningen ska i samman-
drag redovisa företagets samtliga				drag redovisa företagets				samtliga
tillgångar, avsättningar och skulder				tillgångar, avsättningar och skulder
samt eget kapital på balansdagen.				samt eget kapital på balansdagen.
Ställda panter och ansvarsförbin-
delser skall tas upp inom linjen.
			3 §10			ska
Balansräkningen		skall upprättas		Balansräkningen				upprättas
enligt den uppställningsform som				enligt	den uppställningsform som
anges	i bilaga 1	till	denna lag.	anges	i bilaga 1	till	denna lag.
Resultaträkningen		skall upprättas		Resultaträkningen		ska		upprättas
enligt någon av de uppställnings-				enligt någon av de uppställnings-
former	som anges i		bilagorna 2	former	som anges i		bilagorna 2
och 3.				och 3.
Byte	av uppställningsform för			Byte	av uppställningsform för
resultaträkningen		får	ske endast	resultaträkningen		får	ske endast
om det finns särskilda skäl och är				om det finns särskilda skäl för det
förenligt med 2 kap.			2 och 3 §§.	och det är förenligt med 2 kap. 2
Vid sådant byte skall upplysning				och 3 §§.
om skälen för bytet lämnas i en
not.
			4 §11
Posterna i balansräkningen och				Posterna i balansräkningen och
resultaträkningen ska tas upp var				resultaträkningen ska tas upp var
för sig i den ordningsföljd som				för sig i den ordningsföljd som
anges för respektive uppställnings-				anges för respektive uppställnings-
form.				form. Om en tillgång, avsättning
				eller skuld tas upp i fler än en post

i balansräkningen, ska det upp- lysas om förhållandet till andra poster antingen under den post där den tas upp eller i en not.

I fråga om poster som föregås av arabiska siffror ska de avvikelser göras som är betingade av verksamhetens särskilda inriktning.

Andra poster än de som finns upptagna i uppställningsformerna får tas upp, om de nya posternas innehåll inte täcks av uppställningsformernas poster. Posterna får delas in i delposter. Om delar av en post har till- kommit på ett sådant sätt eller är av sådan storlek att det är av betydelse med hänsyn till kravet i 2 kap. 3 § på en rättvisande bild att de redovisas särskilt, ska de tas upp i delposter. Kompletterande poster ska ges beteck- ningar som tydligt anger vad som ingår i posten.

Poster som föregås av arabiska siffror får slås samman,

9Senaste lydelse 1999:1112.

10Senaste lydelse 1999:1112.

11Senaste lydelse 2010:1515.

Trots 3 och 4 §§ får företag som avses i andra stycket dela upp anläggningstillgångar och omsätt- ningstillgångar samt skulder och avsättningar i kortfristiga och lång- fristiga poster, om det är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§.

Första stycket gäller

1. företag som omfattas av en koncernredovisning som upprättas med tillämpning av de internatio- nella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och råd- ets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstan- darder, i lydelsen enligt Europa- parlamentets och rådets förord- ning (EU) nr 297/2008, och

2. andra företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad.

Kortfristiga och långfristiga balans- poster

4 b §

För varje fordringspost i balans- räkningen som är upptagen under Omsättningstillgångar ska den del som ska betalas senare än ett år efter balansdagen anges.

För varje skuldpost i balansräk- ningen ska följande anges: den del som ska betalas inom ett år från balansdagen, den del som ska be-

Prop. 2015/16:3	1. om de är av ringa betydelse	1. om posternas belopp är obe-
	med hänsyn till kravet i 2 kap. 3 §	tydliga med hänsyn till kravet i
	på rättvisande bild, eller	2 kap. 3 § på rättvisande bild, eller

2. om sammanslagningen främjar överskådligheten och posterna och, i förekommande fall, delposterna anges i not.

Mindre företag får slå samman poster i balansräkningen som avser tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder, om posterna föregås av arabiska siffror.

4 a §12

Trots bestämmelserna i 3 och 4 §§ får företag som avses i andra stycket dela upp anläggningstill- gångar och omsättningstillgångar samt skulder och avsättningar i kortfristiga och långfristiga poster, om det är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§.

Bestämmelserna i första stycket gäller

2. andra företag vars andelar eller skuldebrev är upptagna till handel på en reglerad marknad.

12 Senaste lydelse 2007:541.

	talas senare än ett år efter balans- Prop. 2015/16:3
	dagen och summan av dessa skul-
	der.
	Första	och		andra styckena
	gäller även		fordringsposter och
	skuldposter som har tagits in i
	sådana noter som avses i 4 § fjärde
	stycket 2.
	För mindre företag som slår
	samman poster enligt 4 § femte
	stycket ska det som föreskrivs i
	första och andra styckena om
	fordringsposter			och skuldposter i
	balansräkningen i stället avse de
	sammanslagna posterna.
5 §13
För varje post eller delpost i ba-	För varje post eller delpost i ba-
lansräkningen, resultaträkningen	lansräkningen,			resultaträkningen
och sådana noter som avses i 4 §	och sådana noter som avses i 4 §
fjärde stycket 2 skall beloppet av	fjärde stycket 2			ska beloppet av
motsvarande post för det närmast	motsvarande post för det närmast
föregående räkenskapsåret anges.	föregående räkenskapsåret anges.
Om företaget har ändrat princip-	Om företaget har ändrat princip-
erna för värdering, klassificering	erna för	värdering, klassificering
eller indelning i poster eller del-	eller indelning i poster eller del-
poster, skall posterna för det närmast	poster, ska posterna för det närmast
föregående räkenskapsåret räknas	föregående		räkenskapsåret räknas
om eller ändras på det sätt som	om eller ändras på det sätt som
behövs för att de skall kunna jäm-	behövs för att de ska kunna jäm-
föras med räkenskapsårets poster på	föras med räkenskapsårets poster på
ett meningsfullt sätt.	ett meningsfullt sätt.
Om det finns särskilda skäl och	Om det finns särskilda skäl för
det är förenligt med 2 kap. 2 och	det och det är förenligt med 2 kap.
3 §§, får avvikelse från vad som	2 och 3 §§, får avvikelse göras
föreskrivs i andra stycket göras. I	från andra stycket.
så fall skall upplysning om skälen

för avvikelsen anges i en not.

Andra stycket gäller inte mindre företag under förutsättning att upplysningar om den bristande jämförbarheten lämnas i noterna.

Ett aktiebolags eget kapital

10 a §

Ett aktiebolags eget kapital ska i balansräkningen, i en egen räkning eller i en not delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital

13 Senaste lydelse 2006:871.

Prop. 2015/16:3	eller ansamlad förlust.
	Under bundet eget kapital ska
	följande tas upp: aktiekapital, upp-
	skrivningsfond, reservfond, kapital-
	andelsfond och fond för utveck-
	lingsutgifter.
	Under fritt eget kapital eller
	ansamlad förlust ska följande tas
	upp: fria fonder, var för sig, ba-
	lanserad vinst eller förlust och
	vinst eller förlust för räkenskaps-
	året. Balanserad förlust och för-
	lust för räkenskapsåret tas då upp
	som avdragsposter.
	En ekonomisk förenings eget kapi-
	tal
	10 b §
	En	ekonomisk	förenings eget
	kapital ska i balansräkningen, i en
	egen räkning eller i en not delas
	upp i bundet eget kapital och fritt
	eget kapital eller ansamlad förlust.
	Under bundet eget kapital ska
	följande tas upp: inbetalda eller
	genom	insatsemission tillgodoförda
	insatser, uppskrivningsfond, reserv-
	fond, kapitalandelsfond och fond för
	utvecklingsutgifter. Medlemsinsatser
	och förlagsinsatser		ska redovisas
	var för sig.

Under fritt eget kapital eller ansamlad förlust ska följande tas upp: fria fonder, var för sig, ba- lanserad vinst eller förlust och nettovinst eller förlust för räken- skapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas då upp som avdragsposter.

Det som sägs i andra stycket om insatser gäller också upplåtelseav- gifter i en bostadsrättsförening.

4 kap.		Prop. 2015/16:3
2 §14
Utgifter för forsknings- och ut-	Utgifter för koncessioner, patent,
vecklingsarbeten och liknande ar-	licenser,	varumärken, hyresrätter
beten som är av väsentligt värde	och liknande rättigheter och till-
för rörelsen under kommande år	gångar som är av betydande värde
får tas upp som immateriell anlägg-	för rörelsen under kommande år
ningstillgång. Detsamma gäller ut-	får tas upp som immateriella an-
gifter för koncessioner, patent, li-	läggningstillgångar. Detsamma gäl-
censer, varumärken, hyresrätter	ler ersättning som vid förvärv av
och liknande rättigheter och till-	rörelse överstiger det behållna vär-
gångar samt ersättning som vid	det av de tillgångar som förvärvats
förvärv av rörelse överstiger det	och de skulder som övertagits
behållna värdet av de tillgångar	(goodwill).
som förvärvats och de skulder som
övertagits (goodwill).	Första stycket gäller även utgift-

	er för företagets eget utvecklings-
	arbete. För aktiebolag och eko-
	nomiska	föreningar gäller detta
	dock endast under förutsättning att
	motsvarande belopp överförs från
	fritt eget kapital till en fond för
	utvecklingsutgifter.
Utgifter för företagsbildning,	Utgifter för företagsbildning,
ökning av aktiekapitalet eller mot-	ökning av aktiekapitalet eller mot-
svarande eller för företagets för-	svarande eller för företagets för-
valtning får inte tas upp som till-	valtning får inte tas upp som till-
gång.	gångar.

3 §15

Anläggningstillgångar ska tas upp till belopp som motsvarar utgifterna för tillgångens förvärv eller tillverkning (anskaffningsvärdet), om inte annat följer av 4, 5, 6, 12, 13 a, 14 a eller 14 e §.

I anskaffningsvärdet för en för-	I anskaffningsvärdet för en för-
värvad tillgång ska räknas in, ut-	värvad tillgång ska, utöver inköps-
över inköpspriset, utgifter som är	priset, utgifter som är direkt hän-
direkt hänförliga till förvärvet.	förliga till förvärvet räknas in.
I anskaffningsvärdet för en till-	I anskaffningsvärdet för en till-
verkad tillgång får räknas in, utö-	verkad tillgång får, utöver sådana
ver sådana kostnader som direkt	kostnader som direkt kan hänföras
kan hänföras till produktionen av	till produktionen av tillgången, en
tillgången, en skälig andel av indi-	skälig andel av indirekta tillverk-
rekta tillverkningskostnader.	ningskostnader räknas in.
Ränta på kapital som har lånats	Ränta på kapital som har lånats
för att finansiera tillverkningen av	för att finansiera tillverkningen av

14Senaste lydelse 1999:1112.

15Senaste lydelse 2011:1554.

Prop. 2015/16:3

en tillgång får räknas in i anskaff-

ningsvärdet till den del räntan

ningsvärdet till den del som räntan

hänför sig till tillverkningsperioden.

Om ränta har räknats in i anskaff-

ningsvärdet, ska en upplysning om

detta lämnas i en not.

Utgifter för värdehöjande förbättringar av en tillgång får räknas in i

anskaffningsvärdet, om de har lagts ned under räkenskapsåret eller

balanserats från tidigare år.

4 §16

Anläggningstillgångar

med

be-

Anläggningstillgångar

med

be-

gränsad

nyttjandeperiod

skall

gränsad

nyttjandeperiod

ska

skrivas av systematiskt över denna

period.

Nyttjandeperioden för en imma-

Om nyttjandeperioden för imma-

teriell

anläggningstillgång

som

teriella anläggningstillgångar

som

avses i 2 § skall anses uppgå till

utgörs av utgifter för företagets

högst fem år, om inte en annan

eget

utvecklingsarbete

inte

kan

längre tid med rimlig grad av

fastställas med en rimlig grad av

säkerhet kan fastställas. Om en

säkerhet, ska perioden anses upp-

sådan

längre

avskrivningstid

gå till fem år. Detsamma gäller i

tillämpas, skall det i en not lämnas

fråga om goodwill.

upplysning om detta. I noten skall i

så fall också anges skälen för den

längre avskrivningstiden.

Avskrivningar

skall redovisas i

Avskrivningar ska

redovisas i

resultaträkningen. Annan

redovis-

resultaträkningen. Annan

redovis-

ning får dock tillämpas, om det

finns särskilda skäl och är förenligt

finns särskilda skäl för det och det

med 2 kap. 2 och 3 §§.

är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§.

5 §

Har

anläggningstillgång

på

Har

anläggningstillgång

på

balansdagen ett lägre värde än det

värde som följer av 3 § och 4 §

första stycket, skall tillgången skri-

första stycket, ska tillgången skri-

vas ned till detta lägre värde, om

det kan antas att värdenedgången

är bestående.

En finansiell anläggningstillgång får skrivas ned till det lägre värde

som tillgången har på balansdagen även om det inte kan antas att värde-

nedgången är bestående.

nedskrivning enligt

första

nedskrivning

enligt

första

eller andra stycket skall återföras,

eller andra stycket ska återföras,

om det inte längre finns skäl för

den.

Nedskrivningar

som

avser

16	Senaste lydelse 2004:1173.
22

Nedskrivningar och återföringar som avses i första–tredje styckena skall redovisas i resultaträkningen.

goodwill får dock inte återföras.	Prop. 2015/16:3
Nedskrivningar och återföringar
som avses i första–tredje styckena
ska redovisas i resultaträkningen.

6 §17

Ett aktiebolags eller en ekonomisk förenings anläggningstillgångar som har ett tillförlitligt och bestående värde som väsentligt överstiger bokfört värde enligt 3 §, 4 § första stycket, 5 § första–tredje styckena och 12 § får skrivas upp till högst detta värde. Uppskrivning får dock ske endast om uppskrivningsbeloppet används för avsättning till en uppskriv- ningsfond eller, i aktiebolag, för ökning av aktiekapitalet genom fond-

emission eller nyemission.
I samband med uppskrivningar
skall det i en not lämnas upplys-
ning om hur uppskrivningsbeloppet
har behandlats skattemässigt.
Avskrivningar och nedskrivning-	Avskrivningar och nedskrivning-
ar av den tillgång som har skrivits	ar av den tillgång som har skrivits
upp skall efter uppskrivningen be-	upp ska efter uppskrivningen be-
räknas med utgångspunkt i det	räknas med utgångspunkt i det
uppskrivna värdet.	uppskrivna värdet.
	Ianspråktagande av uppskrivnings-
	fonden och fonden för utvecklings-
	utgifter
7 §18
Ett aktiebolag får ta uppskriv-	Ett aktiebolag får ta uppskriv-
ningsfonden i anspråk för	ningsfonden eller fonden för ut-
	vecklingsutgifter i anspråk för

1.ökning av aktiekapitalet genom fondemission eller nyemission,

2.täckning av förlust enligt fastställd balansräkning när förlusten inte kan täckas av fritt eget kapital.

Ett beslut att ta uppskrivnings- fonden i anspråk för att täcka en förlust enligt första stycket 2 får fattas endast efter revisorernas hörande. Innan tre år har förflutit från beslutet får vinstutdelning beslutas endast om Bolagsverket eller, i tvistiga fall, allmän domstol ger tillstånd till det eller om aktie- kapitalet har ökats med minst ett belopp som motsvarar den förlust som har blivit täckt med uppskriv- ningsbelopp. I fråga om Bolags-

Ett beslut att ta uppskrivnings- fonden eller fonden för utveck- lingsutgifter i anspråk för att täcka en förlust enligt första stycket 2 får fattas endast efter det att revisor- erna har hörts. Innan tre år har förflutit från beslutet får vinstut- delning beslutas endast om Bolags- verket eller, i tvistiga fall, allmän domstol ger tillstånd till det eller om aktiekapitalet har ökats med minst ett belopp som motsvarar den förlust som har blivit täckt

17Senaste lydelse 2004:1173.

18Senaste lydelse 2005:918.

2. den del av fonden som mot- svarar avskrivning eller nedskriv- ning överförs till fritt eget kapital, eller

3. den del av fonden som mot- svarar en avyttrad tillgång överförs till fritt eget kapital.

Vid avskrivning enligt 4 § eller nedskrivning enligt 5 § av en uppskriven tillgång eller vid avytt- ring eller utrangering av tillgången ska uppskrivningsfonden minskas i motsvarande utsträckning, dock högst med den del av fonden som svarar mot tillgången. På samma sätt ska fonden för utvecklings- utgifter minskas vid avskrivning, nedskrivning eller avyttring av en som tillgång upptagen utgift för företagets eget utvecklingsarbete.

Minskningen får göras enbart genom att

Prop. 2015/16:3 verkets eller domstolens tillstånd gäller 20 kap. 25–29 §§ aktiebo- lagslagen (2005:551) i tillämpliga delar.

med belopp från fonden. I fråga om Bolagsverkets eller domstolens till- stånd gäller 20 kap. 25–29 §§ aktie- bolagslagen (2005:551) i tillämpli- ga delar.

8 § Vid avskrivning enligt 4 § eller

nedskrivning enligt 5 § eller vid avyttring eller utrangering av till- gången skall uppskrivningsfonden minskas i motsvarande utsträck- ning, dock högst med den del av uppskrivningsfonden som svarar mot tillgången.

Minskningen av uppskrivnings- fonden i fall som avses i första stycket får göras enbart genom att 1. fonden tas i anspråk enligt 7 §, 2. den del av uppskrivningsfon- den som motsvarar avskrivning eller nedskrivning överförs till fritt

eget kapital, eller

3. den del av uppskrivnings- fonden som motsvarar en avyttrad tillgång överförs till fritt eget kapi- tal.

11 §19

Anskaffningsvärdet för varulager av likartade tillgångar får beräknas enligt först-in-först-ut-principen, enligt vägda genomsnittspriser eller enligt någon annan liknande princip. Sist-in-först-ut-principen får inte tillämpas.

Om det värde som framkommer vid en sådan beräkning väsentligt avviker från varulagrets nettoför- säljningsvärde på balansdagen, skall större företag ange skillnads- beloppet i en not med fördelning på de poster som är upptagna i balansräkningen. Nettoförsäljnings- värdet skall därvid beräknas enligt

19 Senaste lydelse 2006:871.

9 § tredje stycket första meningen. Prop. 2015/16:3

14 §20 Egna aktier får inte tas upp som tillgång.

Vid värdering av ett moder-	Vid värdering av ett moder-
företags andelar i ett dotterföretag	företags andelar i ett dotterföretag
skall andelar som dotterföretaget	ska andelar som dotterföretaget
äger i moderföretaget inte anses ha	äger i moderföretaget inte anses ha
något värde.	något värde.
	Vid förvärv av egna aktier ska
	fritt eget kapital minskas med ut-
	giften för förvärvet. Vid överlåtelse
	av egna aktier ska fritt eget kapital
	ökas med inkomsten från över-
	låtelsen.

14 b §21

Följande finansiella instrument får inte värderas enligt 14 a §:

1.finansiella instrument som hålls till förfall och som inte utgör derivatinstrument,

2.lånefordringar och andra fordringar som härrör från företaget och som inte innehas för handelsändamål,

3. andelar i dotterföretag, intres-	3. andelar i dotterföretag, intres-
seföretag eller samriskföretag,	seföretag eller gemensamt styrda
	företag,

4.egetkapitalinstrument som företaget självt har gett ut,

5.avtal om villkorad ersättning i samband med förvärv och samgåenden,

6.skulder, med undantag för skulder som ingår som en del i en handels- portfölj eller som utgör derivatinstrument, samt

7.andra finansiella instrument, som är av sådan särskild karaktär att de enligt vad som är allmänt accepterat bör redovisas på annat sätt.

Värdering enligt 14 a § får inte heller ske, om en sådan värdering inte skulle ge ett tillförlitligt värde på det finansiella instrumentet.

Företag som avses i 3 kap. 4 a § andra stycket får trots första stycket värdera där angivna finansiella instrument enligt 14 a §, om

1. det är förenligt med sådana	1. det är förenligt med sådana
internationella redovisningsstand-	internationella redovisningsstand-
arder som avses i Europaparlamen-	arder som avses i Europaparlamen-
tets och rådets förordning (EG) nr	tets och rådets förordning (EG) nr
1606/2002 av den 19 juli 2002 om	1606/2002 av den 19 juli 2002 om
tillämpning av internationella redo-	tillämpning av internationella redo-
visningsstandarder, och	visningsstandarder, i lydelsen enligt
	Europaparlamentets och rådets
	förordning (EU) nr 297/2008, och

2. upplysningar om värderingen lämnas i enlighet med dessa stand- arder.

20Senaste lydelse 2001:934.

21Senaste lydelse 2009:34.

Prop. 2015/16:3	Avsättningar
	15 a §
	En avsättning ska motsvara den
	bästa uppskattningen av det be-
	lopp som kommer att krävas för att
	reglera förpliktelsen.
	5 kap. Noter
	Allmänna bestämmelser
	Krav på noter för olika kategorier av företag
	1 § Mindre och större företag ska i noter lämna upplysningar enligt 4–
	24 §§.
	Ytterligare bestämmelser för mindre och större företag om upplys-
	ningar i noter finns i 2 kap. 3 §, 3 kap. 4, 10 a och 10 b §§ och 7 kap. 2 §.
	Bestämmelser för mindre företag om upplysningar i noter finns dessutom i
	3 kap. 5 §.
	2 § Större företag ska i noter även lämna upplysningar enligt 25–48 §§.
	Ytterligare bestämmelser för större företag om upplysningar i noter
	finns i 3 kap. 8 och 10 §§.
	Noternas ordningsföljd
	3 § Om inte något annat följer av kravet i 2 kap. 2 § på överskådlighet,
	ska noter som avser enskilda poster i balansräkningen eller resultaträk-
	ningen läggas fram i samma ordning som posterna. Hänvisning ska göras
	vid de poster som noterna hänför sig till.
	Krav på noter för mindre och större företag
	Värderingsprinciper
	4 § Principerna för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder ska
	anges.
	Avvikelser från grundläggande redovisningsprinciper
	5 § Om ett företag med stöd av 2 kap. 4 § andra stycket avviker från
	någon av de grundläggande redovisningsprinciper som anges i paragrafen,
	ska det lämna en upplysning om skälen för avvikelsen och en bedömning
	av effekten på företagets ställning och resultat.
	Består avvikelsen i att kvittning görs, ska företaget även lämna en upp-
	lysning om de bruttobelopp som kvittas mot varandra.
	Byte av uppställningsform
	6 § Om ett företag med stöd av 3 kap. 3 § andra stycket har bytt upp-
	ställningsform för resultaträkningen, ska det lämna en upplysning om
	skälen för bytet.
26

Jämförelsetal

7 § Om ett företag med stöd av 3 kap. 5 § tredje stycket avviker från det som sägs i den paragrafen om jämförelsetal, ska det lämna en upplysning om skälen för avvikelsen.

Anläggningstillgångar

8 § För varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräk- ningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 ska upplysningar lämnas om

1.tillgångarnas anskaffningsvärde,

2.tillkommande och avgående tillgångar,

3.överföringar,

4.årets avskrivningar enligt 4 kap. 4 §,

5.årets nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskrivningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket,

6.årets uppskrivningar, med särskild upplysning om uppskrivnings- beloppets användning och hur mycket av det som kvarstår oavskrivet.

Grunderna för avskrivning av anläggningstillgångarnas olika poster ska anges.

Goodwill

9 § Om ett företag redovisar goodwill som tillgång, ska det lämna upp- lysningar om tillämpad avskrivningsperiod och skälen för denna.

Finansiella instrument

10 § Om ett företag har finansiella instrument som värderas enligt 4 kap. 14 a §, ska det för varje kategori lämna upplysningar om

1.bokfört värde, och

2.de värdeförändringar som har redovisats i resultaträkningen respek- tive fonden för verkligt värde.

För varje kategori av derivatinstrument som värderas enligt 4 kap. 14 a § ska upplysningar även lämnas om

1.omfattningen och typen av instrument, och

2.viktiga villkor som kan påverka storleken av, tidpunkten för eller säkerheten i framtida kassaflöden.

Om värderingen har gjorts enligt 4 kap. 14 a § andra stycket tredje meningen, ska väsentliga antaganden som har gjorts vid tillämpningen av de använda värderingsmodellerna och värderingsmetoderna anges.

Paragrafen tillämpas även på sådana avtal som enligt 4 kap. 14 c § ska anses som derivatinstrument.

Uppskrivningsfond

11 § Om storleken eller sammansättningen av uppskrivningsfonden har ändrats under räkenskapsåret, ska företaget i en sammanställning lämna upplysningar om

1.fondens storlek vid räkenskapsårets början och slut,

2.belopp som har satts av till fonden under räkenskapsåret och hur dessa har behandlats skattemässigt,

Prop. 2015/16:3

Prop. 2015/16:3 3. belopp som har överförts från fonden eller på annat sätt har tagits i anspråk, med uppgift om hur beloppet har använts, och

4. det värde som skulle ha redovisats i balansräkningen om anlägg- ningstillgångarna inte hade skrivits upp.

Fond för verkligt värde

12 § Om storleken eller sammansättningen av fonden för verkligt värde har ändrats under räkenskapsåret, ska företaget i en sammanställning lämna upplysningar om

1.fondens storlek vid räkenskapsårets början och slut,

2.belopp som har satts av till fonden under räkenskapsåret, och

3.belopp som har överförts från fonden eller på annat sätt har tagits i anspråk, med uppgift om hur beloppet har använts.

Långfristiga skulder

13 § Om ett företag har skulder som ska betalas senare än fem år efter balansdagen, ska det lämna en upplysning om summan av dessa.

Ställda säkerheter

14 § Om ett företag har ställt säkerheter, ska det lämna upplysningar om säkerheternas omfattning, art och form.

Eventualförpliktelser

15 § Om ett företag har garantiåtaganden, ekonomiska åtaganden eller eventuella förpliktelser som inte tas upp i balansräkningen (eventual- förpliktelser), ska det lämna en upplysning om summan av dessa.

Åtaganden till förmån för koncernföretag m.fl.

16 § Om ett företag har ställda säkerheter, garantiåtaganden eller ekono- miska åtaganden till förmån för ett koncernföretag, ett intresseföretag eller ett gemensamt styrt företag som företaget samäger, ska det lämna särskilda upplysningar om detta.

Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen

17 § Om ett företag har ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen och som är förenade med betydande risker eller fördelar för företaget, och uppgifter om dessa risker eller fördelar är nödvändiga för att företagets ställning ska kunna bedömas, ska företaget lämna upp- lysningar om

1.inriktningen på och det kommersiella syftet med arrangemangen,

och

2.den ekonomiska inverkan som arrangemangen har på företaget. Första stycket 2 gäller inte mindre företag.

Lån till ledande befattningshavare

18 § Om ett företag har lämnat lån till en styrelseledamot, en verkställ- ande direktör eller en motsvarande befattningshavare i företaget, ska det

lämna de upplysningar om lånet som anges i andra stycket. Detsamma

gäller om företaget har ställt panter, andra säkerheter eller garantier eller Prop. 2015/16:3 har gjort andra ekonomiska åtaganden till förmån för en sådan befatt-

ningshavare. Med styrelseledamöter jämställs suppleanter för dessa och med verkställande direktör jämställs vice verkställande direktör.

Upplysningar ska lämnas om storleken av lämnade lån, huvudsakliga lånevillkor, räntesatser, under räkenskapsåret återbetalda belopp, arten av säkerheter, garantier och andra ekonomiska åtaganden samt beloppet av de lån som säkerhet har ställts för. Upplysning ska även lämnas om vilken anknytning till företaget befattningshavaren har. Om företaget under räken- skapsåret helt eller delvis har skrivit av ett lån eller avstått från att kräva in det, ska en upplysning lämnas om detta.

Exceptionella intäkter och kostnader

19 § Om ett företag har haft intäkter eller kostnader som är exceptionella i fråga om storlek eller förekomst, ska det lämna upplysningar om arten och storleken av varje sådan intäkt eller kostnad.

Medelantalet anställda under räkenskapsåret

20 § En upplysning ska lämnas om medelantalet av de personer som har varit anställda under räkenskapsåret.

Moderföretag

21 § Ett företag som är dotterföretag ska lämna upplysningar om namn, organisations- eller personnummer och säte för det moderföretag som upprättar koncernredovisning för den minsta koncern som företaget ingår i.

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut

22 § Om det har inträffat händelser av väsentlig betydelse för företaget efter räkenskapsårets slut som inte kommer till uttryck i balansräkningen eller resultaträkningen, ska företaget lämna upplysningar om dessa. Upp- lysningarna ska omfatta arten och den ekonomiska effekten av händel- serna.

Transaktioner med närstående

23 § Om ett större företag har genomfört transaktioner på andra än marknadsmässiga villkor med närstående enligt 1 kap. 8 eller 9 §, ska det lämna upplysningar om transaktionerna. Upplysningar behöver dock inte lämnas om transaktioner

1.mellan ett moderföretag och dess helägda dotterföretag, eller

2.mellan två eller flera dotterföretag, om samtliga aktier eller andelar ägs av andra företag inom samma koncern.

Skyldigheten att lämna upplysningar gäller även ett mindre företag, om det är ett publikt aktiebolag och transaktionerna har genomförts med någon som har ett betydande aktieinnehav eller är styrelseledamot i bola- get.

24 § Upplysningarna enligt 23 § ska omfatta

Prop. 2015/16:3 1. uppgift om transaktionernas art och det totala belopp som transak- tionerna omfattar,

2.uppgift om vilket slag av närståendeförhållande som det är fråga om,

och

3.andra uppgifter om transaktionerna som är nödvändiga för att be- döma företagets ställning.

Uppgifter om flera transaktioner får lämnas i samlad form, om de avser samma typ av transaktioner och uppgifter om de enskilda transaktionerna inte är nödvändiga för att bedöma vilken inverkan de har på företagets ställning.

Särskilda krav på noter för större företag

Ytterligare upplysningar om anläggningstillgångar

25 § Om ett större företag har räknat in ränta i anskaffningsvärdet för en anläggningstillgång med stöd av 4 kap. 3 § fjärde stycket, ska företaget lämna en upplysning om det inräknade beloppet.

Större företag ska för varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 lämna upplysningar om

1.ackumulerade avskrivningar enligt 4 kap. 4 §,

2.ackumulerade nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskriv- ningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket,

3.ackumulerade uppskrivningar, och

4.korrigeringar av tidigare års avskrivningar enligt 4 kap. 4 §, ned- skrivningar och uppskrivningar.

Om ett större företag har skrivit av, skrivit ned eller skrivit upp en anläggningstillgång uteslutande av skatteskäl, ska företaget lämna en upplysning om detta med angivande av avskrivningens, nedskrivningens eller uppskrivningens storlek.

Omsättningstillgångar

26 § Om ett större företag har räknat in ränta i anskaffningsvärdet för en omsättningstillgång med stöd av 4 kap. 9 § andra stycket, ska företaget lämna en upplysning om det inräknade beloppet.

Om en omsättningstillgång varit föremål för en värdejustering uteslut- ande av skatteskäl, ska ett större företag lämna en upplysning om detta med angivande av justeringens storlek.

Om det värde som framkommer när ett större företag beräknar varu- lagrets anskaffningsvärde enligt 4 kap. 11 § avviker väsentligt från varu- lagrets nettoförsäljningsvärde på balansdagen, ska företaget lämna en upplysning om skillnadsbeloppet. Nettoförsäljningsvärdet ska då beräk- nas enligt 4 kap. 9 § tredje stycket första meningen. Skillnadsbeloppet ska fördelas på de poster som är upptagna i balansräkningen.

Ytterligare upplysningar om finansiella instrument

27 § Större företag ska för varje kategori av derivatinstrument som inte värderas enligt 4 kap. 14 a § lämna upplysningar om

1. det värde instrumenten skulle ha värderats till vid en tillämpning av

4 kap. 14 a §, och

2. omfattningen och typen av instrument.		Prop. 2015/16:3
I fråga om finansiella	anläggningstillgångar som enligt 4 kap. 14 a–
14 c §§ får värderas till	verkligt värde, och vilkas bokförda värde	är

högre än det verkliga värdet, ska större företag lämna upplysningar om

1.bokfört värde och det verkliga värdet, och

2.skälen till att det bokförda värdet inte har skrivits ned och det stöd som finns för antagandet att det bokförda värdet kommer att återvinnas.

Första och andra stycket ska även tillämpas på sådana avtal som enligt 4 kap. 14 c § ska anses som derivatinstrument.

Inköp och försäljningar mellan koncernföretag

28 § Om ett större företag ingår i en koncern, ska det lämna en upplysning om hur stor del av räkenskapsårets inköp och försäljningar som avser andra koncernföretag.

Moderföretag som är större företag och som med stöd av 7 kap. 3 § inte upprättar någon koncernredovisning ska lämna upplysningar om internvinster på transaktioner inom koncernen.

Dotterföretag och vissa andra företag

29 § Om ett större företag har dotterföretag eller ägarintressen i andra företag, ska det lämna upplysningar om

1.det andra företagets namn, organisationsnummer, säte och eget kapital,

2.det andra företagets resultat för det senaste räkenskapsår som års- redovisning eller årsbokslut har upprättats för,

3.företagets ägarandel i det andra företaget, och

4.antalet andelar som företaget äger och deras värde enligt företagets balansräkning.

Ett större företag som är obegränsat ansvarig delägare i ett annat före- tag ska ange detta företags namn, organisationsnummer, säte och rättsliga form.

Om företagets rösträttsandel i det andra företaget avviker från ägaran- delen, ska även rösträttsandelen anges.

30 § En upplysning enligt 29 § får utelämnas, om

1.den skulle kunna vålla allvarlig skada för något av de i 29 § angivna företagen,

2.Bolagsverket medger att den utelämnas, och

3.noterna innehåller information om utelämnandet.

Upplysningarna om eget kapital och resultat får också utelämnas, om

1.det andra företaget inte offentliggör sin balansräkning och inte utgör ett dotterföretag till företaget, eller

2.det andra företaget omfattas av en koncernredovisning som företaget upprättat eller av en sådan koncernredovisning som avses i 7 kap. 2 § första stycket.

Ytterligare upplysningar om långfristiga skulder

31 § Större företag ska för varje skuldpost i balansräkningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 lämna en upplysning

Prop. 2015/16:3 om den del av skulden som ska betalas senare än fem år efter balans- dagen.

Ytterligare upplysningar om lån till ledande befattningshavare

32 § Större företag ska lämna sådana upplysningar som anges i 18 § andra stycket om

1.lån som har lämnats till en styrelseledamot, en verkställande direktör eller en motsvarande befattningshavare i ett annat koncernföretag,

2.panter, andra säkerheter eller garantiåtaganden som har ställts eller andra ekonomiska åtaganden som har gjorts till förmån för en sådan befattningshavare, och

3.lån till eller säkerhet som har ställts till förmån för någon annan med stöd av tillstånd enligt 21 kap. 8 § aktiebolagslagen (2005:551).

Konvertibla lån

33 § Om ett större företag har utelöpande lån som är konvertibla eller förenade med optionsrätt till nyteckning eller har gett ut liknande värde- papper, ska företaget för varje lån eller liknande rättighet lämna en upp- lysning om utestående lånebelopp samt tid och villkor för utbyte eller nyteckning. För varje lån mot vinstandelsbevis ska det utestående låne- beloppet och räntebestämmelserna anges.

Aktiekapitalet

34 § Aktiebolag som är större företag ska lämna en upplysning om antalet aktier och aktiernas kvotvärde. Om aktiekapitalet består av aktier av olika slag, ska motsvarande upplysning lämnas för varje aktieslag.

Disposition av vinst eller förlust

35 § Större företag ska lämna en upplysning om förslaget till disposition av företagets vinst eller förlust eller, i förekommande fall, beslut om dispositionen.

Skatter

36 § Om ett större företag i balansräkningen har tagit upp en fordrings- eller skuldpost avseende uppskjuten skatt, ska det lämna en upplysning om beloppet av den uppskjutna skatten och om förändringar i detta be- lopp sedan föregående balansdag.

Ytterligare upplysningar om anställda

37 § Större företag ska lämna upplysningar om

1.andelen kvinnor och andelen män av medelantalet anställda under räkenskapsåret, och

2.medelantalet anställda och fördelningen mellan kvinnor och män i varje land, om företaget har anställda i flera länder.

Könsfördelningen bland ledande befattningshavare

38 § Större företag ska lämna upplysningar om fördelningen mellan

kvinnor och män bland styrelseledamöter, verkställande direktör och

andra personer i företagets ledning. Fördelningen bland styrelseleda- Prop. 2015/16:3 möter och bland övriga befattningshavare ska redovisas var för sig. Upp-

lysningarna ska avse förhållandena på balansdagen.

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

39 § Större företag ska lämna upplysningar om storleken av följande personalkostnader för räkenskapsåret:

1.löner och andra ersättningar, och

2.sociala kostnader, med särskild uppgift om pensionskostnader.

40 § Större företag ska lämna upplysningar om det sammanlagda belop- pet av räkenskapsårets löner och andra ersättningar för var och en av följ- ande grupper:

1.styrelseledamöter, verkställande direktör och motsvarande befatt- ningshavare, och

2.anställda som inte omfattas av 1.

Tantiem och därmed jämställd ersättning till styrelseledamöter, den verkställande direktören och motsvarande befattningshavare ska anges särskilt.

I ett publikt aktiebolag ska vid tillämpningen av första och andra styckena samtliga personer i bolagets ledning ingå i den grupp som avses i första stycket 1. Antalet personer i gruppen ska anges. Vidare ska upp- lysningar om räkenskapsårets löner och andra ersättningar lämnas för var och en av styrelseledamöterna och för den verkställande direktören. Sådana upplysningar behöver dock inte lämnas för arbetstagarrepresen- tanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

Pensioner och liknande förmåner

41 § Större företag ska lämna upplysningar om det sammanlagda beloppet av räkenskapsårets kostnader och förpliktelser som avser pensioner och liknande förmåner till styrelseledamöter, verkställande direktör och mot- svarande befattningshavare.

I ett publikt aktiebolag ska upplysningar som avses i första stycket om- fatta även pensioner och liknande förmåner till andra personer i bolagets ledning. Antalet personer som omfattas ska anges. Vidare ska upplys- ningar om räkenskapsårets löner och andra ersättningar lämnas för var och en av styrelseledamöterna och för den verkställande direktören. Sådana upplysningar behöver dock inte lämnas för arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

Tidigare styrelse och verkställande direktör

42 § Bestämmelserna i 40 och 41 §§ om upplysningar om styrelseleda- möter och verkställande direktör gäller även tidigare styrelseledamöter och tidigare verkställande direktör.

Prop. 2015/16:3

Suppleanter och vice verkställande direktör

43 § Vid tillämpningen av 40–42 §§ ska styrelsesuppleanter jämställas med styrelseledamöter och vice verkställande direktör jämställas med verkställande direktör.

Avtal om avgångsvederlag

44 § Större företag som har träffat avtal om avgångsvederlag eller lik- nande förmåner till styrelseledamöter, den verkställande direktören eller andra personer i företagets ledning ska lämna upplysningar om avtalen och om de väsentligaste villkoren i avtalen.

Ytterligare upplysningar om moderföretag

45 § Större företag ska lämna sådana upplysningar som anges i 21 § även i fråga om det moderföretag som upprättar koncernredovisning för den största koncern som företaget ingår i som dotterföretag.

Om ett moderföretag som avses i första stycket eller 21 § är utländskt, ska en upplysning också lämnas om var det går att få tillgång till före- tagets koncernredovisning.

Ytterligare upplysningar om ställda säkerheter

46 § Större företag ska, när de enligt 14 § lämnar upplysning om ställda säkerheter, ange vilka poster i balansräkningen eller i noter enligt 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 som säkerheterna avser.

I fråga om säkerheter som inte motsvarar en skuld- eller avsättnings- post i balansräkningen ska det vidare anges om säkerheten har ställts till förmån för företaget självt eller till förmån för någon annan.

Nettoomsättningens fördelning

47 § Om ett större företags verksamhetsgrenar eller geografiska mark- nader avviker betydligt från varandra, ska företaget lämna upplysningar om nettoomsättningens fördelning på verksamhetsgrenarna och marknad- erna. Bedömningen av om företagets verksamhetsgrenar och marknader avviker betydligt från varandra ska göras med hänsyn till hur företaget normalt organiserar försäljningen av varor och tjänster.

Ersättningar till revisorer och revisionsföretag

48 § Aktiebolag och handelsbolag som är större företag ska lämna upplysningar om räkenskapsårets sammanlagda ersättning till var och en av bolagets revisorer och de revisionsföretag där revisorerna verkar. Det ska vidare anges hur stor del av ersättningen som avser revisionsupp- draget, revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget, skatterådgivning respektive övriga tjänster.

Särskilt om europabolag och europakooperativ

artiklarna 37–41 i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli Prop. 2015/16:3 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar),

i den ursprungliga lydelsen, ska bestämmelserna om styrelseledamöter i 18, 23, 32, 38 och 40–44 §§ tillämpas på ledamöter eller suppleanter i europabolagets eller europakooperativets tillsynsorgan.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag samt 21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:595) om europakooperativ följer att första stycket ska tillämpas också på ledamöter eller suppleanter i ett europabolags eller europakooperativs lednings- eller förvaltningsorgan.

6 kap.

1 §22

Förvaltningsberättelsen ska innehålla en rättvisande översikt över ut- vecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat. När det behövs för förståelsen av årsredovisningen ska översikten innehålla hänvisningar till och ytterligare upplysningar om de belopp som tas upp i andra delar av årsredovisningen.

Upplysningar ska även lämnas om

1. sådana förhållanden som inte ska redovisas i balansräkningen, resultaträkningen eller noterna, men som är viktiga för bedömningen av utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat,

2. sådana händelser av	väsentlig	2. sådana händelser av väsentlig
betydelse för företaget	som har	betydelse för företaget som	har
inträffat under räkenskapsåret eller		inträffat under räkenskapsåret,
efter dess slut,

3.företagets förväntade framtida utveckling inklusive en beskrivning av väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför,

4.företagets verksamhet inom forskning och utveckling,

5.företagets filialer i utlandet,

6.antal och kvotvärde för de egna aktier som innehas av företaget, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har betalats för aktierna,

7.antal och kvotvärde för de egna aktier som har förvärvats under räkenskapsåret, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har betalats,

8.antal och kvotvärde för de egna aktier som har överlåtits under räkenskapsåret, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har erhållits, och

9.skälen för de förvärv eller överlåtelser av egna aktier som har skett under räkenskapsåret.

Om det är väsentligt för bedöm- ningen av företagets ställning och resultat, ska det även lämnas följ- ande upplysningar avseende använd- ningen av finansiella instrument:

1. mål och tillämpade principer för finansiell riskstyrning jämte, för

Om det är väsentligt för bedöm- ningen av företagets ställning och resultat, ska det även lämnas följ- ande upplysningar om användningen av finansiella instrument:

1. mål och tillämpade principer för finansiell riskstyrning och, för

22 Senaste lydelse 2010:1515.

Prop. 2015/16:3	varje viktig typ av planerad affärs-		varje viktig typ av planerad affärs-
	händelse	där säkringsredovisning	händelse	där säkringsredovisning
	används,	tillämpade principer för	används,	tillämpade principer för
	säkring, och		säkring, och
	2. exponering för prisrisker, kreditrisker, likviditetsrisker och kassa-
	flödesrisker.
	Utöver sådan information som ska lämnas enligt första–tredje styckena
	ska förvaltningsberättelsen innehålla sådana icke-finansiella upplys-
	ningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning eller
	resultat och som är relevanta för den aktuella verksamheten, däribland
	upplysningar om miljö- och personalfrågor. Företag som bedriver verk-
	samhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken ska
	alltid lämna upplysningar om verksamhetens påverkan på den yttre
	miljön.
	Andra stycket 3–5, tredje stycket och fjärde stycket gäller inte mindre
	företag.
		1 a §23
	I ett aktiebolag, vars aktier är		I ett aktiebolag vars aktier är
	upptagna till handel på en reglerad		upptagna till handel på en reglerad
	marknad i Sverige, skall förvalt-		marknad i Sverige ska förvalt-
	ningsberättelsen även innehålla		ningsberättelsen även innehålla

1.de senast beslutade riktlinjerna av det slag som avses i 8 kap. 51 § aktiebolagslagen (2005:551), och

2.styrelsens förslag till riktlinjer att gälla för tiden från nästa årsstämma.

Information enligt första stycket 1	Information enligt första stycket 1
får lämnas i anslutning till uppgifter	får lämnas i anslutning till uppgifter
som lämnas enligt 5 kap. 20 eller	som lämnas enligt 5 kap. 40 eller
22 §. I sådant fall skall förvaltnings-	41 §. I sådant fall ska förvaltnings-
berättelsen innehålla en hänvisning	berättelsen innehålla en hänvisning
till den plats där informationen har	till den plats där informationen har
lämnats.	lämnats.
2 §24
I aktiebolag och ekonomiska	I	aktiebolag	och	ekonomiska
föreningar skall i förvaltnings-	föreningar ska det i förvaltnings-
berättelsen även lämnas förslag till	berättelsen även lämnas förslag till
dispositioner beträffande bolagets	dispositioner beträffande bolagets
eller föreningens vinst eller förlust.	eller föreningens vinst eller förlust.
I en ekonomisk förening skall, om	I en ekonomisk förening ska det,
föreningen är moderföretag, dess-	om	föreningen	är	moderföretag,
utom lämnas uppgift om belopp	dessutom lämnas uppgift om be-
som enligt årsredovisningarna för	lopp som enligt årsredovisningarna
företag inom koncernen skall föras	för företag inom koncernen ska
över från fritt eget kapital i kon-	föras över från fritt eget kapital i
cernen till bundet eget kapital.	koncernen till bundet eget kapital.

23	Senaste lydelse 2007:541.
24	Senaste lydelse 2005:918.
36

Aktiebolag och ekonomiska före- Prop. 2015/16:3

		ningar ska i förvaltningsberättelsen
		eller i egen räkning specificera för-
		ändringar i eget kapital jämfört
		med föregående års balansräk-
		ning.
	6 §25
Förvaltningsberättelsen	för ett	Förvaltningsberättelsen för ett
aktiebolag vars aktier, tecknings-		aktiebolag vars överlåtbara värde-
optioner eller skuldebrev är upp-		papper är upptagna till handel på
tagna till handel på en reglerad		en reglerad marknad ska innehålla
marknad ska innehålla en bolags-		en bolagsstyrningsrapport, om inte
styrningsrapport, om inte	bolaget	bolaget har valt att med stöd av 8 §
har valt att med stöd av 8 § i stället		i stället upprätta en bolagsstyr-
upprätta en från årsredovisningen		ningsrapport som är skild från års-
skild bolagsstyrningsrapport.		redovisningen.
Bolagsstyrningsrapporten ska innehålla upplysningar om
1. vilka principer för bolagsstyr-		1. vilka principer för bolagsstyr-
ning som tillämpas, utöver dem som		ning som tillämpas, utöver de prin-
följer av lag eller annan författning,		ciper som följer av lag eller annan
och var uppgifter om dessa prin-		författning, och var uppgifter om
ciper finns tillgängliga,		dessa finns tillgängliga,

2.de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering i samband med den finansiella rapporteringen,

3.direkta eller indirekta aktieinnehav i bolaget som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget,

4.begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma,

5.bestämmelser i bolagsordningen om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter samt om ändring av bolagsordningen,

6. av bolagsstämman lämnade	6. bolagsstämmans bemyndigan-
bemyndiganden till styrelsen att	den till styrelsen att besluta att
besluta att bolaget ska ge ut nya	bolaget ska ge ut nya aktier eller
aktier eller förvärva egna aktier,	förvärva egna aktier,

7.hur bolagsstämman fungerar, bolagsstämmans huvudsakliga beslut- anderätt, aktieägarnas rättigheter och hur dessa rättigheter utövas, i den omfattning som dessa förhållanden inte framgår av lag eller annan för- fattning,

8.hur styrelsen och, i förekommande fall, inom bolaget inrättade kom- mittéer är sammansatta och hur de fungerar, i den omfattning som dessa förhållanden inte framgår av lag eller annan författning.

Om bolaget inte tillämpar någon kod för bolagsstyrning, ska skälen för detta anges. Om bolaget tillämpar en kod för bolagsstyrning, ska det i förekommande fall anges vilka delar av koden som bolaget avviker från och skälen för detta.

25 Senaste lydelse 2009:34.

Prop. 2015/16:3	7 §26
Ett aktiebolag som endast har		Ett aktiebolag som endast har
teckningsoptioner eller skuldebrev		andra överlåtbara		värdepapper	än
upptagna till handel på en reglerad		aktier upptagna till handel på en reg-
marknad behöver inte i bolagsstyr-		lerad marknad behöver inte i bolags-
ningsrapporten lämna de upplys-		styrningsrapporten lämna de upplys-
ningar som anges i 6 § andra stycket		ningar som anges i 6 § andra stycket
1, 7 och 8 samt i tredje stycket i		1, 7 och 8 samt i tredje stycket i
samma paragraf. Detta gäller dock		samma paragraf. Detta gäller dock
inte om bolagets aktier handlas på		inte om bolagets aktier handlas på
en handelsplattform enligt 1 kap. 5 §		en handelsplattform enligt 1 kap.
12 lagen (2007:528) om värde-		5 § 12 lagen (2007:528) om värde-
pappersmarknaden.		pappersmarknaden.
	9 §27
Om förvaltningsberättelsen inne-		Om förvaltningsberättelsen inne-
håller en sådan uppgift som avses i		håller en sådan uppgift som avses i
8 § tredje stycket,	ska bolagets	8 § tredje	stycket, ska bolagets
revisor i ett skriftligt, undertecknat		revisor i ett skriftligt, undertecknat
yttrande uttala sig om huruvida en		yttrande uttala sig om huruvida en
sådan rapport som avses där har		sådan rapport som avses där har
upprättats eller inte. När det gäller		upprättats eller inte. När det gäller
sådana upplysningar som avses i		sådana upplysningar som avses i
6 § andra stycket 2–6 ska yttrandet		6 § andra stycket 2–6 ska yttrandet
vidare innehålla ett uttalande om		vidare innehålla ett uttalande om
huruvida upplysningarna är fören-		huruvida upplysningarna är fören-
liga med årsredovisningen. Har det		liga med årsredovisningen och i
i rapporten tagits med sådana upp-		överensstämmelse med denna lag.
lysningar som avses i 7 kap. 31 §		Har det i rapporten tagits med såda-
andra stycket, ska yttrandet även		na upplysningar som avses i 7 kap.
innehålla ett uttalande om huru-		31 § andra stycket, ska yttrandet
vida dessa upplysningar är fören-		även innehålla ett uttalande om
liga med koncernredovisningen.		huruvida	dessa	upplysningar	är
		förenliga med koncernredovisningen

och i överensstämmelse med denna lag.

Om upplysningarna innehåller väsentliga fel, ska revisorn ange detta och peka på vilka slags fel det rör sig om.

Revisorns yttrande ska lämnas till bolagets styrelse inom samma tid som revisionsberättelsen och sedan fogas till bolagsstyrningsrapporten.

26	Senaste lydelse 2009:34.
27	Senaste lydelse 2009:34.
38

7 kap.	Prop. 2015/16:3
2 §28

Ett moderföretag som är dotterföretag behöver inte upprätta koncern- redovisning, om

1. företaget och dess samtliga dotterföretag omfattas av en koncern-

redovisning som upprättas av ett överordnat moderföretag, och

2. det överordnade moderföreta-

gets koncernredovisning har upp-

rättats och reviderats enligt lag-

rättats och reviderats enligt

stiftning som har tillkommit i

a) lagstiftning som har tillkommit

enlighet med Europeiska gemen-

i enlighet med Europaparlamentets

skapernas direktiv av den 13 juni

och rådets direktiv 2013/34/EU av

1983 om sammanställd redovis-

den 26 juni 2013

om årsbokslut,

ning (83/349/EEG) eller på likvär-

koncernredovisning och rapporter i

digt sätt.

vissa typer av företag, i lydelsen

enligt

Europaparlamentets

och

rådets direktiv 2014/102/EU,

b) internationella

redovisnings-

standarder som har antagits enligt

förordning (EG) nr 1606/2002 av

den 19 juli 2002 om tillämpning av

internationella

redovisningsstand-

arder, i lydelsen enligt Europa-

parlamentets och rådets förordning

(EU) 297/2008, eller

c) redovisningsstandarder

som

Europeiska kommissionen har be-

dömt som likvärdiga med inter-

nationella

redovisningsstandarder

enligt b.

Första stycket gäller även om

något dotterföretag av skäl som

anges

5 § andra

eller tredje

anges

5 §

andra

stycket

inte

stycket inte omfattas av den upp-

omfattas av den upprättade koncern-

rättade koncernredovisningen.

redovisningen.

Ett moderföretag som med stöd

av första stycket inte självt har

upprättat

någon

koncernredovis-

upprättat

någon

koncernredovis-

ning ska ge in det överordnade

moderföretagets

koncernredovis-

moderföretagets

koncernredovis-

ning

och

koncernrevisionsberätt-

ning

och

koncernrevisionsberätt-

else till

registreringsmyndigheten

else till registreringsmyndigheten

enligt

bestämmelserna i 8 kap. 3,

enligt

8 kap.

3, 3 a

och

3 c §§.

3 a och 3 c §§. Registreringsmynd-

Registreringsmyndigheten

ska

på

igheten ska på det sätt som anges i

det sätt som anges i 8 kap. 4 § kun-

8 kap.

4 §

kungöra

att handling-

göra att handlingarna har getts in.

arna har getts in. Om handlingarna

Om handlingarna inte är på sven-

28 Senaste lydelse 2013:436.

Prop. 2015/16:3 inte är avfattade på svenska, får registreringsmyndigheten förelägga moderföretaget att ge in en bestyrkt översättning till svenska. Ett sådant föreläggande ska beslutas om någon begär det. Om moderföretaget, i fall det hade upprättat en koncern- redovisning, enligt 8 kap. 3 och 16 §§ inte skulle ha varit skyldigt att ge in denna och koncernrevi- sionsberättelsen till registrerings- myndigheten, ska vad som i nämnda paragrafer sägs om att handling- arna ska hållas tillgängliga i stället tillämpas på det överordnade moder- företagets koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse.

Första stycket gäller inte,

1.om delägare som har en kapi- talandel i moderföretaget på minst tio procent senast sex månader före räkenskapsårets utgång hos moder- företagets styrelse eller motsvar- ande ledningsorgan har krävt att koncernredovisning ska upprättas, eller

2.om andelarna i moderföretaget eller skuldebrev som moderföre- taget har utfärdat är upptagna till handel på en reglerad marknad.

Den som enligt första stycket inte upprättar någon koncernredovis- ning ska upplysa om detta i en not till årsredovisningen samt lämna uppgift om namn, organisations- nummer eller, i förekommande fall, personnummer samt säte för det överordnade moderföretag som upp- rättar den i stycket nämnda koncern- redovisningen.

ska, får registreringsmyndigheten förelägga moderföretaget att ge in en bestyrkt översättning till svenska. Ett sådant föreläggande ska beslutas om någon begär det. Om moderföre- taget, i fall det hade upprättat en koncernredovisning, enligt 8 kap. 3 och 16 §§ inte skulle ha varit skyl- digt att ge in denna och koncern- revisionsberättelsen till registrer- ingsmyndigheten, ska det som i nämnda paragrafer sägs om att handlingarna ska hållas tillgängliga i stället tillämpas på det överord- nade moderföretagets koncernredo- visning och koncernrevisionsbe- rättelse.

1.om delägare som har en ägar- andel i moderföretaget på minst tio procent senast sex månader före räkenskapsårets utgång hos moder- företagets styrelse eller motsvar- ande ledningsorgan har krävt att en koncernredovisning ska upprättas, eller

2.om andelarna i moderföretaget eller överlåtbara värdepapper som moderföretaget har utfärdat är upp- tagna till handel på en reglerad marknad.

Den som enligt första stycket inte upprättar någon koncernredovis- ning ska upplysa om detta i en not till årsredovisningen samt lämna uppgift om namn, organisations- eller personnummer och säte för det överordnade moderföretag som upp- rättar den i stycket nämnda koncern- redovisningen.

	3 a §29
Ett moderföretag behöver	inte	Ett moderföretag behöver inte
upprätta koncernredovisning,	om	upprätta någon koncernredovis-
moderföretagets samtliga dotter-		ning om samtliga dotterföretag,
företag är av ringa betydelse med		såväl var för sig som tillsammans,

29	Senaste lydelse 2010:686.
40

hänsyn till kravet i 6 § på rätt- visande bild. Koncernredovisning ska dock upprättas, om två eller flera dotterföretag tillsammans har mer än sådan ringa betydelse.

är utan väsentlig betydelse.

Prop. 2015/16:3

Ett moderföretag behöver inte upprätta någon koncernredovis- ning om moderföretagets samtliga dotterföretag inte behöver om- fattas av en koncernredovisning av skäl som anges i 5 § andra stycket.

Dotterföretag som skall omfattas				Dotterföretag som ska omfattas av
av koncernredovisningen30				koncernredovisningen
			5 §31
Koncernredovisningen ska			om-	Koncernredovisningen ska	om-
fatta samtliga dotterföretag, om inte				fatta samtliga dotterföretag, om inte
annat följer av andra eller tredje				något annat följer av andra stycket.
stycket.
Ett	dotterföretag	behöver	inte
omfattas av koncernredovisningen,
om företaget är av ringa betydelse
med hänsyn till kravet i 6 § på
rättvisande bild. Om två eller flera
dotterföretag tillsammans har mer
än sådan ringa betydelse, ska de
dock omfattas av koncernredovis-
ningen.
Ett	dotterföretag	behöver	inte	Ett dotterföretag behöver	inte
heller omfattas av koncernredovis-				omfattas av koncernredovisningen,
ningen, om				om

1.betydande och varaktiga hinder i väsentlig grad begränsar moder- företagets möjligheter att utöva sitt inflytande över dotterföretaget,

2.nödvändig information för att upprätta koncernredovisningen inte kan fås utan oskälig kostnad eller inom rimlig tid, eller

3.andelarna i dotterföretaget innehas tillfälligt och uteslutande i avsikt att säljas vidare.

Ett företag som tillämpar andra eller tredje stycket ska i en not upplysa om skälen för detta.

Ett företag som tillämpar andra stycket ska i en not upplysa om skälen för detta.

7 §32

För koncernredovisningen tillämpas följande bestämmelser i 2 kap.:

3 a § om väsentlighet,

4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper,

30Senaste lydelse 1999:1112.

31Senaste lydelse 2010:686.

32Senaste lydelse 2000:34.

Den del av eget kapital i ett dotterföretag som är att hänföra till andelar ägda av någon annan än de koncernföretag som omfattas av koncernredovisningen ska i koncernbalansräkningen redovisas som innehav utan bestämmande inflytande. Den del av årets resultat i ett dotterföretag som är att hänföra till sådana andelar ska i koncern- resultaträkningen redovisas som vinst eller förlust hänförlig till innehav utan bestämmande inflyt- ande.

Innehav utan bestämmande inflytande

Koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen ska var för sig utgöra en sammanställning av balansräkningarna respektive resultaträkningarna för moderföre- taget och de dotterföretag som omfattas av koncernredovisningen. Sammanställningen ska göras med tillämpning av 9–13 §§ och 18– 23 §§. Vid redovisningen av an- delar i andra företag än dotter- företag ska 25–30 §§ beaktas. I övrigt tillämpas 3 kap. med undan- tag för 10 a §. Det som sägs i 3 kap. om större och mindre företag ska i stället avse större respektive mindre koncerner.

Prop. 2015/16:3	5	§ om språk och form,	5 § om form m.m.,
	6	§ om valuta, och
	7	§ om undertecknande.
	I	koncernredovisningen skall	I koncernredovisningen ska

beloppen anges i samma valuta	beloppen anges i samma valuta
som i moderföretagets årsredovis-	som i moderföretagets årsredovis-
ning.	ning.

8 §33 Koncernbalansräkningen och

koncernresultaträkningen skall var för sig utgöra en sammanställning av balansräkningarna respektive resultaträkningarna för moderföre- taget och de dotterföretag som omfattas av koncernredovisningen. Sammanställningen skall göras med tillämpning av 9–13 §§ och 18– 23 §§. Vid redovisningen av an- delar i andra företag än dotter- företag skall 25–30 §§ beaktas. I övrigt tillämpas 3 kap. Vad som sägs där om större och mindre företag skall dock i stället avse större respektive mindre koncerner.

Minoritetsandelar34

9 §35 Den del av eget kapital och årets

resultat i ett dotterföretag som belöper sig på andelar ägda av någon annan än de koncernföretag som omfattas av koncernredo- visningen skall redovisas som särskilda poster i koncernbalans- räkningen och koncernresultat- räkningen.

33	Senaste lydelse 2006:871.
34	Senaste lydelse 1999:1112.
35	Senaste lydelse 1999:1112.
42

				skall	10 §36					ska	Prop. 2015/16:3
Koncernredovisningen					hän-	Koncernredovisningen					hän-
föra sig till moderföretagets balans-						föra sig till moderföretagets balans-
dag.						dag.
Om ett dotterföretags balansdag						Om ett dotterföretags balansdag
ligger mer än tre månader före						ligger mer än tre månader före
moderföretagets		balansdag,			skall	eller efter moderföretagets balans-
dotterföretaget omfattas av koncern-						dag, ska	dotterföretaget			omfattas
redovisningen på grundval av en						av koncernredovisningen på grund-
balansräkning som hänför sig till						val av en balansräkning som hän-
moderföretagets balansdag och en						för sig till moderföretagets balans-
resultaträkning som avser moder-						dag och en resultaträkning som
företagets räkenskapsår.						avser moderföretagets räkenskaps-
						år.
Om ett dotterföretags balansdag						Om ett dotterföretags balansdag
ligger högst tre månader före moder-						ligger högst tre månader före moder-
företagets balansdag, skall upplys-						företagets balansdag, ska upplys-
ning lämnas om sådana händelser						ning lämnas om sådana händelser
som är viktiga för att bedöma dotter-						som är viktiga för att bedöma dotter-
företagets ställning och resultat och						företagets ställning och resultat och
som har inträffat mellan dotter-						som har inträffat mellan dotter-
företagets	och	moderföretagets				företagets	och		moderföretagets
balansdagar.						balansdagar.
					12 §37
Koncernredovisningen				och	års-	Koncernredovisningen				och	års-
redovisningen skall			upprättas		med	redovisningen		ska	upprättas		med
tillämpning av gemensamma prin-						tillämpning av gemensamma prin-
ciper för värderingen av tillgångar,						ciper för värderingen av tillgångar,
avsättningar	och		skulder.		Olika	avsättningar		och	skulder.		Olika
värderingsprinciper			får	användas,		värderingsprinciper får				användas,
om det finns särskilda skäl. I sådant						om det finns särskilda skäl. I sådant
fall skall upplysning om detta läm-						fall ska upplysning om detta lämnas
nas i not med angivande av skälen						i not med angivande av skälen för
för avvikelsen.						avvikelsen.
Har något av de koncernföretag						Har något av de koncernföretag
som omfattas av koncernredovis-						som omfattas av koncernredovis-
ningen tillämpat		andra		principer		ningen tillämpat			andra	principer
för värderingen av tillgångar, avsätt-						för värderingen av tillgångar, avsätt-
ningar och skulder än dem som						ningar och skulder än de principer
tillämpas i	koncernbalansräkning-					som tillämpas i koncernbalansräk-
en, skall dessa tillgångar, avsätt-						ningen, ska dessa tillgångar, avsätt-
ningar och skulder räknas om						ningar och skulder räknas om
enligt sistnämnda principer.						enligt sistnämnda principer.
Om det finns särskilda skäl och						Om det finns särskilda skäl och
det är förenligt med 6 §, får avvik-						det är förenligt med 6 §, får avvik-

36 Senaste lydelse 1999:1112.

37 Senaste lydelse 2004:1173.

Prop. 2015/16:3 else göras från vad som föreskrivs i andra stycket. Sådan avvikelse får även göras, om en omräkning med hänsyn till kravet på rättvisande bild är av ringa betydelse. I dessa fall skall upplysning om skälen för avvikelsen anges i en not.

else göras från andra stycket. En upplysning om skälen för avvik- elsen ska anges i en not.

		13 §38
Fordringar och	skulder	mellan	Fordringar och	skulder	mellan
koncernföretag,	liksom	intern-	koncernföretag,	liksom	intern-
vinster, skall elimineras i koncern-			vinster, ska elimineras i koncern-
balansräkningen.			balansräkningen.
Intäkter och kostnader, som hän-			Intäkter och kostnader, som hän-
för sig till transaktioner mellan			för sig till transaktioner mellan
koncernföretag, liksom förändring			koncernföretag, liksom förändring
av internvinst under räkenskaps-			av internvinst under räkenskaps-
året, skall elimineras i koncern-			året, ska elimineras i koncern-
resultaträkningen.			resultaträkningen.
Vad som sägs i första och andra
styckena om eliminering av for-
dringar och skulder, intäkter och
kostnader samt internvinster gäller
inte om beloppen är av ringa bety-
delse med hänsyn till kravet i 6 §
på rättvisande bild.
Med internvinst	avses antingen		Med internvinst avses en vinst
en vinst vid överlåtelse av en till-			vid överlåtelse av en tillgång inom
gång inom koncernen eller den på			koncernen i den utsträckning till-
moderföretaget belöpande andelen			gången inte därefter har överlåtits
av en sådan vinst, i den utsträck-			till en köpare utanför koncernen
ning tillgången inte därefter har			eller har förbrukats eller dess
överlåtits till en köpare utanför			värde har satts ned hos det företag
koncernen eller har förbrukats eller			inom koncernen som har förvärvat
dess värde har satts ned hos det			tillgången.
företag inom koncernen som har
förvärvat tillgången. Upplysning

om det internvinstbegrepp som har tillämpats skall lämnas i en not.

38 Senaste lydelse 1999:1112.

Tilläggsupplysningar39

Noter

Prop. 2015/16:3

Allmänna tilläggsupplysningar40

Allmänna upplysningar

14 §41

Bestämmelserna

tilläggs-

koncernredovisning

ska,

upplysningar i 5 kap. 2, 3, 4 a–7

utöver det som följer av övriga

och

10–13 §§,

14 § andra

och

bestämmelser i detta kapitel, inne-

tredje

styckena, 15–18 §§

samt

hålla noter med upplysningar som

18 b–25 §§

tillämpas

även

på

anges i 5 kap. 4–24 §§. Om kon-

koncernredovisningen.

Det

som

cernredovisningen avser en större

sägs där om större företag ska i

koncern, ska den även innehålla

stället avse större koncerner och

noter med upplysningar som anges

det som sägs om mindre företag

i 5 kap. 25–28 och 31–49 §§.

ska i stället avse mindre koncern-

er. Det som sägs i 5 kap. 18 b § om

medelantalet

anställda

ska

avse

medelantalet anställda i koncern-

en.

Tilläggsupplysningarna

ska

lämnas

på

det

sätt

som

anges i

5 kap. 1 § första stycket andra och

tredje

meningarna

och

andra

stycket i samma paragraf.

Det

som sägs i 5 kap.

3 §

noternas ordningsföljd ska tilläm-

Trots det som sägs i första

pas.

Trots första stycket får uppgifter

stycket får uppgifter enligt 5 kap.

enligt

5 kap.

40 § tredje

stycket

20 § tredje stycket tredje meningen

tredje

meningen

och 5 kap.

41 §

och 5 kap. 22 § andra stycket tredje

andra stycket tredje meningen ute-

meningen utelämnas i fråga om

lämnas i fråga om dotterföretag. Vid

dotterföretag.

Vid

tillämpningen

tillämpningen av de nämnda bestäm-

av nämnda bestämmelser ska dock

melserna ska dock de lämnade

lämnade

uppgifterna

innefatta

uppgifterna avse även löner och

även löner och andra förmåner

andra förmåner från koncern-

från koncernföretag.

företag.

15 §42

sammansättningen

av de

sammansättningen

företag som omfattas av koncern-

redovisningen har ändrats väsent-

ligt

under

räkenskapsåret,

skall

ligt under

räkenskapsåret,

ska

sådana

upplysningar

lämnas

som

sådana

upplysningar lämnas

som

gör det möjligt att jämföra de på

gör det möjligt att jämföra de på var-

varandra

följande

koncernredo-

andra

följande

koncernredovis-

39Senaste lydelse 1999:1112.

40Senaste lydelse 1999:1112.

41Senaste lydelse 2010:1515.

42Senaste lydelse 1999:1112.

I en not ska upplysningar lämnas om namn, organisationsnummer, säte och koncernföretagens ägar- andel, beräknad med tillämpning av 1 kap. 6 §, i fråga om

1. dotterföretag,

2. intresseföretag som redovisas i koncernredovisningen med tillämpning av 25–29 §§,

3. gemensamt styrda företag som redovisas i koncernredovisningen med tillämpning av 25–29 §§ eller 30 § andra stycket, och

4. andra företag som ett kon- cernföretag självt eller på det sätt som anges i 1 kap. 6 § har ett ägarintresse i.

I fråga om företag som avses i första stycket 4 ska upplysningar även lämnas om eget kapital och resultatet för det senaste räken- skapsåret.

I upplysningarna ska grunden för att ett företag har klassificerats som dotterföretag anges. Denna uppgift får dock utelämnas, om moderföretaget innehar mer än hälften av rösterna för samtliga an- delar och ägarandelen i dotter- företaget är lika stor som rösträtts- andelen. Även grunden för att ett gemensamt styrt företag redovisas

Prop. 2015/16:3	visningarna.	ningarna. Detta ska ske i noter
		eller i en justerad jämförande
		balansräkning	och	en	justerad
		jämförande resultaträkning.
	Uppgifter om dotterföretag och	Dotterföretag	och	vissa	andra
	vissa andra företag43	företag

16 §44

För varje dotterföretag och in- tresseföretag skall dess namn, organisationsnummer och säte an- ges. Vidare skall anges den kapital- andel, beräknad med tillämpning av 1 kap. 6 §, som koncernföretag innehar i företaget.

Bestämmelserna i första stycket skall tillämpas även i fråga om andra företag i vilka ett koncern- företag självt eller på det sätt som anges i 1 kap. 6 § innehar en kapitalandel på minst 20 procent. Uppgifter om dessa företag behö- ver dock inte lämnas om uppgift- erna med hänsyn till kravet på rättvisande bild är av ringa betyd- else.

I koncernredovisningen skall grunden för att ett företag har klas- sificerats som dotterföretag anges. Denna uppgift får utelämnas, om moderföretaget innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar och kapitalandelen i dott- erföretaget är lika stor som röst- rättsandelen.

43	Senaste lydelse 1999:1112.
44	Senaste lydelse 1999:1112.
46

Hur dotterföretag skall räknas in i koncernredovisningen

med tillämpning av 30 § ska an- Prop. 2015/16:3 ges.

Hur dotterföretag ska räknas in i koncernredovisningen

			18 §45
Sammanställning			avseende	En	sammanställning			avseende
moderföretag		och	dotterföretag	moderföretag och dotterföretag ska
skall göras enligt någon av de				göras enligt 19–23 §§.
metoder	som	anges i 19–22 a §§
eller 23 §.
			22 §46
Om det efter en avräkning enligt				Om det efter en avräkning enligt
21 § föreligger ett positivt skill-				21 §	finns	ett	positivt	skillnads-
nadsbelopp, skall			detta redovisas	belopp, ska detta redovisas som
som goodwill i koncernbalansräk-				goodwill		i	koncernbalansräk-
ningen. Bestämmelserna i 4 kap. 4				ningen. Bestämmelserna i 4 kap. 4
och 5 §§ gäller även för sådan				och 5 §§ gäller även för sådan
goodwill.				goodwill.
Om det efter en avräkning enligt				Om det efter en avräkning enligt
21 § föreligger ett negativt skill-				21 § finns ett negativt skillnads-
nadsbelopp som motsvarar en vid				belopp, ska detta skillnadsbelopp
förvärvstidpunkten förväntad ogynn-				redovisas i koncernbalansräkningen
sam resultatutveckling eller för-				som	negativ		goodwill.	Negativ
väntade	utgifter i		dotterföretaget,	goodwill får upplösas och intäkts-
skall detta skillnadsbelopp redo-				föras när en sådan behandling
visas i	koncernbalansräkningen.			överensstämmer med 2				kap. 2–
Skillnadsbeloppet får upplösas och				4 §§.
intäktsföras i takt med att för-
väntningarna infrias.
Om positiva och negativa skill-				Om positiva och negativa skill-
nadsbelopp avräknas mot varan-				nadsbelopp avräknas mot varan-
dra, skall upplysning om skillnads-				dra, ska upplysning om skillnads-
beloppen lämnas i en not.				beloppen lämnas i en not.

Hur andelar i intresseföretag och vissa andra företag skall räknas in i koncernredovisningen47

Hur andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag ska räknas in i koncernredovisningen

25 §48

Andelar i intresseföretag skall	Andelar i intresseföretag ska
redovisas i koncernbalansräkningen	redovisas i koncernbalansräkningen
och koncernresultaträkningen med	och koncernresultaträkningen med

45Senaste lydelse 2004:1173.

46Senaste lydelse 2004:1173.

47Senaste lydelse 1999:1112.

48Senaste lydelse 1999:1112.

Prop. 2015/16:3	tillämpning av	bestämmelserna i		tillämpning av 26–29 §§, om inte
	26–29 §§, om inte annat följer av			något annat följer av tredje stycket.
	tredje stycket eller 30 §.			Vid tillämpning av första stycket
	Vid tillämpning av första stycket
	skall bestämmelserna		i 12 § om	ska	bestämmelserna	i	12 §	om
	värdering och 13 § om internvinst-			värdering och 13 § om internvinst-
	eliminering tillämpas, om det inte			eliminering tillämpas, om det inte
	finns särskilda hinder mot detta.			finns särskilda hinder mot detta.
	Med internvinst skall därvid avses			Med internvinst ska avses den
	den andel i vinst som belöper på			andel i vinsten som är att hänföra
	moderföretaget	vid	överlåtelse	till	moderföretaget vid överlåtelse
	mellan intresseföretag och koncern-			mellan intresseföretag och koncern-
	företag.			företag.
	Ett intresseföretag behöver inte redovisas enligt första stycket, om
	1. företaget har ringa betydelse			1. informationen om ägarintres-
	med hänsyn till kravet i 6 § på			set i företaget inte är väsentlig,
	rättvisande bild, eller			eller
	2. förhållandena motsvarar dem			2. förhållandena motsvarar				dem
	som anges i 5 § tredje stycket.			som anges i 5 § andra stycket.
	Den som tillämpar tredje stycket			Om tredje stycket tillämpas, ska
	skall i en not upplysa om skälen			skälen för det anges i en not.
	för detta.
			30 §49
	Ett företag som omfattas av en			Ett företag som omfattas av en
	koncernredovisning och som till-			koncernredovisning, och som till-
	sammans med ett eller flera före-			sammans med ett eller flera före-
	tag, som inte omfattas av koncern-			tag som inte omfattas av koncern-
	redovisningen, leder ett annat			redovisningen leder ett gemensamt
	företag som inte är dotterföretag,			styrt företag, ska redovisa sin ägar-
	får redovisa sin ägarandel i det			andel i det sistnämnda företaget
	sistnämnda företaget		enligt andra	enligt andra stycket eller på det
	stycket.			sätt som anges i 25–29 §§.
	I koncernbalansräkningen får tas			I koncernbalansräkningen får det
	upp en så stor andel av det under-			tas upp en så stor andel av det
	ordnade företagets tillgångar, av-			gemensamt styrda företagets till-
	sättningar och skulder som belöper			gångar, avsättningar		och skulder
	på ägarandelen. I koncernresultat-			som avser ägarandelen. I koncern-
	räkningen får tas upp en så stor			resultaträkningen får det tas upp en
	andel av det underordnade före-			så stor andel av det gemensamt
	tagets intäkter och kostnader som			styrda företagets intäkter och kost-
	belöper på ägarandelen. Vid redo-			nader som avser ägarandelen. Vid
	visning enligt detta stycke skall			redovisning enligt detta stycke ska
	10–13, 15 och 19–22 §§ tillämpas.			10–13, 15 och 19–22 §§ tillämpas.
	Ett företag som tillämpar denna			Uppgift enligt 5 kap. 20 och 37 §§
	paragraf skall i en not upplysa om			ska anges särskilt för varje företag
	skälen för detta. Uppgift enligt			för	vilket ägarandelar		redovisas

49	Senaste lydelse 1999:1112.
48

Ett företag som omfattas av arti- kel 4 i Europaparlamentets och råd- ets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstan- darder, i lydelsen enligt Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 297/2008, ska tillämpa enbart

Förvaltningsberättelse och kassa- flödesanalys för koncernen ska upp- rättas med tillämpning av 6 kap. 1 §, 2 § andra stycket och 2 a– 5 §§. Det som sägs i 6 kap. 1 § om mindre företag ska i stället avse mindre koncerner.

Om moderföretaget är ett aktie- bolag och bolagets eller något av dess dotterföretags andelar eller överlåtbara värdepapper är upp- tagna till handel på en reglerad marknad, ska det i förvaltnings- berättelsen lämnas upplysning om de viktigaste inslagen i koncernens system för intern kontroll och riskhantering i samband med upp- rättandet av koncernredovisningen.

Om moderföretaget har upprättat en bolagsstyrningsrapport som inte utgör en del av förvaltningsberätt- elsen och det i rapporten har tagits med sådana upplysningar om kon- cernen som avses i andra stycket, behöver upplysningarna inte lämnas också i koncernredovisningen. I sådana fall ska dock förvaltnings- berättelsen för koncernen innehålla en uppgift om den plats i rapporten där upplysningarna lämnas.

5 kap. 18 § skall anges särskilt för varje företag för vilket ägarandelar redovisas med tillämpning av denna paragraf

med tillämpning av denna para- Prop. 2015/16:3 graf.

31 §50 Förvaltningsberättelse och kassa-

flödesanalys för koncernen ska upp- rättas med tillämpning av 6 kap. 1 § och 2 a–5 §§. Det som sägs i 6 kap. 1 § om mindre företag ska i stället avse mindre koncerner.

Om moderbolaget är ett aktie- bolag och bolagets eller något av dess dotterföretags andelar, teck- ningsoptioner eller skuldebrev är upptagna till handel på en reglerad marknad, ska det i förvaltnings- berättelsen lämnas upplysning om de viktigaste inslagen i koncernens system för intern kontroll och riskhantering i samband med upp- rättandet av koncernredovisningen.

Om moderbolaget har upprättat en bolagsstyrningsrapport som inte utgör en del av förvaltningsberätt- elsen och det i rapporten har tagits med sådana upplysningar om kon- cernen som avses i andra stycket, behöver upplysningarna inte lämnas också i koncernredovisningen. I sådana fall ska dock förvaltnings- berättelsen för koncernen innehålla en uppgift om den plats i rapporten där upplysningarna lämnas.

32 §51 Ett företag som omfattas av arti-

kel 4 i Europaparlamentets och råd- ets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstan- darder ska tillämpa enbart följande bestämmelser i detta kapitel:

50Senaste lydelse 2014:542.

51Senaste lydelse 2010:1515.

Prop. 2015/16:3

följande bestämmelser i detta kapi-

tel:

1. 1–3 a §§ om skyldighet att upprätta koncernredovisning,

2. 4 § första stycket 4 om förvaltningsberättelse,

3. 7 § vad gäller hänvisningarna

3. 7 § när det gäller hänvisning-

till 2 kap. 5 § om språk och form

arna till 2 kap. 5 § om form m.m.

och 2 kap. 7 § om undertecknande,

4. 8 §

till

den

del

paragrafen

hänvisar till 3 kap. 10 b § om en

ekonomisk förenings eget kapital,

4. 12 § första stycket om värde-

5. 12 § första stycket om värde-

ringsprinciper,

5. 14 § vad gäller hänvisningarna

6. 14 § när det gäller hänvisning-

till följande bestämmelser i 5 kap.:

arna

till

följande

bestämmelser i

– 12 § om lån till ledande befatt-

5 kap.:

ningshavare,

– 18 § om lån till ledande befatt-

– 15 § första och tredje styckena

ningshavare,

om en ekonomisk förenings eget

kapital,

– 20 § om medelantalet anställda

– 18 § om medelantalet anställda

under räkenskapsåret,

– 32 § om

ytterligare

upplys-

ningar om lån till ledande befatt-

ningshavare,

– 37 § om

ytterligare

upplys-

ningar om anställda,

– 18 b §

könsfördelningen

– 38 §

könsfördelningen

bland ledande befattningshavare,

– 20 § första

stycket 1

samt

– 40 § första stycket 1 samt andra

andra

och tredje styckena

samt

och tredje styckena om löner och

21 §

löner,

ersättningar

och

andra ersättningar,

sociala kostnader,

– 22 § om pensioner och liknande

– 41 § om pensioner och liknande

förmåner,

– 23 § om tidigare styrelse

och

– 42 § om

tidigare

styrelse

och

verkställande direktör,

– 24 § om suppleanter och vice

– 43 § om suppleanter

och

vice

verkställande direktör, och

verkställande direktör,

– 25 § om avtal om avgångs-

– 44 § om

avtal

avgångs-

vederlag,

vederlag, och

– 48 § om ersättningar till revi-

sorer och revisionsföretag,

6. 31 § första stycket, vad gäller

7. 31 § första

stycket,

när

det

hänvisningarna

till 6 kap. 1

och

gäller hänvisningarna till 6 kap. 1

2 a–4 §§

förvaltningsberätt-

och

2 a–4 §§

förvaltnings-

elsens innehåll, och

berättelsens innehåll, och

7. 31 § andra och tredje styckena

8. 31 § andra och tredje styckena

om koncernens system för intern

kontroll och riskhantering.

Ett företag som avses i första

stycket behöver inte lämna upplys-

När en årsredovisning publi- ceras i ofullständigt skick, får den inte åtföljas av revisionsberätt- elsen. Publikationen ska i stället innehålla revisorns uttalande om att den fullständiga årsredovis- ningen har upprättats enligt lag, liksom uppgift om anmärkningar enligt

ningar enligt 6 kap. 1 §, om upp- lysningarna lämnas på annan plats i redovisningen. I sådant fall ska förvaltningsberättelsen för koncer- nen innehålla en hänvisning till den plats där uppgifterna har läm- nats.

ningar enligt 6 kap. 1 §, om upplys- Prop. 2015/16:3 ningarna lämnas på någon annan

plats i redovisningen. I sådant fall ska förvaltningsberättelsen för kon- cernen innehålla en hänvisning till den plats där uppgifterna har läm- nats.

8 kap.

15 §52

Om ett företag publicerar sin årsredovisning i ofullständigt skick, ska det av publikationen framgå att den inte är fullständig. Det ska också anges om den fullständiga årsredovisningen har getts in till registrerings- myndigheten.

En årsredovisning får, när den publiceras i ofullständigt skick, inte åtföljas av revisionsberätt- elsen. Publikationen ska i stället innehålla revisorns uttalande om att den fullständiga årsredovis- ningen har upprättats enligt lag, liksom uppgift om anmärkningar enligt

1.9 kap. 31, 33 och 34 §§ aktiebolagslagen (2005:551),

2.8 kap. 13 § andra–fjärde styckena lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

3.28–30 §§ revisionslagen (1999:1079), och

4.4 kap. 11 § andra och tredje styckena stiftelselagen (1994:1220). Om någon revisionsberättelse inte har lämnats, ska detta förhållande

liksom skälen för det anges.

Trots bestämmelserna i andra stycket får en ofullständig årsredo- visning publiceras tillsammans med revisionsberättelsen, om ofull- ständigheten består i att

1.upplysningar enligt 5 kap. 18 § har lämnats utan uppgift om fördel- ningen mellan kvinnor och män eller utan uppgift om fördelningen mellan olika länder, eller

2.uppgift enligt 5 kap. 18 b § inte har lämnats.

Trots andra stycket får en ofull- ständig årsredovisning publiceras tillsammans med revisionsberätt- elsen, om ofullständigheten består i att

1.upplysningar enligt 5 kap. 37 § har lämnats utan uppgift om fördel- ningen mellan kvinnor och män eller utan uppgift om fördelningen mellan olika länder, eller

2.uppgift enligt 5 kap. 38 § inte har lämnats.

16 §53

Detta kapitel tillämpas också på koncernredovisning och koncern- revisionsberättelse med följande avvikelser:

52Senaste lydelse 2010:1515.

53Senaste lydelse 1999:1112.

Prop. 2015/16:3 1. Trots bestämmelserna i 3 § 2 och 5 är moderföretag alltid skyldiga att ge in koncernredovisningen och koncernrevisionsberättelsen till registreringsmyndigheten.

2. Trots bestämmelserna i 15 § andra stycket får en ofullständig koncernredovisning, förutom i fall som avses i 15 § fjärde stycket, publiceras tillsammans med kon- cernrevisionsberättelsen, om ofull- ständigheten består i att uppgifter som anges i 7 kap. 16 § och som är av ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild har ute- lämnats.

1.Trots 3 § 2 och 5 är moderföre- tag alltid skyldiga att ge in koncern- redovisningen och koncernrevi- sionsberättelsen till registrerings- myndigheten.

2.Trots 15 § andra stycket får en ofullständig koncernredovisning, förutom i fall som avses i 15 § fjärde stycket, publiceras tillsam- mans med koncernrevisionsberätt- elsen, om ofullständigheten består

iatt uppgifter som anges i 7 kap. 16 § första stycket 4 och som inte

är väsentliga har utelämnats.

Bilaga 154

Prop. 2015/16:3

Uppställningsform för balansräkningen (kontoform)

TILLGÅNGAR

A.Tecknat men ej inbetalt kapital

B.Anläggningstillgångar

I. Immateriella anläggningstillgångar

1. Balanserade utgifter för	1. Balanserade	utgifter för
forsknings- och utvecklingsarbeten	utvecklingsarbeten	och liknande
och liknande arbeten	arbeten

2.Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättig-

heter

3.Hyresrätter och liknande rättigheter

4.Goodwill

5.Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar

II. Materiella anläggningstillgångar

1.Byggnader och mark

2.Maskiner och andra tekniska anläggningar

3.Inventarier, verktyg och installationer

4.Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anlägg- ningstillgångar

III. Finansiella anläggningstillgångar

1.Andelar i koncernföretag

2.Fordringar hos koncernföretag

3.	Andelar i intresseföretag	3.	Andelar i intresseföretag och
		gemensamt styrda företag
4.	Fordringar hos intresseföretag	4. Fordringar hos intresseföretag
		och gemensamt styrda företag
		5.	Ägarintressen i övriga företag
		6.	Fordringar hos övriga företag
		som det finns ett ägarintresse i

7. Andra långfristiga värdepapp- ersinnehav

54 Senaste lydelse 2005:918.

Prop. 2015/16:3	8. Lån till delägare och andra, till
	8. Lån till delägare och andra, till
	vilka delägare står i sådant förhåll-
	ande som sägs i 21 kap. 1 § 3, 4
	eller 5 aktiebolagslagen (2005:551)
	9. Andra långfristiga fordringar

C. Omsättningstillgångar

I. Varulager m.m.

1.Råvaror och förnödenheter

2.Varor under tillverkning

3.Färdiga varor och handelsvaror

4.Pågående arbete för annans räkning

5.Förskott till leverantörer

II. Fordringar

1.Kundfordringar

2.Fordringar hos koncernföretag

3.	Fordringar hos intresseföretag	3.	Fordringar hos	intresse-
		företag och gemensamt		styrda
		företag
		4.	Fordringar hos övriga före-
		tag som det finns ett ägarintresse i
4.	Övriga fordringar	5.	Övriga fordringar
5. Förutbetalda kostnader och		6. Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter		upplupna intäkter

III. Kortfristiga placeringar

1.Andelar i koncernföretag

2.Övriga kortfristiga placeringar

IV. Kassa och bank

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

A. Eget kapital, med uppgift om vad som utgör fritt eget kapital och bundet eget kapital

Aktiebolag:

Prop. 2015/16:3

I. Aktiekapital

II. Överkursfond

III. Uppskrivningsfond

IV Andra fonder

1.Reservfond

2.Kapitalandelsfond

3.Fond för verkligt värde

	4.	Fond för utvecklingsutgifter
4. Övrigt	5.	Övrigt

V. Balanserad vinst eller förlust

VI. Årets resultat

Ekonomiska föreningar:

I. Inbetalda insatser och emissionsinsatser

1.Medlemsinsatser

2.Förlagsinsatser

II. Uppskrivningsfond

III. Andra fonder

1.Reservfond

2.Kapitalandelsfond

3.Fond för verkligt värde

	4.	Fond för utvecklingsutgifter
4. Övrigt	5.	Övrigt

IV. Balanserad vinst eller förlust

V. Årets resultat

Övriga företag:

I.Eget kapital vid räkenskapsårets början

Prop. 2015/16:3 II. Insättningar eller uttag under året

III. Förändringar i kapitalandelsfonden

IV. Förändringar i fonden för verkligt värde

V. Årets resultat

VI. Eget kapital vid räkenskapsårets slut

B.Obeskattade reserver

C.Avsättningar

1.Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

2.Avsättningar för skatter

3.Övriga avsättningar

D. Skulder

1.Obligationslån

2.Skulder till kreditinstitut

3.Förskott från kunder (får även redovisas som avdragspost under Varulager m.m.)

4.Leverantörsskulder

5.Växelskulder

6.Skulder till koncernföretag

7.	Skulder till intresseföretag	7.	Skulder	till	intresseföretag
		och gemensamt styrda företag
		8.	Skulder	till	övriga företag
		som det finns ett ägarintresse i
8.	Skatteskulder	9.	Skatteskulder
9.	Övriga skulder	10.	Övriga skulder

a)Återbetalningspliktiga medel mottagna av allmänheten enligt lagen (2004:299) om inlån- ingsverksamhet

b)Andra skulder

10. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

a)Återbetalningspliktiga medel mottagna av allmänheten enligt lagen (2004:299) om inlån- ingsverksamhet

b)Andra skulder

11. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Poster inom linjen

Ställda säkerheter och ansvars- förbindelser

1.Panter och därmed jämförliga säkerheter som har ställts för egna skulder och för förpliktelser som redovisas såsom avsättningar, varje slag för sig

2.Övriga ställda panter och där- med jämförliga säkerheter, varje slag för sig

3.Ansvarsförbindelser

a.Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna och som inte heller har täckning i pensions- stiftelses förmögenhet

b.Övriga ansvarsförbindelser

Prop. 2015/16:3

Bilaga 255

Uppställningsform I för resultaträkning (rapportform med kostnads- slagsindelning)

1.Nettoomsättning

2.Förändring av varulager

3.Aktiverat arbete för egen räkning

4.Övriga rörelseintäkter

5.Råvaror och förnödenheter

6.Övriga externa kostnader

7.Personalkostnader

8.Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateri- ella anläggningstillgångar

9.Nedskrivningar av omsättningstillgångar utöver normala ned- skrivningar

10.Övriga rörelsekostnader

11.Intäkter från andelar i koncernföretag

12. Intäkter från andelar i intresseföretag

13. Intäkter från övriga värde- papper och fordringar som är anläggningstillgångar (med sär- skild uppgift om intäkter från koncernföretag)

14. Övriga ränteintäkter och liknande intäkter (med särskild uppgift om intäkter från kon- cernföretag)

15. Nedskrivningar av finansi- ella anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar

16. Räntekostnader och liknan- de kostnader (med särskild upp- gift om kostnader avseende kon- cernföretag)

12.Intäkter från andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag

13.Intäkter från övriga företag som det finns ett ägarintresse i

14. Intäkter från övriga värde- papper och fordringar som är anläggningstillgångar (med sär- skild uppgift om intäkter från koncernföretag)

15. Övriga ränteintäkter och liknande intäkter (med särskild uppgift om intäkter från kon- cernföretag)

16. Nedskrivningar av finansi- ella anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar

17. Räntekostnader och liknan- de kostnader (med särskild upp- gift om kostnader som avser kon- cernföretag)

55 Senaste lydelse 1999:1112.

17.	Extraordinära intäkter	Prop. 2015/16:3

18.	Extraordinära kostnader
19. Bokslutsdispositioner		18. Bokslutsdispositioner
20. Skatt på årets resultat		19. Skatt på årets resultat
21. Övriga skatter		20. Övriga skatter
22. Årets resultat		21. Årets resultat

Prop. 2015/16:3

Bilaga 356

Uppställningsform II för resultaträkning (rapportform med funk- tionsindelning)

1.Nettoomsättning

2.Kostnad för sålda varor

3.Bruttoresultat

4.Försäljningskostnader

5.Administrationskostnader

6.Övriga rörelseintäkter

7.Övriga rörelsekostnader

8.Intäkter från andelar i koncernföretag

9. Intäkter från andelar i	9. Intäkter	från	andelar i
intresseföretag	intresseföretag	och	gemensamt
	styrda företag

10. Intäkter från övriga värde- papper och fordringar som är anläggningstillgångar (med sär- skild uppgift om intäkter från koncernföretag)

11. Övriga ränteintäkter och liknande intäkter (med särskild uppgift om intäkter från kon- cernföretag)

12. Nedskrivningar av finans- iella anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar

13.Räntekostnader och lik- nande kostnader (med särskild uppgift om kostnader avseende koncernföretag)

14.Extraordinära intäkter

15.Extraordinära kostnader

16. Bokslutsdispositioner

17. Skatt på årets resultat

56 Senaste lydelse 1999:1112.

10. Intäkter från övriga företag som det finns ett ägarintresse i

11. Intäkter från övriga värde- papper och fordringar som är anläggningstillgångar (med sär- skild uppgift om intäkter från koncernföretag)

12. Övriga ränteintäkter och liknande intäkter (med särskild uppgift om intäkter från kon- cernföretag)

13. Nedskrivningar av finans- iella anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar

14. Räntekostnader och lik- nande kostnader (med särskild uppgift om kostnader som avser koncernföretag)

15. Bokslutsdispositioner

16. Skatt på årets resultat

18. Övriga skatter	17. Övriga skatter	Prop. 2015/16:3
18. Övriga skatter	17. Övriga skatter
19. Årets resultat	18. Årets resultat

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

2.Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

Prop. 2015/16:3

2.3

Förslag till lag om ändring i sparbankslagen

(1987:619)

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 11 § sparbankslagen (1987:619)1 ska

ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 kap.

skall

11 §2

ska

Likvidatorerna

för

varje

Likvidatorerna

för

varje

räkenskapsår avge en årsredovis-

ning, som skall läggas fram på den

ning, som ska läggas fram på den

ordinarie

sparbanksstämman

för

ordinarie

sparbanksstämman för

godkännande. I fråga om likvid-

atorernas redovisning och dess be-

handling på stämman tillämpas inte

4 kap.

6 § andra stycket 1 och 2

4 kap.

6 §

andra

stycket 1

och 2

denna lag. Bestämmelserna i 5 kap.

18–25 §§ och 6 kap. 2 § årsredovis-

20, 37–44 och 48 §§ och 6 kap. 2 §

ningslagen (1995:1554) samt 2 kap.

första

stycket

årsredovisningslagen

1 §, 5 kap.

2 § 3

och

6 kap.

3 §

(1995:1554) samt 2 kap. 1 §, 5 kap.

lagen (1995:1559) om årsredovis-

2 § 4

och

6 kap.

3 §

lagen

ning i kreditinstitut och värde-

(1995:1559)

årsredovisning i

pappersbolag behöver

inte

heller

kreditinstitut

och värdepappers-

tillämpas.

bolag behöver inte heller tillämpas.

Ingen tillgång får i balansräk-

En tillgång får inte tas upp i

ningen tas upp till ett högre värde

balansräkningen till ett högre värde

än den beräknas inbringa efter

avdrag för försäljningskostnaderna.

avdrag

för

försäljningskostnaderna.

Om en tillgång kan beräknas in-

bringa ett väsentligt högre belopp

än det värde som har tagits upp i

balansräkningen eller om för en

balansräkningen eller om det för

skuld

eller en likvidationskostnad

en skuld eller en likvidationskost-

kan beräknas åtgå ett belopp som

nad kan beräknas gå åt ett belopp

väsentligt avviker från den redo-

som väsentligt avviker från den

visade

avsättningen eller skulden,

redovisade avsättningen eller skul-

skall vid tillgångs-, avsättnings-

den, ska det beräknade beloppet

eller

skuldposten

det

beräknade

anges vid tillgångs- eller skuld-

beloppet anges inom linjen.

eller avsättningsposten.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

1	Lagen omtryckt 1996:1005.
2	Senaste lydelse 1999:1093.
62

2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds Prop. 2015/16:3 närmast efter den 31 december 2015.

En medlem som har avgått har rätt att sex månader efter avgången få ut sina inbetalda eller genom insatsemission tillgodoförda med- lemsinsatser. Beloppet får dock inte överstiga vad som avser honom eller henne i förhållande till övriga medlemmar av föreningens egna kapital enligt den balansräkning som hänför sig till tiden för av- gången. Vid beräkningen av före- ningens egna kapital ska det bortses från uppskrivningsfonden, reserv- fonden, kapitalandelsfonden, fon- den för utvecklingsutgifter och förlagsinsatserna. I en kreditmark- nadsförening får utbetalningar av insatsbelopp dock ske tidigast sex månader efter medlemmens avgång och verkställas bara en gång per kvartal och efter Finansinspek- tionens tillstånd. Ett insatsbelopp i ett institut för elektroniska pengar får betalas ut bara när det kan ske med hänsyn till bestämmelserna i lagen (2011:755) om elektroniska pengar.

Den som har avgått har vidare rätt att i samma ordning som övriga medlemmar få ut vad som avser honom eller henne av beslutad vinstutdelning.

Går föreningen i likvidation inom sex månader från avgången eller meddelas inom samma tid beslut om att försätta föreningen i


Prop. 2015/16:3	2.4	Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667)
		om ekonomiska föreningar
	Härigenom föreskrivs att 4 kap. 1 §, 5 kap. 8 § och 11 kap. 12 § lagen
	(1987:667) om ekonomiska föreningar ska ha följande lydelse.
	Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

4 kap.

1 §1 En medlem som har avgått har

rätt att sex månader efter avgången få ut sina inbetalda eller genom insatsemission tillgodoförda med- lemsinsatser. Beloppet får dock inte överstiga vad som belöper på honom eller henne i förhållande till övriga medlemmar av föreningens egna kapital enligt den balansräk- ning som hänför sig till tiden för avgången. Vid beräkningen av före- ningens egna kapital ska bortses från reservfonden, uppskrivnings- fonden och förlagsinsatserna. I en kreditmarknadsförening får utbetal- ningar av insatsbelopp dock ske tidigast sex månader efter medlem- mens avgång och verkställas bara en gång per kvartal och efter Finansinspektionens tillstånd. Ett insatsbelopp i ett institut för elektroniska pengar får betalas ut bara när det kan ske med hänsyn till bestämmelserna i lagen (2011:755) om elektroniska pengar.

Den avgångne har vidare rätt att i samma ordning som övriga med- lemmar få ut vad som belöper på honom eller henne av beslutad vinstutdelning.

Går föreningen i likvidation inom sex månader från avgången eller meddelas inom samma tid beslut om att försätta föreningen i

1 Senaste lydelse 2011:761.

Inlösen enligt 7 § sker till det belopp som utgör insatsens storlek enligt förlagsandelsbeviset eller, för förlagsandelar som har regi- strerats hos en central värdepappers- förvarare enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instru- ment, insatsens storlek enligt registreringen. Beloppet får dock inte överstiga det som av fören- ingens eget kapital enligt den senast fastställda balansräkningen, utan anlitande av uppskrivnings- fonden, reservfonden, kapitalan- delsfonden eller fonden för utveck- lingsutgifter, avser andelen i för- hållande till övriga förlagsinsatser.

Om föreningen försätts i kon- kurs på en ansökan som görs inom ett år efter inlösen, ska det som föreskrivs i 4 kap. 2 § om åter- betalning tillämpas i fråga om för- lagsinsatsen. Detta gäller dock inte förlagsinsatser som har kunnat lösas in utan föregående uppsägning.

konkurs, ska den avgångnes rätt att	konkurs, ska rätten för	den som Prop. 2015/16:3
få ut medlemsinsatser bedömas	har avgått att få ut	medlems-
enligt grunderna för reglerna om	insatser bedömas enligt grunderna
skifte av föreningens tillgångar.	för reglerna om skifte	av fören-
	ingens tillgångar.

En medlems rätt enligt första–tredje styckena får begränsas i stadgarna. Detta gäller dock inte i sådana fall som avses i 7 kap. 15 § tredje stycket eller 12 kap. 20 §.

I fall som avses i första stycket fjärde meningen ska Finansinspek- tionen ge tillstånd till utbetalning, om inte kreditmarknadsföreningens förmåga att fullgöra sina förpliktelser äventyras.

5 kap.

8 §2 Inlösen enligt 7 § sker till det

belopp som utgör insatsens storlek enligt förlagsandelsbeviset eller, för förlagsandelar som har regi- strerats hos en central värdepappers- förvarare enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instru- ment, insatsens storlek enligt registreringen. Beloppet får dock inte överstiga vad som av fören- ingens egna kapital enligt den senast fastställda balansräkningen, utan anlitande av reservfonden eller uppskrivningsfonden, belöper på andelen i förhållande till övriga förlagsinsatser.

Om föreningen försätts i kon- kurs på en ansökan som görs inom ett år efter inlösen, skall vad som föreskrivs i 4 kap. 2 § om åter- betalning tillämpas i fråga om för- lagsinsatsen. Detta gäller dock inte förlagsinsatser för vilka inlösen har kunnat ske utan föregående upp- sägning.

11 kap.

12 §3

Likvidatorerna skall för varje	Likvidatorerna ska för varje
räkenskapsår avge en årsredovis-	räkenskapsår avge en årsredovis-
ning, som skall läggas fram på den	ning, som ska läggas fram på den

2Senaste lydelse 2007:870.

3Senaste lydelse 1999:1094.


Prop. 2015/16:3	ordinarie		föreningsstämman för
	godkännande. I fråga om likvida-
	torernas redovisning och dess be-
	handling		på	föreningsstämman
	tillämpas		inte 7 kap.		4 §	andra
	stycket 1 och 2 denna lag, 2 kap.
	1 § andra stycket, 5 kap. 18–25 §§,
	6 kap.	5 §		årsredovisningslagen
	(1995:1554) eller 2 kap. 1 §, 5 kap.
	2 § 3	och		6 kap	3 §	lagen
	(1995:1559) om årsredovisning i

kreditinstitut och värdepappersbo- lag.

I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post, varvid in- satskapitalet anges inom linjen och i förekommande fall delas upp på medlemsinsatskapital och förlags- insatskapital.

Ingen tillgång får tas upp till ett högre värde än den beräknas inbr- inga efter avdrag för försäljnings- kostnaderna. Om en tillgång kan beräknas inbringa ett väsentligt högre belopp än det värde som har tagits upp i balansräkningen eller om för en skuld eller en likvida- tionskostnad kan beräknas åtgå ett belopp som väsentligt avviker från den redovisade skulden eller avsät- tningen, skall vid tillgångs- eller skuld- eller avsättningsposten det beräknade beloppet anges inom linjen.

ordinarie föreningsstämman för godkännande. I fråga om likvidato- rernas redovisning och dess be- handling på föreningsstämman tillämpas inte 7 kap. 4 § andra stycket 1 och 2 denna lag, 2 kap. 1 § andra stycket, 5 kap. 20, 37–44 och 48 §§ och 6 kap. 5 § årsredo- visningslagen (1995:1554) eller 2 kap. 1 §, 5 kap. 2 § 4 och 6 kap 3 § lagen (1995:1559) om årsredo- visning i kreditinstitut och värde- pappersbolag.

I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post. Balans- räkningen ska dock innehålla upp- gift om insatskapitalet, i förekom- mande fall fördelat på medlems- insatskapital och förlagsinsats- kapital.

En tillgång får inte tas upp till ett högre värde än den beräknas in- bringa efter avdrag för försäljnings- kostnaderna. Om en tillgång kan beräknas inbringa ett väsentligt högre belopp än det värde som har tagits upp i balansräkningen eller om det för en skuld eller en likvi- dationskostnad kan beräknas gå åt ett belopp som väsentligt avviker från den redovisade skulden eller avsättningen, ska det beräknade beloppet anges vid tillgångs- eller skuld- eller avsättningsposten.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

2.Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

2.5	Förslag till lag om ändring i stiftelselagen		Prop. 2015/16:3
	(1994:1220)
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 2 § stiftelselagen (1994:1220) ska ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

7kap.

2 §

Vid beräkningen av värdet av			Vid beräkningen av värdet av
stiftelsens tillgångar skall det i den			stiftelsens tillgångar ska det i den
balansräkning som avses i 1 § inom			balansräkning	som	avses	i	1 §
linjen tas upp en post som utvisar			lämnas uppgift om den ökning av
den ökning av tillgångarnas sam-			tillgångarnas	sammanlagda		värde
manlagda värde som skulle följa,			som skulle följa om de redovisades
om de redovisades till försäljnings-			till försäljningsvärdet		med	avdrag
värdet med avdrag för försäljnings-			för försäljningskostnaderna. Sådana
kostnaderna.	Beträffande	sådana	anläggningstillgångar som undergår
anläggningstillgångar som undergår			fortlöpande	värdeminskning			ska
fortlöpande	värdeminskning gäller		dock tas upp till anskaffningsvärdet
dock att de skall tas upp till an-			minskat med nödvändiga avskriv-
skaffningsvärdet minskat med er-			ningar och nedskrivningar, om man
forderliga avskrivningar och ned-			därigenom får ett högre värde.
skrivningar, om man därigenom får
ett högre värde.
Vid beräkningen av summan av			Vid beräkningen av summan av
stiftelsens skulder skall hänsyn inte			stiftelsens skulder ska hänsyn inte
tas till skulder på grund av statligt			tas till skulder på grund av statligt
stöd för vilket återbetalningsskyl-			stöd för vilket återbetalningsskyl-
digheten är beroende av stiftelsens			digheten är beroende av stiftelsens
ekonomiska	ställning, om	stödet,	ekonomiska ställning, om			stödet,
för det fall att stiftelsen försätts i			för det fall att stiftelsen försätts i
konkurs eller träder i likvidation,			konkurs eller träder i likvidation,
skall återbetalas först sedan övriga			ska återbetalas först sedan övriga
skulder till fullo har betalats.			skulder till fullo har betalats.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

2.Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

Prop. 2015/16:3	2.6	Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559)
		om årsredovisning i kreditinstitut och
		värdepappersbolag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

dels att 1 kap. 4 §, 2 kap. 2 §, 3 kap. 1–3 §§, 4 kap. 1 och 3 §§, 5 kap. 1–4 och 6 §§, 6 kap. 1 §, 7 kap. 2–4, 6 a och 7 §§, bilagorna 1 och 2, rubriken till 5 kap. och rubrikerna närmast före 3 kap. 3 § och 5 kap. 2, 4 och 6 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 5 kap. 2 a §, och närmast före 5 kap. 2 a § en ny rubrik av följande lydelse.

1 kap.

4 §1

Följande bestämmelser i 1 kap.			Följande bestämmelser i 1 kap.
årsredovisningslagen (1995:1554)			årsredovisningslagen				(1995:1554)
skall tillämpas:			ska tillämpas:
3 § första stycket 2 om definition av andelar,
4 och 5 §§ om koncern- och			4 § om vad som avses med kon-
intresseföretagsdefinitioner,			cern, moderföretag, dotterföretag
			och koncernföretag,
			4 a §	om	vad	som	avses	med
			ägarintresse,
			5 §	om	vad	som	avses	med
			intresseföretag,
			5 a §	om	vad	som	avses	med
			gemensamt styrt företag,
6 § om hänsynstagande till vissa			6 § om hänsynstagande till vissa
rättigheter	hos mellanman	m.m.,	rättigheter hos mellanman m.m.,
samt
7 § om	skyldighet för	moder-	7 § om skyldighet				för moder-
företag och dotterföretag att lämna			företag och dotterföretag att lämna
varandra upplysningar.			varandra upplysningar, och
			8 och 9 §§ om vad som avses
			med närstående.

2 kap.

2 §2

Följande bestämmelser om årsredovisningens innehåll i 2 kap. årsredo- visningslagen (1995:1554) ska tillämpas:

1 § om årsredovisningens delar,

2 § om överskådlighet och god redovisningssed,

3 § om rättvisande bild,

3 a § om väsentlighet,

4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper,

1	Senaste lydelse 2006:872.
2	Senaste lydelse 2008:94.
68

5 § om form och språk,			5 § om form m.m.,				Prop. 2015/16:3
6 § om valuta, samt			6 § om valuta, och
7 § första och femte–sjunde styckena om årsredovisningens under-
tecknande.
		3 kap.
		1 §3
Balansräkningen		skall upprättas	Balansräkningen			ska	upprättas
enligt den uppställningsform som			enligt	den uppställningsform som
anges i bilaga 1		till denna lag.	anges	i bilaga 1		till denna lag.
Resultaträkningen		skall upprättas	Resultaträkningen			ska	upprättas
enligt den uppställningsform som			enligt	den uppställningsform som
anges i bilaga 2.		Hänvisningar i	anges i bilaga 2. Hänvisningar i
denna lag till poster gäller poster i			denna lag till poster gäller poster i
dessa uppställningsformer, om inte			dessa uppställningsformer, om inte
annat framgår.			något annat framgår.
Trots bestämmelserna i första			Trots första stycket samt 2 och
stycket samt 2 och 3 §§ får kredit-			3 §§ får kreditinstitut och värde-
institut och värdepappersbolag som			pappersbolag som avses i tredje
avses i tredje stycket dela upp post-			stycket dela upp posterna med
erna med hänsyn till deras karaktär			hänsyn till deras karaktär och rela-
och relativa likviditet, om det är			tiva likviditet, om det är förenligt
förenligt med	2 kap. 2 och 3 §§		med 2 kap. 2 och 3 §§ årsredovis-
årsredovisningslagen (1995:1554).			ningslagen (1995:1554).
Bestämmelserna i andra stycket gäller
1. företag som omfattas av en kon-			1. företag som omfattas av en kon-
cernredovisning som upprättas med			cernredovisning som upprättas med
tillämpning av de internationella			tillämpning av		de internationella
redovisningsstandarder som avses i			redovisningsstandarder som avses i
Europaparlamentets och rådets för-			Europaparlamentets och rådets för-
ordning (EG) nr 1606/2002 av den			ordning (EG) nr 1606/2002 av den
19 juli 2002	om	tillämpning av	19 juli	2002 om		tillämpning av
internationella	redovisningsstand-		internationella		redovisningsstand-
arder, och			arder, i lydelsen enligt Europa-
			parlamentets och rådets förord-
			ning (EU) 297/2008, och
2. andra företag vars aktier eller			2. andra företag vars överlåtbara
skuldebrev är upptagna till handel			värdepapper är upptagna till handel
på en reglerad marknad.			på en reglerad marknad.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får meddela föreskrifter om avvikande uppställningsformer för balans- räkningen och resultaträkningen för värdepappersbolag, om avvikelserna är nödvändiga med hänsyn till dessa bolags särskilda verksamhetsinrikt- ning.

3 Senaste lydelse 2007:542.

Prop. 2015/16:3

2 §4

Med beaktande av vad som före-

Följande

bestämmelser

skrivs i 3 § skall följande bestäm-

balansräkningen

och

resultaträk-

melser om

balansräkningen och

ningen

i 3 kap.

årsredovisnings-

resultaträkningen i 3 kap. årsredo-

lagen (1995:1554) ska tillämpas:

visningslagen

(1995:1554)

tilläm-

pas:

1 § om balansräkningens innehåll,

2 § om resultaträkningens innehåll,

4 § första, tredje och fjärde styckena om uppställning och samman-

slagning av poster m.m.,

5 § första–tredje styckena om jämförelsetal,

5 a § om överkursfonden,

8 § om specificering av större periodiseringsposter,

9 § om avsättningar,

9 § om avsättningar, och

10 § om specificering av vissa

större avsättningar, samt

större avsättningar.

13 § om extraordinära intäkter

och kostnader.

Vid tillämpningen av 3 kap. 4 §

årsredovisningslagen ska det som

sägs där om sammanslagning av

poster som föregås av arabiska

siffror i stället gälla poster som

föregås av små bokstäver.

Särskilda regler om sammanslag-

Särskilda regler om indelningen av

ning av poster och om åtaganden

eget kapital

3 §

Eget kapital ska delas upp på

De i 2 § angivna bestämmelserna

3 kap.

årsredovisningslagen

följande sätt:

(1995:1554)

skall

tillämpas med

1. I

bankaktiebolag

och

andra

följande avvikelser:

aktiebolag som omfattas av denna

1. Vad som i 4 §

fjärde

stycket

lag ska eget kapital delas upp i

sägs om sammanslagning av poster

bundet eget kapital och fritt eget

som föregås av arabiska siffror

kapital

eller

ansamlad

förlust.

skall gälla poster som föregås av

Under bundet eget kapital ska det

små bokstäver.

tas upp Aktiekapital, Uppskrivnings-

2. Inom linjen skall, utöver ställ-

fond,

Fond för

utvecklingsutgifter,

da säkerheter och ansvarsförbind-

Reservfond och Kapitalandelsfond.

elser, oåterkalleliga åtaganden som

Under fritt eget kapital ska det tas

innebär risktagande anges.

upp fria fonder, var för sig, balan-

serad vinst eller förlust och vinst

eller

förlust

för

räkenskapsåret.

Balanserad förlust och förlust för

räkenskapsåret

tas då upp

som

Senaste lydelse 2006:872.

avdragsposter.

2.I sparbanker ska eget kapital delas upp i fonder och vinst eller förlust för räkenskapsåret. Med fonder avses Grundfond, Uppskriv- ningsfond, Reservfond, Kapital- andelsfond, Fond för verkligt vär- de, Garantifond och Fond för ut- vecklingsutgifter. Benämningen fond får inte användas för något annat belopp i balansräkningen. Förlust för räkenskapsåret tas upp som avdragspost.

3.I medlemsbanker och kredit- marknadsföreningar ska eget kapi- tal delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital ska det tas upp Insatskapital, Upp- skrivningsfond, Fond för utveck- lingsutgifter, Reservfond och Ka- pitalandelsfond. Medlemsinsatser och förlagsinsatser ska redovisas var för sig. Under fritt eget kapital ska det tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust och vinst eller förlust för räkens- kapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas då upp som avdragsposter.

4.Aktiebolag, medlemsbanker och ekonomiska föreningar som omfattas av denna lag ska lämna närmare upplysningar om det be- lopp av fritt eget kapital som inte kan anses utdelningsbart med hän- syn till tillämpliga bestämmelser om kapitalskydd enligt rörelsela- garna för kreditinstitut och värde- pappersbolag, och om de förhållan- den som motiverar bedömningen.

5.Om en sparbank har bidrag till garantifonden i en annan valuta än

iredovisningsvalutan, ska dessa räknas om enligt växelkursen på balansdagen. Skillnaden mellan det omräknade beloppet och mot- svarande belopp vid räkenskaps- årets ingång ska föras mot Andra fonder.

Prop. 2015/16:3

Prop. 2015/16:3			4 kap.
			1 §5
Med beaktande av vad som före-				Följande bestämmelser om
skrivs	i 2 §	ska följande	bestäm-	värderingen i 4 kap. årsredovisnings-
melser	om	värderingen	i 4 kap.	lagen (1995:1554) ska tillämpas:

årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas:

1 § första stycket och 2 § om vad som är anläggningstillgångar och

omsättningstillgångar,
3 § om anskaffningsvärde för anläggningstillgångar,
4 § om avskrivning av anläggningstillgångar,
5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar,
6–8 §§ om uppskrivning	av	6 § om uppskrivning av anlägg-
anläggningstillgångar,		ningstillgångar,
		7 och 8 §§ om ianspråktagande
		av uppskrivningsfonden och fonden
		för utvecklingsutgifter,
9 § första–fjärde styckena om värdering av omsättningstillgångar,
10 § om värdering av pågående arbeten,
11 § om varulagrets anskaffningsvärde,
12 § om redovisning till bestämd mängd och fast värde,
13 a § om redovisning enligt kapitalandelsmetoden,
14 § om egna aktier,
14 a–14 d §§ om värdering av finansiella instrument,
14 e § om värdering av säkrade poster,
15 § om periodisering av	vissa	15 § om periodisering		av vissa
belopp vid upptagande av lån, samt		belopp vid upptagande av lån,
		15 a § om avsättningar, och
16 § om omräkning av förlagsinsatser.
	3 §
Med finansiell anläggningstillgång förstås
1. andelar i intresseföretag och		1. andelar i koncernföretag,
koncernföretag,		2. andelar i intresseföretag och

		gemensamt styrda företag,
		3. ägarintressen	i	övriga
		företag,
2. värdepapper, och		4. värdepapper, och
3. annan tillgång än tillgång som		5. annan tillgång än tillgång som
skall tas upp i posterna Immateri-		ska tas upp i posterna Immateriella
ella anläggningstillgångar (post 9)		anläggningstillgångar (post 10) och
och Materiella tillgångar (post 10),		Materiella tillgångar (post 11), allt
allt under förutsättning att till-		under förutsättning att tillgångarna
gångarna är avsedda att stadigvar-		är avsedda att stadigvarande inne-
ande innehas i den ordinarie verk-		has i den ordinarie verksamheten.
samheten.

5	Senaste lydelse 2011:1555.
72

5 kap. Tilläggsupplysningar							5 kap. Noter m.m.			Prop. 2015/16:3

						1 §6
Utöver vad som följer av övriga							Följande bestämmelser om upp-
bestämmelser i denna lag ska års-							lysningar i noter i 5 kap. årsredo-
redovisningen innehålla de upplys-							visningslagen (1995:1554) ska
ningar som anges i 3–6 §§ nedan.							tillämpas:
Upplysningarna ska lämnas i noter.
Om det inte står i strid med kravet
på överskådlighet, får upplysning-
arna i stället lämnas i balansräk-
ningen	eller	resultaträkningen.
Vidare ska, med beaktande av vad
som föreskrivs i 2 §, följande be-
stämmelser		om	tilläggsupplys-
ningar i	5 kap. årsredovisnings-
lagen (1995:1554) tillämpas:							3 § om noternas ordningsföljd,
1 § andra stycket				om	hänvis-
ningar till noter,							4 § om värderingsprinciper,
2 § om	värderings-			och	omräk-		5 § om		avvikelser från	grund-
ningsprinciper,							läggande redovisningsprinciper,
3 § första–tredje			styckena			om	7 § om jämförelsetal,
anläggningstillgångar,							8 § om anläggningstillgångar,
4 a–4 c §§ om finansiella instru-							9 § om goodwill,
ment,							10	§ om finansiella instrument,
5 § om	uppskrivningsfond					och	11	§ om uppskrivningsfond,
fond för verkligt värde,							12	§ om fond för verkligt värde,
8 och	9 §§	om	uppgifter			om	14	§ om ställda säkerheter,
dotterföretag och vissa andra före-							15	§ om eventualförpliktelser,
tag,							16	§ om åtaganden till förmån
11 a § första stycket om ekonom-							för koncernföretag m.fl.,
iska arrangemang som inte redo-							17	§ första stycket om ekono-
visas i balansräkningen,							miska arrangemang som inte redo-
12 § om lån till			ledande		befatt-		visas i balansräkningen,
ningshavare,							18	§ om lån till ledande befatt-
12 a § första och tredje styckena							ningshavare,
samt 12 b § om transaktioner med							19	§ om	exceptionella	intäkter
närstående,							och kostnader,
13 § om konvertibla lån,							20	§ om medelantalet anställda
14 § andra		och	tredje styckena				under räkenskapsåret,
om förändringar i eget kapital							21	§ om moderföretag,
m.m.,							22	§ om	väsentliga händelser
16 och 17 §§ om upplysningar							efter räkenskapsårets slut,
om skatt,							23	§ första stycket och 24 § om
18 § om medelantalet anställda							transaktioner med närstående,
under räkenskapsåret,							25	§ om ytterligare upplysningar
18 b § om		könsfördelningen					om anläggningstillgångar,

6 Senaste lydelse 2010:1525.

Prop. 2015/16:3 bland ledande befattningshavare, 19–21 §§ om löner, andra ersätt-

ningar och sociala kostnader,

22 § om pensioner och liknande förmåner,

23 § om tidigare styrelse och verkställande direktör,

24 § om suppleanter och vice verkställande direktör,

25 § om avtal om avgångsveder- lag,

26 § om uppgift om moder- företag, samt

27 § om europabolag och europa- kooperativ.

Vid tillämpningen av 5 kap. 20 och 22 §§ årsredovisningslagen ska samtliga företag som omfattas av denna lag anses som publika aktiebolag.

26 § om omsättningstillgångar,

27 § om ytterligare upplysningar om finansiella instrument,

29 och 30 §§ om dotterföretag och vissa andra företag,

32 § om ytterligare upplysningar om lån till ledande befattnings- havare,

33	§ om konvertibla lån,
34	§ om aktiekapitalet,
35	§ om disposition av vinst
eller förlust,
36	§ om skatter,
37	§ om ytterligare upplysningar
om anställda,
38	§ om könsfördelningen bland
ledande befattningshavare,
39	och 40 §§ om löner, andra

ersättningar och sociala kostnader, 41 § om pensioner och liknande

förmåner,

42 § om tidigare styrelse och verkställande direktör,

43 § om suppleanter och vice verkställande direktör,

44 § om avtal om avgångsveder- lag,

45 § om ytterligare upplysningar om moderföretag,

46 § om ytterligare upplysningar om ställda säkerheter,

48 § om ersättningar till revi- sorer och revisionsföretag, och

49 § om europabolag och europa- kooperativ.

Vid tillämpningen av 5 kap. 40 och 41 §§ årsredovisningslagen ska samtliga företag som omfattas av denna lag anses som publika aktiebolag.

Upplysningarna ska lämnas i noter.

Särskilda regler om övriga upplys- ningar

2 a §

Utöver det som följer av övriga bestämmelser i denna lag ska års- redovisningen innehålla de upp- lysningar som anges i 3–6 §§. Upplysningarna ska lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet på överskådlighet, får upplysning- arna i stället lämnas i balansräk-

Särskilda regler om tilläggsupp-

Särskilda regler om upplysningar i Prop. 2015/16:3

lysningar

noter

2 §7

De i 1 § angivna bestämmelserna

5 kap.

årsredovisningslagen

5 kap.

årsredovisningslagen

(1995:1554)

skall

tillämpas

med

(1995:1554)

ska tillämpas

med

följande avvikelser:

1. Fråga om tillstånd enligt 9 §

1. Vid tillämpningen av 15 § ska

andra stycket att utelämna upp-

upplysning lämnas särskilt om

gifter om dotterföretag och vissa

a) accepterade och endosserade

andra företag prövas av Finans-

växlar,

inspektionen.

b) garantier,

c) oåterkalleliga åtaganden som

innebär risktagande, varvid åtag-

anden till följd av återköpstrans-

aktioner ska anges särskilt, och

d) övriga eventualförpliktelser.

2. Vid

tillämpningen av

12 §

2. Vid tillämpningen

18 §

andra stycket första meningen om

lån

till

ledande

befattningshavare

lån

till

ledande befattningshavare

får

upplysning

om huvudsakliga

får

upplysning

huvudsakliga

lånevillkor, räntesatser samt under

räkenskapsåret återbetalda belopp

räkenskapsåret

återbetalda belopp

utelämnas.

3. Fråga om tillstånd enligt 30 §

första stycket att utelämna upp-

gifter om dotterföretag och vissa

andra företag prövas av Finans-

inspektionen.

3. Uppgifter som skall lämnas

4. Uppgifter

som

ska

lämnas

enligt 20 §

första

stycket 2

enligt

40 §

första

stycket 2

löner och ersättningar till anställda,

löner och ersättningar till anställda

skall även omfatta löner och

ska även omfatta löner och ersätt-

ersättningar till delegater i bank.

ningar till delegater i banker.

7 Senaste lydelse 1999:1113.

Prop. 2015/16:3

ningen eller resultaträkningen.

3 §8

Utöver vad som följer av 1 §

Utöver det som följer av 1 § ska

skall följande uppgifter lämnas om

följande uppgifter lämnas om till-

tillgångar:

gångar:

1. För

överlåtbara

värdepapper

1. För

överlåtbara

värdepapper

som inte tas upp till sitt verkliga

värde enligt 4 kap. 14 a § årsredo-

visningslagen

(1995:1554)

skall

visningslagen

(1995:1554)

ska

uppgift

lämnas

skillnaden

uppgift

lämnas

skillnaden

mellan

anskaffningsvärde

och

mellan

anskaffningsvärde

och

verkligt värde. Den del som avser

värdepapper som tas upp till det

lägsta

av anskaffningsvärdet

och

lägsta

av anskaffningsvärdet

och

nettoförsäljningsvärdet enligt

9 §

nettoförsäljningsvärdet enligt

9 §

samma kapitel skall anges särskilt.

samma kapitel ska anges särskilt.

2. Om det bokförda värdet för

räntebärande värdepapper som inte

tas upp till sitt verkliga värde

enligt

4 kap.

14 a §

årsredovis-

enligt

4 kap.

14 a §

årsredovis-

ningslagen överstiger eller under-

skrider det belopp som skall infrias

skrider det belopp som ska infrias

på förfallodagen, skall mellanskill-

på förfallodagen, ska mellanskill-

naden anges. Summan av överstig-

ande belopp skall anges för sig och

ande belopp ska anges för sig och

summan av underskridande belopp

skall anges för sig.

ska anges för sig.

3. Större belopp i posten Övriga

tillgångar (post 12) skall specifi-

tillgångar (post 13) ska specifi-

ceras till sin storlek och art.

4. Varje tillgångspost skall delas

4. Varje tillgångspost ska delas

upp i sådana tillgångar som enligt

4 kap. årsredovisningslagen tas upp

a) med utgångspunkt i anskaff-

ningsvärdet enligt 3 §,

b) till

det

lägsta

av anskaff-

b) till

det

lägsta

av anskaff-

ningsvärdet och

nettoförsäljnings-

ningsvärdet och

nettoförsäljnings-

värdet enligt 9 §, och

c) till sitt verkliga värde enligt

14 a §.

8 Senaste lydelse 2003:772.

Upplysningar		om	skulder	och	Upplysningar om skulder	Prop. 2015/16:3
indelning av eget kapital
				4 §9
Utöver vad som följer av 1 § ska					Utöver det som följer av 1 § ska
följande	uppgifter		lämnas	om	följande upplysningar lämnas om
skulder och eget kapital:					skulder:
1. För varje efterställd skuld som					1. För varje efterställd skuld som
uppgår till mer än tio procent av					uppgår till mer än tio procent av
samtliga	efterställda		skulder,	ska	samtliga efterställda skulder,	ska
uppgift	lämnas om		lånebelopp,		upplysning lämnas om lånebelopp,
lånevaluta, räntesats, förfallodag,					lånevaluta, räntesats, förfallodag,
omständigheter som kan medföra					omständigheter som kan medföra
förtida återbetalning, efterställnings-					förtida återbetalning, efterställnings-
villkoren	samt	förutsättningar		och	villkoren samt förutsättningar	och
villkor för betalning på förfallo-					villkor för betalning på förfallo-
dagen eller för konvertering. Vidare					dagen eller för konvertering. Vidare
ska sammanfattande			upplysningar		ska sammanfattande upplysningar
lämnas om vilka regler som gäller					lämnas om vilka regler som gäller
för övriga efterställda skulder.					för övriga efterställda skulder.

2.Större belopp i posten Övriga skulder (post 4) ska specificeras till sin storlek och art.

3.I bankaktiebolag och andra

aktiebolag som omfattas av denna lag ska eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital ska tas upp Aktiekapital, Uppskrivnings- fond, Reservfond och Kapital- andelsfond. Under fritt eget kapi- tal ska tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räken- skapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas där- vid upp som avdragsposter.

4. I sparbank ska eget kapital delas upp i fonder och vinst eller förlust för räkenskapsåret. Med fonder avses Grundfond, Upp- skrivningsfond, Reservfond, Kapi- talandelsfond, Fond för verkligt värde samt Garantifond. Benämn- ingen fond får inte användas för annat belopp i balansräkningen. Förlust för räkenskapsåret tas upp

9 Senaste lydelse 2011:764.

Prop. 2015/16:3

som avdragspost.

5. I medlemsbank och kredit- marknadsförening ska eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital ska tas upp Insatskapital, Upp- skrivningsfond, Reservfond och Kapitalandelsfond. Medlemsinsatser och förlagsinsatser ska redovisas var för sig. Under fritt eget kapital ska tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskaps- året. Balanserad förlust och för- lust för räkenskapsåret tas därvid

upp som avdragsposter.
6. Aktiebolag,	medlemsbanker
och ekonomiska	föreningar som
omfattas av denna lag ska lämna

närmare upplysningar om det be- lopp av fritt eget kapital som inte

kan anses utdelningsbart med hän-
syn	till	tillämpliga		bestämmelser
om kapitalskydd enligt rörelse-
lagarna		för	kreditinstitut			och
värdepappersbolag,				samt	om	de
förhållanden som motiverar be-
dömningen.
7. Om en sparbank har bidrag
till garantifonden i annan valuta
än	i	redovisningsvalutan,				ska
dessa räknas om enligt växel-
kursen på balansdagen. Skillnaden
mellan		det omräknade			beloppet
och	motsvarande			belopp		vid
räkenskapsårets ingång, ska föras
mot Andra fonder.
Upplysningar			om	intresse-		och	Upplysningar om koncernföretag
koncernföretag							och vissa andra företag
							6 §

Utöver vad som följer av 1 § skall följande uppgifter lämnas om intresseföretag och koncernföretag.

1. För var och en av tillgångs- posterna Belåningsbara statsskuld-

Utöver det som följer av 1 § ska följande upplysningar lämnas om koncernföretag, intresseföretag, gemensamt styrda företag och övriga företag som det finns ett ägarintresse i.

1. För var och en av tillgångs- posterna Belåningsbara statsskuld-

förbindelser m.m. (post 2), Utlån- ing till kreditinstitut (post 3), Utlåning till allmänheten (post 4) och Obligationer och andra ränte- bärande värdepapper (post 5) skall uppgift lämnas om de fordringar som avser intresseföretag och om de fordringar som avser koncern- företag.

2.För var och en av skuld- posterna Skulder till kreditinstitut (post 1), In- och upplåning från allmänheten (post 2), Emitterade värdepapper m.m. (post 3) och Efterställda skulder (post 7) skall uppgift lämnas om de skulder som avser intresseföretag och om de skulder som avser koncernföretag.

3.Uppgift om efterställda till- gångar avseende intresseföretag och koncernföretag skall lämnas särskilt för varje tillgångspost.

förbindelser m.m. (post 2), Utlån- Prop. 2015/16:3 ing till kreditinstitut (post 3),

Utlåning till allmänheten (post 4) och Obligationer och andra ränte- bärande värdepapper (post 5) ska upplysning lämnas om de fordr- ingar som avser koncernföretag, intresseföretag, gemensamt styrda företag respektive övriga företag som det finns ett ägarintresse i.

2.För var och en av skuld- posterna Skulder till kreditinstitut (post 1), In- och upplåning från allmänheten (post 2), Emitterade värdepapper m.m. (post 3) och Efterställda skulder (post 7) ska upplysning lämnas om de skulder som avser koncernföretag, intres- seföretag, gemensamt styrda före- tag respektive övriga företag som det finns ett ägarintresse i.

3.Upplysning om efterställda tillgångar för koncernföretag, intresseföretag, gemensamt styrda företag respektive övriga företag som det finns ett ägarintresse i ska lämnas särskilt för varje tillgångs- post.

6 kap.

1 §10

Följande bestämmelser i 6 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas:

1 § första–fjärde styckena om förvaltningsberättelsens innehåll, 2 § om förslag till dispositioner av vinst eller förlust m.m.,

2 a § om vissa upplysningar i förvaltningsberättelsen i aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en mot- svarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

3 § första stycket om vissa upplysningar om ekonomiska föreningar, samt

5 § om kassaflödesanalys.

Bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige, ska även tillämpa 6 kap. 1 a § årsredovisningslagen om förvaltningsberättelsens innehåll.

Bankaktiebolag, kreditmarknads-	Bankaktiebolag, kreditmarknads-
bolag och värdepappersbolag, vars	bolag och värdepappersbolag, vars
10 Senaste lydelse 2014:563.

Prop. 2015/16:3 aktier, teckningsoptioner eller skul- debrev är upptagna till handel på en reglerad marknad, ska även tillämpa 6 kap. 6–9 §§ årsredovisningslagen om bolagsstyrningsrapport.

överlåtbara värdepapper är upp- tagna till handel på en reglerad marknad, ska även tillämpa 6 kap. 6–9 §§ årsredovisningslagen om bolagsstyrningsrapport.

	7 kap.
	2 §11
Med beaktande av vad som före-		Följande	bestämmelser		om
skrivs i 3 § ska följande bestäm-		koncernredovisning i 7 kap.			års-
melser om	koncernredovisning i	redovisningslagen (1995:1554) ska
7 kap.	årsredovisningslagen	tillämpas:
(1995:1554) tillämpas:
4 § om koncernredovisningens delar,
5 § om dotterföretag som ska omfattas av koncernredovisningen,
6 § om överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild,
7 § andra stycket om valuta,
8 § första meningen om allmänna krav på koncernbalansräkningen och
koncernresultaträkningen,
9 § om minoritetsandelar,		9 § om innehav		utan bestäm-
10 § om balansdag,		mande inflytande,

12 § om enhetliga principer för koncernredovisningen och årsredo-
visningen,
13 § om elimineringar mellan koncernföretag,
15 § om förändringar i koncernens sammansättning,
16 och 17 §§ om uppgifter om		16 och 17 §§ om dotterföretag
dotterföretag och vissa andra före-		och vissa andra företag,
tag,
18–23 §§ om hur dotterföretag ska räknas in i koncernredovisningen,
25–30 §§ om hur andelar i intres-		25–30 §§ om hur andelar i intres-
seföretag och vissa andra företag		seföretag och gemensamt styrda
ska räknas in i koncernredovis-		företag ska räknas in i koncern-
ningen, och		redovisningen, och
31 § andra och tredje styckena om koncernens system för intern
kontroll och riskhantering.
	3 §12
De i 2 §	angivna bestämmel-	De i 2 §	angivna bestämmel-
serna i 7 kap. årsredovisningslagen		serna i 7 kap. årsredovisningslagen
(1995:1554)	skall tillämpas med	(1995:1554)	ska	tillämpas	med
följande avvikelser:		följande avvikelser:
1. Tillämpas 5 § tredje stycket 3		1. Tillämpas 5 § andra stycket 3
om utelämnande av vissa dotter-		om utelämnande av vissa dotter-
företag för andelar som innehas		företag för andelar som innehas
som ett led	i en finansiell stöd-	som ett led	i en finansiell		stöd-

11	Senaste lydelse 2009:35.
12	Senaste lydelse 2004:1175.
80

aktion för en rekonstruktion eller räddning av ett dotterföretag som är ett kreditinstitut eller värde- pappersbolag, skall moderföretaget

–i en not upplysa om arten av och villkoren för den finansiella stödaktionen, samt

–till sin koncernredovisning foga dotterföretagets årsredovis- ning.

2. Fråga om tillstånd enligt 17 § att utelämna uppgifter om dotter- företag och vissa andra företag prövas av Finansinspektionen.

aktion	för en rekonstruktion eller Prop. 2015/16:3
räddning av ett dotterföretag som
är ett	kreditinstitut eller värde-

pappersbolag, ska moderföretaget

–i en not upplysa om arten av och villkoren för den finansiella stödaktionen, och

–till sin koncernredovisning foga dotterföretagets årsredovis- ning.

2. Frågor om tillstånd enligt

17 § att utelämna uppgifter om dotterföretag och vissa andra före- tag prövas av Finansinspektionen.

4 §13

För koncernredovisningen gäller i tillämpliga delar

1. de allmänna bestämmelserna om årsredovisningen i 2 kap. 2 §, med

undantag	för	hänvisningarna till			2 kap. 1–3 §§ årsredovisningslagen
(1995:1554),
2. bestämmelserna			om	balans-	2. bestämmelserna				om	balans-
räkning och resultaträkning i 3 kap.,					räkning och resultaträkning i 3 kap.,
med det tillägget att vad som
avsatts till kapitalandelsfonden ska
tas upp som bundet kapital under
Andra fonder (post 12) i koncern-
balansräkningen,
3. bestämmelserna om värderingsregler i 4 kap.,
4. bestämmelserna			om	tilläggs-	4. bestämmelserna om noter m.m.
upplysningar i 5 kap., med undantag					i 5 kap., med undantag för 2 § 1 och
för 2 § 1	och	hänvisningarna till			hänvisningarna till 5 kap. 21, 29,
5 kap. 8, 9 och 26 §§ årsredovis-					30 och		45 §§	årsredovisnings-
ningslagen, samt					lagen, och
5. bestämmelserna			om	förvalt-	5. bestämmelserna				om	förvalt-
ningsberättelse		och	kassaflödes-		ningsberättelse och				kassaflödes-
analys i 6 kap. 1 § första stycket,					analys i 6 kap. 1 § första stycket,
med undantag för hänvisningen till					med undantag för hänvisningen till
6 kap. 2 och 3 §§ årsredovisnings-					6 kap.	2 §	första	stycket		och 3 §
lagen.					årsredovisningslagen.
Trots vad som följer av första					Trots första stycket 4 får uppgifter
stycket 4 får uppgifter enligt 5 kap.					enligt	5 kap. 40 § tredje				stycket
20 § tredje stycket tredje meningen					tredje	meningen		och	5 kap. 41 §
och 5 kap. 22 § andra stycket tredje					andra stycket tredje meningen års-
meningen	årsredovisningslagen				redovisningslagen utelämnas i fråga
utelämnas i fråga om dotterföretag.					om dotterföretag. Vid tillämp-
Vid tillämpningen av dessa bestäm-					ningen av dessa bestämmelser ska
melser ska dock de lämnade upp-					dock de lämnade uppgifterna inne-

13 Senaste lydelse 2014:563.

Prop. 2015/16:3 gifterna innefatta även löner och andra förmåner från koncern- företag.

fatta även löner och andra för- måner från koncernföretag.

6 a §14

Ett

moderföretag

behöver

inte

Ett

moderföretag

behöver inte

upprätta

koncernredovisning,

upprätta

någon

koncernredovis-

moderföretagets

samtliga dotter-

ning om samtliga dotterföretag,

företag är av ringa betydelse med

såväl var för sig som tillsammans,

hänsyn till kravet

i 7 kap.

6 §

är utan väsentlig betydelse.

årsredovisningslagen

(1995:1554)

på rättvisande bild. Koncernredo-

visning ska dock upprättas, om två

eller flera dotterföretag tillsammans

har mer än sådan ringa betydelse.

Ett

moderföretag

behöver inte

heller upprätta någon koncern-

redovisning

moderföretagets

samtliga dotterföretag inte behö-

ver omfattas av en koncernredo-

visning av skäl som anges i 7 kap.

5 § andra stycket årsredovisnings-

lagen (1995:1554).

7 §15

Företag som avses i 1 § och som

omfattas av artikel 4 i Europaparla-

mentets

och

rådets

förordning

mentets

och

rådets

förordning

(EG) nr 1606/2002 av den 19 juli

2002 om tillämpning av inter-

nationella redovisningsstandarder

nationella redovisningsstandarder,

ska

tillämpa

enbart

följande

i lydelsen enligt Europaparla-

bestämmelser i detta kapitel:

mentets

och

rådets

förordning

(EU)

297/2008,

ska

tillämpa

enbart

följande

bestämmelser i

detta kapitel:

1. 1 § om skyldighet att upprätta koncernredovisning och i vissa fall

kapitaltäckningsanalys,

2. 2 § vad gäller hänvisningen

2. 2 §

när

det

gäller

hänvis-

till

ningen till

a)7 kap. 4 § första stycket 4 årsredovisningslagen (1995:1554) om förvaltningsberättelse,

b)7 kap. 12 § första stycket samma lag om enhetliga värderings- principer,

c)7 kap. 31 § andra och tredje styckena samma lag om koncernens system för intern kontroll och riskhantering,

14	Senaste lydelse 2010:687.
15	Senaste lydelse 2010:1525.
82

3. 4 § vad gäller hänvisningarna till

a)2 kap. 2 § denna lag, i den del paragrafen hänvisar till års- redovisningslagens bestämmelser

i2 kap. 5 § om språk och form samt 2 kap. 7 § om underteck- nande,

b)5 kap. 1 § denna lag, i den del paragrafen hänvisar till följande bestämmelser i 5 kap. årsredovisningslagen:

– 12 § om lån till ledande be- fattningshavare,

– 18 § om medelantalet an- ställda under räkenskapsåret,

–18 b § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare,

–20 § första stycket 1 samt andra och tredje styckena samt 21 § om löner, ersättningar och sociala kostnader,

–22 § om pensioner och liknande förmåner,

–23 § om tidigare styrelse och verkställande direktör,

–24 § om suppleanter och vice verkställande direktör, och

–25 § om avtal om avgångs- vederlag,

c)5 kap. 2 § 2 denna lag med särskilda regler om tilläggsupp- lysningar,

d)5 kap. 4 § 3–6 denna lag om indelning av eget kapital,

e)6 kap. 1 § denna lag, i den del paragrafen hänvisar till 6 kap. 1 § första–tredje styckena års- redovisningslagen om förvalt- ningsberättelsens innehåll och till 6 kap. 2 a § årsredovisningslagen om vissa upplysningar i förvalt-

3. 4 § när det gäller hänvis- ningarna till

a)2 kap. 2 § denna lag, i den del som paragrafen hänvisar till årsredovisningslagens bestäm- melser i 2 kap. 5 § om form m.m. och 2 kap. 7 § om underteck- nande,

b)3 kap. 3 § 1–4 denna lag om indelningen av eget kapital,

c)5 kap. 1 § denna lag, i den del som paragrafen hänvisar till följande bestämmelser i 5 kap. årsredovisningslagen:

– 18 § om lån till ledande be- fattningshavare,

– 20 § om medelantalet an- ställda under räkenskapsåret,

– 32 § om ytterligare upplys- ningar om lån till ledande befatt- ningshavare,

– 37 § om ytterligare upplys-

ningar om anställda,

–38 § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare,

–40 § första stycket 1 och andra och tredje styckena om löner och andra ersättningar,

–41 § om pensioner och liknande förmåner,

–42 § om tidigare styrelse och verkställande direktör,

–43 § om suppleanter och vice verkställande direktör,

–44 § om avtal om avgångs- vederlag, och

–48 § om ersättningar till revisorer och revisionsföretag,

d) 5 kap. 2 § 2 denna lag med särskilda regler om upplysningar

inoter,

e) 6 kap. 1 § denna lag, i den del som paragrafen hänvisar till 6 kap. 1 § första–tredje styckena årsredovisningslagen om förvalt- ningsberättelsens innehåll och till 6 kap. 2 a § årsredovisningslagen om vissa upplysningar i förvalt-

Prop. 2015/16:3

Prop. 2015/16:3	ningsberättelsen,		ningsberättelsen,
	f) 6 kap.	2 § denna lag om	f) 6 kap.	2 § denna lag om
	särskilda upplysningar i förvalt-		särskilda upplysningar i förvalt-
	ningsberättelsen, samt		ningsberättelsen, och
	4. 5–6 a §§ om när koncernredovisning inte behöver upprättas.
	Företaget behöver inte lämna		Företaget	behöver inte lämna
	upplysningar enligt 6 kap. 1 § om		upplysningar enligt 6 kap. 1 § om
	upplysningarna lämnas på annan		upplysningarna lämnas på någon
	plats i redovisningen. I sådant		annan plats i redovisningen. I så-
	fall ska	förvaltningsberättelsen	dant fall ska förvaltningsberätt-
	innehålla en hänvisning till den		elsen innehålla en hänvisning till
	plats där uppgifterna har lämnats.		den plats där uppgifterna har
			lämnats.

Bilaga 116

Prop. 2015/16:3

Uppställningsform för balansräkning

TILLGÅNGAR

1.Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker

2.Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.

