Regeringens proposition 2015/16:120

Tillsyn över att EU:s

Prop.

marknadsmissbruksförordning följs

2015/16:120

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 23 mars 2016

Stefan Löfven

Per Bolund

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG ska börja tillämpas den 3 juli 2016. I förordningen finns förbud mot marknadsmissbruk (insiderhandel, marknadsmanipulation och olagligt röjande av insiderinformation) och bestämmelser som syftar till att förhindra marknadsmissbruk samt möjliggöra upptäckt av och ingripanden mot marknadsmissbruk. Förordningen kompletteras av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/57/EU av den 16 april 2014 om straffrättsliga påföljder för marknadsmissbruk (marknadsmissbruks- direktiv) i vilket föreskrivs att medlemsstaterna ska införa straffrättsliga påföljder för marknadsmissbruk.

Marknadsmissbruksförordningen är direkt tillämplig och kommer att gälla som svensk lag den 3 juli 2016. Bestämmelser som rör den be- höriga myndighetens tillsyns- och utredningsbefogenheter samt sank- tioner kräver dock genomförande i svensk rätt. Alla de lagändringar som krävs för att anpassa den svenska lagstiftningen till marknadsmissbruks- förordningen och genomföra marknadsmissbruksdirektivet kommer inte att kunna träda i kraft den 3 juli 2016. Förslagen i denna proposition syftar till att dels klargöra för berörda marknadsaktörer hur de ska agera för att uppfylla sina skyldigheter enligt marknadsmissbruksförordningen, dels göra det möjligt för Finansinspektionen att vidta vissa åtgärder för att övervaka att förordningen följs.

1

Prop. 2015/16:120 I denna proposition föreslås ändringar i lagen (2000:1087) om anmäl- ningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument. Ändringarna innebär att Finansinspektionen utses till behörig myndighet enligt mark- nadsmissbruksförordningen och därmed får de befogenheter för den behöriga myndigheten som följer direkt av förordningen. Inspektionen föreslås även få möjlighet att ingripa mot den som åsidosatt förord- ningens bestämmelser om anmälningsskyldighet för vissa transaktioner, om handelsförbud 30 dagar före vissa finansiella rapporter och om insiderförteckningar. Sanktionsbefogenheterna kan jämföras med de befogenheter som finns i dag för överträdelser av bestämmelser i lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument som motsvarar bestämmelser i förordningen. Vidare föreslås lagändringar som ger Finansinspektionen möjlighet att begära in uppgifter för att utreda överträdelser av förordningens bestämmelser.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 3 juli 2016.

2

Innehållsförteckning

1

Förslag till riksdagsbeslut ................................................................

5

2

Lagtext

.............................................................................................

6

 

2.1

Förslag till lag om ändring i sparbankslagen

 

 

 

(1987:619) .........................................................................

6

2.2Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om

ekonomiska föreningar ......................................................

7

2.3Förslag till lag om ändring i lagen (1991:980) om

handel med finansiella instrument.....................................

8

2.4Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om

medlemsbanker................................................................

15

2.5Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella

instrument........................................................................

16

2.6Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av

finansiella instrument ......................................................

18

2.7Förslag till lag om ändring i lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med

finansiella instrument ......................................................

27

2.8Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen

 

 

(2005:551) .......................................................................

28

3

Ärendet och dess beredning ...........................................................

29

4

Marknadsmissbruksförordningen...................................................

29

 

4.1

Inledning..........................................................................

29

 

4.2

Tillämpningsområdet.......................................................

30

 

4.3

Förbuden mot marknadsmissbruk ...................................

33

 

4.4

Offentliggörande av insiderinformation ..........................

37

4.5Regler för att förhindra och upptäcka marknads-

 

missbruk ..........................................................................

38

4.6

Investeringsrekommendationer .......................................

40

4.7

Den behöriga myndigheten och dess befogenheter .........

41

4.8Ett straffrättsligt direktiv som kompletterar

 

 

förordningen ....................................................................

41

5

Lagstiftning för att möjliggöra viss tillsyn.....................................

42

 

5.1

Tillfällig lagstiftning........................................................

42

 

5.2

Finansinspektionen utses till behörig myndighet ............

45

5.3Anmälningsskyldighet för personer i ledande

 

ställning och handelsförbud.............................................

46

5.4

Insiderförteckningar ........................................................

50

5.5

Tillsyn och sanktioner .....................................................

51

5.6

Uppskjutet offentliggörande av insiderinformation.........

53

5.7Återköp av egna aktier och stabiliserings-

 

 

transaktioner ....................................................................

53

 

5.8

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ...................

55

6

Förslagens konsekvenser................................................................

56

 

6.1

Förslagens syfte och alternativa lösningar.......................

56

Prop. 2015/16:120

3

Prop. 2015/16:120

6.2

Berörda företag och andra aktörer....................................

57

 

6.3

Konsekvenser för företag .................................................

57

 

6.4

Konsekvenser för enskilda ...............................................

59

 

6.5

Konsekvenser för staten ...................................................

60

 

 

6.5.1

Finansinspektionen..........................................

60

 

 

6.5.2

Ekobrottsmyndigheten.....................................

61

 

 

6.5.3

Domstolarna ....................................................

61

 

 

6.5.4

Konsekvenser för staten i övrigt......................

61

7

Författningskommentar...................................................................

61

 

7.1

Förslaget till lag om ändring i sparbankslagen

 

 

 

(1987:619) ........................................................................

61

 

7.2

Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:667) om

 

 

 

ekonomiska föreningar.....................................................

62

 

7.3

Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:980) om

 

 

 

handel med finansiella instrument....................................

62

 

7.4

Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1570) om

 

 

 

medlemsbanker.................................................................

63

 

7.5

Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:1479) om

 

 

 

värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella

 

 

 

instrument.........................................................................

64

 

7.6

Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:1087) om

 

 

 

anmälningsskyldighet för vissa innehav av

 

 

 

finansiella instrument .......................................................

65

 

7.7

Förslaget till lag om ändring i lagen (2005:377) om

 

 

 

straff för marknadsmissbruk vid handel med

 

 

 

finansiella instrument .......................................................

71

 

7.8

Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen

 

 

 

(2005:551) ........................................................................

71

Bilaga 1

Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

 

 

 

nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknads-

 

 

 

missbruk (marknadsmissbruksförordning) och om

 

 

 

upphävande av Europaparlamentets och rådets

 

 

 

direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv

 

 

 

2003/124/EG och 2004/72/EG .........................................

72

Bilaga 2

Sammanfattning av promemorian Tillsyn över

 

 

 

efterlevnaden av EU:s marknadsmissbruks-

 

 

 

förordning.......................................................................

133

Bilaga 3

Promemorians lagförslag................................................

134

Bilaga 4

Förteckning över remissinstanserna ...............................

158

Bilaga 5

Lagrådsremissens lagförslag ..........................................

159

Bilaga 6

Lagrådets yttrande..........................................................

182

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 mars 2016 .......

184

Rättsdatablad

.........................................................................................

 

185

4

 

 

 

 

1

Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 2015/16:120

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1.lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),

2.lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

3.lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument,

4.lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,

5.lag om ändring i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument,

6.lag om ändring i lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument,

7.lag om ändring i lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument,

8.lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551).

5

Styrelseledamot ska, när han eller hon tillträder sitt uppdrag, för införing i aktiebok anmäla sitt innehav av aktier i aktiebolag inom samma koncern som spar- banken, om det inte har skett dess- förinnan. Förändringar i aktieinne- havet ska anmälas inom en månad.
Första stycket gäller inte, om styrelseledamoten är anmälnings- skyldig enligt artikel 19 i Euro- paparlamentets och rådets för- ordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknads- missbruk (marknadsmissbruksför- ordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kom- missionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG.

Prop. 2015/16:120 2

Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 § sparbankslagen (1987:619)1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

5 §2 Styrelseledamot skall, när han

tillträder sitt uppdrag, för införing i aktiebok anmäla sitt innehav av aktier i aktiebolag inom samma koncern som sparbanken, om det inte har skett dessförinnan. För- ändringar i aktieinnehavet skall an- mälas inom en månad.

Första stycket gäller inte, om anmälningsskyldighet föreligger enligt lagen (2000:1087) om an- mälningsskyldighet för vissa inne- hav av finansiella instrument.

Denna lag träder i kraft den 3 juli 2016.

1

Lagen omtryckt 1996:1005.

2

Senaste lydelse 2000:1091.

6

 

Styrelseledamöterna och verk- ställande direktören ska när de tillträder sina uppdrag för införing i aktiebok anmäla sitt innehav av aktier i aktiebolag inom samma koncern som föreningen, om det inte har skett dessförinnan. För- ändringar i aktieinnehavet ska an- mälas inom en månad.
Första stycket gäller inte, om de är anmälningsskyldiga enligt arti- kel 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknads- missbruksförordning) och om upp- hävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG.

2.2

Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667)

Prop. 2015/16:120

 

om ekonomiska föreningar

 

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 5 § lagen (1987:667) om ekonomiska

 

föreningar ska ha följande lydelse.

 

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

6 kap.

5 §1 Styrelseledamöterna och verk-

ställande direktören skall när de tillträder sina uppdrag för införing i aktiebok anmäla sitt innehav av aktier i aktiebolag inom samma koncern som föreningen, om det inte har skett dessförinnan. För- ändringar i aktieinnehavet skall anmälas inom en månad.

Första stycket gäller inte, om anmälningsskyldighet föreligger enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument.

Denna lag träder i kraft den 3 juli 2016.

1 Senaste lydelse 2000:1092.

7

Prop. 2015/16:120 2.3

Förslag till lag om ändring i lagen (1991:980)

 

om handel med finansiella instrument

 

 

Härigenom

 

föreskrivs att

1 kap.

1 §, 4 kap.

19 §, 6 kap. 1 a §

och

7 kap. 1 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument1 ska

ha följande lydelse.

 

 

 

 

 

 

 

Nuvarande lydelse

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

 

 

1 kap.

 

 

 

 

I denna lag betyder

 

1 §2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

finansiellt instrument: det som

aktierelaterat överlåtbart värde-

anges i 1 kap. 4 § första stycket 1

papper:

 

 

 

 

lagen (2007:528) om värdepap-

1. aktie

och överlåtbart

värde-

persmarknaden,

 

 

papper som kan jämställas med

 

 

 

 

 

 

aktie, såsom interimsbevis, fond-

 

 

 

 

 

 

aktierätt och teckningsrätt, samt

 

 

 

 

 

 

2. överlåtbart värdepapper,

så-

 

 

 

 

 

 

som konvertibel där emittenten har

 

 

 

 

 

 

rätt att begära konvertering och

 

 

 

 

 

 

teckningsoption, som ger rätt att

 

 

 

 

 

 

förvärva sådant värdepapper som

 

 

 

 

 

 

avses i 1 genom konvertering eller

 

 

 

 

 

 

utövande av annan rättighet som

 

 

 

 

 

 

värdepapperet är bärare av, om

 

 

 

 

 

 

värdepapperet utfärdats av emit-

 

 

 

 

 

 

tenten av den aktie som rättigheten

 

 

 

 

 

 

hänför sig till eller av ett bolag

 

 

 

 

 

 

som ingår i samma koncern som

överlåtbart

 

värdepapper: det

den emittenten,

 

 

 

 

anmält

avvecklingssystem:

det

som

anges

i

1 kap.

4 §

första

som anges i 2 § lagen (1999:1309)

stycket 2 lagen om värdepappers-

om system för avveckling av

marknaden,

 

 

 

 

förpliktelser på finansmarknaden,

penningmarknadsinstrument: det

budgivare: den som lämnar ett

som

anges

i

1 kap.

4 §

första

offentligt uppköpserbjudande,

 

stycket 3 lagen om värdepappers-

 

 

 

 

 

marknaden,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

börs: det

som anges i

1 kap.

börs: det som

anges i

1 kap.

5 § 3 lagen om värdepappersmark-

5 § 3 lagen (2007:528) om värde-

naden och sådant utländskt företag

pappersmarknaden

och

sådant

som har tillstånd att driva en

utländskt företag som har tillstånd

reglerad marknad från filial i

att driva en reglerad marknad från

Sverige,

 

 

 

 

filial i Sverige,

 

 

 

1

Lagen omtryckt 1992:558.

2

Senaste lydelse 2015:958.

8

 

reglerad marknad: det som an-

 

 

 

 

 

 

 

 

ges i 1 kap. 5 § 20 lagen om värde-

 

 

 

 

 

 

 

 

pappersmarknaden,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

emissionsprogram: ett

program

 

 

 

 

 

 

 

 

för utgivning av icke aktierelate-

 

 

 

 

 

 

 

 

rade överlåtbara

värdepapper

av

 

 

 

 

 

 

 

 

likartad sort eller kategori, fort-

 

 

 

 

 

 

 

 

löpande eller vid upprepade till-

 

 

 

 

 

 

 

 

fällen under en särskilt angiven

anmält

avvecklingssystem:

det

emissionsperiod,

 

 

 

 

emittent: i fråga om aktier

som anges i 2 § lagen (1999:1309)

aktiebolaget och i fråga om annat

om system för avveckling av

finansiellt

instrument

utgivaren

förpliktelser på finansmarknaden,

eller utfärdaren av instrumentet,

samverkande system: det som

finansiellt instrument: det som

anges i 2 § lagen om system för

anges i 1 kap. 4 § första stycket 1

avveckling

av

förpliktelser

lagen

om

värdepappersmarknad-

finansmarknaden,

 

 

 

 

en,

 

 

 

 

 

 

 

prospektdirektivet:

 

Europapar-

företag med begränsat börs-

lamentets

och

rådets

direktiv

värde: ett företag vars överlåtbara

2003/71/EG av den 4 november

värdepapper

är

upptagna

till

2003 om de prospekt som skall

handel på en reglerad marknad

offentliggöras

när

värdepapper

och som har ett genomsnittligt

erbjuds till allmänheten eller tas

börsvärde

 

 

mindre

än

upp till handel och om ändring av

100 miljoner

euro

beräknat

direktiv

2001/34/EG,

i

lydelsen

slutkursen för de tre föregående

enligt

Europaparlamentets

och

kalenderåren,

 

 

 

 

rådets direktiv 2013/50/EU,

 

kvalificerade investerare:

 

prospektförordningen:

kommis-

 

sionens

 

förordning

 

(EG)

nr

1. kund som avses i 8 kap. 16 §

809/2004 av den 29 april 2004 om

lagen

om

 

värdepappersmarkna-

genomförande

av

Europaparla-

den, om inte denna kund har

mentets

 

och

rådets

direktiv

begärt att bli behandlad som en

2003/71/EG i fråga om informa-

icke-professionell kund,

 

 

tionen i prospekt, utformningen av

2. kund som avses i 8 kap. 17 §

dessa, införlivande genom hänvis-

lagen

om

 

värdepappersmarkna-

ning samt offentliggörande

av

den,

 

 

 

 

 

 

 

prospekt

och

spridning

av

3. enhet som avses i 8 kap. 19 §

annonser,

i

lydelsen

enligt

lagen

om

 

värdepappersmarkna-

kommissionens

 

 

delegerade

den, om inte denna enhet har

förordning (EU) 2015/1604,

 

begärt att bli behandlad som en

 

 

 

 

 

 

 

 

icke-professionell kund, samt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4. kund som avses i punkten 13 i

 

 

 

 

 

 

 

 

ikraftträdande- och övergångsbe-

 

 

 

 

 

 

 

 

stämmelserna till lagen om värde-

emittent: i fråga om aktier

pappersmarknaden,

 

 

 

marknadsmissbruksförordning-

aktiebolaget och i fråga om annat

en:

Europaparlamentets

och

finansiellt

instrument

utgivaren

rådets

förordning

(EU)

nr

eller utfärdaren av instrumentet,

596/2014 av den 16 april 2014 om

Prop. 2015/16:120

9

Prop. 2015/16:120

 

 

 

 

 

 

 

marknadsmissbruk

(marknads-

 

 

 

 

 

 

 

 

missbruksförordning)

och

om

 

 

 

 

 

 

 

 

upphävande av

Europaparlamen-

 

 

 

 

 

 

 

 

tets och rådets direktiv 2003/6/EG

 

 

 

 

 

 

 

 

och

kommissionens

direktiv

 

 

 

 

 

 

 

 

2003/124/EG,

2003/125/EG

och

 

 

 

 

 

 

 

 

2004/72/EG,

 

 

 

 

aktierelaterat överlåtbart värde-

målbolag: bolag till vars aktie-

papper:

 

 

 

 

 

 

ägare ett offentligt uppköps-

1. aktie och överlåtbart

värde-

erbjudande lämnas,

 

 

papper som kan jämställas med

 

 

 

 

 

 

 

aktie, såsom interimsbevis, fond-

 

 

 

 

 

 

 

aktierätt och teckningsrätt, samt

 

 

 

 

 

 

 

 

2. överlåtbart

värdepapper, så-

 

 

 

 

 

 

 

som konvertibel där rätten att be-

 

 

 

 

 

 

 

gära

konvertering

tillkommer

 

 

 

 

 

 

 

emittenten

och

teckningsoption,

 

 

 

 

 

 

 

som ger rätt att förvärva sådant

 

 

 

 

 

 

 

värdepapper som avses i 1 genom

 

 

 

 

 

 

 

konvertering

eller

utövande

av

 

 

 

 

 

 

 

annan rättighet som värdepappe-

 

 

 

 

 

 

 

ret är bärare av, om värdepappe-

 

 

 

 

 

 

 

ret utfärdats av emittenten av den

 

 

 

 

 

 

 

aktie som rättigheten hänför sig

 

 

 

 

 

 

 

till eller av ett bolag som ingår i

 

 

 

 

 

 

 

samma koncern som den emitten-

 

 

 

 

 

 

 

ten,

 

 

 

 

 

 

 

nyckelinformation: väsentlig och

kvalificerade investerare:

 

 

1. sådan kund som avses i 8 kap.

väl strukturerad

information

som

16 § lagen om värdepappersmark-

ska lämnas till investerare med

naden, om inte denna kund har

följande innehåll:

 

 

 

begärt att bli behandlad som en

1. en kortfattad redogörelse för

icke-professionell kund,

 

 

 

väsentliga uppgifter om och risker

2. sådan kund som avses i 8 kap.

förenade med emittenten och even-

17 § lagen om värdepappersmark-

tuell garant, innefattande till-

naden,

 

 

 

 

 

 

 

gångar,

skulder

och

finansiell

3. sådan

enhet

som avses

i

ställning,

 

 

 

 

 

8 kap.

19 §

lagen

om

värdepap-

2. en kortfattad redogörelse för

persmarknaden,

om inte

denna

väsentliga uppgifter om och risker

enhet har begärt att bli behandlad

förenade

med

 

investeringen i

som en icke-professionell kund,

värdepapperet, innefattande even-

samt

 

 

 

 

 

 

 

tuella

rättigheter förenade

med

4. sådan

kund

som

avses

i

värdepapperet,

 

 

 

 

punkten 13 i ikraftträdande- och

3. erbjudandets

allmänna

vill-

övergångsbestämmelserna till lag-

kor, inklusive en uppskattning av

en om värdepappersmarknaden,

 

de kostnader som emittenten eller

 

 

 

 

 

 

 

 

erbjudaren tar ut av investeraren,

 

 

 

 

 

 

 

 

4. närmare

upplysningar

om

 

 

 

 

 

 

 

 

upptagandet till handel, och

 

10

 

 

 

 

 

 

 

5. motiven för

erbjudandet

och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

nyckelinformation: väsentlig och väl strukturerad information som ska lämnas till investerare med följande innehåll:
1. en kortfattad redogörelse för väsentliga uppgifter om och risker förenade med emittenten och eventuell garant, innefattande tillgångar, skulder och finansiell ställning,
2. en kortfattad redogörelse för väsentliga uppgifter om och risker

användningen av de medel som emissionen tillför,

emissionsprogram: ett program för utgivning av icke aktierela- terade överlåtbara värdepapper av likartad sort eller kategori, fort- löpande eller vid upprepade till- fällen under en särskilt angiven emissionsperiod,

offentligt uppköpserbjudande: ett offentligt erbjudande till innehavare av aktier som har getts ut av ett svenskt eller utländskt bolag att överlåta

samtliga eller en del av dessa aktier till budgivaren,

 

 

 

 

 

budgivare: den som lämnar ett

penningmarknadsinstrument: det

offentligt uppköpserbjudande,

 

som

anges

i

1 kap.

4 § första

 

 

 

 

stycket 3 lagen om värdepappers-

målbolag: bolag till vars aktie-

marknaden,

 

 

 

 

 

 

prospektdirektivet:

Europapar-

ägare ett offentligt uppköpserbjud-

lamentets

och

rådets

direktiv

ande lämnas,

 

 

 

2003/71/EG av den 4 november

 

 

 

 

2003 om de prospekt som skall

 

 

 

 

offentliggöras

när

värdepapper

 

 

 

 

erbjuds till allmänheten eller tas

 

 

 

 

upp till handel och om ändring av

 

 

 

 

direktiv

2001/34/EG,

i

lydelsen

 

 

 

 

enligt

 

Europaparlamentets

och

 

 

 

 

rådets direktiv 2013/50/EU,

 

öppenhetsdirektivet:

Europa-

prospektförordningen:

kommis-

parlamentets och

rådets

direktiv

sionens

förordning

 

(EG)

nr

2004/109/EG av den 15 december

809/2004 av den 29 april 2004 om

2004 om harmonisering av insyns-

genomförande

av

Europaparla-

kraven angående upplysningar om

mentets

och

rådets

 

direktiv

emittenter vars

värdepapper

är

2003/71/EG i fråga om informa-

upptagna till handel på en

tionen i prospekt, utformningen av

reglerad marknad och om ändring

dessa, införlivande genom hänvis-

av direktiv 2001/34/EG, i lydelsen

ning

samt

offentliggörande

av

enligt Europaparlamentets

och

prospekt och spridning av annons-

rådets direktiv 2013/50/EU,

 

er, i lydelsen enligt kommissionens

 

 

 

 

delegerade

förordning

(EU)

 

 

 

 

2015/1604,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

reglerad

marknad:

det

som

 

 

 

 

anges

i

1 kap.

5 § 20

lagen

om

 

 

 

 

värdepappersmarknaden,

 

 

Prop. 2015/16:120

11

Prop. 2015/16:120 förenade med investeringen i värdepapperet, innefattande even- tuella rättigheter förenade med värdepapperet,

3.erbjudandets allmänna vill- kor, inklusive en uppskattning av de kostnader som emittenten eller erbjudaren tar ut av investeraren,

4.närmare upplysningar om upptagandet till handel, och

5.motiven för erbjudandet och användningen av de medel som emissionen tillför, samt

företag med begränsat börs-

samverkande system: det som

värde: ett företag vars överlåtbara

anges i 2 § lagen om system för

värdepapper

är

upptagna

till

avveckling av förpliktelser på

handel på en reglerad marknad

finansmarknaden,

och som har ett genomsnittligt

 

börsvärde

mindre

än

 

100 miljoner

euro

beräknat

 

slutkursen för de tre föregående kalenderåren.

 

 

 

 

öppenhetsdirektivet:

Europa-

 

 

 

 

parlamentets

och rådets

direktiv

 

 

 

 

2004/109/EG av den 15 december

 

 

 

 

2004 om harmonisering av insyns-

 

 

 

 

kraven angående upplysningar om

 

 

 

 

emittenter

vars

värdepapper är

 

 

 

 

upptagna till handel på en

 

 

 

 

reglerad marknad och om ändring

 

 

 

 

av direktiv 2001/34/EG, i lydelsen

 

 

 

 

enligt

Europaparlamentets

och

 

 

 

 

rådets direktiv 2013/50/EU, och

 

 

 

 

överlåtbart

värdepapper:

det

 

 

 

 

som

anges

 

i

1 kap.

4 §

första

 

 

 

 

stycket 2 lagen om värdepappers-

 

 

 

 

marknaden.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

19 §3

 

 

 

 

 

 

 

Ett

svenskt

aktiebolag

som

Ett

svenskt

aktiebolag

som

förvärvar eller

överlåter

egna

förvärvar

eller

överlåter

egna

aktier skall anmäla förvärvet eller

aktier ska anmäla förvärvet eller

överlåtelsen till den börs som

överlåtelsen till den börs som

driver den reglerade marknad där

driver den reglerade marknad där

aktierna är upptagna till handel.

aktierna är upptagna till handel.

Om

handeln sker i återköpspro-

Om handeln

sker i

återköpspro-

3

Senaste lydelse 2007:535.

12

 

För övervakningen av att denna lag följs, liksom lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument, lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument, prospekt- förordningen, lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden och marknads- missbruksförordningen, i den ur- sprungliga lydelsen, får Finans- inspektionen begära att

gram enligt kommissionens för- ordning (EG) nr 2273/2003 av den 22 december 2003 om genom- förande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG när det gäller undantag för åter- köpsprogram och stabilisering av finansiella instrument, skall anmä- lan i stället göras till Finansinspek- tionen eller, om det framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 7 kap. 1 § 5, till den börs som driver den reglerade marknad där aktierna är upptagna till handel.

gram enligt artikel 5 i marknads- Prop. 2015/16:120 missbruksförordningen, ska anmä-

lan i stället göras till Finansinspek- tionen eller, om det framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 7 kap. 1 § 5, till den börs som driver den reglerade marknad där aktierna är upptagna till handel.

6 kap.

1 a §4 För övervakningen av att

bestämmelserna i denna lag, lagen (2000:1087) om anmälningsskyl- dighet för vissa innehav av finan- siella instrument, lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instru- ment, prospektförordningen och lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemark- naden följs, får Finansinspektionen begära att

1.ett företag eller någon annan tillhandahåller uppgifter, handlingar eller annat,

2.den som förväntas kunna lämna upplysningar i saken inställer sig till förhör på tid och plats som inspektionen bestämmer.

Första stycket gäller inte i den utsträckning uppgiftslämnandet skulle strida mot den i lag reglerade tystnadsplikten för advokater.

Vid tillämpningen av 2, 2 b och 4 kap. gäller inte första stycket 2.

Om en begäran från en utländsk myndighet enligt 6 § avser en fråga som rör reglering som motsvarar den i 2, 2 b eller 4 kap., gäller inte första stycket 2.

7 kap.

1 §5

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. villkor för sådana avtal som avses i 3 kap. 1 och 3 §§,

4Senaste lydelse 2010:1860.

5Senaste lydelse 2007:535.

13

Prop. 2015/16:120

2. på

vilket

språk

sådan

infor-

2. på vilket språk sådan infor-

 

mation som avses i 4 kap. 1 § tred-

mation som avses i 4 kap. 1 § tred-

 

je stycket eller 20 § skall offentlig-

je stycket eller 20 § ska offentlig-

 

göras,

 

 

 

 

 

 

 

göras,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3. vilka upplysningar marknads-

3. vilka upplysningar marknads-

 

garanter som inte är värdepappers-

garanter som inte är värdepappers-

 

institut och som har utnyttjat

institut och som har utnyttjat

 

undantaget

i

4 kap. 14 §

första

undantaget

i

4 kap.

14 §

första

 

stycket skall lämna till Finansin-

stycket ska lämna till Finans-

 

spektionen,

 

 

 

 

 

 

inspektionen,

 

 

 

 

 

 

 

4. vad som krävs för att undan-

4. vad som krävs för att undan-

 

tag från

sammanläggning

av

tag

från

sammanläggning

 

av

 

moder- och dotterföretags innehav

moder- och dotterföretags innehav

 

skall få göras enligt 4 kap. 16 och

ska få göras enligt 4 kap. 16 och

 

17 §§,

 

 

 

 

 

 

 

17 §§,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5. att

sådana

anmälningar

som

5. att

sådana anmälningar

som

 

enligt 4 kap. 19 § görs till Finans-

enligt

4 kap.

19 §

ska göras

till

 

inspektionen i stället skall göras

Finansinspektionen

i

stället

 

ska

 

till den börs som driver den

göras till den börs som driver den

 

reglerade marknad där aktierna är

reglerade marknad där aktierna är

 

upptagna till handel och i vilken

upptagna till handel och i vilken

 

omfattning och på vilket sätt

omfattning och på vilket sätt

 

uppgifter

om

förvärv

eller

uppgifter

om

förvärv

 

eller

 

överlåtelse av egna aktier skall

överlåtelse av egna aktier ska

 

offentliggöras samt hur skyldig-

offentliggöras,

 

 

 

 

 

 

 

heten att anmäla förvärv och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

överlåtelser

 

till

Finansinspek-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

tionen skall fullgöras,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6. hur

information

skall offent-

6. hur

information

ska

offent-

 

liggöras enligt 4 kap. 20 §,

 

 

liggöras enligt 4 kap. 20 §,

 

 

 

 

7. information enligt 5 a kap. 1 och 2 §§, och

 

 

 

 

 

 

 

 

8. hur

uppgiftsskyldigheten

i

8. hur

uppgiftsskyldigheten

i

 

6 kap. 1 a §

 

första

stycket

skall

6 kap.

1 a §

första

stycket

 

ska

 

fullgöras.

 

 

 

 

 

 

fullgöras.

 

 

 

 

 

 

 

Denna lag träder i kraft den 3 juli 2016.

14

När en styrelseledamot tillträder sitt uppdrag, ska han eller hon för införing i aktiebok anmäla sitt innehav av aktier i aktiebolag inom samma koncern som med- lemsbanken, om det inte har skett dessförinnan. Förändringar i aktie- innehavet ska anmälas inom en månad.
Första stycket gäller inte, om styrelseledamoten är anmälnings- skyldig enligt artikel 19 i Euro- paparlamentets och rådets för- ordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknads- missbruk (marknadsmissbruksför- ordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommis- sionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG.

2.4

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) Prop. 2015/16:120

 

om medlemsbanker

 

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 5 § lagen (1995:1570) om medlems-

banker ska ha följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 kap.

5 §1 När en styrelseledamot tillträder

sitt uppdrag, skall han för införing i aktiebok anmäla sitt innehav av aktier i aktiebolag inom samma koncern som medlemsbanken, om det inte har skett dessförinnan. Förändringar i aktieinnehavet skall anmälas inom en månad.

Första stycket gäller inte, om anmälningsskyldighet föreligger enligt lagen (2000:1087) om an- mälningsskyldighet för vissa inne- hav av finansiella instrument.

Denna lag träder i kraft den 3 juli 2016.

1 Senaste lydelse 2000:1097.

15

Om Finansinspektionen behöver uppgifter för övervakningen av att bestämmelserna i lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instru- ment följs eller åklagare finner anledning att anta att brott enligt samma lag har begåtts eller Fi- nansinspektionen finner anledning att anta att en bestämmelse i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknads- missbruk (marknadsmissbruksför- ordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommis- sionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG, i den ursprungliga lydelsen, har överträtts, ska en svensk värde- papperscentral på begäran lämna inspektionen eller åklagaren besked om ett avstämningsregis- ters innehåll i den omfattning det har anknytning till tillsynen eller överträdelsen. Beskedet ska läm- nas utan avgift. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrif- ter om hur skyldigheten att lämna sådana besked till inspektionen ska fullgöras.

Prop. 2015/16:120 2.5

Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1479)

 

om värdepapperscentraler och kontoföring av

 

finansiella instrument

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 3 § lagen (1998:1479) om värde- papperscentraler och kontoföring av finansiella instrument ska ha

följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 kap.

3 §1 Om Finansinspektionen behöver

uppgifter för övervakningen av att bestämmelserna i lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instru- ment följs eller åklagare finner anledning att anta att brott enligt samma lag har begåtts eller Fi- nansinspektionen finner anledning att anta att en bestämmelse i lagen (2000:1087) om anmälningsskyl- dighet för vissa innehav av finansiella instrument har över- trätts, ska en svensk värdepappers- central på begäran lämna inspek- tionen eller åklagaren besked om ett avstämningsregisters innehåll i den omfattning det har anknytning till tillsynen eller överträdelsen. Beskedet ska lämnas utan avgift. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur skyldigheten att lämna sådana besked till inspektionen ska fullgöras.

1 Senaste lydelse 2016:51.

16

Regeringen får föreskriva att Finansinspektionen ska ha terminal- åtkomst till avstämningsregistren för inhämtande av uppgifter som avses i första stycket och som har anknytning till ett ärende hos inspektionen.

Uppgifter

som ska

anmälas

Uppgifter

som ska

anmälas

enligt 4 § lagen om anmälnings-

enligt artikel 19 i Europaparla-

skyldighet för vissa innehav av

mentets och

rådets

förordning

finansiella

instrument får

genom

(EU) nr 596/2014 får genom

automatisk databehandling lämnas

automatisk databehandling lämnas

ut till det insynsregister som förs

ut till det insynsregister som förs

enligt 9 § samma lag.

 

enligt 9 § lagen (2000:1087) om

 

 

 

anmälningsskyldighet

för vissa

 

 

 

innehav av finansiella instrument.

Denna lag träder i kraft den 3 juli 2016.

Prop. 2015/16:120

17

Prop. 2015/16:120 2.6

Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1087)

 

om anmälningsskyldighet för vissa innehav av

 

finansiella instrument

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2000:1087) om anmälnings- skyldighet för vissa innehav av finansiella instrument1

dels att 1 a, 2, 5–8, 10 b och 16 §§ ska upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 3, 4, 7, 9, 10 a, 11 och 12 §§ ska utgå, dels att 1, 3, 4, 9–10 a, 15, 17, 18, 20 och 21 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §2

I denna lag förstås med

1.finansiellt instrument: det som anges i 1 kap. 4 § första stycket 1 lagen (2007:528) om värdepap- persmarknaden,

2.värdepappersinstitut: det som anges i 1 kap. 5 § 27 lagen om värdepappersmarknaden,

3. börs: det som anges i 1 kap.

5 § 3 lagen om värdepappers- marknaden och sådant utländskt företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige,

4.aktiemarknadsbolag: svenskt aktiebolag som gett ut aktier vilka är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige,

5.moder- och dotterföretag: det som anges i 1 kap. 11 och 12 §§ aktiebolagslagen (2005:551) om

börs: det som anges i 1 kap. 5 § 3 lagen (2007:528) om värde- pappersmarknaden och sådant utländskt företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige,

finansiellt instrument: det som anges i 1 kap. 4 § första stycket 1 lagen om värdepappersmark- naden,

marknadsmissbruksförordning- en: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknads- missbruksförordning) och om upp- hävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG, och

värdepappersinstitut: det som anges i 1 kap. 5 § 27 lagen om värdepappersmarknaden.

1 Senaste lydelse av

1 a § 2012:381 rubriken närmast före 10 a § 2005:382. 5 § 2005:382 6 § 2007:558

10 b § 2005:382

16 § 2005:382

2 Senaste lydelse 2015:959.

18

moderbolag och dotterföretag,

Prop. 2015/16:120

varvid det som sägs om moder-

 

bolag ska tillämpas även på andra

 

juridiska personer än aktiebolag,

 

6.ordinarie delårsrapport: del- årsrapport samt förhandsmedde- lande om kommande årsbokslut (bokslutskommuniké) som ett aktiemarknadsbolag är skyldigt att lämna enligt sitt noteringsavtal med börsen eller, om sådana bestämmelser saknas i noterings- avtalet, årsredovisning och delårs- rapport enligt bestämmelserna i lagen om värdepappersmark- naden, årsredovisningslagen (1995:1554), lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag,

7.insiderinformation: informa- tion om en icke offentliggjord eller inte allmänt känd omständighet som är ägnad att väsentligt påverka priset på finansiella instrument, och

8.reglerad marknad: det som anges i 1 kap. 5 § 20 lagen om värdepappersmarknaden.

Om två juridiska personer äger så många aktier eller andelar i en annan svensk eller utländsk juridisk person att de har hälften var av rösterna för samtliga aktier eller andelar, är dock vid tillämp- ningen av denna lag de först- nämnda juridiska personerna att jämställa med moderföretag och den sistnämnda juridiska personen att jämställa med dotterföretag.

3 §3

Följande fysiska personer anses

I artikel 19.1–19.10 i marknads-

enligt denna lag ha insynsställning

missbruksförordningen finns be-

i ett aktiemarknadsbolag:

stämmelser om anmälningsskyldig-

3 Senaste lydelse 2007:371.

 

19

Prop. 2015/16:120

1. ledamot

 

eller

suppleant

i

 

bolagets eller dess moderföretags

 

styrelse,

 

 

 

 

 

 

 

 

2. verkställande

direktör

eller

 

vice

verkställande

direktör

i

 

bolaget eller dess moderföretag,

 

3. revisor

eller

revisorssupple-

 

ant i bolaget eller dess moder-

 

företag,

 

 

 

 

 

 

 

 

4. bolagsman i ett handelsbolag

 

som är

bolagets

moderföretag,

 

dock inte kommanditdelägare,

 

 

5. innehavare av annan ledande

 

befattning i eller annat kvalificerat

 

uppdrag

av

 

stadigvarande

natur

 

för bolaget eller dess moderföre-

 

tag, om befattningen eller uppdra-

 

get normalt kan antas medföra

 

tillgång

till

 

icke

offentliggjord

 

information om sådant förhållande

 

som kan påverka kursen på

 

aktierna i bolaget,

 

 

 

 

 

6. befattningshavare

eller

upp-

 

dragstagare enligt 1–3 eller annan

 

ledande

befattningshavare

i

ett

 

dotterföretag,

om

denne normalt

 

kan antas få tillgång till icke

 

offentliggjord

information

 

om

 

sådant

 

förhållande

som

kan

 

påverka kursen på aktierna i

 

bolaget,

 

 

 

 

 

 

 

 

7. den som äger aktier i bolaget,

 

motsvarande minst tio procent av

 

aktiekapitalet

eller av röstetalet

 

för samtliga aktier i bolaget, eller

 

äger aktier i denna omfattning

 

tillsammans med sådan fysisk eller

 

juridisk person som är aktieägaren

 

närstående på det sätt som anges i

 

5 § första stycket, och

 

 

 

 

8. den vars närstående enligt 5 §

 

första stycket 4 eller 5 äger aktier i

 

bolaget,

motsvarande

minst

tio

 

procent av aktiekapitalet eller av

 

röstetalet för samtliga aktier i

 

bolaget.

 

 

 

 

 

 

 

 

Finansinspektionen

 

skall

 

 

begäran av aktiemarknadsbolaget

 

eller

dess

moderföretag

pröva

 

frågan

om

en befattningshavare

20

eller uppdragstagare har en sådan

het för vissa transaktioner i finan- siella instrument.

ledande ställning eller ett sådant

 

 

Prop. 2015/16:120

kvalificerat uppdrag som avses i

 

 

 

första stycket 5 eller 6.

 

 

 

 

 

I fråga om europabolag tilläm-

 

 

 

pas det som sägs i första stycket 1

 

 

 

om

styrelseledamot

ledamot

 

 

 

eller suppleant i lednings-,

 

 

 

förvaltnings- eller tillsynsorganet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4 §4

 

 

Den som har insynsställning i ett

I artikel 17 i marknadsmiss-

aktiemarknadsbolag

skall

 

skrift-

bruksförordningen

finns bestäm-

ligen anmäla innehav av aktier i

melser om skyldigheten att offent-

bolaget och ändring i innehavet

liggöra insiderinformation.

till Finansinspektionen.

 

 

Den som har skjutit upp offent-

Anmälningsskyldighet

 

gäller

dock inte

 

 

 

 

 

 

liggörandet

av insiderinformation

1. innan

den

som

avses

i 3 §

ska på begäran av Finansin-

första stycket 5 eller 6 tagit emot

spektionen lämna en förklaring till

underrättelse enligt 7 eller 8 §,

inspektionen

enligt

artikel 17.4

2. om ändring i innehavet föran-

tredje stycket i marknadsmiss-

letts av fondemission eller av att

bruksförordningen om hur vill-

en akties kvotvärde ändrats genom

koren för att skjuta upp offentlig-

att en aktie delats upp eller lagts

görandet uppfylldes.

 

samman med någon annan aktie,

 

 

 

eller

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3. förvärv

av

 

teckningsrätt

 

 

 

genom aktieägares företrädesrätt

 

 

 

vid

emission,

avyttring

av

 

 

 

interimsbevis genom

omvandling

 

 

 

till aktie samt förvärv genom

 

 

 

tilldelning av inlösenrätt.

 

 

 

 

 

Av

5 §

framgår

att

anmäl-

 

 

 

ningsskyldigheten

även omfattar

 

 

 

vissa närståendes aktieinnehav.

 

 

 

Finansinspektionen

kan

medge

 

 

 

befrielse

från

 

anmälningsskyl-

 

 

 

digheten om motsvarande uppgif-

 

 

 

ter kan erhållas på annat sätt.

 

 

 

 

 

 

 

 

skall

 

9 §

 

 

Finansinspektionen

föra

Finansinspektionen ska föra eller

eller låta föra register (insyns-

låta föra register (insynsregister)

register) över anmälningar som

över anmälningar som gjorts enligt

gjorts enligt 4, 7 och 8 §§ eller, i

artikel 19.1–19.10 i marknads-

fall som avses i 4 § fjärde stycket,

missbruksförordningen.

4 Senaste lydelse 2007:371.

21

Prop. 2015/16:120 över

däremot svarande uppgifter

 

 

 

 

 

som lämnats från annat register.

 

 

 

 

 

Uppgifter

som

inte

längre

Uppgifter

som

 

inte

längre

omfattas av anmälningsskyldighet

omfattas av

anmälningsskyldighet

får avföras ur registret. Uppgif-

får avföras ur registret. Uppgif-

terna skall dock bevaras i minst tio

terna ska dock bevaras i minst tio

år efter det att de avförts.

 

 

år efter det att de avförts.

 

Registret skall föras med hjälp

Registret ska föras med hjälp

av

automatisk

databehandling.

av automatisk

databehandling.

Finansinspektionen

är

person-

Finansinspektionen

är

person-

uppgiftsansvarig enligt personupp-

uppgiftsansvarig enligt personupp-

giftslagen (1998:204) för den be-

giftslagen (1998:204) för den be-

handling av

personuppgifter som

handling av

personuppgifter som

sker i registret. Inspektionen skall

sker i registret. Inspektionen ska

på lämpligt sätt underrätta de

på lämpligt sätt underrätta de

registrerade om registret.

 

 

registrerade om registret.

 

Registret skall vara offentligt.

Registret ska vara offentligt.

 

 

 

 

 

 

10 §

 

 

 

 

Uppgifter

som

skall

anmälas

Finansinspektionen

ska

offent-

enligt 4 § får efter

tillstånd

av

liggöra uppgifter som anmäls till

Finansinspektionen föras över till

Finansinspektionens insynsregister

insynsregistret genom automatisk

i enlighet med artikel 19.3 första

databehandling.

Sådant

tillstånd

och tredje styckena i marknads-

får ges endast till den som är

missbruksförordningen.

 

förvaltare enligt

3 kap. 7 § lagen

 

 

 

 

 

(1998:1479)

om

kontoföring

av

 

 

 

 

 

finansiella instrument.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10 a §5

 

 

 

 

Ett svenskt aktiebolag som har

I artikel 18 i marknadsmiss-

gett

ut överlåtbara

värdepapper

bruksförordningen

finns

bestäm-

enligt 1 kap. 4 § första stycket 2 a

melser om skyldighet att föra

eller b lagen (2007:528) om

insiderförteckningar.

 

 

värdepappersmarknaden

som

har

 

 

 

 

 

tagits upp till handel på en

 

 

 

 

 

reglerad marknad, eller

sådana

 

 

 

 

 

överlåtbara värdepapper för vilka

 

 

 

 

 

en ansökan om upptagande till

 

 

 

 

 

handel har lämnats in, skall

 

 

 

 

 

fortlöpande

föra

en

förteckning

 

 

 

 

 

över fysiska personer som på grund av anställning eller uppdrag arbetar för bolaget och som har tillgång till insiderinformation som rör bolaget. Förteckningen skall innehålla uppgift om anledningen

5 Senaste lydelse 2007:558.

22

till att personen tagits upp i den

 

Prop. 2015/16:120

och datum då förteckningen senast

 

 

uppdaterades.

 

 

 

 

 

 

Förteckningen skall

uppdateras

 

 

snart

förhållandena

ändras.

 

 

Förteckningen skall sparas i minst

 

 

fem år efter det att den upprätta-

 

 

des eller, om den uppdaterats,

 

 

efter det datum då den senast

 

 

uppdaterades. Förteckningen skall

 

 

på begäran lämnas till Finansin-

 

 

spektionen.

 

 

 

 

 

 

 

Bolaget skall se till att de

 

 

personer som tas upp i förteck-

 

 

ningen samtidigt skriftligen under-

 

 

rättas om vad detta innebär.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15 §6

 

Den

som

enligt

3 §

första

I artikel 19.11 i marknadsmiss-

stycket 1–3

har insynsställning i

bruksförordningen

finns bestäm-

ett

aktiemarknadsbolag

får

inför

melser om förbud för personer i

en

ordinarie

delårsrapport inte

ledande ställning

att genomföra

handla med aktier i bolaget under

transaktioner i finansiella instru-

trettio

dagar

innan

rapporten

ment under vissa perioder.

offentliggörs, dagen för offentlig-

 

 

görandet inkluderad.

 

 

 

 

 

Detsamma gäller för

 

 

 

 

 

1.fysiska och juridiska per- soner, vilkas aktier enligt 5 § skall likställas med aktier som innehas av personer som avses i första stycket, samt

2.aktiemarknadsbolags handel med egna aktier.

Det som sägs i andra stycket 2 skall inte tillämpas vid förvärv av egna aktier med stöd av 7 kap. 6 § lagen (2007:528) om värdepap- persmarknaden eller när en tidi- gare avyttring föreskrivs i lag.

17 §

Finansinspektionen är behörig myndighet enligt marknadsmiss- bruksförordningen.

6 Senaste lydelse 2007:558.

23

Prop. 2015/16:120 Finansinspektionen övervakar att bestämmelserna i denna lag följs.

I 6 kap. 1 a § lagen (1991:980) om handel med finansiella instru- ment finns bestämmelser om rätt för Finansinspektionen att få de uppgifter som den behöver för att övervaka efterlevnaden av bestäm- melserna i denna lag.

Finansinspektionen övervakar även att bestämmelserna i denna lag följs.

18 §7

I 6 kap. 1 a § lagen (1991:980) om handel med finansiella instru- ment finns bestämmelser om rätt för Finansinspektionen att få de uppgifter som den behöver för att övervaka att denna lag och mark- nadsmissbruksförordningen följs.

Finansinspektionen skall besluta att en särskild avgift skall tas ut av den som

1.underlåter att inom föreskri- ven tid göra anmälan eller lämna underrättelse enligt 4, 7 eller 8 § eller 10 a § tredje stycket,

2.lämnar oriktig eller vilse- ledande uppgift vid fullgörande av anmälnings- eller underrättel- seskyldighet enligt någon av nämnda paragrafer,

3.handlar med aktier i strid mot 15 §,

4.helt eller delvis underlåter att föra en förteckning enligt 10 a § eller att på begäran lämna för- teckningen till Finansinspektionen.

7

Senaste lydelse 2005:382.

8

Senaste lydelse 2005:382.

