Regeringens proposition 2015/16:162

Revisorer och revision

Prop.

 

2015/16:162

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 7 april 2016

Stefan Löfven

Morgan Johansson

(Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen föreslår ändringar i reglerna om revisorer och revision. Huvudsyftet med förslagen är att stärka revisionskvaliteten och revisorns oberoende. Därmed stärks även allmänhetens förtroende för revisionen.

Förslagen bygger på ett EU-direktiv och en EU-förordning, det s.k. revisionspaketet. Bland nyheterna i revisionspaketet kan följande näm- nas.

Revisionsberättelsen ska innehålla mer information till nytta för företagens intressenter.

Börsbolag och de mest betydande finansiella företagen ska byta revisionsbyrå efter viss tid (s.k. byrårotation). Valet av ny revisor ska föregås av ett anbudsförfarande.

Revisionsutskotten, som övervakar att företagens redovisning sköts på ett bra sätt, får fler uppgifter. Fler finansiella företag ska ha ett revisionsutskott.

Om ett börsbolag eller finansiellt företag åsidosätter sina skyldig- heter när det gäller revision, ska Finansinspektionen kunna ingripa.

Kraven på revisorns opartiskhet och självständighet skärps, bl.a. när det gäller möjligheten för revisorn att lämna konsulttjänster till det granskade företaget.

Revisorsnämnden får utökade befogenheter och möjlighet att vidta nya former av disciplinära åtgärder, bl.a. beslut om sanktionsavgift- er och tidsbegränsat förbud att utöva revisionsverksamhet. Revi- sorsnämnden ska själv utföra kvalitetskontrollen av revisorer som har revisionsuppdrag i de mest betydande finansiella företagen.

Den nya lagregleringen föreslås träda i kraft den 17 juni 2016.

1

Prop. 2015/16:162 Innehållsförteckning

1

Förslag till riksdagsbeslut .................................................................

5

2

Lagtext

..............................................................................................

6

 

2.1

Förslag till lag om tillsyn över företag av allmänt

 

 

 

intresse i fråga om revision ................................................

6

 

2.2

Förslag till lag om ändring i revisorslagen

 

 

........................................................................

(2001:883)

10

 

2.3

Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen

 

 

........................................................................

(2005:551)

28

 

2.4

Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om

 

 

.....................................................

ekonomiska föreningar

38

 

2.5

Förslag till lag om ändring i revisionslagen

 

 

......................................................................

(1999:1079)

49

 

2.6

Förslag till lag om ändring i sparbankslagen

 

 

........................................................................

(1987:619)

53

 

2.7

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om

 

 

.................................................................

medlemsbanker

60

 

2.8

Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om

 

 

..........................................................

värdepappersfonder

67

 

2.9

Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om

 

 

..........................................

bank - och finansieringsrörelse

69

 

2.10

Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om

 

 

...................................................

värdepappersmarknaden

72

 

2.11

Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen

 

 

......................................................................

(2010:2043)

75

 

2.12

Förslag till lag om ändring i lagen (2013:561) om

 

 

.....................

förvaltare av alternativa investeringsfonder

81

 

2.13

Förslag till lag om ändring i offentlighets - och

 

 

................................................

sekretesslagen (2009:400)

83

 

2.14

Förslag till lag om ändring i lagen (2016:108) om

 

 

 

ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska

 

 

.........................................................................

föreningar

84

3

Ärendet ............................................................och dess beredning

86

4

Allmänna ...............................................................utgångspunkter

87

5

Företag .............................................................av allmänt intresse

90

6

Godkännande ........................................................och registrering

93

7

Revisorns ......................................opartiskhet och självständighet

96

 

7.1

Ett starkare skydd för revisorns opartiskhet och

 

 

..................................................................

självständighet

96

 

7.2

Prövningen av revisorns opartiskhet och

 

 

..................................................................

självständighet

96

 

7.3 ............................

Revisionsarvoden och tilläggstjänster

102

 

7.4

Förbud mot att tillträda befattningar hos

 

 

.............................................................

revisionsklienten

106

 

7.5

Revisorsförordningens regler om samråd i

 

2

......................

oberoendefrågor och den årliga rapporten

108

 

 

 

8

Revisionskvalitet..........................................................................

108

 

8.1

Högre krav på revisionens kvalitet ................................

108

 

8.2

Oberoende kvalitetskontroll ..........................................

109

 

8.3

Revisorn ska vara professionellt skeptisk......................

113

 

8.4

Revisionsbyråns interna organisation............................

114

 

8.5

Förberedelse av revisionsuppdraget ..............................

116

 

8.6

Organisation av revisionsarbetet ...................................

117

9

Revisorns rapportering och koncernrevision................................

119

 

9.1

Revisionsberättelsen......................................................

119

9.2Revisorsförordningens regler om rapporten till

 

revisionsutskottet...........................................................

122

9.3

Koncernrevisorn och revisionen av dotterföretagen......

124

9.4Rapporteringsskyldighet vid revision av företag av

 

allmänt intresse..............................................................

126

10 Tillsyn över revisorer och rapportering av missförhållanden.......

127

10.1

Behörig myndighet ........................................................

127

10.2

Revisorsnämndens tillsynsbefogenheter........................

130

10.3

Rapportering av överträdelser .......................................

134

10.4

Samarbetet med utländska tillsynsmyndigheter ............

140

10.5

Övervakning av kvalitet och konkurrens.......................

141

11 Disciplinära åtgärder mot revisorer..............................................

142

11.1

Utgångspunkter för genomförandet...............................

142

11.2

Sanktionsavgifter...........................................................

145

11.3Ett tidsbegränsat förbud mot att utöva

 

revisionsverksamhet ......................................................

156

11.4

Valet mellan olika disciplinära åtgärder ........................

159

11.5

Hur sanktionerna ska beslutas .......................................

161

12 Val och entledigande av revisor...................................................

163

12.1

Val av revisor ................................................................

163

12.2Revisorsrotation – revisionsuppdraget ska vara

 

 

tidsbegränsat..................................................................

168

 

12.3

Revisorns entledigande och avgång ..............................

173

13

Revisionsutskott ...........................................................................

177

14

Tillsyn över de granskade företagen ............................................

181

 

14.1

Allmänna utgångspunkter..............................................

181

 

14.2

Finansinspektionen ska vara behörig myndighet...........

184

 

14.3

Finansinspektionens tillsynsbefogenheter .....................

185

 

14.4

Ingripanden mot juridiska personer...............................

186

14.5Ingripanden mot fysiska personer som företräder det

 

granskade företaget........................................................

189

14.6

Föreläggande om rättelse...............................................

191

14.7

Sanktionsavgift för det granskade företaget ..................

192

14.8

Sanktionsavgift för fysiska personer .............................

193

14.9Tidsbegränsat förbud att utöva uppdrag i företag av

allmänt intresse..............................................................

194

14.10Omständigheter att beakta vid valet mellan olika

sanktioner ......................................................................

195

14.11 Hur sanktionerna ska beslutas .......................................

196

Prop. 2015/16:162

3

Prop. 2015/16:162 15

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.................................

198

16

Förslagens konsekvenser ..............................................................

201

17

Författningskommentar.................................................................

211

 

17.1

Förslaget till lag om tillsyn över företag av allmänt

 

 

 

intresse i fråga om revision ............................................

211

 

17.2

Förslaget till lag om ändring i revisorslagen

 

 

 

(2001:883) ......................................................................

225

 

17.3

Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen

 

 

 

(2005:551) ......................................................................

255

 

17.4

Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:667) om

 

 

 

ekonomiska föreningar ...................................................

269

 

17.5

Förslaget till lag om ändring i revisionslagen

 

 

 

(1999:1079) ....................................................................

277

 

17.6

Förslaget till lag om ändring i sparbankslagen

 

 

 

(1987:619) ......................................................................

279

 

17.7

Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1570) om

 

 

 

medlemsbanker...............................................................

284

 

17.8

Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:46) om

 

 

 

värdepappersfonder ........................................................

288

 

17.9

Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:297) om

 

 

 

bank- och finansieringsrörelse........................................

290

 

17.10

Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:528) om

 

 

 

värdepappersmarknaden.................................................

292

 

17.11

Förslaget till lag om ändring i

 

 

 

försäkringsrörelselagen (2010:2043)..............................

295

 

17.12

Förslaget till lag om ändring i lagen (2013:561) om

 

 

 

förvaltare av alternativa investeringsfonder ...................

299

 

17.13

Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och

 

 

 

sekretesslagen (2009:400) ..............................................

300

 

17.14

Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:108) om

 

 

 

ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska

 

 

 

föreningar .......................................................................

301

Bilaga 1

Revisorsförordningen .....................................................

303

Bilaga 2

Det konsoliderade revisorsdirektivet..............................

339

Bilaga 3

Ändringsdirektivet..........................................................

393

Bilaga 4

Rättelse av revisorsdirektivet .........................................

425

Bilaga 5

Sammanfattning av betänkandet (SOU 2015:49)...........

433

Bilaga 6

Betänkandets lagförslag .................................................

440

Bilaga 7

Betänkandets alternativa lagförslag................................

497

Bilaga 8

Förteckning över remissinstanserna ...............................

503

Bilaga 9

Lagrådsremissens lagförslag ..........................................

504

Bilaga 10

Lagrådets yttrande ..........................................................

584

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 april 2016 .........

594

Rättsdatablad

.........................................................................................

595

4

 

 

 

1

Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 2015/16:162

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1.lag om tillsyn över företag av allmänt intresse i fråga om revision,

2.lag om ändring i revisorslagen (2001:883),

3.lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551),

4.lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

5.lag om ändring i revisionslagen (1999:1079),

6.lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),

7.lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,

8.lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

9.lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansierings- rörelse,

10.lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

11.lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043),

12.lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

13.lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),

14.lag om ändring i lagen (2016:108) om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.

5

Prop. 2015/16:162

6

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om tillsyn över företag av allmänt intresse i fråga om revision

Härigenom föreskrivs1 följande.

Lagens innehåll

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om Finansinspektionens tillsyn över vissa revisionsklienter.

Lagen kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014 av den 16 april 2014 om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse och om upphävande av kommis- sionens beslut 2005/909/EG (EU:s revisorsförordning).

Lagens tillämpningsområde

2 § Lagen tillämpas i fråga om tillsynen över svenska företag som enligt 2 § 9 revisorslagen (2001:883) är företag av allmänt intresse.

I fråga om de överträdelser som anges i denna lag får Finansinspek- tionen inte ingripa med stöd av någon annan lag än denna.

Behörig myndighet

3 § Finansinspektionen är behörig myndighet för tillsyn över företag av allmänt intresse i fråga om revision enligt EU:s revisorsförordning och enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsredovisning, årsbokslut och koncernredovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG, i lyd- elsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/56/EU.

Föreläggande att lämna uppgifter

4 § Finansinspektionen får förelägga ett företag av allmänt intresse, dess dotterföretag, närstående tredje parter och företagets revisor att till- handahålla de handlingar och uppgifter i övrigt som behövs för tillsynen enligt denna lag.

Ett föreläggande får förenas med vite.

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstad- gad revision av årsredovisning, årsbokslut och koncernredovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/56/EU.

Ingripanden mot överträdelser

Prop. 2015/16:162

5 § Finansinspektionen får ingripa mot ett företag av allmänt intresse,

 

om företaget

 

1.inte inrättar ett revisionsutskott eller beslutar att styrelsen ska utföra utskottets uppgifter eller ser till att minst en ledamot i utskottet eller, i tillämpliga fall, styrelsen har föreskriven redovisningskompetens eller revisionskompetens i enlighet med 3 kap. 4 a § sparbankslagen (1987:619), 6 kap. 7 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 6 kap. 4 a § lag- en (1995:1570) om medlemsbanker eller 8 kap. 49 a § aktiebolagslagen (2005:551),

2.inte väljer revisor i enlighet med artikel 16.1–16.5 i EU:s revisors- förordning, i den ursprungliga lydelsen,

3.anlitar samma revisor under en längre period än vad som är tillåtet

enligt artikel 17 i EU:s revisorsförordning, i den ursprungliga lydelsen, 4 a kap. 1 a § sparbankslagen, 8 kap. 8 a § lagen om ekonomiska fören- ingar, 7 a kap. 1 a § lagen om medlemsbanker eller 9 kap. 21 a § aktie- bolagslagen, eller

4. i förtid entledigar revisorn utan saklig grund i strid med 4 a kap. 6 § första stycket 2 sparbankslagen, 8 kap. 8 § andra stycket 2 lagen om eko- nomiska föreningar, 7 a kap. 6 § första stycket 2 lagen om medlemsbank- er eller 9 kap. 22 § första stycket 2 aktiebolagslagen.

6 § Om ett företag av allmänt intresse åsidosätter de skyldigheter som anges i 5 §, får Finansinspektionen ingripa mot en styrelseledamot i före- taget eller dess verkställande direktör, eller mot en ersättare för en sådan befattningshavare.

Ett ingripande får ske endast om företagets överträdelse är allvarlig och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdel- sen.

7 § Ett ingripande enligt denna lag får ske genom

1.ett föreläggande för ett företag av allmänt intresse att inom viss tid vidta en viss åtgärd för att komma till rätta med situationen eller att upp- höra med ett visst agerande,

2.ett beslut att en person som avses i 6 § under en tid om högst tre år inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett företag av allmänt intresse, eller ersättare för en sådan befattningshavare, eller

3.ett beslut om sanktionsavgift.

Ett föreläggande enligt första stycket 1 får förenas med vite.

8 § Sanktionsavgiften för ett företag av allmänt intresse ska fastställas till högst tio miljoner kronor. Avgiften får inte överstiga en procent av företagets omsättning närmast föregående räkenskapsår. Om överträdel- sen har skett under företagets första verksamhetsår eller om uppgifter om omsättningen saknas eller är bristfälliga, får den uppskattas.

Sanktionsavgiften för en fysisk person ska fastställas till högst fem- hundratusen kronor.

Sanktionsavgiften får inte fastställas till ett lägre belopp än femtusen kronor.

7

Prop. 2015/16:162

8

Val av ingripande

9 § Vid valet av ingripande enligt 7 § ska Finansinspektionen ta särskild hänsyn till hur allvarlig överträdelsen är, hur länge den har pågått och graden av ansvar för den som har begått överträdelsen.

Finansinspektionen får avstå från att ingripa om överträdelsen är ringa eller ursäktlig, om företaget gör rättelse eller om den fysiska personen har verkat för att företaget gör rättelse.

10 § Finansinspektionen ska i förmildrande riktning särskilt beakta om den som har begått överträdelsen genom ett aktivt samarbete i väsentlig mån har underlättat inspektionens utredning.

I försvårande riktning ska Finansinspektionen särskilt beakta om den som har begått överträdelsen tidigare har gjort sig skyldig till överträdel- ser. Inspektionen ska fästa vikt vid om överträdelserna är likartade och om det har gått kort tid mellan de olika överträdelserna.

Sanktionsavgiftens storlek

11 § När sanktionsavgiftens storlek fastställs ska särskild hänsyn tas till

1.sådana omständigheter som anges i 9 och 10 §§,

2.företagets eller den fysiska personens finansiella ställning, och

3.den vinst som företaget har gjort eller de kostnader som har undvik- its till följd av överträdelsen.

Sanktionsföreläggande

12 § Frågor om ingripanden mot fysiska personer tas upp av Finans- inspektionen genom sanktionsföreläggande.

Ett sanktionsföreläggande innebär att den fysiska personen föreläggs att inom en viss tid godkänna ett ingripande enligt 7 § första stycket 2 eller 3 som är bestämt till tid eller belopp.

När föreläggandet har godkänts, gäller det som ett domstolsavgörande som fått laga kraft. Ett godkännande som görs efter den tid som angetts i föreläggandet är utan verkan.

13 § Ett sanktionsföreläggande ska innehålla uppgift om

1.den fysiska person som föreläggandet avser,

2.överträdelsen och de omständigheter som behövs för att känneteckna

den,

3.de bestämmelser som är tillämpliga på överträdelsen, och

4.den sanktion som föreläggs personen.

Föreläggandet ska också innehålla en upplysning om att ansökan om sanktion kan komma att ges in till domstol, om föreläggandet inte god- känns inom den tid som Finansinspektionen anger.

14 § Om ett sanktionsföreläggande inte har godkänts inom angiven tid, får Finansinspektionen ansöka hos domstol om att sanktionen ska beslut- as. En sådan ansökan ska göras hos den förvaltningsrätt som är behörig att pröva ett överklagande av Finansinspektionens beslut om ingripande mot företaget för samma överträdelse.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

15 § En sanktion får beslutas bara om sanktionsföreläggandet har del- getts den fysiska personen inom två år från överträdelsen.

Avgifter

16 § Företag av allmänt intresse ska med årliga avgifter bekosta Finans- inspektionens verksamhet. Finansinspektionen får dessutom ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt EU:s revisorsförord- ning.

Regeringen får meddela föreskrifter om de avgifter som avses i första stycket.

Betalning av sanktionsavgift

17 § En sanktionsavgift ska betalas till Finansinspektionen inom trettio dagar från det att avgörandet fick laga kraft eller sanktionsföreläggandet godkändes eller inom den längre tid som anges i beslutet eller förelägg- andet.

Sanktionsavgiften tillfaller staten.

Verkställighet av beslut om sanktionsavgift

18 § Om en sanktionsavgift inte har betalats inom den tid som anges i 17 §, får beslutet om avgift verkställas enligt utsökningsbalken. Finans- inspektionen ska då lämna den obetalda avgiften för indrivning. Bestäm- melser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

En sanktionsavgift som har påförts faller bort i den utsträckning verk- ställighet inte har skett inom fem år från det att beslutet fick laga kraft eller sanktionsföreläggandet godkändes.

Överklagande

19 § Finansinspektionens beslut enligt denna lag får överklagas till all- män förvaltningsdomstol. Ett beslut om sanktionsföreläggande enligt 12 § får dock inte överklagas.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Finansinspektionen får bestämma att ett beslut ska gälla omedelbart.

1.Denna lag träder i kraft den 17 juni 2016.

2.Lagen tillämpas inte på överträdelser som har skett före ikraftträdan-

det.

Prop. 2015/16:162

9

Prop. 2015/16:162 2.2

Förslag till lag om ändring i revisorslagen

 

(2001:883)

Härigenom föreskrivs1 i fråga om revisorslagen (2001:883)2 dels att 22 a § ska upphöra att gälla,

dels att nuvarande 16 a och 21 §§ ska betecknas 16 och 21 a §§,

dels att 1–5, 8, 17, den nya 21 a, 22, 23, 24, 27–27 c, 30, 32, 34 och 35 §§ ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före den tidigare 16 a § ska sättas närmast före den nya 16 §,

dels att det ska införas arton nya paragrafer, 16 a, 21, 21 b, 22 a, 22 b, 25 a, 26 a, 28 b, 28 c och 32 a–32 i §§, och närmast före 16 a, 25 a, 26 a, 32, 32 a, 32 d, 32 f, 32 g, 32 h, 32 i, 34 och 35 §§ nya rubriker av följan- de lydelse,

dels att det närmast före 33 § ska införas en ny rubrik som ska lyda ”Upphävande på grund av ändrade omständigheter”.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §3

Denna lag innehåller bestämmelser om

1.Revisorsnämnden (3 §),

2.auktorisation av revisorer (4 och 5 §§),

3.godkända revisorer (6 §),

4.revisionsföretag (8–12 §§),

5. registrering av revisionsbolag och revisorer från tredjeland (13– 16 b §§),

5. registrering av revisionsbolag och revisorer från ett tredjeland (13–16 b §§),

6.huvudansvarig i revisionsverksamhet (17 §),

7.giltighetstid för auktorisation, godkännande och registrering (18 §),

8.revisorns skyldigheter (19–27 §§),

9.kvalitetskontroll (27 a §),

10.uppgiftslämnande m.m. (27 b–31 a §§),

11.disciplinära åtgärder m.m. (32–35 §§), och

12.överklagande, straffansvar m.m. (36–41 §§).

Bestämmelser som gäller vid revision av företag av allmänt intresse och för revisorer och reg- istrerade revisionsbolag som utför sådan revision finns även i

1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstad- gad revision av årsredovisning, årsbokslut och koncernredovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/56/EU.

2Senaste lydelse av

16 a § 2013:735

22 a § 2009:564.

3 Senaste lydelse 2013:217.

10

Europaparlamentets och rådets Prop. 2015/16:162 förordning (EU) nr 537/2014 av

den 16 april 2014 om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse och om upphävande av kommissionens beslut 2005/909/EG (EU:s revi- sorsförordning).

2 §4

I denna lag avses med

1.revisor: en auktoriserad eller godkänd revisor,

2.auktoriserad revisor: en revisor som har auktoriserats enligt 4 §,

3.godkänd revisor: en revisor som ursprungligen har godkänts enligt äldre bestämmelser utan att ha avlagt revisorsexamen,

4.revisionsföretag:

a)en revisor som utövar revisionsverksamhet som enskild närings- idkare,

b)ett enkelt bolag med annan revisor, ett handelsbolag eller ett aktie- bolag som en revisor utövar revisionsverksamhet i, eller

c) ett företag som av en behörig

c) ett företag som av en behörig

myndighet i en annan stat inom

myndighet i en annan stat inom

EES än Sverige har godkänts att

EES än Sverige har godkänts att

utföra lagstadgad revision och som

utföra lagstadgad revision,

en revisor utövar revisionsverk-

 

samhet i,

 

5.registrerat revisionsbolag: ett revisionsföretag som har registre- rats enligt 13 eller 14 §,

6.revisor från tredjeland: någon som har registrerats enligt 16 b §,

5.registrerat revisionsbolag: ett revisionsföretag som har registre- rats enligt 13, 14 eller 16 a §,

6.revisor från ett tredjeland: någon som har registrerats enligt 16 b §,

7.nätverk: en struktur för samarbete i vilken minst ett revisionsföretag ingår och som

a)tydligt syftar till vinstdelning eller kostnadsdelning,

b)har ett gemensamt ägande eller en gemensam kontroll eller ledning,

c)har gemensamma system för kvalitetssäkring,

d)har en gemensam affärsstrategi,

e)använder ett gemensamt namn, eller

f)i betydande omfattning har gemensam personal,

8.revisionsverksamhet:

a)verksamhet som består i sådan granskning av förvaltning eller eko- nomisk information som utmynnar i en rapport eller någon annan hand- ling som är avsedd att utgöra bedömningsunderlag även för någon annan än uppdragsgivaren, samt

b)rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid granskning enligt a,

4 Senaste lydelse 2013:217.

11

Prop. 2015/16:162

9. företag av allmänt intresse:

 

a) företag

vars

överlåtbara

 

värdepapper

är

upptagna

till

 

handel på en reglerad marknad,

 

b) företag som har tillstånd att

 

driva

rörelse

enligt

lagen

 

(2004:297) om bank- och finans-

 

ieringsrörelse,

 

 

 

 

 

 

c) värdepappersbolag

som

har

 

tillstånd

enligt 2 kap.

2 §

första

 

stycket 2 och 8 lagen (2007:528)

 

om värdepappersmarknaden, eller

 

d) företag som har tillstånd att

 

driva rörelse enligt försäkrings-

 

rörelselagen

(2010:2043),

 

utom

 

sådana företag som har beviljats

 

undantag enligt 1 kap.

19

 

eller

 

20 § i den lagen,

 

 

 

 

9. EES: Europeiska ekonomiska

10. EES: Europeiska ekonomiska

samarbetsområdet,

samarbetsområdet,

 

 

 

 

10. tredjeland: en stat utanför

11. tredjeland: en stat utanför

EES.

EES.

 

 

 

 

 

 

3 §5

Revisorsnämnden ska

1. pröva frågor om auktorisation, godkännande och registrering enligt denna lag,

2.utöva tillsyn över revisions- verksamhet samt över revisorer, registrerade revisionsbolag och revisorer från tredjeland,

3.pröva frågor om disciplinära och andra åtgärder mot revisorer, registrerade revisionsbolag och revisorer från tredjeland, samt

2.utöva tillsyn över revisions- verksamhet samt över revisorer, registrerade revisionsbolag och revisorer från ett tredjeland,

3.pröva frågor om disciplinära och andra åtgärder mot revisorer, registrerade revisionsbolag, revi- sorer från ett tredjeland och, i den omfattning som framgår av 32 g §, före detta revisorer, och

4. ansvara för att god revisorssed och god revisionssed utvecklas på ett

ändamålsenligt sätt.

Regeringen meddelar närmare

Regeringen kan med stöd av

föreskrifter om Revisorsnämnden.

8 kap. 7 § regeringsformen med-

 

dela närmare föreskrifter om Revi-

 

sorsnämnden.

4 §6

En auktoriserad revisor ska

5Senaste lydelse 2013:217.

6Senaste lydelse 2013:217.

12

1. yrkesmässigt utöva revisionsverksamhet,

Prop. 2015/16:162

2. vara bosatt i Sverige, i en

2. vara bosatt i Sverige eller i en

 

annan stat inom EES eller i

annan stat inom EES,

 

Schweiz,

 

 

3.varken vara i konkurs, ha näringsförbud, ha förvaltare enligt 11 kap.

7 § föräldrabalken, vara förbjuden att lämna juridiskt eller ekonomiskt biträde enligt 3 § lagen (1985:354) om förbud mot juridiskt eller eko- nomiskt biträde i vissa fall eller vara föremål för någon motsvarande rådighetsinskränkning i en annan stat,

4.ha den utbildning och erfarenhet som behövs för revisionsverksam-

het,

5.hos Revisorsnämnden ha avlagt revisorsexamen, och

6.vara redbar och i övrigt lämplig att utöva revisionsverksamhet.

Om det finns särskilda skäl, får Revisorsnämnden i ett enskilt fall bevilja undantag från kraven i första stycket 1 och 2.

5 §7

Det krav på revisorsexamen som ställs upp i 4 § första stycket 5 ska anses uppfyllt också av den som

1. innehar ett sådant utländskt examensbevis som krävs för att få utföra lagstadgad revision i

a) någon stat inom EES eller i

a) någon stat inom EES, eller

Schweiz, eller

 

b) ett annat tredjeland än

Schweiz, om den staten tillåter att revisorer som har auktoriserats enligt denna lag på motsvarande villkor utövar revisionsverksamhet där, och

b) ett tredjeland, om den staten tillåter att revisorer som har auk- toriserats enligt denna lag på mot- svarande villkor utövar revisions- verksamhet där, och

2. hos Revisorsnämnden har genomgått ett särskilt lämplighetsprov.

8 §8

En revisor får utöva revisionsverksamhet endast som enskild närings- idkare eller i ett annat revisionsföretag.

Om det finns särskilda skäl, får

Revisorsnämnden tillåta att en revisor utövar revisionsverksamhet i ett annat tredjeland än Schweiz trots att villkoret i första stycket inte är uppfyllt.

Om det finns särskilda skäl, får

Revisorsnämnden tillåta att en revisor utövar revisionsverksamhet i ett tredjeland trots att villkoret i första stycket inte är uppfyllt.

Registrering av företag från andra stater inom EES

16 a §

Ett företag från en annan stat

7Senaste lydelse 2013:217.

8Senaste lydelse 2009:564.

13

Prop. 2015/16:162

inom EES än Sverige som har god-

 

känts att utföra lagstadgad revi-

 

sion i den staten får registreras

 

som ett revisionsbolag.

 

 

 

17 §9

 

 

 

 

 

 

 

Ett handelsbolag eller aktiebolag som utövar revisionsverksamhet ska

 

för varje uppdrag som det åtar sig och som utgör revisionsverksamhet

 

utse en av de yrkesverksamma revisorerna i bolaget att vara huvud-

 

ansvarig. Den huvudansvarige ska vara auktoriserad revisor, om det

 

behövs för att uppfylla föreskrifter i lag eller annan författning. Bolaget

 

ska utan dröjsmål underrätta uppdragsgivaren om vem som är huvud-

 

ansvarig.

 

 

 

 

 

 

 

Den huvudansvarige ska underteckna revisionsberättelser och andra

 

utlåtanden. Om en berättelse eller ett utlåtande undertecknas av flera

 

revisorer, ska det anges vem som är huvudansvarig.

 

 

 

 

 

 

Första och andra styckena gäller

 

även ett registrerat revisionsbolag

 

från en annan stat inom EES än

 

Sverige.

 

 

 

 

 

 

 

21 §

 

 

 

 

 

 

 

En revisor ska avböja eller

 

avsäga sig

ett revisionsuppdrag

 

om revisorn, någon av hans eller

 

hennes

anställda

 

eller någon

 

annan fysisk person vars tjänster

 

står till förfogande för eller under

 

kontroll av revisorn och som med-

 

verkar i

revisionsuppdraget, eller

 

en närstående till någon av dessa

 

personer,

under

den

tidsperiod

 

som revisionen avser eller den

 

tidsperiod när revisionen utförs

 

 

1. har ett väsentligt vinstintresse

 

i revisionsklienten, eller

 

 

 

2. handlar

med

ett

finansiellt

 

instrument med koppling till revi-

 

sionsklienten.

 

 

 

 

 

Ingen av de nämnda personerna

 

får delta i eller på något annat sätt

 

påverka

resultatet

av

revisionen

 

om personen

 

 

 

 

 

 

1. äger

finansiella

instrument

i

 

revisionsklienten,

 

 

 

 

 

2. äger

finansiella

instrument

i

 

ett företag som är knutet till revi-

9 Senaste lydelse 2013:217.

14

sionsklienten, om detta medför Prop. 2015/16:162 eller kan uppfattas medföra en

intressekonflikt för revisorn, eller 3. har varit anställd av eller haft

någon annan förbindelse med revi- sionsklienten under den tidsperiod som revisionen avser eller den tidsperiod när revisionen utförs, om detta medför eller kan uppfatt- as medföra en intressekonflikt för revisorn.

21 §

En revisor ska för varje uppdrag i revisionsverksamheten pröva om det finns omständigheter som kan rubba förtroendet för hans eller hennes opartiskhet eller självständ- ighet. Revisorn ska avböja eller avsäga sig ett sådant uppdrag,

1. om han eller hon eller någon annan i det nätverk där han eller hon är verksam

Första och andra styckena gäller inte innehav av fondandelar eller andra indirekta innehav av finansiella instrument eller vinst- intressen som grundar sig på såd- ana innehav.

21 a §10

Utöver vad som följer av 21 § ska en revisor för varje uppdrag i revisionsverksamheten pröva om det finns omständigheter som kan rubba förtroendet för hans eller hennes opartiskhet eller självständ- ighet. Revisorn ska avböja eller avsäga sig ett sådant uppdrag,

1. om han eller hon eller någon annan i det nätverk där han eller hon är verksam eller någon annan fysisk person som kan påverka resultatet av revisionen

a)har ett direkt eller indirekt ekonomiskt intresse i uppdragsgivarens verksamhet,

b)vid rådgivning som inte utgör revisionsverksamhet har lämnat råd i en fråga som till någon del omfattas av granskningsuppdraget,

c)uppträder eller har uppträtt till stöd för eller mot uppdragsgivarens ståndpunkt i någon rättslig eller ekonomisk angelägenhet,

d)har nära personliga relationer till uppdragsgivaren eller till någon person i dennes ledning,

e)utsätts för hot eller någon annan påtryckning som är ägnad att inge

obehag, eller

2. om det föreligger något annat förhållande av sådan art att det kan rubba förtroendet för revisorns opartiskhet eller självständighet.

2. om det finns något annat för- hållande av sådan art att det kan rubba förtroendet för revisorns opartiskhet eller självständighet.

Revisorn behöver dock inte

Revisorn behöver dock inte

10 Senaste lydelse av tidigare 21 § 2009:564.

15

Prop. 2015/16:162 avböja eller avsäga sig uppdraget, om det i det enskilda fallet före- ligger sådana särskilda omständig- heter eller har vidtagits sådana åtgärder som medför att det inte finns anledning att ifrågasätta hans eller hennes opartiskhet eller själv- ständighet.

avböja eller avsäga sig uppdraget, om det i det enskilda fallet före- kommer sådana särskilda omständ- igheter eller har vidtagits sådana åtgärder som medför att det inte finns anledning att ifrågasätta hans eller hennes opartiskhet eller själv- ständighet.

21 b §

I artikel 5 i EU:s revisorsförord- ning finns bestämmelser om förbud i vissa fall mot tillhandahållande av andra tjänster än revision.

En revisor får, under de förut- sättningar som anges i artikel 5.3 i EU:s revisorsförordning, i den ursprungliga lydelsen, tillhanda- hålla företaget och dess moder- och dotterföretag följande tjänst- er:

1.upprättande av deklaration avseende skatt,

2.identifiering av offentliga bidrag och skatteincitament,

3.stöd i samband med skatte- kontroll,

4.beräkning av skatt,

5.skatterådgivning, och

6.värdering.

22 §

Revisorsnämnden skall på ansökan av en revisor meddela för- handsbesked om huruvida en viss särskild omständighet är sådan som avses i 21 § första stycket och, om så är fallet, huruvida omständigheter i det enskilda fallet eller vidtagna åtgärder medför att revisorn ändå inte behöver avböja eller avsäga sig uppdraget.

16

Revisorsnämnden ska på ansök- an av en revisor meddela förhands- besked om huruvida

1.förhållandena är sådana att revisorn enligt 21 § första stycket är skyldig att avböja eller avsäga sig uppdraget,

2.en viss omständighet är en sådan som avses i 21 a § första stycket och, om så är fallet, huru- vida omständigheter i det enskilda fallet eller vidtagna åtgärder med- för att revisorn ändå inte behöver avböja eller avsäga sig uppdraget, eller

3.en viss tjänst omfattas av för- budet mot tillhandahållande av andra tjänster än revision i artikel 5 i EU:s revisorsförordning och,

När ett förhandsbesked har vunnit laga kraft, är det bindande för nämnden i förhållande till revi- sorn. Förhandsbeskedet upphör att gälla vid förändrade förutsättning- ar eller vid författningsändringar som påverkar den fråga som beskedet avser.

om så är fallet, huruvida tjänsten

ändå får tillhandahållas enligt 21 b §.

När ett förhandsbesked har fått laga kraft, är det bindande för nämnden i förhållande till revi- sorn. Förhandsbeskedet upphör att gälla vid förändrade förutsättning- ar eller vid författningsändringar som påverkar den fråga som beskedet avser.

22 a §

Revisorsnämnden får på ansök- an av en revisor bevilja undantag från bestämmelserna om förhåll- andet mellan revisionsarvodet och arvodet för andra tjänster i arti- kel 4.2 i EU:s revisorsförordning. Ett undantag får beviljas om det finns särskilda skäl för det. Av EU:s revisorsförordning framgår att ett undantag som längst får gälla under två räkenskapsår.

22 b §

Med närstående enligt 21 § avses

1.make eller sambo,

2.omyndiga barn som personen

ifråga har vårdnaden om,

3.andra personer som personen

ifråga har gemensamt hushåll med sedan minst ett år,

4.en juridisk person vars verk- samhet personen i fråga har ett väsentligt inflytande över och i vilken personen eller någon som avses i 1–3 eller flera av dem till- sammans innehar

a)en ägarandel som uppgår till tio procent eller mer av aktiekapi- talet eller av andelarna,

b)en ekonomisk andel, innefatt- ande rätt till tio procent eller mer av avkastningen, eller

c)en röstandel som uppgår till tio procent eller mer av röstetalet för samtliga aktier eller av röste- talet hos det högsta beslutande

organet, och

5. en juridisk person vars verk-

Prop. 2015/16:162

17

Prop. 2015/16:162

samhet personen i fråga har ett

 

väsentligt inflytande över och i

 

vilken personen eller någon som

 

avses i 1–4 eller flera av dem till-

 

sammans innehar en sådan ägar-

 

andel, ekonomisk andel eller röst-

 

andel som anges i 4.

 

23 §11

Bestämmelserna i 20–22 a §§ gäller i tillämpliga delar även ett registrerat revisionsbolag. En rap- port enligt 22 a § ska vara under- tecknad av en behörig företrädare för revisionsbolaget.

Bestämmelserna i 20–22 b §§ gäller i tillämpliga delar även ett registrerat revisionsbolag.

24 §

Revisorer och registrerade revi- sionsbolag skall dokumentera sina uppdrag i revisionsverksamheten. Dokumentationen skall innehålla sådan information som är väsentlig för att revisorns arbete samt hans eller hennes opartiskhet och själv- ständighet skall kunna bedömas i efterhand.

Dokumentationen skall ha färdig- ställts när revisionsberättelsen eller annat utlåtande avges.

11 Senaste lydelse 2009:564.

18

Revisorer och registrerade revi- sionsbolag ska dokumentera sina uppdrag i revisionsverksamheten. Dokumentationen ska innehålla sådan information som är väsentlig för att revisorns arbete och hans eller hennes opartiskhet och själv- ständighet ska kunna bedömas i efterhand.

Dokumentationen ska inbegripa revisorns eller revisionsbolagets eventuella överträdelser av de bestämmelser som gäller för revi- sionsverksamheten och de åtgärd- er som har vidtagits med anled- ning av sådana överträdelser. Överträdelser som är av mindre betydelse behöver dock inte doku- menteras.

Dokumentationen ska ha färdig- ställts när revisionsberättelsen eller annat utlåtande lämnas.

Tillträde av befattning hos en tidigare revisionsklient

25 a §

Den som i egenskap av revisor har medverkat i ett revisionsupp- drag får inte vara styrelseledamot, verkställande direktör eller någon

annan ledande befattningshavare i revisionsklienten om inte minst ett år har gått sedan han eller hon senast medverkade i revisionsupp- draget.

För den som har varit revisor i ett företag av allmänt intresse gäller förbudet till dess att två år har gått sedan han eller hon senast medverkade i revisionsuppdraget. Detsamma gäller för den som enligt 17 § har varit huvudansvarig för revisionen av ett sådant företag.

Interna rutiner för rapportering av överträdelser

26 a §

Ett registrerat revisionsbolag ska ha ändamålsenliga rutiner för att hantera anställdas rapporter- ing av misstänkta överträdelser av de bestämmelser som gäller för bolagets verksamhet.

Personuppgiftslagen (1998:204) gäller vid behandling av person- uppgifter inom ramen för sådan rapportering som avses i första stycket.

27 §12

Revisorer och registrerade revisionsbolag ska teckna försäkring för den ersättningsskyldighet som revisorn eller bolaget kan ådra sig i sin revi- sionsverksamhet.

Kravet på försäkring gäller inte ett registrerat revisionsbolag från en annan stat inom EES än Sverige.

Om det finns särskilda skäl, får Revisorsnämnden i ett enskilt fall bevilja undantag från kravet på försäkring.

27 a §13

Revisorer och registrerade revi- sionsbolag ska minst vart sjätte år vara föremål för en oberoende kvalitetskontroll. En revisor eller ett registrerat revisionsbolag som har revisionsuppdrag i ett eller

12Senaste lydelse 2013:217.

13Senaste lydelse 2009:564.

Revisorer och registrerade revi- sionsbolag ska, på grundval av en riskbedömning men minst vart sjätte år, vara föremål för en obero- ende kvalitetskontroll. Ett registre- rat revisionsbolag från en annan

Prop. 2015/16:162

19

Prop. 2015/16:162 flera företag, vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad eller på en motsvarande marknad utanför EES, ska dock vara före- mål för kontroll minst vart tredje år.

En revisor från tredjeland ska vara föremål för sådan kontroll som sägs i första stycket, om revi- sorn inte redan har varit föremål för likvärdig kontroll i hemlandet.

stat inom EES än Sverige ska inte vara föremål för en sådan kontroll.

En revisor från ett tredjeland ska vara föremål för sådan kontroll som sägs i första stycket. Detta gäller dock inte om revisorn omfattas av ett krav på likvärdig kontroll i hemlandet eller om revi- sorn under de tre senaste åren redan har varit föremål för en kvalitetskontroll i någon annan stat inom EES eller annars för en likvärdig kontroll.

27 b §14

Revisorsnämnden får på begäran lämna ut uppgifter till behöriga myndigheter i andra stater inom EES eller i Schweiz, om uppgifter- na behövs där för verksamhet som motsvarar den verksamhet som Revisorsnämnden bedriver enligt denna lag.

Revisorsnämnden får på begäran lämna ut uppgifter till behöriga myndigheter i andra stater inom EES, om uppgifterna behövs där för verksamhet som motsvarar den verksamhet som Revisorsnämnden bedriver enligt denna lag.

Uppgifterna får inte lämnas ut, om den sak som begäran avser redan prövas eller har prövats av Revisorsnämnden. De får inte lämnas till behörig myndighet i Schweiz, såvida inte sådana garantier som avses i 27 c § första stycket 2 har lämnats.

Uppgifterna får inte lämnas ut, om den sak som begäran avser redan prövas eller har prövats av Revisorsnämnden.

27 c §15

Revisorsnämnden får på begäran lämna ut uppgifter till en behörig myndighet i ett annat tredjeland än Schweiz, om utlämnandet är för- enligt med personuppgiftslagen (1998:204) och om

Revisorsnämnden får på begäran lämna ut uppgifter till en behörig myndighet i ett tredjeland, om utlämnandet är förenligt med personuppgiftslagen (1998:204) och om

1. uppgifterna har samband med revision av ett företag som har sitt säte inom EES och som har emitterat värdepapper upptagna till handel i

14Senaste lydelse 2009:564.

15Senaste lydelse 2010:689.