3.Utlåning till kreditinstitut

4.Utlåning till allmänheten

5.Obligationer och andra räntebärande värdepapper

6.Aktier och andelar (som inte ingår i post 7, 8 eller 9)

7. Aktier och andelar i intresse-	7. Aktier och andelar i intresse-
företag	företag och gemensamt styrda före-
	tag
8. Aktier och andelar i koncernföretag
	9. Ägarintressen i övriga företag
9. Immateriella	10. Immateriella
anläggningstillgångar	anläggningstillgångar
a) Goodwill	a) Goodwill
b) Andra immateriella anläg-	b) Andra immateriella anlägg-
gningstillgångar	ningstillgångar
10. Materiella tillgångar	11. Materiella tillgångar
a) Inventarier	a) Inventarier
b) Leasingobjekt	b) Leasingobjekt
c) Byggnader och mark	c) Byggnader och mark
11. Tecknat ej inbetalt kapital	12. Tecknat ej inbetalt kapital
12. Övriga tillgångar	13. Övriga tillgångar
13. Förutbetalda kostnader och	14. Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter	upplupna intäkter

Summa tillgångar

SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL

1.Skulder till kreditinstitut

2.In- och upplåning från allmänheten

a)Inlåning

b)Upplåning

3.Emitterade värdepapper m.m.

a)Emitterade skuldebrev

b)Övriga

4.Övriga skulder

5.Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

6.Avsättningar

a)Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

b)Avsättningar för skatter

c)Övriga avsättningar

7.Efterställda skulder

16 Senaste lydelse 2004:1175.

Prop. 2015/16:3 8. Obeskattade reserver

9.Aktiekapital / Grundfond / Insatskapital

10.Överkursfond

11.Uppskrivningsfond

12.Andra fonder

a)Reservfond

b)Kapitalandelsfond

c)Fond för verkligt värde

d)Garantifond

	e) Fond för utvecklingsutgifter
e) Övriga fonder	f) Övriga fonder

13.Balanserad vinst eller förlust

14.Årets resultat

Summa skulder, avsättningar och eget kapital

POSTER INOM LINJEN

1.Panter och därmed jämförliga säkerheter ställda för egna skulder och för såsom avsättningar redovisade förpliktelser, varje slag för sig

2.Övriga ställda panter och jämförliga säkerheter, varje slag för sig

3.Ansvarsförbindelser

a)Accepterade och endosse- rade växlar

b)Garantier

c)Övriga ansvarsförbindelser

4.Åtaganden

a)Åtaganden till följd av återköpstransaktioner

b)Övriga åtaganden

Bilaga 2

Prop. 2015/16:3

Uppställningsform för resultaträkning

1.Ränteintäkter

2.Leasingintäkter

3.Räntekostnader

4.Erhållna utdelningar

5.Provisionsintäkter

6.Provisionskostnader

7.Nettoresultat av finansiella transaktioner

8.Övriga rörelseintäkter

9.Allmänna administrationskostnader

10.Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggnings- tillgångar

11.Övriga rörelsekostnader

12.Kreditförluster, netto

13.Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar

14.Återföringar av nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar

15.Extraordinära intäkter

16.Extraordinära kostnader

17. Bokslutsdispositioner	15. Bokslutsdispositioner
18. Skatt på årets resultat	16. Skatt på årets resultat
19. Övriga skatter	17. Övriga skatter
20. Årets resultat	18. Årets resultat

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

2.Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

Prop. 2015/16:3 2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag

dels att 1 kap. 3 §, 2 kap. 2 §, 3 kap. 2–4 §§, 4 kap. 1 och 2 §§, 5 kap. 1, 2, 4 och 6 §§, 6 kap. 1 §, 7 kap. 2–5 §§, bilagorna 1 och 2, rubriken till 5 kap. och rubrikerna närmast före 3 kap. 3 och 4 §§, 5 kap. 2, 4 och 6 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 5 kap. 2 a §, och närmast före 5 kap. 2 a § en ny rubrik av följande lydelse.

1 kap.

3 §1

Följande	bestämmelser i		1 kap.	Följande		bestämmelser i 1 kap.
årsredovisningslagen		(1995:1554)		årsredovisningslagen				(1995:1554)
skall tillämpas:				ska tillämpas:
3 § första stycket 2 om definition av andelar,
4 och 5 §§ om koncern- och				3 § första stycket 2 om definition
intresseföretagsdefinitioner,				av andelar,
				4 § om vad som avses med kon-
				cern, moderföretag, dotterföretag
				och koncernföretag,
				4 a §	om	vad	som	avses	med
				ägarintresse,
				5 §	om	vad	som	avses	med
				intresseföretag,
				5 a §	om	vad	som	avses	med
				gemensamt styrt företag,
6 § om hänsynstagande till vissa				6 § om hänsynstagande till vissa
rättigheter	hos mellanman		m.m.,	rättigheter hos mellanman m.m.,
samt
7 § om	skyldighet	för	moder-	7 § om skyldighet				för moder-
företag och dotterföretag att lämna				företag och dotterföretag att lämna
varandra upplysningar.				varandra upplysningar, och
				8 och 9 §§ om vad som avses
				med närstående.

2 kap.

2 §2

Följande bestämmelser om årsredovisningens innehåll i 2 kap. års- redovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas:

1 § första stycket om årsredovisningens delar,

2 § om överskådlighet och god redovisningssed,

3 § om rättvisande bild,

3 a § om väsentlighet,

1	Senaste lydelse 2006:873.
2	Senaste lydelse 2008:95.
88

4	§ om andra grundläggande redovisningsprinciper,						Prop. 2015/16:3
5	§ om form och språk,			5 § om form m.m.,
6	§ om valuta, samt			6 § om valuta, och
7	§ första och femte–sjunde styckena om årsredovisningens under-
tecknande.
			3 kap.
			2 §3
Med beaktande av det som före-				Följande	bestämmelser		om
skrivs i 3 § ska följande bestäm-				balansräkningen		och resultaträk-
melser om balansräkningen och re-				ningen i 3 kap.		årsredovisnings-
sultaträkningen i 3 kap. årsredovis-				lagen (1995:1554) ska tillämpas:
ningslagen (1995:1554) tillämpas:
1	§ om balansräkningens innehåll,
2	§ om resultaträkningens innehåll,
4	§ första, tredje och fjärde styckena om uppställning och sam-
manslagning av poster m.m.,
5	§ första–tredje styckena om jämförelsetal,
5 a § om överkursfonden,
6	§ första stycket om fordran på insatser,
8	§ om specificering av större periodiseringsposter,
9	§ om avsättningar,			9 § om avsättningar, och
10 § om		specificering	av vissa	10 § om	specificering av		vissa
större avsättningar, samt				större avsättningar.
13 § om		extraordinära	intäkter
och kostnader.

Vid tillämpningen av 3 kap. 4 § årsredovisningslagen ska det som sägs där om sammanslagning av poster som föregås av arabiska siffror inte gälla för posterna upp- tagna i schemat för resultaträk- ningen i bilaga 2 eller för sådana poster i balansräkningen som ska tas upp under Placeringstillgångar där livförsäkringstagaren bär placeringsrisk (D), Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsätt- ningar (E) eller Försäkringstekniska avsättningar (DD och EE).

3 Senaste lydelse 2010:2058.

Eget kapital ska delas upp på följande sätt:

1. I livförsäkringsföretag som inte får dela ut vinst ska som bun- det eget kapital tas upp Aktie- kapital, Garantikapital, Verksam- hetskapital, Överkursfond, Förlag- sinsatser, Konsolideringsfond, Kapi- talandelsfond, Fond för verkligt värde, Fond för utvecklingsutgifter och vinst eller förlust för räken- skapsåret. Förlust för räkenskaps- året tas då upp som avdragspost.

2. I livförsäkringsföretag som får dela ut vinst ska eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad

Prop. 2015/16:3	Särskilda regler om sammanslag-									Förpliktelse till följd av försäk-
	ning av poster och åtaganden									ringsavtal
									3 §4
		De i 2 § angivna bestämmelserna								En förpliktelse som uppkommit till
	i	3 kap.				årsredovisningslagen				följd av försäkringsavtal behöver
	(1995:1554)				skall		tillämpas		med	inte tas upp som en eventual-
	följande avvikelser:									förpliktelse.
		1. Vad som i 4 § fjärde stycket
	sägs om sammanslagning av post-
	er som föregås av arabiska siffror
	gäller inte för posterna upptagna i
	schemat			för		resultaträkningen i
	bilaga 2 eller för sådana poster i
	balansräkningen som skall tas upp
	under		Placeringstillgångar						för
	vilka		livförsäkringstagaren						bär
	placeringsrisk					(D),		Återförsäk-
	rares		andel		av försäkringstekniska
	avsättningar				(E) eller			Försäkrings-
	tekniska avsättningar (DD och EE).
		2. Inom			linjen		skall, utöver
	ställda säkerheter och ansvarsför-
	bindelser,			oåterkalleliga åtaganden
	som innebär risktagande anges.

Förpliktelse till följd av försäk- ringsavtal

Särskilda regler om indelningen av eget kapital

4 §

Förpliktelse som uppkommit till följd av försäkringsavtal behöver inte tas upp som ansvarsförbind- else eller åtagande.

4 Senaste lydelse 1999:603.

	förlust. Under bundet eget kapital Prop. 2015/16:3
	ska det tas upp Aktiekapital,
	Garantikapital,	Verksamhetskapital,
	Förlagsinsatser, Uppskrivningsfond,
	Reservfond,	Kapitalandelsfond,
	Fond för verkligt värde och Fond
	för utvecklingsutgifter. Under fritt
	eget kapital eller ansamlad förlust
	ska det tas upp fria fonder, var för
	sig, balanserad vinst eller förlust
	och vinst eller förlust för räken-
	skapsåret. Balanserad förlust och
	förlust för räkenskapsåret tas då
	upp som avdragsposter.
	3. I skadeförsäkringsföretag ska
	eget kapital delas upp i bundet
	eget kapital och fritt eget kapital
	eller ansamlad förlust. Under
	bundet eget kapital ska det tas upp
	Aktiekapital, Garantikapital, Verk-
	samhetskapital,	Förlagsinsatser,
	Uppskrivningsfond,		Reservfond,
	Kapitalandelsfond		och Fond	för
	utvecklingsutgifter.		Under	fritt
	eget kapital eller ansamlad förlust
	ska det tas upp fria fonder, var för
	sig, balanserad vinst eller förlust
	samt vinst eller förlust för räken-
	skapsåret. Balanserad förlust och
	förlust för räkenskapsåret tas då
	upp som avdragsposter.
4 kap.
1 §5
Med beaktande av vad som före-	Följande bestämmelser			om
skrivs i 2 § ska följande bestäm-	värderingen i 4 kap. årsredovisnings-
melser om värderingen i 4 kap.	lagen (1995:1554) ska tillämpas:
årsredovisningslagen (1995:1554)
tillämpas:
2 § om immateriella anläggningstillgångar,
3 § om anskaffningsvärde för anläggningstillgångar,
4 § om avskrivning av anläggningstillgångar,
5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar,
6–8 §§ om uppskrivning av	6 § om uppskrivning av anlägg-
anläggningstillgångar,	ningstillgångar,
	7 och 8 §§ om ianspråktagande av
	uppskrivningsfonden och fonden för

5 Senaste lydelse 2011:1556.

Prop. 2015/16:3		utvecklingsutgifter,
9 § första–fjärde styckena om värdering av omsättningstillgångar,
10	§ om värdering av pågående arbeten,
11	§ om varulagrets anskaffningsvärde,
12	§ om redovisning till bestämd mängd och fast värde,
13	§ om omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta,
13 a § om redovisning enligt kapitalandelsmetoden,
14	§ om egna aktier,
14 a–14 d §§ om värdering av finansiella instrument,
14 e § om värdering av säkrade		14 e § om värdering av säkrade
poster, samt		poster,
15	§ om periodisering av vissa	15 § om periodisering av vissa
belopp vid upptagande av lån.		belopp vid upptagande av lån, och
		15 a § om avsättningar.
	2 §6
De	i 1 § angivna bestämmelserna i 4 kap. årsredovisningslagen

(1995:1554) ska tillämpas med följande avvikelser:

1. 2	§ tillämpas på immateriella tillgångar (B).
2. 3	§ ska tillämpas på samtliga	2. 3 § ska tillämpas på samtliga
tillgångar, om inte annat följer av		tillgångar, om inte något annat
detta kapitel.		följer av detta kapitel.

3.4 § ska tillämpas på dels immateriella tillgångar (B), dels placerings- tillgångar (C) samt dels sådana materiella tillgångar och varulager (G.I) och övriga tillgångar (G.III) som stadigvarande ska brukas eller innehas, utom när sådana tillgångar tas upp till sitt verkliga värde.

4.a) 5 § ska tillämpas på dels immateriella tillgångar (B), dels placeringstillgångar (C) samt dels sådana materiella tillgångar och varulager (G.I) och övriga tillgångar (G.III) som stadigvarande ska brukas eller innehas, utom när sådana tillgångar tas upp till sitt verkliga värde.

b) 5 § andra stycket ska tillämpas		b) 5 § andra stycket ska tillämpas
endast på placeringar i koncern-		endast på placeringar i koncern-
företag	och intresseföretag (C.II),	företag, intresseföretag, gemensamt
andra	finansiella placeringstill-	styrda företag och övriga företag
gångar (C.III.1–7) samt depåer hos		som det finns ett ägarintresse i
företag som avgivit återförsäkring		(C.II), andra finansiella placerings-
(C.IV), utom när sådana tillgångar		tillgångar (C.III.1–7) samt depåer
tas upp till sitt verkliga värde.		hos företag som avgivit återför-
		säkring (C.IV), utom när sådana
		tillgångar tas upp till sitt verkliga
		värde.

5. a) 6 och 8 §§ gäller endast skadeförsäkringsbolag och ska tillämpas på placeringstillgångar (C) samt på sådana tillgångar hänförliga till materiella tillgångar och varulager (G.I) som stadigvarande ska innehas eller brukas, utom när sådana tillgångar tas upp till sitt verkliga värde.

	b) Aktier och andelar i koncern-	b) Aktier och andelar i koncern-
företag och intresseföretag får inte		företag, intresseföretag, gemen-
6	Senaste lydelse 2011:1556.
92

7. 7 § första stycket 2 och andra stycket om användning av upp- skrivningsfonden eller fonden för utvecklingsutgifter för att täcka för- lust får inte tillämpas.

skrivas upp till högre värde än vad	samt styrda	företag och	övriga	Prop. 2015/16:3
som medges av Finansinspektionen.	företag som	det finns ett	ägar-

intresse i får inte skrivas upp till högre värde än vad som medges av Finansinspektionen.

6. Uppskrivningsbelopp enligt 6 § får endast användas för ökning av aktiekapitalet genom fondemission eller för avsättning till en upp- skrivningsfond (AA.III).

7. 7 § första stycket 2 och andra stycket om användning av upp- skrivningsfonden för att täcka för- lust får inte tillämpas.

8.9 § ska tillämpas på dels fordringar (F), dels kassa och bank (G.II), dels sådana materiella tillgångar och varulager (G.I) och övriga tillgångar (G.III) som inte stadigvarande ska brukas eller innehas, utom när sådana tillgångar tas upp till sitt verkliga värde.

9.12 § ska tillämpas på materiella tillgångar och varulager (G.I).

10.13 a § får om det finns särskilda skäl och efter Finansinspektionens medgivande tillämpas även av andra försäkringsföretag än sådana företag som det hänvisas till i den bestämmelsen.

11.Utgifter och inkomster enligt 14 § tredje stycket för egna aktier ska redovisas mot bundet eget kapital i livförsäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst.

11. Finansiella instrument ska	12. Finansiella instrument ska
tas upp till sitt verkliga värde om	tas upp till sitt verkliga värde om
det är förenligt med 14 a §.	det är förenligt med 14 a §.
12. Försäkringsföretag som om-	13. Försäkringsföretag som om-
fattas av denna lag får tillämpa	fattas av denna lag får tillämpa
14 b § tredje stycket.	14 b § tredje stycket.
13. Placeringstillgångar för vilka	14. Placeringstillgångar för vilka
livförsäkringstagaren bär placerings-	livförsäkringstagaren bär placerings-
risken (D) ska alltid tas upp till sitt	risken (D) ska alltid tas upp till sitt
verkliga värde.	verkliga värde.
5 kap. Tilläggsupplysningar	5 kap. Noter m.m.
1 §7
Utöver vad som följer av övriga	Följande bestämmelser om upp-
bestämmelser i denna lag ska års-	lysningar i noter i 5 kap. års-
redovisningen innehålla de upplys-	redovisningslagen (1995:1554) ska
ningar som anges i 3–6 §§ nedan.	tillämpas:
Upplysningarna ska lämnas i noter.
Om det inte står i strid med kravet
på överskådlighet, får upplysning-

7 Senaste lydelse 2010:1526.

Prop. 2015/16:3	arna	i stället			lämnas				i	balans-
	räkningen		eller			resultaträkningen.
	Vidare ska, med beaktande av vad
	som	föreskrivs				i	2 §,			följande
	bestämmelser				om		tilläggsupplys-
	ningar i		5 kap.			årsredovisnings-
	lagen (1995:1554) tillämpas:
	1 § andra			stycket				om		hänvis-
	ningar till noter,
	2 § om		värderings-					och		omräk-
	ningsprinciper,
	3 § första–tredje						styckena				om
	anläggningstillgångar,
	4 a–4 c §§ om finansiella instru-
	ment,
	5 § om		uppskrivningsfond								och
	fond för verkligt värde,
	7 § om		inköp			och		försäljning
	mellan koncernföretag,
	8 och 9 §§ om uppgifter om
	dotterföretag och vissa andra före-
	tag,
	10 § andra stycket om kort- och
	långfristiga balansposter,
	11 § första och andra styckena
	om ställda säkerheter,
	11 a §		första			stycket			om		eko-
	nomiska		arrangemang						som		inte
	redovisas i balansräkningen,
	12 § om lån till ledande befatt-
	ningshavare,
	12 a § första och tredje styckena
	samt 12 b § om transaktioner med
	närstående,
	13 § om konvertibla lån,
	14 § andra och tredje styckena
	om förändringar i eget kapital
	m.m.,
	16 och 17 §§ om upplysningar
	om skatt,
	18 §	om		medelantalet					anställda
	under räkenskapsåret,
	18 b § om					könsfördelningen
	bland ledande befattningshavare,
	19–21 §§			om			löner,			andra
	ersättningar och sociala kost-
	nader,
	22 § om pensioner och liknande
	förmåner,
	23 § om			tidigare			styrelse				och
94	verkställande direktör,

3 § om noternas ordningsföljd,

4 § om värderingsprinciper,

5 § om avvikelser från grund- läggande redovisningsprinciper,

7 § om jämförelsetal,

8 § om anläggningstillgångar,

9 § om goodwill,

10 § om finansiella instrument,

11 § om uppskrivningsfond,

12 § om fond för verkligt värde,

13 § om långfristiga skulder,

14 § om ställda säkerheter,

15 § om eventualförpliktelser,

16 § om åtaganden till förmån för koncernföretag m.fl.,

17 § första stycket om ekono- miska arrangemang som inte redo- visas i balansräkningen,

18 § om lån till ledande befatt- ningshavare,

19 § om exceptionella intäkter och kostnader,

20 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret,

21 § om moderföretag,

22 § om väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut,

23 § första stycket och 24 § om transaktioner med närstående,

25 § om ytterligare upplysningar om anläggningstillgångar,

26 § om omsättningstillgångar,

27 § om ytterligare upplysningar om finansiella instrument,

28 § om inköp och försäljningar mellan koncernföretag,

29 och 30 §§ om dotterföretag och vissa andra företag,

31 § om ytterligare upplysningar om långfristiga skulder,

32 § om ytterligare upplysningar om lån till ledande befattnings- havare,

33 § om konvertibla lån,

24 § om		suppleanter		och	vice	34	§ om aktiekapitalet,				Prop. 2015/16:3
verkställande direktör,						35	§ om	disposition		av	vinst
25 § om		avtal	om	avgångs-		eller förlust,
vederlag,						36	§ om skatter,
26 § om		uppgift	om	moder-		37	§ om ytterligare upplysningar
företag, samt						om anställda,
27 § om europabolag och europa-						38	§ om könsfördelningen bland
kooperativ.						ledande befattningshavare,
						39	och 40 §§ om löner, andra
						ersättningar och sociala kostnader,
						41	§ om pensioner och liknande
						förmåner,
						42	§ om	tidigare	styrelse		och
						verkställande direktör,
						43	§ om	suppleanter		och	vice
						verkställande direktör,
						44	§ om avtal om avgångsveder-
						lag,
						45 § om ytterligare upplysningar
						om moderföretag,
						46	§ om ytterligare upplysningar
						om ställda säkerheter,
						48	§ om	ersättningar		till	revi-
						sorer och revisionsföretag, och
						49 § om europabolag och europa-
						kooperativ.
Vid tillämpningen av 5 kap. 20						Vid tillämpningen av 5 kap. 40
och	22 §§	årsredovisningslagen				och	41 §§	årsredovisningslagen
ska samtliga företag som omfattas						ska samtliga företag som omfattas
av denna lag anses som publika						av denna lag anses som publika
aktiebolag.						aktiebolag.
						Upplysningarna ska				lämnas i
						noter.
Särskilda regler om tilläggsupp-						Särskilda regler om upplysningar i
lysningar						noter
					2 §8
De	i 1 § angivna bestämmelserna i						5 kap. årsredovisningslagen
(1995:1554) ska tillämpas med följande avvikelser:
1. Utöver		värderings-			och	1. Utöver		värderingsprinciper
omräkningsprinciper enligt 2 § ska						enligt 4 §		ska det	anges vilket
det anges vilket belopp som res-						belopp som respektive värderings-
pektive värderingsprincip				resulterat		princip resulterat i.
i.

2. a) 3 § första stycket ska tillämpas på dels immateriella till- gångar (B), dels byggnader och

2. a) 8 § första stycket och 25 § andra stycket ska tillämpas på dels immateriella tillgångar (B), dels

8 Senaste lydelse 2010:2058.

Prop. 2015/16:3 mark (C.I), dels placeringar i kon- cernföretag och intresseföretag (C.II).

b) 3 § andra och tredje styckena ska tillämpas på dels immateriella tillgångar (B), dels placeringstill- gångar (C), dels sådana materiella tillgångar och varulager (G.I) och övriga tillgångar (G.III) som stadig- varande ska brukas eller innehas.

3. 4 § ska tillämpas på bygg- nader och mark (C.I).

4. 7 § ska i stället för inköp och försäljning gälla mottagen och avgiven återförsäkring.

5. Fråga om tillstånd enligt 9 § andra stycket att utelämna upp- gifter om dotterföretag och vissa andra företag prövas av Finans- inspektionen.


	6. 10 §		andra		stycket		om	kort-
	och	långfristiga			balansposter ska
	tillämpas		endast			beträffande			de
	skulder som förfaller till betalning
	senare än fem år efter balansdagen.
	7. Utgifter och inkomster enligt
	14 § andra stycket för egna aktier
	ska redovisas mot bundet eget
	kapital i		livförsäkringsaktiebolag
	som inte får dela ut vinst.
	8. Utöver			upplysningar				enligt
	18 § ska även uppgift lämnas om
	medelantalet anställda uppdelat på
	kontorstjänstemän,					fälttjänstemän
	och övriga anställda i Sverige.
	Dessutom skall medelantalet fri-
	tidsombud		och		specialombud				i
	Sverige anges var för sig.
	9. Uppgift			enligt 20 §				första
	stycket 2 om löner och ersättningar
	till	anställda		ska		delas	upp		på
96	kontorstjänstemän,					fälttjänstemän

byggnader och mark (C.I), dels placeringar i koncernföretag, intres- seföretag, gemensamt styrda före- tag och övriga företag som det finns ett ägarintresse i (C.II).

b)8 § andra stycket och 25 § tredje stycket ska tillämpas på dels immateriella tillgångar (B), dels placeringstillgångar (C), dels sådana materiella tillgångar och varulager (G.I) och övriga tillgångar (G.III) som stadigvarande ska brukas eller innehas.

3. Vid tillämpningen av 15 § ska upplysning lämnas särskilt om

a)garantier,

b)oåterkalleliga åtaganden som innebär risktagande, varvid åtag- anden till följd av återköpstrans- aktioner ska anges särskilt, och

c)övriga eventualförpliktelser.

4. 28 § ska i stället för inköp och

försäljning gälla mottagen och avgiven återförsäkring.

5. Fråga om tillstånd enligt 30 § första stycket att utelämna upp- gifter om dotterföretag och vissa andra företag prövas av Finans- inspektionen.

6. Utöver upplysningar enligt 20 och 37 §§ ska även uppgift lämnas om medelantalet anställda uppdelat på kontorstjänstemän, fälttjänstemän och övriga anställda i Sverige. Dessutom ska medelantalet fri- tidsombud och specialombud i Sverige anges var för sig.

7. Uppgift enligt 40 § första stycket 2 om löner och ersättningar till anställda ska delas upp på kontorstjänstemän, fälttjänstemän

och övriga anställda i Sverige. Dessutom ska ersättningsbeloppen för fritidsombud och specialombud i Sverige anges för varje grupp.

Upplysningar om eget kapital och avsättningar

och övriga anställda i Sverige. Prop. 2015/16:3 Dessutom ska ersättningsbeloppen

för fritidsombud och specialombud i Sverige anges för varje grupp.

Särskilda regler om övriga upplys- ningar

2 a §

Upplysningar om avsättningar och eget kapital

4 §9

Utöver det som följer av 1 § ska	Utöver det som följer av 1 § ska
följande uppgifter lämnas om eget	följande upplysningar lämnas om
kapital och avsättningar:	avsättningar och eget kapital:

1.I livförsäkringsföretag som inte får dela ut vinst ska som bundet eget kapital tas upp Aktiekapital, Garantikapital, Verksamhetskapital, Överkursfond, Förlagsinsatser, Konsolideringsfond, Kapitalandels- fond, Fond för verkligt värde och vinst eller förlust för räkenskaps- året. Förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragspost.

9 Senaste lydelse 2010:2058.

Prop. 2015/16:3	tas upp fria fonder, var för sig,
	balanserad vinst eller förlust samt
	vinst eller förlust för räkenskaps-
	året. Balanserad förlust och för-
	lust för räkenskapsåret tas därvid
	upp som avdragsposter.
	3. I skadeförsäkringsföretag ska
	eget kapital delas upp i bundet
	eget kapital och fritt eget kapital
	eller ansamlad förlust. Under bun-
	det eget kapital ska tas upp Aktie-
	kapital,	Garantikapital,		Verksam-
	hetskapital, Förlagsinsatser,				Upp-
	skrivningsfond,		Reservfond		och
	Kapitalandelsfond. Under fritt eget
	kapital eller ansamlad förlust ska
	tas upp fria fonder, var för sig,
	balanserad vinst eller förlust samt
	vinst eller förlust för räkenskaps-
	året. Balanserad förlust och för-
	lust för räkenskapsåret tas därvid
	upp som avdragsposter.
	4. Om avsättningen för kvardröj-
	ande risker i posten Ej intjänade
	premier	och kvardröjande			risker
	(DD.1) uppgår till väsentligt be-
	lopp, ska beloppet anges.
	5. Om garanterad återbäring i
	posten	Livförsäkringsavsättning
	(DD.2)	uppgår	till	väsentligt
	belopp, ska beloppet anges.
	6. Om avvecklingsresultat upp-
	går till väsentligt belopp ska det
	anges i en not med fördelning på
	kategori av skada och belopp. Med
	avvecklingsresultat avses skillnad-
	en mellan å ena sidan avsättningen
	för oreglerade skador från före-
	gående år vid räkenskapsårets in-
	gång, efter avdrag för under räken-
	skapsåret gjorda		utbetalningar av
	ersättningar för skador från före-
	gående år, och å andra sidan avsätt-
	ningen för oreglerade skador från
	föregående år vid räkenskapsårets
	slut.
	7. Villkorad återbäring (EE.1) ska
	delas upp på avsättningar för vilka
	försäkringstagaren direkt respektive
	indirekt bär risk.
98	8. Skadeförsäkringsföretag				och

1. Om avsättningen för kvar- dröjande risker i posten Ej in- tjänade premier och kvardröjande risker (DD.1) uppgår till väsentligt belopp, ska beloppet anges.

2. Om garanterad återbäring i posten Livförsäkringsavsättning (DD.2) uppgår till väsentligt belopp, ska beloppet anges.

3. Om avvecklingsresultat upp- går till väsentligt belopp ska det anges i en not med fördelning på kategori av skada och belopp. Med avvecklingsresultat avses skillnad- en mellan å ena sidan avsättningen för oreglerade skador från före- gående år vid räkenskapsårets in- gång, efter avdrag för under räken- skapsåret gjorda utbetalningar av ersättningar för skador från före- gående år, och å andra sidan avsätt- ningen för oreglerade skador från föregående år vid räkenskapsårets slut.

4. Villkorad återbäring (EE.1) ska delas upp på avsättningar som försäkringstagaren direkt respektive indirekt bär risk för.

5. Skadeförsäkringsföretag och

Utöver det som följer av 1 § ska för var och en av posterna under Fordringar (F) och Skulder (HH) upplysningar lämnas om de belopp som avser koncernföretag, intresse- företag, gemensamt styrda företag respektive övriga företag som det

livförsäkringsföretag som får dela ut vinst ska lämna närmare upp- lysningar om det belopp av fritt eget kapital som inte kan anses utdelningsbart med hänsyn till bestämmelserna i 4 kap. 1 § försäk- ringsrörelselagen (2010:2043) och 17 kap. 3 § tredje stycket aktie- bolagslagen (2005:551) och om de förhållanden som motiverar bedöm- ningen.

9. Livförsäkringsföretag ska lämna upplysning om belopp som inte får användas för vinstutdelning eller förlusttäckning enligt bolags- ordning eller stadgar.

10. Garantikapital, verksamhets- kapital och förlagsinsatser i annan valuta än redovisningsvalutan, ska räknas om enligt växelkursen på balansdagen. Skillnaden mellan det omräknade beloppet och mot- svarande belopp vid räkenskapsårets ingång ska

–i ömsesidiga skadeförsäkrings- bolag och ömsesidiga livförsäk- ringsbolag som får dela ut vinst samt försäkringsföreningar som får dela ut vinst, föras mot Balanserad vinst eller förlust, och

–i ömsesidiga livförsäkringsbolag som inte får dela ut vinst och liv- försäkringsföreningar som inte får dela ut vinst föras mot Andra fonder.

Upplysningar om intresse- och koncernföretag

livförsäkringsföretag som får dela Prop. 2015/16:3 ut vinst ska lämna närmare upp-

lysningar om det belopp av fritt eget kapital som inte kan anses utdelningsbart med hänsyn till bestämmelserna i 4 kap. 1 § försäk- ringsrörelselagen (2010:2043) och 17 kap. 3 § tredje stycket aktie- bolagslagen (2005:551) och om de förhållanden som motiverar bedöm- ningen.

6. Livförsäkringsföretag ska lämna upplysning om belopp som inte får användas för vinstut- delning eller förlusttäckning enligt bolagsordning eller stadgar.

7. Garantikapital, verksamhets- kapital och förlagsinsatser i annan valuta än redovisningsvalutan ska räknas om enligt växelkursen på balansdagen. Skillnaden mellan det omräknade beloppet och mot- svarande belopp vid räkenskapsårets ingång ska

–föras mot Balanserad vinst eller förlust i ömsesidiga skade- försäkringsbolag, ömsesidiga livför- säkringsbolag som får dela ut vinst och försäkringsföreningar som får dela ut vinst, och

–föras mot Andra fonder i ömse- sidiga livförsäkringsbolag som inte får dela ut vinst och livförsäkrings- föreningar som inte får dela ut vinst.

Upplysningar om koncernföretag och vissa andra företag

6 §10 Utöver vad som följer av 1 §

skall för var och en av posterna under Fordringar (F) och Skulder (HH) uppgifter lämnas om de belopp som avser koncernföretag och om de belopp som avser intresseföretag.

10 Senaste lydelse 2004:1177.

Prop. 2015/16:3 finns ett ägarintresse i.

6 kap.

1 §11


Med beaktande av det som före-		Följande bestämmelser i 6 kap.
skrivs i andra stycket ska följande		årsredovisningslagen (1995:1554)
bestämmelser i 6 kap. årsredovis-		ska tillämpas:
ningslagen (1995:1554) tillämpas:
1	§ första–fjärde styckena om förvaltningsberättelsens innehåll,
2	§ om förslag till dispositioner av vinst eller förlust m.m. och

Det som sägs i 6 kap. 1 § andra stycket 6–8 årsredovisningslagen om

upplysningar om kvotvärde ska dock i stället avse nominellt belopp.
Försäkringsaktiebolag,				vars		Försäkringsaktiebolag				vars
aktier är upptagna till handel på en						aktier är upptagna till handel på en
reglerad marknad i Sverige, ska						reglerad marknad i Sverige ska
även tillämpa 6 kap. 1 a § årsredo-						även tillämpa 6 kap. 1 a § årsredo-
visningslagen om			förvaltnings-			visningslagen	om	förvaltnings-
berättelsens innehåll. Vid tillämp-						berättelsens innehåll.
ningen av nämnda paragraf ska
det som sägs om riktlinjer av det
slag som	avses	i	8 kap.	51 §
aktiebolagslagen		(2005:551)			i
stället avse riktlinjer av det slag
som avses i 8 kap. 9 § försäkrings-
rörelselagen (1982:713).
Försäkringsaktiebolag, vars aktier,						Försäkringsaktiebolag vars över-
teckningsoptioner		eller skuldebrev				låtbara värdepapper		är upptagna
är upptagna till handel på en						till handel på en reglerad marknad
reglerad marknad, ska även tilläm-						ska även tillämpa 6 kap.			6–9 §§
pa 6 kap. 6–9 §§ årsredovisnings-						årsredovisningslagen		om	bolags-
lagen om bolagsstyrningsrapport.						styrningsrapport.
					7 kap.
					2 §12
Med beaktande av vad som före-						Följande	bestämmelser			om
skrivs i 3 § ska följande bestäm-						koncernredovisning		i 7 kap.		års-
melser om	koncernredovisning				i	redovisningslagen (1995:1554) ska
7 kap.	årsredovisningslagen					tillämpas:
(1995:1554) tillämpas:
2 och 3 a §§ om när koncernredovisning inte behöver upprättas,

4 § 1–4 om koncernredovisningens delar,

5 § om dotterföretag som ska omfattas av koncernredovisningen,

6 § om överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild,

11 Senaste lydelse 2009:36.

12 Senaste lydelse 2010:688.

100

7	§ andra stycket om valuta,	Prop. 2015/16:3
8	§ första meningen om allmänna krav på koncernbalansräkningen och
koncernresultaträkningen,
9	§ om minoritetsandelar,	9 § om innehav utan bestäm-
		mande inflytande,

10 § om balansdag,

12 § om enhetliga principer för koncernredovisningen och årsredo-

visningen,

13 § om elimineringar mellan koncernföretag,

15 § om förändringar i koncernens sammansättning,

16 och 17 §§ om uppgifter om

16 och 17 §§ om dotterföretag

dotterföretag

och

vissa

andra

och vissa andra företag,

företag,

18–23 §§ om hur dotterföretag ska räknas in i koncernredovisningen,

25–30 §§ om hur andelar i intres-

seföretag och vissa andra företag

seföretag

och

gemensamt styrda

ska räknas in i koncernredovis-

företag ska räknas in i koncern-

ningen, och 31 § andra och tredje

redovisningen, och 31 § andra och

styckena

koncernens

system

tredje

styckena

koncernens

för intern kontroll och riskhant-

system för intern kontroll och risk-

ering.

hantering.

3 §13

De i

2 §

angivna bestämmelserna i

7 kap.

årsredovisningslagen

(1995:1554) ska tillämpas med följande avvikelser:

1. I stället för det som sägs i 2 §

första stycket 2 ska gälla att

första stycket 2 a) ska gälla att

moderföretagets koncernredovisning

moderföretagets

koncernredovis-

har upprättats och reviderats enligt

ning har upprättats och reviderats

den lagstiftning som i den staten

enligt den lagstiftning som i den

har tillkommit i enlighet med

staten har tillkommit i enlighet

rådets direktiv 91/674/EEG av den

med

rådets

direktiv

91/674/EEG

19 december 1991 om årsbokslut

av den 19 december 1991 om års-

och sammanställd

redovisning

för

bokslut och sammanställd redovis-

försäkringsföretag,

senast

ändrat

ning

för

försäkringsföretag, i

genom

Europaparlamentets

och

lydelsen

enligt

Europaparlamentets

rådets direktiv 2006/46/EG, eller

och rådets direktiv 2006/46/EG.

har upprättats och reviderats på

likvärdigt sätt.

2.I stället för den hänvisning som i 2 § tredje stycket görs till bestämmelser om ingivande och kungörande gäller en hänvisning till 8 kap. 5, 5 a och 6 §§ denna lag.

3.I stället för den i 10 § föreskrivna tiden gäller en tid om sex månader.

13 Senaste lydelse 2007:1462.

101

Prop. 2015/16:3 räknas om, gäller även tillgångar vars värdering påverkar eller bestäm- mer försäkringstagarnas rättigheter och avsättningar som värderas med regler specifika för försäkringsrörelse. I sådant fall ska upplysning om detta lämnas i en not.

5. Fråga om tillstånd enligt 17 § att utelämna uppgifter om dotter- företag och vissa andra företag prövas av Finansinspektionen.

4 §14

För koncernredovisningen gäller i tillämpliga delar

1. de allmänna bestämmelserna om årsredovisningen i 2 kap. 2 §, med

undantag

för hänvisningarna

till

2 kap.

1–3 §§

årsredovisningslagen

(1995:1554),

2. bestämmelserna

balans-

2. bestämmelserna

balans-

räkning

och

resultaträkning

räkning

och

resultaträkning

3 kap., med det tillägget att vad

3 kap., med det tillägget att det

som avsatts till kapitalandels-

fonden ska tas upp i koncern-

balansräkningen

som bundet eget

balansräkningen som bundet eget

kapital

under

Andra

fonder

kapital

under

Andra

fonder

(AA.V),

3. bestämmelserna om värderingsregler i 4 kap.,

4. bestämmelserna

tilläggs-

4. bestämmelserna om noter m.m.

upplysningar i 5 kap., med undantag

i 5 kap., med undantag för 2 § 5 och

för 2 §

och hänvisningarna

till

hänvisningarna till 5 kap. 21, 29, 30

5 kap. 8, 9 och 26 §§ årsredovis-

och

45 §§

årsredovisningslagen,

ningslagen, samt

samt

5. bestämmelserna

upplys-

5. bestämmelserna

upplys-

ningarna

förvaltningsberättelsen i

ningarna

förvaltningsberättelsen

6 kap. 1 §

första stycket

och 2 §,

6 kap.

1 §

första

stycket

och 2 §,

med undantag för hänvisningen till

6 kap. 2 § årsredovisningslagen.

6 kap.

2 §

första

stycket

årsredo-

Trots vad som följer av första

visningslagen.

Trots första stycket 4 får upp-

stycket 4 får uppgifter enligt 5 kap.

gifter

enligt

5 kap.

40 §

tredje

20 § tredje stycket tredje meningen

stycket tredje meningen och 5 kap.

och 5 kap. 22 § andra stycket tredje

41 § andra stycket tredje meningen

meningen årsredovisningslagen ute-

årsredovisningslagen

utelämnas

lämnas i fråga om dotterföretag. Vid

fråga

dotterföretag.

Vid

tillämpningen av dessa bestämmel-

ser ska dock de lämnade uppgift-

ser ska dock de lämnade uppgifter-

erna innefatta även löner och andra

na innefatta även löner och andra

förmåner från koncernföretag.

5 §15

Företag som avses i 1 § och som

omfattas

av artikel 4 i

Europa-

omfattas

artikel 4 i

Europa-

14	Senaste lydelse 2010:1526.
15	Senaste lydelse 2010:2058.
102


parlamentets och rådets förordning	parlamentets och rådets förordning
(EG) nr 1606/2002 av den 19 juli	(EG) nr 1606/2002 av den 19 juli
2002 om tillämpning av internatio-	2002 om tillämpning av internatio-
nella redovisningsstandarder ska	nella	redovisningsstandarder, i
tillämpa enbart följande bestäm-	lydelsen enligt Europaparlamentets
melser i detta kapitel:	och	rådets		förordning		(EU)
	297/2008, ska				tillämpa	enbart
	följande		bestämmelser i			detta
	kapitel:
1. 1 § om skyldighet att upprätta koncernredovisning,
2. 2 § vad gäller hänvisningarna	2. 2 §		när	det	gäller	hänvis-
till	ningarna till

a)7 kap. 2 § och 3 a §§ årsredovisningslagen (1995:1554) om när koncernredovisning inte behöver upprättas,

b)7 kap. 4 § första stycket 4 samma lag om förvaltningsberättelse,

c)7 kap. 12 § första stycket samma lag om enhetliga värderings- principer,

d)7 kap. 31 § andra och tredje styckena samma lag om koncernens system för intern kontroll och riskhantering,

3.3 § 1, 2 och 4 såvitt avser hänvisningen till 7 kap. 12 § första stycket årsredovisningslagen, med särskilda regler om när koncern- redovisning inte behöver upprättas,

4.4 § vad gäller hänvisningarna

till

a) 2 kap. 2 § denna lag, i den del paragrafen hänvisar till årsredovis- ningslagens bestämmelser i 2 kap. 5 § om språk och form samt 2 kap. 7 § om undertecknande,

b) 5 kap. 1 § denna lag, i den del paragrafen hänvisar till följande bestämmelser i 5 kap. årsredovis-

ningslagen:
– 12 § om	lån	till	ledande
befattningshavare,
– 18 § om	medelantalet		anställda
under räkenskapsåret,

– 18 b § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare,

– 20 § första stycket 1 och andra och tredje styckena samt 21 § om löner, ersättningar och sociala

3.3 § 1, 2 och 4 när det gäller hänvisningen till 7 kap. 12 § första stycket årsredovisningslagen, med särskilda regler om när koncern- redovisning inte behöver upprättas,

4.4 § när det gäller hänvis- ningarna till

a) 2 kap. 2 § denna lag, i den del som paragrafen hänvisar till årsredo-

visningslagens	bestämmelser	i
2 kap. 5 § om	form m.m.	och
2 kap. 7 § om undertecknande,

b)3 kap. 4 § denna lag om indelningen av eget kapital,

c)5 kap. 1 § denna lag, i den del som paragrafen hänvisar till följ- ande bestämmelser i 5 kap. års- redovisningslagen:

– 18 § om lån till ledande befattningshavare,

– 20 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret,

– 32 § om ytterligare upplys- ningar om lån till ledande befatt- ningshavare,

– 37 § om ytterligare upplys- ningar om anställda,

– 38 § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare,

– 40 § första stycket 1 och andra och tredje styckena om löner och andra ersättningar,

Prop. 2015/16:3

103

Prop. 2015/16:3	kostnader,
	– 22	§ om	pensioner	och	lik-
	nande förmåner,
	– 23	§ om	tidigare styrelse		och
	verkställande direktör,
	– 24	§ om suppleanter och vice
	verkställande direktör, samt
	– 25	§ om	avtal om	avgångs-
	vederlag,

c)5 kap. 2 § 3 denna lag med särskilda regler om tilläggsupp- lysningar,

d)5 kap. 3 § 4 denna lag om villkorad återbäring,

e)5 kap. 4 § 1–4 och 6–8 denna lag om eget kapital och avsätt- ningar,

f)6 kap. 1 § denna lag, i den del paragrafen hänvisar till 6 kap. 1 § första–tredje styckena årsredo- visningslagen om förvaltnings- berättelsens innehåll, samt

g)6 kap. 2 § denna lag om sär- skilda upplysningar i förvaltnings- berättelsen.

Företaget behöver inte lämna upplysningar enligt 6 kap. 1 § om upplysningarna lämnas på annan plats i redovisningen. I sådant fall ska förvaltningsberättelsen inne- hålla en hänvisning till den plats där uppgifterna har lämnats.

104

–41 § om pensioner och liknande förmåner,

–42 § om tidigare styrelse och verkställande direktör,

–43 § om suppleanter och vice verkställande direktör,

–44 § om avtal om avgångs- vederlag, och

–48 § om ersättningar till revi- sorer och revisionsföretag,

d) 5 kap. 2 § 3 denna lag med särskilda regler om upplysningar i noter,

e) 5 kap. 3 § 4 denna lag om villkorad återbäring,

f) 5 kap. 4 § 1 och 3–5 denna lag om avsättningar och eget kapital,

g) 6 kap. 1 § denna lag, i den del som paragrafen hänvisar till 6 kap. 1 § första–tredje styckena årsredo- visningslagen om förvaltnings- berättelsens innehåll, och

h) 6 kap. 2 § denna lag om sär- skilda upplysningar i förvaltnings- berättelsen.

Företaget behöver inte lämna upplysningar enligt 6 kap. 1 § om upplysningarna lämnas på någon annan plats i redovisningen. I sådant fall ska förvaltningsberät- telsen innehålla en hänvisning till den plats där uppgifterna har lämnats.

Bilaga 116

Prop. 2015/16:3

Uppställningsform för balansräkning

TILLGÅNGAR

A.Tecknat ej inbetalt kapital

B.Immateriella tillgångar

I Goodwill

IIAndra immateriella tillgångar C. Placeringstillgångar

IByggnader och mark

II Placeringar i koncern- II Placeringar i koncernföretag,

företag och intresseföretag	intresseföretag, gemensamt styrda
	företag och övriga företag som det
	finns ett ägarintresse i

1.Aktier och andelar i koncernföretag

2.Räntebärande värdepapper emitterade av, och lån till, koncernföretag

3. Aktier och andelar i intresse-		3. Aktier och andelar i intresse-
företag		företag och gemensamt styrda före-
		tag
4. Räntebärande	värdepapper	4. Räntebärande	värdepapper
emitterade av, och lån till, intresse-		emitterade av, och lån till, intresse-
företag		företag och gemensamt styrda
		företag

5.Aktier och andelar i övriga företag som det finns ett ägar- intresse i

6.Räntebärande värdepapper emitterade av, och lån till, övriga företag som det finns ett ägar- intresse i

IIIAndra finansiella placeringstillgångar

1.Aktier och andelar

2.Obligationer och andra räntebärande värdepapper

3.Andelar i investeringspooler

4.Lån med säkerhet i fast egendom

5.Övriga lån

6.Utlåning till kreditinstitut

7.Övriga finansiella placeringstillgångar

IV Depåer hos företag som avgivit återförsäkring

D.Placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk

1.Tillgångar för villkorad återbäring

2.Fondförsäkringstillgångar

E.Återförsäkrares andel av Försäkringstekniska avsättningar

1.Ej intjänade premier och kvardröjande risker

2.Livförsäkringsavsättning

16 Senaste lydelse 2004:1177.

105

Prop. 2015/16:3

106

3.Oreglerade skador

4.Återbäring och rabatter

5.Övriga försäkringstekniska avsättningar

6.Avsättning för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär risk

a)Villkorad återbäring

b)Fondförsäkringsåtaganden

F. Fordringar

IFordringar avseende direkt försäkring

IIFordringar avseende återförsäkring

IIIÖvriga fordringar G. Andra tillgångar

IMateriella tillgångar och varulager

IIKassa och bank

IIIÖvriga tillgångar

H. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

IUpplupna ränte- och hyresintäkter

II Förutbetalda anskaffningskostnader

III Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER AA. Eget kapital

I	Aktiekapital eller Garantikapital
II	Överkursfond
III	Uppskrivningsfond
IV	Konsolideringsfond

VAndra fonder

1.Reservfond

2.Kapitalandelsfond

3.Fond för verkligt värde

4. Fond för utvecklingsutgifter

4. Övriga fonder 5. Övriga fonder VI Balanserad vinst eller förlust

VII Årets resultat

BB.Obeskattade reserver

CC.Efterställda skulder

DD.Försäkringstekniska avsättningar (före avgiven återförsäkring)

1.Ej intjänade premier och kvardröjande risker

2.Livförsäkringsavsättning

3.Oreglerade skador

4.Återbäring och rabatter

5.Utjämningsavsättning

6.Övriga försäkringstekniska avsättningar

EE.Försäkringsteknisk avsättning för livförsäkringar för vilka försäkrings- tagaren bär risk (före avgiven återförsäkring)

1.Villkorad återbäring

2.Fondförsäkringsåtaganden

FF. Andra avsättningar

Pensioner och liknande förpliktelser

Prop. 2015/16:3

2.Skatter

3.Övriga avsättningar

GG.Depåer från återförsäkrare

HH.Skulder

I Skulder avseende direkt försäkring II Skulder avseende återförsäkring III Obligationslån

IV Skulder till kreditinstitut

VÖvriga skulder

II.Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

IÅterförsäkrares andel av Förutbetalda anskaffningskostnader

IIÖvriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

POSTER INOM LINJEN

I Panter och därmed jämför- liga säkerheter ställda för egna skulder och för såsom avsättningar redovisade förpliktelser, varje slag för sig

II Övriga ställda panter och jämförliga säkerheter, varje slag för sig

IIIAnsvarsförbindelser

1.Garantier

2.Pensionsförpliktelser som ej upptagits bland avsättningar och ej har täckning i pensionsstift- elses förmögenhet

3.Övriga ansvarsför-

bindelser

IV	Åtaganden
	1.	Åtaganden till följd av
återköpstransaktioner
	2.	Övriga åtaganden

107

Prop. 2015/16:3	Bilaga 217
	Uppställningsform för resultaträkningen
	I. TEKNISK REDOVISNING AV SKADEFÖRSÄKRINGSRÖRELSE

1. Premieintäkter (efter avgiven återförsäkring)

a. Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) b. Premier för avgiven återförsäkring (-)

c. Förändring i Avsättning för ej intjänade premier och kvar- dröjande risker, före avgiven återförsäkring (+/-)

d. Återförsäkrares andel av Förändring i avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker (+/-)

2. Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen (III.6)

3. Övriga tekniska intäkter (efter avgiven återförsäkring)

4. Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) a. Utbetalda försäkringsersättningar

aa) Före avgiven återförsäkring bb) Återförsäkrares andel (-)

b. Förändring i Avsättning för oreglerade skador aa) Före avgiven återförsäkring

bb) Återförsäkrares andel (-)

5. Förändring i Övriga försäkringstekniska avsättningar (efter avgiven återförsäkring) (+/-)

6. Återbäring och rabatter (efter avgiven återförsäkring)

7. Driftskostnader

8. Övriga tekniska kostnader (efter avgiven återförsäkring)

9. Förändring i Utjämningsavsättning

10. Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat (införs som post III.1)

II.TEKNISK REDOVISNING AV LIVFÖRSÄKRINGSRÖRELSE

1.Premieinkomst (efter avgiven återförsäkring)

a.Premieinkomst (före avgiven återförsäkring)

b.Premier för avgiven återförsäkring (-)

2.Kapitalavkastning, intäkter

3.Orealiserade vinster på placeringstillgångar

a.Värdeökning på placeringstillgångar för vilka livförsäkrings- tagaren bär placeringsrisk

aa)Värdeökning på tillgångar för villkorad återbäring

bb)Värdeökning på fondförsäkringstillgångar b. Värdeökning på övriga placeringstillgångar

4.Övriga tekniska intäkter (efter avgiven återförsäkring)

5.Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring)

a.Utbetalda försäkringsersättningar

aa)Före avgiven återförsäkring

bb)Återförsäkrares andel (-)

b.Förändring i Avsättning för oreglerade skador

aa)Före avgiven återförsäkring

17 Senaste lydelse 1999:603.

108

	bb) Återförsäkrares andel (-)	Prop. 2015/16:3
6.	Förändring i andra försäkringstekniska	avsättningar (efter
	avgiven återförsäkring) (+/-)

a.Livförsäkringsavsättning

aa)Före avgiven återförsäkring

bb)Återförsäkrares andel (-)

b.Försäkringsteknisk avsättning för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär risk

aa)Villkorad återbäring

bb)Fondförsäkringsåtaganden

c. Övriga försäkringstekniska avsättningar (efter avgiven återförsäkring)

7.Återbäring och rabatter (efter avgiven återförsäkring)

8.Driftskostnader

9.Kapitalavkastning, kostnader

10.Orealiserade förluster på placeringstillgångar

a.Värdeminskning på placeringstillgångar för vilka livförsäk- ringstagaren bär placeringsrisk

aa)Värdeminskning på tillgångar för villkorad återbäring

bb)Värdeminskning på fondförsäkringstillgångar

b.Värdeminskning på övriga placeringstillgångar

11.Övriga tekniska kostnader (efter avgiven återförsäkring)

12.Kapitalavkastning överförd till finansrörelsen (införs som post III.4)

13.Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat (införs som post III.2) III. ICKE-TEKNISK REDOVISNING

1.Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat (post I.10)

2.Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat (post II.13) 3a. Kapitalavkastning, intäkter i skadeförsäkringsrörelsen 3b. Orealiserade vinster på placeringstillgångar

4.Kapitalavkastning överförd från livförsäkringsrörelsen (post

II.12)

5a. Kapitalavkastning, kostnader i skadeförsäkringsrörelsen

5b. Orealiserade förluster på placeringstillgångar

6. Kapitalavkastning överförd till skadeförsäkringsrörelsen (post

I.2)

7.Övriga intäkter

8.Övriga kostnader

9.Extraordinära kostnader

10.	Extraordinära intäkter
11.	Bokslutsdispositioner	9. Bokslutsdispositioner
12.	Skatt på årets resultat	10. Skatt på årets resultat
13.	Övriga skatter	11. Övriga skatter
14.	Årets resultat	12. Årets resultat

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

2.Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

109

En medlem som har avgått ur en medlemsbank har rätt att få ut sina inbetalda eller genom insats- emission tillgodoförda medlems- insatser. Beloppet får dock inte överstiga hans eller hennes andel i förhållande till övriga medlemmar av bankens egna kapital enligt den balansräkning som hänför sig till tiden för avgången. Vid beräkning- en av bankens egna kapital ska man bortse från uppskrivnings- fonden, reservfonden, kapitalandels- fonden, fonden för utvecklingsut- gifter och förlagsinsatserna. Banken får betala ut en medlems inbetalda eller genom insatsemission till- godoförda medlemsinsatser tidigast sex månader efter dennes avgång. Utbetalning får verkställas bara en gång per kvartal och efter Finans- inspektionens tillstånd. Inspek- tionen ska ge tillstånd till utbetal- ning om inte bankens förmåga att fullgöra sina förpliktelser även- tyras.

Den som har avgått har vidare rätt att på samma sätt som övriga medlemmar få ut sin andel av beslutad vinstutdelning.

Går medlemsbanken i likvida- tion inom sex månader från avgån- gen eller meddelas inom samma tid beslut om att försätta banken i konkurs, ska rätten för den som har avgått att få ut medlems-

Prop. 2015/16:3	2.8	Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570)
		om medlemsbanker
	Härigenom föreskrivs att 4 kap. 1 §, 5 kap. 8 § och 9 kap. 13 § lagen
	(1995:1570) om medlemsbanker ska ha följande lydelse.
	Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

4 kap.

1 §1 En medlem som har avgått ur en

medlemsbank har rätt att få ut sina inbetalda eller genom insatsemis- sion tillgodoförda medlemsinsat- ser. Beloppet får dock inte över- stiga hans andel i förhållande till övriga medlemmar av bankens egna kapital enligt den balansräkning som hänför sig till tiden för avgå- ngen. Vid beräkningen av bankens egna kapital skall man bortse från reservfonden, fonden för orealise- rade vinster, uppskrivningsfonden och förlagsinsatserna. Banken får betala ut en medlems inbetalda eller genom insatsemission tillgo- doförda medlemsinsatser tidigast sex månader efter dennes avgång. Utbetalning får verkställas bara en gång per kvartal och efter Finans- inspektionens tillstånd. Inspektionen skall ge tillstånd till utbetalning om inte bankens förmåga att full- göra sina förpliktelser äventyras.

Den avgångne har vidare rätt att på samma sätt som övriga med- lemmar få ut sin andel av beslutad vinstutdelning.

Går medlemsbanken i likvida- tion inom sex månader från avgån- gen eller meddelas inom samma tid beslut om att försätta banken i konkurs, skall den avgångnes rätt att få ut medlemsinsatser bedömas

1 Senaste lydelse 2004:318.

110

Inlösen enligt 7 § sker till det belopp som utgör insatsens storlek enligt förlagsandelsbeviset eller, för förlagsandelar som har registr- erats hos en central värdepappers- förvarare enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella in- strument, insatsens storlek enligt registreringen. Beloppet får dock inte överstiga det som av med- lemsbankens eget kapital enligt den senast fastställda balansräk- ningen, utan anlitande av uppskriv- ningsfonden, reservfonden, kapital- andelsfonden eller fonden för utv- ecklingsutgifter, är att hänföra till andelen i förhållande till övriga förlagsinsatser

Om banken försätts i konkurs på en ansökan som görs inom ett år efter inlösen, ska det som före- skrivs i 4 kap. 2 § om återbetalning tillämpas i fråga om förlagsin- satsen. Detta gäller dock inte förlagsinsatser som har kunnat lösas in utan föregående uppsäg- ning.

enligt grunderna för reglerna om	insatser bedömas enligt grunderna	Prop. 2015/16:3
skifte av bankens tillgångar.	för reglerna om skifte av bankens

tillgångar.

En medlems rätt enligt första–tredje styckena får begränsas i stadgarna. Detta gäller dock inte i sådana fall som avses i 7 kap. 15 § tredje stycket eller 10 kap. 3 § andra stycket.

5 kap.

8 §2 Inlösen enligt 7 § sker till det

belopp som utgör insatsens storlek enligt förlagsandelsbeviset eller, för förlagsandelar som har registr- erats hos en central värdepappers- förvarare enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella in- strument, insatsens storlek enligt registreringen. Beloppet får dock inte överstiga vad som av med- lemsbankens egna kapital enligt den senast fastställda balansräk- ningen, utan anlitande av reserv- fonden eller uppskrivningsfonden, belöper på andelen i förhållande till övriga förlagsinsatser.

Om banken försätts i konkurs på en ansökan som görs inom ett år efter inlösen, skall vad som föres- krivs i 4 kap. 2 § om återbetalning tillämpas i fråga om förlagsin- satsen. Detta gäller dock inte för- lagsinsatser för vilka inlösen har kunnat ske utan föregående upp- sägning.

9 kap.

13 §3

Likvidatorerna skall	för	varje	Likvidatorerna ska	för	varje
räkenskapsår lämna en årsredo-			räkenskapsår lämna en årsredo-
visning, som skall läggas fram på			visning, som ska läggas fram på
den ordinarie föreningsstämman			den ordinarie föreningsstämman
för godkännande. I fråga om likvi-			för godkännande. I fråga om likvi-
datorernas redovisning	och	dess	datorernas redovisning	och	dess
behandling på stämman tillämpas			behandling på stämman tillämpas

2Senaste lydelse 2007:871.

3Senaste lydelse 1999:1116.

111


Prop. 2015/16:3	inte 7 kap. 5 § andra stycket 1 och
	2 denna lag. Bestämmelserna i
	5 kap. 18–25 §§ och		6 kap.	2 §
	årsredovisningslagen		(1995:1554)
	samt 2 kap. 1 §, 5 kap. 2 § 3 och
	6 kap. 2 och 3 §§ lagen (1995:1559)
	om	årsredovisning i kreditinstitut
	och	värdepappersbolag behöver
	inte heller tillämpas.
	I balansräkningen tas det egna
	kapitalet upp i en post, varvid
	insatskapitalet anges		inom linjen
	och i förekommande fall delas upp
	på	medlemsinsatskapital		och
	förlagsinsatskapital.

Ingen tillgång får tas upp till ett högre värde än den beräknas inbringa efter avdrag för försälj- ningskostnaderna. Om en tillgång kan beräknas inbringa ett väsent- ligt högre belopp än det värde som har tagits upp i balansräkningen eller om det för en skuld eller en likvidationskostnad kan beräknas gå åt ett belopp som väsentligt avviker från den redovisade avsätt- ningen eller skulden, skall vid till- gångs-, avsättnings- eller skuld- posten det beräknade beloppet anges inom linjen.

inte 7 kap. 5 § andra stycket 1 och


2 denna	lag.	Bestämmelserna i
5 kap. 20,	37–44		och 48 §§	och
6 kap. 2 §	första		stycket årsredo-
visningslagen		(1995:1554)		samt

2 kap. 1 §, 5 kap. 2 § 4 och 6 kap. 2 och 3 §§ lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag behöver inte heller tillämpas.

En tillgång får inte tas upp till ett högre värde än den beräknas inbringa efter avdrag för försälj- ningskostnaderna. Om en tillgång kan beräknas inbringa ett väsent- ligt högre belopp än det värde som har tagits upp i balansräkningen eller om det för en skuld eller en likvidationskostnad kan beräknas gå åt ett belopp som väsentligt avviker från den redovisade avsätt- ningen eller skulden, ska det beräknade beloppet anges vid till- gångs- eller avsättnings- eller skuld- posten.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

2.Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

112

– 5 kap. 1 § om noter m.m. med undantag av hänvisningarna till 5 kap. 3, 4, 8, 11, 12, 20, 25, 36– 44 och 48 §§ årsredovisnings- lagen,

– 5 kap. 2–6 §§ om noter m.m.,

2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:710) Prop. 2015/16:3 med vissa bestämmelser om Pensions-

myndighetens premiepensionsverksamhet

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Pensionsmyndighetens premiepensionsverksamhet1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 §2

I Pensionsmyndighetens årsredovisning ska en särskild redovisning för premiepensionsverksamheten ingå. För denna redovisning ska följande bestämmelser i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag tillämpas.

–1 kap. 2 § om hänvisningar till årsredovisningslagen (1995:1554),

–1 kap. 3 § om vissa definitioner,

–2 kap. 1 § om skyldighet att ta in en resultatanalys i årsredo- visningen,

–2 kap. 2 § om årsredovisningens innehåll m.m. när det gäller hänvisningarna till bestämmelserna i 2 kap. 1–6 §§ årsredovisningslagen,

–3 kap. om balans- och resultaträkning,

– 4 kap.	1 § om	värderingsregler		– 4 kap.	1 § om		värderingsregler
när det gäller hänvisningarna till				när det gäller hänvisningarna till
bestämmelserna i 4 kap. 14 a–15 §§				bestämmelserna		i	4 kap.	14	a–
årsredovisningslagen,				15 a §§ årsredovisningslagen,
– 4 kap.	2 § 11–13		om hur	– 4 kap.	2 §	11–14		om	hur
värderingsreglerna		ska	tillämpas	värderingsreglerna			ska tillämpas
på ett försäkringsföretags till-				på ett försäkringsföretags till-
gångar,				gångar,
– 4 kap. 4–9 §§ om värderingsregler,

– 5 kap. 1 § om tilläggsupplys- ningar med undantag av hänvis- ningarna till 5 kap. 1–4 §§, 5 § och 16–25 §§ årsredovisningslagen,

– 5 kap. 2–6 §§ om tilläggsupp- lysningar,

–6 kap. om förvaltningsberättelse och resultatanalys, och

–10 kap. 1 § om överklagande av Finansinspektionens beslut.

Om myndigheten företräder staten som ägare av ett eller flera företag, i vilka staten har ett sådant inflytande som anges i 1 kap. 4 § första, andra eller tredje stycket årsredovisningslagen (1995:1554), ska myndigheten även upprätta en koncernredovisning med tillämpning av bestämmelserna om sådan redovisning i 7 kap. 2–4 §§ lagen om årsredovisning i försäk-

1Senaste lydelse av lagens rubrik 2009:999.

2Senaste lydelse 2010:2061.

113

Prop. 2015/16:3	ringsföretag.
	Vid tillämpningen av de bestäm-
	melser som anges i första och
	andra	styckena ska myndigheten
	anses som ett livförsäkringsföre-
	tag. Det som sägs om intresseföre-
	tag ska avse företag i vilka staten
	har ett sådant inflytande som anges i
	1 kap.	5 § årsredovisningslagen,
	om myndigheten företräder staten
	som ägare. Det som sägs om före-
	tagets	verkställande direktör ska
	avse myndighetens chef.

Vid tillämpningen av de bestäm- melser som anges i första och andra styckena ska myndigheten anses som ett livförsäkringsföre- tag. Det som sägs om intresseföre- tag och gemensamt styrda företag ska avse företag i vilka staten har ett sådant inflytande som anges i 1 kap. 5 respektive 5 a § årsredo- visningslagen, om myndigheten företräder staten som ägare. Det som sägs om företagets verkställ- ande direktör ska avse myndig- hetens chef.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

2.Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

114

2.10	Förslag till lag om ändring i bokföringslagen				Prop. 2015/16:3
	(1999:1078)
Härigenom föreskrivs att 6 kap. 4 och 5 §§ och 7 kap. 3 a § bokförings-
lagen (1999:1078) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
	6 kap.
	4 §1
Ett årsbokslut ska bestå av en resultaträkning och en balansräkning.
Årsbokslutet ska upprättas i vanlig läsbar form eller i elektronisk form.
Beloppen i årsbokslutet ska anges i svenska kronor.
När årsbokslutet upprättas, ska följande bestämmelser i
årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas:
1 kap. 3 § om vad som avses med andelar och nettoomsättning samt
om de tillägg som ska göras till nettoomsättningen,
1 kap. 4–6 §§ om koncern- och		1 kap.	4–6 §§	om koncern,
intresseföretagsdefinitioner,		intresseföretag m.m.,
2 kap. 2 § om överskådlighet och god redovisningssed,
		2 kap. 3 a § om väsentlighet,
2 kap. 4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper,
2 kap. 7 § om undertecknande,
3 kap. 1 och 2 §§ om balans- och resultaträkningarnas innehåll,
3 kap. 3 och 4 §§ om uppställningsformer,				redovisning	av
3 kap. 9 § om avsättningar,		3 kap.	9 § om
		avsättningar,

3 kap. 11 § första stycket om resultaträkning i förkortad form,

4 kap. 1 och 2 §§ om vad som är anläggningstillgångar och omsätt-

ningstillgångar,
4 kap. 3 § första stycket om	anskaffningsvärdet	för	anläggnings-
tillgångar,
4 kap. 4 § om avskrivning av anläggningstillgångar,
4 kap. 5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar,
4 kap. 9 § om värdering av omsättningstillgångar,
4 kap. 10 § om värdering av pågående arbeten,
4 kap. 11 § om varulagrets anskaffningsvärde,
4 kap. 12 § om redovisning till	4 kap. 12 § om redovisning			till
bestämd mängd och fast värde, och	bestämd mängd och fast värde,
4 kap. 13 § om omräkning av	4 kap. 13 § om		omräkning	av
fordringar och skulder i utländsk	fordringar och skulder i utländsk
valuta.	valuta, och
	4 kap. 15 a §	om	värdering	av
	avsättningar.

1 Senaste lydelse 2010:1514.

115

Prop. 2015/16:3	5 §2
	I årsbokslutet ska företaget lämna de ytterligare upplysningar som
	anges i andra och tredje styckena.
	Upplysningar ska lämnas om:
	1. vilka principer för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder
	som har tillämpats,
	2. hur värdet av varje post som	2. hur värdet av varje post som
	tas upp som anläggningstillgång i	tas upp som anläggningstillgång i
	balansräkningen har beräknats, och	balansräkningen har beräknats,
	3. hur stor del av de totala skuld-	3. hur stor del av de totala skuld-
	erna som förfaller till betalning	erna som ska betalas senare än ett
	senare än ett år efter balansdagen.	år efter balansdagen,
		4. ställda säkerheter, med angiv-
		ande av säkerheternas omfattning,
		art och form, och
		5. summan av garantiåtaganden,
		ekonomiska åtaganden och eventu-
		ella förpliktelser som inte tas upp i
		balansräkningen	(eventualför-
		pliktelser).

Om företaget har ändrat redovisningsprinciper, ska en upplysning lämnas om detta. Skälen för ändringen ska anges.

7 kap.

3 a §3

Trots bestämmelserna i 2 § får ett företag förvara maskinläsbara medier och hålla maskinutrustning och system tillgängliga i ett annat land inom Europeiska unionen om

1.platsen för förvaring och varje ändring av denna plats anmäls till Skatteverket eller, när det gäller företag som står under Finans- inspektionens tillsyn, till Finansinspektionen,

2.företaget på begäran av Skatteverket eller Tullverket medger omed- elbar elektronisk åtkomst till räkenskapsinformationen för kontroll- ändamål under arkiveringstiden, och

3.företaget genom omedelbar utskrift kan ta fram räkenskaps- informationen i Sverige i sådan form som avses i 1 § 1 eller 2.

Första stycket gäller också förvaring i ett land utanför Europeiska unionen med vilket det finns rättsliga instrument om ömsesidigt bistånd med en räckvidd som är likartad med de som föreskrivs i

– rådets direktiv 76/308/EEG av den 15 mars 1976 om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordrin- gar uppkomna till följd av verksam- het som utgör en del av finans- ieringssystemet för Europeiska utvecklings- och garantifonden för

– rådets direktiv 2010/24/EU av den 16 mars 2010 om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordring- ar som avser skatter, avgifter och andra åtgärder, i den ursprungliga lydelsen,

2 Senaste lydelse 2010:1514.

3 Senaste lydelse 2003:1135.

116

jordbruket och av jordbruksavgi- fter och tullar samt med avseende på mervärdeskatt,

–rådets direktiv 77/799/EEG av den 19 december 1977 om ömse- sidigt bistånd av medlemsstaternas behöriga myndigheter på direkt- beskattningens område, och

–rådets förordning (EEG) nr 218/92 av den 27 januari 1992 om administrativt samarbete inom området för indirekt beskattning (mervärdesskatt).

Prop. 2015/16:3

–rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om admi- nistrativt samarbete i fråga om be- skattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG, i lydelsen enligt rådets direktiv 2014/107/EU, och

–rådets förordning (EU) nr 904/2010 av den 7 oktober 2010 om administrativt samarbete och kampen mot mervärdesskattebe- drägeri, i lydelsen enligt rådets förordning (EU) nr 517/2013.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

2.Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

117

Prop. 2015/16:3	2.11		Förslag till lag om ändring i revisionslagen
			(1999:1079)
	Härigenom föreskrivs att 6 § revisionslagen (1999:1079) ska ha
	följande lydelse.
	Nuvarande lydelse					Föreslagen lydelse
					6 §	Revisorn ska efter varje räken-
	Revisorn skall efter varje räken-
	skapsår lämna en revisionsberättelse					skapsår lämna en revisionsberättelse
	till	företaget.		Bestämmelser	om	till företaget. Bestämmelser om
	berättelsens innehåll och den tid-					berättelsens innehåll och den tid-
	punkt då den skall lämnas till före-					punkt då den ska lämnas till före-
	tagsledningen finns i 27–32 §§.					tagsledningen finns i 27–32 §§.
	Om företaget är ett moderföretag,					Om företaget är ett moderföretag,
	skall revisorn även lämna en					ska revisorn även lämna en
	koncernrevisionsberättelse				enligt	koncernrevisionsberättelse	enligt
	bestämmelserna i 33 §. Detta gäller					bestämmelserna i 33 §. Detta gäller
	inte om moderföretaget enligt 7 kap.					inte om moderföretaget enligt 7 kap.
	2	eller	3 §	årsredovisningslagen		2, 3 eller 3 a § årsredovisningslagen
	(1995:1554) inte behöver upprätta					(1995:1554) inte behöver	upprätta
	koncernredovisning.					koncernredovisning.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

2.Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

118

2.12	Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46)				Prop. 2015/16:3
	om värdepappersfonder
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 a § lagen (2004:46) om värde-
pappersfonder1 ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
	2 kap.
	3 a §2
Vid tillämpningen av 5 kap. 20		Vid tillämpningen av 5 kap. 40
och	22 §§ årsredovisningslagen	och 41 §§	årsredovisningslagen
(1995:1554) skall fondbolag anses		(1995:1554)	ska	fondbolag anses
som publika aktiebolag.		som publika aktiebolag.
Vid tillämpningen av 9 kap. 17 §		Vid tillämpningen av 9 kap. 17 §
och 10 kap. 10 § aktiebolagslagen		och 10 kap. 10 § aktiebolagslagen
(2005:551) om jäv för revisor och		(2005:551) om jäv för revisor och
lekmannarevisor skall fondbolag		lekmannarevisor		ska fondbolag
anses som aktiebolag som avses i 9		anses som aktiebolag som avses i 9
kap. 13 eller 14 § samma lag.		kap. 13 eller 14 § samma lag.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

2.Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

1Senaste lydelse av lagens rubrik 2013:563.

2Senaste lydelse 2006:573.

119

Prop. 2015/16:3	2.13	Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen
		(2005:551)
	Härigenom föreskrivs att 9 kap. 31 §, 12 kap. 1 och 4 §§, 22 kap. 27 §
	och 25 kap. 37 § aktiebolagslagen (2005:551) ska ha följande lydelse.
	Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

9 kap.

31 §1

Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida årsredo- visningen har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredovisning. I uttalandet ska det särskilt anges

1.om årsredovisningen ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning, och

2.om förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Om det i årsredovisningen inte har lämnats sådana upplysningar som ska lämnas enligt tillämplig lag om årsredovisning, ska revisorn ange detta och, om det är möjligt, lämna behövliga upplysningar i sin berättelse.

Första och andra styckena gäller inte i fråga om revision av en sådan bolagsstyrningsrapport som avses i 6 kap. 6 § årsredovisningslagen (1995:1554). I den delen ska revisionsberättelsen i stället inne- hålla ett uttalande om huruvida en sådan rapport har upprättats eller inte. När det gäller sådana upp- lysningar i rapporten som avses i 6 kap. 6 § andra stycket 2–6 års- redovisningslagen ska berättelsen vidare innehålla ett uttalande om huruvida upplysningarna är fören- liga med årsredovisningens övriga delar.

Första och andra styckena gäller inte i fråga om revision av en sådan bolagsstyrningsrapport som avses i 6 kap. 6 § årsredovisnings- lagen (1995:1554). I den delen ska revisionsberättelsen i stället inne- hålla ett uttalande om huruvida en sådan rapport har upprättats eller inte. När det gäller sådana upp- lysningar i rapporten som avses i 6 kap. 6 § andra stycket 2–6 års- redovisningslagen, ska berättelsen vidare innehålla ett uttalande om huruvida upplysningarna är fören- liga med årsredovisningens övriga delar och i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredovisning. Om upplysningarna innehåller väsentliga fel, ska revisorn ange detta och peka på vilka slags fel det rör sig om.

12 kap.

1 §

Vid fondemission ökas aktiekapitalet genom att

1 Senaste lydelse 2009:37.

120

I förslaget till beslut om fond- emission ska följande anges:

1. det belopp som aktiekapitalet ska ökas med,

2. om nya aktier ska ges ut i samband med ökningen av aktie- kapitalet, och

3. i vilken utsträckning det belopp som aktiekapitalet ska ökas med ska tillföras aktiekapitalet

a. från fritt eget kapital, b. från reservfonden,

c. från uppskrivningsfonden,

d. från fonden för utvecklings- utgifter, eller

e. genom uppskrivning av värdet på en anläggningstillgång.

1. belopp överförs från reserv-	1. belopp överförs från uppskriv-
fonden, uppskrivningsfonden eller	ningsfonden, reservfonden, fonden
fritt eget kapital enligt den senast	för utvecklingsutgifter eller fritt
fastställda balansräkningen, eller	eget kapital enligt den senast
	fastställda balansräkningen, eller
2. värdet av en anläggningstillgång skrivs upp.
Vid beräkning av utrymmet för	Vid beräkning av utrymmet för
fondemission enligt första stycket 1	fondemission enligt första stycket 1
skall ändringar i det bundna egna	ska ändringar i det bundna egna
kapitalet och värdeöverföringar som	kapitalet och värdeöverföringar som
har skett efter balansdagen beaktas.	har skett efter balansdagen beaktas.

En fondemission kan ske med eller utan utgivande av nya aktier.

4 § I förslaget till beslut om fond-

emission skall följande anges:

1. det belopp som aktiekapitalet skall ökas med,

2. om nya aktier skall ges ut i samband med ökningen av aktie- kapitalet, och

3. i vilken utsträckning det belopp som aktiekapitalet skall ökas med skall tillföras aktiekapitalet

a. från fritt eget kapital, b. från reservfonden,

c. från uppskrivningsfonden, eller

d. genom uppskrivning av värdet på en anläggningstillgång.

			22 kap.
			27 §
Har majoritetsaktieägaren begärt				Om majoritetsaktieägaren	har
att såväl en tvist om inlösen av				begärt att såväl en tvist om inlösen
aktier som en tvist om inlösen av				av aktier som en tvist om inlösen
teckningsoptioner eller			konver-	av teckningsoptioner eller konver-
tibler skall avgöras av skiljemän,				tibler ska avgöras av skiljemän,
skall tvisterna handläggas i samma				ska tvisterna handläggas i samma
skiljeförfarande.				skiljeförfarande.
I en tvist om inlösen av teck-				I en tvist om inlösen av teck-
ningsoptioner	eller	konvertibler		ningsoptioner eller konvertibler
skall 1–11 §§ och 15–25 §§ tilläm-				ska 1–11 §§ och 15–25 §§ tilläm-
pas.				pas.
Om en tvist om inlösen avser				Om en tvist om inlösen avser
såväl aktier som teckningsoptioner				såväl aktier som teckningsoptioner
eller konvertibler och god man				eller konvertibler och en god man
enligt 7 § har	utsetts,		är denne	enligt 8 § har utsetts, är han eller
också behörig att företräda från-				hon också behörig att företräda
varande innehavare		av tecknings-		frånvarande innehavare av	teck-

Prop. 2015/16:3

121

Prop. 2015/16:3	optioner eller konvertibler.				ningsoptioner eller konvertibler.
				25 kap.
				37 §2
	Likvidatorn ska för varje räkenskapsår upprätta en årsredovisning, som
	ska läggas fram på årsstämman. I fråga om stämman och redovisningen
	ska följande bestämmelser inte tillämpas:
	7 kap. 11 § 2 denna lag,				2 kap. 1 § andra stycket, 5 kap. 20,
	2 kap. 1 §	andra		stycket, 5 kap.
	18–25 §§, 6 kap. 2 och 5 §§ årsredo-				37–44 och 48 §§, 6 kap. 2 § första
	visningslagen (1995:1554),				stycket och 5 § årsredovisningslagen
					(1995:1554),
	5 kap. 2 § 3 och 6 kap. 3 § lagen				5 kap. 2 § 4 och 6 kap. 3 § lagen
	(1995:1559)	om	årsredovisning i		(1995:1559)	om	årsredovisning i
	kreditinstitut	och		värdepappers-	kreditinstitut	och värdepappers-
	bolag, samt				bolag, samt
	5 kap. 2 § 8 och 9 och 6 kap. 2				5 kap. 2 § 6 och 7 och 6 kap. 2
	och 3 §§ lagen		(1995:1560) om		och 3 §§ lagen		(1995:1560) om
	årsredovisning i		försäkringsföre-		årsredovisning i		försäkringsföre-
	tag.				tag.
	I balansräkningen får det egna kapitalet tas upp i en post. Balans-
	räkningen ska innehålla uppgift om aktiekapitalet, i förekommande fall
	fördelat på olika aktieslag.

En tillgång får inte tas upp till högre värde än den beräknas inbringa efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om en tillgång kan beräknas inbringa ett väsentligt högre belopp än det värde som tas upp i balans- räkningen, ska det beräknade beloppet anges särskilt vid tillgångsposten. Om en skuld eller likvidationskostnad kan beräknas kräva ett belopp som väsentligt avviker från vad som har redovisats som skuld, ska det beräk- nade beloppet anges vid skuldposten.

Bestämmelserna om koncernredovisning och om delårsrapport i tillämplig lag om årsredovisning ska inte tillämpas på bolag i likvidation.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

2.Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

2 Senaste lydelse 2010:2071.

122


2.14	Förslag till lag om ändring i lagen (2006:531)		Prop. 2015/16:3
	om särskild tillsyn över finansiella konglomerat
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 5 § lagen (2006:531) om särskild
tillsyn över finansiella konglomerat ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

1kap.

5 §

Det finns ett ägarintresse om					är ett in-
1. en juridisk person	är intresse-	1. en juridisk person
företag till ett företag enligt 1 kap. 5 §		tresseföretag		eller ett	gemensamt
årsredovisningslagen	(1995:1554),	styrt företag enligt 1 kap. 5 respekti-
eller		ve	5 a §	årsredovisningslagen
		(1995:1554), eller

2. ett företag direkt eller indirekt äger minst 20 procent av kapitalet eller av samtliga röster i ett annat företag.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

2.Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

123

För ett livförsäkringsaktiebolag som driver verksamhet utan villkor om vinstutdelning i bolagsordningen och som ska övergå till vinstut- delande verksamhet får sådana villkor om vinstutdelning som av- ses i 20 § godkännas bara om upp- skrivningsfonden, konsoliderings- fonden, kapitalandelsfonden, fonden för verkligt värde, fonden för ut- vecklingsutgifter och andra över- värden i bolaget, med avdrag för aktiekapitalet och överkursfonden, gottskrivs försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade på grund av försäkringarna som åter- bäring eller på annat sätt.


Prop. 2015/16:3	2.15	Förslag till lag om ändring i
		försäkringsrörelselagen (2010:2043)
	Härigenom föreskrivs att		11 kap. 21 och 48 §§, 12 kap. 76 § och
	13 kap. 29 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska ha följande lydelse.
	Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

11 kap.

21 § För ett livförsäkringsaktiebolag

som driver verksamhet utan villkor om vinstutdelning i bolagsordningen och som ska övergå till vinstut- delande verksamhet får sådana villkor om vinstutdelning som av- ses i 20 § godkännas bara om upp- skrivningsfonden, konsoliderings- fonden, fonden för verkligt värde och andra övervärden i bolaget, med avdrag för aktiekapitalet och överkursfonden, gottskrivs försäk- ringstagarna och andra ersättnings- berättigade på grund av försäk- ringarna som återbäring eller på annat sätt.

48 §

Utöver det som föreskrivs i 25 kap. 14 § aktiebolagslagen (2005:551) om kontrollbalansräkningens innehåll gäller för försäkringsaktiebolag

följande.	Vid beräkningen av det egna
Vid beräkningen av det egna
kapitalets storlek ska inom linjen	kapitalets storlek ska det lämnas
tilläggas en post som utvisar den	uppgift om den ökning av tillgång-
ökning av tillgångarnas samman-	arnas	sammanlagda	värde	som
lagda värde som skulle följa, om	skulle följa om de redovisades till
de redovisades till försäljnings-	försäljningsvärdet med avdrag för
värdet med avdrag för de förväntade	de förväntade försäljningskostna-
försäljningskostnaderna. I fråga om	derna. I fråga om sådana tillgångar
sådana tillgångar som anges i 4 kap.	som	anges i 4 kap.	2 § 4	och 5
2 § 4 och 5 lagen (1995:1560) om	lagen (1995:1560) om årsredovis-
årsredovisning i försäkringsföretag	ning i försäkringsföretag gäller att
gäller att de tas upp till anskaff-	de tas upp till anskaffningsvärdet
ningsvärdet minskat med nödvän-	minskat med nödvändiga avskriv-
diga avskrivningar och nedskriv-	ningar och nedskrivningar, om ett
ningar, om ett högre värde erhålls	högre värde fås genom detta.
genom detta.

Värdehandlingar som används för skuldtäckning enligt 6 kap. 3 § 1–4,

124

I 11 kap. 12 § första stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar anges att vissa bestäm- melser inte ska tillämpas på lik- vidatorernas årsredovisning och dess behandling på stämman. Be- stämmelserna i 5 kap. 1 § och 2 § 6 och 7 lagen (1995:1560) om års- redovisning i försäkringsföretag om tillämpning av 5 kap. 20, 37– 44 och 48 §§ årsredovisningslagen (1995:1554) ska inte heller tilläm- pas.

9–11, 16 och 17 får tas upp till högre värde än det som följer av lagen om årsredovisning i försäkringsföretag. Detta gäller bara om värde- handlingarna kan avyttras till detta högre värde vid sådana tidpunkter att förutsättningarna att infria de försäkringsåtaganden som värdehand- lingarna säkerställer kan anses tillfredsställande.

Andra	värdehandlingar än	de	Andra värdehandlingar än de
som avses i tredje stycket och som			som avses i tredje stycket och som
utgörs	av reversfordringar	som	utgörs av reversfordringar som ska
förfaller eller kan sägas upp till			betalas eller kan sägas upp till
betalning av försäkringsaktiebolaget			betalning av försäkringsaktiebolaget
först efter längre tid än ett år får,			först efter längre tid än ett år får,
om det finns särskilda skäl för det,			om det finns särskilda skäl för det,
tas upp över det verkliga värdet,			tas upp över det verkliga värdet,
dock högst till anskaffningsvärdet.			dock högst till anskaffningsvärdet.

12 kap.

76 § I 11 kap. 12 § första stycket

lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar anges att vissa bestäm- melser inte ska tillämpas på lik- vidatorernas årsredovisning och dess behandling på stämman. Be- stämmelserna i 5 kap. 1 § och 2 § 9 och 10 lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag om tillämpning av 5 kap. 18–25 §§ årsredovisningslagen (1995:1554) ska inte heller tillämpas.

		13 kap.
			29 §
I 11 kap. 12 § första stycket lagen				I 11 kap. 12 § första stycket lagen
(1987:667) om ekonomiska fören-				(1987:667) om ekonomiska fören-
ingar anges att vissa bestämmelser				ingar anges att vissa bestämmelser
inte ska tillämpas på likvidatorernas				inte ska tillämpas på likvidatorernas
årsredovisning och dess behandling				årsredovisning och dess behandling
på	stämman. Bestämmelserna		i	på	stämman.	Bestämmelserna		i
5 kap. 1 § och 2 § 9 och 10 lagen				5 kap. 1 § och		2 § 6 och 7 lagen
(1995:1560)		om årsredovisning	i	(1995:1560) om årsredovisning				i
försäkringsföretag om tillämpning				försäkringsföretag om tillämpning
av	5 kap.	18–25 §§ årsredovis-		av	5 kap. 20,	37–44	och 48 §§
ningslagen		(1995:1554) ska inte		årsredovisningslagen			(1995:1554)
heller tillämpas.				ska inte heller tillämpas.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

2.Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

Prop. 2015/16:3

125

Prop. 2015/16:3	3	Ärendet och dess beredning

Den 26 juni 2013 antog Europaparlamentet och rådet ett direktiv om årsredovisning och koncernredovisning samt om rapportering av betal- ningar till regeringar från företag verksamma inom utvinningsindustrin (nedan benämnt redovisningsdirektivet)1, se bilaga 1. Direktivet ersätter de fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiven om årsredovisning respektive koncernredovisning.

Regeringen beslutade den 13 december 2012 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att i ett delbetänkande lämna förslag till åtgärder som är nödvändiga för att genomföra direktivet (dir. 2012:126). I upp- draget ingick även att i ett slutbetänkande föreslå de ytterligare för- enklingar av redovisningslagstiftningen som kan göras. Utredningen tog namnet Redovisningsutredningen (Ju 2013:01). I april 2014 överlämnade utredningen delbetänkandet Genomförande av EU:s nya redovisnings- direktiv (SOU 2014:22). En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 2. Utredningens lagförslag finns i bilaga 3.

I kommissionens regi har sex möten hållits om genomförandet av direktivet.

Betänkandet har remissbehandlats. Remissvaren finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (Ju2014/2963/L1). En förteckning över remiss- instanserna finns i bilaga 4.

I denna proposition behandlas de förslag som läggs fram i betänkandet. Vidare föreslås vissa ändringar av rättelsekaraktär i 7 kap. 3 a § bok- föringslagen (1999:1078) och 22 kap. 27 § aktiebolagslagen (2005:551). I och med propositionen vidtas inga ytterligare åtgärder i anledning av förslag i anknytande frågor från Patent- och registreringsverket, Svenska Bankföreningen och Redovisningsrådet i ärende Ju2003/5364/L1, 2004/8927/L1 och Ju2005/5999/L1.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 21 maj 2015 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 7. Lagrådets yttrande finns i bi- laga 8. Regeringen följer Lagrådets förslag. Lagrådets synpunkt i anslutning till 1 kap. 4 a § årsredovisningslagen (1995:1554) behandlas i författningskommentaren till den paragrafen.

I förhållande till lagrådsremissen görs även vissa språkliga och redak- tionella ändringar.

1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och

83/349/EEG.

126

Reformbehovet

Prop. 2015/16:3

Svenska lagregler om offentlig redovisning

Svenska lagregler om offentlig redovisning finns framför allt i årsredo- visningslagen (1995:1554), lagen (1995:1559) om årsredovisning i kredit- institut och värdepappersbolag och lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.

Årsredovisningslagen ska tillämpas av i stort sett samtliga företag som är skyldiga att upprätta en årsredovisning. Så kallade finansiella företag ska i stället tillämpa de särskilda årsredovisningslagarna, som dock till stora delar överensstämmer med årsredovisningslagen.

Företagens offentliga redovisning består i huvudsak av årsredovisning och koncernredovisning.

Årsredovisningen är en sammanfattande beskrivning av ett företags ställning och resultat. Den består av en balansräkning, en resultaträkning, tilläggsupplysningar (noter) och en förvaltningsberättelse. I balansräk- ningen redovisas företagets samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital i sammandrag. Intäkter och kostnader redovisas i resultaträkningen. I noterna och i förvaltningsberättelsen ska därutöver lämnas ytterligare information. Det rör sig t.ex. om vilka principer som har tillämpats för att värdera tillgångar och skulder respektive händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut. I vissa fall ska årsredovisningen även innehålla en kassaflödes- analys som visar företagets in- och utbetalningar under räkenskapsåret.

Koncernredovisningen kan sägas utgöra en gemensam redovisning för flera företag som ingår i samma koncern. Koncernredovisningens delar är desamma som de som ingår i en årsredovisning.

Årsredovisningen och koncernredovisningen ska som regel offentlig- göras genom att skickas in till Bolagsverket.

Kompletterande normgivning

Lagarna om årsredovisning har karaktär av ramlag. Inom de ramar som lagarna ger sker en kompletterande normgivning av vissa myndigheter och organisationer, t.ex. Bokföringsnämnden, Finansinspektionen och Rådet för finansiell rapportering. I lagarna anges att årsredovisningen ska upprättas i enlighet med god redovisningssed. God redovisningssed beskrivs i förarbetena som en allmän rättslig standard som grundas på – utöver lag – redovisningspraxis samt rekommendationer och uttalanden från myndigheter och organisationer (prop. 1995/96:10 del 2 s. 11). Vidare sägs god redovisningssed innebära att företagen normalt ska följa redovisningsnormer som är allmänt accepterade, även om de inte är reglerade i lag. Allmänna råd och rekommendationer från normgivande organ har här en särskilt stor betydelse (a. prop. s. 13, se även prop. 1998/99:130 s. 187). Även om uttalanden från normgivande organ inte utgör bindande föreskrifter i regeringsformens mening, har det sedan länge ansetts naturligt att tillmäta dem mycket stor betydelse när man tar ställning till vad som utgör god redovisningssed.

127

Prop. 2015/16:3

128

EU:s normgivning på redovisningsområdet

De svenska reglerna om årsredovisning och koncernredovisning grundar sig till stor del på EU:s redovisningsdirektiv. Det fjärde bolagsrättsliga direktivet innehåller de grundläggande bestämmelserna om skyldighet att upprätta årsredovisning (årsbokslut och förvaltningsberättelse med direk- tivets terminologi).2 Direktivet är tillämpligt på aktiebolag och vissa handelsbolag. Det sjunde bolagsrättsliga direktivet behandlar skyldig- heten att upprätta redovisning för en koncern (koncernredovisning).3 I bankredovisningsdirektivet4 och försäkringsredovisningsdirektivet5 finns särskilda redovisningsbestämmelser för finansiella företag. Bank- och försäkringsredovisningsdirektiven hänvisar i åtskilliga avseenden till de fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiven och avviker endast från dem där detta har ansetts vara motiverat av de särdrag som utmärker de finansiella företagen.

År 2002 antog EU också en förordning om tillämpning av internatio- nella redovisningsstandarder (den s.k. IAS-förordningen).6 Förordningen föreskriver att alla börsnoterade europeiska företag i sina koncern- redovisningar ska tillämpa de internationella redovisningsstandarder som har antagits för tillämpning inom EU. De standarder som förordningen syftar på är de som har getts ut av International Accounting Standards Board (IASB) och dess tidigare motsvarighet International Accounting Standards Committee (IASC). IASB är en privaträttslig organisation som har till uppdrag att verka för en internationell harmonisering av de redo- visningsprinciper som används i olika delar av världen. De standarder som ges ut av IASB kallas International Financial Reporting Standards (IFRS), medan de som har utarbetats av IASC benämns International Accounting Standards (IAS). Uttalanden om tolkningen av IAS/IFRS ut- färdas av International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC), tidigare benämnd Standing Interpretations Committee (SIC).

Redovisningskraven är betungande för företagen

Den administrativa bördan av redovisningskraven är betungande. På senare år har flera reformer genomförts i syfte att minska företagens administrativa börda, på detta område senast genom avskaffandet av vissa krav på upp- lysningar i års- och koncernredovisningen, se prop. 2009/10:235. Utgångs- punkten har varit att upplysningskraven inte ska gå längre än vad som är nödvändigt för att trygga utomstående intressenters – t.ex. investerares, borgenärers och anställdas – behov av information för att kunna bedöma företagens ekonomiska förhållanden och utvecklingsmöjligheter. Det

2Rådets fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 om årsbokslut i vissa typer av bolag.

3Rådets sjunde direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983 om sammanställd redovisning.

4Rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut.

5Rådets direktiv 91/674/EEG av den 19 december 1991 om årsbokslut och sammanställd redovisning för försäkringsföretag.

6Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder.

finns fortsatt ett behov av att pröva möjligheterna att göra ytterligare lättnader, särskilt sådana som är inriktade mot mindre företag.

Ett nytt EU-direktiv med syfte att förenkla

Det nya redovisningsdirektivet är ett led i EU:s strävan att förenkla regel- verken för företag som verkar inom EU, framför allt för små företag. Tillämpningsområdet sammanfaller väsentligen med tillämpningsområdet för de fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiven, dvs. för svenskt vid- kommande gäller direktivet för aktiebolag samt för handelsbolag och kommanditbolag där samtliga obegränsat ansvariga delägare är aktiebo- lag eller andra bolag med begränsat ansvar.

Genom direktivet upphävs de fjärde och sjunde bolagsrättsliga direk- tiven. Bank- och försäkringsredovisningsdirektiven fortsätter däremot att gälla.

Redovisningsdirektivet påverkar inte tillämpningen av de internatio- nella redovisningsstandarder som noterade företag enligt IAS-förord- ningen är skyldiga att följa.

Direktivet innehåller bestämmelser om års- och koncernredovisning. I åtskilliga avseenden innebär de inte några ändringar i sak, utan överens- stämmer i stora stycken med det som sägs i de äldre direktiven. Många bestämmelser har dock fått en ny disposition och en ny språklig utform- ning.

I en del avseenden är bestämmelserna i redovisningsdirektivet nya eller förändrade i förhållande till det som tidigare har gällt. Detta gäller i synnerhet kraven på små företags redovisning. Av särskild betydelse är att direktivet i vissa avseenden ställer krav på full harmonisering, dvs. direktivet tillåter inte att medlemsstaterna ställer högre krav än direktivet gör, eller på annat sätt avviker från direktivets reglering. Det gäller framför allt för de tilläggsupplysningar som små företag ska lämna.

En annan viktig förändring är redovisningsdirektivets uppdelning av företagen i fyra storlekskategorier (mikroföretag, små företag, medelstora företag och stora företag). Det innehåller också en särskild definition av företag av allmänt intresse. Direktivet anger tydliga gränsvärden som be- stämmer vad som är små, medelstora och stora företag. Indelningen av företagen i kategorier av olika slag har dessutom fått ökad betydelse.

Direktivet innehåller också ett helt nytt regelverk om rapportering av betalningar till regeringar från företag verksamma i utvinningsindustrin eller inom avverkning av naturskog.

Genomförandet av direktivet

Medlemsstaterna är skyldiga att genomföra redovisningsdirektivet senast den 20 juli 2015. Medlemsstaterna får dock bestämma att de nya bestäm- melserna ska tillämpas först på finansiella rapporter för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

Direktivet hindrar inte ett genomförande som utgår från att årsredovis- ningslagen även framöver är en ramlag som fylls ut genom kompletteran- de normgivning och är generellt tillämplig på samtliga företag som i dag är skyldiga att upprätta års- eller koncernredovisning.

I denna proposition lämnas de förslag till lagändringar som regeringen bedömer behövs för att genomföra direktivet. I övriga delar – främst

Prop. 2015/16:3

129

Prop. 2015/16:3 avseende de bestämmelser som oförändrade förs över från de fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiven – görs bedömningen att svensk rätt i dag uppfyller direktivets krav.

Särskilt om finansiella företag

Genom redovisningsdirektivet upphävs de fjärde och sjunde bolagsrätts- liga direktiven, till vilka bank- och försäkringsredovisningsdirektiven i hög utsträckning hänvisar. Några justeringar av hänvisningarna i bank- och försäkringsredovisningsdirektiven har ännu inte gjorts. Det nya direktivet får trots det vissa effekter på bank- och försäkringsområdet, eftersom hänvisningar till bestämmelser i de upphävda direktiven ska ses som hänvisningar till motsvarande bestämmelser i det nya direktivet (se artikel 52).

De förändringar som i det följande föreslås för allmänna företag och koncerner kräver alltså även vissa justeringar i de årsredovisningslagar som gäller för finansiella företag och koncerner.

5En enkel indelning av företag och koncerner

5.1Indelningen i storlekskategorier

Regeringens förslag: Det införs en möjlighet att beräkna gräns- värdena för en koncern utan att det görs elimineringar mellan koncern- företagen. Även i övrigt anpassas reglerna om elimineringar vid beräk- ningen av en koncerns storlek till direktivets krav.

Regeringens bedömning: Den nuvarande indelningen av företag och koncerner i kategorierna mindre och större bör behållas.

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens förslag (se betänkandet s. 206 f.). Utredningen föreslår att företag och koncerner ska delas in i tre kategorier – små, medelstora och stora – och att den tekniska beräkningen av de gränsvärden som bestämmer storleks- kategorierna justeras.

Remissinstanserna: Skatteverket, Bokföringsnämnden, Bolagsverket, Sveriges advokatsamfund, FAR, Lantbrukarnas Riksförbund, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och Statistiska centralbyrån avstyrker förslaget att införa kategorierna medelstora företag och medelstora koncerner. Linköpings universitet och Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet anser däremot att kategorierna medelstora företag och medelstora koncerner bör införas. Skatteverket, Bokföringsnämnden, FAR, Lantbrukarnas Riksförbund och Sveriges Redovisningskonsulters Förbund anser att den tekniska utformningen av de gränsvärden som bestämmer storlekskate- gorierna inte bör ändras.

130

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Indelningen av företag i storlekskategorier

Årsredovisningslagen delar i dag in företagen i två kategorier: större respektive mindre företag. Ett företag är enligt 1 kap. 3 § första stycket 4 större om det har andelar, teckningsoptioner eller skuldebrev som är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande mark- nad utanför EES eller om det uppfyller mer än ett av följande villkor:

a)medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,

b)företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor,

c)företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor.

Mindre företag är sådana som inte är större företag (1 kap. 3 § första stycket 5).

Vilken kategori ett företag tillhör har betydelse för vilka bestämmelser

ilagen som det ska tillämpa, t.ex. avseende tilläggsupplysningar, möjlig- heten att använda sig av förkortad balans- och resultaträkning samt skyl- digheten att upprätta en kassaflödesanalys.

Det nya redovisningsdirektivet delar, i likhet med det fjärde bolags- rättsliga direktivet, in företagen i kategorierna små, medelstora och stora företag. De gränsvärden som används för att skilja mellan små och medel- stora företag är en balansomslutning på 4 miljoner euro, en nettoom- sättning på 8 miljoner euro och ett genomsnittligt antal anställda under räkenskapsåret på 50. Medlemsstaterna får fastställa gränsvärden som överstiger de angivna gränsbeloppen. De får dock inte sättas högre än 6 miljoner euro för balansomslutningen och 12 miljoner euro för netto- omsättningen. Gränsvärdena som avgör om ett företag är medelstort eller stort är enligt direktivet en balansomslutning på 20 miljoner euro, en nettoomsättning på 40 miljoner euro och ett genomsnittligt antal an- ställda under räkenskapsåret på 250 personer. Här finns emellertid inte samma möjlighet för medlemsstaterna att fastställa högre gränsvärden.

Utöver dessa kategorier innehåller direktivet bestämmelser om ytter- ligare förenklingar för s.k. mikroföretag. Dessa bestämmelser är frivilliga för medlemsstaterna att införa och behandlas i Redovisningsutredningens slutbetänkande En översyn av årsredovisningslagarna (SOU 2015:8), som för närvarande bereds i Regeringskansliet.

Kategorierna medelstora företag och medelstora koncerner bör inte införas

Utredningens förslag att införa kategorin medelstora företag görs med anledning av den tydligare indelningen i företagskategorier, de redovis- ningskrav som ställs inom de olika kategorierna och de därmed följande möjligheterna till förenklingar. Många remissinstanser invänder dock mot dessa skäl. Skatteverket framhåller att det rör sig om förhållandevis få uppgiftskrav som enligt utredningens förslag skiljer mellan kategorier- na medelstora företag och stora företag, samt att den nya kategorin enligt den statistik som presenteras i betänkandet endast omfattar knappt två procent av antalet aktiva företag. Bokföringsnämnden anser att skillnaden i informationskrav inte motiverar den ökade komplexitet som lagstift- ningen får genom införandet av fler storlekskategorier och pekar på att

Prop. 2015/16:3

131

Prop. 2015/16:3

132

det är ett begränsat antal företag som skulle ingå i kategorin medelstora företag. Enligt Bolagsverket finns det en risk för att ett för stort antal kategorier av företag kan motverka det förenklingsarbete som tidigare har gjorts i den svenska redovisningslagstiftningen.

Den möjlighet till indelning i tre kategorier av företag som utredningen nu föreslår var möjlig redan enligt de tidigare redovisningsdirektiven. När den nuvarande ordningen infördes övervägde regeringen hur många kategorier av företag som borde finnas och ifrågasatte behovet av tre kategorier. I stället föreslogs en indelning i två kategorier, mindre och större företag (prop. 2005/06:116 s. 83). Det nya direktivet ger inte an- ledning att nu göra en annan bedömning. Även om indelningen i före- tagskategorier har blivit tydligare i det nya direktivet, är det fortfarande små materiella skillnader på de informationskrav som direktivet ställer på kategorierna medelstora företag respektive stora företag. Därtill kommer att det är få svenska företag som skulle tillhöra kategorierna medelstora företag respektive stora företag. Den förenkling det skulle kunna innebära att införa en ytterligare kategori kan sammantaget inte anses uppväga den ökade komplexitet som såväl lagstiftningen som den kompletterande normgivningen skulle få. En ytterligare kategori bland de större före- tagen bör därför inte införas. Motsvarande bedömning görs i fråga om kategorin medelstora koncerner.

Gränsvärdet för små företag bör inte höjas

Som framgår ovan finns det ett visst utrymme för att höja de gränsvärden som i dag avgränsar vad som utgör mindre företag. När de nuvarande gränsvärdena kom till betonades vikten av att svenska företag kan kon- kurrera och samverka med företag i jämförbara länder på lika villkor och att den här aktuella regleringen därför inte borde vara mer långtgående än vad som följer av EU:s redovisningsdirektiv (prop. 2009/10:204 s. 87). Det kan mot denna bakgrund vara naturligt att, som Linköpings universi- tet förordar, nu utnyttja den möjlighet som det nya direktivet ger att höja gränsbeloppen ytterligare. De nuvarande svenska gränsbeloppen ligger emellertid redan ett stycke ovanför de nivåer som framstår som det nya direktivets normalnivåer, vilket i sig talar för att gränsbeloppen inte bör höjas. En höjning av de nuvarande gränsbeloppen skulle inte heller beröra särskilt många företag. De företag som skulle beröras är dessutom av sådan storlek att det finns goda skäl för den något mera ingående redovisning av företagens förhållanden som gäller för större företag. Det föreslås därför nu inte någon höjning av gränsbeloppen. Om det senare visar sig att man i andra länder mera allmänt har lagt gränsbeloppen avsevärt över direktivets normalnivåer, kan det finnas anledning att åter- komma till frågan.

Beräkningen av gränsvärdena för företag och koncerner

Den nuvarande gränsvärdeskonstruktionen i årsredovisningslagen inför- des år 2007 och utformades för att överensstämma med det fjärde bolags- rättsliga direktivet, vars konstruktion har förts över oförändrad till det nya redovisningsdirektivet. Sättet att beräkna och bestämma vilken kate- gori ett företag tillhör är nu väl etablerat och av stor betydelse för vilka lagregler och kompletterande normer ett företag ska tillämpa. Mot denna

bakgrund och då det inte är uppenbart att det finns brister i det tidigare Prop. 2015/16:3 genomförandet bör gränsvärdeskonstruktionen inte ändras på det sätt

som utredningen föreslår.

För att en koncerns storlek ska kunna bedömas måste koncernens balansomslutning och nettoomsättning räknas fram. Det sker i princip genom att den redovisade balansomslutningen respektive nettoomsätt- ningen för de olika koncernföretagen summeras. Vid beräkningen ska fordringar och skulder mellan koncernföretag, liksom internvinster, elimineras (1 kap. 3 § andra stycket årsredovisningslagen). Detsamma gäller för intäkter och kostnader som hänför sig till transaktioner mellan koncernföretag, liksom förändring av internvinst.

De svenska reglerna överensstämmer i denna del med det som ska gälla enligt det nya direktivet, utom i två avseenden. Dels innebär direk- tivet att man vid beräkningen av koncernens balansomslutning även ska eliminera andelar i dotterföretag, dels kräver direktivet att medlems- staterna tillåter att beräkningen sker utan elimineringar av de angivna slagen. Vid beräkning utan eliminering ska balansomslutningen respek- tive nettoomsättningen jämföras med gränsvärden som är förhöjda med 20 procent (se artiklarna 3.8, 24.3 och 24.7). De svenska lagreglerna bör anpassas till dessa krav.

5.2Företag av allmänt intresse

Regeringens förslag: Definitionen av större företag anpassas till direktivets definition av noterade företag.

Regeringens bedömning: Företag av allmänt intresse bör inte införas som en särskild kategori.

Utredningens förslag: Utredningen föreslår att det införs en ny företagskategori, företag av allmänt intresse (se betänkandet s. 197 f.) som ska innefatta noterade företag, finansiella företag och publika aktie- bolag.

Remissinstanserna: Remissinstanserna berör inte särskilt förslaget att införa företag av allmänt intresse som en särskild kategori. Några remiss- instanser, bl.a. Revisorsnämnden, FAR och Svenskt Näringsliv, ifråga- sätter förslaget att inkludera publika aktiebolag i definitionen av företag av allmänt intresse. Finansinspektionen och Bolagsverket anser att även vissa ytterligare företag bör innefattas i definitionen.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Direktivets definition av företag av allmänt intresse

I direktivet definieras vad som där avses med företag av allmänt intresse. Definitionen används för att tydliggöra vilka informationskrav som ska tillämpas på vissa företag. Enligt artikel 2.1 a–c omfattas

– företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i en medlemsstat i den mening som avses i artikel 4.1.14 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument,

133

Prop. 2015/16:3

134

–företag som är kreditinstitut enligt artikel 4.1 i direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut och som inte avses i artikel 2 i samma direktiv, och

–försäkringsföretag i den mening som avses i artikel 2.1 i rådets direktiv 91/674/EEG av den 19 december 1991 om årsbokslut och koncernredo- visning för försäkringsföretag.

De företag som täcks av den första strecksatsen motsvarar en del av det som i dag i svensk lag definieras som större företag – företag vars ande- lar, teckningsoptioner eller skuldebrev är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet – och i dagligt tal ofta kallas noterade företag (1 kap. 3 § första stycket 4 årsredovisningslagen).

De kreditinstitut och försäkringsföretag som nämns i den andra och den tredje strecksatsen regleras i de finansiella årsredovisningslagarna,. Dessa följer årsredovisningslagens regler för större företag, i den ut- sträckning de inte regleras särskilt i de finansiella årsredovisningslagarna (1 kap. 2 § andra stycket lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och 1 kap. 2 § andra stycket lagen om årsredovisning i försäkringsföretag).

Direktivet ger dessutom medlemsstaterna utrymme att själva definiera ytterligare typer av företag som företag av allmänt intresse, till exempel företag som är av betydande allmänt intresse på grund av arten av sin verksamhet, sin storlek eller antalet anställda (artikel 2.1 d).

En första fråga som behöver besvaras är huruvida den definition av företag av allmänt intresse som finns i direktivet bör få genomslag i den svenska lagstiftningen på sådant sätt att det införs en ny företagskategori, eller om direktivets krav på redovisning för dessa företag kan uppfyllas på annat sätt. Därefter bör med anledning av hur noterade företag defi- nieras i direktivet den motsvarande regleringen i årsredovisningslagen ses över. Slutligen finns det skäl att ta ställning till om någon eller några ytterligare typer av företag bör redovisa enligt direktivets bestämmelser för företag av allmänt intresse.

Företag av allmänt intresse bör inte införas som en särskild kategori

I direktivet förekommer en del särskilda bestämmelser för företag av allmänt intresse. De ska i likhet med stora företag lämna vissa ytterligare tilläggsupplysningar som inte krävs av små och medelstora företag samt rapporter om betalningar till myndigheter. De saknar också möjlighet att väja att inte ha revisor. Till skillnad från stora företag ska de upprätta en bolagsstyrningsrapport. Direktivet innehåller även vissa särskilda bestäm- melser för koncerner där det ingår ett företag av allmänt intresse.

Eftersom det är mycket liten skillnad på vilka krav som ställs på stora företag och företag av allmänt intresse framstår behovet av att införa en ytterligare kategori företag i regelverket som ytterst begränsat. I syfte att inte komplicera lagstiftningens struktur i onödan bör en sådan lösning undvikas. För att uppnå överensstämmelse med direktivets regler om företag av allmänt intresse räcker det med att göra en justering av defini- tionen av större koncerner (se avsnitt 9.1 och författningskommentaren till 1 kap. 3 § första stycket 6). I årsredovisningslagen omfattas, på sam- ma sätt som hittills, noterade företag av de relevanta redovisningskraven

genom att de följer bestämmelserna för större företag. De finansiella företagen omfattas av motsvarande krav genom hänvisningar från de finansiella årsredovisningslagarna.

En ändrad definition av noterade företag

Det som vanligen avses med noterade företag beskrivs i direktivet som företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i en medlemsstat, i den mening som avses i artikel 4.1.14 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument (även kallat MiFiD). I dag fångas motsvarande grupp av företag upp av definitionen av större företag i 1 kap. 3 § första stycket 4 årsredovisningslagen. Denna skiljer sig dock från det som sägs i det nya redovisningsdirektivet på det sättet att det i årsredovisningslagen talas om ”andelar, teckningsoptioner eller skuldebrev” medan det i direktivet talas om ”överlåtbara värdepapper”.

Begreppet överlåtbara värdepapper förekommer på andra ställen i svensk rätt och definieras i 1 kap. 4 § första stycket 2 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden som sådana värdepapper (utom betalnings- medel) som kan bli föremål för handel på kapitalmarknaden. Som exempel nämns

a)aktier i aktiebolag och motsvarande andelsrätter i andra typer av företag samt depåbevis för aktier,

b)obligationer och andra skuldförbindelser inklusive depåbevis för sådana värdepapper, och

c)andra värdepapper som ger rätt att överlåta eller förvärva sådana överlåtbara värdepapper som anges i a och b.

Det är tydligt att det i direktivet använda begreppet överlåtbara värde- papper har en annan och vidare innebörd än andelar, teckningsoptioner och skuldebrev. För en korrekt anpassning till det nya direktivet är det därför nödvändigt att vid avgränsningen av noterade företag använda begreppet överlåtbara värdepapper.

Bör fler företag redovisa som företag av allmänt intresse?

Som har nämnts ovan ger direktivet medlemsstaterna möjlighet att bestämma vilka ytterligare företag som ska redovisa enligt direktivets bestämmelser om företag av allmänt intresse. Utredningen föreslår att detta ska gälla för publika aktiebolag, med hänvisning till att dessa har möjlighet att söka sin kapitalförsörjning i en vidare krets av investerare och att behovet av information om företaget då är betydande. Det finns flera skäl mot en sådan utvidgning.

En utgångspunkt för genomförandet av redovisningsdirektivet är som framgår av avsnitt 4 att företagen inte bör åläggas mer betungande skyl- digheter än vad som är nödvändigt. Att låta publika aktiebolag redovisa enligt direktivets bestämmelser för företag av allmänt intresse skulle innebära en väsentligt ökad börda för små publika aktiebolag, som i dag i huvudsak följer årsredovisningslagens bestämmelser för mindre företag. Ambitionen att hålla nere den administrativa bördan för företagen talar alltså också mot att följa utredningens förslag i det här avseendet.

Ställningstagandet till vilka företag som ska anses vara av allmänt intresse är inte bara av betydelse för införlivandet av redovisnings-

Prop. 2015/16:3

135

Prop. 2015/16:3 direktivet utan även för de nya rättsakterna på revisionsområdet7. Av- gränsningen av gruppen företag av allmänt intresse bör vara densamma i samtliga sammanhang där den används. Många publika aktiebolag räknas ändå in, i vart fall de som är av särskild samhällsekonomisk betydelse. Som Revisorsnämnden, FAR och Svenskt Näringsliv förespråkar bör därför sådana publika aktiebolag som inte är noterade eller finansiella företag inte höra till den grupp som ska redovisa som företag av allmänt intresse.

6Förtydligande av redovisningsbegrepp och allmänna bestämmelser om årsredovisning

6.1Gemensamt styrda företag

Regeringens förslag: I årsredovisningslagen tydliggörs vad som av- ses med gemensamt styrda företag.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se betänkandet s. 223 f.).

Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag: Det nya redovisningsdirektivet inne- håller flera bestämmelser som tar sikte på något slag av gemensamt styrt företag. I artikel 8.4 c – som motsvarar 4 kap. 14 b § årsredovisnings- lagen – talas det om samriskföretag (i den engelska språkversionen joint ventures). I artikel 26 används uttrycket ”företag som tillsammans med ett eller flera företag leder ett annat företag” för att beskriva i vilka situa- tioner andelar i andra företag får redovisas i koncernredovisningen genom tillämpning av klyvningsmetoden. Till detta kommer att definitionen av närstående i artikel 2.3 hänvisar till internationella redovisningsstandar- der som i sin tur använder uttryck som joint ventures eller gemensamt styrda företag. Uttrycken definieras inte i direktivet.

Direktivet innehåller alltså flera bestämmelser som tar sikte på företag som drivs av flera utan att någon av dem har ett eget bestämmande in- flytande över företaget. En gemensam benämning och en entydig defini- tion skulle underlätta förståelsen av dessa bestämmelser.

Frågan är då vilken benämning som ska väljas och hur begreppet ska definieras. Med beaktande av dels hur uttryck som samriskföretag, joint ventures och gemensamt styrda företag används i det nya direktivet, dels

7 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/56/EU av den 16 april 2014 om ändring av direktiv 2006/43/EG om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning och Europaparlamentets samt rådets förordning (EU) nr 537/2014 av den 16 april 2014 om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse och om

upphävande av kommissionens beslut 2005/909/EG.

136

definitionerna i relevanta internationella redovisningsstandarder, framstår Prop. 2015/16:3 det som mest närliggande att använda uttrycket gemensamt styrda företag.

För detta talar också att svensk lag bör ha en svenskspråkig terminologi, jfr 6 och 12 §§ språklagen (2009:600).

Ett gemensamt styrt företag definieras lämpligen som en juridisk per- son som två eller flera parter enligt ett avtal utövar ett gemensamt be- stämmande inflytande över.

6.2	Ägarintresse och intresseföretag

Regeringens förslag: I årsredovisningslagen tydliggörs vad som av-
ses med ägarintresse och intresseföretag.

Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag
(se betänkandet s. 227 f.). Utredningen föreslår dock att ägarintresse
benämns strategiskt andelsinnehav.
Remissinstanserna: Finansinspektionen framhåller att begreppet ägar-
intresse redan används i regelverk som ska tillämpas av svenska kredit-
institut och värdepappersbolag och att det där är liktydigt med det som
enligt utredningen ska benämnas strategiskt andelsinnehav.
Skälen för regeringens förslag: I 1 kap. 5 § första stycket årsredovis-
ningslagen finns en definition av begreppet intresseföretag. Enligt denna
är ett intresseföretag en juridisk person som på visst sätt står under in-
flytande av ett företag som äger andelar i den juridiska personen. För att
ett intresseföretagsförhållande ska föreligga krävs först och främst att
ägarföretaget utövar ett betydande inflytande över det andra företagets
driftmässiga och finansiella styrning. Dessutom ska ägandet utgöra ett
led i en varaktig förbindelse mellan företagen. I paragrafens andra stycke
finns en presumtionsregel till hjälp för bedömningen. Framgår inte annat,
ska betydande inflytande och varaktig förbindelse anses föreligga om ett
företag innehar minst 20 procent av rösterna i en juridisk person. En mot-
svarande presumtion gäller även vid indirekta innehav, dvs. om företag-
ets dotterföretag ensamt, företaget och dess dotterföretag tillsammans
eller flera dotterföretag tillsammans innehar minst 20 procent av rösterna.
Årsredovisningslagens definition av intresseföretag följer av defini-
tionerna av ägarintresse och intresseföretag i det fjärde respektive det
sjunde bolagsrättsliga direktivet. Den svenska lagstiftaren valde dock vid
genomförandet av direktiven att införa ett begrepp som sammanfattade
direktivens båda begrepp. Termen ägarintresse förekommer därför inte i
lagen.
I det nya redovisningsdirektivet definieras ägarintresse som ”sådana
andelar i andra företags kapital, oavsett om andelarna representeras av
värdepapper eller inte, som genom att skapa en varaktig förbindelse med
dessa andra företag är avsedda att främja verksamheten i det företag som
innehar dessa andelar”. En kapitalandel i ett företag ska enligt direktivet
anses utgöra ett ägarintresse, om andelen överstiger en procentsats som
medlemsstaterna ska bestämma och som inte får överstiga 20 procent
(artikel 2.2).
I artikel 2.13 definieras intresseföretag som ”ett företag i vilket ett
annat företag har ett ägarintresse och över vars operativa och finansiella		137

Prop. 2015/16:3 politik detta andra företag utövar betydande inflytande”. I samma artikel anges att ett företag ska anses utöva ett betydande inflytande över ett annat företag om det innehar minst 20 procent av röstvärdet för aktierna eller andelarna i det.

Termen ägarintresse syftar alltså på sådana ägarandelar i ett annat företag som är ägnade att främja verksamheten i ägarföretaget. Det företag som det föreligger ett ägarintresse i kan vara ett intresseföretag, dock endast om ägarföretaget utövar ett betydande inflytande över företaget. Det företag som det föreligger ett ägarintresse i kan alternativt vara ett dotterföretag eller ett gemensamt styrt företag, men det kan även föreligga ägarintressen i andra typer av företag. Begreppet ägarintresse används bl.a. i artikel 17.1 g och 17.1 r i direktivet för att avgränsa vissa upplysningskrav och i uppställningsformerna för balans- och resultaträkning- arna.

Det nya direktivet skiljer liksom sina föregångare på ägarintresse och intresseföretag. Begreppen fångar upp olika aspekter; i det ena fallet ligger fokus på andelsinnehavets storlek och syfte, i det andra fallet på graden av inflytande. Internationella redovisningsstandarder innehåller visserligen inte någon direkt motsvarighet till direktivets definition av ägarintresse, vilket kan förefalla tala för att termen nu inte behöver definieras i svensk rätt. Direktivet innehåller emellertid en tydlig av- gränsning av begreppet och klara regler om hur ägarintressen ska redo- visas. Ett korrekt genomförande av direktivet förutsätter att begreppet definieras i lag och att det till detta knyts de regler om ägarintressen som direktivet innehåller. Det är inte möjligt att med någon exakthet åstad- komma den reglering som direktivet påbjuder genom att fortsatt låta kriterierna för ägarintresse vara inbyggda i definitionen av intresse- företag.

Ett problem med att införa termen ägarintresse kan vara att den används i flera olika direktiv och att den då kan ha lite olika innebörd. Detta problem är dock begränsat. Det minst problematiska förefaller vara att använda samma term som i den svenska språkversionen av redovis- ningsdirektivet vid genomförandet.

Begreppet ägarintresse bör i lagen överensstämma med det som anges i det nya direktivet. Ägarintresse definieras lämpligen som ett innehav av andelar i ett annat företag som är avsett att främja verksamheten i ägar- företaget genom att skapa en varaktig förbindelse med det andra före- taget. Uppgår ett andelsinnehav till minst 20 procent av det totala antalet andelar i det andra företaget, ska innehavet anses utgöra ett ägarintresse, om inte annat framgår av omständigheterna.

Definitionen av begreppet ägarintresse medför att definitionen av be- greppet intresseföretag behöver ändras. I den nuvarande definitionen ingår som ett kriterium, hämtat från det fjärde direktivets definition av ägar- intresse, att ägandet utgör ett led i en varaktig förbindelse mellan före- tagen. Detta bör nu ersättas med förutsättningen att det andelsinnehav som ägarföretaget har i det andra företaget är ett ägarintresse. I sak är detta ingen förändring.

Definitionen av intresseföretag bör dessutom anpassas till införandet av begreppet gemensamt styrda företag, eftersom lagen framöver i vissa situationer gör skillnad på intresseföretag och gemensamt styrda företag.

138

Definitionen av intresseföretag bör därför justeras så att det framgår att Prop. 2015/16:3 företag som utgör gemensamt styrda företag inte är intresseföretag.

6.3	En generell princip om väsentlighet

Regeringens förslag: I lag införs en generell princip om väsentlighet,
som innebär att lagens bestämmelser om utformningen av balans- och
resultaträkningarna, värdering, upplysningar och konsolidering inte
behöver följas i det enskilda fallet om följden av detta inte är väsent-
lig.
I lagen klargörs att information, ensam eller sammantagen med
annan information, ska anses vara väsentlig om ett utelämnande eller
en felaktighet kan antas påverka de beslut som en användare av redo-
visningen fattar på basis av informationen.

Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag
(se betänkandet s. 236 f.). Utredningen föreslår dock att väsentlighets-
principen kommer till uttryck i varje kapitel där den är avsedd att gälla.
Remissinstanserna: Flera remissinstanser, bl.a. Skatteverket, Bok-
föringsnämnden, Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet,
Lantbrukarnas Riksförbund och Svenskt Näringsliv, förordar att väsent-
lighetsprincipen ges en generell utformning och placeras tillsammans
med övriga grundläggande redovisningsprinciper. Revisorsnämnden an-
ser att väsentlighetsprincipen inte bör omfatta årsredovisningslagens vär-
deringsregler.
Skälen för regeringens förslag: I det nya direktivet har det införts en
allmän väsentlighetsprincip (artikel 6.1 j). Bestämmelsen innebär att
direktivets krav när det gäller redovisning, värdering, uppställning,
upplysning och konsolidering inte behöver uppfyllas om följderna av att
uppfylla dem är oväsentliga (artikel 6.1 j). Enligt artikel 6.4 får medlems-
staterna begränsa räckvidden av denna väsentlighetsprincip till uppställ-
ning och upplysningar. Väsentlighetsprincipen bör, enligt punkten 17 i
direktivets ingress, styra redovisning, värdering, uppställning, upplysning
och koncernredovisning i de finansiella rapporterna. Av såväl direktivet
som uttalanden som kommissionen har gjort under arbetet med att ta
fram direktivet framgår att syftet med principen är att det ska vara
möjligt att exempelvis slå ihop poster i resultaträkningen eller balansräk-
ningen eller utelämna upplysningar i noterna om de berörda uppgifterna
inte är väsentliga.
Den generella bestämmelsen om väsentlighet saknar direkt motsvarighet i
de tidigare direktiven. Begreppet väsentlighet är emellertid inget nytt i
redovisningssammanhang. I de tidigare direktiven har det kommit till uttryck
i enskilda direktivbestämmelser, bl.a. genom specificerade undantag från
upplysningsskyldighet avseende uppgifter som är av ringa betydelse (se
t.ex. artikel 33.9 i det sjunde bolagsrättsliga direktivet). I det nya direk-
tivet har vissa sådana undantag tagits bort.
Det nya direktivet innehåller fortfarande bestämmelser som ger en ut-
trycklig möjlighet att slå samman poster i balans- och resultaträkningarna.
Enligt artikel 9.3 får medlemsstaterna tillåta eller kräva att poster i balans-
och resultaträkningarna som föregås av arabiska siffror slås samman när de		139

Prop. 2015/16:3

140

med hänsyn till målsättningen att ge en rättvisande bild av företagets till- gångar, skulder, ekonomiska ställning och resultat har ett oväsentligt värde eller när en sådan sammanslagning främjar överskådligheten, förutsatt att de sammanslagna posterna specificeras i noter till de finansiella rapporterna.

Enligt artikel 2.16 ska en uppgifts väsentlighet bedömas utifrån vilken påverkan ett utelämnande av eller en felaktighet i uppgiften rimligtvis kan få på beslut som en läsare av företagets årsredovisning fattar på grundval av rapporten. Väsentligheten av enskilda poster ska bedömas mot bakgrund av andra liknande poster. Det sistnämnda får förstås så att även om enskilda poster bedöms vara av inget eller litet informations- värde var för sig, kan de sammantagna vara att bedöma som väsentliga i direktivets mening.

Det som sägs i artikel 2.16 i det nya direktivet torde överensstämma väl med hur begreppet redan tolkas i redovisningssammanhang. I IAS 1 p. 7 definieras en uppgift som väsentlig på följande sätt:

Utelämnanden eller felaktigt redovisade poster är väsentliga om de, var för sig eller gemensamt, kan påverka de ekonomiska beslut som an- vändaren fattar på basis av de finansiella rapporterna. Väsentligheten beror på utelämnandets eller felaktighetens storlek eller karaktär, be- dömt utifrån de rådande omständigheterna. Postens storlek eller karak- tär, eller en kombination av dem, kan vara den avgörande faktorn. Be- dömning av huruvida ett utelämnande eller en felaktighet kan påverka användares ekonomiska beslut, och därmed vara väsentligt, kräver överväganden avseende dessa användares egenskaper. I punkt 25 i Föreställningsram för utformning av finansiella rapporter står att ”det förutsätts att användarna har en rimlig kunskap om affärsverksamhet, ekonomi och redovisning samt att de är beredda att studera informa- tionen med rimlig noggrannhet”. Därför bör bedömningen beakta hur användare med sådana kunskaper rimligen kan väntas bli påverkade i sina ekonomiska beslut.

Av IAS 1 följer att ett företag ska redovisa varje väsentlig kategori av likartade poster separat, men att företaget inte behöver lämna särskilda upplysningar som krävs av en IFRS-standard om informationen inte är väsentlig. Om en post i sig inte är väsentlig, ska den slås samman med andra poster antingen i de finansiella rapporterna eller i noterna. En post som inte är tillräckligt betydelsefull för att anges separat i de finansiella rapporterna kan emellertid behöva anges separat i noterna. Enligt IAS 8 anses finansiella rapporter som innehåller väsentliga fel inte följa IFRS. Det sägs vidare att ett väsentligt fel ska rättas genom att jämförelsetal eller ingående balanser räknas om.

I årsredovisningslagen finns inte någon övergripande väsentlighets- princip. Som ett resultat av genomförandet av de tidigare direktiven i svensk rätt innehåller lagen dock flera undantagsbestämmelser som inne- bär att uppgifter och poster får utelämnas från års- eller koncernredovis- ningen om de är av ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild eller inte är betydande. I lagen sägs bl.a. att upplysningar om dotter- företag och intresseföretag får utelämnas, om de är av ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild (5 kap. 9 §). Ett annat exempel finns i 5 kap. 12 a §, som begränsar ett upplysningskrav till transaktioner som är betydande. Enligt 7 kap. 5 § får ett dotterföretag utelämnas i kon-

cernredovisningen om det är av ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild. Av 3 kap. 4 § fjärde stycket framgår att poster som före- gås av arabiska siffror i balans- och resultaträkningarna får slås samman om de är av ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild.

En väsentlighetsprincip kommer även till uttryck i Bokföringsnämnd- ens K3-regelverk. Där sägs att information i en finansiell rapport ska vara begriplig, tillförlitlig, relevant och väsentlig. Där sägs också att informationen i en finansiell rapport är väsentlig, om ett utelämnande eller en felaktighet kan påverka de beslut som användare fattar på basis av informationen (BFNAR 2012:1 p. 2.8 och 2.11).

Svensk rätt ger alltså redan i dag företagen ett utrymme att utelämna uppgifter som inte är väsentliga från sin finansiella rapportering. Om en inträffad händelse inte påverkar bedömningen av företagets ställning och resultat, saknar den betydelse för en läsare av redovisningen och det torde enligt svensk god redovisningssed inte vara nödvändigt att lämna några särskilda upplysningar om händelsen. Det kan, för att ta ett annat exempel, också vara fullt rimligt att avstå från periodisering av obetyd- liga belopp. Av god redovisningssed torde också följa att företagen i viss utsträckning är skyldiga att utelämna betydelselös eller ovidkommande in- formation, om denna riskerar att gå ut över överskådligheten och läsbarheten i den finansiella rapporten.

Det kan alltså hävdas att en princip om väsentlighet redan har fått genomslag i svensk redovisningsrätt. Eftersom delar av artikel 6.1 j i det nya direktivet är tvingande för medlemsstaterna, framstår det emellertid som nödvändigt att låta direktivets princip komma till tydligt uttryck i lag. Det bör lämpligen ske genom att det införs bestämmelser om att avvikelse får göras från lagens krav i berörda avseenden, om följden av avvikelsen inte är väsentlig.

En särskild fråga är om Sverige bör utnyttja den möjlighet som artikel 6.4 i det nya direktivet ger att begränsa tillämpningsområdet för dessa bestämmelser till dels balans- och resultaträkningarnas utformning, dels notupplysningar. Revisorsnämnden förordar att denna möjlighet utnyttjas så att väsentlighetsprincipen inte omfattar årsredovisningslagens vär- deringsregler. Enligt regeringens mening är det dock angeläget att i hög utsträckning utnyttja de förenklingsmöjligheter som redovisningsdirek- tivet ger, varav möjligheten att inte behöva redovisa information som inte är väsentlig är en. Även om det kan antas att utrymmet för att avvika från lagens värderingsregler kommer att vara litet, kan det inte uteslutas att en sådan möjlighet i vissa fall kan vara värdefull. Exempelvis kan den ha betydelse när det gäller kostnadsföring av materiella anläggningstill- gångar av begränsat värde. Principens tillämpningsområde bör alltså inte begränsas.

Som många remissinstanser förordar bör principen komma till uttryck i en generell bestämmelse som innebär att avvikelse får göras från det som föreskrivs om balans- och resultaträkningarnas utformning, värdering, upplysningar och konsolidering, under förutsättning att följden av avvikelsen inte är väsentlig. I lagen bör vidare preciseras att en uppgift, ensam eller tillsammans med annan information, anses väsentlig och därmed inte får utelämnas eller vara felaktig, om utelämnandet eller felaktigheten kan förväntas påverka de beslut som en användare fattar på grundval av redovisningen.

Prop. 2015/16:3

141

Prop. 2015/16:3 Den valda lösningen föranleder vissa anpassningar av de mer detaljera- de undantagsbestämmelser som redan finns och som har berörts ovan.

6.4Upplysningar om företagets namn m.m.

Regeringens förslag: En årsredovisning ska innehålla bl.a. uppgifter om det redovisande företagets firma, organisationsnummer och den ort där företagets styrelse har sitt säte. En årsredovisning som upprättas av en enskild näringsidkare ska innehålla uppgift om dennes person- nummer. Om företaget har gått i likvidation, ska också detta anges.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se betänkandet s. 245 f.).

Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag: En årsredovisning ska avfattas på svenska i vanlig läsbar form eller elektronisk form och undertecknas (2 kap. 5 och 7 §§ årsredovisningslagen). Årsredovisningen ska innehålla uppgift om den dag den undertecknades. Vidare finns vissa krav i fråga om vilken valuta beloppen i årsredovisningen anges i (2 kap. 6 §). Några andra formkrav ställs inte.

Enligt artikel 5 i det nya direktivet ska ett företags årsredovisning inne- hålla företagets namn och den information som föreskrivs i artikel 5 a och b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/101/EG8. Av de sistnämnda artiklarna framgår att aktiebolag ska lämna de uppgifter som krävs för att identifiera det register där information om bolaget finns lagrat i en akt samt bolagets nummer i registret. Bolaget ska även lämna information om sin rättsliga form och sitt säte samt, i förekommande fall, upplysa om att bolaget har trätt i likvidation. Kraven i det nya redovisnings- direktivet gäller även för koncernredovisningen.

Bestämmelserna i direktiv 2009/101/EG är genomförda i 28 kap. 5 § första stycket aktiebolagslagen. Där föreskrivs att ett aktiebolag i brev, fakturor, orderblanketter och på webbplatser ska ange bolagets firma, den ort där styrelsen har sitt säte samt bolagets organisationsnummer enligt lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. Om bolaget har trätt i likvidation, ska även det anges.

Bestämmelsen i artikel 5 i redovisningsdirektivet är tvingande för med- lemsstaterna. Genomförandet bör ske genom att kraven på uppgifterna tas in i årsredovisningslagen.

Redovisningsdirektivets tillämpningsområde är begränsat till aktie- bolag och vissa handelsbolag. Tillämpningsområdet för årsredovisnings- lagen är bredare och omfattar även andra juridiska och fysiska personer.

8 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/101/EG av den 16 september 2009 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 48 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga inom gemenskapen. Direktivet ersätter det tidigare s.k.

publicitetsdirektivet.

142

Det är emellertid lämpligt att kraven för samtliga de företag som om- Prop. 2015/16:3 fattas av årsredovisningslagen är så lika som möjligt.

6.5En ändrad definition av närstående

Regeringens förslag: Definitionen av närstående parter ändras för att bättre stämma överens med internationella redovisningsstandarder.

Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag (se betänkandet s. 324 f.). Regeringens förslag har dock en delvis annor- lunda utformning.

Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag: I affärsverksamhet förekommer det ofta transaktioner där den ena parten är närstående till den andra. Ett avtal kan t.ex. ha träffats mellan ett företag och en styrelseledamot i företaget eller mellan denna styrelseledamot och ett dotterföretag. Sådana transaktioner genomförs ibland på villkor som inte skulle tillämpas om parterna inte hade varit närstående. Det kan gälla försäljning av företa- gets tillgångar till underpris eller inköp av varor och tjänster till överpris. Detta kan vara till nackdel för företagets ägare eller andra intressenter. Det finns därför ett intresse av att företagens redovisning ger viss insyn i sådana transaktioner.

Enligt definitionen i artikel 2.3 i det nya direktivet ska begreppet närstående ha samma betydelse som i de internationella redovisnings- standarder som har antagits i enlighet med IAS-förordningen. Härmed avses IAS 24, se bilaga 5, i den version som har antagits av kommission- en genom förordning (EU) nr 632/2010, senast ändrad genom förordning (EU) nr 28/2015. Det fjärde bolagsrättsliga direktivet hänvisar till IAS 24 i dess lydelse från 2003, nedan benämnd IAS 24 (2003). Årsredovis- ningslagen har tidigare anpassats till definitionen av närstående i den standarden (se prop. 2008/09:71 s. 51 f.). Några anpassningar till de ändringar som därefter har skett i IAS 24 har dock inte gjorts.

I den nya lydelsen av IAS 24 har närståendebegreppet gjorts mer symmetriskt än tidigare. Om exempelvis företaget A ska anses som när- stående till företaget B, när B lämnar upplysningar om sina närstående- transaktioner, ska B anses som närstående till A när A fullgör sin upp- lysningsskyldighet. Sedan tidigare har denna symmetri funnits mellan företag i en och samma koncern. Däremot har den inte funnits i samma utsträckning i förhållande till intresseföretag och gemensamt styrda företag (i standarden kallade joint ventures) samt de fysiska personer som företaget eller koncernen är anknutna till.

Genom den nya lydelsen av IAS 24 har närståendedefinitionen i standarden i vissa fall utvidgats och i andra fall begränsats i förhållande till IAS 24 (2003).

Ändringarna i IAS 24 och i direktivet föranleder justeringar av de svenska bestämmelserna om närståendetransaktioner. Frågan berörs ytterligare i författningskommentaren.

143

Prop. 2015/16:3

144

7 Balans- och resultaträkningarna

7.1Uppställningsformen för balansräkningen

Regeringens förslag: Tillgångsposten Balanserade utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten och liknande arbeten ska fort- sättningsvis benämnas Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten och liknande arbeten.

Ägarintressen ska särredovisas i balansräkningen. Detsamma gäller fordringar hos och skulder till de företag som ägarintressena finns i.

Om en tillgång, avsättning eller skuld tas upp i fler än en post i balansräkningen, ska upplysning lämnas om förhållandet antingen under den post där den tas upp eller i en not.

I lagen förtydligas att kortfristiga skulder ska specificeras post för post. Det införs vidare ett krav på att summan av kort- och långfristiga skulder ska anges.

Aktiebolag och ekonomiska föreningar ska redovisa uppdelningen av bundet och fritt eget kapital eller ansamlad förlust i balans- räkningen, i egen räkning eller i not.

Möjligheten att redovisa poster inom linjen tas bort.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se betänkandet s. 251 f.).

Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har inget att invända mot dem.

Skälen för regeringens förslag: Den uppställningsform för balansräk- ningen som tillämpas i svensk rätt överensstämmer i huvudsak med den uppställningsform som finns i bilaga III i det nya direktivet. Direktivet föranleder därför endast mindre lagändringar.

En sådan ändring gäller beteckningen på posten Balanserade utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten och liknande arbeten. I linje med vad som sägs i avsnitt 7.3 bör denna fortsättningsvis benämnas Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten och liknande arbeten.

Som berörs i avsnitt 6.2 finns det anledning att i vissa avseenden sär- redovisa företag som det rapporterande företaget har ett ägarintresse i. Detta bör avspeglas även i uppställningsformen för balansräkningen så att det där tas in särskilda poster för andelar i, fordringar hos och skulder till sådana företag.

I enlighet med det som föreslås i avsnitt 6.2 bör det i poster där termen intresseföretag används i fortsättningen i stället stå intresseföretag och gemensamt styrda företag.

Enligt artikel 12.1 i direktivet krävs att det i balansräkningen eller i en not ska lämnas särskilda upplysningar om tillgångar och skulder som avser fler än en post i balansräkningen. Det har tidigare gjorts bedömningen att en motsvarande äldre direktivbestämmelse inte påkallar några svenska lag- stiftningsåtgärder, eftersom kravet torde följa av allmänna principer för balansräkningens upprättande (SOU 1994:17 del 1 s. 350). I årsredovis- ningslagen finns därför inte någon bestämmelse om hur en tillgång eller skuld som har samband med olika poster i balansräkningen ska behandlas i årsredovisningen.

Att direktivets redovisningsnorm redan gäller enligt allmänna principer hindrar inte att den lagfästs. Införandet i lag ger en tydligare reglering. Företagen bör ha valfrihet vad gäller placeringen av tilläggsinformation- en. Även om artikel 12.1 inte uttryckligen nämner avsättningar, saknas det skäl att i det här sammanhanget skilja på vilka upplysningskrav som ska gälla för avsättningar och skulder. I lagen bör alltså anges att om en tillgång, avsättning eller skuld tas upp i fler än en post i balansräkningen, ska det upplysas om förhållandet antingen under den post där den tas upp eller i en not.

Av balansräkningsschemat i det nya redovisningsdirektivet framgår att fordringar som tas upp som omsättningstillgångar och som förfaller till betalning efter mer än ett år ska redovisas särskilt för varje post. I fråga om skulder sägs att skulder som förfaller till betalning inom ett år och skulder som förfaller till betalning efter mer än ett år ska redovisas separat för varje post, samt att summan av kortfristiga respektive lång- fristiga skulder ska anges.

Enligt årsredovisningslagens balansräkningsschema ska fordringar tas upp antingen som finansiella anläggningstillgångar eller som omsätt- ningstillgångar. Skulderna ska specificeras på vissa poster. Balansräk- ningsschemat innehåller dock ingenting om specifikation av långfristiga balansposter. I stället har bestämmelser om detta tagits in i 5 kap. 10 §, som föreskriver att upplysningar om fordrings- eller skuldposter ska lämnas antingen i balansräkningen eller i noterna. För fordrings- och skuldposter ska anges den del som förfaller till betalning senare än ett år efter balansdagen. Specifikation ska göras post för post. Något uttryckligt krav på att kortfristiga skuldposter ska specificeras finns inte. Lagen säger inte heller något om att summan av skuldposter ska anges.

Det kan alltså konstateras att direktivets krav redan uppfylls i väsentliga delar. De svenska bestämmelserna anger dock inte uttryckligen att skulder som förfaller till betalning inom ett år (kortfristiga skuldposter) ska specificeras i balansräkningen. I och med att långfristiga skuldposter specificeras framgår det i och för sig indirekt vilka skulder som är kort- fristiga skulder. Det bör likväl, för tydlighets skull, uppställas ett uttryck- ligt krav på specifikation av kortfristiga skulder. I lagen bör även, i enlighet med direktivet, föreskrivas att summan av kort- och långfristiga skuldposter ska anges i balansräkningen.

I 5 kap. 14 och 15 §§ finns krav på att aktiebolag och ekonomiska före- ningar ska lämna upplysningar om uppdelningen på fritt och bundet eget kapital eller ansamlad förlust i not. I anslutning till det finns bestäm- melser om vad som utgör bundet respektive fritt eget kapital. Ytterligare anvisningar finns i lagens balansräkningsschema. I avsnitt 8.1 föreslås dock en renodling av vilken information som ska lämnas som notupplys- ningar. Kravet på notupplysningar om fördelningen mellan bundet och fritt eget kapital eller ansamlad förlust bör därför tas bort. Informationen bör i stället som huvudregel lämnas i balansräkningen, där den passar in bättre. Det bör dock även finnas en möjlighet att lämna upplysningen i egen räkning eller i not.

Enligt det fjärde bolagsrättsliga direktivet får upplysningar om det som i direktivet benämns ansvarsförbindelser lämnas under balansräkningen som poster inom linjen, med särskild uppgift om varje ställd säkerhet. Det nya direktivet ger inte någon motsvarande möjlighet. I stället ska

Prop. 2015/16:3

145

Prop. 2015/16:3 upplysningar om sådana förpliktelser som inte tas upp i själva balans- räkningen alltid lämnas i not. Möjligheten enligt årsredovisningslagen att ta upp dem inom linjen måste därför tas bort. Det ersätts med ett krav på att i not lämna upplysningar om eventualförpliktelser och ställda säker- heter, se avsnitt 8.3. Att möjligheten till redovisning inom linjen tas bort i årsredovisningslagen föranleder att även andra lagar som i dag kräver att viss information ska redovisas inom linjen bör justeras.

7.2Nedskriven goodwill

Regeringens förslag: Nedskriven goodwill ska inte få återföras.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se betänkandet s. 256 f.).

Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag: I 4 kap. årsredovisningslagen finns bestämmelser om värdering av anläggningstillgångar. Anläggningstill- gångar ska tas upp till anskaffningsvärdet (3 §). Är nyttjandeperioden begränsad, ska avskrivningar göras (4 §). Är värdet lägre än anskaffnings- värdet med gjorda avskrivningar, ska nedskrivning göras om det kan antas att värdenedgången är bestående. Finansiella anläggningstillgångar får skrivas ned till sitt lägre värde även om det inte kan antas att värdened- gången är bestående. Nedskrivningar ska återföras om det inte längre finns skäl för dem (5 §). Om en tillgång har skrivits upp, ska avskriv- ningar och nedskrivningar av tillgången därefter beräknas med utgångs- punkt i det uppskrivna värdet (6 §).

