Regeringens proposition 2015/16:12

Bättre möjligheter till finansiering av luftfartyg Prop.

2015/16:12

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 24 september 2015

Stefan Löfven

Morgan Johansson

(Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Vanliga sätt att finansiera flygplan och helikoptrar är leasing och lån hos banker och andra kreditinstitut. Den säkerhetsrätt som kreditgivaren får i luftfartyget till skydd för sin fordran regleras på olika sätt i olika rättssystem. Detta skapar en osäkerhet hos kreditgivarna, vilket i sin tur medför dyrare finansiering för flygbolagen. I syfte att minska riskerna vid denna typ av finansiering har det antagits en konvention om internationella säkerhetsrätter i lösa saker (Kapstadskonventionen) och ett tillhörande protokoll om särskilda frågor rörande luftfartsobjekt (luftfartsprotokollet). Genom konventionen och protokollet har det skapats ett internationellt register för säkerhetsrätter i luftfartsobjekt och gemensamma materiella bestämmelser, bl.a. om vilka rättigheter kreditgivaren har vid ett flygbolags avtalsbrott och insolvens.

Det är angeläget att svenska flygbolag kan ta del av de ekonomiska fördelar som ett tillträde till Kapstadskonventionen och luftfarts- protokollet kan medföra. I propositionen föreslås att Sverige ska tillträda konventionen och protokollet och att de båda överenskommelserna i relevanta delar ska inkorporeras och på så sätt bli svensk lag. Det föreslås också att Sverige vid tillträdet ska avge vissa förklaringar till kon- ventionen och protokollet i syfte att maximera de ekonomiska fördelarna för bolagen.

Den nya lagen och lagändringarna föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

1

Prop. 2015/16:12

Innehållsförteckning

 

 

 

 

 

1

Förslag till riksdagsbeslut .................................................................

4

 

2

Lagtext ..............................................................................................

5

 

2.1

Förslag till lag om internationella säkerhetsrätter i

 

 

 

lösa saker............................................................................

5

 

2.2

Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken ..................

7

 

2.3

Förslag till lag om ändring i lagen (1939:6) om frihet

 

 

 

från kvarstad för vissa luftfartyg ........................................

8

 

2.4

Förslag till lag om ändring i lagen (1955:227) om

 

 

 

inskrivning av rätt till luftfartyg .........................................

9

 

2.5

Förslag till lag om ändring i lagen (1955:229) i

 

 

 

anledning av Sveriges tillträde till 1948 års

 

 

 

konvention rörande internationellt erkännande av

 

 

 

rätt till luftfartyg ...............................................................

10

 

2.6

Förslag till lag om ändring i förmånsrättslagen

 

 

 

(1970:979) ........................................................................

11

 

2.7

Förslag till lag om ändring i lagen (1978:599) om

 

 

 

avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl......................

13

 

2.8

Förslag till lag om ändring i lagen (1996:764) om

 

 

 

företagsrekonstruktion......................................................

14

 

2.9

Förslag till lag om ändring i luftfartslagen

 

 

 

(2010:500) ........................................................................

15

3

Ärendet och dess beredning ............................................................

17

4

Säkerhetsrätter i luftfartyg ..............................................................

18

5

Kapstadskonventionen ....................................................................

21

6

Luftfartsprotokollet .........................................................................

37

7

Tillträde till Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet ..........

44

8

Införlivande av Kapstadskonventionen och

 

 

luftfartsprotokollet med svensk rätt ................................................

55

9

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser...................................

65

10

Konsekvenser..................................................................................

66

11

Författningskommentar...................................................................

69

 

11.1

Förslaget till lag om internationella säkerhetsrätter i

 

 

 

lösa saker..........................................................................

69

 

11.2

Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken..............

78

 

11.3

Förslaget till lag om ändring i lagen (1939:6) om

 

 

 

frihet från kvarstad för vissa luftfartyg.............................

79

 

11.4

Förslaget till lag om ändring i lagen (1955:227) om

 

 

 

inskrivning av rätt till luftfartyg .......................................

80

 

11.5

Förslaget till lag om ändring i lagen (1955:229) i

 

 

 

anledning av Sveriges tillträde till 1948 års

 

 

 

konvention rörande internationellt erkännande av

81

 

 

rätt till luftfartyg ...............................................................

2

11.6

Förslaget till lag om ändring i förmånsrättslagen

Prop. 2015/16:12

 

(1970:979) .......................................................................

82

11.7Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:599) om

avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl.....................

84

11.8Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:764) om

företagsrekonstruktion.....................................................

85

11.9Förslaget till lag om ändring i luftfartslagen

 

(2010:500) .......................................................................

86

Bilaga 1

Konvention om internationella säkerhetsrätter i lösa

 

 

saker ................................................................................

88

Bilaga 2

Protokoll till konventionen om internationella

 

 

säkerhetsrätter i lösa saker, om särskilda frågor

 

 

rörande luftfartsobjekt ...................................................

150

Bilaga 3

Sammanfattning av betänkandet Internationella

 

 

säkerhetsrätter i flygplan m.m. –

 

 

Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet (SOU

 

 

2014:79) ........................................................................

193

Bilaga 4

Betänkandets lagförslag.................................................

200

Bilaga 5

Förteckning över remissinstanserna ..............................

208

Bilaga 6

Lagrådsremissens lagförslag..........................................

209

Bilaga 7

Lagrådets yttrande .........................................................

221

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 september

 

2015 ...................................................................................................

 

223

3

Prop. 2015/16:12

1

Förslag till riksdagsbeslut

 

 

Regeringen föreslår att riksdagen dels godkänner

1.den i Kapstaden den 16 november 2001 dagtecknade konventionen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker (Kapstadskonventionen),

2.det vid samma tillfälle dagtecknade protokollet till konventionen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker, om särskilda frågor rörande luftfartsobjekt (luftfartsprotokollet),

3.att Sverige vid anslutning till Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet lämnar föreslagna förklaringar (avsnitt 7),

dels antar regeringens förslag till

4.lag om internationella säkerhetsrätter i lösa saker,

5.lag om ändring i utsökningsbalken,

6.lag om ändring i lagen (1939:6) om frihet från kvarstad för vissa luftfartyg,

7.lag om ändring i lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg,

8.lag om ändring i lagen (1955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg,

9.lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979),

10.lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl.,

11.lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion,

12.lag om ändring i luftfartslagen (2010:500).

4

2

Lagtext

Prop. 2015/16:12

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om internationella säkerhetsrätter i lösa saker

Härigenom föreskrivs följande.

Lagens tillämpningsområde

1 § Denna lag tillämpas på sådana säkerhetsrätter och andra rättigheter som regleras i konventionen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker av den 16 november 2001 (Kapstadskonventionen) och protokollet till konventionen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker, om särskilda frågor rörande luftfartsobjekt (luftfartsprotokollet).

Lagen tillämpas också, i den utsträckning som följer av konventionen,

 

på sådana säkerhetsrätter och andra rättigheter som har uppkommit enligt

 

annan lag och som omfattas av Sveriges förklaringar till artiklarna 39 och

 

40 i konventionen. Förklaringarna finns, tillsammans med förklaringar

 

som avser artikel 54.2 i konventionen och artiklarna XII och XIII i proto-

 

kollet, i Sveriges överenskommelser med främmande makter (SÖ).

 

Internationella bestämmelser som ska gälla som svensk lag

 

2 § Artiklarna 1–16, 18–22, 24–26, 28–38, 41–46 och 60.1 och 60.2 i

 

Kapstadskonventionen ska i originaltexternas lydelse gälla som lag här i

 

landet.

 

Första stycket gäller inte till den del bestämmelserna uteslutande regle-

 

rar registreringsorganet eller de fördragsslutande parternas förpliktelser

 

mot varandra.

 

Konventionens engelska originaltext finns tillsammans med en svensk

 

översättning som bilaga 1 till denna lag. Texterna på övriga originalspråk

 

– arabiska, franska, kinesiska, ryska och spanska – finns i SÖ. Original-

 

texterna har samma giltighet.

 

3 § Artiklarna I–VII, IX, XII–XVI och XX–XXV i luftfartsprotokollet

 

ska i originaltexternas lydelse gälla som lag här i landet.

 

Protokollets engelska originaltext finns tillsammans med en svensk

 

översättning som bilaga 2 till denna lag. Texterna på övriga originalspråk

 

– arabiska, franska, kinesiska, ryska och spanska – finns i SÖ. Original-

 

texterna har samma giltighet.

 

Kvarhållande av luftfartsobjekt

 

4 § I enlighet med Sveriges förklaring avseende artikel 39.1b i Kap-

 

stadskonventionen ska 2 och 3 §§ inte hindra att en borgenär med stöd av

 

annan lag kvarhåller eller beslagtar ett luftfartsobjekt till säkerhet för en

 

fordran, om denna fordran grundar sig på tillhandahållandet av offentliga

 

tjänster.

5

Prop. 2015/16:12 Möjlighet att registrera vissa nationella rättigheter

5 § I enlighet med Sveriges förklaring avseende artikel 40 i Kapstads- konventionen kan en säkerhetsrätt som uppkommer till följd av ett avgörande om kvarstad, betalningssäkring eller utmätning som meddelats av domstol eller av Kronofogdemyndigheten registreras i det internationella registret. Säkerhetsrätten ska därefter behandlas som en internationell säkerhetsrätt.

En borgenärs rätt att vidta åtgärder utan beslut av domstol

6 § I enlighet med Sveriges förklaring avseende artikel 54.2 i Kapstads- konventionen får en borgenär vidta åtgärder enligt konventionen eller luftfartsprotokollet utan beslut av domstol, om det inte i någon av överenskommelserna uttryckligen anges att beslut av domstol är nödvän- digt.

Reservforum

7 § Om det finns svensk domsrätt enligt någon av de bestämmelser i Kapstadskonventionen eller luftfartsprotokollet som anges i 2 och 3 §§ och någon annan behörig domstol saknas, är Stockholms tingsrätt behörig.

Tillämpliga bestämmelser i vissa insolvenssituationer

8 § I en insolvenssituation enligt artikel I.2m i luftfartsprotokollet tillämpas, om gäldenären har sina huvudsakliga intressen i Sverige på så sätt som anges i artikel I.2n, artikel XI alternativ A. Vid tillämpningen får den väntetid som anges i artikeln inte överstiga 60 kalenderdagar.

Avtalsparterna kan genom skriftligt avtal bestämma att första stycket inte ska tillämpas.

Bilagor

[…]1

1.Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

2.Bestämmelserna i 8 § tillämpas inte i insolvenssituationer som har uppkommit före ikraftträdandet.

1 Här återfinns bilaga 1 och 2 som bilaga 1 och 2 till propositionen.

6

2.2Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 2 a § utsökningsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11 kap.

2 a §1

Vad som sägs om innehavare av fordran i 10 kap. 6 och 9 §§ skall även gälla innehavare av rättighet som skall iakttas vid auktionen. Vad som sägs i 10 kap. 7 § om underrättelser skall även gälla kända innehavare av rättigheter som skall iakttas vid auktionen.

I sakägarförteckningen upptas, förutom vad som anges i 10 kap. 10 §, även nyttjanderätt som är inskriven eller för vilken inskriv- ning sökts.

I stället för vad som föreskrivs i 10 kap. 11 § första och tredje styckena skall 12 kap. 26 § första och tredje styckena tillämpas. Rättighet upptas utan att något belopp anges.

Det som sägs om innehavare av fordran i 10 kap. 6 och 9 §§ ska även gälla innehavare av rättighet som ska iakttas vid auktionen. Det som sägs i 10 kap. 7 § om under- rättelser ska även gälla kända innehavare av rättigheter som ska iakttas vid auktionen.

I sakägarförteckningen upptas, förutom det som anges i 10 kap. 10 §, även nyttjanderätt som är inskriven eller för vilken inskriv- ning sökts.

I stället för det som föreskrivs i 10 kap. 11 § första och tredje styckena ska 12 kap. 26 § första och tredje styckena tillämpas. Rättighet upptas utan att något belopp anges.

Som innehavare av rättighet enligt denna paragraf ska även avses innehavare av en rättighet enligt lagen (2016:000) om internationella säkerhetsrätter i lösa saker.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

1 Senaste lydelse 2004:84.

Prop. 2015/16:12

7

Prop. 2015/16:12 2.3

Förslag till lag om ändring i lagen (1939:6) om

 

frihet från kvarstad för vissa luftfartyg

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1939:6) om frihet från kvarstad för vissa luftfartyg ska införas en ny paragraf, 5 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §

I lagen (2016:000) om internationella säkerhetsrätter i lösa saker finns särskilda bestämmelser om kvarstad på luftfartyg som kan påverka tillämpningen av denna lag.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

8

2.4

Förslag till lag om ändring i lagen (1955:227)

Prop. 2015/16:12

 

om inskrivning av rätt till luftfartyg

 

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1955:227) om inskrivning av rätt

 

till luftfartyg ska ha följande lydelse.

 

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

1 §1

Denna lag innehåller bestämmelser om inskrivning av förvärv av och nyttjanderätt till luftfartyg samt om inteckning i luftfartyg.

Lagen tillämpas på luftfartyg som är införda i det svenska luftfartygs- registret. Bestämmelserna om inskrivning av förvärv och nyttjanderätt är tillämpliga även på andelar i sådana luftfartyg.

Bestämmelser om erkännande av inskrivning som gjorts i annat land m.m. finns i lagen (1955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg.

Bestämmelser om internationella säkerhetsrätter och andra rättig- heter i luftfartyg finns i lagen (2016:000) om internationella säkerhetsrätter i lösa saker.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

1 Senaste lydelse 2004:82.

9

Prop. 2015/16:12 2.5

Förslag till lag om ändring i lagen (1955:229) i

 

anledning av Sveriges tillträde till 1948 års

 

konvention rörande internationellt erkännande

 

av rätt till luftfartyg

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 §

 

 

 

 

Denna lag äger tillämpning

Denna lag tillämpas på luft-

luftfartyg infört i nationalitets-

fartyg som är införda i ett

register i främmande stat, som

nationalitetsregister

i

främmande

tillträtt den i Genève den 19 juni

stat, som har tillträtt den i Genève

1948

avslutade

konventionen

den 19 juni 1948 antagna kon-

rörande internationellt erkännande

ventionen

rörande

internationellt

av rätt till luftfartyg, eller i

erkännande av rätt till luftfartyg.

territorium,

för

vars utländska

Lagen tillämpas också på luft-

angelägenheter

fördragsslutande

fartyg som är införda i ett

stat svarar och för vilket föres

nationalitetsregister i ett terri-

särskilt nationalitetsregister, såvida

torium för vars utländska ange-

icke den staten gjort förbehåll om

lägenheter en fördragsslutande stat

att konventionen icke skall vara

svarar och för vilket det förs ett

tillämplig å territoriet. Vad i 5 §

särskilt nationalitetsregister, såvida

stadgas skall dock gälla jämväl

inte den staten har gjort ett

luftfartyg som är registrerat här i

förbehåll om att konventionen inte

riket.

 

 

 

 

 

ska tillämpas inom territoriet. Det

 

 

 

 

 

 

som anges i 5 § ska dock gälla

 

 

 

 

 

 

även för luftfartyg som är

 

 

 

 

 

 

registrerade i Sverige.

 

 

Till luftfartyg hänföras i denna

Med luftfartyg avses i denna lag,

lag, förutom

flygkroppen,

jämväl

förutom

flygkroppen,

även

motorer,

propellrar,

radioutrust-

motorer,

propellrar,

radioutrust-

ning, instrument och andra till-

ning, instrument och andra till-

behör, vare sig de äro anbragta i

behör, oavsett om de är monterade

fartyget

eller

tillfälligt

skilda

i fartyget eller tillfälligt skilda från

därifrån.

 

 

 

 

det.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I lagen (2016:000) om inter-

 

 

 

 

 

 

nationella

säkerhetsrätter

i lösa

 

 

 

 

 

 

saker finns särskilda bestämmelser

 

 

 

 

 

 

om rättigheter i luftfartyg som kan

 

 

 

 

 

 

påverka tillämpningen

av

denna

 

 

 

 

 

 

lag.

 

 

 

 

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

10

2.6Förslag till lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979)

Härigenom föreskrivs att 4 och 9 §§ förmånsrättslagen (1970:979) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §1

Förmånsrätt följer med

1. sjöpanträtt och luftpanträtt,

2. handpanträtt och rätt att kvarhålla lös egendom till säkerhet för fordran (retentionsrätt), panträtt på grund av registrering eller underrättelse enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument samt pant- rätt på grund av registrering enligt lagen (2011:1200) om elcertifikat,

2.internationell säkerhetsrätt i luftfartyg och flygmotorer som registrerats enligt lagen (2016:000) om internationella säkerhetsrätter i lösa saker,

3.handpanträtt och rätt att kvarhålla lös egendom till säkerhet för fordran (retentionsrätt), panträtt på grund av registrering eller underrättelse enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument samt pant- rätt på grund av registrering enligt lagen (2011:1200) om elcertifikat,

3. panträtt på grund av inteck-

4. panträtt på grund av inteck-

ning i skepp eller skeppsbygge

ning i skepp eller skeppsbygge

eller i luftfartyg och reservdelar till

eller i luftfartyg och reservdelar till

luftfartyg,

luftfartyg,

4. registrering av båtbyggnads-

5. registrering av båtbyggnads-

förskott enligt lagen (1975:605)

förskott enligt lagen (1975:605)

om registrering av båtbyggnads-

om registrering av båtbyggnads-

förskott.

förskott.