24

 

20 §8

Finansinspektionen ska besluta att en särskild avgift ska tas ut av den som

1. åsidosätter sin skyldighet att upprätta, uppdatera eller till Fi- nansinspektionen överlämna en insiderförteckning (artikel 18.1 och 18.3–18.6 i marknadsmiss- bruksförordningen, i den ur-

sprungliga lydelsen),

2.åsidosätter sin skyldighet att se till att alla personer som fö- rekommer i en insiderförteckning skriftligen bekräftar att de är medvetna om sina skyldigheter (artikel 18.2 i marknadsmissbruks- förordningen, i den ursprungliga lydelsen),

3.åsidosätter sin skyldighet att till Finansinspektionen samt be- rörda företag eller organ göra en anmälan om egna transaktioner (artikel 19.1, 19.2, 19.6 och 19.7 i marknadsmissbruksförordningen, i den ursprungliga lydelsen),

4.åsidosätter sin skyldighet att upprätta en förteckning över per- soner i ledande ställning och dem närstående personer eller att skriftligen underrätta personer i ledande ställning eller närstående om deras skyldigheter enligt

 

 

 

 

 

 

artikel 19 i marknadsmissbruksför- Prop. 2015/16:120

 

 

 

 

 

 

ordningen (artikel 19.5 i mark-

 

 

 

 

 

 

nadsmissbruksförordningen, i

den

 

 

 

 

 

 

ursprungliga lydelsen),

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5. genomför transaktioner i strid

 

 

 

 

 

 

mot förbudet i artikel 19.11 i

 

 

 

 

 

 

marknadsmissbruksförordningen, i

 

 

 

 

 

 

den ursprungliga lydelsen.

 

 

 

 

 

 

 

 

21 §9

 

 

 

 

 

 

 

 

Särskild avgift beräknas enligt följande:

 

 

 

 

 

 

 

 

1. vid

underlåtenhet

att

göra

1. i

fall

som

avses

i

20 § 1:

anmälan

enligt

4 §

eller

när

mellan 0,005 och 0,01 procent av

oriktig eller

vilseledande uppgift

det sammanlagda marknadsvärdet

har lämnats vid fullgörande av

på de aktier i bolaget som är

anmälningsskyldighet enligt

sam-

upptagna till handel eller handlas

ma paragraf: 10 procent av

på en handelsplats beräknat på

vederlaget för aktierna eller, om

slutkursen

vid

utgången

av

vederlag

inte har utgått, 15 000

månaden före beslutet, dock lägst

kronor,

 

 

 

 

 

15 000

och

högst

1 000 000

 

 

 

 

 

 

kronor, eller, om marknadsvärde

 

 

 

 

 

 

saknas vid utgången av månaden

 

 

 

 

 

 

före beslutet,

det

sammanlagda

 

 

 

 

 

 

marknadsvärdet

 

beräknat

 

 

 

 

 

 

slutkursen den dag då bolagets

 

 

 

 

 

 

aktier togs upp till handel eller

 

 

 

 

 

 

handlades

 

en

handelsplats

 

 

 

 

 

 

första gången,

 

 

 

 

 

 

2. vid

underlåtenhet

att

göra

2. i fall som avses i 20 § 2 och 4:

anmälan eller lämna underrättelse

15 000 kronor,

 

 

 

 

 

 

eller uppgifter enligt 7 eller 8 §

 

 

 

 

 

 

 

 

 

eller 10 a § tredje stycket eller när

 

 

 

 

 

 

 

 

 

oriktig eller

vilseledande uppgift

 

 

 

 

 

 

 

 

 

har lämnats vid fullgörande av

 

 

 

 

 

 

 

 

 

anmälnings- eller underrättelse-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

skyldighet enligt samma paragra-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

fer: 15 000 kronor,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3. vid

överträdelse

av

15 §:

3. i fall som avses i 20 § 3:

 

10 procent

av

vederlaget

för

a) 10 procent av ersättningen för

aktierna,

 

 

 

 

 

aktierna, eller

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

b) 15 000

kronor

om

någon

 

 

 

 

 

 

ersättning inte har lämnats,

 

 

4. vid

underlåtenhet

helt

eller

4. i

fall

som

avses

i

20 § 5:

delvis att föra en förteckning enligt

10 procent

av

 

ersättningen

för

10 a § eller att på begäran lämna

aktierna.

 

 

 

 

 

 

 

den till Finansinspektionen: mel-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

lan 0,005 och

0,01 procent av

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9 Senaste lydelse 2005:382.

25

Prop. 2015/16:120 bolagets noterade marknadsvärde vid utgången av månaden före beslutet, dock lägst 15 000 och högst 1 000 000 kronor. Om noterat marknadsvärde saknas vid utgången av månaden före bes- lutet, skall marknadsvärdet den dag då notering sker användas.

Avgift enligt första stycket 1 eller 3 skall uppgå till lägst 15 000 och högst 350 000 kronor.

Avgift enligt första stycket 3 a eller 4 ska uppgå till lägst 15 000 och högst 350 000 kronor.

1.Denna lag träder i kraft den 3 juli 2016.

2.I fråga om anmälningsskyldighet som har uppkommit före ikraft- trädandet gäller 3–6 §§ i den äldre lydelsen.

3.I fråga om förteckningar som har upprättats före ikraftträdandet enligt 10 a § gäller 10 a § andra stycket i den äldre lydelsen om sparande och överlämnande av förteckningen till Finansinspektionen.

4.Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet.

26

Bestämmelserna i 2–8 §§ ska inte tillämpas på handel med egna aktier i återköpsprogram eller på stabilisering av värdepapper, förutsatt att handeln utförs i enlighet med artikel 5 i Europa- parlamentets och rådets förord- ning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmiss- bruk (marknadsmissbruksförord- ning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommis- sionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG, i den ursprungliga lydelsen.

2.7

Förslag till lag om ändring i lagen (2005:377)

Prop. 2015/16:120

 

om straff för marknadsmissbruk vid handel

 

 

med finansiella instrument

 

Härigenom föreskrivs1 att 9 § lagen (2005:377) om straff för

 

marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument ska ha följande

 

lydelse.

 

 

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

9 §2 Bestämmelserna i 2–8 §§ skall

inte tillämpas på handel med egna aktier i återköpsprogram eller på stabilisering av finansiella instru- ment, förutsatt att handeln utförs i enlighet med kommissionens för- ordning (EG) nr 2273/2003 av den 22 december 2003 om genom- förande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG när det gäller undantag för återköps- program och stabilisering av fi- nansiella instrument.

Denna lag träder i kraft den 3 juli 2016.

1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/57/EU av den 16 april 2014 om straffrättsliga sanktioner för marknadsmissbruk (marknadsmissbruksdirektiv), i den ursprungliga lydelsen.

2Senaste lydelse 2007:372.

27

En styrelseledamot och en verkställande direktör ska när de tillträder sitt uppdrag till bolaget anmäla sitt innehav av aktier i bolaget och i andra bolag inom samma koncern, om det inte har skett dessförinnan. Förändringar i aktieinnehavet ska anmälas inom en månad. De anmälda uppgifterna ska antecknas i aktieboken.
Första stycket gäller inte i den utsträckning styrelseledamoten eller den verkställande direktören är anmälningsskyldig enligt artikel 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknads- missbruksförordning) och om upphävande av Europaparla- mentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG.

Prop. 2015/16:120 2.8

Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen

 

(2005:551)

 

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 45 § aktiebolagslagen (2005:551) ska

ha följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 kap.

45 § En styrelseledamot och en

verkställande direktör skall när de tillträder sitt uppdrag till bolaget anmäla sitt innehav av aktier i bolaget och i andra bolag inom samma koncern, om det inte har skett dessförinnan. Förändringar i aktieinnehavet skall anmälas inom en månad. De anmälda uppgifterna skall antecknas i aktieboken.

Första stycket gäller inte i den utsträckning styrelseledamoten eller den verkställande direktören är anmälningsskyldig enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyl- dighet för vissa innehav av finansiella instrument.

Denna lag träder i kraft den 3 juli 2016.

28

3

Ärendet och dess beredning

Prop. 2015/16:120

Europaparlamentet och rådet antog i april 2014 förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmiss- bruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG. Förordningen (i det följande benämnd marknadsmissbruksförordningen) ska börja tillämpas den 3 juli 2016. Marknadsmissbruksförordningen finns i bilaga 1.

En faktapromemoria om förslaget överlämnades till riksdagen i november 2011 (2011/12:FPM36).

I promemorian Tillsyn över efterlevnaden av EU:s marknadsmiss- bruksförordning, som har tagits fram inom Finansdepartementet, finns förslag till lagändringar med huvudsakligt syfte att göra det möjligt för Finansinspektionen att vidta vissa åtgärder för att övervaka att marknads- missbruksförordningen följs. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 2.

Promemorians lagförslag finns i bilaga 3. Promemorian har remiss- behandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4. En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2015/05412/V).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 4 februari 2016 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 5. Lagrådets yttrande finns i bilaga 6.

Regeringen har i propositionen följt Lagrådets synpunkter. Lagrådets förslag och synpunkter behandlas i avsnitt 5.8 och i författnings- kommentaren.

I förhållande till lagrådsremissen har det dessutom gjorts några språk- liga och redaktionella ändringar i lagtexten.

4

Marknadsmissbruksförordningen

4.1

Inledning

De gällande svenska bestämmelserna på marknadsmissbruksområdet i

 

lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finan-

 

siella instrument och lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk

 

vid handel med finansiella instrument (marknadsmissbrukslagen) genom-

 

för Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG av den 28 januari

 

2003 om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan (marknads-

 

missbruk) (i det följande benämnt 2003 års marknadsmissbruksdirektiv).

 

I den nya EU-regleringen om marknadsmissbruk ersätts 2003 års mark-

 

nadsmissbruksdirektiv med en förordning, marknadsmissbruksförord-

 

ningen. En EU-förordning är direkt tillämplig i varje medlemsstat. En

 

sådan rättsakt varken ska eller får genomföras i eller omvandlas till

29

 

Prop. 2015/16:120 nationell rätt. Några särskilda åtgärder för att införliva förordningens materiella bestämmelser med nationell rätt får Sverige därför inte vidta. En EU-förordning kan dock innehålla bestämmelser som förutsätter och kräver att vissa nationella åtgärder vidtas. I marknadsmissbruksförord- ningen anges att medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att följa vissa bestämmelser i förordningen (artikel 39.3). Medlemsstaterna är bl.a. skyldiga att utse en behörig myndighet (artikel 22). Vidare krävs att medlemsstaterna ska se till att den behöriga myndigheten har vissa angivna befogenheter för att kunna utföra de uppgifter som myndigheten har enligt förordningen (artikel 23). Det åligger också medlemsstaterna att i nationell rätt införa bestämmelser om lämpliga administrativa sanktioner och åtgärder för överträdelser av marknadsmissbruks- förordningens bestämmelser.

4.2Tillämpningsområdet

Finansiella instrument

Tillämpningsområdet för marknadsmissbruksförordningen anges i artikel 2 och definitioner av vissa termer och uttryck finns i artikel 3. Såvitt avser definitionerna utgör flera av dem hänvisningar till Europa- parlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (förkortat MiFID II) eller andra relevanta rättsakter.

Marknadsmissbruksförordningen är, liksom 2003 års marknadsmiss- bruksdirektiv, tillämplig på förfaranden avseende finansiella instrument. Med finansiella instrument avses detsamma som i MiFID II, dvs. aktier och andra överlåtbara värdepapper, penningmarknadsinstrument, fond- andelar och finansiella derivatinstrument (artikel 3.1.1 i förordningen och artikel 4.1.15 i MiFID II). Därutöver ska de finansiella instrumenten vara upptagna till handel på en reglerad marknad eller på en handelsplats i form av en multilateral handelsplattform (MTF-plattform), eller så ska en ansökan om upptagande till handel på någon sådan handelsplats ha lämnats in (artikel 2.1 första stycket a och b i förordningen). Marknads- missbruksförordningen ska också tillämpas på finansiella instrument med vilka handel bedrivs på en organiserad handelsplattform (OTF-plattform, artikel 2.1 första stycket c). Med reglerad marknad, MTF-plattform och OTF-plattform avses detsamma som i MiFID II (artikel 3.1.6–3.1.8 och artikel 4.1.21–4.1.23 i MiFID II). Även finansiella instrument vars värde beror på eller påverkar nämnda finansiella instrument omfattas, t.ex. derivatinstrument som inte handlas på någon handelsplats (artikel 2.1 första stycket d).

Marknadsoperatörer av reglerade marknader samt värdepappersföretag och marknadsoperatörer som driver en MTF-plattform eller en OTF- plattform är skyldiga att anmäla finansiella instrument som upptagits till handel eller handlas för första gången på handelsplatsen, eller för vilka en ansökan om upptagande till handel har gjorts (artikel 4 i marknads- missbruksförordningen). En anmälan ska också göras när ett sådant

30

instrument inte längre handlas eller är upptaget till handel, om uppgiften inte redan är känd för den behöriga myndigheten.

Till följd av att utsläppsrätter utgör finansiella instrument enligt MiFID II (punkt 11, avsnitt C, bilaga I), kommer även dessa instrument att omfattas av marknadsmissbruksförordningen. Förordningen är således tillämplig på beteenden eller transaktioner, inklusive bud relaterade till auktionering vid en auktionsplattform som har godkänts som en reglerad marknad för utsläppsrätter eller andra auktionerade produkter baserade på utsläppsrätter (artikel 2.1 andra stycket).

Delar av förordningen, nämligen förbudet mot marknadsmanipulation (artiklarna 12 och 15), ska också tillämpas på vissa spotavtal avseende råvaror (artikel 2.2 a och b). Ett förfarande på spotmarknaden som påverkar ett finansiellt instrument omfattas av förordningen (artikel 2.2 b). Ett förfarande på den finansiella marknaden som påverkar priset eller värdet på ett spotavtal avseende råvaror där priset eller värdet på ett sådant spotavtal beror på priset eller värdet på det finansiella instrumentet omfattas också (artikel 2.2 a). En viss typ av förfaranden på spotmarknaden, som påverkar finansiella instrument, undantas dock från tillämpningsområdet. Det gäller förfaranden som avser råvaror som är grossistenergiprodukter (artikel 2.2 b). I definitionen av en grossist- energiprodukt hänvisas till definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1227/2011 av den 25 oktober 2011 om integritet och öppenhet på grossistmarknaderna för energi. Den förordningen innehåller förbud mot marknadsmissbruk avseende vissa avtal och derivat som rör el och naturgas (artikel 3.1.22). Bestämmelserna i marknadsmiss- bruksförordningen innebär alltså, beträffande marknadsmanipulation, att förordning (EU) nr 1227/2011 får företräde när ett förfarande avser ett spotavtal som är en grossistenergiprodukt, även om förfarandet påverkar ett finansiellt instrument.

Bestämmelserna om marknadsmanipulation ska också tillämpas på beteenden relaterade till s.k. referensvärden (på engelska benchmarks), t.ex. interbankräntor som STIBOR och LIBOR (se vidare skäl 44).

Deltagare på marknaden för utsläppsrätter m.fl.

Marknadsmissbruksförordningen omfattar inte bara emittenter utan även deltagare på marknaden för utsläppsrätter samt auktionsplattformar, auktionsförrättare och auktionsövervakare som är involverade i auktioner som anordnas enligt kommissionens förordning (EU) nr 1031/2010 av den 12 november 2010 om tidsschema, administration och andra aspekter av auktionering av utsläppsrätter för växthusgaser i enlighet med Europa- parlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen (auktionerings- förordningen). Riksgäldskontoret är den svenska auktionsförrättaren. Auktionsövervakaren och den auktionsplattform som bland andra Sverige använder finns för närvarande på EU-nivå. Vissa auktions- plattformar har inrättats av medlemsstater (se bilaga III till förordning [EU] nr 1031/2010).

När det gäller skyldigheter som berör deltagare på marknaden för utsläppsrätter, eller personer i ledande ställning och deras närstående i sådana företag, är skyldigheterna begränsade till att avse sådana deltag-

Prop. 2015/16:120

31

Prop. 2015/16:120

32

are på marknaden för utsläppsrätter som uppnår en viss tröskel av utsläpp (artikel 3.1.20 i marknadsmissbruksförordningen). Det handlar om skyl- digheten att offentliggöra insiderinformation (artikel 17.2), föra insider- förteckningar (artikel 18.8 a) och anmäla transaktioner genomförda av personer i ledande ställning och deras närstående (artikel 19.1–19.9). Tröskeln kommer att bestämmas av kommissionen i en delegerad akt, men avsikten är att endast verksamheter med stora utsläpp ska omfattas, eftersom det är dessa verksamheter som kan påverka priset på utsläpps- rätter (se skäl 51 till förordningen).

När det gäller auktionsplattformar, auktionsförrättare och auktions- övervakare som är involverade i auktioner som anordnas enligt auktione- ringsförordningen omfattas dessa av skyldigheten att föra insider- förteckningar (artikel 18.8 b i marknadsmissbruksförordningen). Person- er i ledande ställning och dem närstående personer hos dessa företag eller organ ska vidare anmäla transaktioner relaterade till utsläppsrätter (artikel 19.1 b och 19.10). Företagen eller organen omfattas även av skyldigheten att skriftligen underrätta personer i ledande ställning om deras skyldigheter och att utarbeta en förteckning över dessa och deras närstående (artikel 19.5).

Som framgår nedan ska bestämmelser som hänvisar till utsläppsrätter – vilket även omfattar deltagare på marknaden för utsläppsrätter, auktions- plattformar, auktionsövervakare och auktionsförrättare – inte börja tillämpas förrän tidigast den 3 januari 2017 (artikel 39.4 andra stycket i marknadsmissbruksförordningen).

Territoriell avgränsning

Kraven och förbuden i marknadsmissbruksförordningen ska tillämpas på åtgärder och försummelser inom unionen och i ett tredjeland i fråga om de instrument som omfattas av artikel 2.1 och 2.2 (artikel 2.4). Av förordningen framgår att den behöriga myndighet som utses i varje medlemsstat ska se till att reglerna tillämpas dels på handlingar som utförs i dess medlemsstat, dels på handlingar som utförs utomlands avseende finansiella instrument som omfattas av förordningen till följd av anknytning till en handelsplats i medlemsstaten (artikel 22).

Undantag

Förbuden i marknadsmissbruksförordningen mot insiderhandel, olagligt röjande av insiderinformation och marknadsmanipulation gäller inte för ett bolags handel med egna aktier i ett offentliggjort återköpsprogram som genomförs i syfte att minska aktiekapitalet, konvertera skuldinstru- ment till aktier eller för att fullgöra aktiesparprogram och liknande i förhållande till anställda (artikel 5). Förbuden gäller inte heller offentlig- gjord stabilisering av värdepapper, dvs. s.k. ”kursvård” i samband med t.ex. spridning eller nyemission av aktier i ett bolag. Sådan handel kan vara berättigad av ekonomiska skäl. Undantagen gäller förutsatt att handeln äger rum med nödvändig transparens (skäl 11).

Därutöver är marknadsmissbruksförordningen inte tillämplig på transaktioner eller ageranden från medlemsstaters eller vissa EU-institu- tioners sida samt andra angivna organ eller personer som agerar för deras räkning i vissa fall (artikel 6). Dessa undantag från tillämpningsområdet

gäller för verksamhet kopplad till penningpolitik, förvaltning av offentlig Prop. 2015/16:120 skuld och unionens klimatpolitik, jordbrukspolitik eller fiskeripolitik.

Ikraftträdande

Marknadsmissbruksförordningen ska börja tillämpas den 3 juli 2016 (artikel 39.2). Bestämmelser som hänvisar till OTF-plattformar, utsläpps- rätter och auktionerade produkter baserade på utsläppsrätter samt tillväxtmarknader för små och medelstora företag (SME-marknader) ska dock inte börja tillämpas förrän den 3 januari 2017 (artikel 39.4 andra stycket). Avsikten är att dessa bestämmelser ska börja tillämpas samtidigt som de bestämmelser som medlemsstaterna ska införa för att genomföra MiFID II. I den svenska språkversionen av marknads- missbruksförordningen anges dock att bestämmelserna inte ska tillämpas ”till och med den 3 januari 2017”. I den engelska språkversionen av förordningen anges emellertid ”[…] provisions shall not apply to OTFs, SME growth markets, emission allowances or auctioned products based thereon until 3 January 2017”. Det framstår därför som att den svenska språkversionen är felaktig och bestämmelserna inte ska börja tillämpas förrän den 3 januari 2017. Kommissionen har dock nyligen föreslagit att tidpunkten för tillämpningen av bestämmelser som i nationell rätt genomför MiFID II och de bestämmelser i marknadsmissbruksförord- ningen som är beroende av MiFID II ska skjutas upp ett år, till den 3 januari 2018 (COM[2016] 56 final och COM[2016] 57 final).

Innan de bestämmelser som i svensk rätt genomför MiFID II ska börja tillämpas finns det inte några handelsplatser som betecknas OTF-platt- formar och det är först vid den tidpunkten som utsläppsrätter kommer att utgöra finansiella instrument. Det innebär även att deltagare på mark- naden för utsläppsrätter, auktionsplattformar, auktionsförrättare och auktionsövervakare ska börja tillämpa bestämmelser som riktar sig till dem först den 3 januari 2017, eller den 3 januari 2018 om marknadsmiss- bruksförordningen ändras i enlighet med kommissionens förslag. För dessa företag och organ blir t.ex. skyldigheten att offentliggöra insider- information, insiderförteckningar och anmälningsskyldighet för personer i ledande ställning och deras närstående relevanta först vid den tid- punkten.

4.3 Förbuden mot marknadsmissbruk

Definitionen av insiderinformation

 

Definitionen av vad som avses med insiderinformation i marknadsmiss-

 

bruksförordningen är omfattande och finns i artikel 7. Definitionen mot-

 

svarar i stora delar den som finns i 2003 års marknadsmissbruksdirektiv

 

tillsammans med de ytterligare förklaringar av den definitionen som

 

finns i kommissionens direktiv 2003/124/EG av den 22 december 2003

 

om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG

 

när det gäller definition och offentliggörande av insiderinformation och

 

definition av otillbörlig marknadspåverkan samt i kommissionens

 

direktiv 2004/72/EG av den 29 april 2004 om genomförande av Europa-

 

parlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG när det gäller godtagen

33

 

Prop. 2015/16:120

34

marknadspraxis, definition av insiderinformation rörande råvaruderivat, upprättande av förteckningar över personer som har tillgång till insider- information, anmälan av transaktioner som utförs av personer i ledande ställning och rapportering av misstänkta transaktioner. I korthet avses med insiderinformation icke offentliggjord information av specifik natur som hänför sig till en emittent eller ett finansiellt instrument och som, om den blev offentlig, sannolikt skulle ha en väsentlig inverkan på priset på instrumentet eller ett relaterat derivatinstrument. Information ska anses ha väsentlig prispåverkan om en förnuftig investerare sannolikt skulle utnyttja sådan information som en del av grunden för sitt investe- ringsbeslut (artikel 7.4 första stycket i marknadsmissbruksförordningen).

Definitionen av insiderinformation är avgörande för tillämpningen av flera av de förbud och påbud som finns i förordningen. Den som har insiderinformation får t.ex. inte utnyttja den för att handla med finan- siella instrument eller röja den för andra utan att det är berättigat, och en emittent ska offentliggöra sådan insiderinformation som rör emittenten.

Förbudet mot insiderhandel

Enligt marknadsmissbruksförordningen är insiderhandel förbjuden (ar- tikel 14). Även försök till insiderhandel är förbjudet.

Det som anses utgöra insiderhandel enligt förordningen anges i ar- tikel 8.1, nämligen att någon som förfogar över insiderinformation ut- nyttjar denna genom att för egen eller annans räkning

direkt eller indirekt förvärva eller avyttra det finansiella instrument som informationen rör,

ändra eller återkalla en handelsorder om förvärv eller avyttring av det finansiella instrument som informationen rör, förutsatt att ordern lades innan personen fick tillgång till informationen, eller

lägga, ändra eller dra tillbaka ett bud på utsläppsrätter eller andra

auktionerade produkter baserade på utsläppsrätter, som informationen rör, vid sådana auktioner som hålls enligt auktioneringsförordningen.

Insiderhandel innefattar också att, på grundval av insiderinformation, rekommendera eller förmå en annan person att ägna sig åt insiderhandel (artikel 8.2). Även den person som använder sig av en sådan rekommen- dation eller uppmaning gör sig skyldig till insiderhandel, om personen i fråga inser eller borde inse att rekommendationen eller uppmaningen bygger på insiderinformation (artikel 8.3).

Förbudet mot insiderhandel innebär alltså att det är otillåtet att utnyttja den fördel som det ger att förfoga över insiderinformationen (skäl 23). När det gäller utnyttjanderekvisitet anges i skälen att det bör underförstås att en person som förfogar över insiderinformation, och utför eller för- söker utföra en transaktion relaterad till denna information, också har utnyttjat informationen (skäl 24). Vidare anges att en order som lagts innan en person förfogar över insiderinformation inte bör antas utgöra insiderhandel. Om en person därefter har mottagit insiderinformation bör dock alla ändringar av en redan lagd handelsorder relaterad till denna information, inbegripet att ändra eller återkalla handelsordern liksom ett sådant försök, antas utgöra insiderhandel (skäl 25). Det påpekas sam- tidigt att dessa antaganden inte påverkar personens rätt till försvar och möjlighet att påvisa att någon insiderinformation inte utnyttjades vid

transaktionen, orderläggningen eller orderändringen. Synsättet bygger på Prop. 2015/16:120 EU-domstolens avgörande i det s.k. Spector Photo-fallet (Mål C-45/08

Spector Photo Group NV m.fl.). Frågan om huruvida en person har över- trätt eller försökt överträda förbudet mot insiderhandel bör enligt förord- ningen bedömas mot bakgrund av syftet med förordningen, dvs. att skydda finansmarknadernas integritet och att höja investerarnas för- troende för dessa marknader. Detta förtroende bygger i sin tur på att investerarna har tillförsäkrats likabehandling och skydd mot otillbörligt utnyttjande av insiderinformation (skäl 24).

Vid tillämpningen av artiklarna 8 och 14 ska även artikel 9 om legitima beteenden beaktas. I artikeln finns en rad beskrivningar av olika situa- tioner när en person som har tillgång till insiderinformation handlar med finansiella instrument och inte ska anses utnyttja insiderinformationen. Det rör sig bl.a. om situationen där informationen finns hos en juridisk person som har effektiva arrangemang för att förhindra att de fysiska per- soner som fattar beslut om transaktioner ska få tillgång till informationen och om situationen där den som handlar gör det på grund av ett uppdrag som marknadsgarant, eller för att fullgöra order som lämnas av andra inom ramen för ett tillstånd att bedriva sådan verksamhet, eller som förberedelser för ett offentligt uppköpserbjudande. Beskrivningarna fungerar i praktiken som undantag från förbudet mot insiderhandel. Dessa undantagsbestämmelser har införts i förordningen för att undvika förbud mot former av finansiell verksamhet som är legitima (se skälen 29 och 30). Det är t.ex. nödvändigt att erkänna marknadsgaranternas roll när dessa agerar som legitima tillhandahållare av marknadslikviditet.

Artikel 8 gäller varje person som förfogar över insiderinformation. I subjektivt hänseende görs dock en skillnad mellan fysiska och juridiska personer som förfogar över insiderinformation på grund av någon av de omständigheter som räknas upp i artikel 8.4 första stycket och personer som inte omfattas av denna uppräkning. I uppräkningen ingår personer som har tillgång till informationen

genom att vara medlemmar av en emittents administrations-, led- nings- eller kontrollorgan eller motsvarande organ för deltagare på marknaden för utsläppsrätter,

genom aktieinnehav i emittenten,

till följd av fullgörande av tjänst, verksamhet eller åligganden, eller

på grund av sin brottsliga verksamhet.

För sådana personer gäller alltså bestämmelsen om insiderhandel obe- roende av om de insett eller borde ha insett att det var fråga om insiderin- formation. Ett sådant krav ställs däremot upp beträffande andra än de uppräknade (se artikel 8.4 andra stycket). Vid bedömningen bör hänsyn tas till vad en normal och förnuftig person skulle ha insett eller borde ha insett utifrån de rådande omständigheterna (skäl 26).

Om det är fråga om en juridisk person är bestämmelserna om insider- handel tillämpliga även på fysiska personer som, i enlighet med nationell rätt, deltar i ett beslut att genomföra förvärvet eller avyttringen eller att ändra eller återkalla en lagd handelsorder för den juridiska personens räkning (artikel 8.5).

35

Prop. 2015/16:120

36

Olagligt röjande av insiderinformation

Enligt marknadsmissbruksförordningen får insiderinformation inte olagligen röjas (artikel 14). Med detta avses att röja insiderinformation utan att röjandet sker som ett normalt led i fullgörande av tjänst, verk- samhet eller åligganden (artikel 10.1). Även vidarebefordran av sådana rekommendationer eller uppmaningar som avses i artikel 8.2 utgör olagligt röjande av insiderinformation, om den som röjer rekommenda- tionen eller uppmaningen känner till eller borde känna till att den bygger på insiderinformation (artikel 10.2).

Ett exempel på när röjande av insiderinformation kan ske som ett nor- malt led i fullgörande av t.ex. ett uppdrag eller en tjänst är s.k. marknads- sonderingar. Sådana görs bl.a. för att bedöma potentiella investerares intresse av en eventuell transaktion och dess prissättning, storlek och strukturering. Marknadssonderingar är av betydelse för att kapitalmark- naden ska fungera väl och betraktas därför inte i sig som marknads- missbruk (skäl 32). Röjande av insiderinformation som sker i samband med en marknadssondering anses ske som ett normalt led i fullgörande av tjänst, verksamhet eller åligganden, om det sker i enlighet med de regler om marknadssonderingar som anges i förordningen (artikel 11.4), och i tekniska standarder som kommissionen antar.

Förbudet mot marknadsmanipulation

Marknadsmanipulation omfattar enligt marknadsmissbruksförordningen transaktioner, handelsorder och beteenden som ger eller kan förväntas ge falska eller vilseledande signaler om tillgång, efterfrågan eller pris på ett finansiellt instrument, ett relaterat spotavtal avseende råvaror eller en auktionerad produkt baserad på utsläppsrätter, eller som låser eller kan förväntas låsa fast priset vid en onormal eller konstlad nivå (arti- kel 12.1 a). Det är dock inte fråga om marknadsmanipulation om den person som inledde transaktionen eller utfärdade ordern kan visa att det fanns legitima skäl för agerandet och transaktionen eller handelsordern följer godtagen marknadspraxis. En godtagen marknadspraxis fastställs av den behöriga myndigheten som ansvarar för tillsynen på den berörda marknaden (artikel 13). För att ett förfarande ska undantas från förbudet krävs att den behöriga myndigheten har erkänt förfarandet som en godtagen marknadspraxis, dvs. godkännandet kan inte ske i efterhand. Praxis som är godtagen på en viss marknad kan inte anses vara tillämplig på andra marknader, såvida inte de behöriga myndigheterna på dessa andra marknader officiellt har godkänt denna praxis.

I marknadsmanipulation innefattas också utförande av transaktioner, orderläggning eller annan aktivitet eller annat beteende som påverkar eller kan förväntas påverka priset på finansiella instrument eller rela- terade spotavtal avseende råvaror, eller en auktionerad produkt baserad på utsläppsrätter, om falska förespeglingar eller annan form av vilse- ledande eller manipulation används (artikel 12.1 b). Även t.ex. ryktes- spridning som ger eller kan förväntas ge falska eller vilseledande signaler om tillgång, efterfrågan eller pris på exempelvis ett finansiellt instrument eller låser fast eller kan förväntas låsa fast priset på ett sådant instrument vid en onormal eller konstlad nivå, utgör marknadsmanipulation. En

förutsättning är att personen som spred uppgifterna insåg eller borde ha Prop. 2015/16:120 insett att de var falska eller vilseledande (artikel 12.1 c).

Slutligen kan överföring av falsk eller vilseledande information eller tillhandahållande av falska eller vilseledande ingångsvärden eller annat beteende som manipulerar beräkningen av ett referensvärde utgöra marknadsmanipulation, om personen som gjorde överföringen eller tillhandahöll ingångsvärdena insåg eller borde ha insett att informationen eller ingångsvärdena var falska eller vilseledande (artikel 12.1 d).

I förordningen anges exempel på beteenden som ska anses vara mark- nadsmanipulation (artikel 12.2). Uppräkningen är avsedd att utgöra exempel på marknadsmissbruksstrategier som kan utföras genom t.ex. algoritmisk handel och högfrekvenshandel. De exempel som anges är varken avsedda att vara uttömmande eller att antyda att det inte skulle röra sig om marknadsmanipulation om samma strategier genomförs på annat sätt (skäl 38).

Förordningen innehåller även en icke-uttömmande uppräkning av indikatorer på marknadsmanipulation i samband med falska eller vilse- ledande signaler och låsning av priser (avsnitt A i bilaga 1) samt mark- nadsmanipulation där falska förespeglingar eller andra slag av vilse- ledande eller manipulationer utnyttjas (avsnitt B i bilaga 1). Av exempli- fieringen följer bl.a. att spridning i medierna – inbegripet internet – av felaktiga, partiska eller intressepåverkade investeringsrekommendationer kan utgöra marknadsmanipulation.

När det gäller förbudet mot försök till marknadsmanipulation, ska ett sådant försök skiljas från ett faktiskt agerande eller beteende som ”kan förväntas” leda till marknadsmanipulation, vilket redan omfattas av defi- nitionen av marknadsmanipulation. Ett försök till marknadsmanipulation kan utgöras av en påbörjad aktivitet som inte fullbordas, t.ex. som ett resultat av tekniska problem eller en order som inte beaktas (skäl 41).

När en juridisk person misstänks ha gjort sig skyldig till marknads- manipulation är – i likhet med vad som gäller för insiderhandel – bestäm- melserna om marknadsmanipulation även tillämpliga på fysiska personer som, i enlighet med nationell rätt, deltar i ett beslut att för den juridiska personens räkning utföra sådana handlingar som utgör marknads- manipulation (artikel 12.4).

4.4Offentliggörande av insiderinformation

En emittent eller en deltagare på marknaden för utsläppsrätter ska enligt marknadsmissbruksförordningen offentliggöra insiderinformation som rör emittenten eller marknadsdeltagaren så snart det är möjligt (ar- tikel 17). Som anges i avsnitt 4.2 omfattar definitionen av deltagare på marknaden för utsläppsrätter endast de verksamhetsutövare inom EU:s system för handel med utsläppsrätter som – genom sin storlek och verk- samhet – rimligtvis kan förväntas kunna ha en betydande inverkan på priset på utsläppsrätter, på auktionerade produkter baserade på utsläpps- rätterna eller på relaterade finansiella derivatinstrument avseende ut- släppsrätterna. Tröskeln för när ett sådant företag omfattas av förord- ningen fastställs av kommissionen i en delegerad akt.

37

Prop. 2015/16:120 Från skyldigheten att offentliggöra insiderinformation får undantag göras, framför allt då ett omedelbart offentliggörande sannolikt skulle kunna skada emittentens legitima intressen (artikel 17.4). En förut- sättning för att informationen inte ska offentliggöras i sådana situationer är dock att ett uppskjutet offentliggörande inte vilseleder allmänheten och att emittenten kan säkerställa att informationen förblir konfidentiell. När väl informationen offentliggörs för allmänheten är dock emittenten eller deltagaren på marknaden för utsläppsrätter skyldig att omedelbart informera den behöriga myndigheten om att offentliggörandet hade skjutits upp och till myndigheten lämna en skriftlig förklaring till hur villkoren för att skjuta upp offentliggörandet uppfylldes. Såvitt avser den skriftliga förklaringen tillåter dock förordningen att medlemsstaterna i sin nationella lagstiftning fastställer att en sådan förklaring endast behöver tillhandahållas den behöriga myndigheten på begäran.

En emittent som är ett kreditinstitut eller ett finansiellt institut får, under vissa förutsättningar, skjuta upp offentliggörandet av insiderinfor- mation i syfte att bevara det finansiella systemets stabilitet (artikel 17.5).

Om insiderinformation röjs till en utomstående som ett normalt led i fullgörande av tjänst, verksamhet eller åligganden ska informationen offentliggöras fullständigt och effektivt, såvida inte den som mottagit insiderinformationen är skyldig att inte röja denna t.ex. på grund av ett avtal (artikel 17.8).

Information som rör emittenter på tillväxtmarknader för små och medelstora företag får offentliggöras på handelsplatsens webbplats i stället för på emittentens webbplats, om handelsplatsen erbjuder den möjligheten (artikel 17.9).

4.5 Regler för att förhindra och upptäcka marknadsmissbruk

Marknadsövervakning och skyldighet att rapportera misstänkta handelsorder och transaktioner

 

I marknadsmissbruksförordningen finns regler som syftar till dels att

 

förhindra marknadsmissbruk, dels att marknadsmissbruk ska upptäckas

 

och kunna utredas. Marknadsoperatörer och värdepappersinstitut som

 

driver en handelsplats, dvs. den som driver en reglerad marknad, MTF-

 

plattform eller OTF-plattform, ska ha effektiva arrangemang, system och

 

förfaranden som kan förhindra och upptäcka marknadsmissbruk (artikel

 

16.1). Operatörerna ska utan dröjsmål underrätta den behöriga myndig-

 

heten för handelsplatsen om transaktioner och handelsorder som kan

 

utgöra insiderhandel eller marknadsmanipulation eller försök till insider-

 

handel eller marknadsmanipulation.

 

Även personer som yrkesmässigt arrangerar eller genomför transak-

 

tioner, t.ex. ett värdepappersinstitut, ska ha effektiva arrangemang och

 

system för att upptäcka misstänkta handelsorder och transaktioner som

 

omedelbart ska rapporteras till den behöriga myndigheten, om personen

 

har rimliga skäl att misstänka att handelsordern eller transaktionen kan

 

utgöra insiderhandel eller marknadsmanipulation eller försök till insider-

38

handel eller marknadsmanipulation (artikel 16.2). Rapporteringen ska ske

 

till den behöriga myndigheten i det land där företaget har beviljats verk- samhetstillstånd eller har sitt huvud- eller filialkontor (artikel 16.3). Den mottagande myndigheten ska i sin tur vidarebefordra informationen till den behöriga myndigheten för den berörda handelsplatsen (artikel 16.4).

Detaljerade bestämmelser om övervakningssystem liksom mallar för rapportering kommer att fastställas i tekniska standarder för tillsyn som kommissionen antar (artikel 16.5).

Insiderförteckningar

En emittent och den som agerar på uppdrag av emittenten, ska föra en förteckning över vilka anställda och uppdragstagare som har tillgång till insiderinformation (artikel 18). Förteckningen ska utan dröjsmål upp- dateras när anledningen till att en person förekommer på förteckningen ändras, när en ny person behöver läggas till på grund av att han eller hon har tillgång till insiderinformation eller när en person inte längre har tillgång till sådan information (artikel 18.1). Förteckningen ska på be- gäran överlämnas till den behöriga myndigheten så snart som möjligt.

De personer som tas upp på förteckningen ska informeras om vad detta innebär och emittenten ska vidta alla rimliga åtgärder för att se till att alla personer som förekommer på förteckningen skriftligen bekräftar att de är medvetna om de rättsliga skyldigheter som detta medför och de sank- tioner som är tillämpliga vid överträdelser av förbuden mot marknads- missbruk (artikel 18.2). Om en annan person som handlar på emittentens vägnar eller för emittentens räkning tar på sig uppgiften att utarbeta och uppdatera förteckningen, förblir ändå emittenten till fullo ansvarig för efterlevnaden av bestämmelserna om förande av förteckning.

Bestämmelserna är även tillämpliga på deltagare på marknaden för utsläppsrätter när det gäller sådan insiderinformation om utsläppsrätter som uppkommer i samband med den verksamhet som bedrivs av före- taget i fråga, samt på auktionsplattformar, auktionsförrättare och auktionsövervakare i fråga om auktioner som hålls enligt auktionerings- förordningen (artikel 18.8). Däremot ska under vissa förutsättningar emittenter vars finansiella instrument har tagits upp till handel på tillväxtmarknader för små och medelstora företag undantas från kravet på att upprätta en insiderförteckning (artikel 18.6).

Anmälningsskyldighet avseende transaktioner genomförda av personer i ledande ställning och dem närstående personer

Personer i ledande ställning hos en emittent samt dem närstående per- soner ska enligt marknadsmissbruksförordningen anmäla sina transak- tioner i aktier eller skuldinstrument som är utgivna av den emittenten eller derivat eller andra finansiella instrument som är kopplade till dem (artikel 19). Motsvarande gäller för personer i ledande ställning (och dem närstående) hos en deltagare på marknaden för utsläppsrätter i fråga om transaktioner avseende uppsläppsrätter, auktionerade produkter baserade på utsläppsrätter eller relaterade derivat. Anmälningsskyldigheten gäller transaktioner som sammanlagt under ett kalenderår överstiger ett tröskelvärde (artikel 19.8 eller 19.9). Även pantsättning och utlåning av finansiella instrument som görs av eller på uppdrag av en person i ledande ställning eller en närstående, samt transaktioner som utförs inom

Prop. 2015/16:120

39

Prop. 2015/16:120 ramen för vissa livförsäkringar (kapitalförsäkringar), omfattas av anmälningsskyldigheten (artikel 19.7). Det bör påpekas att förordningen kommer att ändras på så sätt att det införs en tröskel för vissa typer av transaktioner. En ändring av marknadsmissbruksförordningen har nämligen nyligen antagits av rådet och Europaparlamentet, men den har ännu inte publicerats i Europeiska unionens officiella tidning (EUT). Ändringen innebär att det inte kommer att behöva göras någon anmälan beträffande transaktioner som avser finansiella instrument som utgör en andel av en fond i vilken exponeringen till emittentens aktier eller skuld- instrument inte överstiger 20 procent av tillgångarna i fonden. Detsamma kommer att gälla för finansiella instrument där underliggande instrument är en portfölj av tillgångar med viss exponering till emittentens aktier eller skuldinstrument. En förutsättning för att anmälningsskyldighet ska föreligga för sådana transaktioner kommer vidare att vara att den anmälningsskyldige har möjlighet att få kännedom om exponeringen i fråga. Vilka transaktioner som ska anmälas kommer att preciseras närmare i en delegerad akt som kommissionen antar (artikel 19.4). Personer i ledande ställning utgörs av styrelseledamöter, verkställande direktörer och vissa andra ledande befattningshavare (artikel 3.1.25).

Anmälan ska göras till emittenten eller deltagaren på marknaden för utsläppsrätter samt till den behöriga myndigheten (artikel 19.1). Sådana anmälningar ska göras utan dröjsmål och senast tre affärsdagar efter det datum som transaktionen genomförts. Den anmälda informationen ska offentliggöras, antingen av den berörda emittenten eller deltagaren på marknaden för utsläppsrätter eller – om medlemsstaten så föreskrivit – av den behöriga myndigheten (artikel 19.3). Mer detaljerade regler om innehållet i anmälan och hur uppgifterna ska offentliggöras kommer att finnas i tekniska standarder som kommissionen antar.

Bestämmelserna om anmälningsskyldighet gäller även personer i ledande ställning och dem närstående personer hos auktionsplattformar, auktionsförrättare och auktionsövervakare (artikel 19.10). I de fallen avser anmälningsskyldigheten transaktioner avseende utsläppsrätter och relaterade produkter.

I förordningen finns även regler om att personer i ledande ställning, under en period av 30 kalenderdagar innan offentliggörandet av en del- årsrapport eller en bokslutskommuniké, inte för egen räkning eller för tredje persons räkning, direkt eller indirekt, får genomföra transaktioner avseende aktier eller skuldinstrument som utgetts av emittenten eller derivatinstrument eller andra finansiella instrument som är kopplade till dessa instrument (artikel 19.11). Emittenten kan medge undantag från handelsförbudet under vissa förutsättningar (artikel 19.12). Dessa förut- sättningar kommer att preciseras i en delegerad akt som kommissionen antar.

4.6Investeringsrekommendationer

Den som utarbetar eller sprider investeringsrekommendationer ska enligt marknadsmissbruksförordningen vidta rimliga försiktighetsmått för att

säkerställa att informationen presenteras objektivt och att eventuella

40

intressen och intressekonflikter uppges (artikel 20). Reglerna i förord- Prop. 2015/16:120 ningen är kortfattade men de kommer att kompletteras av detaljerade

regler i tekniska standarder för tillsyn som kommissionen antar (ar- tikel 20.3).

4.7Den behöriga myndigheten och dess befogenheter

Varje medlemsstat ska utse en behörig myndighet som ska säkerställa att förordningen tillämpas i medlemsstaten (artikel 22). Den behöriga myn- digheten ska ha en rad befogenheter för att utreda marknadsmissbruk (artikel 23). Myndigheten ska bl.a. ha rätt att få tillgång till information och data, kunna hålla förhör samt genomföra platsundersökningar och utredningar hos fysiska och juridiska personer. Befogenheterna ska kunna utövas direkt, i samarbete med, eller genom delegering till, andra myndigheter eller marknadsföretag.

Den behöriga myndigheten ska också ha möjlighet att besluta om administrativa sanktioner, såsom sanktionsavgifter, både för fysiska och juridiska personer (artikel 30).

I förordningen fastslås också skyldigheter för de behöriga myndighet- erna att samarbeta och utbyta information sinsemellan och med Euro- peiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma), i synnerhet när det gäller utredningsverksamhet (artiklarna 24 och 25). De behöriga myndigheterna ska vidare, när det är nödvändigt, komma överens om samarbetsformer med sina motsvarigheter i tredjeländer om bl.a. infor- mationsutbyte (artikel 26).

4.8Ett straffrättsligt direktiv som kompletterar förordningen

I samband med att marknadsmissbruksförordningen antogs, antogs även Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/57/EU av den 16 april 2014 om straffrättsliga påföljder för marknadsmissbruk (marknadsmissbruks- direktiv), i det följande benämnt marknadsmissbruksdirektivet. Mark- nadsmissbruksdirektivet kompletterar marknadsmissbruksförordningen i syfte att säkerställa ett effektivt genomförande av förordningens bestäm- melser (skäl 23 till direktivet).

Direktivet innebär att medlemsstaterna ska kriminalisera åtminstone allvarliga former av marknadsmissbruk (insiderhandel, olagligt röjande av insiderinformation och marknadsmanipulation) som begås med uppsåt (artiklarna 3–5). Vidare finns bestämmelser om påföljdsnivåer (artikel 7). Tillämpningsområdet är detsamma som för marknadsmissbruksförord- ningen.

41

Prop. 2015/16:120 5

Lagstiftning för att möjliggöra viss

 

tillsyn

5.1

Tillfällig lagstiftning

Regeringens bedömning: I avvaktan på att ny lagstiftning till följd av marknadsmissbruksförordningen och marknadsmissbruksdirektivet kan träda i kraft, bör vissa lagändringar göras för att möjliggöra tillsyn över att bestämmelserna i marknadsmissbruksförordningen följs.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens bedöm- ning.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den. Åklagarmyndigheten och Ekobrotts- myndigheten påpekar att definitionen av insiderinformation i lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument (marknadsmissbrukslagen) skiljer sig från definitionen i marknadsmissbruksförordningen, vilket skulle kunna innebära problem i den praktiska rättstillämpningen. I promemorian anges att nuvarande bestämmelser i svenska författningar bör kunna tillämpas tillsammans med marknadsmissbruksförordningen i den mån de inte strider mot förordningen och att marknadsmissbrukslagen bör tillämpas till dess att marknadsmissbruksdirektivet är genomfört i svensk rätt. Eftersom förordningen är överordnad svensk rätt är det väsentligt att motiveringen utvecklas och förtydligas. Sveriges advokatsamfund anför att det är beklagligt att den svenska anpassningen till ett viktigt och, redan i sig, svåröverskådligt nytt EU-regelverk inte kan hanteras i ett enda lagstiftningsärende och i rätt tid. Vidare är det olyckligt att frågor om ansvarsfördelningen mellan Finansinspektionen och handelsplatserna inklusive delegation av uppgifter inte har fått ett tydligt svar. Svenska Fondhandlareföreningen, med instämmande av Svenska Bankföreningen, uppger att det för svensk finansmarknad och för föreningens medlemmar är bekymmersamt med ett försenat genomförande av EU-regelverket. I promemorian förs det inte någon diskussion om eventuella effekter av att man i Sverige kommer att ha insiderbegrepp och beskrivning av mark- nadsmanipulation som inte överensstämmer med EU-rätten. Därutöver är det mycket olyckligt att det fr.o.m. den 3 juli 2016 kommer att finnas svenska regler och regler i marknadsmissbruksförordningen om mark- nadsövervakning och rapporteringsskyldighet som inte överensstämmer med varandra. Regeringen bör utveckla hur marknadsaktörer och andra bör hantera den omständigheten att det på detta område finns bestäm- melser om rapporteringsskyldighet på flera ställen. Även Svenskt Näringsliv anser att det är beklagligt att den svenska anpassningen till ett viktigt och, redan i sig, svåröverskådligt nytt regelverk inte kan hanteras i ett enda lagstiftningsärende och i rätt tid. Den svenska och den euro- peiska straffrätten kommer exempelvis att ha olika definitioner av insiderinformation och marknadsmanipulation.