Bestämmelserna motsvarar artikel 35.1 a–c i det fjärde bolagsrättsliga direktivet. I det nya direktivet finns motsvarande bestämmelser i artik- larna 12.5 och 12.6. I artikel 12.5 förtydligas att avskrivningar av om- värderade anläggningstillgångar ska göras med utgångspunkt i det justerade värdet. Vidare finns det i artikel 12.6 d en ny bestämmelse som innebär att värdejusteringar avseende goodwill inte får återföras, om skälen för värdejusteringen har upphört.

Den svenska regleringen av avskrivningar, nedskrivningar och upp- skrivningar av anläggningstillgångar är förenlig med det nya direktivet. Årsredovisningslagens regler om återföring av nedskrivningar behöver dock anpassas genom en förskrift om att nedskriven goodwill inte får återföras.

7.3Immateriella anläggningstillgångar

Regeringens förslag: Immateriella anläggningstillgångar ska som huvudregel skrivas av på samma sätt som anläggningstillgångar med begränsad nyttjandeperiod. Om nyttjandeperioden för aktiverade utvecklingsutgifter och goodwill inte med rimlig grad av säkerhet kan fastställas, ska den anses uppgå till fem år.

Utgifter för forskning ska inte få tas upp som en tillgång.

146

Det införs bestämmelser som begränsar möjligheterna att dela ut eget kapital som svarar mot aktiverade utvecklingsutgifter som före- taget självt upparbetat.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se betänkandet s. 258 f.).

Remissinstanserna: FAR, Handelshögskolan vid Göteborgs universi- tet och Linköpings universitet anser att nyttjandetiden för aktiverade utvecklingsutgifter och goodwill som inte med rimlig grad av säkerhet kan fastställas bör vara tio år. Bokföringsnämnden och Skatteverket framhåller att det bör övervägas om de föreslagna reglerna om aktivering av utvecklingsutgifter kan utformas i närmare anslutning till reglerna om uppskrivning. Denna uppfattning delas av Sveriges advokatsamfund, som bl.a. föreslår att en utdelningsbegränsning bör införas vid förvärv av utvecklingsarbeten från företag i samma koncern.

Skälen för regeringens förslag

Avskrivning av immateriella anläggningstillgångar

I det nya direktivet anges att immateriella anläggningstillgångar ska skrivas av under tillgångens förväntade nyttjandeperiod (artikel 12.11). Enligt årsredovisningslagen ska tillgångar med begränsad nyttjande- period skrivas av systematiskt över denna period (4 kap. 4 §). Avskriv- ning ska göras utifrån en plan som fastläggs vid anskaffningstillfället. För immateriella anläggningstillgångar finns det en särskild presumtions- regel enligt vilken nyttjandeperioden ska antas vara högst fem år. Det nya direktivet ger inte utrymme för en sådan presumtionsregel och den behöver därför tas bort.

Det nya direktivet innehåller särskilda regler för avskrivning av utvecklingsutgifter och goodwill. Utvecklingsutgifter och goodwill ska som utgångspunkt skrivas av systematiskt under sin beräknade nyttjande- period. För de undantagsfall när tillgångens nyttjandeperiod inte kan uppskattas tillförlitligt, ska medlemsstaterna föreskriva att utvecklings- utgifter och goodwill skrivs av inom en tid av lägst fem och högst tio år. Vad som menas med att nyttjandeperioden inte kan uppskattas tillförlit- ligt utvecklas inte i direktivet, men bestämmelsen torde vara avsedd att tillämpas i de fall då det saknas konkret underlag för att bestämma av- skrivningsperiodens längd.

Frågan är då vilken avskrivningstid som ska gälla om nyttjande- perioden inte kan uppskattas tillförlitligt. Det kan, som FAR, Handels- högskolan vid Göteborgs universitet och Linköpings universitet före- språkar, anföras skäl för att den ska vara längre än minimitiden fem år. I takt med kunskapssamhällets utveckling står immateriella tillgångar för en allt större andel av tillgångarna i företagen. I synnerhet för kunskaps- intensiva företag kan en längre avskrivningstid vara att föredra. Å andra sidan är värdet av utvecklingsarbete och goodwill i dag knappast mera bestående och varaktigt än tidigare. Det som nu diskuteras är endast de fall där det är svårt att bedöma den framtida nyttan för företaget av visst utvecklingsarbete eller viss goodwill. Försiktigheten talar för att sådana tillgångar även i fortsättningen bör skrivas av förhållandevis snabbt. Av- skrivningstiden bör därför vara fem år.

Prop. 2015/16:3

147

Prop. 2015/16:3

148

Aktivering av utvecklingsutgifter

Såväl årsredovisningslagen som det nya direktivet tillåter att vissa slag av utgifter aktiveras, dvs. tas upp som en tillgång i balansräkningen. I ett avseende avviker dock dessa regler från varandra. Lagen tillåter, i likhet med det fjärde bolagsrättsliga direktivet, att forsknings- och utvecklings- utgifter tas upp som tillgång (4 kap. 2 § årsredovisningslagen respektive artikel 37.1 i det fjärde direktivet). Det nya direktivet nämner dock endast utgifter för utvecklingsarbeten och ger alltså inte stöd för att tillåta att utgifter för forskning tas upp som tillgång (artikel 12.11 andra stycket). Även utvecklingen i internationell redovisningspraxis har gått i riktning mot att inte medge aktivering av forskningsutgifter (se IAS 38 p. 54). Aktivering av forskningsutgifter tillåts inte heller i Bokförings- nämndens K3-regelverk (BFNAR 2012:1 p. 18.11). Årsredovisnings- lagen bör därför ändras så att den tidigare möjligheten att aktivera forsk- nings- och utvecklingsutgifter begränsas till att endast gälla utvecklings- utgifter. Frågan om vilka företag som i fortsättningen ska kunna aktivera utvecklingsutgifter berörs i avsnittet nedan om en utdelningsbegränsning.

En utdelningsbegränsning för aktiverade utvecklingsutgifter

I artikel 12.11 tredje stycket i direktivet sägs att innan utvecklingsutgift- erna har avskrivits helt får någon vinstutdelning inte äga rum, om inte för utdelning tillgängliga reserver och balanserade vinstmedel från tidigare år är minst lika stora som de inte avskrivna utgifterna. Enligt femte stycket samma artikel får medlemsstaterna i undantagsfall medge undan- tag från detta. Sådana undantag och skälen till dem ska redovisas i en not.

Det nya direktivet överensstämmer i denna del med det fjärde bolags- rättsliga direktivet. När det direktivet genomfördes i svensk rätt infördes dock inte någon utdelningsbegränsning. Redovisningskommittén ansåg att det saknades anledning att införa utdelningsbegränsningar av det aktuella slaget och att undantagsbestämmelsen i direktivet därför borde utnyttjas (SOU 1994:17 del 1 s. 231 och s. 371). Frågan berördes inte i den efterföljande propositionen (prop. 1995/96:10 del 2 s. 52).

Det nya direktivet kan inte tolkas så att medlemsstaterna generellt får underlåta att införa utdelningsbegränsningar. Eftersom svensk rätt godtar att utgifter för utvecklingsarbeten aktiveras som tillgångar måste alltså utdelningsbegränsningar av det här slaget införas.

I den kompletterande normgivningen görs åtskillnad mellan sådana utgifter för utvecklingsarbeten som har uppkommit när företaget självt bedriver arbetet (egenupparbetade utgifter för utvecklingsarbete) och sådana utgifter som har uppkommit genom att utveckling anskaffas genom ett förvärv (förvärvad utveckling), se BFNAR 2012:1 p. 2.18 och 18.4–15 med tillhörande kommentarer. Varken det nya direktivet eller årsredovisningslagen gör någon sådan distinktion. Likväl finns det anledning att anta att direktivets bestämmelser om utdelningsbegränsning tar sikte enbart på utgifter för de egenupparbetade utvecklingsarbetena. Det finns därför inte något behov av att utforma bestämmelserna om utdelningsbegränsning så att de träffar även förvärvad utveckling, dvs. utgifter för förvärv av annans utvecklingsarbete.

En utdelningsbegränsning kan åstadkommas genom att det ställs upp Prop. 2015/16:3 ett krav på att ett aktiebolag som aktiverar utgifter för eget utvecklings-

arbete samtidigt överför balanserade vinstmedel med ett motsvarande belopp till en särskild fond som har karaktär av bundet eget kapital. Den del av bolagets eget kapital som svarar mot den aktiverade tillgången kommer därmed inte att kunna delas ut. Särskilda regler bör gälla för hur fonden får disponeras. Huvudregeln bör vara att den inte får användas för annat än överföring till aktiekapitalet – som också utgör bundet eget kapital – eller för förlusttäckning.

Den föreslagna ordningen uppfyller direktivets krav och överens- stämmer nära med den som redan gäller vid uppskrivning. Reglerna om utdelningsbegränsning bör även i övrigt följa det som gäller efter upp- skrivning. Det innebär bl.a. att fonden för utvecklingsutgifter ska minsk- as allteftersom de aktiverade utgifterna skrivs av eller skrivs ner.

Det som nu har sagts gäller aktiebolag. Det finns också andra företags- former där lagen reglerar möjligheten att dela ut företagets medel, i första hand ekonomiska föreningar. Direktivet är visserligen inte tillämpligt på ekonomiska föreningar och det är därför inte nödvändigt att införa motsvarande bestämmelser för dem. Det är dock naturligt att i huvudsak samma utdelningsbegränsningar i detta avseende gäller för ekonomiska föreningar som för aktiebolag.

Som bl.a. Bokföringsnämnden och Skatteverket påpekar skiljer sig denna ordning för aktivering av utvecklingsutgifter från den som gäller för uppskrivningar i det avseendet att inte bara aktiebolag och ekono- miska föreningar ges möjlighet att aktivera utvecklingsutgifter. Det torde emellertid inte vara helt ovanligt att utvecklingsarbete, eget eller sådant som utförs i samarbete med någon annan, bedrivs i andra associations- former än de nu nämnda. Det finns därför anledning att inte låta reglerna om aktivering i detta avseende ansluta till reglerna om uppskrivning. Det torde inte heller finnas skäl att, som Sveriges advokatsamfund föreslår, ge utdelningsspärren ett vidare tillämpningsområde i syfte att hindra koncerninterna överlåtelser. Utvecklingsarbeten som förvärvas inom en koncern skapar inte något utdelningsutrymme på koncernnivå eftersom dessa interna transaktioner ska elimineras. På företagsnivå torde den aktiebolagsrättsliga försiktighetsregeln leda till att det inte kan anses försvarligt att dela ut det fria egna kapital som eventuellt redovisas till följd av ett förvärv av utvecklingsarbeten.

7.4	Avsättningar

Regeringens förslag: Avsättningar ska redovisas så att de motsvarar
den bästa uppskattningen av det belopp som kommer att krävas för att
reglera förpliktelsen.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se
betänkandet s. 266 f.).
Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har
inget att invända mot det.
Skälen för regeringens förslag: Bestämmelser om avsättningar finns i
3 kap. 9 och 10 §§ årsredovisningslagen. I 3 kap. 9 § sägs att som avsätt-		149

Prop. 2015/16:3 ningar ska redovisas sådana förpliktelser som är hänförliga till räken- skapsåret eller tidigare räkenskapsår och som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de ska infrias. I paragrafen sägs även att avskrivningar och nedskrivningar inte får redovisas som avsättningar. Enligt 3 kap. 10 § ska större företag i balansräkningen eller i not specificera större avsättningar som har tagits upp under posten Övriga avsättningar i balansräkningen. Bestämmelserna har utformats i överensstämmelse med artiklarna 20 och 42 i det fjärde bolagsrättsliga direktivet.

I det nya direktivet finns bestämmelser om avsättningar i artikel 12.12, i allt väsentligt motsvarande det som föreskrivs i det tidigare direktivet. Det nya direktivet innehåller emellertid inte något krav på specifikation av större avsättningar. I stället innehåller det nya direktivet en bestäm- melse av annat slag, nämligen en bestämmelse om att en avsättning ska motsvara den bästa uppskattningen av de utgifter som sannolikt kommer att uppstå eller, när det gäller en skuld, det belopp som krävs för att åter- betala denna skuld. Av punkten 22 i ingressen till direktivet framgår att uppskattningar av avsättningar ska baseras på en försiktig bedömning och en objektiv värdering, understödd av erfarenheter från liknande transaktioner samt, i vissa fall, även av bedömningar av externa experter. Materialet för bedömningen ska även inkludera sådant som har blivit tillgängligt efter räkenskapsårets utgång.

Flertalet av det nya direktivets bestämmelser om avsättningar är redan genomförda i svensk rätt och föranleder därför inte några ytterligare lag- stiftningsåtgärder. Bestämmelsen om att avsättningar ska motsvara den bästa uppskattningen av ett företags förpliktelser saknar emellertid tidigare motsvarighet i svensk rätt. Det torde sammanhänga med att det är svårt att formulera en bestämmelse som på en och samma gång är hel- täckande och konkret. Utmärkande för en avsättning är att dess storlek måste grundas på en uppskattning. I den kompletterande normgivningen har det etablerats principer kring beräkning av avsättningar. Enligt IAS 37 p. 36 ska en avsättning göras med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktel- sen vid rapportperiodens slut. Även i Bokföringsnämndens K3-regelverk finns en i sak överensstämmande definition (BFNAR 2012:1, p. 21.9). Värdet av att lagfästa det som anges i direktivet torde därför i och för sig vara begränsat. För att säkerställa ett korrekt genomförande av direktivet bör direktivbestämmelsen dock tas in i årsredovisningslagen.

7.5Uppställningsformerna för resultaträkningen

Regeringens förslag: Posterna Extraordinära intäkter och Extra- ordinära kostnader tas bort från uppställningsformerna för resultat- räkningen.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se betänkandet s. 268 f.).

Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

150

Skälen för regeringens förslag: De uppställningsformer för resultat- Prop. 2015/16:3 räkningen som tillämpas i svensk rätt framgår av bilagorna 2 och 3 till årsredovisningslagen. De är avsedda att motsvara de uppställningsformer

för resultaträkningen som återges i artiklarna 23 och 25 i det fjärde bolagsrättsliga direktivet.

I samband med att det fjärde bolagsrättsliga direktivet genomfördes i svensk rätt infördes ett krav på att extraordinära intäkter och extraordi- nära kostnader ska redovisas under särskilda poster i resultaträkningen. Med extraordinära intäkter och extraordinära kostnader avses, enligt 3 kap. 13 § årsredovisningslagen, intäkter och kostnader i annan verk- samhet än företagets normala verksamhet. Större företag ska dessutom specificera dessa extraordinära poster till storlek och art i en not. Extra- ordinära intäkter och kostnader ska i årsredovisningen redovisas var för sig och får inte kvittas mot varandra. Större företag ska även lämna upp- gift om hur den för räkenskapsåret redovisade inkomstskatten fördelar sig på ordinärt och extraordinärt resultat (5 kap. 17 §).

Bilagorna V och VI till det nya direktivet innehåller motsvarigheter till de båda uppställningsformer för resultaträkningen som tidigare har ge- nomförts i svensk rätt. Bestämmelserna överensstämmer i huvudsak med bestämmelserna i det fjärde bolagsrättsliga direktivet. I det nya direktivet har dock den tidigare åtskillnaden mellan normala och extraordinära poster i resultaträkningen utmönstrats. Dessa förändringar har gjorts för att motverka att onormala kostnadsposter presenteras som extraordinära och för att inte snedvrida uppgiften om total vinst efter skatt. Onormala intäktsposter har även kunnat presenteras som normala för att förstärka uppgiften om total vinst. Det nya direktivets två uppställningsformer för resultaträkningen innehåller därför inte några poster avseende extra- ordinära intäkter eller kostnader.

Mot denna bakgrund bör posterna Extraordinära intäkter och Extra- ordinära kostnader tas bort från årsredovisningslagens uppställnings- former för resultaträkningen. Likaså bör kravet på upplysning om hur den redovisade inkomstskatten fördelar sig på ordinärt och extraordinärt resultat utmönstras (se dock avsnitt 8.3 om ett nytt krav på upplysningar om exceptionella intäkter och kostnader). Detta får till följd att extra- ordinära intäkter och extraordinära kostnader ska redovisas som normala intäkter och kostnader i resultaträkningen.

8	Förenklade krav på tilläggsupplysningar
8.1	En mer enhetlig reglering

Regeringens förslag: Tilläggsupplysningar ska lämnas i noter. Noter
som avser enskilda poster ska läggas fram i samma ordning som i
balansräkningen eller resultaträkningen.
Kraven på notupplysningar samlas i 5 kap. årsredovisningslagen.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se
betänkandet s. 276 f.).		151

Prop. 2015/16:3

152

Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har inget att invända mot dem.

Skälen för regeringens förslag

Tilläggsupplysningar ska lämnas som noter

Enligt årsredovisningslagen ska företagen komplettera uppgifterna i balans- och resultaträkningarna med vissa ytterligare upplysningar. I 3 och 4 kap. finns t.ex. krav på upplysningar om större periodiseringsposter (3 kap. 8 §), om den skattemässiga behandlingen av uppskrivningsbelopp (4 kap. 6 § andra stycket) och om väsentliga avvikelser mellan lagrets anskaffningsvärde och verkligt värde (4 kap. 11 § andra stycket). I 5 kap. finns enbart krav på olika slag av tilläggsupplysningar. Som huvudregel ska dessa lämnas i noter. Om det är förenligt med lagens krav på över- skådlighet, får dock upplysningarna i stället lämnas i balans- och resultat- räkningarna (5 kap. 1 §). Bakgrunden till bestämmelserna finns framför allt i det fjärde bolagsrättsliga direktivet.

Enligt det nya direktivet ska tilläggsupplysningarna lämnas i noter, se artiklarna 16–18. Årsredovisningslagen bör anpassas till detta. I några fall bör det dock räcka att lämna tilläggsinformationen i balansräkningen. Ett är det i avsnitt 7.1 berörda fallet att det ska upplysas om att en till- gång eller skuld tas upp i fler än en post, exempelvis när en skuldpost i balansräkningen fördelar sig på en långfristig respektive kortfristig del. Denna information bör kunna lämnas antingen i balansräkningen eller i en not. Det är en praktisk ordning som ofta används i dag. Artikel 11 i direktivet, som lämnar utrymme för avvikande uppställning på grundval av åtskillnad mellan långfristiga och kortfristiga poster, får anses medge att denna metod används även i fortsättningen.

Vidare bör större företags upplysningar om större periodiseringsposter och större avsättningar tills vidare kunna lämnas antingen i not eller i balansräkningen.

Noternas ordningsföljd

Enligt artikel 15 i direktivet ska noter läggas fram i den ordning i vilken posterna redovisas i balans- och resultaträkningarna. Bestämmelsen saknar motsvarighet i det fjärde bolagsrättsliga direktivet och har inte motiverats närmare.

Direktivbestämmelsen har ingen uttrycklig motsvarighet i årsredovis- ningslagen. Det enda som sägs om sättet för att lämna notupplysningar är att hänvisning ska göras vid de poster i balansräkningen eller resultat- räkningen som noterna hänvisar till (se 5 kap. 1 §). Att presentationen ska följa de motsvarande posternas ordning torde i och för sig följa av allmänna principer för upprättande av balans- och resultaträkningar. Ett korrekt genomförande av direktivet får dock anses kräva att detta kommer till uttryck i lagen.

Differentierade krav på upplysningar i noter

En av de principiellt viktigaste bestämmelserna i det nya direktivet finns i artikel 16. Där sägs att medlemsstaterna inte får kräva upplysningar från små företag utöver vad som krävs eller tillåts enligt artikeln. För krav på

upplysningar i noter gäller alltså s.k. full harmonisering för små företag. Prop. 2015/16:3 Bestämmelsen har i punkten 23 i ingressen motiverats med att användar-

na vanligtvis har ett begränsat behov av tilläggsupplysningar från små företag och att det kan vara kostsamt för dessa att sammanställa tilläggs- upplysningar.

Som framgår av det följande innebär ett antal av bestämmelserna i artiklarna 16–18 förändringar som nödvändiggör motsvarande ändringar i årsredovisningslagen. Till betydande del innebär det nya direktivet dock inte någon materiell förändring vad gäller arten och innebörden av upp- lysningskraven. Den största förändringen är i stället den differentiering som har skett av de krav som kan ställas på de olika kategorierna av före- tag.

Små företag har undantagits från en del av kraven. I andra fall får medlemsstaterna välja om kraven ska vara tillämpliga på små företag. I några fall innebär dock den nya regleringen att även små företag måste lämna upplysningar som det enligt det tidigare direktivet har funnits utrymme att undanta dem från.

Medlemsstaterna är oförhindrade att kräva att medelstora företag upp- fyller även de krav som annars gäller enbart för stora företag och företag av allmänt intresse. Det finns inte heller något hinder för medlemsstater- na att kräva att dessa kategorier av företag lämnar tilläggsupplysningar av andra slag än de som anges i direktivet (se artikel 4.5).

Kraven på notupplysningar ska hållas samlade

Direktivets reglering av var tilläggsupplysningar ska redovisas och vilka krav som får ställas på de olika kategorierna av företag är tydligare och mer konsekvent än i de tidigare direktiven. Det finns anledning att om- arbeta strukturen i årsredovisningslagens krav på tilläggsupplysningar så att den knyter närmare an till den direktivet har. Det blir på så sätt mera lättläst och överskådligt vad som gäller. Kraven på de upplysningar som måste lämnas i noter bör samlas i ett kapitel. I kapitlet bör göras en tydlig åtskillnad mellan de upplysningskrav som gäller samtliga företag och sådana upplysningskrav som gäller enbart för större företag. En lämplig ordning är att ange de upplysningskrav som gäller samtliga företag i början av kapitlet och därefter sammanhållet de ytterligare krav som gäller större företag.

8.2Färre noter för mindre företag

Regeringens förslag: Mindre företag ska i fortsättningen inte vara skyldiga att lämna upplysningar om

–finansiella instrument och finansiella anläggningstillgångar som inte värderas till verkligt värde,

–ränta som har räknats in i anskaffningsvärdet för en anläggningstillgång,

–vinstandelsbevis, konvertibla skuldebrev, optioner och liknande rättigheter,

–de egna aktiernas fördelning på olika aktieslag,

–löner och andra ersättningar till personal och ledande befattnings-

havare,	153

Prop. 2015/16:3

154

–dotterföretag,

–långfristiga skulder post för post och vilka skulder som säkerheter har ställts för,

–säkerheter uppdelade på sådana som har ställts till förmån för före- taget självt och sådana som har ställts till förmån för koncernföretag m.fl.,

–lån till ledande befattningshavare i ett koncernföretag eller lån som har lämnats med särskilt tillstånd, och

–fördelningen av de anställda på kvinnor och män och på olika länder.

Möjligheten att avstå från vissa notupplysningar när balans- räkningen upprättas i förkortad form tas bort.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se betänkandet s. 286 f.). Utredningen föreslår dock att mindre företag inte ska vara skyldiga att lämna några upplysningar om ekonomiska arrange- mang som inte redovisas i balansräkningen.

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker för- slagen eller har inget att invända mot dem. TCO förordar att nuvarande krav för mindre företag på upplysningar om ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen behålls.

Skälen för regeringens förslag

Finansiella instrument, aktieslag och lönekostnader

Det nya redovisningsdirektivet innehåller en fullständig reglering av vilka notupplysningar små företag ska lämna. Det finns inte någon möjlighet att ha ytterligare upplysningskrav på nationell nivå. I den utsträckning som svensk rätt i dag går längre än direktivets krav måste justeringar göras.

I 5 kap. 4 b § årsredovisningslagen finns krav på upplysningar om finansiella instrument som inte värderas till verkligt värde och om finan- siella anläggningstillgångar som får värderas till verkligt värde men värderas högre. Kraven måste enligt direktivet begränsas till större före- tag (jfr artikel 17.1 c). Detsamma gäller kraven på upplysningar i 5 kap. 13 § om vinstandelsbevis, konvertibla skuldebrev, optioner och liknande rättigheter (jfr artikel 17.1 j) och i 5 kap. 14 § om aktiekapitalets fördel- ning på olika aktieslag (jfr artikel 17.1 i).

I 5 kap. 19 § finns krav på upplysningar om lönekostnader och sociala kostnader, inklusive pensionskostnader, som gäller för samtliga företag. I 5 kap. 20–25 §§ ställs krav på större företag och på mindre företag som är publika aktiebolag att lämna upplysningar om löner och andra ersätt- ningar till ledande befattningshavare med flera. Kraven på sådana upp- lysningar får enligt direktivet inte riktas mot små företag. Mindre företag måste därför undantas från dem.

Aktiverad ränta

Av 4 kap. 3 § fjärde stycket årsredovisningslagen framgår att ränta på kapital som har lånats för att finansiera tillverkningen av en anläggnings- tillgång i viss utsträckning får räknas in i anskaffningsvärdet för till- gången. Om så sker, ska en upplysning om detta lämnas i not. Bestäm-

melserna har sin grund i artiklarna 15.3 a och 35.4 i det fjärde bolags- rättsliga direktivet.

I det nya direktivet gäller motsvarande krav på notupplysning i fråga om medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse (artikel 17.1 a). Medlemsstaterna får dock kräva att även små företag ska lämna upplysningarna (artikel 16.2). Det har inte förts fram några skäl i lagstift- ningsärendet för att ställa dessa krav på mindre företag, som därför bör undantas från dem.

Dotter- och moderföretag

I årsredovisningslagen finns ett antal upplysningskrav som tar sikte på koncernföretag eller på vissa andra företag. Av 5 kap. 8 § framgår att om företaget äger eller genom annan innehar andelar i ett dotterföretag eller ett intresseföretag, ska det lämna vissa uppgifter om det andra företaget. Kravet gäller också om företaget äger eller innehar en kapitalandel på minst 20 procent i ett annat företag.

Ett företag som är dotterföretag ska enligt 5 kap. 26 § lämna uppgift om bl.a. namn, organisationsnummer och säte för de moderföretag som upprättar koncernredovisning för den största och minsta koncern som företaget ingår i som dotterföretag.

Upplysningskraven motsvarar närmast artiklarna 17.1 g, k, l, m och n och 17.2 i det nya direktivet. De får dock inte ställas på små företag, med undantag av kravet på uppgifter om det moderföretag som upprättar koncernredovisning för den minsta koncern som företaget ingår i som dotterföretag.

De svenska bestämmelserna behöver anpassas till direktivets krav. Mindre företag måste undantas från upplysningskraven, med nämnt undantag. Uppgifterna om koncerntillhörighet får anses ha ett så stort informationsvärde att mindre företag även i fortsättningen bör lämna upplysning om moderföretaget i den minsta koncern det ingår i.

Långfristiga skulder och ställda säkerheter

Enligt 5 kap. 10 § andra och tredje styckena och 11 § första stycket års- redovisningslagen ska det i balansräkningen för fordrings- och skuldposter lämnas upplysning om den del som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen och om omfattningen av eventuellt ställda säkerheter med uppgift om deras art och form. Bestämmelserna genomför artikel 43.1.6 i det fjärde bolagsrättsliga direktivet.

Det nya direktivet ställer motsvarande krav (artikel 16.1 g). Kravet på att uppgifterna ska anges särskilt för varje skuldpost saknar dock mot- svarighet. Det ska vara tillräckligt att lämna upplysning i not om summan av företagets skulder med en kvarstående löptid på mer än fem år och om summan av de skulder som företaget har ställt säkerhet för, med uppgift om säkerhetens art och form.

Kravet på att mindre företag ska upplysa om ställda säkerheter post för post är inte förenligt med direktivet. Årsredovisningslagen behöver där- för ändras i detta avseende. Något hinder mot att behålla kravet beträf- fande större företag finns däremot inte. Eftersom informationen bedöms vara av särskilt värde för större företags intressenter bör kravet behållas för dessa företag.

Prop. 2015/16:3

155

Prop. 2015/16:3

156

Säkerheter till förmån för koncernföretag m.fl.

Enligt 5 kap. 11 § andra stycket årsredovisningslagen ska ett företag, om det har ställt säkerhet till förmån för koncernföretag, lämna en särskild upplysning om detta. Det nya direktivet innehåller ett motsvarande upp- lysningskrav men kräver också att upplysningar lämnas om säkerheter som har ställts till förmån för intresseföretag (artikel 16.1 d). Lagen bör anpassas till detta. Upplysningskravet bör gälla även säkerheter som har ställts till förmån för gemensamt styrda företag som det rapporterande företaget är samägare i.

Direktivet ger inte utrymme för att kräva att små företag delar upp ställda säkerheter på säkerheter till förmån för företaget och övriga säker- heter. Kravet behöver därför tas bort. Från analyssynpunkt finns det emellertid goda skäl att ha tillgång till denna information. Direktivet hindrar inte att det i nationell lagstiftning ställs upp ett krav på att andra än små företag gör en uppdelning. Ett krav på en specifikation av detta slag bör därför behållas för större företag.

Lån m.m. till ledande befattningshavare

Enligt 5 kap. 12 § årsredovisningslagen ska ett företag som lämnat lån till ledande befattningshavare i företaget eller i ett koncernföretag upplysa om detta. Detsamma gäller om företaget har ställt pant eller annan säkerhet eller ingått ansvarsförbindelse för en sådan befattningshavare. Motsvarande gäller också när ett aktiebolag har lämnat lån till eller ställt säkerhet till förmån för någon annan med stöd av tillstånd enligt 21§ kap. 8 § aktiebolagslagen. Direktivet tillåter endast att kraven mot små företag avser lån m.m. till en styrelseledamot, en verkställande direktör eller en motsvarande befattningshavare i det egna företaget (artikel 16.1 e). Års- redovisningslagen måste därför ändras så att den inte kräver mer än det av mindre företag.

Medelantalet anställda och fördelningen mellan kvinnor och män

Det nya direktivet påverkar inte möjligheten att kräva att samtliga företag lämnar uppgift om medelantalet anställda (jfr 5 kap. 18 §). Mindre före- tag måste dock undantas från de nuvarande kraven på att ange fördel- ningen mellan kvinnor och män och att specificera medelantalet och könsfördelningen för varje land företaget har anställda i.

Direktivet hindrar inte att årsredovisningslagens krav i 5 kap. 18 b § på upplysningar om fördelningen mellan kvinnor och män bland ledande befattningshavare i företaget kvarstår. Även i denna del måste emellertid tillämpningsområdet för kravet begränsas så att kravet träffar endast andra företag än mindre företag.

Noter till förkortad balansräkning

Enligt det fjärde bolagsrättsliga direktivet fanns en möjlighet att före- skriva att ett företag kan lämna vissa slag av tilläggsupplysningar i sam- mandrag om det upprättar balansräkningen i förkortad form (artikel 44). Denna möjlighet har i svensk rätt utnyttjats i fallet när mindre företag upprättar förkortad balansräkning.

Det nya direktivet saknar en motsvarighet till denna reglering och de Prop. 2015/16:3 särskilda bestämmelserna om upplysningar i sammandrag måste därför

tas bort.

Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen

I materiellt hänseende är svensk rätt förenlig med det som sägs i artikel 17.1 p i det nya direktivet om upplysningar om ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen (jfr 5 kap. 11 a §). Små företag får åläggas att lämna upplysningarna, om kravet är begränsat till inrikt- ningen på och det kommersiella syftet med arrangemangen (artikel 16.2). Som TCO förordar bör årsredovisningslagens krav på sådana upplys- ningar från mindre företag behållas. Vad som krävs är endast information när riskerna eller fördelarna med arrangemangen är betydande och uppgifterna är nödvändiga för att bedöma företagets ställning. Kravet bedöms nödvändigt för att tillgodose ett berättigat behov av information till olika intressenter.

8.3Nya och ändrade krav på noter

Regeringens förslag: För samtliga företag införs nya eller ändrade krav på att lämna upplysningar om

–förändringar i uppskrivningsfonden och i fonden för verkligt värde,

–sådana lån till ledande befattningshavare som har skrivits av eller inte krävts in,

–summan av företagets eventualförpliktelser,

–säkerheter, garantier och ekonomiska åtaganden till förmån för intresseföretag och gemensamt styrda företag,

–väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut, och

–exceptionella intäkter och kostnader.

För större företag ändras kraven på att lämna upplysningar om

–räntebeloppets storlek om ränta har aktiverats vid beräkningen av anskaffningsvärdet för en tillgång,

–värdejusteringar som har skett uteslutande av skatteskäl,

–egna aktiers kvotvärde,

–uppskjuten skatt, och

–disposition av vinst eller förlust.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se betänkandet s. 290 f.). Utredningen föreslår dock att begreppet ansvars- förbindelser behålls.

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker för- slagen eller har inget att invända mot dem. Bokföringsnämnden anser att lagen i stället för att tala om ansvarsförbindelser bör tala om garantier och ekonomiska åtaganden. Nämnden, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF och FAR, anser också att kravet på upplysningar om vinst- eller förlustdispositioner ska begränsas till aktiebolag och ekonomiska föreningar. Finansinspektionen invänder mot förslaget att företagen ska

157

Prop. 2015/16:3 lämna upplysningar om egna aktiers kvotvärde och anser även att före- tagen alltid ska lämna upplysningar om förändringar i eget kapital.

Skälen för regeringens förslag

Förändringar i uppskrivningsfonden och fonden för verkligt värde

Bestämmelser om tilläggsupplysningar om förändringar och behandling av medel i uppskrivningsfonden finns i svensk rätt i 4 kap. 6 § och 5 kap. 5 § årsredovisningslagen (jfr även 5 kap. 3 § första stycket 6 och 9 om uppskrivningar). Av 5 kap. 5 § framgår att om storleken på fonden har ändrats under räkenskapsåret, ska uppgift lämnas om dels fondens storlek vid räkenskapsårets början och slut, dels belopp som har satts av till fonden under räkenskapsåret, dels belopp som har överförts från fonden eller på annat sätt tagits i anspråk med uppgift om hur beloppet har använts.

Bestämmelserna uppfyller i huvudsak direktivets krav på upplysningar om förändringar i uppskrivningsfonden (artikel 16.1 b). Direktivet förut- sätter dock att uppgifterna ska sammanställas i en tabell. Direktivet har också ett krav på att företaget ska ange det värde som skulle ha redo- visats om tillgången inte hade skrivits upp, dvs. anskaffningsvärdet med avdrag för avskrivningar och nedskrivningar. Årsredovisningslagens krav bör ändras så att de överensstämmer med detta.

Bestämmelsen i 5 kap. 5 § årsredovisningslagen avser även upplys- ningar om förändringar av storleken på fonden för verkligt värde. Ett motsvarande krav finns i det nya direktivet (artikel 16.1 c). Även i denna del förutsätter direktivet att upplysningarna sammanställs i en tabell, vilket föranleder motsvarande justering i årsredovisningslagen.

Lån till ledande befattningshavare

I 5 kap. 12 § årsredovisningslagen sägs att om ett företag har lämnat lån till en styrelseledamot, en verkställande direktör eller en motsvarande befattningshavare i företaget eller i ett annat koncernföretag, ska det lämnas upplysning om detta. Detsamma gäller om företaget har ställt pant eller annan säkerhet eller har ingått ansvarsförbindelse till förmån för en sådan befattningshavare. Det ska lämnas upplysning om bl.a. ränta och belopp som har återbetalats under räkenskapsåret. Av paragrafen framgår att ett aktiebolag även måste lämna upplysning om lån som har lämnats med stöd av tillstånd enligt 21 kap. 8 § aktiebolagslagen. Bestämmelserna har delvis sin grund i artikel 43.1.13 i det fjärde bolags- rättsliga direktivet. Kraven på upplysningar om lån till befattningshavare i koncernföretag och om lån med stöd av tillstånd saknar motsvarighet i det nya direktivet.

Det nya direktivet kräver samma upplysningar som det äldre direktivet, men även upplysningar om avskrivna eller undantagna lånebelopp (artikel 16.1 e). Det som avses med undantagna lånebelopp får anses vara att ett företag ska lämna upplysning om sådana lånebelopp som det av en eller annan anledning har avstått från att kräva tillbaka. Ett sådant upp- lysningskrav behöver läggas till i årsredovisningslagen.

158

Eventualförpliktelser

Som nämns i avsnitt 7.1 tas möjligheten att redovisa ansvarsförbindelser inom linjen bort. Enligt det nya direktivet ska i stället upplysningar om ekonomiska åtaganden, garantier eller eventuella förpliktelser som inte tas upp i balansräkningen lämnas i not. Det anges inte vad som närmare avses. I den internationella redovisningsstandarden IAS 37 förekommer det motsvarande begreppet eventualförpliktelser. Standarden skiljer mellan skulder och avsättningar å ena sidan och eventualförpliktelser å andra sidan. Skulder och avsättningar ska redovisas i balansräkningen, medan eventualförpliktelser ska redovisas i not.

Årsredovisningslagen talar inte om eventualförpliktelser utan om ansvarsförbindelser (se 3 kap. 1 §). I den kompletterande normgivningen jämställs dock i huvudsak de båda begreppen. Av gällande råd och rekommendationer framgår att redovisning av ansvarsförbindelser i huvudsak kan göras i enlighet med det som föreskrivs i IAS 37 beträf- fande eventualförpliktelser (se Rådet för finansiell rapporterings rekom- mendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer). Detta talar för att begreppet ansvarsförbindelser skulle kunna behållas i årsredovisnings- lagen och att kopplingen mellan begreppen även fortsättningsvis skulle kunna åstadkommas inom ramen för den kompletterande normgivningen. Det framstår dock av tydlighetsskäl som lämpligare att i detta fall sam- manfatta de åtaganden och andra förpliktelser som nämns i artikel 16.1 d med den redan inarbetade termen eventualförpliktelser.

I enlighet med det som sägs såväl i direktivet som i IAS 37 bör upp- lysningskravet avse endast sådana förpliktelser som inte redovisas i balansräkningen. Enligt direktivet behöver upplysningar endast lämnas om summan av förpliktelserna. Det svenska upplysningskravet bör be- gränsas på motsvarande sätt. Innebörden av upplysningskravet behandlas närmare i författningskommentaren.

Enligt direktivet ska det lämnas särskilda upplysningar om pensions- förpliktelser som inte tas upp i balansräkningen. Detta saknar relevans för svenska förhållanden, eftersom en tillämpning av god redovisnings- sed, sådan den kommer till uttryck i bl.a. K2- och K3-regelverken, torde leda till att pensionsåtaganden alltid redovisas som antingen en avsätt- ning eller en skuld. Något sådant notupplysningskrav behöver alltså inte införas.

Ekonomiska åtaganden till förmån för koncernföretag m.fl.

Enligt 5 kap. 11 § årsredovisningslagen ska ett företag också lämna en särskild upplysning om det har ställt säkerhet eller ingått en ansvars- förbindelse till förmån för ett koncernföretag. I lagen bör termen ansvars- förbindelse, som Bokföringsnämnden föreslår, i detta fall bytas till en ordalydelse som knyter närmare an till direktivets. Upplysningarna bör därför anges avse garantier och andra ekonomiska åtaganden. Det innebär ingen ändring i sak. Upplysningskravet måste vidare anpassas till det nya direktivet på så sätt att det också gäller åtaganden till förmån för intresseföretag och gemensamt styrda företag som det rapporterande företaget är samägare i (artikel 16.1 d).

Prop. 2015/16:3

159

Prop. 2015/16:3

160

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut

Upplysningar om händelser av väsentlig betydelse för företaget som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut ska redovisas i förvalt- ningsberättelsen (se 6 kap. 1 § andra stycket 2 årsredovisningslagen).

Enligt artikel 17.1 q i direktivet ska medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse lämna upplysningar om arten och den eko- nomiska effekten av väsentliga händelser som inträffar efter balansdagen och som inte återspeglas i resultaträkningen eller balansräkningen. Upp- lysningarna ska lämnas i not. Medlemsstaterna får ställa samma krav även på små företag (artikel 16.2).

Årsredovisningslagen måste ändras i enlighet vad direktivet kräver. Upplysningarna ska alltså lämnas i not och ska avse arten och den eko- nomiska effekten av händelserna.

Med hänsyn till den stora praktiska betydelse som upplysningar av detta slag kan ha bör upplysningsskyldigheten gälla samtliga företag som omfattas av årsredovisningslagen.

Frågan om upplysningar om väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut behandlas ytterligare i avsnitt 10.1.

Exceptionella intäkter och kostnader

Det nya direktivet tillåter inte att extraordinära intäkter och kostnader redovisas som särskilda poster (se avsnitt 7.5). I stället ska företagen lämna notupplysningar om beloppet och arten av enskilda intäkter eller kostnader som är exceptionella i fråga om storlek eller förekomst (artikel 16.1 f). Direktivet ger inga närmare riktlinjer för hur detta upplysnings- krav ska tolkas. Ett korrekt genomförande av direktivet förutsätter att ett notupplysningskrav av detta slag införs i årsredovisningslagen.

Storleken på aktiverad ränta

Som berörs i avsnitt 8.2 framgår det redan i dag av 4 kap. 3 § fjärde stycket årsredovisningslagen att, om ränta har räknats in i anskaffnings- värdet för en anläggningstillgång, det ska lämnas en notupplysning om detta. Enligt det nya direktivet ska det också krävas en upplysning om storleken på det aktiverade räntebeloppet (artikel 17.1 a). Bestämmelsen i årsredovisningslagen bör ändras i enlighet med direktivets krav.

Värdejusteringar på grund av skatteskäl

Enligt artikel 17.1 b i det nya direktivet ska upplysningar lämnas om de värdejusteringar som har gjorts uteslutande av skatteskäl beträffande anläggnings- och omsättningstillgångar. Enligt det nya direktivet får detta upplysningskrav inte ställas på små företag.

Bestämmelsen motsvaras i svensk rätt av 5 kap. 3 § tredje stycket årsredovisningslagen. Där anges att till den del en anläggningstillgång har skrivits av eller skrivits ned uteslutande av skatteskäl, ska upplysning lämnas om avskrivningens eller nedskrivningens storlek. Denna bestäm- melse behöver justeras så att den även tar sikte på uppskrivningar.

Någon liknande bestämmelse som tar sikte på omsättningstillgångar finns inte i årsredovisningslagen. Enligt lagen ska omsättningstillgångar, förutom sådana finansiella instrument som värderas till verkligt värde,

värderas enligt den s.k. lägsta värdets princip, dvs. tillgången ska tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balans- dagen (4 kap. 9 §). Det finns inte någon generell möjlighet att värdera omsättningstillgångar över anskaffningsvärdet. Undantag från det lägsta värdets princip har visserligen gjorts i fråga om pågående arbeten, till- gångar som får tas upp till bestämd mängd och fast värde och andelar i intresseföretag som redovisas som omsättningstillgångar enligt kapital- andelsmetoden. En värdering enligt dessa regler görs dock inte av skatteskäl.

Årsredovisningslagen innehåller överhuvudtaget inte några bestäm- melser som tillåter under- eller övervärdering av skatteskäl. Det talar för att direktivbestämmelsen saknar relevans för svenskt vidkommande såvitt gäller omsättningstillgångar. Det framstår emellertid som något oklart om god redovisningssed utesluter skattepåverkade värderingar. I synnerhet gäller det sådana värderingar som godtas inom skatterätten, däribland lagervärderingar enligt de särskilda bestämmelserna i 17 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).

För att säkerställa att svensk rätt står i överensstämmelse med direk- tivet bör bestämmelserna i årsredovisningslagen anpassas till direktiv- bestämmelsen. Tillämpningsområdet för dessa bestämmelser måste dock begränsas till större företag.

Aktiekapitalet

Enligt artikel 17.1 h i det nya direktivet ska det lämnas uppgift om antal och nominellt värde eller, i frånvaro av sådant värde, det bokförda parivärdet för de aktier som har tecknats under räkenskapsåret inom ramen för det ”godkända” kapitalet. I artikel 17.1 i sägs att om det finns mer än ett aktieslag, ska uppgifterna lämnas för varje aktieslag. Kravet överensstämmer med det som gäller sedan tidigare, men små företag undantas från upplysningsskyldigheten. Uttrycket det godkända kapitalet torde ta sikte på den i bl.a. Storbritannien gällande ordningen att ett aktiebolag kan ha ett i bolagsordningen angivet och hos registrerings- myndigheten antecknat godkänt kapital som är större än det samman- lagda värdet av de aktier som har tecknats. Med parivärde avses det som i svensk aktiebolagsrätt utgör kvotvärde.

Lagen saknar krav på uppgift om aktiernas värde. Det har ansetts vara så enkelt att beräkna värdet att den informationen inte behövs. Som Finansinspektionen påpekar gäller det argumentet fortfarande. Det går dock enligt regeringens mening inte att bortse från direktivets mycket tydliga anvisning. I lagen bör därför tas in ett krav på upplysning om aktiernas kvotvärde.

Uppskjuten skatt

I artikel 17.1 f i det nya direktivet föreskrivs att medelstora företag, stora företag och företag av allmänt intresse, för det fall uppskjuten skatt redovisas i balansräkningen, ska upplysa om uppskjutna skattebelopp i slutet av räkenskapsåret, och förändringarna i denna post under räkenskapsåret.

De skatteförpliktelser som behandlas i de närmast motsvarande be- stämmelserna i 5 kap. 16 § årsredovisningslagen är helt eller delvis av

Prop. 2015/16:3

161

Prop. 2015/16:3 annat slag. De avser endast sådan uppskjuten skatt (latent skatt) som inte har redovisats i balansräkningen. Det är därför nödvändigt att ändra lagen så att den motsvarar direktivets krav. Upplysningskravet bör endast avse de uppskjutna skatter som faktiskt redovisas. Det innebär bl.a. att före- taget inte behöver upplysa om sådana skatteförpliktelser som har skjutits upp genom avsättning till obeskattade reserver.

Det bör överlämnas till den kompletterande normgivningen att preci- sera innebörden i upplysningskravet.

Det är varken möjligt eller lämpligt att utsträcka upplysningskravet till mindre företag.

Disposition av vinst eller förlust

Enligt 6 kap. 2 § årsredovisningslagen ska förvaltningsberättelsen för ett aktiebolag eller en ekonomisk förening innehålla förslag till disposition av bolagets eller föreningens vinst eller förlust. Det nya direktivet kräver att sådan information lämnas i noterna (artikel 17.1 o). Kravet får inte tillämpas på små företag. Årsredovisningslagen måste anpassas till denna ändring. Ändringen innebär att notupplysningen måste lämnas av större aktiebolag, men även av de större handelsbolag som omfattas av direk- tivet. Intresset av en enhetlig reglering medför att kravet i årsredovis- ningslagen bör omfatta samtliga större handelsbolag. I praktiken torde mycket få handelsbolag beröras av kravet. Direktivet är inte tillämpligt på ekonomiska föreningar. Det är dock lämpligt att låta dem följa samma regler.

En särskild fråga är om det är möjligt att samtidigt behålla kravet på att förvaltningsberättelsen ska innehålla uppgift om förslag till vinst- eller förlustdispositioner. Detta skulle vara en praktisk ordning, eftersom aktiebolagslagen förutsätter att årsstämman när den beslutar om vinst- eller förlustdispositioner har tillgång till såväl årsredovisningen som ett av styrelsen lämnat förslag. Frågan behandlas i avsnitt 10.1.

	9	Koncernredovisning
	9.1	Skyldigheten att upprätta koncernredovisning

	Regeringens förslag: I årsredovisningslagen klargörs att ett moder-
	företag inte behöver upprätta någon koncernredovisning om företaget
	och samtliga dess dotterföretag omfattas av en koncernredovisning
	som upprättas av ett överordnat moderföretag enligt en standard som
	har antagits av EU med stöd av IAS-förordningen eller förklarats vara
	likvärdig.
	Moderföretag i mindre koncerner ska inte vara skyldiga att upprätta
	koncernredovisning.

	Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag
	(se betänkandet s. 355 f.) men har en annan teknisk utformning.
	Remissinstanserna: Tillstyrker förslagen eller har inget att invända
162	mot dem.

Skälen för regeringens förslag

Upprättande av koncernredovisning

Ett moderföretag ska för varje räkenskapsår upprätta en koncern- redovisning (7 kap. 1 § årsredovisningslagen). En koncernredovisning kan beskrivas som en årsredovisning som avser samtliga företag inom en koncern och som redovisar dessa som om de utgjorde ett enda företag. I koncernbalansräkningen sammanställs samtliga koncernföretags till- gångar, avsättningar och skulder. I koncernresultaträkningen samman- ställs koncernföretagens intäkter och kostnader. Tilläggsupplysningar, förvaltningsberättelse och kassaflödesanalys upprättas på motsvarande sätt som i en årsredovisning.

Det sjunde bolagsrättsliga direktivets regler om koncernredovisning har arbetats in i redovisningsdirektivet. Bestämmelserna har fått en annan utformning eftersom de är inriktade på sådant som skiljer sig från det som gäller för årsredovisningen. Kraven på koncernredovisning är i allt väsentligt oförändrade. I några avseenden finns det dock skillnader som föranleder ändringar i svensk lag.

Undantag för moderföretag i underkoncerner

Av 7 kap. 2 § årsredovisningslagen framgår att ett moderföretag som är ett dotterföretag inte behöver upprätta någon koncernredovisning om företaget och dess samtliga dotterföretag omfattas av en koncernredovis- ning som upprättas av ett överordnat moderföretag. Förutsättningarna är bl.a. att det överordnade moderföretagets koncernredovisning har upp- rättats och reviderats enligt lagstiftning som har tillkommit i enlighet med det sjunde bolagsrättsliga direktivet eller på likvärdigt sätt. Av förarbetena framgår att vad som utgör ett likvärdigt sätt får bedömas från fall till fall, men att undantaget framför allt är avsett att kunna utnyttjas om det överordnade moderföretaget upprättar sin koncernredovisning enligt IAS/IFRS (se prop. 2005/06:116 s. 98 och 141 f.).

Undantaget återspeglar tvingande regler i det sjunde bolagsrättsliga direktivet. I det nya direktivet finns motsvarande bestämmelser, men de är inte tvingande för medlemsstaterna. I lagstiftningsärendet har inte framkommit några skäl att avskaffa detta undantag. Däremot behöver det anpassas till det nya direktivet. Referensen till det tidigare direktivet ska ersättas med en referens till det nya. Vidare finns det skäl att i likhet med det nya direktivet tydligare beskriva de fall där en koncernredovisning anses följa redovisningsprinciper som är likvärdiga med direktivets. I lik- het med direktivet bör lagtexten uttryckligen hänvisa till internationella redovisningsstandarder som har antagits enligt IAS-förordningen. Direk- tivet hänvisar också till redovisningsstandarder som av kommissionen fastställts som likvärdiga med av EU antagna IFRS-standarder. Detta ska ses mot bakgrund av artikel 23 i direktiv 2004/109/EG, som medger att tredjelandsemittenter undantas från kravet att upprätta koncernredovis- ning enligt IFRS-standarder som antagits i unionen om likvärdiga krav föreskrivs enligt i det landet allmänt accepterade redovisningsprinciper. För att fastställa om det tredje landets allmänt accepterade redovisnings- principer är i överensstämmelse med antagna IFRS-standarder har be- greppet likvärdighet definierats i kommissionens förordning (EG) nr 1569/2007 och en särskild bedömningsmekanism har inrättats. Kommis-

Prop. 2015/16:3

163

Prop. 2015/16:3

164

sionen har fastställt att de allmänt accepterade redovisningsprinciperna i Japan, USA, Kina, Kanada och Sydkorea är likvärdiga med av EU antagna IAS/IFRS. Den nu behandlade undantagsmöjligheten kan också beskrivas så att medlemsstaterna får undanta moderföretag som är dotterföretag till ett moderföretag som inte lyder under någon medlems- stats lagstiftning från koncernredovisningskravet, om det överordnade moderföretaget upprättar koncernredovisning i enlighet med av kommis- sionen godkända allmänt accepterade redovisningsprinciper i de nämnda länderna.

I svensk lag bör motsvarande precisering av undantaget göras.

Det bedöms med dessa preciseringar inte längre finnas ett praktiskt behov av att i undantagsregeln ha en generell hänvisning till fall då koncernredovisning har skett på ett med direktivet likvärdigt sätt.

Undantag för moderföretag i mindre koncerner

I årsredovisningslagen kategoriseras koncerner som antingen mindre eller större koncerner. Enligt 7 kap. 3 § behöver moderföretag i mindre koncerner inte upprätta koncernredovisning. Bestämmelsen följer av artikel 6.1 i det sjunde bolagsrättsliga direktivet. Den artikeln möjliggör för medlemsstaterna att undanta även moderföretag i koncerner som, med redovisningsdirektivets terminologi, är medelstora koncerner från skyldigheten att upprätta koncernredovisning. Sådana koncerner är enligt gällande svensk rätt större koncerner och omfattas alltså inte av undan- taget i 7 kap. 3 §.

I artikel 23.1 i det nya direktivet finns en tvingande bestämmelse om att små koncerner ska undantas från skyldigheten att upprätta koncern- redovisning. Undantaget ska inte gälla koncerner där något eller några av koncernföretagen är företag av allmänt intresse.

Bestämmelsen föranleder den ändringen i lagen att sådana koncerner där något av dotterföretagen faller inom tillämpningsområdet för lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen om årsredovisning i försäkringsföretag ska anses som större koncerner. I dessa fall måste en koncernredovisning upprättas oavsett koncernens faktiska storlek. Förekomsten av ett noterat koncernföretag innebär redan i dag att koncernen ska anses vara en större koncern. Ett moderföretag som följer någon av de särskilda årsredovisningslagarna för finansiella företag upprättar redan enligt gällande regler koncernredovisning.

Ytterligare undantag från skyldigheten att upprätta koncernredovisning

I 7 kap. 5 § finns bestämmelser om vilka dotterföretag som ska omfattas av koncernredovisningen. Huvudregeln är att samtliga dotterföretag ska omfattas, men bestämmelserna medger att vissa dotterföretag undantas. Enligt paragrafens andra stycke behöver dotterföretag som är av ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild inte omfattas av koncernredovisningen. Detta följer av det sjunde bolagsrättsliga direk- tivet. Någon motsvarande regel har dock inte förts över till det nya direk- tivet och den svenska undantagsregeln bör därför tas bort. Detta innebär inte någon ändring i sak, eftersom den generella väsentlighetsprincipen i 2 kap. 3 a § ger ett motsvarande utrymme att undanta dotterföretag som inte är av väsentlig betydelse.

I det nya direktivet anges också att undantag från skyldigheten att upp- Prop. 2015/16:3 rätta koncernredovisning ska medges sådana moderföretag vars samtliga

dotterföretag är sådana som får undantas från koncernredovisningen på de ovan angivna grunderna. Detta framgår inte uttryckligen av lagen i dag. En sådan bestämmelse bör tas in i lagen.

9.2	Konsolideringsmetoder

Regeringens förslag: De negativa skillnadsbelopp som framkommer
vid en konsolidering enligt förvärvsmetoden ska i koncernbalans-
räkningen redovisas under en post benämnd negativ goodwill. En
minskning av negativ goodwill ska endast få redovisas som intäkt när
en sådan behandling överensstämmer med de allmänna redovisnings-
principer som anges i 2 kap. 2–4 §§ årsredovisningslagen.
Möjligheten att redovisa andelar i dotterföretag med poolnings-
metoden tas bort.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se
betänkandet s. 367 f.).
Remissinstanserna: Tillstyrker förslagen eller har inget att invända
mot dem.
Skälen för regeringens förslag
Förvärvsmetoden
I koncernbalansräkningen ska fordringar och skulder mellan koncern-
företag räknas bort (elimineras). Inte heller moderföretagets andelar i
dotterföretag ska finnas med, eftersom de i huvudsak representerar de
värden som ligger i dotterföretagens tillgångar, avsättningar och skulder.
Dotterföretag ska i stället räknas in enligt särskilda konsoliderings-
metoder, genom antingen den s.k. förvärvsmetoden eller den s.k. pool-
ningsmetoden.
Förvärvsmetoden regleras i svensk rätt i 7 kap. 19–22 a §§ årsredovis-
ningslagen. Det bokförda värdet av moderföretagets andelar i ett dotter-
företag ska elimineras i koncernbalansräkningen genom avräkning mot
den andel av dotterföretagets eget kapital som belöpte på andelarna vid
förvärvet. Vid förvärv av andelar i ett företag som är eller genom för-
värvet blir ett dotterföretag ska det upprättas en förvärvsanalys för att
fastställa andelarnas anskaffningsvärde för koncernen samt anskaffnings-
värdet för koncernen av dotterföretagets tillgångar, avsättningar och
skulder. Om anskaffningsvärdet för tillgångar, avsättningar eller skulder
enligt förvärvsanalysen avviker från deras bokförda värden i dotter-
företagets balansräkning, ska värdena i koncernbalansräkningen justeras
med hänsyn till detta. Summan av dessa justeringar ska avräknas från det
skillnadsbelopp som har uppkommit vid elimineringen. Om det efter en
sådan avräkning föreligger ett positivt skillnadsbelopp, ska detta redo-
visas som goodwill i koncernbalansräkningen. Sådan goodwill omfattas
av bestämmelserna om avskrivning och nedskrivning i 4 kap. 4 och 5 §§.
Om det i stället föreligger ett negativt skillnadsbelopp som motsvarar en
vid	förvärvstidpunkten förväntad ogynnsam resultatutveckling eller	165

Prop. 2015/16:3

166

förväntade utgifter i dotterföretaget, ska detta skillnadsbelopp redovisas. Skillnadsbeloppet får upplösas och intäktsföras i takt med att förvänt- ningarna infrias. Om positiva och negativa skillnadsbelopp avräknas mot varandra, ska upplysning om skillnadsbeloppen lämnas i en not. Bestäm- melserna följer av det sjunde bolagsrättsliga direktivet.

Enligt 7 kap. 22 a § ska förvärvsmetoden tillämpas även vid s.k. omvända förvärv, dvs. när ett företag har förvärvat ett annat företag genom att betala med andelar som det självt har gett ut och kontrollen över det förvärvande företaget som en följd av det har övergått till nya ägare. Bestämmelsen har inte någon motsvarighet i vare sig det sjunde bolagsrättsliga direktivet eller det nya direktivet, utan går tillbaka på internationella redovisningsstandarder. Vid införandet av bestämmelsen konstaterades att såväl kommissionen som en särskild av kommissionen tillfrågad expertkommitté hade granskat vilka konflikter som förelåg mellan EG:s redovisningsdirektiv och IAS och att någon konflikt inte kunnat konstateras i frågan. Slutsatsen blev att de bolagsrättsliga direk- tiven inte innebar något hinder mot att omvända förvärv redovisas enligt IAS (se prop. 2002/03:121 s. 64 och 65).

Bestämmelserna i det sjunde bolagsrättsliga direktivet om förvärvs- metoden har förts över till det nya direktivet huvudsakligen oförändrade.

I det sjunde bolagsrättsliga direktivet sägs att negativ goodwill i den mån den motsvarar förväntade kostnader eller förluster i dotterföretaget ska få intäktsföras endast i takt med att dessa förväntningar förverkligas. Omedelbar intäktsföring kan dock tillåtas om den motsvarar en realiserad intäkt. Enligt det nya direktivet får negativ goodwill överföras till koncernresultaträkningen när en sådan behandling överensstämmer med de allmänna bestämmelser och principer som gäller i direktivet. Exempli- fieringarna i det tidigare direktivet har alltså ersatts av en mer generell princip kring hanteringen av negativ goodwill. Förändringen har inte motiverats särskilt.

Eftersom goodwill, såväl positiv som negativ, enligt det nya direktivet ska redovisas under poster som benämns goodwill bör det i årsredovis- ningslagen nu använda uttrycket negativt skillnadsbelopp bytas ut mot negativ goodwill. I och med att begränsningarna av när negativ goodwill får intäktsföras i det nya direktivet har ersatts av en mer generell princip finns det också skäl att ändra den svenska lagen på liknande sätt. Det bör sedan ankomma på den kompletterande normgivningen att ge närmare vägledning för hur principen bör tillämpas.

Endast i ett par ytterligare detaljer i denna del avviker formuleringarna i det nya direktivet från de i det tidigare. Den ändrade ordalydelsen bedöms inte innebära någon ändring i sak.

Poolningsmetoden och företagsförvärv inom en koncern

Ett företagsförvärv innebär vanligtvis att ett företag köper andelar mot- svarande mer än 50 procent av rösterna i ett annat företag. Det förvärv- ande företaget identifieras genom att det har en röstandel som ger ett be- stämmande inflytande i det förvärvade företaget. När ägarna i de företag som går samman delar på det bestämmande inflytandet på ett jämbördigt eller i det närmaste jämbördigt sätt, utgör transaktionen i stället ett sam- gående.

I artikel 25 i det nya direktivet anges en metod för att konsolidera vissa Prop. 2015/16:3 koncerninterna företagsförvärv. Artikeln saknar direkt motsvarighet i det

sjunde bolagsrättsliga direktivet men innehåller vissa komponenter av bestämmelserna i artikel 20 i det direktivet. Den kan därför sägas be- handla den s.k. poolningsmetoden. I det nya direktivet är dock förutsätt- ningarna för att använda poolningsmetoden väsentligt annorlunda än i det tidigare direktivet. Enligt det tidigare direktivet kan metoden användas för konsolidering vid vissa fall av samgåenden mellan företag. I det nya direktivet är användningen av metoden avgränsad till koncerninterna företagsförvärv.

Internationella redovisningsstandarder har tidigare godtagit att pool- ningsmetoden används vid samgåenden mellan företag. Så är dock inte längre fallet, bl.a. därför att metoden har missbrukats vid flera stora företagsförvärv. I IFRS 3 existerar det inte några bestämmelser om sam- gåenden. När en koncern bildas ska alltid ett företag identifieras som det förvärvande företaget. Det förvärvande företaget är det företag som får ett bestämmande inflytande över det andra företaget. Det förvärvande företaget blir moderföretag och det förvärvade företaget blir dotterföretag i koncernen. Enligt IFRS 3 är förvärvsmetoden den enda tillåtna metoden för att konsolidera ett dotterföretag i koncernredovisningen.

Det nya direktivet ger inte utrymme för att tillämpa metoden i de fall där årsredovisningslagen i dag tillåter att den används, dvs. för konsoli- dering efter samgåenden mellan företag. Möjligheten att använda pool- ningsmetoden vid samgåenden måste därför tas bort.

I lagstiftningsärendet har det inte framkommit några bärande skäl för att i stället tillåta att metoden används vid redovisning av koncerninterna företagsförvärv.

9.3Innehav utan bestämmande inflytande

Regeringens förslag: Så kallade minoritetsintressen ska i koncern- balansräkningen redovisas under en post som benämns innehav utan bestämmande inflytande. Vinst- eller förlustbelopp som hänför sig till minoritetsintressen ska i koncernresultaträkningen redovisas som vinst eller förlust hänförlig till innehav utan bestämmande inflytande.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se betänkandet s. 375 f.).

Remissinstanserna: Tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag: I artiklarna 24.4 och 24.6 i det nya direktivet finns bestämmelser som innebär att s.k. minoritetsintressen ska särredovisas. De har överförts från artiklarna 21 och 23 i det sjunde bolagsrättsliga direktivet, men har genomgått vissa redaktionella för- ändringar. Någon ändring i sak bedöms inte ha skett. Dock använder direktivet nya benämningar på de poster under vilka andelarna och vinst- eller förlustbelopp ska redovisas, nämligen innehav utan bestämmande inflytande och vinst eller förlust hänförlig till innehav utan bestämmande inflytande. Detta överensstämmer med lydelsen i IFRS 10.

167

Prop. 2015/16:3 Bestämmelserna i det sjunde bolagsrättsliga direktivet motsvaras i svensk rätt av 7 kap. 9 § årsredovisningslagen. Där sägs att den del av eget kapital och årets resultat i ett dotterföretag som belöper sig på andel- ar ägda av någon annan än de koncernföretag som omfattas av koncern- redovisningen ska redovisas som särskilda poster i koncernbalansräk- ningen och koncernresultaträkningen. Hur posterna ska benämnas anges inte i lagen. I Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 (K3) benämns andelarna minoritetsintressen. Detta är en benämning som har fått viss hävd. Det får emellertid antas att syftet med det nya direktivet i denna del är att åstadkomma en terminologi som överensstämmer med gällande IFRS-regelverk. Årsredovisningslagen bör därför ändras så att posterna i lagen benämns på samma sätt som i direktivet och IFRS.

9.4Elimineringar mellan koncernföretag

Regeringens förslag: Möjligheten att tillämpa partiell eliminering av internvinster tas bort.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se betänkandet s. 377 f.).

Remissinstanserna: Tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag: Av artikel 24.7 i det nya direktivet framgår att koncernredovisningen ska utvisa de i redovisningen ingående företagens ställning och resultat som om dessa utgjorde ett enda företag. Motsvarande bestämmelser fanns i artikel 26 i det sjunde bolagsrättsliga direktivet. När det gäller eliminering av fordringar och skulder samt intäkter och kostnader mellan koncernföretagen (koncerninterna poster) överensstämmer det nya direktivet helt med det tidigare.

I allt väsentligt överensstämmer också bestämmelserna om eliminering av vinster och förluster mellan koncernföretagen. Vinster och förluster ska som huvudregel elimineras i den mån de hänför sig till transaktioner mellan företagen. I det sjunde bolagsrättsliga direktivet finns emellertid en bestämmelse som möjliggör för medlemsstaterna att tillåta att elimi- nering av koncerninterna vinster och förluster genomförs i förhållande till den procentsats som moderbolaget innehar av kapitalet i vart och ett av de dotterföretag som omfattas av koncernredovisningen, s.k. partiell eliminering. Den bestämmelsen har inte förts över till det nya direktivet.

Bestämmelserna om elimineringar mellan koncernföretag i 7 kap. 13 § årsredovisningslagen motsvarar det som sägs i artikel 24.7 i det nya direktivet. De svenska reglerna tillåter emellertid att partiell eliminering utförs beträffande internvinster. Eftersom det bedöms stå i strid med direktivet bör den möjligheten tas bort.

168

9.5

Balansdag

Prop. 2015/16:3

Regeringens förslag: Om ett dotterföretags balansdag ligger mer än tre månader efter moderföretagets, ska det göras en särskild anpassning till moderföretagets räkenskapsår i koncernredovisningen.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se betänkandet s. 378 f.).

Remissinstanserna: Tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag: Enligt huvudregeln i artikel 24.8 i direktivet ska koncernredovisningen upprättas vid samma tidpunkt som moderföretagets årsredovisning. En medlemsstat får dock tillåta eller kräva att koncernredovisningen upprättas någon annan dag, så att balans- dagen för de flesta eller viktigaste av de företag som omfattas av koncernredovisningen kan beaktas.

Bestämmelserna i artikel 24.8 motsvarar huvudsakligen artikel 27 i det sjunde bolagsrättsliga direktivet. I det tidigare direktivet anges som en särskild förutsättning att endast företag vars balansdag ligger mer än tre månader före moderföretagets balansdag måste tas in i koncernredovis- ningen på grundval av en särskild delårsrapport. Enligt det nya direktivet ska även företag vars balansdag ligger mer än tre månader efter moder- företagets balansdag tas in i koncernredovisningen på grundval av en delårsrapport.

Svensk rätt tillåter inte att koncernredovisningen upprättas med utgångspunkt från någon annan dag än moderföretagets balansdag (jfr 7 kap. 10 § årsredovisningslagen). Däremot innehåller lagen särskilda be- stämmelser som reglerar de anpassningar som ska göras om ett dotter- företags balansdag ligger mer än tre månader före moderföretagets. Det har inte framkommit några bärande skäl för att nu tillåta att koncern- redovisningen hänför sig till annan dag än moderföretagets balansdag.

Den nuvarande regleringen i årsredovisningslagen bör dock komplet- teras med en bestämmelse om att dotterföretag vars balansdag ligger mer än tre månader efter moderföretagets balansdag ska omfattas av koncern- redovisningen på grundval av en balansräkning som hänför sig till moderföretagets balansdag och en resultaträkning som avser moder- företagets räkenskapsår.

9.6Förändringar i koncernens sammansättning

Regeringens förslag: I lagen klargörs att upplysningar om för- ändringar i koncernens sammansättning även får lämnas i form av en justerad jämförande balansräkning och en justerad jämförande resultaträkning.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se betänkandet s. 380 f.).

Remissinstanserna: Tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

169

Prop. 2015/16:3 Skälen för regeringens förslag: Om sammansättningen av de företag som omfattas av koncernredovisningen har ändrats på ett väsentligt sätt under räkenskapsåret, ska enligt 7 kap. 15 § årsredovisningslagen koncern- redovisningen innehålla upplysningar som gör det möjligt att jämföra de på varandra följande koncernredovisningarna. Den outtalade huvudregeln är att dessa upplysningar ska lämnas i noter. Bestämmelsen motsvarar artikel 28 i det sjunde bolagsrättsliga direktivet. I det direktivet finns också en bestämmelse som ger medlemsstaterna möjlighet att tillåta eller kräva att upplysningsskyldigheten fullgörs genom att en justerad jäm- förande balansräkning och en justerad jämförande resultaträkning upp- rättas. Någon uttrycklig regel av detta slag finns inte i årsredovisnings- lagen.

Direktivkraven på tilläggsupplysningar har överförts till artikel 24.9 i det nya direktivet. I artikeln anges att upplysningsskyldigheten får fullgöras genom att en justerad jämförande balansräkning och en justerad jämförande resultaträkning upprättas. Detta innebär att medlemsstaterna inte längre har någon valmöjlighet utan måste tillåta att upplysnings- skyldigheten fullgörs på detta sätt.

Den nuvarande utformningen av 7 kap. 15 § torde i och för sig inte hindra att företagen fullgör upplysningsskyldigheten på det sätt som de enligt det nya direktivet ska ha möjlighet till. Det kan emellertid vara lämpligt att i lagen tydliggöra att upplysningsskyldigheten förutsätts full- göras i noterna, men att detta även får ske genom en justerad jämförande balansräkning och en justerad jämförande resultaträkning.

	9.7	Upplysningar om dotterföretag m.m.

	Regeringens förslag: Kravet på upplysningar om företag som moder-
	företaget eller något annat koncernföretag har en kapitalandel om
	minst 20 procent i tas bort. Det ersätts med ett krav på upplysningar
	om övriga ägarintressen.
	Det införs ett krav på upplysningar om eget kapital och resultatet för
	det senaste räkenskapsåret för intresseföretag och gemensamt styrda
	företag som inte redovisas i koncernredovisningen med tillämpning av
	kapitalandelsmetoden eller klyvningsmetoden samt för övriga ägar-
	intressen.

	Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag
	(se betänkandet s. 383 f.) men har en annan teknisk utformning.
	Remissinstanserna: Tillstyrker förslagen eller har inget att invända
	mot dem.
	Skälen för regeringens förslag: I artikel 28.2 a–d i det nya direktivet
	anges att det ska lämnas upplysningar om namn, organisationsnummer,
	säte och ägarandel avseende dotterföretag, intresseföretag, gemensamt
	styrda företag och företag som det rapporterande företaget har ett övrigt
	ägarintresse i. Bestämmelserna skiljer sig endast i några få avseenden
	från bestämmelserna i det tidigare direktivet (jfr artikel 34.2–34.5 i det
	sjunde bolagsrättsliga direktivet).
	I det tidigare direktivet sägs att upplysningarna ska lämnas även be-
170	träffande	sådana dotterföretag och intresseföretag som har utelämnats

från koncernredovisningen på grund av att de är av ringa betydelse. En Prop. 2015/16:3 motsvarande bestämmelse beträffande dotterföretag har tagits in i det nya

direktivet. Någon motsvarande bestämmelse beträffande intresseföretag finns dock inte.

För det fall det finns skäl att inte redovisa innehav i intresseföretag eller gemensamt styrda företag med tillämpning av kapitalandelsmetoden eller klyvningsmetoden, ska det avseende sådana innehav också lämnas upp- lysning om eget kapital och resultatet för det senaste räkenskapsåret. Detta tillkommande upplysningskrav gäller även för övriga ägarintressen.

En annan skillnad är att det nya direktivet använder begreppet ägar- intresse för att avgränsa vilka uppgifter som omfattas av den särskilda upplysningsskyldigheten som gäller för andelsinnehav som inte konsoli- deras eller redovisas med tillämpning med kapitalandelsmetoden eller klyvningsmetoden. Detta är en viss saklig skillnad, eftersom upplys- ningsskyldigheten i det tidigare direktivet inte avser ägarintressen utan andelar i företag.

Nuvarande svenska bestämmelser bör anpassas till utformningen av artikel 28.2.

10Förvaltningsberättelse och bolagsstyrningsrapport

10.1Förvaltningsberättelsen

Regeringens förslag: Det ska inte längre krävas att förvaltnings- berättelsen innehåller upplysningar om viktiga händelser som har inträffat efter räkenskapsårets slut.

Upplysningar om förändringar i eget kapital ska i fortsättningen redovisas i förvaltningsberättelsen.

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens förslag (se betänkandet s. 346 f.). Utredningen föreslår att förändringar i eget kapital endast ska redovisas när det föreligger förslag om värdeöver- föring eller vinstutdelning.

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker för- slagen eller har inget att invända mot dem. Finansinspektionen föreslår att det införs en möjlighet för större företag som lämnar förslag till dispositioner av vinst eller förlust i not att i förvaltningsberättelsen endast uppge var upplysningen har lämnats. Svenskt Näringsliv invänder mot att mindre företag även i fortsättningen ska behöva lämna förslag till dispositioner av vinst eller förlust i förvaltningsberättelsen. Bokförings- nämnden, Finansinspektionen och FAR förordar att förändringar i eget kapital alltid ska specificeras.

Skälen för regeringens förslag: En årsredovisning ska innehålla en förvaltningsberättelse, 2 kap. 1 § årsredovisningslagen. Hur förvaltnings- berättelsen ska vara utformad framgår av lagens 6 kap.

171

Prop. 2015/16:3 I förvaltningsberättelsen måste viss information lämnas. Det finns inte något som hindrar att där även tas in upplysningar av annat slag. Att upplysningarna tas in i förvaltningsberättelsen befriar dock inte företaget från skyldigheten att i balansräkningen, resultaträkningen eller noterna redovisa sådana upplysningar som enligt lag och god redovisningssed ska lämnas där.

För förvaltningsberättelsen gäller de övergripande kraven i 2 kap. 2 § på överskådlighet och iakttagande av god redovisningssed. Det som sägs i 2 kap. 3 § om rättvisande bild är inte tillämpligt på förvaltnings- berättelsen. Emellertid gäller, enligt 6 kap. 1 § första stycket, att förvalt- ningsberättelsen ska ge en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat. I kravet på en rättvisande översikt ligger att den ska återspegla det enskilda bolagets verkliga förhållanden och ge en så allsidig bild som möjligt (prop. 1995/96:10 del 2, s. 231).

Lagens regler om vad en förvaltningsberättelse ska innehålla komplet- teras av råd och rekommendationer som har utvecklats inom ramen för god redovisningssed. Mindre aktiebolag och ekonomiska föreningar kan välja att tillämpa Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2008:1 eller 2009:1 (K2). Av K2 framgår att dessa företag bör upprätta förvalt- ningsberättelsen enligt en viss uppställningsform och med vissa angivna rubriker och underrubriker. K2 innehåller även andra uttalanden om vad som ska vara med i en förvaltningsberättelse. Större företag ska i de flesta fall tillämpa Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 (K3). Också K3 innehåller uttalanden om vad förvaltningsberättelsen bör innehålla.

Det nya direktivets regler om vad en förvaltningsberättelse ska inne- hålla överensstämmer i allt väsentligt med de tidigare direktivens. Utformningen ger dock anledning till några överväganden.

Först kan noteras att enligt artikel 46 i det fjärde bolagsrättsliga direktivet ska förvaltningsberättelsen minst innehålla en rättvisande översikt över utvecklingen och resultatet av företagets verksamhet och dess ställning, tillsammans med en beskrivning av de väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som det står inför. Ordet minst återfinns inte i den motsvarande bestämmelsen i det nya direktivet (artikel 19). Detta be- döms inte innebära någon ändring i sak. Direktivet föreskriver inte att förvaltningsberättelsen endast får innehålla de upplysningar som krävs.

I de tidigare direktiven föreskrivs att förvaltningsberättelsen ska inne- hålla upplysningar om viktiga händelser som har inträffat efter räken- skapsårets slut. I det nya direktivet finns det inget motsvarande krav. I stället sägs det i artikel 17.1 q att upplysningar av detta slag ska lämnas i not. Kravet på dessa upplysningar behandlas i avsnitt 8.3. Med hänsyn till kravet på notupplysningar bör det inte ställas krav på upplysningar av samma slag i förvaltningsberättelsen.

Enligt årsredovisningslagen ska förvaltningsberättelsen även innehålla uppgifter om händelser av väsentlig betydelse för företaget som har inträffat under räkenskapsåret. Det nya direktivet innehåller ingen direkt motsvarighet till den bestämmelsen. Den ligger emellertid väl i linje med det som sägs i direktivet om att förvaltningsberättelsen ska ge en rätt- visande översikt över företagets utveckling, resultat och ställning. Det

172

finns ett allmänt intresse av att alla typer av företag lämnar denna typ av information även i fortsättningen. Bestämmelsen bör därför finnas kvar.

Varken det fjärde bolagsrättsliga direktivet eller det nya direktivet innehåller någon motsvarighet till bestämmelsen i 6 kap. 1 a § om att förvaltningsberättelsen för ett aktiemarknadsbolag ska innehålla uppgift om de senaste beslutade riktlinjerna för ersättningar till ledande befatt- ningshavare samt styrelsens förslag till nya riktlinjer. Det nya direktivet hindrar inte att svensk lag även i fortsättningen ställer krav på sådan information i förvaltningsberättelsen. Något behov av att ändra denna bestämmelse finns inte.

Kravet i 6 kap. 2 § på att förvaltningsberättelsen för ett aktiebolag eller en ekonomisk förening ska innehålla förslag till vinstdispositioner berörs i avsnitt 8.3. Enligt artikel 17.1 o i direktivet ska upplysningar om vinst- och förlustdispositioner lämnas i not. Direktivet medger inte att med- lemsstaterna ålägger små företag att lämna sådana notupplysningar. Mot den bakgrunden uppstår frågan om huruvida det är möjligt att behålla kravet i 6 kap. 2 §. Direktivet hindrar inte att medlemsstaterna har mera långtgående krav på förvaltningsberättelsens innehåll än vad som anges i direktivet. Man kan, som Svenskt Näringsliv, ifrågasätta om det är fören- ligt med direktivets anda att behålla kravet för de mindre företagen. För att avgöra vad som är den enklaste ordningen för företagen bör man dock se till upplysningskravens funktion. Som utredningen pekar på är de nu- varande bestämmelserna närmast en del av de associationsrättsliga regel- verken. De sammanhänger med reglerna i aktiebolagslagen och lagen om ekonomiska föreningar om att bolagsstämman respektive förenings- stämman ska besluta om disposition av vinst och förlust. Till grund för ett sådant beslut måste det finnas ett förslag och detta lämnas enligt svensk associationsrättslig tradition i förvaltningsberättelsen. Behovet av att aktieägare och medlemmar får tillgång till förslaget skulle i och för sig kunna tillgodoses genom att det i aktiebolagslagen respektive lagen om ekonomiska föreningar ställdes krav på upprättande av särskilda dokument inför stämman. En sådan lösning skulle dock vara ägnad att öka den administrativa bördan för företagen. Detta är varken önskvärt eller förenligt med direktivets syfte. Med denna bedömning är det inte heller lämpligt att, såsom Finansinspektionen föreslår, införa en möjlig- het för företagen att i förvaltningsberättelsen endast ange var informa- tionen om förslaget lämnas. Regeringen föreslår därför inte någon ändring av bestämmelserna om förslag till vinst- och förlustdispositioner i 6 kap. 2 §.

En annan sak är att utformningen av det nya direktivet gör det nöd- vändigt att, såsom föreslås i avsnitt 8.3, komplettera lagen med ett krav på att större företag ska lämna notupplysningar om föreslagna vinst- eller förlustdispositioner.

I 5 kap. 14 och 15 §§ finns krav på att aktiebolag och ekonomiska föreningar ska lämna upplysningar om förändringar i eget kapital jämfört med föregående år. I avsnitt 8.1 föreslås en renodling av vilken informa- tion som ska lämnas som notupplysningar. Kravet på notupplysningar om förändringar i eget kapital bör tas bort. Informationen bör i stället lämnas i förvaltningsberättelsen eller i egen räkning, där den passar in bättre.

Prop. 2015/16:3

173

Prop. 2015/16:3	10.2	Revisorsgranskning av
		bolagsstyrningsrapporten

Regeringens förslag: Kraven på revisorsgranskning av bolags- styrningsrapporten utökas. Revisorn ska uttala sig om huruvida vissa av upplysningarna i rapporten överensstämmer med redovisningsreglerna. Om revisorn vid sin granskning av dessa upplysningar upptäcker väsentliga fel i en bolagsstyrningsrapport, ska detta anges.

Utredningens förslag: Överensstämmer huvudsakligen med regeringens förslag (se betänkandet s. 402 f.). Utredningen förslår inte att revisorn ska uttala sig om överensstämmelsen med redovisningsreglerna.

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker för- slagen eller har inget att invända mot dem. FAR noterar att det inte föreslås något krav på att revisorn ska uttala sig om huruvida bolags- styrningsrapporten överensstämmer med gällande rätt. FAR föreslår även att utformningen av kravet på att väsentliga fel ska anges görs i närmare anslutning till direktivets lydelse.

Skälen för regeringens förslag: Av artikel 20 i det nya direktivet framgår att företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna på en reglerad marknad ska ta med en företagsstyrningsrapport (i årsredovis- ningslagen benämnd bolagsstyrningsrapport) i sin förvaltningsberättelse. Medlemsstaterna får tillåta att de uppgifter som ska ingå i en företags- styrningsrapport i stället tas in i en separat rapport eller i ett dokument som är tillgängligt för allmänheten på företagets webbplats och som det hänvisas till i förvaltningsberättelsen.

Bestämmelserna i artikel 20 är överförda från artikel 46 a i det fjärde bolagsrättsliga direktivet. Ordalydelsen i det nya direktivet är i denna del väsentligen densamma som i det fjärde direktivet. Det nya direktivet skiljer sig dock något åt vad gäller kraven på revisorsgranskning av före- tagsstyrningsrapporten.

I artikel 20.3 i det nya direktivet sägs, såvitt gäller merparten av de uppgifter som ska finnas i rapporten, att revisorn ska kontrollera att in- formationen har lämnats. Beträffande upplysningar om företagens system för internkontroll och riskhantering i samband med den ekonomiska rapporteringen och om sådana ägarförhållanden m.m. som kan ha be- tydelse för möjligheterna att genomföra ett offentligt uppköp av företaget föreskrivs att revisorn ska uttala sig enligt artikel 34.1 andra stycket. I den artikeln sägs att revisorn ska uttala sig om huruvida förvaltnings- berättelsen är konsistent med de finansiella rapporterna för samma räken- skapsår och om den har upprättats enligt gällande rättsliga krav. Där sägs även att revisorn ska ange huruvida det, mot bakgrund av den kännedom om och förståelse för företaget och dess omgivning som han eller hon har fått i samband med revisionen, har kunnat identifieras väsentliga felaktigheter i förvaltningsberättelsen. I så fall ska indikeras vilken typ av felaktighet det rör sig om.

De svenska bestämmelserna om revision av bolagsstyrningsrapport finns i 9 kap. 31 § aktiebolagslagen. Bestämmelserna är tillämpliga när bolagsstyrningsrapporten utgör en del av bolagets förvaltningsberättelse.

I 6 kap. 9 § årsredovisningslagen finns i sak överensstämmande bestäm-

174

melser om revision av sådana bolagsstyrningsrapporter som upprättas Prop. 2015/16:3 som separata rapporter. Bestämmelserna har samma innebörd som be-

stämmelserna i det fjärde direktivet. När det gäller sådana upplysningar som avses i 6 kap. 6 § andra stycket 2–6 ska yttrandet innehålla ett ut- talande om huruvida upplysningarna är förenliga med årsredovisningen. I övrigt ska revisorn uttala sig om huruvida en rapport har upprättats eller inte.

De svenska bestämmelserna om revisorns kontroll av de upplysningar som avses i 6 kap. 6 § andra stycket 2–6 bör ändras så att de ansluter närmare till det nya direktivet. Det bör av dem framgå att en revisor som upptäcker något väsentligt fel i upplysningarna ska ange detta och peka på vilket slags fel det rör sig om. Som FAR noterar behöver omfattningen av revisorsgranskningen utökas till att även omfatta en kontroll av att upplysningarna överensstämmer med redovisningsreglerna. Även med dessa tillägg bör fortsatt gälla att granskningen ska vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver.

11 Rapport om betalningar till myndigheter

11.1EU-gemensamma krav

Regeringens förslag: Redovisningsdirektivets krav på rapport från vissa företag om betalningar till myndigheter genomförs i en ny lag.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se betänkandet s. 419 f.).

Remissinstanserna: Tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag

Redovisningsdirektivet

Det nya direktivet ålägger medlemsstaterna att se till att stora företag och företag av allmänt intresse som utvinner bl.a. olja, naturgas eller mine- raler eller avverkar naturskog redovisar betalningar till offentliga för- valtningar (artiklarna 41–47).

Företagen ska redovisa betalningar som överstiger 100 000 euro för varje land där de är verksamma. Informationen ska bidra till att genom- föra de principer som kommit till uttryck i Extractive Industries Trans- parency Initiative (EITI). Regleringen är också avsedd att komplettera Europeiska unionens handlingsplan för skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog (EU Flegt) och Europaparla- mentets och rådets förordning (EU) nr 995/2010 av den 20 oktober 2010 om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden. I förordningen föreskrivs att de som handlar med timmerprodukter ska säkerställa att olagligt avverkat timmer inte kommer in på unionsmarknaden.

175

Prop. 2015/16:3 Genomförandet i svensk rätt

Rapporteringsskyldigheten saknar tidigare motsvarighet i svensk rätt. Bestämmelser om sådan skyldighet måste därför införas i lag eller för- ordning. Regler av detta slag är i och för sig av näringsrättslig natur. Det är därför inte uteslutet att, efter bemyndigande i lag, ta in bestämmel- serna i förordning. Det nära sambandet med redovisningslagstiftningen talar dock för att de bör tas in i lag.

Sambandet med redovisningsreglerna är inte så starkt att det framstår som nödvändigt eller ens ändamålsenligt att placera de nya bestämmel- serna i årsredovisningslagen. Ett viktigt skäl till det är att rapporteringen inte bör ske genom att de aktuella uppgifterna tas in i företagens års- redovisning, vilket berörs närmare i nästa avsnitt. Bestämmelserna bör därför tas in i en ny, särskild lag.

Den nya lagen bör ange vilka företag som omfattas av rapporterings- kravet. Den bör också ange under vilka förutsättningar en rapport ska upprättas och vad den ska innehålla. Vidare bör lagen innehålla bestäm- melser om hur rapporten ska offentliggöras och vad som gäller om den inte upprättas och offentliggörs i rätt tid.

Frågan hur rapporteringskravet genomförs är fristående från frågan hur kravet på s.k. hållbarhetsrapportering enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/95/EU genomförs i svensk rätt. Den frågan bereds i ett annat lagstiftningsärende (Ju2014/7794/L1).

	11.2	Rapporteringskravet

	Regeringens förslag: Rapporteringskravet ska gälla för större företag
	och finansiella företag som är verksamma i utvinningsindustrin eller
	inom avverkning av naturskog. Företagen ska årligen i en fristående
	rapport ange betalningar som de har gjort till myndigheter i en
	medlemsstat eller i ett tredjeland.
	Endast betalningar som, ensamma eller tillsammans med andra
	sammanhängande betalningar, överstiger 860 000 kronor ska tas med.
	Ett moderföretag ska som huvudregel lämna en sammanställd
	rapport som omfattar hela koncernen.
	Om ett företag redan lämnar en rapport enligt likvärdiga tredjelands-
	bestämmelser, ska det vara undantaget från rapporteringskravet.
	Utredningens förslag: Överensstämmer huvudsakligen med regeringens
	förslag. Utredningen föreslår att endast de företag som i direktivet defini-
	eras som stora företag och företag av allmänt intresse ska omfattas av
	reglerna (se betänkandet s. 420 f.)
	Remissinstanserna: Tillstyrker förslaget eller har inget att invända
	mot det.
	Skälen för regeringens förslag
	Kretsen av företag som bör omfattas
	Enligt artikel 42 i direktivet gäller rapporteringsskyldigheten stora
	företag och företag av allmänt intresse. Den nya lagen måste i sak om-
176	fatta åtminstone dessa kategorier av företag. Direktivet ger dock med-

lemsstaterna utrymme att införa motsvarande krav även på andra företag. Frågan är om Sverige bör utnyttja detta och låta rapporteringskravet gälla samtliga större företag, dvs. även de företag som i direktivet benämns medelstora företag.

Utgångspunkten är att det inte bör införas gränsvärden eller kategori- indelningar som avviker från de som redan gäller generellt. Med för- slaget i avsnitt 5.1 att behålla årsredovisningslagens nuvarande indelning i större och mindre företag följer därför att den lösning som bör väljas är att kräva samma sak av samtliga större företag. Tillgänglig statistik tyder på att antalet företag som berörs av en sådan utvidgning i förhållande till direktivet är mycket begränsat. Det får anses finnas ett betydande allmän- intresse i att även dessa företag tillhandahåller informationen.

För att täcka in direktivets krav, måste lagen också gälla sådana finans- iella företag som upprättar årsredovisning enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen om årsredovisning i försäkringsföretag.

Koncerner

Enligt artikel 44 ska ett stort företag eller ett företag av allmänt intresse som är moderföretag och upprättar koncernredovisning också upprätta en sammanställd rapport om betalningar till myndigheter. Artikeln behand- lar även vissa ytterligare fall där koncernen är liten eller medelstor. Direktivets konstruktion är i denna del något svårtydd. Avsikten får dock anses vara att en rapport på koncernnivå alltid ska upprättas om det någonstans i koncernen finns ett företag av allmänt intresse, även om moderföretaget inte är stort eller av allmänt intresse.

Ett moderföretag ska betraktas som verksamt i utvinningsindustrin eller inom avverkning av naturskog om något eller några av dess dotter- företag bedriver sådan verksamhet.

Det är enligt direktivet inte nödvändigt att upprätta en koncernrapport om moderföretaget också är ett dotterföretag, och dess eget moderföretag lyder under en medlemsstats lagstiftning. Vidare är det inte nödvändigt att upprätta en sammanställd rapport om allvarliga och långvariga begränsningar väsentligt försvårar moderföretagets möjligheter att utöva sina rättigheter när det gäller dotterföretagets ledning eller tillgångar, om den information som behövs inte kan erhållas utan oskälig kostnad eller inom rimlig tid, eller om aktierna eller andelarna i företaget innehas uteslutande i avsikt att sälja dem vidare. Det innebär att en rapport på koncernnivå inte behöver omfatta sådana dotterföretag som enligt 7 kap. 5 § tredje stycket årsredovisningslagen inte omfattas av koncernredovis- ningen för räkenskapsåret.

Den svenska lagen bör avspegla såväl direktivets uttryckliga reglering av moderföretag som är stora eller av allmänt intresse som dess avsikt att en rapport på koncernnivå alltid ska upprättas om det i koncernen finns ett företag av allmänt intresse. Även de i direktivet angivna undantagen bör komma till uttryck i lagen. En rapport bör alltid upprättas för en större koncern, dvs. även de koncerner som i direktivet benämns medel- stora koncerner. Kraven på större koncerner bör vara enhetliga och det finns ett betydande allmänintresse av informationen. Den närmare ut- formningen av kraven behandlas i författningskommentaren.

Prop. 2015/16:3

177

Prop. 2015/16:3

178

Företag som omfattas av en sådan sammanställd rapport som ett moderföretag ska upprätta ska enligt direktivet vara undantagna från såväl skyldigheten att upprätta en egen rapport på företagsnivå som på koncernnivå. Motsvarande undantag bör tas in i den svenska lagen.

Undantag vid rapportering enligt likvärdiga tredjelandsbestämmelser

Enligt artikel 46 är ett företag inte skyldigt att upprätta en rapport om det i stället utarbetar en rapport enligt ett tredjelands krav och dessa bedöms som likvärdiga. Den rapport som företaget upprättar måste dock alltid offentliggöras i enlighet med de nationella regler som direktivet föran- leder.

I direktivet preciseras inte vilka länder som har likvärdiga krav. I stället sägs det att kommissionen ska ges befogenhet att fastställa de kriterier som ska tillämpas vid en bedömning av frågan. Enligt artikel 47 har kommissionen rätt att anta genomförandeakter för att avgöra vilka tredjelands rapporteringskrav som är likvärdiga med kraven i direktivet.

Undantaget i artikel 46 bör avspeglas i den nya lagen.

Några grundläggande definitioner

Artikel 41 i direktivet definierar några begrepp som är av grundläggande betydelse för tolkningen av direktivet. Med företag som har sin verksam- het i utvinningsindustrin avses i direktivet företag som ägnar sig åt utforskning, prospektering, upptäckt, utveckling och utvinning av mine- raler, olja, naturgas eller andra ämnen. Direktivet hänvisar i denna del till en indelning i näringsgrenar som görs i en EU-förordning. Även defini- tionen av företag med verksamhet inom avverkning av naturskog hän- visar till denna EU-förordning. I förordningen benämns verksamheten drivning. Drivning är det arbete som sker när ett område med skog av- verkas. I detta inbegrips både själva avverkningen och arbetet med att föra fram det som avverkats till bilväg. Lagen bör utformas så att den överensstämmer med dessa avgränsningar av betydelse för tillämpnings- området.

Med myndighet avses i direktivet en nationell, regional eller lokal myndighet i en medlemsstat eller ett tredje land. Häri inbegrips även ett företag som en myndighet har ett bestämmande inflytande över. Det innebär att även exempelvis statliga bolag omfattas. Det är tydligt att vad som avses med myndighet i detta EU-rättsliga sammanhang inte enkelt kan beskrivas i en fristående definition i den lag som genomför direk- tivet. Det är också tveksamt om det är lämpligt att använda termen myn- dighet i svensk lag på ett sätt som klart avviker från det gängse. En lämpligare lösning är att göra den avgränsning som direktivets definition syftar till i en särskild bestämmelse om tillämpningsområdet.

Eftersom direktivet föreskriver att rapporten ska redovisa vissa upp- gifter på projektnivå, bör lagen klargöra vad som utgör projekt. Med projekt avses enligt direktivet de operativa verksamheter som styrs av ett enda kontrakt, en enda licens, ett enda arrende, en enda koncession eller ett enda liknande lagenligt avtal och som ligger till grund för betalnings- ansvar gentemot en myndighet. Om flera sådana kontrakt i väsentlig grad är sammankopplade, ska dessa dock anses utgöra ett projekt. En mot- svarande definition bör tas in i lagen.

En separat rapport	Prop. 2015/16:3
En särskild fråga är om rapporteringsskyldigheten ska fullgöras genom
en separat rapport eller ske inom ramen för företagets årsredovisning.
Direktivet ger utrymme för båda alternativen.
Att låta rapporteringen ingå i årsredovisningen skulle ge betydande
nackdelar. Årsredovisningen skulle då tyngas av en mängd information
som ligger vid sidan av sådan information som annars dominerar års-
redovisningen och delvis är till för andra intressenter. De som söker
informationen skulle behöva leta i ett dokument som innehåller mycket
annat än det de är intresserade av. Rapporteringsskyldigheten bör därför i
stället fullgöras genom en särskild rapport.
Rapportens innehåll
Kraven på rapportens innehåll bör utformas så att de överensstämmer
med direktivets beskrivning av berörda typer av betalningar (artikel 41.5)
och de uppgifter som ska tas med (artikel 43). Den närmare utform-
ningen av kraven behandlas i författningskommentaren.
Enligt direktivet behöver betalningar som understiger 100 000 euro
under ett räkenskapsår inte beaktas. Vid tillämpningen av denna belopps-
gräns ska betalningar som hör ihop räknas samman. Detta innebär att ett
företag vid alla typer av periodiska betalningar eller delbetalningar måste
ta hänsyn till det sammanlagda beloppet av betalningarna för att kunna
avgöra om upplysningar ska lämnas. I de stater som inte har infört euro
som nationell valuta ska gränsvärdet räknas om till nationell valuta på
visst sätt. En omräkning enligt anvisningarna ger ett gränsvärde på drygt
860 000 kronor. Direktivet hindrar inte att ett lägre gränsvärde sätts. I
lagstiftningsärendet har inte annat framkommit än att det är lämpligt att
bestämma gränsvärdet i svensk rätt till det avrundade beloppet 860 000
kronor.
I artikel 43.4 anges att man vid rapporteringen ska redovisa enligt
principen om verklig innebörd (substance over form). Ett företag ska
alltså inte kunna undgå uppgiftskravet genom att till exempel ge en verk-
samhet som omfattas av direktivet en avvikande beteckning. Den
svenska lagen bör ge uttryck för denna princip.

11.3 Offentliggörande

Regeringens förslag: Rapporten ska ges in till Bolagsverket inom samma tidsfrist som gäller för ingivande av årsredovisningen. Den ska offentliggöras på samma sätt som årsredovisningen.

Om rapporten inte ges in i tid, ska Bolagsverket kunna rikta vites- förelägganden mot personer i företagets ledning. Bolagsverket ska också kunna döma ut vitet.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se betänkandet s. 426 f.). Utredningen föreslår dock ett krav på att rapporten och registreringen avfattas på både svenska och engelska.

179

Prop. 2015/16:3 Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslagen. Svenskt Näringsliv och Näringslivets regelnämnd anser att rapporten inte ska behöva avfattas på engelska.

Skälen för regeringens förslag: Rapporten eller den sammanställda rapporten ska enligt artikel 45 i direktivet offentliggöras på samma sätt som direktivet föreskriver i fråga om årsredovisningen, dvs. i enlighet med direktiv 2009/101/EG.

Den bästa lösningen för svenskt vidkommande är att rapporten offentliggörs på samma sätt som årsredovisningen. Det bör alltså åligga det rapporteringsskyldiga företaget att ge in rapporten till Bolagsverket, som därefter kungör att detta har skett. För aktiebolag ska registrering ske i aktiebolagsregistret.

I direktivet anges inte på vilket språk rapporten ska upprättas. I direktiv 2009/101/EG sägs emellertid att offentliggörande ska ske på något av de språk som tillåts enligt de språkregler som gäller i respektive medlems- stat och att medlemsstaterna också ska tillåta offentliggörande på andra språk.

Enligt 8 kap. 3 c § årsredovisningslagen ska en registrering av en års- redovisning i aktiebolagsregistret avfattas på svenska och dessutom, om bolaget begär det, på annat officiellt språk inom EU eller på norska eller isländska. Motsvarande bör gälla för rapporterna om betalningar. Det finns, som Svenskt Näringsliv och Näringslivets regelnämnd är inne på, inte tillräckligt stöd för att kräva att rapporten ska ges in och registreras i både svensk och engelsk språkversion.

Bolagsverket har möjlighet att vitesförelägga styrelseledamöter och verkställande direktör i företag som dröjer med att ge in redovisnings- handlingar till verket, se 8 kap. 13 § årsredovisningslagen. En mot- svarande möjlighet behövs för de fall där ett företag underlåter att ge in en rapport om betalningar till myndigheter. Förseningsavgifter bedöms inte vara ett tillräckligt verksamt medel.

Kontrollen av att företagen fullgör sin rapporteringsskyldighet på ett korrekt sätt bör ske genom att Bolagsverket gör samma slag av över- gripande granskning som i fråga om årsredovisningar.

Beslut enligt lagen bör kunna överklagas som andra liknande förvalt- ningsbeslut.

12Ikraftträdande- och övergångs- bestämmelser

Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2016 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se betänkandet s. 443).

Remissinstanserna: Remissinstanserna yttrar sig inte särskilt över

förslagen i denna del.

180

Skälen för regeringens förslag: Med hänsyn till den tid som de åter- Prop. 2015/16:3 stående leden i lagstiftningsprocessen kan väntas ta föreslås att lag-

ändringarna träder i kraft den 1 januari 2016.

En vedertagen princip för lagstiftning på redovisningsområdet är att de bestämmelser som företagen har att följa inte ändras under löpande räkenskapsår. Lagändringar träder som regel i kraft ett visst datum och tillämpas på räkenskapsår som inleds samma dag eller senare. Det finns inte anledning att nu avvika från denna princip. Lagändringarna ska därför tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

Några ytterligare övergångsbestämmelser krävs inte.

13	Förslagens konsekvenser

Regeringens bedömning: Förslaget att inskränka kraven på not-
upplysningar för mindre företag kan antas leda till lägre administrativa
kostnader.
Det nya kravet på att rapportera betalningar till myndigheter land för
land kommer att leda till ökade kostnader för de företag som omfattas.
Bokföringsnämnden kommer att få tillfälligt ökade arbetsuppgifter.

Utredningens bedömning överensstämmer i huvudsak med regeringens
i de delar där utredningens förslag motsvarar regeringens förslag (se be-
tänkandet s. 431 f.)
Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna yttrar sig inte
särskilt över förslagen i denna del. Bokföringsnämnden gör bedömningen
att om nämnden inte tilldelas ytterligare resurser kan det antas att den
kompletterande normgivning som behövs för ett heltäckande och för-
enklat regelverk inte är på plats när den nya lagstiftningen ska börja
tillämpas. Denna bedömning delas av Bolagsverket som även framhåller
att verket kommer att behöva informera om de ändrade reglerna, utbilda
personal och ändra it-system. Bolagsverket menar att detta sammantaget
kommer att leda till ökade kostnader som kan komma att överstiga den
summa som utredningen kommit fram till för verkets del. Regelrådet
anser att de administrativa kostnaderna och konsekvenserna av utred-
ningens förslag att dela in företagen i fler kategorier inte är tillräckligt
väl beskrivna samt att flera av förslagen går längre än de minimikrav
som direktivet ställer, s.k. gold-plating.
Skälen för regeringens bedömning
Anpassningar till redovisningsdirektivet
De förändringar i den svenska redovisningslagstiftningen som förslagen
innebär är i allt väsentligt påkallade av det nya redovisningsdirektivet.
Bestämmelserna i direktivet är, åtminstone när det gäller mindre företag,
till stor del tvingande. Möjligheterna att välja alternativa lösningar är i
dessa fall mycket små. Direktivet ger dock medlemsstaterna vissa val-
möjligheter. I dessa fall är strävan att, när det inte finns särskilda skäl		181

Prop. 2015/16:3

182

däremot, välja det alternativ som innebär den största lättnaden för det enskilda företaget. Som Regelrådet lyfter fram är det i vissa fall möjligt att gå längre än direktivets minimikrav. För att hålla nere den admini- strativa bördan utnyttjas dock endast undantagsvis dessa möjligheter, exempelvis när det gäller skyldigheten för mindre publika aktiebolag att lämna vissa upplysningar om närståendetransaktioner.

I några fall anses det inte vara lämpligt att ta bort befintliga svenska regler, där detta i och för sig skulle vara förenligt med direktivet. I dessa fall rör det sig om bestämmelser som regeringen uppfattar som viktiga för svenska företags redovisning.

Antal företag som berörs

Antalet aktiva företag i Statistiska centralbyråns företagsregister uppgick år 2012 till drygt 1 137 000. Såsom aktiva företag räknas juridiska per- soner samt fysiska personer som antingen är registrerade för mervärdes- skatt, som arbetsgivare eller, i ej mervärdesskattepliktiga branscher, för F-skatt. Exakt hur många av dessa företag som är skyldiga att upprätta årsredovisning och som därmed berörs av de föreslagna lagändringarna är svårt att bedöma. Det finns enligt Bolagsverket cirka 454 000 aktie- bolag och dessa är alltid skyldiga att upprätta årsredovisning. De berörs alltså alltid i någon utsträckning av förslagen. Bland de företag som är upptagna i Statistiska centralbyråns företagsregister utgör emellertid drygt hälften, eller cirka 615 000, enskilda näringsidkare. Enskilda näringsidkare är normalt inte skyldiga att upprätta årsredovisning och berörs därför i mycket liten omfattning av lagändringarna.

För årsredovisningspliktiga företag som är mindre företag innebär flertalet av ändringarna förenklingar. Ett antal bestämmelser, särskilt krav på notupplysningar, ska inte längre tillämpas på dessa företag. Det saknas statistik avseende antalet årsredovisningspliktiga som är mindre företag. Vid en tillämpning av de föreslagna storlekskriterierna för före- tag i årsredovisningslagen utgör emellertid i dag cirka 98 procent av alla aktiva företag i Statistiska centralbyråns företagsregister mindre företag. Det talar för att även det alldeles övervägande antalet årsredovisnings- pliktiga företag är mindre företag och därmed kommer att beröras av förenklingarna i lagförslaget.

Tidsåtgång och administrativa kostnader

Samtliga företags totala kostnad för att upprätta årsredovisning uppgick enligt Tillväxtverket till cirka 1,7 miljarder kronor år 2009. Sedan dess har både lönekostnaderna och antalet företag ökat. 2014 kom det in cirka 428 000 årsredovisningar för aktiebolag till Bolagsverket.

Ett av de främsta syftena med det nya direktivet är att förenkla för de minsta företagen. Några försök till mera fullständiga beräkningar av de tidsvinster, och därmed kostnadsbesparingar, som mindre företagen kan förväntas göra totalt till följd av de föreslagna ändringarna låter sig inte göras. Några exempel på de kostnadsbesparingar som kommer att bli aktuella för de mindre företagen har dock lämnats av utredningen. Beräk- ningarna har tagits fram med hjälp av en s.k. minirapport från Tillväxt- verket som är gjord år 2009. Rapporten behandlar årsredovisning och bokföring i s.k. K2-företag och de kostnader som förändringar i årsredo-

visningslagen under perioden den 1 januari till den 31 december 2009 har fört med sig för företagen.

Mindre företag ska i dag lämna upplysningar om medelantalet an- ställda, könsfördelning bland ledande befattningshavare och räkenskaps- årets personalkostnader i årsredovisningen. De administrativa kostnader- na för att uppfylla dessa krav uppgår för de mindre företagen enligt Till- växtverkets mätningar till cirka 100 miljoner kronor per räkenskapsår. Framöver kommer mindre företag endast behöva lämna upplysningar om medelantalet anställda, vilket enligt motsvarande mätningar kostar före- tagen cirka 30 miljoner kronor årligen. Besparingen för mindre företag på grund av den nu redovisade regeländringen uppgår således till cirka 70 miljoner kronor per räkenskapsår.

I dag ska en årsredovisning alltid innehålla upplysningar om innehav i dotterföretag och intresseföretag. Upplysning ska också lämnas om namn och säte för det företag som upprättar koncernredovisning i den största av de koncerner i vilken företaget ingår som dotterföretag. De administra- tiva kostnaderna för att uppfylla dessa krav uppgår enligt Tillväxtverket till totalt cirka 16 miljoner kronor per år. Framöver kommer endast större företag att omfattas av detta upplysningskrav. Besparingen för de mindre företagen blir enligt Tillväxtverkets beräkningar cirka 2,7 miljoner kronor.

Förslagen kommer sannolikt att innebära att de mindre företagen övergångsvis får vissa ökade administrativa kostnader i samband med att de nya reglerna ska börja tillämpas. Dessa kostnader sammanhänger bl.a. med att företagen kan behöva tillägna sig nya rutiner för informations- samlande. Det kan heller inte uteslutas att de mindre företagen i någon mån kommer att drabbas av ökade kostnader på grund av att Statistiska centralbyrån kommer att kräva in vissa för den ekonomiska statistiken nödvändiga uppgifter som inte kommer att framgå i de små företagens årsredovisningar (se närmare om detta nedan under Övriga effekter). De administrativa kostnaderna för mindre företag torde dock totalt sett komma att minska avsevärt.

Rapport om betalningar till myndigheter

Större företag och vissa finansiella företag som är aktiva i utvinnings- industrin eller inom avverkning av naturskog ska i vissa fall upprätta en årlig rapport om betalningar till myndigheter. Rapporten ska offentlig- göras genom att den ges in till Bolagsverket och registreras där. Betal- ningar som understiger 860 000 kr per räkenskapsår behöver inte inklu- deras i rapporten. Statistiska centralbyrån har för utredningens räkning tagit fram statistik på hur många företag i Sverige som var verksamma inom utvinningsindustrin respektive skogsindustrin som helhet under år 2011. Enligt Statistiska centralbyrån finns det fem stora företag som är verksamma inom utvinningsindustrin och tio stora företag som är verk- samma inom skogsindustrin. Dessa siffror är dock något osäkra eftersom det kan finnas företag som inte har utvinning eller avverkning av naturskog som sin huvudsakliga verksamhet men som ändå, i begränsad utsträckning eller tillfälligt, har del i sådan verksamhet. Det har inte gått att få fram någon statistik på hur många dessa företag skulle kunna vara. Omfattningen av det arbete som det enskilda företaget måste lägga ner på

Prop. 2015/16:3

183

Prop. 2015/16:3 rapporten blir givetvis beroende av omfattningen av företagets verksam- het. För att kunna lämna uppgifter om betalningar på det sätt som den nya lagen kräver behöver företagen sannolikt göra omställningar av ekonomi- och redovisningssystem, vilket kommer att leda till engångs- kostnader. Därutöver tillkommer löpande kostnader för att samla och lagra information samt för att upprätta och registrera rapporterna.

Särskilt om effekter för publika aktiebolag

Direktivets bestämmelser om fullharmonisering för små företag innebär att flera av de särskilda krav på notupplysningar som hittills har funnits för mindre publika aktiebolag i huvudsak måste tas bort. Antalet publika aktiebolag som inte är noterade uppgår till 821 och antalet noterade till 457. Det har inte varit möjligt att få fram exakta siffror på hur många av de publika aktiebolagen som i dag är att betrakta som mindre företag. Av Statistiska centralbyråns företagsregister går dock att utläsa att antalet onoterade aktiebolag med 0–50 anställda uppgår till 46.

Andra konsekvenser för berörda företag

För samtliga kategorier av företag införs en generell möjlighet att avvika från lagens krav om följden av avvikelsen inte är väsentlig. Denna möjlighet kommer att få vissa effekter på såväl utformningen av som innehållet i företagens års- och koncernredovisningar och kan också innebära förenklingar för företagen. Effekten bedöms dock vara för- hållandevis begränsad.

Konkurrensförhållanden

Utredningens förslag träffar samtliga företag som omfattas av årsredovis- ningslagen och får också effekter för de finansiella företag som omfattas av de särskilda årsredovisningslagarna för finansiella företag. Utform- ningen av de materiella reglerna torde inte leda till någon snedvridning av konkurrensen på marknaden. De minskade uppgiftskraven för mindre företag skulle teoretiskt kunna innebära att det utifrån ett administrations- kostnadsperspektiv blir mer attraktivt än tidigare att klassificeras som ett mindre företag, vilket i sin tur kan vara en konkurrensfördel. Som ovan redogörs för omfattar kategorin mindre företag dock redan majoriteten av de företag som omfattas av redovisningslagarna i Sverige. Bedömningen blir därför att konkurrensförhållandena mellan företagen inte kommer att påverkas på något avgörande sätt.

Konsekvenser för Bokföringsnämnden

Redovisningslagstiftningens karaktär av ramlagstiftning påverkas inte av lagändringarna. De normgivande organen, däribland Bokföringsnämn- den, kommer även i fortsättningen att spela en viktig roll i utvecklandet av god redovisningssed. Flera av ändringarna förutsätter att dessa organ fyller ut och kompletterar lagstiftningen med allmänna råd, yttranden och vägledningar i olika frågor. De förhållandevis stora förändringar i lag- stiftningen som föreslås medför att bl.a. Bokföringsnämnden blir tvungen att se över betydande delar av befintliga råd och rekommendationer.

184

Genom det inslag av full harmonisering som direktivet innehåller förändras även förutsättningarna för de normgivande organen i viss mån. Bokföringsnämnden har därför anledning att göra en särskild översyn av sådana allmänna råd som riktar sig till eller har betydelse för mindre företag. Denna kategori av företag omfattar i praktiken det helt över- vägande antalet företag i Sverige. De nya bestämmelserna tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015. Omarbetade allmänna råd från Bokföringsnämnden behöver finnas på plats i god tid innan företagen under första halvåret 2017 upprättar sina årsredovisningar. Arbetet måste därför bedrivas parallellt med slutförandet av andra projekt som är prioriterade hos nämnden. Bokföringsnämnden kommer på grund av detta att få tillfälligt ökade arbetsuppgifter.

Konsekvenser för Bolagsverket

De förslag om ändringar i redovisningsreglerna som regeringen lämnar är förenklade i förhållande till utredningens förslag, bl.a. genom att det inte föreslås ytterligare kategorier av företag, och kommer inte att leda till några nämnvärda kostnader för Bolagsverket. Förslaget om att företag inom utvinningsindustrin m.m. årligen ska upprätta och offentliggöra en årlig rapport får viss påverkan på Bolagsverkets verksamhet. Det rör sig dock om ett mycket begränsat antal företag som berörs av det nya rapporteringskravet. Merkostnaden för Bolagsverket bedöms bli högst marginell och inte medföra något behov av ökad avgiftsfinansiering.

Konsekvenser för Skatteverket

Förslagen bedöms inte påverka de skattemässiga resultat som företagen redovisar. Inte heller påverkas Skatteverkets kontrollmöjligheter.

Övriga effekter

Uppgifter i företagens årsredovisningar har stor betydelse för den ekono- miska statistik som tas fram av Statistiska centralbyrån och för under- laget för nationalräkenskaperna (t.ex. beräkning av bruttonational- produkten). Exempelvis bygger Statistiska centralbyråns undersökning Företagens ekonomi på bokslut från hela näringslivets företag (exklusive den finansiella sektorn) i Sverige, oberoende av juridisk form och företagsstorlek. Årsredovisningar används även i ett flertal andra undersökningar hos Statistiska centralbyrån. Detaljinformation som inte återfinns i årsredovisningarna samlas in via urvalsundersökningar. Före- tagens årsredovisningar används också för att säkerställa kvaliteten i statistiken samt för avstämning och kontroll av lämnade uppgifter.

Genom förslagen kommer den informationsmängd som är tillgänglig via de mindre företagens årsredovisningar att minska. En effekt av detta kan bli att Statistiska centralbyrån tvingas öka den direkta statistik- insamlingen från företagen. Statistiska centralbyrån kan också komma att i större utsträckning behöva kontakta företagen för kompletterande information om denna inte går att finna i företagens årsredovisningar. Den kostnad som då skulle uppkomma är dock svår att beräkna.

Även för andra intressenter kommer den minskade informationen om mindre företag att få betydelse. De som har behov av finansiell informa-

Prop. 2015/16:3

185

Prop. 2015/16:3 tion om mindre företag kan komma att uppleva sig ha sämre förutsätt- ningar att skaffa sig en uppfattning av ett företags finansiella ställning och resultat jämfört med i dag. Även förutsättningarna för kreditupplys- ningsföretagens verksamhet påverkas av den minskade mängden upp- gifter i mindre företags årsredovisningar. Någon uppskattning av de kost- nader som detta medför har inte kunnat göras.

14 Författningskommentar

14.1Förslaget till lag om rapportering av betalningar till myndigheter

Tillämpningsområde

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om upprättande och offentlig- görande av rapporter om betalningar till myndigheter.

Med myndigheter jämställs företag som står i ett förhållande till en myndighet som motsvarar förhållandet mellan ett dotterföretag och ett moderföretag.

Lagen är tillämplig på

1. aktiebolag och handelsbolag som är större företag eller moderföretag i större koncerner enligt 1 kap. 3 § årsredovisningslagen (1995:1554),

2. företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, och

3. företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.

	Paragrafen anger lagens tillämpningsområde. Övervägandena finns i
	avsnitt 11.2.
	Lagen genomför artiklarna 41–48 i Europaparlamentets och rådets
	direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovis-
	ning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparla-
	mentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets
	direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (redovisningsdirektivet).
	I första stycket beskrivs vad lagen reglerar. Någon kvalifikation av
	begreppet myndighet tas inte in i lagen. Det kan röra sig om en myndighet i
	Sverige, i en annan medlemsstat inom Europeiska unionen eller i ett tredje
	land. Det kan vidare röra sig om alla former av offentlig förvaltning på såväl
	nationell som regional eller lokal nivå. Det saknar i detta sammanhang
	betydelse hur myndigheten är organiserad eller vilken del av myndigheten
	som tar emot betalningen.
	Andra stycket innebär att företag som står i ett dotterföretagsliknande
	förhållande till en myndighet ska jämställas med en myndighet. Med dotter-
	företag och moderföretag avses detsamma som i 1 kap. 4 § årsredovis-
	ningslagen. Det kan t.ex. röra sig om ett företag som ägs eller kontrolle-
	ras på statlig, regional eller lokal nivå. Förhållandet ska motsvara ett kon-
	cernförhållande, även om det inte formellt är ett sådant. Detta innebär att
	även dotterföretag till det företag som ägs eller kontrolleras av myndig-
	heten omfattas av bestämmelsen.
186	I tredje stycket anges vilka företag som omfattas av lagen.
186

Enligt punkten 1 omfattas aktiebolag och handelsbolag som är större företag. Vidare omfattas alla aktiebolag och handelsbolag som är moder- företag i större koncerner. Detta innebär att även ett mindre företag som är moderföretag i en större koncern omfattas av lagen. Så kan vara fallet om det bland dotterföretagen ingår ett noterat företag eller ett finansiellt företag, se 1 kap. 3 § första stycket 6 årsredovisningslagen.

Enligt punkten 2 omfattas vissa företag enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Det rör sig närmare bestämt om bankaktiebolag, sparbanker, medlemsbanker, kreditmarknadsföretag och Svenska skeppshypotekskassan samt bolag som är värdepappersbolag enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

Enligt punkten 3 omfattas vissa företag enligt lagen om årsredovisning i försäkringsföretag. Det rör sig närmare bestämt om försäkringsaktiebolag, ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsföreningar som omfattas av försäkringsrörelselagen (2010:2043).

Uttryck i lagen

2 § I denna lag avses med

1. företag med verksamhet i utvinningsindustrin: företag som bedriver prospektering, utveckling, utvinning och därmed jämförlig verksamhet som avser olja, naturgas, kol, torv, sand, grus, sten, lera, salt, eller metall- malmer eller andra mineraler,

2. företag med verksamhet inom avverkning av naturskog: företag som avverkar naturskog eller som utför transporter för sådan avverkning,

3. projekt: en eller flera operativa verksamheter som styrs av ett enda avtal eller flera i väsentlig grad sammankopplade avtal och ligger till grund för betalningsansvar gentemot en myndighet.

I paragrafen definieras vissa uttryck som används i lagen. Paragrafen motsvarar artiklarna 41.1, 41.2 och 41.4 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 11.2.

I punkten 1 definieras företag med verksamhet i utvinningsindustrin. I direktivet anges att det som avses är verksamhet som inbegriper utforsk- ning, prospektering, upptäckt, utveckling och utvinning av mineraler, olja, naturgasfyndigheter eller andra ämnen inom ramen för de ekonom- iska verksamheter som finns förtecknade i bilaga I avsnitt B – huvud- grupperna 05–08 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2. I den nämnda bilagan finns en lista med olika kategorier av utvinningsverksamhet. Uppräkningen i paragrafen är avsedd att täcka samma verksamheter som direktivet pekar ut. Med prospektering avses det som i dagligt tal räknas in i sådan verksamhet, dvs. såväl förundersökningar, sökande och upptäckt. Även verksamheter som är jämförliga med prospektering, utveckling och utvinning omfattas. Hur verksamheten betecknas är inte avgörande för bedömningen, se 7 §.

I punkten 2 definieras företag med verksamhet inom avverkning av naturskog. Med naturskog avses, liksom i direktivet, skog och annan trädbevuxen mark med inhemska arter, där det inte finns några klart syn- liga tecken på mänsklig verksamhet och där de ekologiska processerna inte störts i betydande utsträckning, jfr skäl 69 och artikel 17.3 i Europa- parlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 och

Prop. 2015/16:3

187

Prop. 2015/16:3 2 kap. 2 § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Verksamheten ska bestå i drivning, dvs. avverkning och transporter av virket från avverkningsplatsen till bilväg. Ett företag omfattas även om det deltar i endast en del av drivningen. Eftersom ingen precisering görs omfattas all typ av avverkning, oavsett syftet.

I punkten 3 anges vad som avses med projekt. Ett projekt definieras i artikel 41 i direktivet som den operativa verksamhet som styrs av ett enda kontrakt, en enda licens, ett enda arrende, en enda koncession eller ett enda liknande lagenligt avtal och som ligger till grund för betalnings- ansvar gentemot en myndighet. Om flera sådana kontrakt i väsentlig grad är sammankopplade, ska de anses utgöra ett projekt. Med i väsentlig grad sammankopplade avtal menas, enligt punkten 45 i direktivets ingress, en uppsättning operativt och geografiskt integrerade avtal med i allt väsen- tligt liknande villkor som har undertecknats med en myndighet som part och som leder till betalningsansvar. Punkten 3 är utformad så att den ska motsvara denna definition.

Rapport på företagsnivå

Ett företag som ingår i en koncern behöver inte upprätta någon rapport om betalningarna omfattas av en rapport på koncernnivå som moder- företaget upprättar enligt denna lag eller motsvarande bestämmelser i en annan medlemsstat inom Europeiska unionen.

Paragrafen, som genomför artikel 42 i direktivet, anger när en rapport på företagsnivå ska upprättas. Övervägandena finns i avsnitt 11.2.

I första stycket föreskrivs att företag med verksamhet i utvinnings- industrin eller inom avverkning av naturskog är skyldiga att upprätta en rapport över betalningar till myndigheter. Rapporten ska upprättas räken- skapsårsvis och senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Med räkenskapsår avses detsamma som i 3 kap. bokföringslagen (1999:1078). Vilka kategorier av företag som omfattas framgår av 1 § tredje stycket. Preciseringen av de näringsgrenar företaget ska vara verksamt inom defini- eras i 2 §. Se kommentaren till den paragrafen. I kommentaren till 1 § berörs också vad som avses med myndighet. Bestämmelser om rapportens inne- håll finns i 5 §. I den paragrafen framgår också vad som avses med betal- ningar.

Av andra stycket, som motsvarar artikel 42.2 i direktivet, framgår att någon rapport inte behöver upprättas om företaget omfattas av en rapport på koncernnivå som ett moderföretag har upprättat enligt 4 § eller enligt lagstiftningen i annan medlemsstat inom Europeiska unionen. Med kon- cern avses detsamma som i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554). Detta innebär bl.a. att ett mindre företag som är moderföretag i en större koncern och därför är skyldigt att upprätta en rapport på koncernnivå, inte behöver upprätta någon rapport på företagsnivå. Se även kommen- taren till 10 § om rapportering enligt tredjelands bestämmelser.

188

Rapport på koncernnivå

Paragrafen, som genomför artikel 44 i direktivet, anger när en rapport på koncernnivå ska upprättas. Övervägandena finns i avsnitt 11.2.

I första stycket föreskrivs att moderföretag i en koncern, där något eller några av koncernföretagen bedriver verksamhet i utvinningsindustrin eller inom avverkning av naturskog, ska upprätta en rapport som omfattar hela koncernen. Med moderföretag avses detsamma som i 1 kap. 4 § års- redovisningslagen. Rapporteringsskyldigheten träffar endast sådana före- tag som omfattas av lagens tillämpningsområde, se kommentaren till 1 § tredje stycket.

Rapporten ska avse moderföretagets senaste räkenskapsår och vara klar senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Den ska omfatta sådana betalningar som något av koncernföretagen har gjort till myndigheter och som är kopplade till utvinningsverksamhet respektive avverkningsverk- samhet på det sätt som anges i 5 §. Det anges inte som en förutsättning att det utbetalande koncernföretaget är detsamma som det koncernföretag som bedriver verksamheten.

Av andra stycket framgår att någon rapport på koncernnivå inte be- höver upprättas om företaget är dotterföretag och ett moderföretag till detta företag upprättar en rapport på koncernnivå enligt en medlemsstats lagstiftning. I detta fall förutsätts koncernföretagens betalningar redo- visas i den rapporten. Detta överensstämmer huvudsakligen med det undantag från skyldigheten att upprätta koncernredovisning som finns i 7 kap. 2 § årsredovisningslagen. Bestämmelsen motsvarar artikel 44.2 c i direktivet.

Av tredje stycket framgår att en rapport på koncernnivå inte behöver omfatta sådana dotterföretag som med stöd av 7 kap. 5 § andra stycket årsredovisningslagen inte har konsoliderats i koncernredovisningen för samma räkenskapsår. Bestämmelsen motsvarar artikel 44.3 i direktivet.

Rapportens innehåll

5 § Rapporten ska innehålla upplysningar om sådana betalningar för verksamheten som utgör

1.ersättning för produktionsrättigheter,

3.royalty,

4.utdelning,

Prop. 2015/16:3

189

Prop. 2015/16:3

190

5.kontrakts-, upptäckts- eller produktionsbonus,

6.ersättning för licens eller koncession, eller

7.betalning för infrastrukturförbättringar.

Det sammanlagda beloppet av de betalningar som har gjorts till varje myndighet ska anges. Om vissa betalningar har avsett ett särskilt projekt, ska det sammanlagda beloppet av de betalningarna anges. Om betal- ningsskyldigheten har uppstått på företagsnivå, behöver betalningarna dock inte redovisas per projekt. I samtliga fall ska det anges hur stor del som avser var och en av de typer av betalningar som anges i första stycket 1–7.

Om en betalning har gjorts på annat sätt än med pengar, ska uppgift lämnas om värdet och, i tillämpliga fall, volymen. I en not ska det förklaras hur betalningens värde har beräknats.

I paragrafen anges vilka typer av betalningar som ska rapporteras och hur de ska specificeras. Paragrafen genomför artiklarna 41.5, 43.2 och 43.3 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 11.2.

Första stycket anger vilka typer av betalningar som ska tas med i rapporten. Betalningarna ska ha skett för verksamheten, dvs. i någon me- ning skett för att möjliggöra eller gynna verksamheten i utvinnings- industrin eller inom avverkning av naturskog. Av 3 och 4 §§ framgår att det är betalningar som har gjorts av respektive företag under räken- skapsåret som avses.

Uppräkningen är avsedd att inkludera typer av betalningar jämförbara med de som rapporteras av företag som deltar i utvinningsindustrins initiativ för ökad öppenhet (EITI).

Enligt första punkten ska ersättning för rätten att producera tas upp. Det kan t.ex. vara betalningar till en myndighet eller ett med myndighet jämställt företag för rätten att producera naturgas i ett land.

Enligt andra punkten ska betalning av skatt tas upp. Det som avses är den företagsskatt som betalas i respektive land och som hänför sig till verksamheten där. Det kan vara skatt på inkomsten, produktionen eller vinsten. Skatt som betalas för fysiska personers inkomst eller konsumtion ska inte tas med.

Enligt tredje punkten ska erlagd royalty tas upp. Med royalty avses er- sättning för utnyttjandet av en tillgång, vanligen beräknad efter nyttjan- dets omfattning. Royalty kan t.ex. ha betydelse för utvinningen av en viss mängd olja.

Enligt fjärde punkten ska lämnad utdelning tas upp. I vissa fall är den rättsliga konstruktionen sådan att företaget ska betala en andel till ägare, medlemmar eller andra intressenter i verksamheten, vanligen beräknad efter vinsten av verksamheten. En utdelning på aktier i företaget enligt samma villkor som för övriga aktieägare behöver dock inte tas med.

Femte punkten avser bonus som företaget betalat för verksamheten och som tar sikte på slutandet av ett kontrakt, upptäckten av något eller upp- nådd produktion.

I sjätte punkten anges ersättning för licens eller koncession, dvs. betal- ning enligt ett avtal eller regelverk för rätten eller tillståndet att bedriva verksamheten enligt de villkor som föreskrivs.

Enligt sjunde punkten ska betalning för infrastrukturförbättringar tas upp. Det kan t.ex. vara ersättning för vägar som landet har byggt för att

underlätta verksamheten. Ett vanligt fall är att företaget har bidragit till Prop. 2015/16:3 investeringar i form av arbetskraft och expertkunskaper.

Enligt andra stycket ska summan av betalningarna anges, fördelade på dels varje myndighet som har tagit emot betalning, dels varje sådan typ av betalning som anges i första stycket 1–7. Det ska också ske en sär- redovisning på olika projekt. Vad som avses med projekt anges i 2 § 3. Betalningarna behöver dock inte särredovisas per projekt om de avser skyldigheter som uppstått på företagsnivå. Om ett företag till exempel har fler än ett projekt i ett värdland och det landets regering beskattar företagets inkomster i landet som helhet, och inte grundar beskattningen på ett visst projekt eller en viss verksamhet i landet, får företaget redo- visa den betalningen utan att specificera vilket projekt som kan kopplas till betalningen.

Enligt tredje stycket ska det lämnas särskilda upplysningar om sådan betalning som har skett i annan form än pengar (naturaprestationer).

6 § En betalning som, ensam eller tillsammans med andra samman- hängande betalningar, är mindre än 860 000 kronor under ett räken- skapsår behöver inte tas med i rapporten.

I paragrafen anges ett undantag från rapporteringskravet för betalningar under visst värde. Paragrafen genomför artikel 43.1 i direktivet. Över- vägandena finns i avsnitt 11.2.

Enligt bestämmelsen behöver betalningar understigande 860 000 kronor inte redovisas i rapporten. Härvid måste dock beaktas att sammanhängande betalningar ska räknas ihop. Om ett företag t.ex. fyra gånger per år gör en betalning som avser ersättning för rätten att bryta mineraler, blir det av- görande om summan av betalningarna av detta slag under räkenskapsåret når upp till gränsvärdet 860 000 kronor.

7 § En rapport ska återge en betalnings eller verksamhets verkliga innebörd.

Paragrafen ger uttryck för principen om verklig innebörd (substance over form). Paragrafen genomför artikel 43.4 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 11.2.

Företagen får inte undvika att ta med en betalning i rapporten genom att benämna den på annat sätt, genom att ge en ny beteckning åt en verk- samhet eller genom att dela upp betalningen. Betalningar som hör samman med varandra ska läggas ihop till en enda summa, se 6 §.

Offentliggörande

191

Prop. 2015/16:3 I paragrafen behandlas offentliggörandet av rapporten. Paragrafen genomför delvis artikel 45.1 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 11.3.

Rapporten ska enligt direktivet offentliggöras på samma sätt som direktivet föreskriver i fråga om årsredovisningen, dvs. i enlighet med direktiv 2009/101/EG. Årsredovisningar för aktiebolag och handelsbolag offent- liggörs genom ingivande till Bolagsverket.

I första stycket regleras företagets skyldighet att ge in rapporten till Bolagsverket. Tiden för att ge in rapporten överensstämmer med den som gäller i fråga om ingivande av årsredovisning i aktiebolag, jfr 8 kap. 3 och 6 §§ årsredovisningslagen (1995:1554). Rapporten ska ges in i kopia, avfattad på svenska. Det kan vara en på sedvanligt sätt bestyrkt pappers- kopia eller en elektronisk version av rapporten.

Av andra stycket framgår att rapporten, såvitt gäller aktiebolag, ska regi- streras i aktiebolagsregistret. Därmed blir den lätt tillgänglig för den som vill ta del av den. Av lagtexten framgår vidare att registreringen ska ske på svenska och, om bolaget begär det, annat språk inom EU eller på norska eller isländska. Detta överensstämmer med det som gäller för årsredovis- ning för aktiebolag enligt 8 kap. 3 c § årsredovisningslagen.

9 § Rapporten får överföras elektroniskt till Bolagsverket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om

1.elektronisk överföring till Bolagsverket, och

2.bestyrkande av att en elektronisk kopia överensstämmer med origi- nalet.

I paragrafen regleras elektronisk överföring till Bolagsverket. Paragrafen genomför delvis artikel 45.1 i direktivet.

Av första stycket framgår att rapporten får ges in till Bolagsverket på elektronisk väg. Detta överensstämmer med det som gäller för en års- redovisning, se 8 kap. 3 a § årsredovisningslagen (1995:1554).

Andra stycket innehåller en upplysning om regeringens eller, efter bemyndigande, en myndighets möjlighet att i förordning eller myndig- hetsföreskrifter meddela närmare föreskrifter om elektronisk överföring och bestyrkande av elektroniska kopior.

Rapportering enligt tredjelands bestämmelser

10 § Ett företag behöver inte upprätta någon rapport enligt denna lag, om det i stället

1.upprättar och offentliggör en rapport i enlighet med ett tredjelands rapporteringskrav som Europeiska kommissionen har bedömt som lik- värdiga med kraven inom Europeiska unionen, och

2.offentliggör rapporten i Sverige enligt 8 §.

I paragrafen görs ett undantag från rapporteringskraven när det finns en annan likvärdig rapport. Paragrafen genomför artikel 46.1 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 11.2.

Ett företag behöver inte upprätta någon rapport, om det har upprättat och offentliggjort en rapport enligt lagstiftningen i ett tredjeland (dvs. en stat utanför Europeiska unionen). En nödvändig förutsättning är dock att EU-kommissionen har bedömt att rapporteringskraven i det tredje landet

192

är likvärdiga med rapporteringskraven i redovisningsdirektivet. Kommis- Prop. 2015/16:3 sionen ska i genomförandeakter fastställa vilka krav som bedöms lik-

värdiga, se artikel 46.2. Ytterligare en förutsättning är att den enligt tredjelands lag upprättade rapporten offentliggörs även i Sverige. Rapporten måste ges in till Bolagsverket enligt bestämmelserna i 8 §.

Vite

Föreläggandet får förenas med vite.

Frågor om utdömande av vite prövas av Bolagsverket.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vite. Bestämmelserna ger Bolags- verket sådana befogenheter som artikel 45.2 i direktivet förutsätter. Över- vägandena finns i avsnitt 11.3.

Paragrafen är utformad i nära anslutning till 8 kap. 13 § årsredovis- ningslagen (1995:1554), som ger Bolagsverket möjlighet att vitesföre- lägga styrelseledamöter och verkställande direktör i företag som dröjer med att ge in årsredovisningen till verket. Det innebär att Bolagsverket har möjlighet att förena ett föreläggande om ingivande av en sådan rapport som avses i lagen med vite. Vitesföreläggandet ska inte riktas mot företaget som sådant utan mot dess företrädare. Föreläggandet kan t.ex. riktas mot den verkställande direktören, om det finns en sådan. Om företaget är ett handelsbolag, kan föreläggandet riktas mot var och en som ensam eller tillsammans med annan äger företräda bolaget. Om föreläggandet inte följs, kan Bolagsverket förplikta den person mot vilket föreläggandet har riktats att betala ut vitet. Härvid tillämpas 9 § lagen (1985:206) om viten. Det innebär bl.a. att vitet inte ska dömas ut om ändamålet med vitet har förlorat sin betydelse och att vitet får jämkas om det finns särskilda skäl.

Överklagande

12 § Bolagsverkets beslut enligt 8 och 11 §§ får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Överklagandet ska ges in till Bolagsverket inom två månader från dagen för beslutet.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande. Frågan berörs i avsnitt 11.3.

Överklagandetiden är två månader, i likhet med vad som gäller vid över- klagande av motsvarande beslut enligt årsredovisningslagen (1995:1554). Tiden löper från tidpunkten för meddelandet av Bolagsverkets beslut och förutsätter alltså inte att beslutet har delgetts.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

2.Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 2016 (punkten 1).

193

Prop. 2015/16:3 Av punkten 2 framgår att företagen dock inte är skyldiga att upprätta och offentliggöra rapporter enligt lagen förrän efter utgången av det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av år 2015. För ett före- tag med kalenderår som räkenskapsår måste alltså den första rapporten upprättas och ges in till Bolagsverket senast den 31 juli 2017.

14.2Förslaget till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)

1 kap. Inledande bestämmelser

Allmänna definitioner

3 § I denna lag betyder

1.företag: en fysisk eller juridisk person som direkt eller indirekt om- fattas av en årsredovisning, en koncernredovisning eller en delårsrapport,

2.andelar: aktier och andra andelar i juridiska personer,

4.större företag:

– företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller

– företag som uppfyller mer än ett av följande villkor:

a) medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,

	b) företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två
	senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor,
	c) företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två
	senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor,
	5. mindre företag: företag som inte är större företag,
	6. större koncerner:
	– koncerner där moderföretagets eller något av dotterföretagens över-
	låtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad eller
	en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbets-
	området,
	– koncerner där något av dotterföretagen är ett sådant företag som
	avses i 1 kap. 1 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut
	och värdepappersbolag eller 1 kap. 1 § lagen (1995:1560) om årsredo-
	visning i försäkringsföretag, eller
	– koncerner som uppfyller mer än ett av följande villkor:
	a) medelantalet anställda i koncernen har under vart och ett av de två
	senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,
	b) koncernföretagens redovisade balansomslutning har för vart och ett
	av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor,
	c) koncernföretagens redovisade nettoomsättning har för vart och ett av
	de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor,
	7. mindre koncerner: koncerner som inte är större koncerner.
	Vid tillämpningen av första stycket 6 b och c ska andelar i dotterföre-
	tag, fordringar och skulder mellan koncernföretag, liksom internvinster,
	elimineras. Detsamma gäller för intäkter och kostnader som hänför sig till
	transaktioner mellan koncernföretag, liksom förändring av internvinst.
	Eliminering behöver inte göras, om tillämpningen i stället utgår från
194	följande gränsvärden:
194	– balansomslutning 48 miljoner kronor,

– nettoomsättning 96 miljoner kronor.

Företag som avses i 2 kap. 2 § första stycket och 3 § bokföringslagen (1999:1078) ska vid tillämpningen av första stycket 4–7 och 5 kap. 47 § till nettoomsättningen lägga bidrag, gåvor, medlemsavgifter och andra liknande intäkter.

Paragrafen innehåller definitioner av vissa begrepp som förekommer i lagen. Den motsvarar delvis artiklarna 2.5 och 3 i direktivet. Övervägan- dena finns i avsnitt 5.

I första stycket görs en ändring i punkten 4. I punkten definieras i två undergrupper vad som utgör större företag i lagens mening. Ändringen görs i beskrivningen av den första undergruppen och innebär att den stämmer bättre överens med direktivets definition av vad som brukar benämnas noterade företag. Enligt bestämmelsen omfattas företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i en medlemsstat eller en motsvarande marknad utanför Europeiska eko- nomiska samarbetsområdet. Begreppet överlåtbara värdepapper är avsett att ha samma innebörd som i lagen (2007:528) om värdepappersmark- naden. Där definieras överlåtbara värdepapper som sådana värdepapper, utom betalningsmedel, som kan bli föremål för handel på kapitalmark- naden. Det kan t.ex. vara fråga om aktier i aktiebolag, motsvarande andels- rätter i andra typer av företag, obligationer och andra skuldförbindelser eller depåbevis för sådana värdepapper. I lagens hittillsvarande definition av större företag talas det endast om andelar, teckningsoptioner eller skuldebrev. Begreppet överlåtbara värdepapper är avsett att leda till en något vidare avgränsning än den hittillsvarande. Begreppet är även avsett att kunna täcka in en förändring i fråga om vilka överlåtbara värdepapper som existerar på kapitalmarknaden, exempelvis vid utvecklingen av nya slag av egetkapitalinstrument.

I punkten 6 definieras i tre undergrupper vad som utgör en större koncern. Ändringen i den första undergruppen är av samma slag som den i punkten 4. Den nya undergruppen, som utformas med den första under- gruppen som förebild, innebär att en koncern alltid ska anses som större om något koncernföretag omfattas av lagen om årsredovisning i kredit- institut och värdepappersbolag, eller lagen om årsredovisning i för- säkringsföretag. Genom ändringen genomförs de artiklar i direktivet som ställer särskilda krav på sådana koncerner där det ingår företag som i direktivet benämns företag av allmänt intresse, se artiklarna 23.1 och 44.2. Jfr även kommentaren till 4 § förslaget till lag om rapportering av vissa betalningar till myndigheter.

I andra stycket finns bestämmelser om hur koncernföretagens balans- omslutning respektive nettoomsättning ska beräknas vid tillämpningen av första stycket punkten 6. Bestämmelserna innebär bl.a. att man vid sam- manräkningen ska eliminera såväl fordringar och skulder mellan före- tagen som internvinster. Ett tillägg görs så att även andelar i dotterföretag ska elimineras. Elimineringen förutsätts ske på samma sätt som annars, dvs. genom att andelarnas bokförda värde avräknas mot den andel av dotterföretagets eget kapital som andelarna representerar.

I en ny tredje mening i andra stycket införs en alternativ, förenklad metod att bedöma vilken storlekskategori en koncern tillhör. Enligt be- stämmelsen behöver elimineringar inte göras, om de högre gränsvärdena

Prop. 2015/16:3

195

Prop. 2015/16:3 48 och 96 miljoner kronor används. Det räcker alltså med att summera koncernföretagens balansomslutningar respektive nettoomsättningar och jämföra de framräknade beloppen med de förhöjda gränsvärdena.

Paragrafnumreringen i det nya 5 kap. föranleder en ändring av hänvis- ningen i tredje stycket. Detta innebär inte någon ändring i sak.

Koncern, intresseföretag m.m.

4 a § Med ägarintresse avses i denna lag ett innehav av andelar i ett annat företag som är avsett att främja verksamheten i ägarföretaget genom att skapa en varaktig förbindelse med det andra företaget. Ett innehav av minst 20 procent av kapitalet i det andra företaget ska anses utgöra ett ägarintresse, om inte något annat framgår av omständlig- heterna.

Paragrafen, som är ny, innehåller en definition av begreppet ägarintresse. Genom paragrafen genomförs artikel 2.2 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

För att ett företags andelsinnehav ska utgöra ett ägarintresse krävs enligt första meningen att syftet med innehavet är att främja verksam- heten i ägarföretaget genom att skapa en varaktig förbindelse med det andra företaget. Detta kan, beroende på omständigheterna, vara fallet även vid små andelsinnehav. Bestämmelsen utformas i enlighet med Lag- rådets förslag.

Andra meningen innehåller en presumtionsregel till hjälp för bedöm- ningen. Ett andelsinnehav som uppgår till minst 20 procent av kapitalet ska anses utgöra ett ägarintresse. Presumtionen kan brytas. Om det t.ex. står klart att ett andelsinnehav som uppgår till 20 procent endast är en investering som inte är avsedd att främja verksamheten i ägarföretaget, ska det inte anses föreligga ett ägarintresse. Regeln tar, som Lagrådet påtalar, närmast sikte på andelsägande i aktiebolag. Bestämmelsen har även betydelse vid ägande i ekonomiska föreningar eller utländska företag som motsvarar aktiebolag eller ekonomiska föreningar. Som Lagrådet framhåller kan i ett handelsbolag behållningen på delägarnas kapitalkonton inte läggas till grund för prövningen av vem som enligt presumtionsregeln har ett ägarintresse i handelsbolaget.

5 § Om ett företag har ett ägarintresse i en juridisk person och utövar ett betydande inflytande över dess driftsmässiga och finansiella styrning, är den juridiska personen ett intresseföretag till företaget. Detta gäller dock inte om den juridiska personen är ett dotterföretag eller ett gemensamt styrt företag som företaget samäger.

Innehar företaget minst 20 procent av rösterna för samtliga andelar i den juridiska personen, ska det anses ha ett betydande inflytande över denna, om inte något annat framgår av omständigheterna. Detsamma gäller om företagets dotterföretag eller företaget tillsammans med ett eller flera dotterföretag eller flera dotterföretag tillsammans innehar minst 20 procent av rösterna.

Paragrafen innehåller en definition av begreppet intresseföretag. Den har sin grund i artikel 2.13 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

Av första stycket framgår att ett intresseföretag är ett företag som ett

annat företag på visst sätt har ett intresse i och inflytande över. Enligt

196

paragrafens hittills gällande lydelse är ett kriterium för att ett företag ska utgöra ett intresseföretag att ägandet utgör ett led i en varaktig förbindelse mellan företagen. Detta tas bort. Det krävs i stället att andelsinnehavet är ett ägarintresse. Vad ägarintresse är framgår av definitionen i 4 a §. Den definitionen förutsätter att innehavet är avsett att skapa en varaktig för- bindelse mellan företagen. Kravet i fråga om varaktig förbindelse gäller där- med i praktiken fortfarande.