20

tredjelandet eller ingår i en koncern, för vilken koncernredovisning upp- Prop. 2015/16:162 rättas i tredjelandet,

2.tillräckliga garantier har läm- nats för att uppgifterna inte kom- mer att utnyttjas för annat ända- mål än verksamhet som motsvarar den som Revisorsnämnden bedriver enligt denna lag,

3.Europeiska kommissionen har beslutat att myndigheten uppfyller tillräckliga krav i enlighet med artikel 47.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsbokslut och sam- manställd redovisning och om

ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG, och

4. Revisorsnämnden har träffat ett samarbetsavtal med myndighet- en.

2. Europeiska kommissionen har beslutat att myndigheten uppfyller tillräckliga krav i enlighet med artikel 47.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsredovisning, års- bokslut och koncernredovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG, och

3. Revisorsnämnden har träffat ett samarbetsavtal med myndighet- en.

Genom samarbetsavtalet ska det säkerställas

1.att tredjelandets behöriga myndighet inte utnyttjar uppgifterna för annat ändamål än verksamhet som motsvarar den som Revisors- nämnden bedriver enligt denna lag, och

2.att revisionsklientens affärs- intressen inte skadas.

Uppgifterna får inte lämnas ut, om den sak som begäran avser redan prövas eller har prövats av Revisorsnämnden.

28 b §

I sin tillsyn över revision av före- tag av allmänt intresse får Revi- sorsnämnden förelägga följande fysiska och juridiska personer att lämna upplysningar om revi- sionen:

1.Anställda hos den revisor eller det registrerade revisions- bolag som har utfört revisionen.

2.Personer som på uppdrag av revisorn eller det registrerade revisionsbolaget har utfört en upp- gift eller en funktion med anknyt-

ning till revisionen.

21

Prop. 2015/16:162

3. Personer som på något annat

 

sätt är organisatoriskt eller funk-

 

tionellt knutna till revisorn eller

 

det registrerade revisionsbolaget.

 

4. Revisionsklienten, dess dotter-

 

företag

och närstående

tredje

 

parter.

 

 

 

Ett

föreläggande får

förenas

 

med vite.

 

28 c §

I sin tillsyn över revision av före- tag av allmänt intresse får Revi- sorsnämnden, om det finns skäl för det, göra en platsundersökning hos en revisor eller ett registrerat revi- sionsbolag.

30 §16

Ingår ett revisionsföretag i ett nätverk, ska företaget underrätta Revi- sorsnämnden om vilka övriga företag som ingår i nätverket. Om nätverk- ets sammansättning ändras, ska företaget anmäla ändringen till nämnden.

Underrättelser enligt första stycket ska lämnas utan dröjsmål.

Skyldigheten att lämna under- rättelser gäller inte för sådana revisionsföretag som avses i 2 § 4 c.

För sådana revisionsföretag som avses i 2 § 4 c gäller skyldigheten att lämna underrättelser endast om företaget är ett registrerat revisionsbolag enligt 16 a §.

Upphävande, varning och erinran

32 §17

Om en revisor uppsåtligen gör orätt i sin revisionsverksamhet eller på annat sätt handlar oredligt eller om en revisor inte betalar en sådan avgift som avses i 39 §, ska auktorisationen eller godkännandet upphävas. Om det finns förmildrande omständigheter, får i stället varning ges.

Om en revisor på annat sätt

åsidosätter sina skyldigheter som revisor eller som ställföreträdare för revisionsföretag, får varning ges. Om det är tillräckligt, får Revisorsnämnden i stället ge en erinran. Är omständigheterna syn- nerligen försvårande, får auktorisa- tionen eller godkännandet upp- hävas.

Om en revisor på annat sätt

åsidosätter sina skyldigheter som revisor eller som ställföreträdare för ett revisionsföretag, får varning ges. Om det är tillräckligt, får Revisorsnämnden i stället ge en erinran. Är omständigheterna syn- nerligen försvårande, får aukto- risationen eller godkännandet upp- hävas.

Om det uppkommer en fråga om upphävande, varning eller erinran,

16Senaste lydelse 2009:564.

17Senaste lydelse 2013:217.

22

ska revisorn genom skriftlig underrättelse ges tillfälle att yttra sig om det Prop. 2015/16:162 som anförs i ärendet.

Varning eller erinran får inte ges om det som läggs revisorn till last har inträffat mer än fem år innan revisorn fick underrättelse i ärendet.

I fråga om valet av disciplinär

åtgärd finns det ytterligare bestäm- melser i 32 d och 32 e §§.

Varning förenad med sanktions- avgift eller tidsbegränsat förbud

32 a §

Om Revisorsnämnden ger en revisor en varning och det finns särskilda skäl för det, får nämnden även besluta om en sanktionsavgift eller om ett tidsbegränsat förbud att

1.utöva revisionsverksamhet,

2.underteckna revisionsberättel- ser, eller

3.ha ett sådant uppdrag i ett revisionsföretag som avses i 11 §

första stycket 3.

I fråga om valet av disciplinär åtgärd finns det ytterligare bestämmelser i 32 d och 32 e §§.

32 b §

En sanktionsavgift för en fysisk person ska fastställas till högst en miljon kronor.

En sanktionsavgift för en juri- disk person ska fastställas till högst två procent av företagets omsättning närmast föregående räkenskapsår. Om överträdelsen har skett under företagets första verksamhetsår eller om uppgifter om omsättningen saknas eller är bristfälliga, får den uppskattas.

En sanktionsavgift får inte fast- ställas till ett lägre belopp än fem- tusen kronor.

32 c §

Ett tidsbegränsat förbud ska gälla under högst tre år.

23

Prop. 2015/16:162

Val av åtgärd

 

32 d §

 

Vid valet av disciplinär åtgärd

 

enligt 32 och 32 a §§ ska Revisors-

 

nämnden ta särskild hänsyn till

 

hur allvarlig överträdelsen är, hur

 

länge den har pågått och graden

 

av ansvar för den som har begått

 

överträdelsen.

 

En sanktionsavgift får inte beslut-

 

as om överträdelsen uteslutande

 

består i att revisorn inte har full-

 

gjort sin uppgiftsskyldighet gent-

 

emot Revisorsnämnden.

 

32 e §

 

Revisorsnämnden ska i förmild-

 

rande riktning särskilt beakta om

 

den som har begått överträdelsen

 

genom ett aktivt samarbete i väsent-

 

lig mån har underlättat nämndens

 

utredning.

 

I försvårande riktning ska Revi-

 

sorsnämnden särskilt beakta om

 

den som har begått överträdelsen

 

tidigare har gjort sig skyldig till

 

överträdelser. Nämnden ska fästa

 

vikt vid om överträdelserna är lik-

 

artade och om det har gått kort tid

 

mellan de olika överträdelserna.

Sanktionsavgiftens storlek

32 f §

När sanktionsavgiftens storlek fastställs ska särskild hänsyn tas till

1. sådana omständigheter som anges i 32 d § första stycket och 32 e §,

2. revisorns finansiella ställning, och

3. den vinst som revisorn har gjort eller de kostnader som har undvikits till följd av överträdel- sen.

24

Sanktionsavgift vid tillträde av

Prop. 2015/16:162

befattning hos en tidigare revi-

 

sionsklient

 

32 g §

Om en före detta revisor tillträd- er en befattning i strid med 25 a § får Revisorsnämnden besluta att han eller hon ska betala en sank- tionsavgift.

Sanktionsavgiftens storlek ska fastställas med tillämpning av 32 b § första och tredje styckena och 32 f §.

Bestämmelserna i 32 § tredje och fjärde styckena om underrättelse och preskription gäller även för en fråga om sanktionsavgift enligt denna paragraf.

Betalning av sanktionsavgiften

32 h §

En sanktionsavgift ska betalas till Revisorsnämnden inom trettio dagar från det att avgörandet fick laga kraft eller inom den längre tid som anges i beslutet.

Sanktionsavgiften tillfaller stat- en.

Verkställighet av ett beslut om sanktionsavgift

32 i §

Om en sanktionsavgift inte har betalats inom den tid som anges i 32 h §, får beslutet om avgift verk- ställas enligt utsökningsbalken. Revisorsnämnden ska då lämna den obetalda avgiften för indriv- ning. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indriv- ning av statliga fordringar m.m.

En sanktionsavgift som har påförts faller bort i den utsträck- ning verkställighet inte har skett inom fem år från det att beslutet fick laga kraft.

25

Prop. 2015/16:162

Registrerade revisionsbolag och

 

revisorer från ett tredjeland

 

34 §18

Föreskrifterna i 32 § gäller även för registrerade revisionsbolag och revisorer från tredjeland. Det som sägs där om upphävande av auk- torisation eller godkännande ska i stället avse upphävande av regist- rering.

Om ett registrerat revisionsbolag inte längre uppfyller de för bolaget gällande kraven i 10, 11, 13 och 14 §§, ska registreringen upphäv- as. Detsamma gäller i fråga om en revisor från tredjeland, om kraven för registrering enligt 16 b § inte längre är uppfyllda.

Om det för ett registrerat revi- sionsbolag inträder någon omständ- ighet som innebär hinder för reg- istrering, ska bolaget genast anmäla detta till Revisorsnämnden. Det- samma gäller för en revisor från tredjeland.

Föreskrifterna i 32–32 i §§ gäller i tillämpliga delar även för regist- rerade revisionsbolag och revisorer från ett tredjeland. Det som sägs där om upphävande av auktorisa- tion eller godkännande ska i stället avse upphävande av registrering.

Om ett registrerat revisionsbolag inte längre uppfyller de för bolaget gällande kraven i 10, 11, 13, 14 eller 16 a §, ska registreringen upp- hävas. Detsamma gäller i fråga om en revisor från ett tredjeland, om kraven för registrering enligt 16 b § inte längre är uppfyllda.

Om det för ett registrerat revi- sionsbolag inträder någon omständ- ighet som innebär hinder för reg- istrering, ska bolaget genast anmäla detta till Revisorsnämnden. Det- samma gäller för en revisor från ett tredjeland.

Föreläggande om rättelse m.m.

35 §19

I stället för att upphäva en auk- torisation, ett godkännande eller en registrering får Revisorsnämnden förelägga revisorn, det registrerade revisionsbolaget eller revisorn från tredjeland att inom viss tid vidta rättelse. Om föreläggandet inte följs, ska Revisorsnämnden pröva enligt 32–34 §§ om auktorisation- en, godkännandet eller registrer- ingen ska upphävas.

Revisorsnämnden eller, efter

överklagande, en domstol får vid sin prövning av frågor om åtgärder enligt 32–34 §§ bestämma att ett beslut att upphäva auktorisation, godkännande eller registrering ska gälla omedelbart.

18Senaste lydelse 2013:217.

19Senaste lydelse 2013:217.

26

I stället för att upphäva en auk- torisation, ett godkännande eller en registrering får Revisorsnämnden förelägga revisorn, det registrerade revisionsbolaget eller revisorn från ett tredjeland att inom viss tid vid- ta rättelse. Om föreläggandet inte följs, ska Revisorsnämnden pröva enligt 32–34 §§ om auktorisation- en, godkännandet eller registrer- ingen ska upphävas.

Revisorsnämnden eller, efter

överklagande, en domstol får vid sin prövning av frågor om åtgärder enligt 32–34 §§ bestämma att ett beslut att upphäva auktorisation, godkännande eller registrering eller ett beslut om tidsbegränsat

förbud ska gälla omedelbart.

Prop. 2015/16:162

1.Denna lag träder i kraft den 17 juni 2016.

2.För en revisor som vid ikraftträdandet var bosatt i Schweiz eller som vid den tidpunkten innehade ett sådant utländskt examensbevis som krävs för att få utföra lagstadgad revision i Schweiz gäller 4 och 5 §§ i den äldre lydelsen.

3.Äldre föreskrifter gäller fortfarande vid prövningen av en fråga om discipliningripande mot en revisor på grund av en åtgärd eller underlåten- het före lagens ikraftträdande, om inte en prövning enligt de nya bestäm- melserna är förmånligare för revisorn.

4.Bestämmelserna i 25 a § om tillträde av befattning hos en tidigare revisionsklient tillämpas inte om revisorns auktorisation eller godkännan- de har upphört att gälla före lagens ikraftträdande.

27

Prop. 2015/16:162

28

2.3Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)

Härigenom föreskrivs1 i fråga om aktiebolagslagen (2005:551)2 dels att 8 kap. 50 a § och 9 kap. 6 a och 6 b §§ ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 8 kap. 50 a § ska utgå,

dels att 2 kap. 5 §, 8 kap. 49 a och 49 b §§, 9 kap. 3, 9, 19, 21, 21 a, 29, 38 och 47 §§, 27 kap. 6 § och rubriken närmast före 9 kap. 19 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas sju nya paragrafer, 9 kap. 1 b, 6 a, 16 a, 22 a, 28 a, 31 a och 35 a §§, och närmast före 9 kap. 1 b och 16 a §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

5 §3

I stiftelseurkunden ska stiftarna ange

1. hur mycket som ska betalas för varje aktie (teckningskursen), och

2. fullständigt namn, person- nummer eller, om sådant saknas, födelsedatum och postadress för styrelseledamot samt, i förekom- mande fall, revisor, styrelsesupp- leant, revisorssuppleant och lek- mannarevisor. Om revisorn är ett registrerat revisionsbolag, ska dess organisationsnummer anges.

2. fullständigt namn, person- nummer eller, om sådant saknas, födelsedatum och postadress för styrelseledamot och, i förekomman- de fall, revisor, styrelsesuppleant, revisorssuppleant och lekmanna- revisor. Om revisorn är ett regist- rerat revisionsbolag, ska bolagets organisationsnummer eller något annat identifieringsnummer anges.

I förekommande fall ska det även anges om

1.en aktie ska kunna tecknas med rätt eller skyldighet att betala aktien med annan egendom än pengar,

2.en aktie ska kunna tecknas med rätt eller skyldighet för bolaget att

överta egendom mot någon annan ersättning än aktier,

3.en aktie ska kunna tecknas med andra villkor,

4.bolaget ska ersätta kostnader för bolagets bildande, och

5.någon på något annat sätt ska få särskilda rättigheter eller förmåner av bolaget.

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstad- gad revision av årsredovisning, årsbokslut och koncernredovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/56/EU.

2 Senaste lydelse av

8 kap. 50 a § 2009:565

9 kap. 6 a § 2009:565

9 kap. 6 b § 2009:565

rubriken närmast före 8 kap. 50 a § 2009:565. 3 Senaste lydelse 2010:834.

En sådan bestämmelse som avses i andra stycket ska återges i sin helhet i stiftelseurkunden.

Teckningskursen enligt första stycket 1 får inte understiga akti- ens kvotvärde. Kvotvärdet ska därvid beräknas på grundval av bolagsordningens uppgifter om aktiekapital och antal aktier. Om det i bolagsordningen föreskrivs ett minimikapital och ett maximi- kapital och ett lägsta och högsta antal aktier, ska beräkningen ske genom att det högsta angivna aktiekapitalet divideras med det högsta antalet aktier eller det lägsta angivna aktiekapitalet med det lägsta antalet aktier.

Teckningskursen enligt första stycket 1 får inte understiga akti- ens kvotvärde. Kvotvärdet ska beräknas på grundval av bolags- ordningens uppgifter om aktie- kapital och antal aktier. Om det i bolagsordningen föreskrivs ett minimikapital och ett maximi- kapital och ett lägsta och högsta antal aktier, ska beräkningen ske genom att det högsta angivna aktiekapitalet divideras med det högsta antalet aktier eller det lägsta angivna aktiekapitalet med det lägsta antalet aktier.

8 kap.

49 a §4

I ett aktiebolag, vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad, ska styr- elsen ha ett revisionsutskott. Utskottets ledamöter får inte vara anställda av bolaget. Minst en ledamot ska vara oberoende och ha redovisnings- eller revisions- kompetens.

I ett aktiebolag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad ska styr- elsen ha ett revisionsutskott. Utskottets ledamöter får inte vara anställda av bolaget. Minst en ledamot ska ha redovisnings- eller revisionskompetens. Utskottet ska utse en av ledamöterna att vara dess ordförande.

Bolaget får besluta att styrelsen inte ska ha något revisionsutskott, för- utsatt att styrelsen

1. fullgör de uppgifter som

1. fullgör

de

uppgifter

som

anges i 49 b §, och

anges i 49 b § och

de uppgifter

 

som revisionsutskottet har

enligt

 

Europaparlamentets

och

rådets

 

förordning

(EU)

nr 537/2014 av

den 16 april 2014 om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse och om upphävande av kommissionens beslut 2005/909/EG, i den ursprung- liga lydelsen, och

2. uppfyller det krav som anges i första stycket tredje meningen.

4 Senaste lydelse 2009:565.

Prop. 2015/16:162

29

Prop. 2015/16:162

49 b §5

Revisionsutskottet ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och upp-

gifter i övrigt,

 

 

1. övervaka bolagets

finansiella

1. övervaka bolagets finansiella

rapportering,

 

rapportering samt lämna rekom-

 

 

mendationer och förslag för att

 

 

säkerställa rapporteringens tillför-

 

 

litlighet,

2. med avseende på den finansiella rapporteringen övervaka effektivi- teten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering,

3. hålla sig informerat om revi- sionen av årsredovisningen och koncernredovisningen,

4. granska och övervaka revi- sorns opartiskhet och självständig- het och därvid särskilt uppmärk- samma om revisorn tillhandahåller bolaget andra tjänster än revisions- tjänster, och

5. biträda vid upprättandet av förslag till bolagsstämmans beslut om revisorsval.

3.hålla sig informerat om revi- sionen av årsredovisningen och koncernredovisningen samt om slutsatserna av Revisorsnämndens kvalitetskontroll,

4.informera styrelsen om result- atet av revisionen och om på vilket sätt revisionen bidrog till den finansiella rapporteringens tillför- litlighet samt om vilken funktion utskottet har haft,

5. granska och övervaka revi- sorns opartiskhet och självständig- het och särskilt uppmärksamma om revisorn tillhandahåller bolaget andra tjänster än revision, och

6. biträda vid upprättandet av förslag till bolagsstämmans beslut om revisorsval.

Om bolaget har en valberedning som aktieägarna har ett betydande inflytande i, får bolaget ge val- beredningen i uppgift att i stället för revisionsutskottet lämna ett för- slag till bolagsstämman om val av revisor.

9 kap.

Bestämmelser om revision i EU:s revisorsförordning

1 b §

Bestämmelser om revision av aktiebolag vars överlåtbara värde- papper är upptagna till handel på

5 Senaste lydelse 2009:565.

30

3 §

Revisorn skall granska bolagets

årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Gransk- ningen skall vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver.

en reglerad marknad finns även i Prop. 2015/16:162

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014 av den 16 april 2014 om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse och om upphävande av kommissionens beslut 2005/909/EG (EU:s revi- sorsförordning).

Revisorn ska granska bolagets

årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Gransk- ningen ska utföras med profession- ell skepticism och vara så ingående och omfattande som god revisions- sed kräver.

Om bolaget är moderbolag, skall revisorn även granska koncern- redovisningen, om en sådan har upprättats, samt koncernföretagens inbördes för hållanden.

Om bolaget är moderbolag, ska revisorn även granska koncern- redovisningen, om en sådan har upprättats, samt koncernföretagens inbördes förhållanden.

6 a §

I samband med en koncernrevi- sion ska revisorn bedöma och utvärdera det revisionsarbete som har utförts av revisorer i de övriga koncernföretagen. Revisorn ska se till att han eller hon kan få tillgång till dokumentation av det revi- sionsarbete som är relevant för koncernrevisionen.

Om revisorn är förhindrad att göra den bedömning och utvärder- ing som avses i första stycket, ska han eller hon utföra kompletter- ande revisionsarbete avseende dotterföretagen eller vidta andra lämpliga åtgärder. Revisorn ska också underrätta Revisorsnämnd- en om hindret.

9 §6

En aktieägare får föreslå att en revisor som utses av Bolagsverket ska

6 Senaste lydelse 2013:737.

31

Prop. 2015/16:162 delta i revisionen tillsammans med övriga revisorer.

Förslaget ska framställas på en bolagsstämma där revisorsval ska ske eller förslaget enligt kallelsen till bolagsstämman ska behandlas. Om förslaget biträds av ägare till minst en tiondel av samtliga aktier i bolaget eller till minst en tredjedel av de aktier som är företrädda vid stämman och om någon aktieägare ansöker om det hos Bolagsverket, ska Bolags- verket utse en revisor.

Bolagsverket ska ge bolagets styrelse tillfälle att yttra sig innan verket utser en revisor. Beslutet ska avse tiden till och med nästa årsstämma.

Bolagsverket ska ge bolagets styrelse tillfälle att yttra sig innan verket utser en revisor. Beslutet ska avse tiden till och med års- stämman under nästa räkenskaps- år.

Avtalsvillkor om revisorsval

16 a §

Ett avtalsvillkor som har till syfte att bolagsstämman ska välja en viss revisor eller en revisor som finns med i en viss förteckning eller liknande är ogiltigt. Detsam- ma gäller sådana begränsningar i bolagsordningen.

Revisionsbolag

Registrerat revisionsbolag

19 §7

Till revisor får även ett registrerat revisionsbolag utses.

Bestämmelser om vem som får vara huvudansvarig för revisionen när ett revisionsbolag utses att vara revisor och om underrättelseskyldighet finns i 17 § revisorslagen (2001:883). Följande bestämmelser i detta kapitel ska tillämpas på den huvudansvarige:

17 och 18 §§ om jäv,

21 a § om uppdragets längd och förbud under viss tid att delta i revisionen,

40 § om närvaro vid bolagsstämma och

47 och 48 §§ om registrering.

21 §8

Uppdraget som revisor gäller till slutet av den första årsstämma som hålls efter det år då revisorn utsågs.

I bolagsordningen får det anges att uppdraget som revisor ska gälla för en längre tid än som anges i första stycket. Uppdraget ska dock

I bolagsordningen får det anges att uppdraget som revisor ska gälla för en längre tid än som anges i första stycket. Det får också anges

7 Senaste lydelse 2010:1516.

8 Senaste lydelse 2010:834.

32

upphöra senast vid slutet av den

årsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter det då revisorn utsågs.

att den som utser revisorn får välja mellan de alternativa mandattider som anges i bolagsordningen.

Uppdraget ska dock upphöra senast vid slutet av den årsstämma som hålls under det fjärde räken- skapsåret efter det då revisorn utsågs.

Om revisorn i ett bolag vars bolagsordning innehåller alterna- tiva mandattider inte utses för viss tid, ska uppdraget gälla för den kortaste av mandattiderna.

I de fall som avses i 24 § får en ny revisor utses för den tid som återstår av den tidigare revisorns mandattid.

21 a §9

Uppdraget som revisor för ett bolag, vars överlåtbara värde- papper är upptagna till handel på en reglerad marknad, får gälla högst sju år i följd.

Den som har varit revisor i bolaget under sju år enligt första stycket får inte delta i revisionen, om inte minst två år har förflutit sedan han eller hon lämnade revi- sionsuppdraget.

Uppdraget som revisor för ett bolag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad får gälla högst sju år i följd.

Första stycket gäller inte om revisorn är ett registrerat revi- sionsbolag. För ett sådant upp- drag finns det bestämmelser i arti- kel 17.1 andra stycket i EU:s revi- sorsförordning om att uppdraget får gälla högst tio år i följd. Upp- draget får dock gälla högst

1.tjugo år i följd, under de för- utsättningar som anges i artikel 17.4 a och 17.5 i EU:s revisorsför- ordning, i den ursprungliga lydel- sen, eller

2.tjugofyra år i följd, under de förutsättningar som anges i artikel 17.4 b och 17.5 i EU:s revisorsför- ordning, i den ursprungliga lydel- sen.

22 a §

En revisor som har utsetts av bolagsstämman i ett bolag vars överlåtbara värdepapper är upp- tagna till handel på en reglerad marknad får entledigas av tings-

9 Senaste lydelse 2009:565.

Prop. 2015/16:162

33

Prop. 2015/16:162

rätten i den ort där styrelsen har

 

sitt säte om han eller hon är

 

olämplig för uppdraget.

 

 

 

En ansökan om att tingsrätten

 

ska besluta om entledigande får

 

göras av

 

 

 

1. aktieägare vars aktieinnehav i

 

bolaget uppgår till minst fem pro-

 

cent av aktiekapitalet eller aktie-

 

ägare som innehar minst fem pro-

 

cent av rösterna för samtliga

 

aktier,

 

 

 

2. styrelsen, och

 

 

 

3. Finansinspektionen.

 

 

 

28 a §

 

 

 

Om bolaget har fler än en revi-

 

sor, ska de lämna en gemensam

 

revisionsberättelse. Det som sägs i

 

28 § andra stycket om hänvisning

 

till revisionsberättelsen

gäller

 

samtliga revisorer.

 

 

 

Vid oenighet om huruvida års-

 

redovisningen har upprättats

i

 

överensstämmelse med

tillämplig

 

lag om årsredovisning

ska varje

revisor göra ett sådant uttalande som avses i 31 § första stycket och ange skälen för oenigheten.

29 §

Revisionsberättelsens inledning

Revisionsberättelsens inledning

skall innehålla uppgift om

ska innehålla uppgift om

1. bolagets firma och organisationsnummer,

2.vilken räkenskapsperiod som revisionsberättelsen avser, samt

3.vilket eller vilka normsystem för redovisning som bolaget har tillämpat.

2.vilken räkenskapsperiod som revisionsberättelsen avser,

3.vilket eller vilka normsystem för redovisning som bolaget har tillämpat, och

4.revisorns etableringsort.

Revisionsberättelsen skall vara undertecknad av revisorn och inne- hålla uppgift om vilken dag revi- sionen avslutades.

34

Revisionsberättelsen ska vara undertecknad av revisorn och inne- hålla uppgift om vilken dag revi- sionen avslutades.

31 a §

Om det finns väsentliga osäker- hetsfaktorer när det gäller händel- ser eller förhållanden som kan medföra betydande tvivel om bolagets förmåga att fortsätta sin

verksamhet, ska revisionsberättel- sen innehålla ett uttalande i frågan.

35 a §

Utöver vad som följer av 31 a och 33 §§ får revisionsberättelsen inte innehålla någon försäkran om bolagets framtida lönsamhet eller om hur effektivt och ändamåls- enligt styrelsen eller den verkställ- ande direktören har drivit eller kommer att driva verksamheten.

38 §10

I fråga om koncernrevisions- berättelsen gäller 28 § första styck- et om tidpunkten för lämnande av revisionsberättelsen samt 29 § första stycket 2 och andra stycket, 30 §, 31 § första och andra styck- ena, 32 § första stycket 1, 35 och 36 §§ om revisionsberättelsens innehåll.

I fråga om koncernrevisions- berättelsen gäller 28 § första styck- et om tidpunkten för lämnande av revisionsberättelsen, 28 a § första stycket första meningen och andra stycket om gemensam revisions- berättelse samt 29 § första styck- et 2 och 4 och andra stycket, 30 §, 31 § första och andra styckena, 31 a §, 32 § första stycket 1 och 3536 §§ om revisionsberättelsens innehåll.

Koncernrevisionsberättelsens inledning ska innehålla uppgift om moderbolagets firma och organisationsnummer samt om vilket eller vilka normsystem för koncernredovisning som moderbolaget har tillämpat.

På koncernredovisningen ska det göras en hänvisning till koncern- revisionsberättelsen. Om revisorn anser att koncernbalansräkningen eller koncernresultaträkningen inte bör fastställas, ska också detta antecknas på koncernredovisning- en.

På koncernredovisningen ska revisorn göra en hänvisning till koncernrevisionsberättelsen. Om revisorn anser att koncernbalans- räkningen eller koncernresultaträk- ningen inte bör fastställas, ska ock- så detta antecknas på koncernredo- visningen. Om moderbolaget har fler än en revisor, gäller detta samtliga revisorer.

47 §11

Bolaget ska för registrering i aktiebolagsregistret anmäla vem som har utsetts till revisor. Anmälan behöver inte göras om revisorn har utsetts av Bolagsverket.

Anmälan ska innehålla uppgift

Anmälan ska innehålla uppgift

10Senaste lydelse 2009:37.

11Senaste lydelse 2013:737.

Prop. 2015/16:162

35

Prop. 2015/16:162 om revisorns postadress. Om post- adressen avviker från revisorns hemvist, ska även hemvisten anges. Anmälan ska vidare inne- hålla uppgift om revisorns person- nummer eller, om sådant saknas, födelsedatum. Om revisorn är ett registrerat revisionsbolag, ska anmälan även innehålla uppgift om bolagets organisationsnummer och om vem som är huvudansvarig för revisionen.

om revisorns postadress. Om post- adressen avviker från revisorns hemvist, ska även hemvisten anges. Anmälan ska vidare inne- hålla uppgift om revisorns person- nummer eller, om sådant saknas, födelsedatum. Om revisorn är ett registrerat revisionsbolag, ska anmälan även innehålla uppgift om bolagets organisationsnummer eller något annat identifieringsnummer och om vem som är huvudansvarig för revisionen.

Rätt att göra anmälan har även den som anmälan gäller.

27 kap.

6 §

Om en styrelseledamot, verk- ställande direktör, särskild firma- tecknare, annan ställföreträdare för bolaget, revisor eller lekmanna- revisor har försatts i konkurs, fått förvaltare enligt 11 kap. 7 § för- äldrabalken eller fått näringsför- bud, skall Bolagsverket stryka ställföreträdaren, revisorn eller lekmannarevisorn ur aktiebolags- registret. Detsamma gäller om godkännandet eller auktorisationen för en revisor upphör att gälla.

Om en styrelseledamot, verk- ställande direktör, särskild firma- tecknare, annan ställföreträdare för bolaget, revisor eller lekmanna- revisor har försatts i konkurs, fått förvaltare enligt 11 kap. 7 § för- äldrabalken eller fått näringsför- bud, ska Bolagsverket stryka ställ- företrädaren, revisorn eller lek- mannarevisorn ur aktiebolagsreg- istret. Detsamma gäller om god- kännandet eller auktorisationen för en revisor upphör att gälla eller om revisorn har fått ett tidsbegränsat förbud att utöva revisionsverksam- het eller att underteckna revisions- berättelser.

Avregistreringen skall ske omedel

Avregistreringen ska ske omedel-

bart

bart

1.vid beslut om konkurs,

2.vid beslut om tillfälligt näringsförbud, eller

3. om det i samband med ett beslut att avslå ansökan om fortsatt godkännande eller auktorisation av revisor eller ett beslut att upphäva godkännande eller auktorisation av revisor har bestämts att beslutet skall gälla omedelbart.

36

I övrigt skall avregistrering ske

3. om det i samband med ett beslut att avslå ansökan om fortsatt godkännande eller auktorisation av revisor, ett beslut att upphäva god- kännande eller auktorisation av revisor eller ett beslut om tids- begränsat förbud för en revisor att utöva revisionsverksamhet eller att underteckna revisionsberättelser har bestämts att beslutet ska gälla omedelbart.

I övrigt ska avregistrering ske

när beslutet har vunnit laga kraft.

när beslutet har fått laga kraft.

Prop. 2015/16:162

1.Denna lag träder i kraft den 17 juni 2016.

2.Bestämmelserna om revisionsberättelse och koncernrevision i de nya 9 kap. 6 a, 28 a, 31 a och 35 a §§ och i 9 kap. 29 och 38 §§ i den nya lydelsen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 16 juni 2016.

3.Bestämmelserna i 9 kap. 16 a § tillämpas även på villkor och begräns- ningar som har avtalats respektive beslutats före ikraftträdandet.

37

Prop. 2015/16:162 2.4

Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667)

 

om ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar2

dels att 6 kap. 4 a § och 8 kap. 10 a och 10 b §§ ska upphöra att gälla, dels att nuvarande 8 kap. 13 a § ska betecknas 8 kap. 13 d §,

dels att 6 kap. 7 och 7 a §§ och 8 kap. 3, 5, 8 a, 9, 10, 13 och 18 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas sex nya paragrafer, 8 kap. 1 a, 1 b, 13 a–13 c och 16 a §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 kap.

7 §3

I en ekonomisk förening, vars

överlåtbara värdepapper är upptag- na till handel på en reglerad mark- nad, ska styrelsen ha ett revisions- utskott. Utskottets ledamöter får inte vara anställda av föreningen. Minst en ledamot ska vara obero- ende och ha redovisnings- eller revisionskompetens.

I en ekonomisk förening vars

överlåtbara värdepapper är upptag- na till handel på en reglerad mark- nad ska styrelsen ha ett revisions- utskott. Utskottets ledamöter får inte vara anställda av föreningen. Minst en ledamot ska ha redovis- nings- eller revisionskompetens.

Utskottet ska utse en av ledamöter- na att vara dess ordförande.

Föreningen får besluta att styrelsen inte ska ha något revisionsutskott, förutsatt att styrelsen

1. fullgör de uppgifter som

1. fullgör

de

uppgifter

som

anges i 7 a §, och

anges i 7 a § och de uppgifter som

 

revisionsutskottet har enligt Europa-

 

parlamentets och rådets förord-

 

ning

(EU)

nr 537/2014

av

den

 

16 april 2014 om

särskilda

krav

 

avseende lagstadgad

revision av

 

företag av allmänt intresse och om

 

upphävande

av

kommissionens

 

beslut

2005/909/EG,

i

den

ur-

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstad- gad revision av årsredovisning, årsbokslut och koncernredovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/56/EU.

2 Senaste lydelse av

6 kap. 4 a § 2009:566

8 kap. 10 a § 2009:566

8 kap. 10 b § 2009:566

8 kap. 13 a § 2003:693.

3 Senaste lydelse 2009:566.

38

sprungliga lydelsen, och

2. uppfyller det krav som anges i första stycket tredje meningen.

7 a §4

Revisionsutskottet ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och upp- gifter i övrigt,

1. övervaka föreningens finans-

1. övervaka föreningens

finans-

iella rapportering,

iella rapportering samt

lämna

rekommendationer och förslag för att säkerställa rapporteringens till- förlitlighet,

2. med avseende på den finansiella rapporteringen övervaka effektivi- teten i föreningens interna kontroll, internrevision och riskhantering,

3. hålla sig informerat om revi- sionen av årsredovisningen och koncernredovisningen,

4. granska och övervaka revi- sorns opartiskhet och självständig- het och därvid särskilt uppmärk- samma om revisorn tillhandahåller föreningen andra tjänster än revi- sionstjänster, och

5. biträda vid upprättandet av förslag till föreningsstämmans beslut om revisorsval.

3.hålla sig informerat om revi- sionen av årsredovisningen och koncernredovisningen samt om slutsatserna av Revisorsnämndens kvalitetskontroll,

4.informera styrelsen om result- atet av revisionen och om på vilket sätt revisionen bidrog till den finansiella rapporteringens tillför- litlighet samt om vilken funktion utskottet har haft,

5. granska och övervaka revi- sorns opartiskhet och självständig- het och särskilt uppmärksamma om revisorn tillhandahåller fören- ingen andra tjänster än revision, och

6. biträda vid upprättandet av förslag till föreningsstämmans beslut om revisorsval.

Om föreningen har en valbered- ning som medlemmarna har ett betydande inflytande i, får fören- ingen ge valberedningen i uppgift att i stället för revisionsutskottet lämna ett förslag till förenings- stämman om val av revisor.

8 kap.

1 a §

Bestämmelser om revision av ekonomiska föreningar vars över- låtbara värdepapper är upptagna

4 Senaste lydelse 2009:566.

Prop. 2015/16:162

39

Prop. 2015/16:162

till handel på en reglerad marknad

 

finns

även

i Europaparlamentets

 

och rådets förordning (EU) nr

 

537/2014 av den 16 april 2014 om

 

särskilda krav avseende lagstad-

 

gad revision av företag av allmänt

 

intresse och om upphävande av

 

kommissionens beslut 2005/909/EG

 

(EU:s revisorsförordning).

 

1 b §

 

 

 

Ett avtalsvillkor som har till

 

syfte

att

föreningsstämman ska

 

välja en viss revisor eller en revi-

 

sor som finns med i en viss förteck-

ning eller liknande är ogiltigt. Det- samma gäller sådana begräns- ningar i stadgarna.

3 §5

Revisorer som inte är auktor- iserade eller godkända ska vara bosatta inom Europeiska ekonom- iska samarbetsområdet, om inte även en auktoriserad eller godkänd revisor deltar i revisionen. Om det finns särskilda skäl, får Bolags- verket i ett enskilt fall besluta om undantag från bosättningskravet. Den som är underårig eller i kon- kurs eller har näringsförbud eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara revisor.

Revisorerna ska ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av föreningens verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.

Till revisor kan utses även ett registrerat revisionsbolag. Bestäm- melser om vem som kan vara huvudansvarig för revisionen och om underrättelseskyldighet finns i 17 § revisorslagen (2001:883). Bestämmelserna i 7, 8 a och 15 §§

En revisor som inte är auktor- iserad eller godkänd ska vara bosatt inom Europeiska ekonom- iska samarbetsområdet, om inte även en auktoriserad eller godkänd revisor deltar i revisionen. Om det finns särskilda skäl, får Bolags- verket i ett enskilt fall besluta om undantag från bosättningskravet. Den som är underårig eller i kon- kurs eller har näringsförbud eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara revisor.

Revisorn ska ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och eko- nomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av föreningens verksamhet krävs för uppdragets fullgörande.

Till revisor kan utses även ett registrerat revisionsbolag. Bestäm- melser om vem som kan vara huvudansvarig för revisionen och om underrättelseskyldighet finns i 17 § revisorslagen (2001:883). Bestämmelserna i 7 och 15 §§ i

5 Senaste lydelse 2014:541.

40

i detta kapitel tillämpas på den detta kapitel tillämpas på den huvudansvarige. huvudansvarige.

Till revisor i dotterföretag bör utses minst en av moderföreningens revisorer, om det kan ske.

5 §6

Minst en revisor ska vara auktoriserad revisor, om föreningen uppfyller mer än ett av följande villkor:

1.medelantalet anställda i föreningen har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,

2.föreningens redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor,

3.föreningens redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor.

För en förening som omfattas av första stycket får Bolagsverket besluta att det i stället för en auktoriserad revisor får utses en viss godkänd revi- sor. Ett sådant beslut får meddelas om den godkända revisorn är revisor i föreningen och det finns särskilda skäl. Vid bedömningen av om det finns särskilda skäl ska revisorns kompetens och erfarenhet av förening- en beaktas särskilt. Beslutet gäller i högst fem år.

Första och andra styckena gäller även för en moderförening i en kon- cern, om koncernen uppfyller mer än ett av följande villkor:

1.medelantalet anställda i koncernen har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,

2.koncernföretagens redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor,

3.koncernföretagens redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor.

Vid tillämpningen av tredje stycket 2 och 3 ska fordringar och skulder mellan koncernföretag, liksom internvinster, elimineras. Detsamma gäll- er för intäkter och kostnader som hänför sig till transaktioner mellan kon- cernföretag, liksom förändring av internvinst.

I andra föreningar än som avses i första eller tredje stycket ska en auktoriserad eller en godkänd revi- sor utses, om minst en tiondel av samtliga röstberättigade begär det vid en föreningsstämma där revi- sorsval ska ske.

I en förening vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad ska minst en revisor vara auktor- iserad revisor.

I andra föreningar än som avses i första, tredje och femte styckena ska en auktoriserad eller en god- känd revisor utses, om minst en tiondel av samtliga röstberättigade begär det vid en föreningsstämma där revisorsval ska ske.

6 Senaste lydelse 2014:541.

Prop. 2015/16:162

41

Prop. 2015/16:162

8 a §7

Uppdraget som revisor för en förening, vars överlåtbara värde- papper är upptagna till handel på en reglerad marknad, får gälla högst sju år i följd.

Den som har varit revisor i för- eningen under sju år enligt första stycket får inte delta i revisionen, om inte minst två år har förflutit sedan han eller hon lämnade revi- sionsuppdraget.

Uppdraget som revisor för en förening vars överlåtbara värde- papper är upptagna till handel på en reglerad marknad får gälla högst sju år i följd.

Första stycket gäller inte om revisorn är ett registrerat revi- sionsbolag. För ett sådant upp- drag finns det bestämmelser i arti- kel 17.1 andra stycket i EU:s revi- sorsförordning om att uppdraget får gälla högst tio år i följd. Upp- draget får dock gälla högst

1.tjugo år i följd, under de för- utsättningar som anges i artikel 17.4 a och 17.5 i EU:s revisorsför- ordning, i den ursprungliga lydel- sen, eller

2.tjugofyra år i följd, under de förutsättningar som anges i artikel

17.4 b och 17.5 i EU:s revisorsför- ordning, i den ursprungliga lydel- sen.

9 §8

Efter ansökan ska Bolagsverket utse en behörig revisor, om

1. någon auktoriserad revisor eller godkänd revisor inte är utsedd enligt 5 § första–tredje styckena,

1. någon auktoriserad revisor eller godkänd revisor inte är utsedd enligt 5 § första–tredje eller femte stycket,

2.en revisor är obehörig enligt 3 § första stycket eller 7 § första eller andra stycket, eller

3.en bestämmelse i stadgarna om antalet revisorer eller om revisors behörighet har åsidosatts.

Var och en kan göra en ansökan enligt första stycket. Styrelsen är skyldig att göra en ansökan, om inte rättelse utan dröjsmål sker genom den som utser revisor.

Om föreningsstämman, trots en begäran enligt 5 § femte stycket, inte har utsett någon auktoriserad eller godkänd revisor och om en röstberättigad inom en månad från föreningsstämman ansöker om det hos Bolagsverket, ska Bolagsverk- et utse en sådan revisor.

Om föreningsstämman, trots en begäran enligt 5 § sjätte stycket, inte har utsett någon auktoriserad eller godkänd revisor och om en röstberättigad inom en månad från föreningsstämman ansöker om det hos Bolagsverket, ska Bolagsverk- et utse en sådan revisor.