42

Skälen för regeringens bedömning

En tillfällig lagstiftning bör införas

Marknadsmissbruksförordningen är direkt tillämplig och de förbud och påbud som anges i den gäller och ska tillämpas av enskilda fr.o.m. den 3 juli 2016.

Bestämmelserna om den behöriga myndighetens tillsyns- och utred- ningsbefogenheter och administrativa sanktioner är emellertid inte direkt tillämpliga. Det förutsätts att medlemsstaterna vidtar nödvändiga åtgärder för att följa dessa bestämmelser (artikel 39.3). Medlemsstaterna ska ha gjort detta senast den 3 juli 2016 och det är då som dessa bestäm- melser ska börja tillämpas. Vid samma tidpunkt ska medlemsstaterna ha genomfört marknadsmissbruksdirektivet (artikel 13 i direktivet).

Regeringen gav i oktober 2012 en särskild utredare i uppdrag att bl.a. lämna förslag till ändringar och anpassningar av den lagstiftning som rör marknadsmissbruk i syfte att säkerställa att Sverige uppfyller EU-rätts- liga krav samt att utredning och bekämpning av marknadsmissbruk ska kunna bedrivas på ett effektivt sätt (dir. 2012:108). Utredningen, som tog namnet 2012 års marknadsmissbruksutredning, redovisade sitt uppdrag i juni 2014. Utredningen föreslår i betänkandet Marknadsmissbruk II (SOU 2014:46) omfattande ändringar i lagstiftningen på marknadsmiss- bruksområdet. Utredningens förslag är för närvarande föremål för beredning inom Regeringskansliet. En promemoria som innehåller för- slag som kompletterar eller avviker från utredningens förslag remittera- des den 15 mars 2016 (dnr Fi2016/01010/V). Ny lagstiftning bedöms inte kunna träda i kraft förrän tidigast den 1 februari 2017.

Utan någon lagstiftning i kraft som kompletterar marknadsmissbruks- förordningen finns det risk för oklarhet om hur marknadsaktörerna ska agera för att fullgöra sina skyldigheter enligt förordningen, t.ex. till vilken myndighet som de ska göra vissa anmälningar. I avvaktan på att ett fullständigt förslag till ny lagstiftning kan lämnas bör det därför göras vissa lagändringar för att möjliggöra att marknadsmissbruksförordningen följs. Det bör även införas vissa bestämmelser om tillsyn över att förordningen följs. De bestämmelser i marknadsmissbruksförordningen som det är mest angeläget att de redan den 3 juli 2016 kompletteras med bestämmelser i svenska författningar utgörs av dem som motsvarar den nuvarande anmälningsskyldigheten för insynspersoner, handelsförbudet och skyldigheten att föra insiderförteckningar.

I den del det inte föreslås några lagändringar i denna proposition bör nuvarande bestämmelser i svenska författningar kunna tillämpas vid sidan av marknadsmissbruksförordningen. Det förutsätter dock att de bestämmelserna inte strider mot förordningens bestämmelser. Exempel- vis bör bestämmelserna i marknadsmissbrukslagen tillämpas till dess marknadsmissbruksdirektivet är genomfört i svensk rätt.

När det gäller definitionen av insiderinformation i marknadsmissbruks- förordningen är det, som Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten, Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska Bankföreningen och Svenskt Näringsliv påpekar, så att definitionen skiljer sig från definitionen av insiderinformation i marknadsmissbrukslagen. Detsamma gäller defini- tionen av marknadsmanipulation (otillbörlig marknadspåverkan i marknadsmissbrukslagen). När det gäller denna fråga kan det konstateras

Prop. 2015/16:120

43

Prop. 2015/16:120

44

att 2014 års marknadsmissbruksdirektiv ska genomföras i svensk rätt. Marknadsmissbrukslagen kan anses utgöra ett partiellt genomförande av det direktivet, eftersom det är i den lagen som 2003 års marknads- missbruksdirektiv har genomförts i svensk rätt och reglerna i de båda direktiven till viss del överensstämmer. Eftersom definitionerna av insiderinformation och otillbörlig marknadspåverkan är snävare i marknadsmissbrukslagen än i 2014 års marknadsmissbruksdirektiv bör det inte finnas något hinder mot att tillämpa den lagen till dess direktivet har genomförts fullständigt i svensk rätt. Det bör inte innebära några svårigheter för marknadsaktörerna, som är skyldiga att tillämpa marknadsmissbruksförordningen. Det innebär dock att berörda myndig- heter endast kan ingripa mot marknadsaktörer med stöd av nuvarande påföljdsbestämmelser. Detsamma gäller värdepappersinstitutens skyldig- het att rapportera misstänkta transaktioner. Instituten ska följa marknads- missbruksförordningen, som är mer detaljerad än straffbestämmelserna i marknadsmissbrukslagen. En liknande situation gäller för emittenternas skyldighet att offentliggöra insiderinformation, vilket de ska göra enligt bestämmelserna i marknadsmissbruksförordningen. I denna proposition lämnas, som Sveriges advokatsamfund påpekar, inte några förslag när det gäller ansvarsfördelningen mellan Finansinspektionen och börserna i den delen. Situationen när det gäller ingripande mot den som underlåter att fullgöra sin skyldighet att offentliggöra sådan information kommer därför att vara densamma som i dag. De sanktioner som i dag kan bli aktuella i sådana fall är de disciplinåtgärder som en börs eller ett värdepappersinstitut som driver en handelsplattform (MTF-plattform) kan besluta, dvs. sanktioner på civilrättslig grund. Börsernas och värde- pappersinstitutens regelverk för emittenter hänför sig visserligen till underlåtenhet att offentliggöra kurspåverkande information enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden (11 kap. 6 § och 15 kap. 6 §). Det kan hävdas att begreppet kurspåverkande information i lagen om värdepappersmarknaden är snävare än definitionen av insiderinformation enligt marknadsmissbruksförordningen. På samma sätt som gäller för marknadsmissbrukslagen kan därför bestämmelserna i lagen om värdepappersmarknaden inte anses stå i strid med marknadsmiss- bruksförordningen och börserna kan, med tillämpning av sina regelverk för emittenter, ingripa mot emittenter som inte offentliggör kurspå- verkande information. Det är dock naturligtvis en fördel om börserna och värdepappersinstituten justerar sina regelverk till den 3 juli 2016 så att de stämmer överens med marknadsmissbruksförordningens krav när de börjar gälla. Regeringen avser att återkomma med förslag till offent- ligrättsliga sanktioner för åsidosättandet av skyldigheten att offentliggöra insiderinformation enligt marknadsmissbruksförordningen i samband med förslag till de ytterligare lagändringar som krävs för att anpassa svensk rätt till marknadsmissbruksförordningen och genomföra mark- nadsmissbruksdirektivet.

En ändrad hänvisningsteknik

Flera av lagförslagen i denna proposition innehåller hänvisningar till bestämmelser i marknadsmissbruksförordningen. För vissa typer av bestämmelser bör hänvisningen avse EU-bestämmelserna i en viss

angiven lydelse, s.k. statiska hänvisningar, och utformas enligt nya Prop. 2015/16:120 anvisningar för författningsskrivning. En följd av att ha en statisk

hänvisning blir att om EU-bestämmelserna ändras behöver lagstiftaren överväga om någon ändring bör göras i den nationella lagstiftningen. Hänvisningen till EU-bestämmelserna bör vara statisk när paragrafen rör en möjlighet för Finansinspektionen att ingripa mot enskilda genom t.ex. föreläggande om vite eller sanktioner samt när paragrafen rör undantag från straff. I andra typer av bestämmelser, t.ex. bestämmelser om undantag och lättnader från skyldigheter i marknadsmissbruks- förordningen, är det ändamålsenligt att hänvisningen till förordningen är dynamisk, dvs. avser förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. Om EU-bestämmelsen ändras behöver lagstiftaren därmed inte överväga om någon ändring bör göras i den nationella lagstiftningen. Även i upplysningsbestämmelser anges endast EU-förordningens namn.

5.2Finansinspektionen utses till behörig myndighet

Regeringens förslag: Finansinspektionen ska fullgöra de uppgifter som ska skötas av behörig myndighet enligt marknadsmissbruks- förordningen. En bestämmelse om detta införs i lagen om anmälnings- skyldighet för vissa innehav av finansiella instrument.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot

det.

Skälen för regeringens förslag: Varje medlemsstat ska utse en behörig myndighet enligt marknadsmissbruksförordningen (artikel 22). Den behöriga myndigheten ska övervaka att förordningens bestämmelser följs och besluta om sanktioner samt fullgöra de uppgifter i övrigt som anges i förordningen.

Finansinspektionen är den myndighet i Sverige som har tillsyn över värdepappersmarknaden och är i dag behörig myndighet enligt 2003 års marknadsmissbruksdirektiv (se 16 § marknadsmissbrukslagen och 17 § lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instru- ment). Inspektionen har också ett internationellt kontaktnät med andra tillsynsmyndigheter, vilket är av stor betydelse för att kunna samarbeta på det sätt som krävs enligt artiklarna 25 och 26 i förordningen. Finans- inspektionen bör därför vara den behöriga myndigheten i Sverige enligt marknadsmissbruksförordningen.

En bestämmelse om Finansinspektionen som behörig myndighet bör tills vidare införas i lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument.

Genom att Finansinspektionen utses till behörig myndighet får inspek- tionen de befogenheter som den behöriga myndigheten har direkt på grund av förordningen. Finansinspektionen kommer därmed kunna

ta emot anmälningar från marknadsoperatörer (börser) och värdepap- persbolag som driver en handelsplats om finansiella instrument för

vilka en ansökan om upptagande till handel har gjorts, som har tagits

45

Prop. 2015/16:120 upp till handel eller som handlas för första gången på handelsplatsen (artikel 4),

ta emot anmälningar från emittenter om återköp av egna aktier i ett återköpsprogram (artikel 5.1–5.3),

ta emot uppgifter om stabiliseringstransaktioner från emittenter, erbjudare eller andra personer som genomför stabilisering (artikel 5.4 och 5.5),

fastställa godtagen marknadspraxis (artikel 13),

ta emot rapporter från marknadsoperatörer och värdepappersbolag som driver en handelsplats samt personer som yrkesmässigt arran- gerar eller genomför transaktioner, om transaktioner som kan utgöra insiderhandel, marknadsmanipulation eller försök till dessa (ar- tikel 16),

ta emot information från emittenter och deltagare på marknaden för utsläppsrätter, om uppskjutet offentliggörande av insiderinformation (artikel 17.4),

ta emot underrättelser från kreditinstitut eller finansiella institut som avser att skjuta upp offentliggörande av insiderinformation i syfte att bevara det finansiella systemets stabilitet, och ge sitt medgivande till uppskjutandet (artikel 17.5),

ta emot anmälningar om transaktioner genomförda av personer i ledande ställning och dem närstående personer hos en emittent, deltagare på marknaden för utsläppsrätter eller auktionsplattformar, auktionsförrättare och auktionsövervakare som är involverade i auk- tioner som anordnas enligt auktioneringsförordningen (artikel 19.1–

19.10).

Finansinspektionen kommer därutöver vara skyldig att

utan dröjsmål översända anmälan, från marknadsoperatörer och värdepappersbolag som driver en handelsplats, om finansiella instru- ment till Esma som i sin tur ska offentliggöra uppgifterna (artikel 4.2 och 4.3),

samarbeta med Esma, med andra behöriga myndigheter i andra medlemsstater och med behöriga myndigheter i tredjeländer (artik-

larna 24–26).

Den omständigheten att Finansinspektionen utses till behörig myndig- het innebär inte att inspektionen kommer att få möjlighet att besluta om administrativa sanktioner enligt marknadsmissbruksförordningen. I av- snitt 5.5 finns förslag till hur Finansinspektionen ska ingripa mot vissa överträdelser av marknadsmissbruksförordningen.

5.3Anmälningsskyldighet för personer i ledande ställning och handelsförbud

Regeringens förslag: Bestämmelserna om anmälningsskyldighet för personer med insynsställning i lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument upphävs. Även bestämmel- serna i samma lag om förbud för vissa personer med insynsställning

och aktiemarknadsbolag att under vissa perioder handla i finansiella

46

instrument relaterade till bolaget upphävs. I lagen införs upplysningar om de bestämmelser om anmälningsskyldighet och handelsförbud som gäller enligt marknadsmissbruksförordningen.

Finansinspektionen ska sköta offentliggörandet av transaktioner som har rapporterats och ska för det ändamålet upprätthålla ett insyns- register. Uppgifter som enligt marknadsmissbruksförordningen ska anmälas till insynsregistret får lämnas av en värdepapperscentral genom automatisk databehandling.

Hänvisningen i andra lagar till lagen om anmälningsskyldighet för vissa finansiella instrument ändras så att hänvisning i stället görs till marknadsmissbruksförordningen.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Promemorians förslag skiljer sig från regeringens förslag genom att i promemorians förslag upphävs bestämmelsen i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument enligt vilken en central värdepappersförvarare genom automatisk databe- handling får anmäla insynspersoners innehav (8 kap. 3 § tredje stycket).

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Euroclear Sweden AB anser att den möjlig- het insynspersoner har att få uppgifter om sitt aktieinnehav överförda från Euroclear Sweden AB enligt 8 kap. 3 § lagen om värdepappers- centraler och kontoföring av finansiella instrument bör behållas och att bestämmelsen bör anpassas till marknadsmissbruksförordningen. Ett stort antal personer med insynsställning utnyttjar tjänsten i dag och modellen har lett till att anmälningar sker i tid. Euroclear Sweden AB ser inga hinder mot att tjänsten utvecklas för att uppfylla kraven i artikel 19 i marknadsmissbruksförordningen. Svenska Fondhandlareföreningen, med instämmande av Svenska Bankföreningen, ifrågasätter varför 2 § lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument inte upphävs när tillämpningen av bestämmelsen upphör i och med att marknadsmissbruksförordningen börjar gälla. Föreningarna anser också att möjligheten enligt 10 § samma lag att låta förvaltare föra över uppgifter till insynsregistret genom automatisk databehandling och för insynspersoner att därmed få dispens från anmälningsskyldigheten bör finnas kvar. Det borde gå att förena reglerna i förordningen med en möj- lighet till förvaltarregistrering och en effektiv överföring av uppgifter.

Skälen för regeringens förslag: Regler om anmälningsskyldighet för personer med insynsställning finns i lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument. Dessa bestämmelser genomför artikel 6.4 i 2003 års marknadsmissbruksdirektiv (se prop. 2004/05:142 s. 136). I den artikeln anges att personer i ledande ställning och deras närstående ska rapportera egna transaktioner till den behöriga myndig- heten och att uppgifterna ska offentliggöras. Direktivet ger utrymme för relativt omfattande utfyllnad på nationell nivå. Detta utnyttjades vid genomförandet i svensk rätt till att i stor utsträckning behålla den reglering av anmälningsskyldigheten som fanns före 2003 års direktiv med vissa smärre justeringar (a. prop. s. 136–146). Enligt lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument är det endast de s.k. insynspersonerna som är anmälningsskyldiga, men en närståendes innehav ska likställas med insynspersonens (5 §). Förutom

Prop. 2015/16:120

47

Prop. 2015/16:120 bestämmelser om anmälningsskyldighet innehåller den lagen ett förbud för vissa insynspersoner och deras närstående att under månaden före en

 

ordinarie delårsrapport över huvud taget handla med värdepapper utgivna

 

av eller relaterade till det bolag i vilket de har insynsställning (15 §).

 

Enligt marknadsmissbruksförordningen ska personer i ledande ställ-

 

ning och dem närstående personer anmäla sina transaktioner i finansiella

 

instrument relaterade till emittenten, dels till emittenten, dels till den

 

behöriga myndigheten (artikel 19). Reglerna om anmälningsskyldighet är

 

även tillämpliga på personer i ledande ställning hos en deltagare på

 

marknaden för utsläppsrätter och hos auktionsplattformar, auktions-

 

förrättare och auktionsövervakare som är involverade i auktioner som

 

anordnas enligt auktioneringsförordningen (artikel 19.10). Som framgår i

 

avsnitt 4.2 är Riksgäldskontoret den svenska auktionsförrättaren, medan

 

auktionsövervakaren och den auktionsplattform som bl.a. Sverige

 

använder finns på EU-nivå.

 

Personer i ledande ställning hos dessa företag eller organ ska anmäla

 

transaktioner relaterade till utsläppsrätter (artikel 19.1 b). Begreppen

 

person i ledande ställning och närstående person definieras i artikel

 

3.1.25 och 3.1.26 i marknadsmissbruksförordningen.

 

Förordningen innehåller detaljerade regler om vad en anmälan ska

 

innehålla och vilken typ av transaktioner som är anmälningspliktiga, bl.a.

 

pantsättning och utlåning av finansiella instrument som görs av eller på

 

uppdrag av en person i ledande ställning eller en närstående, och transak-

 

tioner som utförs inom ramen för vissa livförsäkringar (kapitalförsäk-

 

ringar) (artikel 19.7). Det finns en tröskel som innebär att anmälnings-

 

skyldigheten endast gäller om transaktionerna under ett kalenderår över-

 

stiger ett sammanlagt belopp om 5 000 euro; ett tröskelvärde som en

 

behörig myndighet kan höja upp till 20 000 euro under vissa förut-

 

sättningar (artikel 19.8 respektive 19.9). Detaljerade regler kommer att

 

finnas i en delegerad akt och i tekniska standarder för genomförande som

 

kommissionen antar (artikel 19.13–19.15).

 

I marknadsmissbruksförordningen finns även regler om att personer i

 

ledande ställning hos en emittent under en period av 30 kalenderdagar

 

innan offentliggörandet av en delårsrapport eller en bokslutskommuniké

 

inte får handla med instrument som har emitterats av bolaget i fråga eller

 

instrument relaterade till sådana (artikel 19.11).

 

Eftersom bestämmelser om anmälningsskyldighet och handelsförbud

 

finns i marknadsmissbruksförordningen bör bestämmelserna om det i

 

lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instru-

 

ment upphävas. I stället bör det tas in en upplysning i lagen om bestäm-

 

melserna i marknadsmissbruksförordningen. Förordningen innehåller

 

även bestämmelser om vilka finansiella instrument som ska anmälas och

 

motsvarande bestämmelser i lagen (2 §) bör, som Svenska Fondhand-

 

lareföreningen och Svenska Bankföreningen anför, upphävas.

 

Enligt lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella

 

instrument gäller handelsförbudet 30 dagar före offentliggörandet av en

 

delårsrapport även aktiemarknadsbolagens handel med egna aktier (15 §

 

andra stycket 2). Något sådant förbud finns inte i marknadsmissbruks-

 

förordningen. Förordningen ger viss möjlighet att införa ytterligare

 

anmälningsskyldigheter än de som anges där (artikel 19.2 första stycket).

48

Det kan dock konstateras att marknadsmissbruksförordningen innehåller

de förbud och begränsningar som har ansetts nödvändiga för att förhindra marknadsmissbruk. Även bestämmelsen om handelsförbud för aktie- marknadsbolags handel med egna aktier i lagen bör därför upphävas.

Emittenter och deltagare på marknaden för utsläppsrätter ska offent- liggöra den information som har anmälts (artikel 19.3). Bestämmelsen gäller även auktionsplattformar, auktionsförrättare och auktionsöver- vakare (artikel 19.11). Det ges dock en möjlighet för medlemsstaterna att i stället föreskriva att en behörig myndighet själv får offentliggöra infor- mationen. Enligt gällande svensk rätt är det Finansinspektionen som sköter offentliggörandet av de transaktioner som har anmälts. Det sker genom insynsregistret (9 § lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument). Denna ordning fungerar bra och bör behållas. Sverige bör alltså utnyttja den möjlighet som marknadsmiss- bruksförordningen ger att låta den behöriga myndigheten sköta offentlig- görandet av anmälda transaktioner. Finansinspektionen bör för detta syfte behålla sitt insynsregister. Ändringarna när det gäller insynsregistret innebär att uppgifter som har förts in i registret innan den föreslagna lagändringen träder i kraft den 3 juli 2016, kan avföras från registret.

I lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument finns en bestämmelse som innebär att förvaltarregistrerade aktier efter tillstånd från Finansinspektionen kan anmälas av förvaltaren direkt genom automatisk databehandling (10 §). Den infördes i samband med att det tidigare gällande förbudet för anmälningsskyldiga personer att ha sina innehav i bolaget förvaltarregistrerade upphävdes (prop. 1995/96:215 s. 53). En person som är skyldig att anmäla sina förvärv kan få dispens från anmälningsskyldigheten i och med att förvaltaren anmäler innehavsförändringarna i stället (4 § fjärde stycket). Svenska Fond- handlareföreningen och Svenska Bankföreningen anser att dessa bestäm- melser bör finnas kvar. Enligt uppgift från Finansinspektionen görs det emellertid inte några insynsanmälningar från förvaltare som befriar en insynsperson från anmälningsskyldighet. Bestämmelserna tillämpas således inte i dag. Det finns enligt regeringens uppfattning inte heller något utrymme i marknadsmissbruksförordningen för att lämna dispens till en person i ledande ställning och dennes närstående från anmälnings- skyldigheten enligt förordningen. Regeringen anser därför att bestämmel- serna bör upphävas. Det hindrar dock inte att en anmälningsskyldig låter någon annan göra en anmälan för dennes räkning. Ansvaret för att anmälningsskyldigheten fullgörs åvilar dock alltid den anmälnings- skyldige.

En liknande bestämmelse finns även i lagen om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument (8 kap. 3 § tredje stycket). Den bestämmelsen innebär att en central värdepappersförvarare genom auto- matisk databehandling kan göra en anmälan enligt lagen om anmälnings- skyldighet för vissa innehav av finansiella instrument. Euroclear Sweden AB anför att ett stort antal personer använder den tjänsten i dag och att bestämmelsen bör behållas men anpassas till marknadsmissbruks- förordningen. Euroclear Sweden AB gör bedömningen att man kommer att kunna tillhandahålla den tjänsten även efter det att de nya, utvidgade kraven när det gäller anmälningsskyldighet enligt marknadsmissbruks- förordningen börjar tillämpas. Med hänsyn till det som Euroclear Sweden AB framför anser regeringen att bestämmelsen bör behållas och

Prop. 2015/16:120

49

Prop. 2015/16:120 anpassas till marknadsmissbruksförordningen. Det bör dock poängteras att även om en anmälan lämnas av Euroclear Sweden AB är det alltid den anmälningsskyldige som är ansvarig för att anmälningsskyldigheten full- görs i enlighet med marknadsmissbruksförordningen (artikel 19). Som framgår ovan har den anmälningsskyldige även ansvaret för att göra en anmälan till emittenten eller deltagaren på marknaden för utsläppsrätter.

Det finns flera lagar som innehåller bestämmelser om skyldighet för styrelseledamöter och verkställande direktör att anmäla sina innehav av aktier i vissa aktiebolag. I dessa lagar görs i dag undantag från anmäl- ningsskyldigheten när anmälningsskyldighet gäller enligt lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument. Dessa undantag bör ändras till att i stället avse anmälningsskyldighet enligt marknadsmissbruksförordningen (artikel 19).

5.4Insiderförteckningar

Regeringens förslag: Bestämmelserna om insiderförteckningar i lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument upphävs. I lagen införs i stället en upplysning om de bestämmelser om insiderförteckningar som gäller enligt marknads- missbruksförordningen.

 

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.

 

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot

 

det.

 

 

 

Skälen för regeringens förslag: I lagen om anmälningsskyldighet för

 

vissa innehav av finansiella instrument finns en skyldighet att föra

 

förteckning över personer som

har tillgång

till insiderinformation

 

(10 a §). Bestämmelsen genomför

artikel 6.3

i 2003 års marknads-

 

missbruksdirektiv och omfattar svenska aktiebolag som har gett ut över-

 

låtbara värdepapper vilka har tagits upp till handel på en reglerad

 

marknad, eller sådana överlåtbara värdepapper för vilka en ansökan om

 

upptagande till handel har lämnats in (prop. 2004/05:142 s. 90–92).

 

Bolaget är också skyldigt att se till att de personer som tas upp i för-

 

teckningen samtidigt skriftligen underrättas om vad detta innebär.

 

Emittenter eller personer som handlar på deras vägnar eller för deras

 

räkning ska enligt marknadsmissbruksförordningen föra en förteckning

 

över de personer som får tillgång till insiderinformation i egenskap av

 

anställda eller uppdragstagare (artikel 18). Detsamma gäller deltagare på

 

marknaden för utsläppsrätter och auktionsplattformar, auktionsförrättare

 

och auktionsövervakare (artikel 18.8 a och b).

 

 

Förteckningen ska kunna tillhandahållas den behöriga myndigheten på

 

begäran, och de personer som tas upp i den ska informeras om vad detta

 

innebär. I förordningen finns närmare bestämmelser bl.a. om när listan

 

ska uppdateras och vilken information den ska innehålla. Detaljerade

 

krav kommer att finnas i tekniska standarder för genomförande som

 

kommissionen antar (artikel 18.9).

 

 

 

Eftersom skyldigheten att föra insiderförteckning regleras i marknads-

 

missbruksförordningen, bör bestämmelserna om insiderförteckning i

50

lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instru-

ment upphävas. Även bemyndigandet för regeringen eller, efter rege- Prop. 2015/16:120 ringens bemyndigande Finansinspektionen, att meddela föreskrifter om insiderförteckningar bör upphävas. I stället bör det tas in en upplysning i

lagen om bestämmelserna i marknadsmissbruksförordningen.

Enligt förordningen omfattas emittenter på alla handelsplatser av skyldigheten att upprätta insiderförteckningar. Ett undantag från skyldig- heten görs dock, under vissa förutsättningar, för bolag vars finansiella instrument har tagits upp till handel på en tillväxtmarknad för små och medelstora företag (SME-marknad) (artikel 18.6). Bestämmelser i mark- nadsmissbruksförordningen som rör SME-marknader ska inte börja tillämpas förrän den 3 januari 2017 (artikel 39.4 andra stycket i mark- nadsmissbruksförordningen). Som framgår av avsnitt 4.2 har dock kommissionen nyligen föreslagit att tidpunkten för tillämpningen av bestämmelser som i nationell rätt genomför MiFID II och de bestäm- melser i marknadsmissbruksförordningen som är beroende av MiFID II ska skjutas upp ett år, till den 3 januari 2018 (COM[2016] 56 final och COM[2016] 57 final).

Fram till dess att de bestämmelser som är beroende av MiFID II ska börja tillämpas finns det inte några handelsplatser som är SME- marknader i förordningens mening och därför kan undantaget från kravet att upprätta insiderförteckningar, för bolag på en sådan marknad, inte tillämpas. Detta är en följd av förordningen. Det kan även konstateras att det är tveksamt om undantagsbestämmelsen i praktiken får någon praktisk betydelse för bolag som är emittenter på SME-marknader, eftersom sådana måste kunna tillhandahålla en insiderförteckning på den behöriga myndighetens begäran (artikel 18.6 b).

5.5Tillsyn och sanktioner

Regeringens förslag: Bestämmelserna om särskild avgift i lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument ändras så att särskild avgift ska beslutas för överträdelser av marknadsmissbruksförordningen som motsvarar överträdelser av lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument. Finansinspektionens nuvarande befogenhet att begära in uppgifter och upplysningar för sin övervakning ska även omfatta övervakningen av att marknadsmissbruksförordningen följs.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot

det.

Skälen för regeringens förslag: I lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument finns en möjlighet för Finans- inspektionen att besluta om särskild avgift mot personer i ledande ställning som åsidosätter sin skyldighet att anmäla sina transaktioner, personer som överträder handelsförbudet samt bolag som åsidosätter skyldigheten att föra förteckningar över personer med tillgång till insiderinformation (20 §). Avgiftens storlek varierar mellan olika över- trädelser (21 §).

51

Prop. 2015/16:120

Enligt marknadsmissbruksförordningen ska den behöriga myndigheten

 

kunna besluta om administrativa sanktioner och andra administrativa

 

åtgärder vid överträdelse av bl.a. kravet på anmälningsskyldighet och

 

handelsförbudet samt skyldigheten att föra insiderförteckningar (arti-

 

kel 30). Exempelvis ska den behöriga myndigheten ha möjlighet att be-

 

sluta om sanktionsavgifter på upp till 500 000 euro för överträdelse av

 

anmälningsskyldigheten. Medlemsstaterna har möjlighet att införa

 

strängare sanktioner (artikel 30.3). Vid prövningen av den administrativa

 

sanktionen ska den behöriga myndigheten beakta vissa omständigheter,

 

bl.a. överträdelsens svårighetsgrad och den finansiella ställningen hos

 

den som bär ansvaret för överträdelsen (artikel 31). För att kunna vidta

 

lämpliga åtgärder ska den behöriga myndigheten ha vissa tillsyns- och

 

utredningsbefogenheter (artikel 23.2). Som nämns ovan är dessa bestäm-

 

melser i förordningen inte direkt tillämpliga utan kräver att varje med-

 

lemsstat vidtar nödvändiga åtgärder för att kunna följa dem (artikel 39.3).

 

I avvaktan på att de ändringar i svensk rätt som krävs för att det ska bli

 

möjligt att besluta om sådana administrativa sanktioner som anges i

 

marknadsmissbruksförordningen kan göras, bör Finansinspektionen få

 

besluta om särskild avgift enligt lagen om anmälningsskyldighet för vissa

 

innehav av finansiella instrument vid överträdelse av bestämmelserna i

 

förordningen om anmälningsskyldighet och handelsförbudet (artikel 19)

 

samt om skyldigheten att föra insiderförteckningar (artikel 18).

 

Syftet med de höga sanktionsavgifter som ska kunna beslutas enligt

 

marknadsmissbruksförordningen är att utredning och ingripande mot

 

marknadsmissbruk ska effektiviseras och skärpas. Maximinivåerna för de

 

särskilda avgifterna enligt lagen om anmälningsskyldighet för vissa inne-

 

hav av finansiella instrument är betydligt lägre än de sanktionsavgifter

 

som anges i marknadsmissbruksförordningen. Det råder inte någon

 

tvekan om att en tillämpning av nuvarande sanktionsnivåer i lagen om

 

anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument innebär

 

betydligt lindrigare ingripanden än vad som skulle bli fallet om

 

ingripande i stället kunde ske med de sanktioner som anges i förord-

 

ningen. Om nuvarande nivåer behålls bör det inte vara nödvändigt att

 

införa de olika omständigheter som enligt marknadsmissbruksförord-

 

ningen ska beaktas för att möjliggöra en effektiv och proportionell

 

sanktion i det enskilda fallet (artikel 31). Sådana omständigheter kan

 

dessutom beaktas inom ramen för bestämmelsen om eftergift (24 § lagen

 

om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument).

 

För att möjliggöra för Finansinspektionen att ingripa mot överträdelser

 

av marknadsmissbruksförordningen bör inspektionen ha möjlighet att

 

begära in uppgifter och upplysningar. De befogenheter som Finans-

 

inspektionen har i dag enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella

 

instrument bör därför omfatta även övervakningen av marknadsmiss-

 

bruksförordningen (6 kap. 1 a §).

 

I lagen om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instru-

 

ment finns en särskild bestämmelse om att en värdepapperscentral på

 

begäran av Finansinspektionen ska lämna besked om ett avstämnings-

 

registers innehåll om det finns anledning att anta att en bestämmelse i

 

lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instru-

 

ment har överträtts (8 kap. 3 §). Till följd av de ändringar i den senare

52

lagen som föreslås i denna proposition bör den bestämmelsen ändras så

att uppgiftsskyldigheten i stället gäller en utredning om överträdelse av Prop. 2015/16:120 marknadsmissbruksförordningen.

5.6Uppskjutet offentliggörande av insiderinformation

Regeringens förslag: Emittenter och deltagare på marknaden för utsläppsrätter som har skjutit upp offentliggörandet av insiderinfor- mation ska endast på begäran lämna en skriftlig förklaring till Finansinspektionen om hur villkoren för att skjuta upp offentlig- görandet uppfylldes.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot

det.

Skälen för regeringens förslag: I marknadsmissbruksförordningen finns en möjlighet för emittenter och deltagare på marknaden för ut- släppsrätter att under vissa förutsättningar skjuta upp offentliggörandet av insiderinformation (artikel 17.4). När informationen sedan offentlig- görs ska emittenten eller deltagaren på marknaden för utsläppsrätter informera den behöriga myndigheten och, enligt huvudregeln, lämna en skriftlig förklaring till hur villkoren för uppskjutande uppfylldes. Enligt förordningen får dock medlemsstaterna fastställa att en skriftlig förklaring endast behöver tillhandahållas på den behöriga myndighetens begäran.

Det är inte ändamålsenligt att kräva att en förklaring lämnas till Finans- inspektionen varje gång ett offentliggörande har skjutits upp. Det är till- räckligt att Finansinspektionen på begäran får en förklaring. Den valmöj- lighet som ges i marknadsmissbruksförordningen bör därför utnyttjas.

5.7

Återköp av egna aktier och

 

 

stabiliseringstransaktioner

 

 

 

Regeringens förslag: Bestämmelserna i lagen om handel med finan-

 

siella instrument om handel med egna aktier i återköpsprogram ändras

 

till att gälla återköpsprogram enligt marknadsmissbruksförordningen.

 

Bestämmelserna i lagen om straff för marknadsmissbruk vid handel

 

med finansiella instrument om insiderbrott och otillbörlig marknads-

 

påverkan ska inte tillämpas på aktier i ett återköpsprogram eller på

 

stabilisering av värdepapper, om handeln sker i enlighet med

 

marknadsmissbruksförordningen.

 

 

 

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.

 

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot

 

det.

 

 

Skälen för regeringens förslag: I marknadsmissbrukslagen undantas

 

vissa aktier från bestämmelserna om insiderbrott och otillbörlig

 

marknadspåverkan (9 §). Det är fråga om handel med aktier i återköps-

53

 

 

Prop. 2015/16:120

program enligt kommissionens förordning (EG) nr 2273/2003 av den

 

22 december 2003 om genomförande av Europaparlamentets och rådets

 

direktiv 2003/6/EG när det gäller undantag för återköpsprogram och

 

stabilisering av finansiella instrument (kommissionens förordning om

 

återköpsprogram). Bestämmelsen genomför artikel 8 i 2003 års mark-

 

nadsmissbruksdirektiv

(se

prop.

2004/05:142 s. 84–87). För att

 

straffbestämmelserna i marknadsmissbrukslagen inte ska vara tillämpliga

 

på aktier i nämnda återköpsprogram ska sådan handel anmälas på visst

 

sätt. Som utgångspunkt ska handeln anmälas till Finansinspektionen,

 

men det finns en möjlighet att föreskriva att anmälan i stället ska ske till

 

den börs som driver den reglerade marknad där aktierna är upptagna till

 

handel (4 kap. 19 § lagen

om

handel med finansiella instrument).

 

Finansinspektionen har, i föreskrifter, överlåtit skyldigheten att ta emot

 

anmälan till börserna

(13 kap.

2 § Finansinspektionens föreskrifter

 

[FFFS 2007:17] om verksamhet på marknadsplatser).

 

I marknadsmissbruksförordningen finns motsvarande möjlighet att till

 

den behöriga myndigheten anmäla transaktioner i ett återköpsprogram

 

och på så sätt undantas från tillämpningen av reglerna om marknads-

 

missbruk (artikel 5.3). Detaljerade regler om villkoren för handel och

 

offentliggörande kommer att finnas i tekniska standarder för tillsyn som

 

kommissionen antar (artikel 5.6).

 

 

Marknadsmissbruksförordningens tillämpningsområde utsträcks i för-

 

hållande till 2003 års marknadsmissbruksdirektiv till att även omfatta

 

finansiella instrument som handlas på en MTF-plattform och OTF-platt-

 

form. Därmed omfattar bestämmelserna om återköp av egna aktier även

 

handel som sker på sådana plattformar.

 

Bestämmelserna i marknadsmissbruksförordningen ger således en möj-

 

lighet att undanta handel med egna aktier från förordningens tillämp-

 

ningsområde. De bestämmelserna kan dock inte anses reglera i vilken

 

utsträckning det ska vara tillåtet för ett aktiebolag att handla med egna

 

aktier utan det bör vara något som regleras inom bolagsrätten. I Sverige

 

regleras den rätten i 19 kap. aktiebolagslagen (2005:551). Rätten att

 

handla med egna aktier grundar sig på EG:s andra bolagsrättsliga direktiv

 

(rådets andra direktiv 77/91/EEG av den 13 december 1976 om samord-

 

ning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 58

 

andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje

 

mans intressen när det gäller att bilda ett aktiebolag samt att bevara och

 

ändra dettas kapital, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga). I

 

direktivet överlämnas till respektive medlemsstat att själv avgöra

 

huruvida återköp av egna aktier ska vara tillåtet eller inte. En möjlighet

 

att handla med egna aktier på annat än reglerade marknader skulle kräva

 

en översyn av bestämmelserna i aktiebolagslagen.

 

Även enligt marknadsmissbruksdirektivet ska handel med aktier i ett

 

återköpsprogram undantas från direktivets bestämmelser (artikel 1.3 a).

 

Förutsättningen är att handeln utförs enligt bestämmelserna om återköps-

 

program i marknadsmissbruksförordningen.

 

Eftersom det finns bestämmelser i marknadsmissbruksförordningen om

 

handel med aktier i återköpsprogram, bör de nuvarande bestämmelserna i

 

marknadsmissbrukslagen ändras så att de hänvisar till förordningen.

 

Precis som i dag bör en anmälan om återköp i ett återköpsprogram

54

enligt marknadsmissbruksförordningen kunna tas emot av den börs som

driver en reglerad marknad där aktierna är upptagna till handel. Bestäm- Prop. 2015/16:120 melserna i lagen om handel med finansiella instrument bör endast ändras

så att en hänvisning görs till återköpsprogram enligt marknadsmissbruks- förordningen.

Enligt såväl marknadsmissbruksdirektivet som marknadsmissbruks- förordningen är även handel med värdepapper eller relaterade instrument i stabiliseringssyfte undantagna från bestämmelserna om marknads- missbruk (artikel 1.3 b i direktivet och artikel 5 i förordningen). Enligt förordningen ska sådan handel anmälas till den behöriga myndigheten (artikel 5.5). Skyldigheten att göra anmälan till den behöriga myndig- heten fanns tidigare i kommissionens förordning om återköpsprogram, som var direkt tillämplig, men har nu överförts till marknads- missbruksförordningen. Finansinspektionen tar i dag emot anmälningar om handel i stabiliseringssyfte och bör även fortsättningsvis göra detta. Någon lagändring när det gäller sådana anmälningar krävs därför inte. Däremot bör marknadsmissbrukslagen ändras så att bestämmelserna om insiderbrott och otillbörlig marknadspåverkan inte ska tillämpas på stabilisering av värdepapper som utförs i enlighet med marknads- missbruksförordningen.

5.8Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Ändringarna i lagen om handel med finansiella instrument, lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument och lagen om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument ska träda i kraft den 3 juli 2016. Även de följdändringar som görs i andra lagar ska träda i kraft det datumet.

Nuvarande bestämmelser i lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument ska gälla för anmälningsskyldighet som har uppkommit före ikraftträdandet och för sparande och över- lämnande till Finansinspektionen av förteckningar över personer som har tillgång till insiderinformation som har upprättats före ikraft- trädandet.

Nuvarande bestämmelser ska gälla i fråga om överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Promemorians förslag avviker från regeringens förslag genom att det i promemorians förslag finns en övergångsbestämmelse till mark- nadsmissbrukslagen i vilken det anges att äldre bestämmelser fortfarande gäller i fråga om gärningar som har begåtts före ikraftträdandet.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag: Marknadsmissbruksförordningen ska börja tillämpas den 3 juli 2016. Vid den tidpunkten inträder skyldigheter för enskilda i Sverige i enlighet med de materiella bestämmelserna i förordningen. De lagändringar som föreslås i denna proposition bör därför träda i kraft den 3 juli 2016.

55

Prop. 2015/16:120 När det gäller anmälningsskyldighet som har uppkommit före ikraft- trädandet bör de nuvarande bestämmelserna i lagen om anmälnings- skyldighet för vissa innehav av finansiella instrument gälla. Det innebär att de nuvarande tidsfristerna för när förändringar av en insynspersons innehav ska anmälas ska gälla för transaktioner som har genomförts före ikraftträdandet. När det gäller ett aktiemarknadsbolags förteckningar över personer som har tillgång till insiderinformation följer det av marknadsmissbruksförordningen att bolaget är skyldigt att upprätta en förteckning som uppfyller kraven i förordningen. Nuvarande bestäm- melser om att en förteckning ska sparas i minst fem år och överlämnas till Finansinspektionen på begäran bör gälla förteckningar som har upp- rättats före ikraftträdandet. Detta bör framgå av övergångsbestämmelser till lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument.

I lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument bör det i en övergångsbestämmelse anges att äldre bestäm- melser ska gälla i fråga om överträdelser som har ägt rum före ikraft- trädandet.

Lagrådet förordar att den i lagrådsremissen föreslagna övergångs- bestämmelsen till marknadsmissbrukslagen ska utgå. Enligt 5 § andra stycket lagen (1964:163) om införande av brottsbalken ska straff bestäm- mas efter den lag som gällde när gärningen företogs. Gäller annan lag när dom meddelas ska den lagen, enligt samma lagrum, tillämpas om den leder till frihet från straff eller till lindrigare straff. Bestämmelsen anses generellt tillämplig vid ändringar i strafflagstiftningen och innebär väsentligen att i valet mellan äldre och ny lag ska den lag väljas som för den tilltalade är minst ingripande. Några omständigheter som gör att en särskild övergångsregel ändå är motiverad har enligt Lagrådet inte fram- kommit. Regeringen gör i denna fråga inte någon annan bedömning än Lagrådet.

6 Förslagens konsekvenser

6.1 Förslagens syfte och alternativa lösningar

 

De lagändringar som föreslås i denna proposition syftar till att ge Finans-

 

inspektionen möjlighet att utöva de befogenheter som den behöriga

 

myndigheten har enligt marknadsmissbruksförordningen. Inspektionen

 

föreslås även få möjlighet att ingripa mot vissa överträdelser av förord-

 

ningens bestämmelser. Förslagen utgör ingen fullständig anpassning av

 

svenska bestämmelser till den nya EU-regleringen. Finansinspektionen

 

ges t.ex. inte alla de befogenheter som den behöriga myndigheten ska ha

 

enligt marknadsmissbruksförordningen för att kunna bedriva en effektiv

 

tillsyn. De lagändringar som föreslås är avsedda att gälla under en be-

 

gränsad tid, till dess en fullständig anpassning av svensk rätt kan ske.

 

Svenska Fondhandlareföreningen och Svenskt Näringsliv anser att det

 

faktum att berörda aktörer kommer att behöva hantera två olika regelverk

56

under minst sju månaders tid innebär en ökad arbetsbörda och ökade

 

kostnader. Enligt regeringens bedömning bör det inte medföra några Prop. 2015/16:120 påtagliga kostnader för berörda aktörer. Som framgår i avsnitt 5.1 är marknadsmissbruksförordningen direkt tillämplig för berörda aktörer. I

den utsträckning det i svensk rätt (t.ex. i marknadsmissbrukslagen) kommer att finnas bestämmelser som överlappar marknadsmissbruks- förordningen kan de bestämmelserna varken anses strida mot förord- ningen eller innebära några ytterligare krav. Det hade naturligtvis varit bättre och tydligare för alla berörda aktörer om samtliga de lagändringar som krävs för att anpassa svensk rätt till marknadsmissbruksförordningen och genomföra marknadsmissbruksdirektivet hade kunnat träda i kraft den 3 juli 2016. När detta inte kan ske skulle dock alternativet att inte införa några bestämmelser alls innebära ett högst osäkert rättsläge, inklusive tveksamhet om Finansinspektionen skulle kunna ingripa för att säkerställa att marknadsmissbruksförordningen följs eller ens att nuvar- ande bestämmelser i svensk rätt som delvis motsvarar marknadsmiss- bruksförordningens bestämmelser följs.

6.2Berörda företag och andra aktörer

De som berörs av de förslag som lämnas i denna proposition är aktie- bolag som omfattas av marknadsmissbruksförordningens tillämpnings- område (bolag vars finansiella instrument handlas på en reglerad marknad eller en MTF-plattform), marknadsoperatörer (börser), värde- pappersbolag samt andra som yrkesmässigt arrangerar eller genomför transaktioner i finansiella instrument. Dessutom berörs emittenter, deltagare på marknaden för utsläppsrätter, auktionsplattformar, auktions- förrättare och auktionsövervakare som är involverade i auktioner som anordnas enligt auktioneringsförordningen samt personer i ledande ställning och dem närstående personer hos sådana företag eller organ. Som nämns ovan (avsnitt 4.2) kommer aktörer med anknytning till utsläppsrätter att beröras av förslagen först fr.o.m. den 3 januari 2017, eller den 3 januari 2018 om förordningen ändras i enlighet med kommissionens nyligen lämnade förslag (COM[2016] 56 final och COM[2016] 57 final).

Marknadsmissbruksförordningen kommer inte heller att omfatta bolag vars finansiella instrument handlas på en OTF-plattform förrän bestäm- melser om OTF-plattformar införs i svensk lagstiftning med anledning av genomförandet av MiFID II.

6.3Konsekvenser för företag

Enligt nuvarande regelverk gäller anmälningsskyldigheten enligt lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument för personer i ledande ställning, s.k. insynspersoner, i ett aktiemarknads- bolag. Med aktiemarknadsbolag avses ett svenskt aktiebolag som har gett ut aktier vilka är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige (1 § första stycket 1 samma lag). Till följd av en utvidgning (enligt

marknadsmissbruksförordningen) av anmälningsskyldigheten till emit-

57

Prop. 2015/16:120 tenter vars finansiella instrument handlas på en MTF- eller en OTF- plattform kommer fler aktiebolag att omfattas av skyldigheten att föra förteckning över vilka personer som omfattas av anmälningsskyldighet och upplysa berörda personer om den skyldigheten. Bolagen kommer även att behöva ta emot anmälningar från personer som är anmälnings- skyldiga. De emittenter vars finansiella instrument handlas på en MTF- plattform (cirka 300 stycken) är i huvudsak små eller medelstora bolag (enligt definitionen i artikel 4.1.13 i MiFID II). Det är i nuläget svårt att bedöma vilka emittenter som kommer att ha finansiella instrument som handlas på en OTF-plattform, eftersom det i dag inte finns några handels- platser som betecknas OTF-plattformar. Totalt bedöms cirka 500 bolag beröras av marknadsmissbruksförordningens utökade tillämpnings- område. I dag är det ca 250 bolag som berörs av motsvarande bestäm- melser i svensk rätt.