Ytterligare en förutsättning för att den juridiska personen ska vara ett intresseföretag är att ägarföretaget utövar ett betydande inflytande över den juridiska personens driftsmässiga och finansiella styrning. Detta är i sak oförändrat.

I den nya andra meningen i stycket klargörs att en juridisk person som i och för sig uppfyller kriterierna för intresseföretag, ändå inte är att anse som ett sådant om det i stället utgör ägarföretagets dotterföretag eller är ett gemensamt styrt företag som ägarföretaget samäger. Vad som avses med gemensamt styrt företag framgår av 5 a §.

I andra stycket görs en följdändring i anledning av att kravet på varaktig förbindelse tas bort i första stycket. Bestämmelserna ändras inte i sak.

5 a § Med gemensamt styrt företag avses i denna lag en juridisk person som två eller flera parter enligt ett avtal utövar ett gemensamt bestäm- mande inflytande över.

Paragrafen, som är ny, innehåller en definition av begreppet gemensamt styrt företag. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Begreppet förekommer inte tidigare i lagen, utan inryms enligt hittills- varande ordning i stället i definitionen av intresseföretag i 5 §. Defini- tionen motsvarar det som i såväl direktivet i engelsk språkversion som i den internationella redovisningsstandarden IFRS 11 benämns joint venture.

Definitionen tar sikte på situationen att två eller flera parter sluter ett avtal som innebär att verksamheten i ett annat företag ska styras gemen- samt. Lagen ställer inte upp några krav på avtalets form eller innehåll. Det kan alltså röra sig om såväl muntliga som skriftliga avtal. Det mest vanligt förekommande torde emellertid vara att överenskommelsen ingår i ett skriftligt ramavtal som fastställer de allmänna villkoren för en eller flera verksamheter. Såväl fysiska som juridiska personer kan vara parter i samarbetsavtalet.

Ett gemensamt bestämmande inflytande föreligger när styrningen av det samägda företaget kräver samtycke från samtliga parter som utövar inflytande över företaget. Det krävs inte att inflytandet följer av ett andels- innehav, utan det kan även följa av avtal. Beroende på samarbetsavtalets omfattning och inriktning kan det ingå parter i avtalet som inte har del i det gemensamt bestämmande inflytandet.

Det krävs inte heller att inflytandet faktiskt utövas gemensamt, utan endast att de parter som tillsammans har det bestämmande inflytandet måste vara överens om de styrningsåtgärder som vidtas. De närmare formerna för hur det gemensamma inflytandet ska utövas, t.ex. om det för styrningsåtgärder ska krävas minst 51 procent av rösterna eller om varje part i samarbetsavtalet ska ha vetorätt, kan regleras i samarbets- avtalet.

Prop. 2015/16:3

197

Prop. 2015/16:3

198

Närstående

8 § En juridisk person anses i denna lag som närstående till ett företag som upprättar års- eller koncernredovisning (rapporterande företag) om

1.den ingår i samma koncern som det rapporterande företaget,

2.den är ett intresseföretag till det rapporterande företaget eller till ett företag i en koncern som det rapporterande företaget ingår i,

3.det rapporterande företaget är ett intresseföretag till den juridiska personen, eller till ett företag i en koncern som den juridiska personen ingår i,

4.den är ett gemensamt styrt företag som samägs av det rapporterande företaget eller av ett företag i en koncern som det rapporterande före- taget ingår i,

5.det rapporterande företaget är ett gemensamt styrt företag som samägs av den juridiska personen, eller av ett företag i en koncern som den juridiska personen ingår i,

6.den och det rapporterande företaget båda är gemensamt styrda företag som samägs av samma tredje företag,

7.den eller det rapporterande företaget är ett gemensamt styrt företag som samägs av ett tredje företag, och den andra av dem är ett intresse- företag till det tredje företaget,

8.den är ett dotterföretag till en juridisk person som avses i 2, 4, 6 eller 7,

9.den har som huvudsaklig verksamhet att förvalta tillgångar som det rapporterande företaget har avsatt för ersättningar till personer som har avslutat sin anställning antingen i det rapporterande företaget eller i en juridisk person som är närstående till det rapporterande företaget,

10.den har avsatt tillgångar till förvaltning av ett rapporterande företag som är en sådan juridisk person som avses i 9,

11.den står under bestämmande inflytande eller gemensamt bestäm- mande inflytande av en person som är närstående enligt 9 §,

12.den annars står under betydande inflytande av en person som avses

i9 § 1 eller 4–6,

13.den eller dess moderföretag har en styrelseledamot, verkställande direktör eller annan ledande befattningshavare som är en person som avses i 9 § 1, eller

14.den eller ett företag i en koncern som den ingår i tillhandahåller tjänster för företagsledning åt det rapporterande företaget eller åt dess moderföretag.

Vid tillämpningen av första stycket ska

– med koncern jämställas en företagsgrupp som kontrolleras av ett företag eller ett annat rättssubjekt som inte är ett moderföretag i denna lags mening, och

– med intresseföretag jämställas företag som endast uppfyller det krav på betydande inflytande som anges i 5 §.

Paragrafen, som är ny, innehåller en uppräkning av i vilka situationer en juridisk person ska anses som närstående till ett rapporterande företag. Tillsammans med 9 § genomför den artikel 2.3 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.

Enligt hittills gällande ordning behandlas i 5 kap. 12 a § såväl kretsen av närstående juridiska och fysiska personer som de upplysningskrav som gäller vid transaktioner med närstående företag. Avgränsningen av kretsen av närstående skiljs nu från upplysningskraven och placeras i anslutning till lagens definitioner. Kraven på upplysningar om transak- tioner med närstående parter finns i 5 kap. 23 och 24 §§.

Av såväl de tidigare bolagsrättsliga direktiven som det nya direktivet framgår att begreppet närstående ska ha samma betydelse som i de inter- nationella redovisningsstandarder som har antagits i enlighet med den s.k. IAS-förordningen. Härmed avses den internationella redovisnings- standarden IAS 24 Upplysningar om närstående, se bilaga 5. Defini- tionen av närstående i denna paragraf är avsedd att ha samma innebörd som den i IAS 24, men anpassas i viss mån till den svenska lagens struktur och terminologi.

I första stycket räknas de förhållanden upp som innebär att en juridisk person och det rapporterande företaget anses som närstående.

Punkten 1 innebär att företag i samma koncern är närstående till var- andra. Vad som avses med koncern framgår av 4 §. Varje moderföretag, dotterföretag och systerföretag är således närstående till de övriga kon- cernföretagen. Bestämmelsen har sin grund i punkten 9 b i i IAS 24.

Punkten 2 innebär att en juridisk person är närstående till ett rapport- erande företag om den är ett intresseföretag till detta företag. Av punkten framgår också att en juridisk person är närstående till ett rapporterande företag om den är ett intresseföretag till ett företag i samma koncern som det rapporterande företaget. Vad som avses med intresseföretag framgår av 5 §. Bestämmelsen har sin grund i punkten 9 b ii i IAS 24.

Punkten 3 innebär att en juridisk person är närstående till ett rapport- erande företag om detta företag är ett intresseföretag till den juridiska personen. Av punkten framgår också att en juridisk person är närstående till ett rapporterande företag om detta företag är ett intresseföretag till ett företag i samma koncern som den juridiska personen. Situationen är alltså den omvända i förhållande till den som beskrivs i punkten 2. Bestämmelsen har sin grund i punkten 9 b ii i IAS 24.

Punkten 4 innebär att en juridisk person är närstående till ett rapport- erande företag om den är ett gemensamt styrt företag som samägs av det rapporterande företaget. Av punkten framgår också att en juridisk person är närstående till ett rapporterande företag om den är ett gemensamt styrt företag som samägs av ett företag i samma koncern som det rapport- erande företaget. Vad som avses med gemensamt styrt företag framgår av 5 a §. Bestämmelsen har sin grund i punkten 9 b ii i IAS 24.

Punkten 5 innebär att en juridisk person är närstående till ett rapport- erande företag om detta företag är ett gemensamt styrt företag som sam- ägs av den juridiska personen. Av punkten framgår också att en juridisk person är närstående till ett rapporterande företag om detta företag är ett gemensamt styrt företag som samägs av ett företag i samma koncern som den juridiska personen. Situationen är alltså den omvända i förhållande till den som beskrivs i punkten 4. Bestämmelsen har sin grund i punkten 9 b ii i IAS 24.

Punkten 6 innebär att två gemensamt styrda företag, som har i vart fall en gemensam samägare, är närstående till varandra. Bestämmelsen har sin grund i punkten 9 b iii i IAS 24.

Punkten 7 avser fallet att ett företag dels är samägare till ett gemensamt styrt företag, dels har ett intresseföretag. I så fall är de båda under- ordnade företagen närstående till varandra. Bestämmelsen har sin grund i punkten 9 b iv i IAS 24.

Punkten 8 innebär att om ett intresseföretag eller ett gemensamt styrt företag är närstående till ett rapporterande företag så är även ett dotter-

Prop. 2015/16:3

199

Prop. 2015/16:3 företag till ett sådant företag närstående till det rapporterande företaget. Bestämmelsen har sin grund i punkten 12 i IAS 24.

Punkten 9 avser en juridisk person vars huvudsakliga verksamhet är att förvalta tillgångar för ersättningar efter avslutad anställning till förmån för anställda i det rapporterande företaget eller i ett företag som är när- stående till det rapporterande företaget (förvaltning av pensionsmedel). Bestämmelsen motsvarar 5 kap. 12 a § 12 i lagens hittillsvarande lydelse och har sin grund i punkten 9 b v första meningen i IAS 24.

Punkten 10 avser fallet att det rapporterande företaget självt förvaltar tillgångar för ersättning efter avslutad anställning. I den situationen är de företag som har avsatt pensionsmedel till förvaltning av det rapporter- ande företaget närstående till detta. Situationen är alltså den omvända i förhållande till den som beskrivs i punkten 9. Bestämmelsen har sin grund i punkten 9 b v andra meningen i IAS 24.

Punkten 11 avser ett företag över vilket en person som avses i 9 § har ett bestämmande inflytande eller gemensamt bestämmande inflytande. När det gäller vad som avses med angiven typ av inflytande hänvisas till det som anges i författningskommentaren till 9 §. Bestämmelsen har sin grund i punkten 9 b vi i IAS 24.

Punkten 12 tar sikte på företag över vilket personer som avses i 9 § 1 eller 4–6, dvs. en fysisk person eller dennes nära familjemedlemmar som utövar ett bestämmande eller gemensamt bestämmande inflytande över det rapporterande företaget, utövar ett betydande inflytande. Om en person eller dennes nära familjemedlemmar har ett betydande inflytande över två sådana företag är dessa inte att anse som närstående till varandra. Bestäm- melsen har sin grund i punkten 9 b vii i IAS 24.

Punkten 13 avser fallet att en person eller dennes nära familjemedlem- mar har ett bestämmande inflytande eller ett gemensamt bestämmande inflytande över det rapporterande företaget eller ett moderföretag till det rapporterande företaget. I det fallet är ett företag som personen är styrelseledamot, verkställande direktör eller annan ledande befattnings- havare i närstående till det rapporterande företaget. Bestämmelsen har sin grund i punkten 9 b vii i IAS 24.

Punkten 14 avser fallet att den juridiska personen eller ett av dess kon- cernföretag tillhandahåller tjänster för företagsledning åt det rapporter- ande företaget eller åt dess moderföretag. Om exempelvis det rapporter- ande företagets verkställande direktör har sin anställning i ett bemannings- företag, är detta företag alltså närstående till det rapporterande företaget. Bestämmelsen har sin grund i punkten 9 b viii i IAS 24.

Med en koncern likställs enligt andra stycket första strecksatsen en företagsgrupp som kontrolleras av ett rättssubjekt som inte är ett moder- företag i årsredovisningslagens mening. Ett exempel på detta är när företag ägs och kontrolleras av en kommun. Kommunen och företagen utgör då en företagsgrupp som vid tillämpningen av denna paragraf ska jämställas med en koncern. Motsvarande gäller om företagen ägs och kontrolleras av staten. Även när ett företag har ett bestämmande infly- tande över ett eller flera andra företag men det inte föreligger något kon- cernförhållande därför att det kontrollerande företaget inte har någon ägarandel i det eller de andra företagen, ska företagsgruppen likställas med en koncern. Detta innebär en anpassning till det koncernbegrepp

200

som finns i de internationella redovisningsstandarder som i enlighet med Prop. 2015/16:3 IAS-förordningen har antagits för tillämpning inom Europeiska unionen.

Av andra stycket andra strecksatsen framgår att med intresseföretag ska jämställas ett företag över vilket det rapporterande företaget eller ett företag i samma koncern har ett betydande inflytande men inte ett sådant andelsinnehav som krävs enligt definitionen av intresseföretag i 5 §. Detta innebär en anpassning till det intresseföretagsbegrepp som finns i de internationella redovisningsstandarder som i enlighet med IAS- förordningen har antagits för tillämpning inom Europeiska unionen.

I punkten 11 i IAS 24 finns ett antal exempel på situationer där företag eller fysiska personer inte ska anses vara närstående. Dessa är en direkt följd av hur närstående definieras i standarden och tas därför inte in i lagen.

9 § En fysisk person anses i denna lag som närstående till ett rapporter- ande företag om han eller hon

1.själv eller gemensamt med någon annan utövar ett bestämmande inflytande över företaget,

2.annars har ett betydande inflytande över företaget,

3.är en styrelseledamot, den verkställande direktören eller någon annan ledande befattningshavare i företaget eller dess moderföretag,

4.är gift eller sambo med eller förälder, barn eller styvbarn till en person som avses i 1–3,

5.är ekonomiskt eller på annat sätt beroende av en person som avses i 1–3 eller av hans eller hennes make eller sambo, eller

6.annars ingår i samma familj som en person som avses i 1–3 och kan förväntas påverka den personen i hans eller hennes kontakter med företaget eller påverkas av honom eller henne i sina egna kontakter med företaget.

Paragrafen, som är ny, innehåller en uppräkning av i vilka situationer en fysisk person ska anses som närstående till ett rapporterande företag. Tillsammans med 8 § genomför den artikel 2.3 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.

För en allmän bakgrund till paragrafen se författningskommentaren till 8 §. Punkten 1 omfattar fysiska personer som utövar ett bestämmande in- flytande eller ett gemensamt bestämmande inflytande över det rapporter- ande företaget. Bestämmelsen motsvarar delvis 5 kap. 12 a § 2 i lagens hittills gällande lydelse. Begreppet bestämmande inflytande är här avsett att ha samma innebörd som i IAS 24, se bilaga 5. Enligt ordalydelsen i IAS 24 och IFRS 10 har den ett bestämmande inflytande som har inflytande över ett investeringsobjekt och som exponeras för, eller har rätt till, rörlig avkastning från sitt engagemang i ett investeringsobjekt samt kan påverka avkastningen genom sitt inflytande över investerings- objektet. Av IAS 24 och IFRS 11 framgår att ett bestämmande inflytande utövas gemensamt om det sker i enlighet med ett avtal som reglerar det gemensamma utövandet av inflytande över den aktuella verksamheten. Ett gemensamt bestämmande inflytande föreligger endast när det krävs att de parter som delar det bestämmande inflytandet måste ge sitt samtycke till de relevanta verksamheterna. Se även kommentaren till 5 a §. Ytterligare ledning för tolkning av bestämmelsen kan sökas i de

201

Prop. 2015/16:3	nämnda standarderna. Bestämmelsen har sin grund i punkten 9 a i i
	IAS 24.
	Punkten 2 omfattar sådana fysiska personer som utövar ett betydande
	inflytande över det rapporterande företaget, men inte har ett bestämmande
	inflytande enligt punkten 1. Bestämmelsen motsvarar 5 kap. 12 a § 6 i
	lagens hittills gällande lydelse. Enligt IAS 24 och IAS 28 innebär
	begreppet betydande inflytande att en ägare kan delta i de beslut som rör
	ett företags finansiella och operativa strategier utan att ha bestämmande
	inflytande eller gemensamt bestämmande inflytande över dessa strate-
	gier. Även i denna del är bestämmelsen avsedd att ha samma innebörd
	som i de nämnda standarderna. När det gäller vad som ska anses som
	bestämmande inflytande och gemensamt bestämmande inflytande hän-
	visas till det som anges i anslutning till punkten 1. Vid bedömningen av
	om det är fråga om ett betydande inflytande kan ledning sökas i bestäm-
	melserna om intresseföretag i 5 §. Där anges 20 procent av rösterna som
	en riktlinje. Bestämmelsen har sin grund i punkten 9 a ii i IAS 24.
	Punkten 3 omfattar styrelseledamöter, den verkställande direktören och
	andra ledande befattningshavare i det rapporterande företaget eller dess
	moderföretag. Bestämmelsen motsvarar huvudsakligen 5 kap. 12 a § 7 i
	lagens hittills gällande lydelse. I den bestämmelsen anges att med moder-
	företag jämställs ett motsvarande utländskt rättssubjekt. Detta tas bort
	eftersom lagens koncerndefinition inte utesluter att moderföretaget är ett
	utländskt företag. Bestämmelsen har sin grund i punkten 9 a iii i IAS 24.
	Punkten 4 omfattar vissa kategorier av anhöriga till sådana personer
	som avses i punkterna 1–3. Bestämmelsen motsvarar 5 kap. 12 a § 8 i
	lagens hittills gällande lydelse och har sin grund i det som sägs om nära
	familjemedlemmar i punkten 9 i IAS 24.
	Punkten 5 tar sikte på andra familjemedlemmar än sådana som avses i
	4 och som är ekonomiskt eller på annat sätt beroende av en person som
	avses i 1–3. Det kan t.ex. handla om en underårig som ingår i samma
	hushåll utan att i rättslig mening stå under personens vårdnad. Bestäm-
	melsen motsvarar 5 kap. 12 a § 10 i lagens hittills gällande lydelse och
	har sin grund i det som sägs om nära familjemedlemmar i punkten 9 i
	IAS 24.
	Punkten 6 omfattar andra familjemedlemmar än sådana som avses i 4,
	under förutsättning att relationen mellan familjemedlemmen och
	personen som avses i 1–3 är sådan att personen kan väntas påverkas av
	familjemedlemmen i sina kontakter med företaget. Också den omvända
	situationen omfattas. Bestämmelsen motsvarar 5 kap. 12 a § 9 i lagens
	hittills gällande lydelse och har sin grund i det som sägs om nära familje-
	medlemmar i punkten 9 i IAS 24.
	I punkten 11 i IAS 24 finns ett antal exempel på situationer där företag
	eller fysiska personer inte ska anses vara närstående. Dessa är en direkt
	följd av hur närstående definieras i standarden och tas därför inte in i
	lagen.

202

2 kap. Allmänna bestämmelser om årsredovisning

Väsentlighet

3 a § Ett företag får avvika från bestämmelserna om redovisning, uppställning, värdering, upplysningar och konsolidering i denna lag, om följden av avvikelsen inte är väsentlig.

Följden av en avvikelse ska anses vara väsentlig om utelämnad eller felaktig information, ensam eller tillsammans med annan information, rimligen kan förväntas påverka de beslut som användare fattar på grundval av informationen.

Paragrafen, som är ny, innehåller en princip om väsentlighet och genomför artiklarna 2.16 och 6.1 j i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

Av första stycket framgår att lagens krav om redovisning, uppställning, värdering, upplysningar och konsolidering inte behöver uppfyllas när följden av det inte är väsentlig. Med konsolidering avses här redovisning av innehav i dotterföretag, intresseföretag och gemensamt styrda företag i koncernredovisningen.

Möjligheten till avvikelse från lagens krav är generell. Den omfattar därför såväl upprättandet av en årsredovisnings samtliga delar som upp- rättande av fristående rapporter, i den utsträckning något moment innebär redovisning, uppställning, värdering, upplysningar eller konsolidering enligt lagen.

En uppgifts betydelse ska enligt andra stycket bedömas utifrån vilken påverkan utelämnad eller felaktig information rimligtvis kan få på beslut som en läsare av företagets finansiella rapporter fattar. Betydelsen av enskilda poster ska vidare bedömas mot bakgrund av andra liknande poster. Detta innebär att även om enskilda poster var för sig inte är väsentliga kan de vara att bedöma som väsentliga i lagens mening om de sammantagna ger en annan bild av företaget.

Med anledning av att det nu införs en generell rätt att avvika från lag- ens krav i vissa fall tas flertalet av de specifika möjligheterna till avvik- else som finns i lagen bort. Exempelvis stryks bestämmelsen i 7 kap. 5 § om att dotterföretag av ringa betydelse inte behöver konsolideras. Dessa fall kommenteras särskilt i anslutning till de paragrafer som berörs.

Andra grundläggande redovisningsprinciper

4 § Vid upprättandet av balansräkningen, resultaträkningen och noterna ska följande iakttas:

1.Företaget ska förutsättas fortsätta sin verksamhet.

2.Samma principer för värdering, klassificering och indelning av de olika posterna och, i förekommande fall, delposterna ska konsekvent tillämpas från ett räkenskapsår till ett annat.

3.Värderingen av de olika posterna och, i förekommande fall, del- posterna ska göras med iakttagande av rimlig försiktighet. Detta innebär särskilt att

a) endast under räkenskapsåret konstaterade intäkter får tas med i resultaträkningen,

b) hänsyn ska tas till alla ekonomiska förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår, även om dessa förpliktel- ser blir kända först efter räkenskapsårets utgång men före upprättandet av årsredovisningen, och att

c) hänsyn ska tas till värdenedgångar oavsett om resultatet för räken- skapsåret är en vinst eller en förlust.

Prop. 2015/16:3

203

Prop. 2015/16:3

204

4. Intäkter och kostnader som är hänförliga till räkenskapsåret ska tas med oavsett tidpunkten för betalningen.

5. De olika beståndsdelar som balansräkningens poster och, i före- kommande fall, delposter består av ska värderas var för sig.

6. Tillgångar och avsättningar eller skulder får inte kvittas mot varandra. Inte heller får intäkter och kostnader kvittas mot varandra.

7. Den ingående balansen för ett räkenskapsår ska stämma överens med den utgående balansen för det närmast föregående räkenskapsåret.

Om det finns särskilda skäl för det och det är förenligt med 2 och 3 §§, får avvikelse göras från första stycket.

Paragrafen innehåller en uppräkning av vissa grundläggande redovis- ningsprinciper. Paragrafen överensstämmer delvis med artikel 6 i direk- tivet.

I andra stycket finns det enligt hittillsvarande ordning ett krav på att lämna en notupplysning om det har gjorts en avvikelse från de grund- läggande redovisningsprinciperna. Detta krav flyttas nu till 5 kap. 5 §. Någon ändring i sak är inte avsedd. Frågan berörs i avsnitt 8.1.

Form m.m.

5 § Årsredovisningen ska upprättas i vanlig läsbar form eller i elektro- nisk form. Den ska avfattas på svenska.

Årsredovisningen ska innehålla uppgifter om företagets namn, orga- nisations- eller personnummer och säte.

Om företaget är i likvidation, ska detta anges.

Paragrafen innehåller bestämmelser om årsredovisningens form, språk och allmänna upplysningar. Genom paragrafen genomförs artikel 5 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.4.

Andra och tredje styckena är nya. De innehåller krav på att årsredovis- ningen ska innehålla uppgift om det rapporterande företagets namn, orga- nisationsnummer och säte. I de fall en enskild näringsidkare upprättar en årsredovisning ska denna innehålla uppgift om näringsidkarens person- nummer. Årsredovisningen ska också innehålla uppgift om att företaget är i likvidation.

Valuta

6 § Beloppen i årsredovisningen ska anges i företagets redovisnings- valuta enligt 4 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078). Beloppen får dess- utom anges i annan valuta enligt omräkningskursen på dagen för räken- skapsårets utgång (balansdagen).

Vid byte av redovisningsvaluta ska balansräkningen för det gamla räkenskapsåret räknas om till den nya redovisningsvalutan enligt den växelkurs som har fastställts av Europeiska centralbanken den sista svenska bankdagen under räkenskapsåret. Den omräknade balansräk- ningen ska utgöra ingående balans för det nya räkenskapsåret.

Paragrafen behandlar redovisningsvalutan. Bestämmelsen anknyter till artikel 50 a i det fjärde bolagsrättsliga direktivet.

I paragrafens första stycke finns i den hittillsvarande lydelsen ett krav på att företag som anger belopp i årsredovisningen i annan valuta än redovisningsvalutan ska lämna upplysning om omräkningskursen i en

not. Något sådant krav finns inte i det nya direktivet och tas i följd av det Prop. 2015/16:3 bort ur paragrafen.

3 kap. Balansräkning och resultaträkning

Balansräkningens innehåll

1 § Balansräkningen ska i sammandrag redovisa företagets samtliga till- gångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på balansdagen.

Paragrafen innehåller allmänna bestämmelser om balansräkningens inne- håll. I paragrafens hittillsvarande lydelse finns en andra mening om att ställda panter och ansvarsförbindelser ska redovisas som poster inom linjen. Denna bestämmelse tas bort eftersom direktivet inte tillåter redo- visning inom linjen. Allt sådant som hittills har redovisats inom linjen måste nu, om det inte redovisas i själva balansräkningen, tas upp i noter till årsredovisningen (se även författningskommentaren till 5 kap. 15 §). Övervägandena finns i avsnitt 7.1.

Uppställningsformer

3 § Balansräkningen ska upprättas enligt den uppställningsform som anges i bilaga 1 till denna lag. Resultaträkningen ska upprättas enligt någon av de uppställningsformer som anges i bilagorna 2 och 3.

Byte av uppställningsform för resultaträkningen får ske endast om det finns särskilda skäl för det och det är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§.

Paragrafen innehåller bestämmelser om uppställningsformerna för balans- räkningen respektive resultaträkningen. Paragrafen motsvarar delvis artikel 9.1 i direktivet.

I den hittillsvarande lydelsen av paragrafens andra stycke finns ett krav på att företag som byter uppställningsform för resultaträkningen ska läm- na upplysning om skälen för detta i en not. Detta upplysningskrav flyttas nu till 5 kap. 6 §. Någon ändring i sak är inte avsedd. Frågan berörs i avsnitt 8.1.

4 § Posterna i balansräkningen och resultaträkningen ska tas upp var för sig i den ordningsföljd som anges för respektive uppställningsform. Om en tillgång, avsättning eller skuld tas upp i fler än en post i balans- räkningen, ska det upplysas om förhållandet till andra poster antingen under den post där den tas upp eller i en not.

I fråga om poster som föregås av arabiska siffror ska de avvikelser göras som är betingade av verksamhetens särskilda inriktning.

Andra poster än de som finns upptagna i uppställningsformerna får tas upp, om de nya posternas innehåll inte täcks av uppställningsformernas poster. Posterna får delas in i delposter. Om delar av en post har tillkom- mit på ett sådant sätt eller är av sådan storlek att det är av betydelse med hänsyn till kravet i 2 kap. 3 § på en rättvisande bild att de redovisas sär- skilt, ska de tas upp i delposter. Kompletterande poster ska ges beteck- ningar som tydligt anger vad som ingår i posten.

Poster som föregås av arabiska siffror får slås samman,

1. om posternas belopp är obetydliga med hänsyn till kravet i 2 kap. 3 § på rättvisande bild, eller

2. om sammanslagningen främjar överskådligheten och posterna och, i förekommande fall, delposterna anges i not.

205

Prop. 2015/16:3

206

Mindre företag får slå samman poster i balansräkningen som avser till- gångar, eget kapital, avsättningar och skulder, om posterna föregås av arabiska siffror.

Paragrafen innehåller bestämmelser om i vilken ordning posterna i balans- räkningen och resultaträkningen ska tas upp och vilka avvikelser som får göras. Genom paragrafen genomförs artikel 12.1 i direktivet. Övervägan- dena finns i avsnitt 7.1.

I paragrafens första stycke införs en ny bestämmelse om att en upplys- ning ska lämnas om förhållandet till andra poster i de fall en tillgång, av- sättning eller skuld tas upp i fler än en post. Detta kan exempelvis vara fallet om en skuld har såväl en kortfristig som en långfristig del och dessa tas upp under olika poster. Upplysningen ska lämnas antingen under den post där den tas upp eller i en not.

I fjärde stycket byts ”av ringa betydelse” ut mot ”obetydliga”, men någon ändring i sak är inte avsedd. Det förtydligas även att bedömningen avser posternas belopp.

4 a § Trots 3 och 4 §§ får företag som avses i andra stycket dela upp anläggningstillgångar och omsättningstillgångar samt skulder och avsätt- ningar i kortfristiga och långfristiga poster, om det är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§.

Första stycket gäller

1. företag som omfattas av en koncernredovisning som upprättas med tillämpning av de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 297/2008, och

2. andra företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad.

I andra stycket 2 ersätts uttrycket andelar eller skuldebrev med överlåtbara värdepapper. Frågan berörs i kommentaren till 1 kap. 3 § första stycket 4.

Kortfristiga och långfristiga balansposter

4 b § För varje fordringspost i balansräkningen som är upptagen under Omsättningstillgångar ska den del som ska betalas senare än ett år efter balansdagen anges.

För varje skuldpost i balansräkningen ska följande anges: den del som ska betalas inom ett år från balansdagen, den del som ska betalas senare än ett år efter balansdagen och summan av dessa skulder.

Första och andra styckena gäller även fordringsposter och skuldposter som har tagits in i sådana noter som avses i 4 § fjärde stycket 2.

För mindre företag som slår samman poster enligt 4 § femte stycket ska det som föreskrivs i första och andra styckena om fordringsposter och skuldposter i balansräkningen i stället avse de sammanslagna posterna.

Paragrafen innehåller bestämmelser om kortfristiga och långfristiga balans- poster. Paragrafen överensstämmer i allt väsentligt med 5 kap. 10 § i lag- ens hittillsvarande lydelse. Eftersom bestämmelserna inte utgör notupp- lysningskrav, utan kräver specificering av vissa poster i balansräkningen, flyttas de till 3 kap. Genom paragrafen genomförs det som sägs under

Fordringar respektive under Skulder i bilaga III till direktivet. Frågan om bestämmelsernas placering berörs i avsnitt 8.1.

Första stycket motsvarar hittillsvarande 5 kap. 10 § första stycket.

Av andra stycket framgår att skulder som ska betalas inom ett år och skulder som ska betalas efter mer än ett år ska redovisas separat för varje post. Enligt hittills gällande lydelse av 5 kap. 10 § andra stycket krävs speci- fikation dels av den del av skuldposten som förfaller till betalning senare än ett år efter balansdagen, dels den del som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen. Av balansräkningsschemat i direktivet framgår emellertid att även skuldposter som ska betalas inom ett år från balans- dagen numera ska specificeras. Förevarande bestämmelse kräver därför att det i balansräkningen preciseras dels hur stor del av skulderna som ska betalas inom ett år från balansdagen, dels hur stor del som ska betalas senare än ett år efter balansdagen. Vidare ska summan av de kortfristiga respektive långfristiga skulderna anges. Det ska dock även fortsättnings- vis genom en notupplysning lämnas uppgift om den del av en skuldpost som ska betalas senare än fem år efter balansdagen, se 5 kap. 13 och 31 §§.

Av tredje stycket framgår att det som sägs i första och andra styckena även gäller fordringsposter och skuldposter som redovisas i noter med stöd av 4 § fjärde stycket 2. Detta följer enligt hittillsvarande ordning av 5 kap. 10 § första och andra stycket, men förs nu av redaktionella skäl över till ett eget stycke.

Det fjärde stycket motsvarar hittillsvarande 5 kap. 10 § tredje stycket.

Jämförelsetal

5 § För varje post eller delpost i balansräkningen, resultaträkningen och sådana noter som avses i 4 § fjärde stycket 2 ska beloppet av motsvarande post för det närmast föregående räkenskapsåret anges.

Om företaget har ändrat principerna för värdering, klassificering eller indelning i poster eller delposter, ska posterna för det närmast föregående räkenskapsåret räknas om eller ändras på det sätt som behövs för att de ska kunna jämföras med räkenskapsårets poster på ett meningsfullt sätt.

Om det finns särskilda skäl för det och det är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§, får avvikelse göras från andra stycket.

Andra stycket gäller inte mindre företag under förutsättning att upplys- ningar om den bristande jämförbarheten lämnas i noterna.

I paragrafen finns ett krav på jämförelsetal. Bestämmelsen överensstäm- mer med artikel 9.5 i direktivet. Frågan berörs i avsnitt 8.1.

Jämförelsetal ska anges för varje post och delpost i balans- och resul- taträkningen och vissa noter. Har företaget ändrat principerna för värder- ing, klassificering eller indelning i poster, måste omräkning ske, om det inte finns särskilda skäl.

I den hittills gällande lydelsen av paragrafens tredje stycke finns ett krav på att om omräkning eller ändring inte görs på grund av särskilda skäl, ska upplysning om det lämnas i not. Det kravet flyttas till 5 kap. 7 §.

Ett aktiebolags eget kapital

10 a § Ett aktiebolags eget kapital ska i balansräkningen, i en egen räkning eller i en not delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust.

Prop. 2015/16:3

207

Prop. 2015/16:3

208

Under bundet eget kapital ska följande tas upp: aktiekapital, upp- skrivningsfond, reservfond, kapitalandelsfond och fond för utvecklings- utgifter.

Under fritt eget kapital eller ansamlad förlust ska följande tas upp: fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust och vinst eller för- lust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskaps- året tas då upp som avdragsposter.

I paragrafen behandlas hur ett aktiebolags eget kapital ska fördelas på bundet och fritt eget kapital. Den motsvarar hittillsvarande 5 kap. 14 § första stycket.

I paragrafen förtydligas att uppdelningen på bundet och fritt eget kapi- tal kan göras balansräkningen, i egen räkning eller i noterna. Bestäm- melserna flyttas därför från 5 kap., som inte innehåller några andra upp- lysningskrav än sådana som enbart kan fullgöras genom upplysningar i noterna. Frågan om bestämmelsernas placering berörs i avsnitt 8.1. Med egen räkning avses en särskild rapport som fogas till balansräkningen. Möjligheten att lämna uppgifterna i egen räkning får betydelse bl.a. för företag som ingår i koncerner som enligt IAS-förordningen ska upprätta koncernredovisning enligt internationella redovisningsstandarder (jfr IAS 1 p. 10 c). En ytterligare förändring är att fonden för utvecklingsutgifter ska tas upp som bundet eget kapital. Den frågan behandlas i avsnitt 7.3.

En ekonomisk förenings eget kapital

10 b § En ekonomisk förenings eget kapital ska i balansräkningen, i en egen räkning eller i en not delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust.

Under bundet eget kapital ska följande tas upp: inbetalda eller genom insatsemission tillgodoförda insatser, uppskrivningsfond, reservfond, kapitalandelsfond och fond för utvecklingsutgifter. Medlemsinsatser och förlagsinsatser ska redovisas var för sig.

Under fritt eget kapital eller ansamlad förlust ska följande tas upp: fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust och nettovinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskaps- året tas då upp som avdragsposter.

Det som sägs i andra stycket om insatser gäller också upplåtelseavgifter i en bostadsrättsförening.

I paragrafen behandlas hur ekonomiska föreningars eget kapital ska för- delas på bundet och fritt. Den motsvarar hittillsvarande 5 kap. 15 § första stycket.

I paragrafen förtydligas att uppdelningen kan göras i balansräkningen, i egen räkning eller i noterna. Bestämmelserna flyttas därför från 5 kap., som inte innehåller några andra upplysningskrav än sådana som enbart kan fullgöras genom upplysningar i noterna. Frågan om bestämmelsernas placering berörs i avsnitt 8.1. Med egen räkning avses en särskild rapport som fogas till balansräkningen. Möjligheten att lämna uppgifterna i egen räkning får betydelse bl.a. för företag som ingår i koncerner som enligt IAS-förordningen ska upprätta koncernredovisning enligt internationella redovisningsstandarder (jfr IAS 1 p. 10 c). En ytterligare förändring är att fonden för utvecklingsutgifter ska tas upp som bundet eget kapital. Den frågan behandlas i avsnitt 7.3.

4 kap. Värderingsregler

Vad som är anläggningstillgångar och omsättningstillgångar

2 § Utgifter för koncessioner, patent, licenser, varumärken, hyresrätter och liknande rättigheter och tillgångar som är av betydande värde för rörelsen under kommande år får tas upp som immateriella anläggnings- tillgångar. Detsamma gäller ersättning som vid förvärv av rörelse över- stiger det behållna värdet av de tillgångar som förvärvats och de skulder som övertagits (goodwill).

Första stycket gäller även utgifter för företagets eget utvecklings- arbete. För aktiebolag och ekonomiska föreningar gäller detta dock endast under förutsättning att motsvarande belopp överförs från fritt eget kapital till en fond för utvecklingsutgifter.

Utgifter för företagsbildning, ökning av aktiekapitalet eller mot- svarande eller för företagets förvaltning får inte tas upp som tillgångar.

Paragrafen behandlar möjligheten att ta upp utgifter för vissa immateri- ella rättigheter och tillgångar som anläggningstillgångar i balansräkningen (aktivering). Reglerna möjliggör en fördelning av kostnaderna på flera år än utgiftsåret. Bestämmelserna motsvarar delvis artikel 12.11 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.3.

I den hittillsvarande lydelsen av första stycket finns bestämmelser om aktivering av utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten och liknan- de arbeten. Dessa förs, i modifierad form, över till andra stycket. En allmän förutsättning för aktivering är att det är fråga om rättigheter eller tillgångar av betydande värde för rörelsen under kommande år. Ordet betydande ersätter ordet väsentligt, men någon ändring i sak är inte av- sedd.

Andra stycket behandlar möjligheterna att aktivera företagets utgifter för eget utvecklingsarbete (ofta kallat egenupparbetade utvecklingsut- gifter). Lagen ger i sin hittillsvarande lydelse utrymme för alla företag att aktivera utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten. Detta begränsas till att gälla utgifter för utvecklingsarbete. Begränsningen innebär en anpassning till terminologin i direktivet, men ger också uttryck för en mera restriktiv syn på vad som kan aktiveras. Avsikten är alltså att rena forskningsutgifter inte ska kunna tas upp som tillgång. I sak torde detta även överensstämma med numera gällande redovisningspraxis.

I andra stycket anges det som en ny förutsättning för att få ta upp egen- upparbetade utvecklingsutgifter som tillgångar att ett motsvarande belopp förs över från fritt eget kapital till en särskild fond, fonden för utvecklingsutgifter. Såsom framgår av 3 kap. 10 a och 10 b §§ utgör denna fond bundet eget kapital. Det innebär att belopp som ingår i denna fond i ett aktiebolag inte kan bli föremål för värdeöverföring, se 17 kap. aktiebolagslagen (2005:551), och i en ekonomisk förening inte kan delas ut till medlemmarna, se 10 kap. 2 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. Bestämmelser om fondens upplösning finns i 7 och 8 §§.

Tredje stycket motsvarar det hittillsvarande andra stycket.

Anskaffningsvärde för anläggningstillgångar

3 § Anläggningstillgångar ska tas upp till belopp som motsvarar utgifter- na för tillgångens förvärv eller tillverkning (anskaffningsvärdet), om inte annat följer av 4, 5, 6, 12, 13 a, 14 a eller 14 e §.

Prop. 2015/16:3

209

Prop. 2015/16:3

210

I anskaffningsvärdet för en förvärvad tillgång ska, utöver inköpspriset, utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet räknas in.

I anskaffningsvärdet för en tillverkad tillgång får, utöver sådana kost- nader som direkt kan hänföras till produktionen av tillgången, en skälig andel av indirekta tillverkningskostnader räknas in.

Ränta på kapital som har lånats för att finansiera tillverkningen av en tillgång får räknas in i anskaffningsvärdet till den del som räntan hänför sig till tillverkningsperioden.

Utgifter för värdehöjande förbättringar av en tillgång får räknas in i anskaffningsvärdet, om de har lagts ned under räkenskapsåret eller balanserats från tidigare år.

I paragrafen behandlas hur anskaffningsvärdet för anläggningstillgångar ska beräknas. Genom paragrafen genomförs artikel 12.8 i direktivet.

Som huvudregel ska anläggningstillgångar tas upp till sitt anskaffnings- värde. I paragrafen anges hur anskaffningsvärdet beräknas. I den hittills gällande lydelsen av paragrafens fjärde stycke finns ett krav på att om ränta har räknats in i anskaffningsvärdet, ska upplysning om det lämnas i en not. Det kravet flyttas, något justerat, till 5 kap. 25 §. Frågan berörs i avsnitt 8.1.

Avskrivning av anläggningstillgångar

4 § Anläggningstillgångar med begränsad nyttjandeperiod ska skrivas av systematiskt över denna period.

Om nyttjandeperioden för immateriella anläggningstillgångar som utgörs av utgifter för företagets eget utvecklingsarbete inte kan fast- ställas med en rimlig grad av säkerhet, ska perioden anses uppgå till fem år. Detsamma gäller i fråga om goodwill.

Avskrivningar ska redovisas i resultaträkningen. Annan redovisning får dock tillämpas, om det finns särskilda skäl för det och det är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§.

Paragrafen behandlar avskrivning av anläggningstillgångar och mot- svarar delvis artiklarna 12.5, 12.6 och 12.11. Övervägandena finns i avsnitt 7.3.

Enligt tidigare direktivbestämmelser ska immateriella anläggningstill- gångar skrivas av under en period om fem år, men medlemsstaterna har kunnat tillåta avvikelser från denna period. I det nya direktivet är huvud- regeln i stället att immateriella anläggningstillgångar ska skrivas av under tillgångens nyttjandeperiod (artikel 12.11). Någon presumerad nyttjandeperiod föreskrivs inte, utan företagen har att som utgångspunkt beräkna den utifrån vad som är känt om tillgångstypen och relevanta om- världsfaktorer. Paragrafen är därför utformad så att huvudregeln i första stycket om avskrivning under tillgångarnas nyttjandeperiod är tillämplig även på immateriella anläggningstillgångar.

Särskilda regler gäller enligt det ändrade andra stycket för avskrivning av vissa immateriella anläggningstillgångar. Reglerna gäller dels akti- verade utgifter för företagets eget utvecklingsarbete, dels goodwill, dvs. ersättning som vid förvärv av rörelse överstiger det behållna värdet av de tillgångar som förvärvats och de skulder som övertagits (jfr 2 §). För dessa tillgångar ska nyttjandeperioden, om den inte kan fastställas md en rimlig grad av tillförlitlighet, presumeras uppgå till fem år.

En tillförlitlig uppskattning av nyttjandeperioden för en immateriell Prop. 2015/16:3 anläggningstillgång i form av utvecklingsutgifter eller goodwill får anses

föreligga om företaget kan presentera material som ger stöd för att till- gången kommer att vara av värde för företaget under en viss tid. Detta mot- svarar de krav som ställs på den som vill bryta den hittillsvarande presumtionsregeln om en femårig nyttjandeperiod för immateriella anlägg- ningstillgångar.

I följd av bestämmelsens ändrade konstruktion finns inte något krav på notupplysning.

Nedskrivning av anläggningstillgångar

5 § Har en anläggningstillgång på balansdagen ett lägre värde än det värde som följer av 3 § och 4 § första stycket, ska tillgången skrivas ned till detta lägre värde, om det kan antas att värdenedgången är bestående.

En finansiell anläggningstillgång får skrivas ned till det lägre värde som tillgången har på balansdagen även om det inte kan antas att värdenedgången är bestående.

En nedskrivning enligt första eller andra stycket ska återföras, om det inte längre finns skäl för den. Nedskrivningar som avser goodwill får dock inte återföras.

Nedskrivningar och återföringar som avses i första–tredje styckena ska redovisas i resultaträkningen.

Paragrafen behandlar nedskrivning av anläggningstillgångar och mot- svarar delvis artikel 12.6 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.

I tredje stycket tas det in en bestämmelse om att nedskriven goodwill inte får återföras, även om det inte längre finns skäl för nedskrivningen. Ändringen motsvarar direktivets krav och ligger i linje med det som gäller enligt den internationella redovisningsstandarden IAS 36.

Uppskrivning av anläggningstillgångar

6 § Ett aktiebolags eller en ekonomisk förenings anläggningstillgångar som har ett tillförlitligt och bestående värde som väsentligt överstiger bokfört värde enligt 3 §, 4 § första stycket, 5 § första–tredje styckena och 12 § får skrivas upp till högst detta värde. Uppskrivning får dock ske endast om uppskrivningsbeloppet används för avsättning till en uppskriv- ningsfond eller, i aktiebolag, för ökning av aktiekapitalet genom fond- emission eller nyemission.

Avskrivningar och nedskrivningar av den tillgång som har skrivits upp ska efter uppskrivningen beräknas med utgångspunkt i det uppskrivna värdet.

Paragrafen behandlar uppskrivning av anläggningstillgångar och motsvarar delvis artiklarna 12.5 och 12.6. I den hittillsvarande lydelsen av andra stycket finns en bestämmelse om att det i samband med uppskrivning ska lämnas en notupplysning om hur uppskrivningsbeloppet har behandlats skattemässigt. Bestämmelsen flyttas till 5 kap. 11 §. Andra stycket innehåller i stället bestämmelsen i det hittillsvarande tredje stycket. Frågan berörs i avsnitt 8.1.

211

Prop. 2015/16:3 Ianspråktagande av uppskrivningsfonden och fonden för utvecklings- utgifter

7 § Ett aktiebolag får ta uppskrivningsfonden eller fonden för utveck- lingsutgifter i anspråk för

1.ökning av aktiekapitalet genom fondemission eller nyemission,

2.täckning av förlust enligt fastställd balansräkning när förlusten inte kan täckas av fritt eget kapital.

Ett beslut att ta uppskrivningsfonden eller fonden för utvecklingsut- gifter i anspråk för att täcka en förlust enligt första stycket 2 får fattas endast efter det att revisorerna har hörts. Innan tre år har förflutit från beslutet får vinstutdelning beslutas endast om Bolagsverket eller, i tvistiga fall, allmän domstol ger tillstånd till det eller om aktiekapitalet har ökats med minst ett belopp som motsvarar den förlust som har blivit täckt med belopp från fonden. I fråga om Bolagsverkets eller domstolens tillstånd gäller 20 kap. 25–29 §§ aktiebolagslagen (2005:551) i tillämp- liga delar.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur vissa bundna fonder får tas i anspråk och motsvarar delvis artiklarna 7.2 och 12.11 i direktivet. Be- stämmelserna utökas till att omfatta även ianspråktagande av fonden för utvecklingsutgifter. Övervägandena finns i avsnitt 7.3.

8 § Vid avskrivning enligt 4 § eller nedskrivning enligt 5 § av en uppskriven tillgång eller vid avyttring eller utrangering av tillgången ska uppskrivningsfonden minskas i motsvarande utsträckning, dock högst med den del av fonden som svarar mot tillgången. På samma sätt ska fonden för utvecklingsutgifter minskas vid avskrivning, nedskrivning eller avyttring av en som tillgång upptagen utgift för företagets eget utvecklings- arbete.

Minskningen får göras enbart genom att

1.fonden tas i anspråk enligt 7 §,

2.den del av fonden som motsvarar avskrivning eller nedskrivning överförs till fritt eget kapital, eller

3.den del av fonden som motsvarar en avyttrad tillgång överförs till fritt eget kapital.

Paragrafen reglerar hur uppskrivningsfonden och fonden för utveck- lingsutgifter ska justeras när en uppskriven tillgång skrivs av, skrivs ned, avyttras eller utrangeras. Paragrafen motsvarar artikel 7 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.3.

I första stycket görs ett förtydligande tillägg i första meningen. I en ny andra mening införs en bestämmelse om att fonden för utvecklings- utgifter ska minskas vid en avskrivning, nedskrivning eller avyttring av en tillgång som motsvarar en aktiverad utgift för eget utvecklingsarbete, dvs. en sådan tillgång som avses i 2 § andra stycket. Den bestämmelsen

	genomför delvis artikel 12.11 i direktivet.
	11 § Anskaffningsvärdet för varulager av likartade tillgångar får beräk-
	nas enligt först-in-först-ut-principen, enligt vägda genomsnittspriser eller
	enligt någon annan liknande princip. Sist-in-först-ut-principen får inte
	tillämpas.
	Paragrafen behandlar hur anskaffningsvärdet för varulager får beräknas
	och motsvarar artikel 12.9 i direktivet. I den hittillsvarande lydelsen av
212	andra stycket finns ett krav på notupplysningar om väsentliga avvikelser

mellan det beräknade anskaffningsvärdet och varulagrets nettoförsälj- Prop. 2015/16:3 ningsvärde. Detta flyttas nu till 5 kap. 26 §. Frågan berörs i avsnitt 8.1.

Egna aktier

14 § Egna aktier får inte tas upp som tillgång.

Vid värdering av ett moderföretags andelar i ett dotterföretag ska andelar som dotterföretaget äger i moderföretaget inte anses ha något värde.

Vid förvärv av egna aktier ska fritt eget kapital minskas med utgiften för förvärvet. Vid överlåtelse av egna aktier ska fritt eget kapital ökas med inkomsten från överlåtelsen.

I paragrafen, som inte har någon motsvarighet i direktivet, anges hur egna aktier ska värderas.

Bestämmelsen i det nya tredje stycket förs oförändrad över från hittills- varande 5 kap. 14 §, eftersom den behandlar värderingsfrågor och därför passar bättre i förevarande kapitel.

Värdering av finansiella instrument

14 b § Följande finansiella instrument får inte värderas enligt 14 a §:

1.finansiella instrument som hålls till förfall och som inte utgör derivatinstrument,

2.lånefordringar och andra fordringar som härrör från företaget och som inte innehas för handelsändamål,

3.andelar i dotterföretag, intresseföretag eller gemensamt styrda företag,

4.egetkapitalinstrument som företaget självt har gett ut,

5.avtal om villkorad ersättning i samband med förvärv och sam- gåenden,

6.skulder, med undantag för skulder som ingår som en del i en handelsportfölj eller som utgör derivatinstrument, samt

7.andra finansiella instrument, som är av sådan särskild karaktär att de enligt vad som är allmänt accepterat bör redovisas på annat sätt.

Värdering enligt 14 a § får inte heller ske, om en sådan värdering inte skulle ge ett tillförlitligt värde på det finansiella instrumentet.

Företag som avses i 3 kap. 4 a § andra stycket får trots första stycket värdera där angivna finansiella instrument enligt 14 a §, om

1.det är förenligt med sådana internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovis- ningsstandarder, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förord- ning (EU) nr 297/2008, och

er.2. upplysningar om värderingen lämnas i enlighet med dessa standard-

I paragrafen anges att vissa finansiella instrument inte får värderas till verkligt värde. Paragrafen överensstämmer med artikel 8.4 c i direktivet.

I första stycket 3 ersätts begreppet samriskföretag med gemensamt styrda företag (se 1 kap. 5 a §). Någon ändring i sak är inte avsedd. Frågan berörs i avsnitt 6.1.

Avsättningar

15 a § En avsättning ska motsvara den bästa uppskattningen av det belopp som kommer att krävas för att reglera förpliktelsen.

213

Prop. 2015/16:3 Paragrafen, som är ny, behandlar avsättningar och genomför artikel 12.12 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.

Bestämmelsen är avsedd att ge uttryck för den princip som ska tillämp- as vid den uppskattning som ligger till grund för en avsättning.

Enligt bestämmelsen ska en avsättning motsvara den bästa uppskatt- ningen av det belopp som kommer att krävas för att reglera en förplikt- else. Värderingen av avsättningen ska utgå från förhållandena på balans- dagen, se 3 kap. 1 §. Vad en avsättning är framgår av 3 kap. 9 §. Avsätt- ningar är till sin karaktär mer osäkra än de flesta andra poster i balansräk- ningen. De ska därför baseras på en försiktig bedömning och en objektiv värdering, understödd av erfarenheter från liknande transaktioner samt, i vissa fall, även av bedömningar av externa experter.

Det överlämnas till den kompletterande normgivningen att ge närmare vägledning om hur principen ska tillämpas i olika situationer, t.ex. i vilken utsträckning beloppen ska nuvärdesberäknas.

5 kap. Noter

Allmänna bestämmelser

Krav på noter för olika kategorier av företag

1 § Mindre och större företag ska i noter lämna upplysningar enligt 4– 24 §§.

Ytterligare bestämmelser för mindre och större företag om upplys- ningar i noter finns i 2 kap. 3 §, 3 kap. 4, 10 a och 10 b §§ och 7 kap. 2 §.

Bestämmelser för mindre företag om upplysningar i noter finns dessutom i 3 kap. 5 §.

I paragrafen, som saknar motsvarighet i det hittillsvarande 5 kap., anges de krav på notupplysningar som gäller för både mindre och större före- tag. Övervägandena finns i avsnitt 8.1.

Direktivet ger beträffande det stora flertalet krav på tilläggsinformation inget utrymme för att lämna informationen i själva balansräkningen eller resultaträkningen (se artikel 15). De upplysningskrav som nu anges i 5 kap. är undantagslöst av detta slag. Möjligheten att lämna sådan tilläggs- information som anges i 5 kap. i balansräkningen eller resultaträkningen i stället för i noterna tas bort.

I första stycket anges de paragrafer i kapitlet som innehåller krav på upplysningar för både mindre och större företag. Av bestämmelsen framgår att upplysningarna ska lämnas i noter.

Andra stycket innehåller en erinran om de ytterligare notupplysnings- krav som gäller för både mindre och större företag utöver de som finns i 5 kap. För både mindre och större företag finns ytterligare krav på not- upplysningar i 2 kap. 3 §, 3 kap. 4, 10 a och 10 b §§ och 7 kap. 2 §. Dessa krav flyttas inte till förevarande kapitel eftersom de passar bättre där de är placerade. Kravet i 2 kap. 3 § är mycket nära förknippat med paragrafens krav på rättvisande bild. Kraven i 3 kap. 4 § första stycket, 10 a och 10 b §§ kan fullgöras på annat sätt än genom notupplysningar. Det krav på upplysningar som finns i 7 kap. 2 § avser endast förhållandet att en koncernredovisning inte upprättas. Det krav på upplysningar i not som finns i 3 kap. 4 § fjärde stycket utgör en förutsättning för att

214

förenklingsmöjligheten där ska få utnyttjas, och är därigenom en del av den materiella bestämmelsen.

Tredje stycket innehåller en erinran om det ytterligare krav på upplys- ningar i not i 3 kap. 5 § som gäller för mindre företag utöver de som finns i 5 kap. Detta krav utgör en förutsättning för att förenklingsmöjlig- heten där ska få utnyttjas, och är därigenom en del av den materiella bestämmelsen.

2 § Större företag ska i noter även lämna upplysningar enligt 25–48 §§. Ytterligare bestämmelser för större företag om upplysningar i noter

finns i 3 kap. 8 och 10 §§.

I paragrafen, som saknar motsvarighet i det hittillsvarande 5 kap., anges de notupplysningskrav som gäller för större företag, utöver de som fram- går av 1 §.

I första stycket anges de paragrafer i kapitlet som innehåller krav på upplysningar som endast gäller för större företag. Av bestämmelsen framgår att upplysningarna ska lämnas i noter.

Andra stycket innehåller en erinran om de ytterligare krav på upplys- ningar i not i 3 kap. 8 och 10 §§ som gäller för större företag. Dessa krav kan fullgöras på annat sätt än genom notupplysningar och flyttas därför inte till förevarande kapitel.

Noternas ordningsföljd

3 § Om inte något annat följer av kravet i 2 kap. 2 § på överskådlighet, ska noter som avser enskilda poster i balansräkningen eller resultaträkningen läggas fram i samma ordning som posterna. Hänvisning ska göras vid de poster som noterna hänför sig till.

Paragrafen, som har viss motsvarighet i 5 kap. 1 § i lagens hittillsvarande lydelse, innebär att noter som utgångspunkt ska presenteras i samma ordning som de poster de hänför sig till och att hänvisning ska göras vid posterna. Genom paragrafen genomförs artikel 15 i direktivet. Över- vägandena finns i avsnitt 8.1.

Paragrafen ska tillämpas endast på noter som hänför sig till enskilda poster. Det innebär att noter med mer allmän information inte behöver knytas till en viss post. Undantagsvis kan det förekomma att det för över- skådlighetens skull är önskvärt med en något annan ordningsföljd än den som de motsvarande posterna har. Kravet på viss ordningsföljd gäller därför inte heller om det i det enskilda fallet skulle stå i strid med kravet på överskådlighet i 2 kap. 2 §. Det får ankomma på den kompletterande normgivningen att vägleda tillämpningen genom att närmare ange i vilka situationer som det finns anledning att acceptera en avvikande ordnings- följd.

Krav på noter för mindre och större företag

Värderingsprinciper

4 § Principerna för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder ska anges.

Prop. 2015/16:3

215

Prop. 2015/16:3 Av paragrafen framgår att företagen ska lämna upplysning om de värder- ingsprinciper som tillämpas i årsredovisningen. Genom paragrafen genomförs artikel 16.1 a i direktivet. Frågan berörs i avsnitt 8.1.

Paragrafen motsvarar 5 kap. 2 § första stycket i lagens hittills gällande lydelse. Den kompletterande normgivningen kan väntas ge vägledning som tydliggör hur ingående upplysningar som behöver lämnas om tillämpade värderingsprinciper. I ingressen till direktivet (skäl 24) uttalas bl.a. att upplysningarna särskilt bör innefatta uppgift om den värderingsgrund som tillämpas för de olika posterna, ett uttalande om dessa redovisnings- principers överensstämmelse med fortlevnadsprincipen och uppgift om eventuella väsentliga ändringar av de redovisningsprinciper som tillämpas.

Paragrafen saknar motsvarighet till de bestämmelser om omräkning från annan valuta än redovisningsvalutan som finns i det hittillsvarande 5 kap. 2 § andra stycket och som saknar direkt motsvarighet i direktivet. Omräkningsbestämmelsen får anses ha varit ett utflöde och förtydligande av den allmänna princip som kommer till uttryck i förevarande paragraf. Den sortens förtydliganden ankommer numera på den kompletterande normgivningen.

Avvikelser från grundläggande redovisningsprinciper

5 § Om ett företag med stöd av 2 kap. 4 § andra stycket avviker från någon av de grundläggande redovisningsprinciper som anges i paragra- fen, ska det lämna en upplysning om skälen för avvikelsen och en bedöm- ning av effekten på företagets ställning och resultat.

Består avvikelsen i att kvittning görs, ska företaget även lämna en upplysning om de bruttobelopp som kvittas mot varandra.

Paragrafen ställer krav på notupplysningar när ett företag avviker från vissa av lagens grundläggande redovisningsprinciper. Genom paragrafen genomförs artikel 6.2 i direktivet. Frågan om bestämmelsens placering berörs i avsnitt 8.1.

Första stycket motsvarar hittillsvarande 2 kap. 4 § andra stycket andra meningen.

Andra stycket saknar motsvarighet i lagens hittills gällande lydelse. I det fall en avvikelse består i att företaget frångår principen om kvittningsförbud i 2 kap. 4 § 6 måste företaget, utöver informationen enligt första stycket, i en not ange de bruttobelopp som kvittas.

Byte av uppställningsform

6 § Om ett företag med stöd av 3 kap. 3 § andra stycket har bytt upp- ställningsform för resultaträkningen, ska det lämna en upplysning om skälen för bytet.

Paragrafen motsvarar 3 kap. 3 § andra stycket andra meningen i lagens hittills gällande lydelse. Genom paragrafen genomförs artikel 9.1 i direk- tivet delvis. Frågan om bestämmelsens placering berörs i avsnitt 8.1.

216

Jämförelsetal

7 § Om ett företag med stöd av 3 kap. 5 § tredje stycket avviker från det som sägs i den paragrafen om jämförelsetal, ska det lämna en upplysning om skälen för avvikelsen.

Paragrafen motsvarar 3 kap. 5 § tredje stycket andra meningen i lagens hittills gällande lydelse. Genom paragrafen genomförs artikel 9.5 i direk- tivet delvis. Frågan om bestämmelsens placering berörs i avsnitt 8.1.

Anläggningstillgångar

8 § För varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräk- ningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 ska upp- lysningar lämnas om

1.tillgångarnas anskaffningsvärde,

2.tillkommande och avgående tillgångar,

3.överföringar,

4.årets avskrivningar enligt 4 kap. 4 §,

5.årets nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskrivningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket,

6.årets uppskrivningar, med särskild upplysning om uppskrivnings- beloppets användning och hur mycket av det som kvarstår oavskrivet.

Grunderna för avskrivning av anläggningstillgångarnas olika poster ska anges.

Paragrafen innehåller en uppräkning av de upplysningar om anläggnings- tillgångar som företagen ska lämna. Paragrafen motsvarar artiklarna 16.2 och 17.1 a i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.

Paragrafen motsvarar delvis 5 kap. 3 § i lagens hittills gällande lydelse. Enligt första stycket ska upplysningarna lämnas för varje post i balans- räkningen. Om företaget har utnyttjat den möjlighet som 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 ger att slå samman poster för att det främjar överskådligheten, ska uppgifterna lämnas i anslutning till den postvisa specifikation som i

så fall ska göras i noterna.

I 5 kap. 3 § i lagens hittills gällande lydelse finns en bestämmelse som undantar företag som upprättar balansräkning i förkortad form från kra- ven på att upplysningar ska lämnas post för post. Direktivet ger emeller- tid inte medlemsstaterna någon möjlighet att undanta företag som upprättar en förkortad balansräkning från krav på notupplysningar. Paragrafen inne- håller därför inte någon motsvarighet till det hittills gällande undantaget.

I 4 kap. 3 § fjärde stycket i dess hittills gällande lydelse ställs också krav på upplysningar i not om ränta som räknas in i anskaffningsvärdet för anläggningstillgångar. Detta upplysningskrav ska i fortsättningen inte gälla för mindre företag.

För större företag finns krav på upplysningar i noter även i 25 §.

Goodwill

9 § Om ett företag redovisar goodwill som tillgång, ska det lämna upp- lysningar om tillämpad avskrivningsperiod och skälen för denna.

Paragrafen, som saknar motsvarighet i det hittillsvarande 5 kap., behandlar vilka upplysningar som ska lämnas när goodwill redovisas som tillgång. Paragrafen genomför delvis artikel 12.11.

Prop. 2015/16:3

217

Prop. 2015/16:3 Av kravet i 4 § på angivande av tillämpade värderingsprinciper följer att det kan vara nödvändigt att lämna uppgift om vilka avskrivningstider som tillämpas på företagets olika anläggningstillgångar. Enligt förevarande paragraf gäller dock att det alltid ska lämnas upplysning om tillämpad avskrivningsperiod och skälen för denna om goodwill redovisas som tillgång.

Finansiella instrument

10 § Om ett företag har finansiella instrument som värderas enligt 4 kap. 14 a §, ska det för varje kategori lämna upplysningar om

1.bokfört värde, och

2.de värdeförändringar som har redovisats i resultaträkningen respek- tive fonden för verkligt värde.

För varje kategori av derivatinstrument som värderas enligt 4 kap. 14 a § ska upplysningar även lämnas om

1.omfattningen och typen av instrument, och

2.viktiga villkor som kan påverka storleken av, tidpunkten för eller säkerheten i framtida kassaflöden.

Paragrafen tillämpas även på sådana avtal som enligt 4 kap. 14 c § ska anses som derivatinstrument.

Paragrafen överensstämmer med artikel 16.1 c i direktivet och motsvarar 5 kap. 4 a och 4 c §§ i lagens hittillsvarande lydelse.

För större företag finns krav på upplysningar i noter avseende finansi- ella instrument även i 27 §.

Uppskrivningsfond

11 § Om storleken eller sammansättningen av uppskrivningsfonden har ändrats under räkenskapsåret, ska företaget i en sammanställning lämna upplysningar om

1.fondens storlek vid räkenskapsårets början och slut,

2.belopp som har satts av till fonden under räkenskapsåret och hur dessa har behandlats skattemässigt,

3.belopp som har överförts från fonden eller på annat sätt har tagits i anspråk, med uppgift om hur beloppet har använts, och

4.det värde som skulle ha redovisats i balansräkningen om anlägg- ningstillgångarna inte hade skrivits upp.

Paragrafen ställer krav på att det lämnas vissa upplysningar angående uppskrivningsfonden. Bestämmelserna motsvarar artikel 16.1 b i direk- tivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.

Bestämmelserna har sin motsvarighet i hittillsvarande 5 kap. 5 §. Det som anges där om fonden för verkligt värde förs dock över till 12 §.

Nytt är att upplysningarna ska lämnas i en sammanställning, dvs. som en tabell eller liknande överskådlig uppställning.

I punkten 2 tillkommer ett krav på att det i sammanställningen ska lämnas upplysning om hur till fonden avsatta belopp har behandlats skattemässigt. Ett liknande krav finns enligt hittillsvarande ordning i 4 kap. 6 § andra stycket.

218

I punkten 4 införs ett nytt krav på upplysning om det värde som skulle ha redovisats om anläggningstillgångarna inte hade skrivits upp.

Fond för verkligt värde

12 § Om storleken eller sammansättningen av fonden för verkligt värde har ändrats under räkenskapsåret, ska företaget i en sammanställning lämna upplysningar om

1.fondens storlek vid räkenskapsårets början och slut,

2.belopp som har satts av till fonden under räkenskapsåret, och

3.belopp som har överförts från fonden eller på annat sätt har tagits i anspråk, med uppgift om hur beloppet har använts.

Paragrafen behandlar fonden för verkligt värde och överensstämmer med artikel 16.1 c i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.

Motsvarande bestämmelser finns i hittillsvarande 5 kap. 5 §. Nytt är att upplysningarna ska lämnas i en sammanställning, dvs. som en tabell eller liknande överskådlig uppställning.

Långfristiga skulder

13 § Om ett företag har skulder som ska betalas senare än fem år efter balansdagen, ska det lämna en upplysning om summan av dessa.

Paragrafen behandlar långfristiga skulder. Genom paragrafen genomförs delvis artikel 16.1 g i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.

Bestämmelsen motsvarar delvis 5 kap. 10 § andra stycket i lagens hittillsvarande lydelse. Den paragrafens krav på specificering av skulder som ska betalas senare än ett år från balansdagen flyttas till 3 kap. 4 b §. Upplysningen ska avse summan av de långfristiga skulderna. Dessa behöver alltså inte längre redovisas post för post. För större företag finns dock krav på post för post-redovisning av långfristiga skulder i 31 §.

Ställda säkerheter

14 § Om ett företag har ställt säkerheter, ska det lämna upplysningar om säkerheternas omfattning, art och form.

Paragrafen innehåller krav på precisering av de säkerheter som ett före- tag har ställt. Genom paragrafen genomförs delvis artikel 16.1 d och 16.1 g i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.

Av paragrafen framgår att omfattningen av samtliga säkerheter som företaget har ställt ska anges samt att dessa ska specificeras till art och form. Bestämmelsen motsvarar hittillsvarande 5 kap. 11 § första stycket, men är inte begränsad till säkerheter som har ställts för poster i balans- räkningen. Bestämmelsen gäller även säkerheter som har ställts för eventualförpliktelser (15 §, jfr även kommentaren till 16 §).

Enligt hittills gällande bestämmelser ska upplysningar om ställda säker- heter lämnas post för post. Ett sådant krav får inte ställas på mindre före- tag (jfr artikel 16.1 g). Det generella kravet på post för post-redovisning av företagets ställda säkerheter tas därför bort. För större företag behålls dock krav på post för post-redovisning av ställda säkerheter i 46 § första stycket.

Prop. 2015/16:3

219

Prop. 2015/16:3

220

Enligt hittills gällande ordning krävs en uppdelning på å ena sidan säker- heter som har ställts till förmån för det egna företaget och å andra sidan säkerheter ställda till förmån för annan (se det som föreskrivs i punkter- na 1 och 2 under Poster inom linjen i bilaga 1 till lagen i dess hittills gällande lydelse). Enligt direktivet är det inte möjligt att ställa så detaljerade upplysningskrav på små företag. Även detta upplysningskrav begränsas därför till att gälla endast större företag (se 46 § andra stycket).

Eventualförpliktelser

I paragrafen föreskrivs att ett företag i noterna ska lämna upplysningar om dess eventualförpliktelser. Genom paragrafen genomförs artikel 16.1 d i direktivet delvis. Övervägandena finns i avsnitt 7.1 och 8.3.

Paragrafen ersätter det som sägs i hittillsvarande i 3 kap. 1 § om ansvarsförbindelser.

Samtliga åtaganden som enligt hittills gällande rätt betecknas som ansvarsförbindelser och redovisas som poster inom linjen ska redovisas som eventualförpliktelser. Avsikten är att bestämmelsen ska ha samma innebörd som i den internationella redovisningsstandarden IAS 37.

Eventualförpliktelser är en sammanfattande beteckning för sådana garantier, ekonomiska åtaganden och eventuella förpliktelser som inte tas upp i balansräkningen (jfr artikel 16.1 d).

Med garantier och ekonomiska åtaganden avses förpliktelser som företaget självmant har åtagit sig. Liksom i fråga om eventuella förpliktelser avses endast förpliktelser vars fullgörande är så osäkert att de inte ska tas upp i balansräkningen. Ett företag kan exempelvis ha ställt ut garantier som det erfarenhetsmässigt vet normalt inte behöver infrias och därför inte redovisar som en avsättning eller skuld. Förekomsten av sådana garantier och summan av dem ska då i stället redovisas som eventualförpliktelser.

Med eventuella förpliktelser avses förpliktelser som företaget inte själv- mant har åtagit sig, exempelvis ett verksamhetsansvar enligt lag eller ett utomobligatoriskt skadeståndsansvar. Det kan t.ex. vara nödvändigt att lämna upplysning om företagets möjliga ansvar vid miljöfarlig verksam- het eller det potentiella betalningsansvar företaget har med anledning av en pågående skadeståndstvist.

Även ett företags informella förpliktelser ska anges. Detta innebär att förpliktelser som beror på ett företags handlande men som inte nöd- vändigtvis manifesteras i avtal eller liknande kan behöva tas upp som en eventualförpliktelse, förutsatt att åtagandet inte redovisas som avsättning eller skuld i balansräkningen.

Den närmare avgränsningen av upplysningsskyldigheten bör ske inom ramen för den kompletterande normgivningen, t.ex. i frågor om vad som ska anses som en eventualförpliktelse och till vilka belopp eventual- förpliktelser ska tas upp.

Upplysningen ska avse summan av eventualförpliktelserna och det krävs alltså inte att förpliktelserna ska anges var för sig.

Den möjlighet som 2 kap. 3 a § ger att utelämna uppgifter som inte är väsentliga gäller samtliga notupplysningskrav. Det innebär att en notupplys-

ning om en eventualförpliktelse kan utelämnas i det fall detta inte kan antas påverka de beslut som en användare av årsredovisningen fattar på grund- val av redovisningen. Så kan t.ex. vara fallet om det aktuella åtagandet avser ett litet belopp.

Åtaganden till förmån för koncernföretag m.fl.

16 § Om ett företag har ställda säkerheter, garantiåtaganden eller eko- nomiska åtaganden till förmån för ett koncernföretag, ett intresseföretag eller ett gemensamt styrt företag som företaget samäger, ska det lämna särskilda upplysningar om detta.

Paragrafen ställer krav på upplysningar om ekonomiska åtaganden till förmån för koncernföretag, intresseföretag och gemensamt styrda före- tag. Genom paragrafen genomförs artikel 16.1 d i direktivet delvis. Över- vägandena finns i avsnitt 8.3.

Bestämmelsen är en särregel som kompletterar bestämmelserna i 14 och 15 §§. Kravet innebär att det ska lämnas särskilda upplysningar om säkerheter, garantier och ekonomiska förpliktelser om dessa är till förmån för koncernföretag, intresseföretag eller gemensamt styrda företag. Detta motsvarar delvis hittillsvarande 5 kap. 11 § andra stycket.

Ordet ansvarsförbindelser byts ut mot garantier och ekonomiska åtaganden. Någon ändring i sak är inte avsedd med detta. Upplysningar ska lämnas även om åtaganden till förmån för intresseföretag och gemen- samt styrda företag som det rapporterande företaget samäger.

Eftersom kravet på särskilda upplysningar kompletterar kraven i 14 och 15 §§ ska upplysningarna lämnas på samma sätt som enligt dessa paragrafer. Säkerheter ska alltså anges till omfattning, art och form och garantier och ekonomiska åtaganden till ett totalbelopp.

Paragrafen omfattar endast sådana eventualförpliktelser som företaget självt har utfäst, dvs. garantier och andra ekonomiska åtaganden. Eventu- ella förpliktelser, som exempelvis kan föreligga till följd av den verksam- het som företaget bedriver, omfattas inte. Dessa är för övrigt till sin natur sällan ställda till förmån för något företag. Har däremot säkerhet ställts för en sådan eventuell förpliktelse till förmån för ett koncernföretag, intresseföretag eller gemensamt styrt företag ska en särskild upplysning lämnas om detta.

Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen

1.inriktningen på och det kommersiella syftet med arrangemangen,

och

2.den ekonomiska inverkan som arrangemangen har på företaget. Första stycket 2 gäller inte mindre företag.

Paragrafen behandlar vissa ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen. Bestämmelserna överensstämmer med de som enligt hittillsvarande ordning finns i 5 kap. 11 a §. Paragrafen motsvarar ar- tiklarna 16.2 och 17.1 p i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.

Prop. 2015/16:3

221

Prop. 2015/16:3

222

Lån till ledande befattningshavare

18 § Om ett företag har lämnat lån till en styrelseledamot, en verk- ställande direktör eller en motsvarande befattningshavare i företaget, ska det lämna de upplysningar om lånet som anges i andra stycket. Detsamma gäller om företaget har ställt panter, andra säkerheter eller garantier eller har gjort andra ekonomiska åtaganden till förmån för en sådan befatt- ningshavare. Med styrelseledamöter jämställs suppleanter för dessa och med verkställande direktör jämställs vice verkställande direktör.

Upplysningar ska lämnas om storleken av lämnade lån, huvudsakliga lånevillkor, räntesatser, under räkenskapsåret återbetalda belopp, arten av säkerheter, garantier och andra ekonomiska åtaganden samt beloppet av de lån som säkerhet har ställts för. Upplysning ska även lämnas om vilken anknytning till företaget befattningshavaren har. Om företaget under räkenskapsåret helt eller delvis har skrivit av ett lån eller avstått från att kräva in det, ska en upplysning lämnas om detta.

Paragrafen behandlar upplysningar om lån till ledande befattningshavare. Paragrafen motsvarar artikel 16.1 e i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.

Paragrafens första stycke motsvarar väsentligen 5 kap. 12 § första stycket i lagens hittills gällande lydelse. Det stycket innehåller också ett krav på att upplysningar ska lämnas om lån som företaget har lämnat till en styrelseledamot, en verkställande direktör eller en motsvarande befatt- ningshavare i ett koncernföretag. Direktivet tillåter dock inte att ett sådant upplysningskrav ställs på små företag (jfr artikel 16.1 e). Kravet på upp- lysningar om lån m.m. till befattningshavare i koncernföretag flyttas till 32 § och gäller enbart större företag.

Ordet ansvarsförbindelser byts ut mot garantier och andra ekonomiska åtaganden. Någon förändring i sak är inte avsedd.

Andra stycket överensstämmer huvudsakligen med 5 kap. 12 § andra stycket i lagens hittills gällande lydelse. Det har tillkommit ett upplysnings- krav som aktualiseras om företaget under räkenskapsåret helt eller delvis har skrivit av ett lån eller avstått från att kräva in det. I så fall ska företaget lämna uppgift om detta. Med avstått i detta sammanhang avses inte endast att före- taget slutgiltigt och uttryckligen har eftergett fordran, utan även att företaget formlöst har underlåtit att kräva betalning.

I 5 kap. 12 § tredje stycket i lagens hittills gällande lydelse finns ett krav på upplysningar om lån som har lämnats med stöd av 21 kap. 8 § aktiebolagslagen (2005:551). Ett sådant krav får enligt direktivet inte ställas på små företag. Det flyttas därför till 32 § och gäller endast för större företag.

Exceptionella intäkter och kostnader

Paragrafen behandlar upplysningar om exceptionella intäkter och kost- nader. Genom paragrafen genomförs artikel 16.1 f i direktivet. Över- vägandena finns i avsnitt 8.3.

Vad som avses med intäkter och kostnader som är av exceptionell storlek eller förekomst beskrivs inte närmare i direktivet, men det kan

exempelvis röra sig om kostnader för omstruktureringar av ett företags aktiviteter eller avvecklande av verksamheter. Den kompletterande norm- givningen kan väntas ge vägledning som tydliggör när intäkter och kostnader är exceptionella och hur specificerade upplysningarna behöver vara.

Enligt paragrafen ska uppgifter lämnas om varje intäkt eller kostnad. Det räcker alltså inte att lämna uppgifter på en aggregerad nivå.

Upplysningarna ska lämnas i en not (se 1 §). Det är därför inte till- räckligt att samma information lämnas genom särredovisning i resultat- räkningen.

Medelantalet anställda under räkenskapsåret

20 § En upplysning ska lämnas om medelantalet av de personer som har varit anställda under räkenskapsåret.

Paragrafen behandlar uppgifter om medelantalet anställda under räken- skapsåret. Paragrafen överensstämmer med artikel 16.1 h i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.

Paragrafen motsvarar delvis 5 kap. 18 § i lagens hittills gällande lydel- se. I den paragrafen, som gäller både mindre och större företag, före- skrivs att upplysning ska lämnas dels om medelantalet anställda under räkenskapsåret, dels om fördelningen mellan kvinnor och män. Om före- taget har anställda i flera länder, ska dessa upplysningar lämnas land för land. Dessa olika upplysningskrav delas nu upp på två paragrafer. Före- varande paragraf innehåller endast kravet på upplysning om medelantalet anställda och kräver inte någon uppdelning av de anställda på män och kvinnor eller på olika länder. De mer specificerade upplysningarna måste fortfarande lämnas av större företag, se 37 §.

Moderföretag

Paragrafen innehåller krav på upplysningar om det redovisande före- tagets moderföretag. Paragrafen motsvarar artiklarna 16.2 och 17.1 m. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.

Liknande bestämmelser finns i 5 kap. 26 § i lagens hittillsvarande lydelse.

Upplysningar ska lämnas om det moderföretag som upprättar koncern- redovisning för den minsta koncern som företaget ingår i. Detta kan illustreras med följande exempel. Det redovisande företaget A ägs helt och hållet av det svenska företaget B som i sin tur ägs av det tyska företaget C. C, som följer tysk lag, ägs i sin tur av det svenska företaget D. C och D upprättar varsin koncernredovisning, medan B inte upprättar någon koncernredovisning. A ingår därmed i tre koncerner med B, C respektive D som moderföretag. Den minsta koncernen är den där B är moderföretag. Eftersom B inte upprättar någon egen koncernredovisning, ska A i detta sammanhang lämna upplysningar om C.

Prop. 2015/16:3

223

Prop. 2015/16:3

224

Upplysning ska lämnas om moderföretagets namn, organisations- nummer och säte. Om moderföretaget undantagsvis är en fysisk person, ska dennes personnummer anges.

Ytterligare upplysningskrav om koncernförhållanden som gäller för större företag finns i 45 §.

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut

22 § Om det har inträffat händelser av väsentlig betydelse för företaget efter räkenskapsårets slut som inte kommer till uttryck i balansräkningen eller resultaträkningen, ska företaget lämna upplysningar om dessa. Upplysningarna ska omfatta arten och den ekonomiska effekten av händelserna.

Paragrafen behandlar upplysningar om väsentliga händelser efter räken- skapsårets slut. Paragrafen motsvarar artiklarna 16.2 och 17.1 q i direk- tivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.

En liknande bestämmelse finns i 6 kap. 1 § andra stycket 2 i lagens hit- tillsvarande lydelse. Enligt den bestämmelsen ska upplysningarna lämnas i förvaltningsberättelsen. Kravet flyttas till förevarande paragraf på grund av att direktivet kräver att upplysningar av detta slag lämnas i noterna. Förvaltningsberättelsen ska fortfarande innehålla upplysningar om de händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret (se 6 kap. 1 §).

I paragrafen tillkommer ett krav på att ange arten och den ekonomiska effekten av den händelse som upplysningen gäller. Om företaget t.ex. har tecknat ett för den fortsatta verksamheten mycket viktigt kontrakt eller drabbats av en omfattande skada i verksamheten, ska händelsens art och de ekonomiska effekterna, oavsett om de är positiva eller negativa, anges.

Transaktioner med närstående

1. mellan ett moderföretag och dess helägda dotterföretag, eller

2. mellan två eller flera dotterföretag, om samtliga aktier eller andelar ägs av andra företag inom samma koncern.

Paragrafen anger krav på upplysningar om transaktioner med närstående. Paragrafen genomför artiklarna 16.2 och 17.1 r. Frågan berörs i avsnitt 6.5.

Upplysningsskyldigheten omfattar enligt första stycket transaktioner med närstående som har genomförts på icke marknadsmässiga villkor. Stycket motsvarar hittillsvarande 5 kap. 12 a § första och tredje styckena. Vad som avses med marknadsmässiga villkor är oförändrat. Den uttryck- liga begränsningen till transaktioner som är betydande är borttagen. I stället tillämpas den generella väsentlighetsprincipen i 2 kap. 3 a §, vilket innebär att upplysningar inte behöver lämnas om transaktioner med

närstående om följden av att utelämna informationen inte är väsentlig. Definitionen av närstående finns i 1 kap. 8 och 9 §§.

Enligt andra stycket gäller motsvarande krav på mindre företag som är publika aktiebolag i fråga om vissa transaktioner. Bestämmelsen mot- svarar hittillsvarande 5 kap. 12 a § andra stycket.

24 § Upplysningarna enligt 23 § ska omfatta

1. uppgift om transaktionernas art och det totala belopp som transak- tionerna omfattar,

2. uppgift om vilket slag av närståendeförhållande som det är fråga om, och

3. andra uppgifter om transaktionerna som är nödvändiga för att be- döma företagets ställning.

Paragrafen behandlar vilka upplysningar som ska lämnas om transak- tioner med närstående. Paragrafen överensstämmer med artikel 17.1 r i direktivet och hittillsvarande 5 kap. 12 b §. Frågan berörs i avsnitt 6.5.

Särskilda krav på noter för större företag

Ytterligare upplysningar om anläggningstillgångar

Större företag ska för varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 lämna upplysningar om

1. ackumulerade avskrivningar enligt 4 kap. 4 §,

2. ackumulerade nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskriv- ningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket,

3. ackumulerade uppskrivningar, och

4. korrigeringar av tidigare års avskrivningar enligt 4 kap. 4 §, ned- skrivningar och uppskrivningar.

Paragrafen anger vilka upplysningar om anläggningstillgångar som större företag ska lämna, utöver de som krävs enligt 8 §. Paragrafen motsvarar delvis artiklarna 17.1 a och 17.1 b i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.

Första stycket motsvarar huvudsakligen den bestämmelse som finns i 4 kap. 3 § fjärde stycket andra meningen i lagens hittillsvarande lydelse. Upplysningskravet går dock längre, eftersom de företag som omfattas av förevarande paragraf inte bara måste lämna uppgift om att ränta har räknats in i anskaffningsvärdet, utan även om räntebeloppets storlek.

Andra stycket motsvarar 5 kap. 3 § första stycket 7–10 i lagens hittills gällande lydelse.

Tredje stycket motsvarar väsentligen 5 kap. 3 § tredje stycket i lagens hittills gällande lydelse. Liksom hittills ska upplysning lämnas om sådan av- eller nedskrivning som har skett uteslutande av skatteskäl. Den nya

Prop. 2015/16:3

225

Prop. 2015/16:3 bestämmelsen ställer emellertid också krav på upplysning om sådana uppskrivningar som har skett uteslutande av skatteskäl. Bestämmelsen torde framför allt få betydelse när det i god redovisningssed ges utrymme för värdejusteringar i enlighet med skattemässiga regler.

Omsättningstillgångar

Om en omsättningstillgång varit föremål för en värdejustering ute- slutande av skatteskäl, ska ett större företag lämna en upplysning om detta med angivande av justeringens storlek.

Paragrafen anger vilka upplysningar om omsättningstillgångar som större företag ska lämna. Paragrafen genomför delvis artikel 17.1 b i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.

Första stycket motsvarar hittillsvarande 4 kap. 3 § fjärde stycket andra meningen och som genom en hänvisning i 4 kap. 9 § andra stycket gäller även vid värdering av omsättningstillgångar. Tillämpningsområdet är dock inskränkt till större företag. Till skillnad från vad som gäller enligt hittillsvarande ordning måste upplysning enligt förevarande paragraf lämnas även om det inräknade räntebeloppets storlek.

I andra stycket tas det in ett krav på upplysning om värdejusteringar som har gjorts uteslutande av skatteskäl. Bestämmelsen är av samma slag som den i 25 §.

Tredje stycket innehåller ett krav på upplysning om väsentliga avvikelser mellan varulagrets anskaffningsvärde, beräknat enligt 4 kap. 11 §, och dess nettoförsäljningsvärde, beräknat enligt 4 kap. 9 §. Kravet överensstämmer i sak med den bestämmelse som finns i 4 kap. 11 § andra stycket i lagens hittillsvarande lydelse.

Ytterligare upplysningar om finansiella instrument

27 § Större företag ska för varje kategori av derivatinstrument som inte värderas enligt 4 kap. 14 a § lämna upplysningar om

1.det värde instrumenten skulle ha värderats till vid en tillämpning av 4 kap. 14 a §, och

2.omfattningen och typen av instrument.

I fråga om finansiella	anläggningstillgångar som enligt 4 kap. 14 a–
14 c §§ får värderas till	verkligt värde, och vilkas bokförda värde är

högre än det verkliga värdet, ska större företag lämna upplysningar om

1.bokfört värde och det verkliga värdet, och

2.skälen till att det bokförda värdet inte har skrivits ned och det stöd som finns för antagandet att det bokförda värdet kommer att återvinnas.

Första och andra stycket ska även tillämpas på sådana avtal som enligt 4 kap. 14 c § ska anses som derivatinstrument.

226

Paragrafen innehåller de krav på upplysningar om finansiella instrument som gäller för större företag, utöver de som finns i 10 §. Paragrafen överens- stämmer med artikel 17.1 c i direktivet. Motsvarande bestämmelser finns i hittillsvarande 5 kap. 4 b och 4 c §§.

Inköp och försäljningar mellan koncernföretag

28 § Om ett större företag ingår i en koncern, ska det lämna en upplysning om hur stor del av räkenskapsårets inköp och försäljningar som avser andra koncernföretag.

Moderföretag som är större företag och som med stöd av 7 kap. 3 § inte upprättar någon koncernredovisning ska lämna upplysningar om internvinster på transaktioner inom koncernen.

I paragrafen, som inte har någon motsvarighet i direktivet, anges krav på upplysningar från större företag om inköp och försäljningar mellan koncernföretag. Paragrafen motsvarar 5 kap. 7 § i lagens hittillsvarande lydelse, men upplysningskravet är begränsat till större företag. Frågan berörs i avsnitt 8.2.

Dotterföretag och vissa andra företag

29 § Om ett större företag har dotterföretag eller ägarintressen i andra företag, ska det lämna upplysningar om

1.det andra företagets namn, organisationsnummer, säte och eget kapital,

2.det andra företagets resultat för det senaste räkenskapsår som års- redovisning eller årsbokslut har upprättats för,

3.företagets ägarandel i det andra företaget, och

4.antalet andelar som företaget äger och deras värde enligt företagets balansräkning.

Ett större företag som är obegränsat ansvarig delägare i ett annat före- tag ska ange detta företags namn, organisationsnummer, säte och rättsliga form.

Om företagets rösträttsandel i det andra företaget avviker från ägaran- delen, ska även rösträttsandelen anges.

Paragrafen anger vilka upplysningar som större företag ska lämna om dotterföretag och vissa andra företag. Paragrafen överensstämmer med artikel 17.1 g och 17.1 k i direktivet. Frågan berörs i avsnitt 8.2.

Enligt första stycket ska det lämnas olika slag av upplysningar om vissa andra företag som det redovisande företaget har ett andelsinnehav i. Bestämmelserna motsvarar de bestämmelser som finns i hittillsvarande 5 kap. 8 §. De gäller dock endast större företag. Kretsen av de företag som det ska lämnas upplysningar om beskrivs dessutom på ett något annat sätt. Upplysningar ska numera lämnas inte bara om dotterföretag och intresseföretag, utan även om övriga företag som det rapporterande företaget har ett ägarintresse i, däribland gemensamt styrda företag. Den hittillsvarande bestämmelsen om att upplysningar ska lämnas om företag i vilka det rapporterande företaget har en ägarandel om minst 20 procent behövs inte längre, eftersom det enligt 1 kap. 4 a § gäller en presumtion för att ett andelsinnehav om minst 20 procent av det totala antalet andelar i det andra företaget utgör ett ägarintresse.

Prop. 2015/16:3

227

Prop. 2015/16:3

228

Det hittills använda uttrycket kapitalandel byts ut mot ägarandel för att undvika förväxling med de särskilda reglerna i 7 kap. om redovisning enligt kapitalandelsmetoden, men detta innebär inte någon ändring i sak.

Andra och tredje styckena motsvarar 5 kap. 8 § tredje och fjärde styckena i lagens hittills gällande lydelse. Bestämmelserna ändras inte i sak.

30 § En upplysning enligt 29 § får utelämnas, om

1. den skulle kunna vålla allvarlig skada för något av de i 29 § angivna företagen,

2. Bolagsverket medger att den utelämnas, och

3. noterna innehåller information om utelämnandet.

Upplysningarna om eget kapital och resultat får också utelämnas, om

1.det andra företaget inte offentliggör sin balansräkning och inte utgör ett dotterföretag till företaget, eller

2.det andra företaget omfattas av en koncernredovisning som företaget upprättat eller av en sådan koncernredovisning som avses i 7 kap. 2 § första stycket.

Paragrafen anger några situationer när ett företag får utelämna upplys- ningar som det annars skulle ha varit skyldigt att lämna enligt 29 §. Paragrafen överensstämmer med artiklarna 17.1 g och 17.2 i direktivet. Frågan berörs i avsnitt 8.2.

Första stycket överensstämmer med 5 kap. 9 § andra stycket i lagens hittillsvarande lydelse men har en ny redaktionell utformning. Någon ändring i sak är inte avsedd. Liksom hittills måste samtliga tre i stycket angivna förutsättningar vara för handen för att en upplysning ska få utelämnas.

Andra stycket överensstämmer huvudsakligen med 5 kap. 9 § tredje stycket i lagens hittillsvarande lydelse. Punkten 1 anpassas till det som sägs i direktivet om att upplysning om eget kapital och resultat får ute- lämnas om det berörda företaget inte offentliggör sin balansräkning och inte kontrolleras av företaget. Punkten 2 är i sak oförändrad. Med hänsyn till ändringen av kretsen av företag som det ska lämnas upplysningar om görs en språklig ändring.

Paragrafen innehåller inte någon motsvarighet till hittillsvarande 5 kap. 9 § första stycket, som innebär att uppgifter får utelämnas om de är av ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild. I stället inne- håller 2 kap. 3 a § en allmän bestämmelse om att en notupplysning får utelämnas, om följden av att utelämna upplysningen inte är väsentlig. Den bestämmelsen kan tillämpas även i fråga om sådana upplysningar som avses i 29 §.

Ytterligare upplysningar om långfristiga skulder

31 § Större företag ska för varje skuldpost i balansräkningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 lämna en upplysning om den del av skulden som ska betalas senare än fem år efter balans- dagen.

I paragrafen anges krav på upplysningar från större företag om lång- fristiga skulder. Paragrafen motsvaras inte av någon bestämmelse i direk- tivet. Paragrafen överensstämmer med 5 kap. 10 § andra stycket i lagens hittillsvarande lydelse Övervägandena finns i avsnitt 8.2.

Enligt 13 § ska noterna bl.a. innehålla upplysning om summan av de Prop. 2015/16:3 skulder som förfaller till betalning senare än fem år från balansdagen.

Enligt förevarande paragraf ska större företag när de lämnar dessa upp- gifter göra detta post för post. Om företaget har slagit samman skuld- poster med stöd av 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 ska motsvarande upplys- ningar lämnas i anslutning till de delposter som i så fall ska anges i noterna.

Ytterligare upplysningar om lån till ledande befattningshavare

32 § Större företag ska lämna sådana upplysningar som anges i 18 § andra stycket om

1. lån som har lämnats till en styrelseledamot, en verkställande direktör eller en motsvarande befattningshavare i ett annat koncernföretag,

2. panter, andra säkerheter eller garantiåtaganden som har ställts eller andra ekonomiska åtaganden som har gjorts till förmån för en sådan befattningshavare, och

3. lån till eller säkerhet som har ställts till förmån för någon annan med stöd av tillstånd enligt 21 kap. 8 § aktiebolagslagen (2005:551).

I paragrafen, som inte har någon motsvarighet i direktivet, anges krav på upplysningar från större företag om lån m.m. till ledande befattnings- havare utöver kraven i 18 §. Frågan berörs i avsnitt 8.2.

Bestämmelsen motsvarar, tillsammans med 18 §, 5 kap. 12 § i lagens hittillsvarande lydelse, med den skillnaden att kraven enligt förevarande paragraf även avser vissa ledande befattningshavare i ett annat koncernföretag och inte riktas mot mindre företag. Se även kommentaren till 18 §.

Konvertibla lån

33 § Om ett större företag har utelöpande lån som är konvertibla eller förenade med optionsrätt till nyteckning eller har gett ut liknande värdepapper, ska företaget för varje lån eller liknande rättighet lämna en upplysning om utestående lånebelopp samt tid och villkor för utbyte eller nyteckning. För varje lån mot vinstandelsbevis ska det utestående lånebeloppet och räntebestämmelserna anges.

Paragrafen anger vilka upplysningar som större företag ska lämna om konvertibla lån och liknande. Paragrafen överensstämmer med artikel 17.1 j i direktivet. Frågan berörs i avsnitt 8.2.

I hittillsvarande 5 kap. 13 § ställs enbart krav på upplysningar om vinstandelsbevis, konvertibla skuldebrev och optioner. För att uppnå överensstämmelse med direktivet införs i förevarande paragraf även ett krav på upplysningar om liknande värdepapper. Upplysningarna krävs endast av större företag. Den kompletterande normgivningen kan väntas ge vägledning som tydliggör vilka typer av värdepapper som hör hit.

Aktiekapitalet

229

Prop. 2015/16:3

230

Paragrafen behandlar vilka upplysningar som större företag som är aktie- bolag ska lämna om de egna aktierna. Paragrafen genomför artikel 17.1 h och 17.1 i i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.

Paragrafen motsvarar delvis hittillsvarande 5 kap. 14 § tredje stycket. Upplysningarna krävs endast av större företag. För att uppfylla direk- tivets krav tas det i paragrafen in ett krav på att upplysning lämnas om aktiernas kvotvärde, jfr 1 kap. 6 § aktiebolagslagen (2005:551). Det torde vara vanligt förekommande i dag att antalet aktier anges i balansräk- ningen i anslutning till aktiekapitalet. Om så sker blir följden av före- varande bestämmelse att upplysning om antalet aktier, tillsammans med uppgift om aktiernas kvotvärde, även måste lämnas i not.

Disposition av vinst eller förlust

35 § Större företag ska lämna en upplysning om förslaget till disposition av företagets vinst eller förlust eller, i förekommande fall, beslut om dispositionen.

Paragrafen, som saknar motsvarighet i det hittillsvarande 5 kap., behand- lar upplysningar från större företag om vinst- och förlustdispositioner. Paragrafen genomför artikel 17.1 o i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.

Av bestämmelsen följer att det i den årsredovisning som ett aktiebolag lägger fram vid bolagsstämman ska lämnas upplysning om styrelsens för- slag till disposition av bolagets vinst eller förlust. Motsvarande gäller för ekonomiska föreningar. Om det i t.ex. ett handelsbolag eller en stiftelse redan har beslutats om hur vinsten eller förlusten ska disponeras, ska i stället detta anges.

I 6 kap. 2 § finns bestämmelser om att förvaltningsberättelsen i aktie- bolag och ekonomiska föreningar ska innehålla uppgift om styrelsens förslag till vinst- eller förlustdispositioner. Förevarande paragrafs tillämpningsområde är till skillnad från 6 kap. 2 § begränsat till större företag. En upplysning måste lämnas i not även om informationen också lämnas i förvaltningsberättelsen. Se vidare i kommentaren till 6 kap. 2 §.

Skatter

Paragrafen innehåller krav på notupplysningar för större företag om skatteskulder och skattefordringar. Paragrafen överensstämmer med artikel 17.1 f i direktivet. Den motsvarar delvis 5 kap. 16 § i lagens hittillsvarande lydelse. Paragrafen utformas i enlighet med Lagrådets förslag. Överväg- andena finns i avsnitt 8.3.

Med uppskjuten skatt avses inkomstskatt för skattepliktigt resultat avseende framtida räkenskapsår till följd av tidigare transaktioner eller händelser. Det kan vara fråga om såväl en skatteskuld som en skatte- fordran. Lagen reglerar inte i vilken utsträckning uppskjuten skatt ska tas upp i balansräkningen. Av gällande god redovisningssed följer emellertid att ett företag i vissa fall ska redovisa uppskjutna skatteskulder respektive

skattefordringar som särskilda poster i balansräkningen (jfr BFNAR 2012:1 p. 29.19, se även IAS 12 och RR 9). Ett företag ska alltså som huvudregel redovisa en uppskjuten skatteskuld för alla skattepliktiga temporära skillnader, en uppskjuten skattefordran för alla avdragsgilla temporära skillnader, och en uppskjuten skattefordran för möjligheten att i framtiden använda skattemässiga underskottsavdrag och andra outnyttjade skatteavdrag. Skatten ska som regel inte nuvärdesberäknas (jfr dock BFNAR 2012:1 p. 29.26). När uppskjuten skatt på detta sätt redovisas i balansräkningen ska det också lämnas notupplysningar enligt förevarande paragraf. Upplysning ska lämnas om beloppet av skatte- skulden respektive skattefordran samt om skatteskuldens respektive skattefordrans förändring sedan föregående balansdag.

Ytterligare upplysningar om anställda

37 § Större företag ska lämna upplysningar om

1.andelen kvinnor och andelen män av medelantalet anställda under räkenskapsåret, och

2.medelantalet anställda och fördelningen mellan kvinnor och män i varje land, om företaget har anställda i flera länder.

Paragrafen anger de ytterligare krav på upplysningar om anställda som gäller för större företag utöver de som finns i 20 §. Den har sin närmaste motsvarighet i artikel 17.1 e i direktivet. Tillsammans med upplysnings- kravet i 20 § motsvarar den huvudsakligen 5 kap. 18 § i lagens hittills- varande lydelse. Frågan berörs i avsnitt 8.2.

Könsfördelningen bland ledande befattningshavare

38 § Större företag ska lämna upplysningar om fördelningen mellan kvinnor och män bland styrelseledamöter, verkställande direktör och andra personer i företagets ledning. Fördelningen bland styrelseleda- möter och bland övriga befattningshavare ska redovisas var för sig. Upp- lysningarna ska avse förhållandena på balansdagen.

Paragrafen motsvarar hittillsvarande 5 kap. 18 b §. Upplysningskravet är dock begränsat till större företag, i stället för företag med fler än tio anställda. Direktivet innehåller inte några motsvarande bestämmelser.

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

39 § Större företag ska lämna upplysningar om storleken av följande personalkostnader för räkenskapsåret:

1. löner och andra ersättningar, och

2. sociala kostnader, med särskild uppgift om pensionskostnader.

Paragrafen behandlar upplysningar om personalkostnadernas fördelning på löner och sociala kostnader. Paragrafen överensstämmer delvis med artikel 17.1 e i direktivet. Den motsvarar hittillsvarande 5 kap. 19 §, men upplysningskravet är begränsat till större företag. Frågan berörs i avsnitt 8.2.

40 § Större företag ska lämna upplysningar om det sammanlagda beloppet av räkenskapsårets löner och andra ersättningar för var och en av följande grupper:

1. styrelseledamöter, verkställande direktör och motsvarande befatt- ningshavare, och

Prop. 2015/16:3

231

Prop. 2015/16:3

232

2. anställda som inte omfattas av 1.

Tantiem och därmed jämställd ersättning till styrelseledamöter, den verkställande direktören och motsvarande befattningshavare ska anges särskilt.

I ett publikt aktiebolag ska vid tillämpningen av första och andra styckena samtliga personer i bolagets ledning ingå i den grupp som avses i första stycket 1. Antalet personer i gruppen ska anges. Vidare ska upp- lysningar om räkenskapsårets löner och andra ersättningar lämnas för var och en av styrelseledamöterna och för den verkställande direktören. Så- dana upplysningar behöver dock inte lämnas för arbetstagarrepresentant- er som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

Paragrafen behandlar vilka upplysningar som större företag ska lämna om fördelningen av löner och ersättningar på olika personalkategorier. Paragrafen överensstämmer med artikel 17.1 d i direktivet. Den mot- svarar hittillsvarande 5 kap. 20 §, men upplysningskravet är begränsat till större företag. Frågan berörs i avsnitt 8.2.

Pensioner och liknande förmåner

I ett publikt aktiebolag ska upplysningar som avses i första stycket omfatta även pensioner och liknande förmåner till andra personer i bo- lagets ledning. Antalet personer som omfattas ska anges. Vidare ska upp- lysningar om räkenskapsårets löner och andra ersättningar lämnas för var och en av styrelseledamöterna och för den verkställande direktören. Så- dana upplysningar behöver dock inte lämnas för arbetstagarrepresentant- er som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

Paragrafen behandlar vilka upplysningar som större företag ska lämna om pensioner och liknande förmåner till ledande befattningshavare m.fl. Paragrafen överensstämmer med artikel 17.1 d i direktivet. Den mot- svarar hittillsvarande 5 kap. 22 §, men upplysningskravet är begränsat till större företag. Frågan berörs i avsnitt 8.2.

Tidigare styrelse och verkställande direktör

42 § Bestämmelserna i 40 och 41 §§ om upplysningar om styrelseledamöter och verkställande direktör gäller även tidigare styrelseledamöter och tidigare verkställande direktör.

Paragrafen överensstämmer med artikel 17.1 d i direktivet och motsvarar hittillsvarande 5 kap. 23 §. Frågan berörs i avsnitt 8.2.

Suppleanter och vice verkställande direktör

43 § Vid tillämpningen av 40–42 §§ ska styrelsesuppleanter jämställas med styrelseledamöter och vice verkställande direktör jämställas med verkställande direktör.

Paragrafen överensstämmer med artikel 17.1 d i direktivet och motsvarar hittillsvarande 5 kap. 24 §. Frågan berörs i avsnitt 8.2.

Avtal om avgångsvederlag

Paragrafen behandlar vilka upplysningar om avtal om avgångsvederlag som större företag ska lämna. Paragrafen motsvarar hittillsvarande 5 kap. 25 §, med den skillnaden att den inte gäller mindre företag som är pu- blika aktiebolag. Bestämmelsen saknar motsvarighet i direktivet. Frågan berörs i avsnitt 8.2.

Ytterligare upplysningar om moderföretag

Om ett moderföretag som avses i första stycket eller 21 § är utländskt, ska en upplysning också lämnas om var det går att få tillgång till före- tagets koncernredovisning.

Paragrafen anger de krav på ytterligare upplysningar som större företag ska lämna om det redovisande företagets moderföretag. Paragrafen över- ensstämmer med artikel 17.1 l och 17.1 n i direktivet. Frågan berörs i av- snitt 8.2.

I hittillsvarande 5 kap. 26 § finns krav på upplysningar om moder- företaget i den minsta och största koncern som det redovisande företaget ingår i. Även direktivet innehåller upplysningskrav av detta slag. Kraven på upplysningar om moderföretaget i den största koncernen gäller dock enligt direktivet enbart medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse. I 21 § uppställs därför ett för samtliga företag gällande krav på upplysningar om moderföretaget i den minsta koncern som före- taget ingår i (jfr artikel 17.1 m). Detta kompletteras med bestämmelserna i förevarande paragraf.

Enligt första stycket ska större företag även lämna upplysningar om moderföretaget i den största koncern som företaget ingår i. De upplys- ningar som ska lämnas om respektive moderföretag är desamma som hit- tills krävts.

I andra stycket anges att om moderföretaget är utländskt ska det även lämnas upplysning om var det går att få tillgång till företagets koncern- redovisning. Är moderföretaget svenskt, förutsätts det vara känt var koncernredovisningen är tillgänglig.

Ytterligare upplysningar om ställda säkerheter

Paragrafen anger de ytterligare krav på upplysningar om ställda säker- heter som gäller för större företag utöver de som finns i 14 §. Direktivet

Prop. 2015/16:3

233

Prop. 2015/16:3

234

innehåller inget motsvarande upplysningskrav. Övervägandena finns i avsnitt 8.2 och 8.3.

Hittillsvarande 5 kap. 11 § kräver att företagets ställda säkerheter ska specificeras till omfattning, art och form. Upplysningarna ska lämnas post för post. Även direktivet ställer krav på upplysningar om ställda säkerheter för samtliga företag. Direktivet kräver dock inte att upplys- ningarna lämnas post för post. Detta innebär att sådana krav inte får ställas på mindre företag, jfr 14 §.

En post för post-redovisning av ställda säkerheter bedöms fortsatt vara värdefull i fråga om större företag. I förevarande paragrafs första stycke behålls kraven på sådan redovisning för större företag.

I andra stycket införs en särskild bestämmelse om att det ska lämnas upplysning om sådana säkerheter som inte motsvarar en skuld- eller avsätt- ningspost. I noterna ska anges om de har ställts till förmån för företaget självt eller för någon annan. Bestämmelsen motsvarar väsentligen det som anges i punkterna 1 och 2 under rubriken Poster inom linjen i bilaga 1 i lagens hittills gällande lydelse, med den skillnaden att upplysningarna ska lämnas i not i stället för inom linjen.

Nettoomsättningens fördelning

47 § Om ett större företags verksamhetsgrenar eller geografiska mark- nader avviker betydligt från varandra, ska företaget lämna upplysningar om nettoomsättningens fördelning på verksamhetsgrenarna och marknader- na. Bedömningen av om företagets verksamhetsgrenar och marknader av- viker betydligt från varandra ska göras med hänsyn till hur företaget normalt organiserar försäljningen av varor och tjänster.

Paragrafen anger de krav på upplysningar om nettoomsättningens fördel- ning som gäller för större företag. Paragrafen överensstämmer med artikel 18.1 a i direktivet och motsvarar hittillsvarande 5 kap. 6 §.

Ersättningar till revisorer och revisionsföretag

Paragrafen anger de krav på upplysningar om ersättningar till revisorer och revisionsföretag som gäller för större företag. Paragrafen överens- stämmer med artikel 18.1 b i direktivet och motsvarar hittillsvarande 5 kap. 21 §.

Särskilt om europabolag och europakooperativ

49 § I fråga om europabolag och europakooperativ med ett sådant för- valtningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2013, eller artiklarna 37–41 i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar), i den ursprungliga lydelsen, ska bestämmelserna om styrelseledamöter i

18, 23, 32, 38 och 40–44 §§ tillämpas på ledamöter eller suppleanter i	Prop. 2015/16:3
europabolagets eller europakooperativets tillsynsorgan.
Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag samt
21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:595) om europakooperativ följer
att första stycket ska tillämpas också på ledamöter eller suppleanter i ett
europabolags eller europakooperativs lednings- eller förvaltningsorgan.
Paragrafen anger vissa anpassningar till bestämmelserna för europabolag
och europakooperativ och motsvarar hittillsvarande 5 kap. 27 §.
Paragrafen får sitt materiella innehåll genom de bestämmelser till vilka
den hänvisar. Dessa är i sak desamma som hittills. De begränsningar som
görs i bestämmelsernas tillämpningsområde får emellertid betydelse
också vid tillämpningen av förevarande paragraf. Paragrafen ska alltså
tolkas så att kraven i de uppräknade bestämmelserna gäller varje europa-
bolag och europakooperativ beroende på om det är ett mindre eller ett
större företag.
Vid tillämpningen måste uppmärksammas att europabolag, på grund av
en hänvisning i EU-förordningen om europabolag (artikel 9.1 c), delvis
följer de nationella regler som gäller för publika aktiebolag. Detta får
betydelse för tillämpningen av 23, 40 och 41 §§. Förordningen om europa-
kooperativ innehåller inte någon motsvarighet till denna hänvisning.

6 kap. Förvaltningsberättelse m.m.

Förvaltningsberättelse

1 § Förvaltningsberättelsen ska innehålla en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat. När det behövs för förståelsen av årsredovisningen ska översikten innehålla hänvisningar till och ytterligare upplysningar om de belopp som tas upp i andra delar av årsredovisningen.

Upplysningar ska även lämnas om

1. sådana förhållanden som inte ska redovisas i balansräkningen, resul- taträkningen eller noterna, men som är viktiga för bedömningen av utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat,

2. sådana händelser av väsentlig betydelse för företaget som har inträffat under räkenskapsåret,

3. företagets förväntade framtida utveckling inklusive en beskrivning av väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför,

4. företagets verksamhet inom forskning och utveckling,

5. företagets filialer i utlandet,

6. antal och kvotvärde för de egna aktier som innehas av företaget, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har betalats för aktierna,

7. antal och kvotvärde för de egna aktier som har förvärvats under räkenskapsåret, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har betalats,

8. antal och kvotvärde för de egna aktier som har överlåtits under räkenskapsåret, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har erhållits, och

9. skälen för de förvärv eller överlåtelser av egna aktier som har skett under räkenskapsåret.

Om det är väsentligt för bedömningen av företagets ställning och resultat, ska det även lämnas följande upplysningar om användningen av finansiella instrument:

235

Prop. 2015/16:3

236

1.mål och tillämpade principer för finansiell riskstyrning och, för varje viktig typ av planerad affärshändelse där säkringsredovisning används, tillämpade principer för säkring, och

2.exponering för prisrisker, kreditrisker, likviditetsrisker och kassa- flödesrisker.

Utöver sådan information som ska lämnas enligt första–tredje styckena ska förvaltningsberättelsen innehålla sådana icke-finansiella upplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning eller resultat och som är relevanta för den aktuella verksamheten, däribland upplysningar om miljö- och personalfrågor. Företag som bedriver verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken ska alltid lämna upplysningar om verksamhetens påverkan på den yttre miljön.

Andra stycket 3–5, tredje stycket och fjärde stycket gäller inte mindre företag.

Paragrafen anger de grundläggande bestämmelserna om förvaltnings- berättelsens innehåll. Paragrafen motsvarar artikel 19 i direktivet. Över- vägandena finns i avsnitt 10.1.

I andra stycket ändras punkten 2 på så sätt att förvaltningsberättelsen inte längre behöver innehålla några upplysningar om händelser av vä- sentlig betydelse för företaget som har inträffat efter räkenskapsårets slut. Upplysningar av det slaget måste däremot lämnas i noterna (se 5 kap. 22 § och författningskommentaren till den paragrafen).

Det bör tilläggas att händelser som har inträffat efter räkenskapsårets utgång ofta kan vara av det slaget att de får betydelse enligt någon av de andra punkterna i stycket. Det kan då vara lämpligt, och i en del fall rent- av nödvändigt för sammanhangets skull, att beröra händelserna även i förvaltningsberättelsen.

1 a § I ett aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige ska förvaltningsberättelsen även innehålla

1.de senast beslutade riktlinjerna av det slag som avses i 8 kap. 51 § aktiebolagslagen (2005:551), och

2.styrelsens förslag till riktlinjer att gälla för tiden från nästa årsstämma. Information enligt första stycket 1 får lämnas i anslutning till uppgifter

som lämnas enligt 5 kap. 40 eller 41 §. I sådant fall ska förvaltnings- berättelsen innehålla en hänvisning till den plats där informationen har lämnats.

I paragrafen finns särskilda krav på förvaltningsberättelsens innehåll i noterade företag. Paragrafen är oförändrad i sak. Paragrafindelningen i det nya 5 kap. föranleder ändrade paragrafhänvisningar i andra stycket.

2 § I aktiebolag och ekonomiska föreningar ska det i förvaltnings- berättelsen även lämnas förslag till dispositioner beträffande bolagets eller föreningens vinst eller förlust. I en ekonomisk förening ska det, om föreningen är moderföretag, dessutom lämnas uppgift om belopp som enligt årsredovisningarna för företag inom koncernen ska föras över från fritt eget kapital i koncernen till bundet eget kapital.

Aktiebolag och ekonomiska föreningar ska i förvaltningsberättelsen eller i egen räkning specificera förändringar i eget kapital jämfört med föregående års balansräkning.

Paragrafen behandlar vinst- och förlustdispositioner i aktiebolag och eko- nomiska föreningar samt specifikation av förändringar i eget kapital. Övervägandena finns i avsnitt 10.1.

Större företag måste enligt de nya reglerna lämna en notupplysning om förslag till dispositioner av vinst eller förslust (se 5 kap. 35 § och författ- ningskommentaren till den paragrafen). I första stycket i förevarande paragraf behålls det associationsrättsligt betingade kravet att förslaget lämnas i förvaltningsberättelsen.

I andra stycket införs en bestämmelse som har sin motsvarighet i hittills- varande 5 kap. 14 § andra stycket och 5 kap. 15 § andra stycket. Förändringarna i eget kapital ska numera anges i förvaltningsberättelsen, eller i egen räkning (jfr kommentaren till 3 kap. 10 a §).

Bolagsstyrningsrapport

6 § Förvaltningsberättelsen för ett aktiebolag vars överlåtbara värde- papper är upptagna till handel på en reglerad marknad ska innehålla en bolagsstyrningsrapport, om inte bolaget har valt att med stöd av 8 § i stället upprätta en bolagsstyrningsrapport som är skild från årsredovis- ningen.

Bolagsstyrningsrapporten ska innehålla upplysningar om

1.vilka principer för bolagsstyrning som tillämpas, utöver de principer som följer av lag eller annan författning, och var uppgifter om dessa finns tillgängliga,

2.de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och risk- hantering i samband med den finansiella rapporteringen,

3.direkta eller indirekta aktieinnehav i bolaget som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget,

4.begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma,

5.bestämmelser i bolagsordningen om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter samt om ändring av bolagsordningen,

6.bolagsstämmans bemyndiganden till styrelsen att besluta att bolaget ska ge ut nya aktier eller förvärva egna aktier,

7.hur bolagsstämman fungerar, bolagsstämmans huvudsakliga beslutande- rätt, aktieägarnas rättigheter och hur dessa rättigheter utövas, i den omfatt- ning som dessa förhållanden inte framgår av lag eller annan författning,

Paragrafen innehåller bestämmelser om att vissa företag ska upprätta en bolagsstyrningsrapport. Ändringen i första stycket är av samma slag som den i 1 kap. 3 § första stycket 4. För en kommentar hänvisas till den para- grafen.

7 § Ett aktiebolag som endast har andra överlåtbara värdepapper än aktier upptagna till handel på en reglerad marknad behöver inte i bolags- styrningsrapporten lämna de upplysningar som anges i 6 § andra stycket 1, 7 och 8 samt i tredje stycket i samma paragraf. Detta gäller dock inte om bolagets aktier handlas på en handelsplattform enligt 1 kap. 5 § 12 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

Prop. 2015/16:3

237

Prop. 2015/16:3

238

Paragrafen innehåller särregler för sådana bolag som omfattas av skyldig- heten enligt 6 kap. 6 § att upprätta en bolagsstyrningsrapport men som inte har några aktier upptagna till handel på en reglerad marknad. Ändring- en i paragrafen är av samma slag som den i 1 kap. 3 § första stycket 4. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.

9 § Om förvaltningsberättelsen innehåller en sådan uppgift som avses i 8 § tredje stycket, ska bolagets revisor i ett skriftligt, undertecknat yttrande uttala sig om huruvida en sådan rapport som avses där har upprättats eller inte. När det gäller sådana upplysningar som avses i 6 § andra stycket 2–6 ska yttrandet vidare innehålla ett uttalande om huru- vida upplysningarna är förenliga med årsredovisningen och i överens- stämmelse med denna lag. Har det i rapporten tagits med sådana upp- lysningar som avses i 7 kap. 31 § andra stycket, ska yttrandet även innehålla ett uttalande om huruvida dessa upplysningar är förenliga med koncernredovisningen och i överensstämmelse med denna lag.

Om upplysningarna innehåller väsentliga fel, ska revisorn ange detta och peka på vilka slags fel det rör sig om.

Revisorns yttrande ska lämnas till bolagets styrelse inom samma tid som revisionsberättelsen och sedan fogas till bolagsstyrningsrapporten.

Paragrafen behandlar revisorsgranskning av en bolagsstyrningsrapport som upprättas som särskild handling vid sidan av årsredovisningen. Para- grafen motsvarar artiklarna 20.3 och 34.1 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 10.2.

Enligt paragrafens första stycke ska revisorn i ett skriftligt yttrande ange om en bolagsstyrningsrapport har upprättats. Beträffande sådana upplysningar som avses i 6 § andra stycket 2–6 ska yttrandet dessutom innehålla ett uttalande om huruvida upplysningarna är förenliga med års- redovisningen. Mot bakgrund av direktivets skärpta reglering av revisors- granskningen införs ett krav på att revisorns yttrande även ska avse huru- vida upplysningarna är i överensstämmelse med lagen. Detta innebär att revisorn numera måste göra en, i förhållande till hittillsvarande krav, fördjupad granskning av upplysningarna. Om upplysningar om koncern- ens system för inre kontroll och riskhantering har tagits in i den fristå- ende bolagsstyrningsrapporten med stöd av 7 kap. 31 § tredje stycket gäller motsvarande krav på revisorsgranskning för dessa upplysningar.

I det nya andra stycket införs ett krav på att revisorn i yttrandet ska ange vilka väsentliga fel som har iakttagits vid granskningen.

Det nya tredje stycket motsvarar det hittillsvarande andra stycket.

Den närmare omfattningen av revisorns granskning får avgöras inom ramen för självregleringen och utvecklandet av god revisionssed.

7 kap. Koncernredovisning

Allmänna bestämmelser

Skyldighet att upprätta koncernredovisning

2 § Ett moderföretag som är dotterföretag behöver inte upprätta koncern- redovisning, om

1. företaget och dess samtliga dotterföretag omfattas av en koncern- redovisning som upprättas av ett överordnat moderföretag, och

2. det överordnade moderföretagets koncernredovisning har upprättats och reviderats enligt

a)lagstiftning som har tillkommit i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredo- visning och rapporter i vissa typer av företag, i lydelsen enligt Europa- parlamentets och rådets direktiv 2014/102/EU,

b)internationella redovisningsstandarder som har antagits enligt förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, i lydelsen enligt Europaparla- mentets och rådets förordning (EU) 297/2008, eller

c)redovisningsstandarder som Europeiska kommissionen har bedömt som likvärdiga med internationella redovisningsstandarder enligt b.

Första stycket gäller även om något dotterföretag av skäl som anges i 5 § andra stycket inte omfattas av den upprättade koncernredovisningen.

Ett moderföretag som med stöd av första stycket inte självt har upprättat någon koncernredovisning ska ge in det överordnade moderföretagets koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse till registreringsmyn- digheten enligt 8 kap. 3, 3 a och 3 c §§. Registreringsmyndigheten ska på det sätt som anges i 8 kap. 4 § kungöra att handlingarna har getts in. Om handlingarna inte är på svenska, får registreringsmyndigheten förelägga moderföretaget att ge in en bestyrkt översättning till svenska. Ett sådant föreläggande ska beslutas om någon begär det. Om moderföretaget, i fall det hade upprättat en koncernredovisning, enligt 8 kap. 3 och 16 §§ inte skulle ha varit skyldigt att ge in denna och koncernrevisionsberättelsen till registreringsmyndigheten, ska det som i nämnda paragrafer sägs om att handlingarna ska hållas tillgängliga i stället tillämpas på det överordnade moderföretagets koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse.

Första stycket gäller inte,

1. om delägare som har en ägarandel i moderföretaget på minst tio procent senast sex månader före räkenskapsårets utgång hos moderföre- tagets styrelse eller motsvarande ledningsorgan har krävt att en kon- cernredovisning ska upprättas, eller

2. om andelarna i moderföretaget eller överlåtbara värdepapper som moderföretaget har utfärdat är upptagna till handel på en reglerad mark- nad.

Den som enligt första stycket inte upprättar någon koncernredovisning ska upplysa om detta i en not till årsredovisningen samt lämna uppgift om namn, organisations- eller personnummer och säte för det över- ordnade moderföretag som upprättar den i stycket nämnda koncernredo- visningen.

Paragrafen behandlar vissa undantag från skyldigheten att upprätta en koncernredovisning. Paragrafen överensstämmer delvis med artikel 23 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

Enligt hittillsvarande ordning behöver ett moderföretag som är ett dotter- företag inte upprätta någon koncernredovisning om företaget och dess samtliga dotterföretag omfattas av en koncernredovisning som upprättas av ett överordnat moderföretag, och det överordnade moderföretagets koncernredovisning har upprättats och reviderats enligt lagstiftning som har tillkommit i enlighet med det sjunde bolagsrättsliga direktivet eller på likvärdigt sätt. Av lagens förarbeten framgår att som likvärdigt sätt anses framför allt att det överordnade moderföretaget upprättar sin koncern- redovisning enligt de internationella redovisningsstandarder (IAS och IFRS) som i enlighet med IAS-förordningen har antagits för tillämpning i EU av kommissionen (se prop. 2005/06:116 s. 98 och 141 f.). Samtidigt har inte uteslutits att svenska moderföretag även kan underlåta att upp- rätta koncernredovisning om ett överordnat moderföretag upprättar en

Prop. 2015/16:3

239

Prop. 2015/16:3 koncernredovisning enligt andra principer som är likvärdiga med de principer som kommer till uttryck i det sjunde bolagsrättsliga direktivet. Av fjärde stycket framgår att en koncernredovisning i vissa fall måste upprättas trots att de ovan givna förutsättningarna föreligger.

Ändringen i första stycket innebär dels att hänvisningen till det sjunde bolagsrättsliga direktivet byts ut mot en hänvisning till det nya redovis- ningsdirektivet, dels att hänvisningen till likvärdigt sätt stryks. Punkten 2 a avser endast det fallet att det överordnande moderföretagets koncern- redovisning har upprättats i enlighet med lagstiftning, svensk eller utländsk, som har tillkommit i enlighet med det nya direktivet. Att undantag görs även när det överordnade moderföretagets koncernredo- visning har upprättats i enlighet med av EU antagna IAS och IFRS framgår av preciseringen i den nya punkten 2 b. Av den nya punkten 2 c framgår att undantag även görs om det överordnade moderföretagets koncernredovisning har upprättats i enlighet med standarder som av kommissionen har bedömts likvärdiga med de internationella redovis- ningsstandarder som avses i punkten 2 b. Bestämmelsen får betydelse när det överordnade moderföretagets koncernredovisning har upprättats i enlighet med en i ett tredjeland allmänt accepterad redovisningsstandard som av kommissionen fastställts som likvärdig med en internationell redo- visningsstandard som har antagits enligt IAS-förordningen. För ändamålet används en likvärdighetsmekanism som regleras i kommissionens för- ordning (EG) nr 1569/2007. Kommissionen har, genom besluten 2008/961/EG och 2012/194/EU, fastställt att de allmänt accepterade redovisningsprinciperna i Japan, USA, Kina, Kanada och Sydkorea är likvärdiga med av EU antagna IAS och IFRS.

Andra stycket justeras till följd av att det hittillsvarande andra stycket i 5 § tas bort.

Fjärde stycket innehåller två undantag från regeln i första stycket. Undantaget i punkten 2 är föranlett av att direktivet inte tillåter att bestämmelsen tillämpas på noterade företag. De betecknas numera som företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad. I konsekvens med detta byts uttrycket andelarna i moderföretaget eller skuldebrev som moderföretaget har utfärdat ut mot moderföretagets överlåtbara värdepapper. Se även författningskommen- taren till 1 kap. 3 § första stycket 4.

3 a § Ett moderföretag behöver inte upprätta någon koncernredovisning om samtliga dotterföretag, såväl var för sig som tillsammans, är utan väsentlig betydelse.

Ett moderföretag behöver inte upprätta någon koncernredovisning om moderföretagets samtliga dotterföretag inte behöver omfattas av en koncernredovisning av skäl som anges i 5 § andra stycket.

Paragrafen anger att moderföretag i vissa fall inte behöver upprätta någon koncernredovisning. Paragrafen överensstämmer med artikel 23.10 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.3 och 9.1.

240

Bestämmelsen i första stycket innehåller ett undantag från skyldigheten att upprätta koncernredovisning som är knutet till principen om väsent- lighet. Lagen medger i sin hittillsvarande lydelse att ett moderföretag inte upprättar någon koncernredovisning om samtliga dess dotterföretag är av ringa betydelse. Koncernredovisning ska dock upprättas, om två eller flera dotterföretag tillsammans har mer än sådan ringa betydelse. Para- grafen justeras mot bakgrund av den nya allmänna princip om väsent- lighet som förs in i 2 kap. 3 a §. Av samma skäl, och då det nya direk- tivet inte har någon motsvarighet, tas hänvisningen till kravet på rätt- visande bild bort. Paragrafen får även en något ändrad lagteknisk utform- ning. Någon förändring i sak är inte avsedd.

Bestämmelsen i andra stycket är ny och tillåter att en koncernredovis- ning inte upprättas i vissa särskilda situationer som regleras i 5 §, bl.a. när betydande och varaktiga hinder i väsentlig grad begränsar moderföretag- ets möjligheter att utöva sitt inflytande över dotterföretagen.

Dotterföretag som ska omfattas av koncernredovisningen

5 § Koncernredovisningen ska omfatta samtliga dotterföretag, om inte något annat följer av andra stycket.

Ett dotterföretag behöver inte omfattas av koncernredovisningen, om

1.betydande och varaktiga hinder i väsentlig grad begränsar moder- företagets möjligheter att utöva sitt inflytande över dotterföretaget,

2.nödvändig information för att upprätta koncernredovisningen inte kan fås utan oskälig kostnad eller inom rimlig tid, eller

3.andelarna i dotterföretaget innehas tillfälligt och uteslutande i avsikt att säljas vidare.

Ett företag som tillämpar andra stycket ska i en not upplysa om skälen för detta.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka dotterföretag som ska om- fattas av koncernredovisningen. Paragrafen överensstämmer med artikel 23.9 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.3 och 9.1.

Det hittillsvarande andra stycket tas bort. Detta innebär inte någon ändring i sak, eftersom den generella väsentlighetsprincipen i 2 kap. 3 a § ger motsvarande utrymme att utelämna dotterföretag som är utan väsentlig betydelse från koncernredovisningen.

Principer för upprättande av koncernredovisning

Andra grundläggande principer m.m.

7 § För koncernredovisningen tillämpas följande bestämmelser i 2 kap.:

3 a § om väsentlighet,

4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper,

5 § om form m.m.,

6 § om valuta, och

7 § om undertecknande.

I koncernredovisningen ska beloppen anges i samma valuta som i moder- företagets årsredovisning.

I paragrafen anges de redovisningsprinciper och övriga bestämmelser i 2 kap. som ska tillämpas vid upprättande av en koncernredovisning. I uppräkningen läggs det till en hänvisning till bestämmelserna i 2 kap. 3 a § om väsentlighet. Frågan berörs i avsnitt 6.3.

Prop. 2015/16:3

241

Prop. 2015/16:3

242

Koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen

8 § Koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen ska var för sig utgöra en sammanställning av balansräkningarna respektive resultat- räkningarna för moderföretaget och de dotterföretag som omfattas av koncernredovisningen. Sammanställningen ska göras med tillämpning av 9–13 §§ och 18–23 §§. Vid redovisningen av andelar i andra företag än dotterföretag ska 25–30 §§ beaktas. I övrigt tillämpas 3 kap. med undan- tag för 10 a §. Det som sägs i 3 kap. om större och mindre företag ska i stället avse större respektive mindre koncerner.

Paragrafen behandlar koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen och överensstämmer med artiklarna 24.1, 24.2 och 24.5 i direktivet.

Eftersom bestämmelserna om uppdelningen av eget kapital i bundet och fritt flyttas från 5 kap. till 3 kap., förs det i paragrafen in en bestämmelse som innebär att aktiebolag inte ska dela upp det egna kapitalet på detta sätt när de upprättar koncernredovisning. Detta innebär inte någon ändring i sak. Det följer i hittillsvarande ordning av att 14 § inte hänvisar till 5 kap. 14 § första stycket.

Innehav utan bestämmande inflytande

9 § Den del av eget kapital i ett dotterföretag som är att hänföra till andelar ägda av någon annan än de koncernföretag som omfattas av koncern- redovisningen ska i koncernbalansräkningen redovisas som innehav utan bestämmande inflytande. Den del av årets resultat i ett dotterföretag som är att hänföra till sådana andelar ska i koncernresultaträkningen redovisas som vinst eller förlust hänförlig till innehav utan bestämmande inflytande.

Paragrafen behandlar redovisning av innehav utan bestämmande inflyt- ande. Paragrafen överensstämmer med artikel 24.4 och 24.6 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 9.3.

Av paragrafen framgår att den del av ett dotterföretags eget kapital och resultat som är att hänföra till andelar ägda av någon annan än de koncern- företag som omfattas av koncernredovisningen i koncernredovisningen ska redovisas under särskilda poster. Vid införlivandet av det sjunde bolagsrättsliga direktivet utnyttjades den frihet som direktivet gav att inte ge posterna några särskilda benämningar. Enligt det nya direktivet ska detta emellertid redovisas som innehav utan bestämmande inflytande och vinst eller förlust hänförlig till sådana innehav. Paragrafen och rubriken ändras så att terminologin överensstämmer med det nya direktivet.

Balansdag

10 § Koncernredovisningen ska hänföra sig till moderföretagets balans- dag.

Om ett dotterföretags balansdag ligger mer än tre månader före eller efter moderföretagets balansdag, ska dotterföretaget omfattas av koncernredo- visningen på grundval av en balansräkning som hänför sig till moderföre- tagets balansdag och en resultaträkning som avser moderföretagets räken- skapsår.

Om ett dotterföretags balansdag ligger högst tre månader före moder- företagets balansdag, ska upplysning lämnas om sådana händelser som är viktiga för att bedöma dotterföretagets ställning och resultat och som har inträffat mellan dotterföretagets och moderföretagets balansdagar.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vilken balansdag som koncern- redovisningen ska hänföra sig till. Paragrafen överensstämmer med ar- tikel 24.8 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 9.5.

I första stycket anges utgångspunkten att koncernredovisningen ska hänföra sig till moderföretagets balansdag.

I andra stycket behandlas situationen när ett dotterföretag har en balansdag som avviker från moderföretagets. Den outtalade huvudregeln är då att dotterföretaget kan räknas in i koncernen på grundval av den årsredovisning som upprättas per dotterföretagets balansdag. Om dotter- företagets balansdag avviker mer än tre månader från moderföretagets balansdag, måste emellertid en särskild balansräkning och en särskild resultaträkning upprättas där dotterföretagets förhållanden redovisas som om dotterföretaget hade haft samma balansdag som moderföretaget. Det görs ett tillägg i paragrafen som gör klart att detta gäller oavsett om dotterföretagets balansdag ligger före eller efter moderföretagets balans- dag.

Detta kan illustreras med ett exempel. Moderföretaget A har den 31 december år 1 som balansdag. De tre dotterföretagen B, C och D har den 30 augusti år 1, den 30 november år 1 respektive den 30 april år 2 som balansdagar. För B och D måste då upprättas särskilda balans- och resultat- räkningar hänförliga till moderföretagets balansdag. C kan däremot räknas in i koncernredovisningen på grundval av sin årsredovisning men i koncern- redovisningen måste lämnas upplysningar om under december år 1 inträffade händelser av väsentlig betydelse för C:s ställning och resultat.

Värderingsregler

12 § Koncernredovisningen och årsredovisningen ska upprättas med tillämpning av gemensamma principer för värderingen av tillgångar, avsättningar och skulder. Olika värderingsprinciper får användas, om det finns särskilda skäl. I sådant fall ska upplysning om detta lämnas i not med angivande av skälen för avvikelsen.

Har något av de koncernföretag som omfattas av koncernredovisningen tillämpat andra principer för värderingen av tillgångar, avsättningar och skulder än de principer som tillämpas i koncernbalansräkningen, ska dessa tillgångar, avsättningar och skulder räknas om enligt sistnämnda principer.

Om det finns särskilda skäl och det är förenligt med 6 §, får avvikelse göras från andra stycket. En upplysning om skälen för avvikelsen ska anges i en not.

Paragrafen anger att koncernredovisningen och årsredovisningen ska upprättas med tillämpning av gemensamma principer för värderingen av tillgångar och skulder. Paragrafen överensstämmer med artikel 24.11 och 24.12 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

I tredje stycket ges enligt hittillsvarande lydelse två möjligheter att i undantagsfall göra avsteg från kravet på omräkning i andra stycket. Det undantag som anger att en omräkning inte behöver göras om den är av ringa betydelse tas bort. Undantaget återspeglar en bestämmelse i det sjunde bolagsrättsliga direktivet som saknar direkt motsvarighet i det nya direktivet. Detta innebär inte någon ändring i sak eftersom den generella väsentlighetsprincipen i 2 kap. 3 a § ger motsvarande utrymme att avstå från omräkning.

Prop. 2015/16:3

243

Prop. 2015/16:3

244

Elimineringar mellan koncernföretag

13 § Fordringar och skulder mellan koncernföretag, liksom internvinster, ska elimineras i koncernbalansräkningen.

Intäkter och kostnader, som hänför sig till transaktioner mellan koncernföretag, liksom förändring av internvinst under räkenskapsåret, ska elimineras i koncernresultaträkningen.

Med internvinst avses en vinst vid överlåtelse av en tillgång inom koncernen i den utsträckning tillgången inte därefter har överlåtits till en köpare utanför koncernen eller har förbrukats eller dess värde har satts ned hos det företag inom koncernen som har förvärvat tillgången.

Paragrafen behandlar elimineringar och motsvarar artikel 24.7 i direk- tivet. Övervägandena finns i avsnitt 9.4.

När koncernföretagen räknas in i koncernredovisningen ska det bortses från fordringar och skulder mellan koncernföretag, liksom från intern- vinster. Även intäkter och kostnader avseende transaktioner mellan kon- cernföretag, liksom förändringar av internvinster, ska elimineras.

Det hittillsvarande tredje stycket tas bort. Detta innebär inte någon ändring i sak, eftersom den generella väsentlighetsprincipen i 2 kap. 3 a § ger motsvarande utrymme att avstå från elimineringar.

Tredje stycket motsvarar det hittillsvarande fjärde stycket. I stycket anges vad som avses med internvinst. Paragrafen ger i sin hittillsvarande lydelse utrymme för s.k. partiell eliminering av internvinst. Eftersom direktivet inte tillåter partiell eliminering tas denna möjlighet bort. Som en följd av att moderföretaget inte längre har möjlighet att välja mellan olika internvinstbegrepp stryks kravet på upplysning om det tillämpade internvinstbegreppet.

Noter

Allmänna upplysningar

14 § En koncernredovisning ska, utöver det som följer av övriga bestämmelser i detta kapitel, innehålla noter med upplysningar som anges i 5 kap. 4–24 §§. Om koncernredovisningen avser en större koncern, ska den även innehålla noter med upplysningar som anges i 5 kap. 25–28 och 31–49 §§.

Det som sägs i 5 kap. 3 § om noternas ordningsföljd ska tillämpas.

Trots första stycket får uppgifter enligt 5 kap. 40 § tredje stycket tredje meningen och 5 kap. 41 § andra stycket tredje meningen utelämnas i fråga om dotterföretag. Vid tillämpningen av de nämnda bestämmelserna ska dock de lämnade uppgifterna avse även löner och andra förmåner från koncernföretag.

Paragrafen behandlar vilka notupplysningar en koncernredovisning ska innehålla. Paragrafen överensstämmer med artikel 28.1 i direktivet. Frågan berörs i avsnitt 8.1.

Av första stycket framgår att notupplysningar ska lämnas dels till följd av andra bestämmelser i kapitlet, dels till följd av hänvisningarna till 5 kap. Bland de krav på notupplysningar som följer direkt av kapitlet kan som exempel nämnas kravet i 5 § på upplysningar om skälen för att ett dotterföretag inte omfattas av koncernredovisningen. Det finns även krav på notupplysningar enligt kapitlet som följer av de hänvisningar som görs till bestämmelser i andra kapitel i lagen. Bland dessa kan nämnas

kravet i 3 kap. 4 § på notupplysningar i de fall en tillgång, avsättning eller skuld avser fler än en post i balansräkningen. Att detta krav även gäller för koncernredovisningen följer av den hänvisning till 3 kap. som görs i 8 §.

Lagens krav på notupplysningar i årsredovisningen delas upp i sådana som gäller både mindre och större företag och sådana som endast gäller större företag. Av direktivet följer att i huvudsak samma upplysningskrav gäller för en koncernredovisning som för en årsredovisning. Noterna till koncernredovisningen ska innehålla de upplysningar som krävs enligt artiklarna 16, 17 och 18. Detta innebär att kraven på notupplysningar i koncernredovisningen som utgångspunkt är begränsade på samma sätt som beträffande årsredovisningen beroende på koncernens storlek. Med hänsyn härtill föreskrivs att moderföretag i samtliga koncerner i sin koncernredovisning ska lämna notupplysningar som motsvarar de upp- lysningar som både mindre och större företag ska lämna i sina årsredovis- ningar. Koncernredovisningarna för större koncerner ska därutöver innehålla notupplysningar motsvarande de som ska ingå i årsredovisningen för ett större företag. Vad som avses med mindre och större koncerner framgår av 1 kap. 3 § första stycket 5 och 6.

Av andra stycket framgår att bestämmelserna i 5 kap. 3 § om noternas ordningsföljd ska tillämpas även vid upprättande av en koncernredovisning. Det innebär att, om inte annat följer av kravet i 2 kap. 2 § på överskådlighet, så ska noter som avser enskilda poster i koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen läggas fram i samma ordning som posterna. Hänvisning ska vidare göras vid de poster i koncernbalansräkningen eller koncernresultaträkningen till vilka noterna hänför sig. Se även författ- ningskommentaren till 5 kap. 3 §.

I tredje stycket finns bestämmelser om utelämnande av vissa notupp- lysningar. Dessa justeras med anledning av den ändrade paragrafindel- ningen i det nya 5 kap.

Förändringar i koncernens sammansättning

15 § Om sammansättningen av de företag som omfattas av koncern- redovisningen har ändrats väsentligt under räkenskapsåret, ska sådana upplysningar lämnas som gör det möjligt att jämföra de på varandra följande koncernredovisningarna. Detta ska ske i noter eller i en justerad jämförande balansräkning och en justerad jämförande resultaträkning.

Paragrafen behandlar förändringar i koncernens sammansättning. Para- grafen motsvarar artikel 24.9 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 9.6.

Om sammansättningen av de företag som omfattas av koncernredo- visningen har förändrats väsentligt under räkenskapsåret, ska det enligt denna paragraf lämnas sådana upplysningar i noter som gör det möjligt att jämföra de på varandra följande redovisningarna. Denna upplysnings- skyldighet ska enligt direktivet också kunna fullgöras genom upprättande av en justerad jämförande balansräkning och en justerad jämförande resultaträkning. En sådan möjlighet införs. Den kompletterande norm- givningen kan väntas lämna närmare riktlinjer för hur en sådan jäm- förande räkning ska vara uppställd.

Prop. 2015/16:3

245

Prop. 2015/16:3

246

Dotterföretag och vissa andra företag

16 § I en not ska upplysningar lämnas om namn, organisationsnummer, säte och koncernföretagens ägarandel, beräknad med tillämpning av 1 kap. 6 §, i fråga om

1. dotterföretag,

2. intresseföretag som redovisas i koncernredovisningen med tillämp- ning av 25–29 §§,

3. gemensamt styrda företag som redovisas i koncernredovisningen med tillämpning av 25–29 §§ eller 30 § andra stycket, och

4. andra företag som ett koncernföretag självt eller på det sätt som anges i 1 kap. 6 § har ett ägarintresse i.

I fråga om företag som avses i första stycket 4 ska upplysningar även lämnas om eget kapital och resultatet för det senaste räkenskapsåret.

I upplysningarna ska grunden för att ett företag har klassificerats som dotterföretag anges. Denna uppgift får dock utelämnas, om moderföre- taget innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar och ägarandelen i dotterföretaget är lika stor som rösträttsandelen. Även grunden för att ett gemensamt styrt företag redovisas med tillämpning av 30 § ska anges.

Paragrafen behandlar upplysningar i koncernredovisningen om vissa företag som koncernföretag antingen självt eller genom annan har en ägarandel i. Paragrafen motsvarar artikel 28.2 i direktivet. Övervägan- dena finns i avsnitt 9.7.

Paragrafen ges en delvis ny utformning. I första stycket föreskrivs att det för varje slags företag som räknas upp ska lämnas upplysningar om namn, organisationsnummer, säte och ägarandel. Vid beräkningen av ägarandelen ska även sådana andelar som innehas av någon som handlar i eget namn men för koncernföretags räkning läggas till koncernföre- tagens andelar (se 1 kap. 6 §).

Enligt punkten 1 ska upplysningar lämnas om dotterföretag. Kravet gäller samtliga dotterföretag och alltså även sådana dotterföretag som med stöd av 5 § eller 2 kap. 3 a § har undantagits från koncernredovisningen. Bestämmelsen följer av artikel 28.2 a i direktivet.

Enligt punkten 2 ska upplysningar om intresseföretag lämnas om de redovisas enligt kapitalandelsmetoden i 25–29 §§. Lagen anvisar inte något annat sätt att redovisa intresseföretag i koncernredovisningen än enligt kapitalandelsmetoden. Det kan emellertid förekomma att det rapporterande företaget i vissa fall inte kan få tillgång till den informa- tion i intresseföretagets bokföring som krävs för att kapitalandelsmeto- den ska kunna tillämpas och därför i stället redovisar intresseföretaget som ett andelsinnehav i koncernbalansräkningen. Ett intresseföretag som enbart redovisas som ett andelsinnehav omfattas inte av förevarande punkt utan av punkten 4 och andra stycket. Vad som avses med intresse- företag anges i 1 kap. 5 §. Bestämmelsen följer av artikel 28.2 b i direk- tivet.

Enligt punkten 3 ska upplysningar om gemensamt styrda företag läm- nas om de redovisas enligt kapitalandelsmetoden i 25–29 §§ eller klyv- ningsmetoden i 30 § andra stycket. Lagen anvisar inte något annat sätt att redovisa gemensamt styrda företag i koncernredovisningen än enligt

kapitalandelsmetoden eller klyvningsmetoden. Det kan emellertid före- komma att det rapporterande företaget i vissa fall inte kan få tillgång till den information i det gemensamt styrda företagets bokföring som krävs för att det ska kunna redovisas enligt någon av de tillåtna metoderna och i stället redovisar det gemensamt styrda företaget som ett andelsinnehav i koncernbalansräkningen. Ett gemensamt styrt företag som enbart redo- visas som ett andelsinnehav omfattas inte av förevarande punkt utan av punkten 4 och andra stycket. Vad som avses med gemensamt styrt före- tag anges i 1 kap. 5 a §. Bestämmelsen följer av artikel 28.2 c i direktivet.

Enligt punkten 4 ska upplysningar lämnas även om andra företag som ett koncernföretag, antingen självt eller genom annan, har ett ägarintresse i. Med andra företag avses sådana som inte omfattas av punkterna 1–3, dvs. även sådana intresseföretag och gemensamt styrda företag som enbart redovisas som andelsinnehav i koncernbalansräkningen. Vad som avses med ägarintresse anges i 1 kap. 4 a §. Bestämmelsen motsvarar huvudsakligen det som sägs i det hittillsvarande andra stycket. Den möj- lighet att underlåta att lämna uppgifter som finns där förs inte över till den nya lydelsen. Detta innebär inte någon ändring i sak, eftersom mot- svarande möjlighet att låta bli att lämna upplysningar finns enligt den generella väsentlighetsprincipen i 2 kap. 3 a §. Bestämmelsen följer av artikel 28.2 d i direktivet.