7 Senaste lydelse 2009:566.

8 Senaste lydelse 2013:736.

42

Ett förordnande enligt denna paragraf ska meddelas efter det att föreningen har hörts och avse tiden till dess att en annan revisor har blivit utsedd i föreskriven ordning. Vid förordnande på grund av att en revisor är obehörig enligt 3 § första stycket eller 7 § första eller andra stycket ska Bolagsverket entlediga den obehöriga revisorn.

10 §

Revisorerna skall i den omfatt- ning som följer av god revisions- sed granska föreningens årsredo- visning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direk- törens förvaltning.

Revisorn ska granska förening- ens årsredovisning jämte räken- skaperna samt styrelsens och verk- ställande direktörens förvaltning.

Granskningen ska vara så ingåen- de och omfattande som god revi- sionssed kräver. Om revisorn är en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag, ska granskningen utföras med professionell skepticism.

Om föreningen är en moderför-

Om föreningen är en moderför-

ening, skall revisorerna även gran-

ening, ska revisorn även granska

ska koncernredovisningen och kon-

koncernredovisningen och kon-

cernföretagens inbördes förhållan-

cernföretagens inbördes förhållan-

den i övrigt.

den i övrigt.

Revisorerna skall följa de sär-

Revisorn ska följa de särskilda

skilda föreskrifter som meddelas

föreskrifter som meddelas av för-

av föreningsstämman, om de inte

eningsstämman, om de inte strider

strider mot lag, stadgarna eller god

mot lag, stadgarna eller god revi-

revisionssed.

sionssed.

13 §9

Revisorerna ska för varje räken- skapsår avge en revisionsberättelse till föreningsstämman. Berättelsen ska överlämnas till föreningens styrelse senast två veckor före den ordinarie föreningsstämman. Revi- sorerna ska inom samma tid till styrelsen återlämna de redovis- ningshandlingar som har över- lämnats till dem.

Revisionsberättelsen ska inne- hålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med tillämplig årsredovisningslag. Innehåller inte årsredovisningen sådana upplys- ningar som ska lämnas enligt till-

Revisorn ska för varje räken- skapsår lämna en revisionsberätt- else till föreningsstämman. Berätt- elsen ska överlämnas till förening- ens styrelse senast två veckor före den ordinarie föreningsstämman. Revisorn ska inom samma tid till styrelsen återlämna de redovis- ningshandlingar som har överläm- nats till honom eller henne.

Revisionsberättelsen ska inne- hålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med tillämplig årsredovisningslag. Innehåller inte årsredovisningen sådana upplys- ningar som ska lämnas enligt till-

9 Senaste lydelse 2011:1327.

Prop. 2015/16:162

43

Prop. 2015/16:162 lämplig

årsredovisningslag,

ska

lämplig

årsredovisningslag,

ska

revisorerna ange detta och lämna

revisorn ange detta och lämna

behövliga upplysningar i sin berätt-

behövliga upplysningar i sin berätt-

else, om det kan ske.

 

 

 

else, om det kan ske.

 

 

Har revisorerna vid sin gransk-

Har revisorn vid sin granskning

ning funnit att någon åtgärd eller

funnit att

någon

åtgärd

eller för-

försummelse

som

kan

föranleda

summelse

som

kan

föranleda

ersättningsskyldighet

ligger

en

ersättningsskyldighet ligger

en

styrelseledamot eller verkställande

styrelseledamot eller den verk-

direktören till last eller att en styr-

ställande direktören till last eller

elseledamot

eller

verkställande

att en styrelseledamot eller den

direktören på annat sätt har handlat

verkställande

direktören

på annat

i strid mot tillämplig årsredovis-

sätt har handlat i strid mot till-

ningslag eller mot stadgarna, ska

lämplig årsredovisningslag

eller

det anmärkas i berättelsen. Revi-

mot stadgarna, ska det anmärkas i

sionsberättelsen ska även innehålla

berättelsen.

Revisionsberättelsen

ett uttalande i frågan om ansvars-

ska även innehålla ett uttalande i

frihet för styrelseledamöterna

och

frågan om ansvarsfrihet för styr-

verkställande

direktören. Revisor-

elseledamöterna och den verkställ-

erna kan även i övrigt i berättelsen

ande

direktören.

Revisorn

kan

anteckna de upplysningar som de

även i övrigt i berättelsen anteckna

önskar meddela medlemmarna.

 

de upplysningar som han eller hon

 

 

 

 

 

 

 

önskar meddela medlemmarna.

I revisionsberättelsen

ska

också

I

revisionsberättelsen

ska

det

anmärkas

om

revisorerna

funnit

också anmärkas om revisorn funnit

att föreningen inte har fullgjort sin

att föreningen inte har fullgjort sin

skyldighet

 

 

 

 

 

skyldighet

 

 

 

 

1.att göra skatteavdrag enligt skatteförfarandelagen (2011:1244),

2.att anmäla sig för registrering enligt 7 kap. 2 § skatteförfarandelag-

en,

3.att lämna skattedeklaration enligt 26 kap. 2 § eller 37 kap. 4 § skatte- förfarandelagen, eller

4.att i rätt tid betala skatter och avgifter som omfattas av skatteförfar- andelagen.

Revisionsberättelsen ska innehålla särskilda uttalanden om fastställan- de av balansräkningen och resultaträkningen samt om det förslag till dis- positioner beträffande föreningens vinst eller förlust som har lagts fram i förvaltningsberättelsen.

I en moderförening ska revisor- erna avge en särskild revisions- berättelse beträffande koncernen. Härvid ska första–tredje och femte styckena tillämpas.

I en moderförening ska revisorn lämna en särskild revisionsberätt- else för koncernen. ska första– tredje och femte styckena och 13 a § tillämpas.

 

Om anmälan har gjorts enligt 8 § fjärde eller sjätte stycket, ska revisorn

 

till revisionsberättelsen foga en avskrift av anmälningen. Även kopior av

 

de underrättelser som revisorn och den som har utsett revisorn har lämnat

 

enligt 8 § sjätte stycket ska fogas till revisionsberättelsen.

 

13 a §

 

Revisionsberättelsens inledning

44

ska innehålla uppgift om

1. föreningens firma och organ- Prop. 2015/16:162 isationsnummer,

2.vilken räkenskapsperiod som revisionsberättelsen avser, och

3.revisorns etableringsort eller hemort.

Revisionsberättelsen ska vara undertecknad av revisorn och innehålla uppgift om vilken dag revisionen avslutades.

13 b §

I fråga om revisionsberättelsen för en ekonomisk förening vars överlåtbara värdepapper är upp- tagna till handel på en reglerad marknad gäller, utöver vad som följer av 13 och 13 a §§, följande.

Revisionsberättelsens inledning ska innehålla uppgift om vilket eller vilka normsystem för redovis- ning som föreningen har tillämpat.

I revisionsberättelsen ska det även anges vilket eller vilka norm- system för revision som revisorn har tillämpat. I förekommande fall ska det även anges

1.om revisorn i en fråga som behandlas i revisionsberättelsen har en mening som avviker från styrelsens eller någon annan revi- sors,

2.om revisionens inriktning eller omfattning är begränsad, eller

3.om revisorn anser sig sakna tillräckligt underlag för att göra något uttalande enligt 13 §.

Om det finns väsentliga osäker- hetsfaktorer när det gäller händ- elser eller förhållanden som kan medföra betydande tvivel om före- ningens förmåga att fortsätta sin verksamhet, ska revisionsberättel- sen innehålla ett uttalande i frågan.

Utöver vad som följer av fjärde stycket och 13 § tredje stycket får revisionsberättelsen inte innehålla någon försäkran om föreningens framtida lönsamhet eller om hur

effektivt och ändamålsenligt styrel-

45

Prop. 2015/16:162

sen eller den verkställande direkt-

 

ören har drivit eller kommer att

 

driva verksamheten.

 

 

 

Om föreningen har fler än en

 

revisor, ska de lämna en gemen-

 

sam revisionsberättelse. Det som

 

sägs i 12 § om hänvisning till revi-

 

sionsberättelsen gäller då samtliga

 

revisorer. Vid oenighet om huru-

 

vida årsredovisningen har upprätt-

 

ats i överensstämmelse med till-

 

lämplig lag om årsredovisning ska

 

varje revisor göra ett sådant uttal-

 

ande som avses i 13 § andra styck-

 

et och ange skälen för oenigheten.

 

Andra–sjätte

styckena

gäller

 

även

koncernrevisionsberättelsen

 

för en sådan förening som avses i

 

första stycket.

 

 

 

 

13 c §

 

 

 

 

 

 

I samband med en koncernrevi-

 

sion avseende en ekonomisk fören-

 

ing vars överlåtbara värdepapper

 

är upptagna till handel på en

 

reglerad

marknad

ska

revisorn

 

bedöma och utvärdera det revi-

 

sionsarbete som har utförts av

 

revisorer i de övriga koncernföre-

 

tagen. Revisorn ska se till att han

 

eller hon kan få tillgång till doku-

 

mentation

av det revisionsarbete

 

som är relevant för koncernrevi-

 

sionen.

 

 

 

 

 

Om revisorn är förhindrad att

 

göra den bedömning och utvärder-

 

ing som avses i första stycket, ska

 

han eller hon utföra kompletter-

 

ande

revisionsarbete avseende

 

dotterföretagen

eller

vidta andra

 

lämpliga

åtgärder. Revisorn ska

 

också

underrätta Revisorsnämnd-

 

en om hindret.

 

 

 

 

16 a §

 

 

 

 

 

 

En revisor som har utsetts av

 

föreningsstämman i en ekonomisk

 

förening vars överlåtbara värde-

 

papper är upptagna till handel på

 

en reglerad marknad får entledig-

46

as av

tingsrätten i

den

ort där

styrelsen har sitt säte om han eller hon är olämplig för uppdraget.

En ansökan om att tingsrätten ska besluta om entledigande får göras av

1.röstberättigade som represent- erar minst fem procent av rösterna

iföreningen,

2.styrelsen, och

3.Finansinspektionen.

18 §10

En förening som enligt 5 § första eller tredje stycket eller enligt Bolagsverkets beslut ska ha en auktoriserad eller en godkänd revi- sor, ska för registrering anmäla vem som har utsetts till revisor. Anmälan behöver inte göras om revisorn har utsetts av Bolagsverk- et.

Anmälan ska innehålla uppgift om revisorns postadress. Om post- adressen avviker från revisorns hemvist, ska även hemvisten anges. Anmälan ska vidare inne- hålla uppgift om revisorns person- nummer eller, om sådant saknas, födelsedatum. Om revisorn är ett registrerat revisionsbolag, ska anmälan även innehålla uppgift om bolagets organisationsnummer och om vem som är huvudansvarig för revisionen.

En förening som enligt 5 § första, tredje eller femte stycket eller enligt Bolagsverkets beslut ska ha en auktoriserad eller en godkänd revisor, ska för registrer- ing anmäla vem som har utsetts till revisor. Anmälan behöver inte gör- as om revisorn har utsetts av Bolagsverket.

Anmälan ska innehålla uppgift om revisorns postadress. Om post- adressen avviker från revisorns hemvist, ska även hemvisten anges. Anmälan ska vidare inne- hålla uppgift om revisorns person- nummer eller, om sådant saknas, födelsedatum. Om revisorn är ett registrerat revisionsbolag, ska anmälan även innehålla uppgift om bolagets organisationsnummer eller något annat identifierings- nummer och om vem som är huvudansvarig för revisionen.

Anmälan ska göras första gång- en genast efter det att skyldighet för föreningen att ha en auktori- serad eller en godkänd revisor har uppkommit och därefter genast efter det att någon ändring har inträffat i ett förhållande som har anmälts eller ska anmälas för registrering. Om skyldigheten att ha en auktoriserad eller en god- känd revisor enligt 5 § första eller tredje stycket eller 6 § första styck-

Anmälan ska göras första gång- en genast efter det att skyldighet för föreningen att ha en auktori- serad eller en godkänd revisor har uppkommit och därefter genast efter det att någon ändring har inträffat i ett förhållande som har anmälts eller ska anmälas för registrering. Om skyldigheten att ha en auktoriserad eller en god- känd revisor enligt 5 § första, tredje eller femte stycket eller 6 §

10 Senaste lydelse 2013:736.

Prop. 2015/16:162

47

Prop. 2015/16:162 et upphör, ska detta anmälas senast när föreningen har valt en ny revisor.

första stycket upphör, ska detta anmälas senast när föreningen har valt en ny revisor.

Rätt att göra anmälan har även den som anmälan gäller.

1.Denna lag träder i kraft den 17 juni 2016.

2.Bestämmelserna i 8 kap. 1 b § tillämpas även på villkor och begräns- ningar som har avtalats respektive beslutats före ikraftträdandet.

3.Bestämmelserna om revisionsberättelse och koncernrevision i de nya 8 kap. 13 a–13 c §§ och i 8 kap. 13 § i den nya lydelsen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 16 juni 2016.

48

2.5

Förslag till lag om ändring i revisionslagen

Prop. 2015/16:162

 

(1999:1079)

 

Härigenom föreskrivs1 i fråga om revisionslagen (1999:1079)2 dels att rubriken närmast före 33 § ska utgå,

dels att nuvarande 27 a och 27 b §§ ska betecknas 27 b och 27 c §§, dels att 5, den nya 27 b och 33 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas fem nya paragrafer, 9 a, 27 a, 27 d, 31 a och 32 b §§, och närmast före 9 a och 32 b §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 §

Revisorn skall granska företag- ets årsredovisning och bokföring samt företagsledningens förvalt- ning. Granskningen skall vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver.

Om företaget är moderföretag, skall revisorn även granska kon- cernredovisningen och koncern- företagens inbördes förhållanden.

Revisorn ska granska företagets

årsredovisning och bokföring samt företagsledningens förvaltning. Granskningen ska vara så ingående och omfattande som god revisions- sed kräver. Om revisorn är en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag, ska granskningen utföras med professionell skepticism.

Om företaget är moderföretag, ska revisorn även granska kon- cernredovisningen och koncern- företagens inbördes förhållanden.

Avtalsvillkor om revisorsval

9 a §

Ett avtalsvillkor som har till syfte att företaget ska välja en viss revisor eller en revisor som finns med i en viss förteckning eller liknande är ogiltigt. Detsamma gäller sådana begränsningar i stadgar eller motsvarande.

27 a §

Om företaget har fler än en revi-

1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstad- gad revision av årsredovisning, årsbokslut och koncernredovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/56/EU.

2Senaste lydelse av 27 b § 2004:978.

49

Prop. 2015/16:162

sor som är auktoriserad eller god-

 

känd revisor eller registrerat revi-

 

sionsbolag, ska

de

revisorerna

 

lämna en gemensam revisions-

 

berättelse. Det som sägs i 27 §

 

andra stycket om hänvisning till

 

revisionsberättelsen gäller då samt-

 

liga revisorer.

 

 

 

 

Vid oenighet om huruvida års-

 

redovisningen har

upprättats i

 

överensstämmelse

med

tillämplig

 

lag om årsredovisning ska varje

 

revisor göra ett sådant uttalande

 

som avses i 28 § första stycket och

 

ange skälen för oenigheten.

27 a §

27 b §3

 

 

 

Revisionsberättelsens inledning

Revisionsberättelsens

inledning

skall innehålla uppgift om

ska innehålla uppgift om

 

1. företagets firma och organisationsnummer eller personnummer,

2.vilken räkenskapsperiod som revisionsberättelsen avser, samt

3.vilket eller vilka normsystem för redovisning som företaget har tillämpat.

2.vilken räkenskapsperiod som revisionsberättelsen avser,

3.vilket eller vilka normsystem för redovisning som företaget har tillämpat, och

4.revisorns etableringsort eller hemort.

Revisionsberättelsen skall vara undertecknad av revisorn och inne- hålla uppgift om vilken dag revi- sionen avslutades.

Revisionsberättelsen ska vara undertecknad av revisorn och inne- hålla uppgift om vilken dag revi- sionen avslutades.

27 d §

Om det finns väsentliga osäker- hetsfaktorer när det gäller händel- ser eller förhållanden som kan medföra betydande tvivel om före- tagets förmåga att fortsätta sin verksamhet, ska revisionsberättel- sen, om revisorn är en auktorise- rad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag, inne- hålla ett uttalande i frågan.

31 a §

Utöver vad som följer av 27 d och 29 §§ får revisionsberättelsen

3 Senaste lydelse av tidigare 27 a § 2004:978.

50

inte innehålla någon försäkran om Prop. 2015/16:162 företagets framtida lönsamhet

eller om hur effektivt och ända- målsenligt företagsledningen har drivit eller kommer att driva verk- samheten.

Koncernrevision

32 b §

I samband med en koncernrevi- sion ska revisorn bedöma och utvärdera det revisionsarbete som har utförts av revisorer i de övriga koncernföretagen. Revisorn ska se till att han eller hon kan få tillgång till dokumentation av det revi- sionsarbete som är relevant för koncernrevisionen.

Om revisorn är förhindrad att göra den bedömning och utvär- dering som avses i första stycket, ska han eller hon utföra komplet- terande revisionsarbete avseende dotterföretagen eller vidta andra lämpliga åtgärder. Om revisorn är en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revi- sionsbolag, ska revisorn också underrätta Revisorsnämnden om hindret.

33 §4

I fråga om koncernrevisions- berättelsen gäller 27 § första styck- et om tidpunkten för lämnande av revisionsberättelsen samt 27 a § första stycket 2 och andra stycket, 27 b, 28, 31 och 32 §§ om revi- sionsberättelsens innehåll.

I fråga om koncernrevisions- berättelsen gäller 27 § första styck- et om tidpunkten för lämnande av revisionsberättelsen, 27 a § första stycket första meningen och andra stycket om gemensam revisions- berättelse samt 27 b § första styck- et 2 och 4 och andra stycket, 27 c, 27 d, 28 och 31–32 §§ om revi- sionsberättelsens innehåll.

Revisorn skall på koncernredo- visningen teckna en hänvisning till koncernrevisionsberättelsen.

Revisorn ska på koncernredovis- ningen teckna en hänvisning till koncernrevisionsberättelsen. Om moderföretaget har fler än en revi-

4 Senaste lydelse 2004:978.

51

Prop. 2015/16:162

Koncernrevisionsberättelsens in- ledning skall innehålla uppgift om moderföretagets firma och orga- nisationsnummer eller personnum- mer samt om vilket eller vilka normsystem för koncernredovis- ning som moderföretaget har till- lämpat.

sor, gäller detta samtliga revisor- er.

Koncernrevisionsberättelsens in- ledning ska innehålla uppgift om moderföretagets firma och organ- isationsnummer eller personnum- mer och om vilket eller vilka normsystem för koncernredovis- ning som moderföretaget har till- lämpat.

1.Denna lag träder i kraft den 17 juni 2016.

2.Bestämmelserna i 9 a § tillämpas även på villkor och begränsningar som har avtalats respektive beslutats före ikraftträdandet.

3.Bestämmelserna om revisionsberättelse och koncernrevision i de nya 27 a, 27 d, 31 a och 32 b §§ och i 27 b och 33 §§ i den nya lydelsen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 16 juni 2016.

52

2.6

Förslag till lag om ändring i sparbankslagen

Prop. 2015/16:162

 

(1987:619)

 

Härigenom föreskrivs1 i fråga om sparbankslagen (1987:619)2

dels att 3 kap. 3 a § och 4 a kap. 9 a och 9 b §§ ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 4 a kap. 17 § ska utgå,

dels att nuvarande 4 a kap. 1 a, 12 a och 12 b §§ ska betecknas 4 a kap. 1 b, 12 b och 12 c §§,

dels att 3 kap. 4 a och 4 b §§, de nya 4 a kap. 1 b och 12 b §§ och 4 a kap. 3, 9, 17 och 22 §§ och rubriken närmast före 4 a kap. 9 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas sju nya paragrafer, 4 a kap. 1 a, 1 c, 12 a, 13 a, 16 a, 16 b och 22 a §§, och närmast före 4 a kap. 16 b och 22 a §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

4 a §3

I en sparbank, vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad, ska styrelsen ha ett revisions- utskott. Utskottets ledamöter får inte vara anställda av banken. Minst en ledamot ska vara obero- ende och ha redovisnings- eller revisionskompetens.

I en sparbank ska styrelsen ha ett revisionsutskott. Utskottets leda- möter får inte vara anställda av banken. Minst en ledamot ska ha redovisnings- eller revisionskom- petens. Utskottet ska utse en av ledamöterna att vara dess ord- förande.

Banken får besluta att styrelsen inte ska ha något revisionsutskott, förutsatt att styrelsen

1. fullgör de uppgifter som

1. fullgör de uppgifter som anges

anges i 4 b §, och

i 4 b § och de uppgifter som revi-

 

sionsutskottet har enligt Europa-

 

parlamentets och rådets förordning

 

(EU) nr 537/2014 av den 16 april

 

2014 om särskilda krav avseende

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstad- gad revision av årsredovisning, årsbokslut och koncernredovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/56/EU.

2Lagen omtryckt 1996:1005. Senaste lydelse av

3kap. 3 a § 2009:570

4a kap. 9 a § 2009:570

4 a kap. 9 b § 2009:570

4 a kap. 12 b § 2004:975

rubriken närmast före 4 a kap. 17 § 2004:304. 3 Senaste lydelse 2009:570.

53

Prop. 2015/16:162

 

lagstadgad revision av företag av

 

 

allmänt intresse och om upphävan-

 

 

de av kommissionens

beslut

 

 

2005/909/EG, i den ursprungliga

 

 

lydelsen, och

 

2. uppfyller det krav som anges i första stycket tredje meningen.

 

 

4 b §4

 

Revisionsutskottet ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och

uppgifter i övrigt,

 

 

 

1. övervaka bankens

finansiella

1. övervaka bankens finansiella

rapportering,

 

rapportering samt lämna rekom-

 

 

mendationer och förslag

för att

säkerställa rapporteringens tillför- litlighet,

2. med avseende på den finansiella rapporteringen övervaka effektiviteten i bankens interna kontroll, internrevision och riskhantering,

3. hålla sig informerat om revi- sionen av årsredovisningen och koncernredovisningen,

4. granska och övervaka revi- sorns opartiskhet och självständig- het och därvid särskilt uppmärk- samma om revisorn tillhandahåller banken andra tjänster än revisions- tjänster, och

3.hålla sig informerat om revi- sionen av årsredovisningen och koncernredovisningen samt om slutsatserna av Revisorsnämndens kvalitetskontroll,

4.informera styrelsen om result- atet av revisionen och om på vilket sätt revisionen bidrog till den finansiella rapporteringens tillför- litlighet samt om vilken funktion utskottet har haft,

5. granska och övervaka revi- sorns opartiskhet och självständig- het och särskilt uppmärksamma om revisorn tillhandahåller banken andra tjänster än revision, och

5. biträda vid upprättandet av för- slag till sparbanksstämmans beslut om revisorsval.

6. biträda vid upprättandet av för- slag till sparbanksstämmans beslut om revisorsval.

Om banken har en valberedning som huvudmännen har ett betyd- ande inflytande i, får banken ge valberedningen i uppgift att i ställ- et för revisionsutskottet lämna ett förslag till sparbanksstämman om val av revisor.

4 Senaste lydelse 2009:570.

54

4 a kap.

1 a §

Uppdraget som revisor för en sparbank, vars överlåtbara värde- papper är upptagna till handel på en reglerad marknad, får gälla högst sju år i följd.

1 a §

Bestämmelser om revision av sparbanker finns även i Europa- parlamentets och rådets förord- ning (EU) nr 537/2014 av den 16 april 2014 om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse och om upphävande av kommissionens beslut 2005/909/EG (EU:s revi- sorsförordning).

1b §5

Uppdraget som revisor för en

sparbank får gälla högst sju år i följd.

Den som har varit revisor i banken under sju år enligt första stycket får inte delta i revisionen, om inte minst två år har förflutit sedan han eller hon lämnade revi- sionsuppdraget.

Första stycket gäller inte om revisorn är ett registrerat revi- sionsbolag. För ett sådant upp- drag finns det bestämmelser i arti- kel 17.1 andra stycket i EU:s revi- sorsförordning om att uppdraget får gälla högst tio år i följd.

1 c §

Ett avtalsvillkor som har till syfte att sparbanksstämman ska välja en viss revisor eller en revi- sor som finns med i en viss förteck- ning eller liknande är ogiltigt. Det- samma gäller sådana begräns- ningar i reglementet.

3 §6

Den som är i konkurs eller har fått näringsförbud eller som har förvalt- are enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara revisor i en sparbank.

Bara den som är auktoriserad eller godkänd revisor får vara revisor i en sparbank.

En revisor ska ha den insikt i

En revisor ska ha den insikt i

och erfarenhet av redovisning och

och erfarenhet av redovisning och

ekonomiska förhållanden som med

ekonomiska förhållanden som med

hänsyn till arten och omfånget av

hänsyn till arten och omfånget av

bankens verksamhet fordras för

bankens verksamhet krävs för upp-

5Senaste lydelse av tidigare 4 a kap. 1 a § 2009:570.

6Senaste lydelse 2009:570.

Prop. 2015/16:162

55

Prop. 2015/16:162 uppdragets fullgörande.

dragets fullgörande.

Till revisor får även ett regist- rerat revisionsbolag utses. Bestäm- melser om vem som får vara huvudansvarig för revisionen när ett revisionsbolag utses att vara revisor och om underrättelseskyl- dighet finns i 17 § revisorslagen (2001:883). Bestämmelserna i 1 a § om uppdragets längd och förbud under viss tid att delta i revisionen, i 5 § om jäv, i 19 § om rätt att närvara på stämma och i 13 kap. 10 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse om rapporteringsskyldighet tillämpas på den huvudansvarige.

Till revisor får även ett regist- rerat revisionsbolag utses. Bestäm- melser om vem som får vara huvudansvarig för revisionen när ett revisionsbolag utses att vara revisor och om underrättelseskyl- dighet finns i 17 § revisorslagen (2001:883). Bestämmelserna i 5 § om jäv, 19 § om rätt att närvara på stämma och 13 kap. 10 § lagen (2004:297) om bank- och finans- ieringsrörelse om rapporterings- skyldighet tillämpas på den huvud- ansvarige.

Revisorernas uppgifter

Revisorns uppgifter7

 

9 §8

Revisorerna i en sparbank skall i den omfattning som följer av god revisionssed granska bankens års- redovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens förvaltning.

Om en sparbank är moderföretag

(moderbank), skall revisorerna

även granska koncernredovisning- en och koncernföretagens inbördes förhållanden i övrigt.

Revisorer som är utsedda av någon annan än Finansinspektion- en skall följa de särskilda före- skrifter som meddelas av stäm- man, om de inte strider mot lag, reglementet eller god revisionssed.

7Senaste lydelse 2004:304.

8Senaste lydelse 2004:304.

56

Revisorn i en sparbank ska granska bankens årsredovisning jämte räkenskaperna och styrel- sens förvaltning. Granskningen ska utföras med professionell skepticism och vara så ingående och omfattande som god revisions- sed kräver.

Om en sparbank är moderföretag

(moderbank), ska revisorn även granska koncernredovisningen och koncernföretagens inbördes för- hållanden i övrigt.

En revisor som är utsedd av någon annan än Finansinspektion- en ska följa de särskilda föreskrift- er som meddelas av stämman, om de inte strider mot lag, reglementet eller god revisionssed.

12 a §

Om banken har fler än en revi- sor, ska de lämna en gemensam revisionsberättelse. Det som sägs i 11 § om hänvisning till revisions- berättelsen gäller då samtliga

 

revisorer.

 

 

Vid oenighet om huruvida års-

 

redovisningen har upprättats i

 

överensstämmelse med

tillämplig

 

lag om årsredovisning ska varje

 

revisor göra ett sådant uttalande

 

som avses i 13 § första stycket och

 

ange skälen för oenigheten.

12 a §

12 b §9

 

Revisionsberättelsens inledning

Revisionsberättelsens

inledning

skall innehålla uppgift om

ska innehålla uppgift om

 

1. bankens firma och organisationsnummer,

2.vilken räkenskapsperiod som revisionsberättelsen avser, samt

3.vilket eller vilka normsystem för redovisning som banken har tillämpat.

2.vilken räkenskapsperiod som revisionsberättelsen avser,

3.vilket eller vilka normsystem för redovisning som banken har tillämpat, och

4.revisorns etableringsort.

Revisionsberättelsen skall vara undertecknad av revisorerna och innehålla uppgift om vilken dag revisionen avslutades.

Revisionsberättelsen ska vara undertecknad av revisorn och innehålla uppgift om vilken dag revisionen avslutades.

13 a §

Om det finns väsentliga osäker- hetsfaktorer när det gäller händel- ser eller förhållanden som kan medföra betydande tvivel om bank- ens förmåga att fortsätta sin verk- samhet, ska revisionsberättelsen innehålla ett uttalande i frågan.

16 a §

Utöver vad som följer av 13 a och 14 §§ får revisionsberättelsen inte innehålla någon försäkran om bankens framtida lönsamhet eller om hur effektivt och ändamåls- enligt styrelsen eller den verkställ- ande direktören har drivit eller kommer att driva verksamheten.

Koncernrevision

16 b §

I samband med en koncernrevi- sion ska revisorn bedöma och

9 Senaste lydelse av tidigare 4 a kap. 12 a § 2004:975.

Prop. 2015/16:162

57

Prop. 2015/16:162

utvärdera det revisionsarbete som

 

har utförts av revisorer i de övriga

 

koncernföretagen. Revisorn ska se

 

till att han eller hon kan få tillgång

 

till dokumentation av det revi-

 

sionsarbete som är relevant för

 

koncernrevisionen.

 

Om revisorn är förhindrad att

 

göra den bedömning och utvärder-

 

ing som avses i första stycket, ska

 

han eller hon utföra kompletteran-

 

de revisionsarbete avseende dotter-

 

företagen eller vidta andra lämp-

 

liga åtgärder. Revisorn ska också

 

underrätta Revisorsnämnden om

 

hindret.

 

17 §10

I en moderbank skall revisorer- na avge en särskild revisions- berättelse beträffande koncernen. Då skall 12–14 och 16 §§ tilläm- pas.

I en moderbank ska revisorn lämna en särskild revisionsberätt- else beträffande koncernen. Då ska 12–14, 16 och 16 a §§ tillämpas.

 

 

 

 

 

22 §11

 

 

 

 

 

En sparbank skall för registrer-

En sparbank ska för registrering

ing anmäla vem som har utsetts till

anmäla vem som har utsetts till

revisor och, om revisorn är ett reg-

revisor och, om revisorn är ett reg-

istrerat revisionsbolag, vem som är

istrerat revisionsbolag, vem som är

huvudansvarig för revisionen.

huvudansvarig för revisionen.

Anmälan skall innehålla uppgift

Anmälan ska

innehålla uppgift

om revisorns postadress. Om post-

om revisorns postadress. Om post-

adressen

avviker

från

revisorns

adressen

avviker

från

revisorns

hemvist,

skall även

hemvistet

hemvist, ska även hemvisten anges.

anges. Anmälan skall vidare inne-

Anmälan ska vidare innehålla upp-

hålla uppgift om revisorns person-

gift om

revisorns

personnummer

nummer eller, om sådant saknas,

eller, om sådant saknas, födelse-

födelsedatum. Om revisorn är ett

datum. Om revisorn är ett regist-

registrerat

 

revisionsbolag,

skall

rerat revisionsbolag,

ska

bolagets

bolagets organisationsnummer an-

organisationsnummer

eller något

ges.

 

 

 

 

 

annat identifieringsnummer anges.

Anmälan

skall

göras

första

Anmälan ska

göras första gång-

gången när

banken enligt

2 kap.

en när banken

enligt

2 kap. 11 §

11 § anmäls för registrering och

anmäls för registrering och där-

därefter genast efter det att någon

efter genast efter det att någon

ändring har inträffat i ett förhållan-

ändring har inträffat i ett förhållan-

10Senaste lydelse 2004:304.

11Senaste lydelse 2004:304.

58

de som har anmälts eller skall

de som har anmälts eller ska Prop. 2015/16:162

anmälas för registrering.

anmälas för registrering.

Rätt att göra anmälan har även den som anmälan gäller.

Domstols entledigande av revisorn

22 a §

En revisor som har utsetts av sparbanksstämman får entledigas av tingsrätten i den ort där styrel- sen har sitt säte om han eller hon är olämplig för uppdraget.

En ansökan om att tingsrätten ska besluta om entledigande får göras av

1.huvudmän som representerar minst fem procent av rösterna i banken,

2.styrelsen, och

3.Finansinspektionen.

1.Denna lag träder i kraft den 17 juni 2016.

2.Om en sparbank vid ikraftträdandet inte har överlåtbara värdepapper upptagna till handel på en reglerad marknad, tillämpas bestämmelserna om redovisningskompetens eller revisionskompetens i 3 kap. 4 a § första stycket tredje meningen och andra stycket 2 först efter den första ordi- narie sparbanksstämma som hålls efter den 16 juni 2016.

3.Bestämmelserna i 4 a kap. 1 c § tillämpas även på villkor och begränsningar som har avtalats respektive beslutats före ikraftträdandet.

4.Bestämmelserna om revisionsberättelse och koncernrevision i de nya 4 a kap. 12 a, 13 a, 16 a och 16 b §§ och i 4 a kap. 12 b och 17 §§ i den nya lydelsen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 16 juni 2016.

59

Prop. 2015/16:162 2.7

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570)

 

om medlemsbanker

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (1995:1570) om medlems- banker2

dels att 6 kap. 3 a § och 7 a kap. 9 a och 9 b §§ ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 7 a kap. 17 § ska utgå,

dels att nuvarande 7 a kap. 1 a, 12 a och 12 b §§ ska betecknas 7 a kap. 1 b, 12 b och 12 c §§,

dels att 6 kap. 4 a och 4 b §§, 7 a kap. 1 b, 3, 9, 12 b, 17 och 22 §§ och rubrikerna närmast före 7 a kap. 3 och 9 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas sju nya paragrafer, 7 a kap. 1 a, 1 c, 12 a, 13 a, 16 a, 16 b och 22 a §§, och närmast före 7 a kap. 16 b och 22 a §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 kap.

4 a §3

I en medlemsbank, vars över- låtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad mark- nad, ska styrelsen ha ett revisions- utskott. Utskottets ledamöter får inte vara anställda av banken. Minst en ledamot ska vara obero- ende och ha redovisnings- eller revisionskompetens.

I en medlemsbank ska styrelsen ha ett revisionsutskott. Utskottets ledamöter får inte vara anställda av banken. Minst en ledamot ska ha redovisnings- eller revisionskom- petens. Utskottet ska utse en av ledamöterna att vara dess ordför- ande.

Banken får besluta att styrelsen inte ska ha något revisionsutskott, för- utsatt att styrelsen

1. fullgör de uppgifter som

1. fullgör de uppgifter som anges

anges i 4 b §, och

i 4 b § och de uppgifter som revi-

 

sionsutskottet har enligt Europa-

 

parlamentets och rådets förordning

 

(EU) nr 537/2014 av den 16 april

 

2014 om särskilda krav avseende

 

lagstadgad revision av företag av

1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstad- gad revision av årsredovisning, årsbokslut och koncernredovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/56/EU.

2Senaste lydelse av

6 kap. 3 a § 2009:571

7 a kap. 9 a § 2009:571

7 a kap. 9 b § 2009:571

7 a kap. 12 b § 2004:977

rubriken närmast före 7 a kap. 17 § 2004:318.

3 Senaste lydelse 2009:571.

60

allmänt intresse och om upphävan- Prop. 2015/16:162 de av kommissionens beslut

2005/909/EG, i den ursprungliga lydelsen, och

2. uppfyller det krav som anges i första stycket tredje meningen.

4 b §4

Revisionsutskottet ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och upp- gifter i övrigt,

1. övervaka bankens finansiella

1. övervaka bankens finansiella

rapportering,

rapportering samt lämna rekom-

 

mendationer och förslag för att

 

säkerställa rapporteringens tillför-

 

litlighet,

2. med avseende på den finansiella rapporteringen övervaka effektivi- teten i bankens interna kontroll, internrevision och riskhantering,

3. hålla sig informerat om revi- sionen av årsredovisningen och koncernredovisningen,

3.hålla sig informerat om revi- sionen av årsredovisningen och koncernredovisningen samt om slutsatserna av Revisorsnämndens kvalitetskontroll,

4.informera styrelsen om result- atet av revisionen och om på vilket sätt revisionen bidrog till den finansiella rapporteringens tillför- litlighet samt om vilken funktion utskottet har haft,

4. granska och övervaka revi-

5. granska och övervaka revi-

sorns opartiskhet och självständig-

sorns opartiskhet och självständig-

het och därvid särskilt uppmärk-

het och särskilt uppmärksamma

samma om revisorn tillhandahåller

om revisorn tillhandahåller banken

banken andra tjänster än revisions-

andra tjänster än revision, och

tjänster, och

 

5. biträda vid upprättandet av förslag till föreningsstämmans beslut om revisorsval.

6. biträda vid upprättandet av förslag till föreningsstämmans beslut om revisorsval.

Om banken har en valberedning som medlemmarna har ett betyd- ande inflytande i, får banken ge valberedningen i uppgift att i ställ- et för revisionsutskottet lämna ett förslag till föreningsstämman om val av revisor.

4 Senaste lydelse 2009:571.

61

Prop. 2015/16:162

7 a kap.

 

 

 

 

 

 

 

1 a §

 

 

 

 

 

 

 

Bestämmelser

om

revision

av

 

 

medlemsbanker

finns

även

i

 

 

Europaparlamentets

och rådets

 

 

förordning (EU) nr 537/2014 av

 

 

den

16 april 2014

om

särskilda

 

 

krav avseende lagstadgad revision

 

 

av företag av allmänt intresse och

 

 

om upphävande av kommissionens

 

 

beslut 2005/909/EG (EU:s revi-

 

 

sorsförordning).

 

 

 

 

1 a §

 

1 b §5

 

 

 

 

Uppdraget som revisor för en

Uppdraget som revisor för en

medlemsbank,

vars överlåtbara

medlemsbank får gälla högst sju år

värdepapper

är upptagna till

i följd.

 

 

 

 

handel på en reglerad marknad,

 

 

 

 

 

 

får gälla högst sju år i följd.

 

 

 

 

 

 

Den som har varit revisor i

Första stycket gäller inte om

banken under sju år enligt första

revisorn är ett registrerat revi-

stycket får inte delta i revisionen,

sionsbolag. För ett sådant upp-

om inte minst två år har förflutit

drag finns det bestämmelser i arti-

sedan han eller hon lämnade revi-

kel 17.1 andra stycket i EU:s revi-

sionsuppdraget.

sorsförordning

om att

uppdraget

 

 

får gälla högst tio år i följd.

 

 

 

1 c §

 

 

 

 

 

 

 

Ett avtalsvillkor som har till

 

 

syfte

att föreningsstämman

ska

 

 

välja en viss revisor eller en revi-

 

 

sor som finns med i en viss förteck-

 

 

ning eller liknande är ogiltigt. Det-

 

 

samma gäller sådana begräns-

 

 

ningar i stadgarna.

 

 

 

Oberörighetsgrunder och

Obehörighetsgrunder och

 

kompetenskrav

kompetenskrav6

 

 

 

 

3 §7

 

 

 

 

 

Den som är i konkurs eller har fått näringsförbud eller som har förvalt- are enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara revisor i en medlems- bank.

Bara den som är auktoriserad eller godkänd revisor får vara revisor i en medlemsbank.

En revisor ska ha den insikt i

En revisor ska ha den insikt i

5Senaste lydelse av tidigare 7 a kap. 1 a § 2009:571.

6Senast lydelse 2004:318.

7Senaste lydelse 2009:571.

62

och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av bankens verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.

Till revisor får även ett regist- rerat revisionsbolag utses. Bestäm- melser om vem som får vara huvudansvarig för revisionen när ett revisionsbolag utses att vara revisor och om underrättelseskyl- dighet finns i 17 § revisorslagen

(2001:883). Bestämmelserna

i

1 a § om uppdragets längd

och

förbud under viss tid att delta i revisionen, 5 § om jäv, 19 § om rätt att närvara på stämma och 13 kap. 10 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse om rapporteringsskyldighet tillämpas på den huvudansvarige.

och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av bankens verksamhet krävs för upp- dragets fullgörande.

Till revisor får även ett regist- rerat revisionsbolag utses. Bestäm- melser om vem som får vara huvudansvarig för revisionen när ett revisionsbolag utses att vara revisor och om underrättelseskyl- dighet finns i 17 § revisorslagen (2001:883). Bestämmelserna i 5 § om jäv, 19 § om rätt att närvara på stämma och 13 kap. 10 § lagen (2004:297) om bank- och finans- ieringsrörelse om rapporterings- skyldighet tillämpas på den huvud- ansvarige.

Revisorernas uppgifter

Revisorns uppgifter8

 

9 §9

Revisorerna i en medlemsbank skall i den omfattning som följer av god revisionssed granska bank- ens årsredovisning jämte räken- skaperna samt styrelsens förvalt- ning.

Om en medlemsbank är moder- företag (moderbank), skall revis- orerna även granska koncernredo- visningen och koncernföretagens inbördes förhållanden i övrigt.

Revisorer som är utsedda av någon annan än Finansinspektion- en skall följa de särskilda före- skrifter som meddelas av stäm- man, om de inte strider mot lag, stadgarna eller god revisionssed.

8Senaste lydelse 2004:318.

9Senaste lydelse 2004:318.