9 §2

Särskilda förmånsrätter gäller inbördes efter paragrafernas följd och efter den i 3 a–7 §§ angivna numreringen.

Förmånsrätt enligt 4 § 3 har

Förmånsrätt

grund av

dock företräde framför förmånsrätt

retentionsrätt enligt 4 § 3 i en

enligt 4 § 2 på grund av annan

motor som inte är monterad i ett

retentionsrätt än som avses i 3 kap.

intecknat luftfartyg och inte heller

39 § sjölagen (1994:1009).

endast är tillfälligt skild från

 

luftfartyget har

dock

företräde

 

framför en registrerad inter-

 

nationell säkerhetsrätt enligt 4 § 2.

1Senaste lydelse 2011:1203.

2Senaste lydelse 2008:988.

Prop. 2015/16:12

11

Prop. 2015/16:12

Vidare har förmånsrätt enligt 4 § 4

 

företräde

framför

förmånsrätt

enligt 4 § 3 på grund av annan retentionsrätt än som avses i 3 kap. 39 § sjölagen (1994:1009).

Förmånsrätt på grund av utmätning har företräde framför förmånsrätt på grund av

1.företagsinteckning, som har sökts samma dag som beslutet om utmätning meddelades eller senare, och

2.annan inteckning, som har sökts samma inskrivningsdag som ett ärende angående anteckning om utmätningen har tagits upp eller senare.

Utmätning ger företräde framför senare utmätning av samma egendom, om inte annat följer av 4 kap. 30 § andra stycket eller 7 kap. 13 § utsökningsbalken. Utmätning för flera fordringar på en gång ger lika rätt om inte något annat följer av 7 kap. 14 eller 16 § utsökningsbalken. Om det inbördes företrädet i övrigt mellan fordringar med samma slag av förmånsrätt finns för vissa fall särskilda bestämmelser.

1.Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

2.Äldre föreskrifter gäller för förmånsrätt som följer med panträtt på grund av en inteckning i luftfartyg som har gjorts före ikraftträdandet.

12

2.7

Förslag till lag om ändring i lagen (1978:599)

Prop. 2015/16:12

 

om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl.

 

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. ska införas en ny paragraf, 1 a §, av följande

lydelse.

 

 

 

 

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

 

 

1 a §

 

 

 

 

 

Om det i lagen (2016:000) om

 

internationella

säkerhetsrätter i

 

lösa

saker

 

finns

någon

 

bestämmelse

som

avviker

från

 

denna

lag,

gäller

den

 

bestämmelsen.

 

 

 

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

13

Prop. 2015/16:12 2.8

Förslag till lag om ändring i lagen (1996:764)

 

om företagsrekonstruktion

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1996:764) om företags- rekonstruktion ska införas en ny paragraf, 1 kap. 4 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

4 §

Om det i lagen (2016:000) om internationella säkerhetsrätter i lösa saker finns någon bestämmelse som avviker från denna lag, gäller den bestämmelsen.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

14

2.9

Förslag till lag om ändring i luftfartslagen

Prop. 2015/16:12

 

(2010:500)

 

 

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 och 6 §§ luftfartslagen (2010:500)

 

ska ha följande lydelse.

 

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

2kap.

1 §

Transportstyrelsen för register över luftfartyg (luftfartygsregistret). Särskilda bestämmelser om inskrivning av rätt till luftfartyg finns i

lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg och om vissa internationella förhållanden i lagen (1955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg.

Särskilda bestämmelser om registrering av internationella säkerhetsrätter och andra rättigheter i luftfartyg och flygmotorer i ett internationellt register finns i lagen (2016:000) om internationella säkerhetsrätter i lösa saker.

Ett luftfartyg ska avregistreras om

6 §

 

 

 

 

 

1. ägaren skriftligen begär det,

 

 

 

2. kraven i 2 § inte är uppfyllda,

 

 

 

3. det har förolyckats eller förstörts,

 

 

4. det efter en flygning inte har

4. det efter en flygning inte har

hörts av på tre månader, eller

hörts av på tre månader,

 

5. det på grund av ombyggnad

5. det på grund av ombyggnad

eller annan sådan ändring upphört

eller annan sådan ändring upphört

att vara luftfartyg eller, utan att

att vara luftfartyg eller, utan att

ändring skett, inte längre anses

ändring skett, inte längre anses

utgöra ett luftfartyg.

utgöra ett luftfartyg, eller

 

 

6. den som fått en fullmakt om

 

avregistrering

och export

i

 

enlighet med lagen (2016:000) om

 

internationella

säkerhetsrätter

i

 

lösa saker skriftligen begär det och

 

fullmakten är

registrerad hos

 

Transportstyrelsen.

 

Ägaren är skyldig att inom en månad skriftligen anmäla om något har hänt som enligt första stycket 2–4 medför att ett luftfartyg ska avregistreras.

15

Prop. 2015/16:12

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

16

3 Ärendet och dess beredning Prop. 2015/16:12

I slutet av 1980-talet påbörjades ett arbete inom Unidroit (Internationella institutet för harmonisering av privaträtten) med att utarbeta en kon- vention om internationella säkerhetsrätter i lösa saker. Arbetet bedrevs i samarbete med bl.a. FN-organet för civil luftfart (ICAO). Målsättningen var att enas om materiella bestämmelser i situationer där kreditgivaren till skydd för sin fordran har en säkerhetsrätt i egendom, t.ex. vid leasing eller pantavtal. De internationella säkerhetsrätterna skulle erkännas av alla fördragsslutande stater och bestämmelserna i konventionen skulle tillämpas utan hinder av nationell rätt. Genom att skapa ett gemensamt register där de internationella säkerhetsrätterna kunde registreras skulle det dessutom tydligt framgå vilka säkerhetsrätter som belastade en viss egendom. Därmed skulle riskerna för kreditgivarna vid denna typ av finansiering minska.

Efter drygt tio år av förhandlingar undertecknades den 16 november 2001 konventionen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker i Kap- staden (Kapstadskonventionen). Konventionen i dess engelska original- lydelse och i svensk översättning bifogas som bilaga 1. Konventionen trädde i kraft den 1 mars 2006. Drygt 60 stater har tillträtt konventionen.

Kapstadskonventionen omfattar tre kategorier av lösa saker: 1) luft- fartsobjekt (luftfartygsskrov, flygmotorer och helikoptrar), 2) rullande järnvägsmateriel och 3) rymdobjekt.

De tre grupperna av objekt regleras i tre olika protokoll som ska läsas tillsammans med konventionen och tolkas med beaktande av den. Protokollet som avser luftfartsobjekt (luftfartsprotokollet) var klart för undertecknande i Kapstaden samtidigt som konventionen. Luftfarts- protokollet finns som bilaga 2. Även luftfartsprotokollet har tillträtts av ett sextiotal stater. EU tillträdde konventionen och luftfartsprotokollet år 2009 (2009/370/EG).

De andra två protokollen har ännu inte trätt i kraft.

Efter framställningar från svenska flygbolag gavs år 2013 en särskild utredare i uppdrag att lämna ett underlag för bedömningen av frågan om ett svenskt tillträde till Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet och föreslå sådana författningsändringar som behövs för att konvent- ionen och protokollet ska kunna tillträdas eller som i övrigt bedöms lämpliga i samband med ett tillträde (dir. 2013:103).

Frågorna behandlas i utredningens betänkande Internationella säker- heter i flygplan m.m. – Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet (SOU 2014:79). En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 3. Betänkandets lagförslag finns i bilaga 4.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remiss- instanserna finns i bilaga 5. Remissyttrandena finns tillgängliga i Justitiedepartementet (Ju2014/7567/L3). Ett utkast till lagrådsremiss har i vissa delar också beretts med Stockholms tingsrätt, Kronofogdemyndig- heten och Stockholms universitet. Även de yttranden som kommit in med anledning av den beredningen finns tillgängliga i Justitiedepartementet (Ju2014/7567/L3). Under beredningen har dessutom kontakt hållits med företrädare för Kronofogdemyndigheten.

17

Prop. 2015/16:12

Lagrådet

 

Regeringen beslutade den 11 juni 2015 att inhämta Lagrådets yttrande

 

över de lagförslag som finns i bilaga 6.

 

Lagrådets yttrande finns i bilaga 7. I enlighet med Lagrådets

 

synpunkter omformuleras bestämmelserna i förslaget till lag om ändring i

 

lagen om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. och i förslaget till

 

lag om ändring i lagen om företagsrekonstruktion.

 

I förhållande till lagrådsremissens lagförslag görs även ett par språkliga

 

ändringar.

4 Säkerhetsrätter i luftfartyg

Finansiering av luftfartyg

Luftfartyg, t.ex. flygplan och helikoptrar, representerar höga ekonomiska värden. Ett vanligt passagerarflygplan kostar mellan 200 och 1 500 miljoner kronor beroende på storlek. Även om luftfartygen har en lång livslängd, gör utvecklingen mot lättare och mer bränslesnåla luft- fartyg att de av ekonomiska och miljömässiga skäl regelbundet byts ut. Få lufttrafikföretag har möjlighet eller väljer att finansiera inköpen enbart med hjälp av företagets egna medel; ofta finansieras de i stället genom lån hos banker och andra kreditinstitut eller genom leasing. Det finns en väl fungerande internationell marknad för finansiering av luftfartyg och för försäljning av begagnade luftfartyg. Finansieringen bygger på att kreditgivaren får en säkerhetsrätt, t.ex. panträtt, i egendomen.

Säkerhetsrätten ger kreditgivaren vissa rättigheter om lufttrafikföre- taget inte uppfyller sina åtaganden. Den ger också kreditgivaren ett skydd gentemot anspråk från tredje man, t.ex. om lufttrafikföretaget går i konkurs, s.k. sakrättsligt skydd.

Inskrivning och registrering av rättigheter i luftfartyg

Enligt svensk rätt kan ett luftfartyg användas som säkerhet för en fordran genom att ägaren tar ut en inteckning i luftfartyget som sedan pantsätts. Inteckningar registreras i inskrivningsregistret som sköts av Transport- styrelsen. I inskrivningsregistret finns uppgifter om olika rättigheter till luftfartyg.

Syftet med en registrering i inskrivningsregistret är att förbättra rättig- hetshavarens skydd gentemot anspråk från tredje man; inskrivning ger sakrättsligt skydd för förvärv, nyttjanderätt och inteckningar. Frågan om det sakrättsliga skyddet får praktisk betydelse vid utmätning och konkurs. Om en rättighet inte är inskriven i registret står den sig inte gentemot övriga borgenärer. Om t.ex. en säljare försätts i konkurs eller hans egendom blir föremål för utmätning, anses egendomen i princip fortfarande tillhöra säljaren om förvärvet inte är inskrivet i registret.

De inskrivna rättigheterna följer med luftfartyget och det är därför centralt för den som ska köpa eller finansiera ett luftfartyg att försäkra sig om vem som är ägare och om det finns några rättigheter som belastar

18

egendomen. Den som ingår ett avtal om ett luftfartyg anses känna till sådana uppgifter som finns i registret och är bunden av dem.

För registrering i inskrivningsregistret krävs det att luftfartyget är registrerat i det svenska luftfartygsregistret. Det får då svensk nationali- tet. Om ett luftfartyg avregistreras ur luftfartygsregistret, ska de inskrivningar som finns i inskrivningsregistret tas bort. Avregistrering ur luftfartygsregistret får bara ske om de till vars förmån inskrivningarna gäller medger det.

Flygmotorer kan inte registreras i luftfartygsregistret och inte heller i inskrivningsregistret. Separata inteckningar kan därför inte tas ut i flyg- motorer och det sakrättsliga skyddet vid en försäljning uppstår först vid övergång av besittningen av motorn.

Inskrivningsregistret har inte använts i den utsträckning som för- väntades när registret reformerades år 2005. Det huvudsakliga skälet till detta synes vara den stämpelskatt motsvarande en procent av det in- tecknade beloppet som ska betalas vid uttag av en inteckning. I stället för att inteckna sina luftfartyg i Sverige väljer lufttrafikföretagen många gånger andra metoder för att belåna dem. En sådan metod är att inteckna fordringar i luftfartyg i ett annat land än Sverige. När luftfartyget sedan registreras i det svenska luftfartygsregistret kan inteckningen flyttas över till inskrivningsregistret utan att någon stämpelskatt behöver betalas. Förfarandet är möjligt på grund av konventionen rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg som antogs i Genève år 1948 och som Sverige tillträdde år 1955 (Genèvekonventionen, se nedan).

Leasing

Hos de svenska flygbolagen har andelen leasade flygplan ökat de senaste årtiondena. Även internationellt är leasing en finansieringsform som ökar. Leasing innebär att luftfartyget ägs av leasegivaren medan nyttj- anderätten genom ett avtal upplåts till leasetagaren, dvs. lufttrafik- företaget. Leasegivaren behåller alltså äganderätten till det leasade objektet, som därmed utgör en säkerhet för att leasetagaren ska uppfylla sina förpliktelser, t.ex. betala leasingavgift.

Andrahandsuthyrning, så kallad ”sub leasing”, där leasetagaren leasar luftfartyget vidare till en annan leasetagare, är vanligt vid utfasning av en viss luftfartygsmodell eller vid tillfälliga överskott i flygplansflottan. Sub leasing kan inte registreras i inskrivningsregistret.

Vid s.k. ”sale and lease back” säljer lufttrafikföretaget ett av sina luft- fartyg till en investerare för att sedan direkt hyra tillbaka det. Förfarandet är vanligt både vid nyanskaffning av luftfartyg och för att frigöra de ekonomiska medel som är bundna i luftfartyget. Luftfartyget disponeras vid detta förfarande hela tiden av lufttrafikföretaget.

Problem med olika rättssystem för säkerhetsrätter

Vilket värde en säkerhetsrätt i ett luftfartyg har är beroende av hur den prioriteras i förhållande till andra säkerhetsrätter och av vilka åtgärder som säkerhetshavaren har rätt att vidta om gäldenären inte uppfyller sina förpliktelser eller blir föremål för ett insolvensförfarande.

Sakrättsliga och panträttsliga bestämmelser skiljer sig åt mellan olika rättssystem. Det skapar problem vid internationella transaktioner, särskilt

Prop. 2015/16:12

19

Prop. 2015/16:12 när det är fråga om luftfartyg som ju ofta rör sig över nationsgränser. Internationella avtal om finansiering kräver ofta omfattande utredningar om vilket lands materiella bestämmelser som reglerar säkerhetsrätten. Sådana utredningar är både tids- och resurskrävande och ger ändå sällan full trygghet för finansiärerna. Svårigheten att överblicka och få informa- tion om vilka belastningar som i det enskilda fallet finns i egendomen är också en riskfaktor. Tillsammans skapar detta en osäkerhet som hämmar och fördyrar finansiering av luftfartyg.

Vissa frågor har lösts genom Genèvekonventionen. Den innebär att de fördragsslutande staterna erkänner vissa säkerhetsrätter och andra rättigheter som kan finnas i luftfartyg, förutsatt att de har tillkommit i enlighet med lagen i den stat där rättigheten har registrerats. Genève- konventionen är en lagvalskonvention och innehåller inga materiella bestämmelser. Osäkerheten om vad den nationella rätten innebär kvarstår därför för finansiärerna.

Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet

Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet har tillkommit för att öka förutsebarheten vid finansiering där viss egendom utgör en säkerhet för fordran. I konventionen regleras internationella säkerhetsrätter som ska erkännas och behandlas på samma sätt i alla fördragsslutande stater. Genom enhetliga bestämmelser för hur dessa säkerhetsrätter skapas och för deras skydd, inbördes prioritet och realisation ökar förutsebarheten, och risken för förluster vid transaktioner minskar. Till skillnad från Genèvekonventionen innehåller Kapstadskonventionen alltså materiella bestämmelser. Tanken är att detta ska ge ekonomiska fördelar för samtliga parter.

Kapstadskonventionen innehåller bestämmelser om vilka rättsliga åt- gärder en kreditgivare får vidta när en gäldenär inte betalar. Dessa om- fattar att ta egendomen i besittning eller ta kontroll över den på annat sätt, att sälja eller upplåta egendomen och att tillgodogöra sig inkomster och vinster som härrör från egendomen.

Borgenärens intressen står i fokus, men eventuella åtgärder från borgenärens sida ska vidtas på ett affärsmässigt sätt och med beaktande av gäldenärens intressen.

Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet ska läsas tillsammans och tolkas som ett gemensamt instrument. Vid oklarhet är det protokollets lydelse som ska gälla. Till konventionen och protokollet finns en officiell kommentar (skriven av professor Sir Roy Goode som var ordförande i Unidroits arbetsgrupp när konventionen utarbetades).

Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet syftar till att uppfylla följande mål: 1) att underlätta förvärv och finansiering av vissa typer av värdefull egendom genom att skapa en internationell säkerhetsrätt som ska erkännas i samtliga fördragsslutande stater, 2) att ge borgenären möjlighet att tillvarata sina rättigheter vid gäldenärens avtalsbrott och vid gäldenärens insolvens samt att göra det möjligt för borgenären att vidta interimistiska åtgärder i väntan på ett slutligt beslut, 3) att skapa ett internationellt register där internationella säkerhetsrätter kan registreras och som kan ge tredje man information om befintliga säkerhetsrätter,

samt 4) att göra borgenärer mer benägna att ge kredit och att öka

20

kreditvärdigheten beträffande luftfartsobjekt för att på så sätt minska Prop. 2015/16:12 lånekostnaderna.