Enligt andra stycket ska det i fråga om sådana företag som avses i första stycket 4 även lämnas uppgifter om eget kapital och resultatet för det senaste räkenskapsåret. Detta tillkommande krav hänger samman med att den finansiella informationen om de företag som omfattas av första stycket 4 inte har konsoliderats eller på annat sätt räknats in i kon- cernredovisningen så som de företag som omfattas av första stycket 1–3. I bestämmelsen ställs därför upp ett särskilt krav på viss begränsad finansiell information. Bestämmelsen följer av artikel 28.2 d i direktivet.

Tredje stycket ändras inte på annat sätt än att det där förs in ett krav på upplysning om varför ett gemensamt styrt företag som tas in i koncern- redovisningen enligt klyvningsmetoden har klassificerats som ett sådant företag. Liknande krav på upplysningar finns i 30 § andra stycket i lagens hittills gällande lydelse. Det finns emellertid ett pedagogiskt värde i att i en och samma paragraf samla samtliga bestämmelser om vilka uppgifter som i nu aktuellt hänseende ska lämnas i not om dotterföretag, intresseföretag, gemensamt styrda företag och övriga företag som koncernen har ett ägar- intresse i. Ändringen följer av artikel 28.2 c i direktivet.

Hur dotterföretag ska räknas in i koncernredovisningen

18 § En sammanställning avseende moderföretag och dotterföretag ska göras enligt 19–23 §§.

Med anledning av att 23 § om den s.k. poolningsmetoden upphävs och att hittillsvarande 22 a § betecknas 23 § justeras hänvisningen i före- varande paragraf. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.

Förvärvsmetoden

22 § Om det efter en avräkning enligt 21 § finns ett positivt skillnads- belopp, ska detta redovisas som goodwill i koncernbalansräkningen. Bestämmelserna i 4 kap. 4 och 5 §§ gäller även för sådan goodwill.

Prop. 2015/16:3

247

Prop. 2015/16:3

248

Om det efter en avräkning enligt 21 § finns ett negativt skillnads- belopp, ska detta skillnadsbelopp redovisas i koncernbalansräkningen som negativ goodwill. Negativ goodwill får upplösas och intäktsföras när en sådan behandling överensstämmer med 2 kap. 2–4 §§.

Om positiva och negativa skillnadsbelopp avräknas mot varandra, ska upplysning om skillnadsbeloppen lämnas i en not.

I paragrafen finns bestämmelser om redovisning av sådan positiv eller negativ goodwill som kan uppkomma vid tillämpning av förvärvsmetoden. Paragrafen motsvarar artikel 24.3 f i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.

I andra stycket görs två ändringar. Dels byts det hittills använda begreppet negativt skillnadsbelopp ut mot begreppet negativ goodwill. Dels anpassas bestämmelserna om hur sådan goodwill får upplösas och intäktsföras till direktivet. De nya bestämmelsernas utformning medför att frågor om upplösning och intäktsföring av negativ goodwill får lösas inom ramen för praxis och kompletterande normgivning.

Hur andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag ska räknas in i koncernredovisningen

Kapitalandelsmetoden

25 § Andelar i intresseföretag ska redovisas i koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen med tillämpning av 26–29 §§, om inte något annat följer av tredje stycket.

Vid tillämpning av första stycket ska bestämmelserna i 12 § om värdering och 13 § om internvinsteliminering tillämpas, om det inte finns särskilda hinder mot detta. Med internvinst ska avses den andel i vinsten som är att hänföra till moderföretaget vid överlåtelse mellan intresse- företag och koncernföretag.

Ett intresseföretag behöver inte redovisas enligt första stycket, om

1.informationen om ägarintresset i företaget inte är väsentlig, eller

2.förhållandena motsvarar dem som anges i 5 § andra stycket.

Om tredje stycket tillämpas, ska skälen för det anges i en not.

Paragrafen behandlar hur andelar i intresseföretag ska tas in i koncern- redovisningen enligt kapitalandelsmetoden. Paragrafen motsvarar delvis artikel 27 i direktivet. Frågan berörs i avsnitt 6.1–6.3.

Enligt första stycket i dess hittills gällande lydelse ska intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden, om inte annat följer av bl.a. 30 §. Den paragrafen föreskriver i sin hittills gällande lydelse att om intresse- företaget utgör ett samägt företag, som inte är ett dotterföretag, kan det även redovisas enligt klyvningsmetoden. De nu nämnda företagen be- tecknas enligt den nya 1 kap. 5 a § som gemensamt styrda företag och ett företag kan enligt de nya bestämmelserna inte utgöra såväl ett intresse- företag som ett gemensamt styrt företag. Hänvisningen till 30 § tas därför bort. Att gemensamt styrda företag trots det får redovisas enligt kapital- andelsmetoden framgår i stället av den nya lydelsen av 30 §.

Ändringen i tredje stycket är av samma slag som ändringen i 3 a §. En bedömning av om ett beslut att inte tillämpa kapitalandelsmetoden kan antas påverka de beslut som en användare fattar på basis av koncern- redovisningen bör normalt göras med hänsyn till intresseföretaget i dess

helhet, men även storleken av andelsinnehavet i intresseföretaget bör beaktas.

Klyvningsmetoden

30 § Ett företag som omfattas av en koncernredovisning, och som tillsammans med ett eller flera företag som inte omfattas av koncern- redovisningen leder ett gemensamt styrt företag, ska redovisa sin ägar- andel i det sistnämnda företaget enligt andra stycket eller på det sätt som anges i 25–29 §§.

I koncernbalansräkningen får det tas upp en så stor andel av det gemen- samt styrda företagets tillgångar, avsättningar och skulder som avser ägarandelen. I koncernresultaträkningen får det tas upp en så stor andel av det gemensamt styrda företagets intäkter och kostnader som avser

ägarandelen. Vid redovisning enligt detta stycke ska 10–13, 15 och 19– 22 §§ tillämpas. Uppgift enligt 5 kap. 20 och 37 §§ ska anges särskilt för varje företag för vilket ägarandelar redovisas med tillämpning av denna paragraf.

Paragrafen behandlar redovisning av ägarandelar i gemensamt styrda företag enligt klyvningsmetoden. Paragrafen överensstämmer med artikel 26 i direktivet. Frågan berörs i avsnitt 6.1.

Med anledning av att begreppet gemensamt styrt företag införs i lagen, se 1 kap. 5 a §, justeras tillämpningsområdet för förevarande bestäm- melser.

Första stycket ändras så att den anger hur gemensamt styrda företag ska räknas in i koncernredovisningen. Bestämmelsen innebär att det ska ske enligt klyvningsmetoden eller kapitalandelsmetoden.

I andra stycket anpassas hänvisningarna till de upplysningskrav som gäller beträffande gemensamt styrda företag till de förändringar som görs i det nya 5 kap. Av andra stycket i dess hittills gällande lydelse framgår att ett företag som tillämpar klyvningsmetoden ska upplysa om skälen för detta i en not. Den bestämmelsen flyttas, något justerad, till 16 §.

Förvaltningsberättelse och kassaflödesanalys

31 § Förvaltningsberättelse och kassaflödesanalys för koncernen ska upp- rättas med tillämpning av 6 kap. 1 §, 2 § andra stycket och 2 a–5 §§. Det som sägs i 6 kap. 1 § om mindre företag ska i stället avse mindre kon- cerner.

Om moderföretaget är ett aktiebolag och bolagets eller något av dess dotterföretags andelar eller överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad, ska det i förvaltningsberättelsen lämnas upplysning om de viktigaste inslagen i koncernens system för intern kontroll och riskhantering i samband med upprättandet av koncernredo- visningen.

Om moderföretaget har upprättat en bolagsstyrningsrapport som inte utgör en del av förvaltningsberättelsen och det i rapporten har tagits med sådana upplysningar om koncernen som avses i andra stycket, behöver upplysningarna inte lämnas också i koncernredovisningen. I sådana fall ska dock förvaltningsberättelsen för koncernen innehålla en uppgift om den plats i rapporten där upplysningarna lämnas.

Paragrafen behandlar hur förvaltningsberättelsen och kassaflödesanalysen för koncernen ska upprättas. Paragrafen överensstämmer med artikel 29 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

Prop. 2015/16:3

249

Prop. 2015/16:3 I första stycket förs det in en hänvisning till 6 kap. 2 § andra stycket om krav på specifikation av förändringar i eget kapital. Detta innebär inte någon ändring i sak, utan följer enligt hittillsvarande ordning av hänvis- ningen i 14 § till hittillsvarande 5 kap. 14 § andra stycket som innehåller motsvarande krav.

Ändringen till uttrycket överlåtbara värdepapper i andra stycket är av samma slag som den i 1 kap. 3 § första stycket 4.

I andra och tredje styckena byts uttrycket moderbolag ut mot moder- företag. Någon ändring i sak är inte avsedd.

32 § Ett företag som omfattas av artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, i lydelsen enligt Europaparla- mentets och rådets förordning (EU) 297/2008, ska tillämpa enbart följande bestämmelser i detta kapitel:

1.1–3 a §§ om skyldighet att upprätta koncernredovisning,

2.4 § första stycket 4 om förvaltningsberättelse,

3. 7 § när det gäller hänvisningarna till 2 kap. 5 § om form m.m. och 2 kap. 7 § om undertecknande,

4. 8 § till den del paragrafen hänvisar till 3 kap. 10 b § om en eko- nomisk förenings eget kapital,

5. 12 § första stycket om värderingsprinciper,

6. 14 § när det gäller hänvisningarna till följande bestämmelser i 5 kap.:

– 18 § om lån till ledande befattningshavare,

– 20 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret,

– 32 § om ytterligare upplysningar om lån till ledande befattnings- havare,

– 37 § om ytterligare upplysningar om anställda,

– 38 § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare,

– 40 § första stycket 1 samt andra och tredje styckena om löner och andra ersättningar,

– 41 § om pensioner och liknande förmåner,

– 42 § om tidigare styrelse och verkställande direktör,

– 43 § om suppleanter och vice verkställande direktör,

– 44 § om avtal om avgångsvederlag, och

– 48 § om ersättningar till revisorer och revisionsföretag,

7. 31 § första stycket, när det gäller hänvisningarna till 6 kap. 1 och 2 a–4 §§ om förvaltningsberättelsens innehåll, och

8. 31 § andra och tredje styckena om koncernens system för intern kontroll och riskhantering.

Ett företag som avses i första stycket behöver inte lämna upplysningar enligt 6 kap. 1 §, om upplysningarna lämnas på någon annan plats i redovisningen. I sådant fall ska förvaltningsberättelsen för koncernen innehålla en hänvisning till den plats där uppgifterna har lämnats.

Paragrafen innehåller en uppräkning av de bestämmelser i 7 kap. som ska tillämpas av företag som omfattas den s.k. IAS-förordningen.

I första stycket tas hänvisningen till 5 kap. 15 § bort och ersätts av en hänvisning till 3 kap. 10 b §. Detta innebär inte någon förändring i sak. Vidare ändras de hänvisningar som görs till 5 kap. till följd av paragraf- numreringen i det nya kapitlet.

250

8 kap. Offentliggörande

Publicering av årsredovisningen

15 § Om ett företag publicerar sin årsredovisning i ofullständigt skick, ska det av publikationen framgå att den inte är fullständig. Det ska också anges om den fullständiga årsredovisningen har getts in till registrerings- myndigheten.

När en årsredovisning publiceras i ofullständigt skick, får den inte åt- följas av revisionsberättelsen. Publikationen ska i stället innehålla revisorns uttalande om att den fullständiga årsredovisningen har upp- rättats enligt lag, liksom uppgift om anmärkningar enligt

1. 9 kap. 31, 33 och 34 §§ aktiebolagslagen (2005:551),

2. 8 kap. 13 § andra–fjärde styckena lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

3. 28–30 §§ revisionslagen (1999:1079), och

4. 4 kap. 11 § andra och tredje styckena stiftelselagen (1994:1220). Om någon revisionsberättelse inte har lämnats, ska detta förhållande

liksom skälen för det anges.

Trots andra stycket får en ofullständig årsredovisning publiceras tillsammans med revisionsberättelsen, om ofullständigheten består i att

1. upplysningar enligt 5 kap. 37 § har lämnats utan uppgift om fördel- ningen mellan kvinnor och män eller utan uppgift om fördelningen mellan olika länder, eller

2. uppgift enligt 5 kap. 38 § inte har lämnats.

Hänvisningarna i fjärde stycket ändras som en följd av paragrafindel- ningen i det nya 5 kap.

16 § Detta kapitel tillämpas också på koncernredovisning och koncern- revisionsberättelse med följande avvikelser:

1.Trots 3 § 2 och 5 är moderföretag alltid skyldiga att ge in koncern- redovisningen och koncernrevisionsberättelsen till registreringsmyndig- heten.

2.Trots 15 § andra stycket får en ofullständig koncernredovisning, förutom i fall som avses i 15 § fjärde stycket, publiceras tillsammans med koncernrevisionsberättelsen, om ofullständigheten består i att upp- gifter som anges i 7 kap. 16 § första stycket 4 och som inte är väsentliga har utelämnats.

Ändringen i punkten 2 motsvarar den ändring som görs i 7 kap. 3 a §.

Bilaga 1 (se författningsförslaget)

Bilagan innehåller uppställningsformen för balansräkningen. I huvudsak överensstämmer uppställningsformen med den som framgår av lagen i dess hittills gällande lydelse. Utöver rena redaktionella förändringar och om- numreringar av vissa poster görs följande ändringar.

Under rubriken Tillgångar B I Immateriella anläggningstillgångar punkten 1 tas hänvisningen till forskningsarbeten bort. Under den aktu- ella posten ska därför redovisas endast balanserade utgifter för utveck- lingsarbeten och liknande arbeten (jfr bilaga III till direktivet). Ändring- en behandlas i avsnitt 7.3. Som där utvecklas begränsas företagens möjligheter att dela ut medel som svarar mot aktiverade utvecklings- utgifter genom att det införs ett krav på överföring av fria vinstmedel till en bunden fond, fonden för utvecklingsutgifter, se 4 kap. 2, 7 och 8 §§.

Prop. 2015/16:3

251

Prop. 2015/16:3 Fondens storlek ska redovisas i balansräkningen, vilket framgår av balansräkningsschemat under rubriken Eget kapital, avsättningar och skulder (A Aktiebolag IV punkten 4 och A Ekonomiska föreningar III punkten 4).

Under rubriken Tillgångar B III Finansiella anläggningstillgångar anpassas posterna till regleringen av gemensamt styrda företag (1 kap. 5 a §) och begreppet ägarintresse (1 kap. 4 a §). Under punkterna 3 och 4,

Andelar i och Fordringar hos intresseföretag och gemensamt styrda företag ska således redovisas andelar i och fordringar hos såväl intresse- företag som gemensamt styrda företag. Under de nya punkterna 5 och 6 ska redovisas andelar i och fordringar hos sådana företag som det rapporterande företaget har ett ägarintresse i och som inte ska redovisas under punkterna 1–4. Motsvarande förändringar görs på skuldsidan av balansräkningen under rubriken D Skulder och punkterna 7 och 8. Beträffande begreppen gemensamt styrda företag och ägarintresse, se övervägandena i avsnitten 6.1 och 6.2.

Uppställningsformen för balansräkningen innehåller i lagens hittills gällande lydelse s.k. poster inom linjen. Som framgår av avsnitt 8.1 tillåter direktivet inte att sådana ansvarsförbindelser och sådana ekono- miska åtaganden som inte ska redovisas i balansräkningen tas upp som poster inom linjen. Upplysningar om dessa ska istället lämnas i not, jfr 5 kap. 15 och 46 §§. Följaktligen tas bestämmelserna om Poster inom linjen bort ur balansräkningsschemat.

Bilaga 2 (se författningsförslaget)

Bilagan innehåller en av de uppställningsformer för resultaträkningen som årsredovisningslagen tillåter, rapportform med kostnadsslagsindelning. I huvudsak motsvarar uppställningsformen den som framgår av lagen i dess hittills gällande lydelse. Utöver omnumrering av vissa poster görs följande ändringar.

Intäkter från koncernföretag och ägarintressen ska enligt direktivet särredovisas i resultaträkningen. Schemat innehåller därför en ny post, 13

Intäkter från övriga företag som det finns ägarintressen i. Om det är fråga om intäkter som avser ett dotterföretag respektive ett intresseföretag eller ett gemensamt styrt företag, ska de dock alltid redovisas under posterna 11 respektive 12.

Tidigare krav på att extraordinära intäkter och kostnader ska specifi- ceras i resultaträkningen ersätts med ett krav på att upplysningar om intäkter och kostnader av exceptionell storlek eller förekomst lämnas i not (5 kap. 19 §). Detta föranleder att posterna Extraordinära intäkter och Extraordinära kostnader tas bort från uppställningsformerna för resultaträkningen. Frågan berörs i avsnitt 8.3.

Bilaga 3 (se författningsförslaget)

Bilagan innehåller den andra av de båda uppställningsformer för resultat- räkningen som årsredovisningslagen tillåter, rapportform med funktions- indelning. I huvudsak motsvarar förslagets uppställningsform den som framgår av lagen i dess hittills gällande lydelse. Utöver omnumrering av

252

vissa poster görs samma ändringar som i bilaga 2, se författningskommen- Prop. 2015/16:3 taren till denna.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

2.Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2016 (punkten 1).

Av punkten 2 följer att lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015. Genom bestämmelsen utnyttjas möjligheten enligt direktivet att föreskriva att bestämmelserna som genomför direktivet ska tillämpas först i fråga om räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av 2015. Ett företag som har kalenderåret som räkenskapsår ska alltså börja tillämpa de nya bestämmelserna vid upprättandet av års- och koncernredovisningarna för räkenskapsåret 2016, dvs. under 2017. Vid ikraftträdandet avslutade räkenskapsår om- fattas däremot av äldre bestämmelser, även om års- eller koncernredo- visningen inte har upprättats vid denna tidpunkt.

Det finns inte något behov av övergångsbestämmelser som särskilt tar sikte på enskilda bestämmelser. I några avseenden finns det dock anled- ning att lämna särskilda kommentarer.

Bestämmelserna om aktivering av utvecklingsutgifter gäller enbart sådana utgifter som tas upp som tillgång efter det att lagen har börjat tillämpas, se 4 kap. 2 §. Om företaget tidigare har aktiverat utgifter av detta slag behöver det därför inte göra någon överföring till fonden för utvecklingsutgifter motsvarande dessa tidigare aktiverade utgifter.

Bestämmelserna om avskrivning av immateriella anläggningstillgångar gäller även tidigare redovisade tillgångar, se 4 kap. 4 §. Det kan därför bli nödvändigt att ompröva tillgångens nyttjandeperiod när de nya bestämmelserna börjar tillämpas.

Förbudet mot att återföra tidigare nedskrivning av goodwill gäller även för nedskrivningar som har gjorts enligt äldre bestämmelser, se 4 kap. 5 §.

Övervägandena finns i avsnitt 12.

14.3 Förslagen till övriga lagändringar

Övriga lagändringar är följdändringar till förslagen till ändringar i års-
redovisningslagen (1995:1554). De föranleds huvudsakligen av paragraf-
indelningen i det nya 5 kap. i årsredovisningslagen och att begreppen
ägarintresse, intresseföretag och gemensamt styrda företag tydliggörs. Det
görs även bl.a. följdändringar med anledning av att möjligheten till redo-
visning inom linjen tas bort och att det införs en ny bunden fond i års-
redovisningslagen, fonden för utvecklingsutgifter. Ytterligare följdänd-
ringar görs med anledning av att uttrycket aktier eller skuldebrev ersätts
med överlåtbara värdepapper. Följdändringarna kommenteras inte sär-
skilt. För kommentarer hänvisas till författningskommentaren till motsvar-
ande paragrafer i årsredovisningslagen.	253
	253

Prop. 2015/16:3	I anslutning till följdändringarna i 4 kap. 1 § och 5 kap. 8 § lagen
	(1987:667) om ekonomiska föreningar som innebär att fonden för utveck-
	lingsutgifter tas upp bland de bundna fonderna görs även en ändring av
	rättelsekaraktär. Denna innebär att även kapitalandelsfonden anges där.
	Med anledning av att möjligheten att redovisa säkerheter och ansvars-
	förbindelser inom linjen tas bort i årsredovisningslagarna införs i lagen
	(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag,
	och i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag hänvis-
	ningar till årsredovisningslagens bestämmelser om notupplysningar om
	ställda säkerheter, eventualförpliktelser och åtaganden till förmån för
	koncernföretag, intresseföretag eller gemensamt styrda företag.
	I 2 kap. 2 § lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers-
	bolag och 2 kap. 2 § lagen om årsredovisning i försäkringsföretag införs
	hänvisningar till den generella väsentlighetsprincipen i 2 kap. 3 a §
	årsredovisningslagen. Utrymmet för att utelämna information är dock
	begränsat i företag som följer de finansiella årsredovisningslagarna.
	Dessa lagar har särskilda uppställningsformer, värderingsprinciper och
	upplysningar som måste lämnas eller inte kan frångås, exempelvis
	eftersom de kan påverka hur vissa poster hanteras i beräkningar som är
	av särskild vikt för finansiella företag, såsom solvensberäkningar i
	försäkringsföretag och kapitaltäckning för kreditinstitut och värde-
	pappersbolag.
	I 7 kap. 4 § 2 lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepapp-
	ersbolag görs en ändring av rättelsekaraktär, eftersom det som sägs där
	redan framgår av uppställningsformen för balansräkningen och av 5 kap. 4 §.
	I 4 kap. 2 § 11 lagen om årsredovisning i försäkringsföretag införs en
	bestämmelse om att utgifter och inkomster för egna aktier ska redovisas
	mot bundet eget kapital i livförsäkringsföretag som inte får dela ut vinst.
	Enligt hittillsvarande ordning finns den bestämmelsen i 5 kap. 2 § 7 och
	flyttas på grund av att de bestämmelser som den hänvisar till är flyttade
	till 4 kap. årsredovisningslagen.
	De bestämmelser som finns i 5 kap. 2 § 3 lagen om årsredovisning i
	försäkringsföretag tas, som en rättelse, bort eftersom de bestämmelser
	som där hänvisas till är upphävda. Eftersom de bestämmelser om redo-
	visning inom linjen som finns i den hittillsvarande lydelsen av bilaga 1
	till lagen upphävs, införs i 5 kap. 2 § 3 särskilda bestämmelser om upp-
	lysningar om eventualförpliktelser för försäkringsföretag. De särskilda
	bestämmelser om upplysningar om långfristiga balansposter som finns i
	5 kap. 2 § 6 tas bort, eftersom kravet överensstämmer med det som gäller
	enligt den nya bestämmelsen i 5 kap. 13 § årsredovisningslagen och den
	hittillsvarande särregleringen inte längre behövs.
	I 6 kap. 1 § lagen om årsredovisning i försäkringsföretag görs en
	ändring av rättelsekaraktär, eftersom det där hänvisas till bestämmelser i
	den upphävda försäkringsrörelselagen (1982:713) som saknar motsvarig-
	heter i den nu gällande försäkringsrörelselagen (2010:2043).
	I 4 kap. 1 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker tas, som en rättelse,
	fonden för orealiserade vinster bort från uppräkningen av de bundna
	fonderna.
	I 6 kap. 5 § bokföringslagen (1999:1078) införs krav på upplysningar
	om ställda säkerheter och eventualförpliktelser. Detta sker till följd av att
254	de bestämmelser om ansvarsförbindelser och redovisning inom linjen

som enligt hittillsvarande ordning finns i årsredovisningslagen tas bort, jfr hänvisningarna i 6 kap. 4 § bokföringslagen till 3 kap. 1 och 3 §§ års- redovisningslagen. I 7 kap. 3 a § andra stycket görs ändringar av rättelse- karaktär, eftersom de rättsliga instrument om ömsesidigt bistånd som där hänvisas till har ersatts av nya instrument.

I 22 kap. 27 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551) görs en ändring av rättelsekaraktär, eftersom hänvisningen där rätteligen ska vara till 8 §.

Prop. 2015/16:3

255

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

DIREKTIV

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2013/34/EU av den 26 juni 2013

om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktions- sätt, särskilt artikel 50.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de natio- nella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommit- téns yttrande (1),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1)Detta direktiv beaktar kommissionens program för bättre lagstiftning och i synnerhet kommissionens meddelande

Smart lagstiftning i Europeiska unionen, vars syfte är att

utforma och införa lagstiftning av högsta kvalitet, med iakttagande av subsidiaritets- och proportionalitetsprinci- perna, och säkerställa att de administrativa bördorna står i proportion till deras nytta. I kommissionens medde- lande Tänk småskaligt först En ”Small Business Act” för Europa, som antogs i juni 2008 och ändrades i februari 2011, erkänns den centrala roll som små och medelstora företag har i unionens ekonomi. Meddelandet syftar till att förbättra den allmänna inställningen till entreprenör- skap och förankra principen ”tänk småskaligt först” i beslutsfattandet från lagstiftning till offentliga tjänster. Vid Europeiska rådets möte den 24 och 25 mars 2011 välkomnades kommissionens avsikt att lägga fram en

(1) EUT C 181, 21.6.2012, s. 84.

(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 12 juni 2013 (ännu ej of- fentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 20 juni 2013.

inremarknadsakt med åtgärder som främjar tillväxten och sysselsättningen och leder till konkreta resultat för all- mänheten och företagen.

I kommissionens meddelande Inremarknadsakten, som an- togs i april 2011, föreslås att rådets fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 grundat på arti- kel 54.3 g i fördraget om årsbokslut i vissa typer av bolag (3) och rådets sjunde direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om sammanställd redovisning (4) (nedan kallade redovisnings- direktiven) ska förenklas när det gäller kraven på finansi- ella uppgifter och att minska administrativa bördor, sär- skilt för små och medelstora företag. Europa 2020-strate- gin för smart och hållbar tillväxt för alla syftar till att minska den administrativa bördan och förbättra före- tagsklimatet, särskilt för små och medelstora företag, och att främja internationaliseringen av små och medels- tora företag. Europeiska rådet uppmanade vid mötet den 24–25 mars 2011 till en minskning av den totala ad- ministrativa bördan, särskilt för små och medelstora fö- retag, både på unionsnivå och nationell nivå, och före- slog åtgärder för att höja produktiviteten, till exempel genom att undanröja byråkrati och förbättra regelverket för små och medelstora företag.

(2)Den 18 december 2008 antog Europaparlamentet en resolution om redovisningskrav för små och medelstora företag, särskilt mikroföretag (5), som angav att redovis- ningsdirektiven ofta är mycket betungande för små och medelstora företag, särskilt mikroföretag, och uppmanade kommissionen att fortsätta arbetet med att se över dessa direktiv.

(3)Samordningen av nationella bestämmelser om uppställ- ningen av och innehållet i årsbokslut och förvaltnings- berättelser, de värderingsgrunder som används i dessa system samt deras offentliggörande i fråga om vissa typer av företag med begränsat ansvar är av särskild betydelse för skyddet av aktieägare, delägare och tredje parter. Sam- tidig samordning behövs på dessa områden för sådana

(3) EGT L 222, 14.8.1978, s. 11. (4) EGT L 193, 18.7.1983, s. 1. (5) EUT C 45E, 23.2.2010, s. 58.

256

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

typer av företag, dels eftersom vissa företag är verk- samma i mer än en medlemsstat, dels eftersom de sådana företag inte erbjuder tredje part någon säkerhet utöver de belopp som utgör dessa företags nettotillgångar.

(4)Årsbokslut har flera olika syften, och de ger inte endast information till kapitalmarknadernas investerare, utan re- dogör även för tidigare transaktioner och förbättrar bo- lagsstyrningen. I unionslagstiftningen om redovisning måste man göra en lämplig avvägning mellan bokslutens mottagares intressen och företagens intresse att inte bela- stas alltför hårt med rapporteringskrav.

(5)Tillämpningsområdet för detta direktiv bör omfatta vissa företag som har begränsat ansvar, till exempel publika och privata aktiebolag eller andra bolag med begränsat ansvar. Dessutom finns det ett betydande antal handels- bolag och kommanditbolag där samtliga obegränsat an- svariga delägare antingen är publika eller privata aktiebo- lag eller andra bolag med begränsat ansvar, och sådana handelsbolag bör därför vara föremål för samordnings- åtgärderna i detta direktiv. Detta direktiv bör också säker- ställa att handelsbolag omfattas av tillämpningsområdet om delägarna i ett handelsbolag som inte är aktiebolag eller andra bolag i själva verket har begränsat ansvar för bolagets skyldigheter på grund av att detta ansvar är begränsat genom andra företag inom tillämpningsområ- det för detta direktiv. Undantaget för icke-vinstdrivande företag från detta direktivs tillämpningsområde är för- enligt med dess syfte i linje med artikel 50.2 g i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

(6)Tillämpningsområdet för detta direktiv bör bygga på principer och säkerställa att det inte är möjligt för ett företag att utesluta sig självt från tillämpningsområdet genom att skapa en koncernstruktur med flera ovanpå varandra liggande företag som är etablerade inom eller utanför unionen.

(7)Bestämmelserna i detta direktiv ska endast tillämpas i den mån de inte är oförenliga med eller strider mot bestäm- melserna om finansiell rapportering från vissa typer av företag eller gällande bestämmelser när det gäller fördel- ningen av ett företags kapital som fastställs i andra gäl- lande lagstiftningsakter som antagits av en eller flera unionsinstitutioner.

(8)Dessutom är det nödvändigt att på unionsnivå uppställa likvärdiga rättsliga minimikrav på unionsnivå på omfatt- ningen av den finansiella information som konkurrerande företag ska vara skyldiga att låta allmänheten ta del av.

(9)Årsbokslut bör upprättas med iakttagande av försiktighet och bör ge en rättvisande bild av företagets tillgångar och skulder, ekonomiska ställning samt resultat. Det är möj- ligt att en redovisning i undantagsfall inte ger en rätt- visande bild när bestämmelserna i detta direktiv tilläm- pas. I sådana fall bör företagen avvika från sådana be- stämmelser i syfte att ge en rättvisande bild. Medlems- staterna bör tillåtas att definiera sådana undantagsfall och fastställa de relevanta särskilda regler som ska gälla i dessa fall. Med sådana undantagsfall bör avses endast mycket ovanliga transaktioner och ovanliga situationer, och de bör till exempel inte gälla hela särskilda sektorer.

(10)Detta direktiv bör säkerställa att kraven för små företag i stor utsträckning är harmoniserade i hela unionen. Detta direktiv bygger på principen ”tänk småskaligt först”. För att undvika orimliga administrativa bördor för dessa fö- retag bör medlemsstaterna endast tillåtas att kräva ett fåtal upplysningar i form av noter utöver de obligatoriska noterna. Om ett enda registreringssystem tillämpas får medlemsstaterna dock i vissa fall kräva ett begränsat an- tal ytterligare upplysningar när dessa uttryckligen krävs i den nationella skattelagstiftningen och är absolut nöd- vändiga för skatteuppbörden. Det bör vara möjligt för medlemsstaterna att införa krav för medelstora och stora företag som går utöver de minimikrav som föreskrivs i detta direktiv.

(11)I de fall där detta direktiv ger utrymme för medlems- staterna att införa ytterligare krav på, exempelvis, små företag innebär detta att medlemsstaterna kan utnyttja denna möjlighet helt eller delvis genom att kräva mindre än möjligheten ger utrymme för. I de fall där detta di- rektiv tillåter medlemsstaterna att utnyttja ett undantag för, exempelvis, små företag innebär detta att medlems- staterna kan undanta dessa företag helt eller delvis.

(12)Små, medelstora och stora företag bör definieras och skiljas åt genom hänvisning till balansomslutning, net- toomsättning och det genomsnittliga antalet anställda

under räkenskapsåret, eftersom dessa kriterier vanligtvis ger objektiva uppgifter om ett företags storlek. Om ett moderföretag inte upprättar en koncernredovisning för koncernen bör dock medlemsstaterna tillåtas att vidta de åtgärder som de anser nödvändiga för att kräva att ett sådant företag klassificeras som ett större företag ge- nom att man fastställer dess storlek och därav följande kategori på basis av konsolidering eller summering. Om en medlemsstat tillämpar ett eller flera av de frivilliga undantagen för mikroföretag bör mikroföretagen även definieras med hänvisning till den totala balansomslut- ning, nettoomsättningen och genomsnittligt antal an- ställda under räkenskapsåret. Medlemsstaterna bör inte vara skyldiga att definiera separata kategorier för medels- tora och stora företag i sin nationella lagstiftning om medelstora företag omfattas av samma krav som stora företag.

257

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

(13)Mikroföretag har begränsade resurser för att uppfylla krä- vande lagstiftning. Om inga särskilda regler införts för mikroföretag omfattas de av reglerna för små företag. Dessa bestämmelser utgör administrativa bördor som inte står i proportion till deras storlek och som därför är relativt sett mer betungande för mikroföretag än för andra små företag. Det bör därför vara möjligt för med- lemsstater att undanta mikroföretag från vissa skyldighe- ter som gäller för små företag och som skulle innebära alltför stora administrativa bördor för dem. Mikroföretag bör dock även fortsättningsvis omfattas av eventuella nationella skyldigheter att upprätta förteckningar över sina affärstransaktioner och sin ekonomiska ställning. Dessutom bör investeringsföretag och finansiella holding- företag undantas från fördelarna med de förenklingar som är tillämpliga på mikroföretag.

(14)Medlemsstaterna bör beakta de egna marknadernas spe- cifika villkor och behov när de fattar beslut om hur eller huruvida de ska inrätta ett en särskild ordning för mik- roföretag inom ramen för detta direktiv.

(15)Offentliggörande av redovisningar kan vara betungande för mikroföretag. Samtidigt behöver medlemsstaterna sörja för att detta direktiv efterlevs. Därför bör medlems- stater som utnyttjar de undantag för mikroföretag som föreskrivs i detta direktiv tillåtas att undanta mikroföretag från ett generellt krav på offentliggörande, under för- utsättning att uppgifter i balansräkningen insänds i enlig- het med nationell lagstiftning till minst en utsedd behörig myndighet och att dessa uppgifter vidarebefordras till företagsregistret, så att ett exemplar kan erhållas på be- gäran. I sådana fall bör inte skyldigheten enligt detta direktiv att offentliggöra redovisningshandlingar i enlig- het med artikel 3.5 i Europaparlamentets och rådets di- rektiv 2009/101/EG av den 16 september 2009 om sam- ordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemssta- terna av de i artikel 48 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga inom gemen- skapen (1) tillämpas.

(16)För att se till att jämförbar och likvärdig information offentliggörs bör redovisnings- och värderingsprinciperna inbegripa fortlevnads-, försiktighets- och periodiserings-

principen. Kvittning mellan tillgångs- och skuldposter och intäkts- och utgiftsposter bör inte tillåtas, och be- ståndsdelar av tillgångar och skulder bör värderas separat. I särskilda fall bör medlemsstaterna dock få tillåta eller kräva att företag utför kvittning mellan tillgångs- och skuldposter eller mellan intäkts- och kostnadsposter. Uppställningen av poster i finansiella rapporter bör ta

(1) EUT L 258, 1.10.2009, s. 11.

hänsyn till den ekonomiska verkligheten bakom den un- derliggande transaktionen eller överenskommelsen eller dess kommersiella innebörd. Medlemsstaterna bör emel- lertid tillåtas att undanta företag från att tillämpa denna princip.

(17)Väsentlighetsprincipen bör styra redovisning, värdering, uppställning, upplysning och koncernredovisning i de finansiella rapporterna. I enlighet med väsentlighetsprin- cipen får uppgifter som betraktas som oväsentliga till exempel sammanföras i redovisningen. Även om en en- skild post kan betraktas som oväsentlig kan dock lik- artade oväsentliga poster betraktas som väsentliga när de ses som en helhet. Medlemsstaterna bör tillåtas att begränsa tillämpningen av den obligatoriska väsentlig- hetsprincipen till uppställning och upplysning. Väsentlig- hetsprincipen bör inte påverka eventuella nationella skyl- digheter att upprätta fullständiga förteckningar över af- färstransaktioner och ekonomisk ställning.

(18)Poster som redovisas i årsbokslutet bör värderas enligt principen om anskaffnings- eller tillverkningskostnad för att se till att uppgifterna i de finansiella rapporterna är tillförlitliga. Medlemsstaterna bör dock ha rätt att tillåta eller kräva att företag omvärderar anläggningstillgångar för att mer relevant information ska kunna ges till dem som använder de finansiella rapporterna.

(19)Behovet av jämförbara finansiella uppgifter i hela unio- nen gör det nödvändigt att kräva att medlemsstaterna tillåter ett system för redovisning till verkligt värde för vissa finansiella instrument. Dessutom ger system för redovisning till verkligt värde information som kan vara mer relevant för de finansiella rapporternas användare än uppgifter grundade på anskaffnings- eller tillverknings- kostnad. Medlemsstaterna bör därför göra det möjligt för alla företag eller vissa kategorier av företag, utom de mikroföretag som utnyttjar undantagen i detta direk- tiv, att anta system för redovisning till verkligt värde med avseende på både årsbokslut och koncernredovisning el- ler, om en medlemsstat väljer att göra detta, endast av- seende koncernredovisning. Dessutom bör medlemssta- terna ges möjlighet att tillåta eller kräva redovisning till verkligt värde för tillgångar, med undantag för finansiella instrument.

(20)Ett begränsat antal uppställningsformer för balansräk- ningen är nödvändigt för att de finansiella rapporternas användare bättre ska kunna jämföra företags ekonomiska ställning i unionen. Medlemsstaterna bör kräva använd- ning av en uppställningsform för balansräkningen och

258

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

bör kunna få erbjuda ett val bland tillåtna uppställnings- former. Medlemsstaterna bör dock kunna tillåta eller kräva att företag ändrar uppställningsformen och lägger fram en balansräkning som skiljer mellan kortfristiga och långfristiga poster. En uppställningsform för resultaträk- ningen som visar kostnadsslag och en uppställning av resultaträkningen som visar kostnadernas funktion bör tillåtas. Medlemsstaterna bör kräva användning av en uppställningsform för resultaträkningen och bör kunna få erbjuda ett val bland tillåtna uppställningsformer. Med- lemsstaterna bör också kunna tillåta företag att lägga fram en resultatrapport i stället för en resultaträkning som upprättas enligt en av de tillåtna uppställningsfor- merna. Förenklingar av de erforderliga uppställningsfor- merna får göras tillgängliga för små och medelstora fö- retag. Medlemsstaterna bör dock få begränsa uppställ- ningsformerna för balansräkningen och resultaträkningen om detta är nödvändigt för en elektronisk inlämning av finansiella rapporter.

(21)För att underlätta jämförelsen bör en gemensam ram för redovisning, värdering och uppställning av bland annat värdejusteringar, goodwill, avsättningar, lager av varor och fungibla tillgångar samt intäkter och utgifter av ex- ceptionell storlek eller incidens tillhandahållas.

(22)Redovisningen och värderingen av vissa poster i finansi- ella rapporter bygger snarare på uppskattningar, bedöm- ningar och modeller än på exakta beskrivningar. Som en följd av att affärsverksamhet innebär osäkerhet, kan vissa poster i finansiella rapporter inte mätas exakt utan bara uppskattas. Uppskattning innefattar bedömningar base- rade på den senaste tillgängliga och tillförlitliga infor- mationen. Användningen av uppskattningar utgör en vä- sentlig del av utarbetandet av finansiella rapporter. Detta gäller särskilt vid avsättningar, som till sin karaktär är mer osäkra än de flesta andra poster i balansräkningen. Uppskattningarna bör bygga på företagsledningens för- siktiga bedömningar, beräknas objektivt samt komplette- ras med erfarenheter av liknande transaktioner och, i en del fall, t.o.m. yttranden av oberoende experter. Varje tillkommande omständighet i form av händelser efter balansdagen bör också beaktas.

(23)Uppgifterna i balansräkningen och resultaträkningen bör kompletteras med upplysningar i noter till de finansiella rapporterna. De som använder finansiella rapporter har vanligtvis ett begränsat behov av tilläggsupplysningar från små företag, och det kan vara kostsamt för små företag att sammanställa dessa tilläggsupplysningar. En ordning med begränsade upplysningskrav för små företag är därför berättigad. Om ett mikroföretag eller ett litet företag anser att det är fördelaktigt att lämna ytterligare upplysningar av den typ som krävs av medelstora och

stora företag, eller andra upplysningar som inte föreskrivs i detta direktiv, bör det emellertid inte hindras från att göra detta.

(24)Upplysningar beträffande redovisningsprinciperna är en av de grundläggande beståndsdelarna av noterna till de finansiella rapporterna. Sådana upplysningar bör särskilt innefatta de värderingsgrunder som tillämpas för de olika posterna, ett uttalande om dessa redovisningsprincipers överensstämmelse med fortlevnadsprincipen och eventu- ella väsentliga ändringar av de redovisningsprinciper som tillämpas.

(25)De som använder finansiella rapporter som utarbetats av medelstora och stora företag har vanligtvis mer avance- rade behov. Därför bör ytterligare upplysningar tillhan- dahållas inom vissa områden. Undantag från vissa upp- lysningskrav är motiverade om upplysningarna skulle vara till skada för vissa personer eller för företaget.

(26)Förvaltningsberättelsen och koncernens förvaltningsberät- telse är viktiga inslag i den finansiella rapporteringen. En rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verk- samhet och dess ställning bör tillhandahållas på ett sätt som är förenligt med företagets storlek och komplexitet. Uppgifterna bör inte begränsas till de finansiella aspek- terna av företagets verksamhet, och en analys bör till- handahållas av de miljörelaterade och sociala aspekter av verksamheten som är nödvändiga för att förstå före- tagets utveckling, resultat eller ställning. I de fall då kon- cernens förvaltningsberättelse och moderföretagets för- valtningsberättelse läggs fram i en enda rapport kan det vara lämpligt att särskilt betona de frågor som är väsent- liga för de företag som omfattas av konsolideringen som helhet. Med hänsyn till den möjliga arbetsbördan för små och medelstora företag är det dock lämpligt att föreskriva att medlemsstaterna får befria sådana företag från skyl- digheten att tillhandahålla icke-finansiell information i förvaltningsberättelsen.

(27)Medlemsstaterna bör ha möjlighet att undanta små före- tag från skyldigheten att upprätta en förvaltningsberättel- se, förutsatt att sådana företag i noterna till den finansi- ella rapporten tar med de uppgifter om förvärv av egna

aktier eller andelar som avses i artikel 24.2 i Europarla- mentets och rådets direktiv 2012/30/EU av den 25 okto- ber 2012 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 54 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt av- sedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen när det gäller att bilda ett aktiebolag samt att bevara och ändra dettas kapital, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga. (1).

(1) EUT L 315, 12.11.2012, s. 74.

259

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

(28)Eftersom börsnoterade företag kan ha en framträdande roll för de ekonomier inom vilka de är verksamma bör de bestämmelser i detta direktiv som rör företagsstyr- ningsrapporten omfatta företag vars överlåtbara vär- depapper är upptagna till handel på en reglerad marknad.

(29)Många företag äger andra företag och samordningen av lagstiftningen om koncernredovisningar syftar till att skydda intressenterna i aktiebolag och andra bolag med begränsat ansvar. Koncernredovisningar bör upprättas så att finansiell information om sådana företag kan förmed- las till delägare och tredje man. Den nationella lagstift- ningen om koncernredovisning bör därför samordnas så att kravet på jämförbarhet och likvärdighet uppfylls när det gäller den information som företag måste offentlig- göra inom unionen. Med tanke på att det saknas ett pris för transaktioner mellan oberoende parter, bör emellertid medlemsstaterna ges möjlighet att tillåta överföringar av ägarintressen inom en koncern, s.k. transaktioner under samma bestämmande inflytande, som ska redovisas med tillämpning av poolningsmetoden för redovisning, där det bokförda värdet av aktier som innehas i ett företag som omfattas av koncernredovisningen endast elimineras genom avräkning mot motsvarande andel av företagets kapital.

(30)I direktiv 83/349/EEG fanns det ett krav på att upprätta koncernredovisningar för koncerner där antingen moder- företaget eller ett eller flera av dotterföretagen har upp- rättats i någon av de företagsformer som anges i bilaga I eller bilaga II till det här direktivet. Medlemsstaterna hade en möjlighet att undanta moderföretag från skyldigheten att upprätta en koncernredovisning då moderföretaget inte hörde till någon av de företagsformer som anges i bilaga I eller bilaga II. Enligt det här direktivet krävs endast att moderföretag som hör till någon av de före- tagsformer som anges i bilaga I eller, under vissa om- ständigheter, bilaga II upprättar en koncernredovisning, men medlemsstaterna har fortfarande en möjlighet att utvidga tillämpningsområdet för detta direktiv till att om- fatta även andra situationer. I sak sker således ingen för- ändring, utan det är fortfarande upp till medlemsstaterna att besluta om huruvida företag som inte omfattas av detta direktivs tillämpningsområde ska vara skyldiga att upprätta koncernredovisning.

(31)Koncernredovisningar bör presentera verksamheten i ett moderföretag och dess dotterföretag som en enda ekono- misk enhet (koncern). Företag som kontrolleras av mo- derföretaget bör betraktas som dotterföretag. Kontroll bör bygga på innehavet av en majoritet av rösträtterna, men kontroll kan också föreligga när det finns avtal med andra aktieägare eller delägare. Under vissa omständighe- ter kan kontroll utövas effektivt när moderföretaget in- nehar en minoritet av aktierna eller andelarna i dotterfö- retaget eller inte innehar sådana aktier eller andelar. Med- lemsstaterna bör ha rätt att kräva att företag som inte

omfattas av kontroll, men som har en enhetlig ledning eller har ett gemensamt förvaltnings-, lednings- eller till- synsorgan, tas upp i koncernredovisningen.

(32)Ett dotterföretag som i sin tur är moderföretag bör ut- arbeta en koncernredovisning. Medlemsstaterna bör dock ha rätt att undanta ett sådant moderföretag från skyldig- heten att upprätta koncernredovisning under vissa om- ständigheter, på villkor att dess delägare och tredje man är tillräckligt skyddade.

(33)Små koncerner bör undantas från skyldigheten att upp- rätta koncernredovisning, eftersom användarna av små företags finansiella rapporter inte har avancerade infor- mationsbehov och det kan vara kostsamt att upprätta en koncernredovisning utöver årsboksluten för moderföreta- get och dotterföretagen. Medlemsstaterna bör kunna un- danta medelstora koncerner från skyldigheten att upp-

rätta koncernredovisning på grundval av samma kost- nads-/nyttoanalys, om inte något av koncernföretagen är ett företag av allmänt intresse.

(34)Konsolidering kräver fullständigt införande av tillgångar och skulder samt kostnader och intäkter i de företag som ingår i koncernen, särredovisning av innehav utan be- stämmande inflytande i koncernbalansräkningen under eget kapital samt särredovisning av innehav utan bestäm- mande inflytande i koncernresultaträkningen. Nödvän- diga korrigeringar bör dock göras för att eliminera verk- ningarna av de inbördes ekonomiska relationerna mellan de företag som ska konsolideras.

(35)Redovisnings- och värderingsprinciper som är tillämpliga på årsbokslut bör även gälla för upprättandet av kon- cernredovisningar. Medlemsstaterna bör emellertid kunna tillåta att de allmänna bestämmelser och principer som anges i detta direktiv tillämpas på ett annat sätt i års- bokslut än i en koncernredovisning.

(36)Intresseföretag bör tas in i koncernredovisningen med tillämpning av kapitalandelsmetoden. Bestämmelserna om värdering av intresseföretag bör i huvudsak förbli oförändrade jämfört med direktiv 83/349/EEG och de metoder som tillåts enligt det direktivet kan fortfarande tillämpas. Medlemsstaterna bör också kunna tillåta eller kräva att gemensamt förvaltade företag tas in i koncern- redovisningen genom tillämpning av klyvningsmetoden.

260

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

(37)Koncernredovisningen bör omfatta alla upplysningar i noterna till de finansiella rapporterna för de företag som omfattas av konsolideringen som helhet. Det bör även lämnas uppgift om namn, säte och koncernens andel av företagets kapital när det gäller dotterföretag, intresseföretag, gemensamt förvaltade företag och ägar- intressen.

(38)Årsboksluten för alla företag som omfattas av detta di- rektiv bör offentliggöras i enlighet med direktiv 2009/101/EG. Det är emellertid lämpligt att föreskriva att vissa undantag får beviljas på detta område för små och medelstora företag.

(39)Medlemsstaterna uppmanas att utveckla elektroniska sy- stem för offentliggörande som gör det möjligt för företag att lämna in redovisningsuppgifter, inbegripet lagstadgade finansiella rapporter, endast en gång och i en form som låter flera användare enkelt ta del av och använda upp- gifterna. När det gäller rapportering av redovisningar uppmuntras kommissionen att undersöka möjligheten att införa ett harmoniserat elektroniskt redovisningsfor- mat. Sådana system bör emellertid inte vara betungande för de små och medelstora företagen.

(40)Ledamöterna i ett företags förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan bör, som ett minimikrav, vara kollektivt

ansvariga gentemot företaget för att utarbeta och offent- liggöra årsbokslut och förvaltningsberättelser. Samma till- vägagångssätt bör även gälla för ledamöter i förvaltnings-

, lednings- och tillsynsorgan för företag som upprättar en koncernredovisning. Sådana organ handlar inom ramen för den behörighet som tillkommer dem enligt nationell lagstiftning. Detta bör inte hindra medlemsstaterna från att gå längre och lagstifta om direkt ansvar gentemot aktieägare eller till och med andra intressenter.

(41)Ansvar i fråga om upprättande och offentliggörande av årsbokslut och koncernredovisningar samt förvaltnings- berättelser och förvaltningsberättelser för koncerner grun- das på den nationella lagstiftningen. Lämpliga ansvars- regler bör gälla för ledamöter av ett företags förvalt- nings-, lednings- och tillsynsorgan i enlighet med den enskilda medlemsstatens nationella lagstiftning. Medlems- staterna bör tillåtas fastställa ansvarets omfattning.

(42)För att främja en trovärdig finansiell rapportering i hela unionen bör de ledamöter av det organ inom ett företag

som ansvarar för upprättandet av företagets redovisning säkerställa att den finansiella information som ingår i företagets årsbokslut och koncernens koncernredovisning ger en rättvisande bild.

(43)Årsbokslut och koncernredovisningar bör granskas. Kra- vet på att det i ett revisionsuttalande ska anges huruvida årsbokslutet eller koncernredovisningen ger en rätt- visande bild i enlighet med den relevanta ramen för fi- nansiell rapportering bör inte uppfattas som en begräns- ning av uttalandets omfattning utan så att det klargör det sammanhang där det uttrycks. Årsbokslut för små företag bör inte omfattas av detta revisionskrav, eftersom revisio- ner kan utgöra en betydande administrativ börda för dessa företag. I många små företag är samma personer både aktieägare och ledning och de har därför begränsat behov av att en tredje part bestyrker de finansiella rap- porterna. Detta direktiv bör dock inte hindra medlems- staterna från att föreskriva revision av sina små företag, med beaktande av de särskilda villkoren och behoven hos de små företagen liksom hos användarna av deras finan- siella rapporter. Det är vidare lämpligt att definiera inne- hållet i den revisionsberättelse som avses i Europaparla- mentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsbokslut och samman- ställd redovisning (1). Det direktivet bör därför ändras i enlighet härmed.

(44)För att sörja för ökad öppenhet när det gäller betalningar som görs till offentliga myndigheter bör stora företag och

	företag av allmänt intresse som är verksamma i utvin-
	ningsindustrin eller inom avverkning av primärskog (2)
	redovisa väsentliga betalningar till offentliga myndigheter
	i länder där de är verksamma i en särskild rapport som
	lämnas årligen. Sådana företag är verksamma i länder
	med stora naturtillgångar, särskilt mineraler, olja, natur-
	gas samt primärskog. Rapporten bör inkludera typer av
	betalningar jämförbara med dem som öppet redovisats av
	ett företag som deltar i utvinningsindustrins initiativ för
	ökad öppenhet (EITI). Initiativet kompletterar också Eu-
	ropeiska unionens handlingsplan för skogslagstiftningens
	efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog (EU
	Flegt) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
	nr 995/2010 av den 20 oktober 2010 om fastställande
	av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut
	timmer och trävaror på marknaden (3), som föreskriver
	att de som handlar med timmerprodukter ska säkerställa
	att olagligt avverkat timmer inte kommer in på unions-
	marknaden.

(1)	EUT L 157, 9.6.2006, s. 87.
(2)	Definierad i direktiv 2009/28/EG som ”naturligt föryngrad skog med
	inhemska arter, där det inte finns några klart synliga tecken på
	mänsklig verksamhet och där de ekologiska processerna inte störts i
	betydande utsträckning.”
(3)	EUT L 295, 12.11.2010, s. 23.

261

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

(45)Rapporten bör tjäna till att underlätta för offentliga myn- digheter i resursrika länder att genomföra EITI:s principer och kriterier och gentemot sina medborgare redogöra för betalningar sådana offentliga myndigheter mottar från företag som är verksamma i utvinningsindustrin eller inom avverkning av primärskog inom sin jurisdiktion. Rapporten bör ta med uppgifter på land- och projektni- vå. Ett projekt bör definieras som de operativa verksam- heter som styrs av ett enda kontrakt, en enda licens, ett enda arrende, en enda koncession eller ett enda liknande lagenligt avtal och som ligger till grund för betalnings- ansvar gentemot en offentlig myndighet. Om flera sådana kontrakt i väsentlig grad är sammankopplade bör detta dock anses utgöra ett projekt. ”I väsentlig grad samman- kopplade” lagenliga avtal bör ses som en uppsättning operativt och geografiskt integrerade kontrakt, licenser, arrenden, koncessioner eller till varandra kopplade avtal med i allt väsentligt liknande villkor som har underteck- nats med en offentlig myndighet och som leder till betal- ningsansvar. Sådana avtal kan styras av ett enda kontrakt, ett enda konsortium, ett enda produktionsdelningsavtal, eller ett enda annat övergripande lagenligt avtal.

(46)I rapporten behöver man inte ta hänsyn till en betalning, vare sig det gäller en enskild betalning eller ett flertal till varandra hörande betalningar, om beloppet för betal- ningen understiger 100 000 EUR under ett räkenskapsår. Detta innebär att ett företag vid alla typer av arrange- mang avseende periodiska inbetalningar eller delbetal- ningar (t.ex. hyresavgifter) måste ta hänsyn till det sam- manlagda beloppet för de till varandra hörande perio- diska inbetalningarna eller delbetalningarna av de till va- randra hörande betalningarna när det avgör om tröskel- värdet har nåtts för dessa till varandra hörande betal- ningar och följaktligen om upplysningar krävs.

(47)Företag med verksamhet i utvinningsindustrin eller inom avverkning av primärskog bör inte vara skyldiga att dela upp betalningar och tilldela dem på projektbasis när det gäller betalningar som avser skyldigheter som påförs fö- retag på enhetsnivå snarare än projektnivå. Om ett före- tag till exempel har fler än ett projekt i ett värdland och det landets regering beskattar företagets inkomster i lan- det som helhet och inte grundar beskattningen på ett visst projekt eller viss verksamhet i landet, skulle företa- get tillåtas att uppge den resulterande betalningen eller de resulterande betalningarna av inkomstskatt utan att spe- cificera vilket projekt som kan kopplas till betalningen.

(48)Ett företag med verksamhet i utvinningsindustrin eller inom avverkning av primärskog behöver i allmänhet inte uppge utdelningar som gjorts till en regering som innehar stamaktier eller vanliga aktier i det företaget, under förutsättning att utbetalningen görs till regeringen på samma villkor som till övriga aktieägare. Företaget

kommer emellertid att behöva uppge eventuella utdel- ningar som gjorts i stället för produktionsrättigheter eller royaltyer.

(49)I syfte att hantera möjligheterna att kringgå upplysnings- kraven bör detta direktiv särskilt ange att uppgifter om betalningar måste lämnas med avseende på den berörda

verksamhetens eller betalningens innebörd. Därför bör företaget inte kunna undgå uppgiftskravet genom att till exempel ge en ny beteckning åt en verksamhet som annars skulle ha omfattats av detta direktiv. Dessutom bör betalningar och verksamheter inte på ett konstlat sätt delas upp eller slås ihop i syfte att undgå upplys- ningskravet.

(50)I syfte att fastställa under vilka omständigheter som fö- retag bör undantas från rapporteringskraven i kapitel 10 bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUT-fördraget delegeras till kommissionen när det gäller att fastställa de kriterier som ska tillämpas när det ska bedömas om tredjeländers rapporteringskrav är likvärdiga med kraven i det kapitlet. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt för- beredande arbete, inklusive på expertnivå. När kommis- sionen förbereder och utarbetar delegerade akter, bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(51)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av artikel 46.1, bör kommissionen tilldelas genomförande- befogenheter. Dessa genomförandebefogenheter bör ut- övas i enlighet med Europaparlamentets och rådets för- ordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för med- lemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (1).

(52)Rapporteringsbestämmelserna bör omfattas av en över- syn och en rapport från kommissionen inom tre år efter sista dagen för medlemsstaternas införlivande av detta direktiv. Översynen bör beakta bestämmelsernas effekti- vitet och ta hänsyn till internationella utvecklingar, in- begripet konkurrensfrågor och energitrygghet. Vid över- synen bör man även överväga att utvidga rapporterings- kraven till att även omfatta ytterligare näringsgrenar och huruvida rapporten bör granskas. Översynen bör des- sutom beakta de erfarenheter som upprättare och använ- dare av betalningsinformationen gjort och överväga hu- ruvida det vore lämpligt att ta med ytterligare betalnings- uppgifter som effektiva skattesatser och uppgifter om mottagaren, t.ex. bankkontouppgifter.

(1) EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.

262

(53) I enlighet med slutsatserna från G8-toppmötet i Deauville i maj 2011, och i syfte att främja likvärdiga förutsätt- ningar internationellt bör kommissionen även fortsätt- ningsvis uppmuntra alla internationella parter att införa liknande krav beträffande rapportering om betalningar till offentliga myndigheter. I detta sammanhang är det sär- skilt viktigt att arbetet fortsätter kring de berörda inter- nationella redovisningsstandarderna.

(54)I syfte att ta hänsyn till framtida ändringar av medlems- staternas lagstiftning och unionslagstiftning om företags- former bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen när det gäller uppdatering av förteckningarna över före- tag som ingår i bilagorna I och II. Det är också nödvän- digt att använda delegerade akter för att anpassa kriteri- erna för företagens storlek, eftersom inflationen med ti- den undergräver deras faktiska värde Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter, bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(55)Eftersom målen för detta direktiv, nämligen att förenkla investeringar över gränserna samt att förbättra jämförbar- heten inom hela unionen och stärka det allmänna för- troendet för finansiella redovisningar och rapporter ge- nom förbättrade och konsekventa särskilda upplysningar, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemssta- terna och de därför på grund av direktivets omfattning och verkningar bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprin- cipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att nå dessa mål.

(56)Detta direktiv ersätter direktiven 78/660/EEG och 83/349/EEG. De direktiven ska därför upphävas.

(57)Detta direktiv står i överensstämmelse med de grundläg- gande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättig- heterna.

(58)I enlighet med den gemensamma politiska förklaringen från medlemsstaterna och kommissionen om förklarande dokument av den 28 september 2011, har medlemssta- terna åtagit sig att, i de fall detta är berättigat, låta an- mälan av införlivandeåtgärder åtföljas av ett eller flera dokument som förklarar förhållandet mellan de olika delarna i direktivet och motsvarande delar i de nationella

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

instrumenten för införlivande. Med avseende på detta direktiv anser lagstiftaren att översändandet av sådana dokument är berättigat.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL 1

TILLÄMPNINGSOMRÅDE, DEFINITIONER OCH KATEGORIER

AV FÖRETAG OCH KONCERNER

Artikel 1

Tillämpningsområde

1. De samordningsåtgärder som detta direktiv föreskriver ska vidtas i fråga om bestämmelserna i medlemsstaternas lagar eller andra författningar om de företagsformer som förtecknas

a)i bilaga I,

b)i bilaga II, om alla direkta eller indirekta delägare i företaget som i övrigt har obegränsat ansvar i själva verket har be- gränsat ansvar, på grund av att dessa delägare är företag som

i)är av den typ som förtecknas i bilaga I, eller

ii)inte omfattas av lagstiftningen i en medlemsstat men har en rättslig form som är jämförbar med de former som förtecknas i bilaga I.

2.Medlemsstaterna ska inom en rimlig tidsperiod underrätta kommissionen om förändringar i de typer av företag i sin na- tionella lagstiftning som kan påverka riktigheten av bilaga I eller bilaga II. I ett sådant fall ska kommissionen ges befogenhet att

anta delegerade akter i enlighet med artikel 49 för att anpassa förteckningarna över företag i bilagorna I och II.

Artikel 2

Definitioner

Idetta direktiv gäller följande definitioner:

1.företag av allmänt intresse: företag som omfattas av tillämp- ningsområdet för artikel 1 och som

a)omfattas av lagstiftningen i en medlemsstat och vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i en medlemsstat i den mening som avses i artikel 4.1.14 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om mark- nader för finansiella instrument, (1)

(1) EUT L 145, 30.4.2004, s. 1.

263

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

b)är kreditinstitut enligt artikel 4.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinsti- tut (1), förutom de som avses i artikel 2 i det direktivet,

c) är försäkringsföretag i den mening som avses i arti- kel 2.1 i rådets direktiv 91/674/EEG av den 19 decem- ber 1991 om årsbokslut och koncernredovisning för försäkringsföretag (2), eller

d)är utsedda av medlemsstaterna till företag av allmänt intresse, till exempel företag som är av betydande all- mänt intresse på grund av arten av sin verksamhet, sin storlek eller antalet anställda.

2.ägarintresse: sådana andelar i andra företags kapital, oavsett om andelarna representeras av värdepapper eller inte, som genom att skapa en varaktig förbindelse med dessa andra företag är avsedda att främja verksamheten i det företag som innehar dessa andelar. En kapitalandel i ett företag ska anses utgöra ett ägarintresse, om andelen överstiger ett procentuellt tröskelvärde som medlemsstaterna ska fast- ställa som understiger eller är lika med 20 %.

3.närstående: samma betydelse som i de internationella redo- visningsstandarder som antagits i enlighet med Europapar- lamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovis- ningsstandarder (3).

4.anläggningstillgångar: sådana tillgångar som är avsedda att stadigvarande brukas i företagets verksamhet.

5.nettoomsättning: belopp som erhållits genom försäljning av varor och tillhandahållande av tjänster efter avdrag av för- säljningsrabatter och mervärdesskatt samt andra skatter som direkt relateras till omsättningen.

6.anskaffningspris: inköpspris och övriga med förvärvet sam- manhängande kostnader minus sammanhängande minsk- ningar av kostnaderna för förvärvet,

7.tillverkningskostnad: anskaffningspriset för råmaterial, för- brukningsvaror och andra kostnader som är direkt hänför- liga till posten i fråga. Medlemsstaterna ska tillåta eller kräva att en rimlig andel av fasta eller rörliga omkostnader

(1) EUT L 177, 30.6.2006, s. 1. (2) EGT L 374, 31.12.1991, s. 7. (3) EGT L 243, 11.9.2002, s. 1.

som är indirekt hänförliga till posten i fråga ingår i den mån de hänför sig till produktionsperioden. Distributions- kostnader ska inte tas med.

8.värdejustering: ändringar i syfte att beakta värdeförändringar för enskilda tillgångsposter på balansdagen, oavsett om värdeförändringen är slutlig eller inte.

9.moderföretag: ett företag som kontrollerar över ett eller flera dotterföretag.

10.dotterföretag: ett företag som står under bestämmande in- flytande av ett moderföretag, inbegripet varje dotterföretag till ett överordnat moderföretag.

11.koncern: ett moderföretag och alla dess dotterföretag.

12.koncernföretag: två eller flera företag inom en koncern.

13.intresseföretag: ett företag i vilket ett annat företag har ett ägarintresse och över vars operativa och finansiella politik detta andra företag utövar betydande inflytande. Ett företag anses utöva ett betydande inflytande över ett annat företag om det innehar minst 20 % av röstvärdet för aktierna eller andelarna i det andra företaget.

14.investmentföretag:

a)företag som uteslutande har till föremål för sin verk- samhet att placera sina medel i olika värdepapper, fas- tigheter eller andra tillgångar i det enda syftet att sprida investeringsriskerna och låta aktie- och andelsägarna få del av resultatet av kapitalförvaltningen,

b)företag som är närstående till investmentföretag med fast kapital, om föremålet för intresseföretagens verk- samhet uteslutande är att förvärva fullt betalda aktier

som utfärdas av dessa investeringsföretag, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 22.1 h i direktiv 2012/30/EU.

15.finansiella holdingföretag: företag som uteslutande har till föremål för sin verksamhet att förvärva andelar i andra företag och att förvalta dessa andelar i vinstsyfte utan att direkt eller indirekt delta i förvaltningen av dessa andra företag, dock utan att det påverkar deras rättigheter som aktieägare eller delägare.

264

16.väsentlig: beskaffenheten på information som innebär att utelämnanden av eller felaktigheter i den rimligen kan för- väntas påverka de beslut som användarna fattar på grund- val av företagets finansiella rapporter. Bedömningen av hur väsentliga enskilda poster är ska göras mot bakgrund av andra liknande poster.

Artikel 3

Kategorier av företag och koncerner

1. Vid tillämpningen av en eller flera av de möjligheter som anges i artikel 36 ska medlemsstaterna definiera begreppet mik- roföretag som företag som på balansdagen inte överskrider gränsvärdena i åtminstone två av följande tre kriterier:

a)Balansomslutning: 350 000 EUR.

b)Nettoomsättning: 700 000 EUR.

c)Genomsnittligt antal anställda under räkenskapsåret: 10.

2. Små företag är företag som på balansdagen inte överskri- der gränsvärdena i åtminstone två av följande tre kriterier:

a)Balansomslutning: 4 000 000 EUR.

b)Nettoomsättning: 8 000 000 EUR.

c)Genomsnittligt antal anställda under räkenskapsåret: 50.

Medlemsstaterna får fastställa tröskelvärden som överstiger trös- kelvärdena i leden a och b i första stycket. Tröskelvärdena får dock inte överskrida 6 000 000 EUR för balansomslutningen och 12 000 000 EUR för nettoomsättningen.

3. Medelstora företag är företag som inte är mikroföretag eller små företag och som på balansdagen inte överskrider grän- svärdena i åtminstone två av följande tre kriterier:

a)Balansomslutning: 20 000 000 EUR.

b)Nettoomsättning: 40 000 000 EUR.

c)Genomsnittligt antal anställda under räkenskapsåret: 250.

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

4. Stora företag är företag som på balansdagen överskrider gränsvärdena i åtminstone två av följande tre kriterier:

a)Balansomslutning: 20 000 000 EUR.

b)Nettoomsättning: 40 000 000 EUR.

c)Genomsnittligt antal anställda under räkenskapsåret: 250.

5. Små koncerner är koncerner som består av moderföretag och dotterföretag som omfattas av en koncernredovisning och som efter konsolidering inte överskrider gränsvärdena i åtmin- stone två av följande tre kriterier på moderföretagets balansdag:

a)Balansomslutning: 4 000 000 EUR.

b)Nettoomsättning: 8 000 000 EUR.

c)Genomsnittligt antal anställda under räkenskapsåret: 50.

6. Medelstora koncerner är koncerner som inte är små kon- cerner, som består av moderföretag och dotterföretag som om- fattas av en koncernredovisning och som efter konsolidering inte överskrider gränsvärdena i åtminstone två av följande tre kriterier på moderföretagets balansdag:

a)Balansomslutning: 20 000 000 EUR.

b)Nettoomsättning: 40 000 000 EUR.

c)Genomsnittligt antal anställda under räkenskapsåret: 250.

7. Stora koncerner är koncerner som består av moderföretag och dotterföretag som omfattas av en koncernredovisning och som efter konsolidering överskrider gränsvärdena i åtminstone två av följande tre kriterier på moderföretagets balansdag:

a)Balansomslutning: 20 000 000 EUR.

b)Nettoomsättning: 40 000 000 EUR.

c)Genomsnittligt antal anställda under räkenskapsåret: 250.

265

8. Medlemsstaterna ska tillåta att den kvittning som avses i artikel 24.3 eller varje eliminering till följd av artikel 24.7 inte utförs när gränsvärdena i punkterna 5–7 i den här artikeln beräknas. I sådana fall ska gränsvärdena för balansomslutningen och nettoomsättningen höjas med 20 %.

9. För medlemsstater som inte har infört euron ska beloppen

ipunkterna 1–7, för alla direktiv som fastställer dessa belopp, räknas om till nationell valuta genom tillämpning av den väx- elkurs som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning

dagen för respektive direktivs ikraftträdande.

Vid omräkning till nationell valuta för de medlemsstater som inte har infört euron får de belopp i euro som fastställs i punkterna 1, 3, 4, 6 och 7 ökas eller minskas med maximalt 5 % för att man ska kunna uppnå jämna belopp i de nationella valutorna.

10.När ett företag eller en koncern på balansdagen över- skrider eller upphör att överskrida gränsvärdena i två av de tre kriterierna i punkterna 1–7, ska detta förhållande endast inverka på tillämpningen av de undantag som föreskrivs i detta direktiv om förhållandet inträffar två räkenskapsår i följd.

11.Den balansomslutning som avses i punkterna 1–7 i den här artikeln ska motsvaras av det samlade värdet av tillgångarna

iA–E under Tillgångar i den uppställningsform som anges i bilaga III eller av tillgångarna i A–E i den uppställningsform

som anges i bilaga IV.

12. När medlemsstaterna beräknar tröskelvärdena i punk- terna 1–7 får de kräva att inkomster från andra källor omfattas för de företag för vilka ”nettoomsättning” inte är relevant. Med- lemsstaterna får kräva att moderföretag beräknar sina tröskel- värden på koncernbasis i stället för på enskild basis. Medlems- staterna får också kräva att koncernföretag beräknar sina trös- kelvärden på gruppbasis eller koncernbasis om dessa företag har bildats uteslutande för att undvika rapportering av vissa upp- gifter.

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

KAPITEL 2

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OCH PRINCIPER

Artikel 4

Allmänna bestämmelser

1. Årsbokslutet ska utgöra en helhet och ska för alla företag som ett minimum bestå av balansräkning, resultaträkning och noter till de finansiella rapporterna.

Medlemsstaterna får kräva att andra företag än små företag tar med andra uppgifter i årsboksluten utöver de handlingar som anges i första stycket.

2.Årsbokslut ska upprättas på ett överskådligt sätt och i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv.

3.Årsbokslutet ska ge rättvisande bild av företagets tillgång- ar, skulder, ekonomiska ställning och resultat. Om tillämp- ningen av detta direktiv inte räcker till för att ge en rättvisande

bild av företagets tillgångar, skulder, ekonomiska ställning och resultat ska alla ytterligare upplysningar som är nödvändiga för att uppfylla detta krav lämnas i noterna till de finansiella rap- porterna.

4. Om tillämpningen av en bestämmelse i detta direktiv un- dantagsvis är oförenlig med den skyldighet som föreligger enligt punkt 3, ska avsteg göras från denna bestämmelse för att ge en rättvisande bild av företagets tillgångar, skulder, ekonomiska ställning och resultat. Varje sådant avsteg ska anges i noterna till de finansiella rapporterna med upplysning om skälen för avsteget och om den inverkan som detta har på uppgifterna om företagets tillgångar, skulder, ekonomiska ställning och re- sultat.

Medlemsstaterna får bestämma de särskilda fall när avsteg kan ske och får föreskriva de undantagsregler som ska gälla i dessa fall.

5.Medlemsstaterna får kräva att andra företag än små före- tag lämnar upplysningar i sina årsbokslut som går utöver det som krävs enligt detta direktiv.

6.Med avvikelse från punkt 5 får medlemsstaterna kräva att små företag utarbetar, lämnar och offentliggör upplysningar i de

13.För att ta hänsyn till effekterna av inflationen ska kom- finansiella rapporterna som går utöver kraven i detta direktiv,

missionen minst vart femte år genom delegerade akter i enlighet med artikel 49 se över och, där så är lämpligt, ändra de trös- kelvärden som avses i punkterna 1–7 i den här artikeln, med beaktande av inflationsmått som offentliggörs i Europeiska unio- nens officiella tidning.

förutsatt att alla sådana uppgifter samlas in inom ramen för ett enda registreringssystem och att upplysningskravet ingår i den nationella skattelagstiftningen enbart av skatteuppbördsskäl. De upplysningar som krävs enligt denna punkt ska ingå i den relevanta delen av de finansiella rapporterna.

266

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

7.Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna alla yt- terligare upplysningar som de kräver i enlighet med punkt 6 vid införlivandet av detta direktiv och när de inför nya krav i en- lighet med punkt 6 i den nationella lagstiftningen.

8.De medlemsstater som använder elektroniska lösningar för inlämning och offentliggörande av årsbokslut ska se till att små företag i enlighet med kapitel 7 inte är skyldiga att offentliggöra

de ytterligare upplysningar som krävs i den nationella skatte- lagstiftningen enligt punkt 6.

Artikel 5

Allmänna upplysningar

I den handling som innehåller de finansiella rapporterna ska företagets namn och de upplysningar som föreskrivs i artikel 5 a och b i direktiv 2009/101/EG ingå.

Artikel 6

Allmänna principer för finansiell rapportering

1. Poster som ingår i årsbokslutet och koncernredovisningen ska redovisas och värderas i enlighet med följande allmänna principer:

a)Företaget förutsätts fortsätta sin verksamhet.

b)Redovisningsprinciper och värderingsgrunder ska tillämpas konsekvent från ett räkenskapsår till ett annat.

c)Redovisning och värdering ska ske med iakttagande av rimlig försiktighet. Detta innebär särskilt att

i)endast per balansdagen konstaterade intäkter får redo- visas,

ii)alla skulder som har uppkommit under det berörda rä- kenskapsåret eller under ett tidigare räkenskapsår ska redovisas, även om dessa skulder blir kända först efter balansdagen men före den dag då balansräkningen upp- rättas, och att

iii)alla negativa värdejusteringar ska redovisas, oavsett om resultatet för räkenskapsåret är en vinst eller en förlust.

d)Belopp som redovisas i balansräkningen och resultaträk- ningen ska beräknas enligt periodiseringsprincipen.

e)Den ingående balansen för varje räkenskapsår ska stämma överens med närmast föregående räkenskapsårs utgående balans.

f)Tillgångs- och skuldposternas beståndsdelar ska värderas var för sig.

g)Kvittning får inte ske mellan tillgångs- och skuldposter eller mellan intäkts- och kostnadsposter.

h)Poster i resultat- och balansräkningarna ska redovisas och presenteras med beaktande av den ekonomiska innebörden av transaktionen eller överenskommelsen i fråga.

i) Poster som redovisas i de finansiella rapporterna ska värderas i enlighet med principen om anskaffnings- eller tillverknings- kostnad.

j)De krav som anges i detta direktiv när det gäller redovisning, värdering, utformning, upplysning och koncernredovisning behöver inte uppfyllas om följderna av att uppfylla dem är oväsentliga.

2. Trots vad som sägs i punkt 1 g får medlemsstaterna i särskilda fall tillåta eller kräva att företag utför kvittning mellan tillgångs- och skuldposter eller mellan intäkts- och kostnads- poster, förutsatt att de belopp som kvittas anges som bruttobe- lopp i noterna till den finansiella rapporten.

3. Medlemsstaterna får undanta företag från kraven i punkt 1 h.

4. Medlemsstaterna får begränsa tillämpningsområdet för punkt 1 j till uppställning och upplysning.

5.	Utöver de belopp som redovisas i enlighet med punkt 1 c
ii	får medlemsstaterna tillåta eller kräva att alla förutsebara

skulder och möjliga förluster som uppstår under det berörda räkenskapsåret eller under ett tidigare räkenskapsår redovisas, även om dessa skulder eller förluster blir kända först efter ba- lansdagen men före den dag då balansräkningen upprättas.

Artikel 7

Alternativ värderingsgrund för anläggningstillgångar till omvärderade belopp

1.Med avvikelse från artikel 6.1 i får medlemsstaterna tillåta eller kräva att alla företag eller vissa kategorier av företag vär- derar anläggningstillgångar till omvärderade belopp. När natio- nell lagstiftning föreskriver en sådan värdering enligt omvär- deringsprincipen ska den definiera innehåll och tillämpnings- område samt reglerna för tillämpningen.

2.Om punkt 1 tillämpas ska ett belopp som motsvarar skill- naden mellan en värdering enligt anskaffnings- eller tillverk- ningskostnad och en värdering enligt omvärderingsprincipen tas upp i balansräkningen i uppskrivningsfonden under ”Eget kapital”.

267

Uppskrivningsfonden får när som helst helt eller delvis kapita- liseras.

Uppskrivningsfonden ska minskas om det överförda beloppet till fonden inte längre behövs för tillämpningen av redovisning enligt omvärderingsprincipen. Medlemsstaterna får besluta om regler för uppskrivningsfondens användning, förutsatt att över- föringar till resultaträkningen från uppskrivningsfonden får ske endast i den mån de överförda beloppen har varit kostnadsförda i resultaträkningen eller motsvarar realiserade intäkter. Belopp från uppskrivningsfonden får inte delas ut, vare sig direkt eller indirekt, om inte beloppet utgör en realiserad intäkt.

Med förbehåll för vad som anges i andra och tredje styckena i denna punkt får uppskrivningsfonden inte minskas.

3. Värdejusteringar ska beräknas varje år på grundval av det omvärderade beloppet. Genom undantag från artiklarna 9 och 13 får medlemsstaterna emellertid tillåta eller kräva att endast beloppet av värdejusteringar på grundval av anskaffnings- eller tillverkningskostnad redovisas under respektive poster i de upp- ställningsformer som anges i bilagorna V och VI och att den skillnad som uppkommer som ett resultat av värdering enligt omvärderingsprincipen enligt denna artikel redovisas separat i uppställningen.

Artikel 8

Alternativ värderingsgrund till verkligt värde

1. Genom undantag från artikel 6.1 i och med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel

a)ska medlemsstaterna tillåta eller kräva att alla företag eller vissa kategorier av företag värderar finansiella instrument, inklusive derivatinstrument, till verkligt värde, och

b)får medlemsstaterna tillåta eller kräva att alla företag eller vissa kategorier av företag värderar vissa slag av tillgångar som inte är finansiella instrument till belopp som fastställs med hänvisning till verkligt värde.

Ett sådant tillstånd eller krav får begränsas till koncernredovis- ning.

2. I detta direktiv ska varubaserade avtal som ger endera avtalsparten rätt att betala med kontanter eller något annat finansiellt instrument anses som derivatinstrument, utom när sådana avtal

a)ingicks för och fortsätter att uppfylla företagets förväntade inköps-, försäljnings- eller användningsbehov vid den tid- punkt när de ingicks och senare,

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

b)betecknades från början som varubaserade avtal, och

c)förväntas bli reglerade genom leverans av varan.

3.Punkt 1 a ska endast tillämpas för följande skulder:

a)Skulder som innehas för handelsändamål.

b)Derivatinstrument.

4.Värdering enligt punkt 1 a ska inte gälla följande:

a)Andra finansiella instrument än derivatinstrument som hålls till förfall.

b)Lånefordringar och kundfordringar som härrör från företaget och som inte innehas för handelsändamål.

c)Andelar i dotterföretag, intresseföretag och samriskföretag, ägarandelsbevis som har utfärdats av företaget, avtal om vill- korad ersättning i samband med företagskombinationer lik- som andra finansiella instrument av sådan särskild karaktär att instrumenten, enligt vad som är allmänt accepterat, redo- visas på annat sätt än andra finansiella instrument.

5.Genom undantag från artikel 6.1 i får medlemsstaterna, i fråga om alla tillgångar och skulder som uppfyller kraven för en säkrad post enligt ett system för säkringsredovisning till verkligt värde, eller en bestämd del av sådana tillgångar eller skulder,

tillåta värdering till det specifika belopp som fordras enligt det systemet.

6. Genom undantag från punkterna 3 och 4 får medlems- staterna tillåta eller kräva redovisning och värdering av samt upplysningar om finansiella instrument i överensstämmelse med internationella redovisningsstandarder som antagits i enlig- het med förordning (EG) nr 1606/2002.

7. Det verkliga värdet enligt denna artikel ska fastställas med hänvisning till ett av följande värden:

a)Ett marknadsvärde, för de finansiella instrument för vilka en tillförlitlig marknad med lätthet kan bestämmas. Om mark- nadsvärdet inte med lätthet kan bestämmas för ett instru- ment men däremot för dess beståndsdelar eller för ett lik- nande instrument, får instrumentets marknadsvärde härledas från värdet på beståndsdelarna eller på det liknande instru- mentet.

268

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

b)Ett värde som beräknas utifrån allmänt accepterade vär- deringsmodeller och värderingsmetoder för finansiella instru- ment för vilka en tillförlitlig marknad inte med lätthet kan bestämmas, förutsatt att sådana värderingsmodeller och vär- deringsmetoder ger en rimlig uppskattning av marknadsvär- det.

Finansiella instrument som inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt genom någon av de metoder som beskrivs i leden a och b i första stycket, ska värderas i enlighet med principen om anskaff- nings- eller tillverkningskostnad i den utsträckning en beräkning är möjlig på denna grund.

8. När ett finansiellt instrument värderas till verkligt värde ska en värdeförändring trots artikel 6.1 c tas upp i resultaträk- ningen, utom i följande fall då en förändring av detta slag ska tas upp direkt i fonden för verkligt värde:

a)Instrumentet är ett säkringsinstrument enligt ett system för säkringsredovisning som tillåter att en del av eller hela vär- deförändringen inte tas med i resultaträkningen.

b)Värdeförändringen är orsakad av en kursförändring på en monetär post som utgör en del av ett företags nettoinveste- ring i en utländsk enhet.

Medlemsstaterna får tillåta eller kräva att en värdeförändring på en finansiell tillgång som är tillgänglig för försäljning, och som inte är ett derivatinstrument, tas upp direkt i fonden för verkligt värde. Denna fond för verkligt värde ska justeras när belopp som anges i den inte längre är nödvändiga för tillämpningen av leden a och b i första stycket.

9. När tillgångar som inte är finansiella instrument värderas till verkligt värde får medlemsstaterna trots artikel 6.1 c tillåta eller kräva att alla företag eller vissa kategorier av företag tar upp en värdeförändring i resultaträkningen.

KAPITEL 3

BALANSRÄKNING OCH RESULTATRÄKNING

Artikel 9

Allmänna bestämmelser om balans- och resultaträkningar

1. Balans- och resultaträkningarnas uppställningsform får inte ändras från ett räkenskapsår till ett annat. Avsteg från denna princip ska dock tillåtas i undantagsfall för att ge en rättvisande bild av företagets tillgångar, skulder, ekonomiska

ställning och resultat. Alla sådana undantag och skälen till dem ska redovisas i noterna till den finansiella rapporten.

2. I balans- och resultaträkningarna ska de poster som anges i bilagorna III–VI tas upp var för sig i angiven ordningsföljd. Medlemsstaterna ska tillåta en mera detaljerad underindelning av dessa poster, förutsatt att de föreskrivna uppställningsformerna följs. Medlemsstaterna ska tillåta att delsummor och nya poster läggs till, förutsatt att innehållet i sådana nya poster inte om- fattas av de i uppställningsformen angivna posterna. Medlems- staterna får föreskriva sådana underindelningar, eller delsummor eller nya poster.

3. Uppställningsform, nomenklatur och terminologi för så- dana poster i balans- och resultaträkningarna som föregås av arabiska siffror ska anpassas i de fall ett företags särskilda in- riktning kräver det. Medlemsstaterna får kräva sådana anpass- ningar för företag som utgör en del av en viss ekonomisk sektor.

Medlemsstaterna får tillåta eller kräva att poster i balans- och resultaträkningarna som föregås av arabiska siffror sammanslås när de med hänsyn till målsättningen att ge en rättvisande bild av företagets tillgångar, skulder, ekonomiska ställning och resul- tat har ett oväsentligt värde eller när en sådan sammanslagning främjar överskådligheten, förutsatt att de sammanslagna pos- terna specificeras i noter till de finansiella rapporterna.

4.Genom undantag från punkterna 2 och 3 i den här ar- tikeln får medlemsstaterna begränsa företagets möjligheter att avvika från de uppställningsformer som anges i bilagorna III- VI i den utsträckning som detta är nödvändigt för att de finan- siella rapporterna ska kunna översändas elektroniskt.

5.För varje balans- och resultaträkningspost ska beloppet för det räkenskapsår som balans- eller resultaträkningen hänför sig till och beloppet för motsvarande post från föregående räken- skapsår anges. Om dessa belopp inte är jämförbara får med- lemsstaterna kräva att beloppet för föregående räkenskapsår justeras. Varje fall av bristande jämförbarhet och eventuella ju- steringar av beloppen ska redovisas, med förklaringar, i noterna till den finansiella rapporten.

6.Medlemsstaterna får tillåta eller kräva en anpassning av balans- och resultaträkningarnas uppställningsformer, så att dessa utvisar disposition av vinsten eller behandling av förlus- ten.

269

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

7. För behandlingen av ägarintressen i årsbokslut gäller föl- jande:

a)Medlemsstaterna får tillåta eller kräva att ägarintressen redo- visas enligt kapitalandelsmetoden enligt artikel 27, med be- aktande av den anpassning som är nödvändig med hänsyn till de särdrag som utmärker årsbokslut jämfört med kon- cernredovisning.

b)Medlemsstaterna får tillåta eller kräva att den andel av resul- tatet som kan hänföras till ägarintressen redovisas i resultat- räkningen endast i fråga om belopp som motsvarar utdel- ningar som redan erhållits eller som kan yrkas.

c)Om den vinst som är hänförlig till det ägarintresse och som redovisats i resultaträkningen överskrider beloppet av utdel- ningar som redan erhållits eller som kan yrkas, ska skill- naden tas upp som en reserv som inte får delas ut till aktieägarna.

4.Rätt till fast egendom och andra liknande rättigheter, så som dessa definieras i nationell lagstiftning, ska redovisas under rubriken ”Mark och byggnader”.

5.Anskaffnings- eller tillverkningskostnaden, eller det om- värderade beloppet i de fall där artikel 7.1 är tillämplig, för

anläggningstillgångar med begränsad ekonomisk livslängd ska minskas genom värdejusteringar i syfte att systematiskt skriva av sådana tillgångar över deras nyttjandeperiod.

6. För värdejusteringar för anläggningstillgångar gäller följan- de:

a)Medlemsstaterna får tillåta eller kräva att finansiella anlägg- ningstillgångar värdejusteras i syfte att åsätta dem det lägre värde de har på balansdagen.

Artikel 10

Uppställning av balansräkningen

För uppställningen av balansräkningen ska medlemsstaterna fö- reskriva en eller båda av de uppställningsformer som anges i bilagorna III och IV. Om en medlemsstat föreskriver båda upp- ställningsformerna får den tillåta att företagen att själva bestäm- mer vilken av de angivna uppställningsformerna som de vill använda.

Artikel 11

Alternativ uppställning av balansräkningen

Medlemsstaterna får tillåta eller kräva att företag eller vissa ka- tegorier av företag lägger fram posterna på grundval av åtskill- nad mellan kortfristiga och långfristiga poster i annan uppställ- ningsform än den som anges bilagorna III och IV, under för- utsättning att den information som lämnas åtminstone är lik- värdig med den som annars ska lämnas i enlighet med bila- gorna III och IV.

b) Anläggningstillgångar ska – oberoende av om de har en begränsad ekonomisk livslängd eller inte – värdejusteras i syfte att åsätta dem det lägre värde de har på balansdagen, om det kan förutses att värdeminskningen är bestående.

c)De värdejusteringar som avses i leden a och b ska debiteras resultaträkningen och anges separat i noterna till den finan- siella rapporten om de inte har tagits upp särskilt i resultat- räkningen.

d)Värdering till det lägre värdet enligt leden a och b får inte bibehållas, om skälen för värdejusteringen har upphört; denna bestämmelse gäller inte värdejusteringar som gjorts med avseende på goodwill.

Artikel 12

Särskilda bestämmelser för vissa poster i balansräkningen

1. Om en tillgång eller en skuld avser fler än en post i uppställningsformen ska förhållandet till andra poster redovisas antingen under den post där den tas upp eller i noterna till den finansiella rapporten.

2. Egna aktier eller andelar samt aktier eller andelar i kon- cernföretag ska endast redovisas under de för detta ändamål föreskrivna rubrikerna.

7. Omsättningstillgångar ska göras till föremål för värdeju- steringar i syfte att ta upp dem till det lägre marknadsvärde eller, under särskilda förhållanden, till något annat lägre värde som kan åsättas dem på balansdagen.

Värdering till det lägre värdet enligt första stycket får inte bibe- hållas om skälen för värdejusteringen har upphört.

8. Medlemsstaterna får tillåta eller kräva att ränta på kapital som har lånats för att finansiera produktionen av anläggnings- eller omsättningstillgångar inräknas i tillverkningskostnaderna i

3.Om tillgångar ska redovisas som anläggnings- eller om- den mån räntan hänför sig till produktionsperioden. Om denna

sättningstillgångar beror på det ändamål för vilket de är avsedda.

bestämmelse tillämpas ska det anges i noterna till den finansiella rapporten.

270

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

9.Medlemsstaterna får tillåta att anskaffnings- eller tillverk- och som på balansdagen är antingen sannolika eller säkra be-

ningskostnaderna för likartade lagertillgångar och andra fungibla tillgångsposter, inräknat värdepapper, värderas antingen på grundval av vägda genomsnittspriser, enligt FIFO-metoden (”först in – först ut”), enligt LIFO-metoden (”sist in – först ut”) eller en metod som återspeglar allmänt accepterad bästa praxis.

10.Om det belopp som ska återbetalas för en skuld över- stiger det mottagna beloppet, får medlemsstaterna tillåta eller kräva att mellanskillnaden tas upp som en tillgång. Den ska redovisas separat i balansräkningen eller i noterna till den fi- nansiella rapporten. Mellanskillnaden ska skrivas av med ett skäligt belopp varje år och ska vara helt avskriven senast när skulden återbetalas.

11.Immateriella anläggningstillgångar ska skrivas av under tillgångens förväntade nyttjandeperiod.

Om den förväntade nyttjandeperioden för kostnader för utveck- ling och goodwill undantagsvis inte kan uppskattas tillförlitligt ska sådana tillgångar skrivas av inom en maximal tidsperiod som medlemsstaten fastställer. Denna maximala tidsperiod får inte vara kortare än fem år och får inte överskrida tio år. En förklaring av den period under vilken goodwill skrivs av ska lämnas i noterna till den finansiella rapporten.

Om nationell lagstiftning tillåter att kostnader för utveckling eller bolagsbildning tas upp under ”Tillgångar”, och kostnaderna för utveckling eller bolagsbildning inte har avskrivits helt, ska medlemsstaterna kräva att ingen vinstutdelning får äga rum, om inte för utdelning tillgängliga reserver och balanserade vinst- medel från tidigare år är minst lika stora som de icke avskrivna kostnaderna.

Om nationell lagstiftning tillåter att kostnader för bolagsbild- ning tas upp under ”Tillgångar”, ska dessa kostnader skrivas av inom högst fem år. I sådana fall ska medlemsstaterna kräva att tredje stycket i tillämpliga delar ska gälla kostnader för bolags- bildning.

I undantagsfall får medlemsstaterna medge undantag från tredje och fjärde styckena. Sådana undantag och skälen till dem ska redovisas i noterna till den finansiella rapporten.

12. Avsättningar ska täcka skulder som till sin karaktär är klart bestämda och som på balansdagen är antingen sannolika eller säkra beträffande sin förekomst, men som är obestämda i fråga om belopp eller tidpunkten då de uppkommer.

Medlemsstaterna får även tillåta att avsättningar görs i avsikt att täcka sådana kostnader som till sin karaktär är klart bestämda

träffande sin förekomst, men som är obestämda i fråga om belopp eller tidpunkten då de uppkommer.

På balansdagen ska en avsättning motsvara den bästa uppskatt- ningen av de kostnader som sannolikt kommer att uppstå eller, när det gäller en skuld, det belopp som krävs för att återbetala denna skuld. Avsättningar får inte användas för att justera till- gångarnas värde.

Artikel 13

Uppställning av resultaträkningen

1.Medlemsstaterna ska föreskriva att en av eller båda de i bilagorna V och VI angivna uppställningsformerna ska användas för uppställning av resultaträkningen. Om en medlemsstat fö- reskriver båda uppställningsformerna får den tillåta att företagen att själva bestämmer vilken av de angivna uppställningsfor- merna som de vill använda.

2.Genom undantag från artikel 4.1 får medlemsstaterna till- låta eller kräva att alla företag, eller vissa kategorier av företag,

lämnar en resultatrapport i stället för en resultaträkning i enlig- het med bilagorna V och VI, förutsatt att de lämnade upplys- ningarnas innehåll minst är likvärdigt med de uppgifter som krävs i bilagorna V och VI.

Artikel 14

Förenklingar för små och medelstora företag

1. Medlemsstaterna får tillåta små företag att upprätta balans- räkningar i förkortad form som endast visar de poster i bila- gorna III och IV som föregås av bokstäver eller romerska siffror, varvid särskilt ska anges följande:

a)De upplysningar som krävs i bilaga III enligt parenteserna vid posten D II på aktivsidan och posten C på passivsidan, dock endast med totalsumma för varje post.

b)De upplysningar som krävs i i parenteserna vid posten D II i bilaga IV.

2. Medlemsstaterna får tillåta små och medelstora företag att upprätta resultaträkningar i förkortad form med följande be- gränsningar:

a)I bilaga V får posterna 1–5 slås ihop till en enda post kallad ”Bruttoresultat”.

b)I bilaga VI får posterna 1, 2, 3 och 6 slås ihop till en enda post kallad ”Bruttoresultat”.

271

KAPITEL 4

NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA

Artikel 15

Allmänna bestämmelser om noterna till de finansiella rapporterna

Om noterna till balansräkningen och resultaträkningen läggs fram i enlighet med detta kapitel, ska noterna läggas fram i den ordning som posterna redovisas i balansräkningen och re- sultaträkningen.

Artikel 16

Innehåll i noterna till de finansiella rapporterna för alla företag

1. I noterna till de finansiella rapporterna ska alla företag, utöver eventuella uppgifter som krävs enligt andra bestämmelser

idetta direktiv, lämna följande upplysningar:

a)Tillämpade redovisningsprinciper.

b)Om anläggningstillgångar redovisas till omvärderade belopp ska en tabell tas med som visar

i)förändringar i uppskrivningsfonden under räkenskapsåret, med en förklaring av den skattemässiga behandlingen av posterna i denna, samt

ii)det bokförda värdet i balansräkningen som skulle ha re- dovisats om anläggningstillgångarna inte hade omvär- derats.

c)Om finansiella instrument och/eller tillgångar som inte är finansiella instrument värderas till verkligt värde ska följande upplysningar lämnas:

i)De viktigaste bakomliggande antagandena för värderings- modellerna och värderingsmetoderna, när verkliga värden har bestämts enligt artikel 8.7 b.

ii)För varje kategori av finansiella instrument eller tillgångar som inte är finansiella instrument: det verkliga värdet, de förändringar av värdet som redovisas direkt i resultaträk- ningen liksom de förändringar som redovisas i fond för verkligt värde.

iii)För varje kategori av derivatinstrument, upplysningar om omfattning och typ, inklusive viktiga villkor

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

som kan påverka belopp, tidpunkt och säkerhet vad gäller framtida kassaflöden.

iv)En tabell som visar förändringar i fond för verkligt värde under räkenskapsåret.

d)Det totala beloppet för ekonomiska åtaganden, garantier eller eventuella förpliktelser som inte är upptagna i balansräkning- en, och en översikt över arten och formen för varje ställd säkerhet. Pensionsförpliktelser och förpliktelser mot koncern- företag eller intresseföretag ska anges särskilt.

e)Storleken på de förskott och krediter som har beviljats leda- möterna i förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen med uppgift om räntesatser, huvudsakliga villkor och eventuellt återbetalda, avskrivna eller undantagna belopp, liksom åta- ganden som har ingåtts för ledamöternas räkning i form av garantier av något slag. Uppgift ska lämnas om summan för varje sådan kategori av befattningshavare.

f)Storleken på och arten av enskilda intäkts- eller kostnads- poster av exceptionell storlek eller förekomst.

g)Summan av företagets skulder med en kvarstående löptid på mer än fem år samt alla skulder för vilka företaget har ställt säkerhet med uppgift om säkerhetens art och form.

h)Genomsnittligt antal anställda under räkenskapsåret.

2. Medlemsstaterna får på motsvarande sätt kräva att små företag ska lägga fram de uppgifter som krävs i artikel 17.1 a, m, p, q och r.

Vid tillämpningen av första stycket ska den information som krävs i artikel 17.1 p begränsas till inriktningen på och det kommersiella syftet med de arrangemang som avses i den punk- ten.

Vid tillämpningen av första stycket ska lämnande av den infor- mation som krävs i artikel 17.1 r begränsas till transaktioner som företaget genomfört med de parter som förtecknas i fjärde stycket i den punkten.

3. Medlemsstaterna får inte kräva upplysningar från små fö- retag utöver vad som krävs eller tillåts enligt denna artikel.

272

Artikel 17

Ytterligare upplysningar om medelstora och stora företag och företag av allmänt intresse

1. I noterna till de finansiella rapporterna ska medelstora och stora företag och företag av allmänt intresse, utöver den infor- mation som krävs enligt artikel 16 och övriga bestämmelser i detta direktiv, lämna följande upplysningar:

a)För anläggningstillgångarnas olika poster:

i)Anskaffnings- eller tillverkningskostnaden eller, om en alternativ värderingsgrund har använts, verkligt värde eller omvärderat värde i början och slutet av räkenskaps- året.

ii)Tillkommande och avgående poster samt överföringar under räkenskapsåret.

iii)De ackumulerade värdejusteringarna vid början och slu- tet av räkenskapsåret.

iv)Redovisade värdejusteringar under räkenskapsåret.

v)Förändringar i ackumulerade värdejusteringar som avser tillkommande och avgående poster samt överföringar under räkenskapsåret.

vi)Om ränta kapitaliseras i enlighet med artikel 12.8, det belopp som har redovisats under tillgångar under räken- skapsåret.

b)Om anläggnings- eller omsättningstillgångar är föremål för värdejustering uteslutande av skatteskäl, justeringsbeloppet och anledningen till justeringen.

c)Om finansiella instrument värderas till anskaffnings- eller tillverkningskostnaden:

i)För varje kategori av derivatinstrument:

—Instrumentens verkliga värde om ett sådant värde kan bestämmas med hjälp av någon av de metoder som anges i artikel 8.7 a.

—Upplysningar om instrumentens omfattning och typ.

ii)För finansiella anläggningstillgångar som upptas till ett värde som överstiger det verkliga värdet:

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

—Bokfört värde och verkligt värde för antingen de indi- viduella tillgångarna eller lämpliga grupper av dessa individuella tillgångar.

—Skälen till att det bokförda värdet inte har minskats, inklusive det stöd som finns för antagandet att det bokförda värdet kommer att återvinnas.

d)Storleken på räkenskapsårets ersättningar till ledamöterna i förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen på grund av de- ras arbetsuppgifter samt varje avtalad eller på annat sätt

uppkommen förpliktelse som avser pensioner till tidigare ledamöter i dessa organ, med uppgift om summan för varje sådan kategori av organ.

Medlemsstaterna får frångå kravet på att en sådan uppgift utlämnas, om ett utlämnande av uppgiften skulle göra det möjligt att få kännedom om den ekonomiska ställningen för en viss ledamot i dessa organ.

e)Det genomsnittliga antalet anställda under räkenskapsåret, fördelat på kategorier, samt, om uppgift inte har lämnats särskilt i resultaträkningen, personalkostnaderna för räken- skapsåret, uppdelade mellan löner, sociala avgifter och pen- sionskostnader.

f)Om uppskjuten skatt redovisas i balansräkningen, upp- skjutna skattebelopp i slutet av räkenskapsåret, och föränd- ringarna i denna post under räkenskapsåret.

g)Namn och säte för varje företag i vilket företaget antingen självt eller genom en person som handlar i eget namn men för företagets räkning har ett ägarintresse, med uppgift om kapitalandel i företaget samt beloppet för det senare företa- gets eget kapital och resultat för det senaste räkenskapsår för vilket årsbokslut har fastställts. Uppgifterna om skulder och eget kapital samt årsresultat får utelämnas, om det berörda företaget inte offentliggör sin balansräkning och inte kontrolleras av företaget.

Medlemsstaterna får tillåta att de upplysningar som före- skrivs i första stycket i detta led ges formen av en översikt som ges in i enlighet med artikel 3.1 och 3.3 i direktiv 2009/101/EG; upplysning om ingivandet av en sådan över- sikt ska lämnas i noterna till den finansiella rapporten. Med- lemsstaterna får också tillåta att uppgifter utelämnas om de har sådan karaktär att de skulle kunna vålla allvarlig skada för något av de företag som de avser. Medlemsstaterna kan fordra att ett sådant utelämnande får ske endast om det i förväg har godkänts av en domstol eller en administrativ myndighet. Upplysning om varje utelämnande ska lämnas i noterna till den finansiella rapporten.

273

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

h)Antal och nominellt värde eller, i frånvaro av sådant värde, det bokförda parivärdet för de aktier som har tecknats un- der räkenskapsåret inom ramen för det ”godkända” kapita- let, med förbehåll för vad som gäller angående detta kapitals

storlek enligt artikel 2 e i direktiv 2009/101/EG eller arti- kel 2 c och d i direktiv 2012/30/EU.

i)Om det finns mer än ett aktieslag, antal och nominellt värde eller, i avsaknad av sådant värde, det bokförda parivärdet för varje aktieslag.

j)Förekomsten av vinstandelsbevis, konvertibla skuldebrev, optioner, teckningsoptioner eller liknande värdepapper eller rättigheter, med uppgift om antal och tillhörande rättigheter.

k)Namn, säte och rättslig form för varje företag i vilket före- taget är obegränsat ansvarig delägare.

l)Namn och säte för det företag som upprättar koncernredo- visning i den största av de koncerner i vilken företaget ingår som dotterföretag.

m)Namn och säte för det företag som upprättar koncernredo- visning i den minsta av de koncerner som ingår i den i led l angivna koncernen och i vilken företaget ingår som dotter- företag.

n)Den plats där kopior av de koncernredovisningar som avses

i leden l och m kan erhållas, om de finns tillgängliga.

o)Förslaget till disposition av företagets vinst eller förlust, eller i förekommande fall, dispositionen av företagets vinst eller förlust.

p)Inriktningen på och det kommersiella syftet med de arran- gemang som företaget inte tagit med i balansräkningen och arrangemangens ekonomiska inverkan på företaget, under förutsättning att riskerna eller fördelarna med sådana arran- gemang är betydande, och i den mån redovisning av dessa risker eller fördelar är nödvändig för att bedöma företagets ekonomiska ställning.

q)Arten och den ekonomiska effekten av väsentliga händelser som inträffar efter balansdagen, vilka inte återspeglas i re- sultaträkningen eller balansräkningen.

r) Transaktioner som företaget genomfört med närstående par- ter, inklusive det totala beloppet för sådana transaktioner, typ av närstående partsförhållande samt annan information avseende transaktionerna som är nödvändig för att bedöma företagets ekonomiska ställning. Upplysningar om enskilda transaktioner får sammanföras enligt typ, med undantag för de fall då särskild information är nödvändig för att bedöma vilken inverkan transaktioner med närstående part har på företagets ekonomiska ställning.

Medlemsstaterna får tillåta eller kräva att endast upplys- ningar om transaktioner med närstående parter som inte har genomförts under normala marknadsförhållanden läm- nas.

Medlemsstaterna får tillåta att upplysningar om transaktio- ner som ingåtts mellan två eller flera företag inom en kon- cern inte lämnas, förutsatt att ett dotterföretag som är part i transaktionen ägs helt och hållet av ett sådant företag.

Medlemsstaterna får tillåta att ett medelstort företag begrän- sar upplysningarna om transaktioner med närstående parter till transaktioner som ingåtts mellan

i) ägare som innehar ett ägarintresse i företaget,

ii)företag i vilka företaget självt har ett ägarintresse, och

iii)ledamöter i företagets administrations-, lednings- eller kontrollorgan.

2.Medlemsstaterna ska inte vara skyldiga att tillämpa punkt

1g på ett företag som är ett moderföretag som lyder under medlemsstatens lagstiftning i följande fall:

a) Om företaget i vilket detta moderföretag har ett ägarintresse i enlighet med punkt 1 g omfattas av en koncernredovisning som upprättas av detta moderföretag eller omfattas av en koncernredovisning för en större koncern som avses i arti- kel 23.4.

b)Om detta ägarintresse har redovisats av det nämnda moder- företaget i dess årsbokslut i enlighet med artikel 9.7, eller i den koncernredovisning som upprättats av det nämnda mo- derföretaget i enlighet med artikel 27.1–27.8.

274

Artikel 18

Ytterligare upplysningar om stora företag och företag av allmänt intresse

1.	I noterna	till den	finansiella rapporten	ska stora företag
och	företag av	allmänt	intresse, utöver den	information som

krävs enligt artiklarna 16 och 17 och övriga bestämmelser i detta direktiv, lämna följande upplysningar:

a)Nettoomsättningen uppdelad efter verksamhetskategorier och geografiska marknader, i den mån dessa kategorier respektive marknader väsentligen skiljer sig åt, med hänsyn tagen till hur handeln med sådana varor och tjänster är organiserad.

b)Varje lagstadgade revisors eller revisionsföretags totala arvo- den under räkenskapsåret för den lagstadgade revisionen av årsbokslutet, totala arvoden för andra kvalitetssäkringstjäns- ter, totala arvoden för skatterådgivning samt totala arvoden för andra tjänster än revisionstjänster.

2.Medlemsstaterna får tillåta att den information som avses i punkt 1 a utelämnas, om offentliggörandet av dessa uppgifter skulle kunna vålla allvarlig skada för företaget. Medlemsstaterna kan fordra att ett utelämnande får ske endast om det i förväg

har godkänts av en domstol eller en administrativ myndighet. Upplysning om varje utelämnande ska lämnas i noterna till den finansiella rapporten.

3. Medlemsstaterna får föreskriva att punkt 1 b inte ska gälla årsbokslut för företag som ingår i den koncernredovisning som måste upprättas enligt artikel 22, under förutsättning att sådan information lämnas i noterna till koncernredovisningen.

KAPITEL 5

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Artikel 19

Förvaltningsberättelsens innehåll

1. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en rättvisande över- sikt över utvecklingen och resultatet av företagets verksamhet och dess ställning, tillsammans med en beskrivning av de vä- sentliga risker och osäkerhetsfaktorer som det står inför.

Översikten ska vara en balanserad och fullständig analys av utvecklingen och resultatet av företagets verksamhet och av dess ställning, i vilken hänsyn tas till verksamhetens storlek och komplexitet.

I den utsträckning som behövs för att förstå företagets utveck- ling, resultat eller ställning ska analysen innefatta både de finan- siella och, där så är lämpligt, icke-finansiella centrala resultat- indikatorer som är relevanta för den aktuella verksamheten,

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

inklusive information rörande miljö- och personalfrågor. För- valtningsberättelsens analys ska där så är lämpligt innehålla hänvisningar till och ytterligare upplysningar om de belopp som tas upp i årsbokslutet.

2. Förvaltningsberättelsen ska även upplysa om

a)företagets förväntade framtida utveckling,

b)verksamhet inom forskning och utveckling,

c)den information om förvärv av egna aktier eller andelar som föreskrivs i artikel 24.2 i direktiv 2012/30/EU,

d)förekomsten av filialer till företaget, och

e) företagets användning av finansiella instrument och när det är väsentligt för bedömningen av dess tillgångar, skulder, ekonomiska ställning och resultat

i)företagets mål och policy för hantering av finansiella ris- ker, inklusive dess säkringspolicy för varje viktig typ av planerad transaktion där säkringsredovisning används, och

ii)företagets exponering för prisrisk, kreditrisk, likviditetsrisk och kassaflödesrisk.

3.Medlemsstaterna får undanta små företag från skyldighe- ten att utarbeta förvaltningsberättelser, under förutsättning att de kräver att den information som avses i artikel 24.2 i direktiv 2012/30/EU om företags förvärv av sina egna aktier eller an-

delar lämnas i noterna till den finansiella rapporten.

4. Medlemsstaterna får undanta små och medelstora företag från den skyldighet som avses i punkt 1 tredje stycket i den mån den avser icke-finansiell information.

Artikel 20

Företagsstyrningsrapport

1. Företag som avses i artikel 2.1 a ska ta med en företags- styrningsrapport i sin förvaltningsberättelse. Denna rapport ska utgöra ett särskilt avsnitt i förvaltningsberättelsen och åtmin- stone innehålla följande uppgifter:

a) En hänvisning till följande uppgifter, i förekommande fall:

i) Den kod för företagsstyrning som företaget är skyldigt att följa.

275

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

ii)Den kod för företagsstyrning som företaget självt beslutat om att tillämpa.

iii)All relevant information om de metoder för företagsstyr- ning som tillämpas utöver kraven i nationell lagstiftning.

När det hänvisas till den kod för företagsstyrning som avses i leden i eller ii, ska företaget även lämna upplysningar om var den relevanta texten finns offentligt tillgänglig. När det hän- visas till den information som avses i led iii ska företaget se till att närmare uppgifter om dess praxis för företagsstyrning finns offentligt tillgängliga.

b)I den mån ett företag, i enlighet med nationell lagstiftning, avviker från den kod för företagsstyrning som avses i led a i eller a ii, ska företaget förklara vilka delar av koden för företagsstyrning som det avviker från och anledningen här-

till. I fall då företaget beslutat att inte hänvisa till några bestämmelser för företagsstyrning i den kod som avses i led a i eller a ii ska företaget motivera detta.

c)En beskrivning av de viktigaste inslagen i företagets system för internkontroll och riskhantering i samband med den ekonomiska rapporteringen.

d)Den information som krävs i artikel 10.1 c, d, f, h och i i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG av den 21 april 2004 om uppköpserbjudanden (1) om företaget om- fattas av det direktivet.

e)En beskrivning av hur bolagsstämman fungerar och vilken makt den har samt en beskrivning av aktieägarnas rättigheter och hur dessa kan utövas, såvida denna information inte redan i sin helhet finns tillgänglig i nationell lagstiftning.

f)En beskrivning av hur förvaltnings-, lednings- och tillsyns- organen och deras kommittéer är sammansatta och fungerar.

2. Medlemsstaterna får tillåta att de uppgifter som krävs en- ligt punkt 1 i denna artikel tas upp i

a)en separat rapport som offentliggörs tillsammans med för- valtningsberättelsen på det sätt som anges i artikel 30, eller

(1) EUT L 142, 30.4.2004, s. 12.

b)ett dokument som är tillgängligt för allmänheten på företa- gets webbplats, som det hänvisas till i förvaltningsberättelsen.

Denna separata rapport eller det dokument som avses i led a respektive led b får hänvisa till förvaltningsberättelsen om den information som krävs enligt punkt 1 d i denna artikel görs tillgänglig i förvaltningsberättelsen.

3.Den lagstadgade revisorn eller revisionsföretaget ska avge ett revisionsuttalande i enlighet med artikel 34.1 andra stycket när det gäller den information som redovisats i enlighet med punkt 1 c och d i den här artikeln och kontrollera att den information som avses i punkt 1 a, b, e och f i den här artikeln har redovisats.

4.Medlemsstaterna får undanta sådana företag som avses i punkt 1 som endast har emitterat andra värdepapper än aktier som tagits upp till handel på en reglerad marknad enligt arti-

kel 4.1.14 i direktiv 2004/39/EG från tillämpningen av punkt 1 a, b, e och f i den här artikeln, såvida inte detta företag har emitterat aktier som är upptagna till handel i en multilateral handelsplattform i den mening som avses i artikel 4.1.15 i direktiv 2004/39/EG.

KAPITEL 6

KONCERNREDOVISNINGAR OCH ANDRA BERÄTTELSER

Artikel 21

Tillämpningsområdet för koncernredovisningar och andra berättelser

Med avseende på tillämpningen av detta kapitel ska ett moder- företag och alla dess dotterföretag omfattas av en koncernredo- visning, om moderföretaget är ett företag på vilket de samord- ningsåtgärder som föreskrivs i detta direktiv är tillämpliga på grundval av artikel 1.1.

Artikel 22

Kravet att upprätta en koncernredovisning

1. Medlemsstaten ska föreskriva att varje företag som lyder under dess nationella lagstiftning ska upprätta en koncernredo- visning och en förvaltningsberättelse för koncern, om företaget (ett moderföretag)

a)innehar majoriteten av aktieägarnas eller delägarnas röster i ett annat företag (ett dotterföretag),

b)har rätt att utse eller entlediga en majoritet av ledamöterna i förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganet i ett annat före- tag (ett dotterföretag) och samtidigt är aktieägare eller delä- gare i detta företag,

276

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

c)har rätt att utöva ett bestämmande inflytande över ett före- tag (ett dotterföretag) i vilket det är aktieägare eller delägare enligt ett avtal som är slutet med det företaget eller enligt en bestämmelse i det företagets urkund eller bolagsordning, om den lagstiftning som dotterföretaget lyder under tillåter så- dana avtal eller bestämmelser.

En medlemsstat behöver inte föreskriva att moderföretaget ska vara aktieägare eller delägare i dotterföretaget; de med- lemsstater där lagarna inte täcker sådana avtal eller klausuler behöver inte tillämpa denna bestämmelse, eller

d) är aktieägare eller delägare i ett företag, och

i)en majoritet av de ledamöter i företagets (dotterföretagets) förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan som har utfört sitt uppdrag under räkenskapsåret, under det föregående räkenskapsåret och fram till tidpunkten för upprättandet av koncernredovisningen, har utsetts enbart på grund av den nämnde aktieägarens eller delägarens sätt att utöva sin rösträtt, eller

ii)till följd av avtal med andra aktieägare eller delägare i företaget (dotterföretaget) ensam förfogar över en majori- tet av rösterna för aktierna eller andelarna i det företaget. Medlemsstaterna får införa mer detaljerade föreskrifter angående form och innehåll för sådana avtal.

Medlemsstaterna ska åtminstone införa den i led ii angivna ordningen. De får för tillämpningen av led i kräva att rösträtten motsvarar minst 20 % av de totala rösträttigheterna.

Bestämmelserna i led i ska dock inte tillämpas om en tredje part innehar sådana rättigheter i det företaget som avses i led a, b eller c.

2. Utöver de fall som nämns i punkt 1 får medlemsstaterna kräva att ett företag som lyder under deras nationella lagstift- ning upprättar en koncernredovisning och en förvaltningsberät- telse för koncern om

a)företaget (ett moderföretag) har befogenhet att utöva eller faktiskt utövar ett bestämmande inflytande eller kontroll över ett annat företag (dotterföretaget), eller

b)företaget (ett moderföretag) och ett annat företag (dotterfö- retaget) står under moderföretagets gemensamma ledning.

3. Vid tillämpningen av punkt 1 a, b och d ska till moder- företagets rättigheter att rösta samt att utse och entlediga läggas sådana rättigheter som tillkommer ett annat dotterföretag eller någon som handlar i eget namn men på moderföretagets eller ett annat dotterföretags vägnar.

4. Vid tillämpningen av punkt 1 a, b och d ska de rättigheter som anges i punkt 3 minskas med sådana rättigheter som

a)är förenade med aktier eller andelar vilka innehas för någon annans räkning än moderföretagets eller dess dotterföretags, eller som

b)är förenade med aktier eller andelar

i)som innehas som säkerhet, förutsatt att rättigheterna ut- övas enligt mottagna instruktioner, eller

ii)som innehas som ett led i en löpande transaktion i en låneverksamhet, förutsatt att rösträtten utövas i dens in- tresse som har ställt säkerheten.

5.Vid tillämpningen av punkt 1 a och d ska aktieägarnas eller delägarnas samlade rösträtt i ett dotterföretag minskas med de rösträtter som är förenade med aktier eller andelar som innehas av dotterföretaget självt eller av ett dotterföretag till detta eller av någon som handlar i eget namn men på dessa dotterföretags vägnar.

6.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 23.9 ska ett moderföretag och alla dess dotterföretag omfattas av en kon- cernredovisning oavsett var dotterföretagen har sitt säte.

7.Utan att det påverkar tillämpningen av denna artikel eller artiklarna 21 och 23 får en medlemsstat kräva att ett företag som lyder under dess lagstiftning upprättar en koncernredovis- ning och en förvaltningsberättelse för koncern, om

a)detta företag och ett eller flera andra företag som företaget inte är närstående enligt beskrivningen i punkt 1 eller 2, står under enhetlig ledning i enlighet med

i)avtal som ingåtts med det förstnämnda företaget eller

ii)dessa andra företags stiftelseurkund eller bolagsordning, eller

277

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

b)förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganen i detta företag och ett eller flera andra företag med vilka det förstnämnda företaget inte har något sådant samband som avses i punkt 1 eller 2, till större delen består av samma personer vilka har fullgjort sitt uppdrag under räkenskapsåret och fram till dess att den koncernredovisningen upprättas.

8. Om den möjlighet för medlemsstaterna som avses i punkt 7 utnyttjas ska företag enligt beskrivningen i den punkten och alla deras dotterföretag omfattas av en koncernredovisning om ett eller flera av företagen är etablerade i någon av de företags- former som förtecknas i bilaga I eller bilaga II.

9. Punkt 6 i denna artikel och artiklarna 23.1, 23.2, 23.9, 23.10 och 24–29 ska tillämpas på den koncernredovisning och den förvaltningsberättelse för koncern som avses i punkt 7 i den här artikeln med följande ändringar:

a) Hänvisningar till moderföretag ska anses vara hänvisningar till alla de företag som avses i punkt 7 i denna artikel.

b)Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 24.3 ska vad som i koncernredovisningen ingår under posterna ”Eget ka- pital”, ”Överkurs vid emission”, ”Uppskrivningsfond”, ”Ka- pitalreserver”, ”Balanserad vinst eller förlust” och ”Årets vinst eller förlust” utgöra de sammanlagda beloppen för de i punkt 7 i den här artikeln angivna företagen.

Artikel 23

Undantag från konsolideringsskyldigheten

1.Små koncerner ska undantas från skyldigheten att upp- rätta en koncernredovisning och en förvaltningsberättelse för koncern, utom när ett koncernföretag är ett företag av allmänt intresse.

2.Medlemsstaterna får undanta medelstora koncerner från skyldigheten att upprätta en koncernredovisning och en förvalt- ningsberättelse för koncern, utom när ett koncernföretag är ett företag av allmänt intresse.

3.Trots punkterna 1 och 2 i den här artikeln får en med- lemsstat i följande fall undanta varje moderföretag (det undan- tagna företaget) som lyder under medlemsstatens nationella lagstiftning och som också är ett dotterföretag, inbegripet ett

företag av allmänt intresse såvida det inte omfattas av artikel 2.1 a, från skyldigheten att upprätta en koncernredovisning och en förvaltningsberättelse för koncern, om dess eget moderföretag lyder under lagstiftningen i en medlemsstat och

a)moderföretaget till det undantagna företaget äger samtliga aktier eller andelar i det företag som ska undantas; därvid ska bortses från aktier eller andelar som ledamöter i det

undantagna företagets förvaltnings-, lednings- eller tillsyns- organ äger på grund av en rättslig skyldighet eller i enlighet med det företagets statuter, eller

b)moderföretaget till det undantagna företaget äger minst 90 % av aktierna eller andelarna i det undantagna företaget och de återstående aktieägarna eller delägarna i det undantagna fö- retaget har godkänt undantaget.

4. De undantag som avses i punkt 3 ska uppfylla samtliga följande villkor:

a)Det företag som ska undantas och, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 9, alla dess dotterföretag omfattas av koncernredovisningen för en större koncern med ett mo- derföretag som lyder under en medlemsstats lagstiftning.

b)Den koncernredovisning som avses i led a och förvaltnings- berättelsen för koncern i större koncerner upprättas av mo- derföretaget i denna koncern, i enlighet med lagstiftningen i den medlemsstat som moderföretaget lyder under, i enlighet med detta direktiv eller internationell redovisningsstandard som antagits i enlighet med förordning (EG) nr 1606/2002.

c)När det gäller det undantagna företaget offentliggörs följande dokument på sådant sätt som föreskrivs i den medlemsstat under vilkens lagstiftning det undantagna företaget lyder och i överensstämmelse med artikel 30:

i)Den koncernredovisning som avses i led a och den för- valtningsberättelse för koncern som avses i led b.

ii)Revisionsberättelsen.

iii)I förekommande fall den bilaga som avses i punkt 6.

Medlemsstaten får kräva att de handlingar som avses i leden i, ii och iii offentliggörs på den statens officiella språk och att översättningen är bestyrkt.

d)Noterna till årsbokslutet för det företag som ska undantas innehåller följande:

i)Namn och säte för det moderföretag som upprättar den koncernredovisning som avses i led a.

278

ii)Undantaget från skyldigheten att upprätta koncernredo- visning och förvaltningsberättelse för koncern.

5.I de fall som inte omfattas av punkt 3 får en medlemsstat, utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3 i den här artikeln, undanta varje moderföretag (det undantagna företaget) som lyder under medlemsstatens nationella lagstift-

ning och som också är ett dotterföretag, inbegripet ett företag av allmänt intresse såvida det inte omfattas av artikel 2.1 a, vars moderföretag lyder under lagstiftningen i en medlemsstat, från skyldigheten att upprätta en koncernredovisning och en förvalt- ningsberättelse för koncern, förutsatt att alla villkoren i punkt 4 är uppfyllda och vidare under förutsättning att

a)aktieägarna eller delägarna i det undantagna företaget som äger en minsta andel av det tecknade kapitalet i företaget inte har begärt att en koncernredovisning upprättas minst sex månader före utgången av räkenskapsåret,

b)den minsta andel som avses i led a inte överskrider följande gränsvärden:

i)10 % av det tecknade kapitalet för publika aktiebolag och kommanditbolag med aktiekapital, och

ii) 20 % av det tecknade kapitalet för andra företagsformer,

c)medlemsstaten inte gör undantaget beroende av

i)villkoret att det moderföretag som upprättade den kon- cernredovisning som avses i punkt 4 a ska lyda under den nationella lagstiftningen för den medlemsstat som beviljar undantaget, eller

ii)villkor i samband med upprättandet och revisionen av denna koncernredovisning.

6.En medlemsstat får göra de i punkterna 3 och 5 angivna undantagen beroende av att det lämnas ytterligare upplysningar, i överensstämmelse med detta direktiv, i den koncernredovis- ning som avses i punkt 4 a, eller i en bilaga till denna, om sådana krav ställs på de företag som lyder under medlemssta-

tens nationella lagstiftning och som under motsvarande förhål- landen är skyldiga att upprätta koncernredovisning.

7. Punkterna 3–6 ska tillämpas utan att det påverkar tillämp- ningen av medlemsstaternas lagstiftning om upprättande av koncernredovisning eller förvaltningsberättelse för koncern i den mån dessa handlingar krävs

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

a)för de anställdas eller deras representanters information, eller

b)av en domstol eller en administrativ myndighet för dess eget bruk.

8. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1, 2, 3 och 5 i den här artikeln får en medlemsstat som tillåter undan- tag i enlighet med punkterna 3 och 5 i den här artikeln också undanta varje moderföretag (det undantagna företaget), som lyder under medlemsstatens nationella lagstiftning och som också är ett dotterföretag, inbegripet ett företag av allmänt in- tresse såvida det inte omfattas av artikel 2.1 a, vars moderföre- tag inte lyder under medlemsstatens lagstiftning från skyldighe- ten att upprätta en koncernredovisning och en förvaltnings- berättelse för koncern, om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Det företag som ska undantas och, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 9, alla dess dotterföretag omfattas av en koncernredovisning för en större koncern.

b)Den koncernredovisning som avses i led a och, i förekom- mande fall, förvaltningsberättelsen för koncern, upprättas

i)i enlighet med detta direktiv,

ii)i enlighet med internationell redovisningsstandard som antagits enligt förordning (EG) nr 1606/2002,

iii)så att handlingarna blir likvärdiga med en koncernredo- visning och förvaltningsberättelse för koncern som ut- arbetas i enlighet med detta direktiv, eller

iv)så att handlingarna blir likvärdiga med internationell re- dovisningsstandard som fastställts i enlighet med kom- missionens förordning (EG) nr 1569/2007 av den 21 de- cember 2007 om införande av en mekanism för faststäl- lande av likvärdighet för redovisningsstandarder som till- lämpas av tredjelansemittenter av värdepapper enligt Eu- ropaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG och 2004/109/EG (1).

c)Den koncernredovisning som avses i led a har granskats av en eller flera lagstadgade revisorer eller revisionsföretag som är behöriga att granska finansiella rapporter enligt den na- tionella lagstiftning under vilken det företag som har upp- rättat den koncernredovisningen lyder.

(1) EUT L 340, 22.12.2007, s. 66.

279

Punkterna 4 c och d och 5–7 ska tillämpas.

9. Ett företag, inbegripet ett företag av allmänt intresse, be- höver inte omfattas av en koncernredovisning om minst ett av följande villkor är uppfyllda:

a)I ytterst sällsynta fall om den information som behövs för att upprätta en koncernredovisning enligt detta direktiv inte kan erhållas utan oskälig kostnad eller inom rimlig tid.

b)Aktierna eller andelarna i företaget innehas uteslutande i avsikt att säljas vidare.

c)Betydande och varaktiga hinder föreligger som i väsentlig grad

i)begränsar moderföretagets möjligheter att utöva sina rät- tigheter när det gäller företagets ledning eller tillgångar, eller

ii)begränsar möjligheterna till enhetlig ledning av företaget, om detta står i ett sådant förhållande som avses i arti- kel 22.7.

10.Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 6.1 b och 21 samt punkterna 1 och 2 i den här artikeln ska varje moderföretag, inbegripet ett företag av allmänt intresse, undan- tas från skyldigheten i artikel 22 om

a)det endast har dotterföretag som är av ringa betydelse, både var för sig och tillsammans, eller

b)alla dess dotterföretag kan undantas från konsolideringen med stöd av punkt 9.

Artikel 24

Upprättande av koncernredovisningar

1.Kapitlen 2 och 3 ska tillämpas på koncernredovisningar, med beaktande av den anpassning som är nödvändig med hän- syn till de särdrag som utmärker en koncernredovisning jämfört med årsbokslut.

2.Tillgångar och skulder i de företag som omfattas av kon- cernredovisningen ska i sin helhet redovisas i den koncernba- lansräkningen.

3.Det bokförda värdet av aktier eller andelar i företag som ska konsolideras ska elimineras genom att avräknas mot den andel av dessa företags egna kapital som aktierna eller andelarna representerar, i enlighet med följande:

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

a)Med undantag för sådana aktier eller andelar i moderföreta- get som ägs av detta eller av något annat företag som om- fattas av konsolideringen, vilka ska behandlas som egna ak- tier eller andelar i enlighet med kapitel 3, ska elimineringen utföras på grundval av de bokförda värdena den dag då dessa företag omfattas av en konsolidering för första gången. De differenser som uppkommer vid elimineringen ska i möjli- gaste mån öka eller minska värdet av sådana poster i kon- cernbalansräkningen vilkas verkliga värden överstiger eller understiger posternas bokförda värde.

b)En medlemsstat får tillåta eller kräva att elimineringen på grundval av värden hos identifierbara poster på aktiv- och passivsidan ska hänföra sig till värdena vid tidpunkten för förvärvet av aktierna eller andelarna eller, då det handlar om successiva förvärv, den tidpunkt då företaget blev dotterfö- retag.

c)Den eventuella differens som återstår efter tillämpningen av led a eller som följer av tillämpningen av led b ska redovisas som goodwill i den koncernbalansräkningen.

d)De metoder som används för att beräkna värdet på goodwill samt väsentliga värdeförändringar i förhållande till det före- gående räkenskapsåret ska förklaras i noterna till den finan- siella rapporten.

e)Om avräkningen av positiv och negativ goodwill är godkänd av medlemsstaten ska noterna till den finansiella rapporten även innehålla en analys av goodwill.

f)Negativ goodwill får överföras till den koncern resultaträk- ningen när en sådan behandling överensstämmer med de principer som fastställs i kapitel 2.

4. När aktier eller andelar i dotterföretag som omfattas av konsolideringen innehas av andra än dessa företag ska belopp som hänför sig till dessa aktier eller andelar redovisas särskilt i den koncernbalansräkningen som innehav utan bestämmande inflytande.

5.Intäkter och kostnader i de företag som omfattas av kon- solideringen ska i sin helhet redovisas i den koncern resultat- räkningen.

6.Vinst- eller förlustbelopp som hänför sig till sådana aktier eller andelar som avses i punkt 4 ska redovisas särskilt i den koncernresultaträkningen som vinst eller förlust hänförlig till innehav utan bestämmande inflytande.

280

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

7.	I koncernredovisningen ska för de företag	som omfattas
av	denna anges tillgångar, skulder, ekonomisk	ställning och

resultat, som om dessa företag utgjorde ett enda företag. Särskilt följande ska elimineras från koncernredovisningen:

a)Fordringar och skulder mellan företagen.

b)Intäkter och kostnader som hänför sig till transaktioner mel- lan företagen.

c)Vinster och förluster som hänför sig till transaktioner mellan företagen, när dessa ingår i de bokförda tillgångsvärdena.

8. Koncernredovisningen ska upprättas vid samma tidpunkt som moderföretagets årsbokslut.

En medlemsstat får dock tillåta eller kräva att koncernredovis- ningen upprättas någon annan dag, så att balansdagen för de flesta eller de viktigaste av de företag som omfattas av koncern- redovisningen kan beaktas, förutsatt att

a)detta anges i noterna till koncernredovisningen med upplys- ning om skälen,

b)hänsyn tas till eller upplysning lämnas om viktiga händelser avseende tillgångar, skulder, ekonomisk ställning och resultat för ett företag som omfattas av koncernredovisningen, om händelserna har inträffat mellan detta företags balansdag och dagen för den koncern balansräkningen, och

c)om balansdagen för ett företag ligger mer än tre månader före eller efter dagen för den koncernbalansräkningen, ska detta företag tas in i koncernredovisningen på grundval av en delårsrapport med samma balansdag som den koncern- balansräkningen.

9.Om sammansättningen av de företag som ska omfattas av koncernredovisningen har ändrats väsentligt under räkenskaps- året, ska koncernredovisningen lämna sådana upplysningar som gör det möjligt att jämföra de på varandra följande koncernre- dovisningarna på ett meningsfullt sätt. Denna skyldighet får fullgöras genom att en justerad jämförande balansräkning och en justerad jämförande resultaträkning upprättas.

10.Tillgångar och skulder som ingår i koncernredovisningen ska värderas på ett enhetligt sätt och i enlighet med kapitel 2.

11. Ett företag som upprättar en koncernredovisning ska till- lämpa samma värderingsgrunder som tillämpas i årsbokslutet. Medlemsstaterna får dock tillåta eller kräva att andra värderings- grunder i enlighet med kapitel 2 används i koncernredovisning- en. Om detta undantag tillämpas, ska detta anges i noterna till koncernredovisningen med upplysning om skälen.

12. Om tillgångar och skulder som ingår i koncernredovis- ningen har värderats av företag som omfattas av konsolide- ringen med användning av värderingsgrunder som skiljer sig från dem som används för konsolideringen, ska dessa tillgångar och skulder värderas på nytt i enlighet med de värderingsgrun- der som används för konsolideringen. Avsteg från detta krav ska emellertid tillåtas i undantagsfall. Ett sådant avsteg ska anges i noterna till koncernredovisningen med upplysning om skälen för avsteget.

13.Uppskjutna skattebelopp ska redovisas i koncernredovis- ningen förutsatt att de inom en förutsebar framtid sannolikt kommer att leda till en skattskyldighet för något av de företag som omfattas av konsolideringen.

14.Om tillgångar som ingår i en koncernredovisning har varit föremål för en värdejustering uteslutande av skatteskäl, ska värdejusteringen elimineras innan tillgångarna tas in i kon- cernredovisningen.

Artikel 25

Företagsförvärv inom en koncern

1.En medlemsstat får tillåta eller kräva att det bokförda värdet av aktier eller andelar som innehas i ett företag som omfattas av konsolideringen endast elimineras genom avräkning mot motsvarande ägarandel av företagets kapital, förutsatt att det ytterst är samma part som har ett bestämmande inflytande över företagen i företagsförvärvet både före och efter företags- förvärvet, och att detta bestämmande inflytande inte är av till- fällig natur.

2.Den differens som uppkommer vid tillämpningen av punkt 1 ska läggas till eller dras ifrån reserverna i koncernre-

dovisningen.

3. Tillämpningen av den i punkt 1 angivna metoden, de därav följande ändringarna i reserverna samt namn och säte för de berörda företagen ska anges i noterna till koncernredovis- ningen.

Artikel 26

Redovisning enligt klyvningsmetoden

1. Om ett företag som omfattas av en koncernredovisning tillsammans med ett eller flera företag som inte omfattas av denna redovisning leder ett annat företag, får medlemsstaterna tillåta eller kräva att en så stor del av det sistnämnda företaget omfattas av koncernredovisningen som motsvarar den andel av detta företags kapital som det förstnämnda företaget äger.

281

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

2.Artiklarna 23.9, 23.10 och 24 ska i tillämpliga delar till- Om en sådan omvärdering inte har genomförts ska detta anges i

lämpas på en sådan redovisning som avses i punkt 1 i denna artikel.

noterna till koncernredovisningen. En medlemsstat får kräva att en omvärdering ska äga rum.

Artikel 27

Redovisning enligt kapitalandelsmetoden för intresseföretag

1.Om ett företag som omfattas av en koncernredovisning har ett intresseföretag ska det intresseföretaget redovisas i den koncern balansräkningen under en särskild post med lämplig beteckning.

2.När denna artikel tillämpas för första gången på ett intres- seföretag ska detta företag redovisas i den koncernbalansräk- ningen, antingen

a)till sitt bokförda värde, beräknat enligt värderingsreglerna i kapitlen 2 och 3; skillnaden mellan detta värde och det belopp som motsvarar den andel av det egna kapital som ägarintresset i det intresseföretaget representerar ska anges särskilt i den koncernbalansräkningen eller i noterna till kon- cernredovisningen; skillnaden ska beräknas med hänsyn till förhållandena vid den tidpunkt då metoden tillämpas första gången; eller

b)till ett belopp som motsvarar den andel av intresseföretagets egna kapital som ägarintresset i det intresseföretaget repre- senterar; skillnaden mellan detta belopp och det bokförda värdet beräknat enligt värderingsreglerna i kapitlen 2 och 3 ska anges särskilt i den koncernbalansräkningen eller i no- terna till koncernredovisningen; skillnaden ska beräknas med hänsyn till förhållandena vid den tidpunkt då metoden till- lämpas första gången.

En medlemsstat får föreskriva att antingen led a eller led b ska tillämpas. I sådana fall ska det i den koncernbalansräkningen eller i noterna till koncernredovisningen anges vilket av alterna- tiven som har tillämpats.

Dessutom får en medlemsstat tillåta eller kräva att skillnaden vid tillämpningen av a eller b beräknas med hänsyn till förhållan- dena vid den tidpunkt då aktierna eller andelarna förvärvades eller, om de förvärvats i två eller flera steg, den tidpunkt då företaget blev ett intresseföretag.

3. Om ett intresseföretags tillgångar eller skulder har vär- derats enligt andra metoder än de som används vid konsolide- ring i enlighet med artikel 24.11, får tillgångarna eller skulderna vid beräkningen av den skillnad som avses i punkt 2 a och b omvärderas enligt de metoder som används vid konsolideringen.

4. Det bokförda värde som avses i punkt 2 a eller det belopp enligt punkt 2 b som motsvarar andelen av intresseföretagets egna kapital ska ökas eller minskas med beloppet för alla änd- ringar som har skett under räkenskapsåret i den andel av intres- seföretagets egna kapital som det ägarintresset representerar. En minskning ska äga rum som motsvarar beloppet av utdelningar som hänför sig till det ägarintresset.

5. Om en positiv skillnad enligt punkt 2 a eller b inte kan hänföras till något visst slag av tillgångar eller skulder ska skill- naden behandlas i enlighet med de regler som gäller för posten ”goodwill” som anges i artiklarna 12.6 d, 12.11 första stycket, 24.3 c samt bilagorna III och IV.

6.	Den del av resultatet i ett	intresseföretag som hänför sig
till	ägarintressen i sådana intresseföretag ska redovisas i den
koncernresultaträkningen under		en särskild post med lämplig
beteckning.

7.Eliminering enligt artikel 24.7 ska äga rum i den mån de uppgifter som krävs föreligger eller är tillgängliga.

8.Om ett intresseföretag upprättar en koncernredovisning ska punkterna 1-7 tillämpas på det egna kapitalet i en sådan koncernredovisning.

9.Denna artikel behöver inte tillämpas om ägarintresset i intresseföretagets kapital är oväsentligt.

Artikel 28

Noterna till koncernredovisningen

1. Noterna till koncernredovisningen ska innehålla de upp- gifter som krävs enligt artiklarna 16, 17 och 18, utöver övriga uppgifter som krävs enligt andra bestämmelser i detta direktiv på ett sätt som underlättar bedömningen av den ekonomiska ställningen i de företag som omfattas av konsolideringen som helhet, med beaktande av den anpassning som är nödvändig med hänsyn till de särdrag som utmärker en koncernredovis- ning jämfört med årsbokslut, bland annat följande:

a)I upplysningarna om transaktioner mellan närstående parter ska vid konsolideringen eliminerade transaktioner mellan närstående parter som omfattas av koncernredovisningen inte ingå.

282

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

b)I upplysningarna om det genomsnittliga antalet anställda under räkenskapsåret ska särskild uppgift lämnas om det genomsnittliga antalet anställda i företag som till viss del ska omfattas av koncernredovisningen.

c)I upplysningarna om storleken på de ersättningar, förskott och krediter som har beviljats ledamöterna i förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan ska endast belopp som har be- viljats av moderföretaget och dess dotterföretag till ledamö- terna i moderföretagets förvaltnings-, lednings- och tillsyns- organ redovisas.

2.Noterna till koncernredovisningen ska utöver de uppgifter som krävs enligt punkt 1 innehålla följande upplysningar:

a)När det gäller företag som omfattas av koncernredovisning- en:

i)Namn och säte för dessa företag.

ii)Andelar av kapitalet i dessa företag, utom moderföreta- get, som innehas av företag som omfattas av denna kon- solidering eller av personer som handlar i eget namn men för dessa företags räkning.

iii)Uppgift om vilket av villkoren i artikel 22.1, 22.2 och 22.7 efter tillämpning av artikel 22.3, 22.4 och 22.5 som konsolideringen bygger på. Den uppgiften behöver dock inte lämnas om koncernredovisningen upprättas på grundval av artikel 22.1 a och om kapitalandelen är lika stor som rösträttsandelen.

Samma upplysningar ska lämnas om företag som har un- dantagits från konsolideringen på grundval av att de är ovä- sentliga enligt artiklarna 6.1 j och 23.10, och en förklaring ska lämnas till varför ett utelämnande av företagen har skett enligt artikel 23.9.

b)Namn och säte för företag som enligt artikel 27.1 utgör intresseföretag och som omfattas av konsolideringen, med uppgift om den andel i intresseföretagens kapital som inne- has av företag som omfattas av konsolideringen, eller av personer som handlar i eget namn men för de sistnämnda företagens räkning.

c)Namn och säte för de företag som enligt artikel 26 har konsoliderats enligt klyvningsmetoden, grunden för den ge- mensamma ledningen av dessa företag samt den andel i dessa företags kapital som innehas av företag som omfattas

av konsolideringen eller av personer som handlar i eget namn men för de sistnämnda företagens räkning.

d)När det gäller vart och ett av de företag, utom de som avses i leden a, b och c, i vilka företag som omfattas av konsolide- ringen, antingen själva eller genom personer som handlar i eget namn men för dessa företags räkning, har ett ägarintres- se:

i) Namn och säte för dessa företag.

ii)Uppgift om kapitalandelens storlek.

iii)Företagets egna kapital och resultat för det senaste räken- skapsår för vilket årsbokslut har fastställts.

Uppgifterna om eget kapital och resultat får även utelämnas, om det berörda företaget inte offentliggör sin balansräkning.

3. Medlemsstaterna får tillåta att de uppgifter som krävs en- ligt punkt 2 a–d ges formen av en översikt som givits in enligt artikel 3.3 i direktiv 2009/101/EG. Upplysning om ingivandet av en sådan översikt ska lämnas i noterna till koncernredovis- ningen. Medlemsstaterna får också tillåta att uppgifter utelämnas om de har sådan karaktär att ett offentliggörande skulle kunna vålla allvarlig skada för något av de företag som de avser. Med- lemsstaterna kan kräva att ett utelämnande får ske endast om det i förväg har godkänts av en domstol eller en administrativ myndighet. Upplysning om varje utelämnande ska lämnas i noterna till koncernredovisningen.

Artikel 29

Förvaltningsberättelsen för koncernen

1.Förvaltningsberättelsen för koncernen ska, utöver eventu- ella andra uppgifter som krävs enligt andra bestämmelser i detta direktiv, åtminstone innehålla de upplysningar som krävs enligt artiklarna 19 och 20, med beaktande av den anpassning som är nödvändig med hänsyn till de särdrag som utmärker en förvalt- ningsberättelse för koncern i förhållande till en förvaltnings- berättelse, på ett sätt som underlättar bedömningen av ställ- ningen i de företag som omfattas konsolideringen i sin helhet.

2.Följande anpassningar av de uppgifter som krävs enligt artiklarna 19 och 20 ska tillämpas:

a)I rapporteringen av uppgifter om egna aktier som har för- värvats ska förvaltningsberättelsen för koncernen ange antal och nominellt värde eller, i avsaknad av sådant värde, det bokförda parivärdet för alla aktier och andelar i moderföre- taget som innehas av detta moderföretag, av dotterföretag till

283

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

detta moderföretag eller av en person som handlar i eget namn men för något av dessa företags räkning. En medlems- stat får tillåta eller kräva att dessa uppgifter lämnas i noterna till koncernredovisningen.

b)I rapporteringen om system för internkontroll och riskhan- tering ska företagsstyrningsrapporten hänvisa till huvuddra- gen i systemen för internkontroll och riskhantering för de företag som omfattas av konsolideringen som helhet.

3. Om en förvaltningsberättelse för koncern krävs utöver en förvaltningsberättelse, får de två rapporterna läggas fram som en enda rapport.

KAPITEL 7

OFFENTLIGGÖRANDE

Artikel 30

Allmänna krav på offentliggörande

1. Medlemsstaterna ska se till att företag inom en rimlig tidsperiod, som inte får överstiga 12 månader efter balansdagen, offentliggör det vederbörligen godkända årsbokslutet och för- valtningsberättelsen, tillsammans med det revisionsuttalande som lämnats av den lagstadgade revisor eller revisionsföretag som avses i artikel 34 i det här direktivet, enligt lagstiftningen i varje medlemsstat i enlighet med kapitel 2 i direktiv 2009/101/EG.

Medlemsstaterna får dock undanta företag från skyldigheten att offentliggöra förvaltningsberättelsen om en kopia av hela eller någon del av varje sådan förvaltningsberättelse enkelt kan erhål- las på begäran till en kostnad som inte överstiger självkost- naden.

2.Medlemsstaterna får undanta ett företag som avses i bilaga II på vilket de samordningsåtgärder som föreskrivs i detta di-

rektiv är tillämpliga på grundval av artikel 1.1. b från skyldig- heten att offentliggöra sina finansiella rapporter i enlighet med artikel 3 i direktiv 2009/101/EG, förutsatt att dessa finansiella rapporter är tillgängliga för allmänheten på företagets huvud- kontor, i följande fall:

a)Alla obegränsat ansvariga delägare i det berörda företaget är företag som avses i bilaga I, vilka lyder under lagstiftningen i någon annan medlemsstat än den under vars lagstiftning det berörda företaget lyder, och inget av dessa företag offentlig- gör heller det berörda företagets finansiella rapporter tillsam- mans med sina egna.

b)Alla obegränsat ansvariga delägare i det berörda företaget är företag som inte lyder under någon medlemsstats lagstiftning

men har en rättslig form som är jämförbar med formen för de företag som avses i direktiv 2009/101/EG.