Även deltagare på marknaden för utsläppsrätter omfattas av de nya bestämmelserna, liksom auktionsplattformar, auktionsförrättare och auktionsövervakare som är involverade i auktioner som anordnas enligt auktioneringsförordningen. Som framgår i avsnitt 4.2 är Riksgälds- kontoret den svenska auktionsförrättaren, medan auktionsövervakaren och den auktionsplattform som bl.a. Sverige använder finns på EU-nivå.

Bestämmelserna i marknadsmissbruksförordningen om handelsförbud 30 dagar före offentliggörandet av vissa rapporter innebär att det an- kommer på emittenterna att medge undantag från handelsförbudet, något som Finansinspektionen har ansvar för i dag.

Även bestämmelserna om skyldighet att föra insiderförteckningar kommer att omfatta emittenter på reglerade marknader, MTF-plattformar och OTF-plattformar samt deltagare på marknaden för utsläppsrätter. I marknadsmissbruksförordningen och kompletterande tekniska standarder för tillsyn kommer det att finnas detaljerade regler om den information som en företeckning ska innehålla. I dag finns det inte några formkrav för en sådan förteckning.

Marknadsoperatörer och värdepappersbolag som driver en handelsplats kommer att vara skyldiga att till Finansinspektionen anmäla varje finan- siellt instrument för vilket det har lämnats in en ansökan om upptagande till handel på handelsplatsen, som har tagits upp till handel eller som handlas för första gången. Dessa företag ska även, i vissa fall, anmäla när ett finansiellt instrument inte längre handlas eller är upptaget till handel. Vidare kommer de att vara skyldiga att övervaka och rapportera till Finansinspektionen om handel som kan utgöra insiderhandel eller marknadsmanipulation eller försök därtill. Det senare gäller även andra som yrkesmässigt arrangerar eller genomför transaktioner i finansiella instrument.

För berörda företag kommer de utvidgade skyldigheterna enligt mark- nadsmissbruksförordningen att innebära ökade kostnader för administra- tion, byggande av nya tekniska system och utbildning av personal om det nya regelverket. Dessa kostnader är konsekvenser av den direkt tillämp- liga förordningen och inte av de lagändringar som föreslås i denna proposition. Förslagen innebär dock att den administrativa bördan blir något mindre i förhållande till vad som skulle vara fallet enligt huvud- regeln i marknadsmissbruksförordningen i och med att transaktioner som

58

är genomförda av personer i ledande ställning och deras närstående ska Prop. 2015/16:120 offentliggöras av Finansinspektionen i stället för av berörda företag.

Förslaget att Finansinspektionen ska kunna besluta om särskild avgift för överträdelser av marknadsmissbruksförordningen innebär inte att be- rörda företag kommer kunna påföras högre sanktionsavgifter än vad som enligt nuvarande bestämmelser är fallet i dag för motsvarande över- trädelser.

Svenska Fondhandlareföreningen och Svenska Bankföreningen anser att regeringen bör ge Finansinspektionen i uppdrag att på sin webbplats upplysa om regelverket på marknadsmissbruksområdet i sin helhet (och även om annan reglering på finansmarknadsområdet med EU-anknyt- ning). Regeringen konstaterar att den EU-rättsliga regleringen på finans- marknadsområdet har ökat i omfattning och komplexitet under de senaste åren och att den därför kan upplevas som svåröverskådlig. Att eventuellt ge Finansinspektionen ett uppdrag att på sin webbplats informera om den samlade regleringen på finansmarknadsområdet är emellertid ingen fråga som bör hanteras i det förevarande lagstiftningsärendet.

6.4Konsekvenser för enskilda

Reglerna om anmälningsskyldighet enligt marknadsmissbruksförord- ningen kan bli betungande för personer i ledande ställning, eftersom tids- fristen för anmälan förkortas från fem till tre arbetsdagar. Vidare om- fattas fler transaktioner av anmälningsskyldigheten, t.ex. transaktioner inom ramen för kapitalförsäkringar som enligt nuvarande bestämmelser är undantagna från anmälningsskyldighet. Det senare innebär en utökad transparens som länge har efterfrågats av bl.a. marknadsaktörer i Sverige. Enligt nuvarande bestämmelser ska personer i ledande ställning även anmäla sina närståendes innehav. Enligt marknadsmissbruksförordningen har närstående ett eget ansvar att anmäla, vilket å ena sidan blir betungande för dessa personer men å andra sidan innebär en lättnad för personerna i ledande ställning. Samtidigt ska personer i ledande ställning underrätta sina närstående om anmälningsskyldigheten. Den tröskel för anmälningsskyldigheten som gäller enligt förordningen kan möjligen utgöra en lättnad för vissa personer i ledande ställning. För de som regelmässigt gör transaktioner t.ex. under ett aktiesparprogram kan det tvärtom vara svårare att hålla reda på när tröskeln har passerats än att regelmässigt anmäla transaktioner.

Handelsförbudet enligt marknadsmissbruksförordningen omfattar en- dast personer i ledande ställning hos en emittent, dvs. det riktas inte mot närstående till sådana personer.

Bestämmelserna om insiderförteckningar innebär även att enskilda kommer att behöva uppge mer detaljerade uppgifter, i förhållande till i dag, till det bolag som upprättar förteckningen.

De nämnda konsekvenserna följer, i likhet med konsekvenserna för de berörda företagen, av den direkt tillämpliga marknadsmissbruksförord- ningen och inte av förslagen i denna proposition.

Förslaget att Finansinspektionen ska kunna besluta om särskild avgift för överträdelser av marknadsmissbruksförordningen innebär inte att be-

59

Prop. 2015/16:120 rörda personer kommer att kunna påföras högre sanktioner än vad som är fallet i dag för motsvarande överträdelser enligt nuvarande bestämmelser.

 

6.5

Konsekvenser för staten

 

6.5.1

Finansinspektionen

 

Att Finansinspektionen utses till behörig myndighet enligt marknads-

 

missbruksförordningen innebär en ökad arbetsbörda för Finansinspek-

 

tionen. Finansinspektionens utökade ansvar framgår av avsnitt 5.2.

 

Eftersom det i denna proposition inte lämnas några förslag när det

 

gäller genomförandet i svensk rätt av bestämmelserna i marknadsmiss-

 

bruksförordningen om den behöriga myndighetens tillsyns- och utred-

 

ningsbefogenheter samt sanktionsbestämmelser, kommer Finansinspek-

 

tionens möjligheter att utreda och ingripa mot överträdelser av förord-

 

ningen att vara begränsade. Inspektionen kommer dock att ha befogen-

 

heter som motsvarar de som finns i dag för övervakningen av gällande

 

bestämmelser om bl.a. anmälningsskyldighet. Finansinspektionen kom-

 

mer även att ha möjlighet att ingripa mot överträdelser av vissa bestäm-

 

melser i förordningen genom att vidta sådana åtgärder som inspektionen

 

kan göra enligt nuvarande bestämmelser. Finansinspektionen kommer

 

dessutom att ansvara för att informera berörda aktörer om de lagänd-

 

ringar som föreslås i denna proposition och hur de förhåller sig till övriga

 

bestämmelser i marknadsmissbruksförordningen.

 

Som nämns i avsnitt 6.3 innebär de nya bestämmelserna om anmäl-

 

ningsskyldighet att fler bolag och fler personer omfattas av anmälnings-

 

skyldighet. Det innebär för Finansinspektionens del att mängden anmäl-

 

ningar kommer att öka, vilket kommer att innebära ökade kostnader för

 

tillsyn och för prövning av ärenden. Inspektionen kommer även att be-

 

höva bygga om sitt datasystem för att ta emot anmälningar om transak-

 

tioner av personer i ledande ställning och deras närstående.

 

Hur stora resurser som Finansinspektionens verksamhet kommer att

 

kräva med anledning av förslagen i denna proposition är svårt att bedöma

 

i nuläget. Detta hänger bl.a. samman med hur stort informationsflödet till

 

Finansinspektionen kommer att bli med anledning av marknadsmiss-

 

bruksförordningens bestämmelser om anmälningsskyldighet. Finans-

 

inspektionen beräknar att tre årsarbetskrafter behöver avsättas för de

 

uppgifter som tillkommer den 3 juli 2016. Regeringen konstaterar att

 

Finansinspektionen genom riksdagens beslut om budgetpropositionen för

 

2016 har fått ett resurstillskott som bl.a. ska användas för utökad tillsyn

 

och stärkt konsumentskydd. Finansinspektionen ska således hantera

 

kostnader som uppstår under 2016 inom befintliga ekonomiska ramar.

 

För sin övervakning ska Finansinspektionen ta ut en årlig avgift av

 

företag under tillsyn (26 § lagen om anmälningsskyldighet för vissa

 

innehav av finansiella instrument). Avgiften redovisas mot inkomsttitel

 

på statens budget. Finansbolagens Förening anser att en sådan avgift är

 

att likställa med en skatt och att avgifter i stället kan tas ut av de bolag

 

som har direkt nytta av tillsynen. Regeringen konstaterar att det i denna

 

proposition inte föreslås någon ändring av den ordning som gäller för de

60

årliga avgifter som Finansinspektionen tar ut.

6.5.2

Ekobrottsmyndigheten

Prop. 2015/16:120

Förslaget om ändring i marknadsmissbrukslagen får inga konsekvenser för Ekobrottsmyndigheten. Finansinspektionens respektive Ekobrotts- myndighetens befogenheter när det gäller att utreda marknadsmissbruk kommer att vara desamma som i dag. Inte heller de övriga förslagen i denna proposition kan anses medföra några konsekvenser för Ekobrotts- myndigheten.

6.5.3Domstolarna

Finansinspektionens beslut överprövas, om de överklagas, av allmän förvaltningsdomstol. Domstolsverket uppger att det bara under det senaste året har förekommit ett antal utredningar där Finansinspektionen föreslås få ökade ingripande- och tillsynsbefogenheter mot fysiska och juridiska personer. Det kan därför inte uteslutas att den sammantagna måltillströmningen till Förvaltningsrätten i Stockholm och Kammarrätten i Stockholm föranleder ett behov av resurstillskott. Domstolsverket utgår från att Sveriges Domstolar kompenseras för den kostnadsökning för- slagen kan komma att innebära. I propositionen föreslås att de nuvarande bestämmelserna om särskild avgift i lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument ska tillämpas på överträdelser av vissa bestämmelser i marknadsmissbruksförordningen. Möjligtvis kan den ökade tillströmningen av anmälningar av personer i ledande ställning och deras närstående innebära ett ökat antal överklaganden. Hur stor en ökad måltillströmning kan tänkas bli är svårt att bedöma på förhand, men det torde inte röra sig om mer än ett fåtal mål per år. Eventuella ökade kostnader som har samband med det nya regelverket måste därför anses bli begränsade och ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

6.5.4Konsekvenser för staten i övrigt

Förslagen bedöms inte leda till några intäkter för staten eller kostnader i övrigt.

7

Författningskommentar

7.1

Förslaget till lag om ändring i sparbankslagen

 

(1987:619)

3 kap. 5 §

 

Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldighet för styrelseledamöter

 

som tillträder sitt uppdrag att anmäla innehav av aktier i aktiebolag inom

 

samma koncern som sparbanken.

 

Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till lagen om an-

 

mälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument ersätts

 

med en hänvisning till marknadsmissbruksförordningen. I artikel 19 i

61

 

Prop. 2015/16:120 marknadsmissbruksförordningen finns bestämmelser om skyldighet för personer i ledande ställning, och dem närstående personer, att anmäla transaktioner med finansiella instrument. De bestämmelserna ersätter de nuvarande bestämmelserna om anmälningsskyldighet i lagen om anmäl- ningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument, se 3 § den lagen och författningskommentaren till den paragrafen.

Övriga ändringar i paragrafen är endast språkliga.

Bestämmelsen rör ett undantag från ett specifikt krav på anmälan om innehav av aktier för det fall anmälningsskyldighet föreligger enligt marknadsmissbruksförordningen. Hänvisningen till EU-bestämmelsen är utformad på så sätt att den avser förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamisk hänvisning (se avsnitt 5.1).

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

7.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar

6 kap. 5 §

Ändringarna i paragrafen motsvarar ändringarna i 3 kap. 5 § sparbanks- lagen. Se författningskommentaren till den paragrafen.

 

7.3

Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:980)

 

 

om handel med finansiella instrument

 

1 kap. 1 §

 

 

Paragrafen innehåller definitioner av olika begrepp som förekommer i

 

lagen. De olika begreppen som definieras anges i bokstavsordning.

 

I paragrafen införs en definition av marknadsmissbruksförordningen.

 

Marknadsmissbruksförordningen är direkt tillämplig i medlemsstaterna

 

och bestämmelserna i förevarande lag kompletterar förordningen. Defini-

 

tionen av förordningen i lagen är därför dynamisk, dvs. eventuella senare

 

lydelser av förordningen omfattas av definitionen. Frågan om huruvida

 

hänvisningar som görs i lagtexten till förordningen är statiska eller

 

dynamiska behandlas i författningskommentaren till berörda bestäm-

 

melser (se även avsnitt 5.1).

 

Ändringarna i definitionerna av aktierelaterat överlåtbart värdepapper

 

och kvalificerade investerare är endast språkliga.

 

4 kap. 19 §

 

Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldigheten för ett svenskt

 

aktiebolag att anmäla förvärv eller överlåtelser av egna aktier.

 

Ändringen innebär att hänvisningen till kommissionens förordning om

 

återköpsprogram ersätts med en hänvisning till marknadsmissbruks-

 

förordningen. Enligt marknadsmissbruksförordningen ska den som vill

 

undantas från förbuden mot insiderhandel och marknadsmanipulation

 

anmäla transaktioner som avser återköpsprogram till den behöriga myn-

62

digheten (artikel 5.3). I paragrafen klargörs därför att handel som sker i

sådana återköpsprogram som avses i marknadsmissbruksförordningen Prop. 2015/16:120 ska anmälas till Finansinspektionen i stället för till börsen, om det inte

följer av föreskrifter enligt 7 kap. 1 § 5 att anmälan ska ske till börsen. Bestämmelsen rör till vilket organ anmälningar enligt marknadsmiss-

bruksförordningen ska göras. Hänvisningen till EU-bestämmelsen är utformad på så sätt att den avser förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamisk hänvisning (se avsnitt 5.1).

Övervägandena finns i avsnitt 5.7.

6 kap. 1 a §

Paragrafen innehåller bestämmelser om Finansinspektionens rätt att hämta in bl.a. de uppgifter eller handlingar som behövs för inspektionens övervakning av att bestämmelserna i angivna författningar följs.

I paragrafen införs en hänvisning till marknadsmissbrukförordningen. Finansinspektionen får därmed använda sina utredningsbefogenheter enligt paragrafen även i sin övervakning av att bestämmelserna i mark- nadsmissbruksförordningen följs.

Övriga ändringar i paragrafen är endast språkliga.

Bestämmelsen rör möjligheter att ingripa genom föreläggande. Hänvis- ningen till EU-bestämmelserna är utformad på så sätt att den avser förordningen i en viss angiven lydelse, s.k. statisk hänvisning (se avsnitt 5.1).

Övervägandena finns i avsnitt 5.5.

7 kap. 1 §

Paragrafen innehåller bemyndiganden för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter.

I punkten 5 tas bemyndigandet bort i den del som avser att meddela föreskrifter om hur skyldigheten i 4 kap. 19 § att anmäla förvärv och överlåtelser till Finansinspektionen ska fullgöras. Sådana bestämmelser finns numera i artikel 5.3 i marknadsmissbrukförordningen och detalje- rade regler kommer även att finnas i tekniska standarder för tillsyn som kommissionen antar.

Övervägandena finns i avsnitt 5.7.

7.4Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker

6 kap. 5 §

Ändringarna i paragrafen motsvarar ändringarna i 3 kap. 5 § sparbanks- lagen. Se författningskommentaren till den paragrafen.

63

Prop. 2015/16:120 7.5

Förslaget till lag om ändring i lagen

 

(1998:1479) om värdepapperscentraler och

 

kontoföring av finansiella instrument

8 kap. 3 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldighet för svenska värde- papperscentraler att till Finansinspektionen eller åklagare lämna upp- gifter om ett avstämningsregisters innehåll i den omfattning det har anknytning till Finansinspektionens tillsyn eller åklagarens utredning av brott. Vad som avses är dels insiderbrott och otillbörlig marknads- påverkan, dels överträdelser av bestämmelserna i lagen om anmälnings- skyldighet för vissa innehav av finansiella instrument.

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till lagen om an- mälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument ersätts med en hänvisning till marknadsmissbruksförordningen. Bestämmelserna om anmälningsskyldighet i artikel 19 i marknadsmissbruksförordningen ersätter de nuvarande bestämmelserna om anmälningsskyldighet i 3–5 §§ lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instru- ment, se 3 § den lagen och författningskommentaren till den paragrafen. Genom ändringen omfattar skyldigheten att lämna uppgifter om ett avstämningsregisters innehåll även en utredning av överträdelser av marknadsmissbruksförordningen.

Bestämmelsen rör uppgifter som ska lämnas till Finansinspektionen i samband med inspektionens övervakning av att bestämmelserna i marknadsmissbruksförordningen följs. Om uppgifter inte lämnas kan Finansinspektionen vidta åtgärder mot värdepapperscentralen med stöd av bestämmelser i lagen (9 kap.). Hänvisningen till EU-bestämmelserna är utformad på så sätt att den avser förordningen i en viss angiven lydelse, s.k. statisk hänvisning (se avsnitt 5.1). Eftersom anmälnings- skyldigheten enligt 4 § lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument ersätts av artikel 19 i marknadsmissbruks- förordningen görs en följdändring i tredje stycket.

Bestämmelsen rör en möjlighet för en värdepapperscentral att lämna över uppgifter till Finansinspektionen för fullgörande av den anmälnings- skyldighet för personer i ledande ställning som föreskrivs i artikel 19 i marknadsmissbruksförordningen. Detta är en tjänst som en värdepap- perscentral kan erbjuda personer som är anmälningsskyldiga. Hänvis- ningen till EU-bestämmelsen är utformad på så sätt att den avser förord- ningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamisk hänvis- ning (se avsnitt 5.1).

Övervägandena finns i avsnitten 5.3 och 5.5.

64

7.6Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument

1 §

Paragrafen innehåller definitioner av olika begrepp som förekommer i lagen. De olika begreppen som definieras anges i bokstavsordning.

I paragrafen införs en definition av marknadsmissbruksförordningen. Förordningen är direkt tillämplig i medlemsstaterna och bestämmelserna i förevarande lag kompletterar förordningen. Definitionen av förord- ningen i lagen är därför dynamisk, dvs. eventuella senare lydelser av för- ordningen omfattas av definitionen. Frågan om huruvida hänvisningar som görs i lagtexten till förordningen är statiska eller dynamiska behand- las i författningskommentaren till berörda bestämmelser (se även avsnitt 5.1).

Enligt regeringens uppfattning finns det inte behov av att, som Svenska Fondhandlareföreningen och Svenska Bankföreningen förordar, i lag- texten ange att lagen utgör ett komplement till marknadsmissbruksför- ordningen. I flera paragrafer i lagen införs upplysningar om de bestäm- melser som finns i marknadsmissbruksförordningen. Därtill kommer att lagen inte bara innehåller bestämmelser som kompletterar förordningen utan även bestämmelser om t.ex. anmälningsskyldighet inom myndig- heter och kommuner samt för vissa anställda och uppdragstagare.

Nuvarande definition i första stycket 4 av aktiemarknadsbolag samt definitionerna i punkterna 5–8 av moder- och dotterföretag, ordinarie delårsrapport, insiderinformation och reglerad marknad tas bort. Anled- ningen till det är att samtliga dessa begrepp tas bort ur lagen. Även det nuvarande andra stycket tas bort.

3 §

Ändringen innebär att den nuvarande bestämmelsen om vilka som omfattas av anmälningsskyldighet ersätts med en upplysning om de bestämmelser om anmälningsskyldighet för personer i ledande ställning, och dem närstående personer, som finns i artikel 19 i marknadsmiss- bruksförordningen. I förhållande till nuvarande bestämmelser om anmäl- ningsskyldighet innebär bestämmelserna i marknadsmissbruksförord- ningen att fler personer är skyldiga att anmäla egna transaktioner, se avsnitt 5.3. I artikel 3.1.1 i förordningen finns en definition av finansiella instrument.

I 20 och 21 §§ finns bestämmelser om särskild avgift som ska tas ut av den som åsidosätter sina skyldigheter att göra anmälan enligt bestämmel- serna i förordningen.

Bestämmelsen rör en upplysning om de bestämmelser som finns i marknadsmissbruksförordningen. Eftersom det är fråga om en upplys- ningsbestämmelse anges endast EU-förordningens namn och inte vilken lydelse av den som det hänvisas till, s.k. dynamisk hänvisning (se avsnitt 5.1).

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

Prop. 2015/16:120

65

Prop. 2015/16:120 4 §

Paragrafen innehåller en bestämmelse om skriftliga förklaringar om hur villkoren för att skjuta upp offentliggörande av insiderinformation enligt artikel 17.4 i marknadsmissbruksförordningen har uppfyllts.

Med anledning av Svenska Fondhandlareföreningens och Svenska Bankföreningens synpunkter införs i första stycket en upplysning om de bestämmelser om skyldigheten för emittenter och deltagare på mark- naden för utsläppsrätter att offentliggöra insiderinformation som finns i artikel 17 i marknadsmissbruksförordningen. Eftersom det är fråga om en upplysningsbestämmelse anges endast EU-förordningens namn och inte vilken lydelse av den som det hänvisas till, s.k. dynamisk hänvisning (se avsnitt 5.1).

Det följer av artikel 17.4 tredje stycket i marknadsmissbruksförord- ningen att emittenter och deltagare på marknaden för utsläppsrätter som har skjutit upp offentliggörande av insiderinformation, när informationen offentliggörs, ska informera den behöriga myndigheten, i Sverige Finans- inspektionen, om att offentliggörandet skjutits upp. Emittenten eller deltagaren på marknaden för utsläppsrätter ska samtidigt ge en skriftlig förklaring till hur de villkor som gäller för att få skjuta upp offentlig- görandet har uppfyllts. Genom andra stycket införs i svensk rätt den möjlighet medlemsstaterna har att medge att emittenten eller deltagaren endast på begäran av den behöriga myndigheten behöver lämna en skriftlig förklaring till hur villkoren för att få skjuta upp offentlig- görandet uppfylldes (artikel 17.4 tredje stycket sista meningen).

Bestämmelsen i andra stycket rör den förklaring som den som har skjutit upp offentliggörande av insiderinformation ska lämna till Finans- inspektionen på begäran och innebär, i förhållande till EU-förordningen, en lättnad för den som ska lämna förklaringen. Hänvisningen till EU- bestämmelsen är utformad på så sätt att den avser förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamisk hänvisning (se avsnitt 5.1).

Bestämmelser i marknadsmissbruksförordningen som gäller deltagare på marknaden för utsläppsrätter ska börja tillämpas först den 3 januari 2017 (artikel 39.4 andra stycket). Som framgår av avsnitt 4.2 har dock kommissionen nyligen föreslagit att tidpunkten för tillämpningen av bestämmelser som i nationell rätt genomför MiFID II och de bestäm- melser i marknadsmissbruksförordningen som är beroende av MiFID II ska skjutas upp ett år, till den 3 januari 2018 (COM[2016] 56 final och COM[2016] 57 final).

Det innebär att också skyldigheten för deltagare på marknaden för utsläppsrätter att lämna en förklaring enligt paragrafen börjar gälla först när de bestämmelser som är beroende av MiFID II ska börja tillämpas.

Övervägandena finns i avsnitt 5.6.

9 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om det insynsregister som Finans- inspektionen ska föra.

I första stycket görs en följdändring med anledning av att anmälnings- skyldigheten för insynspersoner i stället för i lagen regleras i marknads- missbruksförordningen.

66

Bestämmelsen rör de uppgifter som Finansinspektionen ska föra in i insynsregistret när de har anmälts enligt marknadsmissbruksförord- ningen. Hänvisningen till EU-bestämmelsen är utformad på så sätt att den avser förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamisk hänvisning (se avsnitt 5.1).

Övriga ändringar i paragrafen är av endast redaktionell art. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

10 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om att Finansinspektionen ska offentliggöra uppgifter om transaktioner genomförda av personer i ledande ställning och av deras närstående. Genom paragrafen införs i svensk rätt den möjlighet medlemsstaterna har att föreskriva en skyldighet för den behöriga myndigheten att offentliggöra uppgifter som enligt huvudregeln i förordningen annars skulle ha ankommit på emit- tenter, deltagare på marknaden för utsläppsrätter eller auktionsplatt- formar, auktionsförrättare och auktionsövervakare (artikel 19.3 tredje stycket i marknadsmissbruksförordningen).

Bestämmelser om hur offentliggörandet ska ske kommer att finnas i tekniska standarder för genomförande som kommissionen antar.

Bestämmelsen rör Finansinspektionens skyldighet att offentliggöra de uppgifter som har anmälts till insynsregistret enligt marknadsmissbruks- förordningen. Hänvisningen till EU-bestämmelsen är utformad på så sätt att den avser förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamisk hänvisning (se avsnitt 5.1).

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

10 a §

Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldighet att föra insider- förteckning.

Ändringen innebär att de materiella bestämmelserna om skyldigheten för vissa aktiebolag att föra en förteckning över personer som har tillgång till insiderinformation ersätts med en upplysning om motsvarande bestämmelser i marknadsmissbruksförordningen. I förhållande till nu- varande bestämmelser om insiderförteckning innebär bestämmelserna i marknadsmissbruksförordningen att fler än aktiemarknadsbolagen är skyldiga att föra insiderförteckningar. Enligt förordningen omfattar skyl- digheten emittenter, deltagare på marknaden för utsläppsrätter och auktionsplattformar, auktionsförrättare och auktionsövervakare. Bestäm- melser i marknadsmissbruksförordningen som gäller deltagare på mark- naden för utsläppsrätter, auktionsplattformar, auktionsförrättare och auk- tionsövervakare ska börja tillämpas först den 3 januari 2017 (artikel 39.4 sista stycket i marknadsmissbruksförordningen). Som framgår av avsnitt 4.2 har dock kommissionen nyligen föreslagit att tidpunkten för tillämp- ningen av bestämmelser som i nationell rätt genomför MiFID II och de bestämmelser i marknadsmissbruksförordningen som är beroende av MiFID II ska skjutas upp ett år, till den 3 januari 2018 (COM[2016] 56 final och COM[2016] 57 final).

Bestämmelsen rör en upplysning om de bestämmelser som finns i marknadsmissbruksförordningen. Eftersom det är fråga om en upplys- ningsbestämmelse anges endast EU-förordningens namn och inte vilken

Prop. 2015/16:120

67

Prop. 2015/16:120 lydelse av den som det hänvisas till, s.k. dynamisk hänvisning (se avsnitt 5.1).

I 20 och 21 §§ finns bestämmelser om särskild avgift som ska tas ut av den som åsidosätter sina skyldigheter att föra insiderförteckning eller de skyldigheter som gäller beträffande sådana förteckningar enligt förord- ningen.

 

Övervägandena finns i avsnitt 5.4.

 

15 §

 

Paragrafen innehåller bestämmelser om förbud för vissa personer att

 

genomföra transaktioner med vissa finansiella instrument under en

 

period av trettio dagar innan information som rör instrumenten har

 

offentliggjorts. I artikel 3.1.1 i marknadsmissbruksförordningen finns en

 

definition av finansiella instrument.

 

Ändringen innebär att de materiella bestämmelserna om att den som

 

har insynsställning i ett aktiemarknadsbolag inte får handla med aktier i

 

bolaget under vissa perioder ersätts med en upplysning om motsvarande

 

bestämmelser i marknadsmissbruksförordningen. Handelsförbudet enligt

 

förordningen omfattar alla som omfattas av definitionen av personer i

 

ledande ställning (artikel 3.1.25 i marknadsmissbruksförordningen) i en

 

emittent. Förbudet i förordningen omfattar till skillnad från det nuvar-

 

ande förbudet inte de som är närstående till personer i ledande ställning.

 

I 20 och 21 §§ finns bestämmelser om särskild avgift som ska tas ut av

 

den som genomför transaktioner i strid med förordningen.

 

Bestämmelsen rör en upplysning om de bestämmelser som finns i

 

marknadsmissbruksförordningen. Eftersom det är fråga om en upplys-

 

ningsbestämmelse anges endast EU-förordningens namn och inte vilken

 

lydelse av den som det hänvisas till, s.k. dynamisk hänvisning (se avsnitt

 

5.1).

 

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

 

17 §

 

Paragrafen innehåller bestämmelser om Finansinspektionens övervak-

 

ning.

 

I första stycket, som är nytt, anges att Finansinspektionen i Sverige är

 

den behöriga myndigheten som avses i marknadsmissbruksförordningen.

 

Det innebär att Finansinspektionen kommer att ha de befogenheter som

 

den behöriga myndigheten har direkt på grund av förordningen. Finans-

 

inspektionen blir t.ex. behörig att ta emot anmälningar av personer i

 

ledande ställning (artikel 19.2 i marknadsmissbruksförordningen) och

 

information om att en emittent har skjutit upp offentliggörandet av

 

insiderinformation (artikel 17.4 sista stycket).

 

Bestämmelsen rör vilken myndighet som i Sverige ska vara behörig

 

myndighet enligt marknadsmissbruksförordningen. Det är av stor vikt för

 

tilltron till det finansiella systemet och dess funktion att det finns en

 

behörig myndighet vars befogenhet att agera inte kan ifrågasättas.

 

Hänvisningen till EU-bestämmelsen är därför utformad på så sätt att den

 

avser förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k.

 

dynamisk hänvisning (se avsnitt 5.1). Som Lagrådet påpekar finns det

 

anledning att i samband med en ändring av förordningen uppmärksamma

68

om den behöriga myndigheten enligt förordningen ges nya uppgifter och

då överväga om den uppgiften lämpligen kan och bör anförtros den nu utpekade myndigheten, Finansinspektionen.

Ändringen i andra stycket är en ren följdändring med anledning av ändringen i första stycket.

I 18 § finns en upplysning om att Finansinspektionen får använda sina utredningsbefogenheter enligt 6 kap. 1 a § lagen om handel med finan- siella instrument för att utreda eventuella överträdelser av bestämmel- serna i förevarande lag och i marknadsmissbruksförordningen. I 20 och 21 §§ finns bestämmelser om särskild avgift som ska tas ut av den som åsidosätter sina skyldigheter enligt förordningen.

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

18 §

Paragrafen innehåller en upplysning om befogenheter som Finansinspek- tionen har.

Paragrafen kompletteras med en upplysning om att den frågerätt som Finansinspektionen har enligt 6 kap. 1 a § lagen om handel med finan- siella instrument även omfattar Finansinspektionens övervakning av marknadsmissbruksförordningen.

Bestämmelsen rör en upplysning om bestämmelser om övervakningen av att marknadsmissbruksförordningen följs. Eftersom det är fråga om en upplysningsbestämmelse anges endast EU-förordningens namn och inte vilken lydelse av den som det hänvisas till, s.k. dynamisk hänvisning (se avsnitt 5.1).

Övervägandena finns i avsnitt 5.5.

20 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om de överträdelser för vilka Finans- inspektionen ska besluta att en särskild avgift ska tas ut. Bestämmelser om beräkning av särskild avgift finns i 21 §.

Punkten 1, som motsvarar nuvarande punkten 4, avser åsidosättanden av skyldigheter som gäller beträffande insiderförteckning. Skyldigheten att föra insiderförteckning enligt marknadsmissbruksförordningen om- fattar fler än de som omfattas av den skyldigheten enligt nuvarande bestämmelser, se författningskommentaren till 10 §.

Punkten 2, som delvis motsvarar nuvarande punkten 1, avser åsido- sättanden av skyldigheten att se till att de som tas upp i en insiderförteck- ning skriftligen bekräftar att de är medvetna om sina skyldigheter. I förordningen anges att bl.a. emittenter ska vidta alla rimliga åtgärder för att se till att de som tas upp i insiderförteckningen skriftligen bekräftar att de är medvetna om sina skyldigheter (artikel 18.2). Det är inte närmare reglerat vilka typer av åtgärder som avses.

Punkten 3, som delvis motsvarar nuvarande punkterna 1 och 2, avser åsidosättanden av anmälningsskyldigheten för personer i ledande ställ- ning samt dem närstående personer. Anmälningsskyldigheten enligt marknadsmissbruksförordningen omfattar fler än de som omfattas av den skyldigheten enligt nuvarande bestämmelser, se författningskommen- taren till 3 §.

Punkten 4, som delvis motsvarar nuvarande punkten 1, avser åsido- sättanden av skyldigheten att föra en förteckning över anmälnings- skyldiga personer och att underrätta dessa personer om anmälnings-

Prop. 2015/16:120

69

Prop. 2015/16:120

70

skyldigheten. Skyldigheten att föra en förteckning har inte någon direkt motsvarighet i nuvarande bestämmelser.

Som Svenskt Näringsliv påpekar åligger det personer i ledande ställ- ning, och inte emittenten, att underrätta sina närstående om anmälnings- skyldigheten. Enligt regeringens uppfattning finns det inte något behov av att, som Svenskt Näringsliv förordar, dela upp punkten i flera punkter. De skyldigheter som de berörda ska fullgöra regleras i marknadsmiss- bruksförordningen (artikel 19). Skyldigheten att underrätta personer i ledande ställning om anmälningsskyldigheten ankommer på emittenter och deltagare på marknaden för utsläppsrätter (artikel 19.5 första styck- et). Skyldigheten att underrätta närstående personer om anmälningsskyl- digheten ankommer på personer i ledande ställning (artikel 19.5 andra stycket). Särskild avgift ska tas ut av den som åsidosätter någon av dessa skyldigheter.

Punkten 5, som delvis motsvarar nuvarande punkten 3, avser över- trädelser av förbudet för personer i ledande ställning att genomföra transaktioner under vissa perioder. Tillämpningsområdet för förbudet enligt marknadsmissbruksförordningen omfattar även andra person- kategorier än dem som omfattas av förbudet enligt nuvarande bestäm- melser. Till skillnad från det nuvarande förbudet omfattas inte när- stående, se författningskommentaren till 15 §.

Den ordning i vilken de olika överträdelserna anges i paragrafen ändras så att den motsvarar den ordning i vilken de berörda bestämmelserna anges i marknadsmissbruksförordningen.

Bestämmelsen rör ingripanden mot personer som åsidosätter sina skyldigheter enligt marknadsmissbruksförordningen. Hänvisningen till EU-bestämmelserna är utformad på så sätt att den avser förordningen i en viss angiven lydelse, s.k. statisk hänvisning (se avsnitt 5.1).

Övervägandena finns i avsnitt 5.5.

21 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om beräkning av den särskilda avgift som ska tas ut enligt 20 §.

De avgifter som ska tas ut ändras inte i förhållande till det som i dag gäller för överträdelser av motsvarande bestämmelser i lagen. Ordningen i paragrafen ändras i enlighet med den ordning som anges i 20 §. Övriga ändringar är av redaktionell eller språklig art.

Övervägandena finns i avsnitt 5.5.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Punkten 1 anger när lagen träder i kraft. Detta datum överensstämmer med det datum när marknadsmissbruksförordningen ska börja tillämpas (artikel 39.2).

Av punkten 2 följer att äldre bestämmelser ska tillämpas i fråga om anmälningsskyldighet som uppkommit före ikraftträdandet. Det innebär att nuvarande bestämmelser om t.ex. den tidsfrist inom vilken förändring av en insynspersons innehav ska anmälas till Finansinspektionen gäller för förändringar som har skett före ikraftträdandet.

Av punkten 3 följer att förteckningar över personer som har tillgång till insiderinformation som har upprättats före ikraftträdandet ska sparas och

överlämnas till Finansinspektionen i enlighet med äldre bestämmelser. Prop. 2015/16:120 Skyldigheten att uppdatera en sådan förteckning gäller dock inte längre

när lagen träder i kraft. Från och med det datumet ska bestämmelserna om insiderförteckningar i marknadsmissbruksförordningen tillämpas när det gäller förteckningar som ska upprättas över personer som har tillgång insiderinformation.

Av punkten 4 framgår att äldre bestämmelser gäller för överträdelser som ägt rum före ikraftträdandet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.8.

7.7Förslaget till lag om ändring i lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument

9 §

Paragrafen, som genomför artikel 1.3 i marknadsmissbruksdirektivet, innehåller undantag från bestämmelserna om insiderbrott och otillbörlig marknadspåverkan för handel som sker i återköpsprogram och på stabili- sering av värdepapper. Stabilisering av värdepapper kan ske genom handel med värdepapper eller relaterade instrument (artikel 5.4 i mark- nadsmissbruksförordningen). Definitioner av värdepapper och relaterade instrument finns i marknadsmissbruksförordningen (artikel 3.2 a och b).

Ändringen görs endast som en följdändring med anledning av att beskrivningen av vilka program och åtgärder som undantas har flyttats från kommissionens genomförandeförordning om återköpsprogram till marknadsmissbruksförordningen och innebär inte någon ändring i sak.

Bestämmelsen rör undantag från bestämmelserna om insiderbrott och otillbörlig marknadspåverkan. Hänvisningen till EU-bestämmelserna är utformad på så sätt att den avser förordningen i en viss angiven lydelse, s.k. statisk hänvisning (se avsnitt 5.1).

Övervägandena finns i avsnitt 5.7.

7.8Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)

8 kap. 45 §

Ändringarna i paragrafen motsvarar ändringarna i 3 kap. 5 § sparbanks- lagen. Se författningskommentaren till den paragrafen.

71

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

12.6.2014

 

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 173/1

 

 

 

 

 

I

(Lagstiftningsakter)

FÖRORDNINGAR

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014

om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (3), och

av följande skäl:

(1)En verklig inre marknad för finansiella tjänster är avgörande för ekonomisk tillväxt och skapande av arbetstillfällen i unionen.

(2)För en integrerad, effektiv och öppen finansmarknad krävs marknadsintegritet. Väl fungerande värdepappersmark­ nader som har allmänhetens förtroende är en förutsättning för ekonomisk tillväxt och välstånd. Marknadsmissbruk skadar finansmarknadernas integritet och allmänhetens förtroende för värdepapper och derivatinstrument.

(3)Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG (4) fullbordade och uppdaterade unionens rättsliga ram för att skydda marknadens integritet. Med tanke på lagstiftningens, marknadens och teknikens utveckling sedan det direktivet trätt i kraft, som har medfört betydande förändringar av den finansiella miljön, bör det direktivet nu ersättas. En ny normativ rättsakt behövs också för att säkerställa att det finns enhetliga bestämmelser, tydliga centrala begrepp och en enhetlig regelbok i linje med slutsatserna från rapporten av den 25 februari 2009 av högnivågruppen för finansiell tillsyn inom EU, med Jacques de Larosière som ordförande (nedan kallad Larosière­ gruppen).

(1) EUT C 161, 7.6.2012, s. 3. (2) EUT C 181, 21.6.2012, s. 64.

(3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 10 september 2013 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 14 april 2014. (4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG av den 28 januari 2003 om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan

(marknadsmissbruk) (EUT L 96, 12.4.2003, s. 16).

72

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

L 173/2

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.6.2014

 

 

 

 

 

(4)En mer enhetlig och fastare ram måste fastställas för att bevara marknadens integritet, undvika potentiellt regle­ ringsarbitrage, säkerställa ansvarsskyldighet vid försök till manipulation och öka rättssäkerheten och förenkla lagstiftningen för marknadsaktörer. Denna förordning syftar till att på ett avgörande sätt bidra till en väl fun­ gerande inre marknad och bör följaktligen grundas på artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktions­ sätt (EUF-fördraget), såsom den tolkats i fast rättspraxis från Europeiska unionens domstol.

(5)För att undanröja kvarvarande hinder för handel och motverka betydande snedvridning av konkurrensen till följd av lagstiftningsskillnader på nationell nivå, samt för att förhindra att andra hinder för handel och snedvridningar av konkurrensen uppstår, är det nödvändigt att anta en förordning som inför en mer enhetlig tolkning av unionens ramverk avseende marknadsmissbruk och som tydligare fastställer regler som ska tillämpas i alla medlemsstater. Marknadsmissbrukskraven får formen av en förordning, vilket säkerställer att de kraven är direkt tillämpliga. Detta bör säkerställa enhetliga villkor genom att förhindra uppkomsten av olikartade nationella krav till följd av inför­ livandet av ett direktiv. Denna förordning kommer att kräva att alla personer följer samma regler i hela unionen. Den kommer också att förenkla lagstiftningen och sänka företagens kostnader för att efterleva den, i synnerhet när det gäller företag som har gränsöverskridande verksamhet, och den kommer att bidra till att undanröja sned­ vridning av konkurrensen.

(6)I kommissionens meddelande av den 25 juni 2008 om En ”Small Business Act” för Europa uppmanas unionen och dess medlemsstater att utarbeta bestämmelser för att minska den administrativa bördan, att anpassa lagstiftningen till behoven hos emittenterna på marknader för små och medelstora företag och att underlätta tillgången till finansiering för dessa emittenter. Ett antal bestämmelser i direktiv 2003/6/EG medför administrativa bördor för emittenterna, särskilt för emittenter av finansiella instrument som godkänts för handel på tillväxtmarknader för små och medelstora företag, och dessa bördor bör minskas.

(7)Marknadsmissbruk är ett begrepp som omfattar olagliga beteenden på finansmarknaderna, och vid tillämpning av denna förordning bör begreppet anses omfatta insiderhandel, olagligt röjande av insiderinformation och mark­ nadsmanipulation. Sådant beteende hindrar fullständig öppenhet på marknaden som är en förutsättning för handel för alla ekonomiska aktörer på integrerade finansmarknader.

(8)Tillämpningsområdet för direktiv 2003/6/EG inriktade sig på finansiella instrument upptagna till handel på en reglerad marknad, eller för vilka det har lämnats in en ansökan om upptagande till handel på en sådan marknad. De senaste åren har man emellertid i allt högre grad handlat med finansiella instrument på multilaterala handels­ plattformar (MTF-plattformar). Det finns också finansiella instrument som handlas endast på andra typer av organiserade handelsplattformar (OTF-plattformar) eller endast över disk (OTC). Denna förordnings tillämpnings­ område bör därför utvidgas till att innefatta varje finansiellt instrument som handlas på en reglerad marknad, MTF- plattform eller OTF-plattform, och varje annat beteende eller annan handling som kan påverka ett sådant finansiellt instrument, oavsett om detta äger rum på en handelsplats eller inte. När det gäller vissa typer av MTF-plattformar, vilka liksom reglerade marknader bistår företag med att anskaffa eget kapital, gäller förbudet mot marknadsmiss­ bruk även när en ansökan om upptagande till handel på en sådan marknad har gjorts. Tillämpningsområdet för denna förordning bör därför inbegripa finansiella instrument för vilka en ansökan om upptagande till handel på en MTF-plattform har gjorts. Detta bör förbättra investerarskyddet, upprätthålla marknadens integritet och säkerställa att marknadsmissbruk av sådana instrument är entydigt förbjudet.

(9)För att främja öppenhet bör operatörer av en reglerad marknad, en MTF- eller OTF-plattform omgående meddela sina behöriga myndigheter uppgifter om de finansiella instrument som de har tagit upp till handel, för vilka det har gjorts en ansökan om upptagande till handel eller som har handlats på deras handelsplatser. En andra anmälan bör göras om instrumentet inte längre är upptaget till handel. Sådana skyldigheter bör även gälla för finansiella instrument för vilka det inlämnats en ansökan om upptagande till handel på deras handelsplatser och finansiella instrument som har upptagits till handel innan denna förordning trädde i kraft. Anmälningarna, bör de behöriga myndigheterna lämna in till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma), och Esma bör offent­ liggöra en förteckning över alla de anmälda finansiella instrumenten. Denna förordning tillämpas på finansiella instrument oavsett om de tas upp eller inte på den förteckning som offentliggörs av Esma.

(10)Det är möjligt att vissa finansiella instrument som inte handlas på en handelsplats utnyttjas för marknadsmissbruk. Detta inkluderar finansiella instrument vars pris eller värde är beroende av eller påverkar finansiella instrument som handlas på en handelsplats, eller vars handel påverkar priset eller värdet på andra finansiella instrument som

73

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

12.6.2014

 

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 173/3

 

 

 

 

 

handlas på en handelsplats. Exempel på när sådana instrument kan användas för marknadsmissbruk är bland annat insiderinformation om en aktie eller obligation som kan utnyttjas för att köpa ett derivat av denna aktie eller obligation, eller ett index vars värde är beroende av denna aktie eller obligation. När ett finansiellt instrument används som ett referenspris kan ett OTC-derivat utnyttjas för att dra fördel av manipulerade priser eller för att manipulera priset på ett finansiellt instrument som handlas på en handelsplats. Ytterligare ett exempel är en planerad emission av nya värdepapper som inte i övrigt omfattas av förordningens tillämpningsområde, men där handel med dessa värdepapper skulle kunna påverka priset eller värdet på existerande börsnoterade värdepap­ per som omfattas av denna förordnings tillämpningsområde. Denna förordning täcker även den situation där priset eller värdet på ett instrument som handlas på en handelsplats är beroende av ett OTC-instrument. Samma princip bör tillämpas på spotavtal avseende råvaror vars pris baseras på derivatets pris, samt på köp av spotavtal avseende råvaror till vilka finansiella instrument hänför sig.

(11)Handel med värdepapper eller relaterade instrument för stabilisering av värdepapper eller handel med egna aktier i återköpsprogram kan vara berättigad av ekonomiska skäl och bör därför, under vissa omständigheter, undantas från förbuden mot marknadsmissbruk, förutsatt att handeln äger rum med beaktande av nödvändig öppenhet så att relevant information om stabiliseringen eller återköpsprogrammen offentliggörs.

(12)Handel med egna aktier i återköpsprogram och stabilisering av ett finansiellt instrument som inte omfattas av undantagen enligt denna förordning bör inte i sig anses utgöra marknadsmissbruk.

(13)Medlemsstater, medlemmar av Europeiska centralbankssystemet (ECBS), ministerier och andra myndigheter och specialföretag för en eller flera medlemsstater samt unionen och vissa andra offentliga organ eller personer som handlar på deras vägnar bör kunna föra penning- eller växelkurspolitik eller förvalta offentlig skuld utan begräns­ ningar, i den mån verksamheten utförts i allmänhetens intresse och endast inom ramen för den politiken. Inte heller bör begränsning ske av transaktioner eller handelsorder som utförs eller beteenden av unionen, ett speci­ alföretag för en eller flera medlemsstater, Europeiska investeringsbanken, Europeiska finansiella stabiliseringsfacili­ teten och Europeiska stabilitetsmekanismen eller en internationell finansiell institution inrättad av två eller fler medlemsstater för att anskaffa finansiering och ge finansiellt bistånd till förmån för sina medlemmar. Ett sådant undantag från denna förordnings tillämpningsområde kan, i enlighet med denna förordning, utvidgas till vissa offentliga organ med uppdrag att förvalta eller delta i förvaltningen av offentlig skuld och centralbanker i tredje­ länder. Samtidigt bör undantagen för penning- eller växelkurspolitik eller förvaltning av offentlig skuld inte utvidgas till fall när dessa organ utför transaktioner, handelsorder eller beteenden annat än inom ramen för den politiken eller när personer som arbetar för de organen utför transaktioner, handelsorder eller beteenden för egen räkning.