Revisorn i en medlemsbank ska granska bankens årsredovisning jämte räkenskaperna och styrel- sens förvaltning. Granskningen ska utföras med professionell skep- ticism och vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver.

Om en medlemsbank är moder- företag (moderbank), ska revisorn även granska koncernredovisning- en och koncernföretagens inbördes förhållanden i övrigt.

En revisor som är utsedd av någon annan än Finansinspektion- en ska följa de särskilda föreskrift- er som meddelas av stämman, om de inte strider mot lag, stadgarna eller god revisionssed.

12 a §

Om banken har fler än en revi-

Prop. 2015/16:162

63

Prop. 2015/16:162

sor, ska de lämna en gemensam

 

revisionsberättelse. Det som sägs i

 

11 § om hänvisning till revisions-

 

berättelsen gäller

samtliga

 

revisorer.

 

 

 

Vid oenighet om huruvida års-

 

redovisningen har

upprättats i

 

överensstämmelse med

tillämplig

 

lag om årsredovisning ska varje

 

revisor göra ett sådant uttalande

 

som avses i 13 § första stycket och

 

ange skälen för oenigheten.

12 a §

12 b §10

 

 

Revisionsberättelsens inledning

Revisionsberättelsens

inledning

skall innehålla uppgift om

ska innehålla uppgift om

 

1. bankens firma och organisationsnummer,

2.vilken räkenskapsperiod som revisionsberättelsen avser, samt

3.vilket eller vilka normsystem för redovisning som banken har tillämpat.

Revisionsberättelsen skall vara undertecknad av revisorerna och innehålla uppgift om vilken dag revisionen avslutades.

2.vilken räkenskapsperiod som revisionsberättelsen avser,

3.vilket eller vilka normsystem för redovisning som banken har tillämpat, och

4.revisorns etableringsort.

Revisionsberättelsen ska vara

undertecknad av revisorn och innehålla uppgift om vilken dag revisionen avslutades.

13 a §

Om det finns väsentliga osäker- hetsfaktorer när det gäller händel- ser eller förhållanden som kan medföra betydande tvivel om bank- ens förmåga att fortsätta sin verk- samhet, ska revisionsberättelsen innehålla ett uttalande i frågan.

16 a §

Utöver vad som följer av 13 a och 14 §§ får revisionsberättelsen inte innehålla någon försäkran om bankens framtida lönsamhet eller om hur effektivt och ändamåls- enligt styrelsen eller den verkställ- ande direktören har drivit eller kommer att driva verksamheten.

10 Senaste lydelse av tidigare 7 a kap. 12 a § 2004:977.

64

Koncernrevision

16 b §

I samband med en koncernrevi- sion ska revisorn bedöma och utvärdera det revisionsarbete som har utförts av revisorer i de övriga koncernföretagen. Revisorn ska se till att han eller hon kan få tillgång till dokumentation av det revi- sionsarbete som är relevant för koncernrevisionen.

Om revisorn är förhindrad att göra den bedömning och utvärder- ing som avses i första stycket, ska han eller hon utföra kompletter- ande revisionsarbete avseende dotterföretagen eller vidta andra lämpliga åtgärder. Revisorn ska också underrätta Revisorsnämnd- en om hindret.

17 §11

I en moderbank skall revisorer-

I en moderbank ska revisorn

na avge en särskild revisions-

lämna en särskild revisionsberätt-

berättelse beträffande koncernen.

else beträffande koncernen. Då ska

skall 12–14 och 16 §§ tilläm-

12–14, 16 och 16 a §§ tillämpas.

pas.

 

22 §12

En medlemsbank skall för reg- istrering anmäla vem som har ut- setts till revisor och, om revisorn är ett registrerat revisionsbolag, vem som är huvudansvarig för revisionen.

Anmälan skall innehålla uppgift om revisorns postadress. Om post- adressen avviker från revisorns hemvist, skall även hemvistet anges. Anmälan skall vidare inne- hålla uppgift om revisorns person- nummer eller, om sådant saknas, födelsedatum. Om revisorn är ett registrerat revisionsbolag, skall bolagets organisationsnummer an- ges.

En medlemsbank ska för regist- rering anmäla vem som har utsetts till revisor och, om revisorn är ett registrerat revisionsbolag, vem som är huvudansvarig för revision- en.

Anmälan ska innehålla uppgift om revisorns postadress. Om post- adressen avviker från revisorns hemvist, ska även hemvisten anges. Anmälan ska vidare inne- hålla uppgift om revisorns person- nummer eller, om sådant saknas, födelsedatum. Om revisorn är ett registrerat revisionsbolag, ska bolagets organisationsnummer eller något annat identifierings-

11Senaste lydelse 2004:318.

12Senaste lydelse 2004:318.

Prop. 2015/16:162

65

Prop. 2015/16:162

 

 

 

nummer anges.

Anmälan

skall

göras

första

Anmälan ska göras första gång-

gången när

banken

enligt

2 kap.

en när banken enligt 2 kap. 5 §

5 § anmäls

för registrering och

anmäls för registrering och där-

därefter genast efter det att någon

efter genast efter det att någon

ändring har inträffat i ett förhållan-

ändring har inträffat i ett förhållan-

de som har anmälts eller skall

de som har anmälts eller ska

anmälas för registrering.

 

anmälas för registrering.

Rätt att göra anmälan har även den som anmälan gäller.

Domstols entledigande av revisorn

22 a §

En revisor som har utsetts av föreningsstämman får entledigas av tingsrätten i den ort där styrel- sen har sitt säte om han eller hon är olämplig för uppdraget.

En ansökan om att tingsrätten ska besluta om entledigande får göras av

1. medlemmar som represente- rar minst fem procent av rösterna i banken,

2. styrelsen, och

3. Finansinspektionen.

1.Denna lag träder i kraft den 17 juni 2016.

2.Om en medlemsbank vid ikraftträdandet inte har överlåtbara värde- papper upptagna till handel på en reglerad marknad, tillämpas bestäm-

melserna om redovisningskompetens eller revisionskompetens i 6 kap. 4 a § första stycket tredje meningen och andra stycket 2 först efter den första ordinarie föreningsstämma som hålls efter den 16 juni 2016.

3.Bestämmelserna i 7 a kap. 1 c § tillämpas även på villkor och begränsningar som har avtalats respektive beslutats före ikraftträdandet.

4.Bestämmelserna om revisionsberättelse och koncernrevision i de nya 7 a kap. 12 a, 13 a, 16 a och 16 b §§ och i 7 a kap. 12 b och 17 §§ i den nya lydelsen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 16 juni 2016.

66

2.8

Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46)

Prop. 2015/16:162

 

om värdepappersfonder

 

Härigenom föreskrivs1 att det i lagen (2004:46) om värdepappersfond- er2 ska införas två nya paragrafer, 2 kap. 3 b och 3 c §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

3b §3

För fondbolag vars överlåtbara

värdepapper är upptagna till han- del på en reglerad marknad finns det bestämmelser om uppdragstid för revisorn i 9 kap. 21 a § aktie- bolagslagen (2005:551).

3 c §

För andra fondbolag än sådana som avses i 3 b § gäller följande i fråga om uppdragstid för revisorn.

Uppdraget som revisor får gälla högst sju år i följd. Revisorn får därefter inte delta i revisionen om inte minst fyra år har förflutit sedan han eller hon lämnade upp- draget.

Om revisorn är ett registrerat revisionsbolag gäller, i stället för andra stycket, att den huvud- ansvariga revisorn ska bytas ut senast efter sju år. Han eller hon får därefter inte delta i revisionen om inte minst tre år har förflutit sedan han eller hon var huvud- ansvarig för revisionen.

1. Denna lag träder i kraft den 17 juni 2016.

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstad- gad revision av årsredovisning, årsbokslut och koncernredovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/56/EU.

2Senaste lydelse av lagens rubrik 2013:563.

3Tidigare 2 kap. 3 b § upphävd genom 2009:710.

67

Prop. 2015/16:162 2. För ett uppdrag som revisor som vid ikraftträdandet har innehafts i mer än tre år ska den tid som anges i 2 kap. 3 c § andra stycket första meningen räknas från den årsstämma som hållits tre år före ikraft- trädandet.

68

2.9

Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297)

Prop. 2015/16:162

 

om bank- och finansieringsrörelse

 

Härigenom föreskrivs1 att det i lagen (2004:297) om bank- och finans- ieringsrörelse ska införas tio nya paragrafer, 10 kap. 8 d, 9 a, 11 a och 11 b §§ och 12 kap. 6 d, 9 b–9 d, 11 a och 11 b §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

 

10 kap.

 

 

 

8 d §

 

 

 

I fråga om revisionsutskott ska

 

ett bankaktiebolag anses som ett

 

sådant

aktiebolag

som avses i

 

8 kap.

49 a § aktiebolagslagen

 

(2005:551).

 

 

9 a §

 

 

 

I fråga om uppdragstid för revi-

 

sorn ska ett bankaktiebolag anses

 

som ett sådant aktiebolag som

 

avses i 9 kap. 21 a § aktiebolags-

 

lagen

(2005:551).

Möjligheten

 

enligt den paragrafen att förlänga

revisionsuppdraget till högst tjugo eller tjugofyra år gäller dock inte uppdrag i ett bankaktiebolag.

11 a §

I fråga om en domstols entledig- ande av revisorn ska ett bankaktie- bolag anses som ett sådant aktie- bolag som avses i 9 kap. 22 a § aktiebolagslagen (2005:551).

11 b §

Bestämmelser om revision av bankaktiebolag finns även i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014 av den 16 april 2014 om särskilda krav avseende lagstadgad revision

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstad- gad revision av årsredovisning, årsbokslut och koncernredovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/56/EU.

69

Prop. 2015/16:162

av företag av allmänt intresse och

 

om upphävande av kommissionens

 

beslut 2005/909/EG.

 

 

12 kap.

 

 

6 d §

 

 

I fråga om revisionsutskott ska

 

en kreditmarknadsförening

anses

 

som en sådan ekonomisk förening

 

som avses i 6 kap. 7 §

lagen

 

(1987:667) om ekonomiska fören-

 

ingar.

 

9 b §

I fråga om uppdragstid för revi- sorn ska en kreditmarknadsfören- ing anses som en sådan ekonomisk förening som avses i 8 kap. 8 a § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. Möjligheten enligt den paragrafen att förlänga revisions- uppdraget till högst tjugo eller tjugofyra år gäller dock inte upp- drag i en kreditmarknadsförening.

9 c §

I fråga om revisionsberättelsens innehåll ska en kreditmarknadsför- ening anses som en sådan ekonom- isk förening som avses i 8 kap. 13 b § lagen (1987:667) om eko- nomiska föreningar.

9 d §

I fråga om koncernrevision ska en kreditmarknadsförening anses som en sådan ekonomisk förening som avses i 8 kap. 13 c § lagen (1987:667) om ekonomiska fören- ingar.

11 a §

I fråga om en domstols entledig- ande av revisorn ska en kredit- marknadsförening anses som en sådan ekonomisk förening som avses i 8 kap. 16 a § lagen (1987:667) om ekonomiska fören- ingar.

70

11 b §

Prop. 2015/16:162

Bestämmelser om revision av

kreditmarknadsföreningar

finns

även i Europaparlamentets och råd- ets förordning (EU) nr 537/2014 av den 16 april 2014 om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse och om upphävande av kommissionens beslut 2005/909/EG.

1.Denna lag träder i kraft den 17 juni 2016.

2.Om ett bankaktiebolag eller ett kreditmarknadsbolag vid ikraftträd- andet inte har överlåtbara värdepapper upptagna till handel på en reg- lerad marknad, tillämpas bestämmelserna om redovisningskompetens eller revisionskompetens i 8 kap. 49 a § första stycket tredje meningen och andra stycket 2 aktiebolagslagen (2005:551) först efter den första årsstämma som hålls efter den 16 juni 2016.

3.Om en kreditmarknadsförening vid ikraftträdandet inte har överlåt- bara värdepapper upptagna till handel på en reglerad marknad, tillämpas bestämmelserna om redovisningskompetens eller revisionskompetens i 6 kap. 7 § första stycket tredje meningen och andra stycket 2 lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar först efter den första ordinarie för- eningsstämma som hålls efter den 16 juni 2016.

71

Prop. 2015/16:162 2.10

Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528)

 

om värdepappersmarknaden

Härigenom föreskrivs1 att det i lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden ska införas fem nya paragrafer, 3 kap. 5 a–5 e §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

5 a §

Bestämmelser om revision av värdepappersbolag som har till- stånd enligt 2 kap. 2 § första styck- et 2 och 8 eller vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad finns även i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014 av den 16 april 2014 om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt int- resse och om upphävande av kom- missionens beslut 2005/909/EG.

5 b §

I fråga om revisionsutskott ska ett värdepappersbolag som har tillstånd enligt 2 kap. 2 § första stycket 2 och 8 anses som ett

sådant

aktiebolag som avses i

8 kap.

49 a § aktiebolagslagen

(2005:551).

5 c §

 

För

värdepappersbolag vars

överlåtbara värdepapper är upp- tagna till handel på en reglerad

marknad

finns det bestämmelser

om uppdragstid

för revisorn i

9 kap.

21 a §

aktiebolagslagen

(2005:551).

 

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstad- gad revision av årsredovisning, årsbokslut och koncernredovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv

84/253/EEG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/56/EU.

72

Även ett värdepappersbolag som Prop. 2015/16:162 har tillstånd enligt 2 kap. 2 §

första stycket 2 och 8 i denna lag ska i fråga om uppdragstid för revisorn anses som ett sådant aktiebolag som avses i 9 kap. 21 a § aktiebolagslagen.

Möjligheten enligt 9 kap. 21 a § aktiebolagslagen att förlänga revi- sionsuppdraget till högst tjugo eller tjugofyra år gäller dock inte uppdrag i ett värdepappersbolag.

5 d §

För andra värdepappersbolag än sådana som avses i 5 c § gäller följande i fråga om uppdragstid för revisorn.

Uppdraget som revisor får gälla högst sju år i följd. Revisorn får därefter inte delta i revisionen om inte minst fyra år har förflutit sedan han eller hon lämnade upp- draget.

Om revisorn är ett registrerat revisionsbolag gäller, i stället för andra stycket, att den huvud- ansvariga revisorn ska bytas ut senast efter sju år. Han eller hon får därefter inte delta i revisionen om inte minst tre år har förflutit sedan han eller hon var huvud- ansvarig för revisionen.

5 e §

I fråga om en domstols entledig- ande av revisorn ska ett värde- pappersbolag som har tillstånd enligt 2 kap. 2 § första stycket 2 och 8 anses som ett sådant aktie- bolag som avses i 9 kap. 22 a § aktiebolagslagen (2005:551).

1.Denna lag träder i kraft den 17 juni 2016.

2.Om ett värdepappersbolag som har tillstånd enligt 2 kap. 2 § första stycket 2 och 8 vid ikraftträdandet inte har överlåtbara värdepapper upp- tagna till handel på en reglerad marknad, tillämpas bestämmelserna om redovisningskompetens eller revisionskompetens i 8 kap. 49 a § första

73

Prop. 2015/16:162 stycket tredje meningen och andra stycket 2 aktiebolagslagen (2005:551) först efter den första årsstämma som hålls efter den 16 juni 2016.

3. För ett uppdrag som revisor som vid ikraftträdandet har innehafts i mer än tre år ska den tid som anges i 3 kap. 5 d § andra stycket första meningen räknas från den årsstämma som hållits tre år före ikraftträd- andet.

74

2.11

Förslag till lag om ändring i

Prop. 2015/16:162

 

försäkringsrörelselagen (2010:2043)

 

Härigenom föreskrivs1 i fråga om försäkringsrörelselagen (2010:2043) dels att 12 kap. 42 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas sexton nya paragrafer, 11 kap. 7 b och 13 a– 13 c §§, 12 kap. 25 a och 43 a–43 e §§ och 13 kap. 9 a och 18 a–18 e §§, och närmast före 11 kap. 7 b och 13 a–13 c §§, 12 kap. 25 a och 43 a– 43 e §§ och 13 kap. 9 a och 18 a–18 e §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

 

11 kap.

 

 

 

 

Revisionsutskott

 

 

 

7 b §

 

 

 

 

I fråga om revisionsutskott ska

 

ett försäkringsaktiebolag som inte

 

har beviljats

undantag

enligt

 

1 kap. 19 eller 20 § anses som ett

 

sådant

aktiebolag som

avses i

 

8 kap.

49 a §

aktiebolagslagen

 

(2005:551).

 

 

Revisorns uppdragstid

13 a §

I fråga om uppdragstid för revi- sorn ska ett försäkringsaktiebolag som inte har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 20 § anses som ett sådant aktiebolag som avses i 9 kap. 21 a § aktiebolags- lagen (2005:551). Möjligheten enligt den paragrafen att förlänga revisionsuppdraget till högst tjugo eller tjugofyra år gäller dock inte uppdrag i ett försäkringsaktie- bolag.

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstad- gad revision av årsredovisning, årsbokslut och koncernredovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/56/EU.

75

Prop. 2015/16:162

Domstols entledigande av revisorn

 

13 b §

 

 

 

 

 

 

I fråga om en domstols entledig-

 

ande av revisorn ska ett försäk-

 

ringsaktiebolag som inte har bevilj-

 

ats undantag enligt 1 kap. 19 eller

 

20 § anses som ett sådant aktie-

 

bolag som

avses

i

9 kap. 22 a §

 

aktiebolagslagen (2005:551).

 

 

EU:s revisorsförordning

 

 

13 c §

 

 

 

 

 

 

Bestämmelser

om revision

av

 

försäkringsaktiebolag som inte har

 

beviljats undantag

enligt 1 kap.

 

19 eller 20 § eller vars överlåtbara

 

värdepapper

är

 

upptagna

till

 

handel på en reglerad marknad

 

finns

även

i

Europaparlamentets

 

och

rådets

 

förordning (EU)

nr

537/2014 av den 16 april 2014 om särskilda krav avseende lagstad- gad revision av företag av allmänt intresse och om upphävande av kommissionens beslut 2005/909/EG.

12 kap.

Revisionsutskott

25 a §

I fråga om revisionsutskott ska ett ömsesidigt försäkringsbolag som inte har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 20 § anses som en sådan ekonomisk förening som avses i 6 kap. 7 § lagen (1987:667) om ekonomiska fören- ingar.

42 §

Bestämmelserna i 8 kap. lagen

(1987:667) om ekonomiska fören- ingar om revision och särskild granskning ska gälla för ömsesid- iga försäkringsbolag med de avvikelser och tillägg som följer av 43 §.

76

Bestämmelserna i 8 kap. lagen

(1987:667) om ekonomiska fören- ingar om revision och särskild granskning ska gälla för ömsesid- iga försäkringsbolag med de avvikelser och tillägg som följer av 43–43 d §§.

Revisorns uppdragstid

43 a §

I fråga om uppdragstid för revi- sorn ska ett ömsesidigt försäk- ringsbolag som inte har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 20 § anses som en sådan ekonom-

isk förening

som avses

i 8 kap.

8 a § lagen

(1987:667)

om eko-

nomiska föreningar. Möjligheten enligt den paragrafen att förlänga revisionsuppdraget till högst tjugo eller tjugofyra år gäller dock inte uppdrag i ett ömsesidigt försäk- ringsbolag.

Revisionsberättelsen

43 b §

I fråga om revisionsberättelsens innehåll ska ett ömsesidigt försäk- ringsbolag som inte har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 20 § anses som en sådan ekonom- isk förening som avses i 8 kap. 13 b § lagen (1987:667) om eko- nomiska föreningar.

Koncernrevision

43 c §

I fråga om koncernrevision ska ett ömsesidigt försäkringsbolag som inte har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 20 § anses som en sådan ekonomisk förening som avses i 8 kap. 13 c § lagen (1987:667) om ekonomiska fören- ingar.

Domstols entledigande av revisorn

43 d §

I fråga om en domstols entledig- ande av revisorn ska ett ömsesidigt försäkringsbolag som inte har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 20 § anses som en sådan ekonomisk förening som avses i 8 kap. 16 a § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.

Prop. 2015/16:162

77

Prop. 2015/16:162

EU:s revisorsförordning

 

 

43 e §

 

 

 

 

 

Bestämmelser

om

revision

av

 

ömsesidiga

försäkringsbolag som

 

inte har beviljats undantag enligt

 

1 kap. 19 eller

20 §

eller vars

 

överlåtbara värdepapper är upp-

 

tagna till handel på en reglerad

 

marknad finns även i Europa-

 

parlamentets och rådets förord-

 

ning (EU) nr 537/2014 av den

 

16 april 2014 om särskilda krav

 

avseende lagstadgad

revision

av

 

företag av allmänt intresse och om

 

upphävande

av

kommissionens

 

beslut 2005/909/EG.

 

 

13 kap.

Revisionsutskott

9 a §

I fråga om revisionsutskott ska en försäkringsförening som inte har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 20 § anses som en sådan ekonomisk förening som avses i 6 kap. 7 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.

Revisorns uppdragstid

18 a §

I fråga om uppdragstid för revi- sorn ska en försäkringsförening som inte har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 20 § anses som en sådan ekonomisk förening som avses i 8 kap. 8 a § lagen (1987:667) om ekonomiska fören- ingar. Möjligheten enligt den para- grafen att förlänga revisionsupp- draget till högst tjugo eller tjugo- fyra år gäller dock inte uppdrag i en försäkringsförening.

Revisionsberättelsen

18 b §

I fråga om revisionsberättelsens

innehåll ska en försäkringsfören-

78

ing som inte har beviljats undan- Prop. 2015/16:162 tag enligt 1 kap. 19 eller 20 §

anses som en sådan ekonomisk förening som avses i 8 kap. 13 b § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.

Koncernrevision

18 c §

I fråga om koncernrevision ska en försäkringsförening som inte har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 20 § anses som en sådan ekonomisk förening som avses i 8 kap. 13 c § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.

Domstols entledigande av revisorn

18 d §

I fråga om en domstols entledig- ande av revisorn ska en försäk- ringsförening som inte har bevilj- ats undantag enligt 1 kap. 19 eller 20 § anses som en sådan ekonom- isk förening som avses i 8 kap. 16 a § lagen (1987:667) om eko- nomiska föreningar.

EU:s revisorsförordning

18 e §

Bestämmelser om revision av försäkringsföreningar som inte har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 20 § eller vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad finns även i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014 av den 16 april 2014 om särskilda krav avseende lag- stadgad revision av företag av allmänt intresse och om upphäv- ande av kommissionens beslut 2005/909/EG.

1.Denna lag träder i kraft den 17 juni 2016.

2.Om ett försäkringsaktiebolag vid ikraftträdandet inte har överlåtbara värdepapper upptagna till handel på en reglerad marknad, tillämpas

bestämmelserna om redovisningskompetens eller revisionskompetens i

79

Prop. 2015/16:162 8 kap. 49 a § första stycket tredje meningen och andra stycket 2 aktie- bolagslagen (2005:551) först efter den första årsstämma som hålls efter den 16 juni 2016.

3. Om ett ömsesidigt försäkringsbolag eller en försäkringsförening vid ikraftträdandet inte har överlåtbara värdepapper upptagna till handel på en reglerad marknad, tillämpas bestämmelserna om redovisningskom- petens eller revisionskompetens i 6 kap. 7 § första stycket tredje mening- en och andra stycket 2 lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar först efter den första ordinarie bolagsstämma respektive ordinarie förenings- stämma som hålls efter den 16 juni 2016.

80

2.12

Förslag till lag om ändring i lagen (2013:561)

Prop. 2015/16:162

 

om förvaltare av alternativa investeringsfonder

 

Härigenom föreskrivs1 att det i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder ska införas en ny paragraf, 8 kap. 2 b §, och närmast före 8 kap. 2 b § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 kap.

Revisorns uppdragstid

2 b §

För AIF-förvaltare som förvalt- ar specialfonder eller andra alter- nativa investeringsfonder som får marknadsföras till icke-professio- nella investerare i Sverige eller har tillstånd enligt 3 kap. 2 §, och som inte omfattas av bestämmel- ser om uppdragstid för revisorn i någon annan lag, gäller följande i fråga om uppdragstid för revisorn.

Uppdraget som revisor får gälla högst sju år i följd. Revisorn får därefter inte delta i revisionen om inte minst fyra år har förflutit sedan han eller hon lämnade upp- draget.

Om revisorn är ett registrerat revisionsbolag gäller, i stället för andra stycket, att den huvud- ansvariga revisorn ska bytas ut senast efter sju år. Han eller hon får därefter inte delta i revisionen om inte minst tre år har förflutit sedan han eller hon var huvud- ansvarig för revisionen.

1. Denna lag träder i kraft den 17 juni 2016.

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstad- gad revision av årsredovisning, årsbokslut och koncernredovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/56/EU.

81

Prop. 2015/16:162 2. För ett uppdrag som revisor som vid ikraftträdandet har innehafts i mer än tre år ska den tid som anges i 8 kap. 2 b § andra stycket första meningen räknas från den ordinarie stämma som hållits tre år före ikraft- trädandet. Om AIF-förvaltaren inte enligt lag är skyldig att hålla stämma, ska tiden i stället räknas från den 17 juni 2013.

82

2.13

Förslag till lag om ändring i offentlighets- och

Prop. 2015/16:162

 

sekretesslagen (2009:400)

 

 

 

 

Härigenom föreskrivs1 att det i offentlighets- och sekretesslagen

 

(2009:400) ska införas en ny paragraf, 30 kap. 4 c §, av följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

30 kap.

 

 

 

 

 

 

4 c §

 

 

 

 

 

 

Sekretess gäller i en statlig

 

 

 

myndighets verksamhet som består

 

 

 

i tillsyn med avseende på auktoris-

 

 

 

erade

och

godkända

revisorer,

 

 

 

registrerade

revisionsbolag och

 

 

 

revisorer från ett tredjeland för

 

 

 

uppgift i en anmälan eller utsaga

 

 

 

om överträdelse av en bestämmel-

 

 

 

se som gäller för den som myndig-

 

 

 

hetens verksamhet avser, om upp-

 

 

 

giften

kan

avslöja

anmälarens

 

 

 

identitet och det inte står klart att

 

 

 

uppgiften kan röjas utan att

 

 

 

anmälaren eller någon närstående

 

till honom eller henne lider skada eller men.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Denna lag träder i kraft den 17 juni 2016.

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstad- gad revision av årsredovisning, årsbokslut och koncernredovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/56/EU.

83

Prop. 2015/16:162 2.14

Förslag till lag om ändring i lagen (2016:108)

 

om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska

 

föreningar

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 13 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar i stället för lydelsen enligt lagen (2016:108) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

8 kap.

 

13 §

Revisorerna ska för varje räken-

Revisorn ska för varje räken-

skapsår avge en revisionsberättelse

skapsår lämna en revisionsberätt-

till föreningsstämman. Berättelsen

else till föreningsstämman. Berätt-

ska överlämnas till

föreningens

elsen ska överlämnas till förening-

styrelse senast tre veckor före års-

ens styrelse senast tre veckor före

stämman. Revisorerna

ska inom

årsstämman. Revisorn ska inom

samma tid till styrelsen återlämna

samma tid till styrelsen återlämna

de redovisningshandlingar som har

de redovisningshandlingar som har

överlämnats till dem.

 

överlämnats till honom eller henne.

Revisionsberättelsen ska inne- hålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredovisning. I uttalandet ska det särskilt anges om årsredo- visningen ger en rättvisande bild av föreningens resultat och ställ- ning och om förvaltningsberättel- sen är förenlig med årsredovis- ningens övriga delar. Innehåller inte årsredovisningen sådana upp- lysningar som ska lämnas enligt tillämplig lag om årsredovisning, ska revisorerna ange detta och lämna behövliga upplysningar i sin berättelse, om det kan ske.

Har revisorerna vid sin gransk- ning funnit att någon åtgärd eller försummelse som kan leda till ersättningsskyldighet ligger en styrelseledamot eller den verkställ- ande direktören till last eller att en styrelseledamot eller den verkställ- ande direktören på något annat sätt

 

har handlat i strid med denna lag,

84

tillämplig lag om årsredovisning

 

Revisionsberättelsen ska inne- hålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredovisning. I uttalandet ska det särskilt anges om årsredo- visningen ger en rättvisande bild av föreningens resultat och ställ- ning och om förvaltningsberättel- sen är förenlig med årsredovis- ningens övriga delar. Innehåller inte årsredovisningen sådana upp- lysningar som ska lämnas enligt tillämplig lag om årsredovisning, ska revisorn ange detta och lämna behövliga upplysningar i sin berätt- else, om det kan ske.

Har revisorn vid sin granskning funnit att någon åtgärd eller för- summelse som kan leda till ersätt- ningsskyldighet ligger en styrelse- ledamot eller den verkställande direktören till last eller att en styr- elseledamot eller den verkställande direktören på något annat sätt har handlat i strid med denna lag, till- lämplig lag om årsredovisning

eller stadgarna, ska det anmärkas i

eller stadgarna, ska det anmärkas i Prop. 2015/16:162

berättelsen.

Revisionsberättelsen

berättelsen.

Revisionsberättelsen

ska även innehålla ett uttalande i

ska även innehålla ett uttalande i

frågan om ansvarsfrihet för styr-

frågan om ansvarsfrihet för styr-

elseledamöterna och den verkställ-

elseledamöterna och den verkställ-

ande direktören. I revisionsberätt-

ande direktören. I revisionsberätt-

elsen ska det också anmärkas om

elsen ska det också anmärkas om

revisorerna har funnit att förening-

revisorn har funnit att föreningen

en inte har fullgjort sin skyldighet

inte har fullgjort sin skyldighet att

att föra medlemsförteckning enligt

föra

medlemsförteckning

enligt

3 kap. och förteckning över inne-

3 kap. och förteckning över inne-

havare

av

förlagsandelar enligt

havare av

förlagsandelar

enligt

5 kap.

Revisorerna

kan

även i

5 kap. Revisorn kan även i övrigt i

övrigt i berättelsen anteckna de

berättelsen anteckna de upplys-

upplysningar som de önskar med-

ningar som han eller hon önskar

dela medlemmarna.

 

 

meddela medlemmarna.

 

I revisionsberättelsen

ska det

I

revisionsberättelsen ska det

också

anmärkas om

revisorerna

också anmärkas om revisorn funnit

funnit att föreningen inte har full-

att föreningen inte har fullgjort sin

gjort sin skyldighet

 

 

skyldighet

 

 

1.att göra skatteavdrag enligt skatteförfarandelagen (2011:1244),

2.att anmäla sig för registrering enligt 7 kap. 2 § skatteförfarandelag-

en,

3.att lämna skattedeklaration enligt 26 kap. 2 § eller 37 kap. 4 § skatte- förfarandelagen, eller

4.att i rätt tid betala skatter och avgifter som omfattas av skatte- förfarandelagen.

Revisionsberättelsen ska innehålla särskilda uttalanden om fastställan- de av balansräkningen och resultaträkningen samt om det förslag till dis- positioner beträffande föreningens vinst eller förlust som har lagts fram i förvaltningsberättelsen.

I en moderförening ska revisor-

I en moderförening ska revisorn

erna avge en särskild revisions-

lämna en särskild revisionsberätt-

berättelse för koncernen. Då ska

else för koncernen. Då ska första–

första–tredje och femte styckena

tredje och femte styckena och

tillämpas.

13 a § tillämpas.

Om anmälan har gjorts enligt 8 § fjärde eller sjätte stycket, ska revisorn till revisionsberättelsen bifoga en avskrift av anmälningen. Även kopior av de underrättelser som revisorn och den som har utsett revisorn har lämnat enligt 8 § sjätte stycket ska bifogas revisionsberättelsen.

85

Prop. 2015/16:162 3

Ärendet och dess beredning

Den 16 april 2014 antog Europaparlamentet och rådet en förordning om revisorer och revision (”EU:s revisorsförordning” eller ”revisorsförord- ningen”)1 samt ett direktiv2 med ändring i 2006 års revisorsdirektiv3, se bilaga 1–4. I propositionen används samlingsbenämningen ”revisions- paketet” för rättsakterna.

Regeringen beslutade den 13 mars 2014 att tillkalla en särskild utred- are med uppdrag att lämna förslag till åtgärder som är nödvändiga för att anpassa svensk rätt till EU-reglerna (dir. 2014:36). I uppdraget ingick även att överväga om ansvarsfördelningen mellan bolagets revisor, styr- else och verkställande direktör borde förtydligas. Utredningen antog namnet Utredningen om EU:s revisionspaket (Ju 2014:06). I maj 2015 överlämnade utredningen delbetänkandet Nya regler för revisorer och revision (SOU 2015:49). En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 5. Utredningens lagförslag och alternativa lagförslag finns i bilaga 6 respektive bilaga 7.

I Europeiska kommissionens regi har sex möten hållits om genom- förandet av direktivet och om förordningen.

Betänkandet har remissbehandlats. Remissvaren finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (Ju2015/04660/L1). En förteckning över remiss- instanserna finns i bilaga 8.

Justitiedepartementet har under beredningen av lagstiftningsärendet gett företrädare för de närmast berörda myndigheterna och bransch- organisationerna tillfälle att lämna synpunkter på utkast till delar av lag- rådsremissen respektive propositionen.

I propositionen behandlas de lagförslag som läggs fram i betänkandet.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 3 mars 2016 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 9. Lagrådets yttrande finns i bilaga 10.

Lagrådets synpunkter behandlas i avsnitt 4, 6, 7.2, 8.6, 9.1, 11.2 11.4, 12.1, 12.2, 14.8, 14.10 och i författningskommentaren.

I förhållande till lagrådsremissens lagförslag görs det också vissa språkliga och redaktionella ändringar.

1Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014 om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse och om upphävande av kommissionens beslut 2005/909/EG.

2Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/56/EU om ändring av direktiv 2006/43/EG

om lagstadgad revision av årsredovisning, årsbokslut och koncernredovisning.

3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsredovisning, årsbokslut och koncernredovisning och om ändring av rådets

direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG.

86

4 Allmänna utgångspunkter

De svenska reglerna om revisorer och revision…

I ett aktiebolag ska enligt huvudregeln räkenskaperna och styrelsens för- valtning fortlöpande granskas av en eller flera revisorer. Revisorn ska varje år upprätta en revisionsberättelse, där resultatet av granskningen redovisas. Revisionsberättelsen ska lämnas till bolagsstämman och sen- are också offentliggöras. Revisorn förutsätts också löpande lämna före- tagsledningen erinringar och påpekanden om sådant som han eller hon anser bör komma till dess kännedom men som inte behöver tas upp i revisionsberättelsen. De aktiebolagsrättsliga bestämmelserna om revision har varit förebild för motsvarande bestämmelser för andra associations- former.

Till att börja med motiverades kravet på revision huvudsakligen av hänsynen till aktieägarna. För dem är det viktigt att bolagets verksamhet och ställning kontrolleras av ett sakkunnigt och självständigt organ. Sen- are har revisionens värde för andra också betonats. Företagsledningen kan dra nytta av en kompetent granskning. Även företagets borgenärer, anställda och det allmänna har intresse av en ändamålsenlig kontroll av att bolagets affärer sköts på ett lagenligt och korrekt sätt och att dess ställning och resultat redovisas riktigt.

I revisorslagen (2001:883) finns bestämmelser om auktorisation av revisorer och registrering av revisionsbolag, om revisorns skyldigheter samt om tillsyn och disciplinära åtgärder. Lagen kompletteras av förord- ningen (1995:665) om revisorer och av Revisorsnämndens föreskrifter.

Revisionslagen (1999:1079) innehåller bestämmelser om revision. Den är tillämplig på företag som enligt 6 kap. 1 § bokföringslagen (1999:1078) är skyldiga att avsluta bokföringen med en årsredovisning.

Enskilda näringsidkare m.fl. som inte är skyldiga att avsluta bokföring- en med en årsredovisning omfattas inte av reglerna i revisionslagen. Revi- sionslagen är inte heller tillämplig på företag för vilka regler om revision finns i någon annan lag. Sådana regler finns för aktiebolag i aktiebolags- lagen (2005:551), för ekonomiska föreningar i lagen (1987:667) om eko- nomiska föreningar samt för stiftelser i stiftelselagen (1994:1220) och lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Regler om revision finns även i de s.k. rörelselagarna för de finansiella företagen: lagen (2004:46) om värdepappersfonder, lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, för- säkringsrörelselagen (2010:2043), sparbankslagen (1987:619), lagen (1995:1570) om medlemsbanker och lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

De nu nämnda författningarna innehåller grundläggande regler för revisorer och revision. Det finns också en betydande mängd kompletter- ande normer.

Av revisorslagen följer att en revisor ska iaktta god revisorssed (19 §). I de associationsrättsliga lagarna hänvisas vidare till god revisionssed (se t.ex. 5 § revisionslagen). Revisorsnämnden ansvarar för att god revisors- sed och god revisionssed utvecklas på ett ändamålsenligt sätt (3 § första stycket 4 revisorslagen). De föreskrifter, uttalanden och beslut i enskilda ärenden som Revisorsnämnden meddelar har därför särskild betydelse

Prop. 2015/16:162

87

Prop. 2015/16:162 när en fråga om innebörden av god revisorssed eller god revisionssed prövas. Av betydelse är också de rekommendationer, standarder och uttalanden som FAR (branschorganisationen för redovisningskonsulter, revisorer och rådgivare) utarbetar, liksom direktiv och rekommendation- er som utarbetas inom EU. Dessutom finns de internationella revisions- standarderna ISA (International Standards on Auditing) som tas fram av det oberoende standardiseringsorganet IAASB (International Auditing and Assurance Standards Board). Revisorsnämnden har tolkningsföre- träde i fråga om innebörden av god revisionssed och god revisorssed (se prop. 2000/01:146 s. 87 f.).

Nära kopplade till reglerna om revisorer och revision är reglerna om bolagsstyrning. För aktiebolag finns det regler i aktiebolagslagen, med kompletterande bestämmelser i exempelvis försäkringsrörelselagen för försäkringsaktiebolag och i lagen om bank- och finansieringsrörelse för bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag. Bolagsstyrningen i svenska börsbolag regleras av en kombination av lagstiftning, självreglering och praxis. Självregleringen utgörs främst av Svensk kod för bolagsstyrning och det regelverk för emittenter som gäller på den reglerade marknad där bolagets aktier är upptagna till handel.

… är grundade på EU-regler…

Samarbetet inom EU har lett fram till flera direktiv som direkt eller indirekt berör revisorer och revision.

I samband med att Sverige blev medlem i EU genomfördes de s.k. fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiven, bankredovisningsdirektivet och försäkringsredovisningsdirektivet i svensk rätt. De fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiven har nyligen ersatts genom redovisningsdirek- tivet4.

Vid Sveriges inträde i EU genomfördes även det åttonde bolagsrätts- liga direktivet om revisorer och revision. Direktivet ersattes 2006 av revi- sorsdirektivet i syfte att återupprätta konsumenters och investerares för- troende för marknaderna. Revisorsdirektivet skulle också stärka aktie- ägarnas rättigheter, förbättra de europeiska företagens konkurrenskraft och garantera den inre marknadens fördelar.

… och behöver anpassas till revisionspaketet

Revisionspaketet är en fortsättning på den process mot mer harmoniser- ade regler om lagstadgad revision inom EU som inleddes med det åtton- de bolagsrättsliga direktivet. Det ska ses mot bakgrund av den finansiella kris som ägde rum för några år sedan. Reformen syftar bl.a. till att höja kvaliteten på revisionen inom EU och att stärka revisorernas opartiskhet och självständighet. Därmed stärks även allmänhetens förtroende för revisionen. Ytterst ska revisionspaketet bidra till att stärka den finansiella stabiliteten.

4 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlament- ets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och

83/349/EEG.

88

Regeringen välkomnar att revisionens roll har uppmärksammats på EU-nivå. En harmonisering av det regelverk som styr företagen har posi- tiva effekter för de europeiska företagens konkurrenskraft. Harmoniser- ade regler underlättar för företag med gränsöverskridande verksamhet och förbättrar rättssäkerheten. Genom harmoniserade minimiregler som säkerställer en hög kvalitet på revision och finansiell rapportering inom EU stärks också skyddet för investerare på kapitalmarknaderna och andra som kommer i kontakt med de europeiska företagen. Detta är ägnat att ytterligare öka allmänhetens förtroende för dessa företag och därmed för- bättra deras konkurrenskraft.

Ändringarna i revisorsdirektivet innebär bl.a. att det införs nya regler om revisorns professionella skepticism, prövningen av revisorns opart- iskhet och självständighet, revisionsberättelsens innehåll samt kvalitets- kontroll. Vidare får Revisorsnämnden tillgång till nya disciplinära åtgärder.

Revisorsförordningen gäller för börsbolag och för de mest betydande finansiella företagen (företag av allmänt intresse, se avsnitt 5). I förord- ningen finns bl.a. bestämmelser om revisionsutskott, förfarandet vid revi- sorsval, revisorsrotation, förbud mot vissa konsulttjänster, revisionsarvo- den, revisionsberättelsens innehåll, kvalitetskontroll samt tillsynsmyndig- hetens organisation och befogenheter. EU-förordningen gäller direkt i Sverige.

Revisionspaketet gäller i samtliga medlemsstater i EU. När det i de bestämmelser som regeringen föreslår är aktuellt att avgränsa bestämmel- sernas geografiska tillämpningsområde jämställs stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), dvs. Island, Liechtenstein och Norge, med EU:s medlemsstater. Av avsnitt 6 framgår att Schweiz inte längre ska jämställas med stater inom EES.