Vid utformningen av konventionen och protokollet har målsättningen varit att bestämmelserna ska vara praktiska och återspegla de inter- nationellt sett viktigaste principerna inom finansiering med säkerhets- rätter. I konventionen betonas också vikten av partsautonomi, dvs. att parterna i ett avtal fortfarande har möjlighet att disponera över olika frågor. Vikt har också lagts vid att bestämmelserna ska vara tydliga så att parterna ska kunna förutse tillämpningen och att utrymmet för olika tolkningar ska begränsas. För tillkomsten av konventionen och protokollet har det vidare varit av avgörande betydelse att de fördrags- slutande staterna kan utöka och begränsa bestämmelsernas tillämpning genom att avge olika förklaringar.

Ambitionen har inte varit att konventionen och protokollet ska lösa samtliga frågor och oklarheter som kan uppstå i samband med finan- siering av luftfartyg och flygmotorer. Det finns fortfarande flera fråge- ställningar som enligt konventionen lämnas till nationell rätt. Vilket lands bestämmelser som då ska tillämpas avgörs enligt internationell privaträtt.

Exportkrediter

Vid vissa typer av krediter kan lufttrafikföretagen få förmånliga villkor genom statligt stödda garantier, s.k. exportkrediter. Staten i exportlandet går då in och garanterar krediten i syfte att gynna den inhemska produk- tionen och exporten. För att förhindra snedvridning av konkurrensen vid den här typen av krediter har det inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) tagits fram nivåer för hur fördelaktiga villkoren för exportkrediter får vara. För lufttrafikföretag i stater som har tillträtt Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet har det gjorts undantag från de annars gällande nivåerna. Förutsatt att en stat har avgett vissa av OECD angivna förklaringar till konventionen och protokollet kan staten föras upp på den s.k. Kapstadslistan. Det innebär att luft- trafikföretagen i den staten kan få exportkrediter på särskilt gynnsamma villkor, s.k. Kapstadsrabatt.

5 Kapstadskonventionen

Allmänt

Kapstadskonventionen består av fjorton kapitel. I kapitel I bestäms konventionens tillämpningsområde. Kapitlet innehåller även definitioner av vissa begrepp samt bestämmelser om tolkning av konventionen och de olika protokollen. Kapitel II behandlar frågor om de internationella säkerhetsrätternas karaktär. I kapitel III anges vilka åtgärder som en säkerhetshavare, leasegivare och säljare med äganderättsförbehåll får vidta vid gäldenärens avtalsbrott. Kapitel IV–VII ägnas åt det inter- nationella registret och frågor knutna till registrering och till de organ

som ansvarar för registret. I kapitel VIII redogörs för de internationella

21

Prop. 2015/16:12 säkerhetsrätternas verkan gentemot tredje man. Särskilda bestämmelser om överlåtelse av tillhörande rättigheter och internationella säkerhets- rätter finns i kapitel IX. Kapitel X handlar om rättigheter och säkerhets- rätter som omfattas av förklaringar från de fördragsslutande staterna. Konventionens tillämpning på försäljningar regleras i kapitel XI. Frågor om jurisdiktion och förhållandet till andra konventioner behandlas i kapitel XII och XIII. I kapitel XIV finns slutbestämmelser om bl.a. ratificering och ikraftträdande.

Ordningen med förklaringar

En förutsättning för att olika stater med skilda rättssystem skulle kunna enas om de materiella bestämmelserna i Kapstadskonventionen var att staterna till viss del kunde förfoga över bestämmelsernas tillämplighet. De fördragsslutande staterna har därför getts möjlighet att avge vissa förklaringar eller att avstå från att göra det. Den enda förklaring som är obligatorisk att lämna vid tillträdet är den som reglerar i vilken utsträck- ning tillstånd från nationell domstol ska krävas vid åtgärder enligt konventionen (artikel 54.2). Om en stat vill avge en förklaring om över- gångsbestämmelser (artikel 60.3), måste den också avges vid tillträdet. Andra förklaringar kan lämnas antingen vid tillträdet eller vid ett senare tillfälle. Alla förklaringar, utom den som gäller övergångsbestämmelser, kan återkallas av den fördragsslutande staten (artikel 58).

Förklaringarna är en integrerad del av konventionen och valet av för- klaringar är avgörande för vilka konsekvenser ett tillträde får. De för- dragsslutande staterna kan avge förklaringar bl.a. avseende interimistiska åtgärder (artikel 55) och säkerhetsrätter och andra rättigheter som upp- kommit genom nationell lag (artiklarna 39 och 40).

Vissa förklaringar benämns av OECD som ”kvalificerande förklaring- ar”. För att en stat ska kunna sättas upp på Kapstadslistan, vilket möjlig- gör för lufttrafikföretag i den staten att få rabatt på exportkrediter, krävs att staten har avgett dessa kvalificerande förklaringar.

Sveriges möjlighet att lämna förklaringar påverkas av medlemskapet i EU (se vidare avsnitt 7).

Tillämpningsområde (artiklarna 1–6)

De internationella säkerhetsrätterna utgör kärnan i Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet. Endast vissa typer av avtal kan grunda en inter- nationell säkerhetsrätt (artikel 2).

Den första typen av avtal motsvarar en pantförskrivning eller en säkerhetsöverlåtelse där säkerhetshavaren fått en säkerhetsrätt i viss egendom. De båda avtalen tjänar ungefär samma syfte, nämligen att säkerställa att den som ställer panten eller annars upplåter säkerheten uppfyller befintliga och kommande förpliktelser gentemot motparten. Det krävs inte att säkerheten kommit i borgenärens besittning som säkerhet för ett lån. Det kan också vara fråga om egendom som lämnats till borgenären t.ex. för reparation eller förvaring och där det avtalats om att egendomen ska utgöra en säkerhet för betalning av tjänsten. Nedan benämns alla dessa avtal som pantavtal.

22

Den andra typen av avtal som kan grunda en internationell säkerhets- rätt är köp med äganderättsförbehåll där säljaren behåller äganderätten till dess att köparen har betalat eller uppfyllt något annat villkor.

Den tredje typen av avtal är leasingavtal. Med det avses alla avtal där en fysisk eller juridisk person ger en annan person rätt till besittning eller kontroll över ett objekt i utbyte mot hyra eller annan ersättning. I konventionen görs ingen skillnad mellan s.k. finansiell och operationell leasing, och det saknar betydelse om leasingavtalet är förenat med en optionsrätt, dvs. en rätt att köpa egendomen. Det är däremot inte fråga om ett leasingavtal i konventionens mening om leasegivaren har kvar kontrollen över objektet genom att ha kvar besittningen till objektet och stå för underhåll, besättning och försäkring (s.k. wet lease).

Vilken av de tre avtalstyperna det är fråga om i det enskilda fallet bestäms inte av konventionen, utan får avgöras av tillämplig lag. Med tillämplig lag avses i konventionen den nationella rätt som ska tillämpas enligt den internationella privaträtten i den stat där talan väckts (artikel 5). Hur parterna benämnt avtalet är inte ensamt avgörande.

Internationella säkerhetsrätter kan också vara säkerhetsrätter i andra hand, såsom när köparen i ett avtal med äganderättsförbehåll leasar ut egendomen eller när en leasetagare leasar ut egendomen i andra hand (s.k. sub lease).

En internationell säkerhetsrätt omfattar också ersättning i form av pengar eller annan gottgörelse som utgår till följd av att säkerheten helt eller delvis förlorats, förstörts, förverkats, beslagtagits eller exproprierats (artikel 2.5).

”Borgenär” och ”gäldenär” används i konventionen i vid mening för att beteckna de båda parterna i ett avtal som grundar en säkerhetsrätt. Borgenären avser den part mot vilken en annan part har en avtalsenlig skyldighet. Det kan vara en säkerhetshavare, en leasegivare eller en säljare med äganderättsförbehåll. Begreppet gäldenär betecknar den andra avtalsparten som enligt avtalet ska betala eller uppfylla en annan form av prestation till borgenären, dvs. säkerhetsställaren, leasetagaren eller köparen.

För att konventionens bestämmelser ska bli tillämpliga krävs också att gäldenären befann sig i en fördragsslutande stat när avtalet ingicks (artiklarna 3 och 4). Det är förhållandena vid tidpunkten för avtalets ingående som är avgörande för frågan om konventionens tillämplighet. Om gäldenären därefter flyttar till en icke fördragsslutande stat, påverkar det inte konventionens tillämpning.

Konventionen är endast tillämplig på försäljning eller framtida försälj- ning av egendom om det föreskrivs i det aktuella protokollet, vilket är fallet när det gäller luftfartyg (artikel 41, jfr artikel III i luftfarts- protokollet).

Formkrav (artikel 7)

För att avtalet ska kunna grunda en internationell säkerhetsrätt krävs att det uppfyller vissa formkrav som anges i artikel 7. Avtalet måste vara skriftligt och avse ett objekt som gäldenären har haft möjlighet att förfoga över. Inte bara de fall där parten haft rätt enligt avtal med ägaren att förfoga över objektet ska omfattas. Även de fall då ägaren (enligt

Prop. 2015/16:12

23

Prop. 2015/16:12

24

antingen nationell rätt eller konventionens bestämmelser) blir bunden av ett avtal även om han eller hon inte har samtyckt till det omfattas. Som exempel kan nämnas det fall då en ställföreträdare agerat inom sin utanför sin befogenhet (men inom sin behörighet) men där ägaren av objektet enligt nationell rätt ändå blir bunden av avtalet.

Avtalet måste också avse ett objekt som definieras i något av de tre protokollen (luftfartsobjekt, rullande järnvägsmateriel och rymdobjekt). Vidare ska det vara fråga om ett individuellt objekt som kan urskiljas och identifieras.

Frågan om huruvida en säkerhetsrätt är en internationell säkerhetsrätt påverkas inte av om den är registrerad i det internationella registret eller inte. Även en borgenär med en oregistrerad internationell säkerhetsrätt kan vidta de åtgärder vid gäldenärens avtalsbrott som anges i konven- tionen. Prioriteten mellan sådana oregistrerade säkerhetsrätter regleras däremot inte i konventionen.

Om säkerhetsrätten är en panträtt, måste det framgå av pantavtalet vilka förpliktelser som säkerställts av gäldenären. Det är emellertid inte nödvändigt att fastställa ett visst belopp eller det högsta belopp som säkerställts.

Om konventionen är tillämplig enligt bestämmelserna i artiklarna 1–7, gäller den i en fördragsslutande stat även när en tillämpning av internationell privaträtt medför att en icke fördragsslutande stats lag ska tillämpas. Konventionen kan också komma att tillämpas i en stat som inte tillträtt den, förutsatt att lagvalsbestämmelserna innebär att bestäm- melserna i en fördragsslutande stat ska tillämpas.

Avtalsbrott (artikel 11)

Huvudregeln i konventionen är att parterna själva kan avtala om vilka omständigheter som ska utgöra avtalsbrott. De kan också avtala om huru- vida de åtgärder vid avtalsbrott som finns tillgängliga enligt konven- tionen även ska vara tillämpliga i något annat fall (artikel 11). En sådan överenskommelse ska vara skriftlig och kan träffas när som helst.

Så länge parterna är överens torde det i princip inte finnas några be- gränsningar i vad som kan utgöra ett avtalsbrott. Även händelser som ligger utanför parternas kontroll kan, om parterna kommer överens om det, utgöra ett avtalsbrott.

Om frågan om vad som utgör avtalsbrott är oreglerad mellan parterna, vilket sannolikt är ovanligt, ska det anses vara fråga om avtalsbrott när borgenären i väsentlig utsträckning har berövats det borgenären kan förvänta sig enligt avtalet. Bedömningen ska ske utifrån de förut- sättningar som gällde vid tiden för avtalsslutet.

Åtgärder vid avtalsbrott (artiklarna 8–10, 12, 14 och 15)

När väl ett avtalsbrott är konstaterat har borgenären möjlighet att vidta någon av de åtgärder som anges i artiklarna 8–10. För säkerhetsrätter som kommit i säkerhetshavarens besittning för reparation, förvaring etc. är bestämmelserna om åtgärder vid avtalsbrott i konventionen inte tillämpliga.

Vilka åtgärder som kan vidtas beror på vilken typ av avtal som grundar den internationella säkerhetsrätten, något som avgörs av nationell rätt.

Olika sanktioner kan alltså bli aktuella beroende på vilket lands lag som ska tillämpas.

En leasegivare och en säljare med äganderättsförbehåll har, till skillnad från en annan säkerhetshavare, en äganderätt till objektet. Tillämpliga åtgärder vid avtalsbrott regleras därför separat för de båda grupperna borgenärer.

En säkerhetshavare (som inte är leasegivare eller säljare med ägande- rättsförbehåll) har i huvudsak tre möjliga åtgärder att vidta vid säkerhets- ställarens avtalsbrott. För det första kan säkerhetshavaren ta det pantsatta objektet i besittning eller på annat sätt ta kontroll över det. För det andra har säkerhetshavaren rätt att sälja eller leasa ut det pantsatta objektet. Slutligen kan säkerhetshavaren tillgodogöra sig all form av inkomst eller avkastning som följer av förvaltningen eller nyttjandet av objektet (artikel 8).

Huruvida en tillämpning av artikel 8 kräver beslut från domstol eller inte är beroende av vilken förklaring till artikel 54.2 som den fördrags- slutande staten har avgett.

För att säkerhetshavaren ska kunna vidta någon av åtgärderna krävs att säkerhetsställaren vid något tillfälle har samtyckt till det, t.ex. i pant- avtalet. I annat fall kan säkerhetshavaren begära att en domstol ska besluta att någon av åtgärderna får vidtas.

Till skydd för gäldenären föreskrivs i konventionen att åtgärder ska vidtas på ett affärsmässigt skäligt sätt (artikel 8.3, jfr artikel IX i luft- fartsprotokollet). Artikel 8 innehåller också andra skydd för gäldenären som inte kan avtalats bort (jfr artikel 15). Bland annat föreskrivs att ett eventuellt överskott från åtgärder som säkerhetshavaren vidtar enligt konventionen ska tillfalla gäldenären (s.k. förbud mot förverkande av pant, lex commissoria).

Ytterligare en åtgärd som en säkerhetshavare kan använda är inlösen, dvs. att äganderätten till den pantsatta egendomen övergår till säkerhets- havaren (artikel 9). Detta kräver en överenskommelse med säkerhets- ställaren och andra berörda personer eller ett beslut av domstol. I de flesta fall har säkerhetsställaren även efter ett avtalsbrott rätt att få till- baka panten om de säkerställda beloppen betalas (artikel 9.4). Även denna bestämmelse är tvingande till skydd för gäldenären.

När det är fråga om brott mot ett leasingaval eller ett avtal om köp med äganderättsförbehåll har borgenären rätt att säga upp avtalet och återta besittningen till objektet (artikel 10). Borgenären kan välja mellan att vända sig till domstol med en framställan om att domstolen ska besluta om dessa åtgärder eller att vidta dem på egen hand.

Vid inledandet av ett insolvensförfarande kan emellertid möjligheterna för en leasegivare eller säljare med äganderättsförbehåll att återta sin egendom på grund av avtalsbrott påverkas av den nationella rätten. Det blir då av avgörande betydelse om den stat där gäldenären uppehåller sig har avgett en förklaring om att tillämpa alternativ A i artikel XI i protokollet eller inte. En sådan förklaring är en kvalificerande förklaring. Om en sådan förklaring har avgetts, kan inte nationell insolvensrätt hindra att egendomen tas ur boet (se avsnitt 6).

Utöver de åtgärder som anges ovan kan parterna avtala om andra åtgärder som borgenären ska få vidta och som är möjliga enligt den tillämpliga lagen (artikel 12). Den enda begränsningen är de tvingande

Prop. 2015/16:12

25

Prop. 2015/16:12 bestämmelser som anges i artikel 15. I luftfartsprotokollet finns dessutom ytterligare åtgärder som en borgenär kan vidta (se avsnitt 6).

Som huvudregel ska de åtgärder som anges i konventionen vidtas i enlighet med de processuella bestämmelser som gäller i den stat där åtgärderna ska vidtas (artikel 14).

Interimistiska åtgärder (artikel 13)

Om en gäldenär inte medger avtalsbrott eller på någon annan grund mot- sätter sig borgenärens rätt att vidta de åtgärder som anges ovan, har borgenären möjlighet att framställa en interimistisk begäran i avvaktan på den slutliga prövningen av sitt krav (artikel 13). Om borgenären kan styrka att gäldenären inte har fullgjort sina skyldigheter, ska borgenären skyndsamt kunna få ett domstolsbeslut om rätt att vidta vissa åtgärder. Innebörden av ”skyndsamt” framgår inte av artikeln. Om luftfartsproto- kollets bestämmelser är tillämpliga, måste den fördragsslutande staten under vissa förutsättningar definiera begreppet (artiklarna XXX.2 och X.2 i luftfartsprotokollet). Beviskravet för bifall till en interimistisk begäran är lägre än för ett slutligt beslut.

Ett slutligt avgörande i nationell domstol kan ibland dröja flera år och under tiden kan säkerheten förlora i värde samtidigt som borgenären inte har rätt att tillgodogöra sig några intäkter från den. De interimistiska åtgärder som en borgenär kan ha rätt till är bl.a. åtgärder i avsikt att bevara objektet och dess värde, rätt att ta objektet i besittning och att leasa ut det. Åtgärderna är till för alla tre typer av borgenärer.

En fördragsslutande stat kan välja bort tillämpningen av artikel 13 eller begränsa bestämmelsernas tillämpning genom en förklaring enligt artikel 55. Med reservation för eventuella sådana förklaringar, har alla domstolar som har jurisdiktion enligt artikel 43 också behörighet att pröva en framställan om interimistiskt beslut. Det gäller även om den slutliga prövningen av sakfrågan ska ske i en annan stat (se artikel 43.2).