(14)Förnuftiga investerare baserar sina investeringsbeslut på information som de redan har tillgång till, alltså tillgänglig förhandsinformation. Därför bör frågan om en förnuftig investerare, i samband med ett investeringsbeslut, rim­ ligtvis skulle beakta en viss uppgift utvärderas på grundval av den tillgängliga förhandsinformationen. En sådan bedömning måste ta hänsyn till de förväntade effekterna av dessa uppgifter i ljuset av den berörda emittentens verksamhet som helhet, informationskällans tillförlitlighet och alla andra marknadsvariabler som kan förväntas påverka de finansiella instrumenten, de relaterade spotavtalen avseende råvaror, eller de auktionerade produkter som är baserade på utsläppsrätterna under de givna omständigheterna.

(15)Efterhandsinformation kan användas för att kontrollera antagandet att förhandsinformationen var priskänslig, men bör inte användas för att vidta åtgärder mot personer som drog rimliga slutsatser av den förhandsinformation de hade tillgång till.

(16)När insiderinformation rör ett förlopp som sker i etapper kan varje etapp i förloppet såväl som förloppet som helhet utgöra insiderinformation. Ett mellanliggande steg i en över tiden pågående process kan i sig utgöra omständigheter eller en händelse som föreligger eller som det finns faktiska utsikter för att den kan komma att föreligga eller inträffa, på grundval av en övergripande bedömning av faktorer som föreligger vid den relevanta tidpunkten. Detta begrepp bör emellertid inte tolkas så att omfattningen av omständigheternas eller händelsernas effekt på priserna på de berörda finansiella instrumenten bör tas i beaktande. Ett mellanliggande steg bör anses vara insiderinformation om det i sig uppfyller de kriterier för insiderinformation som fastställs i denna förordning.

74

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

L 173/4

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.6.2014

 

 

 

 

 

(17)Information som avser en händelse eller omständigheter som utgör ett mellanliggande steg i en över tiden pågående process kan exempelvis hänföra sig till läget i avtalsförhandlingar, villkor som provisoriskt godkänts i avtalsförhandlingar, möjligheten för placering av finansiella instrument, villkor för marknadsföring av finansiella instrument, provisoriska villkor för placeringen av finansiella instrument, eller överväganden om att införa ett finansiellt instrument i ett större index eller om att utesluta ett finansiellt instrument från ett sådant index.

(18)Rättssäkerheten bör förbättras för marknadsdeltagarna genom en mer detaljerad definition av två av de aspekter som är väsentliga för definitionen av insiderinformationen och betydelsen av dess potentiella effekter på priserna på de finansiella instrumenten, de relaterade spotavtalen avseende råvaror eller de auktionerade produkter som är baserade på utsläppsrätterna. För derivat som är grossistenergiprodukter, bör information som ska offentliggöras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1227/2011 (1) anses som insiderinformation.

(19)Syftet med denna förordning är inte att förbjuda diskussioner av allmän natur mellan aktieägare och företags­ ledningen om affärs- och marknadsutvecklingen med avseende på en emittent. Sådana förbindelser är väsentliga för att marknaden ska fungera effektivt och bör inte förbjudas genom denna förordning.

(20)Spotmarknader och relaterade derivatmarknader är nära sammankopplade och globala, och marknadsmissbruk kan ske över båda dessa marknader och över gränser, vilket kan leda till avsevärda systemrisker. Detta gäller för både insiderhandel och marknadsmanipulation. I synnerhet kan insiderinformation från en spotmarknad vara till nytta för en person som handlar på en finansiell marknad. Insiderinformation avseende ett råvaruderivat bör definieras som information som dels uppfyller den allmänna definitionen av insiderinformation avseende finansmarknader och som dels måste offentliggöras i enlighet med lagar och andra bestämmelser på unionsnivå eller nationell nivå, marknadsregler, avtal eller sedvänjor på de derivat- eller spotmarknaderna avseende råvaror. Goda exempel på sådana regler inbegriper förordning (EU) nr 1227/2011 för energimarknaden och Joint Organisations Database Initiative (Jodi)-databasen för olja. Sådan information kan fungera som grund för marknadsaktörers beslut att börja handla med råvaruderivat eller relaterade spotavtal avseende råvaror, och bör därför utgöra insiderinformation som måste offentliggöras om den kan förväntas ha en väsentlig inverkan på priset på sådana derivat eller relaterade spotavtal avseende råvaror.

Strategier för manipulation kan också omfatta spotmarknader och derivatmarknader. Handel med finansiella instrument, inklusive råvaruderivat, kan användas för att otillbörligt påverka relaterade spotavtal avseende råvaror, och spotavtal avseende råvaror kan användas för att manipulera relaterade finansiella instrument. Förbudet mot marknadsmanipulation bör fånga dessa ömsesidiga kopplingar. Det är dock varken lämpligt eller praktiskt möjligt att utvidga denna förordnings räckvidd till att omfatta beteenden som inte berör finansiella instrument, t.ex. handel med spotavtal avseende råvaror som endast påverkar spotmarknaden. När det specifikt gäller grossistenergipro­ dukter bör de behöriga myndigheterna beakta särdragen i definitionerna i förordning (EU) nr 1227/2011 när de tillämpar definitionerna av insiderinformation, insiderhandel och marknadsmanipulation enligt denna förordning på finansiella instrument relaterade till grossistenergiprodukter.

(21)Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EU (2) är kommissionen, medlemsstaterna och andra offi­ ciellt utsedda organ bland annat ansvariga för det tekniska utfärdandet av utsläppsrätter, deras fria tilldelning till industrisektorer och nya aktörer som kan komma i fråga för detta och, mer allmänt, utvecklingen och genom­ förandet av unionens klimatpolitiska ram, som stöder tillhandahållandet av utsläppsrätter för köpare inom unio­ nens system för handel med utsläppsrätter. Dessa offentliga organ kan, inom ramen för utövandet av sina upp­ gifter, bland annat ha tillgång till priskänslig icke-offentlig information och enligt direktiv 2003/87/EG kan de behöva göra vissa marknadstransaktioner avseende utsläppsrätter. Till följd av klassificeringen av utsläppsrätter som finansiella instrument som ett led i översynen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG (3), kommer även dessa instrument att omfattas av denna förordning.

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1227/2011 av den 25 oktober 2011 om integritet och öppenhet på grossist­ marknaderna för energi (EUT L 326, 8.12.2011, s. 1).

(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).

(3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG (EUT L 145, 30.4.2004, s. 1).

75

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

12.6.2014

 

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 173/5

 

 

 

 

 

För att bevara de befogenheter som kommissionen, medlemsstaterna och andra officiellt utsedda organ har att utveckla och genomföra unionens klimatpolitik, bör dessa offentliga organs verksamhet, i den mån verksamheten utförts i allmänhetens intresse och uttryckligen inom ramen för denna politik och avseende utsläppsrätter, un­ dantas från tillämpningen av denna förordning. Ett sådant undantag bör inte ha en negativ effekt på den över­ gripande marknadsöppenheten, eftersom dessa offentliga organ har lagstadgade förpliktelser att bedriva sin verk­ samhet på ett sätt som säkerställer ett ordentligt, rättvist och icke-diskriminerande offentliggörande av och tillgång till alla nya beslut, händelser och uppgifter som är av priskänslig natur. Det finns dessutom skyddsåtgärder för ett rättvist och icke-diskriminerande offentliggörande av särskild priskänslig information som innehas av offentliga myndigheter enligt direktiv 2003/87/EC och de genomförandebestämmelser som antagits till följd av det direktivet. Samtidigt bör undantaget för offentliga organ som utför verksamhet inom ramen för unionens klimatpolitik inte gälla i fall när de offentliga organen utför verksamhet eller transaktioner som inte sker inom ramen för unionens klimatpolitik eller när personer som arbetar för ett av dessa organ utövar verksamhet eller transaktioner för egen räkning.

(22)Enligt artikel 43 i EUF-fördraget, och för genomförandet av internationella avtal som ingåtts i enlighet med EUF- fördraget, är kommissionen, medlemsstaterna och andra officiellt utsedda organ bland annat ansvariga för att utöva den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken. Vid utförandet av dessa uppgifter genomför dessa offentliga organ verksamhet och vidtar åtgärder för att förvalta jordbruks- och fiskerimarknaderna, även genom offentlig intervention och införande av ytterligare importtullar eller uppskov av sådana tullar. Med

hänsyn till denna förordnings tillämpningsområde, vissa bestämmelser i förordningen som omfattar spotavtal avseende råvaror vilka påverkar eller kan förväntas påverka finansiella instrument och finansiella instrument vars värde är beroende av värdet på spotavtalet avseende råvaror och vilka påverkar eller kan förväntas påverka spotavtal avseende råvaror, är det nödvändigt att säkerställa att kommissionens, medlemsstaternas och andra officiellt utsedda organs verksamhet inte begränsas när det gäller att utöva den gemensamma jordbrukspolitiken och unionens gemensamma fiskeripolitik.

För att bevara de befogenheter som kommissionen, medlemsstaterna och andra officiellt utsedda organ har att utveckla och utöva den gemensamma jordbrukspolitiken och unionens gemensamma fiskeripolitik, bör deras verksamhet, i den mån verksamheten utförts i allmänhetens intresse och uttryckligen i syfte att uppfylla den politiken, undantas från tillämpningen av denna förordning. Ett sådant undantag bör inte ha en negativ effekt på den övergripande marknadsöppenheten, eftersom dessa offentliga organ har lagstadgade förpliktelser att bedriva sin verksamhet på ett sätt som säkersställer ett ordentligt, rättvist och icke-diskriminerande offentliggörande av och tillgång till alla nya beslut, händelser och uppgifter som är av priskänslig natur. Samtidigt bör undantaget för offentliga organ som utövar verksamhet i syfte att uppfylla unionens gemensamma jordbrukspolitik och unionens gemensamma fiskeripolitik inte gälla när de offentliga organen utför verksamhet eller transaktioner som inte utövas i syfte att uppfylla den gemensamma jordbrukspolitiken och unionens gemensamma fiskeripolitik eller när per­ soner som arbetar för ett av de organen utövar verksamhet eller transaktioner för egen räkning.

(23)De huvudsakliga kännetecknen för insiderhandeln består i att en oberättigad fördel uppnås från insiderinformation till nackdel för tredje parter som är omedvetna om sådan information, och följaktligen leder detta till att finans­ marknadernas integritet och investerarnas förtroende undergrävs. Förbudet mot insiderhandel bör följaktligen till­ lämpas när en person som förfogar över insiderinformation otillbörligt utnyttjar den fördel som denna information ger och utför en transaktion i enlighet med denna information genom att förvärva eller avyttra, eller försöka förvärva eller avyttra, eller genom att återkalla eller ändra, eller försöka återkalla eller ändra, en handelsorder att förvärva eller avyttra finansiella instrument som omfattas av denna information, för egen eller annans räkning, direkt eller indirekt. Utnyttjande av insiderinformation kan även bestå i handel med utsläppsrätter och derivat av dessa och budgivning vid sådana auktioner för utsläppsrätter eller andra auktionerade produkter baserade på sådana som hålls enligt kommissionens förordning (EU) nr 1031/2010 (1).

(24)När en juridisk eller fysisk person som förfogar över insiderinformation förvärvar eller avyttrar, eller försöker förvärva eller avyttra, finansiella instrument som omfattas av den informationen, för egen eller annans räkning, direkt eller indirekt, bör det underförstås att den personen har utnyttjat den informationen. Det antagandet påverkar inte rätten till försvar. Frågan huruvida en person har överträtt förbudet mot insiderhandel eller har försökt utöva insiderhandel bör bedömas mot bakgrund av syftet med denna förordning, vilket är att skydda finansmarknadernas integritet och höja investerarnas förtroende för dem. Detta förtroende bygger i sin tur på att investerarna har tillförsäkrats likabehandling och skydd mot otillbörligt utnyttjande av insiderinformation.

(1) Kommissionens förordning (EU) nr 1031/2010 av den 12 november 2010 om tidsschema, administration och andra aspekter av auktionering av utsläppsrätter för växthusgaser i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen (EUT L 302, 18.11.2010, s. 1).

76

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

L 173/6

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.6.2014

 

 

 

 

 

(25)Handelsorder som lagts innan en person förfogar över insiderinformation bör inte anses vara insiderhandel. Om en person emellertid har kommit att förfoga över insiderinformation bör det antas att alla senare ändringar av handelsorderna relaterade till den informationen som lagts innan sådan information förfogades över, inbegripet återkallelse eller ändring av en handelsorder eller ett försök att återkalla och ändra en handelsorder, utgör insiderhandel. Det antagandet kan emellertid avvisas om personen påvisar att han eller hon inte utnyttjade insider­ informationen när transaktionen utfördes.

(26)Utnyttjande av insiderinformation kan bestå i förvärv eller avyttring av ett finansiellt instrument, eller en auk­ tionerad produkt baserad på utsläppsrätter, eller återkallelse eller ändring av en handelsorder, eller försök att förvärva eller avyttra ett finansiellt instrument eller att återkalla eller ändra en handelsorder, samtidigt som personen i fråga inser eller borde ha insett att informationen utgör insiderinformation. I detta avseende bör de behöriga myndigheterna ta hänsyn till vad en normal och förnuftig person inser eller borde ha insett med hänsyn till omständigheterna.

(27)Denna förordning bör tolkas på ett sätt som stämmer överens med de åtgärder som medlemsstaterna antagit för att skydda innehavare av överlåtbara värdepapper som medför rösträtt i ett bolag (eller som efter lösen eller konvertering kan medföra sådana rättigheter) när bolaget är föremål för ett offentligt uppköpserbjudande eller något annat förslag om förändring av kontrollen i bolaget. Denna förordning bör i synnerhet tolkas på ett sätt som stämmer överens med de lagar och andra författningar som antagits om uppköpserbjudanden, fusioner och andra transaktioner som påverkar ägande eller kontroll av företag som regleras av de tillsynsmyndigheter som medlems­ staterna har utsett i enlighet med artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG (1).

(28)Analyser och prognoser som grundas på allmänt tillgängliga uppgifter bör inte i sig anses vara insiderinformation, och enbart det faktum att en transaktion utförs på grundval av analys eller prognoser bör därför inte anses utgöra utnyttjande av insiderinformation. Till exempel när offentliggörande eller spridning av information rutinmässigt förväntas av marknaden och när sådant offentliggörande eller distribution bidrar till prisbildningsprocessen för finansiella instrument, eller när informationen bidrar med synpunkter från en erkänd marknadskommentator eller institution som kan påverka priserna på relaterade finansiella instrument kan informationen utgöra insiderinfor­ mation. Marknadsaktörer måste därför beakta i vilken utsträckning informationen är icke offentlig och hur finansiella instrument eventuellt skulle påverkas om handel sker innan den offentliggörs eller sprids, för att fastställa huruvida de skulle handla på grundval av insiderinformation.

(29)För att undvika att det av misstag införs förbud mot former av finansiell verksamhet som är legitima, dvs. som inte kan innebära marknadsmissbruk, är det nödvändigt att erkänna vissa legitima beteenden. Detta kan exempelvis inbegripa ett erkännande av marknadsgaranternas roll när dessa agerar som legitima tillhandahållare av marknads­ likviditet.

(30)Om marknadsgaranter eller personer som auktoriserats att agera som motparter begränsar sig till att bedriva sin legitima verksamhet att köpa och sälja finansiella instrument eller om personer som auktoriserats att utföra handelsorder på tredje parts vägnar begränsar sig till att vederbörligen utföra, återkalla eller ändra en handelsorder, bör detta inte anses utgöra utnyttjande av sådan insiderinformation. Skyddsåtgärderna som föreskrivs i denna förordning för marknadsgaranter eller andra som erhållit auktorisation för att agera som motpart eller personer som har auktoriserats att utföra handelsorder på tredje parts vägnar, vilka har insiderinformation, bör emellertid inte omfatta verksamhet som klart och tydligt är förbjuden enligt denna förordning, vilket exempelvis inbegriper förfarandet att handla före kunden (front running). När en juridisk person har vidtagit alla rimliga åtgärder för att undvika marknadsmissbruk, samtidigt som fysiska personer i sitt arbete trots detta gör sig skyldiga till marknads­ missbruk på den juridiska personens vägnar bör detta inte anses utgöra marknadsmissbruk av den juridiska personen. Ett annat exempel som inte bör anses utgöra utnyttjande av insiderinformation är transaktioner som utförs för att uppfylla ett tidigare ingånget åtagande som har förfallit. Enbart det faktum att ha tillgång till insiderinformation angående ett annat bolag och att utnyttja den i samband med ett offentligt uppköpserbjudande för att vinna kontroll över detta bolag eller föreslå en fusion med det bolaget bör inte anses utgöra insiderhandel.

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG av den 21 april 2004 om uppköpserbjudanden (EUT L 142, 30.4.2004, s. 12).

77

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

12.6.2014

 

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 173/7

 

 

 

 

 

(31)Eftersom ett förvärv eller en avyttring av finansiella instrument med nödvändighet föregås av att den som företar respektive transaktion fattar ett beslut att förvärva eller avyttra, bör enbart det faktum att personen gör ett sådant förvärv eller avyttring inte anses innebära att insiderinformation utnyttjas. Agerande på grundval av egna planer och strategier för handel bör inte betraktas som utnyttjande av insiderinformation. Ingen av de juridiska eller fysiska personerna bör emellertid skyddas av sin yrkesfunktion, de bör endast skyddas om de agerar på ett lämpligt sätt och uppfyller både de standarder som förväntas inom deras yrke och de som fastställs i denna förordning, dvs. marknadsintegritet och investerarskydd. En överträdelse kan trots detta anses ha begåtts om den behöriga myn­ digheten påvisar att det fanns ett icke-legitimt skäl till de transaktionerna eller handelsorderna eller det beteendet eller att personen utnyttjade insiderinformation.

(32)Marknadssonderingar är interaktioner mellan en säljare av ett finansiellt instrument och en eller flera potentiella investerare innan en transaktion aviseras, i syfte att bedöma potentiella investerares intresse av en eventuell transaktion och dess prissättning, storlek och strukturering. Marknadssonderingar kan omfatta en börsintroduktion eller därpå följande erbjudanden av värdepapper, och skiljer sig från den vanliga handeln. De är mycket värdefulla verktyg för att bedöma potentiella investerares åsikter, förbättra dialogen mellan aktieägare, se till att handeln fungerar smidigt och att emittenters, existerande aktieägares och potentiella nya investerares åsikter sammanjämkas. De kan komma till särskild nytta när förtroendet för marknaderna är bristfälligt eller när marknaderna saknar ett relevant referensvärde eller är instabila. Möjligheten att utföra sådana marknadssonderingar är sålunda av betydelse för att finansmarknaderna ska kunna fungera väl och marknadssonderingar bör inte i sig betraktas som mark­ nadsmissbruk.

(33)Exempel på marknadssonderingar inkluderar fall där det säljande företaget har fört diskussioner med en emittent om en eventuell transaktion och företaget har beslutat att bedöma det potentiella investerarintresset i syfte att fastställa villkoren för en transaktion, till fall då en emittent har för avsikt att avisera en emission av skuld­ instrument eller aktier och nyckelinvesterare kontaktas av det säljande företaget och erhåller de fullständiga vill­ koren för transaktionen för att erhålla ett finansiellt åtagande att delta i transaktionen, eller till fall då det säljande företaget strävar efter att sälja en omfattande mängd värdepapper på en investerares vägnar och strävar efter att bedöma det potentiella intresset för de värdepapperen hos andra potentiella investerare.

(34)Genomförande av marknadssonderingar kan kräva att insiderinformation lämnas till potentiella investerare. Det kommer i allmänhet endast att finnas möjlighet att dra finansiell fördel av handel på grundval av insiderinfor­ mation som förmedlats i en marknadssondering om det finns en existerande marknad för det finansiella instru­ ment som är föremål för marknadssonderingen eller för ett relaterat finansiellt instrument. Med hänsyn till tidpunkten för sådana diskussioner är det möjligt att insiderinformation kan komma att lämnas till den potentiella investeraren under marknadssonderingens gång efter det att ett finansiellt instrument har tagits upp till handel på en reglerad marknad eller har handlats på en MTF- eller OTF-plattform. Den marknadsaktör som lämnar infor­ mation bör innan den inleder en marknadssondering bedöma huruvida denna marknadssondering kommer att innebära att insiderinformation lämnas.

(35)Det bör anses att insiderinformation lämnas legitimt om den lämnas som ett normalt led i fullgörandet av en persons tjänst, verksamhet eller åligganden. Om en marknadssondering omfattar röjande av insiderinformation kommer den marknadsgarant som röjer informationen anses agera som ett normalt led i fullgörandet av sin tjänst, verksamhet eller åligganden om denne vid tidpunkten för röjandet informerar och erhåller ett medgivande från den person som mottar information om att han eller hon får tillhandahållas insiderinformation, att personen i fråga enligt bestämmelserna i denna förordning kommer att vara förhindrad att handla eller agera på grundval av denna information, att rimliga åtgärder måste vidtas för att skydda uppgifternas fortlöpande konfidentialitet, och att personen i fråga måste informera den marknadsaktör som lämnar information om identiteten på alla fysiska och juridiska personer till vilka information lämnas under det att ett svar på marknadssonderingen utarbetas. Den marknadsaktör som lämnar information bör även uppfylla skyldigheterna som närmare bör fastställas i tekniska standarder för tillsyn, när det gäller att föra register över röjda uppgifter. Det bör inte antas att marknadsaktörer som inte uppfyller denna förordning vid utförandet av en marknadssondering har röjt insiderinformation på ett olagligt sätt, men de bör inte kunna utnyttja det undantag som beviljas dem som uppfyller bestämmelserna. Frågan om huruvida de har brutit mot förbudet mot olagligt röjande av insiderinformation bör bedömas mot bakgrund av alla relevanta bestämmelser i denna förordning, och alla marknadsgaranter som lämnar information bör vara skyldiga att innan de inleder en marknadssondering skriftligen dokumentera sin bedömning av huruvida denna marknadssondering kommer att inbegripa röjande av insiderinformation.

78

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

L 173/8

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.6.2014

 

 

 

 

 

(36)Potentiella investerare som är föremål för en marknadssondering bör för sin del bedöma om den information som lämnas till dem utgör insiderinformation som skulle förbjuda dem att handla på grundval av denna information eller förbjuda dem att vidareförmedla den informationen. Potentiella investerare omfattas även i fortsättningen av de regler om insiderhandel och olagligt röjande av insider information som fastställs i denna förordning. Esma bör utfärda riktlinjer i syfte att bistå potentiella investerare när det gäller deras överväganden och vilka åtgärder de bör vidta för att inte överträda denna förordning.

(37)I förordning (EU) nr 1031/2010 föreskrivs att två parallella system mot marknadsmissbruk ska tillämpas på auktioner för utsläppsrätter. Till följd av att utsläppsrätter klassificeras som finansiella instrument bör dock den här förordningen utgöra en enhetlig regelbok av marknadsmissbruksåtgärder som är tillämpliga på hela primär- och sekundärmarknaden för utsläppsrätter. Denna förordning bör också tillämpas på beteenden eller transaktioner, inbegripet bud, avseende auktionering på en auktionsplattform som har godkänts som en reglerad marknad för utsläppsrätter eller andra auktionerade produkter som är baserade på utsläppsrätter, inbegripet när auktionerade produkter inte är finansiella instrument, enligt förordning (EU) nr 1031/2010.

(38)De åtgärder mot marknadsmanipulation som föreskrivs i denna förordning bör kunna anpassas till nya former av handel eller nya strategier som kan innebära marknadsmissbruk. För att återspegla det faktum att handeln med finansiella instrument allt oftare är automatiserad är det önskvärt att definitionen av marknadsmanipulation anger specifika exempel på marknadsmissbruksstrategier som kan utföras genom alla tillgängliga handelssätt, inklusive algoritmisk handel och högfrekvenshandel. De exempel som anges är varken avsedda att vara uttömmande eller att antyda att det inte skulle röra sig om marknadsmissbruk om samma strategier genomfördes på annat sätt.

(39)Förbudet mot marknadsmissbruk bör även omfatta de personer som samarbetar för att bedriva marknadsmissbruk. Exemplen kan inkludera, men är inte begränsade till, förmedlare som utformar och rekommenderar en handels­ strategi som syftar till marknadsmissbruk, personer som uppmuntrar en person med insiderinformation att röja denna information på ett olagligt sätt, eller personer som utvecklar mjukvara i samarbete med en handlare i syfte att underlätta marknadsmissbruk.

(40)För att säkerställa att ansvar åläggs både den juridiska personen och alla fysiska personer som deltar i den juridiska personens beslutsfattande, bör de olika nationella rättsliga mekanismerna i medlemsstaterna erkännas. Detta har direkt anknytning till metoderna för ansvarstilldelning i nationell rätt.

(41)För att komplettera förbudet mot marknadsmanipulation bör denna förordning inbegripa ett förbud mot försök till marknadsmanipulation. Ett försök till marknadsmanipulation bör särskiljas från ett faktiskt beteende som kan förväntas leda till marknadsmanipulation, eftersom båda verksamheterna är förbjudna enligt denna förordning. Ett sådant försök kan inkludera, men är inte begränsat till, situationer där verksamheten inleds men inte fullbordas, till exempel som ett resultat av tekniska problem eller en handelsorder som inte beaktas. Det är nödvändigt att förbjuda försök att manipulera marknaden för att de behöriga myndigheterna ska kunna påföra sanktioner mot sådana försök.

(42)Utan att syftet med denna förordning och dess direkt tillämpliga bestämmelser påverkas, är det möjligt att en person som inleder transaktioner eller lägger handelsorder vilka kan anses utgöra marknadsmanipulation kan påvisa att skälen för att inleda sådana transaktioner eller lägga sådana handelsorder var legitima och att dessa transaktioner och handelsorder stämmer överens med godtagen praxis på den berörda marknaden. Godtagen marknadspraxis kan endast fastställas av den behöriga myndighet som ansvarar för utövandet av tillsyn över marknadsmissbruk på den berörda marknaden. Praxis som är vedertagen på en viss marknad kan inte anses vara tillämplig på andra marknader såvida inte de behöriga myndigheterna på dessa andra marknader officiellt har godkänt denna praxis. En överträdelse kan trots detta anses ha begåtts om den behöriga myndigheten påvisar att det fanns ett icke-legitimt skäl till dessa transaktioner eller handelsorder.

(43)Denna förordning bör också klargöra att handlingar som innebär marknadsmanipulation eller försök till mark­ nadsmanipulation avseende ett finansiellt instrument kan ha formen av användning av relaterade finansiella instrument, som derivatinstrument, som handlas på en annan handelsplats eller OTC.

79

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

12.6.2014

 

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 173/9

 

 

 

 

 

(44)Många finansiella instrument prissätts i förhållande till referensvärden. Faktisk manipulation eller försök till ma­ nipulation av referensvärden, inbegripet interbankräntor, kan ha allvarliga konsekvenser för marknadens förtroende och kan leda till betydande förluster för investerare eller snedvrida den reala ekonomin. Därför krävs särskilda bestämmelser angående referensvärden för att bevara marknadernas integritet och se till att behöriga myndigheter kan upprätthålla ett tydligt förbud mot manipulation av referensvärden. De bestämmelserna bör omfatta alla offentliggjorda referensvärden, även referensvärden tillgängliga via internet, oavsett om tillgången är gratis eller inte, såsom CDS-referensvärden och index av index. Det är nödvändigt att komplettera det allmänna förbudet mot marknadsmanipulation genom att förbjuda manipulation av själva referensvärdet och överföringen av oriktig eller vilseledande information, oriktiga eller vilseledande ingångsvärden, eller alla andra åtgärder som manipulerar beräkningen av referensvärdet, där den beräkningen definieras brett så att den omfattar mottagande och bedöm­ ning av alla uppgifter som är relaterade till beräkningen av detta referensvärde och särskilt inkluderar trimmade data och omfatta metoden för beräkningen av referensvärdet, oavsett om den är helt eller delvis algoritmisk eller grundar sig på en bedömning. Dessa bestämmelser kompletterar förordning (EU) nr 1227/2011 som förbjuder att avsiktligt ge oriktig information till företag som tillhandahåller prisbedömningar eller marknadsrapporter om energiprodukter i grossistledet, vilket leder till att marknadsaktörer som handlar på grundval av dessa prisbedöm­ ningar eller marknadsrapporter vilseleds.

(45)För att säkerställa enhetliga marknadsvillkor för olika handelsställen och plattformar som omfattas av denna förordning, bör alla personer som driver reglerade marknader, MTF-plattformar och OTF-plattformar åläggas att inrätta och upprätthålla effektiva arrangemang, system och förfaranden som syftar till att förebygga och upptäcka metoder som innebär marknadsmanipulation och marknadsmissbruk.

(46)Manipulation eller försök till manipulation av finansiella instrument kan också bygga på att man lägger handels­ order som kanske inte verkställs. Ett finansiellt instrument kan också utsättas för manipulation genom beteenden utanför handelsplatsen. Personer som yrkesmässigt arrangerar eller verkställer transaktioner bör vara skyldiga att inrätta och upprätthålla effektiva arrangemang, system och förfaranden för att upptäcka och rapportera misstänkta transaktioner. De bör även rapportera misstänkta handelsorder och misstänkta transaktioner som sker utanför en handelsplats.

(47)Manipulation eller försök till manipulation av finansiella instrument kan också bygga på spridning av falsk eller vilseledande information. Spridning av falsk eller vilseledande information kan ha betydande påverkan på priserna på finansiella instrument på relativt kort tid. Det kan röra sig om fabricering av uppenbart falsk information, men också om avsiktligt utelämnande av väsentliga fakta, liksom medvetet felaktig rapportering av information. Den formen av marknadsmanipulation är till särskild skada för investerare, eftersom den får dem att basera sina investeringsbeslut på oriktig eller snedvriden information. Den är också till skada för emittenter, eftersom den minskar förtroendet för den tillgängliga information som rör dem. Bristande marknadsförtroende kan i sin tur äventyra emittentens förmåga att emittera nya finansiella instrument eller beviljas kredit från andra marknads­ aktörer för att finansiera sin verksamhet. Information sprids snabbt på marknaden. Följaktligen kan skadan för investerare och emittenter kvarstå under relativt lång tid innan informationen befinns vara falsk eller vilseledande och kan korrigeras av emittenten eller den som är ansvarig för informationsspridningen. Det är därför nödvändigt att spridandet av falsk eller vilseledande information, inklusive rykten och falska eller vilseledande nyheter, anses strida mot denna förordning. Därför bör inte de som är aktiva på finansmarknaderna ha rätt att fritt uttrycka information som står i strid med deras egen uppfattning eller bättre vetande och som de vet eller borde veta är falsk eller vilseledande, vilket är till skada för investerare och emittenter.

(48)Mot bakgrund av den ökade användningen av webbplatser, bloggar och sociala medier är det viktigt att tydliggöra att spridning av falsk eller vilseledande information via internet, inbegripet sociala medier eller anonyma bloggar, vid tillämpning av denna förordning bör anses vara likvärdigt med spridning via mer traditionella kommunika­ tionskanaler.

(49)Det är viktigt att en emittent offentliggör insiderinformation för att motverka insiderhandel och säkerställa att investerare inte vilseleds. Emittenter bör därför åläggas att så snart som möjligt underrätta allmänheten om insiderinformation. Den skyldigheten kan under särskilda omständigheter emellertid skada emittentens legitima intressen. Under sådana omständigheter bör ett uppskjutande av offentliggörandet tillåtas, förutsatt att det inte är sannolikt att uppskjutandet vilseleder allmänheten och om emittenten kan säkerställa att informationen förblir konfidentiell. Skyldigheten att offentliggöra insiderinformation gäller endast om emittenten har begärt eller godkänt det finansiella instrumentet för handel.

80

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

L 173/10

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.6.2014

 

 

 

 

 

(50)Vid tillämpning av de krav som avser offentliggörande av insiderinformation och uppskjutande av sådant offent­ liggörande som anges i denna förordning kan legitimt intresse särskilt avse bl.a. följande omständigheter: a) pågående förhandlingar eller liknande inslag där resultatet eller det normala förhandlingsmönstret kan förväntas påverkas av ett offentliggörande. Särskilt om emittentens finansiella bärkraft är allvarligt och omedelbart hotad, även om den inte blivit föremål för tillämplig insolvenslagstiftning, får offentliggörande av information senare­ läggas under en begränsad period om ett offentliggörande skulle utgöra en allvarlig risk för de befintliga och potentiella aktieägarnas intressen genom att underminera utgången av särskilda förhandlingar i syfte att säkerställa emittentens långsiktiga finansiella återhämtning; b) beslut som fattats eller avtal som slutits av emittentens led­ ningsorgan som kräver godkännande av ett annat av emittentens organ för att träda i kraft, om emittentens organisation kräver att de organen hålls åtskilda, förutsatt att offentliggörande av informationen före godkännandet tillsammans med ett meddelande om att det godkännandet fortfarande avvaktas skulle medföra risker för att allmänheten inte kan bedöma informationen korrekt.

(51)Kravet att offentliggöra insiderinformation måste också gälla deltagare på marknaden för utsläppsrätter. För att undvika att utsätta marknaden för rapportering som inte är till nytta, och se till att den planerade åtgärden blir kostnadseffektiv, tycks det nödvändigt att begränsa regleringseffekterna av det kravet till endast de verksamhets­ utövare inom unionens system för handel med utsläppsrätter som – genom sin storlek och verksamhet – rimligtvis kan förväntas kunna ha en betydande inverkan på priset på utsläppsrätter, på auktionerade produkter baserade på utsläppsrätterna eller på relaterade finansiella derivativinstrument avseende utsläppsrätterna och för budgivning i auktionerna enligt förordning (EU) nr 1031/2010. Kommissionen bör genom en delegerad akt anta åtgärder för att fastställa en minimitröskel för tillämpningen av det undantaget. Den information som bör offentliggöras bör avse den offentliggörande partens fysiska verksamhet och inte dennes egna planer eller strategier för handel med utsläppsrätter, auktionerade produkter som är baserade på utsläppsrätter eller på relaterade finansiella derivativ­ instrument. När deltagare på marknaden för utsläppsrätter redan uppfyller motsvarande krav att offentliggöra insiderinformation, i synnerhet enligt förordning (EU) nr 1227/2011, bör skyldigheten att offentliggöra insider­ information om utsläppsrätter inte medföra någon dubblering av obligatoriska offentliggöranden som har samma innehåll i sak. När det gäller deltagare på marknaden för utsläppsrätter med samlade utsläpp eller en installerad tillförd effekt på eller under den fastställda tröskeln, bör det även anses, eftersom information om deras fysiska verksamhet anses vara oväsentlig för syftet med ett offentliggörande, att informationen inte har en väsentlig inverkan på priset på utsläppsrätter, på auktionerade produkter baserade på utsläppsrätter eller på relaterade finansiella derivatinstrument. Sådana deltagare på marknaden för utsläppsrätter bör emellertid omfattas av förbudet mot insiderhandel när det gäller alla andra uppgifter de har tillgång till och som är insiderinformation.

(52)I syfte att värna om allmänintresset, bevara det finansiella systemets stabilitet och till exempel undvika att lik­ viditetskriser i finansiella institut utvecklas till solvenskriser till följd av ett plötsligt uttag av medel, kan det vara lämpligt att under exceptionella omständigheter tillåta att kreditinstitut eller andra finansiella institut skjuter upp offentliggörandet av insiderinformation. Detta kan särskilt gälla information som är av betydelse för tillfälliga likviditetsproblem, när instituten behöver ta emot lån från centralbanker, inbegripet likviditetsstöd i krislägen från en central bank när offentliggörandet av informationen skulle få en systempåverkan. Detta uppskjutande bör ske på villkor att emittenten erhåller den behöriga myndighetens medgivande och att det är uppenbart att det vidare allmänna och ekonomiska intresset av att skjuta upp offentliggörandet uppväger marknadens intresse av att erhålla den information som uppskjutandet avser.

(53)Med avseende på finansiella institut, särskilt sådana som får lån från centralbanker, inklusive likviditetsstöd i krislägen, bör bedömningen rörande huruvida informationen är systemviktig och huruvida det ligger i allmänhe­ tens intresse att offentliggörandet skjuts upp göras av den behöriga myndigheten, om så är lämpligt efter samråd med nationella centralbanken, makrotillsynsorganet eller annan relevant nationell myndighet.

(54)Det bör vara klart förbjudet att utnyttja eller försöka utnyttja insiderinformation till att bedriva handel för egen räkning eller för tredje parts räkning. Utnyttjande av insiderinformation kan även bestå i handel med utsläppsrätter

och derivat avseende utsläppsrätter och budgivning vid auktioner för utsläppsrätter eller andra auktionerade produkter baserade på sådana och som hålls enligt förordning (EU) nr 1031/2010 av personer som inser eller borde inse att informationen de innehar är insiderinformation. Information om marknadsaktörens egna planer och strategier för handel bör inte betraktas vara insiderinformation, även om information om en tredje parts planer och strategier för handel kan utgöra insiderinformation.

81

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

12.6.2014

 

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 173/11

 

 

 

 

 

(55)Kravet på offentliggörande av insiderinformation kan vara betungande för små och medelstora företag enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU (1) vars finansiella instrument tagits upp till handel på tillväxtmarknader för små och medelstora företag, med tanke på kostnaderna för övervakning av den information de innehar och för juridisk rådgivning för att fastställa om och när informationen måste offentliggöras. Det är dock viktigt att insiderinformation snabbt offentliggörs för att säkerställa investerarnas förtroende för de emittenterna. Därför bör Esma kunna utfärda riktlinjer som hjälper emittenterna att fullgöra skyldigheten att offentliggöra insiderinformation utan att göra avkall på skyddet för investerare.

(56)Insiderförteckningar är ett viktigt verktyg när tillsynsmyndigheterna utreder eventuellt marknadsmissbruk, men nationella skillnader vad gäller de uppgifter som ingår i dessa förteckningar medför onödiga administrativa bördor för emittenterna. För att sänka dessa kostnader bör det därför finnas enhetliga krav på vilka datafält som krävs för insiderförteckningar. Det är också viktigt att personer som står med på insiderförteckningar informeras om detta och om följderna av detta enligt denna förordning och Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/57/EU (2). Kravet att föra och kontinuerligt uppdatera insiderförteckningar medför administrativa bördor i synnerhet för emittenter på tillväxtmarknader för små och medelstora företag. I och med att de behöriga myndigheterna kan utöva effektiv tillsyn över marknadsmissbruk utan att hela tiden ha tillgång till insiderförteckningar för dessa emittenter bör de undantas från denna skyldighet för att sänka de administrativa kostnaderna som denna för­ ordning medför. Sådana emittenter bör emellertid på begäran tillhandahålla de behöriga myndigheterna en insider­ förteckning.

(57)Det är en värdefull åtgärd för att skydda marknadsintegriteten att emittenter eller personer som handlar på deras vägnar eller för deras räkning upprättar förteckningar över personer som arbetar för dem, genom anställnings­ kontrakt eller på annat vis, och som har tillgång till insiderinformation som direkt eller indirekt hänför sig till emittenten. Sådana förteckningar kan användas av emittenter eller andra personer för att kontrollera flödet av insiderinformation och på detta sätt hjälpa dem att hantera sina skyldigheter att inte röja information. Sådana förteckningar kan även vara ett användbart verktyg för behöriga myndigheter att identifiera alla personer som har tillgång till insiderinformation och den tidpunkt då de fick denna tillgång. Tillgången till insiderinformation som direkt eller indirekt hänför sig till emittenten för personer som finns upptagna på en sådan förteckning påverkar inte de förbud som fastställs i denna förordning.

(58)Ökad öppenhet i de transaktioner som utförs av personer i ledande ställning hos emittenter och, i tillämpliga fall, av dem närstående personer, är en förebyggande åtgärd mot marknadsmissbruk, särskilt insiderhandel. Ett offent­ liggörande av dessa transaktioner, på åtminstone individuell basis, kan även utgöra en värdefull informationskälla för investerarna. Det är nödvändigt att klargöra att skyldigheten att offentliggöra dessa ledande personers trans­ aktioner även innefattar pantsättning eller utlåning av finansiella instrument, eftersom pantsättning av aktier kan få en väsentlig och potentiellt destabiliserande effekt på företaget vid en plötslig och oförutsedd avyttring. Utan offentliggörande av information skulle marknaden inte veta att det fanns ökad möjlighet till, exempelvis, en betydande framtida ändring i aktieägandet, en ökning av utbudet av aktier på marknadsplatsen, eller en förlust av rösträtter i det företaget. Därför krävs anmälan enligt denna förordning om pantsättningen av värdepapper görs som en del av en större transaktion i vilken en person med ledningsansvar pantsätter värdepapper som säkerhet för att få lån hos tredje part. Dessutom är fullständig och korrekt marknadsöppenhet en förutsättning för aktörernas förtroende för marknaden och särskilt förtroendet hos företagens aktieägare. Det är även nödvändigt att klargöra att skyldigheten att offentliggöra dessa ledningspersoners transaktioner innefattar transaktioner som utförs av en annan person inom ramen för ett diskretionärt uppdrag. För att uppnå en lämplig balans mellan graden av öppenhet och antalet rapporter som anmäls till behöriga myndigheter eller offentliggörs bör trösklar införas genom denna förordning, och transaktioner under denna tröskel behöver inte anmälas eller offentliggöras.

(59)Anmälan av transaktioner som utförs av personer i ledande ställning för egen räkning, eller av en till dem närstående person, är inte enbart värdefull information för marknadsaktörerna, utan är också ytterligare ett medel för de behöriga myndigheterna att övervaka marknaderna. Skyldigheten att anmäla transaktioner påverkar inte de förbud som fastställs i denna förordning.

(60)Anmälan av transaktioner bör ske i enlighet med de regler om överföring av personuppgifter som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG (3).

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2011/61/EU och av direktiv 2002/92/EG (se sidan 349 i detta nummer av EUT).

(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/57/EU av den 16 april 2014 om straffrättsliga påföljder för marknadsmissbruk (mark­ nadsmissbruksdirektiv) (se sidan 179 i detta nummer av EUT).

(3) Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 23.11.1995, s. 31).

82

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

L 173/12

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.6.2014

 

 

 

 

 

(61)Personer i ledande ställning bör inte ha rätt att utöva handel före offentliggörandet av en delårsrapport eller en bokslutskommuniké som den berörda emittenten är skyldig att offentliggöra enligt bestämmelserna på den han­ delsplats där emittentens aktier är upptagna till handel eller i enlighet med nationell rätt, såvida det inte existerar specifika och begränsade omständigheter som skulle motivera ett tillstånd från emittenternas sida som tillåter en person i ledande ställning att handla. Sådana tillstånd från emittentens sida påverkar inte de förbud som fastställs i denna förordning.

(62)Tillsynens effektivitet garanteras genom en uppsättning effektiva verktyg, befogenheter och resurser för den behöriga myndigheten i varje medlemsstat. I denna förordning fastställs följaktligen särskilt den minimiuppsättning av tillsyns- och utredningsbefogenheter som medlemsstaternas behöriga myndigheter bör ges enligt nationell rätt. De befogenheterna bör, när nationell rätt så kräver, utövas genom ansökan hos de behöriga rättsliga myndighe­ terna. När de behöriga myndigheterna utövar sina befogenheter enligt denna förordning bör de agera objektivt och opartiskt och förbli autonoma i sitt beslutsfattande.

(63)Även företagen på marknaden och alla ekonomiska aktörer bör bidra till marknadens integritet. Det förhållandet att en enda behörig myndighet utses för marknadsmissbruk utesluter inte samarbete eller delegering på den behöriga myndighetens ansvar mellan den myndigheten och företag på marknaden, i syfte att säkerställa effektiv övervakning av att de bestämmelser som antas i enlighet med denna förordning följs. När personer som tar fram eller sprider investeringsrekommendationer eller annan information som rekommenderar eller föreslår en investe­ ringsstrategi avseende ett eller flera finansiella instrument även handlar för egen räkning med sådana instrument, bör de behöriga myndigheterna bland annat kunna kräva eller begära av dessa personer alla uppgifter som är nödvändiga för att fastställa om de rekommendationer som tagits fram och spridits av dem är förenliga med denna förordning.

(64)När det gäller att upptäcka fall av insiderhandel och marknadsmanipulation måste de behöriga myndigheterna, i enlighet med nationell rätt, ha rätt att få tillträde till fysiska och juridiska personers lokaler för att beslagta handlingar. Tillträde till sådana lokaler krävs när det finns en rimlig misstanke om att det existerar handlingar och andra uppgifter som har samband med föremålet för en utredning och som kan vara relevanta för att bevisa ett fall av insiderhandel eller marknadsmissbruk. Dessutom krävs tillträde till sådana lokaler när den person som mottagit en begäran om upplysningar delvis eller helt underlåter att hörsamma den, eller om det finns rimliga skäl att anta att en eventuell begäran inte skulle hörsammas eller att de dokument eller upplysningar som informations­ kravet avser skulle undanröjas, manipuleras eller förstöras. Om förhandsgodkännande från den berörda medlems­ statens rättsliga myndighet krävs, i enlighet med nationell rätt, bör tillträde till lokaler ske efter det att förhands­ godkännandet från den rättsliga myndigheten erhållits.

(65)Befintliga inspelningar av telefonsamtal och trafikuppgifter från värdepappersföretag, kreditinstitut och finansiella institut som verkställer och dokumenterar verkställandet av transaktioner samt befintliga uppgifter om tele- och datatrafik från teleoperatörer utgör ett avgörande bevis, och ibland det enda beviset, när det gäller att upptäcka och styrka förekomsten av insiderhandel och otillbörligt marknadsmissbruk. Uppgifter om tele- och datatrafik kan göra det möjligt att fastställa identiteten på en person som ansvarar för spridningen av falsk eller vilseledande infor­ mation eller fastställa att personer varit i kontakt med varandra vid en viss tidpunkt och att det finns en koppling mellan två eller fler personer. De behöriga myndigheterna bör därför kunna kräva befintliga inspelningar av telefonsamtal, elektronisk kommunikation och trafikuppgifter som innehas av ett värdepappersföretag, ett kredit­ institut eller ett finansiellt institut i enlighet med direktiv 2014/65/EU. Tillgång till uppgifter om data- och teletrafik är nödvändig för att få fram bevis och för att utreda eventuell insiderhandel eller marknadsmanipulation, och därmed för upptäckt och beslut om att påföra sanktioner när det gäller marknadsmissbruk. För att införa samma spelregler i hela unionen när det gäller tillgång till befintliga uppgifter om tele- och datatrafik som innehas av en teleoperatör eller befintliga inspelningar av telefonsamtal och datatrafik som innehas av ett värdepappersföretag, ett kreditinstitut eller ett annat finansiellt institut, bör de behöriga myndigheterna, i enlighet med nationell rätt, kunna kräva befintliga uppgifter om tele- och datatrafik som innehas av en teleoperatör, i den mån detta tillåts enligt nationell rätt, och befintliga inspelningar av telefonsamtal och datatrafik som innehas av ett värdepappersföretag, i fall när det finns en rimlig misstanke om att sådana uppgifter relaterade till föremålet för inspektionen eller utredningen kan vara relevanta för att bevisa insiderhandel eller marknadsmanipulation i strid med denna för­ ordning. Tillgång till uppgifter om tele- och datatrafik som innehas av en teleoperatör omfattar inte tillgång till innehållet i telefonsamtal.