Enligt regeringens mening är det viktigt att de positiva effekter som revisionspaketet kan leda till tas till vara. I genomförandet av rättsakterna bör det också beaktas att den administrativa bördan för företagen inte blir större än nödvändigt och att den svenska bolagsstyrningsmodellen värn- as. Mer ingripande eller strängare regler än vad revisionspaketet kräver bör således undvikas om inte starka skäl talar för något annat. Möjlighet- erna till undantag från administrativt betungande bestämmelser bör utnyttjas i hög utsträckning.

Regeringen lämnar i propositionen de förslag till lagändringar som bedöms behövas för att genomföra revisionspaketet. I övriga delar görs bedömningen att svensk rätt uppfyller revisionspaketets krav, i vissa fall efter förordningsändringar eller ändringar i myndighetsföreskrifter.

Hänvisningar till EU-bestämmelser och vissa hänvisningar i rörelselagarna

Enligt nya anvisningar för författningsskrivning är utgångspunkten vid hänvisningar till EU-förordningar att man hänvisar till EU-bestämmelser- na i en viss angiven lydelse, s.k. statisk hänvisning. En följd av att ha statiska hänvisningar blir att om EU-bestämmelserna ändras behöver lag- stiftaren överväga om någon ändring behöver göras i den nationella lag- stiftningen.

Det finns skäl att använda en statisk hänvisning till de relevanta bestämmelserna i EU:s revisorsförordning i flera fall:

Prop. 2015/16:162

89

Prop. 2015/16:162

s.k. byrårotation (se bl.a. 5 § 3 lagen om tillsyn över företag av

 

 

allmänt intresse i fråga om revision och 9 kap. 21 a § andra stycket

 

 

1 och 2 aktiebolagslagen),

 

undantagen från förbudet för revisorn att tillhandahålla vissa

 

 

konsulttjänster (se 21 b § andra stycket revisorslagen), och

 

revisionsutskott (se bl.a. 8 kap. 49 a § aktiebolagslagen och 3 kap.

 

 

4 a § sparbankslagen).

 

I dessa fall är det lämpligt att lagstiftaren får tillfälle att överväga om

 

någon ändring ska göras i den nationella lagstiftningen till följd av fram-

 

tida ändringar i förordningen. Hänvisningarna till EU:s revisorsförord-

 

ning bör göras till den ursprungliga lydelsen eftersom ingen ändring ännu

 

skett av förordningen.

 

Regeringen föreslår i många fall att vad som sägs i de nya bestämmel-

 

serna i aktiebolagslagen och föreningslagen ska gälla även för ett finans-

 

iellt företag. Detta uttrycktes i lagrådsremissen så att det finansiella före-

 

taget enligt den rörelselag som gäller för företaget ska anses som ett

 

aktiebolag respektive en ekonomisk förening ”i fråga om” en viss före-

 

teelse, t.ex. revisionsutskott, följt av angivandet av en viss paragraf i

 

aktiebolagslagen eller föreningslagen. Lagrådet anför att denna lagstift-

 

ningsteknik medför att lagtexten för en läsare utan specialkunskaper om

 

finansiella företag blir intetsägande. Lagrådet föreslår därför att bestäm-

 

melserna utformas efter mönstret ”Ett bankaktiebolag ska tillämpa

 

bestämmelserna om revisionsutskott i 8 kap. 49 a och 49 b §§ aktie-

 

bolagslagen (2005:551).”

 

Enligt regeringens mening leder den av Lagrådet föreslagna lagtek-

 

niska utformningen i flertalet fall till att lagtexten blir mer komplicerad,

 

eftersom den förutsätter ett återgivande av stora delar av bestämmelser-

 

nas materiella innehåll. Den av regeringen förordade lagstiftningsteknik-

 

en

används dessutom redan på flera ställen i rörelselagarna, se t.ex.

 

10 kap. 12 a § lagen om bank- och finansieringsrörelse. Regeringen håll-

 

er därför fast vid lagrådsremissens förslag.

5 Företag av allmänt intresse

Regeringens förslag: I revisorslagen anges att följande företag ska anses som företag av allmänt intresse enligt den lagen:

företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad,

banker och kreditmarknadsföretag,

vissa värdepappersbolag, och

försäkringsföretag, utom sådana som omfattas av vissa undantag enligt försäkringsrörelselagen.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Utredningen föreslår dock en annan lagteknisk lösning (se betänkandet s. 168 f.).

90

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker eller har Prop. 2015/16:162 ingen invändning mot förslaget. Riksgäldskontoret anser att det bör över-

vägas om det finns anledning att bredda definitionen av finansiella före- tag av allmänt intresse eller i vart fall ytterligare motivera varför defini- tionen bör vara snävare än definitionen av finansiella företag i t.ex. FAR:s rekommendation om revision av finansiella företag (RevR 100). Finansinspektionen föreslår att gruppen av företag som ska anses vara av allmänt intresse utvidgas med samtliga värdepappersbolag, Svenska Skeppshypotekskassan, finansiella holdingföretag, fondbolag, AIF-för- valtare som har diskretionärt tillstånd eller som riktar sig till icke-profes- sionella investerare samt inlåningsföretag. Även Revisorsnämnden anför att det finns goda skäl för en bredare definition av företag av allmänt int- resse. Nämnden bedömer dock att reglerna i revisionspaketet är så eko- nomiskt betungande för företagen att definitionen inte bör utvidgas.

Skälen för regeringens förslag

Begreppet företag av allmänt intresse

Företag av allmänt intresse förekommer sedan tidigare som begrepp inom EU-rätten. I revisorsdirektivets hittillsvarande lydelse och i det tidigare redovisningsdirektivet finns likalydande definitioner. Någon definition finns dock inte i lag. Vid genomförandet av revisorsdirektivet ansågs det inte finnas något omedelbart behov av en sådan definition (se prop. 2008/09:135 s. 61 f.).

Vilka företag som ska anses vara av allmänt intresse får betydelse genom att revisorsdirektivet innehåller bestämmelser som ska gälla åtminstone vid revisionen av dessa företag. Dessutom är det endast före- tag av allmänt intresse som omfattas av regleringen i revisorsförord- ningen (se artikel 3 i förordningen, som hänvisar till artikel 2 i direk- tivet).

Följande företag omfattas av revisionspaketets definition av företag av allmänt intresse:

Företag som omfattas av lagstiftningen i en medlemsstat och vars

överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i någon medlemsstat enligt MiFID5.

Kreditinstitut enligt definitionen i kapitaltäckningsdirektivet6, med undantag för kreditinstitut som avses i artikel 2 i det direktivet.

Försäkringsföretag enligt artikel 2.1 i försäkringsredovisnings- direktivet7.

5 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG.

6 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföre- tag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG.

7 Rådets direktiv 91/674/EEG av den 19 december 1991 om årsbokslut och sammanställd redovisning för försäkringsföretag.

91

Prop. 2015/16:162

Företag som är utsedda av medlemsstaterna till företag av allmänt

 

intresse, t.ex. på grund av arten av sin verksamhet, sin storlek eller

 

antalet anställda.

Samma definition finns i det nya redovisningsdirektivet.

Bör fler företag anses vara företag av allmänt intresse?

Regeringen delar utredningens uppfattning i fråga om vilka svenska före- tag som omfattas av revisorsdirektivets obligatoriska definition, nämlig- en följande:

Börsnoterade företag, dvs. företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad.

Kreditinstitut, dvs. företag som har tillstånd att driva rörelse enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse och värdepappersbolag som har tillstånd enligt 2 kap. 2 § första stycket 2 och 8 lagen om värdepappersmarknaden.

Försäkringsföretag, dvs. företag som har tillstånd att driva rörelse enligt försäkringsrörelselagen – utom sådana företag som har med- getts undantag enligt 1 kap. 19 eller 20 § i den lagen, i den lydelse som gäller sedan den 1 januari 2016 då de EU-bestämmelser som försäkringsredovisningsdirektivet hänvisar till genomfördes i svensk rätt (se prop. 2015/16:9 s. 207 f.).

Som nämns ovan ger direktivet medlemsstaterna möjlighet att bestämma att ytterligare företag ska anses vara företag av allmänt intresse och där- med även träffas av direktivets i vissa avseenden strängare bestämmelser för sådana företag, liksom av förordningen.

I sak handlar det bl.a. om att ett företag av allmänt intresse, eller före- tagets revisor, ska följa mer långtgående regler om bl.a. revisionsarvoden och konsulttjänster (se avsnitt 7.3), kvalitetskontroll (se avsnitt 8.2), revisorsval (se avsnitt 12.1), revisorsrotation (se avsnitt 12.2) och revi- sionsutskott (se avsnitt 13). Sammantaget innebär dessa bestämmelser att företag av allmänt intresse, och deras revisorer, ska följa ingående krav som syftar till att revisionen av samhällsviktiga företag ska vara av sär- skilt hög kvalitet. Typiskt sett är det fråga om betungande krav som är framtagna med börsnoterade företag och systemviktiga finansiella före- tag i åtanke.

Den administrativa börda som revisionspaketet leder till för företag av allmänt intresse och deras revisorer är ansenlig. Regeringen delar därför, till skillnad från bl.a. Finansinspektionen, utredningens bedömning att möjligheten för medlemsstaterna att generellt utöka kretsen av företag av allmänt intresse inte bör utnyttjas. Regeringen har nyligen med anledning av det nya redovisningsdirektivet gjort motsvarande ställningstagande, dvs. att ytterligare företag inte bör anses vara av allmänt intresse (prop. 2015/16:3 s. 135 f.). Detta utesluter inte att det i någon fråga kan finnas skäl att låta bestämmelserna i revisionspaketet gälla för en utökad krets av företag (se avsnitt 12.2 om revisorsrotation i vissa finansiella företag som inte är företag av allmänt intresse).

92

Bör begreppet företag av allmänt intresse definieras i lag?

Prop. 2015/16:162

EU:s revisorsförordning gäller för företag av allmänt intresse, och för revisionen av sådana företag. De berörda företagen och deras revisorer har att tillämpa förordningen direkt. Den ska inte genomföras i svensk rätt. Det underlättar därför för företagen om definitionen, som finns i direktivet och hänvisar till flera andra EU-rättsakter, även tas in i lag. Det finns också lagtekniska fördelar med detta. I likhet med utredningen anser regeringen att definitionen bör tas in i revisorslagen.

Utredningen föreslår vidare att begreppet företag av allmänt intresse ska användas även i aktiebolagslagen, för att ange tillämpningsområdet för vissa regler. En sådan lagteknisk lösning skulle emellertid innebära att aktiebolagslagen skulle reglera vissa finansiella företag. Enligt reger- ingens mening bör den hittillsvarande systematiken behållas. Reglering- en av de finansiella företagen bör alltså vara samlad i de s.k. rörelselagar- na, även om dessa i stor utsträckning hänvisar till aktiebolagslagen och lagen om ekonomiska föreningar i fråga om associationsrätten. Rörelse- lagarna bör därför även fortsättningsvis innehålla de bestämmelser om t.ex. revisionsutskott som gäller för finansiella företag.

6

Godkännande och registrering

 

 

 

Regeringens förslag: En revisionsbyrå som har godkänts i en annan

 

stat inom EES än Sverige ska få registreras som ett revisionsbolag.

 

Sådana revisionsbyråer ska inte omfattas av Revisorsnämndens kvali-

 

tetskontroll eller skyldigheten att teckna försäkring. I övrigt ska de

 

vara likställda med andra registrerade revisionsbolag.

 

 

Schweiz ska i revisorslagen inte längre jämställas med stater inom

 

EES.

 

 

Regeringens bedömning: Det bör inte införas någon möjlighet för

 

revisorer som har godkänts i en annan stat inom EES än Sverige att

 

uppfylla kravet på revisorsexamen genom fullgörandet av en anpass-

 

ningsperiod.

 

 

De författningsändringar som revisionspaketet föranleder när det

 

gäller Revisorsnämndens registrering av revisionsbyråer och nämnd-

 

ens skyldighet att underrätta en revisionsbyrås hemmedlemsstat om

 

vissa registreringsåtgärder bör göras på förordningsnivå.

 

 

 

 

 

Utredningens förslag och bedömning: Överensstämmer huvudsaklig-

 

en med regeringens förslag och bedömning. Utredningen föreslår att en

 

revisor med examensbevis från en annan stat inom EES ska kunna upp-

 

fylla kravet på revisorsexamen genom att fullgöra en anpassningsperiod.

 

Utredningen föreslår vidare att revisionsföretag som har godkänts i en

 

annan stat inom EES och som registreras i Sverige ska utgöra en separat

 

kategori av revisionsbyråer med benämningen EES-revisionsföretag (se

 

betänkandet s. 189 f., 195 f., 201 f., 208, 354 och 463).

 

 

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslag-

 

en och delar bedömningen eller har ingen invändning mot dem. Enligt

 

Revisorsnämnden ger direktivet utrymme för medlemsstaterna att inte

93

Prop. 2015/16:162 tillhandahålla möjligheten att undergå en anpassningsperiod. Nämnden anser att det konsumentskyddsintresse som bär upp försäkringskravet urgröps, om kravet inte ställs även på revisionsbyråer som är godkända i en annan EES-stat.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Godkännandet av revisorer från andra stater inom EES

Den som har avlagt en examen som ger rätt att utföra lagstadgad revison i en annan stat inom EES och som har genomgått ett lämplighetsprov hos Revisorsnämnden anses ha avlagt svensk revisorsexamen (5 § revisors- lagen). Lämplighetsprovet ska säkerställa att en utländsk revisor har de kunskaper i svensk rätt som behövs för att utföra lagstadgad revision i Sverige som auktoriserad revisor. Provet ska vara anpassat till den utländska revisorns utbildning och yrkeserfarenhet (3 § förordningen om revisorer).

Även enligt revisionspaketet ska en revisor med examensbevis från en medlemsstat, hemmedlemsstaten, efter ett lämplighetsprov kunna bli godkänd i en annan medlemsstat, värdmedlemsstaten (artikel 14 i direk- tivet). I revisionspaketet finns ett alternativ till lämplighetsprov: en treårig anpassningsperiod med efterföljande utvärdering (artikel 14.2 i direktivet). Med anpassningsperiod avses inom EU-rätten en period av praktiskt utövande av yrket i värdmedlemsstaten under en behörig yrkes- utövares ansvar (se artikel 3.1 g i yrkeskvalifikationsdirektivet8).

Direktivets lydelse ger, som utredningen påpekar, inte något säkert svar på frågan om huruvida direktivet överlåter till värdmedlemsstaten att avgöra om revisorer med utländsk examen ska ges möjlighet att genomgå en anpassningsperiod, eller om det är tillräckligt att de ges möjlighet att avlägga ett lämplighetsprov. Som Revisorsnämnden anför riktar sig direktivbestämmelsen dock till medlemsstaterna och inte till de behöriga myndigheterna. Regeringen tar detta till intäkt för att direktivet inte kräv- er att en möjlighet att genomgå en anpassningsperiod införs.

Frågan är då om en sådan möjlighet ändå, trots att direktivet inte kräver det, bör införas. Det bör noteras att lämplighetsprovet är en etablerad och väl fungerande metod för att pröva om en revisor som har godkänts i en annan medlemsstat bör få utöva revisionsverksamhet i Sverige. Ett god- känt lämplighetsprov innebär, som nämns ovan, att revisorn jämställs med en examinerad revisor. Förfarandet är icke-diskriminerande och proportionerligt.

Inte heller i ett tillsynsperspektiv finns det skäl att införa en anpass- ningsperiod. Lämplighetsprovet är en säkrare metod för att pröva att revi- sorn har de kunskaper i svensk rätt som är nödvändiga för utövandet av revisorsyrket. En möjlighet att genomgå anpassningsperiod bör alltså inte införas.

8 Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv

2013/55/EU.

94

Schweiz jämställs inte med stater inom EES

Enligt ett bilateralt avtal mellan EU, dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer likställs medborgare och företagare från Schweiz i vissa avseenden med medborgare och företag i stater inom EES.9 Detta innebär dock inte att revisorsdirektivets bestämmelser utan vidare är tillämpliga i förhållande till Schweiz (se prop. 2008/09:135 s. 60). I stället betraktas Schweiz som ett tredjeland enligt revisorsdirek- tivet. Schweiz bör alltså inte i revisorslagen längre jämställas med stater inom EES. Detta gäller inte endast i fråga om godkännandet av revisorer från Schweiz, utan även i andra avseenden.

Registreringen av revisionsbyråer från andra stater inom EES

Enligt revisionspaketet ska en revisionsbyrå som har godkänts i hemmed- lemsstaten ha rätt att utöva revision även i värdmedlemsstaten, förutsatt dels att revisionsbyrån registreras i värdmedlemsstaten, dels att den för det enskilda uppdraget huvudansvariga revisorn är auktoriserad i värd- medlemsstaten och uppfyller vissa krav (artikel 3.2, artikel 3a och artikel 15.1 i revisorsdirektivet). En sådan revisionsbyrå bör alltså kunna regist- reras av Revisorsnämnden och, i likhet med en motsvarande svensk revi- sionsbyrå, benämnas registrerat revisionsbolag. Författningsändringar som gäller registreringen bör göras på förordningsnivå (artikel 3a.3 och arti- kel 17.1).

Det finns inte anledning att, som utredningen föreslår, låta byråerna i fråga utgöra en särskild kategori av revisionsbyråer. I stort sett bör samma regler gälla för dem som för andra revisionsbyråer. När det gäller kvalitetskontroll gäller principen om hemlandstillsyn (artikel 34.1 i revi- sorsdirektivet). Det innebär att en revisionsbyrå vars hemmedlemsstat är en annan EES-stat ska vara föremål för kvalitetskontroll i hemmedlems- staten, se avsnitt 8.2. Tillsynen i fråga om enskilda revisionsuppdrag ska dock ske i värdmedlemsstaten. Bortsett från kvalitetskontrollen bör alltså Revisorsnämnden utöva samma tillsyn över dessa revisionsbyråer som över andra registrerade revisionsbolag. Det ligger i sakens natur att till- synen bör begränsas till de aspekter av de utländska revisionsbyråernas verksamhet som i något avseende rör Sverige (se prop. 2008/09:135 s. 124).

Ett registrerat revisionsbolag ska ha en försäkring mot skadestånds- ansvar (27 § revisorslagen). Som Kommerskollegium anför ska nationella krav prövas mot reglerna om fri rörlighet i EU:s fördrag. Enligt regering- ens bedömning bör försäkringskravet inte gälla en revisionsbyrå vars hemmedlemsstat är en annan EES-stat. Det får antas att de många gånger ändå är försäkrade. Vidare bör det noteras att den huvudansvariga revi- sorn i ett uppdrag som innehas av ett på detta sätt registrerat revisions- bolag måste omfattas av en försäkring. Det är alltså, som Lagrådet noter- ar, inte möjligt att utföra oförsäkrad lagstadgad revision i Sverige genom ett utländskt registerat revisionsbolag.

9 Avtal mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om fri rörlighet för personer. Se även prop. 2000/01:55 s. 79 f. och 93 f.

Prop. 2015/16:162

95

Prop. 2015/16:162 Enligt revisionspaketet ska Revisorsnämnden, när den registrerar en revisionsbyrå vars hemmedlemsstat är en annan EES-stat, underrätta revisionsbyråns hemmedlemsstat om registreringen. Och om Revisors- nämnden upphäver registreringen av en revisionsbyrå med Sverige som hemmedlemsstat som även är registrerad i en annan EES-stat, ska Revi- sorsnämnden underrätta värdmedlemsstaten. Värdmedlemsstaten bör i förekommande fall även underrättas om disciplinära åtgärder. De författ- ningsändringar som detta föranleder bör genomföras på förordningsnivå (artikel 3a.3 och artikel 5 i direktivet).

7Revisorns opartiskhet och självständighet

7.1Ett starkare skydd för revisorns opartiskhet och självständighet

För att det ska vara möjligt att lita på den finansiella information som företagen ger delägarna och allmänheten är det av stor vikt att inform- ationen har granskats av revisorer som är oberoende av de granskade företagen. Höga krav på opartiskhet och självständighet är en förutsätt- ning för att förtroendet för revisorskåren och revisionsverksamheten ska kunna upprätthållas. Ett av revisionspaketets huvudsyften är att skärpa dessa krav.

Många av bestämmelserna i både revisorsdirektivet och revisorsförord- ningen berör revisorns opartiskhet och självständighet i vid bemärkelse. Flertalet av dem behandlas i detta avsnitt. Det handlar om frågor av vitt skilda slag – bl.a. prövningen av revisorns opartiskhet och självständig- het, tillhandahållande av icke-revisionstjänster och revisorns tillträdande av befattningar hos revisionsklienten. I andra avsnitt behandlas ytter- ligare frågor som har koppling till revisorns oberoende, t.ex. revisors- rotation (avsnitt 12.2).

7.2Prövningen av revisorns opartiskhet och självständighet

Regeringens förslag: Prövningen av revisorns opartiskhet och själv- ständighet enligt den s.k. analysmodellen ska göras i förhållande till varje fysisk person som kan påverka resultatet av revisionen.

Utöver det som följer av en prövning enligt analysmodellen ska en revisor eller revisionsbyrå (registrerat revisionsbolag) avböja eller avsäga sig ett revisionsuppdrag om revisorn eller byrån, någon av deras anställda eller någon annan fysisk person vars tjänster står till revisorns eller byråns förfogande och som medverkar i revisionsupp- draget, eller en närstående till någon av dessa personer, under den

96

räkenskapsperiod som revisionen avser eller den tid när revisions- arbetet utförs

1.har ett väsentligt vinstintresse i det granskade företaget, eller

2.handlar med ett finansiellt instrument med koppling till det granskade företaget.

Vidare ska ingen av de nämnda personerna få delta i eller på något annat sätt påverka resultatet av revisionen om personen

1.äger finansiella instrument i det granskade företaget,

2.äger finansiella instrument i ett företag som har anknytning till det granskade företaget, eller

3.har varit anställd av eller haft någon annan relation till det gransk- ade företaget under den räkenskapsperiod som revisionen avser eller den tid när revisionsarbetet utförs.

Punkterna 2 och 3 ska anses ha betydelse bara om förhållandena orsakar eller kan uppfattas orsaka en intressekonflikt.

I lagen ska det anges vilka fysiska och juridiska personer som ska anses vara närstående.

En revisor eller revisionsbyrå ska kunna få förhandsbesked av Revi- sorsnämnden om huruvida förhållandena är sådana att revisorn eller byrån är skyldig att avböja eller avsäga sig ett uppdrag enligt de nya bestämmelserna.

Regeringens bedömning: Svensk rätt är förenlig med revisors-

direktivets övriga reglering av revisorns opartiskhet och självständig- het.

Utredningens förslag och bedömning: Överensstämmer huvudsaklig- en med regeringens förslag och bedömning. Utredningen föreslår dock att det införs en uttrycklig bestämmelse om vilka tidsperioder som en prövning enligt analysmodellen åtminstone ska ta sikte på. Utredningen föreslår också att varje innehav av finansiella instrument i det granskade företaget ska hindra revisorn eller revisionsbyrån från att acceptera eller fullfölja ett revisionsuppdrag samt att innehav av finansiella instrument i ett företag som är knutet till det granskade företaget, eller en anställning i det granskade företaget, ska kunna hindra det (se betänkandet s. 215 f.).

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslag- en och delar bedömningen eller har ingen invändning mot dem. Revisors- nämnden och FAR anser att revisorn inte bör vara förbjuden att acceptera eller behålla ett revisionsuppdrag enbart på den grunden att han eller hon har ett oväsentligt innehav av finansiella instrument i det granskade före- taget. Enligt FAR bör vidare en revisor som avvärjer oberoendehotet genom att avyttra sitt innehav av finansiella instrument etc. kunna anta eller fullfölja revisionsuppdraget.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Revisorslagens analysmodell

Revisorns opartiskhet och självständighet är av stor betydelse för upprätt- hållandet av en hög revisionskvalitet och förtroendet för revisionen. I revisorslagen anges därför att en revisor ska utföra sina uppdrag i revi- sionsverksamheten med opartiskhet och självständighet samt vara objekt- iv i sina ställningstaganden (20 §).

Prop. 2015/16:162

97

Prop. 2015/16:162 En annan central regel i revisorslagen är den s.k. analysmodellen (hit- tillsvarande 21 §). Den ålägger revisorn att i varje uppdrag särskilt granska förekomsten av förhållanden som kan rubba förtroendet för revi- sorns opartiskhet eller självständighet. Om det vid en sådan granskning visar sig att det finns omständigheter som kan rubba förtroendet för revi- sorn, är han eller hon skyldig att avböja eller avsäga sig uppdraget.

Paragrafen innehåller en uppräkning av vissa typsituationer som utlös- er en presumtion för att revisorn är hindrad att utföra ett uppdrag. Bland typsituationerna kan nämnas att revisorn har ett direkt eller indirekt eko- nomiskt intresse i uppdragsgivarens verksamhet (s.k. egenintressehot) eller att revisorn vid rådgivning som inte utgör revisionsverksamhet har lämnat råd i en fråga som omfattas av granskningsuppdraget (s.k. själv- granskningshot). De i paragrafen angivna typsituationerna kompletteras med en generalklausul som tar sikte på andra situationer där förtroendet för revisorns opartiskhet eller självständighet kan ifrågasättas.

Om revisorn i sin prövning kommer fram till att det finns en presum- tion för att uppdraget ska avböjas eller avsägas, kan han eller hon ändå acceptera eller behålla det om det i det enskilda fallet förekommer sådana särskilda omständigheter eller vidtas sådana åtgärder som medför att det inte finns anledning att ifrågasätta revisorns opartiskhet eller självständ- ighet. Presumtionen kan alltså brytas (se hittillsvarande 21 § andra styck- et revisorslagen).

Tanken bakom analysmodellen är att revisorn ska använda sitt sunda förnuft och göra en samlad bedömning av samtliga omständigheter kring uppdraget, inte enbart bocka av en checklista. Det är inte tillräckligt att revisorn i objektiv mening är opartisk och självständig – redan förekomst- en av omständigheter som gör att opartiskheten eller självständigheten kan ifrågasättas skapar en presumtion för att revisorn ska avböja eller avsäga sig ett uppdrag (jfr prop. 2000/01:146 s. 59 f. och 2008/09:135 s. 77).

Direktivets analysmodell

Även revisorsdirektivet innehåller en analysmodell som ska användas för att avgöra om revisorn kan anta eller fullfölja ett uppdrag (artikel 22.1). När direktivet genomfördes i Sverige bedömde regeringen att den svenska analysmodellen var förenlig med den i direktivet (se prop. 2008/09:135 s. 78).

Genom revisionspaketet utvecklas direktivets analysmodell. Kretsen av personer som ska uppfylla kravet på oberoende utvidgas till att, utöver revisorer, revisionsbyråer och personer i deras nätverk, omfatta varje fysisk person som direkt eller indirekt kan påverka resultatet av revision- en. Vidare anges att revisorn eller byrån åtminstone ska vara opartiska och självständiga under perioden för de finansiella rapporter som ska revideras och den period under vilken revisionen utförs (artikel 22.1 första och andra styckena).

En närliggande fråga handlar om vilka omständigheter som kan hota oberoendet och om hur sådana hot ska förebyggas. Direktivets bestäm- melser är i dessa delar, som utredningen konstaterar, i stor utsträckning oförändrade i sak. De har dock fått en annan uppbyggnad och ett utvidgat innehåll. Skyddsåtgärder ska vidtas mot oberoendehot kopplade till en

bredare krets av personer än hittills. Kretsen omfattar revisorn eller revi-

98

sionsbyrån och deras nätverk, ledning, revisorer och anställda samt varje annan fysisk person vars tjänster står till förfogande för eller under kontroll av revisorn eller revisionsbyrån och andra personer som genom kontroll direkt eller indirekt är knutna till revisorn eller revisionsbyrån (artikel 22.1 tredje och fjärde styckena).

Det är troligt att flertalet av de personer som ska omfattas av prövning- en enligt direktivet också omfattas av den svenska analysmodellen. Som utredningen pekar på är det emellertid inte självklart att alla fysiska pers- oner vars tjänster står till förfogande för revisorn eller som av något annat skäl direkt eller indirekt kan påverka resultatet av revisionen inbegrips. Den personkrets som omfattas av den svenska analysmodellen bör därför utvidgas så att den motsvarar direktivets krav.

Utredningen anser dessutom att det uttryckligen bör framgå att obero- endeprövningen ska ta sikte på åtminstone omständigheter som finns under den period som granskningen avser och den period när revisionen utförs. Det råder dock inte något tvivel om att den svenska analysmodell- en omfattar dessa skeden. Som Göta hovrätt anför kan en bestämmelse av det slag utredningen föreslår skapa tvivel om huruvida omständigheter utanför de angivna tidsperioderna ska beaktas eller inte. Detta vore olyckligt och skulle försvaga analysmodellen, som bygger på att alla oberoendehot ska beaktas oavsett när i tiden de förekommer. Enligt regeringens mening bör några uttryckliga tidsangivelser inte tas in i den svenska analysmodellen. Svensk rätt lever ändå upp till direktivets krav.

Den största förändring som revisorsdirektivet för med sig i det här sammanhanget är att det införs detaljerade regler som syftar till att mot- verka ekonomiska kopplingar av olika slag mellan revisorn och andra personer på den ena sidan och det granskade företaget på den andra (arti- kel 22.2 och 22.4).

Direktivet är i dessa delar inte helt likalydande i de olika språkver- sionerna. Den personkrets som omfattas av reglerna beskrivs inte på exakt samma sätt. Klart är att kretsen omfattar revisorn eller revisions- byrån, den huvudansvariga revisorn och deras anställda samt närstående till dessa personer. Innebörden av den svenska språkversionen tycks vara att bl.a. fysiska personer som står under kontroll av revisorn eller revi- sionsbyrån dessutom omfattas. Det är också så utredningen tolkar bestämmelsen.

I de engelska, franska och tyska språkversionerna talas det i stället, i översättning, om varje annan fysisk person vars tjänster står till förfogan- de för eller under kontroll av revisorn eller revisionsbyrån. Enligt reger- ingens mening ger de nämnda språkversionerna reglerna, i ett oberoende- perspektiv, ett mer ändamålsenligt tillämpningsområde. Oberoendepröv- ningen bör ta sikte på alla personer vars tjänster revisorn kan kontrollera och inte enbart den mer begränsade kretsen personer som står under revi- sorns kontroll. Det kan t.ex. handla om bemanningsanställda eller helt fristående konsulter som på avtalsmässig grund är bundna att utföra vissa arbetsuppgifter åt revisorn. Regleringen bör utformas med detta i beakt- ande.

Av direktivet följer att närståendebegreppet enligt bestämmelserna om opartiskhet och självständighet är detsamma som i kommissionens genomförandedirektiv 2004/72/EG. I revisorslagen bör det tas in en mot- svarande definition. Den bör utformas med förebild i den definition som

Prop. 2015/16:162

99

Prop. 2015/16:162 finns i lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av

 

finansiella instrument (5 §), vilken bygger på definitionen i genomför-

 

andedirektivet.

 

Som Revisorsnämnden och FAR påpekar är det oklart vilka ekonom-

 

iska kopplingar mellan den relevanta personkretsen och det granskade

 

företaget som är otillåtna enligt direktivet. Medlemsstaterna ska se till att

 

personer i den relevanta kretsen ”inte innehar eller har ett väsentligt och

 

direkt vinstintresse i, eller inleder någon annan transaktion med något

 

finansiellt instrument som emitterats, garanterats eller på annat sätt varit

 

föremål för insatser från, något granskat företag” (artikel 22.2). Utred-

 

ningen tolkar direktivet så att det förbjuder alla innehav av finansiella

 

instrument som har varit föremål för insatser från ett granskat företag.

 

Enligt regeringens mening kan det ifrågasättas om en reglering som

 

utan undantag hindrar en revisionsbyrå att acceptera ett revisionsupp-

 

drag, om en av dess anställda äger ett obetydligt antal aktier i den till-

 

tänkta revisionsklienten, är rimlig. Det vore att gå betydligt längre än vad

 

skyddet för revisorernas oberoende kräver. Revisionsklienterna skulle

 

dessutom i många fall förorsakas onödiga kostnader genom att de blir

 

tvungna att byta revisionsbyrå tidigare än planerat. Enligt regeringens

 

mening bör regleringen i stället utformas på så sätt att den hindrar pers-

 

oner i den relevanta kretsen från att ha ett väsentligt vinstintresse i det

 

granskade företaget eller att handla med finansiella instrument som har

 

koppling till företaget. Hindret bör gälla under den räkenskapsperiod som

 

revisionen avser och under den tid när revisionsarbetet utförs. En sådan

 

tolkning av direktivet vinner ytterligare stöd vid en läsning av andra

 

språkversioner än den svenska.

 

Sammanfattningsvis innebär således de nya bestämmelserna att en

 

revisor eller revisionsbyrå ska avböja eller avsäga sig ett revisionsupp-

 

drag om revisorn eller byrån, någon av deras anställda eller någon annan

 

fysisk person vars tjänster står till revisorns eller byråns förfogande och

 

som direkt medverkar i revisionsuppdraget, eller en närstående till någon

 

av dessa personer, under den räkenskapsperiod som revisionen avser

 

eller den tid när revisionsarbetet utförs har ett väsentligt vinstintresse i

 

det granskade företaget eller handlar med ett finansiellt instrument med

 

koppling till företaget. I detta ligger att revisorn inte är skyldig att avböja

 

eller avsäga sig ett uppdrag om han eller hon i stället ser till att det

 

aktuella oberoendehotet upphör innan den relevanta tidsperioden infaller,

 

t.ex. genom att minska vinstintresset i det granskade företaget så mycket

 

att det inte längre är väsentligt. Det är givetvis viktigt att revisorn

 

informerar sina anställda och andra berörda om reglernas innebörd.

 

Eftersom de nya bestämmelserna ska gälla vid sidan av den mer gene-

 

rella analysmodellen blir ett naturligt tillvägagångssätt för att avgöra om

 

en revisor kan anta eller behålla ett uppdrag att först pröva om de nya

 

bestämmelserna utgör ett hinder. Om de inte gör det, får därefter en pröv-

 

ning enligt analysmodellen göras.

 

Lagrådet påtalar att regleringen inger betänkligheter. Som ett exempel

 

nämner Lagrådet att revisorn under ett pågående revisionsuppdrag

 

genom arv eller gåva blir ägare till finansiella instrument med koppling

 

till uppdragsgivaren. Även om innehavet skulle ge honom eller henne ett

100

väsentligt vinstintresse i uppdragsgivaren, kan revisorn inte sälja de

finansiella instrumenten utan att bryta mot de nya bestämmelserna. Lag-

rådet anför vidare att prövningen av revisorns opartiskhet och självständ- Prop. 2015/16:162 ighet blir svår för att inte säga omöjlig när den berörda kretsen av närstå-

ende till revisorn är så vid.

Regeringen instämmer i att oberoendeprövningen i vissa fall kan få svårhanterliga följder för revisorn och i förlängningen för det granskade företaget. Det bör dock framhållas att de ekonomiska kopplingar mellan revisorn och uppdragsgivaren som omfattas av de nya reglerna redan i stor utsträckning är otillåtna enligt revisorslagens analysmodell eller enligt de associationsrättsliga jävsbestämmelserna. Icke desto mindre innebär bl.a. den utvidgade personkretsen som berörs av oberoendepröv- ningen en komplikation.

Under förutsättning att det är tillåtet enligt analysmodellen och jävs- bestämmelserna bör det nya inslaget i oberoendeprövningen emellertid inte hindra att en revisor som på grund av någon oförutsedd händelse, t.ex. ett arv, får ett väsentligt vinstintresse i uppdragsgivaren omedelbart avyttrar eller minskar det. I Europeiska kommissionens rekommendation om revisorers oberoende i EU10 anges att en sådan åtgärd måste vidtas inom en månad från det att personen har fått kännedom om det ekonomi- ska intresset och rätt att förfoga över det. Under tiden behövs kompletter- ande skyddsåtgärder för att upprätthålla revisorns oberoende.

Andra bestämmelser i direktivet om opartiskhet och självständighet

Direktivet innehåller vidare ett förbud för en person i den relevanta krets- en att delta i eller påverka resultatet av revisionen om han eller hon äger finansiella instrument i det granskade företaget eller i ett företag som är knutet till det granskade företaget. Detsamma gäller om personen har varit anställd av eller haft någon annan relation med det granskade före- taget under den tidsperiod som omfattas av granskningen eller den period när revisionen utförs. För att ett ägande av finansiella instrument i ett anknutet företag eller en anställning m.m. i det granskade företaget ska förhindra ett deltagande i revisionen krävs dock att dessa förhållanden kan orsaka, eller allmänt kan uppfattas som att de orsakar, en intresse- konflikt (artikel 22.4).

För en personvald revisor som själv träffas av förbudet, t.ex. genom att han eller hon äger finansiella instrument i det granskade företaget, inne- bär förbudet att revisorn i praktiken inte kan acceptera eller fullfölja ett revisionsuppdrag. I det avseendet överlappar förbudet regleringen i arti- kel 22.2. I övriga fall bör dock revisorn eller revisionsbyrån inte vara tvungen att avböja eller avsäga sig uppdraget, så länge en prövning enligt analysmodellen inte föranleder en annan bedömning. Det är tillräckligt att revisorn eller revisionsbyrån ser till att den berörda personen inte deltar i eller på något annat sätt kan påverka resultatet av revisionen, alternativt att det förhållande som utgör ett hot mot oberoendet upphör. Revisorslagen bör utformas i enlighet med detta.

Enligt direktivet gäller vidare att de som ingår i den relevanta person- kretsen inte får begära eller ta emot sådana ersättningar eller förmåner

10 Kommissionens rekommendation av den 16 maj 2002 - Revisorers oberoende i EU:

Grundläggande principer (2002/590/EG).

101

Prop. 2015/16:162 som är av mer än ringa värde från det granskade företaget (artikel 22.5). Ett sådant agerande faller in under analysmodellen (hittillsvarande 21 § revisorslagen). Svensk rätt överensstämmer därför med direktivet i denna del.

Slutligen ska det enligt direktivet ske en ny prövning av revisorns oberoende, om revisionsklienten till följd av uppköp eller liknande kom- mer i intressegemenskap med ett nytt företag (artikel 22.6). Som utred- ningen anför förutsätter den svenska analysmodellen att prövningen av opartiskheten och självständigheten görs kontinuerligt under hela revi- sionsuppdraget och alltså även i samband med en sådan händelse.

Förhandsbesked av Revisorsnämnden

I likhet med vad som gäller enligt analysmodellen bör det vara möjligt för en revisor eller revisionsbyrå att få ett förhandsbesked av Revisors- nämnden om huruvida förhållandena är sådana att revisorn är skyldig att avböja eller avsäga sig ett uppdrag enligt de nya bestämmelserna om opartiskhet och självständighet.

7.3Revisionsarvoden och tilläggstjänster

Regeringens förslag: Revisorsnämnden ska, med undantag från huvudregeln i EU:s revisorsförordning, kunna medge en revisor i ett företag av allmänt intresse att i ett enskilt fall överskrida gränsvärdet för relationen mellan arvodet för icke-revisionstjänster och revisions- arvodet. Ett undantag ska förutsätta att det finns särskilda skäl och gälla för en period om högst två räkenskapsår.

Det ska, med undantag från revisorsförordningens huvudregel, vara tillåtet för revisorn att tillhandahålla vissa skattetjänster och värderings- tjänster, om de inte har mer än obetydlig effekt på de granskade finansiella rapporterna och om en uppskattning av denna effekt doku- menteras i den kompletterande rapporten till revisionsutskottet. Tjänst- erna ska dessutom vara förenliga med övriga bestämmelser om revi- sorns opartiskhet och självständighet.

Revisorsnämnden ska på ansökan ge förhandsbesked om huruvida en viss tjänst får tillhandahållas.

Regeringens bedömning: Inga andra tjänster än de som anges i revisorsförordningen bör förbjudas.

Den som ansöker om undantag eller förhandsbesked bör betala en avgift. Detta bör regleras i förordning.

De krav som revisorsförordningen i övrigt ställer i fråga om revi- sionsarvoden och tillhandahållande av icke-revisionstjänster kräver inga författningsändringar.

Utredningens förslag och bedömning: Överensstämmer huvudsaklig- en med regeringens förslag och bedömning. Enligt utredningens förslag ska möjligheten att få förhandsbesked från Revisorsnämnden vara begränsad till frågan om huruvida en viss tjänst får tillhandahållas enligt undantagen för skattetjänster och värderingstjänster (se betänkandet

s. 231 f.).

102

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslag- en och delar bedömningen eller har ingen invändning mot dem. Finans- inspektionen och Sveriges advokatsamfund anser att det även bör vara otillåtet för revisorn att tillhandahålla tjänster som är kopplade till det granskade företagets funktioner för riskhantering och regelefterlevnad. Enligt Skatteverket är det olämpligt att undanta skattetjänster och värde- ringstjänster från de förbjudna tjänsterna. Verket ifrågasätter om revisorn kan upprätthålla opartiskheten i revisionen om han eller hon har till- handahållit revisionsklienten de aktuella tjänsterna.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Strängare regler om revisionsarvoden och om tillhandahållande av icke- revisionstjänster

Om en revisor eller revisionsbyrå får en stor andel av sina inkomster från en enda revisionsklient, kan ett beroendeförhållande till klienten uppstå. Detsamma gäller om revisorn eller byrån i stor omfattning tillhandahåller andra tjänster än revisionstjänster till klienten. Då kan det uppkomma en misstanke att revisionen av företaget påverkas av att revisorn eller byrån vill fortsätta att sälja konsulttjänsterna. Detta gäller särskilt om arvodet för konsulttjänsterna utgör en stor andel av den totala ersättningen från företaget. Det kan också vara problematiskt om revisorn eller revi- sionsbyrån utför tjänster som berör områden som omfattas av revisionen. Då kan det bl.a. uppstå en risk för s.k. självgranskning.