Kopior av de finansiella rapporterna ska kunna erhållas på be- gäran. Kostnaden för en sådan kopia får inte överstiga självkost- naden.

3. Punkt 1 ska tillämpas på koncernredovisningar och för- valtningsberättelser för koncern.

Om det företag som upprättar koncernredovisningen har bildats som någon av de företagsformer som anges i bilaga II och enligt sin medlemsstats nationella lagstiftning inte behöver offentlig- göra de handlingar som avses i punkt 1 på samma sätt som föreskrivs i artikel 3 i direktiv 2009/101/EG, ska det åtminstone göra dessa handlingar tillgängliga för allmänheten på sitt huvud- kontor och en kopia ska tillhandahållas på begäran för vilken kostnaden inte får överstiga självkostnaden.

Artikel 31

Förenklingar för små och medelstora företag

1.Medlemsstaterna får undanta små företag från skyldighe- ten att offentliggöra resultaträkning och förvaltningsberättelse.

2.Medlemsstaterna får tillåta medelstora företag att offentlig-

göra

a) balansräkningar i förkortad form som endast visar de poster i bilagorna III och IV som föregås av bokstäver och romerska siffror, med särredovisning antingen i balansräkningen eller i noter till de finansiella rapporterna av

i) posterna C I 3, C II 1, 2, 3 och 4, C III 1, 2, 3 och 4, D II 2, 3 och 6 samt D III 1 och 2 på aktivsidan och C 1, 2, 6, 7 och 9 på passivsidan i bilaga III,

ii) posterna C I 3, C II 1, 2, 3 och 4, C III 1, 2, 3 och 4, D II 2, 3 och 6, D III 1 och 2, F 1, 2, 6, 7 och 9 samt I 1, 2, 6, 7 och 9 i bilaga IV,

iii)de upplysningar som krävs såsom anges inom parente- serna vid posten D II på aktivsidan och posten C på passivsidan i bilaga III, dock totalt för alla berörda poster

och särskilt för posterna D II 2 och 3 på aktivsidan och C 1, 2, 6, 7 och 9 på passivsidan,

iv)de upplysningar som krävs såsom anges inom parentes vid posten D II i bilaga IV, dock totalt för alla de berörda posterna och särskilt för posterna D II 2 och 3,

284

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

b)noter i förkortad form till de finansiella rapporterna utan de uppgifter som krävs enligt artikel 17.1 f och j.

Denna punkt ska inte påverka tillämpningen av artikel 30.1 till den del det i den artikeln hänvisas till resultaträkningen, förvalt- ningsberättelsen och revisionsuttalandet av lagstadgad revisor eller ett revisionsföretag.

Artikel 32

Andra krav på offentliggörande

1.Om årsbokslut och förvaltningsberättelse offentliggörs i sin helhet ska de återges i den form och text på grundval av vilka den lagstadgade revisorn eller revisionsföretaget har ut- arbetat sitt revisionsuttalande. De ska åtföljas av den fullständiga revisionsberättelsen.

2.Om årsbokslut inte offentliggörs i sin helhet ska det i den förkortade versionen av årsbokslutet, som inte ska åtföljas av revisionsberättelsen,

a)anges att den offentliggjorda versionen är förkortad,

b)göras en hänvisning till det register till vilket bokslutet har lämnats in i enlighet med artikel 3 i direktiv 2009/101/EG eller, om den finansiella rapporten ännu inte har lämnats in ska detta anges,

c)anges om ett revisionsuttalande utan reservation, med reser- vation eller med avvikande mening avgetts av den lagstad- gade revisorn eller revisionsföretaget, eller om den lagstad- gade revisorn eller revisionsföretaget inte har kunnat avge något revisionsuttalande,

d)anges om den lagstadgade revisorn eller revisionsföretaget i revisionsberättelsen särskilt fäst uppmärksamhet på något visst förhållande utan att det föranlett att revisionsuttalandet lämnats med reservation.

Artikel 33

Skyldighet och ansvar för att upprätta och offentliggöra finansiella rapporter och förvaltningsberättelser

1. Medlemsstaterna ska se till att ledamöterna av ett företags förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan inom ramen för den behörighet som tillkommer dem enligt nationell lagstiftning kollektivt ansvarar för att säkerställa att

a)årsbokslutet, förvaltningsberättelsen och, om den lämnas se- parat, företagsstyrningsrapporten, och

b)koncernredovisningen, förvaltningsberättelsen för koncernen och, om den lämnas separat, företagsstyrningsrapporten för koncernen

upprättas och offentliggörs i enlighet med kraven i detta direktiv och, i tillämpliga fall, med de internationella redovisningsstan- darder som antagits i enlighet med förordning (EG) nr 1606/2002.

2. Medlemsstaterna ska se till att deras lagar och andra för- fattningar om ansvar, åtminstone gentemot företaget, tillämpas på ledamöterna av företagens förvaltnings-, lednings- och till- synsorgan, om de skyldigheter som avses i punkt 1 åsidosätts.

KAPITEL 8

REVISION

Artikel 34

Allmänt krav

1. Medlemsstaterna ska se till att de finansiella rapporterna för företag av allmänt intresse samt medelstora och stora före- tag är granskade av en eller flera lagstadgade revisorer eller revisionsföretag som godkänts av medlemsstaterna för att utföra lagstadgad revision enligt direktiv 2006/43/EG.

De lagstadgade revisorerna eller revisionsföretagen ska även

a) uttala sig om

i)huruvida förvaltningsberättelsen är konsistent med de fi- nansiella rapporterna för samma räkenskapsår,

ii)huruvida förvaltningsberättelsen har upprättats enligt gäl- lande rättsliga krav,

b)ange huruvida han, hon eller det, mot bakgrund av den kännedom om och förståelse för företaget och dess omgiv- ning som denne fått i samband med revisionen, har kunnat identifiera väsentliga felaktigheter i förvaltningsberättelsen,

samt ska indikera vilken typ av felaktighet det rör sig om.

2. Punkt 1 första stycket ska i tillämpliga delar även till- lämpas med avseende på koncernredovisningar. Punkt 1 andra stycket ska i tillämpliga delar även tillämpas med avseende på koncernredovisningar och förvaltningsberättelser för koncern.

285

Artikel 35

Ändring av direktiv 2006/43/EG med avseende på revisionsberättelsen

Artikel 28 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG ska ersättas med följande:

”Artikel 28

Revisionsberättelse

1.Revisionsberättelsen ska innehålla

a)en inledning som minst ska innehålla identifikationsupp- gifter för de finansiella rapporter som omfattas av den

lagstadgade revisionen, tillsammans med den föreställ- ningsram för den finansiella rapporteringen som följts när de har utarbetats,

b) en beskrivning av den lagstadgade revisionens omfattning, i vilken det minst ska anges vilka revisionsstandarder som har tillämpats vid den lagstadgade revisionen,

c)ett revisionsuttalande, som ska lämnas utan reservation, med reservation eller med avvikande mening, i vilket klart ska anges den lagstadgade revisorns uppfattning om

i)huruvida årsbokslutet ger en rättvisande bild i enlighet med den relevanta föreställningsramen för den finansi- ella rapporteringen som följts, och

ii)när det är tillämpligt, huruvida årsbokslutet uppfyller de lagstadgade kraven.

Om den lagstadgade revisorn inte kan lämna ett revisions- utlåtande ska revisionsberättelsen innehålla ett uttalande om att revisorn avstår från att yttra sig,

d)en hänvisning till varje förhållande som den lagstadgade revisorn fäst särskild uppmärksamhet på utan att det för- anlett att revisionsuttalandet lämnats med reservation, och

e)det revisionsuttalande och den upplysning som avses i artikel 34.1 andra stycket i direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rap- porter i vissa typer av företag, om ändring av Europapar-

lamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upp- hävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (*).

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

2. Revisionsberättelsen ska dateras och undertecknas av den lagstadgade revisorn. Om ett revisionsföretag utför den lagstadgade revisionen, ska revisionsberättelsen undertecknas åtminstone av den eller de lagstadgade revisorer som utför den lagstadgade revisionen för revisionsföretagets räkning. Medlemsstaterna får under exceptionella omständigheter fö- reskriva att detta undertecknande inte behöver offentliggöras om någons personliga säkerhet därigenom kan hotas på ett överhängande och betydande sätt. Den eller de medverkande personernas namn ska under alla omständigheter vara kända av de berörda behöriga myndigheterna.

3. Revisionsberättelsen om koncernredovisningen ska upp- fylla kraven i punkterna 1 och 2. I utlåtandet om huruvida förvaltningsberättelsen är konsistent med de finansiella rap- porterna enligt punkt 1 e ska den lagstadgade revisorn eller revisionsföretaget beakta koncernredovisningen och förvalt- ningsberättelsen för koncernen. Om årsbokslutet för moder- företaget bifogas till koncernredovisningen får de revisions- berättelser som krävs enligt denna artikel kombineras.

(*) EUT L 182, 29.6.2013, s. 19.”

KAPITEL 9

BESTÄMMELSER OM UNDANTAG OCH BEGRÄNSNINGAR

FÖR UNDANTAG

Artikel 36

Undantag för mikroföretag

1. Medlemsstaterna får undanta mikroföretag från någon el- ler samtliga av följande skyldigheter:

a)Skyldigheten att redovisa ”förutbetalda kostnader och upp- lupna intäkter” och ”upplupna kostnader och förutbetalda intäkter”. Om en medlemsstat använder det alternativet får den tillåta dessa företag att avvika från artikel 6.1 d i när det gäller kravet att ta hänsyn till ”förutbetalda kostnader och upplupna intäkter” och ”upplupna kostnader och förutbe- talda intäkter”, men endast för andra kostnader enligt punkt 2 b vi i den här artikeln, under förutsättning att detta anges i

noterna	till den finansiella rapporten eller i enlighet med led
b i den	här punkten under balansräkningen.

b) Skyldigheten att upprätta noter till den finansiella rapporten i enlighet med artikel 16, förutsatt att de uppgifter som krävs i artikel 16.1 d och e i detta direktiv samt i artikel 24.2 i direktiv 2012/30/EU anges under balansräkningen.

286

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

c)Skyldigheten att upprätta en förvaltningsberättelse i enlighet med kapitel 5, under förutsättning att de uppgifter som krävs i artikel 24.2 i direktiv 2012/30/EU anges i noterna till den finansiella rapporten eller, i enlighet med led b i den här punkten, under balansräkningen.

d)Skyldigheten att offentliggöra årsbokslut i enlighet med ka- pitel 7 i detta direktiv under förutsättning att de uppgifter om balansräkningen som finns i detta vederbörligen sänds in i enlighet med nationell lagstiftning till minst en behörig myndighet som utsetts av medlemsstaten i fråga. Om den

behöriga myndigheten inte är det centrala registret, ett han- delsregister eller ett bolagsregister i enlighet med artikel 3.1 i direktiv 2009/101/EG, ska den behöriga myndigheten lämna de insända uppgifterna till registret.

2. Medlemsstaterna får tillåta mikroföretag att endast upp- rätta följande:

a) En balansräkning i förkortad form med särskild redovisning av åtminstone de poster som föregås av bokstäver i bila- gorna III och IV, i förekommande fall. Där punkt 1 a i den här artikeln är tillämplig ska post E under ”Tillgångar” och D under ”Skulder och eget kapital” i bilaga III eller posterna E och K i bilaga IV undantas från balansräkningen.

b)En resultaträkning i förkortad form med särskild redovisning av åtminstone följande poster, i förekommande fall:

i)Nettoomsättning.

ii)Övriga intäkter.

iii)Kostnader för råvaror och förnödenheter.

iv)Personalkostnader.

v)Värdejusteringar.

vi)Övriga kostnader.

vii)Skatter.

viii)Vinst eller förlust.

3.Medlemsstaterna ska inte tillåta eller kräva att artikel 8

tillämpas på mikroföretag som utnyttjar något av undantagen i punkterna 1 och 2 i den här artikeln.

4.För mikroföretag ska årsbokslut som upprättas i enlighet med punkterna 1, 2 och 3 i den här artikeln anses ge en sådan rättvisande bild som krävs enligt artikel 4.3 och följaktligen ska artikel 4.4 inte vara tillämplig på sådana bokslut.

5.Där punkt 1 a i den här artikeln är tillämplig ska den balansomslutning som avses i artikel 3.1 a motsvaras av till- gångarna i posterna A–D under ”Tillgångar” i bilaga III eller

posterna A–D i bilagorna IV.

6.Utan att det påverkar tillämpningen av den här artikeln ska medlemsstaterna säkerställa att mikroföretag i övrigt betrak- tas som små företag.

7.Medlemsstaterna får inte göra de undantag som anges i punkterna 1, 2 och 3 tillgängliga för investeringsföretag eller finansiella holdingföretag.

8.Medlemsstater som den 19 juli 2013 har satt i kraft lagar och andra författningar i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/6/EU av den 14 mars 2012 om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG om årsbokslut i vissa typer av bolag vad gäller mikroenheter (1) får undantas från kraven i artikel 3.9

med avseende på omräkning till nationell valuta av tröskelvär- dena i artikel 3.1 vid tillämpning av artikel 53.1 första meningen.

9. Senast den 20 juli 2018 ska kommissionen till Europa- parlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén översända en rapport om situationen för mikrofö- retag, särskilt med beaktande av situationen på nationell nivå vad gäller antalet företag som omfattas av storlekskriterierna och minskningen av administrativa bördor till följd av undan- taget från kravet på offentliggörande.

Artikel 37

Undantag för dotterföretag

Trots bestämmelserna i direktiven 2009/101/EG och 2012/30/EU behöver medlemsstaten inte tillämpa bestämmel- serna i detta direktiv om innehåll i samt revision och offentlig- görande av årsbokslut och förvaltningsberättelse på företag som lyder under medlemsstatens nationella lagstiftning och som är ett dotterföretag, om följande villkor är uppfyllda:

1. Moderföretaget omfattas av lagstiftningen i en medlemsstat.

(1) EUT L 81, 21.3.2012, s 3.

287

2.Alla aktieägare eller delägare i dotterföretaget har förklarat att de går med på detta undantag för varje räkenskapsår under vilket undantaget tillämpas.

3.Moderföretaget har förklarat att det ansvarar för de förplik- telser som dotterföretaget har åtagit sig.

4.De i punkterna 2 och 3 i denna artikel angivna förklaring- arna offentliggörs av dotterföretaget enligt medlemsstatens lagstiftning i överensstämmelse med kapitel 2 i direktiv 2009/101/EG.

5.Dotterföretaget omfattas av den koncernredovisning som moderföretaget upprättar i enlighet med detta direktiv.

6.Undantaget anges i noterna till den koncernredovisning som moderföretaget upprättar.

7.Den i punkt 5 i denna artikel angivna koncernredovisningen, förvaltningsberättelsen för koncern och revisionsberättelsen offentliggörs för dotterföretaget i enlighet med medlemssta- tens lagstiftning i överensstämmelse med kapitel 2 i direktiv 2009/101/EG.

Artikel 38

Företag som är obegränsat ansvariga delägare i andra företag

1. Medlemsstaterna får kräva att ett sådant företag som avses i artikel 1.1 a och som lyder under medlemsstatens lagstiftning samt är obegränsat ansvarig delägare i ett företag som avses i artikel 1.1 b (nedan kallat det berörda företaget), ska upprätta, låta granska och offentliggöra de finansiella rapporterna för det be- rörda företaget tillsammans med sina egna finansiella rapporter i enlighet med detta direktiv, varvid kraven i detta direktiv inte ska tillämpas på det berörda företaget.

2. En medlemsstat behöver inte tillämpa kraven i detta di- rektiv på det berörda företaget, om

a)de finansiella rapporterna för det berörda företaget upprättas, granskas och offentliggörs i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv av ett företag som

i)är obegränsat ansvarig delägare i det berörda företaget, och

ii) lyder under någon annan medlemsstats lagstiftning,

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

b)det berörda företaget omfattas av en koncernredovisning som upprättas, granskas och offentliggörs enligt detta direk- tiv av

i)en obegränsat ansvarig delägare, eller

ii)om det berörda företaget omfattas av en koncernredovis- ning för en större koncern företag, vilken upprättas, granskas och offentliggörs enligt detta direktiv av ett mo- derföretag som lyder under en medlemsstats lagstiftning. Upplysning om undantaget ska lämnas i noterna till kon- cernredovisningen.

3.I de fall som avses i punkt 2 ska det berörda företaget på begäran uppge namnet på det företag som offentliggör de fi- nansiella rapporterna.

Artikel 39

Undantag i fråga om resultaträkningen för moderföretag som upprättar koncernredovisning

En medlemsstat behöver inte tillämpa bestämmelserna i detta direktiv om revision och offentliggörande av resultaträkningen på företag som lyder under dess nationella lagstiftning och som är moderföretag, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:

1.Moderföretaget upprättar koncernredovisning i enlighet med detta direktiv och ingår i den koncernredovisningen.

2.Undantaget anges i noterna till moderföretagets årsbokslut.

3.Undantaget anges i noterna till den koncernredovisning som moderföretaget upprättar.

4.Det enligt detta direktiv beräknade årsresultatet för moder- företaget anges i dess balansräkning.

Artikel 40

Begränsning av undantag för företag av allmänt intresse

Om inget annat uttryckligen föreskrivs i detta direktiv får med- lemsstaterna inte göra de förenklingar och undantag som anges i detta direktiv tillgängliga för företag av allmänt intresse. Ett företag av allmänt intresse ska behandlas som ett stort företag oavsett dess nettoomsättning, balansomslutning eller genom- snittligt antal anställda under räkenskapsåret.

288

KAPITEL 10

RAPPORT OM BETALNINGAR TILL OFFENTLIGA MYNDIGHE

TER

Artikel 41

Definitioner rörande rapportering om betalningar till offentliga myndigheter

I detta kapitel gäller följande definitioner:

1.företag med verksamhet i utvinningsindustrin: ett företag med verksamhet som inbegriper utforskning, prospektering, upp- täckt, utveckling och utvinning av mineraler, olja, naturgas- fyndigheter eller andra ämnen, inom ramen för de ekono-

miska verksamheter som är förtecknade i bilaga I avsnitt B

– huvudgrupperna 05–08 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 (1).

2.företag med verksamhet inom avverkning av primärskog: ett fö- retag med verksamhet i primärskogar enligt vad som avses i bilaga I avsnitt A – huvudgrupp 02, grupp 02.2 i förord- ning (EG) nr 1893/2006.

3.offentlig myndighet: en nationell, regional eller lokal myndig- het i en medlemsstat eller ett tredje land. Häri inbegrips en avdelning, en byrå eller ett företag som kontrolleras av den myndigheten enligt vad som föreskrivs i artikel 22.1–6 i detta direktiv.

4.projekt: de operativa verksamheter som styrs av ett enda kontrakt, en enda licens, ett enda arrende, en enda konces- sion eller ett enda liknande lagenligt avtal och som ligger till grund för betalningsansvar gentemot en offentlig myndig- het. Om flera sådana kontrakt i väsentlig grad är samman- kopplade ska dessa dock anses utgöra ett projekt.

5.betalning: ett utbetalt belopp, vare sig det är i pengar eller in natura, för de verksamheter som beskrivs i punkterna 1 och 2, av följande typer:

a)Produktionsrättigheter.

b)Skatter som tas ut på inkomster, produktion eller vinst från företag, med undantag för skatter som tas ut på konsumtion, t.ex. mervärdesskatter, skatt på fysiska per- soners inkomster eller omsättningsskatter.

c)Royalty.

d)Utdelningar.

(1) EUT L 393, 30.12.2006, s. 1.

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

e)Kontrakts-, upptäckts- och produktionsbonusar.

f)Licensavgifter, hyresavgifter, inträdesavgifter och andra ersättningar för licenser och/eller koncessioner.

g)Betalningar för infrastrukturförbättringar.

Artikel 42

Företag som är skyldiga att rapportera om betalningar till offentliga myndigheter

1. Medlemsstaterna ska kräva att stora företag och alla före- tag av allmänt intresse som är verksamma inom utvinnings- industrin eller avverkning av primärskog upprättar och offent- liggör en årlig rapport om betalningar som gjorts till offentliga myndigheter.

2. Denna skyldighet ska inte gälla företag som lyder under en medlemsstats lagstiftning som är ett dotterföretag eller mo- derföretag där följande båda villkor är uppfyllda:

a)Moderföretaget omfattas av lagstiftningen i en medlemsstat.

b)Betalningarna till offentliga myndigheter från ett sådant fö- retag omfattas av den konsoliderade rapport om betalningar till offentliga myndigheter som moderföretaget upprättat i enlighet med artikel 44.

Artikel 43

Innehållet i rapporten

1.I rapporten behöver man inte ta hänsyn till en betalning, vare sig det gäller en enskild betalning eller ett flertal till va- randra hörande betalningar, om beloppet för betalningen under- stiger 100 000 EUR under ett räkenskapsår.

2.I rapporten ska följande uppgifter för motsvarande räken- skapsår redovisas med avseende på verksamheter som beskrivs i artikel 41.1 och 41.2.

a)De totala belopp som har utbetalats till varje offentlig myn- dighet.

b)Det totala belopp per typ av betalning som anges i arti- kel 41.5 a–g som har utbetalats till varje offentlig myndighet.

c)Om sådana betalningar har hänförts till ett specifikt projekt,

det	totala	belopp per typ av betalning som anges i arti-
kel	41.5	a–g som har utbetalats för	varje sådant projekt
samt det totala utbetalade beloppet för			varje sådant projekt.

289

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

Betalningar från ett företag för skyldigheter som åläggs företag på enhetsnivå får redovisas per enhet i stället för per projekt.

3. I de fall betalningar in natura görs till en offentlig myn- dighet ska de rapporteras i värde och, i förekommande fall, i volym. Kompletterande noter ska lämnas som förklarar hur deras värde har beräknats.

4.Redovisningen av de betalningar som avses i denna artikel ska återspegla den berörda betalningens eller verksamhetens innebörd snarare än dess form. Betalningar och verksamheter får inte på ett konstlat sätt delas upp eller slås ihop i syfte att undgå tillämpningen av detta direktiv.

5.För medlemsstater som inte har infört euron ska det trös- kelvärde i euro som fastställs i punkt 1 räknas om till nationell valuta genom

a)tillämpning av den växelkurs som offentliggjordes i Europe- iska unionens officiella tidning dagen för ikraftträdandet av varje direktiv där detta tröskelvärde fastställs och

b)avrundning till närmaste hundratal.

Artikel 44

Konsoliderad rapport om betalningar till offentliga myndigheter

1. En medlemsstat ska kräva att stora företag och företag av allmänt intresse som är verksamma i utvinningsindustrin eller inom avverkning av primärskog och som faller under dess na- tionella lagstiftning upprättar en konsoliderad rapport om betal- ningar till offentliga myndigheter i enlighet med artiklarna 42 och 43 om det moderföretaget är skyldigt att upprätta en kon- cernredovisning enligt vad som föreskrivs i artikel 22.1–22.6.

Ett moderföretag ska betraktas som verksamt i utvinningsindu- strin eller inom avverkning av primärskog om något eller några av dess dotterföretag är verksamma i utvinningsindustrin eller inom avverkning av primärskog.

Den konsoliderade rapporten ska endast omfatta betalningar som härrör från utvinningsverksamhet och/eller verksamhet som avses avverkning av primärskog.

2. Skyldigheten att upprätta den konsoliderade rapport som avses i punkt 1 ska inte gälla följande:

a)Ett moderföretag i en liten koncern, enligt definitionen i artikel 3.5, utom när ett koncernföretag är ett företag av allmänt intresse.

b)Ett moderföretag i en medelstor koncern, enligt definitionen i artikel 3.6, utom när ett koncernföretag är ett företag av allmänt intresse.

c)Ett moderföretag som lyder under en medlemsstats lagstift- ning och som också är ett dotterföretag, om dess eget mo- derföretag lyder under en medlemssats lagstiftning.

3. Ett företag, inbegripet ett företag av allmänt intresse, be- höver inte omfattas av en konsoliderad rapport om betalningar till offentliga myndigheter om minst ett av följande villkor är uppfyllda:

a)Allvarliga långsiktiga begränsningar försvårar väsentligt mo- derföretagets möjligheter att utöva sina rättigheter när det gäller företagets ledning eller tillgångar.

b)I ytterst sällsynta fall om den information som behövs för att upprätta en konsoliderad rapport om betalningar till offent- liga myndigheter enligt detta direktiv inte kan erhållas utan oskälig kostnad eller inom rimlig tid.

c)Om aktierna eller andelarna i företaget innehas uteslutande i avsikt att säljas vidare.

De ovanstående undantagen ska endast gälla om de även utnytt- jas med avseende på koncernredovisningen.

Artikel 45

Offentliggörande

1.Den rapport som avses i artikel 42 och den konsoliderade rapport som avses i artikel 44 om betalningar till offentliga myndigheter ska offentliggöras enligt vad som fastställs i lags- tiftningen i varje medlemsstat i enlighet med kapitel 2 i direktiv 2009/101/EG.

2.Medlemsstaterna ska se till att medlemmarna av ett före- tags ansvariga organ, inom ramen för de befogenheter som nationell lagstiftning ger dem, har ansvar för att se till att rapporten om betalningar till offentliga myndigheter såvitt de vet och efter bästa förmåga utarbetas och offentliggörs i enlighet

med kraven i detta direktiv.

Artikel 46

Likvärdighetskriterier

1. Sådana företag som avses i artiklarna 42 och 44 och som utarbetar och offentliggör en rapport i enlighet med ett tredje- lands rapporteringskrav som i enlighet med artikel 47 bedöms som likvärdiga med kraven i detta kapitel, är undantagna från kraven i detta kapitel, med undantag för skyldigheten att offent- liggöra rapporten enligt vad som fastställs i lagstiftningen i varje medlemsstat i enlighet med kapitel 2 i direktiv 2009/101/EG.

290

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

2.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade ak- ter enligt artikel 49 med avseende på fastställande av de kriterier som ska tillämpas vid bedömning, i enlighet med punkt 1 i den här artikeln, av huruvida ett tredjelands rapporteringskrav är likvärdiga med kraven i detta kapitel.

3.De kriterier som kommissionen fastställer i enlighet med punkt 2 måste

a) omfatta följande:

i) Målföretag.

ii)Målmottagare av betalningar.

iii)Beaktade betalningar.

iv)Fördelning av beaktade betalningar.

v)Uppdelning av beaktade betalningar.

vi)Mekanismer som utlöser rapportering på konsoliderad nivås.

vii)Rapporteringsmedium.

viii)Rapporteringsfrekvens.

ix)Åtgärder för att motverka skatteundandragande.

b)i övrigt begränsas till kriterier som underlättar en direkt jäm- förelse mellan tredjeländers rapporteringskrav och kraven i detta kapitel.

Artikel 47

Tillämpning av likvärdighetskriterier

Kommissionen ska ges befogenhet att anta genomförandeakter med avseende på fastställande av vilka rapporteringskrav i tred- jeländer som den, efter att ha tillämpat de likvärdighetskriterier som fastställts i enlighet med artikel 46, anser vara likvärdiga med kraven i detta kapitel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 50.2.

Artikel 48

Översyn

Kommissionen ska se över detta kapitels genomförande och effektivitet och rapportera om detta, i synnerhet vad gäller

rapporteringskravens omfång och efterlevnaden av dessa och hur rapporteringen genomförs på projektbas.

Översynen ska ta hänsyn till internationella utvecklingar – sär- skilt i fråga om ökad insyn i betalningar som görs till offentliga myndigheter –, bedöma inverkan av andra internationella ord- ningar och beakta effekterna på konkurrenskraft och en trygg energiförsörjning. Den ska slutföras senast den 21 juli 2018

Rapporten ska läggas fram inför Europaparlamentet och rådet, när så är lämpligt åtföljd av ett lagförslag. I rapporten ska man överväga att utvidga rapporteringskraven till att även omfatta ytterligare näringsgrenar och huruvida rapporten om betalningar till offentliga myndigheter bör granskas. I rapporten ska man också överväga redovisning av ytterligare information om det genomsnittliga antalet anställda, anlitande av underleverantörer och alla eventuella ekonomiska sanktioner som utfärdats per land.

Dessutom ska man i rapporten göra en bedömning av genom- förbarheten i att införa en skyldighet för alla unionsemittenter att dels vid anlitande av mineralleverantörer göra en due dili- gence-granskning för att säkerställa att leveranskedjorna inte har någon koppling till parter i en konflikt, dels följa EITI:s och OECD:s rekommendationer om ansvarsfull förvaltning av leve- ranskedjan.

KAPITEL 11

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 49

Utövande av delegerade befogenheter

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissio- nen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 1.2, 3.13 och 46.2 ska ges till kommissionen på obestämd tid från och med den dag som anges i artikel 54.

3.Den delegering av befogenheter som avses i artiklarna 1.2, 3.13 och 46.2 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som avses i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unio- nens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum.

Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

291

5. En delegerad akt som antas enligt artikel 1.2, 3.13 eller 46.2 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europa- parlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommis- sionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 50

Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kom- mitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förord- ning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förord- ning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 51

Sanktioner

Medlemsstaterna ska fastställa sanktioner vid överträdelser av de nationella bestämmelser som antas i enlighet med detta direktiv och vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de genom- förs. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och av- skräckande.

Artikel 52

Upphävande av direktiven 78/660/EEG och 83/349/EEG

Direktiven 78/660/EEG och 83/349/EEG ska upphöra att gälla.

Hänvisningar till de upphävda direktiven ska tolkas som hänvis- ningar till detta direktiv och ska läsas i enlighet med jämförel- setabellen i bilaga VII.

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

	Artikel 53
	Införlivande
1.	Medlemsstaterna ska senast den 20 juli 2015 sätta i kraft

de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast underrätta kommissionen om detta.

Medlemsstaterna får föreskriva att de i första stycket avsedda bestämmelserna ska tillämpas första gången på finansiella rap- porter för det räkenskapsår som börjar den 1 januari 2016 eller under kalenderåret 2016.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvis- ning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvis- ningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna tex- terna till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 54

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 55

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel 26 juni 2013

På Europaparlaments vägnar	På rådets vägnar
M. SCHULZ Ordförande	A. SHATTER
	Ordförande

292

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

BILAGA I

FÖRETAGSFORMER SOM AVSES I ARTIKEL 1.1 FÖRSTA STYCKET

—Belgien:

la société anonyme/de naamloze vennootschap, la société en commandite par actions/de commanditaire vennootschap op aandelen, la société privée à responsabilité limitée/de besloten vennootschap met beperkte aansprakelijkheid, la société coopérative à responsabilité limitée/de coöperatieve vennootschap met beperkte aansprakelijkheid;

—Bulgarien:

акционерно дружество, дружество с ограничена отговорност, командитно дружество с акции.

—Tjeckien:

společnost s ručením omezeným, akciová společnost.

—Danmark:

aktieselskaber, kommanditaktieselskaber, anpartsselskaber.

—Tyskland:

die Aktiengesellschaft, die Kommanditgesellschaft auf Aktien, die Gesellschaft mit beschränkter Haftung.

—Estland:

aktsiaselts, osaühing.

—Irland:

public companies limited by shares or by guarantee, private companies limited by shares or by guarantee.

—Grekland:

η ανώνυμη εταιρία, η εταιρία περιορισμένης ευθύνης, η ετερόρρυθμη κατάμετοχές εταιρία;

—Spanien:

la sociedad anónima, la sociedad comanditaria por acciones, la sociedad de responsabilidad limitada.

—Frankrike:

la société anonyme, la société en commandite par actions, la société à responsabilité limitée, la société par actions simplifiée.

—Italien:

la società per azioni, la società in accomandita per azioni, la società a responsabilità limitata.

— Cypern:

Δημόσιες εταιρείες περιορισμένης ευθύνης με μετοχές ή μεεγγύηση, ιδιωτικές εταιρείες περιορισμένης ευθύνης με μετοχές ή με εγγύηση.

—Lettland:

akciju sabiedrība, sabiedrība ar ierobežotu atbildību.

—Litauen:

akcinėsbendrovės, uždarosios akcinės bendrovės.

293

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

—Luxemburg:

la société anonyme, la société en commandite par actions, la société à responsabilité limitée.

—Ungern:

részvénytársaság, korlátolt felelősségű társaság.

—Malta:

kumpanija pubblika —public limited liability company, kumpannija privata —private limited liability company,

soċjeta in akkomandita bil-kapital maqsum f'azzjonijiet —partnership en commandite with the capital divided into shares.

—Nederländerna:

de naamloze vennootschap, de besloten vennootschap met beperkte aansprakelijkheid.

—Österrike:

die Aktiengesellschaft, die Gesellschaft mit beschränkter Haftung.

—Polen:

spółka akcyjna, spółka z ograniczoną odpowiedzialnością, spółka komandytowo-akcyjna.

—Portugal:

a sociedade anónima, de responsabilidade limitada, a sociedade em comandita por acões, a sociedade por quotas de responsabilidade limitada.

—Rumänien:

societate pe acțiuni, societate cu răspundere limitată, societate în comandită pe acțiuni.

—Slovenien:

delniška družba, družba z omejeno odgovornostjo, komanditna delniška družba.

—Slovakien:

akciová spoločnosť, spoločnosť s ručením obmedzeným.

—Finland:

yksityinen osakeyhtiö/privat aktiebolag, julkinen osakeyhtiö/publikt aktiebolag.

—Sverige:

aktiebolag.

—Förenade kungariket:

public companies limited by shares or by guarantee, private companies limited by shares or by guarantee.

294

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

BILAGA II

FÖRETAGSFORMER SOM AVSES I ARTIKEL 1.1 B

—Belgien:

la société en nom collectif/de vennootschap onder firma, la société en commandite simple/de gewone commanditaire vennootschap, la société coopérative à responsabilité illimitée/de coöperatieve vennootschap met onbeperkte aanspra- kelijkheid;

—Bulgarien:

събирателно дружество, командитно дружество.

—Tjeckien:

veřejná obchodní společnost, komanditní společnost.

—Danmark:

interessentskaber, kommanditselskaber.

—Tyskland:

die offene Handelsgesellschaft, die Kommanditgesellschaft.

—Estland:

täisühing, usaldusühing.

—Irland:

partnerships, limited partnerships, unlimited companies.

—Grekland:

η ομόρρυθμος εταιρία, η ετερόρρυθμος εταιρία.

—Spanien:

sociedad colectiva, sociedad en comandita simple.

—Frankrike:

la société en nom collectif, la société en commandite simple.

—Italien:

la società in nome collettivo, la società in accomandita semplice.

—Cypern:

Ομόρρυθμες και ετερόρρυθμες εταιρείες (συνεταιρισμοί).

—Lettland:

pilnsabiedrība, komandītsabiedrība;

—Litauen:

tikrosios ūkinės bendrijos, komanditinės ūkinės bendrijos.

—Luxemburg:

la société en nom collectif, la société en commandite simple.

—Ungern:

közkereseti társaság, betéti társaság, közös vállalat, egyesülés, egyéni cég.

295

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

— Malta:

soċjeta f'isem kollettiv jew soċjeta in akkomandita, bil-kapital li mhux maqsum f'azzjonijiet meta s-soċji kollha li għandhom responsabbilita' llimitata huma soċjetajiet in akkomandita bil-kapital maqsum f'azzjonijiet — partnership en nom collectif or partnership en commandite with capital that is not divided into shares, when all the partners with unlimited liability are partnership en commandite with the capital divided into shares.

—Nederländerna:

de vennootschap onder firma, de commanditaire vennootschap.

—Österrike:

die offene Gesellschaft, die Kommanditgesellschaft.

—Polen:

spółka jawna, spółka komandytowa.

—Portugal:

sociedade em nome colectivo, sociedade em comandita simples.

—Rumänien:

societate în nume colectiv, societate în comandită simplă.

—Slovenien:

družba z neomejeno odgovornostjo, komanditna družba.

—Slovakien:

verejná obchodná spoločnosť, komanditná spoločnosť.

—Finland:

avoin yhtiö/ öppet bolag, kommandiittiyhtiö/kommanditbolag.

—Sverige:

handelsbolag, kommanditbolag.

—Förenade kungariket:

partnerships, limited partnerships, unlimited companies.

296

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

BILAGA III

BALANSRÄKNINGENS HORISONTELLA UPPSTÄLLNINGSFORM ENLIGT ARTIKEL 10

Tillgångar

A.Tecknat ej inbetalt kapital varav infordrat

(om inte nationell lagstiftning föreskriver att det kapital som har infordrats ska redovisas under ”Eget kapital”. I så fall ska den del av kapitalet som har infordrats men ännu inte inbetalats redovisas som en tillgång antingen under A eller under D II 5).

B.Bolagsbildningskostnader

I enlighet med nationell lagstiftning och om nationell lagstiftning medger att de redovisas som tillgångar. Nationell lagstiftning får också föreskriva att bolagsbildningskostnader ska redovisas som första post under ”Immateriella anläggningstillgångar”.

C.Anläggningstillgångar

I. Immateriella anläggningstillgångar

1.	Utvecklingskostnader om nationell lagstiftning medger att de redovisas som tillgångar.
2.	Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter och tillgångar om de har
	a)	förvärvats mot vederlag och inte ska redovisas under C I 3, eller är
	b)	utvecklade av företaget självt, om nationell lagstiftning medger att de redovisas som tillgångar.

3.Goodwill om den har förvärvats mot vederlag.

4.Förskottsbetalningar.

II. Materiella anläggningstillgångar

1.Mark och byggnader.

2.Anläggningar och maskiner.

3.Övriga anläggningar, verktyg och inventarier.

4.Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar.

III.Finansiella anläggningstillgångar

1.Aktier eller andelar i koncernföretag.

2.Fordringar hos koncernföretag.

3.Ägarintressen.

4.Fordringar hos företag i vilka företaget har ägarintressen.

5.Investeringar som innehas som anläggningstillgångar.

6.Övriga lån.

D. Omsättningstillgångar

I.Varulager

1.Råvaror och förnödenheter.

2.Varor under tillverkning.

3.Färdiga varor och handelsvaror.

4.Förskottsbetalningar.

297

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

II. Fordringar

(Fordringar som förfaller till betalning efter mer än ett år ska redovisas särskilt för varje post.)

1.Kundfordringar.

2.Fordringar hos koncernföretag.

3.Fordringar hos företag i vilka företaget har ägarintressen.

4.Övriga fordringar.

5. Tecknat kapital som är infordrat men ännu inte inbetalt (om inte nationell lagstiftning föreskriver att kapital som är infordrat ska redovisas som tillgångar under A).

6.Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (om inte nationell lagstiftning föreskriver att sådana poster ska redovisas som tillgångar under E).

III. Kortfristiga placeringar

1.Aktier eller andelar i koncernföretag.

2.Egna aktier eller andelar (med uppgift om deras nominella värde eller, om sådant saknas, deras bokförda

parivärde), om nationell lagstiftning medger att de redovisas i balansräkningen.

3. Övriga kortfristiga placeringar.

IV. Kassa och bank

D. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

(Om inte nationell lagstiftning föreskriver att sådana poster ska redovisas som tillgångar under D II 6.)

Eget kapital, avsättningar och skulder

A.Eget kapital

I.Tecknat kapital

(Om inte nationell lagstiftning föreskriver att endast infordrat kapital ska redovisas under denna post. I så fall ska det tecknade kapitalet och det inbetalda kapitalet redovisas särskilt).

II. Överkurs vid emission

III. Uppskrivningsfond

IV. Reserver

1.Lagstadgad reserv om nationell lagstiftning kräver sådan reserv.

2.Reserv för egna aktier och andelar om nationell lagstiftning kräver uppläggning av en sådan reserv, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 24.1 b i direktiv 2012/30/EU.

3.Reserver föreskrivna i bolagsordningen.

4.Andra reserver, inklusive fonden för verkligt värde. V. Balanserad vinst eller förlust

VI. Räkenskapsårets vinst eller förlust

B.Avsättningar

1.Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser.

2.Avsättningar för skatter.

3.Övriga avsättningar.

298

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

C.Skulder

(Skulder som förfaller till betalning inom ett år och skulder som förfaller till betalning efter mer än ett år ska redovisas separat för varje post, liksom summorna av dessa skulder.)

1.Obligationslån med särskilt angivande av konvertibla lån.

2.Skulder till kreditinstitut.

3. Mottagna förskottsbetalningar för varor, om de inte är öppet redovisade som avdrag från varulager.

4.Leverantörsskulder.

5.Växelskulder.

6.Skulder till koncernföretag.

7.Skulder till företag i vilka företaget har ägarintressen.

8.Övriga skulder, inklusive skatt och sociala avgifter.

9.Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (om inte nationell lagstiftning föreskriver att sådana poster ska redovisas under D).

D.Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

(Om inte nationell lagstiftning föreskriver att sådana poster ska redovisas under C 9 – Skulder).

299

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

BILAGA IV

BALANSRÄKNINGENS VERTIKALA UPPSTÄLLNINGSFORM ENLIGT ARTIKEL 10

A. Tecknat ej inbetalt kapital

varav infordrat (om inte nationell lagstiftning föreskriver att infordrat kapital ska redovisas under L. I så fall ska den del av kapitalet som har infordrats men ännu inte inbetalats redovisas antingen under A eller under D II 5).

B.Bolagsbildningskostnader

såsom de definieras i nationell lagstiftning och om denna medger att de redovisas som en tillgång. Nationell lags- tiftning kan också föreskriva att bolagsbildningskostnader ska redovisas som första post under ”Immateriella anlägg- ningstillgångar”.

C.Anläggningstillgångar

I. Immateriella anläggningstillgångar

1.	Utvecklingskostnader om nationell lagstiftning medger att de redovisas som tillgångar.
2.	Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter och tillgångar om de har
	a) förvärvats mot vederlag och inte ska redovisas under C I 3, eller är

b) utvecklade av företaget självt, om nationell lagstiftning medger att de redovisas som tillgångar.

3.Goodwill om den har förvärvats mot vederlag.

4.Förskottsbetalningar.

II. Materiella anläggningstillgångar

1.Mark och byggnader.

2.Anläggningar och maskiner.

3.Övriga anläggningar, verktyg och inventarier.

4.Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar.

III.Finansiella anläggningstillgångar

1.Aktier eller andelar i koncernföretag.

2.Fordringar hos koncernföretag.

3.Ägarintressen.

4.Fordringar hos företag i vilka företaget har ägarintressen.

5.Investeringar som innehas som anläggningstillgångar.

6.Övriga lån.

D. Omsättningstillgångar

I.Varulager

1.Råvaror och förnödenheter.

2.Varor under tillverkning.

3.Färdiga varor och handelsvaror.

4.Förskottsbetalningar.

300

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

II.Fordringar

(Fordringar som förfaller till betalning efter mer än ett år ska redovisas särskilt för varje post.)

1.Kundfordringar.

2.Fordringar hos koncernföretag.

3.Fordringar hos företag i vilka bolaget har ägarintressen.

4.Övriga fordringar.

5.Tecknat kapital som är infordrat men ännu inte inbetalt (om inte nationell lagstiftning föreskriver att infordrat kapital ska redovisas som en tillgång under A).

6.Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (om inte nationell lagstiftning föreskriver att dessa poster ska redovisas som tillgångar under E).

III. Kortfristiga placeringar

1.Aktier eller andelar i koncernföretag.

2.Egna aktier eller andelar (med uppgift om deras nominella värde eller, om sådant saknas, deras bokförda

parivärde), om nationell lagstiftning medger att de redovisas i balansräkningen.

3. Övriga kortfristiga placeringar.

IV. Kassa och bank

E. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

(Om inte nationell lagstiftning föreskriver att sådana poster ska redovisas under D II 6).

F.Skulder: Skulder som förfaller till betalning inom ett år.

1.Obligationslån med särskilt angivande av konvertibla lån.

2.Skulder till kreditinstitut.

3. Mottagna förskottsbetalningar för varor, om de inte är öppet redovisade som avdrag från varulager.

4.Leverantörsskulder.

5.Växelskulder.

6.Skulder till koncernföretag.

7.Skulder till företag i vilka bolaget har ägarintressen.

8.Övriga skulder, inklusive skatt och sociala avgifter.

9.Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (om inte nationell lagstiftning föreskriver att sådana poster ska redovisas under K).

G.Omsättningstillgångar med avdrag för kortfristiga skulder

(Med beaktande av förutbetalda kostnader och upplupna intäkter enligt E och upplupna kostnader och förutbetalda intäkter enligt K).

H. Summan av tillgångarna med avdrag för kortfristiga skulder.

I.Skulder: Skulder som förfaller till betalning efter mer än ett år 1. Obligationslån med särskilt angivande av konvertibla lån.

301

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

2.Skulder till kreditinstitut.

3.Mottagna förskottsbetalningar för varor, om de inte är öppet redovisade som avdrag från varulager.

4.Leverantörsskulder.

5.Växelskulder.

6.Skulder till koncernföretag.

7.Skulder till företag i vilka bolaget har ägarintressen.

8.Övriga skulder, inklusive skatt och sociala avgifter.

9.Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (om inte nationell lagstiftning föreskriver att sådana poster ska redovisas under K).

J.Avsättningar

1.Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser.

2.Avsättningar för skatter.

3.Övriga avsättningar.

K.Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

(Om inte nationell lagstiftning föreskriver att sådana poster ska redovisas under F 9 eller I 9 eller båda).

L.Eget kapital

I. Tecknat kapital

(Om inte nationell lagstiftning föreskriver att endast infordrat kapital ska redovisas under denna post. I så fall ska det tecknade kapitalet och det inbetalda kapitalet redovisas var för sig).

II. Överkurs vid emission

III. Uppskrivningsfond

IV. Reserver

1.Lagstadgad reserv om nationell lagstiftning kräver sådan reserv.

2.Reserv för egna aktier och andelar om nationell lagstiftning kräver uppläggning av en sådan reserv, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 24.1 b i direktiv2012/30/EU.

3.Reserver föreskrivna i bolagsordningen.

4.Övriga reserver, inklusive fonden för verkligt värde. V. Balanserad vinst eller förlust

VI. Räkenskapsårets vinst eller förlust

302

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

BILAGA V

RESULTATRÄKNINGENS UPPSTÄLLNINGSFORM – MED KOSTNADSSLAGSINDELNING, ENLIGT ARTI

KEL 13

1.Nettoomsättning.

2.Förändring av lager av färdiga varor och av varor under tillverkning.

3.Arbete för egen räkning som har redovisats under tillgångar.

4.Övriga rörelseintäkter.

5.a) Råvaror och förnödenheter.

b)Övriga externa kostnader.

6.Personalkostnader:

a)Löner och arvoden.

b)Sociala kostnader med pensioner särskilt angivna.

7. a)	Värdejusteringar	av kostnader för bolagsbildning samt av materiella och immateriella anläggningstillgångar.
b)	Värdejusteringar	av omsättningstillgångar i den utsträckning de överstiger normala värdejusteringar i företaget.

8.Övriga rörelsekostnader.

9.Intäkter från ägarintressen, med särskild uppgift om intäkter från koncernföretag.

10.Intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar, med särskild uppgift om intäkter från koncernföretag.

11.Övriga ränteintäkter och liknande intäkter, med särskild uppgift om intäkter från koncernföretag.

12.Värdejusteringar av finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar.

13.Räntekostnader och liknande kostnader, med särskild uppgift om belopp som ska betalas till koncernföretag.

14.Skatt på resultatet.

15.Resultat efter skatt.

16.Övriga skatter som inte redovisas under posterna 1–15.

17.Årets vinst eller förlust.

303

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

BILAGA VI

RESULTATRÄKNINGENS UPPSTÄLLNINGSFORM – MED FUNKTIONSINDELNING, ENLIGT ARTIKEL 13

1.Nettoomsättning.

2.Kostnad för sålda varor (inklusive värdejusteringar).

3.Bruttoresultat.

4.Försäljningskostnader (inklusive värdejusteringar).

5.Administrationskostnader (inklusive värdejusteringar).

6.Övriga rörelseintäkter.

7.Intäkter från ägarintressen, med särskild uppgift om intäkter från koncernföretag.

8.Intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar, med särskild uppgift om intäkter från koncernföretag.

9.Övriga ränteintäkter och liknande intäkter, med särskild uppgift om intäkter från koncernföretag.

10.Värdejusteringar av finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar.

11.Räntekostnader och liknande kostnader, med särskild uppgift om belopp som ska betalas till koncernföretag.

12.Skatt på resultatet.

13.Resultat efter skatt.

14.Övriga skatter som inte redovisas under posterna 1–13.

15.Årets vinst eller förlust.

304

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

BILAGA VII

Jämförelsetabell

	Direktiv 78/660/EEG	Direktiv 83/349/EEG			Detta direktiv

Artikel 1.1 första stycket inledningen		—	Artikel 1.1 a
Artikel 1.1 första stycket första till		—	Bilaga	I
tjugosjunde strecksatserna
Artikel 1.1 andra stycket		—	Artikel 1.1 b
Artikel 1.1 andra stycket a–aa		—	Bilaga	II
Artikel 1.1 tredje stycket		—
Artikel 1.2		—	—
Artikel 2.1		—	Artikel 4.1
Artikel 2.2		—	Artikel 4.2
Artikel 2.3		—	Artikel 4.3
Artikel 2.4		—	Artikel 4.3
Artikel 2.5		—	Artikel 4.4
Artikel 2.6		—	Artikel 4.5
Artikel 3		—	Artikel 9.1
Artikel 4.1		—	Artikel 9.2
Artikel 4.2		—	Artikel 9.3
Artikel 4.3		—	Artikel 9.3
Artikel 4.4		—	Artikel 9.5
Artikel 4.5		—	—
Artikel 4.6		—	Artikel 6.1 h och artikel 6.3
Artikel 5.1		—
Artikel 5.2			Artikel 2.14
Artikel 5.3			Artikel 2.15
Artikel 6		—	Artikel 9.6
Artikel 7		—	Artikel 6.1 g
Artikel 8		—	Artikel 10
Artikel	9.A	—	Bilaga	III (A)
Artikel	9.B	—	Bilaga	III	(B)
Artikel	9.C	—	Bilaga	III	(C)
Artikel	9.D	—	Bilaga	III (D)
Artikel	9.E	—	Bilaga	III (E)
Artikel 9.F		—	—

305

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

	Direktiv 78/660/EEG			Direktiv 83/349/EEG			Detta direktiv

Skulder				—	Eget kapital, avsättningar och skulder
Artikel 9.A					Bilaga	III (A)
Artikel	9.B			—	Bilaga	III	(B)
Artikel	9.C			—	Bilaga	III	(C)
Artikel	9.D			—	Bilaga	III (D)
Artikel	9.E			—	—
Artikel 10				—	Bilaga IV
Artikel 10a				—	Artikel 11
Artikel 11		första stycket		—	Artiklarna 3.2 och 14.1
Artikel 11		andra stycket		—	—
Artikel 11		tredje stycket		—	Artikel 3.9 första stycket
Artikel 12.1				—	Artikel 3.10
Artikel 12.2				—	Artikel 3.9 andra stycket
Artikel 12.3				—	Artikel 3.11
Artikel 13.1				—	Artikel 12.1
Artikel 13.2				—	Artikel 12.2
Artikel 14				—	Artikel 16.1 d
Artikel 15.1				—	Artikel 12.3
Artikel 15.2				—	Artikel 2.4
Artikel 15.3			a	—	Artikel 17.1 a
Artikel 15.3			b	—	—
Artikel 15.3			c	—	Artikel 17.1 a i
Artikel 15.4				—	—
Artikel 16				—	Artikel 12.4
Artikel 17				—	Artikel 2.2
Artikel 18				—	—
Artikel 19					Artikel 2.8
Artikel 20.1				—	Artikel 12.12			första stycket
Artikel 20.2				—	Artikel 12.12			andra stycket
Artikel 20.3				—	Artikel 12.12			tredje stycket
Artikel 21				—	—
Artikel 22		första stycket		—	Artikel 13.1
Artikel 22		andra stycket		—	Artikel 13.2
Artikel 23.1–23.15				—	Bilaga V punkterna 1 till 15
Artikel 23.16–23.19				—	—
Artikel 23.20			och 23.21	—	Bilaga V punkterna 16 till 17

306

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

Direktiv 78/660/EEG		Direktiv 83/349/EEG	Detta direktiv

Artikel 24		—	—
Artikel 25.1–25.13		—	Bilaga VI punkterna 1 till 13
Artikel 25.14–25.17		—	—
Artikel 25.18 och 25.19		—	Bilaga VI punkterna 14 och 15
Artikel 26		—	—
Artikel 27 första stycket inledningen		—	Artikel 3.3
Artikel 27 första stycket a och c		—	Artikel 14.2 a och b
Artikel 27 första stycket b och d		—	—
Artikel 27 andra stycket		—	Artikel 3.9 första stycket
Artikel 28		—	Artikel 2.5
Artikel 29		—	—
Artikel 30		—	—
Artikel 31.1		—	Artikel 6.1 inledningen och leden a–f
Artikel 31.1a		—	Artikel 6.5
Artikel 31.2		—	Artikel 4.4
Artikel 32		—	Artikel 6.1 i
Artikel 33.1 inledningen		—	Artikel 6.1
Artikel 33.1 a och b samt andra och		—	—
tredje styckena
Artikel 33.1 c		—	Artikel 7.1
Artikel 33.2 a första stycket och arti-		—	Artikel 7.2
kel 33.2 b, c och d
Artikel 33.2 a andra stycket		—	Artikel 16.1 b
Artikel 33.3		—	Artikel 7.3
Artikel 33.4		—	Artikel 16.1 b
Artikel 33.5		—	—
Artikel 34		—	Artikel 12.11 fjärde stycket
Artikel 35.1	a	—	Artikel 6.1 i
Artikel 35.1	b	—	Artikel 12.5
Artikel 35.1	c		Artikel 12.6
Artikel 35.1	d		Artikel 17.1 b
Artikel 35.2		—	Artikel 2.6
Artikel 35.3		—	Artikel 2.7

307

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

Direktiv 78/660/EEG			Direktiv 83/349/EEG	Detta direktiv

Artikel 35.4			—	Artiklarna 12.8 och 17.1 a vi
Artikel 36			—	—
Artikel 37.1			—	Artikel 12.11 första, tredje och fjärde
				stycket
Artikel 37.2			—	Artikel 12.11 första och andra stycket
Artikel 38			—	—
Artikel 39.1		a	—	Artikel 6.1 i
Artikel 39.1		b	—	Artikel 12.7 första stycket
Artikel 39.1		c	—	—
Artikel 39.1		d	—	Artikel 12.7 andra stycket
Artikel 39.1		e	—	Artikel 17.1 b
Artikel 39.2			—	Artikel 2.6
Artikel 40.1			—	Artikel 12.9
Artikel 40.2			—	—
Artikel 41			—	Artikel 12.10
Artikel 42	första stycket		—	Artikel 12.12 tredje stycket
Artikel 42	andra stycket		—	—
Artikel 42a.1			—	Artikel 8.1 a
Artikel 42a.2			—	Artikel 8.2
Artikel 42a.3			—	Artikel 8.3
Artikel 42a.4			—	Artikel 8.4
Artikel 42a.5			—	Artikel 8.5
Artikel 42a.5a			—	Artikel 8.6
Artikel 42b			—	Artikel 8.7
Artikel 42c			—	Artikel 8.8
Artikel 42d			—	Artikel 16.1 c
Artikel 42e			—	Artikel 8.1 b
Artikel 42f			—	Artikel 8.9
Artikel 43.1 inledningen			—	Artikel 16.1 inledningen
Artikel 43.1 led 1			—	Artikel 16.1 a
Artikel 43.1		led 2 första stycket	—	Artikel 17.1 g första stycket
Artikel 43.1		led 2 andra stycket	—	Artikel 17.1 k
Artikel 43.1 led 3			—	Artikel 17.1 h
Artikel 43.1 led 4			—	Artikel 17.1 i

308

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

	Direktiv 78/660/EEG		Direktiv 83/349/EEG		Detta direktiv

Artikel 43.1 led 5			—	Artikel 17.1	j
Artikel 43.1.6			—	Artikel 16.1	g
Artikel 43.1.7			—	Artikel 16.1	d
Artikel	43.1.7a		—	Artikel 16.1 p
Artikel	43.1.7b		—	Artiklarna 2.3 och 17.1 r
Artikel 43.1.8			—	Artikel 18.1 a
Artikel 43.1.9			—	Artikel 17.1 e
Artikel 43.1.10			—	—
Artikel 43.1.11			—	Artikel 17.1 f
Artikel 43.1.12			—	Artikel 17.1 d första stycket
Artikel 43.1.13			—	Artikel 16.1 e
Artikel 43.1.14		a	—	Artikel 17.1 c i
Artikel 43.1.14		b	—	Artikel 17.1 c ii
Artikel 43.1.15			—	Artikel 18.1 b och artikel 18.3
Artikel 43.2			—	—
Artikel 43.3			—	Artikel 17.1 d andra stycket
Artikel 44			—	—
Artikel 45.1			—	Artikel 17.1 g andra stycket
				Artikel 28.3
Artikel 45.2			—	Artikel 18.2
Artikel 46			—	Artikel 19
Artikel 46a			—	Artikel 20
Artikel 47.1 och 47.1a			—	Artikel 30.1 och 30.2
Artikel 47.2			—	Artikel 31.1
Artikel 47.3			—	Artikel 31.2
Artikel 48			—	Artikel 32.1
Artikel 49			—	Artikel 32.2
Artikel 50			—	Artikel 17.1 o
Artikel	50a		—	—
Artikel	50b		—	Artikel 33.1 a
Artikel	50c		—	Artikel 33.2
Artikel 51.1			—	Artikel 34.1
Artikel 51.2			—	—
Artikel 51.3			—	—

309

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

Direktiv 78/660/EEG	Direktiv 83/349/EEG	Detta direktiv

Artikel 51a	—	Artikel 35
Artikel 52	—	—
Artikel 53.2	—	Artikel 3.13
Artikel 53a	—	Artikel 40
Artikel 55	—	—
Artikel 56.1	—	—
Artikel 56.2	—	Artikel 17.1 l, m och n
Artikel 57	—	Artikel 37
Artikel 57a	—	Artikel 38
Artikel 58	—	Artikel 39
Artikel 59.1	—	Artikel 9.7 a
Artikel 59.2–59.6 a	—	Artiklarna 9.7 a och artikel 27
Artikel 59.6 b och c	—	Artikel 9.7 b och c
Artikel 59.7 och 59.8	—	Artiklarna 9.7 a och artikel 27
Artikel 59.9	—	Artikel 27.9
Artikel 60	—	—
Artikel 60a	—	Artikel 51
Artikel 61	—	Artikel 17.2
Artikel 61a	—	—
Artikel 62	—	Artikel 55
—	Artikel 1.1	Artikel 22.1
—	Artikel 1.2	Artikel 22.2
—	Artikel 2.1, 2.2 och 2.3	Artikel 22.3, 22.4 och 22.5
—	Artikel 3.1	Artikel 22.6
—	Artikel 3.2	Artikel 2.10
—	Artikel 4.1	Artikel 21
—	Artikel 4.2	—
—	Artikel 5	—
—	Artikel 6.1	Artikel 23.2
—	Artikel 6.2	Artikel 3.8
—	Artikel 6.3	Artikel 3.9 andra stycket, artikel 3.10
		och 3.11
	Artikel 6.4	Artikel 23.2
—	Artikel 7.1	Artikel 23.3
—	Artikel 7.2	Artikel 24.4
—	Artikel 7.3	Artikel 23.3 inledningen

310

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

Direktiv 78/660/EEG	Direktiv 83/349/EEG	Detta direktiv

—	Artikel 8	Artikel 23.5
—	Artikel 9.1	Artikel 23.6
—	Artikel 9.2	—
—	Artikel 10	Artikel 23.7
—	Artikel 11	Artikel 23.8
—	Artikel 12.1	Artikel 22.7
	Artikel 12.2	Artikel 22.8
	Artikel 12.3	Artikel 22.9
—	Artikel 13.1 och 13.2	Artikel 2.16 och artikel 6.1 j
	Artikel 13.2a	Artikel 23.10
—	Artikel 13.3	Artikel 23.9
—	Artikel 15	—
—	Artikel 16	Artikel 4
—	Artikel 17.1	Artikel 24.1
—	Artikel 17.2	—
—	Artikel 18	Artikel 24.2
—	Artikel 19	Artikel 24.3 a-e
—	Artikel 20	—
—	Artikel 21	Artikel 24.4
—	Artikel 22	Artikel 24.5
—	Artikel 23	Artikel 24.6
—	Artikel 24	—
—	Artikel 25.1	Artikel 6.1 b
—	Artikel 25.2	Artikel 4.4
—	Artikel 26.1	Artikel 24.7
—	Artikel 26.2	—
	Artikel 26.3	Artikel 6.1 j
—	Artikel 27	Artikel 24.8
—	Artikel 28	Artikel 24.9
—	Artikel 29.1	Artikel 24.10
—	Artikel 29.2	Artikel 24.11
—	Artikel 29.3	Artikel 24.12
—	Artikel 29.4	Artikel 24.13
—	Artikel 29.5	Artikel 24.14
—	Artikel 30	Artikel 24 c

311

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

Direktiv 78/660/EEG		Direktiv 83/349/EEG			Detta direktiv

	Artikel 30.2			—
—	Artikel 31			Artikel 24.3 f
—	Artikel 32.1 och 32.2			Artikel 26
	Artikel 32.3			—
—	Artikel 33.1			Artikel 27
—	Artikel 34 inledningen och arti-			Artikel 16.1 a och artikel 28.1
	kel 34.1 första meningen
—	Artikel 34.1 andra meningen			—
—	Artikel 34.2			Artikel 28.2 a
—	Artikel 34.3		a	Artikel 28.2 b
—	Artikel 34.3		b	—
—	Artikel 34.4			Artikel 28.2 c
—	Artikel 34.5			Artikel 28.2 d
—	Artikel 34.6			Artikel 16.1 g och artikel 28.1
—	Artikel 34.7			Artikel 16.1 d och artikel 28.1
—	Artikel	34.7a		Artikel 17.1	p
—	Artikel	34.7b		Artikel 17.1	r
—	Artikel 34.8			Artikel 18.1	a
—	Artikel 34.9		a	Artikel 17.1	e
—	Artikel 34.9		b	Artikel 28.1 b
—	Artikel 34.10			—
	Artikel 34.11			Artikel 17.1 f och artikel 28.1
—	Artikel 34.12 och 34.13			Artikel 28.1 c
—	Artikel 34.14			Artikel 16.1 c och artikel 28.1
—	Artikel 17.1 c			Artikel 17.1 c och artikel 28.1
—	Artikel 34.16			Artikel 18.1 b och artikel 28.1
—	Artikel 35.1			Artikel 3
—	Artikel 35.2			—
—	Artikel 36.1			Artiklarna 19.1 och 29.1
—	Artikel 36.2 a			—
	Artikel 36.2 b och c			Artikel 19.2 b och c
—	Artikel 36.2 d			Artikel 29.2 a

312

Prop. 2015/16:3

Bilaga 1

Direktiv 78/660/EEG		Direktiv 83/349/EEG		Detta direktiv

—	Artikel 36.2		e	Artikel 20.2 e och artikel 29.1
—	Artikel 36.2		f	Artikel 29.2 b
—	Artikel 36.3			Artikel 29.3
—	Artikel	36a		Artikel 33.1 b
—	Artikel	36b		Artikel 33.2
—	Artikel 37.1			Artikel 34.1 och 34.2
—	Artikel 37.2			Artikel 35
—	Artikel 37.4			Artikel 35
—	Artikel 38.1			Artikel 30.1 första stycket och arti-
				kel 30.3 första stycket
—	Artikel 38.2			Artikel 30.1 andra stycket
—	Artikel 38.3			—
—	Artikel 38.4			Artikel 30.3 andra stycket
—	Artikel 38.5 och 38.6			—
	Artikel 38.7			Artikel 40
—	Artikel 38a			—
—	Artikel 39			—
—	Artikel 40			—
—	Artikel 41.1			Artikel 2.12
—	Artikel 41.1a			Artikel 2.3
—	Artikel 41.2–41.5			—
—	Artikel 42			—
—	Artikel 43			—
—	Artikel 44			—
—	Artikel 45			—
—	Artikel 46			—
—	Artikel 47			—
—	Artikel 48			Artikel 51
—	Artikel 49			—
—	Artikel 50			—
—	Artikel 50a			—
—	Artikel 51			Artikel 55

313

Prop. 2015/16:3

Bilaga 2

314

Sammanfattning av betänkandet Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv

(SOU 2014:22)

Sammanfattning

De svenska reglerna om företagens offentliga redovisning grundar sig till stor del på EU:s redovisningsdirektiv, i synnerhet de s.k. fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiven. Dessa direktiv genomfördes i svensk rätt i samband med att Sverige blev medlem i EU. I juni 2013 antogs ett nytt redovisningsdirektiv som ersätter de två nämnda direktiven.

Utredningen har haft regeringens uppdrag att bl.a. lämna de lagförslag som krävs för att genomföra det nya direktivet i svensk rätt. I detta del- betänkande redovisas resultat av utredningens uppdrag i detta avseende.

Allmänt om genomförandet av det nya direktivet (avsnitt 3)

Det nya redovisningsdirektivet innehåller, liksom de tidigare direktiven, bestämmelser om företagens årsredovisningar och koncernredovisningar. Motsvarande svenska bestämmelser finns i årsredovisningslagen (ÅRL, 1995:1554). Utredningen föreslår att de lagändringar som det nya direk- tivet föranleder huvudsakligen sker inom ramen för ÅRL. De särskilda bestämmelser som måste införas med anledning av direktivets bestäm- melser om rapportering av vissa betalningar till myndigheter föreslås dock tas in i en ny, särskild lag.

Direktivet är endast tillämpligt på aktiebolag och vissa handelsbolag och kommanditbolag. ÅRL gäller å andra sidan för samtliga företag som är skyldiga att upprätta årsredovisning (med undantag av kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag) och väsentligen gäller samma regler oavsett vilken företagsform det aktuella företaget har. Utredningen föreslår att de nya eller ändrade bestämmelser som det nya direktivet föranleder ska gälla för samtliga företag som är skyldiga att upprätta års- eller koncernredovisning enligt ÅRL.

Kategorier av företag och koncerner (avsnitt 4)

ÅRL gör i dag åtskillnad mellan mindre företag och större företag. Det nya direktivet innehåller fem företagskategorier; ”företag av allmänt in- tresse”, ”stora företag”, ”medelstora företag”, ”små företag” och ”mikro- företag”. Det som ÅRL betecknar som ”större företag” motsvarar i huvudsak det som i direktivet utgör ”stora företag” och ”medelstora företag”, medan ”mindre företag” väsentligen motsvarar det som i direktivet utgör ”små företag”.

Utredningens förslag innebär att företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad (”noterade företag”) samt kreditinstitut, försäkringsföretag och publika aktiebolag ska anses som ”företag av allmänt intresse”. Övriga företag ska delas in i de tre storleks- kategorierna ”små företag”, ”medelstora företag” och ”stora företag”. Dessa ska särskiljas genom storlekskriterier som – likt de nuvarande kriterierna i ÅRL för vad som är ”mindre företag” och ”större företag” –

anknyter till antalet anställda i företaget, företagets balansomslutning och	Prop. 2015/16:3
företagets nettoomsättning. I förslaget går gränsen mellan små och	Bilaga 2
medelstora företag vid följande gränsvärden; antal anställda 50, balans-
omslutning 40 miljoner kr och nettoomsättning 80 miljoner kr. Om ett
företag överstiger minst två av dessa värden, ska det anses som ett
medelstort företag. Motsvarande avgränsning mellan medelstora och
stora företag görs med användande av följande tre gränsvärden; antal
anställda 250, balansomslutning 175 miljoner kr och nettoomsättning 350
miljoner kr. Såsom förslaget är utformat kommer ”små företag” därmed i
allt väsentligt att motsvara vad som i dag utgör ”mindre företag”. Av det
som i dag utgör större företag kommer enbart de allra största att utgöra
”stora företag”, medan återstoden kommer att vara ”medelstora företag”.
På motsvarande sätt delar förslaget in koncerner i tre grupper, små
koncerner, medelstora koncerner och stora koncerner.
Utredningen avser att i sitt slutbetänkande ta ställning till om direk-
tivets särskilda regler för ”mikroföretag” bör utnyttjas i Sverige. Före-
varande förslag innehåller dock ingen definition av dessa företag eller
några särskilda bestämmelser för mikroföretag.
Indelningen i skilda företagskategorier har stor praktisk betydelse,
eftersom direktivet ställer olika krav på redovisningen i ”företag av
allmänt intresse”, ”stora företag”, ”medelstora företag” och ”små före-
tag”. Detta återspeglas i utredningens förslag. Av särskild betydelse är att
direktivet förbjuder medlemsstaterna att kräva att små företag lämnar
andra notupplysningar än de som anges i direktivet. Detta medför att små
företag måste undantas från en rad av de upplysningskrav som de idag
omfattas av.
Begreppen koncern, gemensamt styrda företag, strategiska
andelsinnehav och intresseföretag
I betänkandet diskuteras om det nya direktivet ger anledning att ändra
den svenska koncerndefinitionen. Den frågan besvaras nekande.
Mot bakgrund av det nya direktivet och utvecklingen av internationella
redovisningsstandarder föreslås emellertid andra begreppsmässiga
förändringar i ÅRL. Bl.a. föreslås det att det i lagen tas in en definition
av gemensamt styrda företag, i huvudsak motsvarande joint ventures
eller samriskföretag. Det införs också en definition av strategiska
andelsinnehav, motsvarande vad som i direktivet benämns ägarintressen.
Också definitionen av intresseföretag justeras något.
Väsentlighetsprincipen
Det nya direktivet innehåller vad som kan kallas en ”väsentlighets-
princip” av innebörd att avsteg får göras från direktivets bestämmelser
om följderna av inte uppfylla dem är oväsentliga. Utredningen föreslår
därför att det i ÅRL tas in bestämmelser om att företagen får avvika från
lagens bestämmelser om effekten av avvikelsen är oväsentlig. En av-
vikelse ska anses vara oväsentlig om ett utelämnande eller en felaktighet
inte kan påverka de beslut som användare fattar på basis av informa-
tionen.
	315

Prop. 2015/16:3

Bilaga 2

316

Andra redovisningsprinciper

ÅRL innehåller också en rad andra ”allmänna redovisningsprinciper”. Utredningen föreslår ingen ändring i dessa. I dag får företagen göra avsteg från principerna om det finns särskilda skäl och är förenligt med god redovisningssed och kravet på rättvisande bild. Utredningen föreslår att denna avstegsregel ersätts med en bestämmelse om att de allmänna redovisningsprinciperna inte behöver tillämpas om effekten av att inte tillämpa dem är oväsentlig. Avstegsregeln föreslås dock bestå när det gäller en av principerna, principen om kvittningsförbud (jfr avsnitt 6.5).

Balans- och resultaträkningar

Förslaget innebär att företagen liksom hittills ska upprätta balans- och resultaträkningar enligt de särskilda uppställningsscheman som finns fogade till ÅRL. Enligt förslaget ska dessa scheman ändras i några avseenden. I balansräkningen ska det t.ex. inte längre förekomma någon redovisning ”inom linjen” och i resultaträkningen ska extraordinära intäkter och kostnader inte längre särredovisas (se avsnitten 7.7 och 8.7).

Värdering

Förslaget innebär att möjligheten att ta upp företagets forskningsutgifter som tillgångar (”att aktivera utgifterna”) tas bort. Liksom hittills ska det däremot vara möjligt att aktivera utgifter för företagets egna utvecklings- kostnader. Det föreslås dock att aktiebolag och ekonomiska föreningar ska kunna göra detta enbart om ett motsvarande belopp samtidigt över- förs till en bunden fond. På så vis kommer det aktiverade beloppet inte att kunna användas för utdelning (se avsnitt 7.5.2).

Det föreslås vidare att immateriella anläggningstillgångar som huvud- regel ska skrivas av på samma sätt som gäller för andra anläggnings- tillgångar med begränsad nyttjandeperiod. Om nyttjandeperioden för aktiverade utvecklingsutgifter och goodwill inte med rimlig grad av säkerhet kan fastställas, ska avskrivning dock alltid ske på fem år (se avsnitt 7.5.1.).

Minskade krav på tilläggsupplysningar

Som tidigare har antytts innebär förslaget att antalet tilläggsupplysningar som små företag måste lämna reduceras (se bl.a. avsnitten 8.6 samt 8.8.2 och 8.8.3). Följande exempel kan lämnas på upplysningar som små företag inte längre ska behöva lämna.

-löner, sociala avgifter och pensionskostnader,

-fördelningen av de anställda på kvinnor och män och på olika länder,

-vissa långfristiga skulder och ställda säkerheter ”post för post”,

-vissa ansvarförbindelser,

-antalet aktier,

-vinstandelsbevis, konvertibla skuldebrev, optioner och liknande rättig- heter,

-finansiella instrument och finansiella anläggningstillgångar som inte har värderats till verkligt värde, och

-ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen.

Förslaget innebär vidare att små och medelstora företag undantas från	Prop. 2015/16:3
lagens krav på notupplysningar om nettoomsättningens fördelning på	Bilaga 2
olika verksamhetsgrenar och marknader och om arvoden till företagets
revisorer (se avsnitt 8.13).
Enligt förslaget ska företagens tilläggsupplysningar, med några mindre
undantag, alltid lämnas i noterna. Det innebär att den nuvarande möjlig-
heten att alternativt lämna dem i balans- eller resultaträkningen tas bort.
Eventualförpliktelser, säkerheter m.m.
I utredningens förslag tas den möjlighet som ÅRL i dag ger att redovisa
vissa poster, däribland ”ansvarsförbindelser” och ”ställda säkerheter”,
inom linjen bort. I stället föreslås det att det i ÅRL tas in ett krav på att
företagen i noterna ska redovisa summan av alla eventualförpliktelser,
dvs. sådana åtaganden och möjliga förpliktelser som inte redovisas i
balansräkningen. Det införs också ett krav på att företagen ska lämna
upplysningar om omfattningen, arten och formen av ställda säkerheter.
Små företag behöver i denna del bara lämna en aggregerad uppgift,
medan andra företag måste redovisa ställda säkerheter post för post.
Särskild upplysning ska lämnas om säkerheter ställda till förmån för
koncernföretag, intresseföretag och gemensamt styrda företag som det
redovisande företaget är samägare i (se avsnitten 8.7 och 8.8.3).
Upplysningar om transaktioner med närstående
Utredningens förslag innebär att de förändringar i definitionen av
”närstående” som har gjorts i den internationella redovisningsstandarden
IAS 24 ges genomslag i ÅRL:s krav på upplysningar om företagets
transaktioner med närstående parter. Detta medför framför allt att kretsen
av dem som i ÅRL:s mening är närstående förändras (se avsnitt 8.12).
Koncernredovisning
Förslaget innebär en del mindre förändringar i ÅRL:s bestämmelser om
när ett företag måste upprätta en koncernredovisning, framför allt en
mindre utvidgning av de bestämmelser som ger moderföretag i under-
ordnade koncerner möjlighet att avstå från att upprätta koncernredovis-
ning (se avsnitt 10.2.2). Liksom tidigare ska små koncerner inte behöva
upprätta någon koncernredovisning. Utredningen har valt att inte utnyttja
den möjlighet som direktivet ger att undanta även medelstora koncerner
från skyldigheten att upprätta koncernredovisning (se avsnitt 10.2.1).
Förslaget innebär vidare att den nuvarande möjligheten till s.k. partiell
eliminering av internvinster mellan koncernföretag tas bort (se avsnitt
10.6). Vidare föreslås det att möjligheten att redovisa andelar i dotter-
företag genom den s.k. poolningsmetoden upphävs (se avsnitt 10.4.2).
Bland övriga ändringar i denna del kan nämnas att kraven på not-
upplysningar avseende dotterföretag och vissa andra företag justeras (se
avsnitt 10.10).
	317

Prop. 2015/16:3

Bilaga 2

318

Ändringar i ÅRKL och ÅRFL

I ÅRKL och ÅRFL justeras regleringen i stor utsträckning på mot- svarande sätt som i ÅRL. Bl.a. innebär utredningens förslag att möjlig- heterna till redovisning ”inom linjen” i balansräkningen försvinner även för kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag. Enligt förslaget ska de tilläggsupplysningar som dessa företag ska lämna, och som har sin grund i det nya redovisningsdirektivet, med några mindre undantag, alltid lämnas i noterna. Även tilläggsupplysningar som är föranledda av särskilda bestämmelser i bank- och försäkringsredovis- ningsdirektiven ska, liksom tidigare, som huvudregel lämnas i not. Utredningens förslag innebär emellertid att ett utrymme för att lämna dessa tilläggsupplysningar i balans- och resultaträkningen, om det inte står i strid med kravet på överskådlighet, finns kvar (jfr avsnitt 13.4).

Rapportering om vissa betalningar till myndigheter

Utredningen föreslår en ny lag om rapportering om vissa betalningar till myndigheter. Lagen innebär ett genomförande av de särskilda regler om sådan rapportering som det nya direktivet innehåller. Dessa bestäm- melser syftar till en ökad öppenhet när det gäller betalningar som företag, verksamma inom utvinningsindustrin och avverkning av primärskog, gör till myndigheter. Bestämmelserna innebär att dessa företag, i den mån de utgör ”stora företag” eller ”företag av allmänt intresse”, årligen måste offentliggöra rapporter över väsentliga betalningar som de har gjort till myndigheter i de länder där de är verksamma. Med ”företag inom utvinningsindustrin” avses här alla företag som bedriver prospektering, upptäckt, utveckling och utvinning av mineraler, olja och naturgas- fyndigheter. Med ”avverkning av primärskog” avses verksamhet inom röjning, selektiv avverkning eller gallring av primärskog.

Utredningens förslag innebär att de aktuella företagen årligen ska upprätta en rapport av det angivna slaget. Rapporten ska offentliggöras genom ingivande till Bolagsverket. I rapporten ska, på i lagen närmare angivet sätt, redovisas de betalningar som de rapporteringspliktiga företagen gör till myndigheter. Endast betalningar som, ensamma eller tillsammans med andra samman-hängande betalningar, överstiger 860 000 kr behöver tas med i rapporten. Ett moderföretag i en koncern ska som huvudregel lämna en rapport som omfattar hela koncernen. I så fall behöver de enskilda koncernföretagen inte upprätta egna rapporter.

Ikraftträdande

De nya lagreglerna ska enligt förslaget träda ikraft den 20 juli 2015 och tillämpas första gången på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2016.

	Betänkandets lagförslag	Prop. 2015/16:3
	Betänkandets lagförslag	Bilaga 3
		Bilaga 3

Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)

Härigenom föreskrivs i fråga om årsredovisningslagen (1995:1554)1 dels att 3 kap. 13 § och 7 kap. 23 § ska upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 3 kap. 13 § och 7 kap. 23 § ska utgå, dels att nuvarande 3 kap. 4 a § ska betecknas 3 kap. 4 b §,

dels att nuvarande 5 kap. samt 1 kap. 3 och 5 §§, 2 kap. 1 och 4-6 §§, 3 kap. 1, 3, 4 och 8–11 §§, 4 kap. 2–8, 11, 13 a och 14 b §§, 6 kap. 1–2 och 5–9 §§, 7 kap. 2–3 a, 5, 7–18, 25 och 30–32 §§, 8 kap. 3 och 15–16 §§ samt bilagorna 1–3 till lagen ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas elva nya paragrafer, 1 kap. 3 a–3 c, 4 a och 5 a §§, 2 kap. 4 a §, 3 kap. 4 a, 10 a, 10 b och 13 §§ samt 4 kap. 17 § av följande lydelse,

dels att rubrikerna närmast före 6 kap. 5 § samt 7 kap. 5, 9, 14, 16, 18 och 25 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det närmast före den nya 3 kap. 13 § och den nya 4 kap. 17 § ska införas två nya rubriker av följande lydelse, dels att rubriken närmast före 1 kap. 4 § ska lyda ”Begreppen koncern, intresseföretag m.m.”.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

3 §2

I denna lag betyder

1. företag: en fysisk eller juridisk person som direkt eller indirekt omfattas av en årsredovisning, en

koncernredovisning eller en delårsrapport,

2. andelar: aktier och andra andelar i juridiska personer,

3. nettoomsättning: intäkter från sålda varor och utförda tjänster som ingår i företagets normala verksamhet med avdrag för lämnade rabatter, mervärdesskatt och annan skatt som är direkt knuten till omsättningen,

4. större företag:		4. företag av allmänt intresse:
– företag vars	andelar, teck-	– företag vars överlåtbara vär-
ningsoptioner eller	skuldebrev är	depapper är upptagna till handel
upptagna till handel på en regle-		på en reglerad marknad eller en
rad marknad eller en motsvarande		motsvarande	marknad utanför
marknad utanför Europeiska eko-		Europeiska ekonomiska samarbets-
nomiska samarbetsområdet eller		området,
– företag som uppfyller mer än		– företag som omfattas av lagen
ett av följande villkor:		(1995:1559)	om årsredovisning i

1Senaste lydelse av förutvarande

3kap. 13 § 2006:871

7kap. 23 § 1999:1112.

2Senaste lydelse 2010:848.

319

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

320

a)medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,

b)företagets redovisade balans- omslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor,

c)företagets redovisade netto- omsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor,

5. mindre företag: företag som inte är större företag,

6. större koncerner:

– koncerner i vilka moder- företagets eller något av dotter- företagens andelar, tecknings- optioner eller skuldebrev är upptagna till handel på en regle- rad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller

– koncerner som uppfyller mer än ett av följande villkor:

a)medelantalet anställda i kon- cernen har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,

b koncernföretagens redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskaps- åren uppgått till mer än 40 miljo- ner kronor,

c)koncernföretagens redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskaps- åren uppgått till mer än 80 miljo- ner kronor,

7. mindre koncerner: koncerner som inte är större koncerner.

kreditinstitut och värdepappers- bolag eller är av det slag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket nämnda lag,

–företag som omfattas av lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, eller är av det slag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket nämnda lag, och

–publika aktiebolag,

5. stora företag: företag som inte är ett företag av allmänt intresse och som de senaste två räkenskapsåren har uppfyllt mer än ett av följande villkor:

a)medelantalet anställda i företaget uppgår till mer än 250,

b)företagets redovisade balans- omslutning uppgår till mer än 175 miljoner kronor,

c)företagets redovisade netto- omsättning uppgår till mer än 350 miljoner kronor,

6. medelstora företag: företag som inte är ett företag av allmänt intresse eller ett stort företag och

som de senaste två räkenskapsåren har uppfyllt mer än ett av följande villkor:

a)medelantalet anställda i företaget uppgår till mer än 50,

b)företagets redovisade balans- omslutning uppgår till mer än 40 miljoner kronor,

c)företagets redovisade netto- omsättning uppgår till mer än 80 miljoner kronor,

7. små företag: företag som inte är ett stort eller medelstort företag eller ett företag av allmänt in- tresse,

8. stora koncerner: koncerner som de två senaste räkenskapsåren

har uppfyllt mer än ett av följande villkor:

a) medelantalet anställda i koncernen uppgår till mer än 250, b koncernföretagens redovisade balansomslutning uppgår till mer

än 175 miljoner kronor,

c) koncernföretagens redovisade

nettoomsättning uppgår till mer än	Prop. 2015/16:3
350 miljoner kronor,	Bilaga 3
9. medelstora koncerner: kon-
cerner som inte är en stor koncern
och som de två senaste räkens-
kapsåren har uppfyllt mer än ett av
följande villkor:

a)medelantalet anställda i koncernen uppgår till mer än 50,

b)koncernföretagens redovisade balansomslutning uppgår till mer än 40 miljoner kronor,

c)koncernföretagens redovisade nettoomsättning uppgår till mer än 80 miljoner kronor,

10. små koncerner: koncerner som inte är stora koncerner eller medelstora koncerner

Vid	tillämpningen		av första		Vid tillämpningen		av	första
stycket 6 b och c ska fordringar					stycket 8 b och c samt 9 b och c
och skulder mellan koncern-					ska andelar i dotterföretag, ford-
företag, liksom internvinster, eli-					ringar och skulder mellan kon-
mineras.		Detsamma	gäller	för	cernföretag,	liksom internvinster,
intäkter och kostnader som hänför					elimineras.	Detsamma	gäller för
sig till transaktioner mellan kon-					intäkter och kostnader som hänför
cernföretag, liksom förändring				av	sig till transaktioner mellan kon-
internvinst.					cernföretag,	liksom förändring av
					internvinst.	Eliminering		behöver
					dock inte ske, om företaget vid
					tillämpningen av första stycket 8 b
					och c samt 9 b och c i stället
					tillämpar följande gränsvärden:
					– Balansomslutning 48 miljoner
					kr respektive 210 miljoner kronor,
					– Nettoomsättning: 96 miljoner
					kr respektive 420 miljoner kr.
Företag som avses i 2 kap. 2 §					Företag som avses i 2 kap. 2 §
första stycket och 3 § bokförings-					första stycket och 3 § bokförings-
lagen (1999:1078) ska vid tillämp-					lagen (1999:1078) ska vid tillämp-
ningen av första stycket 4–7 och 5					ningen av första stycket 5–10 och
kap.	6 §	till nettoomsättningen			5 kap. 50 § till nettoomsättningen
lägga bidrag, gåvor, medlemsav-					lägga bidrag, gåvor, medlemsav-
gifter och andra liknande intäkter.					gifter och andra liknande intäkter.

3 a §

En fysisk person och hans eller hennes nära familjemedlemmar ska vid tillämpningen av denna lag

anses som närstående till ett

321

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

322

företag som upprättar års- eller koncernredovisning enligt denna lag (ett rapporterande företag), om han eller hon

1.utövar ett bestämmande infly- tande eller tillsammans med annan utövar ett gemensamt bestämman- de inflytande över det rapporte- rande företaget,

2.har ett betydande inflytande över det rapporterande företaget, eller

3.är styrelseledamot, verk- ställande direktör eller annan ledande befattningshavare i det rapporterande företaget eller dess moderföretag.

Med en persons nära familje- medlemmar avses i första stycket

– den som är gift eller sambo med eller förälder, barn eller styvbarn till honom eller henne,

– annan person som ingår i samma familj som honom eller henne och som kan förväntas påverka honom eller henne i hans eller hennes kontakter med det rapporterande företaget eller som kan förväntas påverkas av honom eller henne i sina egna kontakter med det rapporterande företaget,

– en person som är ekonomiskt eller på annat sätt beroende av honom eller henne eller av hans eller hennes maka, make eller sambo

3 b §

En juridisk person är enligt denna lag närstående till ett rapporterande företag i följande fall:

1.Den juridiska personen och det rapporterande företaget ingår i samma koncern.

2.Den juridiska personen är ett intresseföretag till det rapporte- rande företaget eller till ett koncernföretag i den koncern i vilken det rapporterande företaget ingår.

3. Den juridiska personen är ett	Prop. 2015/16:3
gemensamt styrt företag i vilket det	Bilaga 3
rapporterande företaget eller ett
koncernföretag i den koncern i
vilken det rapporterande företaget
ingår är samägare.

4.Det rapporterande företaget är ett intresseföretag till den juridiska personen eller till ett koncernföretag i den koncern i vilken företaget ingår.

5.Det rapporterande företaget är ett gemensamt styrt företag i vilket den juridiska personen eller ett koncernföretag i den koncern i vilken den juridiska personen ingår är samägare.

6.Den juridiska personen och det rapporterande företaget är båda gemensamt styrda företag i vilka samma tredje part är sam- ägare.

7.Den juridiska personen och det rapporterande företaget för- håller sig så till varandra att det ena företaget är ett gemensamt styrt företag i vilket ett tredje företag är samägare och det andra företaget är ett intresseföretag till det tredje företaget.

8.Den juridiska personen är ett dotterföretag till en juridisk person som avses i 2 eller 3.

9.Den juridiska personens huvudsakliga verksamhet är att förvalta tillgångar som det rapporterande företaget har avsatt för ersättningar till personer som avslutat sin anställning antingen i det rapporterande företaget eller i en juridisk person som är närstående till det rapporterande företaget.

10.Den juridiska personen har avsatt tillgångar till förvaltning av ett rapporterande företag som är en sådan juridisk person som avses i 9.

11.Den juridiska personen står

under	bestämmande inflytande
eller	gemensamt bestämmande	323

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

324

inflytande av en person eller en sådan nära familjemedlem som är närstående enligt 3 a § första stycket.

12.Den juridiska personen står under betydande inflytande av en person som avses i 3 a § första stycket 1.

13.Den juridiska personen eller dess moderföretag har en styrelse- ledamot, verkställande direktör eller annan ledande befattnings- havare som är en person som avses i 3 a § första stycket 1.

Vid tillämpningen av första stycket ska med koncern jämställas en företagsgrupp som kontrolleras av ett företag eller ett annat rätts- subjekt som inte är ett moderföre- tag i denna lags mening. Med intresseföretag ska jämställas ett sådant företag som skulle ha utgjort ett intresseföretag om 1 kap 5 § inte hade innehållit krav på andelsinnehav

3 c §

Trots vad som sägs i 3 a och 3 b §§ gäller följande.

1.Två företag ska inte anses närstående enbart därför att de har en gemensam styrelseledamot, verkställande direktör eller annan ledande befattningshavare. De ska inte heller anses närstående därför att en styrelseledamot, verkställan- de direktör eller annan ledande befattningshavare i det ena före- taget har ett betydande inflytande över det andra företaget.

2.Två samägare till ett gemen- samt styrt företag ska inte anses närstående enbart därför att de utövar ett gemensamt bestämman- de inflytande över företaget.

3.Finansiärer, fackföreningar, statliga och kommunala företag samt statliga och kommunala myndigheter som inte har ett bestämmande inflytande, gemen- samt bestämmande inflytande eller

Om ett företag har ett strategiskt andelsinnehav i en juridisk person och utövar ett betydande inflytan- de över den juridiska personens driftsmässiga och finansiella styr- ning, är den juridiska personen intresseföretag till företaget. Detta gäller dock inte om den juridiska personen utgör företagets dotter- företag eller är ett gemensamt styrt företag som företaget är samägare i.

Innehar ett företag minst tjugo procent av rösterna för samtliga andelar i en juridisk person, ska det anses ha sådant inflytande över denna som avses i första stycket,

betydande inflytande över det Prop. 2015/16:3 rapporterande företaget ska inte Bilaga 3

anses som närstående enbart på grund av sina normala affärs- kontakter med ett företag.

4. Kunder, leverantörer, fran- chisegivare, distributörer och generalagenter med vilka ett företag har en betydande affärs- volym ska inte anses som närstå- ende till företaget enbart på grund av det ekonomiska beroende som detta förhållande medför.

4 a §

Med strategiskt andelsinnehav avses ett sådant andelsinnehav i ett annat företag som är avsett att främja verksamheten i ägar- företaget genom att skapa en varaktig förbindelse med det andra företaget. Uppgår ett andelsinne- hav till minst 20 procent av det totala antalet andelar i det andra företaget, ska innehavet anses utgöra ett strategiskt andelsinne- hav, om inte annat framgår av omständigheterna.

5 §3 Om ett företag äger andelar i en

juridisk person som inte är dotter- företag och utövar ett betydande inflytande över den juridiska personens driftsmässiga och finan- siella styrning samt ägandet utgör ett led i en varaktig förbindelse mellan företaget och den juridiska personen, är den juridiska perso- nen intresseföretag till företaget.

Innehar ett företag minst tjugo procent av rösterna för samtliga andelar i en juridisk person, skall det anses ha sådant inflytande över och sådan förbindelse med denna

3 Senaste lydelse 1999:1112.

325

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

326

som avses i första stycket, om inte annat framgår av omständigheter- na. Detsamma gäller om företagets dotterföretag eller företaget tillsammans med ett eller flera dotterföretag eller flera dotter- företag tillsammans innehar minst tjugo procent av rösterna för samtliga andelar i den juridiska personen.

om inte annat framgår av om- ständigheterna. Detsamma gäller om företagets dotterföretag eller företaget tillsammans med ett eller flera dotterföretag eller flera dotterföretag tillsammans innehar minst tjugo procent av rösterna för samtliga andelar i den juridiska personen.

5 a §

Med gemensamt styrt företag avses i denna lag en juridisk person över vilken två eller flera parter har ett gemensamt bestäm- mande inflytande genom ett på avtal grundat samarbete.

2 kap.

1 §4

En årsredovisning skall bestå av

1.en balansräkning,

2.en resultaträkning,

3.noter, och

4.en förvaltningsberättelse.

I årsredovisningen för ett större företag skall det även ingå en finansieringsanalys.

En årsredovisning ska bestå av

1.en balansräkning,

2.en resultaträkning,

3.noter, och

4.en förvaltningsberättelse.

I årsredovisningen för stora företag och företag av allmänt intresse ska det även ingå en kassaflödesanalys.

				4 §5
Vid upprättandet av balans-					Vid upprättandet av balans-
räkningen,	resultaträkningen			och	räkningen,	resultaträkningen			och
noterna skall följande iakttas:					noterna ska följande iakttas:
1. Företaget		skall	förutsättas		1. Företaget		ska	förutsättas
fortsätta sin verksamhet.					fortsätta sin verksamhet.
2. Samma	principer för värde-				2. Samma	principer för värde-
ring, klassificering och			indelning		ring, klassificering och			indelning
av de olika posterna och, i före-					av de olika posterna och, i före-
kommande	fall,	delposterna		skall	kommande	fall,	delposterna		ska
konsekvent	tillämpas		från	ett	konsekvent	tillämpas		från	ett
räkenskapsår till ett annat.					räkenskapsår till ett annat.
3. Värderingen av de olika pos-					3. Värderingen av de olika pos-
terna och, i förekommande fall,					terna och, i förekommande fall,
delposterna	skall göras		med	iakt-	delposterna	ska	göras	med	iakt-

4Senaste lydelse 2006:871.

5Senaste lydelse 2004:1173.

tagande

rimlig

försiktighet.

tagande

av rimlig

försiktighet.

Prop. 2015/16:3

Detta innebär särskilt att

Bilaga 3

a) endast

under

räkenskapsåret

a) endast

under räkenskapsåret

konstaterade intäkter får tas med i

resultaträkningen,

b) hänsyn skall tas till alla eko-

b) hänsyn ska tas till alla eko-

nomiska

förpliktelser

som

är

nomiska

förpliktelser

som

är

hänförliga

till

räkenskapsåret

eller

hänförliga

till

räkenskapsåret

eller

tidigare

räkenskapsår,

även

tidigare

räkenskapsår, även

dessa förpliktelser blir kända först

efter räkenskapsårets

utgång

men

efter räkenskapsårets

utgång

men

före upprättandet av årsredovis-

ningen, och att

c) hänsyn skall tas till värdened-

c) hänsyn ska tas till värdened-

gångar oavsett om resultatet för

räkenskapsåret är en vinst eller en

förlust.

4. Intäkter och kostnader som är

hänförliga till räkenskapsåret skall

hänförliga

till

räkenskapsåret

ska

tas med oavsett tidpunkten för

betalningen.

5. De

olika

beståndsdelar

som

5. De

olika

beståndsdelar

som

balansräkningens

poster och, i

balansräkningens

poster

och, i

förekommande fall, delposter be-

förekommande

fall,

delposter

står av skall värderas var för sig.

består av ska värderas var för sig.

6. Tillgångar

och

avsättningar

6. Tillgångar

och

avsättningar

eller skulder får inte kvittas mot

varandra. Inte heller får intäkter

och kostnader kvittas mot varand-

ra.

7. Den ingående balansen för ett

räkenskapsår skall stämma överens

räkenskapsår ska

stämma överens

med den utgående balansen för det

närmast

föregående

räkenskaps-

närmast

föregående

räkenskaps-

året.

Om det finns särskilda skäl och

Ett företag får avvika från vad

det är förenligt med 2 och 3 §§, får

som sägs i första stycket, om

avvikelse göras från vad som

effekten av avvikelsen är oväsent-

föreskrivs i första stycket. I så fall

lig. Ett företag får även avvika från

skall upplysning om skälen för

vad som sägs i första stycket 6, om

avvikelsen och en bedömning av

det finns särskilda skäl och det är

dess effekt på företagets ställning

förenligt med 2 och 3 §§.

och resultat lämnas i en not.

4 a §

Vid tillämpningen av bestämmel-

ser i denna lag om att ett företag

får avvika från bestämmelser i

lagen om effekten av avvikelsen är

oväsentlig gäller följande. Effekten

av en avvikelse

ska

anses vara

327

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

328

oväsentlig, om ett utelämnande eller en felaktighet inte kan antas påverka de beslut som användare fattar på grundval av redovis- ningen. Detta gäller dock inte om en utelämnad eller felaktig uppgift skulle kunna påverka en använ- dares beslut när uppgiften läses mot andra uppgifter i redovis- ningen.

5 §6

Årsredovisningen ska upprättas i vanlig läsbar form eller i elektronisk form. Den ska avfattas på svenska.

Årsredovisningen ska innehålla uppgifter om

1. företagets firma,

2. den ort där företagets styrelse har sitt säte eller, om ingen sty- relse finns, den ort där förvalt- ningen förs, och

3. företagets organisations- nummer enligt lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juri- diska personer m.fl. eller, i fråga om enskilda näringsidkare, dennes personnummer.

Om företaget har gått i likvida- tion, ska också detta anges.

					6 §7
Beloppen		i	årsredovisningen			Beloppen i årsredovisningen ska
skall anges i företagets redovis-						anges i företagets redovisnings-
ningsvaluta enligt 4 kap. 6 § bok-						valuta enligt 4 kap. 6 § bokförings-
föringslagen (1999:1078). Belop-						lagen (1999:1078). Beloppen får
pen får dessutom anges i annan						dessutom anges i annan valuta
valuta enligt omräkningskursen på						enligt omräkningskursen på dagen
dagen	för räkenskapsårets utgång					för	räkenskapsårets	utgång
(balansdagen). I så fall skall upp-						(balansdagen).
lysning	om		omräkningskursen
lämnas i en not.
Vid byte av			redovisningsvaluta			Vid	byte av redovisningsvaluta
skall	balansräkningen			för	det	ska balansräkningen för det gamla
gamla	räkenskapsåret			räknas	om	räkenskapsåret räknas om till den
till den nya		redovisningsvalutan				nya redovisningsvalutan enligt den
enligt	den	växelkurs		som	har	växelkurs som har fastställts av

6Senaste lydelse 2008:89.

7Senaste lydelse 2000:34.

fastställts av Europeiska central- banken den sista svenska bank- dagen under räkenskapsåret. Den omräknade balansräkningen skall utgöra ingående balans för det nya räkenskapsåret.

Europeiska centralbanken den sista		Prop. 2015/16:3
svenska bankdagen under	räkens-	Bilaga 3
kapsåret. Den omräknade	balans-

räkningen ska utgöra ingående balans för det nya räkenskapsåret.

3 kap.

1 §8

Balansräkningen skall i samman-				Balansräkningen ska i samman-
drag redovisa företagets samtliga				drag redovisa företagets		samtliga
tillgångar, avsättningar och skulder				tillgångar, avsättningar och skulder
samt eget kapital på balansdagen.				samt eget kapital på balansdagen.
Ställda panter och ansvarsförbin-
delser skall tas upp inom linjen.
			3 §9
Balansräkningen	skall upprättas			Balansräkningen	ska	upprättas
enligt den uppställningsform som				enligt den uppställningsform som
anges i bilaga 1 till denna lag.				anges i bilaga 1 till denna lag.
Resultaträkningen	skall upprättas			Resultaträkningen	ska	upprättas
enligt någon av de uppställnings-				enligt någon av de uppställnings-
former som anges i bilagorna 2				former som anges i bilagorna 2
och 3.				och 3.
Byte av uppställningsform för				Byte av uppställningsform för
resultaträkningen	får	ske endast		resultaträkningen	får ske endast
om det finns särskilda skäl och är				om det finns särskilda skäl och är
förenligt med 2 kap.		2	och 3 §§.	förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§.
Vid sådant byte skall			upplysning

om skälen för bytet lämnas i en not.

4 §10

Posterna i balansräkningen och resultaträkningen ska tas upp var för sig i den ordningsföljd som anges för respektive uppställningsform.

Om en tillgång, avsättning eller skuld avser flera än en post i balansräkningen, ska det upplysas om förhållandet till andra poster antingen under den post där den tas upp eller i not.

I fråga om poster som föregås av arabiska siffror ska de avvikelser göras som är betingade av verksamhetens särskilda inriktning.

8Senaste lydelse1999:1112.

9Senaste lydelse1999:1112.

10Senaste lydelse 2010:1515.

329

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

330

kommit på ett sådant sätt eller är av sådan storlek att det är av betydelse med hänsyn till kravet i 2 kap. 3 § på en rättvisande bild att de redovisas särskilt, ska de tas upp i delposter. Kompletterande poster ska ges beteckningar som tydligt anger vad som ingår i posten.

Poster som föregås av arabiska siffror får slås samman,

1. om de är av ringa betydelse	1. om de är oväsentliga med
med hänsyn till kravet i 2 kap. 3 §	hänsyn till kravet i 2 kap. 3 § på
på rättvisande bild, eller	rättvisande bild, eller

2. om sammanslagningen främjar överskådligheten och posterna och, i förekommande fall, delposterna anges i not.

Mindre företag får slå samman	Små	företag får	slå	samman
poster i balansräkningen som avser	poster i balansräkningen som avser
tillgångar, eget kapital, avsätt-	tillgångar, eget kapital, avsätt-
ningar och skulder, om posterna	ningar	och skulder,	om	posterna
föregås av arabiska siffror.	föregås av arabiska siffror.

4 a §

För varje fordringspost i balans- räkningen som är upptagen under Omsättningstillgångar ska anges den del som förfaller till betalning senare än ett år efter balansdagen.

För varje skuldpost i balans- räkningen ska anges den del som förfaller till betalning inom ett år från balansdagen och den del som förfaller till betalning senare än ett år efter balansdagen.

Summan av sådana fordringar och skulder som avses i första och andra styckena ska anges i balansräkningen.

Vad som sägs i första och andra styckena om fordrings- och skuld- poster i balansräkningen gäller även motsvarande poster som har tagits in i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § femte stycket 2.

4 a §11 4 b §

Trots bestämmelserna i 3 och 4 §§ får företag som avses i andra stycket dela upp anläggningstillgångar och omsättningstillgångar samt skulder och avsättningar i kortfristiga och långfristiga poster, om det är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§.

Bestämmelserna i första stycket gäller

1. företag som omfattas av en koncernredovisning som upprättas med tillämpning av de internationella redovisningsstandarder som avses i

11 Senaste lydelse 2007:541.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19

Prop. 2015/16:3

juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, och

Bilaga 3

2. andra företag vars andelar

2. andra företag vars överlåtbara

eller skuldebrev är upptagna till

värdepapper

är

upptagna

till

handel på en reglerad marknad.

5 §12

För varje post eller delpost i balansräkningen, resultaträkningen och

sådana

noter

som

avses

4 §

fjärde

stycket 2

skall

beloppet

motsvarande post för det närmast föregående räkenskapsåret anges.

Om företaget har ändrat prin-

ciperna för värdering, klassifi-

cering eller indelning i poster eller

delposter, skall posterna för det

delposter, ska posterna för det

närmast föregående räkenskapsåret

räknas om eller ändras på det sätt

som behövs för att de skall kunna

som behövs för att de ska kunna

jämföras med

räkenskapsårets

jämföras

med

räkenskapsårets

poster på ett meningsfullt sätt.

Om det finns särskilda skäl och

det är förenligt med 2 kap. 2 och

3 §§, får avvikelse från vad som

föreskrivs i andra stycket göras. I

föreskrivs i andra stycket göras.

så fall skall upplysning om skälen

för avvikelsen anges i en not.

Andra stycket gäller inte mindre

Andra stycket gäller inte små

företag

under

förutsättning

att

företag

under förutsättning

att

upplysningar

den

bristande

upplysningar

den

bristande

jämförbarheten lämnas i noterna.

8 §13

Större företag skall i balans-

Medelstora

och

stora

företag

räkningen eller i en not specificera

samt företag av allmänt intresse

större belopp som ingår i posterna

ska i balansräkningen eller i en not

Förutbetalda kostnader och upp-

specificera större belopp som ingår

lupna

intäkter

och

Upplupna

i posterna Förutbetalda

kostnader

kostnader och förutbetalda intäkt-

och upplupna intäkter och Upplup-

er.

kostnader

och

förutbetalda

intäkter.

avsättningar skall

9 §14

ska

Som

sådana

Som

avsättningar

sådana

förpliktelser

redovisas

som

är

förpliktelser

redovisas

som

är

hänförliga till räkenskapsåret eller

tidigare räkenskapsår och som på

balansdagen är säkra eller sanno-

12Senaste lydelse 2006:871.

13Senaste lydelse 2006:871.

14Senaste lydelse1999:1112.

331

Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska i balansräkningen eller i en not specificera större avsättningar som har tagits upp under posten Övriga avsättningar i balansräkningen.

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

lika till sin förekomst men ovissa	lika till sin förekomst men ovissa
till belopp eller till den tidpunkt då	till belopp eller till den tidpunkt då
de skall infrias.	de skall infrias. En avsättning ska
	motsvara den på balansdagen
	bästa uppskattningen av det
	belopp som kommer att krävas för
	att reglera förpliktelsen.

Avskrivningar och nedskrivningar får inte redovisas som avsättningar.

10 §15 Större företag skall i balans-

räkningen eller i en not specificera större avsättningar som har tagits upp under posten Övriga avsätt- ningar i balansräkningen.

10 a §

Ett aktiebolags eget kapital ska delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital ska tas upp aktiekapital, uppskriv- ningsfond, reservfond, fond för utvecklingsutgifter och kapital- andelsfond. Under fritt eget kapi- tal eller ansamlad förlust ska tas upp fria fonder, var för sig, balans- erad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas då upp som avdragsposter.

10 b §

En ekonomisk förenings eget kapital ska delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital ska tas upp inbetalda eller genom insatsemission tillgo- doförda insatser, uppskrivnings- fond, fond för utvecklingsutgifter, reservfond och kapitalandelsfond. Medlemsinsatser och förlagsin- satser ska redovisas var för sig. Under fritt eget kapital eller

15 Senaste lydelse 2006:871.

332

			ansamlad förlust ska tas upp fria						Prop. 2015/16:3
			fonder,		var för	sig, balanserad			Bilaga 3
			vinst eller förlust samt nettovinst
			eller	förlust för		räkenskapsåret.
			Balanserad förlust och förlust för
			räkenskapsåret tas därvid upp som
			avdragsposter.
			Vad som sägs i första stycket om
			insats gäller också upplåtelse-
			avgift i en bostads-rättsförening.
		11 §16
Mindre företag får slå samman			Små företag får slå samman
posterna 1–6 i bilaga 2 respektive			posterna 1–6 i bilaga 2 respektive
posterna 1–3 och 6 i bilaga 3 till en			posterna 1–3 och 6 i bilaga 3 till en
post benämnd	bruttovinst	eller	post	benämnd		bruttovinst		eller
bruttoförlust.			bruttoförlust.
Ett företag som slår samman poster enligt första stycket ska i
resultaträkningen, i anslutning till posten bruttovinst eller bruttoförlust,
lämna uppgift om nettoomsättningen. Bolagsverket får i ett enskilt fall
medge att uppgiften om nettoomsättningen utelämnas, om det är
motiverat av konkurrensskäl.
			Oväsentliga avvikelser
		13 §
			Ett företag får avvika från vad
			som föreskrivs i 1–12 §§ och i
			bilagorna 1–3 till lagen, om effek-
			ten av avvikelsen är oväsentlig.
		4 kap.
		2 §17
Utgifter för forsknings- och ut-			Utgifter för koncessioner, patent,
vecklingsarbeten	och liknande		licenser,		varumärken,		hyresrätter
arbeten som är av väsentligt värde			och liknande rättigheter och till-
för rörelsen under kommande år			gångar som är av betydande värde
får tas upp som immateriell an-			för rörelsen under kommande år
läggningstillgång. Detsamma		gäl-	får tas upp som immateriell an-
ler utgifter för koncessioner, pa-			läggningstillgång. Detsamma					gäl-
tent, licenser, varumärken, hyres-			ler ersättning som vid förvärv av
rätter och liknande rättigheter och			rörelse		överstiger det		behållna
tillgångar samt ersättning som vid			värdet av de tillgångar som för-
förvärv av rörelse överstiger det			värvats och de skulder som över-
behållna värdet av de tillgångar			tagits (goodwill).
som förvärvats och de skulder som

16 Senaste lydelse 2010:1515.

17 Senaste lydelse 1999:1112.

333

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

334

övertagits (goodwill).

Det som sägs i första stycket gäller även utgifter för företagets eget utvecklingsarbete. För aktie- bolag och ekonomiska föreningar gäller detta dock endast under förutsättning att motsvarande be- lopp överförs från fritt eget kapital till en fond för utvecklingsutgifter.

Utgifter för företagsbildning, ökning av aktiekapitalet eller motsvaran- de eller för företagets förvaltning får inte tas upp som tillgång.

3 §18

I anskaffningsvärdet för en förvärvad tillgång ska räknas in, utöver inköpspriset, utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet.

I anskaffningsvärdet för en tillverkad tillgång får räknas in, utöver sådana kostnader som direkt kan hänföras till produktionen av tillgången, en skälig andel av indirekta tillverkningskostnader.

Ränta på kapital som har lånats	Ränta på kapital som har lånats
för att finansiera tillverkningen av	för att finansiera tillverkningen av
en tillgång får räknas in i anskaff-	en tillgång får räknas in i anskaff-
ningsvärdet till den del räntan hän-	ningsvärdet till den del räntan hän-
för sig till tillverkningsperioden.	för sig till tillverkningsperioden.
Om ränta har räknats in i anskaff-
ningsvärdet, ska en upplysning om
detta lämnas i en not.

Utgifter för värdehöjande förbättringar av en tillgång får räknas in i anskaffningsvärdet, om de har lagts ned under räkenskapsåret eller

balanserats från tidigare år.
			4 §19
Anläggningstillgångar med			be-	Anläggningstillgångar		med	be-
gränsad nyttjandeperiod skall skri-				gränsad nyttjandeperiod ska skri-
vas av systematiskt över denna				vas av systematiskt över denna
period.				period.
Nyttjandeperioden för en imma-				Om nyttjandeperioden för imma-
teriell	anläggningstillgång		som	teriella anläggningstillgångar som
avses i 2 § skall anses uppgå till				utgörs av utgifter för företagets
högst fem år, om inte en annan				eget	utvecklingsarbete	inte	med
längre tid med rimlig grad av				rimlig grad av säkerhet kan fast-
säkerhet kan fastställas. Om en				ställas, ska perioden anses uppgå
sådan	längre	avskrivningstid		till fem år. Detsamma gäller i
tillämpas, skall det i en not lämnas				fråga	om sådan goodwill		som

18Senaste lydelse 2011:1554.

19Senaste lydelse 2004:1173.

En nedskrivning enligt första eller andra stycket ska återföras, om det inte längre finns skäl för den. Detta gäller dock inte ned- skrivning som avser goodwill.

Nedskrivningar och återföringar som avses i första-tredje styckena ska redovisas i resultaträkningen.

upplysning om detta. I noten skall i så fall också anges skälen för den längre avskrivningstiden.

Avskrivningar skall redovisas i resultaträkningen. Annan redovis- ning får dock tillämpas, om det finns särskilda skäl och är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§.

avses i 2 §.	Prop. 2015/16:3
	Bilaga 3
Avskrivningar ska	redovisas i

resultaträkningen. Annan redovis- ning får dock tillämpas, om det finns särskilda skäl och är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§.

		5 §
Har	en anläggningstillgång på	Har	en anläggningstillgång på
balansdagen ett lägre värde än det		balansdagen ett lägre värde än det
värde som följer av 3 § och 4 §		värde som följer av 3 § och 4 §
första	stycket, skall tillgången	första	stycket, ska tillgången
skrivas ned till detta lägre värde,		skrivas ned till detta lägre värde,
om det kan antas att värdened-		om det kan antas att värdened-
gången är bestående.		gången är bestående.

En finansiell anläggningstillgång får skrivas ned till det lägre värde som tillgången har på balansdagen även om det inte kan antas att värdenedgången är bestående.

En nedskrivning enligt första eller andra stycket skall återföras, om det inte längre finns skäl för den.

Nedskrivningar och återföringar som avses i första-tredje styckena skall redovisas i resultaträkningen.

6 §20

Ett aktiebolags eller en ekonomisk förenings anläggningstillgångar som har ett tillförlitligt och bestående värde som väsentligt överstiger bokfört värde enligt 3 §, 4 § första stycket, 5 § första–tredje styckena och 12 § får skrivas upp till högst detta värde. Uppskrivning får dock ske endast om uppskrivningsbeloppet används för avsättning till en upp- skrivningsfond eller, i aktiebolag, för ökning av aktiekapitalet genom

fondemission eller nyemission.
I samband med uppskrivningar
skall det i en not lämnas upp-
lysning om hur uppskrivnings-
beloppet har behandlats skatte-
mässigt.
Avskrivningar och nedskriv-	Avskrivningar och nedskriv-
ningar av den tillgång som har	ningar av den tillgång som har
skrivits upp skall efter uppskriv-	skrivits upp ska efter uppskriv-
ningen beräknas med utgångs-	ningen beräknas med utgångs-
punkt i det uppskrivna värdet.	punkt i det uppskrivna värdet.
20 Senaste lydelse 2004:1173.

335

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

336

Ianspråktagande av fonden för

utvecklingsutgifter

och uppskriv-

ningsfonden

7 §21

Ett aktiebolag får ta uppskriv-

Ett aktiebolag får ta fonden för

ningsfonden i anspråk för

utvecklingsutgifter

eller uppskriv-

ningsfonden i anspråk för

1. ökning

aktiekapitalet

1. ökning

aktiekapitalet

genom fondemission eller ny-

emission,

2. täckning

förlust enligt

2. täckning

förlust

enligt

fastställd balansräkning när för-

lusten inte kan täckas av fritt eget

kapital.

Ett beslut att ta uppskrivnings-

Ett beslut att ta fonden för

fonden i anspråk för att täcka en

utvecklingsutgifter

eller uppskriv-

förlust enligt första stycket 2 får

ningsfonden i anspråk för att täcka

fattas

endast

efter

revisorernas

en förlust enligt första stycket 2 får

hörande. Innan tre år har förflutit

fattas endast

efter

revisorernas

från

beslutet

får vinstutdelning

hörande. Innan tre år har förflutit

beslutas

endast om

Bolagsverket

från

beslutet,

får

vinstutdelning

eller, i tvistiga fall, allmän domstol

beslutas endast om

Bolagsverket

ger tillstånd till det eller om

eller, i tvistiga fall, allmän domstol

aktiekapitalet har ökats med minst

ger tillstånd till det eller om

ett belopp som motsvarar den

aktiekapitalet har ökats med minst

förlust som har blivit täckt med

ett belopp som motsvarar den

uppskrivningsbelopp. I fråga

förlust som har blivit täckt med

Bolagsverkets

eller

domstolens

belopp från fonden. I fråga om

tillstånd

gäller

20 kap. 25–29 §§

Bolagsverkets

eller

domstolens

aktiebolagslagen (2005:551) i till-

tillstånd gäller 20 kap. 25–29 §§

lämpliga delar.

aktiebolagslagen (2005:551) i till-

lämpliga delar.

8 §

Vid avskrivning enligt 4 § eller

nedskrivning enligt 5 § eller vid

nedskrivning

enligt

5 §

av en

avyttring

eller

utrangering

uppskriven tillgång eller vid avytt-

tillgången skall

uppskrivnings-

ring eller utrangering av tillgången

fonden

minskas

motsvarande

ska uppskrivningsfonden minskas i

utsträckning, dock högst med den

motsvarande

utsträckning,

dock

del

uppskrivningsfonden

som

högst med den del av fonden som

svarar mot tillgången.

svarar mot tillgången. På samma

sätt

ska fonden för

utvecklings-

utgifter minskas i samband med avyttring, avskrivning eller ned- skrivning av en tillgång som avses i 4 kap. 2 § andra stycket.

21 Senaste lydelse 2005:918.

Minskningen av uppskrivnings- fonden i fall som avses i första stycket får göras enbart genom att

1. fonden tas i anspråk enligt

7§,

2.den del av uppskrivnings- fonden som motsvarar avskrivning eller nedskrivning överförs till fritt eget kapital, eller

3.den del av uppskrivnings- fonden som motsvarar en avyttrad tillgång överförs till fritt eget kapital.

Minskningen av uppskrivnings-	Prop. 2015/16:3
fonden eller fonden för utveck-	Bilaga 3
lingsutgifter i fall som avses i
första stycket får göras enbart
genom att
1. fonden tas i anspråk enligt
7 §,
2. den del av fonden som mot-
svarar avskrivning eller nedskriv-
ning överförs till fritt eget kapital,
eller
3. den del av fonden som mot-
svarar en avyttrad tillgång överförs
till fritt eget kapital.

11 §22

Om det värde som framkommer vid en sådan beräkning väsentligt avviker från varulagrets netto- försäljningsvärde på balansdagen, skall större företag ange skillnads- beloppet i en not med fördelning på de poster som är upptagna i balansräkningen. Nettoförsälj- ningsvärdet skall därvid beräknas enligt 9 § tredje stycket första meningen.

13 a §23

Företag som avses i 3 kap. 4 a §	Företag som avses i 3 kap. 4 b §
andra stycket får redovisa andelar i	andra stycket får redovisa andelar i
intresseföretag i balansräkningen	intresseföretag i balansräkningen
och resultaträkningen med tillämp-	och resultaträkningen med tillämp-
ning av bestämmelserna i 7 kap.	ning av bestämmelserna i 7 kap.
25–29 §§, om det är förenligt med	25–29 §§, om det är förenligt med
2 kap. 2 och 3 §§.	2 kap. 2 och 3 §§.

14 b §24

Följande finansiella instrument får inte värderas enligt 14 a §:

1. finansiella instrument som hålls till förfall och som inte utgör derivatinstrument,

22Senaste lydelse 2006:871.

23Senaste lydelse 2004:1173.

24Senaste lydelse 2009:34.

337

3. andelar i dotterföretag, intresse- företag eller gemensamt styrda företag,

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

338

2. lånefordringar och andra fordringar som härrör från företaget och som inte innehas för handelsändamål,

3. andelar i dotterföretag, intresse- företag eller samriskföretag,

4.egetkapitalinstrument som företaget självt har gett ut,

5.avtal om villkorad ersättning i samband med förvärv och samgåenden,

6.skulder, med undantag för skulder som ingår som en del i en handelsportfölj eller som utgör derivatinstrument, samt

7.andra finansiella instrument, som är av sådan särskild karaktär att de enligt vad som är allmänt accepterat bör redovisas på annat sätt. Värdering enligt 14 a § får inte heller ske, om en sådan värdering inte skulle ge ett tillförlitligt värde på det finansiella instrumentet.

Företag som avses i 3 kap. 4 a §			Företag som avses i 3 kap. 4 b §
andra stycket får trots första			andra stycket får trots första
stycket värdera där angivna finan-			stycket värdera där angivna finan-
siella instrument enligt 14 a §, om			siella instrument enligt 14 a §, om
1. det är förenligt med sådana			1. det är förenligt med sådana
internationella		redovisningsstan-	internationella		redovisningsstan-
darder som avses i Europaparla-			darder som avses i Europaparla-
mentets	och	rådets förordning	mentets	och	rådets förordning
(EG) nr 1606/2002 av den 19 juli			(EG) nr 1606/2002 av den 19 juli
2002 om tillämpning av inter-			2002 om tillämpning av inter-
nationella	redovisningsstandarder,		nationella	redovisningsstandarder,
och			och
2. upplysningar om värderingen			2. upplysningar om värderingen
lämnas i enlighet med dessa stan-			lämnas i enlighet med dessa stan-
darder.			darder.
			Oväsentliga avvikelser
		17 §25
			Ett företag får avvika från vad
			som föreskrivs i 1–16 §§, om
			effekten	av	avvikelsen	är
			oväsentlig.

25 Tidigare 17 § upphävd genom 1999:1112.

5 kap. Notupplysningar	Prop. 2015/16:3
	Bilaga 3
Allmänna bestämmelser
Upplysningar för olika kategorier av företag
1 § Samtliga företag ska lämna de notupplysningar	som framgår av

6–24 §§.

Ytterligare upplysningskrav för samtliga företag finns i 2 kap. 3 § och 3 kap. 4 §.

2 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska även lämna de upplysningar som anges i 25–49 §§.

Ytterligare upplysningskrav för medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse finns i 3 kap. 8 och 10 §§.

3 § Stora företag och företag av allmänt intresse ska även lämna de upplysningar som anges i 50 och 51 §§.

Notupplysningarnas placering

4 § Om inte annat följer av kravet i 2 kap. 2 § på överskådlighet, ska noter som avser enskilda poster i balansräkningen eller resultaträkningen läggas fram i samma ordning som posterna. Hänvisning ska göras vid de poster till vilka noterna hänför sig.

Utelämnande av oväsentliga upplysningar

5 § Ett företag får utelämna en upplysning som ska lämnas enligt detta kapitel, om effekten av att utelämna upplysningen är oväsentlig.

Notupplysningskrav för samtliga företag

Värderings- och omräkningsprinciper

6 § Principerna för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder ska anges.

För poster i årsredovisningen som avser tillgångar, avsättningar eller skulder i annan valuta än redovisningsvalutan ska det anges enligt vilka principer beloppen har räknats om till redovisningsvalutan.

Avvikelser från principen om kvittningsförbud

7 § Ett företag som med stöd av 2 kap. 4 § andra stycket avviker från vad som i den paragrafen föreskrivs om att tillgångar, skulder och avsätt- ningar samt intäkter och kostnader inte får kvittas mot varandra, ska lämna upplysning om de bruttobelopp som kvittas mot varandra.

339

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

340

Valuta

8 § Om ett företag med stöd av 2 kap. 6 § har angett belopp i årsredo- visningen i annan valuta än företagets redovisningsvaluta, ska det lämna upplysning om omräkningskursen.

Byte av uppställningsform

9 § Om ett företag med stöd av 3 kap. 3 § har bytt uppställningsform för resultaträkningen, ska det lämna upplysning om skälen för bytet.

Jämförelsetal

10 § Om ett företag med stöd av 3 kap. 5 tredje stycket avviker från vad som sägs i den paragrafen om jämförelsetal, ska det lämna upplysning om skälen för avvikelsen.

Anläggningstillgångar

11 § För varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräk- ningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § femte stycket 2 ska upplysning lämnas om

1.tillgångarnas anskaffningsvärde,

2.tillkommande och avgående tillgångar,

3.överföringar,

4.årets avskrivningar enligt 4 kap. 4 §,

5.årets nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskrivningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket,

6.årets uppskrivningar, med särskild upplysning om uppskrivnings- beloppets användning och vad som kvarstår oavskrivet av uppskriv- ningsbeloppet

Om ränta har räknats in i anskaffningsvärdet för en tillverkad tillgång, ska särskild uppgift lämnas om detta.

Grunderna för avskrivning av anläggningstillgångarnas olika poster ska anges.

I fråga om medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse gäller även 25 §.

12 § Om ett företag redovisar goodwill som tillgång, ska det lämna upplysning om vilken avskrivningsperiod som tillämpas för denna och vad som är skälet till valet av avskrivningsperiod.

Finansiella instrument

13 § För varje kategori av finansiella instrument som värderas enligt 4 kap. 14 a § ska upplysningar lämnas om

1.bokfört värde, och

2.de värdeförändringar som har redovisats i resultaträkningen respek- tive i fonden för verkligt värde.

För varje kategori av derivatinstrument som värderas enligt 4 kap. 14 a § ska upplysningar även lämnas om

1.omfattningen och typen av instrument, och

2.viktiga villkor som kan påverka storleken av, tidpunkten för eller säkerheten i framtida kassaflöden.

Vad som sägs i denna paragraf ska tillämpas även på sådana avtal som enligt 4 kap. 14 c § ska anses som derivatinstrument.

Uppskrivningsfonden

14 § Om storleken eller sammansättningen av uppskrivningsfonden har ändrats under räkenskapsåret, ska det i en särskild sammanställning lämnas upplysningar om

1.fondens storlek vid räkenskapsårets början och slut,

2.belopp som har satts av till fonden under räkenskapsåret och hur dessa har behandlats skattemässigt,

3.belopp som har överförts från fonden eller på annat sätt har tagits i anspråk med uppgift om hur beloppet har använts, och

4.det värde som skulle ha redovisats i balansräkningen om anlägg- ningstillgångarna inte hade skrivits upp.

Fonden för verkligt värde

15 § Om storleken eller sammansättningen av fonden för verkligt värde har ändrats under räkenskapsåret, ska det i en särskild sammanställning lämnas upplysningar om

1.fondens storlek vid räkenskapsårets början och slut,

2.belopp som har satts av till fonden under räkenskapsåret, och

3.belopp som har överförts från fonden eller på annat sätt har tagits i anspråk med uppgift om hur beloppet har använts.

Långfristiga balansposter

16 § Upplysning ska lämnas om summan av de skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen.

I fråga om medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse gäller även 31§.

Ställda säkerheter

17 § Om ett företag har ställt säkerheter, ska det lämna upplysningar om omfattningen, arten och formen av dessa.

I 49 § finns särskilda upplysningskrav för medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse.

Eventualförpliktelser

18 § Upplysning ska lämnas om summan av företagets eventualför- pliktelser.

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

341

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

342

Säkerheter och ansvarsförbindelser som har ställts till förmån för koncernföretag m.m.

19 § Om företaget har ställt säkerhet eller ingått ansvarsförbindelse till förmån för ett koncernföretag, för ett intresseföretag eller för ett gemen- samt styrt företag som företaget är samägare i, ska en särskild upplysning lämnas om detta.

Lån till ledande befattningshavare

20 § Om ett företag har lämnat lån till en styrelseledamot, en verkställ- ande direktör eller en motsvarande befattningshavare i företaget, ska det lämna de upplysningar om detta som anges i andra stycket. Detsamma gäller om företaget har ställt pant eller annan säkerhet eller har ingått ansvarsförbindelse till förmån för en sådan befattningshavare. Med styrelseledamöter jämställs suppleanter för dessa och med verkställande direktör jämställs vice verkställande direktör.

Upplysning ska lämnas om storleken av lämnade lån, huvudsakliga lånevillkor, räntesatser, under räkenskapsåret återbetalda belopp, arten av ställda säkerheter och ingångna ansvarsförbindelser samt beloppet av de lån för vilka säkerhet ställts. Upplysning ska även lämnas om vilken anknytning till företaget den har som företaget har lämnat lån till, ställt säkerhet för eller ingått ansvarsförbindelse till förmån för. Om företaget under räkenskapsåret har helt eller delvis avskrivit ett lån eller avstått från att kräva in det, ska upplysning lämnas även om detta.

I fråga om medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse gäller även 33 §.

Intäkter och kostnader av exceptionell storlek eller förekomst

21 § Upplysning ska lämnas om arten och storleken av enskilda intäkter och kostnader som är av exceptionell storlek eller förekomst.

Medelantalet anställda under räkenskapsåret

22 § Upplysning ska lämnas om medelantalet under räkenskapsåret anställda personer.

Upplysningar om moderföretag

23 § Ett företag som är dotterföretag ska lämna följande upplysningar om det moderföretag som upprättar koncernredovisning för den minsta koncern som företaget ingår i som dotterföretag:

1.namn,

2.organisationsnummer eller, i förekommande fall, personnummer, säte ingår i som dotterföretag., och

3.om moderföretaget är utländskt, var det går att få tillgång till moder- företagets koncernredovisning

I fråga om medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse gäller även 48 §.

Händelser av väsentlig betydelse efter räkenskapsårets slut

24 § Upplysningar ska lämnas om sådana händelser av väsentlig betyd- else för företaget, som har inträffat efter räkenskapsårets slut och som inte kommer till uttryck i balansräkningen eller resultaträkningen. Upp- lysningarna ska omfatta den ekonomiska effekten av händelserna.

Notupplysningskrav för medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse

Ytterligare upplysningar om anläggningstillgångar

25 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska, utöver vad som följer av 11 §, lämna de upplysningar om anlägg- ningstillgångar som anges i andra–fjärde styckena.

Om ränta har räknats in i anskaffningsvärdet för en tillgång enligt 4 kap. 3 § fjärde stycket, ska upplysning lämnas om det inräknade belop- pet.

För varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § femte stycket 2 ska upplysning lämnas om

1.ackumulerade avskrivningar enligt 4 kap. 4 §,

2.ackumulerade nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskriv- ningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket,

3.ackumulerade uppskrivningar, och

4.korrigeringar av tidigare års avskrivningar enligt 4 kap. 4 §, ned- skrivningar och uppskrivningar.

Om en tillgång har varit föremål för avskrivning, nedskrivning eller uppskrivning uteslutande av skatteskäl, ska upplysning lämnas om detta med angivande av avskrivningens, nedskrivningens eller uppskrivning- ens storlek.

Omsättningstillgångar

26 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska lämna de upplysningar om omsättningstillgångar som anges i andra och tredje styckena.

Om ränta har räknats in i anskaffningsvärdet för en tillgång enligt 4 kap. 3 § fjärde stycket och 9 § andra stycket, ska upplysning lämnas om det belopp som har räknats in.

Om en omsättningstillgång har varit föremål för en värdejustering uteslutande av skatteskäl, ska en upplysning lämnas om detta med angivande av justeringens storlek.

Om det värde som framkommer vid en beräkning av varulagrets anskaffningsvärde enligt 4 kap. 11 § avviker väsentligt från varulagrets nettoförsäljningsvärde på balansdagen, ska upplysning lämnas om skill- nadsbeloppet. Nettoförsäljningsvärdet ska därvid beräknas enligt 4 kap. 9 § tredje stycket första meningen. Skillnadsbeloppet ska fördelas på de poster som är upptagna i balansräkningen.

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

343

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

344

Ytterligare upplysningar om finansiella instrument

27 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska, utöver vad som följer av 13 §, lämna de upplysningar om finansiella instrument som anges i andra-fjärde styckena.

För varje kategori av derivatinstrument som inte värderas enligt 4 kap. 14 a § ska upplysning lämnas om

1.det värde till vilket instrumenten skulle ha värderats vid en tillämpning av 4 kap. 14 a §, och

2.omfattningen och typen av instrument.

I fråga om finansiella anläggningstillgångar som enligt 4 kap. 14 a– 14 c §§ får värderas till verkligt värde och vilkas bokförda värde är högre än det verkliga värdet ska upplysning lämnas om

1.bokfört värde och det verkliga värdet, och

2.skälen till att det bokförda värdet inte har skrivits ner och det stöd som finns för antagandet att det bokförda värdet kommer att återvinnas.

Vad som sägs i första och andra stycket ska även tillämpas på sådana avtal som enligt 4 kap. 14 c § ska anses som derivatinstrument.

Inköp och försäljningar inom koncernföretag

28 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse som ingår i en koncern ska lämna de upplysningar som anges i andra och tredje styckena.

Upplysning ska lämnas om hur stor del av räkenskapsårets inköp och försäljningar som avser andra koncernföretag.

Moderföretag som med stöd av 7 kap. 3 § inte upprättar någon kon- cernredovisning, ska lämna upplysningar om internvinster på transak- tioner inom koncernen.

Upplysningar om dotterföretag och vissa andra företag

29 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska lämna följande upplysningar om dotterföretag och de övriga företag som de har ett strategiskt andelsinnehav i.

1.Det andra företagets namn, organisationsnummer, säte och eget kapital,

2.Det andra företagets resultat för det senaste räkenskapsår för vilket årsredovisning eller årsbokslut har upprättats,

3.Företagets ägarandel i det andra företaget, och

4.Antalet andelar som företaget äger och dessas värde enligt företagets balansräkning.

Ett företag som är obegränsat ansvarig delägare i ett annat företag ska ange detta företags namn, organisationsnummer, säte och rättsliga form.

Om, i fall som avses i första eller andra stycket, det redovisnings- skyldiga företagets rösträttsandel i det andra företaget avviker från ägarandelen, ska även rösträttsandelen anges.

30 § En upplysning enligt 29 får utelämnas, om

1. den har sådan karaktär att den kan vålla allvarlig skada för något av de i 29 § angivna företagen,

2. Bolagsverket medger att den utelämnas, och	Prop. 2015/16:3
3. noterna innehåller information om utelämnandet.	Bilaga 3
Upplysning om eget kapital och resultat får också utelämnas, om

1.det andra företaget inte offentliggör sin balansräkning och inte utgör ett dotterföretag till företaget, eller

2.det andra företaget omfattas av en av företaget upprättad koncern- redovisning eller av en sådan koncernredovisning som avses i 7 kap. 2 § första stycket.

Kortfristiga och långfristiga balansposter

31 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska för varje skuldpost i balansräkningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § femte stycket 2 lämna upplysning om den del som förfaller till betal- ning senare än fem år efter balansdagen.

Upplysningar om ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen

32 § Om ett medelstort eller stort företag eller ett företag av allmänt intresse har ekonomiska arrangemang, som inte redovisas i balans- räkningen och som är förenade med betydande risker eller fördelar för företaget, samt uppgifter om dessa risker eller fördelar är nödvändiga för att företagets ställning ska kunna bedömas, ska företaget lämna upp- lysning om

1.inriktningen på och det kommersiella syftet med arrangemangen,

och

2.den ekonomiska inverkan som arrangemangen har på företaget.

Ytterligare upplysningar om lån till ledande befattningshavare

33 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska, utöver vad som följer av 20 §, lämna upplysningar enligt 20 § om

1.lån som har lämnats till en styrelseledamot, en verkställande direktör eller en motsvarande befattningshavare i ett annat koncernföretag, och

2.panter, säkerheter och ansvarsförbindelser som har ställts till förmån för en sådan befattningshavare.

Vad som sägs i 20 § andra stycket tillämpas också, om ett aktiebolag har lämnat lån till eller ställt säkerhet till förmån för någon annan med stöd av tillstånd enligt 21 kap. 8 § aktiebolagslagen (2005:551).

Upplysningar om transaktioner med närstående

34 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska lämna upplysningar om transaktioner som på andra än marknadsmässiga villkor har genomförts med personer eller företag som är att anse som närstående enligt 1 kap. 3 a–3 c §§.

Upplysningar enligt denna paragraf behöver inte lämnas om tran- saktioner som har ingåtts

1. mellan ett moderföretag och dess helägda dotterföretag, eller

345

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

346

2. mellan två eller flera dotterföretag, om samtliga aktier eller andelar ägs av andra företag inom samma koncern.

35 § Upplysningar enligt 34 § ska omfatta

1.uppgift om transaktionernas art och de belopp som transaktionerna omfattar,

2.uppgift om vilket slag av närståendeförhållande som föreligger, och

3.andra uppgifter om transaktionerna som är nödvändiga för att bedöma företagets ställning.

Upplysningar om flera transaktioner får lämnas i samlad form, om de avser samma typ av transaktioner och upplysning om de enskilda transaktionerna inte är nödvändig för att bedöma vilken inverkan de har på företagets ställning.

Konvertibla lån

36 § Om ett medelstort eller stort företag eller ett företag av allmänt intresse har utelöpande lån som är konvertibla eller förenade med optionsrätt till nyteckning eller har gett ut liknande värdepapper, ska för varje lån eller liknande rättighet anges utestående lånebelopp samt tid och villkor för utbyte eller för nyteckning. För varje lån mot vinst- andelsbevis ska utestående lånebelopp och räntebestämmelserna anges.

Upplysningar om aktier

37 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska lämna upplysning om antalet aktier och aktiernas kvotvärde. Om aktie- kapitalet består av aktier av olika slag, ska motsvarande upplysning lämnas för varje aktieslag.

Upplysningar om förslag till förlust- och vinstdispositioner

38 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska lämna upplysning om förslag till disposition beträffande företagets vinst eller förlust eller, i förekommande fall, beslut om disposition av före- tagets vinst eller förlust.

Upplysningar om skatter

39 § Om ett medelstort eller stort företag eller ett företag av allmänt intresse har tagit upp uppskjuten skatt i balansräkningen, ska det lämna upplysning om beloppet av den uppskjutna skatten och om förändringar i detta belopp sedan föregående balansdag.

Ytterligare upplysningar om anställda

40 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska lämna upplysning om

1.de anställdas fördelning på kvinnor och män, och

2.om företaget har anställda i flera länder, medelantalet anställda och fördelningen mellan kvinnor och män i varje land.

Könsfördelningen bland ledande befattningshavare

41 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska lämna upplysning om fördelningen mellan kvinnor och män bland styrelseledamöter, verkställande direktör och andra personer i företagets ledning. Fördelningen bland styrelseledamöter och bland övriga befattningshavare ska redovisas var för sig. Upplysningarna ska avse förhållandena på balansdagen.

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

42 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska lämna särskild upplysning om storleken av följande personalkostnader, hänförliga till räkenskapsåret:

1.löner och andra ersättningar, och

2.sociala kostnader, med särskild uppgift om pensionskostnader.

43 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska lämna upplysning om det sammanlagda beloppet av räkenskapsårets löner och andra ersättningar för var och en av följande grupper:

1.styrelseledamöter, verkställande direktören och motsvarande befatt- ningshavare, och

2.anställda som inte omfattas av 1.

Tantiem och därmed jämställd ersättning till styrelseledamöter, verk- ställande direktören och motsvarande befattningshavare ska anges sär- skilt.

I ett företag av allmänt intresse ska vid tillämpningen av första och andra styckena samtliga personer i bolagets ledning ingå i den grupp som avses i första stycket 1. Antalet personer i gruppen ska anges. Vidare ska upplysningar om räkenskapsårets löner och andra ersättningar lämnas för var och en av styrelseledamöterna och för den verkställande direktören. Sådana upplysningar behöver dock inte lämnas för arbetstagarrepre- sentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepre- sentation för de privatanställda.

Pensioner och liknande förmåner

44 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska lämna upplysningar om det sammanlagda beloppet av kostnader och förpliktelser som avser pensioner eller liknande förmåner till styrelse- ledamöter, verkställande direktören eller motsvarande befattningshavare.

I ett företag av allmänt intresse ska upplysningar som avses i första stycket omfatta även pensioner och liknande förmåner till andra personer i bolagets ledning. Antalet personer som omfattas ska anges. Vidare ska upplysningar lämnas för var och en av styrelseledamöterna och för den verkställande direktören, dock inte för arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privat- anställda.

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

347

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

348

Tidigare styrelse och verkställande direktör

45 § Bestämmelserna i 43 och 44 §§ angående upplysningar om styrelse- ledamöter och verkställande direktören gäller även tidigare styrelse- ledamöter och tidigare verkställande direktör.

Suppleanter och vice verkställande direktör

46 § Vid tillämpningen av 43-45 §§ ska styrelsesuppleanter jämställas med styrelseledamöter och vice verkställande direktör jämställas med verkställande direktör

Avtal om avgångsvederlag

47 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse som har träffat avtal om avgångsvederlag eller liknande förmåner till styrelse- ledamöter, verkställande direktören eller andra personer i företagets led- ning, ska lämna upplysning om avtalen och om de väsentligaste villkoren i avtalen.

Ytterligare upplysningar om moderföretag

48 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska lämna sådana upplysningar som sägs i 23 § första stycket även avseende det moderföretag som upprättar koncernredovisning för den största koncern som företaget ingår i som dotterföretag.

Ytterligare upplysningar om ställda säkerheter

49 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska, när de enligt 17 § lämnar upplysning om ställda säkerheter, ange vilka poster i balansräkningen eller i noter enligt 3 kap. 4 § femte stycket 2 som säkerheterna avser.

Ytterligare notupplysningskrav för stora företag och företag av allmänt intresse

Nettoomsättningens fördelning

50 § Om företagets verksamhetsgrenar eller geografiska marknader avviker betydligt från varandra, ska stora företag och företag av allmänt intresse lämna upplysningar om nettoomsättningens fördelning på verk- samhetsgrenarna och marknaderna. Bedömningen av om företagets verk- samhetsgrenar och marknader avviker betydligt från varandra ska göras med hänsyn till hur företaget normalt organiserar försäljningen av varor och tjänster.

Ersättningar till revisor

51 § I aktiebolag och handelsbolag som är ett stort företag eller ett före- tag av allmänt intresse ska upplysning lämnas om den sammanlagda på räkenskapsåret belöpande ersättningen till var och en av bolagets revisorer och de revisionsföretag där revisorerna verkar. Särskild upplys- ning ska lämnas om hur stor del av ersättningen som avser revisions- uppdraget, revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget, skatteråd- givning respektive övriga tjänster.

Särskilt om europabolag och europakooperativ

52 § I fråga om europabolag och europakooperativ med ett sådant för- valtningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag eller artiklarna 37–41 i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar) ska bestämmelserna om styrelseledamöter i 20, 33, 41 och 43–47 §§ tillämpas på ledamöter eller suppleanter i europabolagets eller europa- kooperativets tillsynsorgan.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag samt 21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:595) om europakooperativ fram- går att bestämmelserna i första stycket ska tillämpas också på ledamöter eller suppleanter i ett europabolags eller europakooperativs lednings- eller förvaltningsorgan.

6 kap.

1 §26

Förvaltningsberättelsen ska innehålla en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat. När det behövs för förståelsen av årsredovisningen ska översikten innehålla hänvisningar till och ytterligare upplysningar om de belopp som tas upp i andra delar av årsredovisningen.

Upplysningar ska även lämnas om

2. sådana händelser av	väsentlig	2. sådana händelser av väsentlig
betydelse för företaget	som har	betydelse för företaget som	har
inträffat under räkenskapsåret eller		inträffat under räkenskapsåret,
efter dess slut,

3.företagets förväntade framtida utveckling inklusive en beskrivning av väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför,

4.företagets verksamhet inom forskning och utveckling,

5.företagets filialer i utlandet,

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

26 Senaste lydelse 2010:1515.

349

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

350

6. antal och kvotvärde för de egna aktier som innehas av företaget, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har betalats för aktierna,

7.antal och kvotvärde för de egna aktier som har förvärvats under räkenskapsåret, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har betalats,

8.antal och kvotvärde för de egna aktier som har överlåtits under räkenskapsåret, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har erhållits, och

9.skälen för de förvärv eller överlåtelser av egna aktier som har skett under räkenskapsåret.

Om det är väsentligt för bedömningen av företagets ställning och resultat, ska det även lämnas följande upplysningar avseende använd- ningen av finansiella instrument:

1.mål och tillämpade principer för finansiell riskstyrning jämte, för varje viktig typ av planerad affärshändelse där säkringsredovisning används, tillämpade principer för säkring, och

2.exponering för prisrisker, kreditrisker, likviditetsrisker och kassa- flödesrisker.

Utöver sådan information som ska lämnas enligt första-tredje styckena ska förvaltningsberättelsen innehålla sådana icke- finansiella upplys- ningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning eller resultat och som är relevanta för den aktuella verksamheten, däribland upplysningar om miljö- och personalfrågor. Företag som bedriver verk- samhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken ska alltid lämna upplysningar om verksamhetens påverkan på den yttre miljön.

27 Senaste lydelse 2007:541.

I aktiebolag och ekonomiska föreningar ska i förvaltningsbe- rättelsen även lämnas förslag till dispositioner beträffande bolagets eller föreningens vinst eller förlust. I en ekonomisk förening ska, om föreningen är moderföretag, dess- utom lämnas uppgift om belopp som enligt årsredovisningarna för företag inom koncernen ska föras över från fritt eget kapital i kon- cernen till bundet eget kapital.

Om det föreligger förslag om värdeöverföring enligt 17 kap. aktiebolagslagen (2005:551), ska förändringar i aktiebolagets eget kapital jämfört med föregående års balansräkning specificeras. Om bolaget har förvärvat egna aktier, ska fritt eget kapital minskas med utgiften för förvärvet. Har egna aktier överlåtits, ska fritt eget kapital ökas med inkomsten från överlåtelsen.

Om det föreligger ett förslag om vinstutdelning enligt 10 kap. 1 § andra stycket 2 lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, ska förändringar i den ekonomiska föreningens eget kapital jämfört med föregående års balansräkning specificeras.

valtningsberättelsen innehålla en hänvisning till den plats där infor- mationen har lämnats.

valtningsberättelsen innehålla en Prop. 2015/16:3 hänvisning till den plats där infor- Bilaga 3 mationen har lämnats.