83

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

12.6.2014

 

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 173/13

 

 

 

 

 

(66)Samtidigt som denna förordning specificerar en minimiuppsättning befogenheter som de behöriga myndigheterna bör ha, bör de befogenheterna utövas inom ramen för ett komplett system av nationell rätt som garanterar respekt för grundläggande rättigheter, inbegripet rätten till personlig integritet. För utövandet av dessa befogenheter, som kan utgöra allvarliga intrång i rätten till respekt för privatliv och familjeliv, bostad och kommunikationer, bör medlemsstaterna ha infört adekvata och effektiva garantier mot alla former av missbruk, exempelvis, när det är lämpligt, ett krav att erhålla förhandsgodkännande från den berörda medlemsstatens behöriga rättsliga myndighe­ ter. Medlemsstaterna bör ge de behöriga myndigheterna möjlighet att utöva sådana inkräktande befogenheter i den utsträckning som de är nödvändiga för en korrekt utredning av allvarliga fall där det saknas likvärdiga medel för att nå samma resultat.

(67)Marknadsmissbruk kan ske över gränser och skära över olika marknader och därför bör de behöriga myndighe­ terna, såvida inte exceptionella omständigheter föreligger, vara skyldiga att samarbeta och utbyta information med andra behöriga myndigheter och tillsynsmyndigheter samt med Esma, i synnerhet när det gäller utredningsverk­ samhet. Om de behöriga myndigheterna är övertygade om att marknadsmissbruk utförs, eller har utförts, i en annan medlemsstat eller påverkar finansiella instrument som handlas i en annan medlemsstat, bör den anmäla detta till den behöriga myndigheten och Esma. I fall av marknadsmissbruk med gränsöverskridande effekter bör Esma kunna samordna utredningen om en av de berörda behöriga myndigheterna så begär.

(68)De behöriga myndigheterna bör förfoga över nödvändiga verktyg för en effektiv marknadsöverskridande över­ vakning av orderböcker. Enligt direktiv 2014/65/EU har de behöriga myndigheterna möjlighet att begära och erhålla uppgifter från andra behöriga myndigheter avseende orderboken som hjälp vid övervakning och upptäckt av gränsöverskridande former av marknadsmanipulation.

(69)För att säkerställa informationsutbyte och samarbete med tredjeländer för att uppnå en effektiv kontroll av efter­ levnaden av denna förordning, bör de behöriga myndigheterna ingå samarbetsöverenskommelser med sina mot­ svarigheter i tredjeländer. Varje överföring av personuppgifter som görs på grundval av dessa arrangemang bör vara förenlig med Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG och med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 (1).

(70)Ett sunt företagsramverk för den finansiella sektorn bör bygga på starka övervaknings-, utrednings- och sanktions­ system. Därför bör tillsynsmyndigheterna förses med de befogenheter som de behöver för att agera och bör kunna förlita sig på rättvisa, starka och avskräckande sanktionssystem mot all ekonomisk misskötsamhet och sanktio­ nerna bör verkställas på ett effektivt sätt. Emellertid ansåg Larosièregruppen att inget av det fanns i dagsläget. Kommissionens meddelande av den 8 december 2010 om att förstärka sanktionssystemen i den finansiella tjäns­ tesektorn innehåller en översyn av befintliga befogenheter att påföra sanktioner och deras praktiska tillämpning i syfte att främja överensstämmelse vad gäller sanktionssystemen i den finansiella sektorn.

(71)En uppsättning administrativa sanktioner, och andra administrativa åtgärder bör fastställas för att se till att medlemsstaterna har ett gemensamt tillvägagångssätt och för att öka den avskräckande effekten. De behöriga myndigheterna bör ha möjlighet att utfärda ett förbud att utföra ledningsuppgifter inom värdepappersföretag. Sanktioner som tillämpas i specifika fall bör fastställas med beaktande av, om lämpligt, faktorer som återföring av alla identifierade ekonomiska vinster, överträdelsens allvarlighetsgrad och varaktighet, alla försvårande eller förmildrande faktorer, det faktum att avgifter måste ha en avskräckande effekt och, om lämpligt, inkludera en rabatt för samarbete med den behöriga myndigheten. Den faktiska storleken på de administrativa sanktionsavgifter som påförs i ett specifikt fall kan uppgå till det högsta belopp som fastställs i denna förordning, eller det högre belopp som fastställs i nationell rätt, för mycket allvarliga överträdelser, medan betydligt lägre avgifter än max­ imibeloppet får tillämpas på mindre överträdelser eller vid förlikning. Denna förordning begränsar inte medlems­ staternas möjligheter att fastställa strängare administrativa sanktioner eller andra administrativa åtgärder.

(72)Även om inget hindrar medlemsstaterna från att fastställa regler om såväl administrativa sanktioner som straff­ rättsliga påföljder för samma överträdelser bör de inte åläggas att fastställa regler om administrativa sanktioner vid de överträdelser av denna förordning som redan omfattas av nationell straffrätt senast den 3 juli 2016. Medlems­ staterna är i enlighet med nationell rätt inte skyldiga att påföra såväl administrativa sanktioner som straffrättsliga

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskaps­ institutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).

84

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

L 173/14

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.6.2014

 

 

 

 

 

påföljder för samma överträdelse men kan göra det om deras nationella rätt tillåter det. Bibehållandet avstraff­ rättsliga påföljder snarare än administrativa sanktioner för överträdelser av denna förordning eller av direktiv 2014/57/EU bör emellertid inte minska eller på annat sätt påverka de behöriga myndigheternas förmåga att i tid samarbeta och få tillträde till och utbyta information med de behöriga myndigheterna i andra medlemsstater vid tillämpning av denna förordning, även efter det att dessa överträdelser har hänskjutits till de behöriga rättsliga myndigheterna för lagföring.

(73)För att se till att behöriga myndigheters beslut har en avskräckande effekt på allmänheten i stort bör besluten som regel offentliggöras. Offentliggörandet av beslut är också ett viktigt sätt för behöriga myndigheter att informera marknadsaktörerna om vilka handlingar som anses utgöra en överträdelse av denna förordning och att främja sunda uppföranden bland marknadsaktörerna. Om ett sådant offentliggörande orsakar oproportionell skada för de berörda personerna, äventyrar finansmarknadernas stabilitet eller en pågående utredning, bör de behöriga myn­ digheterna offentliggöra de administrativa sanktionerna och andra administrativa åtgärder på anonym grund i enlighet med nationell rätt eller skjuta upp offentliggörandet. De behöriga myndigheterna bör ha möjlighet att inte offentliggöra sanktioner och andra administrativa åtgärder när ett anonymt eller uppskjutet offentliggörande anses vara otillräckligt för att säkerställa att finansmarknadernas stabilitet inte äventyras. De behöriga myndighe­ terna bör inte heller vara skyldiga att offentliggöra åtgärder som anses vara mindre viktiga och vars offentliggö­ rande skulle vara oproportionerligt.

(74)Visselblåsare kan göra de behöriga myndigheterna uppmärksamma på ny information som kan vara till nytta i arbetet med att upptäcka och påförasanktioner i fall av insiderhandel och marknadsmanipulation. Visselblåsning kan dock motverkas på grund av rädsla för repressalier eller brist på incitament. Rapporteringen av överträdelser av denna förordning är nödvändig för att säkerställa att de behöriga myndigheterna kan upptäcka och påföra sanktioner för marknadsmissbruk. Åtgärder avseende visselblåsning är nödvändiga för att främja upptäckt av marknadsmissbruk och säkerställa skyddet av visselblåsare och den anklagade personen. Denna förordning bör därför säkerställa att det finns ändamålsenliga arrangemang som ger visselblåsare möjlighet att uppmärksamma behöriga myndigheter på eventuella överträdelser av denna förordning och skyddar dem mot repressalier. Med­ lemsstaterna bör kunna föreskriva ekonomiska incitament till personer som erbjuder relevant information om potentiella överträdelser av denna förordning. Visselblåsare bör dock endast ha rätt till sådana ekonomiska incitament då de bidrar med ny information som de inte redan är skyldiga att anmäla enligt lag och då den informationen resulterar i en sanktion för överträdelse av denna förordning. Medlemsstaterna bör också se till att de system för visselblåsning om de genomför omfattar mekanismer som ger ett ändamålsenligt skydd för en anklagad person, i synnerhet när det gäller personens rätt till skydd av personuppgifter och förfaranden för att säkerställa den anklagade personens rätt till försvar och rätt att höras före antagandet av ett beslut som rör denne, liksom personens rätt till effektiva rättsmedel inför domstol mot beslut som rör denne.

(75)Eftersom medlemsstaterna har antagit lagstiftning för genomförande av direktiv 2003/6/EG, och eftersom de delegerade akterna, tekniska standarderna och tekniska standarderna för genomförande som anges i denna för­ ordning bör antas innan den ram som införs kan tillämpas på ett fungerande sätt, är det nödvändigt att skjuta upp tillämpningen av de materiella bestämmelserna i denna förordning en tillräckligt lång tidsperiod.

(76)För att underlätta en smidig övergång till tillämpningen av denna förordning får sådan marknadspraxis som existerar före denna förordnings ikraftträdande, och som godtas av behöriga myndigheter i enlighet med kom­ missionens förordning (EG) nr 2273/2003 (1) vid tillämpningen av artikel 1.2 a i direktiv 2003/6/EG, fortsätta att tillämpas under förutsättning att de anmäls till Esma inom en föreskriven tidsperiod, fram till och med det att den behöriga myndigheten har fattat ett beslut om att fortsätta med den praxisen i enlighet med den här förordningen.

(77)Denna förordning står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns i Eu­ ropeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan). Denna förordning bör således tolkas och tillämpas i överensstämmelse med dessa rättigheter och principer. När denna förordning hänvisar till bestämmelserna om tryckfrihet och yttrandefrihet i andra media såväl som de bestämmelser och normer som är tillämpliga på journalistyrket, bör hänsyn tas till de friheterna som de garanteras i unionen och medlemsstaterna och som de erkänns enligt artikel 11 i stadgan samt andra relevanta bestämmelser.

(1) Kommissionens förordning (EG) nr 2273/2003 av den 22 december 2003 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG när det gäller undantag för återköpsprogram och stabilisering av finansiella instrument (EUT L 336, 23.12.2003, s. 33).

85

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

12.6.2014

 

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 173/15

 

 

 

 

 

(78)I syfte att öka öppenheten och bättre informera om hur sanktionssystemet fungerar, bör de behöriga myndighe­ terna årligen förse Esma med anonym och samlad information. Denna information bör omfatta antalet utredningar som inletts, antalet pågående fall och antalet avslutade fall under den berörda perioden.

(79)Direktiv 95/46/EG och förordning (EU) nr 45/2001 styr den behandling av personuppgifter som utförs av Esma inom ramen för denna förordning och under överinseende av medlemsstaternas behöriga myndigheter, särskilt de offentliga oberoende myndigheter som utses av medlemsstaterna. Varje utbyte eller överföring av information som görs av de behöriga myndigheterna bör ske i enlighet med bestämmelserna om överföring av personuppgifter enligt direktiv 95/46/EG. Varje utbyte eller överföring av information som görs av Esma bör ske i enlighet med bestämmelserna om överföring av personuppgifter enligt förordning (EG) nr 45/2001.

(80)Denna förordning, liksom de delegerade akter, genomförandeakter, tekniska standarder för tillsyn, tekniska stan­ darder för genomförande och riktlinjer som antas i enlighet med den, bör inte påverka tillämpningen av unions­ reglerna om konkurrens.

(81)I syfte att specificera de krav som fastställs i denna förordning, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på undantaget från denna förordnings till­ lämpningsområde till att omfatta vissa offentliga myndigheter och centralbanker i tredjeland och vissa utsedda offentliga organ i tredjeland som har ett kopplat avtal med unionen i den mening som avses i artikel 25 i direktiv 2003/87/EG, indikatorerna för manipulation som finns förtecknade i bilaga I till denna förordning, trösklarna för att fastställa tillämpningen av skyldigheten till offentliggörande när det gäller deltagare på marknaden för utsläpps­ rätter, de omständigheter under vilka handel under en stängd period är tillåten och vilka särskilda typer av transaktioner utförda av personer i ledande ställning eller en närstående till en sådan person vilka utlöser ett krav på anmälan. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar överlämnas samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(82)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning när det gäller förfaranden för rap­ portering av överträdelser av förordningen bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter för att specifi­ cera de förfarandena, inbegripet arrangemang för uppföljning av rapporter och åtgärder som gäller skydd av personer som arbetar genom anställningskontrakt och åtgärder för skydd av personuppgifter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (1).

(83)Tekniska standarder för finansiella tjänster bör säkerställa enhetliga villkor i hela unionen när det gäller frågor som omfattas av denna förordning. I och med att Esma är ett organ med mycket specialiserade expertkunskaper är det lämpligt och ändamålsenligt att Esma anförtros utarbetandet av förslag till tekniska standarder för tillsyn och förslag till tekniska standarder för genomförande som inte inbegriper politiska ställningstaganden, för överläm­ nande till kommissionen.

(84)Kommissionen bör ges befogenhet att anta de förslag till tekniska standarder för tillsyn som utarbetats av Esma för att specificera innehållet i de anmälningar som måste göras av operatörer av reglerade marknader, MTF- och OTF- plattformar avseende de finansiella instrument som är upptagna till handel, handlade eller för vilka det har lämnats in en ansökan om upptagande till handel på deras handelsplats, metod och villkor för Esmas sammanställning, offentliggörande och upprätthållande av förteckningen över de instrumenten, de villkor som återköpsprogram och stabiliseringsåtgärder måste uppfylla, inklusive villkor för handel, begränsningar i fråga om tid och volym, krav på offentliggörande och rapportering samt prisvillkor för stabiliseringen, när det gäller förfaranden och arrangemang för handelsplatser som syftar till att förhindra och upptäcka marknadsmissbruk, system och mallar som ska användas av personer för att upptäcka och anmäla misstänkta handelsorder och transaktioner, lämpliga arrange­ mang, förfaranden och registerhållning i marknadssonderingsprocessen, samt när det gäller tekniska villkor för

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

86

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

L 173/16

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.6.2014

 

 

 

 

 

personkategorier för objektiv presentation av information som rekommenderar en investeringsstrategi och för offentliggörande av särskilda intressen och intressekonflikter; detta ska göras genom delegerade akter enligt ar­ tikel 290 i EUF-fördraget och i enlighet med artiklarna 10–14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (1). Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förbere­ dande arbete, inklusive på expertnivå.

(85)Kommissionen bör också ges befogenhet att anta tekniska standarder för genomförande genom genomförandeakter enligt artikel 291 i EUF-fördraget och i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010. Esma bör anförtros uppgiften att utarbeta tekniska standarder för genomförande som ska lämnas till kommissionen när det gäller offentliggörande av insiderinformation, format för insiderförteckningar samt format och förfaranden för de behöriga myndigheternas samarbete och informationsutbyte med varandra och med Esma.

(86)Eftersom målet för denna förordning, nämligen att förhindra marknadsmissbruk i form av insiderhandel, olagligt röjande av insiderinformation och marknadsmanipulation, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlems­ staterna utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(87)Bestämmelserna i direktiv 2003/6/EG är inte längre relevanta eller tillräckliga och därför bör detta direktiv upphöra att gälla från och med den 3 juli 2016. Kraven och förbuden i denna förordning är strikt kopplade till kraven och förbuden i direktiv 2014/65/EU, och bör därför träda i kraft den dag då det direktivet träder i kraft.

(88)För att denna förordning ska kunna tillämpas korrekt är det nödvändigt att medlemsstaterna vidtar alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att deras nationella rätt överensstämmer senast den 3 juli 2016 med de bestämmelser i denna förordning som rör de behöriga myndigheterna och deras befogenheter, administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder, rapportering om överträdelser och offentliggörande av beslut.

(89)Europeiska datatillsynsmannen avgav sitt yttrande den 10 februari 2012 (2).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL 1

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

Genom den här förordningen fastställs ett gemensamt regelverk om insiderhandel, olagligt röjande av insiderinformation och marknadsmanipulation (marknadsmissbruk) samt åtgärder för att förhindra marknadsmissbruk för att säkerställa de finansiella marknadernas integritet i unionen och förbättra investerares skydd på och förtroende för de marknaderna.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1.Denna förordning ska tillämpas på

a)finansiella instrument som är upptagna till handel på en reglerad marknad eller för vilka en ansökan om upptagande till handel har lämnats in,

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsyns­ myndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12).

(2) EUT C 177, 20.6.2012, s. 1.

87

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

12.6.2014

 

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 173/17

 

 

 

 

 

b)finansiella instrument med vilka handel bedrivs på en MTF-plattform, som är upptagna till handel på en MTF-plattform eller för vilka en ansökan om upptagande till handel på en MTF-plattform har lämnats in,

c)finansiella instrument med vilka handel bedrivs på en OTF-plattform,

d)finansiella instrument som inte omfattas av led a, b, eller c och vars pris eller värde beror eller inverkar på priset på eller värdet av ett finansiellt instrument som avses i de leden, vilket inbegriper, men inte är begränsat till, kredits­ wappar och CFD-kontrakt.

Denna förordning ska också tillämpas på beteenden eller transaktioner, inklusive budrelaterade till auktionering vid en auktionsplattform som har godkänts som en reglerad marknad för utsläppsrätter eller andra auktionerade produkter baserade på utsläppsrätter inbegripet när auktionerade produkter inte är finansiella instrument, enligt förordning (EU) nr 1031/2010. Utan att det påverkar tillämpningen av eventuella särskilda bestämmelser som avser bud som lämnas i samband med en auktion, ska alla krav och förbud i den här förordningen som avser handelsorder tillämpas på sådana bud.

2. Artiklarna 12 och 15 ska också tillämpas på

a)spotavtal avseende råvaror, som inte är grossistenergiprodukter, där transaktionen, handelsordern eller beteendet påverkar, kan påverka eller förväntas eller är avsedd att påverka priset eller värdet på ett finansiellt instrument som avses i punkt 1,

b)typer av finansiella instrument, inklusive derivatkontrakt eller derivatinstrument för överföring av kreditrisker, där transaktionen, handelsordern, budet eller beteendet påverkar eller förväntas påverka priset eller värdet på ett spotavtal avseende råvaror där priset eller värdet beror på priset eller värdet på de finansiella instrumenten,

c)beteenden relaterade till referensvärden.

3.Denna förordning ska tillämpas på alla transaktioner, handelsorder eller beteenden avseende de finansiella instru­ ment som avses i punkterna 1 och 2, oavsett om transaktionen, handelsordern eller beteendet äger rum på en handels­ plats eller inte.

4.Kraven och förbuden i denna förordning ska tillämpas på åtgärder och försummelser inom unionen och i ett tredjeland i fråga om de instrument som avses i punkterna 1 och 2.

Artikel 3

Definitioner

1.I denna förordning avses med

1.finansiellt instrument: finansiellt instrument enligt definitionen i artikel 4.1.15 i direktiv 2014/65/EU,

2.värdepappersföretag: ett värdepappersföretag enligt definitionen i artikel 4.1.1 i direktiv 2014/65/EU,

3. kreditinstitut: ett kreditinstitut enligt definitionen i artikel 4.1.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (1),

4. finansiellt institut: ett finansiellt institut enligt definitionen i artikel 4.1.26 i förordning (EU) nr 575/2013,

5.marknadsoperatör: en marknadsoperatör enligt definitionen i artikel 4.1.18 i direktiv 2014/65/EU,

6.reglerad marknad: en reglerad marknad enligt definitionen i artikel 4.1.21 i direktiv 2014/65/EU,

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepap­ persföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).

88

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

L 173/18

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.6.2014

 

 

 

 

 

7.multilateral handelsplattform eller MTF-plattform: ett multilateralt system enligt definitionen i artikel 4.1.22 i direktiv 2014/65/EU,

8.organiserad handelsplattform eller OTF-plattform: ett system eller plattform i unionen enligt definitionen i artikel 4.1.23 i direktiv 2014/65/EU,

9.godtagen marknadspraxis: en särskild marknadspraxis som godtas av en behörig myndighet i enlighet med artikel 13,

10.handelsplats: en handelsplats enligt definitionen i artikel 4.1.24 i direktiv 2014/65/EU,

11.tillväxtmarknad för små och medelstora företag: en tillväxtmarknad för små och medelstora företag enligt definitionen i artikel 4.1.12 i direktiv 2014/65/EU,

12.behörig myndighet: en myndighet som utsetts i enlighet med artikel 22, om inte annat föreskrivs i den här för­ ordningen,

13.person: en fysisk eller juridisk person,

14.råvara: en råvara enligt definitionen i artikel 2.1 i kommissionens förordning (EG) nr 1287/2006 (1),

15.spotavtal avseende råvaror: kontrakt för leverans av en råvara som handlas på en spotmarknad och som levereras direkt när transaktionen avvecklas, och ett kontrakt för leverans av en råvara som inte är ett finansiellt instrument inbegripet terminskontakt som avvecklas fysiskt,

16.spotmarknad: en råvarumarknad där råvaror säljs kontant och levereras direkt när transaktionen avvecklas, samt andra icke-finansiella marknader, såsom terminsmarknader för råvaror,

17.återköpsprogram: handel med egna aktier i enlighet med artiklarna 21–27 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/30/EU (2).

18.algoritmisk handel: algoritmisk handel enligt definitionen i artikel 4.1.39 i direktiv 2014/65/EU,

19.utsläppsrätt: utsläppsrätt såsom det beskrivs i punkt 11 i avsnitt C i bilaga I till direktiv 2014/65/EU

20.en deltagare på marknaden för utsläppsrätter: person som inleder en transaktion, inklusive att lägga en handelsorder, i fråga om utsläppsrätter, auktionerade produkter baserade på utsläppsrätter, eller derivat avseende dessa som inte är berättigade till ett undantag enligt artikel 17.2 andra stycket,

21.emittent: en privaträttslig eller offentligrättslig juridisk person som emitterar eller föreslår emission av finansiella instrument, där emittenten när det är fråga om depåbevis som motsvarar finansiella instrument, är den som emitterat de finansiella instrument som depåbeviset motsvarar,

22. grossistenergiprodukt: grossistenergiprodukt enligt definitionen i artikel 2.4 i förordning (EU) nr 1227/2011,

(1) Kommissionens förordning (EG) nr 1287/2006 av den 10 augusti 2006 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG vad gäller dokumenteringsskyldigheter för värdepappersföretag, transaktionsrapportering, överblickbarhet på marknaden, upptagande av finansiella instrument till handel samt definitioner för tillämpning av det direktivet (EUT L 241, 2.9.2006, s. 1).

(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/30/EU av den 25 oktober 2012 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 54 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen när det gäller att bilda ett aktiebolag samt att bevara och ändra dettas kapital, i syfte att göra skydds­ åtgärderna likvärdiga (EUT L 315, 14.11.2012, s. 74).

89

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

12.6.2014

 

SV

 

Europeiska unionens officiella tidning

 

 

L 173/19

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

23.

nationell tillsynsmyndighet:

nationell tillsynsmyndighet

enligt

definitionen i artikel

2.10 i

förordning

(EU)

 

nr 1227/2011,

 

 

 

 

 

 

24.

råvaruderivat: råvaruderivat

enligt definitionen i artikel

2.1 30

i Europaparlamentets

och rådets

förordning

(EU)

 

nr 600/2014 (1),

 

 

 

 

 

 

25.personer i ledande ställning: en person hos en emittent, en deltagare på marknaden för utsläppsrätter eller annat företag som avses i artikel 19.10 som är

a)medlem av den företagets administrations-, lednings- eller kontrollorgan,

b)en ledande befattningshavare, som inte är medlem av de organ som anges i led a, som har regelbunden tillgång till insiderinformation som direkt eller indirekt hänför sig till det företaget och befogenhet att fatta beslut på ledningsnivå som påverkar det företagets framtida utveckling och affärsutsikter.

26.närstående person: något av följande förhållanden

a)en maka/make eller person som betraktas som likställd med maka/make i enlighet med nationell rätt,

b)ett barn som personen i ledande ställning har vårdnaden om i enlighet med nationell rätt,

c)en släkting, som har delat samma hushåll under åtminstone ett år vid det datum då transaktionen ägde rum, eller

d)juridiska personer, stiftelser eller handelsbolag vilkas ledningsuppgifter utförs av en person i ledande ställning eller en person som avses i leden a, b eller c, eller som direkt eller indirekt kontrolleras av en sådan person, som upprättats till förmån för en sådan person eller ekonomiska intressen som huvudsakligen motsvarar intresset hos en sådan person,

27.trafikuppgifter: trafikuppgifter såsom det definieras i artikel 2 andra stycket b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG (2),

28.person som yrkesmässigt arrangerar eller genomför transaktioner: en person som yrkesmässigt deltar i mottagande och vidarebefordran av handelsorder eller verkställande av transaktioner med finansiella instrument,

29.referensvärde: en ränta, ett index eller ett tal, som offentliggörs eller publiceras och som fastställs periodiskt eller regelbundet genom tillämpning av en formel, eller på grundval av värdet av en eller flera underliggande tillgångar eller priser, inbegripet uppskattade priser, faktiska eller uppskattade räntor eller andra värden eller enkäter, och på vars grundval det belopp som ska betalas inom ramen för ett finansiellt instrument eller värdet på ett finansiellt instrument fastställs,

30.marknadsgarant: en marknadsgarant såsom det definieras i artikel 4.1.7 i direktiv 2014/65/EU,

31.positionsbyggande: ett förvärv av värdepapper i ett företag som inte ger upphov till en skyldighet enligt lag eller andra bestämmelser att lämna ett offentligt uppköpserbjudande med avseende på det företaget,

32.en marknadsaktör som lämnar information: en person som omfattas av någon av de kategorier som anges i leden a–d i artikel 11.1 eller 11.2 och som röjer information i samband med en marknadssondering,

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (se sidan 84 i detta nummer av EUT).

(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (Direktiv om integritet och elektronisk kommunikation) (EGT L 201, 31.7.2002, s. 37).

90

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

L 173/20

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.6.2014

 

 

 

 

 

33.högfrekvenshandel: högfrekvenshandel som det definieras i artikel 4.1.40 i direktiv 2014/65/EU,

34.information som rekommenderar eller föreslår en investeringsstrategi: information som är

i)framtagen av en oberoende analytiker, ett värdepappersföretag, ett kreditinstitut, eller annan person vars huvud­ sakliga verksamhet är att utarbeta investeringsrekommendationer, eller en fysisk person som arbetar arbetar för dessa organ genom ett anställningskontrakt eller på annat sätt och som direkt eller indirekt lägger fram ett särskilt investeringsförslag avseende ett finansiellt instrument eller en emittent, eller

ii)framtagen av andra personer än de som avses i led i och som direkt föreslår ett särskilt investeringsbeslut avseende ett finansiellt instrument.

35.investeringsrekommendationer: information, avsedd för distributionskanaler eller för allmänheten, som explicit eller implicit rekommenderar en investeringsstrategi för en eller flera finansiella instrument eller emittenter, inbegripet alla åsikter om de aktuella eller framtida värdet eller priset på sådana instrument.

2. I artikel 5 gäller följande definitioner:

a)värdepapper:

i)aktier och andra likvärdiga värdepapper,

ii)obligationer och andra former av skuldförbindelser,

iii)skuldebrev som är konvertibla eller utbytbara mot aktier eller andra likvärdiga värdepapper,

b)relaterade instrument: följande finansiella instrument, även sådana som inte har tagits upp till handel eller inte handlas på en marknadsplats eller för vilka en ansökan om upptagande till handel på en sådan handelsplats inte har lämnats in,

i)kontrakt eller rättigheter att teckna, förvärva eller sälja värdepapperen,

ii)finansiella derivat som avser värdepapperen,

iii)om värdepapperen är konvertibla eller utbytbara skuldebrev, värdepapper som dessa konvertibla eller utbytbara skuldebrev kan omvandlas till eller bytas ut mot,

iv)instrument som är utställda eller garanterade av emittenten eller garanten av värdepapperen och vilkas marknads­ pris kan förväntas ha ett väsentligt inflytande på priset på värdepapperen eller vice versa,

v)om värdepapperen är värdepapper som är likvärdiga med aktier, de aktier som representeras av de värdepapprena och alla andra värdepapper som är likvärdiga med dessa aktier,

c)betydande spridning: en börsintroduktion eller därpå följande erbjudanden av värdepapper som skiljer sig från den vanliga handeln både vad gäller det totala värdet av de erbjudna värdepapperen och de försäljningsmetoder som används,

d)stabilisering: köp av eller erbjudande om att köpa värdepapperen eller transaktioner i jämförbara relaterade instrument som görs av ett värdepappersföretag eller ett kreditinstitut inom ramen för en betydande spridning av värdepapperen enbart för att stödja marknadspriset på de värdepapperena, för en förutbestämd tidsperiod, på grund av ett säljtryck på sådana värdepapper.

91

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

12.6.2014

 

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 173/21

 

 

 

 

 

Artikel 4

Anmälningar och förteckning över finansiella instrument

1. Marknadsoperatörer av reglerade marknader och värdepappersföretag och marknadsoperatörer som driver en MTF- eller OTF-plattform ska utan dröjsmål anmäla till den behöriga myndigheten för handelsplatsen varje finansiellt instru­ ment för vilken det lämnats in en ansökan om upptagande till handel på deras handelsplatser, som har tagits upp till handel eller som handlas för första gången.

De ska också anmäla till den behöriga myndigheten för handelsplatsen när ett finansiellt instrument inte längre handlas eller är upptaget till handel om inte datumet då det finansiella instrumentet inte längre handlas eller är upptaget till handel är känt och angavs i anmälan som gjordes i enlighet med första stycket.

Anmälningar som avses i denna punkt ska när så är lämpligt innehålla de berörda finansiella instrumentens benämning och identitetsbeteckning samt datum och klockslag för ansökan om upptagande till handel, upptagande till handel och datum och klockslag för den första handeln.

Marknadsoperatörer och värdepappersföretag ska till sina behöriga myndigheter för handelsplatsen lämna in uppgifter enligt det tredje stycket avseende finansiella instrument för vilka det lämnats in en ansökan om upptagande till handel eller som var upptagna till handel före den 2 juli 2014 och som fortfarande är upptagna till handel eller som handlas den dagen.

2.De behöriga myndigheterna för handelsplatsen ska utan dröjsmål översända anmälningar som de erhållit enligt punkt 1 till Esma, som omedelbart ska offentliggöra de anmälningarna i form av en förteckning på sin webbplats. Esma ska uppdatera den förteckningen omedelbart efter mottagandet av en anmälan från en behörig myndighet för handels­ platsen. Förteckningen ska inte begränsa denna förordnings tillämpningsområde.

3.Förteckningen ska innehålla följande:

a)Benämning och identitetsbeteckning på finansiella instrument för vilka det lämnats in en ansökan om upptagande till handel, som tagits upp till handel eller som handlas för första gången på reglerade marknader, MTF- och OTF- plattformar.

b)Datum och klockslag för ansökan om upptagande till handel, upptagande till handel eller när de handlas för första gången.

c)Uppgifter om de handelsplatser där en ansökan om upptagande till handel av de finansiella instrumenten har lämnats in, de tagits upp till handel eller där de handlas för första gången.

d)Datum och klockslag då de finansiella instrumenten inte längre handlas eller är upptagna till handel.

4. För att säkerställa en konsekvent harmonisering av denna artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för att fastställa:

a)Innehållet i anmälningarna som avses i punkt 1.

b)Metod och villkor för sammanställning, offentliggörande och upprätthållande av förteckningen som avses i punkt 3. Esma ska överlämna de förslagen till tekniska standarder till kommissionen senast den 3 juli 2015.

Kommissionen ska delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (1).

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsyns­ myndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 84).

92

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

L 173/22

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.6.2014

 

 

 

 

 

5. För att säkerställa en enhetlig tillämpning av den här artikeln ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för att fastställa tidpunkt, format och mall för inlämning av anmälningar i enlighet med punkt 1 och 2.

Esma ska lämna in de förslagen till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 3 juli 2015.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 5

Undantag för återköpsprogram och stabilisering

1. Förbuden i artiklarna 14 och 15 i denna förordning ska inte tillämpas på handel med egna aktier i återköpsprogram när

a)alla detaljer om programmet offentliggörs innan handeln startar,

b)handeln rapporteras som del av återköpsprogrammet till den behöriga myndigheten för handelsplatsen i enlighet med punkt 3 och därefter offentliggörs för allmänheten,

c)lämpliga begränsningar i fråga om pris och volym följs, och

d)handel utförs i enlighet med de mål som avses i punkt 2 och de villkor som fastställs i den här artikeln och i de tekniska standarder för tillsyn som avses i punkt 6.

2. För att kunna utnyttja det undantag som fastställs i punkt 1 ska ett återköpsprogram ha som enda syfte

a)att minska kapitalet hos en emittent,

b)att uppfylla de skyldigheter som uppstår till följd av konvertibla skuldinstrument, eller

c)att uppfylla de skyldigheter som uppstår till följd av aktieoptionsprogram för anställda och andra tilldelningar av aktier till anställda eller medlemmar av administrations-, lednings- eller kontrollorgan hos emittenten eller närstående företag.

3.För att kunna utnyttja det undantag som fastställs i punkt 1 ska emittenten rapportera alla transaktioner som avser återköpsprogram, däribland den information som anges i artiklarna 25.1 och 25.2 och 26.1, 26.2 och 26.3 i förordning (EU) nr 600/2014 till den behöriga myndigheten för handelsplatsen på vilken aktierna har upptagits till handel eller handlas.

4.Förbuden i artiklarna 14 och 15 i denna förordning gäller inte handel med värdepapper eller relaterade instrument för stabilisering av värdepapper när

a)stabiliseringen utförs under en begränsad period,

b)relevant information om stabiliseringen offentliggörs och anmäls till den behöriga myndigheten för handelsplatsen i enlighet med punkt 5,

c)lämpliga begränsningar i fråga om pris följs,

d)sådan handel uppfyller de villkor för stabilisering som fastställs i de tekniska standarder för tillsyn som avses i punkt 6.

93

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

12.6.2014

 

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 173/23

 

 

 

 

 

5.Utan att det påverkar artikel 23.1 ska närmare uppgifter om alla stabiliseringstransaktioner anmälas av emittenter, erbjudare eller andra personer som genomför stabiliseringen, oavsett om de handlar för sådana personers räkning eller inte, till den behöriga myndigheten för handelsplatsen senast vid slutet av den sjunde handelsdagen efter det att trans­ aktionerna utfördes.

6.För att säkerställa en konsekvent harmonisering av den här artikeln ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att fastställa de villkor som de återköpsprogram och stabiliseringsåtgärder som avses i punkterna 1 och 4 måste uppfylla, inklusive villkor för handel, begränsningar i fråga om tid och volym, krav på offentliggörande och rapportering samt prisvillkor.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 3 juli 2015.

Kommissionen ska delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 6

Undantag för verksamhet kopplad till penningpolitik, förvaltning av offentlig skuld och klimatpolitik

1. Denna förordning ska inte tillämpas på transaktioner, handelsorder eller beteenden i penning- eller växelkurspoli­ tiska syften eller inom ramen för förvaltning av offentlig skuld som genomförs av

a)en medlemsstat,

b)medlemmarna av ECBS,

c)ett ministerium, en byrå eller ett specialföretag (special purpose vehicle) i en eller flera medlemsstater, eller av en person som handlar på dess vägnar,

d)när det gäller en federal medlemsstaten medlem i federationen.

2. Denna förordning ska inte tillämpas på transaktioner, handelsorder eller beteenden som utförs av kommissionen eller något annat officiellt utsett organ eller en person som handlar på dess vägnar, inom ramen för förvaltning av offentlig skuld.

Denna förordning ska inte tillämpas på sådana transaktioner, handelsorder eller beteenden som utförs av

a)unionen,

b)ett specialföretag i en eller flera medlemsstater,

c)Europeiska investeringsbanken,

d)Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten,

e)Europeiska stabilitetsmekanismen,

f)en internationell finansiell institution inrättad av två eller fler medlemsstater, vars mål är att uppbåda finansiering och tillhandahålla finansiellt bistånd till de av dess medlemmar som har eller riskerar att få allvarliga finansieringsproblem.

3. Denna förordning ska inte tillämpas på en verksamhet som rör utsläppsrätter och som utförs inom ramen för unionens klimatpolitik i enlighet med direktiv 2003/87/EG av en medlemsstat, kommissionen eller ett annat officiellt utsett organ eller en person som handlar på deras vägnar.

94

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

L 173/24

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.6.2014

 

 

 

 

 

4.Denna förordning ska inte tillämpas på verksamhet som utförs av en medlemsstat, kommissionen eller ett annat officiellt utsett organ eller en person som handlar på deras vägnar, i syfte att utöva unionens gemensamma jordbruks­ politik eller unionens gemensamma fiskeripolitik i enlighet med akter som antagits eller med internationella avtal som ingåtts enligt EUF-fördraget.

5.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 35 för att utvidga det undantag som avses i punkt 1 till att omfatta vissa offentliga myndigheter och centralbanker i tredjeland.

För detta ändamål ska kommissionen senast den 3 januari 2016 förelägga Europaparlamentet och rådet en rapport, i vilken bedömning sker av den internationella behandlingen av offentliga organ med uppdrag att förvalta eller delta i förvaltningen av offentlig skuld och centralbanker i tredjeland.

Rapporten ska innehålla en jämförande analys av behandlingen av dessa organ och centralbanker inom tredjeländers rättsliga regelverk, och de riskhanteringsstandarder som ska tillämpas på transaktioner som utförts av dessa organ och centralbankerna i dessa jurisdiktioner. Om rapportens slutsatser visar, särskilt på grundval av den jämförande analysen, att det är nödvändigt att göra undantag för de centralbankerna i tredjeland från skyldigheterna och förbuden i denna förordning ska kommissionen utvidga det undantag som avses i punkt 1 även till centralbankerna i de tredjeländerna.

6.Kommissionens ska även ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 35 för att utvidga det undantag som fastställs i punkt 3 till att omfatta vissa utsedda offentliga organ i tredjeland som har ett ingått ett avtal med unionen enligt artikel 25 i direktiv 2003/87/EG.

7.Denna artikel ska inte tillämpas på personer som arbetar genom anställningskontrakt eller på annat sätt för de organ eller enheter som avses i denna artikel när dessa personer utför transaktioner eller handelsorder eller beteenden direkt eller indirekt för egen räkning.

KAPITEL 2

INSIDERINFORMATION, INSIDERHANDEL, OLAGLIGT RÖJANDE AV INSIDERINFORMATION OCH MARKNADSMANI­

PULATION

Artikel 7

Insiderinformation

1. I denna förordning avses med insiderinformation följande typer av information:

a)Information av specifik natur som inte har offentliggjorts, som direkt eller indirekt rör en eller flera emittenter eller ett eller flera finansiella instrument och som, om den offentliggjordes, annolikt skulle ha en väsentlig inverkan på priset på dessa finansiella instrument eller på priset på relaterade finansiella derivatinstrument.

b)När det gäller råvaruderivat: information av specifik natur som inte har offentliggjorts, som direkt eller indirekt rör ett eller flera sådana derivat eller som direkt rör relaterade spotavtal avseende råvaror och som, om den offentliggjordes, sannolikt skulle ha en väsentlig inverkan på priset på dessa derivat eller relaterade spotavtal avseende råvaror och där detta är information som rimligen kan förväntas offentliggöras eller som ska offentliggöras i enlighet med lagar och andra bestämmelser på unionsnivå eller nationell nivå, marknadsregler, standardavtal, praxis eller sedvänja, på de relevanta råvaruderivatens marknader eller spotmarknaderna.

c)När det gäller utsläppsrätter eller auktionerade produkter baserade på sådana: information av specifik natur som inte har offentliggjorts, som direkt eller indirekt rör ett eller flera sådana instrument och som, om den offentliggjordes, sannolikt skulle ha en väsentlig inverkan på priset på sådana instrument eller på priset på relaterade finansiella derivatinstrument.

95

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

12.6.2014

 

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 173/25

 

 

 

 

 

d)För personer som har som uppgift att genomföra handelsorder avseende finansiella instrument ska med insiderinfor­ mation även avses information som lämnats av en uppdragsgivare och rör dennes ännu ej genomförda handelsorder avseende finansiella instrument, som är av specifik natur, som direkt eller indirekt rör en eller flera emittenter eller ett eller flera finansiella instrument och som, om informationen offentliggjordes, sannolikt skulle ha en väsentlig inverkan på priset på dessa finansiella instrument, på priset på relaterade spotavtal avseende råvaror eller på priset på relaterade finansiella derivatinstrument.

2.Vid tillämpning av punkt 1 ska information anses vara av specifik natur om den anger omständigheter som föreligger eller rimligtvis kan komma att föreligga eller en händelse som har inträffat eller som rimligtvis kan förväntas inträffa och om denna information är tillräckligt specifik för att göra det möjligt att dra slutsatser om omständigheternas eller händelsens potentiella effekt på priserna på finansiella instrument eller på relaterade finanisella derivatinstrument, på relaterade spotavtal avseende råvaror eller på auktionerade produkter baserade på utsläppsrätter. I fråga om en över tiden pågående process som syftar till att förverkliga, eller som resulterar i, vissa omständigheter eller en händelse, kan i detta hänseende de framtida omständigheterna eller den framtida händelsen och även de mellanliggande stegen i den processen som är knutna till förverkligandet av de framtida omständigheterna eller den framtida händelsen anses vara specifik information.

3.Ett mellanliggande steg i en över tiden pågående process ska anses vara insiderinformation om den i sig uppfyller de kriterier för insiderinformation som avses i denna artikel.

4.Vid tillämpning av punkt 1 ska information som, om den offentliggjordes, sannolikt skulle ha en väsentlig inverkan på priset på finansiella instrument, finansiella derivatinstrument, på relaterade spotavtal avseende råvaror eller på auk­ tionerade produkter baserade på utsläppsrätter avse information som en förnuftig investerare sannolikt skulle utnyttja som en del av grunden för sitt investeringsbeslut.

När det gäller deltagare på marknaden för utsläppsrätter med samlade utsläpp eller en installerad tillförd effekt på eller under den tröskel som fastställts i enlighet med artikel 17.2 andra stycket, ska information om deras fysiska verksamhet inte anses ha en väsentlig inverkan på priset på utsläppsrätter, på auktionerade produkter baserade på utsläppsrätter eller på finansiella derivatinstrument.

5. Esma ska utfärda riktlinjer för att upprätta en icke uttömmande förteckning över uppgifter som rimligen kan förväntas eller som måste offentliggöras i enlighet med lagar och andra bestämmelser på unionsnivå eller i nationell rätt, marknadsregler, avtal, praxis eller sedvänja, om de relevanta råvaruderivatmarknaderna eller spotmarknaderna som avses i punkt 1 b. Esma ska ta vederbörlig hänsyn till de marknadernas särdrag.

Artikel 8

Insiderhandel

1.Vid tillämpningen av denna förordning anses insiderhandel föreligga när en person förfogar över insiderinformation och utnyttjar denna genom att för egen eller annans räkning, direkt eller indirekt, förvärva eller avyttra finansiella instrument som denna information rör. Att utnyttja insiderinformation genom att återkalla eller ändra en handelsorder som avser ett finansiellt instrument som informationen rör om handelsordern lades innan personen fick tillgång till insiderinformationen, ska också anses vara insiderhandel. I fråga om sådana auktioner för utsläppsrätter eller andra auktionerade produkter baserade på utsläppsrätter som hålls enligt förordning (EU) nr 1031/2010 ska utnyttjande av insiderinformation också inbegripa en persons läggande, ändring eller tillbakadragande av ett bud för sin egen eller någon annans räkning.

2.Att rekommendera eller förmå en annan person att ägna sig åt insiderhandel är vid tillämpningen av den här förordningen en situation som uppstår om personen förfogar över insiderinformation och

a)rekommenderar på grundval av den informationen, att en annan person förvärvar eller avyttrar finansiella instrument som den informationen rör, eller förmår denna person att göra ett sådant förvärv eller avyttring, eller

b)rekommenderar på grundval av den informationen, att en annan person återkallar eller ändrar en handelsorder avseende ett finansiellt instrument som den informationen rör, eller förmår denna person att göra en sådan återkallelse eller en sådan ändring.

96

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

L 173/26

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.6.2014

 

 

 

 

 

3.Utnyttjandet av de rekommendationer eller uppmaningar som avses i punkt 2 utgör insiderhandel i denna artikels mening när personen som använder rekommendationen eller uppmaningen inser eller borde inse att det bygger på insiderinformation.

4.Denna artikel ska tillämpas på varje person som förfogar över insiderinformation till följd av att den personen

a)är medlem av emittentens administrations-, lednings- eller kontrollorgan eller av administrations-, lednings- eller kontrollorgan för deltagare på marknaden för utsläppsrätter,

b)har aktieinnehav i emittenten,

c)har tillgång till informationen genom fullgörande av tjänst, verksamhet eller åligganden, eller

d)ägnar sig åt kriminell verksamhet.

Denna artikel är även tillämplig på alla personer som förfogar över insiderinformation under andra omständigheter än de som avses i första stycket om denna person inser eller borde ha insett att det rör sig om insiderinformation

5. När det rör sig om en juridisk person, är denna artikel även tillämplig, i enlighet med nationell rätt, på de fysiska personer som deltar i beslutet att genomföra förvärvet eller avyttringen eller återkallelsen eller ändringen av en handels­ order för den juridiska personens räkning.

Artikel 9

Legitimt beteende

1. Vid tillämpningen av artiklarna 8 och 14 ska enbart det faktum att en juridisk person förfogar eller har förfogat över insiderinformation inte anses innebära att den personen har utnyttjat den informationen och därmed har ägnat sig åt insiderhandel på grundval av ett förvärv eller en avyttring, om den juridiska personen

a)har infört, tillämpat och upprätthållit adekvata och effektiva interna system och förfaranden som effektivt säkerställer att varken den fysiska person som på den juridiska personens vägnar fattade beslutet att förvärva eller avyttra finansiella instrument som informationen rör, eller någon annan fysisk person som kan ha haft möjlighet att påverka detta beslut, förfogade över insiderinformation, och

b)inte har uppmuntrat, rekommenderat, förmått eller på annat sätt påverkat den fysiska person som på den juridiska personens vägnar fattade beslutet att förvärva eller avyttra finansiella instrument som informationen rör.

2. Vid tillämpningen av artiklarna 8 och 14 ska enbart det faktum att en person förfogar över insiderinformation inte anses innebära att den personen har utnyttjat den informationen och därmed har ägnat sig åt insiderhandel på grundval av ett förvärv eller en avyttring, om den personen

a)för det finansiella instrument som informationen rör är en marknadsgarant eller en person auktoriserad att agera som en motpart och förvärvet eller avyttringen av finansiella instrument som informationen rör görs på ett legitimt sätt som ett normalt led i fullgörandet av dess uppgift som marknadsgarant eller motpart för detta finansiella instrument, eller

b)är auktoriserad att utföra handelsorder på tredje parts vägnar och förvärvet eller avyttringen av de finansiella in­ strument som omfattas av handelsordern görs för att utföra en sådan handelsorder på ett legitimt sätt som ett normalt led i fullgörande av den personens tjänst, verksamhet eller åligganden.

97

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

12.6.2014

 

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 173/27

 

 

 

 

 

3. Vid tillämpningen av artiklarna 8 och 14 ska enbart det faktum att en person förfogar över insiderinformation inte anses innebära att den personen har utnyttjat den informationen och därmed har ägnat sig åt insiderhandel på grundval av ett förvärv eller en avyttring, om den personen utför en transaktion för att förvärva eller avyttra finansiella instrument, och denna transaktion utförs för att i god tro uppfylla ett åtagande som har förfallit och inte för att kringgå förbudet mot insiderhandel, och

a)detta åtagande följer av en handelsorder som lagts eller ett avtal som ingåtts innan personen i fråga förfogade över insiderinformation, eller

b)detta åtagande görs för att uppfylla sådana skyldigheter i lagstiftning eller bestämmelser som uppstod innan personen i fråga förfogade över insiderinformationen.