Revisionspaketet syftar till att motverka olämpliga arvodesstrukturer och att revisorn eller revisionsbyrån blir alltför beroende av att tillhanda- hålla sina revisionsklienter andra tjänster än revision.

Även i revisorsdirektivets hittillsvarande lydelse finns regler om revi- sionsarvodet. Syftet är att revisionsarvodet inte ska påverkas eller styras av att revisorn erbjuder det granskade företaget andra tjänster vid sidan av revisionen och att revisionsarvodet inte ska villkoras av t.ex. utfallet av en transaktion eller resultatet av arbetet (artikel 25). När direktivet genomfördes i Sverige gjordes bedömningen att direktivet tillgodoses genom den prövning av revisorns opartiskhet och självständighet som ska göras enligt den s.k. analysmodellen (hittillsvarande 21 § revisors- lagen och prop. 2008/09:135 s. 84 f.).

I revisorsförordningen finns strängare och mer detaljerade regler om både revisionsarvoden och om tillhandahållande av icke-revisionstjänst- er. Skärpningen ska ses mot bakgrund av att det är särskilt viktigt att opartiskhet och självständighet upprätthålls vid revision av företag av allmänt intresse.

Förhållandet mellan revisionsarvodet och arvodet för icke-revisionstjänster

I förordningen finns bestämmelser om hur revisionsarvodet får beräknas. Vidare behandlas relationen mellan revisionsarvodet och arvodet för andra tjänster som tillhandahålls revisionsklienten och relationen mellan revisionsarvodet från en viss klient och de totala arvoden som revisorn eller revisionsbyrån erhåller (artikel 4).

Prop. 2015/16:162

103

Prop. 2015/16:162

104

Förordningen gäller direkt och ska inte genomföras i Sverige. Förord- ningen anger en gräns för hur stora arvoden för icke-revisionstjänster som en revisor får ta emot från en revisionsklient som är ett företag av allmänt intresse. Gränsen uttrycks sammanfattningsvis så att arvodet för konsulttjänster som revisorn tillhandahåller klienten inte får överstiga 70 procent av arvodet för revisionen. I förordningen anges närmare hur arvodena ska beräknas.

Medlemsstaterna får ge den behöriga myndigheten möjlighet att i ett enskilt fall bevilja en revisor undantag från gränsvärdet på 70 procent. Om undantag beviljas, kan revisorn under en period av högst två räkenskapsår ta emot arvode för andra tjänster än revision som överstiger 70-procentsgränsen.

En möjlighet för Revisorsnämnden att bevilja undantag kan utgöra ett slags säkerhetsventil för situationer då 70-procentsgränsen till följd av särskilda och oförutsebara omständigheter skulle slå orimligt hårt. Lik- som utredningen anser regeringen därför att möjligheten att låta Revi- sorsnämnden bevilja undantag ska utnyttjas. Undantag bör endast bevil- jas om det finns särskilda skäl och för en period om högst två räken- skapsår. En ansökan om undantag bör vara avgiftsbelagd. Den frågan bör regleras i förordning.

Revisorsförordningen öppnar även för att medlemsstaterna inför sträng- are regler om revisionsarvoden (artikel 4.4). Liksom utredningen anser regeringen att det inte finns skäl att göra det.

Revisorns möjlighet att utföra tilläggstjänster åt det granskade företaget

I förordningen finns det också bestämmelser som förbjuder en revisor som utför revision av ett företag av allmänt intresse och medlemmar av det nätverk som revisorn tillhör att direkt eller indirekt utföra vissa angivna konsulttjänster åt det granskade företaget, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom unionen. Förbudet gäller under perioden från början av den period som granskas till utfärdandet av revi- sionsberättelsen. För tjänster som avser utformning och införande av processer för internkontroll eller riskhantering relaterade till finansiell information innefattas även räkenskapsåret närmast före den perioden (artikel 5).

Förordningens lista över förbjudna tjänster är, som Revisorsnämnden och FAR framhåller, inte helt enkel att tolka i alla delar. Det ankommer dock inte på regeringen att ge några anvisningar till tillämparna om hur förordningen bör tolkas. Sammanfattningsvis är följande tjänster för- bjudna:

Vissa skattetjänster.

Tjänster som inbegriper medverkan i förvaltningen eller beslutspro- cessen i det granskade företaget.

Bokföring och utarbetande av redovisningshandlingar och finans- iella rapporter.

Löneadministration.

Utformning och införande av processer för internkontroll eller risk- hantering relaterade till finansiell information eller utformning och genomförande av tekniska system för finansiell information.

Värderingstjänster.

Vissa juridiska tjänster.

Tjänster relaterade till det granskade företagets internrevision.

Tjänster relaterade till revisionsklientens finansiering, kapital- struktur och allokering samt investeringsstrategi, utom tillhanda- hållande av vissa bestyrkandeuppdrag.

Främjande av, handel med eller utställande av en emissionsgaranti för aktier i det granskade företaget.

Vissa personaltjänster.

Andra icke-revisionstjänster än de förbjudna får tillhandahållas ett före- tag av allmänt intresse under förutsättning att revisionsutskottet har god- känt detta efter en bedömning av oberoendehot och skyddsåtgärder (arti- kel 5.4). Dessutom får även de förbjudna tjänsterna tillhandahållas utan- för den tidsperiod då förbudet gäller. En prövning enligt revisorslagens bestämmelser om opartiskhet och självständighet samt om förtroende- rubbande sidoverksamhet måste dock alltid göras.

Förordningen gäller direkt och ska inte genomföras i Sverige. Det finns dock två möjligheter att införa nationella regler. Förordningen öppnar nämligen dels för ett förbud mot andra tjänster än de angivna, om med- lemsstaterna anser att tjänsterna utgör ett hot mot opartiskheten och självständigheten, dels för att medlemsstaterna inför undantag från för- budet när det gäller vissa av skattetjänsterna och värderingstjänsterna (artikel 5.2 och 5.3).

När det gäller möjligheten att införa strängare bestämmelser, vilket föreslås av Finansinspektionen och Sveriges advokatsamfund, bör det beaktas att den omständigheten att en viss tjänst inte omfattas av förord- ningens förbudskatalog inte automatiskt innebär att tjänsten alltid kan tillhandahållas. Så får endast ske om det är förenligt med kravet på opart- iskhet och självständighet. Enligt regeringens mening finns det varken anledning att förbjuda andra tjänster än de särskilt angivna eller att införa strängare bestämmelser när det gäller villkoren för att tillhandahålla i och för sig tillåtna icke-revisionstjänster.

Beträffande möjligheten att tillåta vissa skattetjänster och värderings- tjänster konstaterar regeringen att förordningen endast öppnar för att till- låta sådana tjänster som sedda för sig eller sammantagna inte har mer än obetydlig effekt på de granskade finansiella rapporterna. Dessutom måste principerna om opartiskhet och självständighet respekteras samtidigt som en uppskattning av tjänsternas effekt på de finansiella rapporterna ska redovisas i revisorns kompletterande rapport till revisionsutskottet (arti- kel 5.3 i förordningen).

Det utrymme för att erbjuda icke-revisionstjänster som skapas genom ett undantag är mycket snävt och riskerna ur ett oberoendeperspektiv torde vara små. Att tjänsterna kan levereras är ofta av stort värde för det granskade företaget. Undantagsmöjligheten bör därför utnyttjas. Reger- ingen avser dock att följa utvecklingen.

Förhandsbesked av Revisorsnämnden

Revisorsnämnden meddelar enligt hittillsvarande regler förhandsbesked om huruvida en viss omständighet träffas av revisorslagens bestämmelser om opartiskhet och självständighet eller om en viss verksamhet är för-

Prop. 2015/16:162

105

Prop. 2015/16:162 enlig med reglerna om förtroenderubbande sidoverksamhet (se 21, 22 och 25 §§). Enligt regeringens mening bör det även vara möjligt att få förhandsbesked om huruvida en viss tjänst kan tillhandahållas. Utred- ningen föreslår att möjligheten att få förhandsbesked ska vara begränsad till frågan om en viss tjänst får tillhandahållas på grund av de svenska undantagen för skattetjänster och värderingstjänster. Enligt regeringens mening är det av minst lika stor betydelse för revisorn att kunna få besked om huruvida en viss tjänst omfattas av förordningens förbud. Detta bör därför vara möjligt.

7.4Förbud mot att tillträda befattningar hos revisionsklienten

Regeringens förslag: En revisor som har deltagit i ett revisionsupp- drag ska inte få vara styrelseledamot, verkställande direktör eller någon annan ledande befattningshavare i revisionsklienten under ett år efter det att revisorn senast medverkade i uppdraget. För den som har varit revisor i ett företag av allmänt intresse eller haft ansvar för revi- sionen i ett sådant företag ska tidsgränsen i stället vara två år.

Revisorsnämnden ska pröva frågor om överträdelse av förbudet även om revisorn har avsagt sig sin auktorisation.

Förbudet för tidigare revisorer att tillträda vissa befattningar i revi- sionsklienten i aktiebolagslagen och övrig associationsrättslig lagstift- ning ska upphävas.

Utredningens förslag: Överensstämmer huvudsakligen med regering- ens. Utredningens förslag omfattar även befattningar hos revisionsklien- tens moderföretag och dotterföretag (se betänkandet s. 241).

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslag- en eller har ingen invändning mot dem. FAR anser att revisorsdirektivet inte kräver att förbudet att tillträda tjänster hos det granskade företaget omfattar företagets moderföretag eller dotterföretag.

Skälen för regeringens förslag: Utifrån ett oberoendeperspektiv är det viktigt att motverka att revisorer låter sig influeras av möjligheten att få en ledande befattning eller någon annan anställning hos revisions- klienten efter det att revisionsuppdraget har slutförts. Redan misstanken om att sådana förhållanden påverkar revisorns arbete kan vara skadligt för förtroendet för revisionen.

De bestämmelser i svensk rätt som syftar till att motverka detta obero- endehot är inte utformade som ett förbud för revisorn att ta anställning i revisionsklienten efter det att revisionsuppdraget har avslutats. Förbudet riktar sig i stället mot revisionsklienten. Enligt aktiebolagslagen får den som har varit revisor i ett börsbolag inte vara styrelseledamot, verkställ- ande direktör eller annan ledande befattningshavare i bolaget, om inte minst två år har förflutit sedan han eller hon lämnade revisionsuppdraget. Detsamma gäller även den som har varit huvudansvarig för revisionen (8 kap. 50 a §). Med ledande befattningshavare avses personer som ingår i ledningsgrupper eller liknande organ och chefer som är direkt under-

106

ställda den verkställande direktören (jfr 8 kap. 51 § aktiebolagslagen). Motsvarande reglering finns i övrig associationsrättslig lagstiftning.

Den hittillsvarande direktivbestämmelsen, som bara gäller företag av allmänt intresse, upphävs genom revisionspaketet. I stället införs en ny bestämmelse enligt vilken förbudet utvidgas till att gälla alla revisions- klienter (artikel 22a). En revisor får inte bli styrelseledamot eller tillträda någon annan ledande befattning i det granskade företaget. Förbudet gäller under ett år efter det att revisorn upphörde att vara revisor i före- taget. Om det är fråga om ett företag av allmänt intresse, gäller förbudet i två år. Förutom revisorn omfattar direktivets förbud även en huvud- ansvarig revisor, om det är en revisionsbyrå som är revisor.

Om andra revisorer deltar i ett revisionsuppdrag i egenskap av anställda hos en revisor eller revisionsbyrå (registrerat revisionsbolag) eller i egenskap av delägare i en byrå, får inte heller de tillträda någon av de nämnda befattningarna förrän minst ett år har förflutit sedan de med- verkade i uppdraget. Detsamma gäller andra revisorer vars tjänster har ställts till förfogande för eller under kontroll av revisorn eller revisions- byrån när de har deltagit i ett revisionsuppdrag.

Eftersom förbudet att tillträda vissa befattningar numera gäller alla företag och inte enbart de av allmänt intresse, är det knappast propor- tionerligt att införa ett tillsyns- eller sanktionssystem med syfte att säkra att revisionsklienterna följer de nya reglerna. Reglerna bör därför inte rikta sig mot klienterna.

Regeringen delar utredningens uppfattning att det lämpligaste sättet att genomföra revisorsdirektivet i denna del är att flytta aktiebolagslagens förbud till revisorslagen. Ansvaret för att iaktta förbudet läggs därmed helt och hållet på revisorn. För att reglerna inte ska bli tandlösa krävs det att Revisorsnämnden får möjlighet att besluta om åtgärder gentemot per- soner som inte längre står under nämndens tillsyn. Om en revisor har till- trätt en befattning i ett annat företag än ett revisionsföretag, har ju han eller hon typiskt sett redan avsagt sig sin auktorisation (godkännande). Som utredningen konstaterar är en administrativ sanktionsavgift den enda åtgärd som framstår som verkningsfull. Utformningen av Revisorsnämnd- ens disciplinåtgärder inklusive sanktionsavgiften behandlas i avsnitt 11.

Förbudet mot att tillträda vissa befattningar bör omfatta personvalda revisorer samt huvudansvariga revisorer och andra revisorer som har del- tagit i granskningen av företaget. Som FAR är inne på är det emellertid tveksamt om det av direktivet kan utläsas att revisorn även ska hindras från att tillträda ledande befattningar i andra företag än det granskade företaget. Några starka skäl att ändå utsträcka förbudet till tillträde av ledande befattningar i dotterföretag eller moderföretag finns inte heller, särskilt som åtgärden har karaktär av en inskränkning i yrkesfriheten.

Det kan i sammanhanget framhållas att Revisorsnämnden kan ingripa mot en revisionsbyrå som behåller ett revisionsuppdrag trots att en av byråns före detta revisorer får en ledande befattning i det granskade företaget eller i ett dotterföretag eller moderföretag till detta. Ett sådant agerande av revisionsbyrån bör i många fall kunna anses strida mot reglerna om opartiskhet och självständighet i revisorslagen.

Prop. 2015/16:162

107

Prop. 2015/16:162 7.5

Revisorsförordningens regler om samråd i

 

oberoendefrågor och den årliga rapporten

Regeringens förslag: Bestämmelserna i den associationsrättsliga lag- stiftningen om revisorns samråd med revisionsutskottet i oberoende- frågor ska upphävas. Även bestämmelserna om en årlig rapport om öppenhet och insyn ska upphävas.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se betänkandet s. 247 och 269).

Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invändning mot dem.

Skälen för regeringens förslag: Revisorsdirektivet innehåller i den hittillsvarande lydelsen särskilda krav på revisorn i ett företag av allmänt intresse att varje år bl.a. bekräfta sin opartiskhet och självständighet för företagets revisionsutskott och diskutera eventuella oberoendehot med utskottet (artikel 42.1). De reglerna flyttas till revisorsförordningen (arti- kel 6.2). Förordningen är direkt tillämplig och ska inte genomföras i svensk rätt. Bestämmelserna i den associationsrättsliga lagstiftningen om revisorns samråd med revisionsutskottet i oberoendefrågor bör därför upphävas (9 kap. 6 b § aktiebolagslagen och motsvarande reglering i övrig associationsrättslig lagstiftning). Beträffande den rapport om olika förhållanden som revisorn ska lämna till revisionsutskottet (artikel 11 i revisorsförordningen) hänvisas till avsnitt 9.2.

Ett viktigt led i upprätthållandet av förtroendet för revisorer och revi- sionen är att det finns goda möjligheter till insyn i revisorernas verksam- het. I revisorsdirektivets hittillsvarande lydelse finns det därför regler om att revisorer och revisionsbyråer ska offentliggöra årliga rapporter om öppenhet och insyn på sina webbplatser (artikel 40). I svensk rätt omfatt- ar denna skyldighet enbart revisorer som har revisionsuppdrag i börs- noterade företag (22 a § revisorslagen och 18 § förordningen om revisor- er).

Genom revisionspaketet flyttas även bestämmelserna om den årliga rapporten till EU:s revisorsförordning (artikel 13). Förordningen är till- lämplig på alla företag av allmänt intresse. Förordningen gäller direkt och ska inte genomföras i Sverige. De svenska bestämmelserna bör där- för upphävas.

 

8

Revisionskvalitet

 

8.1

Högre krav på revisionens kvalitet

 

Revision har under lång tid bidragit till förtroendet för företagens rap-

 

portering. Förväntningarna på revisionen gör att den måste präglas av

 

hög kvalitet. Revisionskvalitet omfattar såväl revisorns etik och profes-

 

sionella bedömningar som den tekniska kvaliteten på genomförandet av

 

revisionen. Många av bestämmelserna i revisionspaketet, t.ex. de om

108

revisorns opartiskhet och självständighet, bidrar till att skapa förutsätt-

ningar för en god revisionskvalitet. Ett antal bestämmelser är dessutom Prop. 2015/16:162 direkt avsedda att höja revisionskvaliteten. Det handlar bl.a. om oberoen-

de kvalitetskontroll, revisorns professionella skepticism, revisionsbyråns interna organisation och organisationen av revisionsarbetet.

8.2

Oberoende kvalitetskontroll

 

 

 

Regeringens förslag: Det ska tydliggöras att tidpunkten för den

 

oberoende kvalitetskontroll som revisorer och revisionsbyråer ska vara

 

föremål för ska bestämmas på grundval av en riskbedömning. Kont-

 

rollen ska dock ske minst vart sjätte år.

 

Bestämmelsen om hur ofta det ska göras en kvalitetskontroll av

 

revisorer och revisionsbyråer som reviderar ett eller flera börsbolag

 

ska tas bort.

 

En revisionsbyrå från en annan stat inom EES ska inte vara föremål

 

för en kvalitetskontroll.

 

En revisor eller en revisionsbyrå från ett tredjeland, som omfattas av

 

ett likvärdigt system i hemlandet, ska inte behöva vara föremål för en

 

oberoende kvalitetskontroll i Sverige. Inte heller ska en oberoende

 

kvalitetskontroll behöva göras om en revisor eller en revisionsbyrå

 

från ett tredjeland under de tre senaste åren varit föremål för en kvali-

 

tetskontroll i en annan EES-stat eller en likvärdig kvalitetskontroll i ett

 

tredjeland.

 

Regeringens bedömning: De övriga förändringar av teknisk natur,

 

bl.a. i fråga om kvalitetskontrollens omfattning, som revisionspaketet

 

föranleder bör göras på förordningsnivå.

 

EU:s revisorsförordnings bestämmelser om kvalitetskontroll, bl.a.

 

med avseende på att Revisorsnämnden själv ska utföra kvalitetskont-

 

rollen av revisorer och revisionsbyråer som har revisionsuppdrag i

 

finansiella företag som är företag av allmänt intresse, kräver inga för-

 

fattningsändringar.

 

Utredningens förslag och bedömning: Överensstämmer huvudsaklig-

 

en med regeringens förslag och bedömning. Utredningen föreslår att

 

revisorer och revisionsbyråer som utför revisionsuppdrag i revisions-

 

pliktiga företag ska genomgå kvalitetskontroll minst vart sjätte år. För att

 

en revisor från ett tredje land ska undantas från kravet på kvalitets-

 

kontroll ska enligt utredningen en likvärdig kontroll ha skett i hemlandet.

 

(se betänkandet s. 342 och 463).

 

Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslagen och delar

 

bedömningen eller har ingen invändning mot dem. Göta hovrätt lämnar

 

vissa lagtekniska synpunkter.

 

Skälen för regeringens förslag och bedömning

 

Allmänt om kvalitetskontroll

 

Revisorer och revisionsbyråer (registrerade revisionsbolag) är föremål

 

för extern kvalitetskontroll. Syftet med sådan oberoende kvalitetskontroll

 

är att säkerställa att revisorn håller en kvalitetsnivå i sitt arbete som svar-

 

ar mot gällande normer och yrkesetiska regler. Kontrollen kan också ses

109

Prop. 2015/16:162 som ett stöd för revisorns eget kvalitetsarbete. Kvalitetskontroll utförs även internt, dvs. av byrån själv (se avsnitt 8.4).

Kvalitetskontrollen ska inbegripa att kontrollanten bedömer i vart fall följande förhållanden (20 § förordningen om revisorer).

Efterlevnaden av revisionsstandarderna.

Hur kraven på opartiskhet och självständighet tillämpas.

Omfattningen av och kvaliteten på de resurser som har lagts ned på uppdragen.

Ersättningen för uppdragen.

Det interna kvalitetssäkringsarbetet, om kontrollen avser en revi- sionsbyrå.

Kvalitetskontroll är en del av Revisorsnämndens tillsynsverksamhet. Revisorer, revisionsbyråer och revisorer från tredjeland är skyldiga att låta Revisorsnämnden vid sin tillsyn granska akter, bokföring och övriga handlingar som hör till verksamheten och att lämna nämnden de uppgift- er som behövs för tillsynen (28 § revisorslagen).

Revisorsnämnden och branschorganisationen FAR har träffat en över- enskommelse om samarbete när det gäller FAR:s kvalitetskontroller av sina medlemmar. Mot bakgrund av överenskommelsen kan Revisors- nämnden förlita sig på de kontroller som FAR utför.

Enligt överenskommelsen ska FAR underrätta Revisorsnämnden om det visar sig att en kvalificerad revisor eller en revisionsbyrå på ett all- varligt sätt har åsidosatt sina skyldigheter, inklusive om en revisor vägrar att genomgå kvalitetskontroll. Härigenom finns en koppling till Revisors- nämndens disciplinära verksamhet (jfr artikel 29.1 andra stycket i revi- sorsdirektivet).

Den kvalitetskontroll som genomförs av FAR kvalitetssäkras av Revi- sorsnämnden genom att stickprov tas på ett antal kontroller varje år. När Revisorsnämnden kvalitetskontrollerar de revisorer som inte är medlem- mar av FAR anlitar Revisorsnämnden FAR:s kvalitetskontrollanter.

Revisionspaketet ger inte anledning att ompröva dessa huvuddrag i ordningen för hur kvalitetskontroll utförs.

Direktivet föranleder dock några mindre justeringar av regelverket om kvalitetskontroll. För det första sägs uttryckligen att kvalitetskontrollen ska vara ändamålsenlig och proportionerlig i förhållande till omfattning- en av och komplexiteten i revisorns verksamhet (artikel 29.1 första styck- et k). För det andra anges att den som utför kontrollen under de tre sen- aste åren inte får ha varit delägare i, anställd hos eller på annat sätt varit knuten till den som är föremål för kvalitetskontrollen (artikel 29.2 b). Slutligen ska kvalitetskontrollanten intyga att det inte finns någon int- ressekonflikt (artikel 29.2 c). För att tillgodose kraven i direktivet bör ändringar göras i förordningen om revisorer, som redan innehåller andra riktlinjer för kvalitetskontrollen.

Hur ofta?

Kvalitetskontroll ska som huvudregel utföras minst vart sjätte år (27 a § revisorslagen).

Enligt revisionspaketet ska frågan om hur ofta kvalitetskontroll ska

utföras avgöras på grundval av en analys av riskerna för brister i revi-

110

sionskvaliteten. Revisorer och revisionsbyråer som har revisionsuppdrag i företag, som enligt unionsrätten är revisionspliktiga, ska dock alltid genomgå kvalitetskontroll minst vart sjätte år (artikel 1 och artikel 29.1 h i revisorsdirektivet).

Regeringen noterar att så gott som samtliga revisorer och revisions- byråer torde ha åtminstone något revisionsuppdrag i ett aktiebolag. Revi- sionspaketet ställer därmed, liksom hittillsvarande reglering, i praktiken ett krav på att kvalitetskontroll utförs minst vart sjätte år. Kvalitetskont- roll av revisorns arbete är av avgörande betydelse för att säkerställa en god revisionskvalitet. Den nuvarande ordningen med kvalitetskontroll minst vart sjätte år har fungerat väl och bör således behållas. Det bör dock, med anledning av direktivet, tydliggöras att kontrollerna ska utför- as oftare om en riskbedömning gör det motiverat. Det innebär att Revi- sorsnämnden, inom ramen för ett riskbaserat arbetssätt, kan kontrollera revisorer med högriskuppdrag oftare än vart sjätte år. Så är fallet redan i dag.

För revisorer och revisionsbyråer som har revisionsuppdrag i ett eller flera företag av allmänt intresse gäller i denna del inte direktivet, utan revisorsförordningen. Sådana revisorer och revisionsbyråer ska vara före- mål för en kvalitetskontroll minst vart tredje år. Om de granskade före- tagen av allmänt intresse är små eller medelstora, behöver kontroll dock ske bara minst vart sjätte år (artikel 26 i förordningen).

Revisorslagens bestämmelse om att det ska göras en kvalitetskontroll av revisorer och revisionsbolag som reviderar ett eller flera börsbolag vart tredje år bör tas bort. EU:s revisorsförordning föranleder inga andra författningsändringar.

Även de särskilda reglerna om kvalitetskontroll av revisorer med upp- drag i företag som noterats på en marknad utanför EES bör tas bort. Eftersom en kvalitetskontroll ska genomföras så ofta som det på grund- val av en riskbedömning är motiverat, finns inget som hindrar att kont- roller i dessa fall sker oftare än vart sjätte år, om det finns skäl för det.

Kvalitetskontrollen av revision av finansiella företag

Revisorsnämnden utför själv kvalitetskontroll av revisorer och revisions- byråer som har uppdrag i börsbolag. Det finns ett starkt intresse av för- troende för revisionen av dessa företag och revisorns synbara oberoende, dvs. att revisorn uppfattas som opartisk och självständig.

I EU:s revisorsförordning tas det in omfattande föreskrifter om kva- litetskontroll av revisorer och revisionsbyråer som har revisionsuppdrag i företag av allmänt intresse (artikel 26 i förordningen). I förordningen anges bl.a. vilka krav som ska ställas på de inspektörer, kontrollanter och sakkunniga som deltar i kontrollen.

Revisorsnämnden ska enligt förordningen vidare inrätta ett effektivt s.k. kvalitetskontrollsystem. Kvalitetskontrollerna ska göras på grundval av en analys av riskerna. Revisorsnämnden ska ha ansvaret för inspek- tionsmetoder, uppföljningsmanualer, rapporteringsmetoder och program för regelbundna inspektioner samt för valet av inspektörer för varje inspek- tion. Det ska finnas tillräckliga resurser för kvalitetskontrollsystemet, som ska organiseras på ett sådant sätt att det är oberoende i förhållande till de granskade revisorerna och revisionsbyråerna.

Prop. 2015/16:162

111

Prop. 2015/16:162 En inspektion ska omfatta minst följande moment.

En utvärdering av utformningen av revisorns eller revisionsbyråns interna kvalitetskontrollsystem, inbegripet bl.a. efterlevnaden av revisionsstandarder och kvalitetskontrollstandarder samt av kraven på etik, opartiskhet och självständighet.

En godtagbar verifiering av rutiner och en granskning av doku- mentationen för företag av allmänt intresse för att säkerställa att det interna kvalitetskontrollsystemet fungerar.

En bedömning av innehållet i den senaste rapporten om öppenhet och insyn som offentliggjorts av revisorn eller revisionsbyrån.

Inspektionen ska leda till en rapport med de viktigaste slutsatserna och rekommendationerna från granskningen av kvalitetskontrollsystemet. De resultat och slutsatser som rekommendationerna grundas på ska delges och diskuteras med den som har granskats. Revisorn eller revisionsbyrån har sedan en rimlig tid på sig att uppfylla rekommendationerna. Tiden fastställs av Revisorsnämnden.

Revisorsnämnden ska enligt förordningen regelbundet se över de metoder som revisorer och revisionsbyråer använder för att utföra revi- sion.

Revisionspaketet hindrar inte att Revisorsnämnden även fortsättnings- vis samarbetar med FAR när det gäller kvalitetskontroller. Däremot ska Revisorsnämnden själv utföra kvalitetskontrollen av revisorer och revi- sionsbyråer som har uppdrag i ett eller flera företag av allmänt intresse (artikel 32.4 d i direktivet och artikel 24.1 i förordningen). Det innebär att Revisorsnämnden får ett utökat uppdrag med avseende på kvalitets- kontroll av revision av finansiella företag som är företag av allmänt int- resse, t.ex. banker och försäkringsföretag. Genom Revisorsnämndens utökade uppdrag tydliggörs vikten av förtroendet för revisionen av fin- ansiella företag.

I övrigt överensstämmer de krav som förordningen ställer på kvalitets- kontrollen och inspektionerna väl med hur Revisorsnämnden i dag sköter kvalitetskontrollen av revisorer med uppdrag i börsbolag.

Revisorsnämndens utökade uppdrag föranleder en ändring av förord- ningen om revisorer i fråga om avgifter (jfr 26 §).

 

Kvalitetskontrollen av revisorer från andra stater

 

Kvalitetskontrollen av revisionsbyråer från en annan stat inom EES är

 

enligt revisionspaketet förbehållen tillsynsmyndigheten i hemmedlems-

 

staten (artikel 34.1 i direktivet). Det innebär att Revisorsnämnden inte

 

ska utföra kvalitetskontroll av sådana revisionsbyråer. Vad gäller revisor-

 

er (fysiska personer) från en annan stat inom EES omfattas de av Revi-

 

sorsnämndens tillsyn så snart nämnden har beviljat dem auktorisation

 

(4 och 5 §§ samt 27 a § första stycket revisorslagen).

 

När det gäller revisorer och revisionsbyråer från ett tredjeland är dessa

 

föremål för Revisorsnämndens kvalitetskontroll, om revisorn eller revi-

 

sionsbyrån inte redan har varit föremål för en likvärdig kontroll i hem-

 

landet (27 a § andra stycket revisorslagen). Revisionspaketet föranleder

 

en precisering av denna huvudregel. Revisorer och revisionsbyråer från

112

ett tredjeland ska sålunda inte behöva kvalitetskontrolleras av Revisors-

nämnden, om de under de senaste tre åren varit föremål för en likvärdig

kvalitetskontroll av en tillsynsmyndighet i ett annat land (artikel 45.3 i Prop. 2015/16:162 direktivet). Revisorsnämnden ska också kunna avstå från att utföra egen

kvalitetskontroll, om det tredjelandet omfattas av ett beslut som innebär att landet ska anses ha en likvärdig ordning för kvalitetskontroll (arti- kel 46.1 i direktivet). Ett sådant beslut kan fattas av Europeiska kommis- sionen eller av Sverige.

8.3Revisorn ska vara professionellt skeptisk

Regeringens förslag: Det ska uttryckligen framgå av lag att revisorn ska utföra sitt uppdrag med professionell skepticism. Detta ska inte gälla då revisionen utförs av en revisor som inte är kvalificerad.

Utredningens förslag: Överensstämmer huvudsakligen med regering- ens förslag. Enligt utredningens förslag ska kravet på professionell skepticism alltid ställas på revisorn i en ekonomisk förening, oavsett om revisorn är auktoriserad eller inte (se betänkandet s. 211 f.).

Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det.

Skälen för regeringens förslag: Genom revisionspaketet kompletteras revisorsdirektivets bestämmelser om yrkesetik med regler om profession- ell skepticism. I dessa anges att medlemsstaterna ska se till att revisorn agerar med professionell skepticism när han eller hon utför en lagstadgad revision. Revisorn ska vara medveten om att det kan förekomma väsent- liga felaktigheter, inklusive bedrägeri, även i de fall revisorns tidigare erfarenhet av det granskade företagets ledning tyder på ärlighet och inte- gritet hos dessa personer. Revisorn ska särskilt upprätthålla professionell skepticism i granskningen av ledningens uppskattningar av verkliga värden, nedskrivningar av tillgångar, avsättningar och framtida kassa- flöden relevanta för företagets kapacitet till fortsatt drift. Med profes- sionell skepticism avses en ifrågasättande inställning, att vara uppmärk- sam på förhållanden som eventuellt kan tyda på felaktigheter till följd av bl.a. bedrägeri och att göra en kritisk bedömning av revisionsbevis (arti- kel 21.2).

Direktivets definition av professionell skepticism överensstämmer i hög grad med den i den internationella revisionsstandarden ISA 200. Där anges bl.a. att en revisor ska förhålla sig professionellt skeptisk och följa relevanta yrkesetiska krav (se punkterna 13(1), 15 och A18–A22). ISA, som tas fram och förvaltas av det internationella branschorganet IAASB, ingår i god revisionssed (jfr 9 kap. 3 § aktiebolagslagen och motsvarande reglering i övrig associationsrättslig lagstiftning).

Med den utformning kravet på professionell skepticism har enligt revi- sorsdirektivet blir det en del av god revisionssed, som revisorn alltid är skyldig att iaktta. Liksom utredningen gör regeringen emellertid bedöm- ningen att den ökade betoningen av revisorns skeptiska förhållningssätt bör komma till uttryck i lagtexten. Utöver den allmänt hållna bestämmel- sen om god revisionssed bör det därför i lag tas in ett uttryckligt krav på att revisorn ska utföra sina uppdrag med professionell skepticism. Av avsnitt 8.4 framgår att revisionsbyrån ska organiseras så att revisorn kan

113

Prop. 2015/16:162 leva upp till kraven på honom eller henne, bl.a. kravet på professionell skepticism.

Som utredningen konstaterar får den närmare innebörden av begreppet professionell skepticism preciseras och utvecklas genom normgivning och praxis, inom de ramar som EU-rätten ställer upp. Att Revisors- nämnden har ett ansvar för detta följer av revisorslagen (3 §).

Till skillnad från utredningen anser regeringen dock att kravet på pro- fessionell skepticism inte bör gälla vid revision av en ekonomisk förening vars revisor inte är en kvalificerad revisor, då ett sådant krav i praktiken utesluter andra än kvalificerade revisorer.

8.4Revisionsbyråns interna organisation

Regeringens bedömning: Revisorsdirektivets krav på revisorers och revisionsbyråers interna organisation bör genomföras i Revisors- nämndens föreskrifter. Bestämmelserna om intern kvalitetskontroll i EU:s revisorsförordning kräver inga författningsändringar.

Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm- ning (se betänkandet s. 255).

Remissinstanserna: Remissinstanserna instämmer i bedömningen eller har ingen invändning mot den.

Skälen för regeringens bedömning

Krav på revisionsbyråns interna organisation

En förutsättning för god revisionskvalitet är att revisorn organiserar sin verksamhet på ett lämpligt sätt. Enligt revisorslagen ska revisionsverk- samheten organiseras så att revisorns opartiskhet, självständighet och objektivitet säkerställs (20 §). Detta är enligt förarbetena ett uttryck för principen om en god byråorganisation (se prop. 2000/01:146 s. 58 och 100). Någon närmare precisering av vad som avses med detta finns inte i lagtext eller förarbeten.

Hittills har det enda EU-rättsliga kravet i den riktningen varit att en revisor som utför revision av företag av allmänt intresse varje år ska offentliggöra en rapport som bl.a. ska innehålla en beskrivning av revi- sionsbyråns ledningsstruktur och system för kvalitetskontroll (artikel 40 i direktivet, se vidare avsnitt 7.5). Revisionspaketet reglerar däremot i detalj hur revisorer och revisionsbyråer ska organisera sin verksamhet (artikel 24a i revisorsdirektivet). Kraven motsvaras delvis av sådana omständigheter som ska anges i den offentliga rapporten men nya krav har lagts till. Kraven gäller dessutom även revisorer och revisionsbyråer som inte har några uppdrag i företag av allmänt intresse.

Sammanfattningsvis ska revisorer och revisionsbyråer

se till att varken deras ägare eller ställföreträdare ingriper i revi- sionsarbetet på ett sätt som äventyrar revisorns oberoende och objektivitet,

114

tillämpa sunda förfaranden för förvaltning och redovisning och ha mekanismer för intern kvalitetskontroll och effektiva riskbedöm- ningsmetoder,

säkerställa att anställda och andra som direkt medverkar i revision- en har tillfredsställande kunskap och erfarenhet för sin uppgift,

se till att delegering av viktiga revisionsfunktioner inte sker på ett sådant sätt att det försämrar den interna kvalitetskontrollen eller Revisorsnämndens möjligheter att övervaka att revisorn fullgör sina skyldigheter,

förebygga, upptäcka, undanröja eller hantera och rapportera eventu- ella oberoendehot,

styra, övervaka och utvärdera de anställdas arbete och utforma revi- sionsdokumentationen,

ha ett internt system för kvalitetskontroll, för vilket en revisor ska ha ansvaret,

hantera och registrera händelser som har, eller kan få, allvarliga konsekvenser för integriteten i revisionen,

ha lämpliga riktlinjer för ersättningar i syfte att säkerställa revi- sionskvaliteten, och

övervaka och utvärdera de system och rutiner som inrättats i enlig- het med revisorsdirektivet och revisorsförordningen, bl.a. genom att göra en årlig utvärdering av det interna systemet för kvalitetskont- roll.

Medlemsstaterna får ställa lägre krav för revision av små företag (arti- kel 24a.1 tredje stycket i direktivet).

Någon motsvarighet till direktivets kravspecifikation finns inte i svensk rätt. Revisorslagens regler slår, som nämns ovan, endast fast att revisionsverksamheten ska organiseras så att revisorns opartiskhet, själv- ständighet och objektivitet säkerställs. Även om de flesta av direktivets krav på den interna organisationen är allmänt formulerade med få kon- kreta inslag, måste de därför införas i svensk rätt.

Genomförandet bör ske genom föreskrifter från Revisorsnämnden. En sådan lösning är att föredra för så detaljerade krav som de aktuella, sär- skilt som de i flera avseenden kan behöva ges en mer konkret innebörd. Det bör också överlåtas på nämnden att ta ställning till om det ska göras undantag för revision av små företag och i så fall i vilka avseenden och i vilken mån det finns anledning att göra skillnad på vilka krav som ställs på revisionsbyråer av olika slag respektive revisorer som driver egen verksamhet.

Direktivets regler är i flera avseenden inriktade på förhållandet mellan revisorn som arbetsgivare och hans eller hennes anställda. När Revisors- nämnden tar fram sina föreskrifter är det därför lämpligt att nämnden inhämtar synpunkter från berörda parter på arbetsmarknaden.

Kvalitetssäkring av revisionsuppdraget (intern kvalitetskontroll)

Genom revisorsförordningen införs det ett krav på intern kvalitetskont- roll vid revision av företag av allmänt intresse. Något sådant krav finns inte i den hittillsvarande lagregleringen, men i ISA 220. Av revisorslagen

Prop. 2015/16:162

115

Prop. 2015/16:162 följer vidare att den kvalitetskontroll som görs av ett revisionsuppdrag ska dokumenteras (24 §).

Förordningens krav på den interna kvalitetskontrollen är detaljerade. Sammanfattningsvis ska revisorn eller revisionsbyrån kvalitetssäkra revi- sionen genom att låta den kontrolleras av en revisor som inte själv har deltagit i revisionsuppdraget. Kontrollen ska genomföras innan revisions- berättelsen och den kompletterande rapporten till revisionsutskottet lämnas. Kvalitetskontrollen ska syfta till att bedöma om revisorn på ett rimligt sätt har kommit fram till de utlåtanden och slutsatser som anges i utkasten till de nämnda rapporterna (artikel 8 i förordningen).

Förordningen gäller direkt och ska inte genomföras i svensk rätt. Det finns inget utrymme för nationella särlösningar och några författnings- ändringar aktualiseras inte.

8.5Förberedelse av revisionsuppdraget

Regeringens bedömning: Kraven på dokumentation av de förbered- ande åtgärder som revisorn ska vidta inför ett revisionsuppdrag bör regleras i Revisorsnämndens föreskrifter.

Svensk rätt är förenlig med revisorsdirektivets övriga bestämmelser om förberedelser inför revisionen. Bestämmelserna i EU:s revisors- förordning om dessa frågor föranleder inte heller några författnings- ändringar.

Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm- ning (se betänkandet s. 248).

Remissinstanserna: Remissinstanserna instämmer i bedömningen eller har ingen invändning mot den.

Skälen för regeringens bedömning: Revisorn är skyldig att doku- mentera sina revisionsuppdrag. Dokumentationen ska innehålla sådan information som är väsentlig för att revisorns arbete och hans eller hennes opartiskhet och självständighet ska kunna bedömas i efterhand. Dokumentationen ska ha färdigställts när revisionsberättelsen lämnas (24 § revisorslagen och artikel 22.3 i revisorsdirektivets hittillsvarande lydelse). Dokumentationen ska förvaras så att obehöriga inte kommer åt den. Den ska på begäran utan dröjsmål ges in till Revisorsnämnden (4 § i nämndens föreskrifter om villkor för revisorers och registrerade revi- sionsbolags verksamhet, RNFS 2001:2).

Genom revisionspaketet införs det krav på vissa förberedande åtgärder som måste vidtas inför ett revisionsuppdrag (artikel 22b i direktivet). Följande förhållanden ska bedömas och dokumenteras innan revisorn eller revisionsbyrån (det registrerade revisionsbolaget) accepterar eller fortsätter ett revisionsuppdrag:

Om kraven på opartiskhet och självständighet är uppfyllda.

Om det finns hot mot oberoendet eller mot de skyddsåtgärder som har vidtagits för att minska sådana hot.

Om revisorns anställda har tillräcklig kompetens för uppdraget och om den tid och de resurser finns som krävs för att utföra revisionen på ett lämpligt sätt.

116

När det gäller revisionsbyråer, om nyckelrevisorn är godkänd som Prop. 2015/16:162 revisor i den medlemsstat där revisionen ska utföras.