Till skydd för gäldenären och andra berörda personer får domstolen vid bifall till en interimistisk framställan besluta om vissa villkor som anses nödvändiga för att säkerställa att borgenären vidtar åtgärderna på ett affärsmässigt sätt och inte underlåter att fullgöra sina förpliktelser enligt konventionen eller protokollet. Villkoren kan också ställas upp i syfte att skydda gäldenären och andra berörda personer; det är ju inte säkert att borgenären vid den slutliga prövningen kan styrka sitt anspråk.

Det internationella registret (artiklarna 16–28)

Möjligheten att registrera internationella säkerhetsrätter i ett gemensamt internationellt register är avgörande för Kapstadskonventionens tillämp- ning. Det internationella registret för sådan egendom som omfattas av luftfartsprotokollet ligger på Irland. Registret är helt automatiserat och tillgängligt dygnet runt.

Uppgifter som är hänförliga till en registrering i det internationella registret är tillgängliga för privatpersoner och nationella myndigheter. Andra uppgifter ska behandlas konfidentiellt inom registreringsorganet (artikel 18.1c). Offentligheten för uppgifter som finns eller kan komma att finnas hos svenska myndigheter påverkas inte.

26

Det huvudsakliga syftet med registrering i det internationella registret är att avgöra prioriteten mellan konkurrerande intressen i viss egendom. Utgångspunkten är att den säkerhetsrätt som registreras först också har bäst prioritet. Det är bara prioriteten mellan registrerade säkerhetsrätter och mellan registrerade och oregistrerade säkerhetsrätter som avgörs med hjälp av registret. Förhållandet mellan oregistrerade säkerhetsrätter reg- leras inte, utan överlämnas till nationell rätt.

Det internationella registret är avsett att ge upplysningar om att ett visst objekt är belastat med en internationell säkerhetsrätt. Till skillnad från det svenska inskrivningsregistret för luftfartyg, där det framgår hur stort belopp ett luftfartyg är intecknat för, framgår av det internationella registret endast att det finns en internationell säkerhetsrätt i objektet. Det framgår inte heller vad det är för typ av internationell säkerhetsrätt (dvs. om det är ett pantavtal, köp med äganderättsförbehåll eller ett leasing- avtal). Den som söker i registret får i stället själv skaffa ytterligare upp- lysningar om säkerhetsrättens beskaffenhet. Det görs ingen kontroll av de uppgifter som lämnas vid en registrering. I stället krävs för registrering att båda parter i det avtal som grundar säkerhetsrätten samtycker till registreringen (artikel 20). På så sätt ska det så långt som möjligt garanteras att registreringen är riktig. Om det trots allt uppstår felaktiga registreringar, kan en part begära att registreringen ska ändras eller tas bort (artikel 25.4).

Det internationella registret övervakas av en tillsynsmyndighet (för närvarande den internationella organisationen för civilflyg, ICAO). Registret är självfinansierat och avgifterna för olika tjänster fastställs så att de täcker kostnaderna. Registreringsorganet har ett visst ansvar för felaktigheter i de uppgifter som finns i det internationella registret och registreringsorganet kan bli skyldigt att betala skadestånd (artikel 28).

Registrering i det internationella registret är inte nödvändigt för att skapa en internationell säkerhetsrätt eller för att bevisa att en sådan existerar. Registrering är inte heller någon garanti för att säkerhetsrätten finns. Om köparen i ett avtal med äganderättsförbehåll betalar av sin skuld, upphör säljarens säkerhetsrätt i egendomen. Det saknar då bety- delse om den internationella säkerhetsrätt som säljaren haft har av- registrerats i det internationella registret eller inte.

Registret är i första hand avsett för internationella säkerhetsrätter som faller under konventionens bestämmelser, men även andra rättigheter och säkerhetsrätter kan skrivas in (artikel 16). Även framtida internationella säkerhetsrätter, som kommer att bli internationella säkerhetsrätter sedan en viss åtgärd vidtagits eller en viss händelse inträffat, kan registreras. Registreringen får i de fallen effekt först när säkerhetsrätten blir en inter- nationell säkerhetsrätt. Den behöver då inte registreras på nytt, utan i frågor om prioritet anses säkerhetsrätten tillkommen då den framtida internationella säkerhetsrätten registrerades (artikel 19.4).

Av artikel 16.1d framgår att nationella säkerhetsrätter kan registreras i det internationella registret. Med nationella säkerhetsrätter avses här sådana säkerhetsrätter som uppkommit genom en intern transaktion som omfattas av en förklaring enligt artikel 50.1 (artikel 1.r, se vidare nedan).

Enligt konventionen finns det ingen möjlighet att registrera vanliga försäljningar i det internationella registret. Sådan registrering tillåts

Prop. 2015/16:12

27

Prop. 2015/16:12 emellertid enligt luftfartsprotokollet, som även möjliggör registrering av framtida försäljningsavtal (se artikel III).

Fördragsslutande stater som vill centralisera översändandet av upp- gifter till det internationella registret kan utse s.k. kontaktpunkter (artikel 18, jfr artikel XIX i luftfartsprotokollet). Dessa ska då bara skicka över uppgifter till det internationella registret och alltså inte pröva begäran om registrering.

År 2014 hade knappt en halv miljon registreringar gjorts i det inter- nationella registret för luftfartsobjekt.

Frågor om prioritetsordning (artikel 29)

En central bestämmelse i konventionen är den som reglerar prioritets- ordningen mellan olika säkerhetsrätter i samma objekt (artikel 29). Bestämmelsen avser samtliga säkerhetsrätter som har registerats i det internationella registret avseende ett visst objekt och inte bara inter- nationella säkerhetsrätter.

Huvudregeln är att en säkerhetsrätt som har registrerats i det inter- nationella registret har prioritet framför varje därefter registrerad säker- hetsrätt och framför oregistrerade säkerhetsrätter.

För prioritet framför en oregistrerad säkerhetsrätt saknar det betydelse huruvida det var möjligt att registrera säkerhetsrätten i det internationella registret eller inte.

Huvudregeln om prioritetsordning gäller även om den som förvärvade och registrerade säkerhetsrätten visste om att det fanns en tidigare avtalad säkerhetsrätt som inte var registrerad i det internationella registret.

Bestämmelserna i artikel 29 om prioriet gäller även för konkurrerande överlåtelser som omfattas av artikel 35 (se nedan).

Prioritetsbestämmelserna gäller även avkastning från objektet, t.ex. försäkringsutbetalningar om objektet förstörs.

De enda oregistrerade säkerhetsrätter som undantas från prioritets- ordningen är legala rättigheter och säkerhetsrätter som skapats enligt nationell lag och som omfattas av en förklaring enligt artikel 39.1. Även rättigheter och säkerhetsrätter som uppkommit före tillträdet till konven- tionen undantas och behåller den prioritet de hade enligt nationell lag (artikel 60).

Registrering i det internationella registret är till för att borgenären ska kunna skydda sig mot tredje man. Gäldenärens och borgenärens relation påverkas däremot inte av om en registrering har gjorts eller inte. En leasetagare har enligt leasingavtalet vissa skyldigheter gentemot lease- givaren och dessa skyldigheter påverkas alltså inte av huruvida lease- givaren valt att registrera sin säkerhetsrätt som leasegivare eller inte. Leasetagaren kan t.ex. inte ”gå om” leasegivaren genom att i andra hand leasa ut objektet och registrera denna säkerhetsrätt.

En köpare av ett objekt förvärvar rätten till objektet belastad med de säkerhetsrätter som var registrerade när förvärvet skedde. Köparen är fri från varje icke registrerad säkerhetsrätt, även om köparen har kännedom om säkerhetsrätten (artikel 29.3).

Artikeln innehåller också särbestämmelser om vad som gäller om en

säljare med äganderättsförbehåll pantsätter sin säkerhetsrätt och sedan

28

gör sig skyldig till avtalsbrott gentemot panthavaren. Köparen är då Prop. 2015/16:12 skyddad gentemot säljarens borgenärer, förutsatt att säljarens säkerhets-

rätt (dvs. äganderättsförbehållet) registrerats före panthavarens säkerhets- rätt (artikel 29.4). En leasetagare är också skyddad i motsvarande situa- tion, om leasegivaren har registrerat sin säkerhetsrätt och därefter pant- sätter den.

Innehavare av konkurrerande säkerhetsrätter eller rättigheter har möjlighet att avtala om en annan prioritetsordning än den som nu redogjorts för (artikel 29.5). Ett sådant avtal om s.k. efterställning, dvs. att en säkerhetsrätt ska ha sämre prioritet än vad som föreskrivs i artikel 29, måste registreras i det internationella registret för att det ska vara bindande för en förvärvare av den efterställda säkerhetsrätten (jfr artikel 16.1e).

Säkerhetsrätter i föremål som har installerats på ett sådant objekt som omfattas av konventionen och luftfartsprotokollet, t.ex. datorer som har installerats i ett luftfartyg eller reservdelar som har monterats i motorn, påverkas som huvudregel inte så länge säkerhetsrätten eller rättigheten enligt tillämplig lag ska gälla även efter installationen. Inte heller hindrar konventionen att säkerhetsrätter och andra rättigheter uppkommer i föremål som har varit installerade i ett objekt sedan det har tagits ur objektet, om detta är möjligt enligt tillämplig lag.

Undantag görs för flygmotorer, vilka behandlas som separata objekt enligt luftfartsprotokollet. Frågor om prioritet där en motor som utgör en säkerhet har monterats i ett flygplan regleras särskilt i luftfartsprotokollet (artikel XIV.3 i luftfartsprotokollet).

Behandlingen av den internationella säkerhetsrätten vid gäldenärens insolvens (artikel 30)

En internationell säkerhetsrätt ska som huvudregel kunna göras gällande i ett insolvensförfarande mot gäldenären, förutsatt att säkerhetsrätten var registrerad i enlighet med konventionen innan insolvensförfarandet in- leddes (artikel 30.1). Med insolvensförfarande avses enligt konventionen konkurs, likvidation eller andra rättsliga eller administrativa förfaranden varvid gäldenärens tillgångar och rörelse kontrolleras eller övervakas av en domstol för rekonstruktion eller likvidation. Denna definition av insolvensförfarande omfattar också företagsrekonstruktioner enligt lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion. Även interimistiska förfaranden omfattas.

Den separationsrätt eller förmånsrätt som finns för en internationell säkerhetsrätt som är registrerad i det internationella registret kan alltså inte sättas åt sidan genom nationell lagstiftning. Om en fördragsslutande stat exempelvis har som krav att en säkerhetsrätt av en viss typ måste registreras i ett nationellt register för att erkännas i ett insolvens- förfarande, får en sådan bestämmelse ingen verkan om konventionen är tillämplig. Detta förutsätter emellertid att den internationella säkerhets- rätten var registrerad i det internationella registret innan insolvens- förfarandet inleddes. Tidpunkten för när insolvensförfarandet anses inlett avgörs av tillämplig lag.

29

Prop. 2015/16:12 Om den fördragsslutande staten har avgett förklaringar till artiklarna 40 och 50.2, kan även andra typer av registrerade säkerhetsrätter än de internationella vara skyddade i gäldenärens konkurs.

Om en internationell säkerhetsrätt medför förmånsrätt eller separa- tionsrätt enligt den nationella lagen (som ska tillämpas enligt interna- tionellt privaträttsliga bestämmelser), är den skyddad i gäldenärens kon- kurs även om den inte har registrerats i det internationella registret (artikel 30.2). Artikel 30 påverkar alltså inte möjligheten att göra gällande en internationell säkerhetsrätt om den kan göras gällande enligt den tillämpliga nationella lagen utan att vara registrerad.

Konventionens bestämmelser om insolvens påverkar inte tillämp- ningen av nationella bestämmelser om återvinning i konkurs eller av processuella regler om bättre rätt till sådan egendom som konkurs- förvaltaren (eller motsvarande) kontrollerar eller utövar tillsyn över (artikel 30.3). Ett exempel på det sistnämnda torde vara huvudregeln om att utmätning inte får ske sedan ett beslut om konkurs respektive inledande av företagsrekonstruktion meddelats (se 3 kap. 7 § konkurs- lagen [1987:672] och 2 kap. 17 § lagen om företagsrekonstruktion).

För egendom som omfattas av luftfartsprotokollet finns särskilda bestämmelser om vad som gäller vid insolvens (se avsnitt 6).

Effekterna av överlåtelse av internationella säkerhetsrätter och tillhörande rättigheter (artiklarna 31 och 32)

Med tillhörande rättigheter avses i konventionen vissa avtalsbaserade rättigheter till betalning eller annan prestation som är säkerställda med objektet eller som är knutna till det. Dessa rättigheter – som inte går att registrera i det internationella registret – kan vara säkerställda genom pantavtal eller knutna till ett avtal om köp med äganderättsförbehåll eller ett leasingavtal. Vid ett pantavtal är de huvudsakliga tillhörande rättig- heterna återbetalning av lånet och räntebetalning. Vid ett köp med äganderättsförbehåll är rätten till betalning av köpeskillingen en till- hörande rättighet. Om ett leasingavtal grundar säkerhetsrätten, är leasing- avgiften den huvudsakliga tillhörande rättigheten. Det kan också vara fråga om rätt till andra former av prestation, t.ex. försäkring, reparation av objektet och skadestånd.

Anledningen till att de här rättigheterna i konventionen benämns som ”tillhörande”, när det många gånger är fråga om själva huvudförplik- telsen för säkerhetsställaren, är att Kapstadskonventionen är uppbyggd kring den internationella säkerhetsrätten och registreringen av denna och inte kring den prestation som säkerhetsrätten är till för att säkerställa.

De tillhörande rättigheterna kan överlåtas tillsammans med den inter- nationella säkerhetsrätten eller separat. Med ”överlåtelse” avses här alla former av avtal genom vilka tillhörande rättigheter flyttas över från en fysisk eller juridisk person till en annan. För att det ska vara en över- låtelse i konventionens mening krävs att avtalet är skriftligt och att det är möjligt att identifiera de tillhörande rättigheterna (artikel 32, jfr artikel 7 om formkraven för en internationell säkerhetsrätt). Om kraven i artikel 32 inte är uppfyllda, överförs inte den internationella säkerhets- rätten och överlåtelsen faller då utanför konventionens tillämpnings-

område.

30

Konventionens bestämmelser är bara tillämpliga på överlåtelse av till- hörande rättigheter om den aktuella internationella säkerhetsrätten sam- tidigt överlåts (artikel 32.3). En säljare med äganderättsförbehåll kan ändå välja att överlåta t.ex. den tillhörande rätten till framtida avbetal- ningar och behålla själva äganderätten till objektet som grundar säker- hetsrätten, men en sådan överlåtelse omfattas då inte av konventionens bestämmelser. Om flera överlåtelser av olika tillhörande rättigheter har skett men endast en av överlåtelserna omfattar den internationella säker- hetsrätten, behöver förvärvaren av denna bara registrera den för att få prioritet. Övriga överlåtelser kommer att falla utanför konventionen, eftersom de inte samtidigt medför överlåtelse av aktuell internationell säkerhetsrätt.

Huvudregeln är således att den internationella säkerhetsrätten och de tillhörande rättigheterna ska följas åt. Detta kommer till uttryck i konven- tionen där det anges att om inte parterna har avtalat annat, ska en överlåtelse av tillhörande rättigheter även innebära att den internationella säkerhetsrätten och överlåtarens samtliga säkerhetsrätter enligt konven- tionen övergår till förvärvaren (artikel 31.1). Förvärvaren får då samma prioritet för sin säkerhetsrätt som överlåtaren hade. Säkerhetsrättens prioritet avgörs alltså inte av när överlåtelsen registrerades, utan av när den internationella säkerhetsrätten registrerades. Denna princip, dvs. att säkerhetsrätten är accessorisk till de rättigheter som är säkrade och följer dessa, förekommer i många rättssystem, även det svenska (jfr artikel 35).

En överlåtelse av en internationell säkerhetsrätt i form av en panträtt kräver att även några eller alla tillhörande rättigheter överlåts. Skälet är att själva syftet med ett pantavtal är att säkra betalning eller annan pres- tation. Om panträtten har överlåtits men däremot ingen av de säkerställda rättigheterna, fyller panträtten ingen funktion. Om det är fråga om ett leasingavtal eller försäljning med äganderättsförbehåll, kan säker- hetshavaren däremot överlåta den internationella säkerhetsrätten utan att överlåta de tillhörande rättigheterna, dvs. rätten till betalning eller annan prestation under leasingavtalet respektive köpeavtalet (artikel 32.2).

Gäldenärens rätt till invändningar gentemot förvärvaren av de tillhörande rättigheterna ska avgöras med hjälp av tillämplig nationell rätt.

Om de tillhörande rättigheterna har överlåtits som säkerhet för en förpliktelse och förpliktelsen har fullgjorts, återgår de överlåtna tillhör- ande rättigheterna till överlåtaren (artikel 31.5).

Gäldenärens förpliktelser gentemot förvärvaren (artikel 33)

För att gäldenären ska vara bunden av en överlåtelse av en internationell säkerhetsrätt och tillhörande rättigheter krävs att gäldenären underrättas om överlåtelsen av överlåtaren eller på uppdrag av denna och att det av underrättelsen framgår vilka tillhörande rättigheter som har överlåtits (artikel 33, jfr 3 kap. 31 § lagen [1936:81] om skuldebrev). Gäldenären kan efter underrättelsen betala eller på annat sätt uppfylla sina förplik- telser med befriande verkan till förvärvaren.