4. Vid tillämpningen av artiklarna 8 och 14 ska enbart det faktum att en person förfogar över insiderinformation inte anses innebära att den personen har utnyttjat den informationen eller därmed har ägnat sig åt insiderhandel när en sådan person har fått den insiderinformationen i samband med genomförandet av ett offentligt uppköpserbjudande eller fusion med ett företag och använt deninsiderinformationen endast i syfte att förverkliga denna fusion eller detta uppköp, förutsatt att vid den tidpunkt då företagets aktieägare godkänner fusionen eller uppköpserbjudandet all eventuell insider­ information har offentliggjorts eller att sådan information på annat sätt har upphört att utgöra insiderinformation.

Denna punkt ska inte tillämpas på positionsbyggande.

5.Vid tillämpningen av artiklarna 8 och 14 ska enbart det faktum att en person utnyttjar sin egen vetskap om att han eller hon har beslutat att förvärva eller avyttra finansiella instrument i samband med förvärv eller avyttring av de finansiella instrumenten, inte utgöra utnyttjande av insiderinformation.

6.Utan hinder av punkterna 1–5 i denna artikel kan en överträdelse av förbudet mot insiderhandel enligt artikel 14 trots allt anses ha begåtts om den behöriga myndigheten påvisar att det fanns ett icke-legitimt skäl till dessa handelsorder, transaktioner eller beteenden.

Artikel 10

Olagligt röjande av insiderinformation

1. Vid tillämpningen av denna förordning anses olagligt röjande av insiderinformation föreligga när en person förfogar över insiderinformation och röjer den informationen till en annan person, utom i fall då röjandet sker som ett normalt led i fullgörande av tjänst, verksamhet eller åligganden.

Denna punkt ska tillämpas på alla fysiska och juridiska personer i de situationer och under de omständigheter som avses i artikel 8.4.

2. Vid tillämpningen av denna förordning anses vidarebefordran av de rekommendationer eller uppmaningar som avses i artikel 8.2 utgöra olagligt röjande av insiderinformation enligt denna artikel, när personen som röjer rekom­ mendationen eller uppmaningen inser eller borde ha insett att den bygger på insiderinformation.

Artikel 11

Marknadssonderingar

1. Marknadssonderingar omfattar överföring av information, innan en transaktion aviseras, i syfte att bedöma poten­ tiella investerares intresse av en eventuell transaktion och villkoren relaterade till den, såsom dess potentiella storlek eller prissättning, till en eller flera potentiella investerare som görs av

a)en emittent,

b)en andrahandserbjudare av ett finansiellt instrument i sådan omfattning eller till ett sådant värde att transaktionen skiljer sig från den vanliga handeln och omfattar en försäljningsmetod som bygger på förhandsbedömning av potentiella investerares potentiella intresse,

98

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

L 173/28

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.6.2014

 

 

 

 

 

c)en deltagare på marknaden för utsläppsrätter, eller

d)en tredje part som agerar på vägnar av en person som avses i led a, b eller c.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 23.3 ska röjande av insiderinformation av en person som har för avsikt att lämna ett uppköpserbjudande avseende värdepapperen i ett företag eller avseende en fusion med ett företag riktat till de personer som innehar dessa värdepapper, även utgöra marknadssondering, under förutsättning att

a)informationen är nödvändig för att de parter som innehar värdepapperen ska kunna skapa sig en uppfattning om huruvida de är villiga att erbjuda dessa värdepapper, och

b)villigheten hos de personer som innehar värdepapperen att erbjuda dem är en rimlig förutsättning för beslutet att genomföra uppköpserbjudandet eller fusionen.

3.En marknadsaktör som lämnar information ska innan en marknadssondering genomförs särskilt beakta huruvida marknadssonderingen kommer att innebära röjande av insiderinformation. Den marknadsaktör som lämnar information ska skriftligen dokumentera sina slutsatser och skälen till dessa. Marknadsaktören ska på begäran förse den behöriga myndigheten med sådana skriftliga handlingar. Denna skyldighet ska gälla för varje offentliggörande av information under hela marknadssonderingen. Marknadsaktören som lämnar information ska uppdatera de skriftliga handlingar som avses i denna punkt vid behov.

4.Vid tillämpningen av artikel 10.1 ska röjande av insiderinformation som sker i samband med en marknadssonde­ ring anses ske som ett normalt led i fullgörande av tjänst, verksamhet eller åligganden om den marknadsaktör som lämnar informationen följer punkt 3 och 5 i denna artikel.

5.Vid tillämpningen av punkt 4 ska den marknadsaktör som lämnar informationen innan informationen lämnas

a) erhålla ett medgivande till mottagande av informationen från den person som mottar marknadssonderingen,

b)informera den person som mottar marknadssonderingen om att han eller hon inte har rätt att utnyttja, eller att försöka utnyttja denna information för att förvärva eller avyttra finansiella instrument som denna information rör, direkt eller indirekt, för egen eller annans räkning,

c)informera den person som mottar marknadssonderingen om att han eller hon inte har rätt att utnyttja, eller att försöka utnyttja denna information för att återkalla eller ändra en handelsorder som redan lagts avseende ett finansiellt instrument som denna information rör, och

d)informera den person som mottar marknadssonderingen om att denne genom att ge sitt medgivande till mottagandet av information även är skyldig att hålla informationen konfidentiell.

Marknadsaktören som lämnar information ska föra och upprätthålla register över all information som lämnas till den person som mottar marknadssonderingen, inbegripet information som lämnas i enlighet med leden a–d i det första stycket, och identiteten hos de potentiella investerare till vilka informationen har lämnats, inbegripet men inte begränsat till de juridiska och fysiska personer som agerar på en potentiell investerares vägnar, samt datum och klockslag för varje lämnande av information. Marknadsaktören som lämnar information ska på begäran lämna det registret till den behöriga myndigheten.

6. Om den marknadsaktör som lämnat information i samband med en marknadssondering bedömer att den infor­ mation som lämnats upphör att vara insiderinformation, ska den marknadsaktören informera mottagaren om detta så snart som möjligt.

99

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

12.6.2014

 

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 173/29

 

 

 

 

 

Den marknadsaktör som lämnar information ska föra register över den information som lämnats i enlighet med denna punkt och ska på begäran förse den behöriga myndigheten med registret.

7.Trots bestämmelserna i denna artikel ska den person som mottar marknadssonderingen själv bedöma huruvida han eller hon förfogar över insiderinformation eller när han eller hon upphör att förfoga över insiderinformation.

8.Marknadsaktören som lämnar information ska bevara det register som avses i denna artikel under en period på minst fem år.

9.För att säkerställa en konsekvent harmonisering av denna artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i syfte att fastställa lämpliga arrangemang, förfaranden och krav på registerhållning för personer så att de kan uppfylla de krav som fastställs i punkterna 4, 5, 6 och 8.

Esma ska överlämna de förslagen till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 3 juli 2015.

Kommissionen ska delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10 - 14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

10. För att säkerställa enhetliga villkor för tillämpningen av den här artikeln ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera de system och mallar för anmälan som ska användas av personer så att de kan uppfylla kraven i punkterna 4, 5, 6 och 8 i denna artikel, särskiltdet exakta formatet för det register som avses i punkterna 4–8 och de tekniska villkoren för lämplig förmedling av den information som avses i punkt 6 till den person som mottar marknadssonderingen.

Esma ska överlämna de förslagen till tekniska genomförandestandarder till kommissionen senast den 3 juli 2015.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

11. Esma ska utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1095/2010 till personer som mottar marknadssonderingen med avseende på följande:

a)De faktorer som sådana personer ska beakta när information lämnas till dem som en del av en marknadssondering för att kunna bedöma huruvida denna information utgör insiderinformation.

b)De åtgärder som sådana personer ska vidta om insiderinformation har lämnats till dem i syfte att uppfylla artiklarna 8 och 10 i denna förordning.

c)De register som sådana personer ska upprätthålla för att visa att de har uppfyllt artiklarna 8 och 10 i denna förordning.

Artikel 12

Marknadsmanipulation

1. I denna förordning avses med marknadsmanipulation följande typer av aktivitet:

a)Utförande av en transaktion, läggandet av en handelsorder eller annat beteende som

i)ger eller kan förväntas ge falska eller vilseledande signaler om tillgång, efterfrågan eller pris på ett finansiellt instrument, ett relaterat spotavtal avseende råvaror, eller en auktionerad produkt baserad på utsläppsrätter, eller

100

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

L 173/30

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.6.2014

 

 

 

 

 

ii)låser, eller som kan förväntas låsa fast priset på ett eller flera finansiella instrument, ett relaterat spotavtal avseende råvaror eller en auktionerad produkt baserad på utsläppsrätter vid en onormal eller konstlad nivå,

om inte personen som inlett en transaktion, lagt en handelsorder eller utför något annat beteende kan påvisa att dessa transaktioner, handelsorder eller beteenden har utförts av legitima skäl och stämmer överens med godtagen mark­ nadspraxis som fastställts i enlighet med artikel 13.

b)Utförande av en transaktion, läggandet av en handelsorder eller annan aktivitet eller annat beteende som påverkar eller kan förväntas påverka priset på ett eller flera finansiella instrument ett relaterat spotavtal avseende råvaror eller en auktionerad produkt baserad på utsläppsrätter, där falska förespeglingar eller andra slag av vilseledande eller mani­ pulationer utnyttjas.

c)Spridning av information genom medierna, inklusive internet, eller på annat sätt som ger eller kan förväntas ge falska eller vilseledande signaler om tillgång, efterfrågan eller priset på ett finansiellt instrument, ett relaterat spotavtal avseende råvaror eller en auktionerad produkt baserad på utsläppsrätter, eller låser fast, eller kan förväntas låsa fast priset på ett eller flera finansiella instrument, ett relaterat spotavtal avseende råvaror eller en auktionerad produkt baserad på utsläppsrätter vid en onormal eller konstlad nivå, inbegripet spridning av rykten, om personen som spred informationen insåg eller borde ha insett att den var falsk eller vilseledande.

d)Överföring av falsk eller vilseledande information eller tillhandahållande av falska eller vilseledande ingångsvärden i förhållande till ett referensvärde, om personen som gjorde överföringen eller tillhandahöll ingångsvärdena insåg eller borde ha insett att informationen eller ingångsvärdena var falska eller vilseledande, eller varje annat beteende som manipulerar beräkningen av ett referensvärde.

2.Bland annat följande beteenden ska anses vara marknadsmanipulation:

a)Att en person, eller flera personer i samarbete, agerar för att skapa sig en dominerande ställning när det gäller utbud eller efterfrågan på ett finansiellt instrument, ett relaterat spotavtal avseende råvaror eller en auktionerad produkt baserad på utsläppsrätter, och detta får till följd, eller kan förväntas få till följd, direkt eller indirekt, att inköps- eller försäljningspriser fixeras eller andra oskäliga transaktionsvillkor skapas eller kan förväntas skapas.

b)Att köpa eller sälja finansiella instrument när marknaden öppnar eller strax innan den stänger på ett sådant sätt att de investerare som handlar på grundval av den visade kursen, inklusive start- och slutkursen vilseleds eller kan förväntas vilseledas.

c)Att lägga handelsorder på en handelsplats, inklusive att återkalla eller ändra dessa, oavsett på vilket sätt, inklusive på elektroniska väg såsom strategier för algoritm- och högfrekvenshandel, som får någon av de följder som avses i punkt

1a eller 1 b, genom att handlingen

i)stör eller försenar eller kan förväntas störa eller försena handelsplatsens handelssystem,

ii)försvårar eller kan förväntas försvåra för andra personer att identifiera äkta handelsorder på handelsplatsens handelssystem, bland annat genom att lägga handelsorder som får till följd att orderboken överbelastas eller destabiliseras, eller

iii)skapar eller kan förväntas skapa en falsk eller vilseledande bild av tillgången till eller efterfrågan på eller priset på ett finansiellt instrument, särskilt genom läggande av handelsorder för att inleda eller förstärka en trend.

d)Att ta positioner i ett finansiellt instrument eller ett relaterat spotavtal avseende råvaror eller en auktionerad produkt baserad på utsläppsrätter och utnyttja en tillfällig eller regelbunden tillgång till traditionella eller elektroniska medier genom att yttra sig om det finansiella instrumentet, det relaterade spotavtalet avseende råvaror eller en auktionerad produkt baserad på utsläppsrätter (eller indirekt om emittenten av detta) och därefter dra nytta av den påverkan dessa yttranden får på priset på det finansiella instrumentet, det relaterade spotavtalet avseende råvaror eller en auktionerad produkt baserad på utsläppsrätter utan att samtidigt ha offentliggjort intressekonflikten på ett korrekt och effektivt sätt.

101

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

12.6.2014

 

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 173/31

 

 

 

 

 

e)Att köpa eller sälja utsläppsrätter eller relaterade derivat på sekundärmarknaden före den auktion som hålls i enlighet med förordning (EU) nr 1031/2010, som får till följd att auktionspriset på de auktionerade produkterna fixeras på en onormal eller konstlad nivå eller att budgivare som lägger bud i auktionerna vilseleds.

3.Vid tillämpningen av punkt 1 a och 1 b och utan att det påverkar de beteenden som avses i punkt 2, fastställs i bilaga I icke-uttömmande indikatorer på falska förespeglingar eller andra slag av vilseledande eller manipulationer, samt icke-uttömmande indikatorer på falska eller vilseledande signaler och fastlåsning av priser.

4.När den person som avses i denna artikel är en juridisk person, ska denna artikel också tillämpas, i enlighet med nationell rätt, på de fysiska personer som deltar i beslutet att utföra verksamhet för den berörda juridiska personens räkning.

5.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 35, varigenom indikatorerna i bilaga I specificeras för att klargöra deras delar och för att beakta den tekniska utvecklingen på finansmarknaderna.

Artikel 13

Godtagen marknadspraxis

1.Förbudet i artikel 15 ska inte tillämpas på de aktiviteter som avses i artikel 12.1 a, förutsatt att den person som inleder en transaktion, lägger en handelsorder eller utför något annat beteende påvisar att en sådan transaktion, en sådan handelsorder eller ett sådant beteende har utförts av legitima skäl och stämmer överens med godtagen marknadspraxis som fastställts i enlighet med den här artikeln.

2.En behörig myndighet får etablera en godtagen marknadspraxis med beaktande av följande kriterier:

a)Om marknadspraxisen ger en hög nivå av öppenhet för marknaden.

b)Om marknadspraxisen säkerställer en hög nivå av skyddsåtgärder för marknadskrafternas funktion och korrekt samverkan mellan tillgång och efterfrågan.

c)Om marknadspraxisen har en positiv inverkan på marknadens likviditet och effektivitet.

d)Om marknadspraxisen beaktar handelsmekanismerna på den relevanta marknaden och gör det möjligt för marknads­ deltagarna att reagera på lämpligt sätt och i rätt tid med avseende på den nya marknadssituation som skapats genom den marknadspraxisen.

e)Om marknadspraxisen inte skapar risker för integriteten på direkt eller indirekt närliggande marknader, oavsett om dessa är reglerade eller inte, för det berörda finansiella instrumentet inom unionen.

f)Resultatet från utredningar av den relevanta marknadspraxisen som gjorts av behöriga myndigheter eller en annan myndighet, särskilt om den relevanta marknadspraxisen bryter mot regler eller föreskrifter som utformats för att förebygga marknadsmissbruk, eller uppföranderegler, oavsett om dessa berör den relevanta marknaden eller direkt eller indirekt närliggande marknader inom unionen.

g)Den relevanta marknadens struktur, till exempel om den är reglerad eller inte, vilka slags finansiella instrument som handlas och vilka slags marknadsaktörer som deltar på marknaden, däribland i vilken utsträckning icke-professionella investerare deltar på den relevanta marknaden.

102

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

L 173/32

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.6.2014

 

 

 

 

 

En marknadspraxis som har etablerats av en behörig myndighet som en godtagen marknadspraxis på en viss marknad ska inte anses vara tillämplig på andra marknader såvida inte de behöriga myndigheterna på de andra marknaderna har godkänt denna praxis enligt denna artikel.

3.Innan en godtagen marknadspraxis etableras i enlighet med punkt 2 ska den behöriga myndigheten underrätta Esma och andra behöriga myndigheter om dess avsikt att etablera en godtagen marknadspraxis och ska tillhandahålla detaljerna om den bedömningen som gjorts i enlighet med de kriterier som fastställts i punkt 2. En sådan underrättelse ska göras åtminstone tre månader innan den godtagna marknadspraxisen är avsedd att börja gälla.

4.Esma ska, inom två månader efter det att anmälan mottagits, avge ett yttrande till den underrättande behöriga myndigheten, med en bedömning av i vilken mån den godkända marknadspraxisen är förenlig med punkt 2 och med de tekniska standarder för tillsyn som antagits enligt punkt 7. Esma ska också bedöma huruvida upprättandet av den godtagna marknadspraxisen skulle leda till att marknadens förtroende för unionens finansmarknad hotas. Yttrandet ska offentliggöras på Esmas webbplats.

5.Om en behörig myndighet etablerar en godtagen marknadspraxis som strider mot Esmas yttrande i enlighet med punkt 4, ska myndigheten på sin webbplats inom 24 timmar från det att den godtagna marknadspraxisen etablerats offentliggöra ett tillkännagivande med en fullständig förklaring av skälen till sitt beslut, inbegripet varför den godtagna marknadspraxisen inte hotar marknadens förtroende.

6.Om en behörig myndighet anser att en annan behörig myndighet har etablerat en godtagen marknadspraxis som inte uppfyller kraven som fastställs i punkt 2, ska Esma bistå de berörda myndigheterna med att nå fram till en överenskommelse i enlighet med sina befogenheter enligt artikel 19 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Om de berörda behöriga myndigheterna inte lyckas nå en överenskommelse kan Esma fatta ett beslut i enlighet med artikel 19.3 i förordning (EU) nr 1095/2010.

7. För att säkerställa en konsekvent harmonisering av denna artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som specificerar kriterierna, förfarandet och kraven för etablering av en godtagen marknadspraxis enligt punkterna 2, 3 och 4 samt för villkoren för dess godkännande, för att bibehålla den, avsluta den eller om den ska ändras.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 3 juli 2015.

Kommissionen ska delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

8.De behöriga myndigheterna ska regelbundet, och minst vartannat år, se över den godtagna marknadspraxis de har etablerat, särskilt med hänsyn till betydande förändringar av situationen på den relevanta marknaden, till exempel för­ ändringar av handelsregler eller infrastrukturen på marknaden, i syfte att besluta huruvida den ska bibehållas eller avsluta eller om villkoren för dess godkännande ska ändras.

9.Esma ska på sin webbplats offentliggöra en förteckning över godtagen marknadspraxis och i vilka medlemsstater varje enskild praxis tillämpas.

10.Esma ska övervaka hur godtagen marknadspraxis tillämpas och lägga fram en årlig rapport för kommissionen om hur tillämpningen sker i praktiken på de berörda marknaderna.

11.De behöriga myndigheterna ska underrätta Esma om godtagen marknadspraxis som de har etablerat före den 2 juli 2014 och inom tre månader efter antagandet av de tekniska standarderför tillsyn som avses i punkt 7 trätt i kraft.

103

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

12.6.2014

 

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 173/33

 

 

 

 

 

Den godtagna marknadspraxisen som avses i första stycket i denna punkt ska fortsätta att tillämpas i de berörda medlemsstaterna tills det att de behöriga myndigheterna på grundval av Esmas yttrande enligt punkt 4 har fattat ett beslut om huruvida denna praxis ska fortsätta att tillämpas.

Artikel 14

Förbud mot insiderhandel och olagligt röjande av insiderinformation

En person får inte

a)ägna sig åt eller försöka ägna sig åt insiderhandel,

b)rekommendera att någon annan person ägnar sig åt insiderhandel eller förmå någon annan person att ägna sig åt insiderhandel, eller

c)olagligen röja insiderinformation.

Artikel 15

Förbud mot marknadsmanipulation

En person får inte ägna sig eller försöka ägna sig åt marknadsmanipulation.

Artikel 16

Förhindrande och upptäckt av marknadsmissbruk

1. Marknadsoperatörer och värdepappersföretag som driver en handelsplats ska inrätta och upprätthålla effektiva arrangemang, system och förfaranden som syftar till att förhindra och upptäcka insiderhandel, marknadsmanipulation och försök till insiderhandel och marknadsmanipulation, i enlighet med artiklarna 31 och 54 i direktiv 2014/65/EU.

Personer som avses i första stycket ska utan dröjsmål underrätta den behöriga myndigheten för handelsplatsen om handelsorder och transaktioner inklusive återkallelser eller ändringar av handelsorder som kan utgöra insiderhandel, marknadsmanipulation eller försök till insiderhandel eller marknadsmanipulation.

2.Personer som yrkesmässigt arrangerar eller genomför transaktioner ska inrätta och upprätthålla effektiva arrange­ mang, system och förfaranden för att upptäcka och rapportera misstänkta handelsorder och transaktioner. Om en sådan person har rimliga skäl att misstänka att en handelsorder eller transaktion avseende ett finansiellt instrument, oavsett om den placerats eller genomförts på eller utanför en handelsplats, kan utgöra insiderhandel eller marknadsmanipulation eller försök till insiderhandel eller marknadsmanipulation ska den omedelbart meddela den behöriga myndigheten som avses i punkt 3.

3.Utan att det påverkar artikel 22 ska personer som yrkesmässigt arrangerar eller genomför transaktioner följa rapporteringsreglerna i den medlemsstat där de har beviljats tillstånd eller har sitt huvudkontor eller, om det gäller en filial, den medlemsstat där filialen är belägen. Rapportering ska ske till den behöriga myndigheten i den medlemsstaten.

4.De behöriga myndigheter som avses i punkt 3 som tar emot rapport om misstänkta handelsorder och transaktioner ska omedelbart vidarebefordra sådan information till de behöriga myndigheterna för de berörda handelsplatserna.

5.För att säkerställa en konsekvent harmonisering av den här artikeln ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att fastställa

a)lämpliga arrangemang, system och förfaranden för personer så att de kan uppfylla kraven i punkterna 1 och 2, och

b)de mallar för anmälan som ska användas av personer så att de kan uppfylla kraven i punkterna 1 och 2.

Esma ska överlämna de förslagen till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 3 juuli 2016.

Kommissionen ska delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

104

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

L 173/34

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.6.2014

 

 

 

 

 

KAPITEL 3

KRAV PÅ OFFENTLIGGÖRANDE

Artikel 17

Offentliggörande av insiderinformation

1. En emittent ska så snart som möjligt informera allmänheten om insiderinformation som direkt berör den emit­ tenten.

Emittenten ska se till att insiderinformationen offentliggörs på ett sätt som ger allmänheten en snabb tillgång till informationen och möjlighet till en fullständig och korrekt bedömning i rätt tid, och i förekommande fall, genom den officiellt utsedda mekanism som avses i artikel 21 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG (1). Emittenten ska inte kombinera offentliggörande av insiderinformation för allmänheten med marknadsföring av sin verksamhet. Emittenten ska under en period på minst fem år på sin webbplats lägga ut och låta vara tillgänglig all insiderinformation den är skyldig att offentliggöra.

Den här artikeln ska tillämpas på emittenter som har ansökt om upptagande till handel eller godkänt att deras finansiella instrument upptas till handel på en reglerad marknad i en medlemsstat eller, när det rör sig om instrument som bara handlas på en MTF- eller OTF-plattform, emittenter som har godkänt att deras finansiella instrument handlas på en MTF- eller OTF-plattform eller som har ansökt om upptagande till handel av deras finansiella instrument på en MTF-plattform i en medlemsstat.

2. En deltagare på marknaden för utsläppsrätter ska på ett effektivt och snabbt sätt offentliggöra sådan insiderinfor­ mation om utsläppsrätter som den innehar som led i sin affärsverksamhet, inklusive flygverksamhet enligt specificeringen i bilaga I till direktiv 2003/87/EG eller installationer i enlighet med artikel 3 e i det direktivet som den berörda deltagaren, eller dess moderföretag eller relaterat företag, äger eller kontrollerar eller vars driftsfrågor deltagaren, dess moderföretag eller relaterade företag helt eller delvis ansvarar för. När det gäller installationer, ska sådant offentliggörande omfatta relevant information om kapacitet och utnyttjande av installationer, inbegripet information om att installationerna inte är tillgängliga, oavsett om det är planerat eller oplanerat.

Första stycket gäller inte en deltagare på marknaden för utsläppsrätter om installationerna eller flygverksamheten som den äger, kontrollerar eller ansvarar för, under föregående år uppvisade utsläpp som inte överskred en minimitröskel för koldioxidekvivalenter och, om de bedriver förbränningsprocesser, har haft en installerad tillförd effekt som inte över­ skrider en minimitröskel.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 35 för att fastställa en minimitröskel för koldioxidekvivalanter och en minimitröskel för installerad tillförd effekt när det gäller tillämpningen av undantaget i andra stycket i denna punkt.

3.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 35, för att närmare ange den behöriga myndigheten för anmälningarna enligt punkterna 4 och 5 i den här artikeln.

4.En emittent eller en deltagare på marknaden för utsläppsrätter, får på eget ansvar skjuta upp offentliggörande av insiderinformation, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:

a) Omedelbart offentliggörande skadar sannolikt legitima intressen för emittenten eller deltagaren på marknaden.

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG (EUT L 390, 31.12.2004, s. 38).

105

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

12.6.2014

 

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 173/35

 

 

 

 

 

b)Det är inte sannolikt att ett uppskjutet offentliggörande vilseleder allmänheten.

c)Emittenten eller en deltagare på marknaden för utsläppsrätter kan säkerställa att informationen förblir konfidentiell.

När det gäller en över tiden pågående process som sker i flera steg och som syftar till att en viss omständighet ska inträffa eller som resulterar i en viss omständighet eller en viss händelse, får en emittent eller en deltagare på marknaden för utsläppsrätter på eget ansvar skjuta upp offentliggörandet av information relaterad till denna process med förbehåll för leden a, b och c i första stycket.

Om en emittent eller en deltagare på marknaden för utsläppsrätter har skjutit upp offentliggörandet av insiderinformation enligt denna punkt, ska denne omedelbart efter det att informationen offentliggjorts för allmänheten informera den behöriga myndigheten enligt punkt 3 om att offentliggörandet av informationen hade skjutits upp och ska ge en skriftlig förklaring till hur villkoren som fastställs i denna punkt uppfylldes. Alternativt får medlemsstaterna fastställa att en sådan skriftlig redogörelse endast behöver tillhandahållas den behöriga myndigheten enligt punkt 3 på begäran.

5. I syfte att bevara det finansiella systemets stabilitet får en emittent som är ett kreditinstitut eller ett finansiellt institut, på eget ansvar, skjuta upp offentliggörandet av insiderinformation, vilket inkluderar information relaterad till ett tillfälligt likviditetsproblem och särskilt behovet att erhålla tillfälligt likviditetsstöd från en centralbank eller en långivare i sista hand, förutsatt att alla av de följande villkoren är uppfyllda:

a)Offentliggörandet av insiderinformationen riskerar att äventyra emittentens och det finansiella systemets finansiella stabilitet.

b)Det ligger i allmänhetens intresse att skjuta upp offentliggörandet.

c)Det kan säkerställas att informationen förblir konfidentiell.

d)Den behöriga myndigheten enligt punkt 3 har gett sitt medgivande till uppskjutandet under förutsättning att villkoren i leden a, b och c är uppfyllda.

6. Vid tillämpningen av punkt 5 a–d ska en emittent underrätta den behöriga myndigheten enligt punkt 3 om sin avsikt att skjuta upp offentliggörandet av insiderinformationen och lägga fram bevis på att villkoren i punkt 5 a, b och c är uppfyllda. Den behöriga myndigheten enligt punkt 3 ska när så är lämpligt samråda med den nationella centralbanken eller makrotillsynsorganet, om ett sådant inrättats eller i annat fall följande myndigheter:

a)Om emittenten är ett kreditinstitut eller värdepappersföretag, den myndighet som utses i enlighet med artikel 133.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU (1).

b)I andra fall än de som avses i led a, någon annan nationell myndighet som ansvarar för tillsynen över emittenten.

Den behöriga myndigheten enligt punkt 3 ska se till att offentliggörandet av insiderinformationen inte skjuts upp under längre tid än vad som är nödvändigt för att tillgodose det allmänna intresset. Den behöriga myndigheten enligt punkt 3 ska åtminstone på veckobasis utvärdera huruvida villkoren i punkt 5 a, b och c fortfarande är uppfyllda.

Om den behöriga myndigheten enligt punkt 3 inte ger sitt medgivande till att skjuta upp offentliggörandet av insider­ informationen, ska emittenten omgående offentliggöra insiderinformationen.

Denna punkt ska tillämpas i de fall då emittenten inte beslutar att skjuta upp offentliggörandet av insiderinformation i enlighet med punkt 4.

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).

106

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

L 173/36

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.6.2014

 

 

 

 

 

Hänvisningar i denna punkt till den behöriga myndigheten enligt punkt 3 påverkar inte den behöriga myndighetens möjligheter att utöva sina uppgifter på något av de sätt som avses i artikel 23.1.

7. När offentliggörande av insiderinformation har skjutits upp i enlighet med punkterna 4 eller 5 och det inte längre kan säkerställas att den insiderinformationen förblir konfidentiell, ska emittenten eller deltagaren på marknaden för utsläppsrätter så snart som möjligt offentliggöra den insiderinformationen för allmänheten.

Detta stycke inbegriper situationer då ett rykte uttryckligen hänför sig till insiderinformation vars offentliggörande har skjutits upp i enlighet med punkterna 4 eller 5 när detta rykte är tillräckligt tydligt för att påvisa att det inte längre kan säkerställas att informationen förblir konfidentiell.

8.Om en emittent eller en deltagare på marknaden för utsläppsrätter eller en person som handlar på emittentens vägnar eller för emittentens räkning, röjer insiderinformation till en utomstående som ett normalt led i fullgörande av tjänst, verksamhet eller åligganden på det sätt som anges i artikel 10.1, ska denna information offentliggöras fullständigt och effektivt; detta ska ske samtidigt om det rör sig om ett avsiktligt offentliggörande och så snart som möjligt om det rör sig om ett oavsiktligt. Denna punkt ska inte gälla om den person som mottar informationen är skyldig att inte röja denna, oberoende av om denna skyldighet grundar sig på lagar och andra förordningar, bolagsordningar eller ett avtal.

9.Insiderinformation som rör emittenter, vars finansiella instrument har tagits upp till handel på tillväxtmarknader för små och medelstora företag, får offentliggöras på webbplatsen för handelsplatsen i stället för på emittentens webbplats om handelsplatsen erbjuder den möjligheten för emittenter på den marknaden.

10.För att säkerställa enhetliga villkor för tillämpningen av denna artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande i syfte att fastställa

a)de tekniska villkoren för lämpligt offentliggörande av insiderinformation enligt punkterna 1, 2, 8 och 9,

b)de tekniska villkoren för uppskjutande av offentliggörandet av insiderinformation enligt punkterna 4 och 5,

Esma ska överlämna de förslagen till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 3 juli 2016.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

11. Esma ska utfärda riktlinjer för upprättande av en icke uttömmande förteckning över emittentens legitima intressen som avses i led a i punkt 4, och situationer där uppskjutet offentliggörande av insiderinformation sannolikt vilseleder allmänheten på så sätt som avses i punkt 4 b.

Artikel 18

Insiderförteckningar

1. Emittenter eller personer som handlar på deras vägnar eller för deras räkning ska

a)upprätta en förteckning över alla personer som har tillgång till insiderinformation, och som arbetar för dem, genom anställningskontrakt eller på annat vis utför uppgifter genom vilka de har tillgång till insiderinformation, såsom rådgivare, revisorer eller kreditvärderingsinstitut (insiderförteckning),

b)utan dröjsmål uppdatera insiderförteckningen i enlighet med punkt 4, och

c)överlämna insiderförteckningen till den behöriga myndigheten så snart som möjligt efter begäran från myndigheten.

107

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

12.6.2014

 

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 173/37

 

 

 

 

 

2. Emittenter eller personer som handlar på deras vägnar eller för deras räkning ska vidta alla rimliga åtgärder för att se till att alla personer som förekommer på insiderförteckningen skriftligen bekräftar att de är medvetna om de rättsliga skyldigheter som detta för med sig och de sanktioner som är tillämpliga vid insiderhandel och olagligt röjande av insiderinformation.

Om en annan person som handlar på emittentens vägnar eller för emittentens räkning tar på sig uppgiften att utarbeta och uppdatera insiderförteckningen, förblir emittenten till fullo ansvarig för efterlevnaden av denna artikel. Emittenten ska alltid ha rätt till tillgång till insiderförteckningen.

3.I insiderförteckningens ska åtminstone följande ingå:

a)Identiteten på de personer som har tillgång till insiderinformation.

b)Skälen till att en person förts upp på insiderförteckningen.

c)Datum och klockslag för när den personen fick tillgång till insiderinformation.

d)Datum då insiderförteckningen upprättades.

4. Emittenter eller personer som handlar på deras vägnar ska uppdatera insiderförteckningen utan dröjsmål, inklusive datum för uppdateringen, i följande situationer:

a)När anledningen till att en person förekommer på insiderförteckningen ändras.

b)När en ny person har tillgång till insiderinformation och därför behöver läggas till i insiderförteckningen.

c)När en person inte längre har tillgång till insiderinformation.

Varje uppdatering ska specificera datum och klockslag för den ändring som föranledde uppdateringen.

5.Emittenter eller personer som handlar på deras vägnar ska bevara insiderförteckningen för dennes räkning under en period på minst fem år efter det att den upprättats eller uppdaterats.

6.Emittenter vars finansiella instrument har tagits upp till handel på tillväxtmarknader för små och medelstora företag ska undantas från kravet på att upprätta en insiderförteckning förutsatt att följande villkor är uppfyllda:

a)Emittenten vidtar alla rimliga åtgärder för att säkerställa att alla personer med tillgång till insiderinformation är medvetna om de rättsliga skyldigheter som detta för med sig och de sanktioner som är tillämpliga vid insiderhandel och olagligt röjande av insiderinformation.

b)Emittenten har möjlighet att på begäran förse den behöriga myndigheten med en insiderförteckning.

7.Denna artikel ska tillämpas på emittenter som har ansökt om upptagande till handel eller godkänt att deras finansiella instrument upptas till handel på en reglerad marknad i en medlemsstat eller, när det rör sig om instrument som bara handlas på en MTF- eller OTF-plattform, emittenter som har godkänt att deras finansiella instrument handlas på en MTF- eller OTF-plattform eller som har ansökt om upptagande till handel av sina finansiella instrument på en MTF- plattform i en medlemsstat.

8.Punkterna 1–5 i denna artikel ska även tillämpas på

a)Deltagare på marknaden för utsläppsrätter när det gäller sådan insiderinformation om utsläppsrätter som uppkommer i samband med den verksamhet som bedrivs av denna deltagare på marknaden för utsläppsrätter.

108

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

L 173/38

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.6.2014

 

 

 

 

 

b) auktionsplattformar, auktionsförrättare och auktionsövervakare i fråga om auktioner för utsläppsrätter eller andra auktionerade produkter baserade på utsläppsrätter som hålls enligt förordning (EU) nr 1031/2010.

9. För att säkerställa enhetliga villkor för tillämpningen av denna artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för att fastställa det exakta formatet för insiderförteckningar och formatet för uppdatering av de insiderförteckningar som avses i denna artikel.

Esma ska överlämna de förslagen till tekniska standarder för genomförande t till kommissionen senast den 3 juli 2016.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 19

Transaktioner utförda av personer i ledande ställning

1. Personer i ledande ställning, samt dem närstående personer, ska underrätta emittenten eller deltagaren på mark­ naden för utsläppsrätter och den behöriga myndigheten som avses i punkt 2 andra stycket:

a)När det gäller emittenter, om varje transaktion som genomförts för deras egen räkning avseende aktier eller skuld­ instrument som emitteras av den emittenten eller derivat eller andra finansiella instrument som är kopplade till dem.

b)När det gäller deltagare på marknaden för utsläppsrätter, i varje transaktion som genomförts för deras räkning avseende utsläppsrätter, auktionerade produkter baserade på utsläppsrätter eller relaterade derivat.

Sådana anmälningar ska göras utan dröjsmål och senast tre affärsdagar efter det datum som transaktionen gjorts.

Det första stycket är tillämpligt så snart som transaktionernas totala belopp under ett kalenderår har nått den tröskel som fastställs i punkt 8 eller 9 enligt vad som är tillämpligt.

2. Vid tillämpning av punkt 1, och utan att det påverkar medlemsstaternas rätt att införa anmälningsskyldigheter utöver de som avses i denna artikel, ska alla transaktioner som utförs för egen räkning av de personer som avses i punkt 1 anmälas av de personerna till de behöriga myndigheterna.

Personerna som avses i stycke 1 ska följa de anmälningsregler som gäller i den medlemsstat där emittenten eller deltagaren på marknaden för utsläppsrätter är registrerad. Anmälningarna ska göras inom tre arbetsdagar räknat från transaktionsdagen till den behöriga myndigheten i den medlemsstaten. Om emittenten inte är registrerad i en medlemsstat ska anmälan göras till den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten i enlighet med artikel 2.1 i i direktiv 2004/109/EG eller, i avsaknad av detta, till den behöriga myndigheten för handelsplatsen.

3. Emittenten eller deltagaren på marknaden för utsläppsrätter ska se till att den information som anmälts i enlighet med punkt 1 offentliggörs utan dröjsmål och senast tre affärsdagar efter transaktionsdagen på ett sätt som garanterar att den blir snabbt tillgänglig, på ett icke-diskriminerande sätt, i enlighet med de standarder som avses i artikel 17.10 a.

Emittenten eller deltagaren på marknaden för utsläppsrätter ska använda sådana medier som rimligen kan bedömas vara tillförlitligaför effektiv spridning av informationen till allmänheten inom hela unionen, och ska i förekommande fall använda den officiellt utsedda mekanism som avses i artikel 21 i direktiv 2004/109/EG.

Alternativt får nationell rätt föreskriva att en behörig myndighet själv får offentliggöra informationen.

109

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

12.6.2014

 

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 173/39

 

 

 

 

 

4.Denna artikel ska tillämpas på emittenter som

a)har ansökt om upptagande till handel eller godkänt att deras finansiella instrument upptas till handel på en reglerad marknad, eller

b)när det rör sig om instrument som bara handlas på en MTF- eller OTF-plattform, emittenter som har godkänt att deras finansiella instrument handlas på en MTF- eller OTF-plattform eller som har ansökt om upptagande till handel avsina finansiella instrument på en MTF-plattform,

5. Emittenter och deltagare på marknaden för utsläppsrätter ska skriftligen underrätta personer i ledande ställning om deras skyldigheter enligt denna artikel. Emittenter och deltagare på marknaden för utsläppsrätter ska utarbeta en för­ teckning över alla personer i ledande ställning och med dem närstående personer.

Personer i ledande ställning ska skriftligen underrätta dem närstående personer om deras skyldigheter enligt denna artikel och ska bevara en kopia av denna underrättelse.

6.En anmälan av transaktioner som avses i punkt 1 ska innehålla följande uppgifter:

a)Personens namn.

b)Orsak till anmälan.

c)Namnet på den berörda emittenten eller deltagaren på marknaden för utsläppsrätter.

d)Det finansiella instrumentets beskrivning och identitetsbeteckning.

e)Transaktionernas karaktär (t.ex. förvärv eller avyttring), med angivande av huruvida transaktionen är kopplad till genomförande av aktieoptionsprogram för anställda eller till de specifika exempel som anges i punkt 7.

f)Datum och ort för transaktionerna.

g)Transaktionernas pris och volym. När det gäller en pantsättning vars villkor medger att värdet kan ändras, ska detta offentliggöras tillsammans med värdet på pantsättningsdagen.

7.Vid tillämpning av punkt 1 inkluderar de transaktioner som måste anmälas även följande:

a)Pantsättning eller utlåning av finansiella instrument av eller på uppdrag av en person i ledande ställning eller en person som är närstående till en person i ledande ställning som avses i punkt 1.

b)Transaktioner utförda av personer som yrkesmässigt arrangerar eller genomför transaktioner eller en annan person som agerar på uppdrag av en person i ledande ställning eller en person som är närstående till en person i ledande ställning som avses i punkt 1, inklusive transaktioner inom ramen för ett diskretionärt uppdrag.

c)Transaktioner som utförs inom ramen för en livförsäkring, definierad i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG (1), där

i)försäkringstagaren är en person i ledande ställning eller en person som är närstående till en person i ledande ställning, som avses i punkt 1,

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (EUT L 335, 17.12.2009, s. 1).

110

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

L 173/40

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.6.2014

 

 

 

 

 

ii)investeringsrisken bärs av försäkringstagaren, och

iii)försäkringstagaren har befogenhet eller handlingsfrihet att fatta investeringsbeslut avseende särskilda instrument inom ramen för denna livförsäkring eller att utföra transaktioner avseende särskilda instrument för denna liv­ försäkring.

Vid tillämpningen av led a behöver pantsättning eller en liknande ställd säkerhet av finansiella instrument i samband med insättning av finansiella instrument på ett depåkonto inte anmälas, så länge som inte en sådan pantsättning eller annan ställd säkerhet är avsedd att säkra en särskild kreditfacilitet.

I den mån en försäkringstagare med ett försäkringsavtal ska anmäla transaktioner enligt denna punkt, gäller ingen anmälningsskyldighet för försäkringsbolaget.

8.Punkt 1 gäller alla efterföljande transaktioner så snart som ett sammanlagt belopp på 5 000 EUR uppnåtts under ett

kalenderår. Tröskeln på 5 000 EUR ska beräknas genom att utan nettning addera alla de transaktioner som avses i punkt 1.

9.En behörig myndighet kan besluta att höja den tröskel som fastställs i punkt 8 till 20 000 EUR och ska innan beslutet tillämpas informera Esma om sitt beslut och motiveringen av beslutet att anta en högre tröskel, med särskild hänvisning till marknadsförhållanden. Esma ska på sin webbplats offentliggöra förteckningen över de trösklar som är tillämpliga i enlighet med denna artikel och de motiveringar som de behöriga myndigheterna gett till sådana trösklar.

10.Denna artikel ska även tillämpas på transaktioner av personer i ledande ställning hos auktionsplattformar, auk­

tionsförrättare

och auktionsövervakare som är involverade i auktioner som anordnas enligt förordning (EU)

nr 1031/2010,

samt på dem närstående personer, i den mån som deras transaktioner omfattar utsläppsrätter, derivat

av dessa eller auktionerade produkter som är baserade på utsläppsrätter. De personerna ska anmäla sina transaktioner till auktionsplattformarna, auktionsförrättarna och auktionsövervakarna enligt vad som är tillämpligt, och till den behöriga myndigheten där auktionsplattformen, auktionsförrättaren eller auktionsövervakaren, enligt vad som är tillämpligt, är registrerad. Information som har anmälts på det sättet ska offentliggöras av auktionsplattformar, auktionsförrättare, auktionsövervakare eller behörig myndighet i enlighet med punkt 3.

11. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 14 och 15, ska en person i ledande ställning hos en emittent inte genomföra några transaktioner för egen räkning eller för tredje persons räkning, direkt eller indirekt, avseende aktier eller skuldinstrument som emitterats av den emittenten eller derivat eller andra finansiella instrument som är kopplade till dessa, under en stängd period på 30 kalenderdagar före offentliggörandet av en delårsrapport eller en bokslutskom­ munikésom emittenten är skyldig att offentliggöra i enlighet med

a)bestämmelserna på den handelsplats där emittentens aktier är upptagna till handel, eller

b)nationell rätt.

12. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 14 och 15 får en emittent tillåta en person i ledande ställning hos denne att handla för egen räkning eller för tredje parts räkning under en stängd period som avses i punkt 11, antingen

a)från fall till fall på grundval av exceptionella omständigheter, såsom allvarliga finansiella svårigheter, som kräver omedelbar försäljning av aktier, eller

b)på grund av särdragen för den handel som sker med anledning av transaktioner som utförs inom ramen för eller är relaterade till aktieoptions- eller sparprogram för anställda, aktierelaterade villkor eller rätter eller transaktioner där det underliggande intresset i det berörda värdepappret inte ändras.

111

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

12.6.2014

 

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 173/41

 

 

 

 

 

13.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 35 för att närmare fastställa de omständigheter under vilka handel under en stängd period kan tillåtas av emittenten, som avses i punkt 12, inbegripet vilka omständigheter som skulle betraktas som exceptionella och vilka typer av transaktioner som skulle motivera tillståndet att handla.

14.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 35, för att specificera vilka typer av transaktioner som utlöser det krav som avses i punkt 1.

15.För att säkerställa enhetliga villkor för tillämpningen av punkt 1 ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för att fastställa i vilket format och mall som den information som avses i punkt 1 ska anmälas och offentliggöras.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 3 juli 2015.

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 20

Investeringsrekommendationer och statistik

1.Personer som tar fram eller sprider investeringsrekommendationer eller annan information som rekommenderar eller föreslår en viss investeringsstrategi, ska vidta rimliga försiktighetsmått för att säkerställa att sådan information presenteras sakligt och uppge vilka intressen de har eller ange intressekonflikter som berör de finansiella instrument som informationen rör.

2.Offentliga institutioner som sprider statistik eller prognoser som kan ha väsentlig inverkan på de finansiella mark­ naderna ska sprida dessa uppgifter på ett objektivt och öppet sätt.

3.För att säkerställa en konsekvent harmonisering av denna artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att fastställa de tekniska villkoren för personkategorierna som avses i punkt 1, för en objektiv presentation av investeringsrekommendationer eller annan information som rekommenderar eller föreslår en investeringsstrategi och för uppgivande av särskilda intressen och intressekonflikter.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 3 juli 2015.

Kommissionen ska delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

De tekniska arrangemang som fastställs i de tekniska standarder för tillsyn som avses i punkt 3 ska inte tillämpas på journalister som omfattas av likvärdig lämplig reglering i en medlemsstat, inklusive likvärdig lämplig självreglering, förutsatt att sådan reglering uppnår liknande effekter som de tekniska arrangemangen. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om texten i den likvärdiga lämpliga regleringen.

Artikel 21

Offentliggörande eller spridning av information i medierna

Om information offentliggörs eller sprids och om rekommendationer tas fram eller sprids för journalistiska ändamål eller andra uttrycksformer i medierna, ska sådant offentliggörande eller sådan spridning av information, vid tillämpning av artiklarna 10, 12.1 c och 20, bedömas med beaktande av bestämmelserna om tryckfrihet och yttrandefrihet i andra medier samt de regler och normer som är tillämpliga på journalistyrket, om inte

a)de berörda personerna eller personer nära knutna till dessa direkt eller indirekt får fördel eller vinst från offentliggö­ randet eller spridandet av den aktuella informationen, eller

112

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

L 173/42

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.6.2014

 

 

 

 

 

b)informationen offentliggörs eller sprids med avsikt att vilseleda marknaden när det gäller utbud och efterfrågan av eller pris på ett finansiellt instrument.