Medlemsstaterna får bestämma att förenklade krav ska gälla vid revision av små företag.

De krav som uppställs i de två första punkterna, som tar sikte på revi- sorns opartiskhet och självständighet, tillgodoses enligt regeringens men- ing av den s.k. analysmodellen och de dokumentationskrav som följer av revisorslagen (21 och 24 §§). I dessa delar krävs det därför inga genom- förandeåtgärder.

De två sista punkterna tar sikte på att revisorn eller revisionsbyrån ska ha relevant kompetens och tillräckliga personella och andra resurser (jfr 9 kap. 3 och 11 §§ aktiebolagslagen). Dessutom ska nyckelrevisorn vara godkänd i den medlemsstat där revisionen ska utföras. I svensk rätt finns det inga uttryckliga bestämmelser om att dessa förhållanden måste pröv- as och dokumenteras inför ett revisionsuppdrag. Direktivet bör i denna del lämpligen genomföras genom föreskrifter av Revisorsnämnden om att de angivna förhållandena ska dokumenteras. De förhållanden som dokumenteras måste givetvis också prövas.

När Revisorsnämnden beslutar föreskrifter bör nämnden också ta ställ- ning till om det finns anledning att utnyttja möjligheten att ställa lägre krav vid revision av små företag.

Vid revision av företag av allmänt intresse ställs det i EU:s revisorsför- ordning upp ytterligare krav på förberedande åtgärder (artikel 6.1). Enligt förordningen ska revisorn eller revisionsbyrån bedöma och dokumentera följande innan revisorn eller byrån accepterar eller fortsätter ett revi- sionsuppdrag:

Om revisorn eller byrån uppfyller förordningens regler om revi- sionsarvoden och tillhandahållande av icke-revisionstjänster.

Om förordningens regler om revisionsuppdragets varaktighet är uppfyllda.

Integriteten hos det granskade företagets styrelseledamöter och verkställande direktör.

Bestämmelserna i förordningen gäller direkt och ska inte genomföras.

8.6Organisation av revisionsarbetet

Regeringens förslag: Revisorn ska dokumentera sina eventuella regelöverträdelser och de åtgärder som vidtagits med anledning av överträdelserna. Överträdelser av mindre betydelse ska dock inte behöva dokumenteras.

Regeringens bedömning: Revisorns skyldighet att årligen upprätta en rapport med en översikt över de åtgärder som har vidtagits med anledning av regelöverträdelser bör regleras i förordning.

Dokumentationen av revisorns förfrågningar till externa sakkunniga och rådgivning som lämnas av sådana bör regleras i Revisorsnämnd- ens föreskrifter. Detsamma gäller det klientregister som revisorn ska föra.

117

Prop. 2015/16:162

118

Svensk rätt är i övrigt förenlig med revisorsdirektivets bestämmelser om organisation och dokumentation av revisionsarbetet.

Utredningens förslag och bedömning: Överensstämmer med reger- ingens förslag och bedömning (se betänkandet s. 261).

Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget och delar bedömningen eller har ingen invändning mot dem.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Genom revisions- paketet införs detaljerade krav på hur revisorer och revisionsbyråer (reg- istrerade revisionsbolag) ska utföra revisionsuppdraget och på hur upp- draget ska dokumenteras (artikel 24b i revisorsdirektivet). Som utred- ningen konstaterar tillgodoses flera av kraven redan av svensk lagstift- ning.

Till exempel ska en revisionsbyrå som utför revision utse minst en nyckelrevisor som ska ha tillgång till den personal och de andra resurser som krävs för att utföra uppgiften. Nyckelrevisorn ska delta aktivt i revi- sionen (artikel 24b.1 i direktivet). Med nyckelrevisor avses, förutom den som har utsetts till huvudansvarig revisor för ett visst revisionsuppdrag, även huvudansvariga för revisionen av större dotterföretag (artikel 2 16 i direktivet).

Kravet på att en nyckelrevisor ska utses och delta aktivt i revisionen tillgodoses enligt regeringens mening genom att en huvudansvarig revi- sor ska utses för varje uppdrag i revisionsverksamhet som bedrivs av ett handelsbolag eller aktiebolag samt att den huvudansvariga revisorn ska underteckna revisionsberättelsen (17 § revisorslagen).

Kravet på att den huvudansvariga revisorn ska förses med tillräckliga resurser och med personal som har den kompetens och förmåga som krävs för att utföra sina uppgifter på lämpligt sätt innebär enbart att revi- sionen ska genomföras i enlighet med god revisionssed. Detsamma gäller kravet i direktivet att revisorn ska ägna tillräcklig tid åt uppdraget och anslå tillräckliga resurser för att kunna utföra sina uppgifter (arti- kel 24b.2). Dessa krav på revisionen föranleder därmed inga författnings- ändringar.

Direktivet innehåller även ett flertal dokumentationskrav som tar sikte på revisionsarbetets utförande. Revisorn ska t.ex. dokumentera alla eventuella överträdelser av revisionspaketet, vilka åtgärder som vidtagits med anledning av sådana överträdelser, förfrågningar som revisorn har gjort till externa sakkunniga som har anlitats och klagomål på revisions- arbetet som har lämnats in skriftligen (artikel 24b.3 och 24b.6). Revisorn ska också dokumentera varje revisionsuppdrag och föra ett klientregister med vissa specificerade uppgifter (artikel 24b.4 och 24b.5). När det gäller överträdelser av revisionspaketet ska revisorn dessutom utarbeta en årlig rapport med en översikt över de åtgärder som har vidtagits. Rapporten ska spridas internt (artikel 24b.3).

De dokumentationskrav som följer av revisorslagen uppfyller i hög grad direktivets krav. Revisorn är exempelvis skyldig att dokumentera uppdrag i revisionsverksamheten. Dokumentationen ska innehålla sådan information som är väsentlig för att revisorns arbete och hans eller hennes opartiskhet och självständighet ska kunna bedömas i efterhand (24 §). Av detta följer att även skriftliga klagomål ska dokumenteras. Som utredningen konstaterar får klagomål nämligen anses utgöra infor-

mation som är väsentlig för att revisorns arbete ska kunna bedömas i Prop. 2015/16:162 efterhand och de tillhör därmed det som ska dokumenteras.

Som utredningen anför är emellertid inte alla tänkbara överträdelser av revisionspaketet kopplade till enskilda revisionsuppdrag, vilket innebär att revisorslagens dokumentationskrav inte är tillräckligt långtgående i den delen. Det bör därför anges i lagen att revisorn ska dokumentera överträdelser av vad som gäller för revisionsverksamheten och de åtgärd- er som har vidtagits med anledning av detta. Som Lagrådet anför finns det ingen skyldighet att dokumentera eventuella straffbara gärningar. Detta innebär inte någon inskränkning i vad som ska dokumenteras enligt hittillsvarande reglering (jfr 2 och 3 §§ i Revisorsnämndens föreskrifter om villkor för revisorers och registrerade revisionsbolags verksamhet). Direktivet öppnar för att medlemsstaterna beslutar om undantag från dokumentationsskyldigheten i fråga om överträdelser som är av mindre betydelse. Den möjligheten bör utnyttjas.

I svensk rätt saknas det ett krav på att revisorn ska upprätta en årlig rapport med en översikt över de åtgärder som har vidtagits med anled- ning av inträffade överträdelser. Ett sådant krav bör därför införas på för- ordningsnivå.

Inte heller kraven på att revisorn ska dokumentera förfrågningar till externa sakkunniga och föra ett klientregister har någon motsvarighet i svensk rätt. Bestämmelser om detta bör därför införas. Det bör ske i form av föreskrifter från Revisorsnämnden.

Regeringen delar utredningens bedömning att reglerna bör omfatta alla revisionsuppdrag. Möjligheten att beträffande vissa krav göra undantag för revision av små företag bör därför inte utnyttjas (artikel 24b.7 i direk- tivet).

9Revisorns rapportering och koncernrevision

9.1Revisionsberättelsen

Regeringens förslag: Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om eventuella väsentliga osäkerhetsfaktorer som kan medföra betyd- ande tvivel om det granskade företagets förmåga att fortsätta sin verksamhet. I revisionsberättelsen ska det annars inte tas in några för- säkringar om företagets framtida lönsamhet eller om hur ändamåls- enligt företagets styrelse eller verkställande direktör har bedrivit eller kommer att bedriva företagets verksamhet.

Om företaget har fler än en revisor, ska de lämna en gemensam revisionsberättelse. Om revisorerna är oense om resultatet av revi- sionen, ska varje revisor göra ett eget uttalande om huruvida årsredo- visningen ger en rättvisande bild av företaget. Revisorerna ska då också ange skälen för oenigheten.

I revisionsberättelsen ska det vidare upplysas om revisorns etabler-

ingsort.

119

Prop. 2015/16:162

120

Det som sägs ovan ska vara tillämpligt även vid koncernrevision.

I fråga om ekonomiska föreningar som är företag av allmänt int- resse ska revisionsberättelsens form och innehåll anpassas till de krav som EU-rätten ställer på sådana revisionsberättelser. När det gäller revision av övriga ekonomiska föreningar ska enbart vissa formkrav läggas till.

Regeringens bedömning: De krav som EU:s revisorsförordning ställer på revisionsberättelsens innehåll när det gäller revision av företag av allmänt intresse, bl.a. att det ska finnas en beskrivning av de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, kräver inga författningsändringar.

Utredningens förslag och bedömning: Överensstämmer huvudsaklig- en med regeringens förslag och bedömning. Enligt utredningen bör kraven på revisionsberättelsens innehåll ställas högre än enligt regeringens förslag vid revision av ekonomiska föreningar (se betänkandet s. 296 f.).

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslag- en och delar bedömningen eller har ingen invändning mot dem. Göta hovrätt, som även för fram vissa lagtekniska synpunkter, anser att utred- ningens förslag om revisionen av ekonomiska föreningar i praktiken utgår från att revisorn i en sådan förening alltid är en kvalificerad revisor.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Revision ska utmynna i en årlig granskningsrapport, en revisionsberättelse. Riktlinjer för revi- sionsberättelsens form och innehåll finns i bl.a. aktiebolagslagen (9 kap. 28–38 §§), lagen om ekonomiska föreningar (8 kap. 13 §), revisionslagen (27–33 §§) och sparbankslagen (4 a kap. 11–17 §§). Revisionsberättel- sens utformning enligt lagen om ekonomiska föreningar avviker delvis från den utformning som föreskrivs i de övriga lagarna.

Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om att årsredovisning- en har upprättats enligt tillämplig lag om årsredovisning, dvs. i de allra flesta fall årsredovisningslagen (1995:1554). Den ska vidare innehålla uttalanden om huruvida stämman bör fastställa balansräkningen och resultaträkningen. Om revisorn vid sin granskning har funnit att en styrelseledamot har vidtagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet, ska det anmärkas i berättelsen. Det ska även anmärkas om revisorn har funnit att företaget inte har fullgjort vissa skyldigheter mot det allmänna. Revisorn får i revi- sionsberättelsen också lämna andra upplysningar som han eller hon anser att aktieägarna eller motsvarande bör få kännedom om.

Lagreglerna om revisionsberättelsen kompletteras av god revisionssed, främst de internationella revisionsstandarderna ISA med vissa anpass- ningar och tillägg beroende på svensk lagstiftning.

Enligt revisionspaketet ska en revisionsberättelse som upprättas vid revision av ett företag av allmänt intresse innehålla bl.a. följande infor- mation, utöver vad som följer av revisorsdirektivet (artikel 10 i revi- sorsförordningen).

En beskrivning av de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, inklusive bedömda risker för väsentliga felaktigheter på grund av bedrägeri.

En sammanfattning av revisorns åtgärder till följd av dessa risker.

Revisorns viktigaste iakttagelser med anledning av dessa risker.

En förklaring av i vilken utsträckning revisionen har ansetts kunna upptäcka oegentligheter, inklusive bedrägeri.

En försäkran om att icke-revisionstjänster som är förbjudna enligt förordningen inte har tillhandahållits, och att revisorn har varit opartisk och självständig i förhållande till det granskade företaget under revisionens utförande.

En uppgift om vilka tjänster som utöver revisionen har tillhanda- hållits det granskade företaget och dess dotterföretag av revisorn och som inte har angetts i förvaltningsberättelsen eller i de finans- iella rapporterna.

Hur lång tid revisorn har innehaft uppdraget.

Medlemsstaterna får ställa upp ytterligare krav på revisionsberättelsens innehåll.

Förordningens krav på revisionsberättelsen gäller direkt i Sverige. Sär- skilt kraven i fråga om de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga fel- aktigheter utgör en betydelsefull nyhet för företagens intressenter. Det behövs inte några författningsändringar.

Även direktivet innehåller nya bestämmelser om revisionsberättelsen. Dessa bestämmelser är tillämpliga vid all lagstadgad revision. I det följ- ande anges vilka anpassningar av lagstiftningen som bör göras.

Enligt direktivet ska revisionsberättelsen innehålla ett uttalande om alla eventuella väsentliga osäkerhetsfaktorer som avser händelser eller för- hållanden som kan medföra betydande tvivel på företagets förmåga att fortsätta sin verksamhet (artikel 28.2 f). Även om ett motsvarande krav redan gäller enligt god revisionssed om s.k. fortsatt drift (ISA 570), måste kravet införas i den associationsrättsliga lagstiftningen.

Lagrådet anför att ett uttalande från revisorn med den aktuella inne- börden skapar svårigheter för det reviderade företaget och kan leda till att företaget tvingas i konkurs. Mot den bakgrunden erinrar Lagrådet om uttalanden om en liknande situation som gjordes i förarbetena till 1975 års aktiebolagslag. Där anförs bl.a. att bolagets styrelse i nödliknande fall bör kunna underlåta att redovisa förhållanden om det skulle vara uppen- bart oförsvarligt med hänsyn till bolagets intressen (prop. 1975:103 s. 769 och 789).

Regeringen noterar att de uttalanden i 1975 års förarbeten som Lagråd- et refererar till tar sikte på styrelsens skyldighet att lämna upplysningar i förvaltningsberättelsen bl.a. om vissa för bedömningen av bolagets verk- samhetsresultat och ställning viktiga förhållanden (numera 6 kap. 1 § års- redovisningslagen). Vilket utrymme, om något, som det finns för revi- sorn att i revisionsberättelsen underlåta att fullt ut rapportera om väsent- liga osäkerhetsfaktorer som kan medföra betydande tvivel om företagets förmåga att fortsätta sin verksamhet får avgöras inom ramen för god revi- sionssed. Det kan dock konstateras att det inte finns något sådant utrym- me i den tillämpliga revisionsstandarden (ISA 570).

I direktivet anges det vidare att revisionsberättelsen, bortsett från uttal- andet om fortsatt verksamhet (drift), inte ska innehålla några försäkringar om det granskade företagets framtida lönsamhet eller om hur effektivt och ändamålsenligt företagets styrelse eller verkställande direktör har drivit eller kommer att driva företagets verksamhet (artikel 25a). Mot- svarande bestämmelser bör tas in i relevanta lagar.

Prop. 2015/16:162

121

Prop. 2015/16:162 I direktivet finns vidare anvisningar för situationen att företaget har fler än en revisor. Enligt direktivet ska revisorerna då överlämna en gemen- sam revisionsberättelse och ett gemensamt s.k. revisionsutlåtande. Vid oenighet om revisionens utfall ska varje revisor i revisionsberättelsen lämna ett separat uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredovisning (jfr 9 kap. 31 § aktiebolagslagen), och ange skälen för oenigheten. Även dessa bestäm- melser bör införas i lag. Det bör vidare föreskrivas att den hänvisning till revisionsberättelsen som revisorn ska göra på årsredovisningen ska göras av samtliga revisorer (se t.ex. 9 kap. 28 § andra stycket aktiebolagslag- en).

Slutligen bör det, med anledning av revisorsdirektivet, tas in ett krav på att revisionsberättelsen ska innehålla en uppgift om revisorns eller revi- sionsbyråns etableringsort (artikel 28.2 a).

De nya kraven på revisionsberättelsen som revisorsdirektivet föran- leder bör gälla även för koncernrevisionsberättelsen, dvs. den särskilda berättelse som revisorn ska lämna om företaget är ett moderföretag som är skyldigt att upprätta koncernredovisning (se t.ex. 9 kap. 5 § andra stycket aktiebolagslagen).

En särskild fråga är vad som bör gälla för revisionen av ekonomiska föreningar som inte är företag av allmänt intresse. Revisionen av sådana föreningar omfattas inte av revisionspaketet. Det finns därför inget som hindrar att det för ekonomiska föreningar i allmänhet föreskrivs regler som avviker från vad som gäller för aktiebolag. Samtidigt finns det ett önskemål om att innebörden i revisionen ska vara densamma för de båda företagsformerna (se SOU 2010:90 s. 504 f.).

Det bör dock observeras att det finns många ekonomiska föreningar som visserligen är skyldiga att ha en revisor, men inte en auktoriserad (eller godkänd) revisor. Som Göta hovrätt är inne på är det inte lämpligt att ålägga sådana revisorer att följa regler för revisionen som i praktiken mer eller mindre förutsätter att revisorn är auktoriserad. Enligt regering- ens mening bör det nu därför göras endast en begränsad anpassning av kraven på revisionsberättelsens form (jfr även avsnitt 8.3, motsvarande fråga om revisorns professionella skepticism). Bland annat bör det före- skrivas i lagen att revisorn ska ange vilken räkenskapsperiod som revi- sionsberättelsen avser samt revisorns etableringsort eller hemort.

Det finns givetvis ingenting som hindrar att revisorn i en ekonomisk förening, oavsett om han eller hon är auktoriserad revisor eller inte, till- lämpar de ytterligare krav på revisionsberättelsens form och innehåll som gäller vid revisionen av aktiebolag. Regeringen avser att återkomma till frågan om revision av ekonomiska föreningar i samband med det pågåen- de arbetet med ett förslag till en ny lag om ekonomiska föreningar.

 

9.2

Revisorsförordningens regler om rapporten till

 

 

 

revisionsutskottet

 

 

 

 

 

Regeringens förslag: Bestämmelserna i den associationsrättsliga lag-

 

 

stiftningen om att revisorn ska rapportera till och rådgöra med revi-

122

 

sionsutskottet ska upphävas.

 

 

 

Utredningens förslag och bedömning: Överensstämmer med reger- ingens förslag (se betänkandet s. 308).

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget och delar bedömningen eller har ingen invändning mot dem.

Skälen för regeringens förslag: Enligt aktiebolagslagen ska styrelsen i ett aktiebolag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad ha ett revisionsutskott (se avsnitt 13).

Bolagets revisor ska rapportera till revisionsutskottet (hittillsvarande 9 kap. 6 a § aktiebolagslagen). Detta gäller särskilt för brister i bolagets interna kontroll av den finansiella rapporteringen. Om bolaget har beslutat att styrelsen fullgör de uppgifter som annars åvilar revisionsutskottet, ska revisorn i stället rapportera till styrelsen.

Motsvarande reglering finns, för företag vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad, i övriga associationsrättsliga lagar.

Genom revisorsförordningen införs en, jämfört med hittillsvarande regelverk, mycket omfattande skyldighet för revisorn i ett företag av all- mänt intresse att rapportera olika förhållanden till revisionsutskottet (arti- kel 11). Rapporten, som inte är avsedd att påverka revisionen i sig, ska överlämnas till revisionsutskottet senast när revisionsberättelsen lämnas. Om bolaget har beslutat att styrelsen som helhet fullgör de uppgifter som annars åvilar revisionsutskottet, ska rapporten överlämnas till styrelsen. Medlemsstaterna får bestämma att rapporten ska läggas fram, utom för revisionsutskottet, även för styrelsen eller den verkställande direktören.

Rapporten ska vara skriftlig och, förenklat, innehålla följande uppgift- er.

En bekräftelse av revisorns opartiskhet och självständighet.

Uppgifter om vissa personer som medverkat i revisionsarbetet.

En beskrivning av revisionens omfattning.

En beskrivning av den metod som har använts, inbegripet vilka poster i balansräkningen som faktiskt har verifierats och vilka poster som har verifierats genom systemgranskning och intern- kontrollgranskning.

En beskrivning av den kvantitativa väsentlighetsnivå som har tillämpats vid revisionen.

En bedömning av händelser eller förhållanden som kan sprida betydande osäkerhet om företagets förmåga att fortsätta verksam- heten och ett sammandrag av alla garantier, myndighetsåtgärder m.m. som har beaktats i bedömningen av det granskade företagets förmåga att fortsätta sin verksamhet.

En beskrivning av eventuella betydande brister i företagets interna finansiella kontrollsystem eller redovisningssystem och av om före- tagets ledning har åtgärdat bristerna.

Betydande konstaterade eller misstänkta överträdelser av lagar och andra regler som är relevanta för revisionsutskottets uppgifter.

En bedömning av de värderingsmetoder som har tillämpats på de olika posterna i årsredovisningen, inklusive följder av att en sådan metod har ändrats.

Vid koncernrevision, en förklaring avseende konsolideringens omfattning.

Prop. 2015/16:162

123

Prop. 2015/16:162

Om alla förklaringar och dokument som revisorn har begärt från

 

företaget har lämnats.

 

Eventuella betydande svårigheter under revisionen.

 

Eventuella viktiga frågor som har diskuterats eller varit föremål för

 

skriftväxling med företagets ledning.

 

Eventuella andra frågor som enligt revisorn är av betydelse för

 

tillsynen av företagets finansiella rapportering.

 

Medlemsstaterna får ställa ytterligare krav på rapportens innehåll.

 

I revisorsförordningen anges vidare att både revisorn och revisions-

 

utskottet har rätt och skyldighet att diskutera viktiga frågor som behand-

 

las i rapporten, både sinsemellan och med företagets styrelse och verk-

 

ställande direktör.

 

Om företaget har fler än en revisor och de är oeniga om vilka gransk-

 

ningsåtgärder som ska vidtas, om innebörden av redovisningsregler eller

 

om andra frågor som rör revisionsarbetet, ska de enligt förordningen

 

ange skälen för detta i rapporten.

 

Slutligen följer det av förordningen att revisorn på begäran och i enlig-

 

het med nationell rätt utan dröjsmål ska överlämna rapporten till Revi-

 

sorsnämnden eller Finansinspektionen.

 

Sammanfattningsvis har hittillsvarande bestämmelser i revisorsdirek-

 

tivet ersatts av en betydligt mer omfattande reglering i revisorsförord-

 

ningen. Eftersom även de mest betydande finansiella företagen (de som

 

är företag av allmänt intresse) framöver ska ha ett revisionsutskott, får

 

regleringen också ett vidare tillämpningsområde. Enligt regeringens

 

mening finns det inte anledning att ställa ytterligare krav på rapportens

 

innehåll. Eftersom revisionsutskottet i den svenska modellen är ett styr-

 

elseutskott finns det inte heller skäl att införa särskilda regler om att

 

rapporten ska läggas fram även för styrelsen eller den verkställande

 

direktören. Förordningen kräver därmed inga kompletterande regler. De

 

lagregler som behandlar rapporten till revisionsutskottet bör dock upp-

 

hävas.

9.3 Koncernrevisorn och revisionen av dotterföretagen

Regeringens förslag: Koncernrevisorn ska bedöma och utvärdera det revisionsarbete som har utförts av revisorer i de övriga koncernföre- tagen. Koncernrevisorn ska se till att han eller hon vid behov kan få tillgång till dokumentation av det revisionsarbete som är relevant för koncernrevisionen.

Om koncernrevisorn är förhindrad att göra bedömningen och utvärderingen, ska han eller hon utföra kompletterande revisionsarbete avseende dotterföretagen eller vidta andra lämpliga åtgärder. Han eller hon ska också underrätta Revisorsnämnden om hindret.

När det gäller ekonomiska föreningar ska koncernrevisorns nya skyldigheter endast gälla vid revision av ekonomiska föreningar som är företag av allmänt intresse.

124

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se betänkandet s. 289).

Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har ingen invändning mot förslagen.

Skälen för regeringens förslag: Revisorn ska granska ett aktiebolags årsredovisning och bokföring och styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Granskningen ska vara så ingående och omfatt- ande som god revisionssed kräver. I avsnitt 8.3 föreslås att ett uttryckligt krav på att granskningen ska utföras med professionell skepticism införs.

Om bolaget är moderbolag, ska revisorn även granska koncernredovis- ningen, om en sådan har upprättats, samt koncernföretagens inbördes för- hållanden (9 kap. 3 § aktiebolagslagen). Revisorn i moderbolaget (kon- cernrevisorn) ska underteckna koncernrevisionsberättelsen (9 kap. 29 § andra stycket och 38 § aktiebolagslagen). Styrelsen, den verkställande direktören och revisorn i ett dotterbolag har en skyldighet att lämna upp- lysningar m.m. till koncernrevisorn (9 kap. 7 § andra stycket aktiebolags- lagen).

Motsvarande reglering finns i övriga associationsrättsliga lagar.

I den hittillsvarande lydelsen av revisorsdirektivet finns bestämmelser om ansvarsfördelningen mellan koncernrevisorn och andra revisorer som granskar företag i samma koncern. Det är koncernrevisorn som bär hela ansvaret för revisionsberättelsen. Revisionspaketet innehåller kompletter- ande bestämmelser. Koncernrevisorn ska bedöma och utvärdera de andra revisorernas arbete och dokumentera typen av, tidpunkten för och omfattningen av detta arbete (artikel 27.1 första stycket b i direktivet). Bestämmelser om bedömningen och utvärderingen bör införas i aktie- bolagslagen och övriga relevanta associationsrättsliga lagar.

Att koncernrevisorns bedömning och utvärdering ska dokumenteras framgår av revisorslagen (24 §). Enligt revisionspaketet ska koncernrevi- sorn, förutom att dokumentera sin egen bedömning och utvärdering av det revisionsarbete som utförts av andra revisorer för koncernrevisionens ändamål, även dokumentera det arbete som har utförts av dessa revisorer (artikel 27 i direktivet). Koncernrevisorn ska vidare se till att han eller hon vid behov kan få tillgång till dokumentation av det revisionsarbete som har utförts av andra revisorer och som är relevant för koncernrevi- sionen. Om koncernrevisorn inte får tillgång till ett tillräckligt underlag eller av någon annan anledning inte kan bedöma och utvärdera de andra revisorernas arbete, ska han eller hon vidta lämpliga åtgärder, t.ex. utföra kompletterande revisionsarbete hos det berörda dotterföretaget. Han eller hon ska dessutom underrätta Revisorsnämnden om hindret. Det komp- letterande revisionsarbetet kan utföras av revisorn själv eller någon som han eller hon anlitar. Även dessa bestämmelser bör införas i den associa- tionsrättsliga lagstiftningen.

När det gäller ekonomiska föreningar bör koncernrevisorns nya lag- stadgade skyldigheter endast gälla vid revision av ekonomiska föreningar som är företag av allmänt intresse.

Prop. 2015/16:162

125

Prop. 2015/16:162 9.4

Rapporteringsskyldighet vid revision av företag

 

av allmänt intresse

Regeringens bedömning: Revisorsförordningens bestämmelser om revisorns skyldighet att till en myndighet anmäla vissa förhållanden med bäring på ett företag av allmänt intresse, bl.a. oegentligheter beträffande företagets finansiella rapportering, kräver inga författ- ningsändringar.

Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm- ning (se betänkandet s. 269).

Remissinstanserna: Remissinstanserna instämmer i bedömningen eller har ingen invändning mot den.

Skälen för regeringens bedömning: Genom revisorsförordningen införs det nya bestämmelser om rapportering, information och arkivering som är tillämpliga vid revision av företag av allmänt intresse (artiklar- na 7, 12, 14 och 15). Dessa bestämmelser gäller direkt och kräver som utgångspunkt inga författningsändringar.

Till att börja med anges att en revisor i ett företag av allmänt intresse ska informera företaget och berörda myndigheter om misstänkta oegent- ligheter (artikel 7). Denna skyldighet har sin motsvarighet i aktiebolags- lagens bestämmelser om att revisorn ska anmäla misstankar om brott till styrelsen och, under vissa förutsättningar, till åklagaren (9 kap. 42–44 §§).

Enligt förordningen ska revisorn därutöver rapportera vissa förhåll- anden som rör det granskade företaget till de behöriga myndigheter som utövar tillsyn över företaget (artikel 12). Det gäller bl.a. väsentliga över- trädelser av lagar och andra författningar som reglerar villkoren för auktorisation eller som särskilt reglerar bedrivandet av verksamheten i företaget. Dessa bestämmelser får antas omfatta endast revisorer i företag av allmänt intresse som är finansiella företag. Även i detta avseende finns det en motsvarighet i svensk rätt; i rörelselagarna på finansmark- nadsområdet sägs att revisorn omgående ska rapportera till Finansinspek- tionen, om han eller hon vid fullgörandet av sitt uppdrag får kännedom bl.a. om förhållanden som kan utgöra en väsentlig överträdelse av de författningar som reglerar företagets verksamhet (se t.ex. 13 kap. 10 § lagen om bank- och finansieringsrörelse). Regleringen i rörelselagarna bygger på EU-direktiv.

Regeringen delar utredningens uppfattning att revisorsförordningen inte ger anledning att ompröva den rapporteringsskyldighet (anmälnings- skyldighet) som revisorn har enligt svensk rätt. Det är enligt förordning- en uttryckligen tillåtet för medlemsstaterna att ställa högre krav på revi- sorns rapportering, om det är nödvändigt för en effektiv tillsyn av finans- marknaden i enlighet med nationell rätt (artikel 12.1 tredje stycket). När det gäller de nämnda bestämmelserna i aktiebolagslagen bör det vidare noteras att revisorns skyldighet att agera tar sikte på misstänkta brott inom ramen för bolagets verksamhet, medan revisorsförordningen främst gäller oegentligheter med koppling till bolagets årsredovisning.

En tillämpning av revisorsförordningen förutsätter att det finns en eller flera myndigheter som ansvarar för utredningen av oegentligheter i före-

taget (artikel 7 andra stycket och artikel 12.1). I likhet med utredningen

126

anser regeringen att förordningen inte gör det nödvändigt att dessa mynd- Prop. 2015/16:162 igheter uttryckligen pekas ut i författning. Frågan om vilken myndighet

en anmälan bör riktas till får i stället bedömas av revisorn från fall till fall beroende på vad misstanken eller informationen avser. Om rapportering- en avser ett finansiellt företag, är det Finansinspektionen som är rätt mot- tagare i egenskap av tillsynsmyndighet för sådana företag. Om anmälan tar sikte på ett misstänkt brott, kan det vara till åklagaren som anmälan ska göras. Eftersom revisorns skyldighet att rapportera enligt aktie- bolagslagen och rörelselagarna kvarstår vid sidan av revisorsförordning- en, kan revisorn i vissa fall behöva rapportera till fler än en myndighet.

Av revisorsförordningen följer vidare att revisorer och revisionsbyråer varje år ska upprätta en förteckning över reviderade företag av allmänt intresse utifrån de intäkter som revisorn eller byrån får från de företagen (artikel 14). Förteckningen ska lämnas till Revisorsnämnden. Detta för- anleder inga författningsändringar.

Slutligen anges det i revisorsförordningen att revisorer ska bevara vissa handlingar eller uppgifter under minst fem år efter det att de har upprätt- ats (artikel 15). Medlemsstaterna får bestämma att handlingarna eller uppgifterna ska bevaras under längre tid. I Revisorsnämndens förskrifter om villkor för revisorers och registrerade revisionsbolags verksamhet (RNFS 2001:2) finns det ett krav på att revisorer bevarar sin dokumenta- tion i minst tio år från utgången av det kalenderår då granskningen avslutades (4 §). Förordningen tillåter att det kravet behålls.

10Tillsyn över revisorer och rapportering av missförhållanden

10.1Behörig myndighet

Regeringens bedömning: Revisorsnämnden bör vara behörig mynd- ighet enligt EU:s revisorsförordning i frågor som avser tillsyn över revisorer och revisionsbyråer. Detta bör regleras på förordningsnivå. Detsamma gäller de övriga förändringar i fråga om Revisorsnämnd- ens ledning och uppgifter som revisionspaketet föranleder.

Utredningens förslag och bedömning: Överensstämmer med reger- ingens bedömning (se betänkandet s. 316).

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget och delar bedömningen eller har ingen invändning mot dem. Finans- inspektionen anser att det är olämpligt att även fortsättningsvis, som utredningen föreslår, låta ledamöter som inte är oberoende gentemot revisorskåren ingå i Tillsynsnämnden vid Revisorsnämnden. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet anför att utredningens slut- sats att det är möjligt att låta yrkesrevisorer ingå i Tillsynsnämnden bygger på en snäv och teknisk läsning av revisionspaketet, men att yrkes- verksamma revisorer kan accepteras i Tillsynsnämnden om den kunskap de tillför är oundgänglig. Enligt Revisorsnämnden är det angeläget att

127

Prop. 2015/16:162 myndighetschefen också i fortsättningen får fatta beslut i vissa frågor som i dag fattas med stöd av delegation från Tillsynsnämnden.

Skälen för regeringens bedömning

Revisorsnämnden bör vara behörig myndighet

Revisorsnämnden bör även fortsättningsvis ansvara för tillsyn över revi- sorer och revisionsbyråer i Sverige. Detta förutsätter inga lagändringar. I förordningen (2007:1077) med instruktion för Revisorsnämnden bör det dock för tydlighets skull tas in en bestämmelse om att nämnden är behörig myndighet enligt EU:s revisorsförordning, i frågor som avser tillsyn över revisorer och registrerade revisionsbolag.

Revisionspaketet innehåller både i direktivet och i förordningen bestämmelser som har betydelse för Revisorsnämndens organisation och uppgifter. Frågan om i vilken mån reglerna förutsätter författningsänd- ringar för svensk del behandlas nedan.

Öppenhet och insyn i Revisorsnämndens verksamhet

Revisorsdirektivets bestämmelse om öppenhet och insyn i tillsynsmynd- ighetens verksamhet ändras inte genom revisionspaketet (artikel 32.6). I revisorsförordningen införs det dock ytterligare krav på myndigheten att offentliggöra vissa rapporter och annan information (artikel 28). Förord- ningen gäller direkt och någon genomförandeåtgärd behövs inte i denna del.

Förordningen tillåter att medlemsstaterna ålägger tillsynsmyndigheten att offentliggöra resultat och slutsatser om enskilda inspektioner. Liksom utredningen ser regeringen inget behov av att införa ett sådant åläggande, utan det bör liksom hittills överlämnas till Revisorsnämnden att avgöra i vilken utsträckning informationen ska offentliggöras.

Revisorsnämndens ledning

Enligt direktivets hittillsvarande lydelse ska tillsynsmyndigheten ledas av personer som inte är yrkesrevisorer men som har kunskaper på områden av relevans för revision. En medlemsstat får dock tillåta att en minoritet av yrkesrevisorer deltar i myndighetens ledning (artikel 32.3). Denna möjlighet tas nu bort och myndighetens ledning ska således uteslutande bestå av personer som inte är yrkesrevisorer. Ett motsvarande krav ställs i revisorsförordningen där det anges att en person inte får vara ledamot i myndighetens styrande organ om personen under sin medverkan eller under de tre senaste åren har utfört revision, varit delägare i en revisions- byrå, varit ledamot av en revisionsbyrås ledningsorgan eller har varit anställd hos eller på annat sätt anlitats av en revisionsbyrå (artikel 21 tredje stycket).

Som utredningen konstaterar framgår det inte av revisionspaketet vad som närmare avses med myndighetens ledning eller med styrande organ. Av skälen i direktivet och förordningen framgår dock att syftet med bestämmelserna om tillsynsmyndighetens organisation är att myndighet- en ska vara oberoende gentemot revisorskåren, ha lämplig kapacitet och sakkunskap och tillräckliga resurser samt fungera effektivt och utföra till-

128

synen med integritet (skäl 18 i ändringsdirektivet och skäl 22 i förord- ningen).

Revisorsnämnden är en enrådighetsmyndighet som leds av en myndig- hetschef (direktör). Direktören anställs av regeringen (2 och 7 §§ förord- ningen med instruktion för Revisorsnämnden och 23 § myndighets- förordningen [2007:515]). Nämndens chefsjurist är ställföreträdare för direktören och tjänstgör därmed i hans eller hennes ställe när han eller hon inte är i tjänst. Chefsjuristen ersätter även i övrigt direktören i den utsträckning som direktören bestämmer (24 § myndighetsförordningen).

Direktören och hans eller hennes ställföreträdare måste anses ingå i myndighetens ledning enligt direktivet och i det styrande organet enligt EU:s revisorsförordning. Därmed får varken direktören eller ställföre- trädaren vara yrkesrevisorer. Detta bör anges i förordning.

Regeringen instämmer i utredningens bedömning att Tillsynsnämnden vid Revisorsnämnden inte utövar en sådan ledning av Revisorsnämnden att den i revisionspaketets mening utgör en del av Revisorsnämndens led- ning eller styrande organ (se vidare om Tillsynsnämnden nedan). Någon annan person eller funktion som skulle kunna anses ingå i ledningen eller det styrande organet finns inte heller.

Beslutsfattandet i Revisorsnämnden

Även förutsättningarna för Revisorsnämndens beslutsfattande påverkas av revisionspaketet. I revisorsdirektivet anges att den behöriga myndig- heten får anlita yrkesrevisorer för att utföra särskilda uppgifter. Yrkes- revisorerna får dock inte delta i myndighetens beslutsfattande (artikel 32.3). Motsvarande reglering finns i revisorsförordningen (artikel 21 tredje stycket).

Flera viktiga uppgifter som ingår i Revisorsnämndens verksamhet utförs av Tillsynsnämnden. Bland dessa kan nämnas att besluta om före- skrifter och disciplinära åtgärder och att avge förhandsbesked (3 § förord- ningen med instruktion för Revisorsnämnden). Tillsynsnämnden består av nio ledamöter, varav en ordförande, som utses av regeringen för en bestämd tid. Ordföranden och vice ordföranden ska vara jurister och ha domarerfarenhet. Av de andra ledamöterna ska två vara auktoriserade eller godkända revisorer. Övriga ledamöter ska ha erfarenhet från verk- samhet som berörs av revision (se 4, 5 och 8 §§ förordningen med instruk- tion för Revisorsnämnden).

Enligt regeringens mening är yrkesrevisorernas deltagande i Tillsyns- nämndens arbete värdefullt ur flera synvinklar. De bidrar med dags- aktuell kunskap om det praktiska revisionsarbetet som är svår att ersätta på något annat sätt. En annan viktig funktion som yrkesrevisorernas del- tagande fyller är att det bidrar till att öka förtroendet för tillsynen hos revisorerna. Om möjligt bör alltså den hittillsvarande ordningen bevaras.

Revisionspaketets förbud mot att låta yrkesrevisorer delta i tillsyns- myndighetens beslutsfattande är inte utan undantag. Både direktivet och förordningen öppnar således för att uppgifter delegeras till en annan myndighet eller ett annat organ (artikel 32.4b i direktivet och artikel 24 i förordningen). Direktivet innehåller ingen begränsning av vilka uppgifter som får delegeras. För att uppgifter som gäller disciplinära åtgärder ska få delegeras enligt förordningen krävs dock att majoriteten av de person-

Prop. 2015/16:162

129

Prop. 2015/16:162 er som deltar i ledningen av den myndighet eller det organ som utför de delegerade uppgifterna är oberoende gentemot revisorskåren (artikel 24.4).

Tillsynsnämndens sammansättning och funktion tillgodoser de krav som revisionspaketet ställer på de organ som ska kunna utföra delegerade tillsynsuppgifter. Endast två av nämndens nio ledamöter är yrkesrevisor- er och nämndens verksamhet är författningsreglerad. Som utredningen konstaterar kan det inte anses vara av avgörande betydelse att Tillsyns- nämnden organisatoriskt är en del av Revisorsnämnden. Viktigare är att den är helt självständig i sitt beslutsfattande. Regeringen delar därför utredningens bedömning att Tillsynsnämnden är ett sådant organ som genom delegation kan anförtros att handlägga disciplinärenden. Två yrkesrevisorer bör därmed även i fortsättningen kunna ingå i Tillsyns- nämnden.

I vissa avseenden bör Tillsynsnämndens självständighet förstärkas. De förslag med den inriktningen som utredningen lämnar är enligt regering- ens mening lämpliga. Det innebär att Tillsynsnämnden fortsättningsvis bör fatta beslut i eget namn och byta benämning till Tillsynsnämnden för revisorer. Vidare bör det inte vara möjligt för Tillsynsnämnden att över- lämna till direktören att avgöra ärenden som är brådskande eller som är av det slaget att de inte behöver prövas av Tillsynsnämnden. Direktören bör i stället ges en självständig behörighet att fatta sådana beslut (jfr 3 § förordningen med instruktion för Revisorsnämnden). Slutligen bör upp- giften att besluta om föreskrifter inte längre ligga på Tillsynsnämnden utan på myndighetschefen (direktören). Samtliga nu nämnda förändring- ar bör göras på förordningsnivå.

10.2Revisorsnämndens tillsynsbefogenheter

Regeringens förslag: Skyldigheten att efter föreläggande från Revi- sorsnämnden lämna uppgifter till nämnden ska utvidgas till att också omfatta personer som deltar i revisorns eller revisionsbyråns verk- samhet, personer som har utfört uppgifter med anknytning till revi- sionen på uppdrag av revisorn eller byrån och personer som på annat sätt är knutna till revisorn eller byrån. Samma skyldighet ska finnas för det granskade företaget, dess dotterföretag och närstående tredje parter till företaget.