Om luftfartsprotokollet är tillämpligt, krävs också att gäldenären lämnar ett skriftligt samtycke (artikel XV i luftfartsprotokollet). Ett så- dant samtycke kan lämnas i förväg.

Prop. 2015/16:12

31

Prop. 2015/16:12 Artikel 33 är bara tillämplig när den internationella säkerhetsrätten överlåts. Om bara de tillhörande rättigheterna överlåts, tillämpas nationell rätt.

Överlåtelse som säkerhet för fordran (artikel 34)

Den internationella säkerhetsrätten och tillhörande rättigheter kan över- låtas som säkerhet för en skuld som överlåtaren har till förvärvaren. Vid överlåtarens avtalsbrott tillämpas artiklarna 8, 9 och 11–14 med vissa modifieringar i relationen mellan överlåtaren och förvärvaren (artikel 34). Bestämmelsen i artikel 34 påverkar således inte gäldenärens rättig- heter. Förvärvaren kan sälja eller på annat sätt överföra sina rättigheter till betalning eller annan prestation.

Bestämmelsen blir bara aktuell om överlåtelsen avser både de tillhör- ande rättigheterna och den internationella säkerhetsrätten. Den blir alltså inte tillämplig vare sig på överlåtelser som enbart avser den interna- tionella säkerhetsrätten eller som enbart avser tillhörande rättigheter.

Prioritet mellan konkurrerande överlåtelser (artiklarna 35 och 36)

Om tillhörande rättigheter knutna till samma internationella säkerhetsrätt har överlåtits till flera, tillämpas bestämmelserna om prioritet i artikel 29 (artikel 35.1). En förutsättning är att minst en av överlåtelserna även omfattar den aktuella internationella säkerhetsrätten och att denna är registrerad i det internationella registret. Första punkten i artikel 35 ska enligt den officiella kommentaren läsas som att när det i artikel 29 hän- visas till en registrerad eller oregistrerad säkerhetsrätt ska i det här sammanhanget avses en registrerad respektive oregistrerad överlåtelse av en tillhörande rättighet. Detta kan dock inte vara riktigt. Det som måste avses är överlåtelser av internationella säkerhetsrätter, eftersom över- låtelser av tillhörande rättigheter inte kan registreras i det internationella registret (jfr artikel 16.1). En överlåtelse som inte omfattar den interna- tionella säkerhetsrätten faller, som anges ovan, dessutom utanför konven- tionens tillämpningsområde (artikel 32).

Om det bara finns en överlåtelse av tillhörande rättigheter som inkluderar en överlåtelse av den internationella säkerhetsrätten, får denna bästa prioritet (artiklarna 29 och 35). Företrädesordningen mellan övriga överlåtelser av tillhörande rättigheter i den internationella säkerhetsrätten avgörs enligt nationell lag. Om det t.ex. finns tre olika överlåtelser av tillhörande rättigheter som alla inkluderar överlåtelse av samma inter- nationella säkerhetsrätt, ska däremot den först registrerade överlåtelsen ha företräde framför senare registrerade eller oregistrerade överlåtelser.

Bestämmelserna om prioritetsordning tillämpas endast om vissa förut- sättningar är uppfyllda (artikel 36). En sådan förutsättning är att det i avtalet som ger upphov till de tillhörande rättigheterna anges att objektet utgör säkerhet för dem eller är knutet till dem. Förutsättningen gäller även i förhållande till förvärvare av tillhörande rättigheter, dvs. anknyt- ningen till den internationella säkerhetsrätten måste bestå för att förvärvaren ska skyddas av konventionen. I annat fall ska prioriteten mellan konkurrerande överlåtelser av tillhörande rättigheter fastställas enligt nationell lag.

32

Övriga frågor knutna till överlåtelse av tillhörande rättigheter (artiklarna 37 och 38)

Vid insolvensförfaranden mot den som har överlåtit den internationella säkerhetsrätten och tillhörande rättigheten tillämpas bestämmelserna om hur säkerhetsrätter ska behandlas vid gäldenärens insolvens (artikel 37, jfr artikel 30). Med gäldenär ska då i stället avses överlåtaren. Det innebär att om ett insolvensförande inleds gentemot överlåtaren, ska förvärvaren av den överlåtna internationella säkerhetsrätten och de tillhörande rättigheterna ha separationsrätt, förutsatt att överlåtelsen har registrerats innan insolvensförfarandet inleddes. När ett insolvens- förfarande inleds avgörs av nationell rätt.

Förvärv av en internationell säkerhetsrätt och tillhörande rättigheter som uppstått till följd av legal eller avtalad subrogation påverkas inte (artikel 38). Det innebär att rättigheter som en part har enligt nationell rätt, t.ex. i egenskap av borgensman vid betalning till borgenären, inte påverkas av konventionens bestämmelser.

Rättigheter och säkerhetsrätter som uppkommit enligt nationell rätt (artiklarna 39 och 40)

I de flesta rättssystem finns vissa säkerhetsrätter och andra rättigheter som uppkommer direkt till följd av en bestämmelse i den nationella rätten, och som inte är beroende av avtal, och där innehavaren av säkerhetsrätten eller rättigheten har förmånsrätt vid utmätning av gäldenärens tillgångar eller vid dennes konkurs. Dessa benämns i konventionen legala säkerhetsrätter och rättigheter.

Konventionen berör två typer av legala säkerhetsrätter och rättigheter som har uppkommit enligt nationell lag, nämligen sådana som får prioritet enligt konventionen utan att registreras i det internationella registret (artikel 39) och sådana som kräver registrering i det inter- nationella registret för att få prioritet (artikel 40).

Båda typerna av legala säkerhetsrätter och rättigheter kräver förkla- ringar från den fördragsslutande staten för att ges prioritet. Om inte någon förklaring avgetts, kommer registrerade internationella säkerhets- rätter att få företräde.

En förklaring till artikel 39.1a innebär att en fördragsslutande stat anger att vissa kategorier av legala säkerhetsrätter och rättigheter ska prioriteras före registrerade internationella säkerhetsrätter trots att de inte är registrerade i det internationella registret. Det ska vara fråga om legala rättigheter och säkerhetsrätter som enligt nationell rätt har företräde framför en säkerhetsrätt likvärdig med den som innehas av en innehavare av en registrerad internationell säkerhetsrätt (dvs. rätten hos en pant- havare, leasegivare eller säljare med äganderättsförbehåll). Luftpanträtten är ett exempel på en rättighet inom svensk rätt som skulle kunna omfattas av en sådan förklaring.

Förklaringen kan vara generell och ange att alla kategorier av legala rättigheter eller säkerhetsrätter, som enligt befintliga och kommande bestämmelser i den nationella lagen har företräde framför likvärdiga internationella säkerhetsrätter, ska ha prioritet framför en registrerad internationell säkerhetsrätt. Förklaringen kan också vara mer specifik och

Prop. 2015/16:12

33

Prop. 2015/16:12 lista de kategorier av legala säkerhetsrätter och rättigheter som ska ha prioritet framför internationella säkerhetsrätter.

Den fördragsslutande staten har också möjlighet att förklara att inget i konventionen ska påverka möjligheten enligt nationell lag att beslagta eller hålla kvar ett luftfartyg för betalning av en skuld hänförlig till en offentlig tjänst som tillhandahållits beträffande luftfartyget eller annat objekt (artikel 39.1b). En sådan förklaring kan vara antingen mer generell eller ange vilka myndigheter och andra som tillhandahåller offentliga tjänster som ska omfattas.

Företrädesrätt för rättigheter och säkerhetsrätter som omfattas av artikel 39 gäller endast om förklaringen deponerades hos Unidroit innan den internationella säkerhetsrätten registrerades. Om den internationella säkerhetsrätten redan var registrerad när förklaringen deponerades, kommer den internationella säkerhetsrätten att få företräde (artikel 39.3). Den fördragsslutande staten har emellertid en möjlighet att vid ratificeringen av konventionen utöka skyddet för dessa rättigheter och säkerhetsrätter så att de får prioritet framför en internationell säkerhets- rätt även om den har registrerats före tiden för ratificering (artikel 39.4).

En fördragsslutande stat har vidare möjlighet att utvidga konventionens tillämpningsområde till att avse vissa kategorier av legala rättigheter och säkerhetsrätter som ska kunna registreras som om de vore internationella säkerhetsrätter (artikel 40). När registrering i det internationella registret har skett, ska rättigheten eller säkerhetsrätten behandlas som en internationell säkerhetsrätt. En förklaring till artikel 40 kan inte vara generell utan måste ange de kategorier av rättigheter och säkerhetsrätter som ska kunna registreras i det internationella registret som om de vore internationella säkerhetsrätter. Säkerhetsrätter som kan omfattas av för- klaringen är kvarstad, betalningssäkring och utmätning.

De rättigheter och säkerhetsrätter som ska omfattas av en förklaring till artikel 39 får inte samtidigt vara sådana som omfattas av en förklaring enligt artikel 40.

Jurisdiktion (artiklarna 42–45)

I artiklarna 42–44 finns bestämmelser om jurisdiktion i tre olika situationer: 1) när parterna har avtalat om jurisdiktion, 2) jurisdiktion vid prövning av en interimistisk begäran enligt artikel 13, och 3) jurisdiktion vid talan mot registreringsorganet. Frågan om jurisdiktion vid insolvens- förfaranden berörs inte i konventionen utan överlämnas i stället åt nationell rätt (inklusive eventuellt tillämplig EU-rätt) i den stat där insolvensförfarandet inleds.

Som huvudregel gäller att parterna själva kan avtala om vilken stats domstolar som ska ha behörighet att pröva framställningar som grundas på konventionen (artikel 42). Med ”domstol” avses i konventionen en nationell domstol eller en administrativ tribunal eller skiljenämnd som har skapats av en fördragsslutande stat. Privat tillsatta skiljenämnder omfattas alltså inte av begreppet domstol.

Konventionen är inte avsedd att påverka konventionsstaternas natio- nella processrättsliga regler, om inte något annat följer av konventionen. En konsekvens av detta är att parterna inte kan frångå grundläggande

principer för instansordningen. Parterna kan således inte avtala att talan

34

ska väckas i hovrätt när tingsrätten är första instans (jfr 10 kap. 16 § rättegångsbalken).

Den stat som parterna avtalar om måste vara en stat som har tillträtt konventionen. Om inte annat har avtalats, ska sådan internationell behö- righet vara exklusiv, dvs. utesluta andra staters domstolar. Det som avtalas i fråga om jurisdiktion reglerar förhållandet mellan parterna och påverkar inte en domstols behörighet vid prövning av en tvist mellan en avtalspart och tredje man. Bestämmelserna gäller även om nationell lag säger något annat.

En allmän formulering om att alla frågor med anledning av avtalet ska prövas av ett visst lands domstolar är tillräcklig. En förutsättning är dock att överenskommelsen om jurisdiktion är skriftlig och uppfyller de form- krav som eventuellt ställs i den nationella rätten i den stat som parterna gett behörighet (artikel 42.2). Denna formulering valdes för att överens- stämma med artikel 23 i 2000 års Bryssel I-förordning (rådets förordning [EG] nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område). Förordningen har sedan dess reviderats och ersattes år 2012 med en ny Bryssel I-förordning (Europaparlamentets och rådets förordning [EU] nr 1215/2012 av den 12 december 2012 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område).

Om parterna inte har avtalat om jurisdiktion, ska frågan om vilken domstol som har behörighet besvaras med hjälp av internationella privat- rättsliga bestämmelser.

Huvudregeln om att parternas val av jurisdiktion ska respekteras har två undantag då även domstolarna i andra fördragsslutande stater har behörighet.

Det första undantaget gäller vid prövning av en framställan om inte- rimistiska åtgärder (se artikel 13). Vid en sådan framställan har även domstolarna i den fördragsslutande stat där objektet finns behörighet (artikel 43). Om den interimistiska framställan avser en begäran av borgenären att få leasa ut objektet, har domstolarna i den stat där gälde- nären befinner sig behörighet.

Det andra undantaget avser anspråk riktade mot registreringsorganet. Endast domstolar som är belägna där detta organ har sitt huvudkontor är behöriga att pröva en skadeståndstalan eller besluta om åtgärder mot organet (artikel 44). Som anges ovan ligger registreringsorganet för luft- fartsprotokollet på Irland och en skadeståndstalan mot det ska alltså föras vid irländsk domstol. Dessa domstolar har även rätt att förelägga registre- ringsorganet att vidta åtgärder om en person inte följer ett beslut av en domstol med behörighet enligt konventionen (eller, om det rör sig om en nationell säkerhetsrätt, en behörig domstols beslut enligt vilket personen åläggs att ändra eller upphäva registreringen). I övrigt får ingen domstol vidta åtgärder, meddela domar eller fatta beslut avseende registrerings- organet.

Frågan om lagval berörs inte i konventionen, utan får avgöras enligt internationella privaträttsliga bestämmelser i den stat som har juris- diktion. I luftfartsprotokollet finns emellertid en bestämmelse om lagval som ska gälla om en stat har avgett en förklaring om artikelns tillämp- ning (artikel VIII i luftfartsprotokollet, se avsnitt 6).

Prop. 2015/16:12

35

Prop. 2015/16:12

36

Förhållandet till andra konventioner (artiklarna 45 bis och 46)

Konventionen har företräde framför FN:s konvention från 2001 om överlåtelse av fordringar inom internationell handel (artikel 45). Kon- ventionen har inte tillträtts av Sverige och har inte heller trätt i kraft.

Förhållandet mellan Kapstadskonventionen och Unidroits konvention om internationell finansiell leasing behandlas i luftfartsprotokollet (artikel 46, jfr artikel XXV i protokollet).

Slutbestämmelser (artiklarna 47–62)

Konventionens sista kapitel innehåller bl.a. bestämmelser om tillträde till konventionen och om avgivandet av olika förklaringar.

Konventionen träder i kraft den första dagen i den månad som följer efter det att tre månader förflutit sedan ratifikationsdokumenten deponer- ades hos depositarien (artikel 49). Det är Unidroit som är depositarie. Alla dokument knutna till ratifikation, godtagande, godkännande och anslutning ska alltså deponeras där (artikel 62).

Vid tillträde kan en fördragsslutande stat lämna en förklaring om att konventionen inte ska tillämpas på säkerhetsrätter som har uppkommit genom en intern transaktion (artikel 50). Interna transaktioner definieras i konventionen som transaktioner som i och för sig skulle kunna grunda en internationell säkerhetsrätt, men där parternas huvudsakliga intressen och objektet finns i samma fördragsslutande stat när avtalet ingås. Dessa säkerhetsrätter kallas då nationella säkerhetsrätter och det krävs att de har skrivits in i ett nationellt register för att de ska omfattas av undantaget.

De nationella säkerhetsrätterna kan inte registreras som internationella säkerhetsrätter i det internationella registret, men det är möjligt att där registrera att det finns en nationell säkerhetsrätt (artikel 16.1d). Genom registreringen i det internationella registret säkras den nationella säker- hetsrättens prioritet på samma sätt som om den hade varit en registrerad internationell säkerhetsrätt utan att konventionens övriga bestämmelser är tillämpliga.

En förklaring till artikel 50 om att interna transaktioner ska undantas från konventionen får begränsad effekt, eftersom den inte påverkar tillämpningen av de centrala bestämmelserna i konventionen om åtgärder vid avtalsbrott och om prioritetsordning.

Den fördragsslutande staten har i samband med tillträde möjlighet att i en förklaring peka ut en eller flera domstolar som ska ha exklusiv behö- righet enligt konventionen när statens domstolar har internationell behörighet (artikel 53).

Varje fördragsslutande stat som tillträder konventionen måste avge en förklaring om nationell domstols medverkan vid åtgärder från borgenä- rens sida (artikel 54.2). Detta är den enda obligatoriska förklaringen för stater som tillträder. Förklaringen ska ange om en åtgärd som står till borgenärens förfogande enligt konventionen (eller protokollet) och vars verkställighet enligt dessa bestämmelser inte förutsätter en framställan hos domstol, ändå ska kräva nationell domstols samtycke. Alternativt kan det anges i förklaringen att domstols medverkan endast ska krävas när det uttryckligen anges i konventionen eller protokollet. För att en stat ska kunna sättas upp på Kapstadslistan måste en förklaring till artikel 54.2 ha det sistnämnda innehållet.

När en stat tillträder konventionen är huvudregeln att konventionen Prop. 2015/16:12 inte ska tillämpas på redan befintliga rättigheter eller säkerhetsrätter, som

behåller den prioritet de hade enligt nationell lag innan konventionen trädde i kraft i förhållande till staten (artikel 60.1). Rättigheten eller säkerhetsrätten måste emellertid avse ett objekt som omfattas av konven- tionen. En säkerhetshavare behöver således inte registrera sin inter- nationella säkerhetsrätt enligt konventionens bestämmelser vid tillträdet. Detta gäller även om rättigheten eller säkerhetsrätten i och för sig skulle kunna registreras i det internationella registret och även om den enligt konventionen skulle ha sämre prioritet än en tidigare registrerad rättighet.

Bara de rättigheter eller säkerhetsrätter som tillkommit före registre- ringen av en internationell säkerhetsrätt har prioritet enligt artikel 60. En innehavare av en internationell säkerhetsrätt som registrerats i det inter- nationella registret är således skyddad mot senare uppkomna rättigheter eller säkerhetsrätter.

En fördragsslutande stat kan i en förklaring begränsa tillämpligheten av övergångsbestämmelserna (artikel 60.3).