2 §28 I aktiebolag och ekonomiska

föreningar skall i förvaltningsbe- rättelsen även lämnas förslag till dispositioner beträffande bolagets eller föreningens vinst eller förlust. I en ekonomisk förening skall, om föreningen är moderföretag, dess- utom lämnas uppgift om belopp som enligt årsredovisningarna för företag inom koncernen skall föras över från fritt eget kapital i kon- cernen till bundet eget kapital.

Finansieringsanalys			Kassaflödesanalys
		5 §29
I	finansieringsanalysen	skall	I kassaflödesanalysen ska före-
redovisas företagets finansiering			tagets in- och utbetalningar under
och	kapitalinvesteringar	under	räkenskapsåret redovisas.
räkenskapsåret.

28Senaste lydelse 1999:1112.

29Senaste lydelse 1999:1112.

351

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

352

				6 §30
Förvaltningsberättelsen			för	ett	Förvaltningsberättelsen för ett
aktiebolag vars aktier, tecknings-					aktiebolag vars överlåtbara värde-
optioner	eller	skuldebrev		är	papper är upptagna till handel på
upptagna till handel på en reglerad					en reglerad marknad ska innehålla
marknad ska innehålla en bolags-					en bolagsstyrningsrapport, om inte
styrningsrapport,		om inte	bolaget		bolaget har valt att med stöd av 8 §
har valt att med stöd av 8 § i stället					i stället upprätta en från års-
upprätta	en från	årsredovisningen			redovisningen skild bolagsstyr-
skild bolagsstyrningsrapport.					ningsrapport.

Bolagsstyrningsrapporten ska innehålla upplysningar om

1.vilka principer för bolagsstyrning som tillämpas, utöver dem som följer av lag eller annan författning, och var uppgifter om dessa principer finns tillgängliga,

2.de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering i samband med den finansiella rapporteringen,

3.direkta eller indirekta aktieinnehav i bolaget, som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget,

4.begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma,

5.bestämmelser i bolagsordningen om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter samt om ändring av bolagsordningen,

6.av bolagsstämman lämnade bemyndiganden till styrelsen att besluta att bolaget ska ge ut nya aktier eller förvärva egna aktier,

7.hur bolagsstämman fungerar, bolagsstämmans huvudsakliga beslutanderätt, aktieägarnas rättigheter och hur dessa rättigheter utövas, i den omfattning som dessa förhållanden inte framgår av lag eller annan författning,

8.hur styrelsen och, i förekommande fall, inom bolaget inrättade kommittéer är sammansatta och hur de fungerar, i den omfattning som dessa förhållanden inte framgår av lag eller annan författning.

7 §31
Ett aktiebolag som endast har	Ett aktiebolag som endast har
teckningsoptioner eller skuldebrev	andra överlåtbara värdepapper än
upptagna till handel på en reglerad	aktier upptagna till handel på en
marknad behöver inte i bolags-	reglerad marknad behöver inte i
styrningsrapporten lämna de upp-	bolagsstyrningsrapporten lämna de
lysningar som anges i 6 § andra	upplysningar som anges i	6 §
stycket 1, 7 och 8 samt i tredje	andra stycket 1, 7 och 8 samt i
stycket i samma paragraf. Detta	tredje stycket i samma paragraf.
gäller dock inte om bolagets aktier	Detta gäller dock inte	om

30Senaste lydelse 2009:34.

31Senaste lydelse 2009:34.

handlas på en handelsplattform enligt 1 kap. 5 § 12 lagen (2007:528) om värdepappersmark- naden.

bolagets aktier handlas på en Prop. 2015/16:3 handelsplattform enligt 1 kap. Bilaga 3

5 § 12 lagen (2007:528) om värde- pappersmarknaden.

9 §32
Om förvaltningsberättelsen inne-	Om förvaltningsberättelsen inne-
håller en sådan uppgift som avses i	håller en sådan uppgift som avses i
8 § tredje stycket, ska bolagets	8 §	tredje		stycket,	ska bolagets
revisor i ett skriftligt, undertecknat	revisor i ett skriftligt, undertecknat
yttrande uttala sig om huruvida en	yttrande uttala sig om huruvida en
sådan rapport som avses där har	sådan rapport som avses där har
upprättats eller inte. När det gäller	upprättats eller inte. När det gäller
sådana upplysningar som avses i	sådana upplysningar som avses i
6 § andra stycket 2–6 ska yttrandet	6 § andra stycket 2–6 ska yttrandet
vidare innehålla ett uttalande om	vidare innehålla ett uttalande om
huruvida upplysningarna är fören-	huruvida upplysningarna är fören-
liga med årsredovisningen. Har det	liga	med		årsredovisningen.		Om
i rapporten tagits med sådana upp-	upplysningarna innehåller väsent-
lysningar som avses i 7 kap. 31 §	liga fel, ska revisorn ange detta
andra stycket, ska yttrandet även	och lämna behövliga upplysning-
innehålla ett uttalande om huru-	ar. Har det i rapporten tagits med
vida dessa upplysningar är fören-	sådana upplysningar som avses i
liga med koncernredovisningen.	7 kap.		31 § andra		stycket,	ska
	yttrandet även innehålla ett utta-
	lande		om	huruvida	dessa	upp-

lysningar är förenliga med kon- cernredovisningen.

Revisorns yttrande ska lämnas till bolagets styrelse inom samma tid som revisionsberättelsen och sedan fogas till bolagsstyrningsrapporten.

7 kap.

2 §33

Ett moderföretag som är dotterföretag behöver inte upprätta kon- cernredovisning, om

1. företaget och dess samtliga dotterföretag omfattas av en koncern-


redovisning som upprättas av ett överordnat moderföretag, och
2. det överordnade		moderföre-		2. det	överordnade moderföre-
tagets	koncernredovisning		har	tagets	koncernredovisning		har
upprättats och reviderats			enligt	upprättats och reviderats
lagstiftning som har tillkommit i				a) enligt lagstiftning		som	har
enlighet med Europeiska gemen-				tillkommit i enlighet med Europa-
skapernas direktiv av den 13 juni				parlamentets och rådets direktiv
1983 om sammanställd redovis-				2013/34/EU av den 26 juni 2013
ning	(83/349/EEG)	eller	på	om årsbokslut, koncernredovisning
likvärdigt sätt.				och rapporter i vissa		typer	av

32Senaste lydelse 2009:34.

33Senaste lydelse 2013:436.

353

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

354

företag,

b) i enlighet med internationella redovisningsstandarder som har antagits enligt förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, eller

c) på ett sätt som Europeiska kommissionen har bedömt som likvärdigt med internationella redovisningsstandarder enligt b.

Första stycket gäller även om något dotterföretag av skäl som anges i 5 § andra eller tredje stycket inte omfattas av den upprättade koncernredovisningen.

Ett moderföretag som med stöd av första stycket inte självt har upp- rättat någon koncernredovisning ska ge in det överordnade moderföre- tagets koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse till registre- ringsmyndigheten enligt bestämmelserna i 8 kap. 3, 3 a och 3 c §§. Registreringsmyndigheten ska på det sätt som anges i 8 kap. 4 § kungöra att handlingarna har getts in. Om handlingarna inte är avfattade på svenska, får registreringsmyndigheten förelägga moderföretaget att ge in en bestyrkt översättning till svenska. Ett sådant föreläggande ska beslutas om någon begär det. Om moderföretaget, i fall det hade upprättat en koncernredovisning, enligt 8 kap. 3 och 16 §§ inte skulle ha varit skyldigt att ge in denna och koncernrevisionsberättelsen till registrerings- myndigheten, ska vad som i nämnda paragrafer sägs om att handlingarna ska hållas tillgängliga i stället tillämpas på det överordnade moder- företagets koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse.

Första stycket gäller inte,

1. om delägare som har en kapitalandel i moderföretaget på minst tio procent senast sex månader före räkenskapsårets utgång hos moder- företagets styrelse eller motsvarande ledningsorgan har krävt att kon- cernredovisning ska upprättas, eller

2. om andelarna i moderföre-	2. om andelarna i moderföretaget
taget eller skuldebrev som moder-	eller överlåtbara värdepapper som
företaget har utfärdat är upptagna	moderföretaget har utfärdat är upp-
till handel på en reglerad marknad.	tagna till handel på en reglerad
	marknad

Den som enligt första stycket inte upprättar någon koncernredovisning ska upplysa om detta i en not till årsredovisningen samt lämna uppgift om namn, organisationsnummer eller, i förekommande fall, person- nummer samt säte för det överordnade moderföretag som upprättar den i

stycket nämnda koncernredovisningen.
3 §34
Moderföretag i mindre kon-	Moderföretag	i små koncerner
cerner behöver inte upprätta kon-	behöver inte	upprätta någon

34 Senaste lydelse 2009:34.

Dotterföretag som ska omfattas av koncernredovisningen

Ett moderföretag behöver inte upprätta någon koncernredovis- ning, om moderföretagets samtliga dotterföretag är av oväsentlig betydelse med hänsyn till kravet i 6 § på rättvisande bild. Koncern- redovisning ska dock upprättas, om två eller flera dotterföretag till- sammans är av mer än oväsentlig betydelse.

Ett moderföretag behöver inte heller upprätta någon koncern- redovisning om moderföretagets samtliga dotterföretag av skäl som anges i 5 § tredje stycket inte ska omfattas av en koncernredovis- ning.

cernredovisning.	koncernredovisning, om inte annat	Prop. 2015/16:3
	följer av andra stycket.	Bilaga 3
	Det som sägs i första stycket
	gäller inte om moderföretaget eller
	ett annat koncernföretag är ett
	företag av allmänt intresse.

3 a §35 Ett moderföretag behöver inte

upprätta koncernredovisning, om moderföretagets samtliga dotter- företag är av ringa betydelse med hänsyn till kravet i 6 § på rätt- visande bild. Koncernredovisning ska dock upprättas, om två eller flera dotterföretag tillsammans har mer än sådan ringa betydelse.

Dotterföretag som skall om- fattas av koncernredovisningen

5 §36

Koncernredovisningen ska omfatta samtliga dotterföretag, om inte annat följer av andra eller tredje stycket.

Ett dotterföretag behöver inte	Ett dotterföretag behöver inte
omfattas av koncernredovisningen,	omfattas av koncernredovisningen,
om företaget är av ringa betydelse	om företaget är av oväsentlig
med hänsyn till kravet i 6 § på	betydelse med hänsyn till kravet i
rättvisande bild. Om två eller flera	6 § på rättvisande bild. Om två
dotterföretag tillsammans har mer	eller flera dotterföretag tillsam-
än sådan ringa betydelse, ska de	mans är av mer än oväsentlig
dock omfattas av koncernredovis-	betydelse, ska de dock omfattas av
ningen.	koncernredovisningen.

Ett dotterföretag behöver inte heller omfattas av koncernredovisningen, om

1.betydande och varaktiga hinder i väsentlig grad begränsar moder- företagets möjligheter att utöva sitt inflytande över dotterföretaget,

2.nödvändig information för att upprätta koncernredovisningen inte kan fås utan oskälig kostnad eller inom rimlig tid, eller

35Senaste lydelse 2010:686.

36Senaste lydelse 2010:686.

355

Innehav utan bestämmande Inflytande

Den del av eget kapital i ett

Koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen ska var för sig utgöra en sammanställning av balansräkningarna respektive resultaträkningarna för moderföre- taget och de dotterföretag som omfattas av koncernredovisningen. Sammanställningen ska göras med tillämpning av 9–13 §§ och 18– 22 a §§. Vid redovisningen av andelar i andra företag än dotter- företag ska 25–30 §§ beaktas. I övrigt tillämpas 3 kap. Det som sägs där om små, medelstora och stora företag ska dock i stället avse små, medelstora och stora koncerner. Om det i koncernen ingår ett företag av allmänt intresse, ska det som sägs i 3 kap. om företag av allmänt intresse tillämpas.

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

356

3. andelarna i dotterföretaget innehas tillfälligt och uteslutande i avsikt att säljas vidare.

Ett företag som tillämpar andra eller tredje stycket ska i en not upplysa om skälen för detta.

7 §37

För koncernredovisningen tillämpas följande bestämmelser i 2 kap.: 4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper,

4 a § om väsentlighet,

5 § om språk och form,

6 § om valuta, och

7 § om undertecknande.

I koncernredovisningen skall beloppen anges i samma valuta som i moderföretagets årsredovis- ning.

I koncernredovisningen ska beloppen anges i samma valuta som i moderföretagets årsredovis- ning.

8 §38 Koncernbalansräkningen och

koncernresultaträkningen skall var för sig utgöra en sammanställning av balansräkningarna respektive resultaträkningarna för moderföre- taget och de dotterföretag som omfattas av koncernredovisningen. Sammanställningen skall göras med tillämpning av 9–13 §§ och 18–23 §§. Vid redovisningen av andelar i andra företag än dotter- företag skall 25–30 §§ beaktas. I övrigt tillämpas 3 kap. Vad som sägs där om större och mindre företag skall dock i stället avse större respektive mindre koncer- ner.

Minoritetsandelar

9 §39 Den del av eget kapital och årets

37Senaste lydelse 2000:34.

38Senaste lydelse 2006:871.

39Senaste lydelse 1999:1112.

resultat i ett dotterföretag som belöper sig på andelar ägda av någon annan än de koncernföretag som omfattas av koncernredovis- ningen skall redovisas som särskil- da poster i koncernbalansräk- ningen och koncernresultaträk- ningen.


dotterföretag som belöper		sig på	Prop. 2015/16:3
andelar ägda av någon annan än de			Bilaga 3
koncernföretag som	omfattas av
koncernredovisningen ska i kon-
cernbalansräkningen	redovisas
som innehav utan	bestämmande
inflytande. Den del av		årets
resultat i ett dotterföretag som
belöper sig på sådana andelar ska
i koncernresultaträkningen		redo-

visas som vinst eller förlust hän- förlig till innehav utan bestäm- mande inflytande.

Koncernredovisningen skall

10 §40

ska

hän-

Koncernredovisningen

hän-

föra sig till moderföretagets balans-

dag.

Om ett dotterföretags balansdag

ligger mer än tre månader före

moderföretagets

balansdag,

skall

eller efter moderföretagets balans-

dotterföretaget omfattas av kon-

dag,

ska

dotterföretaget

omfattas

cernredovisningen

på grundval

av koncernredovisningen på grund-

en balansräkning som hänför sig till

val av en balansräkning som hän-

moderföretagets

balansdag

och

för sig till moderföretagets balans-

resultaträkning som avser moder-

dag och en resultaträkning som

företagets räkenskapsår.

avser moderföretagets räkenskaps-

år.

Om ett dotterföretags balansdag

ligger högst tre månader före

ligger högst tre månader före eller

moderföretagets

balansdag,

skall

efter

moderföretagets balansdag,

upplysning lämnas om sådana hän-

ska upplysning lämnas om sådana

delser som är viktiga för att

händelser som är viktiga för att

bedöma

dotterföretagets

ställning

bedöma

dotterföretagets

ställning

och resultat och som har inträffat

mellan dotterföretagets och moder-

företagets balansdagar.

12 §41

Koncernredovisningen

och

års-

Koncernredovisningen

och års-

redovisningen skall upprättas med

redovisningen

ska

upprättas

med

tillämpning av gemensamma prin-

ciper för värderingen av tillgångar,

avsättningar och

skulder.

Olika

avsättningar

och

skulder.

Olika

värderingsprinciper får användas,

värderingsprinciper

får

användas,

om det

finns

särskilda

skäl.

det

finns särskilda skäl. I

40Senaste lydelse 1999:1112.

41Senaste lydelse 2004:1173.

357

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

358

sådant fall skall upplysning om detta lämnas i not med angivande av skälen för avvikelsen.

Har något av de koncernföretag som omfattas av koncernredo- visningen tillämpat andra principer för värderingen av tillgångar, avsättningar och skulder än dem som tillämpas i koncernbalans- räkningen, skall dessa tillgångar, avsättningar och skulder räknas om enligt sistnämnda principer.

Om det finns särskilda skäl och det är förenligt med 6 §, får av- vikelse göras från vad som före- skrivs i andra stycket. Sådan av- vikelse får även göras, om en omräkning med hänsyn till kravet på rättvisande bild är av ringa betydelse. I dessa fall skall upp- lysning om skälen för avvikelsen anges i en not.

sådant fall ska upplysning om detta lämnas i not med angivande av skälen för avvikelsen.

Har något av de koncernföretag som omfattas av koncernredo- visningen tillämpat andra principer för värderingen av tillgångar, avsättningar och skulder än dem som tillämpas i koncernbalans- räkningen, ska dessa tillgångar, avsättningar och skulder räknas om enligt sistnämnda principer.

Om det finns särskilda skäl och det är förenligt med 6 §, får av- vikelse göras från vad som före- skrivs i andra stycket. En sådan avvikelse får även göras, om en omräkning är oväsentlig med hänsyn till kravet på rättvisande bild. Upplysning om skälen för avvikelsen ska anges i en not.

				13 §42
Fordringar och skulder			mellan		Fordringar och skulder				mellan
koncernföretag,		liksom	intern-		koncernföretag,		liksom		intern-
vinster, skall elimineras i koncern-					vinster, ska elimineras i koncern-
balansräkningen.					balansräkningen.
Intäkter	och	kostnader,		som	Intäkter	och	kostnader,			som
hänför sig till transaktioner mellan					hänför sig till transaktioner mellan
koncernföretag, liksom förändring					koncernföretag, liksom förändring
av internvinst under räkenskaps-					av internvinst under räkenskaps-
året, skall elimineras i koncern-					året, ska elimineras i koncern-
resultaträkningen.					resultaträkningen.
Vad som sägs i första och andra					Det som sägs i första och andra
styckena	om	eliminering		av	styckena	om	eliminering			av
fordringar	och	skulder,	intäkter		fordringar	och	skulder,		intäkter
och kostnader		samt internvinster			och kostnader		samt	internvinster
gäller inte om beloppen är av ringa					gäller inte om beloppen är av
betydelse med hänsyn till kravet i					oväsentlig	betydelse		med	hänsyn
6 § på rättvisande bild.					till kravet i 6 § på rättvisande bild.
Med internvinst avses antingen					Med internvinst avses en vinst
en vinst vid överlåtelse av en					vid överlåtelse av en tillgång inom
tillgång inom koncernen eller den					koncernen	i	den	utsträckning
på moderföretaget belöpande an-					tillgången inte därefter har över-
delen av en sådan vinst, i den					låtits till en köpare utanför
utsträckning		tillgången		inte	koncernen eller har förbrukats eller

42 Senaste lydelse 1999:1112.

därefter har överlåtits till en köpare utanför koncernen eller har förbrukats eller dess värde har satts ned hos det företag inom koncernen som har förvärvat tillgången. Upplysning om det internvinstbegrepp som har tillämpats skall lämnas i en not.

dess värde har satts ned hos det	Prop. 2015/16:3
företag inom koncernen som har	Bilaga 3
förvärvat tillgången.

Tilläggsupplysningar

Notupplysningar

Allmänna tilläggsupplysningar

Allmänna notupplysningar

14 §43

Bestämmelserna

tilläggs-

koncernredovisning

ska

upplysningar i 5 kap. 2, 3, 4 a–7

innehålla de notupplysningar som

och

10–13 §§, 14 §

andra

och

anges i 5 kap. 6–24 §§. Om kon-

tredje styckena, 15–18 §§ samt

cernredovisningen avser en medel-

18 b–25 §§ tillämpas även på kon-

stor koncern, ska den även inne-

cernredovisningen. Det som

sägs

hålla

notupplysningar

som

där om större företag ska i stället

anges

5 kap. 25–28

och

31–

avse större koncerner och det som

49 §§. Om

koncernredovisningen

sägs om mindre företag ska i

avser en stor koncern eller om det

stället avse mindre koncerner. Det

i koncernen ingår ett företag av

som

sägs i

5 kap.

18 b §

allmänt intresse, ska den även

medelantalet

anställda ska

avse

innehålla de notupplysningar som

medelantalet anställda i kon-

anges i 5 kap. 25-28 och 31-51 §§.

cernen.

Tilläggsupplysningarna

ska lämnas på det sätt som anges i

5 kap. 1 § första stycket andra och

tredje

meningarna

och

andra

stycket i samma paragraf.

Det som sägs i 5 kap. 4 § om

notupplysningarnas placering och

i 5 kap.

5 § om

utelämnande av

oväsentliga upplysningar ska till-

lämpas.

Trots det som sägs i första

stycket får uppgifter enligt 5 kap.

20 § tredje stycket tredje meningen

43 § tredje stycket tredje meningen

och

5 kap.

22 §

andra

stycket

och 5 kap.

44 §

andra

stycket

tredje meningen utelämnas i fråga

om dotterföretag. Vid tillämpning-

en av nämnda bestämmelser ska

en av de nämnda bestämmelserna

dock de lämnade uppgifterna inne-

ska dock de lämnade uppgifterna

fatta även löner och andra förmå-

avse även löner och andra förmå-

ner från koncernföretag.

43 Senaste lydelse 2010:1515.

359

Bestämmelserna i första stycket ska tillämpas även ifråga om

1. intresseföretag som tas in i koncernredovisningen med till- lämpning av 25–29 §§, och

2. gemensamt styrda företag som tas in i koncernredovisningen med tillämpning av 30 § och som ett koncernföretag, självt eller på det sätt som anges i 1 kap. 6 §, inne- har en andel i.

I fråga om andra företag, i vilka ett koncernföretag självt eller på det sätt som anges i 1 kap. 6 § har ett strategiskt andelsinnehav, ska ägarandelen, företagets namn, organisationsnummer och säte anges. Vidare ska företagets eget kapital och resultatet för det senaste räkenskapsåret anges.

I koncernredovisningen ska grunden för att ett företag har

För varje dotterföretag ska dess namn, organisationsnummer och säte anges. Vidare ska anges den ägarandel, beräknad med tillämp- ning av 1 kap. 6 §, som koncern- företag innehar i företaget.

Upplysningar om dotterföretag och vissa andra företag

Om sammansättningen av de företag som omfattas av koncern- redovisningen har ändrats väsent- ligt under räkenskapsåret, ska sådana upplysningar lämnas som gör det möjligt att jämföra de på varandra följande koncernredovis- ningarna. Detta får ske genom upprättande av en justerad jäm- förande balansräkning och en justerad jämförande resultaträk- ning.

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

15 §44 Om sammansättningen av de

företag som omfattas av koncern- redovisningen har ändrats väsent- ligt under räkenskapsåret, skall sådana upplysningar lämnas som gör det möjligt att jämföra de på varandra följande koncernredovis- ningarna.

Uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag

16 §45 För varje dotterföretag och

intresseföretag skall dess namn, organisationsnummer och säte an- ges. Vidare skall anges den kapi- talandel, beräknad med tillämp- ning av 1 kap. 6 §, som koncern- företag innehar i företaget.

Bestämmelserna i första stycket skall tillämpas även i fråga om andra företag i vilka ett kon- cernföretag självt eller på det sätt som anges i 1 kap. 6 § innehar en kapitalandel på minst 20 procent. Uppgifter om dessa företag behö- ver dock inte lämnas om uppgif- terna med hänsyn till kravet på rättvisande bild är av ringa betydelse.

I koncernredovisningen skall grunden för att ett företag har

44	Senaste lydelse 1999:1112.
45	Senaste lydelse 1999:1112.
360

klassificerats som dotterföretag anges. Denna uppgift får uteläm- nas, om moderföretaget innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar och kapitalan- delen i dotterföretaget är lika stor som rösträttsandelen.

klassificerats som dotterföretag Prop. 2015/16:3 anges. Denna uppgift får uteläm- Bilaga 3

nas, om moderföretaget innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar och kapitalan- delen i dotterföretaget är lika stor som rösträttsandelen. I koncern- redovisningen ska även anges grunden för att ett gemensamt styrt företag har tagits in i koncern- redovisningen med tillämpning av 30 §.

17 §46

Bolagsverket får medge att upp-	Bolagsverket får medge att upp-
gifter inte behöver lämnas enligt	gifter inte behöver lämnas enligt
16 § första och andra styckena,	16 § första–tredje styckena, om
om uppgifterna är av sådant slag	uppgifterna är av sådant slag att de
att de kan vålla allvarlig skada för	kan vålla allvarlig skada för
moderföretaget eller för något av	moderföretaget eller för något av
de angivna företagen.	de angivna företagen.

Hur dotterföretag skall räknas in i koncernredovisningen

Hur dotterföretag ska räknas in i koncernredovisningen

			18 §47
Sammanställning			avseende	Sammanställning	avseende
moderföretag	och	dotterföretag		moderföretag och dotterföretag ska
skall göras enligt någon av de				göras enligt någon av de metoder
metoder som	anges	i 19–22 a §§		som anges i 19–22 a §§.
eller 23 §.
			22 §48
Om det efter en avräkning enligt				Om det efter en avräkning enligt
21 § föreligger ett positivt skill-				21 § föreligger ett positivt skill-
nadsbelopp, skall detta			redovisas	nadsbelopp, ska detta	redovisas
som goodwill i koncernbalansräk-				som goodwill i koncernbalansräk-
ningen. Bestämmelserna i 4 kap. 4				ningen. Bestämmelserna i 4 kap. 4
och 5 §§ gäller även för sådan				och 5 §§ gäller även för sådan
goodwill.				goodwill.
Om det efter en avräkning enligt				Om det efter en avräkning enligt
21 § föreligger ett negativt skill-				21 § föreligger ett negativt skill-
nadsbelopp som motsvarar en vid				nadsbelopp ska detta skillnadsbe-
förvärvstidpunkten			förväntad	lopp redovisas i koncernbalans-
ogynnsam resultatutveckling eller				räkningen som negativ	goodwill.
förväntade	utgifter	i	dotter-	Negativ goodwill får upplösas och

46Senaste lydelse 2004:244.

47Senaste lydelse 2004:1173.

48Senaste lydelse 2004:1173.

361

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

362

företaget, skall detta skillnads- belopp redovisas i koncernbalans- räkningen. Skillnadsbeloppet får upplösas och intäktsföras i takt med att förväntningarna infrias.

Om positiva och negativa skill- nadsbelopp avräknas mot varandra, skall upplysning om skillnads- beloppen lämnas i en not.

intäktsföras när en sådan behand- ling överensstämmer med bestäm- melserna i 2 kap. 2–4 §§.

Om positiva och negativa skill- nadsbelopp avräknas mot varandra, ska upplysning om skillnads- beloppen lämnas i en not.

Hur andelar i intresseföretag och				Hur andelar i intresseföretag och
vissa andra företag skall räknas				vissa andra företag ska räknas in
in i koncernredovisningen				i koncernredovisningen
			25 §49
Andelar i	intresseföretag skall			Andelar i		intresseföretag		ska
redovisas	i	koncernbalansräk-		redovisas	i	koncernbalansräk-
ningen och		koncernresultaträk-		ningen	och	koncernresultaträk-
ningen med tillämpning av be-				ningen med tillämpning av be-
stämmelserna i 26–29 §§, om inte				stämmelserna i 26–29 §§, om inte
annat följer av tredje stycket eller				annat följer av tredje stycket eller
30 §.				30 §.
Vid tillämpning av första stycket				Vid tillämpning av första stycket
skall bestämmelserna			i 12 § om	ska bestämmelserna			i 12 §	om
värdering och 13 § om internvinst-				värdering och 13 § om internvinst-
eliminering tillämpas, om det inte				eliminering tillämpas, om det inte
finns särskilda hinder mot detta.				finns särskilda hinder mot detta.
Med internvinst skall därvid avses				Med internvinst ska därvid avses
den andel i vinst som belöper på				den andel i vinst som belöper på
moderföretaget		vid	överlåtelse	moderföretaget vid			överlåtelse
mellan intresseföretag och kon-				mellan intresseföretag och kon-
cernföretag.				cernföretag.
Ett intresseföretag behöver inte redovisas enligt första stycket, om
1. företaget har ringa betydelse				1. det	strategiska		andelsinne-
med hänsyn till kravet i 6 § på				havet i företaget är oväsentligt
rättvisande bild, eller				med hänsyn till kravet i 6 § på
				rättvisande bild, eller
2. förhållandena motsvarar dem som anges i 5 § tredje stycket.
Den som tillämpar tredje stycket				Den som tillämpar tredje stycket
skall i en not upplysa om skälen				ska i en not upplysa om skälen för
för detta.				detta.
			30 §50
Ett företag som omfattas av en				Ett företag som omfattas av en
koncernredovisning och som till-				koncernredovisning och som till-
sammans med ett eller flera före-				sammans med ett eller flera före-
tag, som inte omfattas av koncern-				tag, som inte omfattas av koncern-

49Senaste lydelse 1999:1112.

50Senaste lydelse 1999:1112.

redovisningen, leder ett annat företag som inte är dotterföretag, får redovisa sin ägarandel i det sistnämnda företaget enligt andra stycket.

I koncernbalansräkningen får tas upp en så stor andel av det under- ordnade företagets tillgångar, avsättningar och skulder som belöper på ägarandelen. I koncern- resultaträkningen får tas upp en så stor andel av det underordnade företagets intäkter och kostnader som belöper på ägarandelen. Vid redovisning enligt detta stycke skall 10–13, 15 och 19–22 §§ tillämpas. Ett företag som tillämp- ar denna paragraf skall i en not upplysa om skälen för detta.

Uppgift enligt 5 kap. 18 § skall anges särskilt för varje företag för vilket ägarandelar redovisas med tillämpning av denna paragraf.

redovisningen, leder ett gemen-					Prop. 2015/16:3
samt styrt företag, ska redovisa sin					Bilaga 3
ägarandel i det sistnämnda före-
taget enligt andra stycket eller
enligt 25-29 §§.
I koncernbalansräkningen får tas
upp en så stor andel av det gemen-
samt	styrda	företagets		tillgångar,
avsättningar		och	skulder som
belöper på ägarandelen. I koncern-
resultaträkningen får tas upp en så
stor andel av det gemensamt styrda
företagets intäkter			och	kostnader
som belöper på ägarandelen. Vid
redovisning enligt detta stycke ska
10–13, 15 och 19–22 §§ tillämpas.
Uppgift enligt 5 kap. 22 och 40 §§
ska anges särskilt för varje företag
för	vilket	ägarandelar		redovisas

med tillämpning av denna parag- raf.

			31 §51
Förvaltningsberättelse och finan-				Förvaltningsberättelse och finan-
sieringsanalys	för	koncernen	ska	sieringsanalys	för	koncernen	ska
upprättas med		tillämpning	av	upprättas med tillämpning av 6
6 kap. 1 § och 2 a–5 §§. Det som				kap. 1 § och	2 a–5 §§. Det		som
sägs i 6 kap. 1 § om mindre före-				sägs i 6 kap. 1 § om små företag
tag ska i stället avse mindre kon-				ska i stället avse små koncerner.
cerner.				Om moderbolaget är ett aktie-
Om moderbolaget är ett aktie-
bolag och bolagets eller något av				bolag och bolagets eller något av
dess dotterföretags andelar, teck-				dess dotterföretags andelar			eller
ningsoptioner	eller skuldebrev är			överlåtbara värdepapper är upp-
upptagna till handel på en reglerad				tagna till handel på en reglerad
marknad, ska det i förvaltnings-				marknad, ska det i förvaltnings-
berättelsen lämnas upplysning om				berättelsen lämnas upplysning om
de viktigaste inslagen i koncernens				de viktigaste inslagen i koncernens
system för intern kontroll och				system för intern kontroll och
riskhantering	i	samband	med	riskhantering	i	samband	med
upprättandet	av	koncernredovis-		upprättandet	av	koncernredovis-
ningen.				ningen.

Om moderbolaget har upprättat en bolagsstyrningsrapport som inte utgör en del av förvaltningsberättelsen och det i rapporten har tagits med sådana upplysningar om koncernen som avses i andra stycket, behöver

51 Senaste lydelse 2009:34.

363

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

364

upplysningarna inte lämnas också i koncernredovisningen. I sådana fall ska dock förvaltningsberättelsen för koncernen innehålla en uppgift om den plats i rapporten där upplysningarna lämnas.

32 §52

Ett företag som omfattas av artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder ska tillämpa enbart följande bestämmelser i detta kapitel:

1.1-3 a §§ om skyldighet att upprätta koncernredovisning,

2.4 § första stycket 4 om förvaltningsberättelse,

3.7 § vad gäller hänvisningarna till 2 kap. 5 § om språk och form och 2 kap. 7 § om undertecknande,

4.12 § första stycket om värde- ringsprinciper,

5.14 § vad gäller hänvisning- arna till följande bestämmelser i 5 kap.:

– 12 § om lån till ledande befatt- ningshavare,

– 15 § första och tredje styckena om en ekonomisk förenings eget kapital,

– 18 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret,

– 18 b § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare,

– 20 § första stycket 1 samt andra och tredje styckena samt 21 § om löner, ersättningar och sociala kostnader,

– 22 § om pensioner och lik- nande förmåner,

– 23 § om tidigare styrelse och verkställande direktör,

– 24 § om suppleanter och vice verkställande direktör, och

– 25 § om avtal om avgångs- vederlag,

6.31 § första stycket, vad gäller

hänvisningarna	till	6 kap. 1 och
2 a–4 §§ om	förvaltningsberätt-
elsens innehåll, och

7. 31 § andra och tredje styckena om koncernens system för intern kontroll och riskhantering.

4. 8 § till den del paragrafen hänvisar till 3 kap. 10 b § första och tredje styckena om en ekono- misk förenings eget kapital.

5. 12 § första stycket om värder- ingsprinciper,

6. 14 § vad gäller hänvisning- arna till följande bestämmelser i

5kap.:

–20 § om lån till ledande befatt- ningshavare,

–22 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret,

–33 § om ytterligare upplys- ningar om lån till ledande befatt- ningshavare,

–40 § om ytterligare upplys- ningar om anställda,

–41 § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare,

–43 § första stycket 1 samt andra och tredje styckena om löner, ersättningar och sociala kostnader,

–44 § om pensioner och lik- nande förmåner,

–45 § om tidigare styrelse och verkställande direktör,

–46 § om suppleanter och vice verkställande direktör,

–47 § om avtal om avgångs- vederlag, och

–51 § om ersättningar till re- visor.

52 Senaste lydelse 2010:1515.

7. 31 § första stycket, vad gäller

Prop. 2015/16:3

hänvisningarna

till

6 kap.

och

Bilaga 3

2 a–4 §§

förvaltningsberätt-

elsens innehåll, och

8. 31 § andra och tredje styckena

om koncernens system för intern

kontroll och riskhantering.

Ett företag som avses i första stycket behöver inte lämna upplysningar

enligt 6 kap. 1 §, om upplysningarna lämnas på annan plats i redo-

visningen. I sådant fall ska förvaltningsberättelsen för koncernen inne-

hålla en hänvisning till den plats där uppgifterna har lämnats.

8 kap.

3 §53

Den skyldighet att offentliggöra årsredovisningen som följer av 6 kap.

2 § bokföringslagen (1999:1078) ska fullgöras på följande sätt. På

samma sätt ska även revisionsberättelsen offentliggöras.

1. Aktiebolag

Bestyrkta kopior av handlingarna ska ha kommit in till registre-

ringsmyndigheten inom en månad efter det att bolagsstämman fastställde

balansräkningen och resultaträkningen.

På kopian av årsredovisningen ska en styrelseledamot eller den

verkställande direktören teckna bevis om att balansräkningen och

resultaträkningen har fastställts. Uppgift ska också lämnas om fast-

ställelsedagen. Beviset ska även innehålla uppgift om bolagsstämmans

beslut beträffande bolagets vinst eller förlust.

2. Ekonomiska föreningar

Kopior

handlingarna

ska

Kopior

handlingarna

ska

hållas tillgängliga för alla som är

intresserade senast från en månad

efter

det

att

föreningsstämman

efter det

att

föreningsstämman

fastställde

balansräkningen

och

fastställde

balansräkningen

och

resultaträkningen.

Efter särskilt

resultaträkningen.

Efter

särskilt

föreläggande av registreringsmyn-

digheten ska bestyrkta kopior av

handlingarna ges in dit. Sådant

föreläggande

ska

utfärdas

när

föreläggande

ska

utfärdas

när

någon begär det. Föreningar som

enligt 1 kap. 3 § utgör större före-

enligt 1 kap. 3 § utgör medelstora

tag och föreningar som är moder-

eller stora företag eller företag av

företag i koncerner som enligt

allmänt intresse och föreningar

samma paragraf utgör större kon-

som är moderföretag i koncerner

cerner är skyldiga att ge in hand-

som enligt samma paragraf utgör

lingarna till registreringsmyndig-

medelstora eller stora koncerner är

heten även om något föreläggande

skyldiga att ge in handlingarna till

inte

har

utfärdats.

Handlingarna

registreringsmyndigheten även om

ska i dessa fall ha kommit in till

något föreläggande inte har utfär-

53 Senaste lydelse 2009:702.

365

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

366

myndigheten inom en månad från	dats. Handlingarna ska i dessa fall
fastställelsebeslutet.	ha kommit in till myndigheten
	inom en månad från fastställelse-
	beslutet.

På kopian av årsredovisningen ska en styrelseledamot eller den verk- ställande direktören teckna bevis om att balansräkningen och resultat- räkningen har fastställts. Uppgift ska också lämnas om fastställelsedagen. Beviset ska även innehålla föreningsstämmans beslut beträffande föreningens vinst eller förlust.

3.Handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare och grupperingar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006

Kopior av handlingarna ska ha kommit in till registreringsmyndigheten inom sex månader efter räkenskapsårets utgång.

4.Stiftelser

Kopior av handlingarna ska ha kommit in till registreringsmyndigheten inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. Beträffande kollektiv- avtalsstiftelser samt stiftelser som avses i 9 kap. 10 § första stycket stiftelselagen (1994:1220) gäller i stället att bestyrkta kopior ska hållas tillgängliga för alla som är intresserade senast från sex månader efter

räkenskapsårets utgång.					5. Övriga företag
5. Övriga företag
Kopior	av	handlingarna		ska	Kopior	av	handlingarna		ska
hållas tillgängliga för alla som är					hållas tillgängliga för alla som är
intresserade senast från sex måna-					intresserade senast från sex måna-
der efter	räkenskapsårets		utgång.		der efter	räkenskapsårets utgång.
Efter särskilt		föreläggande		av	Efter särskilt föreläggande av re-
registreringsmyndigheten			ska	be-	gistreringsmyndigheten			ska	be-
styrkta kopior av handlingarna ges					styrkta kopior av handlingarna ges
in dit. Sådant föreläggande ska					in dit. Sådant föreläggande ska ut-
utfärdas när någon begär det. Större					färdas när någon begär det. Företag
företag och moderföretag i större					som är medelstora eller stora före-
koncerner är skyldiga att ge in					tag eller företag av allmänt intresse
handlingarna		till registrerings-			och moderföretag i medelstora eller
myndigheten även om något före-					stora koncerner är skyldiga att ge
läggande inte har meddelats. Hand-					in handlingarna till registrerings-
lingarna ska i dessa fall ha kommit					myndigheten även om något före-
in till myndigheten inom sex måna-					läggande	inte	har	meddelats.
der från räkenskapsårets utgång.					Handlingarna ska i dessa fall ha
					kommit in	till	myndigheten		inom

sex månader från räkenskapsårets utgång.

Med en bestyrkt kopia jämställs vid tillämpningen av denna lag ett elektroniskt original.

2. Trots bestämmelserna i 15 § andra stycket får en ofullständig koncernredovisning, förutom i fall som avses i 15 § fjärde stycket, publiceras tillsammans med kon- cernrevisionsberättelsen, om ofull- ständigheten består i att uppgifter som anges i 7 kap. 16 § och som är av oväsentlig betydelse med hän- syn till kravet på rättvisande bild har utelämnats.

15 §54	Prop. 2015/16:3
Om ett företag publicerar sin årsredovisning i ofullständigt skick, ska	Bilaga 3
det av publikationen framgå att den inte är fullständig. Det ska också
anges om den fullständiga årsredovisningen har getts in till registrerings-
myndigheten.
En årsredovisning får, när den publiceras i ofullständigt skick, inte
åtföljas av revisionsberättelsen. Publikationen ska i stället innehålla revi-
sorns uttalande om att den fullständiga årsredovisningen har upprättats
enligt lag, liksom uppgift om anmärkningar enligt

1.9 kap. 31, 33 och 34 §§ aktiebolagslagen (2005:551),

2.8 kap. 13 § andra–fjärde styckena lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

3.28–30 §§ revisionslagen (1999:1079), och

4.4 kap. 11 § andra och tredje styckena stiftelselagen (1994:1220). Om någon revisionsberättelse inte har lämnats, ska detta förhållande

liksom skälen för det anges.					Trots	bestämmelserna i		andra
Trots bestämmelserna			i	andra
stycket får en ofullständig års-					stycket får en ofullständig årsredo-
redovisning	publiceras		tillsam-		visning	publiceras	tillsammans
mans med revisionsberättelsen, om					med	revisionsberättelsen,		om
ofullständigheten består i att					ofullständigheten består i att
1. upplysningar		enligt		5 kap.	1. upplysningar		enligt	5 kap.
18 § har lämnats utan uppgift om					40 § har lämnats utan uppgift om
fördelningen	mellan kvinnor och				fördelningen mellan		kvinnor och
män eller utan uppgift om fördel-					män eller utan uppgift om fördel-
ningen mellan olika länder, eller					ningen mellan olika länder, eller
2. uppgift	enligt	5 kap.		18 b §	2. uppgift enligt 5 kap. 41 § inte
inte har lämnats.					har lämnats.

16 §55

Detta kapitel tillämpas också på koncernredovisning och koncern- revisionsberättelse med följande avvikelser:

1. Trots bestämmelserna i 3 § 2 och 5 är moderföretag alltid skyldiga att ge in koncernredovisningen och koncernrevisionsberättelsen till registreringsmyndigheten.

54Senaste lydelse 2010:1515.

55Senaste lydelse 1999:1112.

367

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

368

Bilaga 1

Uppställningsform för balansräkningen (kontoform)

TILLGÅNGAR

1Tecknat men ej inbetalt kapital

2Anläggningstillgångar

I. Immateriella anläggningstillgångar

1.Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten och liknande arbeten

2.Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter

3.Hyresrätter och liknande rättigheter

4.Goodwill

5.Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar

II. Materiella anläggningstillgångar

1.Byggnader och mark

2.Maskiner och andra tekniska anläggningar

3.Inventarier, verktyg och installationer

4.Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar

III. Finansiella anläggningstillgångar

1.Andelar i koncernföretag

2.Fordringar på koncernföretag

3.Andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag

4.Fordringar på intresseföretag och gemensamt styrda företag

5.Strategiska andelsinnehav i övriga företag

6.Fordringar på övriga företag i vilka strategiska andelsinnehav förekommer

7.Andra långfristiga värdepappersinnehav

8.Lån till delägare och andra, till vilka delägare står i sådant förhållande som sägs i 21 kap. 1 § 3, 4 eller 5 aktiebolagslagen (2005:551)

9.Andra långfristiga fordringar

3 Omsättningstillgångar

I. Varulager m.m.

1.Råvaror och förnödenheter

2.Varor under tillverkning

3.Färdiga varor och handelsvaror

4.Pågående arbete för annans räkning

5.Förskott till leverantörer

II. Fordringar

1.Kundfordringar

2.Fordringar på koncernföretag

3. Fordringar på intresseföretag och gemensamt styrda företag

Prop. 2015/16:3

4.Fordringar på övriga företag i vilka strategiska andelsinnehav Bilaga 3 förekommer

5.Övriga fordringar

6.Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

III. Kortfristiga placeringar

1.Andelar i koncernföretag

2.Övriga kortfristiga placeringar

IV. Kassa och bank

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

A. Eget kapital, med uppgift om vad som utgör fritt eget kapital och bundet eget kapital

Aktiebolag:

I. Aktiekapital

II. Överkursfond

III. Uppskrivningsfond

IV Andra fonder

1.Reservfond

2.Kapitalandelsfond

3.Fond för verkligt värde

4.Fond för utvecklingsutgifter

5.Övrigt

V. Balanserad vinst eller förlust

VI. Årets resultat

Ekonomiska föreningar:

I. Inbetalda insatser och emissionsinsatser

1.	Medlemsinsatser
2.	Förlagsinsatser
II. Uppskrivningsfond
III. Andra fonder
1.	Reservfond
2. Kapitalandelsfond
3.	Fond för verkligt värde
4.	Fond för utvecklingsutgifter
5.	Övrigt
IV. Balanserad vinst eller förlust
V. Årets resultat
Övriga företag:
I. Eget kapital vid räkenskapsårets början
II. Insättningar eller uttag under året
III. Förändringar i kapitalandelsfonden
IV. Förändringar i fonden för verkligt värde
V. Årets resultat
VI. Eget kapital vid räkenskapsårets slut		369

Prop. 2015/16:3	B. Obeskattade reserver
Bilaga 3	C. Avsättningar
	C. Avsättningar
	1.	Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
	2.	Avsättningar för skatter
	3.	Övriga avsättningar

D. Skulder

1.Obligationslån

2.Skulder till kreditinstitut

3.Förskott från kunder (får även redovisas som avdragspost under Varulager m.m.)

4.Leverantörsskulder

5.Växelskulder

6.Skulder till koncernföretag

7.Skulder till intresseföretag och gemensamt styrda företag

8.Skulder till övriga företag i vilka strategiska andelsinnehav förekommer

9.Skatteskulder

10.Övriga skulder

a)Återbetalningspliktiga medel mottagna av allmänheten enligt lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet

b)Andra skulder

11. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Bilaga 2

Uppställningsform I för resultaträkning (rapportform med kostnads- slagsindelning)

1.Nettoomsättning

2.Förändring av varulager

3.Aktiverat arbete för egen räkning

4.Övriga rörelseintäkter

5.Råvaror och förnödenheter

6.Övriga externa kostnader

7.Personalkostnader

8.Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar

9.Nedskrivningar av omsättningstillgångar utöver normala nedskriv- ningar

10.Övriga rörelsekostnader

11.Intäkter från andelar i koncernföretag

12.Intäkter från andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag

13.Intäkter från övriga företag i vilka strategiska andelsinnehav förekommer

14.Intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är anlägg- ningstillgångar (med särskild uppgift om intäkter från koncernföretag)

370

15. Övriga ränteintäkter och liknande intäkter (med särskild uppgift om	Prop. 2015/16:3
intäkter från koncernföretag)	Bilaga 3

16.Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar

17.Räntekostnader och liknande kostnader (med särskild uppgift om kostnader avseende koncernföretag)

18.Bokslutsdispositioner

19.Skatt på årets resultat

20.Övriga skatter

Bilaga 3

Uppställningsform II för resultaträkning (rapportform med funktionsindelning)

1.Nettoomsättning

2.Kostnad för sålda varor

3.Bruttoresultat

4.Försäljningskostnader

5.Administrationskostnader

6.Övriga rörelseintäkter

7.Övriga rörelsekostnader

8.Intäkter från andelar i koncernföretag

9.Intäkter från andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag

10.Intäkter från övriga företag i vilka strategiska andelsinnehav före- kommer

11.Intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är anlägg- ningstillgångar (med särskild uppgift om intäkter från koncernföretag)

12.Övriga ränteintäkter och liknande intäkter (med särskild uppgift om intäkter från koncernföretag)

13.Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar

14.Räntekostnader och liknande kostnader (med särskild uppgift om kostnader avseende koncernföretag)

15.Bokslutsdispositioner

16.Skatt på årets resultat

17.Övriga skatter

18.Årets resultat

Denna lag träder i kraft den 20 juli 2015 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

371

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

dels att nuvarande 1 kap. 2 och 4 §§, 2 kap. 2 §, 3 kap. 1–3 §§, 4 kap. 1 och 3 §§, 5 kap. 1, 2, 4 och 6 §§, 6 kap. 1 §, 7 kap. 2, 4, 6 a och 7 §§ samt bilagorna 1 och 2 till lagen ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas fem nya paragrafer, 3 kap. 4 och 5 §§, 4 kap. 7 § samt 5 kap. 2 a och 8 §§, av följande lydelse,

dels att rubrikerna närmast före 3 kap. 3 § samt 5 kap. 2, 4 och 6 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det närmast före de nya 3 kap. 4 och 5 §§, den nya 4 kap. 7 § samt de nya 5 kap. 2 a och 8 §§ ska införas nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

2 §1

När det i denna lag hänvisas till en bestämmelse i årsredovisningslagen (1995:1554) ska bestämmelsen tillämpas även om den anges gälla för

aktiebolag, om inte annat särskilt föreskrivs.
Bestämmelser	i	årsredovis-	Bestämmelser	i	årsredovis-
ningslagen som ska tillämpas på			ningslagen som ska tillämpas på
större företag och större koncerner			företag av allmänt intresse eller på
ska tillämpas på kreditinstitut och			koncerner som	innehåller företag
värdepappersbolag		som omfattas	av allmänt intresse ska tillämpas
av denna lag, om inte annat			på kreditinstitut och värdepappers-
särskilt föreskrivs.			bolag som omfattas av denna lag,
			om inte annat särskilt föreskrivs.

Bestämmelser i årsredovisningslagen som gäller ekonomiska före- ningar ska tillämpas på medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar, om inte annat särskilt föreskrivs.

Om bestämmelsen i årsredovisningslagen hänvisar till en annan be- stämmelse i årsredovisningslagen eller till årsredovisningslagen i dess helhet, ska även hänvisningen tillämpas, om inte annat följer av be- stämmelserna i denna lag eller i föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag.

	1 kap.
	4 §2
	Följande bestämmelser i 1 kap.	Följande bestämmelser i 1 kap.
årsredovisningslagen (1995:1554)		årsredovisningslagen (1995:1554)
skall tillämpas :		ska tillämpas :
1	Senaste lydelse 2011:764.
2	Senaste lydelse 2006:872.
372

3 § första stycket 2 om defini- tion av andelar,

4 och 5 §§ om koncern- och in- tresseföretagsdefinitioner,

6 § om hänsynstagande till vissa rättigheter hos mellanman m.m., samt

7 § om skyldighet för moder- företag och dotterföretag att lämna varandra upplysningar.

3	§ första stycket 2			om defini-		Prop. 2015/16:3
tion av andelar,						Bilaga 3
3 a–3 c §§ om			vad	som	avses
med närstående parter,
4	§ om vad som avses med kon-
cern, moderföretag och dotter-
företag,
4 a § om vad			som	avses	med
strategiska andelsinnehav,
5	§ om	vad	som	avses	med
intresseföretag,
5 a § om vad			som	avses	med
gemensamt styrda företag,
6	§ om hänsynstagande till vissa
rättigheter		hos mellanman			m.m.,
samt
7	§ om	skyldighet		för moder-

företag och dotterföretag att lämna varandra upplysningar.

2 kap.

2 §3

Följande bestämmelser om årsredovisningens innehåll i 2 kap. årsredo- visningslagen (1995:1554) ska tillämpas:

1 § om årsredovisningens delar,

2 § om överskådlighet och god redovisningssed,

3 § om rättvisande bild,

4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper,

4 a § om oväsentliga avvikelser,

5 § om form och språk,

6 § om valuta, samt

7 § första och femte-sjunde styckena om årsredovisningens underteck- nande.

3 kap.

1 §4

Balansräkningen skall upprättas	Balansräkningen	ska	upprättas
enligt den uppställningsform som	enligt den uppställningsform som
anges i bilaga 1 till denna lag.	anges i bilaga 1 till denna lag.
Resultaträkningen skall upprättas	Resultaträkningen	ska	upprättas
enligt den uppställningsform som	enligt den uppställningsform som
anges i bilaga 2. Hänvisningar i	anges i bilaga 2. Hänvisningar i
denna lag till poster gäller poster i	denna lag till poster gäller poster i
dessa uppställningsformer, om inte	dessa uppställningsformer, om inte
annat framgår.	annat framgår.

3Senaste lydelse 2008:94.

4Senaste lydelse 2007:542.

373

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

374

Trots bestämmelserna i första stycket samt 2 och 3 §§ får kreditinstitut och värdepappersbolag som avses i tredje stycket dela upp posterna med hänsyn till deras karaktär och relativa likviditet, om det är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§ årsredovisningslagen (1995:1554).

Bestämmelserna i andra stycket gäller

2. andra företag vars aktier eller	2. andra företag vars överlåtbara
skuldebrev är upptagna till handel	värdepapper är upptagna till handel
på en reglerad marknad.	på en reglerad marknad.

inriktning.

2 §5

Med beaktande av vad som före-

skrivs i 3 § skall följande bestäm-

skrivs i 3 § ska följande bestäm-

melser

om balansräkningen

och

melser

om balansräkningen

och

resultaträkningen i 3 kap. årsredo-

visningslagen

(1995:1554)

till-

visningslagen

(1995:1554)

till-

lämpas:

1 §

balansräkningens

inne-

1 §

balansräkningens

inne-

håll,

2 § om resultaträkningens inne-

håll,

tredje

fjärde

håll,

fjärde och

femte

4 §

första,

och

4 §

första,

styckena

uppställning

och

styckena

uppställning

och

sammanslagning av poster m.m.,

5 §

första–tredje

styckena

5 §

första–tredje styckena

jämförelsetal,

5 a § om överkursfonden,

8 §

specificering av

större

8 §

specificering av

större

periodiseringsposter,

9 § om avsättningar,

10 § om specificering av vissa

större avsättningar, samt

13 §

extraordinära intäkter

13 § om oväsentliga avvikelser.

och kostnader.

5 Senaste lydelse 2006:872.

Särskilda regler om samman- Särskilda regler om samman- slagning av poster och om slagning av poster

åtaganden

				3 §
	De i 2 § angivna bestämmelserna					De i 2 § angivna bestämmelserna
i	3 kap.	årsredovisningslagen			i	3 kap.	årsredovisningslagen
(1995:1554)		skall	tillämpas	med	(1995:1554)		ska	tillämpas.	Vad
följande avvikelser:					som sägs i 4 § femte stycket om
	1. Vad som i 4 § fjärde stycket				sammanslagning			av poster	som
sägs om sammanslagning av poster					föregås av arabiska siffror ska gälla
som föregås av arabiska siffror					poster som föregås av små bok-
skall gälla poster som föregås av					stäver.
små bokstäver.
	2. Inom linjen		skall, utöver
ställda säkerheter och ansvars-
förbindelser,		oåterkalleliga		åta-
ganden som		innebär risktagande
anges.

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

Särskilda regler om indelningen av eget kapital

4 §

Utöver vad som följer av 1–3 §§ ska följande bestämmelser till- lämpas beträffande indelningen av eget kapital:

1.I bankaktiebolag och andra aktiebolag som omfattas av denna lag ska eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital ska tas upp Aktiekapital, Uppskrivnings- fond, Fond för utvecklingsutgifter, Reservfond och Kapitalandelsfond. Under fritt eget kapital ska tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balan- serad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter.

2.I sparbank ska eget kapital delas upp i fonder och vinst eller förlust för räkenskapsåret. Med fonder avses Grundfond, Uppskriv- ningsfond, Reservfond, Kapital- andelsfond, Fond för verkligt

värde, Garantifond samt Fond för	375

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

376

utvecklingsutgifter. Benämningen fond får inte användas för annat belopp i balansräkningen. Förlust för räkenskapsåret tas upp som avdragspost.

3.I medlemsbank och kredit- marknadsförening ska eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital ska tas upp Insatskapital, Upp- skrivningsfond, Fond för utveck- lingsutgifter, Reservfond och Kapitalandelsfond. Medlemsin- satser och förlagsinsatser ska redovisas var för sig. Under fritt eget kapital ska tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter.

4.Aktiebolag, medlemsbanker och ekonomiska föreningar som omfattas av denna lag ska lämna närmare upplysningar om det be- lopp av fritt eget kapital som inte kan anses utdelningsbart med hän- syn till tillämpliga bestämmelser om kapitalskydd enligt rörelse- lagarna för kreditinstitut och värdepappersbolag, samt om de förhållanden som motiverar bedömningen.

5.Om en sparbank har bidrag till garantifonden i annan valuta än i redovisningsvalutan, ska dessa räknas om enligt växelkursen på balansdagen. Skillnaden mellan det omräknade beloppet och mot- svarande belopp vid räkenskaps- årets ingång, ska föras mot Andra fonder.

Oväsentliga avvikelser

5 §

Kreditinstitut och värdepappers- bolag får avvika från vad som föreskrivs i 1–4 §§ och i bilagorna 1 och 2 till lagen, om effekten av

avvikelsen är oväsentlig.	Prop. 2015/16:3
	Bilaga 3

4 kap.

1 §6

Med beaktande av vad som föreskrivs i 2 § ska följande bestämmelser om värderingen i 4 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas:

1 § första stycket och 2 § om vad som är anläggningstillgångar och

omsättningstillgångar,
3 § om anskaffningsvärde för anläggningstillgångar,
4 § om avskrivning av anläggningstillgångar,
5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar,
6–8 §§ om uppskrivning av	6 § om uppskrivning av anlägg-
anläggningstillgångar,	ningstillgångar,
	7 och 8 §§ om ianspråktagande
	av fonden för	utvecklingsutgifter
	och uppskrivningsfonden,
9 § första–fjärde styckena om värdering av omsättningstillgångar,
10 § om värdering av pågående arbeten,
11 § om varulagrets anskaffningsvärde,
12 § om redovisning till bestämd mängd och fast värde,
13 a § om redovisning enligt kapitalandelsmetoden,
14 § om egna aktier,
14 a–14 d §§ om värdering av finansiella instrument,
14 e § om värdering av säkrade poster,
15 § om periodisering av vissa	15 § om periodisering av vissa
belopp vid upptagande av lån, samt	belopp vid upptagande av lån,
16 § om omräkning av förlags-	16 § om omräkning av förlags-
insatser.	insatser, samt
	17 § om oväsentliga avvikelser.
3 §
Med finansiell anläggningstillgång förstås
1. andelar i intresseföretag och	1. andelar i koncernföretag,
koncernföretag,	2. andelar i intresseföretag och
2. värdepapper, och	gemensamt styrda företag,
3. annan tillgång än tillgång som	3. strategiska	andelsinnehav i
skall tas upp i posterna Imma-	övriga företag,
teriella anläggningstillgångar (post	4. värdepapper, och
9) och Materiella tillgångar (post	5. annan tillgång än tillgång som
10), allt under förutsättning att till-	ska tas upp i posterna Immateriella
gångarna är avsedda att stadig-	anläggningstillgångar (post 9) och
varande innehas i den ordinarie	Materiella tillgångar (post 10), allt
verksamheten.	under förutsättning att tillgångarna

är avsedda att stadigvarande inne- has i den ordinarie verksamheten.

6 Senaste lydelse 2011:1555.

377

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

378

Oväsentliga avvikelser

7 §

Kreditinstitut och värdepappers- bolag får avvika från vad som föreskrivs i 1–6 §§ om effekten av avvikelsen är oväsentlig.

					5 kap.
Tilläggsupplysningar						Notupplysningar
					1 §7
Utöver vad som följer av övriga						Med beaktande av vad som före-
bestämmelser i denna lag ska						skrivs i 2 §, ska följande bestäm-
årsredovisningen innehålla de upp-						melser om notupplysningar i 5 kap.
lysningar som anges i 3–6 §§						årsredovisningslagen (1995:1554)
nedan. Upplysningarna ska lämnas						tillämpas:
i noter. Om det inte står i strid med
kravet	på	överskådlighet,			får
upplysningarna i stället lämnas i
balansräkningen			eller	resultat-
räkningen. Vidare ska, med beak-
tande av vad som föreskrivs i 2 §,
följande bestämmelser om tilläggs-
upplysningar		i	5 kap.	årsredovis-
ningslagen (1995:1554) tilllämpas:
1 §	andra	stycket om hänvis-				4 §	om notupplysningarnas
ningar till noter,						placering,
2 § om värderings- och omräk-						5 § om utelämnande av oväsen-
ningsprinciper,						tliga upplysningar,
3 § första–tredje styckena om an-						6 § om värderings- och omräk-
läggningstillgångar,						ningsprinciper,
4 a–4 c §§ om finansiella instru-						7 § om avvikelse från principen
ment,						om kvittningsförbud,
5 §	om uppskrivningsfond				och	8 § om valuta,
fond för verkligt värde,
8 och 9 §§			om uppgifter		om	10 § om jämförelsetal,
dotterföretag och vissa andra före-
tag,
11 a § första stycket				om ekono-		11 § om anläggningstillgångar,
miska arrangemang som inte redo-
visas i balansräkningen,
12 § om lån till ledande befatt-						12 § om goodwill,
ningshavare,
12 a § första och tredje styckena						13 § om finansiella instrument,
samt 12 b § om transaktioner med
närstående,
13 § om konvertibla lån,						14 § om uppskrivningsfond,

7 Senaste lydelse 2010:1525.

14 § andra och tredje styckena om förändringar i eget kapital m.m.,

16 och 17 §§ om upplysningar om skatt,

18 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret,

18 b § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare,

19–21 §§ om löner, andra ersätt- ningar och sociala kostnader,

22 § om pensioner och liknande förmåner,

23 § om tidigare styrelse och verkställande direktör,

24 § om suppleanter och vice verkställande direktör,

25 § om avtal om avgångsveder- lag,

26 § om uppgift om moder- företag, samt

27 § om europabolag och euro- pakooperativ.

15 § om fond för verkligt värde, Prop. 2015/16:3 Bilaga 3

17 § om ställda säkerheter,

18 § om eventualförpliktelser,

20 § om lån till ledande befatt- ningshavare,

21 § om intäkter och kostnader av exceptionell storlek eller före- komst,

22 § om anställda,

23 § om moderföretag,

24 § om händelser av väsentlig betydelse efter räkenskapsårets slut,

25 § om ytterligare upplysningar om anläggningstillgångar,

26 § om omsättningstillgångar,

27	§ om ytterligare upplysningar
om finansiella instrument,
29	och 30 §§ om uppgifter om
dotterföretag och vissa		andra
företag,
32	§ om ekonomiska arrange-
mang som inte redovisas i balans-
räkningen,
33	§ om ytterligare upplysningar
om lån till ledande befattnings-
havare,
34	och 35 §§ om transaktioner
med närstående,
36	§ om konvertibla lån,
37	§ om aktier,
38	§ om förslag till förlust- och
vinstdispositioner,
39	§ om skatter,
40 § om ytterligare upplysningar
om anställda,
41	§ om könsfördelningen bland
ledande befattningshavare,
42	och 43 §§ om löner, andra
ersättningar och sociala kostnader,
44	§ om pensioner och liknande
förmåner,
45	§ om tidigare styrelse och
verkställande direktör,		379

De i 1 § angivna bestämmelserna i 5 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas med följande avvikelser:

1. Fråga om tillstånd enligt 30 § andra stycket att utelämna upp- gifter om dotterföretag och vissa andra företag prövas av Finans- inspektionen.

2. Vid tillämpningen av 20 § andra stycket första meningen om lån till ledande befattningshavare får upplysning om huvudsakliga lånevillkor, räntesatser samt under räkenskapsåret återbetalda belopp utelämnas.

3. Uppgifter som ska lämnas enligt 43 § första stycket 2 om löner och ersättningar till anställda, ska även omfatta löner och ersätt- ningar till delegater i bank.

4. Vid tillämpningen av 18 § ska upplysning lämnas särskilt om

a) accepterade och endosserade växlar,

b) garantier,

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

380

Vid tillämpningen av 5 kap. 20 och 22 §§ årsredovisningslagen ska samtliga företag som omfattas av denna lag anses som publika aktiebolag.

46 § om suppleanter och vice verkställande direktör,

47 § om avtal om avgångsveder- lag,

48 § om ytterligare upplysningar om moderföretag,

49 § om ytterligare upplysningar om ställda säkerheter,

51 § om ersättningar till revisor, samt

52 § om europabolag och europa- kooperativ.

Upplysningarna ska lämnas i noter.

Särskilda	regler om tilläggsupp-	Särskilda	regler om notupp-
lysningar		lysningar

2 §8 De i 1 § angivna bestämmelserna

i 5 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) skall tillämpas med följande avvikelser:

1. Fråga om tillstånd enligt 9 § andra stycket att utelämna upp- gifter om dotterföretag och vissa andra företag prövas av Finans- inspektionen.

2. Vid tillämpningen av 12 § andra stycket första meningen om lån till ledande befattningshavare får upplysning om huvudsakliga lånevillkor, räntesatser samt under räkenskapsåret återbetalda belopp utelämnas.

3. Uppgifter som skall lämnas enligt 20 § första stycket 2 om löner och ersättningar till anställda, skall även omfatta löner och ersätt- ningar till delegater i bank.

8 Senaste lydelse 1999:1113.

c) oåterkalleliga

åtaganden

som

Prop. 2015/16:3

innebär

risktagande,

varvid åtag-

Bilaga 3

anden till följd av återköpstransak-

tioner ska anges särskilt, och övr-

iga eventualförpliktelser.

Särskilda regler om övriga upp-

lysningar

2 a §

Utöver vad som följer av övriga

bestämmelser i denna lag ska

årsredovisningen

innehålla

upplysningar som anges i 3–6 §§

nedan. Upplysningarna ska lämnas

i noter. Om det inte står i strid med

kravet på överskådlighet, får upp-

lysningarna i stället lämnas i

balansräkningen

eller

resultat-

räkningen.

Upplysningar

skulder

och

Upplysningar om skulder

indelning av eget kapital

4 §9

Utöver vad som följer av 1 § ska

följande

uppgifter

lämnas

följande

upplysningar lämnas

skulder och eget kapital:

skulder:

1. För varje efterställd skuld som

uppgår till mer än tio procent av

samtliga

efterställda

skulder,

ska

samtliga

efterställda

skulder,

ska

uppgift

lämnas

lånebelopp,

upplysning lämnas om lånebelopp,

lånevaluta,

räntesats,

förfallodag,

lånevaluta,

räntesats,

förfallodag,

omständigheter

som

kan medföra

omständigheter som

kan

medföra

förtida

återbetalning,

efterställ-

förtida

återbetalning,

efterställ-

ningsvillkoren samt förutsättningar

och villkor för betalning på för-

fallodagen

eller

för

konvertering.

fallodagen

eller för

konvertering.

Vidare ska sammanfattande upp-

lysningar lämnas om vilka regler

som gäller för övriga efterställda

skulder.

2. Större belopp i posten Övriga

skulder (post 4) ska specificeras till

sin storlek och art.

3. I bankaktiebolag

och andra

aktiebolag som omfattas av denna

lag ska

eget

kapital

delas upp i

9 Senaste lydelse 2011:764.

381

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

382

bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital ska tas upp Aktiekapital, Uppskrivnings- fond, Reservfond och Kapital- andelsfond. Under fritt eget kapital ska tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskaps- året. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter.

4.I sparbank ska eget kapital delas upp i fonder och vinst eller förlust för räkenskapsåret. Med fonder avses Grundfond, Uppskriv- ningsfond, Reservfond, Kapital- andelsfond, Fond för verkligt värde samt Garantifond. Benämningen fond får inte användas för annat belopp i balansräkningen. Förlust för räkenskapsåret tas upp som avdragspost.

5.I medlemsbank och kredit- marknadsförening ska eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital ska tas upp Insatskapital, Upp- skrivningsfond, Reservfond och Kapitalandelsfond. Medlemsinsat- ser och förlagsinsatser ska redo- visas var för sig. Under fritt eget kapital ska tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller för- lust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter.

6.Aktiebolag, medlemsbanker och ekonomiska föreningar som omfattas av denna lag ska lämna närmare upplysningar om det belopp av fritt eget kapital som inte kan anses utdelningsbart med hänsyn till tillämpliga bestäm- melser om kapitalskydd enligt rörelselagarna för kreditinstitut och värdepappersbolag, samt om de förhållanden som motiverar bedömningen.

7. Om en sparbank har bidrag

Prop. 2015/16:3

till garantifonden i annan valuta

Bilaga 3

än i redovisningsvalutan, ska dessa

räknas om enligt växelkursen på

balansdagen. Skillnaden mellan det

omräknade beloppet och motsva-

rande belopp

vid

räkenskapsårets

ingång, ska föras mot Andra

fonder.

Upplysningar om intresse- och

Upplysningar

koncernföretag

och vissa andra företag

6 §

Utöver vad som följer av 1 § ska

Utöver vad som följer av 1 §

skall följande uppgifter lämnas om

följande

upplysningar

lämnas om

intresseföretag

och

koncernföre-

koncernföretag,

intresseföretag,

tag.

gemensamt

styrda

företag

och

övriga företag i vilka strategiska

andelsinnehav förekommer.

1. För var och en av tillgångs-

posterna Belåningsbara statsskuld-

förbindelser m.m. (post 2), Utåning

förbindelser m.m. (post 2), Utlå-

till kreditinstitut (post 3), Utlåning

ning till kreditinstitut (post 3),

till allmänheten (post 4) och Obli-

Utlåning till allmänheten (post 4)

gationer

och

andra

räntebärande

och Obligationer och andra ränte-

värdepapper (post 5) skall uppgift

bärande värdepapper (post 5) skall

lämnas om de fordringar som avser

upplysning lämnas om de ford-

intresseföretag och om de ford-

ringar som

avser

intresseföretag,

ringar som avser koncernföretag.

gemensamt

styrda

företag

och

övriga företag i vilka strategiska

andelsinnehav

förekommer

samt

om de fordringar som avser kon-

cernföretag.

2. För

var

och

skuld-

2. För

var

och

av skuld-

posterna

Skulder

till

kreditinstitut

posterna

Skulder

till kreditinstitut

(post 1), In- och upplåning från

allmänheten

(post

2),

Emitterade

allmänheten

(post

2),

Emitterade

värdepapper m.m. (post 3) och

Efterställda skulder (post 7) skall

Efterställda skulder (post 7) ska

uppgift lämnas om de skulder som

upplysning lämnas om de skulder

avser intresseföretag och om de

som avser intresseföretag, gemen-

skulder som avser koncernföretag.

samt styrda företag och övriga

företag i vilka strategiska andels-

innehav förekommer samt om de

skulder som avser koncernföretag.

3. Uppgift

efterställda till-

3. Upplysning

efterställda

gångar

avseende

intresseföretag

tillgångar avseende intresseföretag,

och koncernföretag

skall

lämnas

gemensamt

styrda

företag

och

särskilt för varje tillgångspost.

övriga företag i vilka strategiska

andelsinnehav

förekommer

samt

383

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

384

koncernföretag ska lämnas särskilt för varje tillgångspost.

Oväsentliga avvikelser

8 §

Kreditinstitut och värdepappers- bolag får avvika från vad som föreskrivs i 1-7 §§ om effekten av avvikelsen är oväsentlig.

6 kap.

1 §10

Följande bestämmelser i 6 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas:

1 § första–fjärde styckena om förvaltningsberättelsens innehåll, 2 § om förslag till dispositioner av vinst eller förlust m.m.,

3 § första stycket om vissa upplysningar om ekonomiska föreningar,

samt
5 § om finansieringsanalys.	5 § om kassaflödesanalys.

innehåll.
Bankaktiebolag, kreditmarknads-	Bankaktiebolag, kreditmarknads-
bolag och värdepappersbolag, vars	bolag och värdepappersbolag, vars
aktier, teckningsoptioner eller	överlåtbara värdepapper är upp-
skuldebrev är upptagna till handel	tagna till handel på en reglerad
på en reglerad marknad, ska även	marknad, ska även tillämpa 6 kap.
tillämpa 6 kap. 6–9 §§ årsredovis-	6–9 §§ årsredovisningslagen om
ningslagen om bolagsstyrnings-	bolagsstyrningsrapport.
rapport.

7 kap.

2 §11

Med beaktande av vad som föreskrivs i 3 § ska följande bestämmelser om koncernredovisning i 7 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas:

4 § om koncernredovisningens delar,

5 § om dotterföretag som ska omfattas av koncernredovisningen,

6 § om överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild,

7 § andra stycket om valuta,

8 § första meningen om allmänna krav på koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen,

10Senaste lydelse 2009:35.

11Senaste lydelse 2009:35.

9 § om minoritetsandelar,		9 § om innehav utan bestäm-	Prop. 2015/16:3
10	§ om balansdag,	mande inflytande,	Bilaga 3
10	§ om balansdag,
12	§ om enhetliga principer för koncernredovisningen och årsredo-
visningen,
13	§ om elimineringar mellan koncernföretag,
15	§ om förändringar i koncernens sammansättning,
16 och 17 §§ om uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag,
18–23 §§ om hur dotterföretag		18–22 a §§ om hur dotterföretag
ska	räknas in i koncernredovis-	ska räknas in i koncernredovis-
ningen,		ningen,
25–30 §§ om hur andelar i intresseföretag och vissa andra företag ska
räknas in i koncernredovisningen, och
31	§ andra och tredje styckena	om koncernens system för intern

kontroll och riskhantering.

4 §12

För koncernredovisningen gäller i tillämpliga delar

1.de allmänna bestämmelserna om årsredovisningen i 2 kap. 2 §, med undantag för hänvisningarna till 2 kap. 1–3 §§ årsredovisningslagen (1995:1554),

2.bestämmelserna om balansräkning och resultaträkning i 3 kap., med det tillägget att vad som avsatts till kapitalandelsfonden ska tas upp som bundet kapital under Andra fonder (post 12) i koncernbalansräkningen,

3.bestämmelserna om värderingsregler i 4 kap.,

4. bestämmelserna		om	tilläggs-	4. bestämmelserna		om	tilläggs-
upplysningar i 5 kap., med undan-				upplysningar i 5 kap., med undan-
tag för 2 §	1 och hänvisningarna			tag för 2 § 1 och hänvisningarna
till 5 kap. 8, 9 och 26 §§ årsredo-				till 5 kap. 23, 29, 30 och 48 §§
visningslagen, samt				årsredovisningslagen, samt
5. bestämmelserna		om	förvalt-	5. bestämmelserna		om	förvalt-
ningsberättelse och		finansierings-		ningsberättelse och		kassaflödes-
analys i 6 kap. 1 § första stycket,				analys i 6 kap. 1 § första stycket,
med undantag för hänvisningen till				med undantag för hänvisningen till
6 kap. 2 och 3 §§ årsredovisnings-				6 kap. 2 och 3 §§ årsredovisnings-
lagen.				lagen.
Trots vad som följer av första				Trots vad som följer av första
stycket 4 får uppgifter enligt 5 kap.				stycket 4 får uppgifter enligt 5 kap.
20 § tredje stycket tredje meningen				43 § tredje stycket tredje meningen
och 5 kap. 22 § andra stycket tredje				och 5 kap. 44 § andra stycket tredje
meningen	årsredovisningslagen			meningen	årsredovisningslagen
utelämnas i fråga om dotterföretag.				utelämnas i fråga om dotterföretag.
Vid tillämpningen av dessa be-				Vid tillämpningen av dessa be-
stämmelser ska dock de lämnade				stämmelser ska dock de lämnade
uppgifterna	innefatta även löner			uppgifterna	innefatta	även löner
och andra förmåner från koncern-				och andra förmåner från koncern-
företag.				företag.

12 Senaste lydelse 2010:1525.

385

Ett moderföretag behöver inte upprätta koncernredovisning, om moderföretagets samtliga dotter- företag är av oväsentlig betydelse med hänsyn till kravet i 7 kap. 6 § årsredovisningslagen (1995:1554) på rättvisande bild. Koncernredo- visning ska dock upprättas, om två eller flera dotterföretag tillsam- mans är av mer än oväsentlig betydelse.

Ett moderföretag behöver heller inte upprätta koncernredo- visning om moderföretagets samtliga dotterföretag av skäl som anges i 7 kap. 5 § tredje stycket årsredovisningslagen (1995:1554) inte ska omfattas av en koncernredovisning.

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

386

6 §13 Ett moderföretag behöver inte

upprätta koncernredovisning, om moderföretagets samtliga dotter- företag är av ringa betydelse med hänsyn till kravet i 7 kap. 6 § årsredovisningslagen (1995:1554) på rättvisande bild. Koncernredo- visning ska dock upprättas, om två eller flera dotterföretag tillsam- mans har mer än sådan ringa betydelse.

7 §14

Företag som avses i 1 § och som omfattas av artikel 4 i Europa- parlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder ska tillämpa enbart följande bestämmelser i detta kapitel:

1.1 § om skyldighet att upprätta koncernredovisning och i vissa fall kapitaltäckningsanalys,

2.2 § vad gäller hänvisningen till

a)7 kap. 4 § första stycket 4 årsredovisningslagen (1995:1554) om förvaltningsberättelse,

b)7 kap. 12 § första stycket samma lag om enhetliga värderings- principer,

c)7 kap. 31 § andra och tredje styckena samma lag om koncernens

system för intern kontroll och riskhantering,

3. 4 § vad gäller hänvisningarna	3. 4 § vad gäller hänvisningarna
till	till
a) 2 kap. 2 § denna lag, i den del	a) 2 kap. 2 § denna lag, i den del
paragrafen hänvisar till årsredovis-	paragrafen hänvisar till årsredovis-
ningslagens bestämmelser i 2 kap.	ningslagens bestämmelser i 2 kap.
5 § om språk och form samt 2 kap.	5 § om språk och form samt 2 kap.
7 § om undertecknande,	7 § om undertecknande,
	b) 3 kap. 4 § 1–4 denna lag om
	indelning av eget kapital,
b) 5 kap. 1 § denna lag, i den del	c) 5 kap. 1 § denna lag, i den del
paragrafen hänvisar till följande	paragrafen hänvisar till följande

13Senaste lydelse 2010:687.

14Senaste lydelse 2010:1525.

bestämmelser i 5 kap. årsredovis-			bestämmelser		i 5 kap. årsredovis-		Prop. 2015/16:3
ningslagen:			ningslagen:				Bilaga 3
– 12 § om lån till ledande befatt-			– 20 § om lån till ledande befatt-
ningshavare,			ningshavare,
– 18 § om medelantalet anställda			– 22 § om medelantalet anställda
under räkenskapsåret,			under räkenskapsåret,
– 18 b §	om	könsfördelningen	– 33 §	om	ytterligare	upplys-
bland ledande befattningshavare,			ningar om lån till ledande befatt-
– 20 §	första	stycket 1 samt	ningshavare,
andra och tredje styckena samt 2 §			– 40 §	om	ytterligare	upplys-

om löner, ersättningar och sociala		ningar om anställda,
kostnader,		– 41 §	om	könsfördelningen
– 22	§ om pensioner och lik-	bland ledande befattningshavare,
nande förmåner,		– 43 §	första	stycket 1	samt
– 23	§ om tidigare styrelse och	andra och tredje styckena om löner,
verkställande direktör,		ersättningar och sociala kostnader,
– 24	§ om suppleanter och vice	– 44 §	om pensioner och lik-
verkställande direktör, och		nande förmåner,
– 25	§ om avtal om avgångs-	– 45 §	om tidigare styrelse		och
vederlag,		verkställande direktör,

–46 § om suppleanter och vice verkställande direktör,

–47 § om avtal om avgångs- vederlag, och

–51 § om ersättningar till revisor.

c) 5 kap.	2 § 2 denna lag		med	d) 5 kap. 2 § 2 denna lag		med
särskilda regler om tilläggsupp-				särskilda regler om tilläggsupp-
lysningar,				lysningar,
d) 5 kap. 4 § 3–6 denna lag om
indelning av eget kapital,
e) 6 kap. 1 § denna lag, i den del				e) 6 kap. 1 § denna lag, i den del
paragrafen hänvisar till 6 kap. 1 §				paragrafen hänvisar till 6 kap. 1 §
första–tredje	styckena	årsredovis-		första–tredje styckena	årsredovis-
ningslagen	om förvaltningsberätt-			ningslagen om förvaltningsberätt-
elsens innehåll och till 6 kap. 2 a §				elsens innehåll och till 6 kap. 2 a §
årsredovisningslagen		om	vissa	årsredovisningslagen	om	vissa
upplysningar i förvaltningsberätt-				upplysningar i förvaltningsberätt-
elsen,				elsen,
f) 6 kap. 2 § denna lag om sär-				f) 6 kap. 2 § denna lag om sär-
skilda upplysningar i förvaltnings-				skilda upplysningar i förvaltnings-
berättelsen, samt				berättelsen, samt

4. 5–6 a §§ om när koncernredovisning inte behöver upprättas. Företaget behöver inte lämna upplysningar enligt 6 kap. 1 § om upp-

lysningarna lämnas på annan plats i redovisningen. I sådant fall ska förvaltningsberättelsen innehålla en hänvisning till den plats där upp- gifterna har lämnats.

387

Prop. 2015/16:3	Bilaga 115
Bilaga 3	Uppställningsform för balansräkning

TILLGÅNGAR

1.Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker

2.Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.

3.Utlåning till kreditinstitut

4.Utlåning till allmänheten

5.Obligationer och andra räntebärande värdepapper

6.Aktier och andelar (som inte ingår i post 7, 8 eller 9)

7.Aktier och andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag

8.Aktier och andelar i koncernföretag

9.Strategiska andelsinnehav i övriga företag

10.Immateriella anläggningstillgångar

a)Goodwill

b)Andra immateriella anläggningstillgångar 11. Materiella tillgångar

a)Inventarier

b)Leasingobjekt

c)Byggnader och mark

12.Tecknat ej inbetalt kapital

13.Övriga tillgångar

14.Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Summa tillgångar

SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL

1.Skulder till kreditinstitut

2.In- och upplåning från allmänheten a) Inlåning

b) Upplåning

3.Emitterade värdepapper m.m.

a)Emitterade skuldebrev

b)Övriga

4.Övriga skulder

5.Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

6.Avsättningar

a)Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

b)Avsättningar för skatter

c)Övriga avsättningar

7.Efterställda skulder

8.Obeskattade reserver

9.Aktiekapital / Grundfond / Insatskapital

10.Överkursfond

11.Uppskrivningsfond

12.Andra fonder

a) Reservfond

15 Senaste lydelse 2004:1175.

388

b) Kapitalandelsfond	Prop. 2015/16:3
c) Fond för verkligt värde	Bilaga 3

d)Garantifond

e)Fond för utvecklingsutgifter

f)Övriga fonder

13.Balanserad vinst eller förlust

14.Årets resultat

Summa skulder, avsättningar och eget kapital

Bilaga 2

Uppställningsform för resultaträkning

1.Ränteintäkter

2.Leasingintäkter

3.Räntekostnader

4.Erhållna utdelningar

5.Provisionsintäkter

6.Provisionskostnader

7.Nettoresultat av finansiella transaktioner

8.Övriga rörelseintäkter

9.Allmänna administrationskostnader

10.Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anlägg- ningstillgångar

11.Övriga rörelsekostnader

12.Kreditförluster, netto

13.Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar

14.Återföringar av nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar

15.Bokslutsdispositioner

16.Skatt på årets resultat

17.Övriga skatter

18.Årets resultat

Denna lag träder i kraft den 20 juli 2015 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

389

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag

dels att nuvarande 1 kap. 2 och 3 §§, 2 kap. 2 §, 3 kap. 2-4 §§, 4 kap. 1 och 2 §§, 5 kap. 1, 2, 4 och 6 §§, 6 kap. 1 §, 7 kap. 2-5 §§ samt bilagorna 1 och 2 till lagen ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas fem nya paragrafer, 3 kap. 5 och 6 §§, 4 kap. 10 § samt 5 kap. 2 a och 7 §§, av följande lydelse,

dels att rubrikerna närmast före 3 kap. 3 § samt 5 kap. 2, 4 och 6 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det närmast före de nya 3 kap. 5 och 6 §§, den nya 4 kap. 10 § samt de nya 5 kap. 2 a och 7 §§ ska införas två nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

2 §1

När det i denna lag hänvisas till en bestämmelse i årsredovisningslagen (1995:1554) ska bestämmelsen tillämpas även om den anges gälla för aktiebolag, om inte annat särskilt föreskrivs.

Bestämmelser i årsredovisnings-	Bestämmelser i årsredovisnings-
lagen som ska tillämpas på större	lagen som ska tillämpas på företag
företag och större koncerner ska	av allmänt intresse eller på
tillämpas på försäkringsföretag	koncerner som innehåller företag
som omfattas av denna lag, om	av allmänt intresse ska tillämpas
inte annat särskilt föreskrivs.	på försäkringsföretag som om-
	fattas av denna lag, om inte annat
	särskilt föreskrivs.

Bestämmelser i årsredovisningslagen som gäller ekonomiska före- ningar ska tillämpas på ömsesidiga försäkringsbolag och försäkrings- föreningar, om inte annat särskilt föreskrivs.

Om bestämmelsen i årsredovisningslagen hänvisar till en annan bestämmelse i årsredovisningslagen eller till årsredovisningslagen i dess helhet, ska även hänvisningen tillämpas, om inte annat följer av be- stämmelserna i denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av

denna lag.
		3 §2
	Följande bestämmelser i 1 kap.		Följande bestämmelser i 1 kap.
årsredovisningslagen		(1995:1554)	årsredovisningslagen	(1995:1554)
skall tillämpas:			ska tillämpas:
	3 § första stycket	2 om defini-	3 § första stycket	2 om defini-
1	Senaste lydelse 2010:2058.
2	Senaste lydelse 2006:873.
390

tion av andelar,

4 och 5 §§ om koncern- och intresseföretagsdefinitioner,

6 § om hänsynstagande till vissa rättigheter hos mellanman m.m., samt

7 § om skyldighet för moder- företag och dotterföretag att lämna varandra upplysningar.

tion av andelar,					Prop. 2015/16:3
3 a–3 c §§ om		vad	som	avses	Bilaga 3
med närstående parter,
4 § om vad som avses med kon-
cern, moderföretag och dotterföre-
tag,
4 a § om vad		som	avses	med
strategiska andelsinnehav,
5 § om	vad	som	avses	med
intresseföretag,
5 a § om vad		som	avses	med
gemensamt styrda företag,
6 § om hänsynstagande till vissa
rättigheter	hos mellanman			m.m.,
samt
7 § om	skyldighet		för moder-

företag och dotterföretag att lämna varandra upplysningar.

2 kap.

2 §3

Följande bestämmelser om årsredovisningens innehåll i 2 kap. årsredo- visningslagen (1995:1554) ska tillämpas:

1 § första stycket om årsredovisningens delar,

2 § om överskådlighet och god redovisningssed,

3 § om rättvisande bild,

4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper,

4 a § om oväsentliga avvikelser,

5 § om form och språk,

6 § om valuta, samt

7 § första och femte-sjunde styckena om årsredovisningens underteck- nande.

3 kap.

2 §4

Med beaktande av det som föreskrivs i 3 § ska följande bestämmelser om balansräkningen och resultaträkningen i 3 kap. årsredovisningslagen

(1995:1554) tillämpas:
1	§ om balansräkningens innehåll,
2	§ om resultaträkningens innehåll,
4	§ första, tredje och fjärde	4 § första,	fjärde och	femte
styckena om uppställning och		styckena om	uppställning	och
sammanslagning av poster m.m.,		sammanslagning av poster m.m.,
5	§ första–tredje styckena om jämförelsetal,
5 a § om överkursfonden,
6	§ första stycket om fordran på insatser,

3Senaste lydelse 2008:95.

4Senaste lydelse 2010:2058.

391

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

392

8 § om specificering av större periodiseringsposter,

9 § om avsättningar, samt

9 § om avsättningar,

10 § om specificering av vissa

större avsättningar.

större avsättningar, samt

13 § om extraordinära intäkter

13 § om oväsentliga avvikelser.

och kostnader.

Särskilda regler om samman-

slagning av poster och åtaganden

slagning av poster

3 §5

2 §

angivna

bestämmel-

De i

2 §

angivna

bestämmel-

serna i 3 kap. årsredovisningslagen

(1995:1554)

skall

tillämpas

med

(1995:1554)

ska

tillämpas.

Vad

följande avvikelser:

som sägs i 4 § femte stycket om

1. Vad som i 4 § fjärde stycket

sammanslagning

poster

som

sägs

sammanslagning

föregås av arabiska siffror gäller

poster som föregås av arabiska

inte för posterna upptagna i

siffror gäller inte för posterna

schemat

för

resultaträkningen i

upptagna i schemat för resultaträk-

bilaga 2 eller för sådana poster i

ningen i bilaga 2 eller för sådana

balansräkningen som ska tas upp

poster i balansräkningen som skall

under

Placeringstillgångar

för

tas upp under Placeringstillgångar

vilka livförsäkringstagaren bär pla-

för vilka livförsäkringstagaren bär

ceringsrisk

(D),

Återförsäkrares

placeringsrisk (D), Återförsäkrares

andel av försäkringstekniska av-

andel

försäkringstekniska

sättningar (E) eller Försäkrings-

avsättningar (E) eller Försäkrings-

tekniska

avsättningar

(DD

och

tekniska

avsättningar

(DD

och

EE).

2. Inom linjen

skall,

utöver

ställda säkerheter och ansvars-

förbindelser,

oåterkalleliga

åta-

ganden

som

innebär

risktagande

anges.

4 §

Förpliktelse som uppkommit till

följd

försäkringsavtal

behöver

följd av

försäkringsavtal behöver

inte tas upp som ansvarsför-

inte tas upp som eventualför-

bindelse eller åtagande.

pliktelse.

Särskilda regler

indelningen

av eget kapital

5 §

Utöver det som följer av 1-3 §§ ska följande uppgifter lämnas om eget kapital:

5 Senaste lydelse 1999:603.

1.I livförsäkringsföretag som inte får dela ut vinst ska som bundet eget kapital tas upp Aktie- kapital, Garantikapital, Verksam- hetskapital, Överkursfond, För- lagsinsatser, Konsolideringsfond, Kapitalandelsfond, Fond för verk- ligt värde, Fond för utvecklings- utgifter och vinst eller förlust för räkenskapsåret. Förlust för räkens- kapsåret tas därvid upp som av- dragspost.

2.I livförsäkringsföretag som får dela ut vinst ska eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital ska tas upp Aktiekapital, Garanti- kapital, Verksamhetskapital, För- lagsinsatser, Uppskrivningsfond, Reservfond, Kapitalandelsfond, Fond för verkligt värde och Fond för utvecklingsutgifter. Under fritt eget kapital eller ansamlad förlust ska tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskaps- året. Balanserad förlust och för- lust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter.

3.I skadeförsäkringsföretag ska eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital ska tas upp Aktiekapital, Garantikapital, Verk- samhetskapital, Förlagsinsatser, Uppskrivningsfond, Reservfond, Kapitalandelsfond och Fond för utvecklingsutgifter. Under fritt eget kapital eller ansamlad förlust ska tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskaps- året. Balanserad förlust och för- lust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter.

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

393

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

394

Oväsentliga avvikelser

6 §

Försäkringsföretag får avvika från vad som föreskrivs i 1–5 §§ och i bilagorna 1 och 2 till lagen, om effekten av avvikelsen är oväsentlig.

4 kap.

1 §6

Med beaktande av vad som föreskrivs i 2 § ska följande bestämmelser om värderingen i 4 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas:

2	§ om immateriella anläggningstillgångar,
3	§ om anskaffningsvärde för anläggningstillgångar,
4	§ om avskrivning av anläggningstillgångar,
5	§ om nedskrivning av anläggningstillgångar,
6–8 §§ om uppskrivning av anläggningstillgångar,
			7 och 8 §§ om ianspråktagande
			av fonden för utvecklingsutgifter
			och uppskrivningsfonden,
9	§ första–fjärde styckena om värdering av omsättningstillgångar,
10		§ om värdering av pågående arbeten,
11		§ om varulagrets anskaffningsvärde,
12		§ om redovisning till bestämd mängd och fast värde,
13		§ om omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta,
13 a § om redovisning enligt kapitalandelsmetoden,
14		§ om egna aktier,
14 a–14 d §§ om värdering av finansiella instrument,
14 e § om värdering av säkrade			14 e § om värdering av säkrade
poster, samt			poster,
15		§ om periodisering av vissa	15 § om periodisering av vissa
belopp vid upptagande av lån.			belopp vid upptagande av lån, samt
			17 § om oväsentliga avvikelser.
		2 §7
De		i 1 § angivna bestämmelserna i 4 kap. årsredovisningslagen

(1995:1554) ska tillämpas med följande avvikelser:

1.2 § tillämpas på immateriella tillgångar (B).

2.3 § ska tillämpas på samtliga tillgångar, om inte annat följer av detta kapitel.

3.4 § ska tillämpas på dels immateriella tillgångar (B), dels placer- ingstillgångar (C) samt dels sådana materiella tillgångar och varulager (G.I) och övriga tillgångar (G.III) som stadigvarande ska brukas eller innehas, utom när sådana tillgångar tas upp till sitt verkliga värde.

4. a) 5 § ska tillämpas på	dels	4. a) 5 § ska tillämpas på	dels
immateriella tillgångar (B),	dels	immateriella tillgångar (B),	dels

6Senaste lydelse 2011:1556.

7Senaste lydelse 2011:1556.

placeringstillgångar (C) samt dels			placeringstillgångar (C) samt dels
sådana	materiella	tillgångar och	sådana	materiella		tillgångar och
varulager (G.I) och övriga till-			varulager (G.I) och övriga till-
gångar	(G.III) som	stadigvarande	gångar (G.III)		som	stadigvarande
ska brukas eller innehas, utom när			ska brukas eller innehas, utom när
sådana tillgångar tas upp till sitt			sådana tillgångar tas upp till sitt
verkliga värde.			verkliga värde.
b) 5 § andra stycket ska tillämp-			b) 5 § andra stycket ska tillämp-
as endast på placeringar i koncern-			as endast på placeringar i koncern-
företag	och intresseföretag (C.II),		företag,	intresseföretag,			gemen-
andra	finansiella	placerings-	samt styrda företag och övriga
tillgångar (C.III.1–7) samt depåer			företag i vilka strategiska andels-
hos företag som avgivit åter-			innehav förekommer (C.II),					andra
försäkring (C.IV), utom när sådana			finansiella		placeringstillgångar
tillgångar tas upp till sitt verkliga			(C.III.1–7) samt depåer hos företag
värde.			som avgivit återförsäkring (C.IV),
			utom när sådana tillgångar tas upp
			till sitt verkliga värde.
5. a) 6 och 8 §§		gäller endast	5. a) 6	och	8 §§	gäller		endast
skadeförsäkringsbolag och ska till-			skadeförsäkringsbolag och ska till-
lämpas på placeringstillgångar (C)			lämpas på placeringstillgångar (C)
samt på sådana tillgångar hän-			samt på sådana tillgångar hän-
förliga till materiella tillgångar och			förliga till materiella tillgångar och
varulager (G.I) som stadigvarande			varulager (G.I) som stadigvarande
ska innehas eller brukas, utom när			ska innehas eller brukas, utom när
sådana tillgångar tas upp till sitt			sådana tillgångar tas upp till sitt
verkliga värde.			verkliga värde.
b) Aktier och andelar i koncern-			b) Aktier och andelar i koncern-
företag och intresseföretag får inte			företag,	intresseföretag,			gemen-
skrivas upp till högre värde än vad			samt styrda företag och övriga
som medges av Finansinspek-			företag i vilka strategiska andels-
tionen.			innehav	förekommer			får	inte
			skrivas upp till högre värde än vad
			som medges		av	Finansinspek-

tionen.

6. Uppskrivningsbelopp enligt 6 § får endast användas för ökning av aktiekapitalet genom fondemission eller för avsättning till en uppskriv-

ningsfond (AA.III).

7. 7 § första stycket 2 och andra stycket om användning av upp- skrivningsfonden för att täcka för- lust får inte tillämpas.

7. 7 § första stycket 2 och andra stycket om användning av upp- skrivningsfonden eller fonden för utvecklingsutgifter för att täcka förlust får inte tillämpas.

9.12 § ska tillämpas på materiella tillgångar och varulager (G.I).

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

395

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

396

10.13 a § får om det finns särskilda skäl och efter Finansinspektionens medgivande tillämpas även av andra försäkringsföretag än sådana företag som det hänvisas till i den bestämmelsen.

11.Finansiella instrument ska tas upp till sitt verkliga värde om det är förenligt med 14 a §.

12.Försäkringsföretag som omfattas av denna lag får tillämpa 14 b § tredje stycket.

13.Placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placerings- risken (D) ska alltid tas upp till sitt verkliga värde.

Oväsentliga avvikelser

10 §

Försäkringsföretag får avvika från vad som föreskrivs i 1–9 §§ om effekten av avvikelsen är oväsentlig.

				5 kap.
Tilläggsupplysningar					Notupplysningar
				1 §8
Utöver vad som följer av övriga					Med beaktande av vad som
bestämmelser i denna lag ska					föreskrivs i		2 §, ska följande
årsredovisningen		innehålla		de	bestämmelser om notupplysningar
upplysningar som anges i 3–6 §§					i 5 kap.		årsredovisningslagen
nedan. Upplysningarna ska läm-					(1995:1554) tillämpas:
nas i noter. Om det inte står i strid
med kravet på överskådlighet, får
upplysningarna i stället lämnas i
balansräkningen		eller	resultat-
räkningen. Vidare ska, med beak-
tande av vad som föreskrivs i 2 §,
följande bestämmelser om tilläggs-
upplysningar i 5 kap. årsredovis-
ningslagen (1995:1554) tillämpas:
1 §	andra stycket om hänvis-				4 §	om	notupplysningarnas
ningar till noter,					placering,
2 § om värderings- och omräk-					5 § om utelämnande av oväsent-
ningsprinciper,					liga upplysningar,
3 §	första-tredje styckena om				6 §	om	värderings-	och
anläggningstillgångar,					omräkningsprinciper,
4 a–4 c §§ om finansiella instru-					7 § om avvikelser från principen
ment,					om kvittningsförbud,
5 §	om uppskrivningsfond			och	8 § om valuta,
fond för verkligt värde,
7 §	om inköp	och	försäljning		10 § om jämförelsetal,

8 Senaste lydelse 2010:1526.

mellan koncernföretag,									Prop. 2015/16:3
8	och	9 §§	om	uppgifter	om	11	§ om anläggningstillgångar,		Bilaga 3
dotterföretag			och	vissa andra
företag,
10	§ andra stycket om kort- och					12	§ om goodwill,
långfristiga balansposter,
11	§ första och andra styckena					13	§ om finansiella instrument,
om ställda säkerheter,
11 a § första stycket om ekono-						14	§ om uppskrivningsfond,
miska arrangemang som inte redo-
visas i balansräkningen,
12	§ om lån till ledande befatt-					15	§ om fond för verkligt värde,
ningshavare,
12 a § första och tredje styckena						16	§ om långfristiga balans-
samt 12 b § om transaktioner med						poster,
närstående,
13	§ om konvertibla lån,					17	§ om ställda säkerheter,
14	§ andra och tredje styckena					18	§ om eventualförpliktelser,
om förändringar i eget kapital
m.m.,
16	och 17 §§ om upplysningar					19 § om säkerheter och ansvars-
om skatt,						förbindelser som har ställts till
						förmån för koncernföretag m.m.,
18	§ om medelantalet anställda					20	§ om lån till ledande befatt-
under räkenskapsåret,						ningshavare,
18 b §		om	könsfördelningen			21	§ om intäkter och kostnader
bland ledande befattningshavare,						av	exceptionell	storlek eller
						förekomst,
19–21 §§ om löner, andra ersätt-						22	§ om anställda,
ningar och sociala kostnader,
22	§ om pensioner och liknande					23	§ om moderföretag,
förmåner,
23	§ om tidigare styrelse och					24	§ om händelser av väsentlig
verkställande direktör,						betydelse efter		räkenskapsårets
						slut,
24	§ om suppleanter och vice					25 § om ytterligare upplysningar
verkställande direktör,						om anläggningstillgångar,
25	§ om avtal om avgångs-					26	§ om omsättningstillgångar,
vederlag,
26	§ om uppgift om moder-					27 § om ytterligare upplysningar
företag, samt						om finansiella instrument,
27	§	om	europabolag		och	28	§ om inköp och försäljningar
europakooperativ.						mellan koncernföretag,
						29	och 30 §§ om uppgifter om
						dotterföretag och vissa andra före-
						tag,
						31	§ om långfristiga balans-
						poster,
						32	§ om ekonomiska arrange-
						mang som inte redovisas i balans-
						räkningen,			397

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

398

Vid tillämpningen av 5 kap. 20 och 22 §§ årsredovisningslagen ska samtliga företag som omfattas av denna lag anses som publika aktiebolag.

33 § om ytterligare upplysningar om lån till ledande befattnings- havare,

34 och 35 §§ om transaktioner med närstående,

36 § om konvertibla lån,

37 § om aktier,

38 § om förslag till förlust- och vinstdispositioner,

39 § om skatter,

40 § om ytterligare upplysningar om anställda,

41 § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare,

42 och 43 §§ om löner, andra ersättningar och sociala kostnader, 44 § om pensioner och liknande

förmåner,

45 § om tidigare styrelse och verkställande direktör,

46 § om suppleanter och vice verkställande direktör,

47 § om avtal om avgångs- vederlag,

48 §§ om ytterligare upplys- ningar om moderföretag,

49 §§ om ytterligare upplys- ningar om ställda säkerheter,

51 § om ersättningar till revisor, samt

52 § om europabolag och europakooperativ.

Upplysningarna ska lämnas i noter.

Särskilda	regler om	tilläggsupp- Särskilda regler om notupplys-
lysningar		ningar
		2 §9
De i 1 § angivna		bestämmelserna i 5 kap. årsredovisningslagen

(1995:1554) ska tillämpas med följande avvikelser:

1. Utöver värderings- och omräkningsprinciper enligt 2 § ska det anges vilket belopp som respektive värderingsprincip resulterat i.

2. a) 3 §	första stycket ska till-	2. a) 11 § första stycket och 25 §
lämpas på	dels immateriella till-	tredje stycket ska tillämpas på dels

9 Senaste lydelse 2010:2058.


gångar (B), dels byggnader och			immateriella		tillgångar		(B),	dels	Prop. 2015/16:3
mark (C.I), dels placeringar i kon-			byggnader och mark (C.I),					dels	Bilaga 3
cernföretag och intresseföretag (			placeringar i koncernföretag, in-
C.II).			tresseföretag,		gemensamt styrda
			företag och övriga företag i vilka
			strategiska		andelsinnehav			före-
			kommer ( C.II).
b) 3 § andra och tredje styckena			b) 11 § tredje stycket				och	25 §
ska tillämpas på dels immateriella			fjärde stycket ska tillämpas på dels
tillgångar (B), dels placeringstill-			immateriella		tillgångar		(B),	dels
gångar (C), dels sådana materiella			placeringstillgångar			(C),		dels
tillgångar och varulager (G.I) och			sådana	materiella		tillgångar		och
övriga tillgångar	(G.III)	som	varulager (G.I) och övriga till-
stadigvarande ska	brukas	eller	gångar	(G.III) som		stadigvarande
innehas.			ska brukas eller innehas.
3. 4 § ska tillämpas på byggna-			3. Vid tillämpningen av 18 § ska
der och mark (C.I).			upplysning lämnas särskilt om

a)garantier,

b)oåterkalleliga åtaganden som innebär risktagande, varvid åta- ganden till följd av återköpstran- saktioner ska anges särskilt, och

c)övriga eventualförpliktelser.

4. 7 § ska i stället för inköp och

4. 28 § ska i stället för inköp och

försäljning

gälla

mottagen

och

försäljning

gälla

mottagen

och

avgiven återförsäkring.

5. Fråga om tillstånd enligt 9 §

5. Fråga om tillstånd enligt 30 §

andra stycket att utelämna upp-

gifter om dotterföretag och vissa

andra företag prövas av Finans-

inspektionen.

6. 10 § andra stycket om kort-

och

långfristiga

balansposter

ska

tillämpas

endast

beträffande

skulder som förfaller till betalning

senare än fem år efter balans-

dagen.

7. Utgifter och inkomster enligt

14 § andra stycket för egna aktier

ska redovisas mot bundet eget

kapital i

livförsäkringsaktiebolag

som inte får dela ut vinst.

8. Utöver

upplysningar

enligt

6. Utöver upplysningar enligt 22

18 § ska även uppgift lämnas om

och 40 §§ ska även uppgift lämnas

medelantalet anställda uppdelat på

om medelantalet anställda uppdelat

kontorstjänstemän,

fälttjänstemän

på

kontorstjänstemän,

fälttjänste-

och övriga anställda i Sverige.

män och övriga anställda i Sverige.

Dessutom skall medelantalet fri-

tidsombud

och

specialombud i

tidsombud

och

specialombud i

Sverige anges var för sig.

Uppgift

enligt

20 §

första

Uppgift enligt

43 §

första

399

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

400

stycket 2 om löner och ersättningar till anställda ska delas upp på kontorstjänstemän, fälttjänstemän och övriga anställda i Sverige. Dessutom ska ersättningsbeloppen för fritidsombud och specialombud i Sverige anges för varje grupp.

Särskilda regler om övriga upp- lysningar

2 a §

Utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag ska års- redovisningen innehålla de upp- lysningar som anges i 3–5 §§ nedan. Upplysningarna ska läm- nas i noter. Om det inte står i strid med kravet på överskådlighet, får upplysningarna i stället lämnas i balansräkningen eller resultat- räkningen.

Upplysningar om eget kapital och	Upplysningar om avsättningar
avsättningar	och eget kapital
4 §10
Utöver det som följer av 1 § ska	Utöver det som följer av 1 § ska
följande uppgifter lämnas om eget	följande uppgifter lämnas om av-
kapital och avsättningar:	sättningar och eget kapital:

1.I livförsäkringsföretag som inte får dela ut vinst ska som bundet eget kapital tas upp Aktie- kapital, Garantikapital, Verksam- hetskapital, Överkursfond, För- lagsinsatser, Konsolideringsfond, Kapitalandelsfond, Fond för verkligt värde och vinst eller förlust för räkenskapsåret. Förlust

för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragspost.11

10Senaste lydelse Lag 2010:2058.

11Till 3 kap.

kapital,

Verksamhetskapital,

Prop. 2015/16:3

Förlagsinsatser,

Uppskrivnings-

Bilaga 3

fond,

Reservfond,

Kapitalandels-

fond och Fond för verkligt värde.

Under fritt eget kapital eller

ansamlad förlust ska tas upp fria

fonder, var för sig, balanserad

vinst eller förlust samt vinst eller

förlust

för

räkenskapsåret.

Balanserad förlust och förlust för

räkenskapsåret tas därvid upp som

avdragsposter.12

3. I skadeförsäkringsföretag ska

eget kapital delas upp i bundet

eget kapital och fritt eget kapital

eller ansamlad förlust. Under bun-

det eget kapital ska tas upp Aktie-

kapital,

Garantikapital,

Verk-

samhetskapital,

Förlagsinsatser,

Uppskrivningsfond,

Reservfond

och Kapitalandelsfond. Under fritt

eget kapital eller ansamlad förlust

ska tas upp fria fonder, var för sig,

balanserad vinst eller förlust samt

vinst eller förlust för räkenskaps-

året. Balanserad förlust och för-

lust för räkenskapsåret tas därvid

upp som avdragsposter.13

4. Om avsättningen för kvar-

1. Om avsättningen för kvar-

dröjande risker i posten Ej intjä-

nade

premier

och

kvardröjande

nade premier

och kvardröjande

risker (DD.1) uppgår till väsentligt

belopp, ska beloppet anges.

5. Om garanterad återbäring i

2. Om garanterad återbäring i

posten

Livförsäkringsavsättning

posten

Livförsäkringsavsättning

(DD.2)

uppgår

till

väsentligt

(DD.2)

uppgår

till

väsentligt

belopp, ska beloppet anges.

6. Om avvecklingsresultat upp-

3. Om avvecklingsresultat upp-

går till väsentligt belopp ska det

anges i en not med fördelning på

kategori av skada och belopp. Med

avvecklingsresultat

avses

skillna-

avvecklingsresultat

avses

skillna-

den mellan å ena sidan avsätt-

ningen för oreglerade skador från

föregående år

vid

räkenskapsårets

föregående år

vid

räkenskapsårets

ingång,

efter

avdrag

för

under

ingång,

efter

avdrag

för

under

12 Till 3 kap.

13 Till 3 kap.

401

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

402

räkenskapsåret gjorda utbetalningar av ersättningar för skador från föregående år, och å andra sidan avsättningen för oreglerade skador från föregående år vid räkenskaps- årets slut.

7. Villkorad återbäring (EE.1) ska delas upp på avsättningar för vilka försäkringstagaren direkt respektive indirekt bär risk.

8. Skadeförsäkringsföretag och livförsäkringsföretag som får dela ut vinst ska lämna närmare upplys- ningar om det belopp av fritt eget kapital som inte kan anses utdel- ningsbart med hänsyn till bestäm- melserna i 4 kap. 1 § försäkrings- rörelselagen (2010:2043) och 17 kap. 3 § tredje stycket aktie- bolagslagen (2005:551) och om de förhållanden som motiverar bedömningen.

9. Livförsäkringsföretag ska lämna upplysning om belopp som inte får användas för vinstutdelning eller förlusttäckning enligt bolags- ordning eller stadgar.

10. Garantikapital, verksamhets- kapital och förlagsinsatser i annan valuta än redovisningsvalutan, ska räknas om enligt växelkursen på balansdagen. Skillnaden mellan det omräknade beloppet och motsva- rande belopp vid räkenskapsårets ingång ska

–i ömsesidiga skadeförsäkrings- bolag och ömsesidiga livför- säkringsbolag som får dela ut vinst samt försäkringsföreningar som får dela ut vinst, föras mot Balanserad vinst eller förlust, och

–i ömsesidiga livförsäkrings- bolag som inte får dela ut vinst och livförsäkringsföreningar som inte får dela ut vinst föras mot Andra fonder.

räkenskapsåret gjorda utbetalningar av ersättningar för skador från föregående år, och å andra sidan avsättningen för oreglerade skador från föregående år vid räkenskaps- årets slut.

4. Villkorad återbäring (EE.1) ska delas upp på avsättningar för vilka försäkringstagaren direkt respektive indirekt bär risk.

5. Skadeförsäkringsföretag och livförsäkringsföretag som får dela ut vinst ska lämna närmare upplys- ningar om det belopp av fritt eget kapital som inte kan anses utdel- ningsbart med hänsyn till bestäm- melserna i 4 kap. 1 § försäkrings- rörelselagen (2010:2043) och 17 kap. 3 § tredje stycket aktie- bolagslagen (2005:551) och om de förhållanden som motiverar bedömningen.

5. Livförsäkringsföretag ska lämna upplysning om belopp som inte får användas för vinstutdelning eller förlusttäckning enligt bolags- ordning eller stadgar.

6. Garantikapital, verksamhets- kapital och förlagsinsatser i annan valuta än redovisningsvalutan, ska räknas om enligt växelkursen på balansdagen. Skillnaden mellan det omräknade beloppet och motsva- rande belopp vid räkenskapsårets ingång ska

–i ömsesidiga livförsäkrings- bolag som inte får dela ut vinst och livförsäkringsföreningar som inte får dela ut vinst föras mot Andra fonder.

Upplysningar om intresse- och	Upplysningar om koncernföretag
koncernföretag	och vissa andra företag
	6 §

Utöver vad som följer av 1 § skall för var och en av posterna under Fordringar (F) och Skulder (HH) uppgifter lämnas om de belopp som avser koncernföretag och om de belopp som avser intresseföretag.

Utöver vad som följer av 1 § ska för var och en av posterna under Fordringar (F) och Skulder (HH) uppgifter lämnas om de belopp som avser koncernföretag och om de belopp som avser intresse- företag, gemensamt styrda företag eller övriga företag i vilka strategiska andelsinnehav före- kommer.

Oväsentliga avvikelser

7 §

Försäkringsföretag får avvika från vad som föreskrivs i 1–6 §§ om effekten av avvikelsen är oväsentlig.

6 kap.

1 §14

Med beaktande av det som föreskrivs i andra stycket ska följande bestämmelser i 6 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas:

1 § första–fjärde styckena om förvaltningsberättelsens innehåll, 2 § om förslag till dispositioner av vinst eller förlust m.m. och

Det som sägs i 6 kap. 1 § andra stycket 6–8 årsredovisningslagen om upplysningar om kvotvärde ska dock i stället avse nominellt belopp.

Försäkringsaktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige, ska även tillämpa 6 kap. 1 a § årsredovis- ningslagen om förvaltningsberättelsens innehåll. Vid tillämpningen av nämnda paragraf ska det som sägs om riktlinjer av det slag som avses i 8 kap. 51 § aktiebolagslagen (2005:551) i stället avse riktlinjer av det

slag som avses i 8 kap. 9 § försäkringsrörelselagen (1982:713).
Försäkringsaktiebolag,	vars	Försäkringsaktiebolag,		vars
aktier, teckningsoptioner	eller	överlåtbara värdepapper är upp-
skuldebrev är upptagna till handel		tagna till handel på en reglerad
på en reglerad marknad, ska även		marknad, ska även tillämpa 6 kap.
tillämpa 6 kap. 6–9 §§ årsredo-		6–9	§§ årsredovisningslagen	om
visningslagen om bolagsstyrnings-		bolagsstyrningsrapport .
rapport.		I	livförsäkringsaktiebolag	som

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

14 Senaste lydelse 2009:36.

403

9 § om innehav utan bestäm- mande inflytande,

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

404

inte får dela ut vinst ska utgifter och inkomster för egna aktier enligt 6 kap. 2 § andra stycket årsredovisningslagen redovisas mot bundet eget kapital.

7 kap.

2 §15

Med beaktande av vad som föreskrivs i 3 § ska följande bestämmelser om koncernredovisning i 7 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) till- lämpas:

2 och 3 a §§ om när koncernredovisning inte behöver upprättas, 4 § 1–4 om koncernredovisningens delar,

5 § om dotterföretag som ska omfattas av koncernredovisningen,

6 § om överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild,

7 § andra stycket om valuta,

8 § första meningen om allmänna krav på koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen,

9 § om minoritetsandelar,

10 § om balansdag,

12 § om enhetliga principer för koncernredovisningen och årsredo- visningen,

13 § om elimineringar mellan koncernföretag,

15 § om förändringar i koncernens sammansättning,

16 och 17 §§ om uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag,

18–23 §§ om hur dotterföretag	18–22 a §§ om hur dotterföretag
ska räknas in i koncernredovis-	ska räknas in i koncernredovis-
ningen,	ningen,

25–30 §§ om hur andelar i intresseföretag och vissa andra företag ska räknas in i koncernredovisningen, och 31 § andra och tredje styckena om koncernens system för intern kontroll och riskhantering.

		3 §16
De i	2 §	angivna bestämmelserna i 7 kap.		årsredovisningslagen
(1995:1554) ska tillämpas med följande avvikelser:
1. I stället för det som sägs i 2 §			1. I stället för det som sägs i 2 §
första stycket 2 ska gälla att			första stycket 2 a) ska gälla att
moderföretagets koncernredovis-			moderföretagets koncernredovis-
ning har upprättats och reviderats			ning har upprättats och reviderats
enligt den lagstiftning som i den			enligt den lagstiftning som i den
staten har tillkommit i enlighet			staten har tillkommit i enlighet
med rådets		direktiv 91/674/EEG	med rådets	direktiv 91/674/EEG
av den 19 december 1991 om			av den 19 december 1991 om
årsbokslut och sammanställd redo-			årsbokslut och sammanställd redo-
visning	för	försäkringsföretag,	visning för	försäkringsföretag,

15Senaste lydelse 2010:688.

16Senaste lydelse 2007:1462.

senast ändrat genom Europa-	senast ändrat genom Europa-	Prop. 2015/16:3
parlamentets och rådets direktiv	parlamentets och rådets direktiv	Bilaga 3
2006/46/EG, eller har upprättats	2006/46/EG.
och reviderats på likvärdigt sätt.

2.I stället för den hänvisning som i 2 § tredje stycket görs till bestämmelser om ingivande och kungörande gäller en hänvisning till 8 kap. 5, 5 a och 6 §§ denna lag.

3.I stället för den i 10 § föreskrivna tiden gäller en tid om sex månader.

4.Det som anges i 12 § första och tredje styckena om att andra värderingsprinciper får användas än i moderföretagets årsredovisning och att koncernföretagens tillgångar, avsättningar och skulder inte behöver räknas om, gäller även tillgångar vars värdering påverkar eller bestäm- mer försäkringstagarnas rättigheter och avsättningar som värderas med regler specifika för försäkringsrörelse. I sådant fall ska upplysning om detta lämnas i en not.

5.Fråga om tillstånd enligt 17 § att utelämna uppgifter om dotterföre- tag och vissa andra företag prövas av Finansinspektionen.

4 §17

För koncernredovisningen gäller i tillämpliga delar

1.de allmänna bestämmelserna om årsredovisningen i 2 kap. 2 §, med undantag för hänvisningarna till 2 kap. 1–3 §§ årsredovisningslagen (1995:1554),

2.bestämmelserna om balansräkning och resultaträkning i 3 kap., med det tillägget att vad som avsatts till kapitalandelsfonden ska tas upp i koncernbalansräkningen som bundet eget kapital under Andra fonder (AA.V),

3.bestämmelserna om värderingsregler i 4 kap.,

4. bestämmelserna om tilläggs- upplysningar i 5 kap., med undan- tag för 2 § 5 och hänvisningarna till 5 kap. 8, 9 och 26 §§ årsredo- visningslagen, samt

5. bestämmelserna om upplys- ningarna i förvaltningsberättelsen i 6 kap. 1 § första stycket och 2 §, med undantag för hänvisningen till 6 kap. 2 § årsredovisningslagen.

Trots vad som följer av första stycket 4 får uppgifter enligt 5 kap. 20 § tredje stycket tredje meningen och 5 kap. 22 § andra stycket tredje meningen årsredovisningslagen utelämnas i fråga om dotterföretag. Vid tillämpningen av dessa be- stämmelser ska dock de lämnade

4. bestämmelserna om tilläggs- upplysningar i 5 kap., med undan- tag för 2 § 5 och hänvisningarna till 5 kap. 23, 29, 30 och 48 §§ års- redovisningslagen, samt

5. bestämmelserna om upplys- ningarna i förvaltningsberättelsen i 6 kap. 1 § första stycket och 2 §, med undantag för hänvisningen till 6 kap. 2 § årsredovisningslagen.

Trots vad som följer av första stycket 4 får uppgifter enligt 5 kap. 43 § tredje stycket tredje meningen och 5 kap. 44 § andra stycket tredje meningen årsredovisningslagen utelämnas i fråga om dotterföretag. Vid tillämpningen av dessa be- stämmelser ska dock de lämnade

17 Senaste lydelse 2010:1526.

405

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

406

uppgifterna innefatta även löner	uppgifterna innefatta även löner
och andra förmåner från koncern-	och andra förmåner från koncern-
företag.	företag.

5 §18

Företag som avses i 1 § och som omfattas av artikel 4 i Europaparla- mentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder ska tillämpa enbart följande bestämmelser i detta kapitel:

1.1 § om skyldighet att upprätta koncernredovisning,

2.2 § vad gäller hänvisningarna till

a)7 kap. 2 § och 3 a §§ årsredovisningslagen (1995:1554) om när koncernredovisning inte behöver upprättas,

b)7 kap. 4 § första stycket 4 samma lag om förvaltningsberättelse,

c)7 kap. 12 § första stycket samma lag om enhetliga värderingsprin- ciper,

d)7 kap. 31 § andra och tredje styckena samma lag om koncernens system för intern kontroll och riskhantering,

3. 3 § 1, 2 och 4 såvitt avser hänvisningen till 7 kap. 12 § första stycket årsredovisningslagen, med särskilda regler om när koncernredovisning

inte behöver upprättas,
4. 4 § vad gäller hänvisningarna						4. 4 § vad gäller hänvisningarna
till						till
a) 2 kap. 2 § denna lag, i den del						a) 2 kap. 2 § denna lag, i den del
paragrafen hänvisar till årsredovis-						paragrafen hänvisar till årsredovis-
ningslagens bestämmelser i 2 kap.						ningslagens bestämmelser i 2 kap.
5 § om språk och form samt 2 kap.						5 § om språk och form samt 2 kap.
7 § om undertecknande,						7 § om undertecknande,
						b) 3 kap. 5 § denna lag,
b) 5 kap. 1 § denna lag, i den del						c) 5 kap. 1 § denna lag, i den del
paragrafen	hänvisar		till	följande		paragrafen hänvisar			till	följande
bestämmelser i 5 kap. årsredovis-						bestämmelser i 5 kap. årsredovis-
ningslagen:						ningslagen:
– 12 §	om	lån	till	ledande		– 20 §	om	lån	till	ledande
befattningshavare,						befattningshavare,
– 18 § om medelantalet anställda						– 22 § om medelantalet anställda
under räkenskapsåret,						under räkenskapsåret,
– 18 b §	om	könsfördelningen				– 33§	om	ytterligare		upplys-
bland ledande befattningshavare,						ningar om lån till ledande befatt-
– 20 § första stycket 1 och andra						ningshavare,
och tredje styckena samt 21 § om						– 40 §	om	ytterligare		upplys-
löner, ersättningar			och	sociala		ningar om anställda,
kostnader,						– 41 §	om	könsfördelningen
– 22 § om pensioner				och	lik-	bland ledande befattningshavare,
nande förmåner,						– 43 §	första stycket			1 samt
– 23 § om tidigare			styrelse		och	andra och tredje styckena om löner,
verkställande direktör,						ersättningar och sociala kostnader,

18 Senaste lydelse 2010:2058.

och Prop. 2015/16:3 Bilaga 3

–24 § om suppleanter och vice verkställande direktör, samt

–25 § om avtal om avgångs- vederlag,

c) 5 kap. 2 § 3 denna lag med särskilda regler om tilläggsupp- lysningar,

d) 5 kap. 3 § 4 denna lag om villkorad återbäring,

e) 5 kap. 4 § 1–4 och 6–8 denna lag om eget kapital och avsätt- ningar,

f) 6 kap. 1 § denna lag, i den del paragrafen hänvisar till 6 kap. 1 § första-tredje styckena årsredovis- ningslagen om förvaltningsberättel- sens innehåll, samt

g) 6 kap. 2 § denna lag om sär- skilda upplysningar i förvaltnings- berättelsen.

–44 § om pensioner liknande förmåner,

–45 § om tidigare styrelse och verkställande direktör,

–46 § om suppleanter och vice verkställande direktör,

–47 § om avtal om avgångs- vederlag, och

–51 § om ersättningar till revisor.

d) 5 kap. 2 § 3 denna lag med särskilda regler om tilläggsupp- lysningar,

e) 5 kap. 3 § 4 denna lag om villkorad återbäring,

f) 5 kap. 4 § 1 och 3–5 denna lag om eget kapital och avsättningar,

g) 6 kap. 1 § denna lag, i den del paragrafen hänvisar till 6 kap. 1 § första-tredje styckena årsredovis- ningslagen om förvaltningsberättel- sens innehåll, samt

h) 6 kap. 2 § denna lag om sär- skilda upplysningar i förvaltnings- berättelsen.

407

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

408

Bilaga 119

Uppställningsform för balansräkning

TILLGÅNGAR

A.Tecknat ej inbetalt kapital

B.Immateriella tillgångar

I Goodwill

II Andra immateriella tillgångar

C. Placeringstillgångar

I Byggnader och mark

IIPlaceringar i koncernföretag, intresseföretag, gemensamt styrda företag och övriga företag i vilka strategiska andelsinnehav förekommer

1. Aktier och andelar i koncernföretag

2. Räntebärande värdepapper emitterade av, och lån till, koncern- företag

3. Aktier och andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag 4. Räntebärande värdepapper emitterade av, och lån till, intresseföretag

och gemensamt styrda företag

5. Aktier och andelar i övriga företag i vilka strategiska andelsinnehav förekommer

6. Räntebärande värdepapper emitterade av, och lån till, övriga företag

ivilka strategiska andelsinnehav förekommer

IIIAndra finansiella placeringstillgångar

1.Aktier och andelar

2.Obligationer och andra räntebärande värdepapper

3.Andelar i investeringspooler

4.Lån med säkerhet i fast egendom

5.Övriga lån

6.Utlåning till kreditinstitut

7.Övriga finansiella placeringstillgångar

IV Depåer hos företag som avgivit återförsäkring

D.Placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placerings-

risk

1. Tillgångar för villkorad återbäring

2. Fondförsäkringstillgångar

E.Återförsäkrares andel av Försäkringstekniska avsättningar

1.Ej intjänade premier och kvardröjande risker

2.Livförsäkringsavsättning

3.Oreglerade skador

4.Återbäring och rabatter

19 Senaste lydelse Lag 2004:1177.

5.	Övriga försäkringstekniska avsättningar	Prop. 2015/16:3
6.	Avsättning för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär risk	Bilaga 3

a)Villkorad återbäring

b)Fondförsäkringsåtaganden

F. Fordringar

I Fordringar avseende direkt försäkring

II Fordringar avseende återförsäkring

III Övriga fordringar

G. Andra tillgångar

I Materiella tillgångar och varulager

II Kassa och bank

III Övriga tillgångar

H. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

I Upplupna ränte- och hyresintäkter

II Förutbetalda anskaffningskostnader

III Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

AA. Eget kapital

I Aktiekapital eller Garantikapital

II Överkursfond

III Uppskrivningsfond

IV Konsolideringsfond

V Andra fonder

1.Reservfond

2.Kapitalandelsfond

3.Fond för verkligt värde

4.Fond för utvecklingsutgifter

5.Övriga fonder

VI Balanserad vinst eller förlust

VII Årets resultat

BB.Obeskattade reserver

CC.Efterställda skulder

DD.Försäkringstekniska avsättningar (före avgiven återförsäkring) 1. Ej intjänade premier och kvardröjande risker

2. Livförsäkringsavsättning

3. Oreglerade skador

4. Återbäring och rabatter

5. Utjämningsavsättning

6. Övriga försäkringstekniska avsättningar

EE.Försäkringsteknisk avsättning för livförsäkringar för vilka för-

säkringstagaren bär risk (före avgiven återförsäkring)
1. Villkorad återbäring	409

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

410

2. Fondförsäkringsåtaganden

FF. Andra avsättningar

1.Pensioner och liknande förpliktelser

2.Skatter

3.Övriga avsättningar

GG.Depåer från återförsäkrare

HH.Skulder

I Skulder avseende direkt försäkring

II Skulder avseende återförsäkring

III Obligationslån

IV Skulder till kreditinstitut

V Övriga skulder

II. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

I Återförsäkrares andel av Förutbetalda anskaffningskostnader II Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Bilaga 220

Uppställningsform för resultaträkningen

I. TEKNISK REDOVISNING AV SKADEFÖRSÄKRINGSRÖ- RELSE

1.Premieintäkter (efter avgiven återförsäkring)

a.Premieinkomst (före avgiven återförsäkring)

b.Premier för avgiven återförsäkring (-)

c.Förändring i Avsättning för ej intjänade premier och kvar- dröjande risker, före avgiven återförsäkring (+/-)

d.Återförsäkrares andel av Förändring i avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker (+/-)

2.Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen (III.6)

3.Övriga tekniska intäkter (efter avgiven återförsäkring)

4.Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring)

a.Utbetalda försäkringsersättningar

aa)Före avgiven återförsäkring

bb)Återförsäkrares andel (-)

b.Förändring i Avsättning för oreglerade skador

aa)Före avgiven återförsäkring

bb)Återförsäkrares andel (-)

5.Förändring i Övriga försäkringstekniska avsättningar (efter avgiven återförsäkring) (+/-)

6.Återbäring och rabatter (efter avgiven

återförsäkring)

7. Driftskostnader

20 Senaste lydelse 1999:603.

8.	Övriga tekniska kostnader (efter avgiven återförsäkring)	Prop. 2015/16:3
9.	Förändring i Utjämningsavsättning	Bilaga 3
10. Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat (införs som post III.1)

II. TEKNISK REDOVISNING AV LIVFÖRSÄKRINGSRÖREL- SE

1.Premieinkomst (efter avgiven återförsäkring)

a.Premieinkomst (före avgiven återförsäkring)

b.Premier för avgiven återförsäkring (-)

2.Kapitalavkastning, intäkter

3.Orealiserade vinster på placeringstillgångar

a.Värdeökning på placeringstillgångar för vilka livförsäkrings- tagaren bär placeringsrisk

aa)Värdeökning på tillgångar för villkorad återbäring

bb)Värdeökning på fondförsäkringstillgångar

b. Värdeökning på övriga placeringstillgångar

4.Övriga tekniska intäkter (efter avgiven återförsäkring)

5.Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring)

a.Utbetalda försäkringsersättningar

aa)Före avgiven återförsäkring

bb)Återförsäkrares andel (-)

b.Förändring i Avsättning för oreglerade skador

aa)Före avgiven återförsäkring

bb)Återförsäkrares andel (-)

6.Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar (efter avgiven återförsäkring) (+/-)

a.Livförsäkringsavsättning

aa)Före avgiven återförsäkring

bb)Återförsäkrares andel (-)

b.Försäkringsteknisk avsättning för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär risk

aa)Villkorad återbäring

bb)Fondförsäkringsåtaganden

c.Övriga försäkringstekniska avsättningar (efter avgiven återför- säkring)

7.Återbäring och rabatter (efter avgiven återförsäkring)

8.Driftskostnader

9.Kapitalavkastning, kostnader

10.Orealiserade förluster på placeringstillgångar

a.Värdeminskning på placeringstillgångar för vilka livförsäkrings- tagaren bär placeringsrisk

aa)Värdeminskning på tillgångar för villkorad återbäring

bb)Värdeminskning på fondförsäkringstillgångar

b.Värdeminskning på övriga placeringstillgångar

11.Övriga tekniska kostnader (efter avgiven återförsäkring)

12.Kapitalavkastning överförd till finansrörelsen (införs som post III.4)

13.Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat (införs som post III.2)

III. ICKE-TEKNISK REDOVISNING
1. Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat (post I.10)	411


Prop. 2015/16:3	2. Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat (post II.13)
Bilaga 3	3a. Kapitalavkastning, intäkter i skadeförsäkringsrörelsen
	3b.		Orealiserade vinster på placeringstillgångar
	4.	Kapitalavkastning överförd från livförsäkringsrörelsen (post II.12)
	5a. Kapitalavkastning, kostnader i skadeförsäkringsrörelsen
	5b.		Orealiserade förluster på placeringstillgångar
	6.	Kapitalavkastning överförd till skadeförsäkringsrörelsen (post I.2)
	7.	Övriga intäkter
	8.	Övriga kostnader
	9. Bokslutsdispositioner
	10.		Skatt på årets resultat
	11.		Övriga skatter
	12.		Årets resultat

Denna lag träder i kraft den 20 juli 2015 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

412

Förslag till lag om rapportering av vissa betalningar till myndigheter

Härmed föreskrivs följande.

Tillämpningsområde

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om upprättande och offentlig- görande av rapporter om betalningar till myndigheter och därmed jäm- förliga juridiska personer.

Lagen är tillämplig på sådana aktiebolag och handelsbolag som utgör företag av allmänt intresse eller stora företag enligt 1 kap. 3 § årsredovis- ningslagen (1995:1554).

Definitioner

2 § I denna lag avses med

1 företag med verksamhet i utvinningsindustrin: företag som bedriver prospektering, utvinning och därmed jämförlig verksamhet som avser mineraler, olja, naturgas, kol, råpetroleum, malm, salt, torv, sand, grus, sten och lera,

2.företag med verksamhet inom avverkning av primärskog: företag som bedriver avverkning och transport av primärskog,

3.myndighet:

–en nationell, regional eller lokal myndighet i en medlemsstat eller ett tredje land, inbegripet en avdelning eller en byrå i en sådan myndighet, eller

–ett företag som i förhållande till en sådan myndighet framstår som ett dotterföretag,

4. projekt: en eller flera operativa verksamheter som styrs av ett enda avtal eller av flera avtal som i väsentlig grad är sammankopplade till varandra och som ligger till grund för betalningsansvar gentemot en myndighet.

Rapportering på företagsnivå

3 § Ett företag som avses i 1 § och är verksamt inom utvinningsindustrin eller inom avverkning av primärskog ska senast sex månader efter varje räkenskapsårs utgång upprätta en rapport över sådana betalningar till myndigheter som anges i 6 § och som företaget har gjort under räken- skapsåret.

Ett företag behöver inte upprätta någon rapport enligt första stycket, om

a.företaget är ett dotterföretag,

b.dess moderföretag omfattas av lagstiftningen i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska unionen, och

c.företagets betalningar till myndigheter omfattas av en rapport på koncernnivå som moderföretaget upprättar enligt 4 § eller motsvarande bestämmelser i annan stat inom Europeiska unionen.

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

413

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

414

Rapportering på koncernnivå

4 § Ett företag som avses i 1 § och som är moderföretag i en koncern ska, om något av koncernföretagen är verksamt inom utvinningsindustrin eller inom avverkning av primärskog, senast sex månader efter varje räkenskapsårs utgång upprätta en rapport över sådana betalningar till myndigheter som anges i 6 § och som något av koncernföretagen har gjort under räkenskapsåret.

En sådan rapport som avses i första stycket behöver dock inte upprättas om

1.koncernen är en liten eller medelstor koncern enligt 1 kap. 3 § första stycket årsredovisningslagen (1995:1554) och inget av koncernföretagen är ett företag av allmänt intresse, eller

2.moderföretag självt är dotterföretag i en större koncern och dess eget moderföretag lyder under en medlemsstats lagstiftning.

En rapport som avses i första stycket behöver inte omfatta betalningar från sådana koncernföretag som enligt 7 kap. 5 § tredje stycket årsredo- visningslagen inte behöver omfattas av en koncernredovisning.

Rapportering enligt tredjelands bestämmelser

5 § Ett företag behöver inte upprätta någon rapport enligt 3 § eller 4 §, om det i stället

1.utarbetar och offentliggör en rapport i enlighet med ett tredjelands rapporteringskrav som Europeiska kommissionen har bedömt som lik- värdiga med kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG, och

2.offentliggör rapporten i Sverige enligt 9 §.

Rapportens innehåll

6 § En rapport enligt 3 § eller 4 § ska innehålla uppgift om de betalningar som företaget eller, vid tillämpningen av 4 §, något av koncernföretagen har gjort till en myndighet med anledning av verksamhet inom utvinningsindustrin eller inom avverkning av primärskog och som utgör

a)ersättning för produktionsrättigheter,

b)skatt som tas ut på inkomster, produktion eller vinst från företag, med undantag för skatter som tas ut på konsumtion, skatt på fysiska personers inkomster eller omsättningsskatter,

c)royalty,

d)utdelning,

e)kontrakts-, upptäckts- och produktionsbonus eller liknande förmån,

f)ersättning för licenser eller koncessioner, och

g)betalning för infrastrukturförbättringar.

Vid rapporteringen ska hänsyn tas till vad som är en betalnings eller en verksamhets verkliga innebörd.

I rapporten ska redovisas

a)det sammanlagda beloppet av de betalningar som har gjorts till varje myndighet, med särskild uppgift om hur stor del av beloppet som avser var och en av de typer av betalningar som anges i första stycket a–g,

b)om betalningar har avsett ett särskilt projekt; det sammanlagda beloppet av de betalningar som avsett det projektet med särskild uppgift om hur stor del av beloppet som avser var och en av de typer av betal- ningar som anges i första stycket a–g.

Om en betalning har skett på annat sätt än med pengar, ska uppgift lämnas om betalningens värde och, i förekommande fall, volym. I en kompletterande not ska det lämnas upplysningar som förklarar hur betalningens värde har beräknats.

7 § En betalning som, ensam eller tillsammans med andra samman- hängande betalningar understiger 860 000 kr under ett räkenskapsår behöver inte tas med i en rapport enligt 3 § eller 4 §.

Rapportens undertecknande

8 § I aktiebolag ska rapporten skrivas under av samtliga styrelseleda- möter. Om en verkställande direktör är utsedd, ska även denne skriva under rapporten.

I handelsbolag ska rapporten skrivas under av samtliga obegränsat ansvariga delägare.

Om rapporten upprättas i elektronisk form, ska den undertecknas med avancerad elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer.

Rapporten ska innehålla uppgift om den dag då den undertecknades.

Offentliggörande

9 § En rapport enligt denna lag ska offentliggöras genom ingivande till Bolagsverket.

En kopia av rapporten, avfattad på svenska och engelska, ska ha kommit in till Bolagsverket inom sju månader från räkenskapsårets utgång.

Rapporten ska, så vitt gäller aktiebolag, registreras i aktiebolags- registret. Registreringen ska avfattas på svenska och engelska. Om det bolag som registreringen avser begär det, ska registreringen dessutom avfattas på annat officiellt språk inom Europeiska unionen.

10 § Rapporten får överföras elektroniskt till Bolagsverket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om

1.elektronisk överföring till Bolagsverket, och

2.bestyrkande av att en elektronisk kopia överensstämmer med origi- nalet.

11 § När rapporten har getts in till Bolagsverket, ska myndigheten kungöra detta. Kungörandet ska ske i en tidning som myndigheten ger ut och avfattas på samma språk som registreringen enligt 9 § tredje stycket.

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

415

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

416

Vite

12 § Om ett bolag som omfattas av denna lag inte fullgör sin rapport- eringsskyldighet enligt denna lag, kan Bolagsverket förelägga den som ensam eller tillsammans med annan är ställföreträdare för bolaget att full- göra skyldigheten.

Föreläggandet får förenas med vite.

Frågor om utdömande av vite prövas av Bolagsverket.

Överklagande

13 § Beslut enligt denna lag får överklagas vid allmän förvaltningsdom- stol. Överklagande ska ske inom två månader från beslutet.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 20 juli 2015 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

1. ett medelstort eller stort före- tag eller ett företag av allmänt intresse enligt 1 kap. 3 § första stycket årsredovisningslagen (1995:1554), eller

2. moderföretag i en medelstor eller stor koncern enligt samma paragraf.

Minst en revisor ska vara aukto- riserad revisor, om föreningen är

Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 5 § och 11 kap. 12 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar ska ha följande lydelse.

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 kap.

5 §1 Minst en revisor ska vara aukto-

riserad revisor, om föreningen uppfyller mer än ett av följande villkor:

1 medelantalet anställda i före- ningen har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,

2. föreningens redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskaps- åren uppgått till mer än 40 miljo- ner kronor,

3. föreningens redovisade netto- omsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor.

För en förening som omfattas av första stycket får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer i ett enskilt fall besluta att det i stället för en auktoriserad revisor får utses en viss godkänd revisor. Ett sådant beslut gäller i högst fem år.

Första och andra styckena gäller även för en moderförening i en koncern, om koncernen upp- fyller mer än ett av följande vill- kor:

1. medelantalet anställda i kon- cernen har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,

1 Senaste lydelse 2013:219

417

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

418

2.koncernföretagens redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskaps- åren uppgått till mer än 40 miljo- ner kronor,

3.koncernföretagens redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskaps- åren uppgått till mer än 80 miljo- ner kronor.

Vid tillämpningen av tredje stycket 2 och 3 ska fordringar och skulder mellan koncern-företag, liksom internvinster, elimineras. Detsamma gäller för intäkter och kostnader som hänför sig till tran- saktioner mellan koncernföretag, liksom förändring av internvinst.

I andra föreningar än som avses i första eller tredje stycket ska en auktoriserad eller en godkänd revisor utses, om minst en tiondel av samtliga röstberättigade begär det vid en föreningsstämma där revisors- val ska ske.

11 kap.

12 §2

Likvidatorerna				skall	för	varje	Likvidatorerna		ska	för	varje
räkenskapsår avge en årsredovis-							räkenskapsår avge en årsredovis-
ning, som skall läggas fram på den							ning, som ska läggas fram på den
ordinarie		föreningsstämman för					ordinarie	föreningsstämman			för
godkännande. I fråga om likvida-							godkännande. I fråga om likvida-
torernas redovisning och dess be-							torernas redovisning och dess be-
handling		på	föreningsstämman				handling	på föreningsstämman
tillämpas		inte 7 kap.			4 §	andra	tillämpas inte 7 kap. 4 § andra
stycket 1 och 2 denna lag, 2 kap.							stycket 1 och 2 denna lag, 2 kap.
1 § andra stycket, 5 kap. 18–25 §§,							1 § andra stycket, 5 kap. 22, 40–47
6 kap.	5 §		årsredovisningslagen				och 51 §§,	6 kap.	5 §	årsredovis-
(1995:1554) eller 2 kap. 1 §, 5 kap.							ningslagen (1995:1554) eller 2 kap.
2 § 3	och		6 kap		3 §	lagen	1 §, 5 kap. 2 § 3 och 6 kap 3 §
(1995:1559) om årsredovisning i							lagen (1995:1559) om årsredovis-
kreditinstitut			och	värdepappers-			ning i kreditinstitut och värde-
bolag.							pappersbolag.

I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post, varvid insats- kapitalet anges inom linjen och i förekommande fall delas upp på medlemsinsatskapital och förlagsinsatskapital.

Ingen tillgång får tas upp till ett högre värde än den beräknas inbringa efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om en tillgång kan beräknas inbringa ett väsentligt högre belopp än det värde som har tagits upp i

2 Senaste lydelse 1999:1094.

balansräkningen eller om för en skuld eller en likvidationskostnad kan beräknas åtgå ett belopp som väsentligt avviker från den redovisade skul- den eller avsättningen, skall vid tillgångs- eller skuld- eller avsätt- ningsposten det beräknade beloppet anges inom linjen.

Denna lag träder i kraft den 20 juli 2015 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

419

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

Förslag till lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1 och 4 §§ bokföringslagen (1999:1078) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 kap.

1 §1

Företag som tillhör någon eller några av följande kategorier ska för varje räkenskapsår avsluta bokföringen

med en årsredovisning och offentliggöra den enligt 2 §:

1.aktiebolag,

2.ekonomiska föreningar,

3.handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare,

3 a. grupperingar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för

territoriellt samarbete (EGTS),
4. företag som omfattas av lagen			4. företag	av allmänt intresse
(1995:1559)	om årsredovisning i		enligt 1 kap.	3 § första stycket 4
kreditinstitut	och	värdepappers-	årsredovisningslagen (1995:1554),
bolag eller lagen (1995:1560) om
årsredovisning i		försäkringsföre-
tag,

5. stiftelser som är bokföringsskyldiga enligt denna lag, dock inte stiftelser som får använda sina tillgångar uteslutande till förmån för medlemmar av en viss eller vissa släkter och som är bokföringsskyldiga endast på grund av 2 kap. 3 § första stycket,

6. företag som uppfyller mer än	6. medelstora eller stora företag
ett av följande villkor:	enligt 1 kap. 3 § årsredovis-

a)medelantalet anställda i ningslagen, företaget har under vart och ett av

de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,

b)företagets redovisade balans-

omslutning har för vart och ett av
de	två	senaste	räkenskapsåren
uppgått till mer än 40 miljoner
kronor,
c) företagets redovisade netto-
omsättning har för vart och ett av
de	två	senaste	räkenskapsåren
uppgått till mer än 80 miljoner
kronor,
7. företag som är moderföretag i				7. företag som är moderföretag i

1	Senaste lydelse 2010:849.
420

en koncern vilken uppfyller mer än ett av följande villkor:

a)medelantalet anställda i koncernen har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,

b)koncernföretagens redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskaps- åren uppgått till mer än 40 miljo- ner kronor,

c)koncernföretagens redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskaps- åren uppgått till mer än 80 miljo- ner kronor.

Vid tillämpningen av första stycket 7 b och c ska fordringar och skulder mellan koncernföre- tag, liksom internvinster, elimi- neras. Detsamma gäller för intäk- ter och kostnader som hänför sig till transaktioner mellan koncern- företag, liksom förändring av internvinst.

en medelstor eller en stor koncern	Prop. 2015/16:3
enligt 1 kap. 3 § årsredovisnings-	Bilaga 3
lagen.

4 §2

Ett årsbokslut ska bestå av en resultaträkning och en balansräkning. Årsbokslutet ska upprättas i vanlig läsbar form eller i elektronisk form. Beloppen i årsbokslutet ska anges i svenska kronor.