KAPITEL 4

ESMA OCH BEHÖRIGA MYNDIGHETER

Artikel 22

Behöriga myndigheter

Utan att de rättsliga myndigheternas befogenheter åsidosätts ska varje medlemsstat utse en enda behörig administrativ myndighet för tillämpningen av denna förordning. Medlemsstaterna ska informera kommissionen, Esma och de andra behöriga myndigheterna i andra medlemsstater om detta. Den behöriga myndigheten ska se till att bestämmelserna i denna förordning tillämpas på dess territorium i fråga om alla handlingar som utförs på dess territorium och handlingar som utförs utomlands och som berör instrument som är upptagna till handel på en reglerad marknad, och för vilka ansökan om upptagande till handel på en sådan marknad har lämnats in, auktionerats på en auktionsplattform eller som handlas på en MTF-plattform eller OTF-plattform, eller för vilka en ansökan om upptagande till handel lämnats in på en MTF-plattform inom dess territorium.

Artikel 23

De behöriga myndigheternas befogenheter

1.De behöriga myndigheterna ska utöva sina uppgifter och befogenheter antingen

a)direkt,

b)i samarbete med andra myndigheter eller med marknadsföretagen,

c)på eget ansvar genom delegering till sådana myndigheter eller till marknadsföretagen,

d)genom ansökan hos de behöriga rättsliga myndigheterna.

2.För att utföra sina uppgifter enligt denna förordning ska behöriga myndigheter i enlighet med nationell rätt ha minst följande tillsyns- och utredningsbefogenheter:

a)Få tillgång till varje dokument och uppgifter i vilken form som helst eller ta kopia på det.

b)Kräva eller begära upplysningar av vem som helst, även av de personer som efter varandra verkar för att vidarebe­ fordra handelsorder eller utföra de berörda operationerna samt deras huvudmän, och om nödvändigt kalla en person till förhör och förhöra personen för att få tillgång till information.

c)I fråga om råvaruderivat, begära information från marknadsaktörer om relaterade spotmarknader enligt standardfor­ mat, få information om transaktioner, och få direkt tillgång till handlares system.

d)Genomföra kontroller och undersökningar på plats, förutom i fysiska personers privatbostäder.

e)Om inte annat följer av andra stycket få tillträde till fysiska och juridiska personers lokaler för att lägga beslag på dokument och information, oavsett typ, om det finns rimlig misstanke om att det finns dokument eller information med koppling till kontrollen eller undersökningen som kan vara relevanta för att bevisa att det föreligger insider­ handel eller marknadsmanipulation i strid med denna förordning.

f)Överlämna ärenden för brottsutredning.

g)Begära in inspelningar av telefonsamtal, elektronisk kommunikation och datatrafik som innehas av ett värdepappers­ företag, kreditinstitut eller finansiellt institut.

113

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

12.6.2014

 

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 173/43

 

 

 

 

 

h)I den mån det är tillåtet enligt nationell rätt, begära in befintliga trafikuppgifter som innehas av en teleoperatör om det finns en rimlig misstanke om överträdelse och om sådana uppgifter kan vara av betydelse för att undersöka en överträdelse av artikel 14 a eller b eller artikel 15 a eller b.

i)Begära att tillgångar fryses eller beläggs med kvarstad eller båda.

j)Stoppa handeln med det berörda finansiella instrumentet.

k)Kräva att alla förfaranden som den behöriga myndigheten anser strida mot denna förordning tillfälligt upphör.

l)Införa tillfälligt förbud mot utövande av förvärvsverksamhet.

m)Vidta alla åtgärder som behövs för att se till att allmänheten är korrekt informerad, ibland annat korrigering av offentliggjord falsk eller vilseledande information, t.ex. genom att kräva att emittenten eller en annan person som har offentliggjort eller spritt sådan information ska offentliggöra en rättelse.

Om förhandsgodkännande från den berörda medlemsstatens rättsliga myndighet krävs, i enlighet med nationell rätt, för att gå in i en fysisk eller juridisk persons lokaler som avses i första stycket led e, ska den befogenheten som avses i det ledet utnyttjas endast efter det att sådant förhandsgodkännande erhållits.

3. Medlemsstaterna ska se till att lämpliga åtgärder vidtagits så att behöriga myndigheter förfogar över de tillsyns- och övervakningsbefogenheter som behövs för att de ska kunna uppfylla sina åtaganden.

Denna förordning påverkar inte tillämpningen av lagar och andra författningar om uppköpserbjudanden, fusioner och andra transaktioner som påverkar ägande eller kontroll av företag som regleras av de tillsynsmyndigheter som medlems­ staterna utsett i enlighet med artikel 4 i direktiv 2004/25/EG, i vilka det fastställs krav utöver kraven i denna förordning.

4. En person som rapporterar information till den behöriga myndigheten i enlighet med denna förordning ska inte anses överträda eventuella restriktioner för lämnande av uppgifter som ålagts genom avtal eller i någon lagbestämmelse eller administrativ bestämmelse, och ska inte ge upphov till någon form av ansvar för den rapporterande personen med avseende på denna rapportering.

Artikel 24

Samarbete med Esma

1.De behöriga myndigheterna ska samarbeta med Esma vid tillämpningen av denna förordning, i enlighet med förordning (EU) nr 1095/2010.

2.De behöriga myndigheterna ska omgående förse Esma med alla uppgifter den behöver för att utföra sina uppgifter, i

enlighet med artikel 35 i förordning (EU) nr 1095/2010.

3. För att säkerställa enhetliga villkor för tillämpningen av den här artikeln ska Esma utarbeta förslag på tekniska standarder för genomförande för att fastställa de förfaranden och format för informationsutbyte som avses i punkt 2.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 3 juli 2016.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

114

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

L 173/44

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.6.2014

 

 

 

 

 

Artikel 25

Skyldighet att samarbeta

1. Behöriga myndigheter ska samarbeta med varandra och med Esma i de fall det är nödvändigt för tillämpningen av denna förordning, såvida inte ett av undantagen i punkt 2 är tillämpligt. Behöriga myndigheter ska framför allt bistå varandra och Esma. De ska framför allt utbyta information utan onödiga dröjsmål och samarbeta om undersökningar, tillsyn och kontroll av efterlevnad.

Den skyldighet att samarbeta och bistå andra myndigheter som föreskrivs i första stycket ska också gälla kommissionen i fråga om utbyte av information om råvaror som är jordbruksprodukter och som listas i bilaga I till EUF-fördraget.

De behöriga myndigheterna och Esma ska samarbeta i överensstämmelse med förordning (EU) nr 1095/201l, särskilt artikel 35.

Om medlemsstaterna i enlighet med artikel 30.1 andra stycket valt att fastställa straffrättsliga påföljder för överträdelser av bestämmelser i denna förordning som avses i den artikeln, ska de se till att lämpliga åtgärder vidtagits så att de behöriga myndigheterna har alla nödvändiga befogenheter att hålla kontakter med rättsliga myndigheter inom sin jurisdiktion för att få särskild information om brottsutredningar eller förfaranden som inletts på grund av eventuella överträdelser av denna förordning och vidarebefordra samma information till andra behöriga myndigheter och Esma så att de kan uppfylla sin skyldighet att samarbeta med varandra och Esma i enlighet med denna förordning.

2. En behörig myndighet får vägra att tillmötesgå en begäran om information eller en begäran om samarbete i samband med en utredning endast under följande exceptionella omständigheter, nämligen när:

a)Överlämnande av relevant information skulle kunna inverka negativt på den berörda medlemsstaten, särskilt när det gäller bekämpning av terrorism och andra allvarliga brott.

b)Tillmötesgående av begäran inverkar sannolikt negativt på dess egna undersökningar, efterlevnadskontroller eller i förekommande fall en brottsutredning.

c)Rättsliga förfaranden har redan inletts beträffande samma handlingar och mot samma personer inför den berörda medlemsstatens myndigheter.

d)Ett slutligt avgörande har redan meddelats beträffande samma handlingar och personer i den berörda medlemsstaten.

3. Behöriga myndigheter och Esma ska samarbeta med Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer), som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 713/2009 (1) och medlemsstaternas nationella tillsynsmyndigheter så att ett samordnat tillvägagångssätt sker i fråga om kontrollen av efterlevnaden av relevanta regler i de fall transaktioner, handelsorder eller andra verksamheter eller beteenden rör ett eller flera finansiella instrument som omfattas av denna förordning och en eller flera grossistenergiprodukter som omfattas av artiklarna 3, 4 och 5 i för­ ordning (EU) nr 1227/2011. Behöriga myndigheter ska beakta särdragen i definitionerna i artikel 2 i förordning (EU) nr 1227/2011 och bestämmelserna i artiklarna 3, 4 och 5 i förordning (EU) nr 1227/2011 när de tillämpar artiklarna 7, 8 och 12 i denna förordning på finansiella instrument relaterade till grossistenergiprodukter.

4. De behöriga myndigheterna ska på begäran omedelbart överlämna all information som krävs för det syfte som anges i punkt 1.

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 713/2009 av den 13 juli 2009 om inrättande av en byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (EUT L 211, 14.8.2009, s. 1).

115

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

12.6.2014

 

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 173/45

 

 

 

 

 

5.När en behörig myndighet finner att handlingar som strider mot bestämmelserna i denna förordning utförs eller har utförts på en annan medlemsstats territorium eller att handlingar påverkar finansiella instrument med vilka handel bedrivs på en handelsplats i en annan medlemsstat, ska den så detaljerat som möjligt underrätta både den behöriga myndigheten i den medlemsstaten om detta och Esma, och, om det rör sig om grossistenergiprodukter, Acer. De behöriga myndighe­ terna i de olika berörda medlemsstaterna ska rådgöra med varandra och Esma, och med Acer om det rör sig om grossistenergiprodukter, om vilka åtgärder som bör vidtas samt informera varandra om viktiga händelser under ärendets gång. De ska samordna sin verksamhet för att undvika eventuellt dubbelarbete och överlappningar vid påförandet av administrativa sanktioner, och andra administrativa åtgärder i fråga om sådana gränsöverskridande fall i enlighet med artiklarna 30 och 31, samt ska bistå varandra vid genomförandet av sina beslut.

6.Den behöriga myndigheten i en medlemsstat får begära bistånd från den behöriga myndigheten i en annan medlemsstat i fråga om kontroller på plats eller utredningar.

Den begärande behöriga myndigheten får informera Esma om varje framställan som avses i första stycket. När det rör sig om gränsöverskridande kontroller eller utredningar ska Esma samordna kontroller eller utredningen om en av de behöriga myndigheterna begär det.

Om en behörig myndighet får en framställan från en behörig myndighet i en annan medlemsstat om att genomföra en kontroll på plats eller en utredning kan den göra något av följande:

a)Själv genomföra kontrollen på plats eller utredningen.

b)Tillåta att den behöriga myndighet som gjorde framställan deltar i en kontroll på plats eller en utredning.

c)Tillåta att den behöriga myndighet som gjorde framställan själv genomför kontrollen på plats eller utredningen.

d)Utse revisorer eller sakkunniga som ska genomföra kontrollen på plats eller utredningen.

e)Samarbeta med övriga behöriga myndigheter vid utförandet av vissa tillsynsuppgifter.

De behöriga myndigheterna får även samarbeta med behöriga myndigheter i andra medlemsstater för att underlätta indrivning av sanktionsavgifter.

7. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 258 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) får en behörig myndighet vars begäran om information eller bistånd i enlighet med punkterna 1, 3, 4 och 5 inte ger resultat inom rimlig tid eller avslås, hänskjuta detta inom rimlig tid till Esma.

I sådana situationer får Esma agera i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1095/2010, utan att det påverkar möjligheten för Esma att agera i enlighet med artikel 17 i förordning (EU) nr 1095/2010.

8. Behöriga myndigheter ska samarbeta och utbyta information med relevanta nationella tillsynsmyndigheter och tillsynsmyndigheter i tredjeländer med ansvar för relaterade spotmarknader om de har rimliga skäl att anta att handlingar som utgör insiderhandel, olagligt röjande av information eller marknadsmanipulation i strid med denna förordning utförs eller har utförts. Sådant samarbete ska ge en konsoliderad översyn av de finansiella marknaderna och spotmarknaderna samt upptäcka och påföra sanktioner för gränsöverskridande marknadsmissbruk och marknadsmissbruk på olika mark­ nader.

När det gäller utsläppsrätter ska det samarbete och informationsutbyte som avses i första stycket också säkerställas med följande:

a)Auktionsövervakaren, när det gäller auktioner av utsläppsrätter eller andra auktionerade produkter baserade på sådana och som hålls i enlighet med förordning (EU) nr 1031/2010.

116

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

L 173/46

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.6.2014

 

 

 

 

 

b)Behöriga myndigheter, registerförvaltare, inklusive den centrale förvaltaren, och andra offentliga organ som har i uppdrag att övervaka efterlevnaden i enlighet med direktiv 2003/87/EG.

Esma ska underlätta och samordna samarbetet och informationsutbytet mellan behöriga myndigheter och tillsynsmyn­ digheter i övriga medlemsstater och tredjeländer. Behöriga myndigheter ska där det är möjligt ingå samarbetsformer med de tillsynsmyndigheter i tredjeländer som ansvarar för relaterade spotmarknader i enlighet med artikel 26.

9. För att säkerställa enhetliga villkor för tillämpningen av den här artikeln ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för att fastställa förfarandena och formerna för informationsutbyte och bistånd enligt denna artikel.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 3 juli 2016.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 26

Samarbete med tredjeländer

1. De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna ska när det är nödvändigt komma överens om samarbetsformer med behöriga tillsynsmyndigheter i tredjeländer om utbyte av information med dessa tillsynsmyndigheter och fullgörandet av de skyldigheter i tredjeländer som uppkommer enligt denna förordning. De samarbetsformerna ska leda till åtminstone ett effektivt informationsutbyte som gör att de behöriga myndigheterna kan utföra sina skyldigheter enligt denna förordning.

En behörig myndighet ska informera Esma och de andra behöriga myndigheterna om den avser att komma överens om en sådan samarbetsform.

2. Esma ska när det är möjligt underlätta och samordna utarbetandet av samarbetsformer mellan de behöriga myn­ digheterna och de behöriga tillsynsmyndigheterna i tredjeländer.

För att säkerställa en konsekvent harmonisering av denna artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som inbegriper ett malldokument för samarbetsformer som de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna om möjligt ska använda.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 3 juli 2015.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i andra stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Esma ska också när det är möjligt underlätta och samordna utbytet mellan behöriga myndigheter av information som erhållits från tillsynsmyndigheter i tredjeländer som kan vara relevanta när åtgärder vidtas enligt artiklarna 30 och 31.

3. De behöriga myndigheterna ska ingå samarbetsformer om utbyte av information med tillsynsmyndigheterna i tredjeländer enbart om den utlämnade informationen omfattas av garantier om tystnadsplikt som minst motsvarar dem som anges i artikel 27. Sådant informationsutbyte måste vara avsett för fullgörande av dessa behöriga myndigheters verksamhetsuppgifter.

117

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

12.6.2014

 

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 173/47

 

 

 

 

 

Artikel 27

Tystnadsplikt

1.Bestämmelserna om tystnadsplikt i punkterna 2 och 3 ska gälla för allt mottagande, utbyte eller förmedling av konfidentiell information enligt denna förordning.

2.All information som utbyts mellan behöriga myndigheter enligt denna förordning och som avser affärs- eller driftsförhållanden och andra ekonomiska eller personliga förhållanden ska anses vara konfidentiell och omfattas av tystnadsplikt, utom då den behöriga myndigheten när informationen lämnas anger att informationen får lämnas ut eller då så krävs för rättsliga förfaranden.

3.Tystnadsplikten ska gälla alla personer som arbetar eller har arbetat för den behöriga myndigheten, eller för den myndighet eller det marknadsföretag som den behöriga myndigheten delegerat sina befogenheter till, inbegripet revisorer och experter som arbetar på myndighetens uppdrag. Information som omfattas av tystnadsplikt får lämnas ut till en annan person eller myndighet endast när detta föreskrivs i unionsrätten eller nationell rätt.

Artikel 28

Skydd av personuppgifter

I fråga om behandling av personuppgifter inom ramen för denna förordning, ska behöriga myndigheter utföra sina uppgifter enligt denna förordning i enlighet med nationella lagar och andra författningar som införlivar direktiv 95/46/EG. I fråga om Esmas behandling av personuppgifter inom ramen för denna förordning, ska Esma följa bestäm­ melserna i förordning (EG) nr 45/2001.

Personuppgifter får bevaras i högst fem år.

Artikel 29

Överföring av personuppgifter till tredjeland

1.Den behöriga myndigheten i en medlemsstat får överföra personuppgifter till ett tredjeland om kraven i direktiv 95/46/EG är uppfyllda och bara från fall till fall. Den behöriga myndigheten ska se till att överföringen är nödvändig för denna förordning och att tredjelandet inte överför uppgifterna till något annat tredjeland såtillvida den inte fått uttryckligt skriftligt godkännande och uppfyller kraven som den behöriga myndigheten i medlemsstaten fastställt.

2.Den behöriga myndigheten i en medlemsstat får endast utlämna personuppgifter som erhållits från en annan medlemsstat till en tillsynsmyndighet i ett tredjeland om den har fått uttryckligt medgivande i fråga om detta av den behöriga myndighet som överlämnade uppgifterna och, i tillämpliga fall, om uppgifterna utlämnas endast i de syften för vilka den myndigheten gav sitt medgivande.

3.Om det finns en samarbetsform som reglerar utbyte av personuppgifter, ska den uppfylla kraven i nationella lagar och andra författningar som införlivar direktiv 95/46/EG.

KAPITEL 5

ADMINISTRATIVA ÅTGÄRDER OCH SANKTIONER

Artikel 30

Administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder

1. Utan att det påverkar straffrättsliga påföljder och utan att det påverkar de behöriga myndigheternas tillsynsbefo­ genheter enligt artikel 23, ska medlemsstaterna, i enlighet med nationell rätt, föreskriva att behöriga myndigheter ska ha befogenhet att vidta lämpliga administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder avseende åtminstone de följande överträdelserna

a)överträdelser av artiklarna 14 och 15, 16.1 och 16.2, 17.1, 17.2, 17.4 och 17.5, och 17.8, 18.1–18.6, 19.1, 19.2, 19.3, 19.5, 19.6, 19.7 och 19.11 och 20.1, och

118

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

L 173/48

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.6.2014

 

 

 

 

 

b)underlåtenhet att samarbeta eller uppfylla sina skyldigheter i samband med en undersökning eller begäran som avses i artikel 23.2.

Medlemsstaterna får besluta att inte fastställa några bestämmelser om administrativa sanktioner som avses i första stycket om överträdelserna som avses i led a eller led b i det stycket redan är föremål för straffrättsliga påföljder enligt nationell rätt senast den 3 juli 2016. När medlemsstaterna så beslutar ska de underrätta kommissionen och Esma på ett detaljerat sätt om de relevanta delarna av sin straffrätt.

Senast den 3 juli 2016 ska medlemsstaterna på ett detaljerat sätt underrätta kommissionen och Esma om de regler som avses i första och andra stycket. De ska omedelbart underrätta kommissionen och Esma om eventuella ändringar av bestämmelserna.

2. Medlemsstaterna ska i enlighet med nationell rätt säkerställa att behöriga myndigheter har befogenhet att påföra eller vidta åtminstone följande administrativa sanktioner och administrativa åtgärder i händelse av överträdelser som avses i punkt 1 första stycket a:

a)Ett föreläggande enligt vilket det krävs att den person som bär ansvaret för överträdelsen upphör med sitt agerande och inte upprepar det.

b)Återföring av de vinster som har gjorts eller förluster som undvikits på grund av överträdelsen, i den mån de kan bestämmas.

c)En offentlig varning som anger vem som bär ansvaret för överträdelsen och överträdelsens karaktär.

d)Återkallelse eller indragning av ett värdepappersföretags auktorisation.

e)Tillfälligt förbud för personer i ledande ställning i ett värdepappersföretag eller annan fysisk person, som hålls ansvarig för överträdelsen att utöva ledningsuppdrag i värdepappersföretag.

f)Vid upprepade överträdelser av artiklarna 14 eller 15, ett permanent förbud för personer i ledande ställning i ett värdepappersföretag, eller annan fysisk person som hålls ansvarig, att utöva ledningsuppdrag i värdepappersföretag.

g)Tillfälligt förbud för personer i ledande ställning i ett värdepappersföretag, eller annan fysisk person som hålls ansvarig för överträdelsen att handla för egen räkning.

h)Maximala administrativa sanktionsavgifter på minst tre gånger beloppet av de vinster som erhållits eller de förluster som undvikits genom överträdelsen, om dessa belopp kan fastställas.

i)I fråga om en fysisk person, maximala administrativa sanktionsavgifter till ett belopp på minst

i)5 000 000 EUR för överträdelser av artiklarna 14 och 15 eller, i medlemsstater som inte har euron som valuta, motsvarande värde i nationell valuta den 2 juli 2014,

ii)1 000 000 EUR för överträdelser av artiklarna 16, och 17 eller, i medlemsstater som inte har euron som valuta, motsvarande värde i nationell valuta den 2 juli 2014, och

iii)500 000 EUR för överträdelser av artiklarna 18, 19 och 20 eller, i medlemsstater som inte har euron som valuta, motsvarande värde i nationell valuta den 2 juli 2014, och

119

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

12.6.2014

 

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 173/49

 

 

 

 

 

j)i fråga om en juridisk person, maximala administrativa sanktionsavgifter till ett belopp på minst

i)15 000 000 EUR eller 15 % av den juridiska personens totala årsomsättning enligt den senaste tillgängliga redovis­ ning som har godkänts av styrelsen, för överträdelser av artiklarna 14 och 15 eller, i medlemsstater som inte har euron som valuta, motsvarande värde i nationell valuta den 2 juli 2014,

ii)2 500 000 EUR eller 2 % av den juridiska personens totala årsomsättning enligt den senaste tillgängliga redovis­ ning som har godkänts av styrelsen, för överträdelser av artiklarna 16 och 17 eller, i medlemsstater som inte har euron som valuta, motsvarande värde i nationell valuta den 2 juli 2014, och

iii)1 000 000 EUR för överträdelser av artiklarna 18, 19 och 20 eller, i medlemsstater som inte har euron som valuta, motsvarande värde i nationell valuta den 2 juli 2014.

Hänvisningar till behörig myndighet i denna punkt påverkar inte den behöriga myndighetens möjligheter att utöva sina uppgifter på något av de sätt som anges i artikel 23.1.

Vid tillämpning av led j i och ii i första stycket, om den juridiska personen är ett moderföretag eller ett dotterföretag som måste upprätta koncernredovisning enligt direktiv 2013/34/EU (1), ska den relevanta totala årsomsättningen vara den totala årsomsättningen eller motsvarande typ av inkomst i enlighet med relevanta redovisningsdirektiv - rådets direktiv 86/635/EEG (2) för banker och rådets direktiv 91/674/EEG (3) för försäkringsföretag enligt den senaste tillgängliga kon­ cernredovisning som godkänts av styrelsen för det yttersta moderföretaget.

3. Medlemsstaterna får föreskriva att de behöriga myndigheterna får förfoga över andra befogenheter förutom dem som avses i punkt 2 och att de får påföra högre sanktionsavgifter än de som fastställs i den punkten.

Artikel 31

Utövande av tillsynsbefogenheter och påförande av sanktioner

1. Medlemsstaterna ska se till att de behöriga myndigheterna när de fastställer typ av och storlek på administrativa sanktioner ska beakta alla relevanta omständigheter, inklusive följande där så är lämpligt:

a)Överträdelsens svårighetsgrad och varaktighet.

b)Graden av ansvar hos den person som bär ansvaret för överträdelsen.

c)Den finansiella ställningen hos den person som bär ansvaret för överträdelsen, som den indikeras genom exempelvis en juridisk persons totala omsättning eller en fysisk persons årsinkomst.

d)Omfattningen av de vinster som erhållits eller förluster som undvikits av den person som bär ansvaret för över­ trädelsen, i den mån de kan bestämmas.

e)Viljan hos den personen som bär ansvar för överträdelsen att samarbeta med den behöriga myndigheten, utan att det påverkar behovet av att säkerställa återförande av de vinster som personen erhållit eller förluster som denne undvikit.

 

 

 

(1)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa

 

typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv

(2)

78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).

Rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella

(3)

institut (EGT L 372, 31.12.1986, s. 1).

Rådets direktiv 91/674/EEG av den 19 december 1991 om årsbokslut och sammanställd redovisning för försäkringsföretag

 

(EGT L 374, 31.12.1991, s. 7).

120

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

L 173/50

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.6.2014

 

 

 

 

 

f)Tidigare överträdelser av den person som bär ansvaret för överträdelsen.

g)Åtgärder som den person som bär ansvaret för överträdelsen har vidtagit för att undvika att överträdelsen upprepas.

2. När de behöriga myndigheterna utövar sina befogenheter att påföra sanktioner och vidta andra administrativa åtgärder enligt artikel 30 ska de bedriva ett nära samarbete för att se till att utövandet av deras tillsyns- och utrednings­ befogenheter och de administrativa sanktionerna som de påför och andra administrativa åtgärder som de vidtar är effektiva och lämpliga enligt denna förordning. De ska samordna sin verksamhet i enlighet med artikel 25 för att undvika dubbelarbete och överlappningar vid utövandet av tillsyns- och utredningsbefogenheter och när de påför administrativa sanktioner och sanktionsavgifter i fråga om gränsöverskridande fall.

Artikel 32

Rapportering av överträdelser

1.Medlemsstaterna ska se till att behöriga myndigheter etablerar effektiva mekanismer för att möjliggöra rapportering till de behöriga myndigheterna av faktiska eller potentiella överträdelser av denna förordning.

2.Bland de mekanismer som avses i punkt 1 ska minst följande ingå:

a)Särskilda förfaranden för mottagande av rapporter om överträdelser och uppföljning av dem, inbegripet inrättande av säkra kommunikationskanaler för sådana rapporter.

b)Inom ramen för anställningen, lämpligt skydd av personer vars arbete utförs inom ramen för ett anställningsavtal och som rapporterar överträdelser eller anklagas för överträdelser, mot åtminstone repressalier, diskriminering och andra former av orättvis behandling.

c)Skydd av personuppgifter både för den person som rapporterar överträdelsen och den fysiska person som anklagas för att ha begått överträdelsen, inbegripet skydd av identitet, i alla skeden av förfarandet, såvida det inte enligt nationell rätt krävs att informationen röjs i samband med ytterligare utredning eller efterföljande rättsliga förfaranden.

3.Medlemsstater ska kräva att arbetsgivare som utfört verksamhet som styrs av reglering avseende finansiella tjänster inför lämpliga interna förfaranden för att deras anställda ska kunna rapportera överträdelser av denna förordning.

4.Medlemsstaterna får föreskriva att ekonomiska incitament till personer som erbjuder relevant information om potentiella överträdelser av denna förordning kan beviljas i enlighet med nationell rätt om det inte finns andra rättsliga skyldigheter eller avtalsförpliktelser för dessa personer att rapportera sådan information, och förutsatt att informationen är ny och att den leder till påförandet av en administrativ sanktion eller straffrättslig påföljd eller vidtagande av en annan administrativ åtgärd på grund av en överträdelse av denna förordning.

5.Kommissionen ska anta genomförandeakter för att specificera de förfaranden som avses i punkt 1, inklusive ordningr för rapportering och uppföljning av rapporter och åtgärder för skydd av personer som arbetar genom ett anställningskontrakt samt åtgärder för skydd av personuppgifter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 36.2.

Artikel 33

Utbyte av information med Esma

1. Behöriga myndigheter ska årligen förse Esma med uppgifter i aggregerad form om alla administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder som utdömts eller vidtagits av den behöriga myndigheten, i enlighet med artiklarna 30, 31 och 32. Esma ska offentliggöra den informationen i en årsrapport. Behöriga myndigheter ska även årligen förse Esma med anonym och aggregerad information om alla administrativa undersökningar som genomförts i enlighet med de artiklarna.

121

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

12.6.2014

 

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 173/51

 

 

 

 

 

2.Om medlemsstaterna i enlighet med andra stycket i artikel 30.1 har fastställt straffrättsliga påföljder för överträ­ delser som avses i den artikeln, ska deras behöriga myndigheter årligen förse Esma med anonym och aggregerad infor­ mation om alla brottsutredningar som genomförts och alla straffrättsliga påföljder som påförts av de rättsliga myndig­ heterna i enlighet med artiklarna 30, 31 och 32. Esma ska i en årsrapport offentliggöra uppgifter om påförda straff­ rättsliga påföljder.

3.Om den behöriga myndigheten har offentliggjort administrativa sanktioner eller straffrättsliga påföljder eller andra administrativa åtgärder, ska den samtidigt informera Esma om detta.

4.Om den offentliggjorda administrativa sanktionen eller straffrättsliga påföljden, eller annan administrativ åtgärd gäller ett värdepappersföretag som auktoriserats i enlighet med direktiv 2014/65/EU ska Esma lägga till en hänvisning till den offentliggjorda sanktionen eller påföljden eller åtgärden eller sanktionsavgifterna i det register över värdepappers­ företag som upprättats enligt artikel 5.3 i det direktivet.

5.För att säkerställa enhetliga villkor för tillämpningen av den här artikeln ska Esma utveckla förslag på tekniska standarder för genomförande för att fastställa de förfaranden och format för informationsutbyte som avses i denna artikel.

Esma ska överlämna de förslagen till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 3 juli 2016.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 34

Offentliggörande av beslut

1. Om inte annat följer av tredje stycket, ska behöriga myndigheter på sina webbplatser offentliggöra beslut om administrativa sanktioner eller andra administrativa åtgärder avseende överträdelser av denna förordning omedelbart efter det att den person som är föremål för det beslutet har underrättats om det beslutet. Sådant offentliggörande ska innehålla åtminstone information om överträdelsens typ och art och om vilka personer som beslutet gäller.

Det första stycket gäller inte beslut om åtgärder av utredningskaraktär.

Om den behöriga myndigheten anser att offentliggörandet av identiteten av de juridiska personer som är föremål för beslutet eller av en fysisk persons personuppgifter, skulle vara oproportionerligt efter en bedömning från fall till fall av proportionaliteten i offentliggörandet av sådana uppgifter, eller om sådant offentliggörande skulle äventyra finansmark­ nadernas stabilitet, ska den göra något av följande

a)skjuta upp offentliggörandet av beslutet tills det att skälen för det inte längre föreligger,

b)offentliggöra beslutet på anonym grund i enlighet med nationell rätt, om sådant offentliggörande säkerställer ett effektivt skydd av de berörda personuppgifterna,

c)inte offentliggöra beslutet för det fall att den behöriga myndigheten anser att offentliggörande i enlighet med led a eller b ovan kommer att vara otillräckligt för att säkerställa

i)att finansmarknadernas stabilitet inte äventyras, eller

ii)att offentliggörandet av sådana beslut inte är oproportionerligt vad gäller åtgärder som anses vara av lindrigare art.

122

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

L 173/52

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.6.2014

 

 

 

 

 

Om en behörig myndighet beslutar att offentliggöra ett beslut på anonym grund på sätt som avses i led b i tredje stycket, får den skjuta upp offentliggörandet av de relevanta uppgifterna under en rimlig tidsperiod om det kan förutses att skälen till det anonyma offentliggörandet kommer att upphöra under den tidsperioden.

2.Vid överklagande av beslutet inför nationell rättslig, administrativ eller annan myndighet, ska behöriga myndigheter på sin webbplats omedelbart även offentliggöra information om detta och all senare information om resultatet av ett sådant överklagande. Dessutom ska alla beslut om ogiltigförklarande av ett beslut som är överklagat också offentliggöras.

3.De behöriga myndigheterna ska säkerställa att alla beslut som offentliggörs i enlighet med denna artikel ska finnas kvar på deras webbplats i minst fem år efter offentliggörandet. Personuppgifter i sådana offentliggöranden ska endast finnas på den behöriga myndighetens webbplats så länge detta krävs enligt gällande regler om uppgiftsskydd.

KAPITEL 6

DELEGERADE AKTER OCH GENOMFÖRANDEAKTER

Artikel 35

Utövande av delegeringen

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 6.5 och 6.6, 12.5, artikel 17.2 tredje stycket och artiklarna 17.3 och 19.13, och 19.14 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den 2 juli 2014.

3.Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 6.5 och 6.6, 12.5, artikel 17.2 tredje stycket och artiklarna 17.3 och 19.13 och 19.14 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5.En delegerad akt som antas enligt artiklarna 6.5 och 6.6, 12.5, artikel 17.2 tredje stycket och artiklarna 17.3 eller 19.13 eller 19.14 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av tre månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med tre månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 36

Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av Europeiska värdepapperskommittén, som inrättats genom kommissionens beslut

2001/528/EG (1). Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i

förordning (EU) nr 182/2011.

2.

När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011

tillämpas.

(1) Kommissionens beslut 2001/528/EG av den 6 juni 2001 om inrättande av en europeisk värdepapperskommitté (EGT L 191, 13.7.2001, s. 45).

123

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

12.6.2014

 

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 173/53

 

 

 

 

 

KAPITEL 7

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 37

Upphävande av direktiv 2003/6/EG och dess genomförandeåtgärder

Direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2004/72/EG (1), 2003/125/EG (2) och 2003/124/EG (3) och kommis­ sionens förordning (EG) nr 2273/2003 (4) ska upphöra att gälla från och med den 3 juli 2016. Hänvisningar till direktiv 2003/6/EG ska tolkas som hänvisningar till denna förordning och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga II till den här förordningen.

Artikel 38

Rapport

Kommissionen ska senast den 3 juli 2019 överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av denna förordning, tillsammans med ett lagstiftningsförslag om ändring av den om så är lämpligt. Den rapporten ska bland annat bedöma

a)huruvida det är lämpligt att införa gemensamma bestämmelser och behovet för medlemsstaterna att föreskriva administrativa sanktioner för insiderhandel och marknadsmanipulation,

b)huruvida definitionen av insiderinformation är tillräcklig för att täcka all information som är av betydelse för de behöriga myndigheterna för att effektivt bekämpa marknadsmissbruk,

c)huruvida omständigheterna under vilka förbudet mot handel införs i enlighet med artikel 19.11 är lämpliga i syfte att fastställa om det finnas ytterligare omständigheter under vilka förbudet bör gälla,

d)möjligheten att inrätta en unionsram för marknadsöverskridande övervakning av orderböcker med avseende på marknadsmissbruk, inbegripet rekommendationer för en sådan ram,

e)tillämpningsområdet för bestämmelserna om referensvärden.

Vid tillämpning av led a i första stycket ska Esma göra en kartläggning av tillämpningen av de administrativa sanktionera och, om medlemsstaterna enligt andra stycket i artikel 30.1 andra stycket har beslutat att fastställa straffrättsliga påföljder som avses där för överträdelser av denna förordning, en kartläggning av tillämpningen av sådana straffrättsliga påföljder i medlemsstaterna. Den kartläggningen ska även inbegripa uppgifter som görs tillgängliga enligt artikel 33.1 och 33.2.

Artikel 39

Ikraftträdande och tillämpning

1. Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

(1) Kommissionens direktiv 2004/72/EG av den 29 april 2004 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG när det gäller godtagen marknadspraxis, definition av insiderinformation rörande råvaruderivat, upprättande av förteckningar över personer som har tillgång till insiderinformation, anmälan av transaktioner som utförs av personer i ledande ställning och rap­ portering av misstänkta transaktioner (EUT L 162, 30.4.2004, s. 70).

(2) Kommissionens direktiv 2003/125/EG av den 22 december 2003 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG när det gäller skyldigheten att presentera investeringsrekommendationer sakligt och att uppge intressekonflikter (EUT L 339, 24.12.2003, s. 73).

(3) Kommissionens direktiv 2003/124/EG av den 22 december 2003 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG när det gäller definition och offentliggörande av insiderinformation och definition av marknadsmanipulation (EUT L 339, 24.12.2003, s. 70).

(4) Kommissionens förordning (EG) nr 2273/2003 av den 22 december 2003 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG när det gäller undantag för återköpsprogram och stabilisering av finansiella instrument (EUT L 336, 23.12.2003, s. 33).

124

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

L 173/54

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.6.2014

 

 

 

 

 

2.Den ska tillämpas från och med den 3 juli 2016 med undantag av artiklarna 4.4 och 4.5, 5.6, 6.5 och 6.6, 7.5, 11.9, 11.10 och 11.11, 12.5, 13.7 och 13.11, 16.5, artikel 17.2 tredje stycket, artiklarna 17.3, 17.10 och 17.11, 18.9, 19.13, 19.14 och 19.15, 20.3, 24.3, 25.9, artikel 26.2 andra, tredje och fjärde styckena, artiklarna 32.5 och 33.5 som ska tillämpas den 2 juli 2014.

3.Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att följa artiklarna 22, 23 och 30, 31.1 och 32 och 34 senast den 3 juli 2016.

4.Hänvisningar i denna förordning till direktiv 2014/65/EU och förordning (EU) nr 600/2014 ska före den 3 januari 2017 läsas som hänvisningar till direktiv 2004/39/EG i enlighet med den jämförelsetabell som anges i bilaga IV till direktiv 2014/65/EU i den utsträckning den jämförelsetabellen innehåller bestämmelser avseende direktiv 2004/39/EG.

När hänvisningar görs i bestämmelserna i denna förordning till OTF-plattformar, tillväxtmarknader för små- och medels­ tora företag, utsläppsrätter eller auktionerade produkter baserade på sådana, ska de bestämmelserna inte tillämpas på OTF-plattformar, tillväxtmarknader för små- och medelstora företag, utsläppsrätter eller auktionerade produkter baserade på sådana till och med den 3 januari 2017.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 16 april 2014.

På Europaparlamentets vägnar

 

På rådets vägnar

M. SCHULZ

 

D. KOURKOULAS

Ordförande

 

Ordförande

 

 

 

125

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

12.6.2014

 

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 173/55

 

 

 

 

 

BILAGA I

A.Indikatorer på marknadsmanipulation i samband med falska eller vilseledande signaler och låsning av priser

Vid tillämpning av artikel 12.1 a i denna förordning, och utan att det påverkar de exempel på beteende som anges i punkt 2 i den artikeln, ska följande icke-uttömmande indikatorer, som i sig inte nödvändigtvis ska anses utgöra marknadsmanipulation, beaktas när transaktioner eller handelsorder granskas av marknadsaktörer och behöriga myn­ digheter:

a)I vilken utsträckning givna handelsorder eller utförda transaktioner utgör en betydande andel av den dagliga omsättningen i det relevanta finansiella instrumentet, ett relaterat spotavtal avseende råvaror, eller en auktionerad produkt baserad på utsläppsrätter, särskilt när dessa aktiviteter leder till en väsentlig förändring av priset på dem.

b)I vilken utsträckning de handelsorder eller de transaktioner som utförts av personer med en betydande köp- eller säljposition i ett finansiellt instrument, i ett relaterat spotavtal avseende råvaror, eller en auktionerad produkt baserad på utsläppsrätter, leder till väsentliga förändringar av priset på det finansiella instrumentet, ett relaterat spotavtal avseende råvaror, eller en auktionerad produkt baserad på utsläppsrätter.

c)Huruvida utförda transaktioner inte leder till någon förändring av det verkliga ägandet av ett finansiellt instrument, ett relaterat spotavtal avseende råvaror, eller en auktionerad produkt baserad på utsläppsrätter.

d)I vilken utsträckning givna handelsorder eller utförda transaktioner eller återkallade handelsorder inbegriper omkast­ ningar av positioner under en kort period och utgör en betydande andel av den dagliga omsättningen av det relevanta finansiella instrumentet, ett relaterat spotavtal avseende råvaror, eller en auktionerad produkt baserad på utsläppsrätter, och som skulle kunna sättas i samband med väsentliga förändringar av priset på ett finansiellt instrument, ett relaterat spotavtal avseende råvaror, eller en auktionerad produkt baserad på utsläppsrätter.

e)I vilken utsträckning givna handelsorder eller utförda transaktioner är koncentrerade till ett kort tidsintervall under handelsdagen och leder till en prisförändring som därefter vänder.

f)I vilken utsträckning givna handelsorder förändrar uppgifterna om bästa köp- eller säljkurs för ett finansiellt instrument, ett relaterat spotavtal avseende råvaror, eller en auktionerad produkt baserad på utsläppsrätter, eller mer allmänt uppgifterna om den orderbok som är tillgänglig för marknadsaktörerna, och tas tillbaka innan avslut sker.

g)I vilken utsträckning handelsorder som ges och transaktioner som utförs vid eller i närheten av en särskild tidpunkt när referenspriser, avräkningspriser och värderingar beräknas och som leder till prisförändringar som har inverkan på dessa priser och värderingar.

B.Indikatorer på manipulation där falska förespeglingar eller andra slag av vilseledande eller manipulationer utnyttjas

Vid tillämpning av artikel 12.1 b i denna förordning, och utan att det påverkar de exempel på beteende som anges i andra stycket i punkt 2 i den artikeln, ska följande icke-uttömmande indikatorer, som i sig inte nödvändigtvis ska anses utgöra marknadsmanipulation, beaktas när transaktioner eller handelsorder granskas av marknadsaktörer och behöriga myndigheter:

a)Huruvida handelsorder som ges eller transaktioner som utförs av personer föregås eller följs av spridning av falsk eller vilseledande information av samma personer eller av personer som står i nära förbindelse till dem.

b)Huruvida handelsorder ges eller transaktioner utförs av personer före eller efter det att samma personer eller personer som står i nära förbindelse till dem tar fram eller sprider investeringsrekommendationer som är felaktiga eller partiska eller bevisligen påverkade av väsentliga intressen.

126

 

 

 

 

 

 

 

 

Prop. 2015/16:120

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilaga 1

 

 

 

 

 

 

L 173/56

 

SV

 

Europeiska unionens officiella tidning

12.6.2014

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

BILAGA II

 

 

 

 

 

 

 

 

Jämförelsetabell

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Denna förordning

 

Direktiv 2003/6/EG

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Artikel 1

 

 

 

 

 

 

Artikel 2

 

 

 

 

 

 

Artikel 2.1 a

 

 

 

Artikel 9 första stycket

 

 

Artikel 2.1 b

 

 

 

 

 

 

Artikel 2.1 c

 

 

 

 

 

 

Artikel 2.1 d

 

 

 

Artikel 9 andra stycket

 

 

Artikel 2.3

 

 

 

Artikel 9 första stycket

 

 

Artikel 2.4

 

 

 

Artikel 10 a

 

 

Artikel 3.1.1

 

 

 

Artikel 1.3

 

 

Artikel 3.1.2

 

 

 

 

 

 

Artikel 3.1.3

 

 

 

 

 

 

Artikel 3.1.4

 

 

 

 

 

 

Artikel 3.1.5

 

 

 

 

 

 

Artikel 3.1.6

 

 

 

Artikel 1.4

 

 

Artikel 3.1.7

 

 

 

 

 

 

Artikel 3.1.8

 

 

 

 

 

 

Artikel 3.1.9

 

 

 

Artikel 1.5

 

 

Artikel 3.1.10

 

 

 

 

Artikel 3.1.11

 

 

 

 

Artikel 3.1.12

 

Artikel 1.7

 

 

Artikel 3.1.13

 

Artikel 1.6

 

 

Artikel 3.1.14–35

 

 

 

 

Artikel 4

 

 

 

 

 

 

Artikel 5

 

 

 

Artikel 8

 

 

Artikel 6.1

 

 

 

Artikel 7

 

 

Artikel 6.2

 

 

 

 

 

 

Artikel 6.3

 

 

 

 

 

 

Artikel 6.4

 

 

 

 

 

 

Artikel 6.5

 

 

 

 

 

 

Artikel 6.6

 

 

 

 

 

 

Artikel 6.7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

127

Prop. 2015/16:120

Bilaga 1

12.6.2014

 

 

SV

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 173/57

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Denna förordning

 

Direktiv 2003/6/EG

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Artikel 7.1 a

 

 

 

Artikel 1.1 första stycket

 

 

Artikel 7.1 b

 

 

 

Artikel 1.1 andra stycket

 

 

Artikel 7.1 c

 

 

 

 

 

 

Artikel 7.1 d

 

 

 

Artikel 1.1 tredje stycket

 

 

Artikel 7.2

 

 

 

 

 

 

Artikel 7.3

 

 

 

 

 

 

Artikel 7.4

 

 

 

 

 

 

Artikel 7.5

 

 

 

 

 

 

Artikel 8.1

 

 

 

Artikel 2.1 första stycket

 

 

Artikel 8.2

 

 

 

 

 

 

Artikel 8.2 a

 

 

 

Artikel 3 b

 

 

Artikel 8.2 b

 

 

 

 

 

 

Artikel 8.3

 

 

 

 

 

 

Artikel 8.4 a

 

 

 

Artikel 2.1 a

 

 

Artikel 8.4 b

 

 

 

Artikel 2.1 b

 

 

Artikel 8.4 c

 

 

 

Artikel 2.1 c

 

 

Artikel 8.4 d

 

 

 

Artikel 2.1 d

 

 

Artikel 8.4 andra stycket

 

Artikel 4

 

 

Artikel 8.5

 

 

 

Artikel 2.2

 

 

Artikel 9.1

 

 

 

 

 

 

Artikel 9.2

 

 

 

 

 

 

Artikel 9.3 a

 

 

 

Artikel 2.3

 

 

Artikel 9.3 b

 

 

 

Artikel 2.3

 

 

Artikel 9.4

 

 

 

 

 

 

Artikel 9.5

 

 

 

 

 

 

Artikel 9.6

 

 

 

 

 

 

Artikel 10.1

 

 

 

Artikel 3 a

 

 

Artikel 10.2

 

 

 

 

 

 

Artikel 11

 

 

 

 

 

 

Artikel 12.1

 

 

 

 

 

 

Artikel 12.1 a

 

Artikel 1.2 a

 

 

Artikel 12.1 b

 

Artikel 1.2 b

 

 

Artikel 12.1 c

 

Artikel 1.2 c

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

128

 

 

 

 

 

 

 

 

Prop. 2015/16:120

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilaga 1

 

 

 

 

 

 

 

 

L 173/58

 

SV

 

Europeiska unionens officiella tidning

12.6.2014

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Denna förordning

 

Direktiv 2003/6/EG

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Artikel 12.1 d

 

 

 

 

Artikel 12.2 a

 

Artikel 1.2 andra stycket första strecksatsen

 

 

Artikel 12.2 b

 

Artikel 1.2 andra stycket andra strecksatsen

 

 

Artikel 12.2 c

 

 

 

 

Artikel 12.2 d

 

Artikel 1.2 andra stycket tredje strecksatsen

 

 

Artikel 12.2 e

 

 

 

 

Artikel 12.3

 

 

 

 

 

 

Artikel 12.4

 

 

 

 

 

 

Artikel 12.5

 

 

 

Artikel 1.2 tredje stycket

 

 

Artikel 13.1

 

 

 

Artikel 1.2 a andra stycket

 

 

Artikel 13.1

 

 

 

 

 

 

Artikel 13.2

 

 

 

 

 

 

Artikel 13.3

 

 

 

 

 

 

Artikel 13.4

 

 

 

 

 

 

Artikel 13.5

 

 

 

 

 

 

Artikel 13.6

 

 

 

 

 

 

Artikel 13.7

 

 

 

 

 

 

Artikel 13.8

 

 

 

 

 

 

Artikel 13.9

 

 

 

 

 

 

Artikel 13.10

 

 

 

 

 

 

Artikel 13.11

 

 

 

 

 

 

Artikel 14 a

 

 

 

Artikel 2.1 första stycket

 

 

Artikel 14 b

 

 

 

Artikel 3 b

 

 

Artikel 14 c

 

 

 

Artikel 3 a

 

 

Artikel 15

 

 

 

Artikel 5

 

 

 

 

Artikel 16.1

 

 

 

Artikel 6.6

 

 

 

 

Artikel 16.2

 

 

 

Artikel 6.9

 

 

 

 

Artikel 16.3