Ett föreläggande om att lämna uppgifter ska få förenas med vite. Om det finns skäl för det, ska Revisorsnämnden få göra en under-

sökning på plats hos revisorn eller revisionsbyrån.

De nya tillsynsbefogenheterna ska få användas endast vid tillsyn över revision av företag av allmänt intresse.

Utredningens förslag: Överensstämmer huvudsakligen med regering- ens förslag. Utredningen uttrycker förutsättningen för att en platsunder- sökning ska få genomföras något annorlunda – enligt dess förslag krävs att åtgärden är nödvändig för tillsynen (se betänkandet s. 329 f.).

Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har ingen invändning mot förslagen.

130

Skälen för regeringens förslag

Nya tillsynsbefogenheter

En förutsättning för att Revisorsnämndens tillsynsverksamhet ska fung- era på bästa sätt är att nämnden har effektiva tillsynsbefogenheter. Lik- som andra tillsynsmyndigheter behöver Revisorsnämnden kunna få till- gång till de uppgifter och handlingar som krävs för att nämnden ska kunna fatta väl underbyggda beslut. En omständighet som i detta avseen- de särskiljer revisorsområdet från andra områden är att stora delar av den information som Revisorsnämnden behöver inte finns tillgänglig någon annanstans än hos revisorerna själva. Det är t.ex. inte möjligt att få till- gång till revisionsdokumentationen från det granskade företaget eller från någon utomstående källa.

EU-rätten har hittills inte innehållit någon reglering av vilka tillsyns- befogenheter som den behöriga myndigheten ska ha. Sådana regler införs nu i revisorsförordningen (artikel 23). Enligt dessa regler, som enbart gäller vid tillsyn över revision av företag av allmänt intresse, ska med- lemsstaterna se till att den behöriga myndigheten åtminstone har befog- enhet att

skaffa sig tillgång till uppgifter om revisionen eller andra dokument som innehas av revisorer eller revisionsbyråer,

få upplysningar om revisionen från varje person,

genomföra kontroller av revisorer eller revisionsbyråer på plats,

överlämna ärenden till åtal, och

utse sakkunniga att utföra kontroller eller utredningar.

De uppräknade befogenheterna ska enligt förordningen endast få utnyttj- as i förhållande till

revisorer och revisionsbyråer som utför revision av företag av all- mänt intresse,

personer som deltar i verksamheten hos revisorer och revisions- byråer som utför sådan revision,

granskade företag av allmänt intresse, deras dotterföretag och när- stående tredje parter,

tredje parter till vilka revisorer och revisionsbyråer som utför revi- sion av företag av allmänt intresse delegerar uppgifter, och

andra personer som på något annat sätt har samband med revisorer och revisionsbyråer som utför revision av företag av allmänt intresse.

Befogenheterna ska utövas i full överensstämmelse med nationell rätt, särskilt med principerna om respekt för privatlivet och rätten till försvar.

De tillsynsbefogenheter som föreskrivs i förordningen motsvaras delvis av den hittillsvarande svenska regleringen. I det följande bedömer reger- ingen vilka tillägg och justeringar som föranleds av förordningen.

Föreläggande om att lämna uppgifter

Revisor, revisionsbyråer och revisorer från tredjeland är skyldiga att låta Revisorsnämnden vid sin tillsyn granska akter, bokföring och övriga handlingar som hör till verksamheten och att lämna myndigheten de upp- gifter som behövs för tillsynen. Detsamma gäller vid tillsyn som Revi-

Prop. 2015/16:162

131

Prop. 2015/16:162 sorsnämnden utför på begäran av en behörig myndighet i en annan stat

 

(28 § revisorslagen). Vidare gäller att en revisor eller revisionsbyrå som

 

har ett revisionsuppdrag i ett moderföretag ska låta Revisorsnämnden

 

granska dokumentation som avser sådan del av koncernrevisionen som

 

har utförts av en revisor i ett tredjeland vars behöriga myndighet saknar

 

samarbetsavtal med Revisorsnämnden (28 a §).

 

Dessutom ska ett företag som har en särskilt stark affärsmässig anknyt-

 

ning till en revisionsbyrå, efter föreläggande från Revisorsnämnden,

 

lämna nämnden upplysningar om rådgivning eller annat biträde åt dem

 

som gett revisionsbyrån eller en i byrån verksam revisor i uppdrag att

 

utföra revisionsverksamhet (29 §).

 

En revisionsbyrå som ingår i ett nätverk är skyldig att underrätta Revi-

 

sorsnämnden om vilka övriga företag som ingår i nätverket (30 §).

 

Ett föreläggande som riktar sig mot ett företag med affärsmässig

 

anknytning till en revisionsbyrå får förenas med vite (29 §). Revisors-

 

nämndens övriga förelägganden med begäran om uppgifter får inte det.

 

Förelägganden som riktar sig mot revisorer eller revisionsbyråer sank-

 

tioneras i stället på så sätt att den som inte följer föreläggandet kan

 

drabbas av disciplinära åtgärder (32–35 §§).

 

Revisorsförordningens krav på att tillsynsmyndigheten ska ha tillgång

 

till och kunna få kopior av handlingar som innehas av revisorer eller

 

revisionsbyråer och få upplysningar om revisionen från dessa uppfylls

 

enligt regeringens bedömning av gällande regler. Förordningen kräver

 

emellertid att tillsynsmyndigheten ska kunna begära in sådana handlingar

 

och upplysningar även från andra personer. I personkretsen ingår, som

 

nämns ovan, bl.a. personer som deltar i revisorns eller revisionsbyråns

 

verksamhet, granskade företag av allmänt intresse, tredje parter till vilka

 

revisorer och revisionsbyråer delegerar uppgifter och andra personer som

 

på något annat sätt har samband med revisorer och revisionsbyråer.

 

Regeringen delar utredningens bedömning att förordningen kräver att

 

Revisorsnämndens möjlighet att förelägga om uppgifter utvidgas till att

 

omfatta även dessa personer.

 

Som utredningen anför bör den utvidgade skyldigheten att lämna upp-

 

gifter, i enlighet med förordningens minimikrav, enbart omfatta uppgifter

 

om revision som avser företag av allmänt intresse.

 

Ett föreläggande bör kunna förenas med vite. Om föreläggandet riktar

 

sig till en person som står under Revisorsnämndens tillsyn är det dock

 

typiskt sett lämpligare för nämnden att använda sig av disciplinära åtgär-

 

der om föreläggandet inte besvaras.

 

Förfarandet hos Revisorsnämnden är inte straffrättsligt (se avsnitt

 

11.2). Det är dessutom fristående från de brottsutredande myndigheternas

 

verksamhet. Varken förbudet mot dubbelbestraffning i det sjunde till-

 

läggsprotokollet till den europeiska konventionen angående skydd för de

 

mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonven-

 

tionen) eller konventionens förbud mot att tvinga någon att lämna själv-

 

belastande uppgifter hindrar därför att Revisorsnämnden använder sig av

 

vitesföreläggande (se t.ex. Europadomstolens avgöranden Saunders mot

 

Förenade kungariket den 17 december 1996 och Allen mot Förenade

 

kungariket den 10 september 2002).

132

Det kan påpekas att skyldigheten att lämna uppgifter inte gäller för en

person som skulle bryta mot en lagreglerad tystnadsplikt om han eller

hon besvarar Revisorsnämndens föreläggande. Detta kan t.ex. aktualiser- as för en advokat som har anlitats av revisorn för att utföra en uppgift med anknytning till revisionen (jfr 8 kap. 4 § rättegångsbalken).

Platsundersökning

Revisorsförordningen kräver att tillsynsmyndighetens befogenheter omfattar rätten att bereda sig tillträde till de lokaler som används av revi- sorer och revisionsbyråer (artikel 23.3 första stycket c, se också skäl 22 i förordningen). En möjlighet för Revisorsnämnden att genomföra plats- undersökningar hos revisorer och revisionsbyråer måste således införas i revisorslagen.

Det är ovanligt att revisorer eller revisionsbyråer inte medverkar lojalt i nämndens utredningar och kvalitetskontroller. Och den revisor som inte följer ett föreläggande om att lämna upplysningar eller handlingar till nämnden riskerar att drabbas av disciplinära åtgärder – i förlängningen kan auktorisationen eller registreringen upphävas. Mot denna bakgrund är det svårt att se att det mer än sällan kan finnas skäl för Revisors- nämnden att med tvång bereda sig tillträde hos en revisor för att skaffa sig upplysningar. Ett exempel på en situation där en möjlighet att utföra en platsundersökning skulle kunna vara till nytta är om nämnden vill granska en revisors eller revisionsbyrås arbetsrutiner eller datasystem. En sådan granskning kan vara lättare att utföra på plats.

Regleringen av möjligheten att genomföra platsundersökningar kan, som utredningen föreslår, utformas med förebild i de motsvarande regler- na i den finansiella lagstiftningen (se 13 kap. 4 § lagen om bank- och finansieringsrörelse, 23 kap. 4 § lagen om värdepappersmarknaden och 6 kap. 8 § lagen [2014:968] om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag).

Revisorsnämnden bör alltså ges möjlighet att i sin tillsynsverksamhet göra undersökningar på plats hos revisorer och revisionsbyråer. Som utredningen konstaterar är en sådan undersökning en ingripande åtgärd. Den bör därför bara kunna användas inom ramen för tillsyn över den del av revisorns eller revisionsbyråns verksamhet som avser revision av före- tag av allmänt intresse. För att tydliggöra att åtgärden kan genomföras även om det inte finns en konkret misstanke om att revisorn har gjort sig skyldig till en regelöverträdelse bör det emellertid inte ställas upp ett krav på att platsundersökningen ska vara nödvändig för tillsynen. I stället bör som en allmän begränsning gälla att åtgärden bara får användas om det finns skäl för det (jfr prop. 2015/16:10 s. 199). I detta ligger att en platsundersökning bara kan genomföras om andra, mindre ingripande, sätt att uppnå det eftersträvade resultatet har misslyckats eller bedömts otillräckliga. Tillämpningsområdet för åtgärden blir därmed smalt.

En särskild fråga är vilka lokaler som en platsundersökning kan omfatta. I likhet med vad som gäller enligt bl.a. lagen om värdepappers- marknaden bör en platsundersökning inte kunna genomföras i en revisors eller någon annans privatbostad (se prop. 2006/07:115 s. 630). Det bör inte heller vara möjligt att utföra en platsundersökning i en lokal som revisorn har tillgång till hos det granskade företaget, om inte företaget samtycker till att undersökningen genomförs.

Prop. 2015/16:162

133

Prop. 2015/16:162 Åtalsanmälan

Revisorsförordningen slår också fast att tillsynsmyndigheten ska ha befogenhet att överlämna ärenden till åtal (artikel 23.3 första stycket d).

För Revisorsnämnden är det en särskilt viktig uppgift att ingripa mot revisorer som medverkar till eller underlättar för ekonomisk brottslighet (se 1 § förordningen med instruktion för Revisorsnämnden). Nämnden har emellertid inte någon författningsreglerad skyldighet att anmäla miss- tänkt brottslighet till åklagare. EU-rätten kan inte heller anses kräva att en sådan skyldighet införs.

Även utan en sådan skyldighet är det, som utredningen konstaterar, i allmänhet möjligt för Revisorsnämnden att överlämna ett ärende till åtal, om nämnden bedömer att ett brott har begåtts. Regeringen instämmer därför i utredningens bedömning att svensk rätt uppfyller förordningens krav på att tillsynsmyndigheten ska kunna överlämna ärenden till åtal.

10.3Rapportering av överträdelser

Regeringens förslag: Revisionsbyråer ska ha ändamålsenliga interna rutiner för anställda som vill göra anmälningar om misstänkta över- trädelser av de bestämmelser som gäller för byråns verksamhet.

Sekretess ska gälla hos Revisorsnämnden för uppgift i en anmälan eller en utsaga om överträdelse, om uppgiften kan avslöja anmälarens identitet och det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att anmäl- aren eller någon närstående till honom eller henne lider skada eller men. För uppgift i en allmän handling ska sekretessen gälla i högst femtio år.

Regeringens bedömning: Revisorsdirektivets bestämmelser om att Revisorsnämnden ska inrätta ett särskilt förfarande för att ta emot och följa upp anmälningar om överträdelser av vad som gäller för revisor- er och registrerade revisionsbolag bör genomföras på förordnings- nivå.

Svensk rätt är i övrigt förenlig med direktivets bestämmelser om rapportering av överträdelser.

Den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelsen bör inte ha företräde framför meddelarfriheten.

Utredningens förslag och bedömning: Överensstämmer huvudsaklig- en med regeringens förslag och bedömning. Utredningen föreslår dock inte någon särskild sekretessbestämmelse (se betänkandet s. 357 f.).

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget och delar bedömningen eller har ingen invändning mot dem. Datainspek- tionen anmärker att om direktivet kräver att revisionsbyrån behandlar uppgifter om lagöverträdelser i större omfattning än vad som är tillåtet enligt inspektionens föreskrifter, bör detta komma till uttryck i revisors- lagen. Enligt bl.a. Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) går det inte med säkerhet att säga att en arbetstagare som har vänt sig till en myndighet i syfte att påtala ett missförhållande har det skydd mot repressalier från arbetsgivaren som revisorsdirektivet kräver. TCO och Finansförbundet anser vidare att sekretesskyddet hos Revisorsnämnden

134

för den som har anmält en överträdelse till nämnden bör stärkas, något Prop. 2015/16:162 som Svenska Journalistförbundet ställer sig tveksamt till.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Allmänt om rapportering av missförhållanden

När missförhållanden uppstår inom en organisation finns det vanligtvis ett intresse från ledningens sida att komma till rätta med problemen. Missförhållandena kan dock vara dolda på grund av att enskilda personer inom organisationen döljer dessa. Det kan också förekomma situationer då ledningen är medveten om att det förekommer oegentligheter men av olika skäl underlåter att agera, eller aktivt mörklägger förhållandena. Så kallade visselblåsare kan därför ha en viktig betydelse för att avslöja olika former av oegentligheter i både offentlig och privat sektor. Interna rapporteringssystem kan möjliggöra för anställda att utan risk för repress- alier rapportera om allvarliga händelser.

Den 10 mars 2016 beslutade regeringen propositionen Ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga miss- förhållanden (prop. 2015/16:128). I propositionen föreslås att arbets- tagare och inhyrda som utsätts för en repressalie av arbetsgivaren i strid med den föreslagna lagstiftningen ska ha rätt till skadestånd. Lagändring- arna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017. Det finns dock redan i dag ett skydd för anställda som rapporterar om missförhållanden och oegent- ligheter, bl.a. genom kravet på saklig grund för uppsägning i lagen (1982:80) om anställningsskydd. Alla arbetstagare har dessutom rätt att i viss utsträckning offentligt kritisera sin arbetsgivare och förhållandena på arbetsplatsen (den s.k. kritikrätten). Även rättsgrundsatsen om god sed på arbetsmarknaden, meddelarfriheten och Europakonventionen ger ett visst skydd.

Internationella handelskammaren (ICC) har utarbetat riktlinjer om skydd för visselblåsare som uppmuntrar företag att inom sina egna orga- nisationer inrätta interna visselblåsarsystem genom vilka deras anställda konfidentiellt kan anmäla misstänkta eller konstaterade oegentligheter på arbetsplatsen. Vissa företag, kommuner och landsting i Sverige har också valt att införa särskilda kommunikationskanaler för anställda som vill slå larm om missförhållanden inom företaget.

I revisorsdirektivet finns bestämmelser om rapportering av överträdel- ser (artikel 30e). Direktivet reglerar både förfarandet vid Revisorsnämnd- en och hos revisionsbyråerna (de registrerade revisionsbolagen).

Hur bör Revisorsnämnden hantera anmälningar?

Revisorsnämnden ska enligt revisorsdirektivet ha effektiva processer för att ta emot rapporter om överträdelser av revisionspaketet och uppfölj- ning av dessa (artikel 30e.1 och 30e.2).

Finansinspektionen ska ha motsvarande processer enligt EU-reglerna för finansmarknadsområdet. Det som föreskrivs enligt t.ex. kapitaltäck- ningsdirektivet har genomförts framför allt genom förordningen (2009:93) med instruktion för Finansinspektionen (5 b §). Där anges det att Finans- inspektionen ska ha effektiva och tillförlitliga rutiner för att uppmuntra

135

Prop. 2015/16:162 rapportering och för att ta emot rapporter om överträdelser av bestäm- melser som gäller för verksamheten i vissa uppräknade lagar.

Motsvarande föreskrifter bör införas även för Revisorsnämnden. Det bör lämpligen ske i förordningen med instruktion för Revisorsnämnden.

Ett par remissinstanser anser att det är tveksamt om en arbetstagare som har vänt sig till en myndighet i syfte att påtala ett missförhållande har det skydd mot repressalier från arbetsgivaren som revisorsdirektivet kräver.

Regeringen instämmer i att direktivet, om än inte lika tydligt som t.ex. kapitaltäckningsdirektivet, får anses ställa ett krav på medlemsstaterna att tillhandahålla ett skydd mot repressalier från arbetsgivaren (se skäl 17 i ändringsdirektivet). I likhet med utredningen anser regeringen att gällan- de rätt ger ett tillräckligt sådant skydd för arbetstagare, bl.a. genom lagen om anställningsskydd, jfr ovan. Även när det gäller rätten att yttra sig inför Revisorsnämnden och i övrigt är svensk rätt förenlig med direktiv- ets bestämmelser om rapportering av överträdelser.

Sekretess och skydd för personuppgifter

För att anmälningar av överträdelser inte ska motverkas är det angeläget att anmälarens identitet ges ett tillfredsställande skydd. Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) och Finansförbundet väcker frågan om inte sekretesskyddet hos Revisorsnämnden för den som har anmält en över- trädelse till nämnden bör stärkas i enlighet med vad som nyligen har skett i fråga om anmälningar till Finansinspektionen (se prop. 2013/14:228 s. 254 f.). Svenska Journalistförbundet framför dock att sekretessnivån i den regleringen bör ändras från absolut sekretess till omvänd sekretess om bestämmelsen utvidgas till att även omfatta anmälningar till Revisorsnämnden och att bestämmelsen då bör omfattas av meddelarskyddet.

Enligt revisorsdirektivet ska det hos Revisorsnämnden finnas ett skydd för personuppgifterna för både den person som rapporterar en misstänkt eller faktisk överträdelse och den person som misstänks eller påstås ha begått överträdelsen (artikel 30e.2 b). Personuppgifterna ska behandlas i överensstämmelse med principerna i dataskyddsdirektivet, som har genomförts i personuppgiftslagen (1998:204).

Revisorsnämnden är i sin verksamhet skyldig att följa bestämmelserna i personuppgiftslagen. Någon kompletterande lagstiftning för att uppfylla direktivets krav i denna del behövs inte. För att en anmälares identitet ska skyddas på ett effektivt sätt mot utlämnande till någon utomstående krävs emellertid även ett sekretesskydd. Revisorsdirektivet innehåller, till skill- nad från exempelvis kapitaltäckningsdirektivet, inget uttryckligt sekre- tesskrav. Det finns inte heller något sekretesskydd i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) som särskilt tar sikte på uppgifter hos Revi- sorsnämnden som kan avslöja identiteten hos en person som har gjort en anmälan.

Regeringen ser det som angeläget att skapa goda förutsättningar för att missförhållanden som uppmärksammas inom ramen för revisionsverk- samhet också anmäls. Som nämns ovan är sekretesskyddet för den som anmäler en faktor som kan påverka benägenheten att anmäla. Sekretess

bör därför gälla för en uppgift i en anmälan eller utsaga om en överträd-

136

else, om uppgiften kan avslöja anmälarens identitet och det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att anmälaren eller någon närstående till honom eller henne lider skada eller men. Med ett sådant skydd gäller en presumtion för sekretess. Uppgifter vars röjande inte riskerar att medföra skada eller men kan dock fortfarande lämnas ut. Det finns inte skäl att i detta fall föreslå en mer långtgående sekretess. Sekretessen bör gälla i femtio år.

Vid genomförandet av kapitaltäckningsdirektivet gjordes bedömningen att direktivets skydd för visselblåsare krävde att tystnadsplikten gavs företräde framför meddelarfriheten (prop. 2013/14:228 s. 258). Varje gång en ny sekretessbestämmelse införs behöver lagstiftaren överväga om den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelsen bör ha före- träde framför rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. En själv- ständig bedömning ska alltså göras av varje form av visselblåsnings- system eller andra anmälningssystem i förhållande till de intressen tyst- nadsplikten respektive meddelarfriheten är tänkta att skydda.

Utgångspunkten är att stor återhållsamhet ska iakttas vid prövningen av om undantag från rätten att meddela och offentliggöra uppgifter bör göras i ett särskilt fall. Den nu föreslagna bestämmelsen har försetts med ett omvänt skaderekvisit, vilket begränsar möjligheterna att inskränka meddelarfriheten (se prop. 1979/80:2 Del A s. 111). Det finns inte heller övervägande skäl som talar för att den nya sekretessbestämmelsen bör ha företräde framför rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Någon inskränkning i meddelarfriheten föreslås därför inte.

När det gäller uppgifter som kan avslöja identiteten på den fysiska per- son som påstås vara ansvarig för en överträdelse, finns det enligt regeringens mening inte samma intresse av att skydda uppgifterna i syfte att öka benägenheten att anmäla missförhållanden, som det finns för anmälarens identitet. I den mån en anmälan kan hänföras till ett ärende bör dock uppgifter om identiteten under vissa förutsättningar kunna skyddas med stöd av 30 kap. 17 § offentlighets- och sekretesslagen. Enligt denna bestämmelse gäller sekretess i bl.a. ett ärende om disciplin- ärt ingripande mot en auktoriserad revisor eller ett registrerat revisions- bolag för uppgift om revisorns eller revisionsbolagets ekonomiska ställ- ning eller om annans personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör lider skada eller men om uppgiften röjs. Detta skydd får anses vara tillräckligt.

Interna rutiner hos revisionsbyråerna

Revisionsbyråer ska enligt revisorsdirektivet ha lämpliga förfaranden för sina anställda så att de kan rapportera misstänkta eller faktiska överträd- elser av direktivet eller revisorsförordningen internt via en särskild kanal (artikel 30e.3). Direktivet ställer inte några krav i fråga om vilken typ av förfarande som byråerna ska tillhandahålla för anställda som vill rapport- era om överträdelser, mer än att dessa ska vara lämpliga. Sådana förfar- anden kan t.ex. bestå i en särskild e-postadress, telefontjänst eller webb- plats där uppgifter om misstänkta överträdelser samlas in och behandlas (se Datainspektionens vägledning för bolag: Ansvaret för personuppgift- er som hanteras i system för whistleblowing). Det finns emellertid inget

Prop. 2015/16:162

137

Prop. 2015/16:162 krav på att det ska vara en datoriserad eller telebaserad rapporterings- kanal.

Om användningen av ett visselblåsarsystem innebär en helt eller delvis automatiserad behandling av personuppgifter, måste systemet utformas i överensstämmelse med personuppgiftslagen. Om en anmälan däremot endast behandlas manuellt på exempelvis ett papper och uppgifterna varken ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av per- sonuppgifter, är personuppgiftslagen inte tillämplig (5 §, jfr prop. 1997/98:44 s. 39).

Som Datainspektionen är inne på bör särskild uppmärksamhet riktas på det faktum att uppgifter som lämnas av personer som slår larm om oegentligheter typiskt sett innefattar uppgifter om olika former av lag- överträdelser. Enligt personuppgiftslagen är det förbjudet för andra än myndigheter att behandla bl.a. personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott (21 §). En uppgift om att någon har eller kan ha begått något visst brott utgör en uppgift om lagöverträdelse, oavsett om det finns någon dom eller motsvarande avgörande av saken. Datainspektion- en har dock meddelat föreskrifter om undantag från förbudet. Av före- skrifterna framgår att även andra än myndigheter med vissa begräns- ningar får behandla uppgifter om olika former av lagöverträdelser i sär- skilt inrättade rapporteringskanaler. Detta får bl.a. ske om:

1.uppgifterna avser personer i nyckelpositioner eller ledande ställning inom det egna bolaget eller koncernen, och

2.det är sakligt motiverat att behandla uppgifterna i särskilt inrättade rapporteringskanaler för att utreda om personen i fråga varit delaktig i allvarliga oegentligheter som rör bokföring, intern bokföringskontroll, revision, bekämpande av mutor, brottslighet inom bank- och finansväsen eller andra allvarliga oegentligheter som rör organisationens vitala int- ressen (1 § f Datainspektionens föreskrifter [DIFS 2010:1] om undantag från förbudet för andra än myndigheter att behandla personuppgifter om lagöverträdelser m.m.).

Ett exempel på när en rapporteringskanal får användas är om den anmälda personen ingår i företagets ledning och de misstänkta oegentlig- heterna av det skälet annars riskerar att inte tas om hand på ett korrekt sätt. Rapporteringskanalen ska utgöra ett komplement till normal intern- förvaltning och måste vara frivilliga att använda.

Om inget av undantagen från förbudet för andra än myndigheter att behandla personuppgifter om lagöverträdelser är tillämpligt, kan Data- inspektionen pröva om det finns tillräckliga skäl för att i ett enskilt fall besluta om undantag från förbudet.

Datainspektionen har i den ovan nämnda vägledningen för bolag uttalat att för användningen av visselblåsarsystem måste följande krav vara uppfyllda:

Behandlingen får inte vara i strid med svensk arbetsrättslig lag- stiftning eller gällande kollektivavtal.

Behandlingen måste vara i enlighet med god sed på svensk arbets- marknad.

Systemet måste inrättas på ett sådant sätt att det inte finns risk för att fler personuppgifter än vad som är nödvändigt eller relevant

138

med hänsyn till ändamålet behandlas, eller att känsliga person- Prop. 2015/16:162 uppgifter behandlas i strid med personuppgiftslagen.

Uppgifter som samlas in och bevaras måste vara riktiga, adekvata och relevanta. Det innebär att bolaget skyndsamt kan behöva göra en första granskning och bedömning av de inkomna uppgifterna.

Uppgifter får inte bevaras under en längre tid än vad som är nöd- vändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen. En anmälan som befinns vara ogrundad bör tas bort omedelbart. Om en anmälan leder till utredning, bör uppgifterna tas bort när utred- ningen är avslutad eller, om utredningen leder till åtgärder mot den registrerade, när uppgifterna inte längre behövs för detta ändamål.

Det finns således vägledning för revisionsbyråerna i fråga om vilka krav som gäller för att det ska vara tillåtet för byrån att behandla personupp- gifter inom ramen för ett rapporteringssystem. Som framgått innebär reg- leringen begränsningar av vilka uppgifter som får behandlas inom ramen för system för visselblåsare. Utöver det som följer av de nämnda före- skrifterna från Datainspektionen kan det nämnas att det som huvudregel är förbjudet att behandla känsliga personuppgifter om bl.a. etniskt ursprung, politiska åsikter och medlemskap i fackförening (13 § person- uppgiftslagen). Begränsningarna får anses förenliga med revisorsdirek- tivet (jfr prop. 2015/16:10 s. 221 f.).

De anmälningar om regelöverträdelser som nu avses gäller i första hand överträdelser av revisionspaketet. Det är emellertid svårt att av- gränsa regleringen till att avse enbart anmälningar och utsagor som rör överträdelser direkt knutna till det regelverket, och inte till exempelvis revisionsstandarder. Direktivet bör därför genomföras så att kravet på interna rutiner omfattar överträdelser av alla bestämmelser som gäller för revisionsbyråns verksamhet. Detta innebär att tillämpningsområdet blir något vidare än vad direktivet kräver. Men besvärliga gränsdragnings- problem kan undvikas samtidigt som skyddet för anmälaren blir både tydligare och säkrare.

I revisorslagen bör det således införas ett krav på revisionsbyråer (reg- istrerade revisionsbolag) att ha ändamålsenliga rutiner för anställda som vill göra anmälningar om misstänkta överträdelser av bestämmelser som gäller för verksamheten. Den närmare utformningen av de interna rutin- erna bör överlämnas åt revisionsbyråerna. Denna lösning motsvarar vad som gäller på finansmarknadsområdet (se t.ex. 6 kap. 2 a § lagen om bank- och finansieringsrörelse).

I sammanhanget kan det påpekas att regeringen i prop. 2015/16:128 (se ovan) föreslår ett särskilt skydd mot repressalier bl.a. för den arbetstagare som slår larm genom att använda sig av arbetsgivarens interna rutiner för rapportering av missförhållanden. Det skyddet kan alltså komma att omfatta även den som använder en revisionsbyrås interna rutiner för att slå larm, i de fall det handlar om allvarliga missförhållanden enligt den i den propositionen föreslagna lagstiftningen (jfr s. 52 f. i propositionen).

139

Prop. 2015/16:162

10.4

Samarbetet med utländska tillsynsmyndigheter

 

 

 

Regeringens förslag: Genom Revisorsnämndens samarbetsavtal med

 

ett tillsynsorgan i ett tredjeland ska det säkerställas att revisionsklient-

 

ens affärsintressen inte skadas.

 

Regeringens bedömning: De författningsändringar som revisions-

 

paketet föranleder i fråga om Revisorsnämndens deltagande i kom-

 

mittén för europeiska tillsynsorgan för revisorer bör göras på förord-

 

ningsnivå.

 

 

 

Utredningens förslag och bedömning: Överensstämmer huvudsaklig-

 

en med regeringens förslag och bedömning (se betänkandet s. 189 f.,

 

367, 449, 456, 457 och 470). Utredningen uttrycker skyddet för det

 

granskade företagets affärsintressen något annorlunda; enligt dess förslag

 

är det en sekretessbestämmelse.

 

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslag-

 

en och delar bedömningen eller har ingen invändning mot dem. Enligt

 

Revisorsnämnden är det skydd som revisorsdirektivet ger det granskade

 

företagets affärsintressen inte en fråga om sekretess.

 

Skälen för regeringens förslag och bedömning

 

Revisorsnämndens samarbete med andra tillsynsmyndigheter inom EES

 

Enligt revisionspaketet ska de behöriga myndigheterna inom EU – i Sve-

 

rige Revisorsnämnden och i vissa avseenden Finansinspektionen – och

 

de europeiska tillsynsmyndigheterna samarbeta för att fullgöra sina upp-

 

gifter. En behörig myndighet ska bistå såväl andra behöriga myndigheter

 

inom EES som de europeiska tillsynsmyndigheterna (artikel 36.1 i direk-

 

tivet och artiklarna 29 och 31 i förordningen). Revisionspaketet reglerar

 

utbytet av konfidentiella uppgifter (artikel 36.2–36.4a i direktivet och

 

artikel 22 i förordningen), underrättelseskyldighet (artikel 36.5 i direktiv-

 

et) och när en behörig myndighet får begära att en annan behörig mynd-

 

ighet ska biträda med en utredning (artikel 36.6 i direktivet). Europeiska

 

tillsynsmyndigheter är Europeiska värdepappers- och marknadsmyndig-

 

heten (Esma), Europeiska bankmyndigheten (Eba) och Europeiska för-

 

säkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa).

 

Enligt revisionspaketet ska alltså Revisorsnämnden, Finansinspektion-

 

en, andra tillsynsmyndigheter inom EES och de europeiska tillsynsmynd-

 

igheterna samarbeta och utbyta information. Verktyg för ett sådant sam-

 

arbete och utbyte av information finns inom ramen för befintlig lagstift-

 

ning. Regeringen ser inga skäl för att införa någon utökad rätt att lämna

 

ut konfidentiell information (artikel 36.4a i revisorsdirektivet).

 

Samarbetet mellan de behöriga myndigheterna inom EU ska vidare ske

 

inom ramen för kommittén för europeiska tillsynsorgan för revisorer

 

(”CEAOB”; se t.ex. artiklarna 6 och 14 i revisorsdirektivet).

 

I kommittén ska det ingå en ledamot från varje medlemsstat. Ledamot-

 

en ska vara en företrädare på hög nivå från den behöriga myndigheten,

 

dvs. Revisorsnämnden (artikel 30 i förordningen).

 

Kommitténs uppgift är att samordna tillsynen inom EU och att utarbeta

140

riktlinjer

i olika sammanhang (artikel 30, artikel 31.7, artikel 32 och

artikel 36.4 i förordningen). Medlemsstaterna ska informera kommittén

om hur revisionspaketet tillämpas, bl.a. i fråga om informationsutbyte, Prop. 2015/16:162 beslutade disciplinära åtgärder och om revisionsmarknadens utveckling i

fråga om företag av allmänt intresse (artikel 30f i direktivet och artiklar- na 2, 27 och 36 i förordningen).

Revisorsnämndens deltagande i kommittén bör regleras på förordnings- nivå.

Revisorsnämndens samarbete med tillsynsmyndigheter utanför EES

Revisorsnämnden ska enligt revisionspaketet även samarbeta med mot- svarande tillsynsorgan i tredjeländer, dvs. stater utanför EES (artikel 47 i direktivet och artiklarna 36–38 i förordningen). Schweiz ska inte längre jämställas med stater inom EES, se avsnitt 6.

Revisorsnämnden ska på begäran lämna ut uppgifter till tillsynsorgan i ett land utanför EES (27 c § revisorslagen). Förutsättningar för detta är bl.a. att Revisorsnämnden har träffat ett samarbetsavtal med tillsyns- organet och att uppgifterna har samband med revisionen av ett företag med säte inom EES som är börsnoterat i tredjelandet (se vidare prop. 2008/09:135 s. 125 f.).

En nyhet jämfört med den hittillsvarande lydelsen av revisorsdirektivet är att det uttryckligen anges att det granskade företagets affärsintressen inte får skadas av myndighetssamarbetet (artikel 47.2 ba i direktivet). Det samarbetsavtal som ska ingås med tillsynsorganet i tredjelandet bör sålunda säkerställa att så inte sker. Revisorslagen bör kompletteras i enlighet med detta.

10.5Övervakning av kvalitet och konkurrens

Regeringens bedömning: Skyldigheten enligt EU:s revisorsförord- ning för behöriga myndigheter att upprätta en rapport om utveck- lingen på marknaden för revision av företag av allmänt intresse bör tillgodoses genom föreskrifter på förordningsnivå.

Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm- ning (se betänkandet s. 365 f.).

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna instämmer i bedömningen eller har ingen invändning mot den. Enligt Revisorsnämnd- en bör andra myndigheters ansvar för att bidra med upplysningar för upp- rättandet av rapporten komma till uttryck i de myndigheternas instruk- tioner. Konkurrensverket avstyrker att verket regelbundet ska bidra med underlag till rapporten.

Skälen för regeringens bedömning: Revisorsförordningen innehåller ett krav på att en behörig myndighet ska övervaka kvaliteten och kon- kurrensen på revisionsmarknaden (artikel 27). Myndigheten ska följa utvecklingen på marknaden för revision av företag av allmänt intresse och särskilt bedöma följande:

Risker till följd av stor förekomst av kvalitetsbrister hos en revisor eller revisionsbyrå och hur sådana risker påverkar den allmänna stabiliteten inom finanssektorn.

Behovet av att vidta åtgärder för att minska sådana risker.

141

Prop. 2015/16:162

Marknadskoncentrationen.

 

Hur väl revisionsutskotten utför sitt arbete.

 

Myndigheten ska senast den 17 juni 2016 och därefter minst vart tredje

 

år utarbeta en rapport om utvecklingen på marknaden för revision av

 

företag av allmänt intresse. Rapporten ska överlämnas till kommittén för

 

europeiska tillsynsorgan för revisorer, EU:s tillsynsmyndigheter för

 

finansmarknaden och kommissionen. Kommissionen ska därefter ta fram

 

en rapport om utvecklingen på unionsnivå.

 

Förordningens regler om övervakning av kvalitet och konkurrens på

 

marknaden gäller direkt i Sverige och kräver inga införlivandeåtgärder.

 

Revisorsnämnden bör ha huvudansvaret för övervakningen och för upp-

 

rättandet av rapporten. Enligt regeringens uppfattning kan de bedömning-

 

ar som ska göras i hög grad utföras av nämnden själv. Merparten av de

 

uppgifter som Revisorsnämnden behöver för att sammanställa rapporten

 

är sådana som myndigheten redan har eller kan få från de berörda revi-

 

sionsbyråerna. Finansinspektionen bör dock i viss mån kunna bidra med

 

uppgifter om hur väl revisionsutskotten i företag av allmänt intresse utför

 

sitt arbete och med annan relevant information som inspektionen kan få

 

inom ramen för sin tillsyn. Detta bör regleras på förordningsnivå.

 

Av myndighetsförordningen följer att även andra myndigheter är

 

skyldiga att bistå Revisorsnämnden med upprättandet av rapporten (6 §).

 

Det kan bl.a., som Konkurrensverket pekar på, bli aktuellt för verket att

 

lämna metodstöd för exempelvis bedömningarna av marknadskoncentra-

 

tionen på revisionsmarknaden. Någon mer långtgående skyldighet för

 

andra myndigheter än Revisorsnämnden och Finansinspektionen att delta

 

i arbetet behöver dock inte införas.

11 Disciplinära åtgärder mot revisorer

11.1Utgångspunkter för genomförandet

Regeringens bedömning: De nya disciplinära åtgärder som revi- sionspaketet föreskriver bör i möjligaste mån inordnas bland de befintliga åtgärder som enligt revisorslagen står till Revisorsnämnd- ens förfogande.

Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm- ning (se betänkandet s. 414 f. och 809).

Remissinstanserna: Remissinstanserna instämmer i bedömningen eller har ingen invändning mot den.

Skälen för regeringens bedömning

Disciplinsystemets syfte och utformning

Revisorskåren spelar en central roll i näringslivet och i samhället i stort. Dess arbete är en förutsättning för att företagens ägare, kunder, leverant- örer och kreditgivare ska kunna få en rättvisande bild av företagens eko-

142

nomiska resultat och ställning. Den ökade öppenhet som revisionen bidrar till stärker också möjligheten för myndigheterna att bedriva sin verksamhet.

Det är mot denna bakgrund som den offentliga tillsynen över revisorer och revisionsbyråer (registrerade revisionsbolag) ska ses. Revisors- nämndens tillsyn är av avgörande betydelse för att förtroendet för revi- sorerna – och i förlängningen för företagens finansiella rapportering – ska kunna upprätthållas. Genom revisionspaketet utvecklas både reglerna om Revisorsnämndens tillsynsbefogenheter (se avsnitt 10.2) och reglerna om vilka disciplinära åtgärder som nämnden kan besluta om ifall en revi- sor eller revisionsbyrå gör sig skyldig till en regelöverträdelse. Den sen- are frågan behandlas i detta avsnitt. I avsnitt 14 behandlas revisions- paketets bestämmelser om tillsyn över och ingripanden mot revisions- klienter som är företag av allmänt intresse.

Med stöd av revisorslagen, förordningen om revisorer och Revisors- nämndens föreskrifter bedriver Revisorsnämnden ett omfattande arbete för att beivra överträdelser av de regler som gäller för revisorers verk- samhet och särskilt för att ingripa mot revisorer som inte är lämpliga att utöva revisionsverksamhet. Inom ramen för detta arbete bedriver nämnd- en utredningsverksamhet som bl.a. omfattar systematisk och uppsökande tillsyn.

De disciplinära åtgärderna är Revisorsnämndens yttersta medel för att tillrättaföra en revisor som har brutit mot någon av reglerna för revisorer- nas verksamhet. Ett beslut om en disciplinär åtgärd fungerar också hand- lingsdirigerande för hela revisorskåren och utgör därmed ett skydd för företagen och deras intressenter.

Bestämmelser om disciplinära åtgärder m.m. finns i 32–35 §§ revisors- lagen. En auktorisation (eller ett godkännande) kan upphävas, om en revisor uppsåtligen gör orätt i sin revisionsverksamhet eller på annat sätt förfar oredligt. Detsamma gäller om avgifterna till Revisorsnämnden inte betalas. Om det finns förmildrande omständigheter, får Revisorsnämnden i stället ge revisorn en varning (32 § första stycket). Om en revisor på något annat sätt åsidosätter sina skyldigheter som revisor eller som ställ- företrädare för en revisionsbyrå, får en varning ges. Om det är tillräck- ligt, får Revisorsnämnden i stället ge en erinran. Är omständigheterna synnerligen försvårande, får auktorisationen även i ett sådant fall upp- hävas (32 § andra stycket). Motsvarande regler gäller för revisionsbyråer.

För att tillsynen ska kunna fungera effektivt krävs att Revisorsnämnden har god insyn i revisorernas verksamhet och organisation. Revisorerna och revisionsbyråerna är därför skyldiga att låta nämnden granska hand- lingar som hör till verksamheten och lämna de uppgifter som behövs för tillsynen (28 §). I avsnitt 10.2 föreslås att uppgiftsskyldigheten utökas för att anpassa den till revisionspaketets krav.

EU-reglerna om disciplinära åtgärder

I revisorsdirektivets hittillsvarande lydelse anges att medlemsstaterna ska se till att det finns effektiva system för utredningar och sanktioner så att bristfällig revision kan upptäckas, rättas till och förhindras. Utan att det påverkar medlemsstaternas system för civilrättsligt ansvar ska medlems- staterna föreskriva effektiva, proportionella och avskräckande discipli-

Prop. 2015/16:162

143

Prop. 2015/16:162 nära sanktioner mot revisorer och revisionsbyråer, om lagstadgad revi- sion inte utförs i enlighet med de bestämmelser som antas för att genom- föra direktivet (artikel 30). När direktivet genomfördes i Sverige gjordes bedömningen att de svenska reglerna om disciplinära åtgärder uppfyller direktivets krav (se prop. 2008/09:135 s. 98 f.