När årsbokslutet upprättas, ska följande bestämmelser i årsredo- visningslagen (1995:1554) tillämpas:

1 kap. 3 § om vad som avses med andelar och nettoomsättning samt

om de tillägg som ska göras till nettoomsättningen,
1 kap. 4–6 §§ om koncern- och intresseföretagsdefinitioner,
2 kap. 2	§ om överskådlighet och god redovisningssed,
2 kap. 4	§ om andra grundläggande redovisningsprinciper,
	2 kap.	4 a §	om	oväsentliga
	avvikelser,
2 kap. 7	§ om undertecknande,
3 kap. 1 och 2 §§ om balans- och resultaträkningarnas innehåll,
3 kap. 3 och 4 §§ om uppställningsformer,
3 kap. 9	§ om avsättningar,
3 kap. 11 § första stycket om resultaträkning i förkortad form,
	3 kap.	13 §	om	oväsentliga
	avvikelser,

2 Senaste lydelse 2010:1514.

421

Prop. 2015/16:3	4 kap. 1 och 2 §§ om vad som är anläggningstillgångar och omsätt-
Bilaga 3	ningstillgångar,
	4 kap. 3 § första stycket om	anskaffningsvärdet		för	anläggnings-
	tillgångar,
	4 kap. 4 § om avskrivning av anläggningstillgångar,
	4 kap. 5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar,
	4 kap. 9 § om värdering av omsättningstillgångar,
	4 kap. 10 § om värdering av pågående arbeten,
	4 kap. 11 § om varulagrets anskaffningsvärde,
	4 kap. 12 § om redovisning till	4 kap.	12 § om redovisning till
	bestämd mängd och fast värde, och	bestämd mängd och fast värde,
	4 kap. 13 § om omräkning av	4 kap.	13 § om omräkning av
	fordringar och skulder i utländsk	fordringar och skulder i utländsk
	valuta.	valuta, och
		4 kap.	17 §	om	oväsentliga
		avvikelser.

Denna lag träder i kraft den 20 juli 2015 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

422

Förslag till lag om ändring i revisionslagen (1999:1079)											Prop. 2015/16:3
Härigenom föreskrivs att 2 och 6 §§ revisionslagen (1999:1079) ska ha											Bilaga 3

följande lydelse.
Nuvarande lydelse								Föreslagen lydelse
							2 §1
Lagen är tillämplig på företag som enligt 6 kap. 1 § bokföringslagen
(1999:1078) är skyldiga att avsluta bokföringen med en årsredovisning,
dock inte företag för vilka regler om revision finns i någon annan lag.
I fråga om handelsbolag i vilka								I fråga om handelsbolag i vilka
en eller flera juridiska personer är								en eller flera juridiska personer är
delägare är lagen tillämplig endast								delägare är lagen tillämplig endast
om bolaget uppfyller mer än ett av								om bolaget är
följande villkor:								1. ett	medelstort	eller stort
1. medelantalet anställda i bola-
get har under vart och ett av de två								företag eller ett företag av allmänt
senaste		räkenskapsåren				uppgått		intresse enligt 1 kap. 3 § årsredo-
till mer än 3,								visningslagen (1995:1554), eller
2. bolagets			redovisade			balans-		2. moderföretag i		en medelstor
omslutning har för vart och ett av								eller stor koncern enligt samma
de	två	senaste		räkenskapsåren				paragraf.
uppgått till mer än 1,5 miljoner
kronor,
3. bolagets			redovisade			netto-
omsättning har för vart och ett av
de	två	senaste		räkenskapsåren
uppgått till mer än 3 miljoner
kronor.
Andra stycket gäller även för
moderbolag i en koncern, om
koncernen uppfyller mer än ett av
de villkor som anges där. Vid
tillämpningen			ska	fordringar			och
skulder		mellan		koncernföretag,
liksom		internvinster,			elimineras.
Detsamma gäller för intäkter och
kostnader som hänför sig till
transaktioner			mellan		koncern-
företag,		liksom		förändring			av
internvinst.
								6 §
Revisorn skall efter varje räken-								Revisorn ska efter varje räken-
skapsår		lämna	en	revisionsberätt-				skapsår	lämna en revisionsberätt-

1 Senaste lydelse 2010:837.

423

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

424

else till företaget.			Bestämmelser		else till företaget.	Bestämmelser
om berättelsens innehåll och den					om berättelsens innehåll och den
tidpunkt då den skall lämnas till					tidpunkt då den ska lämnas till
företagsledningen finns i 27–32 §§.					företagsledningen finns i 27–32 §§.
Om företaget är ett moderföre-					Om företaget är ett moder-
tag, skall revisorn även lämna en					företag, ska revisorn även lämna
koncernrevisionsberättelse				enligt	en koncernrevisionsberättelse en-
bestämmelserna		i	33 §.	Detta	ligt bestämmelserna i 33 §. Detta
gäller	inte om		moderföretaget		gäller inte om	moderföretaget
enligt 7 kap. 2 eller 3 § årsredovis-					enligt 7 kap. 2, 3 eller 3 a § års-
ningslagen (1995:1554) inte be-					redovisningslagen	(1995:1554)
höver	upprätta	koncernredovis-			inte behöver upprätta koncernredo-
ning.					visning.

Denna lag träder i kraft den 20 juli 2015 och tillämpas första gången för räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 13, 14 och 31 §§ samt 25 kap. 37 § aktiebolagslagen (2005:551) ska ha följande lydelse.

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
		9 kap.
		13 §1
Minst en revisor som bolags-			Minst en revisor som bolags-
stämman utsett ska vara aukto-			stämman utsett ska vara aukto-
riserad revisor, om			riserad revisor, om bolaget är ett
1. bolaget uppfyller mer än ett			medelstort eller stort företag eller
av följande villkor:			ett företag av allmänt intresse
a) medelantalet	anställda	i	enligt 1 kap. 3 § årsredovisnings-
bolaget har under vart och ett av			lagen (1995:1554).
de två senaste	räkenskapsåren
uppgått till mer än 50,

b)bolagets redovisade balans- omslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor,

c)bolagets redovisade netto- omsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor, eller

2. bolagets aktier, tecknings- optioner eller skuldebrev är upp- tagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

		14 §2
Bestämmelserna	i 13 §	gäller	Bestämmelserna i 13 § gäller även
även för moderbolag i en koncern,			för moderbolag i en koncern, om
om koncernen uppfyller mer än ett			koncernen är en medelstor eller en
av följande villkor:			stor koncern enligt	1 kap. 3 §
1. medelantalet	anställda	i kon-	årsredovisningslagen	(1995:1554)
cernen har under vart och ett av de			eller om något av koncernföre-
två senaste räkenskapsåren uppgått			tagen är ett företag av allmänt
till mer än 50,			intresse enligt samma paragraf

1Senaste lydelse 2013:218.

2Senaste lydelse 2010:834.

425

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

2.koncernföretagens redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskaps- åren uppgått till mer än 40 miljo- ner kronor,

3.koncernföretagens redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskaps- åren uppgått till mer än 80 miljo- ner kronor.

Vid tillämpningen av första stycket 2 och 3 ska fordringar och skulder mellan koncernföretag, liksom internvinster, elimineras. Detsamma gäller för intäkter och kostnader som hänför sig till transaktioner mellan koncern- företag, liksom förändring av internvinst.

31 §3

Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida års- redovisningen har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredovisning. I uttalandet ska det särskilt anges

1.om årsredovisningen ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning, och

2.om förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Första och andra styckena gäller inte i fråga om revision av en sådan bolagsstyrningsrapport som avses i 6 kap. 6 § årsredovis- ningslagen (1995:1554). I den delen ska revisionsberättelsen i stället innehålla ett uttalande om huruvida en sådan rapport har upprättats eller inte. När det gäller sådana upplysningar i rapporten som avses i 6 kap. 6 § andra stycket 2–6 årsredovisningslagen ska berättelsen vidare innehålla ett uttalande om huruvida upplys- ningarna är förenliga med årsredo-

Första och andra styckena gäller inte i fråga om revision av en sådan bolagsstyrningsrapport som avses i 6 kap. 6 § årsredovisnings- lagen (1995:1554). I den delen ska revisionsberättelsen i stället inne- hålla ett uttalande om huruvida en sådan rapport har upprättats eller inte. När det gäller sådana upp- lysningar i rapporten som avses i 6 kap. 6 § andra stycket 2–6 års- redovisningslagen ska berättelsen vidare innehålla ett uttalande om huruvida upplysningarna är fören- liga med årsredovisningens övriga

3 Senaste lydelse 2009:37.

426

visningens övriga delar.		delar. Om upplysningarna inne-		Prop. 2015/16:3
		håller väsentliga fel, ska revisorn		Bilaga 3
		ange detta och lämna behövliga
		upplysningar.
	25 kap.
	37 §4
Likvidatorn ska för varje räkenskapsår upprätta en årsredovisning, som
ska läggas fram på årsstämman. I fråga om stämman och redovisningen
ska följande bestämmelser inte tillämpas:
7 kap. 11 § 2 denna lag,
2 kap. 1 § andra stycket, 5 kap.		2 kap. 1 § andra stycket, 5 kap. 22,
18–25 §§, 6 kap. 2 och 5 §§ års-		40–47 och 51 §§, 6 kap. 2 och 5 §§
redovisningslagen (1995:1554),		årsredovisningslagen (1995:1554),
5 kap. 2 § 3 och 6 kap. 3 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag, samt
5 kap. 2 § 8 och 9 och 6 kap. 2		5 kap. 2 § 6 och 7 och 6 kap. 2
och 3 §§ lagen	(1995:1560) om	och 3 §§ lagen	(1995:1560) om
årsredovisning i	försäkringsföre-	årsredovisning i	försäkringsföre-
tag.		tag.

I balansräkningen får det egna kapitalet tas upp i en post. Balans- räkningen ska innehålla uppgift om aktiekapitalet, i förekommande fall fördelat på olika aktieslag.

Bestämmelserna om koncernredovisning och om delårsrapport i tillämplig lag om årsredovisning ska inte tillämpas på bolag i likvidation.

Denna lag träder i kraft den 20 juli 2015 och tillämpas första gången för räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

4 Senaste lydelse 2005:551.

427

Prop. 2015/16:3

Förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)

Bilaga 3

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 11 § sparbankslagen (1987:619) ska ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 kap.

Likvidatorerna skall

11 §1

ska

för

varje

Likvidatorerna

för

varje

räkenskapsår avge en årsredovis-

ning, som skall läggas fram på den

ning, som ska läggas fram på den

ordinarie

sparbanksstämman

för

ordinarie

sparbanksstämman

för

godkännande. I fråga om likvida-

torernas redovisning och dess be-

torernas

redovisning

och

dess

handling

på

stämman

tillämpas

behandling på stämman tillämpas

inte 4 kap. 6 § andra stycket 1 och

2 denna

lag.

Bestämmelserna i

2 denna

lag. Bestämmelserna i

5 kap. 18–25 §§ och 6 kap. 2 § års-

5 kap. 22, 40–47 och 51 §§ och

redovisningslagen

(1995:1554)

6 kap. 2 §

årsredovisningslagen

samt 2 kap. 1 §, 5 kap. 2 § 3 och

(1995:1554)

samt

2 kap.

1 §,

6 kap. 3 § lagen (1995:1559) om års-

5 kap. 2 § 3 och 6 kap. 3 § lagen

redovisning i

kreditinstitut

och

(1995:1559)

om årsredovisning i

värdepappersbolag

behöver

inte

kreditinstitut

och

värdepappers-

heller tillämpas.

bolag behöver inte heller tillämp-

as.

Denna lag träder i kraft den 20 juli 2015 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

1 Senaste lydelse 2010:848.

428

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 13 § lagen (1995:1570) om medlems- banker ska ha följande lydelse.

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

Nuvarande lydelse					Föreslagen lydelse
				9 kap.
		skall för		13 §1			ska
Likvidatorerna				varje	Likvidatorerna				för	varje
räkenskapsår lämna en årsredovis-					räkenskapsår lämna en årsredovis-
ning, som skall läggas fram på den					ning, som ska läggas fram på den
ordinarie föreningsstämman för god-					ordinarie föreningsstämman					för
kännande. I fråga om likvidator-					godkännande. I fråga om likvidato-
ernas redovisning och dess beha-					rernas redovisning och dess beha-
ndling på stämman			tillämpas	inte	ndling på stämman tillämpas inte
7 kap. 5 § andra stycket 1 och 2					7 kap. 5 § andra stycket 1 och 2
denna lag. Bestämmelserna i 5 kap.					denna lag. Bestämmelserna i 5 kap.
18–25 §§ och 6 kap. 2 § årsredo-					22, 40–47 och 51 §§ och 6 kap. 2 §
visningslagen	(1995:1554)			samt	årsredovisningslagen			(1995:1554)
2 kap. 1 §, 5 kap. 2 § 3 och 6 kap.					samt 2 kap. 1 §, 5 kap. 2 § 3 och 6
2 och 3 §§ lagen (1995:1559) om					kap. 2 och 3 §§ lagen (1995:1559)
årsredovisning	i	kreditinstitut och			om	årsredovisning	i	kreditinstitut
värdepappersbolag			behöver	inte	och	värdepappersbolag			behöver
heller tillämpas.					inte heller tillämpas.

I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post, varvid insats- kapitalet anges inom linjen och i förekommande fall delas upp på

1 Senaste lydelse 1999:1116.

429

Prop. 2015/16:3	Denna lag träder i kraft den 20 juli 2015 och tillämpas första gången
Bilaga 3	för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

430

Förslag till lag om ändring i lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Pensionsmyndighetens premie- pensionsverksamhet

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Pensionsmyndighetens premiepensions-verksamhet ska ha följande lydelse.

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 §1

–1 kap. 2 § om hänvisningar till årsredovisningslagen (1995:1554),

–1 kap. 3 § om vissa definitioner,

–2 kap. 1 § om skyldighet att ta in en resultatanalys i årsredovis- ningen,

–2 kap. 2 § om årsredovisningens innehåll m.m. när det gäller hänvis- ningarna till bestämmelserna i 2 kap. 1–6 §§ årsredovisningslagen,

–3 kap. om balans- och resultaträkning,

– 4 kap.1 § om värderingsregler när det gäller hänvisningarna till bestämmelserna i 4 kap. 14 a–15 §§ årsredovisningslagen,

– 4 kap.1 § om värderingsregler när det gäller hänvisningarna till bestämmelserna i 4 kap. 14 a–15 § och 17 §§ årsredovisningslagen,

–4 kap. 2 § 11–13 om hur värderingsreglerna ska tillämpas på ett för- säkringsföretags tillgångar,

–4 kap. 4–9 §§ om värderingsregler,

– 5 kap. 1 § om tilläggsupplys-	– 5 kap. 1 § om tilläggsupplys-
ningar med undantag av hänvis-	ningar med	undantag av hänvis-
ningarna till 5 kap. 1–4 §§, 5 § och	ningarna till	5 kap. 4, 6, 11, 14, 15,
16–25 §§ årsredovisningslagen,	22, 25, 39–47 och 51 §§ årsredo-
	visningslagen,

–5 kap. 2–6 §§ om tilläggsupplysningar,

–6 kap. om förvaltningsberättelse och resultatanalys, och

–10 kap. 1 § om överklagande av Finansinspektionens beslut.

Om myndigheten företräder staten som ägare av ett eller flera företag, i vilka staten har ett sådant inflytande som anges i 1 kap. 4 § första, andra eller tredje stycket årsredovisningslagen (1995:1554), ska myndigheten även upprätta en koncernredovisning med tillämpning av bestämmel- serna om sådan redovisning i 7 kap. 2–4 §§ lagen om årsredovisning i försäkringsföretag.

Vid tillämpningen av de bestämmelser som anges i första och andra styckena ska myndigheten anses som ett livförsäkringsföretag. Det som sägs om intresseföretag ska avse företag i vilka staten har ett sådant

1 Senaste lydelse 2010:2061.

431

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

432

inflytande som anges i 1 kap. 5 § årsredovisningslagen, om myndigheten företräder staten som ägare. Det som sägs om företagets verkställande direktör ska avse myndighetens chef.

Denna lag träder i kraft den 20 juli 2015 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

Det finns ett ägarintresse om

1. en juridisk person är intressefö- retag till ett företag enligt 1 kap. 5 § årsredovisningslagen (1995:1554), eller

Förslag till lag om ändring i lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 5 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat ska ha följande lydelse.

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

5 §1

1. en juridisk person är intressefö- retag till ett företag enligt 1 kap. 5 § årsredovisningslagen (1995:1554) eller ett gemensamt styrt företag enligt 1 kap. 5 a § samma lag, eller

2. ett företag direkt eller indirekt äger minst 20 procent av kapitalet eller av samtliga röster i ett annat företag.

Denna lag träder i kraft den 20 juli 2015 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

1 Senaste lydelse 2006:531.

433

Det finns ett ägarintresse om

1. en juridisk person är intressefö- retag till ett företag enligt 1 kap. 5 § årsredovisningslagen (1995:1554), eller

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

434

Förslag till lag om ändring i lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar

Härigenom föreskrivs 1 kap. 5 § och 3 kap. 2 § lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar att ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

5 §1

1. en juridisk person är intressefö- retag till ett företag enligt 1 kap. 5 § årsredovisningslagen (1995:1554) eller ett gemensamt styrt företag enligt 1 kap. 5 a § samma lag, eller

2. ett företag direkt eller indirekt äger minst 20 procent av kapitalet eller av samtliga röster i ett annat företag.

3 kap.

2 §2

I det primära kapitalet får följande ingå:
1. Eget kapital enligt 5 kap. 4 §			1. Eget kapital enligt 3 kap. 4 §
lagen (1995:1559) om årsredo-			lagen (1995:1559) om årsredo-
visning i kreditinstitut och värde-			visning i kreditinstitut och värde-
pappersbolag, om det helt kan			pappersbolag, om det helt kan
täcka förluster i en fortlevnads-			täcka förluster i en fortlevnads-
situation och om det vid konkurs			situation och om det vid konkurs
eller likvidation prioriteras efter			eller likvidation prioriteras efter
alla andra krav,			alla andra krav,
a) för	bankaktiebolag,	kredit-	a) för	bankaktiebolag,	kredit-
marknadsbolag och värdepappers-			marknadsbolag och värdepappers-
bolag, dock inte uppskrivnings-			bolag, dock inte uppskrivnings-
fonder,			fonder,
b) för	sparbanker, dock	endast	b) för	sparbanker, dock	endast
reservfonder,			reservfonder,
c) för	medlemsbanker	och	c) för	medlemsbanker	och
kreditmarknadsföreningar,		dock	kreditmarknadsföreningar,		dock
inte förlagsinsatser och uppskriv-			inte förlagsinsatser och uppskriv-
ningsfonder,			ningsfonder,

2.För Svenska skeppshypotekskassan: kassans reservfond.

3.För banker, kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag: kapital- andelen av skatteutjämningsreserv och periodiseringsfond.

1Senaste lydelse 2006:1371.

2Senaste lydelse 2011:752.

4. För banker och kreditmarknadsföretag: kapitalandelen av det belopp	Prop. 2015/16:3
som svarar mot bankens eller företagets reserver till följd av avskrivning	Bilaga 3
på egendom som upplåtits till nyttjande.
Från summan av posterna enligt första stycket ska följande räknas av

1.förluster under löpande räkenskapsår,

2.immateriella anläggningstillgångar enligt bilaga 1 till lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, punkten 9 under rubriken tillgångar, och

3.den nettovinst som hos ett institut som är originator till en värde- papperisering uppkommer till följd av kapitalisering av framtida in- komster av de värdepapperiserade tillgångarna och som ger en kredit- förstärkning till positioner i värdepapperiseringen.

Denna lag träder i kraft den 20 juli 2015 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

435

I 11 kap. 12 § första stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar anges att vissa bestäm- melser inte ska tillämpas på likvidatorernas årsredovisning och dess behandling på stämman. Be- stämmelserna i 5 kap. 1 § och 2 § 9 och 10 lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag om tillämpning av 5 kap. 22, 40– 47 och 51 §§ årsredovisningslagen (1995:1554) ska inte heller tillämpas.

I 11 kap. 12 § första stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar anges att vissa bestäm- melser inte ska tillämpas på likvi- datorernas årsredovisning och dess behandling på stämman. Bestäm- melserna i 5 kap. 1 § och 2 § 9 och 10 lagen (1995:1560) om årsredo- visning i försäkringsföretag om tillämpning av 5 kap. 22, 40–47 och 51 §§ årsredovisningslagen (1995:1554) ska inte heller till- lämpas.

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043)

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 76 § och 13 kap. 29 § försäkrings- rörelselagen (2010:2043) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 kap.

76 §1 I 11 kap. 12 § första stycket

lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar anges att vissa bestäm- melser inte ska tillämpas på likvi- datorernas årsredovisning och dess behandling på stämman. Bestäm- melserna i 5 kap. 1 § och 2 § 9 och 10 lagen (1995:1560) om års- redovisning i försäkringsföretag om tillämpning av 5 kap. 18–25 §§ årsredovisningslagen (1995:1554) ska inte heller tillämpas.

13 kap.

29 §2 I 11 kap. 12 § första stycket

lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar anges att vissa bestäm- melser inte ska tillämpas på likvi- datorernas årsredovisning och dess behandling på stämman. Bestäm- melserna i 5 kap. 1 § och 2 § 9 och 10 lagen (1995:1560) om årsredo- visning i försäkringsföretag om tillämpning av 5 kap. 18–25 §§ årsredovisningslagen (1995:1554) ska inte heller tillämpas.

Denna lag träder i kraft den 20 juli 2015 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

1 Senaste lydelse 2010:2043.

2 Senaste lydelse 2010:2043.

436

Förslag till förordning om ändring i förordning (1995:1600) om årsredovisning i kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag

Härigenom föreskrivs att 12 § förordningen (1995:1600) om årsredo- visning i kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag ska ha följande lydelse.

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 §1 Finansinspektionen prövar frågor som avses i

1. 4 kap. 2 § 1, 5 kap. 2 § 1 och 7 kap. 3 § 2 lagen (1995:1559) om års- redovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, och

2. 4 kap. 2 § 5 b, 5 kap. 2 § 4	2. 4 kap. 2 § 5 b, 5 kap. 2 § 5
och 7 kap. 3 § 4 lagen (1995:1560)	och 7 kap. 3 § 5 lagen (1995:1560)
om årsredovisning i försäkrings-	om årsredovisning i försäkrings-
företag.	företag.

Denna förordning träder i kraft den 20 juli 2015 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

1 Senaste lydelse 1999:1161

437

Prop. 2015/16:3

Bilaga 3

Förslag till förordning om ändring i förordning (1995:1633) om vissa årsredovisningsfrågor

Härigenom föreskrivs att 6 § förordningen (1995:1633) om vissa årsredovisningsfrågor ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
	6 §1
Registreringsmyndigheten	skall	Registreringsmyndigheten skall
pröva frågor om tillstånd som avses i		pröva frågor om tillstånd som avses i
3 kap. 11 § andra stycket, 5 kap. 9 §		3 kap. 11 § andra stycket, 5 kap.
andra stycket och 7 kap.	17 §	30 § första stycket och 7 kap. 17 §
årsredovisningslagen (1995:1554).		årsredovisningslagen (1995:1554).

Denna förordning träder i kraft den 20 juli 2015 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

1 Senaste lydelse 1999:1169.

438

Förteckning över remissinstanserna

Prop. 2015/16:3

Bilaga 4

Efter remiss har yttranden över betänkandet Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) inkommit från Svea hovrätt, Kammarrätten i Göteborg, Kommerskollegium, Revisorsnämnden, Finansinspektionen, Ekonomistyrningsverket, Skatteverket, Kronofogde- myndigheten, Bokföringsnämnden, Länsstyrelsen i Stockholms län, Bolagsverket, Regelrådet, Statistiska Centralbyrån (SCB), Sveriges advokatsamfund, FAR, Finansbolagens Förening, Juridiska fakultets- nämnden vid Uppsala universitet, Kollegiet för svensk bolagsstyrning, Landsorganisationen i Sverige (LO), Linköpings universitet (Institu- tionen för Ekonomisk och Industriell utveckling), Lantbrukarnas Riks- förbund (LRF), Näringslivets Regelnämnd (NNR), Småföretagarnas Riksförbund, Sparbankernas Riksförbund, Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen, Svenskt Näringsliv, Sveriges Redovis- ningskonsulters Förbund SRF, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) och Transparency International Sverige.

Företagarna, Handelshögskolan i Stockholm, Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) och Svensk Försäkring har inbjudits men avstått från att yttra sig.

Actionaid, Afrikagrupperna, Aktiemarknadsbolagens förening, CONCORD, CSR Sweden, Diakonia, Fair Trade Center, Fondbolagens förening, Forum Syd, FöretagarFörbundet, Svenska ICC, Institutet Mot Mutor, NASDAQ OMX Stockholm AB, Nordic Growth Market NGM AB, PeaceWorks Latinamerika, Rådet för finansiell rapportering, Rådet för kommunal redovisning, Social Venture Network Sweden (SVN), Svenska Kreditföreningen, Sveriges Aktiesparares Riksförbund – Aktie- spararna och Unionen har inbjudits att yttra sig, men inte inkommit med något.

Yttrande över betänkandet har också inkommit från IT&Teleföretagen, Bisnode Sverige AB, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och redovisningsexperten Sten-Eric Ingblad.

439

Prop. 2015/16:3

Bilaga 5

440

Utdrag ur IAS 241

- - - - - - - - - -

9 I denna standard används följande begrepp med de innebörder som anges nedan:

Närstående part är en person eller ett företag som är närstående till det företag som upprättar sina finansiella rapporter (i denna standard kallat det "rapporterande företaget").

(a)En person eller en persons nära familjemedlemmar är närstående till ett rapporterande företag om personen i fråga

(i)utövar ett bestämmande inflytande eller gemensamt bestäm- mande inflytande över det rapporterande företaget,

(ii)har ett betydande inflytande över det rapporterande företaget, eller

(iii)är en av nyckelpersonerna i ledande ställning i det rapporterande företaget eller i moderbolaget till det rapporterande företaget.

(b)Ett företag är närstående till ett rapporterande företag om något av nedanstående villkor är tillämpliga:

(i)Företaget och det andra (rapporterande) företaget ingår i samma koncern (vilket betyder att varje moderbolag, dotterbolag och systerföretag är närstående till de övriga).

(ii)Ett företag är ett av det andra företagets intresseföretag eller ett joint venture (samriskbolag) i vilket det rapporterande företaget är samägare (eller ett intresseföretag till en koncern som företaget ingår i eller ett joint venture i vilket den koncernen är samägare).

(iii)Båda företagen är joint ventures i vilket samma tredje part är samägare.

(iv)Ett företag är ett joint venture i vilket ett tredje företag är samägare och det andra företaget är ett intresseföretag till det tredje företaget.

(v)Företaget är en plan för ersättning efter avslutad anställning till förmån för anställda i antingen det rapporterande företaget eller i ett företag som är närstående till det rapporterande företaget. Om det rapporterande företaget självt utgör en sådan plan är de stödjande arbetsgivarna också närstående till det rapporterande företaget.

(vi)Företaget står under bestämmande inflytande eller gemensamt bestämmande inflytande av en person som avses i (a).

(vii)En person som avses i (a)(i) har ett betydande inflytande över företaget eller är en av nyckelpersonerna i ledande ställning i företaget (eller i ett moderbolag till företaget).

(viii)Företaget, eller något koncernföretag i en koncern i vilken företaget ingår i, tillhandahåller tjänster som brukar utföras av nyckelpersoner i ledande ställning (”key management personnel services”) åt det rapporterande företaget eller till dess moderföretag.

1 Antagen av EU-kommissionen genom förordning (EU) nr 632/2010, senast ändrad genom förordning (EU) nr 28/2015.

En transaktion med närstående är en överföring av resurser, tjänster	Prop. 2015/16:3
eller förpliktelser mellan ett rapporterande företag och en närstående	Bilaga 5
part, oavsett om ersättning utgår eller ej.

En persons nära familjemedlemmar är sådana som kan väntas påverka, eller påverkas av, personen i dennes eller dessas kontakter med företaget, i vilka följande innefattas:

(a)Personens barn och maka/make eller sambo,

(b)barn till personens maka/make eller sambo, och

(c)personer som är ekonomiskt eller på annat sätt beroende av personens maka/manke eller sambo.

Ersättning innefattar alla ersättningar till anställda (enligt definitionen i IAS 19, Ersättningar till anställda), inklusive ersättningar till anställda i fråga om vilka IFRS 2, Aktierelaterade ersättningar, tillämpas. Ersätt- ningar till anställda är alla former av vederlag som ett företag eller någon på uppdrag av företaget betalar, ska betala eller tillhandahåller i utbyte mot tjänster som utförs åt företaget. De innefattar även sådana vederlag som betalas för moderföretagets räkning men som hänför sig till före- taget. Ersättning innefattar

(a)kortfristiga ersättningar till anställda, såsom löner och sociala avgifter, betald semester och betald sjukfrånvaro, vinstandelar och bonus (om de skall betalas inom tolv månader från periodens slut) och icke- monetära ersättningar (såsom sjukvård, bostad, bil samt gratis eller subventionerade varor och tjänster) för nuvarande anställda,

(b)ersättningar efter avslutad anställning, såsom pensioner, andra ersättningar, livförsäkring och sjukvård,

(c)övriga långfristiga ersättningar till anställda, inklusive ledighet för dem som varit anställda under lång tid och sabbatsår, ersättningar i samband med jubileer eller andra ersättningar till dem som varit anställda under lång tid, långfristiga ersättningar vid arbetsoförmåga och, om de inte ska betalas inom tolv månader efter periodens slut, vinstandelar, bonus och uppskjutna ersättningar,

(d)ersättningar vid uppsägning. och

(e)aktierelaterade ersättningar.

Begreppen ”bestämmande inflytande”, ”investmentföretag”, ”gemen- samt bestämmande inflytande” och ”betydande inflytande” definieras i IFRS 10, IFRS 11 Samarbetsarrangemang, respektive IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures och används i denna standard med den innebörd som anges i dessa IFRS.108

Nyckelpersoner i ledande ställning är de personer som har befogenhet och ansvar för planering, ledning och styrning av företagets verksamhet, direkt eller indirekt, däribland företagets styrelseledamöter (såväl sådana som är anställda i företaget som andra).

441

Prop. 2015/16:3

Bilaga 5

442

Med Staten avses statsmakten, offentliga myndigheter samt byråer och liknande organ oavsett om dessa är lokala, nationella eller internationella.

Ett staten närstående företag är ett företag över vilket en stat utövar ett bestämmande inflytande, gemensamt bestämmande inflytande eller betydande inflytande.

10 Bedömningen om en närståenderelation föreligger eller inte grundas på förhållandets ekonomiska innebörd och inte enbart på den juridiska formen.

11 I denna standard anses följande företag eller fysiska personer inte vara närstående:

(a)två företag enbart på grund av att de har en gemensam styrelse- ledamot eller annan nyckelperson i ledande ställning eller på grund av att en nyckelperson i ledande ställning i ett företag har ett betydande infly- tande över det andra företaget.

(b)två samägare, enbart på grund av att de utövar ett gemensamt bestämmande inflytande över ett joint venture.

(c)(i) finansiärer,

(ii) fackföreningar,

iii) allmännyttiga företag, och

(iv) ministerier och offentliga myndigheter som inte har ett be- stämmande inflytande, gemensamt bestämmande inflytande eller bety- dande inflytande över det rapporterande företaget enbart på grund av deras normala affärskontakter med ett företag (trots att de kan begränsa företagets handlingsfrihet eller medverka i dess beslutsprocess).

(d) en kund, leverantör, franchisegivare, distributör eller generalagent med vilken ett företag har en betydande affärsvolym, enbart till följd av det ekonomiska beroende som detta förhållande medför.

12 I definitionen av närstående inbegrips dotterbolag till intresseföretag i ett intresseföretag och dotterbolag till ett joint venture i ett joint venture. Därför är exempelvis ett intresseföretags dotterbolag och en investerare som har ett betydande inflytande intresseföretaget varandra närstående.

- - - - - - - - - -

Jämförelsetabell

Sammanställning av bestämmelserna i redovisningsdirektivet och motsvarande bestämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554) eller annan lag

Direktivet	Årsredovisningslagen (eller annan lag)
Artikel 1.1	1 kap. 1 och 2 §§, 6 kap. 1 §
	bokföringslagen (1999:1078)
Artikel 1.2	–
Artikel 2.1	Ingen motsvarighet 1
Artikel 2.2	1 kap. 4 a §
Artikel 2.3	1 kap. 8 och 9 §§
Artikel 2.4	4 kap. 1 §
Artikel 2.5	1 kap. 3 § första stycket 3
Artikel 2.6	4 kap. 3 §
Artiklarna 2.7–2.8	Ingen motsvarighet
Artiklarna 2.9–2.12	1 kap. 4 §
Artikel 2.13	1 kap. 5 §
Artikel 2.14	Ingen motsvarighet
Artikel 2.15	1 kap 1 § lagen (1995:1559) om
	årsredovisning i kreditinstitut och
	värdepappersbolag och 1 kap. 1 §
	lagen (1995:1560) om årsredovisning i
	försäkringsföretag
Artikel 2.16	2 kap. 3 a §
Artikel 3.1	Ingen motsvarighet
Artikel 3.2	1 kap. 3 § första stycket 5
Artikel 3.3	Ingen motsvarighet
Artikel 3.4	1 kap. 3 § första stycket 4
Artikel 3.5	1 kap. 3 § första stycket 7
Artikel 3.6	Ingen motsvarighet
Artikel 3.7	1 kap. 3 § första stycket 6
Artikel 3.8	1 kap. 3 § andra stycket
Artikel 3.9	1 kap. 3 § första stycket
Artikel 3.10	1 kap. 3 § första stycket
Artikel 3.11	Ingen motsvarighet
Artikel 3.12	Ingen motsvarighet
Artikel 3.13	–
Artikel 4.1	2 kap. 1 §
Artikel 4.2	2 kap. 2 §
Artikel 4.3	2 kap. 3 §
Artikel 4.4	2 kap. 3 §

Prop. 2015/16:3

Bilaga 6

1 I det fall det antecknas ”ingen motsvarighet” i högerspalten har bedömningen gjorts att antingen ingen genomförandeåtgärd i form av lagstiftning behövs eller att den möjlighet

direktivet erbjuder inte bör utnyttjas.

443

Prop. 2015/16:3

Bilaga 6

444

Artikel 4.5	–
Artikel 4.6	Ingen motsvarighet
Artikel 4.7	–
Artikel 4.8	–
Artikel 5	2 kap. 5 §
Artikel 6.1 a–6.1 g	2 kap. 4 §
Artikel 6.1 h	Ingen motsvarighet
Artikel 6.1 i	4 kap. 3 §
Artikel 6.1 j	2 kap. 3 a §
Artikel 6.2	2 kap. 4 § och 5 kap. 5 §
Artikel 6.3	Undantaget har utnyttjats, se artikel 6.1 h
Artikel 6.4	Ingen motsvarighet
Artikel 6.5	Ingen motsvarighet
Artikel 7	4 kap. 6–8 §§
Artikel 8	4 kap. 14 a–14 e §§
Artikel 9.1	3 kap. 3 § och 5 kap. 6 §
Artikel 9.2	Bilagorna 1–3
Artikel 9.3	3 kap. 4 § andra och fjärde stycket
Artikel 9.4	Ingen motsvarighet
Artikel 9.5	3 kap. 5 § första stycket och 5 kap. 7 §
Artikel 9.6	Ingen motsvarighet
Artikel 9.7	4 kap. 13 a
Artikel 10	Bilaga 1
Artikel 11	3 kap. 4 a §
Artikel 12.1	3 kap. 4 § första stycket
Artikel 12.2	Ingen motsvarighet, jfr 4 kap. 14 §
Artikel 12.3	4 kap. 1 §
Artikel 12.4	Bilaga 1 B II 1
Artikel 12.5	4 kap. 4–6 §§
Artikel 12.6	4 kap. 4–6 §§
Artikel 12.7	4 kap. 9 §
Artikel 12.8	4 kap. 3 § fjärde stycket och 5 kap. 25 §
	första stycket
Artikel 12.9	4 kap. 11 §
Artikel 12.10	4 kap. 15 §
Artikel 12.11	4 kap. 2 §, 4 § andra stycket, 7 och
	8 §§, 5 kap. 9 §
Artikel 12.12	4 kap. 15 a §
Artikel 13.1	3 kap. 3 §
Artikel 13.2	Ingen motsvarighet
Artikel 14.1	3 kap. 4 § femte stycket
Artikel 14.2	3 kap. 11 § första stycket
Artikel 15	5 kap. 3 §
Artikel 16.1.a	5 kap. 4 §
Artikel 16.1.b	5 kap. 11 §
Artikel 16.1.c	5 kap. 10 och 12 §§
Artikel 16.d	5 kap. 14–16 §§
Artikel 16.1.e	5 kap. 18 §
Artikel 16.1.f	5 kap. 19 §
Artikel 16.1.g	5 kap. 13 och 14 §§
Artikel 16.1.h	5 kap. 20 §

Artikel 16.2	5 kap. 8, 17, 21–24 §§	Prop. 2015/16:3
Artikel 16.3	–	Bilaga 6
Artikel 17.1.a	5 kap. 8 och 25 §§
Artikel 17.1.b	5 kap. 25 § tredje stycket och 26 §
	andra stycket
Artikel 17.1.c	5 kap. 27 §
Artikel 17.1.d	5 kap. 40–43 §§
Artikel 17.1.e	5 kap. 37 och 39 §§
Artikel 17.1.f	5 kap. 36 §
Artikel 17.1.g	5 kap. 29 och 30 §§
Artikel 17.1.h	5 kap. 34 §
Artikel 17.1.i	5 kap. 34 §
Artikel 17.1.j	5 kap. 33 §
Artikel 17.1.k	5 kap. 29 § andra stycket
Artikel 17.1.l	5 kap. 45 §
Artikel 17.1.m	5 kap. 21 §
Artikel 17.1.n	5 kap. 45 §
Artikel 17.1.o	5 kap. 35 §
Artikel 17.1 p	5 kap. 17 §
Artikel 17.1.q	5 kap. 22 §
Artikel 17.1 r	5 kap. 23 och 24 §§
Artikel 17.2	5 kap. 30 §
Artikel 18.1 a	5 kap. 47 §
Artikel 18.1 b	5 kap. 48 §
Artikel 18.2	Ingen motsvarighet
Artikel 18.3	Ingen motsvarighet
Artikel 19.1	6 kap. 1 §
Artikel 19.2	6 kap. 1 §
Artikel 19.3	Ingen motsvarighet
Artikel 19.4	6 kap. 1 § femte stycket
Artikel 20.1	6 kap. 6 §
Artikel 20.2	6 kap. 8 §
Artikel 20.3	6 kap. 9 §, 9 kap. 31 §
	aktiebolagslagen (2005:551)
Artikel 20.4	6 kap. 7 §
Artikel 21	7 kap. 1 § och 5 § första stycket
Artikel 22.1	1 kap. 4 § och 7 kap. 1 §
Artikel 22.2	Ingen motsvarighet
Artiklarna 22.3–22.5	1 kap. 6 §
Artikel 22.6	1 kap. 4 §
Artiklarna 22.7–22.9	Ingen motsvarighet
Artikel 23.1	7 kap. 3 §
Artikel 23.2	Ingen motsvarighet
Artikel 23.3–23.5	7 kap. 2 §
Artikel 23.6	Ingen motsvarighet
Artikel 23.7	–
Artikel 23.8	7 kap. 2 §
Artikel 23.9	7 kap. 5 §
Artikel 23.10	7 kap. 3 a §
Artikel 24.1	7 kap. 6–8 §§
Artikel 24.2	7 kap. 8 §	445

Prop. 2015/16:3

Bilaga 6

446

Artikel 24.3	7 kap. 19–22 §§
Artikel 24.4	7 kap. 9 §
Artikel 24.5	7 kap. 8 §
Artikel 24.6	7 kap. 9 §
Artikel 24.7	7 kap. 13 §
Artikel 24.8	7 kap. 10 §
Artikel 24.9	7 kap. 15 §
Artikel 24.10	7 kap. 11 §
Artikel 24.11 och 24.12	7 kap. 12 §
Artikel 24.13	Ingen motsvarighet
Artikel 24.14	Ingen motsvarighet
Artikel 25	Ingen motsvarighet
Artikel 26	7 kap. 30 §
Artikel 27	7 kap. 25–29 §§
Artikel 28.1	7 kap. 14 §
Artikel 28.2	7 kap. 16 §
Artikel 28.3	7 kap. 17 §
Artikel 29	7 kap. 4 och 31 §§
Artikel 30	8 kap. 2 och 3 §§
Artikel 31	Ingen motsvarighet
Artikel 32.1	8 kap. 14 §
Artikel 32.2	8 kap. 15 §
Artikel 33	8 kap. 12 och 13 §§
Artikel 34	6 kap. 9 §, 9 kap. aktiebolagslagen och
	revisionslagen (1999:1079)
Artikel 35	9 kap. 28–36 §§ aktiebolagslagen och
	27–32 a § revisionslagen
Artikel 36	Ingen motsvarighet
Artikel 37	Ingen motsvarighet
Artikel 38	Ingen motsvarighet
Artikel 39	Ingen motsvarighet
Artikel 40	–
Artiklarna 41.1 och 41.4	1 och 2 §§ lagen om rapportering av
	betalningar till myndigheter
Artikel 41.5	5 § första stycket lagen om rapportering
	av betalningar till myndigheter
Artikel 42.1	3 § första stycket lagen om rapportering
	av betalningar till myndigheter
Artikel 42.2	3 § andra stycket lagen om
	rapportering av betalningar till
	myndigheter
Artikel 43.1	6 § lagen om rapportering av
	betalningar till myndigheter
Artikel 43.2	5 § andra stycket lagen om rapportering
	av betalningar till myndigheter
Artikel 43.3	5 § tredje stycket lagen om rapportering
	av betalningar till myndigheter
Artikel 43.4	7 § lagen om rapportering av
	betalningar till myndigheter
Artikel 43.5	6 § lagen om rapportering av
	betalningar till myndigheter

Artikel 44	4 § lagen om rapportering av	Prop. 2015/16:3
	betalningar till myndigheter	Bilaga 6
Artikel 45.1	8 och 9 §§ lagen om rapportering av
	betalningar till myndigheter
Artikel 45.2	11 § lagen om rapportering av
	betalningar till myndigheter
Artikel 46	10 § lagen om rapportering av
	betalningar till myndigheter
Artikel 47	–
Artikel 48	–
Artikel 49	–
Artikel 50	–
Artikel 51	8 kap. 5–13 §§, 11 kap. 5 §
	brottsbalken
Artikel 52	–
Artikel 53	Ikraftträdandebestämmelser i respektive
	lag
Artikel 54	_
Artikel 55	_

447

Prop. 2015/16:3

Bilaga 7

448

Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till lag om rapportering av betalningar till myndigheter

Härigenom föreskrivs1 följande.

Tillämpningsområde

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om upprättande och offentlig- görande av rapporter om betalningar till myndigheter.

Med myndigheter jämställs företag som står i ett förhållande till en myndighet som motsvarar förhållandet mellan ett dotterföretag och ett moderföretag.

Lagen är tillämplig på

1.aktiebolag och handelsbolag som är större företag eller moderföretag

istörre koncerner enligt 1 kap. 3 § årsredovisningslagen (1995:1554),

2.företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, och

3.företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.

Uttryck i lagen

2 § I denna lag avses med

2.företag med verksamhet inom avverkning av naturskog: företag som avverkar naturskog eller som utför transporter för sådan avverkning,

3.projekt: en eller flera operativa verksamheter som styrs av ett enda avtal eller flera i väsentlig grad sammankopplade avtal och ligger till grund för betalningsansvar gentemot en myndighet.

Rapport på företagsnivå

Ett företag som ingår i en koncern behöver inte upprätta någon rapport om betalningarna omfattas av en rapport på koncernnivå som moderföre- taget upprättar enligt denna lag eller motsvarande bestämmelser i en annan medlemsstat inom Europeiska unionen.

Rapport på koncernnivå

Företaget behöver inte upprätta någon rapport om det är ett dotter- företag och betalningarna omfattas av en rapport på koncernnivå som dess moderföretag upprättar enligt denna lag eller motsvarande bestäm- melser i en annan medlemsstat inom Europeiska unionen.

Rapportens innehåll

5 § Rapporten ska innehålla upplysningar om sådana betalningar för verksamheten som utgör

1.ersättning för produktionsrättigheter,

3.royalty,

4.utdelning,

5.kontrakts-, upptäckts- eller produktionsbonus,

6.ersättning för licens eller koncession, eller

7.betalning för infrastrukturförbättringar.

Om en betalning har gjorts på annat sätt än med pengar, ska uppgift lämnas om värdet och, i tillämpliga fall, volymen. I en not ska det förklaras hur betalningens värde har beräknats.

6 § En betalning som, ensam eller tillsammans med andra sammanhäng- ande betalningar, är mindre än 860 000 kronor under ett räkenskapsår behöver inte tas med i rapporten.

7 § När en rapport upprättas ska hänsyn tas till vad som är en betalnings eller en verksamhets verkliga innebörd.

Offentliggörande

En rapport som har upprättats av ett aktiebolag ska registreras i aktie- bolagsregisteret av Bolagsverket. Registreringen ska vara på svenska.

Prop. 2015/16:3

Bilaga 7

449

Prop. 2015/16:3

Bilaga 7

450

Om det bolag som registreringen avser begär det, ska registreringen dess- utom göras på ett annat officiellt språk inom Europeiska unionen eller på norska eller isländska.

9 § Rapporten får överföras elektroniskt till Bolagsverket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om

1.elektronisk överföring till Bolagsverket, och

2.bestyrkande av att en elektronisk kopia överensstämmer med origi- nalet.

Rapportering enligt tredjelands bestämmelser

10 § Ett företag behöver inte upprätta någon rapport enligt denna lag, om det i stället

1.upprättar och offentliggör en rapport i enlighet med ett tredjelands rapporteringskrav som Europeiska kommissionen har bedömt som likvär- diga med kraven inom Europeiska unionen, och

2.offentliggör rapporten i Sverige enligt 8 §.

Vite

11 § Om ett företag inte fullgör sin rapporteringsskyldighet enligt denna lag, kan Bolagsverket förelägga den som ensam eller tillsammans med någon annan är ställföreträdare för företaget att fullgöra skyldigheten.

Föreläggandet får förenas med vite.

Frågor om utdömande av vite prövas av Bolagsverket.

Överklagande

12 § Bolagsverkets beslut enligt 8 och 11 §§ får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Överklagandet ska ges in till Bolagsverket inom två månader från dagen för beslutet.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

2.Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)

dels att rubriken närmast före 1 kap. 4 § ska lyda ”Koncern, intresse- företag m.m.”,

Prop. 2015/16:3

Bilaga 7

2Senaste lydelse av

3 kap. 13 § 2006:871	5 kap. 20 § 2010:1515
5 kap. 1 § 1999:1112	5 kap. 21 § 2009:573
5 kap. 2 § 2000:34	5 kap. 22 § 2010:1515
5 kap. 3 § 2010:1515	5 kap. 23 § 1999:1112
5 kap. 4 a § 2003:774	5 kap. 24 § 1999:1112
5 kap. 4 b § 2007:132	5 kap. 25 § 2010:1515
5 kap. 4 c § 2003:774	5 kap. 26 § 1999:1112
5 kap. 5 § 2003:774	5 kap. 27 § 2006:597
5 kap. 6 § 2006:871	7 kap. 23 § 1999:1112
5 kap. 7 § 1999:1112	rubriken närmast före 3 kap. 13 § 1999:1112
5 kap. 8 § 1999:1112	rubriken närmast före 5 kap. 4 a § 2003:774
5 kap. 9 § 2004:244	rubriken närmast före 5 kap. 5 § 2003:774
5 kap. 10 § 2010:1515	rubriken närmast före 5 kap. 11 a § 2009:34
5 kap. 11 § 2010:1515	rubriken närmast före 5 kap. 12 a § 2009:34
5 kap. 11 a § 2009:34	rubriken närmast före 5 kap. 15 § 1999:1112
5 kap. 12 § 2005:918	rubriken närmast före 5 kap. 16 § 1999:1112
5 kap. 12 a § 2009:34	rubriken närmast före 5 kap. 18 § 1999:1112
5 kap. 12 b § 2009:34	rubriken närmast före 5 kap. 18 b § 2003:487
5 kap. 13 § 1999:1112	rubriken närmast före 5 kap. 19 § 1999:1112
5 kap. 14 § 2005:556	rubriken närmast före 5 kap. 22 § 1999:1112
5 kap. 15 § 2004:1173	rubriken närmast före 5 kap. 23 § 1999:1112
5 kap. 16 § 2006:871	rubriken närmast före 5 kap. 24 § 1999:1112
5 kap. 17 § 2006:871	rubriken närmast före 5 kap. 25 § 1999:1112
5 kap. 18 § 1999:1112	rubriken närmast före 5 kap. 26 § 1999:1112
5 kap. 18 b § 2006:871	rubriken närmast före 5 kap. 27 § 2006:597
5 kap. 19 § 1999:1112	rubriken närmast före 7 kap. 23 § 1999:1112

451

Prop. 2015/16:3

Bilaga 7

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

3 §3

I denna lag betyder

1.företag: en fysisk eller juridisk person som direkt eller indirekt omfattas av en årsredovisning, en koncernredovisning eller en delårs- rapport,

2.andelar: aktier och andra andelar i juridiska personer,

4.större företag:

– företag vars andelar, tecknings-	– företag vars överlåtbara värde-
optioner eller skuldebrev är upp-	papper är upptagna till handel på
tagna till handel på en reglerad	en reglerad marknad eller en mot-
marknad eller en motsvarande mark-	svarande marknad utanför Euro-
nad utanför Europeiska ekonom-	peiska ekonomiska samarbetsom-
iska samarbetsområdet eller	rådet, eller

– företag som uppfyller mer än ett av följande villkor:

a)medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,

b)företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor,

c)företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor,

5.mindre företag: företag som inte är större företag,

6.större koncerner:

– koncerner i	vilka moderföre-	– koncerner där moderföretagets
tagets eller något av dotterföretag-		eller något av dotterföretagens
ens andelar,	teckningsoptioner	överlåtbara värdepapper är upp-
eller skuldebrev är upptagna till		tagna till handel på en reglerad
handel på en reglerad marknad		marknad eller en motsvarande mark-
eller en motsvarande marknad utan-		nad utanför Europeiska ekonomiska
för Europeiska ekonomiska samar-		samarbetsområdet,
betsområdet eller

– koncerner där något av dotter- företagen är ett sådant företag som avses i 1 kap. 1 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers- bolag eller 1 kap. 1 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, eller

– koncerner som uppfyller mer än ett av följande villkor:

a) medelantalet anställda i koncernen har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,

3 Senaste lydelse 2010:848.

452

b) koncernföretagens redovisade balansomslutning har för vart och ett										Prop. 2015/16:3
av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor,										Bilaga 7
c) koncernföretagens redovisade nettoomsättning har för vart och ett av
de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor,
7. mindre koncerner: koncerner som inte är större koncerner.
Vid	tillämpningen	av första	Vid	tillämpningen			av		första
stycket 6 b och c ska fordringar			stycket 6 b och c ska andelar i
och skulder mellan koncernföre-			dotterföretag,		fordringar				och
tag, liksom internvinster, elimine-			skulder	mellan	koncernföretag,
ras. Detsamma gäller för intäkter			liksom	internvinster,			elimineras.
och kostnader som hänför sig till			Detsamma gäller för intäkter och
transaktioner mellan		koncernföre-	kostnader som hänför sig till trans-
tag, liksom förändring av intern-			aktioner	mellan	koncernföretag,
vinst.			liksom	förändring		av	internvinst.
			Eliminering behöver				inte		göras,
			om tillämpningen i stället utgår
			från följande gränsvärden:
			– balansomslutning				48	miljoner
			kronor,
			– nettoomsättning			96		miljoner
			kronor.
Företag som avses i 2 kap. 2 §			Företag som avses i 2 kap. 2 §
första stycket och 3 § bokförings-			första stycket och 3 § bokförings-
lagen (1999:1078) ska vid tillämp-			lagen (1999:1078) ska vid tillämp-
ningen av första stycket 4–7 och			ningen av första stycket 4–7 och
5 kap.	6 § till nettoomsättningen		5 kap. 47 § till nettoomsättningen
lägga bidrag, gåvor, medlemsav-			lägga bidrag, gåvor, medlemsav-
gifter och andra liknande intäkter.			gifter och andra liknande intäkter.

4 a §

Med ägarintresse avses i denna lag ett innehav av andelar i ett annat företag som är avsett att skapa en varaktig förbindelse med det andra företaget och därigenom främja verksamheten i ägarföre- taget. Ett innehav av minst 20 pro- cent av kapitalet i det andra före- taget ska anses utgöra ett ägar- intresse, om inte något annat fram- går av omständigheterna.

5 §4

Om ett företag äger andelar i en	Om ett företag har ett ägar-
juridisk person som inte är dotter-	intresse i en juridisk person och
företag och utövar ett betydande	utövar ett betydande inflytande
inflytande över den juridiska pers-	över dess driftsmässiga och finansi-
4 Senaste lydelse 1999:1112.

453

Prop. 2015/16:3

Bilaga 7

454

onens driftsmässiga och finansiella styrning samt ägandet utgör ett led i en varaktig förbindelse mellan företaget och den juridiska person- en, är den juridiska personen intr- esseföretag till företaget.

Innehar ett företag minst tjugo procent av rösterna för samtliga andelar i en juridisk person, skall det anses ha sådant inflytande över och sådan förbindelse med denna som avses i första stycket, om inte annat framgår av omständighet- erna. Detsamma gäller om företa- gets dotterföretag eller företaget tillsammans med ett eller flera dotterföretag eller flera dotterföre- tag tillsammans innehar minst tjugo procent av rösterna för sam- tliga andelar i den juridiska per- sonen.

ella styrning, är den juridiska personen ett intresseföretag till företaget. Detta gäller dock inte om den juridiska personen är ett dotterföretag eller ett gemensamt styrt företag som företaget samäger.

5 a §

Med gemensamt styrt företag avses i denna lag en juridisk person som två eller flera parter enligt ett avtal utövar ett gemensamt bestäm- mande inflytande över.

Närstående

8 §

En juridisk person anses i denna lag som närstående till ett företag som upprättar års- eller koncern- redovisning (rapporterande före- tag) om

1.den ingår i samma koncern som det rapporterande företaget,

2.den är ett intresseföretag till det rapporterande företaget eller till ett företag i en koncern som det rapporterande företaget ingår i,

3.det rapporterande företaget är ett intresseföretag till den juri- diska personen, eller till ett företag

ien koncern som den juridiska personen ingår i,

4.den är ett gemensamt styrt företag som samägs av det rappor- terande företaget eller av ett före- tag i en koncern som det rappor-

terande företaget ingår i,

5.det rapporterande företaget är ett gemensamt styrt företag som samägs av den juridiska personen, eller av ett företag i en koncern som den juridiska personen ingår i,

6.den och det rapporterande företaget båda är gemensamt styr- da företag som samägs av samma tredje företag,

7.den eller det rapporterande företaget är ett gemensamt styrt företag som samägs av ett tredje företag, och den andra av dem är ett intresseföretag till det tredje företaget,

8.den är ett dotterföretag till en juridisk person som avses i 2, 4, 6 eller 7,

9.den har som huvudsaklig verk- samhet att förvalta tillgångar som det rapporterande företaget har avsatt för ersättningar till per- soner som har avslutat sin anställ- ning antingen i det rapporterande företaget eller i en juridisk person som är närstående till det rapport- erande företaget,

10.den har avsatt tillgångar till förvaltning av ett rapporterande företag som är en sådan juridisk person som avses i 9,

11.den står under bestämmande inflytande eller gemensamt bestäm- mande inflytande av en person som är närstående enligt 9 §,

12.den annars står under betyd- ande inflytande av en person som avses i 9 § 1 eller 4–6,

13.den eller dess moderföretag har en styrelseledamot, verkställ- ande direktör eller annan ledande befattningshavare som är en per- son som avses i 9 § 1, eller

14.den eller ett företag i en koncern som den ingår i tillhanda- håller tjänster för företagsledning åt det rapporterande företaget eller åt dess moderföretag.

Vid tillämpningen av första stycket ska med koncern jämställas

Prop. 2015/16:3

Bilaga 7

455

Prop. 2015/16:3

Bilaga 7

456

en företagsgrupp som kontrolleras av ett företag eller ett annat rätts- subjekt som inte är ett moderföretag i denna lags mening. Med intresse- företag ska ett sådant företag jäm- ställas som skulle ha utgjort ett intresseföretag om 5 § inte hade innehållit krav på andelsinnehav.

9 §

En fysisk person anses i denna lag som närstående till ett rapport- erande företag om han eller hon

1.själv eller gemensamt med någon annan utövar ett bestäm- mande inflytande över företaget,

2.annars har ett betydande in- flytande över företaget,

3.är en styrelseledamot, den verkställande direktören eller någon annan ledande befattnings- havare i företaget eller dess moder- företag,

4.är gift eller sambo med eller förälder, barn eller styvbarn till en person som avses i 1–3,

5.är ekonomiskt eller på annat sätt beroende av en person som avses i 1–3 eller av hans eller hennes make eller sambo, eller

2 kap.

Väsentlighet

3 a §

Ett företag får avvika från bestämmelserna om redovisning, uppställning, värdering, upplys- ningar och konsolidering i denna lag, om följden av avvikelsen inte är väsentlig.

Följden av en avvikelse ska anses vara väsentlig om utelämnad

					eller felaktig information, ensam						Prop. 2015/16:3
					eller tillsammans med annan infor-						Bilaga 7
					mation, rimligen kan förväntas på-
					verka de beslut som användare
					fattar på grundval av information-
					en.
				4 §5
Vid upprättandet av balans-					Vid upprättandet av balans-
räkningen,	resultaträkningen			och	räkningen,	resultaträkningen				och
noterna skall följande iakttas:					noterna ska följande iakttas:
1. Företaget skall förutsättas fort-					1. Företaget ska förutsättas fort-
sätta sin verksamhet.					sätta sin verksamhet.
2. Samma	principer för värde-				2. Samma		principer för värde-
ring, klassificering och			indelning		ring, klassificering och				indelning
av de olika posterna och, i före-					av de olika posterna och, i före-
kommande	fall,	delposterna		skall	kommande		fall,	delposterna		ska
konsekvent	tillämpas		från	ett	konsekvent		tillämpas		från	ett
räkenskapsår till ett annat.					räkenskapsår till ett annat.
3. Värderingen av de olika post-					3. Värderingen av de olika post-
erna och, i förekommande fall, del-					erna och, i förekommande fall, del-
posterna skall göras med iakttag-					posterna ska göras med iakttag-
ande av rimlig försiktighet. Detta					ande av rimlig försiktighet. Detta
innebär särskilt att					innebär särskilt att
a) endast under räkenskapsåret konstaterade intäkter får tas med i
resultaträkningen,					b) hänsyn ska tas till alla eko-
b) hänsyn skall tas till alla eko-
nomiska förpliktelser som är hän-					nomiska förpliktelser som är hän-
förliga till räkenskapsåret eller tidig-					förliga till räkenskapsåret eller tidig-
are räkenskapsår, även om dessa					are räkenskapsår, även om dessa
förpliktelser blir kända först efter					förpliktelser blir kända först efter
räkenskapsårets		utgång	men	före	räkenskapsårets			utgång	men	före
upprättandet av		årsredovisningen,			upprättandet		av	årsredovisningen,
och att					och att
c) hänsyn skall tas till värdened-					c) hänsyn ska tas till värdened-
gångar oavsett om resultatet för					gångar oavsett om resultatet för
räkenskapsåret är en vinst eller en					räkenskapsåret är en vinst eller en
förlust.					förlust.
4. Intäkter och kostnader som är					4. Intäkter och kostnader som är
hänförliga till räkenskapsåret skall					hänförliga	till räkenskapsåret				ska
tas med oavsett tidpunkten för					tas med oavsett tidpunkten för
betalningen.					betalningen.
5. De olika beståndsdelar				som	5. De olika beståndsdelar					som
balansräkningens poster och, i före-					balansräkningens poster och, i före-
kommande fall, delposter består av					kommande fall, delposter består av
skall värderas var för sig.					ska värderas var för sig.
6. Tillgångar		och avsättningar			eller skulder		får	inte kvittas		mot

5 Senaste lydelse 2004:1173.

457

Prop. 2015/16:3

Bilaga 7

458

varandra. Inte heller får intäkter och kostnader kvittas mot varandra.

7. Den ingående balansen för ett	7. Den ingående balansen för ett
räkenskapsår skall stämma överens	räkenskapsår ska stämma överens
med den utgående balansen för det	med den utgående balansen för det
närmast föregående räkenskaps-	närmast föregående räkenskaps-
året.	året.
Om det finns särskilda skäl och	Om det finns särskilda skäl och
det är förenligt med 2 och 3 §§, får	det är förenligt med 2 och 3 §§, får
avvikelse göras från vad som	avvikelse göras från första stycket.
föreskrivs i första stycket. I så fall
skall upplysning om skälen för
avvikelsen och en bedömning av
dess effekt på företagets ställning
och resultat lämnas i en not.
Form och språk6	Form m.m.

5 §7

Årsredovisningen ska upprättas i vanlig läsbar form eller i elektronisk form. Den ska avfattas på svenska.

			Årsredovisningen ska innehålla
			uppgifter om företagets namn, orga-
			nisations- eller personnummer och
			säte.
			Om företaget har gått i likvida-
			tion, ska detta också anges.
		6 §8
Beloppen	i	årsredovisningen	Beloppen i årsredovisningen ska
skall anges i företagets redovisnings-			anges i företagets redovisnings-
valuta enligt 4 kap. 6 § bokförings-			valuta enligt 4 kap. 6 § bokförings-
lagen (1999:1078). Beloppen får			lagen (1999:1078). Beloppen får
dessutom anges i annan valuta			dessutom anges i annan valuta
enligt omräkningskursen på dagen			enligt omräkningskursen på dagen
för räkenskapsårets utgång (balans-			för räkenskapsårets utgång (balans-
dagen). I så fall skall upplysning			dagen).
om omräkningskursen lämnas i en
not.
Vid byte	av	redovisningsvaluta	Vid byte av redovisningsvaluta
skall balansräkningen för det gamla			ska balansräkningen för det gamla
räkenskapsåret räknas om till den			räkenskapsåret räknas om till den
nya redovisningsvalutan enligt den			nya redovisningsvalutan enligt den
växelkurs som har fastställts av			växelkurs som har fastställts av
Europeiska centralbanken den sista			Europeiska centralbanken den sista
svenska bankdagen under räken-			svenska bankdagen under räken-
skapsåret. Den omräknade balans-			skapsåret. Den omräknade balans-

6Senaste lydelse 2008:89.

7Senaste lydelse 2008:89.

8Senaste lydelse 2000:34.

räkningen skall utgöra ingående

räkningen

ska

utgöra

ingående

Prop. 2015/16:3

balans för det nya räkenskapsåret.

Bilaga 7

3 kap.

1 §9

Balansräkningen skall i samman-

Balansräkningen ska i samman-

drag redovisa företagets samtliga

drag redovisa

företagets samtliga

tillgångar, avsättningar och skulder

samt eget kapital på balansdagen.

Ställda panter och ansvarsför-

bindelser skall tas upp inom linjen.

3 §10

ska

Balansräkningen

skall upprättas

Balansräkningen

upprättas

enligt den uppställningsform som

enligt

den

uppställningsform som

anges

i bilaga 1

till

denna lag.

anges

i bilaga 1

till

denna lag.

Resultaträkningen

skall upprättas

Resultaträkningen

ska

upprättas

enligt någon av de uppställnings-

former

som anges i

bilagorna 2

former

som anges i

bilagorna 2

och 3.

Byte

av uppställningsform för

Byte

uppställningsform för

resultaträkningen

får

ske endast

resultaträkningen

får

ske

endast

om det finns särskilda skäl och är

förenligt med 2 kap.

2 och 3 §§.

förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§.

Vid sådant byte skall upplysning

om skälen för bytet lämnas i en

not.

4 §11

Posterna i balansräkningen och

Posterna

i balansräkningen och

resultaträkningen ska tas upp var

för sig i den ordningsföljd som

anges för respektive uppställnings-

form.

form. Om en tillgång, avsättning

eller skuld tas upp i fler än en post

i balansräkningen, ska det upp-

lysas om

förhållandet

till

andra

poster antingen under den post där den tas upp eller i en not.

I fråga om poster som föregås av arabiska siffror ska de avvikelser göras som är betingade av verksamhetens särskilda inriktning.

9Senaste lydelse 1999:1112.

10Senaste lydelse 1999:1112.

11Senaste lydelse 2010:1515.

459

Prop. 2015/16:3

Bilaga 7

460

särskilt, ska de tas upp i delposter. Kompletterande poster ska ges beteckningar som tydligt anger vad som ingår i posten.

Poster som föregås av arabiska siffror får slås samman,

1. om de är av ringa betydelse	1. om posternas belopp är
med hänsyn till kravet i 2 kap. 3 §	obetydliga med hänsyn till kravet i
på rättvisande bild, eller	2 kap. 3 § på rättvisande bild, eller

2. om sammanslagningen främjar överskådligheten och posterna och, i förekommande fall, delposterna anges i not.

Mindre företag får slå samman poster i balansräkningen som avser tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder, om posterna föregås av

arabiska siffror.
Trots bestämmelserna				i 3	4 a §12
					och	Trots 3 och 4 §§ får företag som
4 §§ får företag som avses i andra						avses i andra stycket dela upp
stycket dela upp anläggningstill-						anläggningstillgångar		och omsätt-
gångar och		omsättningstillgångar				ningstillgångar samt		skulder	och
samt skulder och avsättningar i						avsättningar i kortfristiga och lång-
kortfristiga och långfristiga poster,						fristiga poster, om det är förenligt
om det är förenligt med 2 kap. 2						med 2 kap. 2 och 3 §§.
och 3 §§.
Bestämmelserna i första stycket						Första stycket gäller
gäller
1. företag som omfattas av en						1. företag som omfattas av en
koncernredovisning som upprättas						koncernredovisning som upprättas
med tillämpning av de internatio-						med tillämpning av de internatio-
nella	redovisningsstandarder				som	nella	redovisningsstandarder		som
avses i Europaparlamentets och råd-						avses i Europaparlamentets och råd-
ets förordning (EG) nr 1606/2002						ets förordning (EG) nr 1606/2002
av den 19 juli 2002 om tillämpning						av den 19 juli 2002 om tillämpning
av	internationella		redovisnings-			av internationella redovisnings-
standarder, och						standarder, i lydelse enligt Europa-
						parlamentets och rådets förord-
						ning (EU) nr 297/2008, och
2. andra		företag	vars	andelar		2. andra företag vars		överlåtbara
eller skuldebrev är upptagna till						värdepapper är upptagna till handel
handel på en reglerad marknad.						på en reglerad marknad.
						Kortfristiga och långfristiga balans-
						poster
						4 b §
						För varje fordringspost i balans-
						räkningen som är upptagen under
						Omsättningstillgångar ska den del
						som ska betalas senare än ett år
						efter balansdagen anges.
						För	varje skuldpost i balans-

12 Senaste lydelse 2007:541.

		räkningen ska följande anges: den			Prop. 2015/16:3
		del som	ska betalas inom ett år		Bilaga 7
		från balansdagen, den del som ska
		betalas senare än ett år efter balans-
		dagen och summan av dessa skul-
		der.
		Första	och	andra styckena
		gäller även fordringsposter och
		skuldposter som har tagits in i
		sådana noter som avses i 4 § fjärde
		stycket 2.
		För mindre företag som slår
		samman poster enligt 4 § femte
		stycket ska det som föreskrivs i
		första och andra styckena om
		fordringsposter		och skuldposter i
		balansräkningen i stället avse de
		sammanslagna posterna.
	5 §13
För varje post eller delpost i		För varje post eller delpost i
balansräkningen, resultaträkningen		balansräkningen, resultaträkningen
och sådana noter som avses i 4 §		och sådana noter som avses i 4 §
fjärde stycket 2 skall beloppet av		fjärde stycket 2		ska beloppet av
motsvarande post för det närmast		motsvarande post för det närmast
föregående räkenskapsåret anges.		föregående räkenskapsåret anges.
Om företaget har ändrat princip-		Om företaget har ändrat princip-
erna för	värdering, klassificering	erna för	värdering, klassificering
eller indelning i poster eller		eller indelning i poster eller
delposter, skall posterna för det		delposter, ska posterna för det
närmast föregående räkenskapsåret		närmast föregående räkenskapsåret
räknas om eller ändras på det sätt		räknas om eller ändras på det sätt
som behövs för att de skall kunna		som behövs för att de ska kunna
jämföras	med räkenskapsårets	jämföras	med	räkenskapsårets
poster på ett meningsfullt sätt.		poster på ett meningsfullt sätt.
Om det finns särskilda skäl och		Om det finns särskilda skäl och
det är förenligt med 2 kap. 2 och		det är förenligt med 2 kap. 2 och
3 §§, får avvikelse från vad som		3 §§, får avvikelse från det som
föreskrivs i andra stycket göras. I		föreskrivs i andra stycket göras.
så fall skall upplysning om skälen
för avvikelsen anges i en not.

Andra stycket gäller inte mindre företag under förutsättning att upplysningar om den bristande jämförbarheten lämnas i noterna.

Ett aktiebolags eget kapital

10 a §

Ett aktiebolags eget kapital ska i

13 Senaste lydelse 2006:871.

461

Prop. 2015/16:3

Bilaga 7

462

balansräkningen, i en egen räkning eller i en not delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital ska följande tas upp: aktiekapital, uppskriv- ningsfond, reservfond, kapitalan- delsfond och fond för utvecklings- utgifter. Under fritt eget kapital eller ansamlad förlust ska följande tas upp: fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust och vinst eller förlust för räkenskaps- året. Balanserad förlust och för- lust för räkenskapsåret tas då upp som avdragsposter.

En ekonomisk förenings eget kapital

10 b §

En ekonomisk förenings eget kapital ska i balansräkningen, i en egen räkning eller i en not delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital ska följande tas upp: inbetalda eller genom insatsemission tillgodoförda insatser, uppskrivningsfond, reserv- fond, kapitalandelsfond och fond för utvecklingsutgifter. Medlemsinsatser och förlagsinsatser ska redovisas var för sig. Under fritt eget kapital eller ansamlad förlust ska följande tas upp: fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust och nettovinst eller förlust för räken- skapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas då upp som avdragsposter.

Det som sägs i första stycket om insatser gäller också upplåtelse- avgifter i en bostadsrättsförening.

4 kap.

2 §14

Utgifter för forsknings- och	Utgifter för koncessioner, patent,
14 Senaste lydelse 1999:1112.

utvecklingsarbeten och liknande arbeten som är av väsentligt värde för rörelsen under kommande år får tas upp som immateriell anlägg- ningstillgång. Detsamma gäller ut- gifter för koncessioner, patent, licenser, varumärken, hyresrätter och liknande rättigheter och till- gångar samt ersättning som vid förvärv av rörelse överstiger det behållna värdet av de tillgångar som förvärvats och de skulder som övertagits (goodwill).

Utgifter för företagsbildning, ökning av aktiekapitalet eller mot- svarande eller för företagets för- valtning får inte tas upp som till- gång.

licenser, varumärken, hyresrätter Prop. 2015/16:3 och liknande rättigheter och till- Bilaga 7 gångar som är av betydande värde

för rörelsen under kommande år får tas upp som immateriella an- läggningstillgångar. Detsamma gäller ersättning som vid förvärv av rörelse överstiger det behållna värdet av de tillgångar som för- värvats och de skulder som över- tagits (goodwill).

Första stycket gäller även utgift- er för företagets eget utvecklings- arbete. För aktiebolag och eko- nomiska föreningar gäller detta dock endast under förutsättning att motsvarande belopp överförs från fritt eget kapital till en fond för utvecklingsutgifter.

Utgifter för företagsbildning, ökning av aktiekapitalet eller mot- svarande eller för företagets för- valtning får inte tas upp som till- gångar.

3 §15

Anläggningstillgångar ska tas upp till belopp som motsvarar utgifterna för tillgångens förvärv eller tillverkning (anskaffningsvärdet), om inte

annat följer av 4, 5, 6, 12, 13 a, 14 a eller 14 e §.
I anskaffningsvärdet för en	I anskaffningsvärdet	för en
förvärvad tillgång ska räknas in,	förvärvad tillgång ska,	utöver
utöver inköpspriset, utgifter som är	inköpspriset, utgifter som är direkt
direkt hänförliga till förvärvet.	hänförliga till förvärvet räknas in.
I anskaffningsvärdet för en till-	I anskaffningsvärdet för en till-
verkad tillgång får räknas in, utö-	verkad tillgång får, utöver sådana
ver sådana kostnader som direkt	kostnader som direkt kan hänföras
kan hänföras till produktionen av	till produktionen av tillgången, en
tillgången, en skälig andel av indi-	skälig andel av indirekta tillverk-
rekta tillverkningskostnader.	ningskostnader räknas in.
Ränta på kapital som har lånats	Ränta på kapital som har lånats
för att finansiera tillverkningen av	för att finansiera tillverkningen av
en tillgång får räknas in i anskaff-	en tillgång får räknas in i anskaff-
ningsvärdet till den del räntan	ningsvärdet till den del som räntan
hänför sig till tillverkningsperioden.	hänför sig till tillverkningsperioden.
Om ränta har räknats in i anskaff-

15 Senaste lydelse 2011:1554.

463

En nedskrivning enligt första eller andra stycket ska återföras, om det inte längre finns skäl för den. Nedskrivningar som avser goodwill får dock inte återföras.

Nedskrivningar och återföringar som avses i första–tredje styckena ska redovisas i resultaträkningen.

Prop. 2015/16:3

Bilaga 7

ningsvärdet, ska en upplysning om detta lämnas i en not.

Utgifter för värdehöjande förbättringar av en tillgång får räknas in i anskaffningsvärdet, om de har lagts ned under räkenskapsåret eller balanserats från tidigare år.

		4 §16
Anläggningstillgångar med begr-			Anläggningstillgångar med begr-
änsad nyttjandeperiod skall skrivas			änsad	nyttjandeperiod ska skrivas
av systematiskt över denna period.			av systematiskt över denna period.
Nyttjandeperioden för en imma-			Om nyttjandeperioden för imma-
teriell	anläggningstillgång	som	teriella anläggningstillgångar			som
avses i 2 § skall anses uppgå till			utgörs av utgifter för företagets
högst fem år, om inte en annan			eget	utvecklingsarbete	inte	kan
längre tid med rimlig grad av			fastställas med en rimlig grad av
säkerhet kan fastställas. Om en			säkerhet, ska perioden anses upp-
sådan längre avskrivningstid till-			gå till fem år. Detsamma gäller i
lämpas, skall det i en not lämnas			fråga om goodwill.
upplysning om detta. I noten skall i
så fall också anges skälen för den
längre avskrivningstiden.
Avskrivningar skall redovisas i			Avskrivningar ska redovisas i
resultaträkningen. Annan redovis-			resultaträkningen. Annan		redovis-
ning får dock tillämpas, om det			ning får dock tillämpas, om det
finns särskilda skäl och är förenligt			finns särskilda skäl och är förenligt
med 2 kap. 2 och 3 §§.			med 2 kap. 2 och 3 §§.
			5 §
Har	en anläggningstillgång	på	Har	en anläggningstillgång		på
balansdagen ett lägre värde än det			balansdagen ett lägre värde än det
värde som följer av 3 § och 4 §			värde som följer av 3 § och 4 §
första stycket, skall tillgången skri-			första stycket, ska tillgången skri-
vas ned till detta lägre värde, om			vas ned till detta lägre värde, om
det kan antas att värdenedgången			det kan antas att värdenedgången
är bestående.			är bestående.

En finansiell anläggningstillgång får skrivas ned till det lägre värde som tillgången har på balansdagen även om det inte kan antas att värde- nedgången är bestående.

En nedskrivning enligt första eller andra stycket skall återföras, om det inte längre finns skäl för den.

Nedskrivningar och återföringar som avses i första–tredje styckena skall redovisas i resultaträkningen.

16 Senaste lydelse 2004:1173.

464

6 §17				Prop. 2015/16:3
Ett aktiebolags eller en ekonomisk förenings anläggningstillgångar				Bilaga 7
som har ett tillförlitligt och bestående värde som väsentligt överstiger
bokfört värde enligt 3 §, 4 § första stycket, 5 § första–tredje styckena och
12 § får skrivas upp till högst detta värde. Uppskrivning får dock ske
endast om uppskrivningsbeloppet används för avsättning till en upp-
skrivningsfond eller, i aktiebolag, för ökning av aktiekapitalet genom
fondemission eller nyemission.
I samband med uppskrivningar
skall det i en not lämnas upplys-
ning om hur uppskrivningsbeloppet
har behandlats skattemässigt.
Avskrivningar och nedskriv-	Avskrivningar	och nedskriv-
ningar av den tillgång som har	ningar av den tillgång som har
skrivits upp skall efter uppskriv-	skrivits upp ska efter uppskriv-
ningen beräknas med utgångs-	ningen beräknas med utgångs-
punkt i det uppskrivna värdet.	punkt i det uppskrivna värdet.
	Ianspråktagande	av	uppskrivnings-
	fonden och fonden för utvecklings-
	utgifter
7 §18
Ett aktiebolag får ta uppskriv-	Ett aktiebolag får ta uppskriv-
ningsfonden i anspråk för	ningsfonden eller		fonden för
	utvecklingsutgifter i anspråk för

1.ökning av aktiekapitalet genom fondemission eller nyemission,

2.täckning av förlust enligt fastställd balansräkning när förlusten inte kan täckas av fritt eget kapital.

Ett beslut att ta uppskrivnings- fonden i anspråk för att täcka en förlust enligt första stycket 2 får fattas endast efter revisorernas hörande. Innan tre år har förflutit från beslutet får vinstutdelning beslutas endast om Bolagsverket eller, i tvistiga fall, allmän domstol ger tillstånd till det eller om aktiekapitalet har ökats med minst ett belopp som motsvarar den förlust som har blivit täckt med uppskrivningsbelopp. I fråga om Bolagsverkets eller domstolens tillstånd gäller 20 kap. 25–29 §§ aktiebolagslagen (2005:551) i till- lämpliga delar.

Ett beslut att ta uppskrivnings- fonden eller fonden för utveck- lingsutgifter i anspråk för att täcka en förlust enligt första stycket 2 får fattas endast efter att revisorerna har hörts. Innan tre år har förflutit från beslutet får vinstutdelning beslutas endast om Bolagsverket eller, i tvistiga fall, allmän domstol ger tillstånd till det eller om aktiekapitalet har ökats med minst ett belopp som motsvarar den förlust som har blivit täckt med belopp från fonden. I fråga om Bolagsverkets eller domstolens tillstånd gäller 20 kap. 25–29 §§ aktiebolagslagen (2005:551) i till- lämpliga delar.

17Senaste lydelse 2004:1173.

18Senaste lydelse 2005:918.

465

2. den del av fonden som mot- svarar avskrivning eller nedskriv- ning överförs till fritt eget kapital, eller

3. den del av fonden som mot- svarar en avyttrad tillgång överförs till fritt eget kapital.

Minskningen får göras enbart genom att

Prop. 2015/16:3

Bilaga 7

466

8 § Vid avskrivning enligt 4 § eller

Minskningen av uppskrivnings- fonden i fall som avses i första stycket får göras enbart genom att 1. fonden tas i anspråk enligt 7 §, 2. den del av uppskrivnings- fonden som motsvarar avskrivning eller nedskrivning överförs till fritt

eget kapital, eller

3. den del av uppskrivnings- fonden som motsvarar en avyttrad tillgång överförs till fritt eget kapi- tal.

11 §19

14 §20 Egna aktier får inte tas upp som tillgång.

Vid värdering av ett moder- Vid värdering av ett moder-

19Senaste lydelse 2006:871.

20Senaste lydelse 2001:934.

företags andelar i ett dotterföretag skall andelar som dotterföretaget äger i moderföretaget inte anses ha något värde.

företags andelar i ett dotterföretag	Prop. 2015/16:3
ska andelar som dotterföretaget	Bilaga 7
äger i moderföretaget inte anses ha
något värde.
Vid förvärv av egna aktier ska
fritt eget kapital minskas med ut-
giften för förvärvet. Vid överlåtelse
av egna aktier ska fritt eget kapital
ökas med inkomsten från överlåt-
elsen.

14 b §21

Följande finansiella instrument får inte värderas enligt 14 a §:

1.finansiella instrument som hålls till förfall och som inte utgör derivatinstrument,

2.lånefordringar och andra fordringar som härrör från företaget och som inte innehas för handelsändamål,

3. andelar i dotterföretag, intres- seföretag eller samriskföretag,

3. andelar i dotterföretag, intres- seföretag eller gemensamt styrda företag,

4.egetkapitalinstrument som företaget självt har gett ut,

5.avtal om villkorad ersättning i samband med förvärv och samgå- enden,

6.skulder, med undantag för skulder som ingår som en del i en handelsportfölj eller som utgör derivatinstrument, samt

7.andra finansiella instrument, som är av sådan särskild karaktär att de enligt vad som är allmänt accepterat bör redovisas på annat sätt.

Värdering enligt 14 a § får inte heller ske, om en sådan värdering inte skulle ge ett tillförlitligt värde på det finansiella instrumentet.

Företag som avses i 3 kap. 4 a § andra stycket får trots första stycket värdera där angivna finansiella instrument enligt 14 a §, om

1. det är förenligt med sådana	1. det är förenligt med sådana
internationella redovisningsstand-	internationella redovisningsstand-
arder som avses i Europaparlamen-	arder som avses i Europaparlamen-
tets och rådets förordning (EG) nr	tets och rådets förordning (EG) nr
1606/2002 av den 19 juli 2002 om	1606/2002 av den 19 juli 2002 om
tillämpning av internationella redo-	tillämpning av internationella redo-
visningsstandarder, och	visningsstandarder, i lydelse enligt
	Europaparlamentets och rådets
	förordning (EU) nr 297/2008, och

2. upplysningar om värderingen lämnas i enlighet med dessa stand- arder.

Avsättningar

15 a §

En avsättning ska motsvara den bästa uppskattningen av det

21 Senaste lydelse 2009:34.

467

Prop. 2015/16:3

Bilaga 7

468

belopp som kommer att krävas för att reglera förpliktelsen.

5 kap. Noter

Allmänna bestämmelser

Krav på noter för olika kategorier av företag

1 § Både mindre och större företag ska i noter lämna upplysningar enligt 4–24 §§.

Ytterligare bestämmelser för både mindre och större företag om upp- lysningar i noter finns i 2 kap. 3 §, 3 kap. 4, 10 a och 10 b §§ och 7 kap. 2 §.

Ytterligare bestämmelser för mindre företag om upplysningar i noter finns dessutom i 3 kap. 5 §.

2 § Större företag ska i noter även lämna upplysningar enligt 25–48 §§. Ytterligare bestämmelser för större företag om upplysningar i noter

finns i 3 kap. 8 och 10 §§.

Noternas ordningsföljd

3 § Om inte något annat följer av kravet i 2 kap. 2 § på överskådlighet, ska noter som avser enskilda poster i balansräkningen eller resultat- räkningen läggas fram i samma ordning som posterna. Hänvisning ska göras vid de poster som noterna hänför sig till.

Krav på noter för både mindre och större företag

Värderingsprinciper

4 § Principerna för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder ska anges.

Avvikelser från grundläggande redovisningsprinciper

5 § Om ett företag med stöd av 2 kap. 4 § andra stycket avviker från någon av de grundläggande redovisningsprinciper som anges i paragrafen, ska det lämna en upplysning om skälen för avvikelsen och en bedömning av effekten på företagets ställning och resultat.

Består avvikelsen i att kvittning görs, ska företaget även lämna en upp- lysning om de bruttobelopp som kvittas mot varandra.

Byte av uppställningsform

6 § Om ett företag med stöd av 3 kap. 3 § andra stycket har bytt upp- ställningsform för resultaträkningen, ska det lämna en upplysning om skälen för bytet.

Jämförelsetal

7 § Om ett företag med stöd av 3 kap. 5 § tredje stycket avviker från det som sägs i den paragrafen om jämförelsetal, ska det lämna en upplysning om skälen för avvikelsen.

Anläggningstillgångar

8 § För varje post som tas upp som anläggningstillgång i balans- räkningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 ska upplysningar lämnas om

1.tillgångarnas anskaffningsvärde,

2.tillkommande och avgående tillgångar,

3.överföringar,

4.årets avskrivningar enligt 4 kap. 4 §,

5.årets nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskrivningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket,

6.årets uppskrivningar, med särskild upplysning om uppskrivnings- beloppets användning och hur mycket av det som kvarstår oavskrivet.

Grunderna för avskrivning av anläggningstillgångarnas olika poster ska anges.

Goodwill

9 § Om ett företag redovisar goodwill som tillgång, ska det lämna upp- lysningar om tillämpad avskrivningsperiod och skälen för denna.

Finansiella instrument

10 § Om ett företag har finansiella instrument som värderas enligt 4 kap. 14 a §, ska det för varje kategori lämnas upplysningar om

1.bokfört värde, och

2.de värdeförändringar som har redovisats i resultaträkningen respek- tive fonden för verkligt värde.

För varje kategori av derivatinstrument som värderas enligt 4 kap. 14 a § ska upplysningar även lämnas om

1.omfattningen och typen av instrument, och

2.viktiga villkor som kan påverka storleken av, tidpunkten för eller säkerheten i framtida kassaflöden.

Paragrafen tillämpas även på sådana avtal som enligt 4 kap. 14 c § ska anses som derivatinstrument.

Uppskrivningsfonden

11 § Om storleken eller sammansättningen av uppskrivningsfonden har ändrats under räkenskapsåret, ska det i en sammanställning lämnas upp- lysningar om

1.fondens storlek vid räkenskapsårets början och slut,

2.belopp som har satts av till fonden under räkenskapsåret och hur dessa har behandlats skattemässigt,

3.belopp som har överförts från fonden eller på annat sätt har tagits i anspråk, med uppgift om hur beloppet har använts, och

4.det värde som skulle ha redovisats i balansräkningen om anlägg- ningstillgångarna inte hade skrivits upp.

Prop. 2015/16:3

Bilaga 7

469

Prop. 2015/16:3

Bilaga 7

470

Fonden för verkligt värde

12 § Om storleken eller sammansättningen av fonden för verkligt värde har ändrats under räkenskapsåret, ska det i en sammanställning lämnas upplysningar om

1.fondens storlek vid räkenskapsårets början och slut,

2.belopp som har satts av till fonden under räkenskapsåret, och

3.belopp som har överförts från fonden eller på annat sätt har tagits i anspråk, med uppgift om hur beloppet har använts.

Långfristiga skulder

13 § Om ett företag har skulder som ska betalas senare än fem år efter balansdagen, ska det lämna en upplysning om summan av dessa.

Ställda säkerheter

14 § Om ett företag har ställt säkerheter, ska det lämna upplysningar om säkerheternas omfattning, art och form.

Eventualförpliktelser

Åtaganden till förmån för koncernföretag m.fl.

Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen

1.inriktningen på och det kommersiella syftet med arrangemangen,

och

2.den ekonomiska inverkan som arrangemangen har på företaget. Första stycket 2 gäller inte mindre företag.

Lån till ledande befattningshavare

18 § Om ett företag har lämnat lån till en styrelseledamot, en verkställ- ande direktör eller en motsvarande befattningshavare i företaget, ska det lämna de upplysningar om detta som anges i andra stycket. Detsamma gäller om företaget har ställt panter, andra säkerheter eller garantier eller har gjort andra ekonomiska åtaganden till förmån för en sådan befatt- ningshavare. Med styrelseledamöter jämställs suppleanter för dessa och med verkställande direktör jämställs vice verkställande direktör.

Upplysningar ska lämnas om storleken av lämnade lån, huvudsakliga	Prop. 2015/16:3
lånevillkor, räntesatser, under räkenskapsåret återbetalda belopp, arten av	Bilaga 7
säkerheter, garantier och andra ekonomiska åtaganden samt beloppet av
de lån som säkerhet har ställts för. Upplysning ska även lämnas om
vilken anknytning till företaget personen har. Om företaget under räken-
skapsåret helt eller delvis har skrivit av ett lån eller avstått från att kräva
in det, ska en upplysning lämnas om detta.
Exceptionella intäkter och kostnader
19 § Om ett företag har haft enskilda intäkter eller kostnader som är
exceptionella i fråga om storlek eller förekomst, ska det lämna upplys-
ningar om arten och storleken av dessa.
Medelantalet anställda under räkenskapsåret
20 § En upplysning ska lämnas om medelantalet av de personer som har
varit anställda under räkenskapsåret.
Moderföretag
21 § Ett företag som är dotterföretag ska lämna upplysningar om namn,
organisations- eller personnummer och säte för det moderföretag som
upprättar koncernredovisning för den minsta koncern som företaget ingår
i.
Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut
22 § Om det har inträffat händelser av väsentlig betydelse för företaget
efter räkenskapsårets slut som inte kommer till uttryck i balansräkningen
eller resultaträkningen, ska företaget lämna upplysningar om dessa. Upp-
lysningarna ska omfatta den ekonomiska effekten av händelserna.
Transaktioner med närstående
23 § Om ett större företag har genomfört transaktioner på andra än
marknadsmässiga villkor med närstående enligt 1 kap. 8 eller 9 §, ska det
lämna upplysningar om transaktionerna. Upplysningar behöver dock inte
lämnas om transaktioner

1.mellan ett moderföretag och dess helägda dotterföretag, eller

2.mellan två eller flera dotterföretag, om samtliga aktier eller andelar ägs av andra företag inom samma koncern.

24 § Upplysningarna enligt 23 § ska omfatta

1.uppgift om transaktionernas art och det totala belopp som transak- tionerna omfattar,

2.uppgift om vilket slag av närståendeförhållande som det är fråga om,

och

3.andra uppgifter om transaktionerna som är nödvändiga för att

bedöma företagets ställning.	471

Prop. 2015/16:3

Bilaga 7

472

Krav på noter för större företag

Ytterligare upplysningar om anläggningstillgångar

Större företag ska för varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 lämna upplysningar om

1.ackumulerade avskrivningar enligt 4 kap. 4 §,

2.ackumulerade nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskriv- ningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket,

3.ackumulerade uppskrivningar, och

4.korrigeringar av tidigare års avskrivningar enligt 4 kap. 4 §, ned- skrivningar och uppskrivningar.

Omsättningstillgångar

Om en omsättningstillgång varit föremål för en värdejustering uteslut- ande av skatteskäl, ska ett större företag lämna en upplysning om detta med angivande av justeringens storlek.

Ytterligare upplysningar om finansiella instrument

27 § Större företag ska för varje kategori av derivatinstrument som inte värderas enligt 4 kap. 14 a § lämna upplysningar om

1.det värde instrumenten skulle ha värderats till vid en tillämpning av 4 kap. 14 a §, och

2.omfattningen och typen av instrument.

I fråga om finansiella	anläggningstillgångar som enligt 4 kap. 14 a–
14 c §§ får värderas till	verkligt värde, och vilkas bokförda värde är

högre än det verkliga värdet, ska större företag lämna upplysningar om 1. bokfört värde och det verkliga värdet, och

2. skälen till att det bokförda värdet inte har skrivits ned och det stöd	Prop. 2015/16:3
som finns för antagandet att det bokförda värdet kommer att återvinnas.	Bilaga 7
Första och andra stycket ska även tillämpas på sådana avtal som enligt
4 kap. 14 c § ska anses som derivatinstrument.
Inköp och försäljningar mellan koncernföretag
28 § Om ett större företag ingår i en koncern, ska det lämna en upplysning
om hur stor del av räkenskapsårets inköp och försäljningar som avser
andra koncernföretag.
Moderföretag som är större företag och som med stöd av 7 kap. 3 §
inte upprättar någon koncernredovisning ska lämna upplysningar om
internvinster på transaktioner inom koncernen.
Dotterföretag och vissa andra företag
29 § Om ett större företag har dotterföretag eller ägarintressen i andra
företag, ska det lämna upplysningar om

1.det andra företagets namn, organisationsnummer, säte och eget kapital,

2.det andra företagets resultat för det senaste räkenskapsår som års- redovisning eller årsbokslut har upprättats för,

3.företagets ägarandel i det andra företaget, och

4.antalet andelar som företaget äger och deras värde enligt företagets balansräkning.

Ett större företag som är obegränsat ansvarig delägare i ett annat före- tag ska ange detta företags namn, organisationsnummer, säte och rättsliga form.

Om företagets rösträttsandel i det andra företaget avviker från ägaran- delen, ska även rösträttsandelen anges.

30 § En upplysning enligt 29 § får utelämnas, om

1.den skulle kunna vålla allvarlig skada för något av de i 29 § angivna företagen,

2.Bolagsverket medger att den utelämnas, och

3.noterna innehåller information om utelämnandet.

Upplysningarna om eget kapital och resultat får också utelämnas, om

1.det andra företaget inte offentliggör sin balansräkning och inte utgör ett dotterföretag till företaget, eller

2.det andra företaget omfattas av en koncernredovisning som företaget upprättat eller av en sådan koncernredovisning som avses i 7 kap. 2 § första stycket.

Ytterligare upplysningar om långfristiga skulder

31 § Större företag ska för varje skuldpost i balansräkningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 lämna en upplysning om den del som ska betalas senare än fem år efter balansdagen.

Ytterligare upplysningar om lån till ledande befattningshavare

32 § Större företag ska lämna sådana upplysningar som anges i 18 §

andra stycket om

473

Prop. 2015/16:3

Bilaga 7

474

1. lån som har lämnats till en styrelseledamot, en verkställande direktör eller en motsvarande befattningshavare i ett annat koncernföretag,

2.panter, andra säkerheter eller garantiåtaganden som har ställts eller andra ekonomiska åtaganden som har gjorts till förmån för en sådan befattningshavare, och

3.lån till eller säkerhet som har ställts till förmån för någon annan med stöd av tillstånd enligt 21 kap. 8 § aktiebolagslagen (2005:551).

Konvertibla lån

33 § Om ett större företag har utelöpande lån som är konvertibla eller förenade med optionsrätt till nyteckning eller har gett ut liknande värde- papper, ska företaget för varje lån eller liknande rättighet lämna en upp- lysning om utestående lånebelopp samt tid och villkor för utbyte eller för nyteckning. För varje lån mot vinstandelsbevis ska det utestående låne- beloppet och räntebestämmelserna anges.

Egna aktier

Disposition av vinst eller förlust

35 § Större företag ska lämna en upplysning om förslaget till disposition av företagets vinst eller förlust eller, i förekommande fall, beslut om dispositionen.

Uppskjuten skatt

36 § Om ett större företag har tagit upp uppskjuten skatt i balansräk- ningen, ska det lämna en upplysning om beloppet av den uppskjutna skatten och om förändringar i detta belopp sedan föregående balansdag.

Ytterligare upplysningar om anställda

37 § Större företag ska lämna upplysningar om

1.andelen kvinnor och andelen män av medelantalet anställda under räkenskapsåret, och

2.medelantalet anställda och fördelningen mellan kvinnor och män i varje land, om företaget har anställda i flera länder.

Könsfördelningen bland ledande befattningshavare

38 § Större företag ska lämna upplysningar om fördelningen mellan kvinnor och män bland styrelseledamöter, den verkställande direktören och andra personer i företagets ledning. Fördelningen bland styrelseleda- möter och bland övriga befattningshavare ska redovisas var för sig. Upp- lysningarna ska avse förhållandena på balansdagen.

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

39 § Större företag ska lämna upplysningar om storleken av följande personalkostnader för räkenskapsåret:

1.löner och andra ersättningar, och

2.sociala kostnader, med särskild uppgift om pensionskostnader.

40 § Större företag ska lämna upplysningar om det sammanlagda belop- pet av räkenskapsårets löner och andra ersättningar för var och en av följ- ande grupper:

1.styrelseledamöter, den verkställande direktören och motsvarande befattningshavare, och

2.anställda som inte omfattas av 1.

Tantiem och därmed jämställd ersättning till styrelseledamöter, den verkställande direktören och motsvarande befattningshavare ska anges särskilt.

Pensioner och liknande förmåner

41 § Större företag ska lämna upplysningar om det sammanlagda beloppet av kostnader och förpliktelser som avser pensioner och liknande för- måner till styrelseledamöter, den verkställande direktören och motsvar- ande befattningshavare.

Tidigare styrelse och verkställande direktör

42 § Bestämmelserna i 40 och 41 §§ om upplysningar om styrelseleda- möter och den verkställande direktören gäller även tidigare styrelseleda- möter och tidigare verkställande direktör.

Suppleanter och vice verkställande direktör

43 § Vid tillämpningen av 40–42 §§ ska styrelsesuppleanter jämställas med styrelseledamöter och den vice verkställande direktören jämställas med den verkställande direktören.

Avtal om avgångsvederlag

44 § Större företag som har träffat avtal om avgångsvederlag eller lik- nande förmåner till styrelseledamöter, den verkställande direktören eller

Prop. 2015/16:3

Bilaga 7

475

Prop. 2015/16:3

Bilaga 7

476

andra personer i företagets ledning ska lämna upplysningar om avtalen och om de väsentligaste villkoren i avtalen.

Ytterligare upplysningar om moderföretag

Om ett moderföretag som avses i första stycket eller 21 § är utländskt, ska en upplysning också lämnas om var det går att få tillgång till före- tagets koncernredovisning.

Ytterligare upplysningar om ställda säkerheter

I fråga om säkerheter som inte motsvarar en skuld- eller avsätt- ningspost i balansräkningen ska det vidare anges om säkerheten har ställts till förmån för företaget självt eller till förmån för någon annan.

Nettoomsättningens fördelning

Ersättningar till revisor

Särskilt om europabolag och europakooperativ

49 § I fråga om europabolag och europakooperativ med ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag, i lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2013, eller artiklarna 37–41 i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar), i den ursprungliga lydelsen, ska bestämmelserna om styrelseledamöter i 18, 23, 32, 38 och 40–44 §§ tillämpas på ledamöter eller suppleanter i europabolagets eller europakooperativets tillsynsorgan.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag samt 21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:595) om europakooperativ följer att bestämmelserna i första stycket ska tillämpas också på ledamöter eller

suppleanter i ett europabolags eller	europakooperativs lednings- eller	Prop. 2015/16:3
förvaltningsorgan.		Bilaga 7
6 kap.
1 §22
Förvaltningsberättelsen ska innehålla en rättvisande översikt över
utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat. När det
behövs för förståelsen av årsredovisningen ska översikten innehålla
hänvisningar till och ytterligare upplysningar om de belopp som tas upp i
andra delar av årsredovisningen.
Upplysningar ska även lämnas om
1. sådana förhållanden som inte ska redovisas i balansräkningen,
resultaträkningen eller noterna, men som är viktiga för bedömningen av
utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat,
2. sådana händelser av väsentlig	2. sådana händelser av väsentlig
betydelse för företaget som har	betydelse för företaget som har
inträffat under räkenskapsåret eller	inträffat under räkenskapsåret,
efter dess slut,

3.företagets förväntade framtida utveckling inklusive en beskrivning av väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför,

4.företagets verksamhet inom forskning och utveckling,

5.företagets filialer i utlandet,

6.antal och kvotvärde för de egna aktier som innehas av företaget, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har betalats för aktierna,

7.antal och kvotvärde för de egna aktier som har förvärvats under räkenskapsåret, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har betalats,

8.antal och kvotvärde för de egna aktier som har överlåtits under räkenskapsåret, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har erhållits, och

9.skälen för de förvärv eller överlåtelser av egna aktier som har skett under räkenskapsåret.

Om det är väsentligt för bedöm-	Om det är väsentligt för bedöm-
ningen av företagets ställning och	ningen av företagets ställning och
resultat, ska det även lämnas följ-	resultat, ska det även lämnas följ-
ande upplysningar avseende använd-	ande upplysningar om användningen
ningen av finansiella instrument:	av finansiella instrument:
1. mål och tillämpade principer	1. mål och tillämpade principer
för finansiell riskstyrning jämte,	för finansiell riskstyrning och, för
för varje viktig typ av planerad	varje viktig typ av planerad affärs-
affärshändelse där säkringsredo-	händelse	där säkringsredovisning
visning används, tillämpade prin-	används,	tillämpade principer för
ciper för säkring, och	säkring, och

2. exponering för prisrisker, kreditrisker, likviditetsrisker och kassa- flödesrisker.

Utöver sådan information som ska lämnas enligt första–tredje styckena

22 Senaste lydelse 2010:1515.

477

I aktiebolag och ekonomiska föreningar ska det i förvaltnings- berättelsen även lämnas förslag till dispositioner beträffande bolagets eller föreningens vinst eller förlust. I en ekonomisk förening ska det, om föreningen är moderföretag, dessutom lämnas uppgift om belopp som enligt årsredovisning- arna för företag inom koncernen ska föras över från fritt eget kapital i koncernen till bundet eget kapital.

Aktiebolag och ekonomiska före- ningar ska specificera förändringar i eget kapital jämfört med föregå- ende års balansräkning.

Prop. 2015/16:3

Bilaga 7

478

ska förvaltningsberättelsen innehålla sådana icke-finansiella upplys- ningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning eller resultat och som är relevanta för den aktuella verksamheten, däribland upplysningar om miljö- och personalfrågor. Företag som bedriver verk- samhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken ska alltid lämna upplysningar om verksamhetens påverkan på den yttre miljön.

Andra stycket 3–5, tredje stycket och fjärde stycket gäller inte mindre företag.

1 a §23

I ett aktiebolag, vars aktier är	I ett aktiebolag vars aktier är
upptagna till handel på en reglerad	upptagna till handel på en reglerad
marknad i Sverige, skall förvalt-	marknad i Sverige ska förvalt-
ningsberättelsen även innehålla	ningsberättelsen även innehålla

1.de senast beslutade riktlinjerna av det slag som avses i 8 kap. 51 § aktiebolagslagen (2005:551), och

2.styrelsens förslag till riktlinjer att gälla för tiden från nästa årsstämma.

Information enligt första stycket 1 får lämnas i anslutning till uppgifter som lämnas enligt 5 kap. 20 eller 22 §. I sådant fall skall förvaltnings- berättelsen innehålla en hänvisning till den plats där informationen har lämnats.

Information enligt första stycket 1 får lämnas i anslutning till uppgifter som lämnas enligt 5 kap. 40 eller 41 §. I sådant fall ska förvaltnings- berättelsen innehålla en hänvisning till den plats där informationen har lämnats.

2 §24 I aktiebolag och ekonomiska

föreningar skall i förvaltnings- berättelsen även lämnas förslag till dispositioner beträffande bolagets eller föreningens vinst eller förlust. I en ekonomisk förening skall, om föreningen är moderföretag, dess- utom lämnas uppgift om belopp som enligt årsredovisningarna för företag inom koncernen skall föras över från fritt eget kapital i kon- cernen till bundet eget kapital.

6 §25
Förvaltningsberättelsen för ett	Förvaltningsberättelsen för ett

23Senaste lydelse 2007:541.

24Senaste lydelse 2005:918.

25Senaste lydelse 2009:34.

aktiebolag vars aktier, tecknings-	aktiebolag vars överlåtbara värde-	Prop. 2015/16:3
optioner eller skuldebrev är upp-	papper är upptagna till handel på	Bilaga 7
tagna till handel på en reglerad	en reglerad marknad ska innehålla
marknad ska innehålla en bolags-	en bolagsstyrningsrapport, om inte
styrningsrapport, om inte bolaget	bolaget har valt att med stöd av 8 §
har valt att med stöd av 8 § i stället	i stället upprätta en bolagsstyr-
upprätta en från årsredovisningen	ningsrapport som är skild från års-
skild bolagsstyrningsrapport.	redovisningen.
Bolagsstyrningsrapporten ska innehålla upplysningar om
1. vilka principer för bolagsstyr-	1. vilka principer för bolagsstyr-
ning som tillämpas, utöver dem som	ning som tillämpas, utöver de prin-
följer av lag eller annan författning,	ciper som följer av lag eller annan
och var uppgifter om dessa prin-	författning, och var uppgifter om
ciper finns tillgängliga,	dessa finns tillgängliga,
2. de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och
riskhantering i samband med den finansiella rapporteringen,
3. direkta eller indirekta aktie-	3. direkta eller indirekta aktie-
innehav i bolaget, som represen-	innehav i bolaget som represen-
terar minst en tiondel av röstetalet	terar minst en tiondel av röstetalet
för samtliga aktier i bolaget,	för samtliga aktier i bolaget,

4.begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma,

5.bestämmelser i bolagsordningen om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter samt om ändring av bolagsordningen,

6. av bolagsstämman lämnade	6. bolagsstämmans bemyndigan-
bemyndiganden till styrelsen att	den till styrelsen att besluta att
besluta att bolaget ska ge ut nya	bolaget ska ge ut nya aktier eller
aktier eller förvärva egna aktier,	förvärva egna aktier,

7 §26

Ett aktiebolag som endast har	Ett aktiebolag som endast har
teckningsoptioner eller skuldebrev	andra överlåtbara värdepapper än
upptagna till handel på en reglerad	aktier upptagna till handel på en
marknad behöver inte i bolagsstyr-	reglerad marknad behöver inte i
ningsrapporten lämna de upplys-	bolagsstyrningsrapporten lämna de
ningar som anges i 6 § andra stycket	upplysningar som anges i 6 §
26 Senaste lydelse 2009:34.

479

Prop. 2015/16:3

Bilaga 7

480

1, 7 och 8 samt i tredje stycket i samma paragraf. Detta gäller dock inte om bolagets aktier handlas på en handelsplattform enligt 1 kap. 5 § 12 lagen (2007:528) om värde- pappersmarknaden.

andra stycket 1, 7 och 8 samt i tredje stycket i samma paragraf. Detta gäller dock inte om bolagets aktier handlas på en handels- plattform enligt 1 kap. 5 § 12 lagen (2007:528) om värdepappersmark- naden.

9 §27

Om förvaltningsberättelsen inne-	Om förvaltningsberättelsen inne-
håller en sådan uppgift som avses i	håller en sådan uppgift som avses i
8 § tredje stycket, ska bolagets	8 § tredje stycket, ska bolagets
revisor i ett skriftligt, undertecknat	revisor i ett skriftligt, undertecknat
yttrande uttala sig om huruvida en	yttrande uttala sig om huruvida en
sådan rapport som avses där har	sådan rapport som avses där har
upprättats eller inte. När det gäller	upprättats eller inte. När det gäller
sådana upplysningar som avses i	sådana upplysningar som avses i
6 § andra stycket 2–6 ska yttrandet	6 § andra stycket 2–6 ska yttrandet
vidare innehålla ett uttalande om	vidare innehålla ett uttalande om
huruvida upplysningarna är fören-	huruvida upplysningarna är fören-
liga med årsredovisningen. Har det	liga med årsredovisningen och i
i rapporten tagits med sådana upp-	överensstämmelse med denna lag.
lysningar som avses i 7 kap. 31 §	Har det i rapporten tagits med
andra stycket, ska yttrandet även	sådana upplysningar som avses i
innehålla ett uttalande om huru-	7 kap. 31 § andra stycket, ska ytt-
vida dessa upplysningar är fören-	randet även innehålla ett uttalande
liga med koncernredovisningen.	om huruvida dessa upplysningar är
	förenliga med koncernredovisning-
	en och i överensstämmelse med
	denna lag.
	Om upplysningarna innehåller
	väsentliga fel, ska revisorn ange
	detta och peka på vilka slags fel det
	rör sig om.

Revisorns yttrande ska lämnas till bolagets styrelse inom samma tid som revisionsberättelsen och sedan fogas till bolagsstyrningsrapporten.

7 kap.

2 §28

Ett moderföretag som är dotterföretag behöver inte upprätta koncern- redovisning, om

1. företaget och dess samtliga dotterföretag omfattas av en koncern- redovisning som upprättas av ett överordnat moderföretag, och

2. det	överordnade moderföre-		2. det	överordnade moderföre-
tagets	koncernredovisning	har	tagets	koncernredovisning har
upprättats och reviderats		enligt	upprättats och reviderats enligt

27Senaste lydelse 2009:34.

28Senaste lydelse 2013:436.

lagstiftning som har tillkommit i	a) lagstiftning som har tillkom-
enlighet med Europeiska gemen-	mit i enlighet med Europaparla-
skapernas direktiv av den 13 juni	mentets	och	rådets		direktiv
1983 om sammanställd redovis-	2013/34/EU av den 26 juni 2013
ning (83/349/EEG) eller på likvär-	om årsbokslut, koncernredovisning
digt sätt.	och rapporter i vissa typer av
	företag, i lydelse enligt Europa-
	parlamentets		och	rådets	direktiv
	2014/102/EU,
	b) internationella			redovisnings-
	standarder som har antagits enligt
	förordning (EG) nr 1606/2002 av
	den 19 juli 2002 om tillämpning av
	internationella		redovisningsstand-
	arder, i lydelse enligt Europa-
	parlamentets och rådets förordning
	(EU) 297/2008, eller
	c) redovisningsstandarder					som
	Europeiska kommissionen					har
	bedömt som likvärdiga med inter-
	nationella	redovisningsstandarder
	enligt b.

Första stycket gäller även om något dotterföretag av skäl som anges i 5 § andra eller tredje stycket inte omfattas av den upprättade koncern-

redovisningen.						Ett moderföretag som med stöd
Ett moderföretag som med stöd
av första stycket inte självt har						av första stycket inte självt har
upprättat		någon	koncernredovis-			upprättat		någon	koncernredovis-
ning ska ge in det överordnade						ning ska ge in det överordnade
moderföretagets			koncernredovis-			moderföretagets			koncernredovis-
ning	och	koncernrevisionsberätt-				ning	och koncernrevisionsberätt-
else till registreringsmyndigheten						else till		registreringsmyndigheten
enligt	bestämmelserna i 8 kap. 3,					enligt	8 kap. 3,		3 a och 3 c §§.
3 a och 3 c §§. Registreringsmynd-						Registreringsmyndigheten				ska på
igheten ska på det sätt som anges i						det sätt som anges i 8 kap. 4 § kun-
8 kap.	4 §	kungöra		att	handling-	göra att handlingarna har getts in.
arna har getts in. Om handlingarna						Om handlingarna inte är på sven-
inte är avfattade på svenska, får						ska,	får	registreringsmyndigheten
registreringsmyndigheten					förelägga	förelägga moderföretaget att ge in en
moderföretaget att ge in en bestyrkt						bestyrkt översättning till svenska. Ett
översättning till svenska. Ett sådant						sådant föreläggande ska beslutas om
föreläggande ska beslutas om någon						någon begär det. Om moderföre-
begär det. Om moderföretaget, i						taget, i fall det hade upprättat en
fall det hade upprättat en koncern-						koncernredovisning, enligt 8 kap. 3
redovisning, enligt				8 kap. 3 och		och 16 §§ inte skulle ha varit skyl-
16 §§ inte skulle ha varit skyldigt						digt att ge in denna och koncern-
att ge in denna och koncernrevi-						revisionsberättelsen till				registrer-
sionsberättelsen			till	registrerings-		ingsmyndigheten, ska det som i
myndigheten, ska vad som i nämnda						nämnda paragrafer sägs om att
paragrafer sägs om att handling-						handlingarna ska hållas tillgängliga
arna ska hållas tillgängliga i stället						i stället		tillämpas	på det	överord-

Prop. 2015/16:3

Bilaga 7

481

Prop. 2015/16:3

Bilaga 7

tillämpas på det överordnade moder- företagets koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse.

Första stycket gäller inte,

2.om andelarna i moderföretaget eller skuldebrev som moderföre- taget har utfärdat är upptagna till handel på en reglerad marknad.

Den som enligt första stycket inte upprättar någon koncernredo- visning ska upplysa om detta i en not till årsredovisningen samt lämna uppgift om namn, organisa- tionsnummer eller, i förekommande fall, personnummer samt säte för det överordnade moderföretag som upprättar den i stycket nämnda koncernredovisningen.

nade moderföretagets koncernredo- visning och koncernrevisions- berättelse.

2.om andelarna i moderföretaget eller överlåtbara värdepapper som moderföretaget har utfärdat är upp- tagna till handel på en reglerad marknad.

Den som enligt första stycket inte upprättar någon koncernredo- visning ska upplysa om detta i en not till årsredovisningen samt lämna uppgift om namn, organisa- tions- eller personnummer och säte för det överordnade moderföretag som upprättar den i stycket nämnda koncernredovisningen.

			3 a §29
Ett	moderföretag	behöver	inte	Ett moderföretag behöver inte
upprätta koncernredovisning,			om	upprätta någon koncernredovis-
moderföretagets samtliga dotter-				ning om samtliga dotterföretag,
företag är av ringa betydelse med				sedda såväl var för sig som till-
hänsyn till kravet i 6 § på rätt-				sammans, är utan väsentlig betyd-
visande bild. Koncernredovisning				else.
ska dock upprättas, om två eller
flera	dotterföretag	tillsammans

har mer än sådan ringa betydelse.

Ett moderföretag behöver inte heller upprätta någon koncern- redovisning om moderföretagets samtliga dotterföretag inte behö- ver omfattas av en koncernredovis- ning av skäl som anges i 5 § andra stycket.

29 Senaste lydelse 2010:686.

482

5 § om språk och form,

6 § om valuta, och

7 § om undertecknande.

I koncernredovisningen skall beloppen anges i samma valuta som i moderföretagets årsredovis- ning.

Dotterföretag som skall omfattas				Dotterföretag som ska omfattas av Prop. 2015/16:3
av koncernredovisningen30				koncernredovisningen	Bilaga 7
			5 §31
Koncernredovisningen ska			om-	Koncernredovisningen ska	om-
fatta samtliga dotterföretag, om inte				fatta samtliga dotterföretag, om inte
annat följer av andra eller tredje				något annat följer av andra stycket.
stycket.
Ett	dotterföretag	behöver	inte
omfattas av koncernredovisningen,
om företaget är av ringa betydelse
med hänsyn till kravet i 6 § på
rättvisande bild. Om två eller flera
dotterföretag tillsammans har mer
än sådan ringa betydelse, ska de
dock omfattas av koncernredovis-
ningen.
Ett	dotterföretag	behöver	inte	Ett dotterföretag behöver	inte
heller omfattas av koncernredovis-				omfattas av koncernredovisningen,
ningen, om				om

1.betydande och varaktiga hinder i väsentlig grad begränsar moder- företagets möjligheter att utöva sitt inflytande över dotterföretaget,

2.nödvändig information för att upprätta koncernredovisningen inte kan fås utan oskälig kostnad eller inom rimlig tid, eller

3.andelarna i dotterföretaget innehas tillfälligt och uteslutande i avsikt att säljas vidare.

Ett företag som tillämpar andra eller tredje stycket ska i en not upplysa om skälen för detta.

Ett företag som tillämpar andra stycket ska i en not upplysa om skälen för detta.

7 §32

För koncernredovisningen tillämpas följande bestämmelser i 2 kap.: 4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper,

3 a § om väsentlighet,

5 § om form m.m.,

I koncernredovisningen ska beloppen anges i samma valuta som i moderföretagets årsredovis- ning.

	8 §33
Koncernbalansräkningen	och	Koncernbalansräkningen	och
koncernresultaträkningen skall var		koncernresultaträkningen ska	var

30Senaste lydelse 1999:1112.

31Senaste lydelse 2010:686.

32Senaste lydelse 2000:34.

33Senaste lydelse 2006:871.

483

Prop. 2015/16:3

Bilaga 7

484

för sig utgöra en sammanställning av balansräkningarna respektive resultaträkningarna för moderföre- taget och de dotterföretag som omfattas av koncernredovisningen. Sammanställningen skall göras med tillämpning av 9–13 §§ och 18–23 §§. Vid redovisningen av andelar i andra företag än dotter- företag skall 25–30 §§ beaktas. I övrigt tillämpas 3 kap. Vad som sägs där om större och mindre företag skall dock i stället avse större respektive mindre koncerner.

Minoritetsandelar34

tillämpning av	9–13 §§ och	18–
22 a §§. Vid	redovisningen	av

andelar i andra företag än dotter- företag ska 25–30 §§ beaktas. I övrigt tillämpas 3 kap. med undan- tag för 10 a §. Det som sägs i 3 kap. om större och mindre före- tag ska i stället avse större respek- tive mindre koncerner.

Innehav utan bestämmande inflytande

9 §35 Den del av eget kapital och årets

	10 §36
Koncernredovisningen skall	hän-	Koncernredovisningen ska hän-
föra sig till moderföretagets balans-		föra sig till moderföretagets balans-
dag.		dag.
Om ett dotterföretags balansdag		Om ett dotterföretags balansdag
ligger mer än tre månader före		ligger mer än tre månader före
moderföretagets balansdag,	skall	eller efter moderföretagets balans-
dotterföretaget omfattas av koncern-		dag, ska dotterföretaget omfattas
redovisningen på grundval av en		av koncernredovisningen på grund-
balansräkning som hänför sig till		val av en balansräkning som hän-

34Senaste lydelse 1999:1112.

35Senaste lydelse 1999:1112.

36Senaste lydelse 1999:1112.

moderföretagets balansdag och en resultaträkning som avser moder- företagets räkenskapsår.

Om ett dotterföretags balansdag ligger högst tre månader före moder- företagets balansdag, skall upplys- ning lämnas om sådana händelser som är viktiga för att bedöma dotter- företagets ställning och resultat och som har inträffat mellan dotter- företagets och moderföretagets balansdagar.

för sig till moderföretagets balans-	Prop. 2015/16:3
dag och en resultaträkning som	Bilaga 7
avser moderföretagets räkenskaps-
år.
Om ett dotterföretags balansdag
ligger högst tre månader före moder-
företagets balansdag, ska upplys-
ning lämnas om sådana händelser
som är viktiga för att bedöma dotter-
företagets ställning och resultat och
som har inträffat mellan dotter-
företagets och moderföretagets
balansdagar.

12 §37

Koncernredovisningen

och

års-

Koncernredovisningen

och

års-

redovisningen skall upprättas med

redovisningen

ska

upprättas

med

tillämpning av gemensamma prin-

ciper för värderingen av tillgångar,

avsättningar

och

skulder.

Olika

avsättningar

och

skulder. Olika

värderingsprinciper får

användas,

värderingsprinciper

får

användas,

om det finns särskilda skäl. I

sådant fall skall upplysning om

sådant fall ska upplysning om

detta lämnas i not med angivande

av skälen för avvikelsen.

Har något av de koncernföretag

som omfattas av koncernredovis-

ningen

tillämpat

andra

principer

ningen

tillämpat andra

principer

för

värderingen

tillgångar,

för

värderingen

tillgångar,

avsättningar och skulder än dem

avsättningar och skulder än de som

som tillämpas i koncernbalans-

tillämpas i koncernbalansräkningen,

räkningen, skall

dessa

tillgångar,

ska

dessa tillgångar, avsättningar

avsättningar

och

skulder

räknas

och skulder räknas om enligt sist-

om enligt sistnämnda principer.

nämnda principer.

Om det finns särskilda skäl och

det

är

förenligt

med

6 §,

får

det

är

förenligt

med

6 §,

får

avvikelse göras från vad som

avvikelse göras från andra stycket.

föreskrivs i andra stycket. Sådan

En upplysning om skälen för

avvikelse får även göras, om en

avvikelsen ska anges i en not.

omräkning med hänsyn till kravet

på rättvisande bild är av ringa betydelse. I dessa fall skall upp- lysning om skälen för avvikelsen anges i en not.

37 Senaste lydelse 2004:1173.

485

Prop. 2015/16:3

Bilaga 7

		13 §38
Fordringar och	skulder	mellan	Fordringar och	skulder	mellan
koncernföretag,	liksom	intern-	koncernföretag,	liksom	intern-
vinster, skall elimineras i koncern-			vinster, ska elimineras i koncern-
balansräkningen.			balansräkningen.
Intäkter och kostnader, som hän-			Intäkter och kostnader, som hän-
för sig till transaktioner mellan			för sig till transaktioner mellan
koncernföretag, liksom förändring			koncernföretag, liksom förändring
av internvinst under räkenskaps-			av internvinst under räkenskaps-
året, skall elimineras i koncern-			året, ska elimineras i koncern-
resultaträkningen.			resultaträkningen.
Vad som sägs i första och andra
styckena om eliminering av for-
dringar och skulder, intäkter och
kostnader samt internvinster gäller
inte om beloppen är av ringa bety-
delse med hänsyn till kravet i 6 §
på rättvisande bild.
Med internvinst	avses antingen		Med internvinst avses en vinst
en vinst vid överlåtelse av en till-			vid överlåtelse av en tillgång inom
gång inom koncernen eller den på			koncernen i den utsträckning till-
moderföretaget belöpande andelen			gången inte därefter har överlåtits
av en sådan vinst, i den utsträck-			till en köpare utanför koncernen
ning tillgången inte därefter har			eller har förbrukats eller dess
överlåtits till en köpare utanför			värde har satts ned hos det företag
koncernen eller har förbrukats eller			inom koncernen som har förvärvat
dess värde har satts ned hos det			tillgången.
företag inom koncernen som har
förvärvat tillgången. Upplysning

om det internvinstbegrepp som har tillämpats skall lämnas i en not.

Tilläggsupplysningar39					Noter
Allmänna tilläggsupplysningar40					Allmänna upplysningar
				14 §41
	Bestämmelserna	om	tilläggs-		En koncernredovisning ska,
upplysningar i 5 kap. 2, 3, 4 a–7					utöver det som följer av övriga
och 10–13 §§, 14 § andra				och	bestämmelser i detta kapitel, inne-
tredje styckena,		15–18 §§		samt	hålla noter med upplysningar som
18 b–25 §§ tillämpas			även	på	anges i 5 kap. 4–24 §§. Om kon-
koncernredovisningen.			Det	som	cernredovisningen avser en större
sägs där om större företag ska i					koncern, ska den även innehålla
38	Senaste lydelse 1999:1112.
39	Senaste lydelse 1999:1112.
40	Senaste lydelse 1999:1112.
41	Senaste lydelse 2010:1515.
486

Dotterföretag och vissa andra företag

Om sammansättningen av de företag som omfattas av koncern- redovisningen har ändrats väsent- ligt under räkenskapsåret, ska sådana upplysningar lämnas som gör det möjligt att jämföra de på var- andra följande koncernredovis- ningarna. Detta ska ske i noter eller i en justerad jämförande balansräkning och en justerad jämförande resultaträkning.

stället avse större koncerner och det som sägs om mindre företag ska i stället avse mindre koncern- er. Det som sägs i 5 kap. 18 b § om medelantalet anställda ska avse medelantalet anställda i koncern- en. Tilläggsupplysningarna ska lämnas på det sätt som anges i 5 kap. 1 § första stycket andra och tredje meningarna och andra stycket i samma paragraf.

Trots det som sägs i första stycket får uppgifter enligt 5 kap. 20 § tredje stycket tredje meningen och 5 kap. 22 § andra stycket tredje meningen utelämnas i fråga om dotterföretag. Vid tillämpningen av nämnda bestämmelser ska dock de lämnade uppgifterna innefatta även löner och andra förmåner från koncernföretag.

noter med upplysningar som anges	Prop. 2015/16:3
i 5 kap. 25–28 och 31–49 §§.	Bilaga 7

Det som sägs i 5 kap. 3 § om noternas ordningsföljd ska till- lämpas.

Trots första stycket får uppgifter enligt 5 kap. 40 § tredje stycket tredje meningen och 5 kap. 41 § andra stycket tredje meningen ute- lämnas i fråga om dotterföretag. Vid tillämpningen av de nämnda bestäm- melserna ska dock de lämnade uppgifterna avse även löner och andra förmåner från koncernföre- tag.

15 §42 Om sammansättningen av de

Uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag43

16 §44

För varje dotterföretag och I en not ska upplysningar intresseföretag skall dess namn, lämnas om namn, organisations- organisationsnummer och säte nummer, säte och koncernföretag-

42Senaste lydelse 1999:1112.

43Senaste lydelse 1999:1112.

44Senaste lydelse 1999:1112.

487

Prop. 2015/16:3

Bilaga 7

488

anges. Vidare skall anges den kapitalandel, beräknad med till- lämpning av 1 kap. 6 §, som kon- cernföretag innehar i företaget.

Hur dotterföretag skall räknas in i koncernredovisningen

ens ägarandel, beräknad med till- lämpning av 1 kap. 6 §, i fråga om

1.dotterföretag,

2.intresseföretag som redovisas

ikoncernredovisningen med till- lämpning av 25–29 §§,

3.gemensamt styrda företag som redovisas i koncernredovisningen med tillämpning av 25–29 §§ eller 30 § andra stycket, och

4.andra företag som ett kon- cernföretag självt eller på det sätt som anges i 1 kap. 6 § har ett ägarintresse i.

I fråga om företag som avses i första stycket 4 ska upplysningar även lämnas om eget kapital och resultatet för det senaste räken- skapsåret.

I upplysningarna ska grunden för att ett företag har klassificerats som dotterföretag anges. Denna uppgift får dock utelämnas, om moderföretaget innehar mer än hälften av rösterna för samtliga an- delar och ägarandelen i dotterföre- taget är lika stor som rösträttsan- delen. Även grunden för att ett gemensamt styrt företag redovisas med tillämpning av 30 § ska an- ges.

Hur dotterföretag ska räknas in i koncernredovisningen

		18 §45
Sammanställning		avseende	En sammanställning avseende
moderföretag	och	dotterföretag	moderföretag och dotterföretag ska
skall göras enligt		någon av de	göras enligt 19–22 a §§.
metoder som	anges	i 19–22 a §§
eller 23 §.

45 Senaste lydelse 2004:1173.

Vid tillämpning av första stycket ska bestämmelserna i 12 § om värdering och 13 § om internvinst- eliminering tillämpas, om det inte finns särskilda hinder mot detta. Med internvinst ska avses den andel i vinsten som är att hänföra till moderföretaget vid överlåtelse mellan intresseföretag och koncern- företag.

Andelar i intresseföretag ska redovisas i koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen med tillämpning av 26–29 §§, om inte något annat följer av tredje stycket.

	22 §46						Prop. 2015/16:3
Om det efter en avräkning enligt		Om det efter en avräkning enligt					Bilaga 7
21 § föreligger ett positivt skill-		21 §	finns	ett	positivt	skillnads-
nadsbelopp, skall detta redovisas		belopp, ska detta redovisas som
som goodwill i koncernbalansräk-		goodwill		i	koncernbalansräk-
ningen. Bestämmelserna i 4 kap. 4		ningen. Bestämmelserna i 4 kap. 4
och 5 §§ gäller även för sådan		och 5 §§ gäller även för sådan
goodwill.		goodwill.
Om det efter en avräkning enligt		Om det efter en avräkning enligt
21 § föreligger ett negativt skill-		21 § finns ett negativt skillnads-
nadsbelopp som motsvarar en vid		belopp, ska detta skillnadsbelopp
förvärvstidpunkten förväntad ogynn-		redovisas i koncernbalansräkningen
sam resultatutveckling eller för-		som	negativ		goodwill.	Negativ
väntade	utgifter i dotterföretaget,	goodwill får upplösas och intäkts-
skall detta skillnadsbelopp redo-		föras när en sådan behandling
visas i	koncernbalansräkningen.	överensstämmer med 2				kap. 2–
Skillnadsbeloppet får upplösas och		4 §§.
intäktsföras i takt med att för-
väntningarna infrias.
Om positiva och negativa skill-		Om positiva och negativa skill-
nadsbelopp avräknas mot varan-		nadsbelopp avräknas mot varan-
dra, skall upplysning om skillnads-		dra, ska upplysning om skillnads-
beloppen lämnas i en not.		beloppen lämnas i en not.

Hur andelar i intresseföretag och vissa andra företag skall räknas in i koncernredovisningen47

Hur andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag ska räknas in i koncernredovisningen

25 §48 Andelar i intresseföretag skall

redovisas i koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen med tillämpning av bestämmelserna i

26–29 §§, om inte annat följer av tredje stycket eller 30 §.

Vid tillämpning av första stycket skall bestämmelserna i 12 § om värdering och 13 § om internvinst- eliminering tillämpas, om det inte finns särskilda hinder mot detta. Med internvinst skall därvid avses den andel i vinst som belöper på moderföretaget vid överlåtelse mellan intresseföretag och koncern- företag.

46Senaste lydelse 2004:1173.

47Senaste lydelse 1999:1112.

48Senaste lydelse 1999:1112.

489

Prop. 2015/16:3

Bilaga 7

490

Ett intresseföretag behöver inte redovisas enligt första stycket, om
1. företaget har ringa betydelse						1. informationen om ägarintres-
med hänsyn till kravet i 6 § på						set i företaget inte är väsentlig,
rättvisande bild, eller						eller
2. förhållandena			motsvarar dem			2. förhållandena motsvarar				dem
som anges i 5 § tredje stycket.						som anges i 5 § andra stycket.
Den som tillämpar tredje stycket						Den som tillämpar tredje stycket
skall i en not upplysa om skälen						ska upplysa om skälen för detta i
för detta.						en not.
					30 §49
Ett företag som omfattas av en						Ett företag som omfattas av en
koncernredovisning och som till-						koncernredovisning, och som till-
sammans med ett eller flera före-						sammans med ett eller flera före-
tag, som inte omfattas av koncern-						tag som inte omfattas av koncern-
redovisningen, leder ett annat						redovisningen leder ett gemensamt
företag som inte är dotterföretag,						styrt företag, ska redovisa sin ägar-
får redovisa sin ägarandel i det						andel i det sistnämnda företaget
sistnämnda		företaget enligt			andra	enligt andra stycket eller på det
stycket.						sätt som anges i 25–29 §§.
I koncernbalansräkningen får tas						I koncernbalansräkningen får det
upp en så stor andel av det under-						tas upp en så stor andel av det
ordnade	företagets			tillgångar,		gemensamt styrda företagets till-
avsättningar		och	skulder		som	gångar, avsättningar och skulder
belöper på ägarandelen. I koncern-						som belöper på ägarandelen. I kon-
resultaträkningen får tas upp en så						cernresultaträkningen får det				tas
stor andel av det underordnade						upp en så stor andel av det gemen-
företagets	intäkter		och	kostnader		samt styrda företagets intäkter och
som belöper på ägarandelen. Vid						kostnader som avser ägarandelen.
redovisning		enligt	detta		stycke	Vid redovisning enligt detta stycke
skall 10–13, 15 och 19–22 §§ till-						ska 10–13, 15 och 19–22 §§ till-
lämpas. Ett företag som tillämpar						lämpas. Uppgift enligt 5 kap. 20
denna paragraf skall i en not upp-						och 37 §§ ska anges särskilt för
lysa om skälen för detta. Uppgift						varje företag för vilket ägarandelar
enligt 5 kap. 18 § skall anges sär-						redovisas	med	tillämpning		av
skilt för varje företag för vilket						denna paragraf.
ägarandelar redovisas med tillämp-
ning av denna paragraf
					31 §50
Förvaltningsberättelse				och	kassa-	Förvaltningsberättelse			och kassa-
flödesanalys för koncernen ska upp-						flödesanalys för koncernen ska upp-
rättas med		tillämpning		av	6 kap.	rättas med	tillämpning		av 6 kap.
1 § och 2 a–5 §§. Det som sägs i						1 §, 2 § andra		stycket	och	2 a–
6 kap. 1 § om mindre företag ska i						5 §§. Det som sägs i 6 kap. 1 § om
stället avse mindre koncerner.						mindre företag		ska i stället		avse

49Senaste lydelse 1999:1112.

50Senaste lydelse 2014:542.

mindre koncerner.	Prop. 2015/16:3
Om moderföretaget är ett aktie-	Bilaga 7
bolag och bolagets eller något av
dess dotterföretags andelar eller
överlåtbara värdepapper är upp-
tagna till handel på en reglerad
marknad, ska det i förvaltnings-
berättelsen lämnas upplysning om
de viktigaste inslagen i koncernens
system för intern kontroll och
riskhantering i samband med upp-
rättandet av koncernredovisningen.
Om moderföretaget har upprättat
en bolagsstyrningsrapport som inte
utgör en del av förvaltningsberätt-
elsen och det i rapporten har tagits
med sådana upplysningar om kon-
cernen som avses i andra stycket,
behöver upplysningarna inte lämnas
också i koncernredovisningen. I
sådana fall ska dock förvaltnings-
berättelsen för koncernen innehålla
en uppgift om den plats i rapporten
där upplysningarna lämnas.

32 §51

Ett företag som omfattas av arti-	Ett företag som omfattas av arti-
kel 4 i Europaparlamentets och råd-	kel 4 i Europaparlamentets och råd-
ets förordning (EG) nr 1606/2002	ets förordning (EG) nr 1606/2002
av den 19 juli 2002 om tillämpning	av den 19 juli 2002 om tillämpning
av internationella redovisnings-	av internationella redovisnings-
standarder ska tillämpa enbart följ-	standarder, i lydelse enligt Europa-
ande bestämmelser i detta kapitel:	parlamentets och rådets förord-
	ning (EU) 297/2008, ska tillämpa
	enbart följande bestämmelser i
	detta kapitel:

1.1–3 a §§ om skyldighet att upprätta koncernredovisning,

2.4 § första stycket 4 om förvaltningsberättelse,

3. 7 § vad gäller hänvisningarna	3. 7 § när det gäller hänvisning-
till 2 kap. 5 § om språk och form	arna till 2 kap. 5 § om form m.m.
och 2 kap. 7 § om undertecknande,	och 2 kap. 7 § om undertecknande,
	4. 8 § till den del paragrafen
	hänvisar till 3 kap. 10 b § om en
	ekonomisk förenings eget kapital,
4. 12 § första stycket om värde-	5. 12 § första stycket om värde-
ringsprinciper,	ringsprinciper,
5. 14 § vad gäller hänvisningarna	6. 14 § när det gäller hänvisning-
51 Senaste lydelse 2010:1515.

491

Prop. 2015/16:3

Bilaga 7

492

till följande bestämmelser i 5 kap.:

–12 § om lån till ledande befatt- ningshavare,

–15 § första och tredje styckena om en ekonomisk förenings eget kapital,

–18 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret,

–18 b § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare,

– 20 § första		stycket 1	samt
andra	och tredje styckena		samt
21 §	om löner,	ersättningar	och

sociala kostnader,

–22 § om pensioner och liknande förmåner,

–23 § om tidigare styrelse och verkställande direktör,

–24 § om suppleanter och vice verkställande direktör, och

–25 § om avtal om avgångs- vederlag,

6. 31 § första stycket, vad gäller hänvisningarna till 6 kap. 1 och 2 a–4 §§ om förvaltningsberätt- elsens innehåll, och

7. 31 § andra och tredje styckena om koncernens system för intern kontroll och riskhantering.

Ett företag som avses i första stycket behöver inte lämna upplys- ningar enligt 6 kap. 1 §, om upp- lysningarna lämnas på annan plats i redovisningen. I sådant fall ska förvaltningsberättelsen för koncer- nen innehålla en hänvisning till den plats där uppgifterna har läm- nats.

arna till följande bestämmelser i

5kap.:

–18 § om lån till ledande befatt- ningshavare,

–20 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret,

– 32 § om ytterligare upplys- ningar om lån till ledande befatt- ningshavare,

– 37 § om ytterligare upplys- ningar om anställda,

–38 § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare,

–40 § första stycket 1 samt andra och tredje styckena om löner och andra ersättningar,

–41 § om pensioner och liknande förmåner,

–42 § om tidigare styrelse och verkställande direktör,

–43 § om suppleanter och vice verkställande direktör,

–44 § om avtal om avgångs- vederlag, och

– 48 § om	ersättningar	till
revisor,
7. 31 § första	stycket, när	det

gäller hänvisningarna till 6 kap. 1 och 2 a–4 §§ om förvaltnings- berättelsens innehåll, och

8. 31 § andra och tredje styckena om koncernens system för intern kontroll och riskhantering.

Ett företag som avses i första stycket behöver inte lämna upplys- ningar enligt 6 kap. 1 §, om upplys- ningarna lämnas på någon annan plats i redovisningen. I sådant fall ska förvaltningsberättelsen för kon- cernen innehålla en hänvisning till den plats där uppgifterna har läm- nats.

8 kap.	Prop. 2015/16:3
15 §52	Bilaga 7

myndigheten.
En årsredovisning får, när den		När en årsredovisning publi-
publiceras	i ofullständigt skick,	ceras i ofullständigt skick, får den
inte åtföljas av revisionsberätt-		inte åtföljas av revisionsberätt-
elsen. Publikationen ska i stället		elsen. Publikationen ska i stället
innehålla	revisorns uttalande om	innehålla revisorns uttalande om
att den fullständiga årsredovis-		att den fullständiga årsredovis-
ningen har upprättats enligt lag,		ningen har upprättats enligt lag,
liksom uppgift om anmärkningar		liksom uppgift om anmärkningar
enligt		enligt

1.9 kap. 31, 33 och 34 §§ aktiebolagslagen (2005:551),

2.8 kap. 13 § andra–fjärde styckena lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

3.28–30 §§ revisionslagen (1999:1079), och

4.4 kap. 11 § andra och tredje styckena stiftelselagen (1994:1220). Om någon revisionsberättelse inte har lämnats, ska detta förhållande


liksom skälen för det anges.
Trots	bestämmelserna i			andra	Trots andra stycket får en ofull-
stycket får en ofullständig årsredo-					ständig årsredovisning publiceras
visning	publiceras		tillsammans		tillsammans	med	revisionsberätt-
med revisionsberättelsen, om ofull-					elsen, om ofullständigheten består i
ständigheten består i att					att
1. upplysningar			enligt	5 kap.	1. upplysningar		enligt 5 kap.
18 § har lämnats utan uppgift om					37 § har lämnats utan uppgift om
fördelningen		mellan kvinnor och			fördelningen	mellan kvinnor och
män eller utan uppgift om fördel-					män eller utan uppgift om fördel-
ningen mellan olika länder, eller					ningen mellan olika länder, eller
2. uppgift		enligt	5 kap.	18 b §	2. uppgift enligt 5 kap. 38 § inte
inte har lämnats.					har lämnats.

16 §53

Detta kapitel tillämpas också på koncernredovisning och koncern-

revisionsberättelse med följande avvikelser:
1. Trots bestämmelserna i 3 § 2		1. Trots 3 § 2 och 5 är moderföre-
och 5 är moderföretag alltid skyldiga		tag alltid skyldiga att ge in koncern-
att ge in koncernredovisningen och		redovisningen	och	koncernrevi-
koncernrevisionsberättelsen	till	sionsberättelsen	till	registrerings-
registreringsmyndigheten.		myndigheten.
2. Trots bestämmelserna	i 15 §	2. Trots 15 § andra stycket får en
andra stycket får en ofullständig		ofullständig koncernredovisning,
koncernredovisning, förutom i fall		förutom i fall	som	avses i 15 §

52Senaste lydelse 2010:1515.

53Senaste lydelse 1999:1112.

493

Prop. 2015/16:3

Bilaga 7

494

som avses i 15 § fjärde stycket, publiceras tillsammans med kon- cernrevisionsberättelsen, om ofull- ständigheten består i att uppgifter som anges i 7 kap. 16 § och som är av ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild har ute- lämnats.

fjärde stycket, publiceras tillsam- mans med koncernrevisionsberätt- elsen, om ofullständigheten består i att uppgifter som anges i 7 kap. 16 § första stycket 4 och som inte

är väsentliga har utelämnats.

Bilaga 154

Uppställningsform för balansräkningen (kontoform)

TILLGÅNGAR

A.Tecknat men ej inbetalt kapital

B.Anläggningstillgångar

I. Immateriella anläggningstillgångar

1.Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten och liknande arbeten

2.Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättig-

heter

3.Hyresrätter och liknande rättigheter

4.Goodwill

5.Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar

Prop. 2015/16:3

Bilaga 7

II. Materiella anläggningstillgångar

1.Byggnader och mark

2.Maskiner och andra tekniska anläggningar

3.Inventarier, verktyg och installationer

4.Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anlägg- ningstillgångar

III. Finansiella anläggningstillgångar

1.Andelar i koncernföretag

2.Fordringar hos koncernföretag

3.	Andelar i intresseföretag	3.	Andelar i intresseföretag och
		gemensamt styrda företag
4.	Fordringar hos intresseföretag	4. Fordringar hos intresseföretag
		och gemensamt styrda företag
		5.	Ägarintressen i övriga företag
		6.	Fordringar hos övriga företag
		som det finns ett ägarintresse i

7. Andra långfristiga värdepapp- ersinnehav

8. Lån till delägare och andra, till vilka delägare står i sådant förhåll-

54 Senaste lydelse 2005:918.

495

Prop. 2015/16:3	ande som sägs i 21 kap. 1 § 3, 4
Bilaga 7	eller 5 aktiebolagslagen (2005:551)
	9. Andra långfristiga fordringar

C. Omsättningstillgångar

I. Varulager m.m.

1.Råvaror och förnödenheter

2.Varor under tillverkning

3.Färdiga varor och handelsvaror

4.Pågående arbete för annans räkning

5.Förskott till leverantörer

II. Fordringar

1.Kundfordringar

2.Fordringar hos koncernföretag

3.	Fordringar hos intresseföretag	3.	Fordringar hos	intresse-
		företag och gemensamt		styrda
		företag
		4.	Fordringar hos övriga före-
		tag som det finns ett ägarintresse i
4.	Övriga fordringar	5.	Övriga fordringar
5. Förutbetalda kostnader och		6. Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter		upplupna intäkter

III. Kortfristiga placeringar

1.Andelar i koncernföretag

2.Övriga kortfristiga placeringar

IV. Kassa och bank

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

A. Eget kapital, med uppgift om vad som utgör fritt eget kapital och bundet eget kapital

496

Aktiebolag:		Prop. 2015/16:3
I.	Aktiekapital	Bilaga 7

II.	Överkursfond

III. Uppskrivningsfond

IV Andra fonder

1.Reservfond

2.Kapitalandelsfond

3.Fond för verkligt värde

	4.	Fond för utvecklingsutgifter
4. Övrigt	5.	Övrigt

V. Balanserad vinst eller förlust

VI. Årets resultat

Ekonomiska föreningar:

I. Inbetalda insatser och emissionsinsatser

1.Medlemsinsatser

2.Förlagsinsatser

II. Uppskrivningsfond

III. Andra fonder

1.Reservfond

2.Kapitalandelsfond

3.Fond för verkligt värde

	4.	Fond för utvecklingsutgifter
4. Övrigt	5.	Övrigt

IV. Balanserad vinst eller förlust

V. Årets resultat

Övriga företag:

I.Eget kapital vid räkenskapsårets början

497

Prop. 2015/16:3

Bilaga 7

498

II. Insättningar eller uttag under året

III. Förändringar i kapitalandelsfonden

IV. Förändringar i fonden för verkligt värde

V. Årets resultat

VI. Eget kapital vid räkenskapsårets slut

B.Obeskattade reserver

C.Avsättningar

1.Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

2.Avsättningar för skatter

3.Övriga avsättningar

D. Skulder

1.Obligationslån

2.Skulder till kreditinstitut

3.Förskott från kunder (får även redovisas som avdragspost under Varulager m.m.)

4.Leverantörsskulder

5.Växelskulder

6.Skulder till koncernföretag

7.	Skulder till intresseföretag	7.	Skulder	till	intresseföretag
		och gemensamt styrda företag
		8.	Skulder	till	övriga företag
		som det finns ett ägarintresse i
8.	Skatteskulder	9.	Skatteskulder
9.	Övriga skulder	10.	Övriga skulder

a)Återbetalningspliktiga medel mottagna av allmänheten enligt lagen (2004:299) om inlån- ingsverksamhet

b)Andra skulder

10. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

a)Återbetalningspliktiga medel mottagna av allmänheten enligt lagen (2004:299) om inlån- ingsverksamhet

b)Andra skulder

11. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Poster inom linjen

Ställda säkerheter och ansvars- förbindelser

1.Panter och därmed jämförliga säkerheter som har ställts för egna skulder och för förpliktelser som redovisas såsom avsättningar, varje slag för sig

2.Övriga ställda panter och därmed jämförliga säkerheter, varje slag för sig

3.Ansvarsförbindelser

a.Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna och som inte heller har täckning i pensions- stiftelses förmögenhet

b.Övriga ansvarsförbindelser

Prop. 2015/16:3

Bilaga 7

499

Prop. 2015/16:3

Bilaga 7

500