6 Luftfartsprotokollet

Allmänt

Genom luftfartsprotokollet blir Kapstadskonventionens bestämmelser om internationella säkerhetsrätter specialanpassade för säkerhetsrätter i luft- fartsobjekt. Luftfartsprotokollet utvidgar också konventionens tillämp- ningsområde till att avse försäljning av sådana objekt. Till skillnad från det svenska systemet med inskrivningar av rätt till luftfartyg är huvud- regeln i luftfartsprotokollet att flygmotorer är separata objekt som kan vara föremål för olika typer av säkerhetsrätter. Särskilda bestämmelser finns för helikoptermotorer som i vissa fall ska ses som en del av heli- koptern (se nedan).

Förklaringarna är en central del av luftfartsprotokollet och får stor be- tydelse för vilka ekonomiska fördelar lufttrafikföretag i en fördrags- slutande stat kan få. Som anges i avsnitt 4 är vissa av förklaringarna nöd- vändiga att lämna för att företagen ska kunna få rabatt på statligt stödda exportkrediter. Dessa s.k. kvalificerande förklaringar rör förfaranden vid gäldenärens insolvens, frågor om lagval, avregistrering och export av luftfartyg samt interimistiska åtgärder.

Tillämpningsområde (artiklarna I–IV)

Luftfartsobjekt definieras som luftfartygsskrov, flygmotorer och heli- koptrar. Luftfartygsskrov (dvs. flygplanskroppen) omfattar alla kompo- nenter i flygplanet utom motorerna. Eventuella säkerhetsrätter i sådana kompontenter när de inte är installerade i luftfartyget omfattas av nationell rätt och inte av Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet.

Luftfartsprotokollet är avsett att reglera mer omfattande, huvud- sakligen internationella, ekonomiska transaktioner i större luftfartsobjekt.

Endast luftfartsobjekt av en viss storlek eller kapacitet omfattas därför av

37

Prop. 2015/16:12

protokollet. För luftfartygsskrov gäller t.ex. att de ska vara certifierade av

 

en behörig luftfartsmyndighet för transport av minst åtta personer inklu-

 

sive besättning eller för transport av frakt över 2 750 kg (artikel I).

 

Denna förutsättning innebär att knappt tre fjärdedelar av de luftfartyg

 

som i dag är registrerade i det svenska inskrivningsregistret och belastade

 

med en rättighet är för små för att omfattas av protokollet. Flygplan och

 

helikoptrar som bara används av militär, tull eller polis omfattas inte

 

heller av protokollet oavsett storlek.

 

Flygmotorer behandlas som huvudregel som självständiga luftfarts-

 

objekt i vilka internationella säkerhetsrätter kan registreras separat. I

 

protokollet skiljer man på flygplansmotorer och motorer i helikoptrar.

 

Flygplansmotorer utgör alltid separata objekt, oavsett om de är

 

monterade i flygplanet eller inte. En helikoptermotor ska däremot

 

behandlas som en komponent till helikoptern, och inte som ett

 

självständigt luftfartsobjekt, när den är monterad i helikoptern. Innan

 

motorn har monterats i helikoptern och efter att den har demonterats,

 

betraktas den som en flygmotor enligt luftfartsprotokollet. Säkerhets-

 

rätter och andra rättigheter som uppkommit i helikoptermotorn före

 

installationen, kvarstår i motorn även när den har blivit en del av heli-

 

koptern. Helikoptermotorn kan emellertid inte bli föremål för någon ny

 

rättighet när den väl är monterad i helikoptern, eftersom den då anses

 

vara en del av denna. Däremot är det möjligt att registrera en framtida

 

internationell säkerhetsrätt i helikoptermotorn.

 

För luftfartsprotokollets tillämpning krävs det att gäldenären hör

 

hemma i en fördragsslutande stat. I luftfartsprotokollet utvidgas

 

tillämpningsområdet i förhållande till Kapstadskonventionen till att även

 

avse avtal om luftfartygsskrov tillhörande ett luftfartyg som har

 

registrerats i luftfartygsregistret hos en fördragsslutande stat (artikel IV).

 

Detsamma gäller helikoptrar som har registrerats på det sättet. Defini-

 

tionen av intern transaktion påverkas också av registreringen. Vid

 

bedömningen av var objektet finns ska en helikopter anses finnas i det

 

land där den är registrerad och ett flygplansskrov i det land där flygplanet

 

är registrerat. Om en flygmotor är installerad i ett luftfartyg, anses den

 

finnas i det land där luftfartyget är registrerat. Om den inte är installerad i

 

ett flygplan eller i en helikopter, är det avgörande var motorn faktiskt

 

finns (artikel IV.2).

 

Luftfartsprotokollet utvidgar tillämpningsområdet för registrerings-

 

och prioritetsbestämmelserna i konventionen till att också avse försälj-

 

ningar och kommande försäljningar (artikel III, jfr artikel 41 i konven-

 

tionen). På så sätt kan luftfartygsbranschen utnyttja det befintliga regi-

 

streringssystemet för att förbättra skyddet för köpare. Där det i konven-

 

tionen talas om borgenären ska i stället köparen avses. Skälet är att det är

 

köparen, precis som borgenären vid ett säkerhetsavtal, som kan registrera

 

sin rätt. Detta innebär också att det för luftfartsprotokollets tillämpning

 

vid en försäljning är säljarens hemvist som är avgörande (artikel III, jfr

 

artikel 3.1 i konventionen).

 

Möjligheten att registrera försäljningar och kommande försäljningar

 

innebär att en person kan registrera två olika rättigheter eller säkerhets-

 

rätter i ett och samma objekt. En leasetagare med en köpoption som i

38

andra hand leasar ut objektet kan göra två registreringar i registret: den

kommande försäljningen i egenskap av blivande köpare på grund av

köpoptionen och en internationell säkerhetsrätt i objektet i egenskap av leasegivare. Båda registreringarna måste göras för att få fullt skydd; den ena registreringen påverkar inte den andra.

Parterna har möjlighet att i stor utsträckning själva styra tillämpningen av luftfartsprotokollet genom att skriftligen undanta eller ändra vissa bestämmelser (artikel IV.3).

Formkrav för försäljningsavtal och frågor om företrädares befogenhet (artiklarna V–VII)

Formkraven för försäljningsavtal är nästan desamma som för avtal som skapar internationella säkerhetsrätter (artikel V, jfr artikel 7 i konven- tionen). Med försäljningsavtal avses här sådana avtal som inte innehåller ett uttryckligt äganderättsförbehåll.

Ett ombud, en förvaltare eller en annan företrädare har möjlighet att träffa avtal som grundar en säkerhetsrätt eller ett försäljningsavtal och att registrera den internationella säkerhetsrätten respektive försäljningen av luftfartsobjektet i det internationella registret (artikel VI). Vid beskriv- ningen av luftfartsobjektet måste vissa uppgifter finnas med för att objektet ska kunna identifieras (artikel VII).

Lagval (artikel VIII)

Luftfartsprotokollet ger parterna möjlighet att avtala om vilket lands lag som helt eller delvis ska tillämpas på deras avtalsenliga rättigheter och skyldigheter (artikel VIII). Detta ger parterna frihet att välja de mest fördelaktiga bestämmelserna. Valet av lag får då inte begränsas av na- tionella bestämmelser.

För tillämpning av lagvalsbestämmelsen krävs som huvudregel att den fördragsslutande staten har avgett en förklaring. En förklaring om att tillämpa protokollets lagvalsbestämmelse är en s.k. kvalificerande förkla- ring.

För EU-medlemsstater finns dock ett undantag, eftersom lagval i motsvarande situationer regleras i EU-rätten (se avsnitt 7).

Kompletterande bestämmelser om åtgärder vid avtalsbrott (artiklarna IX, X och XIII)

Utöver de åtgärder vid gäldenärens avtalsbrott som anges i Kapstads- konventionen erbjuds borgenären ytterligare åtgärder om luftfarts- protokollet är tillämpligt, nämligen avregistrering och export av objektet. Uttrycket borgenär i luftfartsprotokollet definieras i konventionen och omfattar säkerhetshavare, säljare med äganderättsförbehåll och lease- givare.

Möjligheten att låta avregistrera ett luftfartsobjekt är reserverad för flygplan och helikoptrar, eftersom de kan registreras nationellt. Möjlig- heten till export är emellertid tillämplig även på flygmotorer som inte är installerade.

För att borgenären ska kunna avregistrera ett luftfartyg och ta kontrol- len över det krävs att det verkligen är fråga om ett avtalsbrott från gälde- närens sida enligt konventionen. Det är också nödvändigt att samtliga innehavare av registrerade säkerhetsrätter med bättre prioritet än borge- nären skriftligen har samtyckt till att åtgärden vidtas. Detta krav är

Prop. 2015/16:12

39

Prop. 2015/16:12 tvingande och kan inte avtalas bort (artikel IX.2, jfr artikel IV.3). Om dessa båda villkor är uppfyllda, finns det två sätt för borgenären att få till stånd en avregistrering och export av egendomen.

Det första sättet är att göra en framställan hos domstol och få ett inte- rimistiskt beslut om avregistrering (artikel X.6, jfr artikel 13 i konven- tionen). Med stöd av beslutet kan borgenären sedan begära avregistrering och export hos den nationella registreringsmyndigheten. Myndigheten har då fem arbetsdagar på sig att avregistrera luftfartyget och se till att det inte finns några hinder mot att exportera det ut ur landet.

Det andra sättet att få ett luftfartyg avregistrerat och tillgängligt för export är genom en s.k. oåterkallelig fullmakt för avregistrering och export från den registrerade ägaren eller användaren av luftfartyget (artikel IX.5–6 och artikel XIII). Med stöd av fullmakten görs en ansökan om avregistrering och export hos den nationella registreringsmyndig- heten. Förutsatt att fullmakten är registrerad hos myndigheten ska myndigheten bifalla ansökan utan att göra någon prövning i sak.

Hur man kan få till stånd avregistrering och export beror på vilka för- klaringar den fördragsslutande stat där objektet finns har lämnat (artiklarna X.1 och XIII.1). Båda förklaringarna är s.k. kvalificerande förklaringar. Speciella bestämmelser finns dock för EU-medlemsstater (se avsnitt 7).

Artikel X innehåller ytterligare en möjlighet i förhållande till konven- tionens bestämmelser om interimistiska åtgärder. Det är, enligt artikeln, också möjligt att få ett interimistiskt beslut om försäljning av objektet och fördelning av intäkterna från försäljningen. Ett interimistiskt beslut med den innebörden kräver dock att gäldenären och borgenären uttryck- ligen kommit överens om att domstolen ska kunna besluta om försäljning och fördelning av intäkterna. En sådan överenskommelse kan göras när som helst.

Parterna kan också avtala om att domstolen inte ska få förelägga bor- genären att ställa säkerhet för sitt interimistiska yrkande på så sätt som föreskrivs i konventionen.

Bestämmelsen i konventionen om att de åtgärder som anges där ska vidtas på ett affärsmässigt skäligt sätt preciseras när det är fråga om luftfartsobjekt och utökas till att avse alla de åtgärder som borgenären kan vidta (artikel IX.3, jfr artikel 8.3 i konventionen). Denna bestäm- melse är tvingande för parterna.

Åtgärder vid insolvens (artikel XI)

Luftfartsprotokollets reglering av borgenärens rättigheter vid gäldenärens insolvens i artikel XI anses vara den bestämmelse som har störst ekono- misk betydelse. Insolvensrätten skiljer sig ofta åt mellan stater, vilket i en konkurrensutsatt och konjunkturskänslig bransch som flygbranschen skapar stor osäkerhet hos kreditgivarna. Genom luftfartsprotokollets bestämmelser skapas en särskild reglering av insolvensfrågor för luft- fartsobjekt som omfattas av protokollet. I korthet innebär skyddet att borgenären inom en viss tid måste bli kompenserad av gäldenären (luft- trafikföretaget) eller insolvensförvaltaren. Om det inte sker, kan objektet i vilket säkerhetsrätten finns överföras till borgenären.

40

Begreppet insolvenssituation som används i bestämmelsen omfattar inledande av insolvensförfarande, dvs. konkurs, likvidation eller andra rättsliga eller administrativa förfaranden (även interimistiska) varvid gäldenärens tillgångar och rörelse kontrolleras eller övervakas av en domstol för rekonstruktion eller likvidation. Det omfattar också gälde- närens besked om inställelse av betalningar, eller faktisk inställelse av betalningar, när borgenären är förhindrad att inleda ett insolvens- förfarande mot gäldenären eller att vidta åtgärder enligt konventionen enligt lag eller efter en statlig åtgärd (artikel I.m).

Insolvensbestämmelsen i protokollet gäller enbart om den stat som har primär jurisdiktion i ett insolvensförfarande har avgett en förklaring om att tillämpa den. Primär jurisdiktion har den fördragsslutande stat där gäldenären har sina huvudsakliga intressen. Härmed avses den stat där gäldenären har sitt registrerade säte eller, om sådant saknas, den stat där bolaget är bildat (artikel 2.In). Om staten med primär jurisdiktion inte har avgett en förklaring om att tillämpa protokollets insolvensbestämmelse, tillämpas den nationella insolvensrätten. En stat kan också i sin förkla- ring ange att bestämmelsen endast ska tillämpas på vissa typer av insolvensförfaranden.

En förklaring om att tillämpa protokollets insolvensreglering i artikel XI är en kvalificerande förklaring. Två olika alternativ redovisas i artikel XI och en förklaring om att artikeln ska tillämpas ska också inne- hålla en uppgift om vilket av de båda alternativen som ska tillämpas: A eller B.

Alternativ A innebär att efter en väntetid som den fördragsslutande staten ska ange i sin förklaring (eller en tidpunkt dessförinnan då borge- nären enligt tillämplig lag skulle få tillgång till objektet) måste den som förvaltar rekonstruktionen, likvidationen eller konkursen, eller gälde- nären, välja mellan att överlämna luftfartsobjektet till borgenären eller att läka alla tidigare avtalsbrott (förutom det som har lett till ett insolvens- förfarande) och åta sig att uppfylla alla framtida förpliktelser enligt avtalet.

Alternativ B är mer flexibelt och innebär att gäldenären eller förval- taren först efter en förfrågan från borgenären, inom viss tid som den fördragsslutande staten ska ange i sin förklaring, måste läka alla tidigare avtalsbrott och åta sig att uppfylla alla framtida förpliktelser, eller ge borgenären möjlighet att återta luftfartyget i enlighet med bestämmelser i tillämplig lag.

Till skillnad från alternativ A är ett återtagande enligt alternativ B beroende av nationell domstol som i enlighet med den tillämpliga natio- nella lagen kan begära att gäldenären ska vidta ytterligare åtgärder eller ställa ytterligare säkerhet. Alternativ B saknar dessutom en yttersta tids- gräns inom vilken gäldenären måste överlämna luftfartsobjektet. Genom alternativ A får både gäldenären och borgenären en tydlig tidsgräns under vilken de kan förhandla om huruvida luftfartsobjektet ska återlämnas eller bli kvar hos gäldenären.

Alternativ A är det mest förmånliga alternativet för borgenärerna, eftersom de vid ett insolvensförfarande kan vara säkra på att snabbt få tillbaka sin egendom eller bli kompenserade av gäldenären eller insol- vensförvaltaren. Gäldenären har dessutom en vårdplikt avseende objektet under väntetiden, något som minskar risken för värdeförlust.

Prop. 2015/16:12

41

Prop. 2015/16:12 För att en stat ska kunna sättas upp på OECD:s Kapstadslista måste den i sin förklaring till artikel XI ange att alternativ A ska tillämpas och bestämma väntetiden till maximalt 60 kalenderdagar. För EU-medlems- stater gäller en särskild lösning (se avsnitt 7).

Bistånd vid insolvens (artikel XII)

För att underlätta tillämpningen av luftfartsprotokollets insolvensbestäm- melser föreskrivs att de nationella domstolarna i den stat där luft- fartsobjektet finns i största möjliga mån ska samarbeta med utländska domstolar och insolvensförvaltare (artikel XII). Denna bestämmelse om samarbete är endast tillämplig om den fördragsslutande staten har lämnat en förklaring om det.

Tillägg till bestämmelserna om prioritet (artikel XIV)

Genom luftfartsprotokollet utvidgas Kapstadskonventionens bestämmel- ser om prioritet till att också avse förvärv av luftfartsobjekt som har regi- strerats i enlighet med protokollets bestämmelser (artikel XIV, jfr artikel 29 i konventionen). Genom att registrera sitt köp förvärvar köparen rätten till objektet fritt från senare registrerade och icke registrerade säker- hetsrätter. Detta gäller även om köparen hade kännedom om att det fanns sådana icke registrerade rättigheter. Rättigheter som registrerades innan köparen registrerade sitt förvärv påverkas däremot inte.

En rättighet i en flygmotor påverkas inte av om motorn är monterad i ett flygplan eller om den har demonterats (artikel XIV.3). Konventionens bestämmelse om rättigheter i föremål som installeras i ett luftfartyg gäller därmed inte om det är fråga om en flygmotor (jfr artikel 29.7 i konventionen). Den som har en säkerhetsrätt i en flygmotor, t.ex. en leasegivare, behåller alltså säkerhetsrätten i denna motor även om motorn installeras i leasetagarens luftfartyg.

Artikel XIV i protokollet reglerar däremot inte frågor om prioritet mellan säkerhetsrätter, som även för motorer ska avgöras enligt konventionens bestämmelser (artikel 29 i konventionen). Detta innebär att om leasegivaren har registrerat sin säkerhetsrätt i flygmotorn innan denna installeras i luftfartyget och luftfartyget sedan säljs, så kommer leasegivaren att få prioritet i motorn i förhållande till köparen. Om köparen däremot registrerar köpet först, ändras prioritetsordningen eftersom denne förvärvar rätten till objektet fritt från senare registrerade rättigheter (artikel XIV.1).

Gäldenärens rättigheter och skyldigheter (artiklarna XV och XVI)

Utöver Kapstadskonventionens krav på underrättelse till gäldenären vid en överlåtelse föreskrivs i luftfartsprotokollet att gäldenären för att bli bunden av överlåtelsen måste samtycka till den (artikel XV, jfr artikel 33.1 i konventionen). Ett sådant samtycke ska vara skriftligt och kan lämnas i förväg.

Gäldenärens samtycke har endast betydelse för dennes skyldigheter gentemot förvärvaren och påverkar inte giltigheten av själva överlåtelsen. En överlåtelse som har registrerats i det internationella registret innan ett insolvensförfarande gentemot överlåtaren inleds är skyddad gentemot

42

övriga fordringsägare oavsett om gäldenären har samtyckt till överlå- telsen eller inte.

Gäldenären har rätt till faktisk rådighet och användning av luftfarts- objektet så länge det inte sker något avtalsbrott (artikel XVI). Detta skydd gäller gentemot borgenären och andra innehavare av säkerhets- rätter som inte var registrerade när borgenären registrerade sin säkerhets- rätt. Som exempel kan anges att en leasegivare pantsätter sin säker- hetsrätt i luftfartyget. Om panthavaren sedan försöker beslagta luft- fartyget på den grunden att leasegivaren inte har uppfyllt sina förplik- telser, utgör detta ett intrång i leasetagarens rätt till rådighet enligt luftfartsprotokollet. Det förutsätts dock att leasetagaren fortfarande har luftfartyget i sin besittning och inte har gjort sig skyldig till avtalsbrott för att han ska vara skyddad.

Kompletterande registreringsbestämmelser (artiklarna XVII–XX)

Luftfartsprotokollet innehåller vissa kompletterande bestämmelser avse- ende det internationella registret och registreringsorganet. Även här finns en bestämmelse om att fördragsslutande stater kan utse kontaktpunkter som ska översända information för registrering till det internationella registret (jfr artikel 18.5 i konventionen).

Jurisdiktion (artiklarna XXI och XXII)

Genom luftfartsprotokollet utvidgas jurisdiktionen vid interimistiska åtgärder när luftfartsobjektet är en helikopter eller ett flygplansskrov (artikel XXI, jfr artiklarna 42 och 43 i konventionen). I de fallen har även domstolarna i den fördragsslutande stat där objektet är registrerat juris- diktion och rätt att meddela interimistiska beslut enligt artikel 13 i kon- ventionen. Regleringen begränsas till viss del av bestämmelsen om val av forum (jfr artikel 42 i konventionen).

Bestämmelsen om utökad jurisdiktion kan uteslutas genom att en stat avger en förklaring om att artikel XXI inte ska tillämpas eller endast tillämpas delvis (artikel XXX.5). EU har avgett en sådan förklaring med innebörden att artikel XXI inte ska tillämpas i unionen (se avsnitt 7).

Luftfartsprotokollet ger också parterna möjlighet att begränsa juris- diktionen avseende ett visst luftfartsobjekt genom att skriftligen avtala om immunitet. Bakgrunden till bestämmelsen är att många flygbolag ägs eller kontrolleras av stater eller statliga myndigheter. Immuniteten kan avse jurisdiktion eller verkställighet av ett beslut.

Förhållande till andra konventioner (artiklarna XXIII–XXV)

Kapstadskonventionen har företräde framför Genèvekonventionen när det gäller tillkomsten, verkställigheten och prioriteten av internationella säkerhetsrätter i luftfartsobjekt (artikel XXIII). I den mån det är fråga om erkännande av säkerhetsrätter och andra rättigheter som inte omfattas av Kapstadskonventionen ska Genèvekonventionen tillämpas.

I förhållandet mellan en stat som har tillträtt både Kapstadskonven- tionen och Genèvekonventionen och en stat som endast har tillträtt Genèvekonventionen, är det Genèvekonventionens bestämmelser som ska gälla.

Prop. 2015/16:12

43

Prop. 2015/16:12 Om ett luftfartyg är registrerat i en stat som har tillträtt Kapstads- konventionen och luftfartsprotokollet, utgör dessa ”tillämplig lag” vid tillämpningen av Genèvekonventionen.

I luftfartsprotokollet regleras också Kapstadskonventionens och luft- fartsprotokollets förhållande till konventionen rörande fastställande av vissa gemensamma bestämmelser i fråga om kvarstad å luftfartyg från år 1933 (kvarstadskonventionen). Sverige har tillträtt kvarstadskonven- tionen och införlivat dess bestämmelser i lagen (1939:6) om frihet från kvarstad för vissa luftfartyg. I lagen finns bestämmelser om att kvarstad inte får läggas på vissa luftfartyg, bl.a. sådana som används för stats- ändamål. Lagen innehåller också vissa föreskrifter om säkerhet som ställs till undvikande av kvarstad (jfr 11 kap. 3 § luftfartslagen [2010:500]). När kvarstadskonventionen är tillämplig på luftfartsobjekt som också omfattas av luftfartsprotokollet, ska Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollets bestämmelser ha företräde (artikel XXIV). En part som har tillträtt luftfartsprotokollet kan emellertid lämna en förklaring om att företrädesbestämmelsen inte ska tillämpas och då gäller kvarstadskonventionen.

Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet ges även företräde framför 1988 års konvention angående internationell finansiell leasing (leasingkonventionen) som reglerar relationen mellan parterna i ett avtal om internationell finansiell leasing. Sverige har inte tillträtt denna konvention och påverkas därför inte av företrädesbestämmelsen.

Slutbestämmelser (artiklarna XXVI–XXXVII)

Liksom i konventionen innehåller det sista kapitlet i luftfartsprotokollet olika formella bestämmelser om tillträde och uppsägning samt om av- givande av olika förklaringar. Här finns också den grundläggande bestämmelsen att en stat inte får tillträda luftfartsprotokollet utan att först ha tillträtt konventionen. Unidroit är depositarie också beträffande protokollet och där ska samtliga handlingar angående ratifikation, godtagande, godkännande och anslutning deponeras.

7Tillträde till Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet.

Riksdagen godkänner också att Sverige vid tillträde till konven- tionen och protokollet lämnar förklaringar med följande innebörd.

– Säkerhetsrätter som uppkommer genom svensk lag och som vid utmätning och i konkurs har prioritet framför den typ av säkerhets- rätter som regleras i Kapstadskonventionen ska även efter ett svenskt tillträde ha prioritet och ska inte påverkas av om det finns registrerade internationella säkerhetsrätter i objektet (artikel 39.1a i konven- tionen). Denna prioritetsordning ska gälla även i förhållande till

44

internationella säkerhetsrätter som redan var registrerade när Sverige tillträdde konventionen och protokollet (artikel 39.4 i konventionen).

En borgenärs möjlighet att med stöd av svensk lag kvarhålla eller beslagta ett luftfartsobjekt till säkerhet för betalning av offentliga tjänster ska inte påverkas av ett svenskt tillträde till konventionen (artikel 39.1b i konventionen).

En säkerhetsrätt som uppkommer till följd av ett avgörande om kvarstad, betalningssäkring eller utmätning som meddelats av domstol eller Kronofogdemyndigheten ska kunna registreras i det internationella registret. Säkerhetsrätten ska därefter behandlas som en internationell säkerhetsrätt (artikel 40 i konventionen).

När det gäller de åtgärder som borgenären kan vidta gentemot gäldenären enligt konventionen eller protokollet ska beslut av dom- stol endast krävas när det uttryckligen anges i konventionen (artikel 54.2 i konventionen).

Om det inleds ett insolvensförfarande gentemot gäldenären och luftfartsobjektet finns i Sverige, ska svenska domstolar så långt som möjligt och i enlighet med svensk lag samarbeta med utländska dom- stolar och konkursförvaltare eller motsvarande behörig person enligt Kapstadskonventionen (artikel XII i protokollet).

Systemet med oåterkalleliga fullmakter för avregistrering och export i luftfartsprotokollet ska tillämpas i Sverige (artikel XIII i protokollet).

Regeringens bedömning: Sverige bör inte lämna några övriga

förklaringar.

Utredningens förslag och bedömning överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen föreslår dock inte att legala säkerhetsrätter ska skyddas i förhållande till redan registrerade internationella säker- hetsrätter. Utredningen föreslår alltså inte att Sverige ska avge en förkla- ring till artikel 39.4. Utredningen föreslår inte heller att ett utmätnings- beslut ska omfattas av förklaringen till artikel 40.

Remissinstanserna tillstyrker utredningens förslag att Sverige ska tillträda Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet eller lämnar för- slaget utan invändning. De tillstyrker också utredningens förslag om vilka förklaringar Sverige ska lämna. Ett flertal av remissinstanserna, bl.a. Svenska FlygBranschen, Svensk Pilotförening och SAS, betonar att det är angeläget att tillträdet sker på ett sådant sätt att Sverige kan komma med på OECD:s Kapstadslista. Sveriges advokatsamfund påpekar att utöver de fördelar med ett tillträde som anges i betänkandet är det även viktigt för Sverige och svenska företag att Sverige deltar i det internationella samarbetet om finansieringsfrågor. Flera av remissinstans- erna, bl.a. Transportstyrelsen, Svenska FlygBranschen, Föreningen Svenskt Flyg och Svensk Pilotförening, framhåller att det är viktigt att ett tillträde till konventionen och protokollet sker så snart som möjligt med hänsyn till de ekonomiska fördelar som finns att vinna för svenska luft- trafikföretag. Remissinstanserna delar också utredningens bedömning eller har inga invändningar mot den.

Regeringens förslag vad avser Sveriges förklaringar till artiklarna 39.4 och 40 har beretts med Stockholms tingsrätt, Kronofogdemyndigheten

Prop. 2015/16:12

45

Prop. 2015/16:12

46

och Stockholms universitet. De tillstyrker förslaget eller lämnar det utan invändning.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Sverige bör tillträda Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet

De svenska flygbolagen har enligt uppgift de senaste åren tappat marknadsandelar avseende både inrikes- och utrikestrafiken till förmån för utländska flygbolag. Lågkonjunktur och finanskris har också försvårat för flygbolagen att få finansiering. Den svenska flygplansflottan är enligt flygbranschen förhållandevis gammal och kommer till stor del att bytas ut under de närmaste åren. Nu står bolagen alltså inför bety- dande investeringar där möjligheterna till effektiv och förmånlig finan- siering i hög grad påverkar deras förmåga att konkurrera internationellt.

Finansiering av luftfartyg sker huvudsakligen genom lån eller leasing där kreditgivaren får en säkerhetsrätt i luftfartyget. Hur panter och andra säkerhetsrätter står sig om flygbolaget gör sig skyldigt till avtalsbrott eller går i konkurs blir avgörande både för möjligheten att låna och för kreditvillkoren. I dag avgörs sådana frågor av rent nationell rätt och rättigheterna är inskrivna i det nationella inskrivningsregistret. Det kan vara förenat med svårigheter för utländska kreditgivare att kartlägga innebörden av svensk rätt. Detta skapar en osäkerhet för kreditgivarna, vilket medför högre finansieringskostnader för lufttrafikföretagen.

Genom Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet harmoniseras bestämmelser om säkerhetsrätter som används vid finansiering av luft- fartyg och flygmotorer. Genom överenskommelserna har det också skapats ett internationellt register för säkerhetsrätterna. Detta gör det enklare och mindre riskfyllt för banker och andra kreditgivare att erbjuda finansiering. Regelverket är uppbyggt för att öka förutsebarheten och för att borgenären på ett effektivt sätt ska kunna ta till vara sina rättigheter vid gäldenärens avtalsbrott eller insolvens. Ett sextiotal stater har tillträtt Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet. Norge tillträdde överenskommelserna år 2010, och norska flygbolag får till följd av tillträdet ekonomiska fördelar som svenska flygbolag inte får. Storbritannien har nyligen tillträtt och Danmark förväntas tillträda överenskommelserna de närmaste åren.

Som utredningen anger är ett enhetligt system för säkerhetsrätter positivt för luftfartssektorn. Ett svenskt tillträde till Kapstadskonven- tionen och luftfartsprotokollet skulle kunna medföra stora ekonomiska fördelar för de svenska lufttrafikföretagen jämfört med i dag. Det skulle underlätta för företagen att få tillgång till en bredare finansierings- marknad och få rabatt vid statligt stödda exportkrediter. Enligt repre- sentanter för den svenska flygbranschen skulle ett svenskt tillträde kunna ge besparingar på sammanlagt mellan 400 och 800 miljoner kronor över en tioårsperiod, beroende på vilka finansieringslösningar som används och hur snabbt ett tillträde kan ske.

För svenska lufttrafikföretag skulle ett svenskt tillträde också innebära att det blir möjligt att registrera säkerhetsrätter i flygmotorer separat, vilket de efterfrågar.

I dag förekommer det att svenska lufttrafikföretag registrerar sina luft- fartyg i andra länder för att få bättre villkor, alternativt förlägger sin

verksamhet utomlands. Denna utflaggning får inte bara betydelse för arbetstillfällen här utan också för den svenska beredskapen vid en kris- eller krigssituation. I en sådan situation kan svenska myndigheter ta ut svenskregistrerade luftfartyg för transporter eller andra ändamål, men inte luftfartyg som är registrerade i ett annat land.

För luftfartyg som registreras i Sverige har dessutom svenska staten ett helhetsansvar för luftvärdigheten, bemanningen och den övergripande användningen. Exempelvis ska frågor som rör arbetsrätt och säkerhet som huvudregel avgöras enligt svensk rätt i de fallen.

Regeringen delar utredningens uppfattning att det är angeläget att svenska lufttrafikföretag i så stor utsträckning som möjligt har svensk nationalitet på luftfartygen i sin flotta. Ett tillträde till Kapstadskonven- tionen och luftfartsprotokollet skulle göra det mer förmånligt för luft- trafikföretag att bedriva verksamhet i Sverige och registrera sina luft- fartyg här.

När det gäller den rättsliga regleringen konstaterar utredningen att de avtalstyper som enligt konventionen kan grunda en internationell säker- hetsrätt är väl kända i svensk rätt. Detta bekräftas av Sveriges advokat- samfund. Även om regleringen i vissa avseenden skiljer sig från gällande rätt bygger den på gemensamma internationella avtalsrättsliga och sakrättsliga principer. Systemet med förklaringar gör att Sverige vid ett tillträde i viss utsträckning kan styra hur konventionen och protokollet ska tillämpas.

En förutsättning för att de svenska lufttrafikföretagen ska kunna få alla de ekonomiska fördelar som ett tillträde kan medföra är att Sverige avger vissa förklaringar och avstår från att lämna andra. Regeringen gör nedan bedömningen att detta är möjligt.

Sammanfattningsvis delar regeringen utredningens och remiss- instansernas uppfattning att Sverige bör tillträda överenskommelserna.

Ett svenskt tillträde till Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet kommer att medföra vissa ändringar i svensk lag. Frågan om ratificering måste därför underställas riksdagen (10 kap. 3 § regeringsformen). Regeringen föreslår att riksdagen ska godkänna Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet.

EU:s tillträde och frågan om kompetens

Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet är EU-rättsligt s.k. blandade avtal. Detta innebär att de delvis reglerar rättsområden där EU- medlemsstaterna har överfört sin kompetens till EU. Frågan om huruvida en bestämmelse i ett internationellt avtal omfattas av EU:s exklusiva befogenhet eller inte har genom EU-domstolens rättspraxis ansetts vara beroende av om den interna EU-rätten kan komma att påverkas av det internationella åtagandet (jfr artikel 3.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, EUF-fördraget).

Genom EU:s tillträde år 2009 är de delar av konventionen och proto- kollet där EU har exklusiv befogenhet bindande för medlemsstaterna (jfr artikel 216.2 i EUF-fördraget). De delar av överenskommelserna där EU:s befogenhet inte är exklusiv blir bindande för medlemsstaterna genom att de själva tillträder.

Prop. 2015/16:12

47

Prop. 2015/16:12 Som anges ovan är konventionen och protokollet uppbyggda av olika förklaringar som avgör om och på vilket sätt bestämmelser i överens- kommelserna ska tillämpas. Sveriges medlemskap i EU påverkar vilka förklaringar som Sverige kan lämna vid ett tillträde; Sverige kan inte lämna några förklaringar på områden där EU har exklusiv befogenhet. Det gäller även om EU inte har avgett någon förklaring.

Förklaringar som EU har avgett

Vid tillträdet avgav EU en allmän förklaring där det angavs inom vilka områden i Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet som EU har övertagit medlemsstaternas behörighet. Där anges att medlemsstaterna har delegerat sin behörighet till unionen på vissa områden som rör Bryssel I-förordningen, insolvensförordningen (rådets förordning [EG] nr 1346/2000 av den 29 maj 2000 om insolvensförfaranden) och Rom I- förordningen (Europaparlamentets och rådets förordning [EG] nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser). I den allmänna förklaringen anges också att medlemsstaterna behåller sin behörighet när det gäller de materiella insolvensrättsliga bestämmelserna.

Utöver den nämnda förklaringen har EU endast avgett två förklaringar. Båda avser domstols behörighet i interimistiska frågor, något som också regleras i Bryssel I-förordningen.

Enligt artikel 71 i 2012 års Bryssel I-förordning ska förordningen inte inverka på konventioner som medlemsstaterna har tillträtt och som på särskilda områden reglerar domstolars behörighet eller erkännande eller verkställighet av domar. Följden blir att Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet som utgångspunkt har företräde framför förord- ningen. Betydelsen av artikel 71 påverkas emellertid av att EU genom förklaringar har angett att Bryssel I-förordningen ska ha relevans.

I sin förklaring till artikel 55 i Kapstadskonventionen har EU angett att i de fall där gäldenären har sin hemvist i en medlemsstat och den medlemsstaten är bunden av Bryssel I-förordningen, så ska artiklarna 13 och 43 i konventionen om beviljande av interimistiska åtgärder tillämpas i överenstämmelse med artikel 31 i 2000 års Bryssel I-förordning (artikel 35 i 2012 års Bryssel I-förordning).

EU har också avgett en förklaring till artikel XXI i luftfartsprotokollet med innebörden att bestämmelsen om utvidgning av jurisdiktion i proto- kollet till den stat där luftfartyget är registrerat inte ska tillämpas inom unionen. I stället ska Bryssel I-förordningen tillämpas av de medlems- stater som är bundna av förordningen.

Bestämmelserna i Bryssel I-förordningen innebär att interimistiska åt- gärder som kan vidtas enligt lagen i en medlemsstat får begäras hos dom- stolarna i den staten, även om en domstol i en annan medlemsstat är behörig att pröva målet i sak enligt förordningen. EU:s båda förklaringar innebär i praktiken att en domstol i en medlemsstat kommer att ha den behörighet som följer av artikel 35 i 2012 års Bryssel I-förordning och att en annan medlemsstat måste erkänna beslutet i den mån det följer av förordningen.

48

Begränsningar i EU-medlemsstaternas möjlighet att avge förklaringar

Vid ett möte som hölls av Unidroit efter EU:s tillträde till Kapstads- konventionen och luftfartsprotokollet enades representanter för ett antal medlemsstater (däribland Sverige) om bedömningen att medlemsstaterna är förhindrade att lämna förklaringar till artiklarna VIII, X och XI i - protokollet.

Artikel VIII fastställer parternas fria lagval, en bestämmelse som också finns i Rom I-förordningen. Eftersom frågan regleras i EU-rätten faller den inom EU:s exklusiva befogenhet, och Sverige är, liksom andra medlemsstater, förhindrat att lämna en förklaring om att tillämpa artikeln. OECD har tagit hänsyn till detta och angett att stater som är bundna av Rom I-förordningen inte behöver avge en förklaring till protokollets lagvalsbestämmelser för att sättas upp på Kapstadslistan. Eftersom EU-rätten har samma innehåll som protokollet i detta avseende är det inte heller nödvändigt för medlemsstaterna att ändra den nationella lagstiftningen.

I artikel X finns bestämmelser om tillämpningen av de interimistiska bestämmelserna i konventionen som det redogörs för ovan. För Sverige och andra EU-medlemsstater regleras frågor om behörig domstol och verkställighet även i Bryssel I-förordningen. Med hänsyn till EU:s behö- righet i dessa frågor enades de deltagande medlemsstaterna vid det nämnda Unidroitmötet om att medlemsstaterna också ska anses förhind- rade att avge en förklaring om att tillämpa artikel X. Däremot ansågs det inte finnas något hinder mot att ändra den nationella lagstiftningen så att resultatet blir detsamma som om en förklaring hade avgetts.

Även i frågan om luftfartsprotokollets insolvensrättsliga bestämmelser gjorde de deltagande medlemsstaterna bedömningen att EU:s reglering medför att medlemsstaterna är förhindrade att lämna en förklaring om att tillämpa artikel XI i protokollet. I likhet med den bedömning som gjordes avseende artikel X enades de deltagande medlemsstaterna vid det nämnda Unidroitmötet om bedömningen att medlemsstaterna är fria att anpassa sin nationella lagstiftning så att resultatet blir detsamma som om en förklaring har avgetts.

Vid bedömningen av vilka krav som ska ställas för att en stat ska tas upp på Kapstadslistan tar OECD hänsyn till den oklarhet som finns när det gäller befogenhetsfördelningen mellan EU och dess medlemsstater på insolvensområdet. Enligt OECD ska EU-medlemsstater som ändrar sin lagstiftning så att den motsvarar artikel XI, alternativ A, med en maximal väntetid om 60 kalenderdagar, anses ha avgett en kvalificerande för- klaring till artikel XI.

Sverige bör avge förklaringar till artiklarna 39.1 och 39.4 i Kapstads- konventionen

Kapstadskonventionens bestämmelser om prioritetsordning innebär att registrerade internationella säkerhetsrätter har bättre prioritet i ett objekt än oregistrerade säkerhetsrätter. Konsekvensen av ett tillträde till kon- ventionen skulle då bli att säkerhetsrätter som uppkommit till följd av en bestämmelse i den nationella rätten och inte genom avtal, s.k. legala säkerhetsrätter, alltid skulle få sämre prioritet eftersom dessa inte kan registreras i det internationella registret. För att skydda legala säkerhets-

Prop. 2015/16:12

49

Prop. 2015/16:12 rätter som enligt den nationella lagen har bättre prioritet än de typer av säkerhetsrätter som omfattas av konventionen kan en fördragsslutande stat avge en förklaring till artikel 39.1a. De legala säkerhetsrätterna som omfattas av förklaringen kommer då att ha prioritet framför en regi- strerad internationell säkerhetsrätt, trots att de inte kan registreras i det internationella registret.

Genom att lämna en förklaring till artikel 39.1a kan den förmånsrätts- ordning som gäller enligt svensk rätt behållas. Denna innebär att luft- panträtt och i vissa fall retentionsrätt ges företräde framför annan rätt i egendomen. Regeringen delar utredningens bedömning att Sverige bör avge en generell förklaring till artikel 39.1a med innebörden att alla kate- gorier av legala säkerhetsrätter och rättigheter, som enligt nuvarande och framtida bestämmelser i svensk rätt har företräde framför en säkerhetsrätt som är av samma slag som en internationell säkerhetsrätt, även efter ett svenskt tillträde ska ha företräde framför en registrerad internationell säkerhetsrätt.

En förutsättning för de legala säkerhetsrätternas prioritet är enligt artikel 39.3 att den internationella säkerhetsrätten inte var registrerad i det internationella registret när förklaringen till artikel 39.1a deponera- des. För att skydda de legala säkerhetsrätterna även i förhållande till redan registrerade internationella säkerhetsrätter krävs att den fördrags- slutande staten avger en förklaring till artikel 39.4. För att undvika eventuella rättsförluster för innehavare av sådana legala säkerhetsrätter som i dag har bästa prioritet finner regeringen, till skillnad från utred- ningen, att Sverige även bör lämna en förklaring till artikel 39.4.

Den fördragsslutande staten har också möjlighet att förklara att inget i konventionen ska påverka rätten enligt nationell lag att beslagta eller kvarhålla ett luftfartyg för betalning av en skuld hänförlig till en tjänst som avser luftfartyget eller ett annat objekt (artikel 39.1b). Rätten att hålla kvar luftfartyg, när avgifter för användning av flygplatsen och andra liknande tjänster inte betalas, är en sådan rätt som skulle kunna omfattas av en förklaring för Sveriges del (jfr 11 kap. 2 § luftfartslagen).

I likhet med utredningen anser regeringen att Sverige bör avge en förklaring till artikel 39.1b med innebörden att inget i konventionen ska påverka svenska statens möjlighet att hålla kvar ett objekt enligt svensk lag för betalning av tjänster. Detsamma bör gälla i förhållande till statliga myndigheter och till organisationer och andra privata aktörer som till- handahåller offentliga tjänster.

Sverige bör avge en förklaring till artikel 40 i Kapstadskonventionen

Liksom artikel 39 syftar artikel 40 till att skydda legala säkerhetsrätter. Skillnaden är att de säkerhetsrätter som omfattas av en förklaring till artikel 40 måste registreras i det internationella registret för att få prio- ritet och att de, efter registrering, ska behandlas som internationella säkerhetsrätter. En förklaring till artikel 40 kan inte vara generell utan de säkerhetsrätter som omfattas måste anges särskilt.

En ansökan om inteckning i ett luftfartyg genom inskrivning i det svenska inskrivningsregistret ska avslås, om luftfartyget har blivit föremål för kvarstad, betalningssäkring eller utmätning och ett ärende

som rör anteckning om åtgärden har tagits upp senast på den inskriv-

50

ningsdag då inteckningen söks (47 § lagen [1955:227] om inskrivning av rätt till luftfartyg). Eftersom en inteckning i ett luftfartyg enligt svensk rätt bara kan uppstå genom inskrivning, går det alltså inte att pantsätta luftfartyget om det finns en sådan belastning.

För att motsvarande ordning ska gälla i förhållande till internationella säkerhetsrätter efter ett tillträde till konventionen och protokollet, måste Sverige lämna en förklaring till artikel 40 som innebär att ett avgörande av domstol eller Kronofogdemyndigheten om kvarstad, betalningssäkring eller utmätning ska kunna registreras i det internationella registret, om det avser egendom som omfattas av luftfartsprotokollet. Därefter ska sådana åtgärder enligt konventionens bestämmelser behandlas som en internationell säkerhetsrätt.

Regeringen delar alltså utredningens bedömning att Sverige bör avge en förklaring till artikel 40, med den skillnaden att förklaringen utöver de säkerhetsrätter som utredningen föreslår även bör omfatta utmätning.

Den föreslagna förklaringen kan innebära att en panthavare som av förbiseende inte har registerat sin internationella säkerhetsrätt får sämre prioritet än den som har registerat ett utmätningsbeslut. Det är emellertid bara ett utslag av konventionens utgångspunkt att internationella säker- hetsrätter måste registreras för att borgenären ska vara säker på att få prioritet. Alternativet, dvs. att förklaringen inte omfattar utmätnings- beslut, skulle betyda att en gäldenär vars egendom blivit föremål för utmätning enkelt kan pantsätta den utmätta egendomen, vilket skulle strida mot nuvarande principer i svensk rätt.

Kronofogdemyndigheten väcker i detta sammanhang frågan om myn- digheten bör ha en motsvarande skyldighet att underrätta om dessa beslut som myndigheten har i förhållande till den svenska inskrivningsmyndig- heten (jfr 6 kap. 20 § utsökningsförordningen [1981:981]). Regeringen gör emellertid bedömningen att det, med hänsyn till de rättsverkningar en registrering får, bör ankomma på borgenären att ta ställning till om borgenären vill registrera ett sådant beslut i det internationella registret eller inte. En anslutande fråga som Kronofogdemyndigheten tar upp är om myndigheten i varje fall ska ha en skyldighet att registrera säker- hetsrätter enligt artikel 40 som uppkommer i allmänna mål. Regeringen avser att återkomma till frågorna i samband med förordningsändringar.

Sverige bör avge en förklaring till artikel 54.2 i Kapstadskonventionen

En stat som tillträder Kapstadskonventionen måste avge en förklaring till artikel 54.2. I förklaringen ska det anges om en åtgärd som står till borgenärens förfogande enligt konventionen eller luftfartsprotokollet och vars verkställighet enligt bestämmelserna i överenskommelserna inte förutsätter en framställan hos domstol, ska få vidtas endast efter beslut av domstol.

Artikeln ska ses i ljuset av att det i vissa fördragsslutande stater förutsätts domstolsbeslut i långt större utsträckning än vad som följer av konventionen. Så är inte fallet i Sverige. En svensk förklaring om att åtgärder får vidtas utan domstols beslut, utom i fall där det uttryckligen föreskrivs i konventionen eller protokollet, innebär alltså inte att det görs avsteg från kravet på domstolsbeslut i situationer där det enligt svensk rätt krävs ett sådant beslut. Den praktiska betydelsen av en sådan

Prop. 2015/16:12

51

Prop. 2015/16:12

52

förklaring är närmast att borgenärer med begränsad kännedom om svensk rätt utan rättsutredningar kan förlita sig på det som följer av konven- tionen och protokollet. En sådan förklaring framstår därmed för svenskt vidkommande som oproblematisk.

I likhet med utredningen anser regeringen att Sverige bör lämna en för- klaring med innebörden att alla åtgärder, som är tillgängliga för borge- nären enligt någon av överenskommelserna och där det inte uttryckligen anges att det krävs ett beslut av domstol, ska få utövas utan att domstol involveras.

En förklaring med det föreslagna innehållet krävs för att Sverige ska kunna sättas upp på Kapstadslistan.

Sverige bör avge en förklaring till artikel XII i luftfartsprotokollet

I fördragsslutande stater som har avgett en förklaring om att tillämpa artikel XII i luftfartsprotokollet ska nationella domstolar, så långt det är möjligt och i överensstämmelse med nationell lag, samarbeta med utländska domstolar och konkursförvaltare (eller motsvarande behöriga personer) vid tillämpningen av protokollets insolvensrättsliga bestäm- melser.

I likhet med utredningen anser regeringen att Sverige, på motsvarande sätt som andra fördragsslutande stater, bör lämna en förklaring om att artikel XII ska vara tillämplig.

Sverige bör avge en förklaring till artikel XIII i luftfartsprotokollet

Stater som vill tillämpa systemet med oåterkalleliga fullmakter för av- registrering och export av luftfartsobjekt måste avge en förkaring till artikel XIII i luftfartsprotokollet.

Ordningen med oåterkalleliga fullmakter för avregistrering och export är avsedd att fungera på samma sätt i alla fördragsslutande stater och verka oberoende av den nationella lagstiftningen. Ett sådant system ger en ökad förutsebarhet för borgenärer, som då inte behöver invänta dom- stolsbeslut eller förhålla sig till nationella bestämmelser.

Själva institutet med fullmakter som inte går att återkalla är visserligen främmande för svensk rätt – en fullmakt kan inom svensk rätt normalt återkallas. Den part som avger en sådan fullmakt kommer emellertid typiskt sett att vara ett lufttrafikföretag och alltså en part som väl förstår konsekvenserna av att avge fullmakten. Det är dessutom en mycket begränsad sektor som berörs.

En förklaring om att tillämpa artikel XIII är dessutom en förklaring som måste avges för att Sverige ska sättas upp på Kapstadslistan.

Regeringen anser, i likhet med utredningen, att Sverige bör lämna denna förklaring.

Sverige bör i övrigt inte avge några förklaringar

Förklaringar till artiklarna VIII och XI i protokollet är visserligen kvalifi- cerande förklaringar, men som anges ovan är EU-medlemsstater förhindrade att avge dessa förklaringar. När det gäller artikel VIII behöver en EU-medlemsstat enligt OECD inte vidta några åtgärder, eftersom artikeln motsvaras av en bestämmelse i Rom I-förordningen. När det gäller artikel XI, se avsnitt 8 om anpassning av svensk lag.

En fördragsslutande stat kan lämna en förklaring om att Kapstads- konventionen och luftfartsprotokollet inte ska tillämpas på interna trans- aktioner, dvs. där parternas huvudsakliga intressen och objektet finns i samma fördragsslutande stat när avtalet ingås (artikel 50 i konventionen). Bakgrunden är att en stat ska kunna välja att tillämpa den nationella rätten i rent nationella situationer. Som anges i avsnitt 5 är effekterna av en sådan förklaring begränsade, eftersom de centrala bestämmelserna i konventionen, bl.a. de om prioritetsordning, ändå ska tillämpas. För svenskt vidkommande förefaller det dessutom vara ovanligt med sådana interna transaktioner. Även i de fall det är fråga om en intern transaktion framstår det för övrigt som mer fördelaktigt för parterna att använda sig av de särskilda bestämmelser som gäller på det här området i gräns- överskridande fall. Med hänsyn till detta delar regeringen utredningens uppfattning att det inte finns skäl för Sverige att avge en sådan för- klaring.

Fördragsslutande stater som har olika territoriella områden med olika rättssystem kan avge förklaringar om hur konventionen och protokollet ska tillämpas inom dessa olika områden (artikel 52 i konventionen och artikel XXIX i protokollet). Denna förklaring är av naturliga skäl inte aktuell för Sverige att avge.

Utredningen bedömer att tvister enligt konventionen och protokollet kommer att vara av sådan beskaffenhet att de kommer att prövas av allmän domstol om det inte finns en skiljeklausul. Bestämmelser om vilken domstol som har behörighet att pröva mål som ska avgöras i allmän domstol finns i 10 kap. rättegångsbalken. Det är dessa bestäm- melser som avgör var en tvist enligt konventionen och protokollet ska prövas (förutsatt att det inte finns några andra tillämpliga bestämmelser), om Sverige inte avger någon förklaring till artikel 53. Regeringen delar utredningens bedömning att det saknas skäl att peka ut någon viss domstol som exklusivt behörig i de aktuella frågorna. Sverige bör därför inte lämna någon förklaring till artikel 53 (se dock avsnitt 8 om reserv- forum).

Vidare kan en fördragsslutande stat lämna en förklaring om att säker- hetshavaren inte ska få leasa ut tillgången inom territoriet på visst sätt när den säkerställda tillgången är belägen på statens territorium eller kon- trolleras därifrån (artikel 54.1). Några sådana begränsningar finns inte i svensk rätt i dag och i likhet med utredningen finner regeringen att det saknas anledning för Sverige att avge en sådan förklaring.

Möjligheten för en borgenär att vidta åtgärder i avvaktan på en slutlig prövning av saken är central för att borgenären ska kunna ta till vara sina rättigheter. Bestämmelser i konventionen och protokollet som begränsar dessa möjligheter eller minskar antalet domstolar som är behöriga att pröva en ansökan om en sådan åtgärd bör därför inte tillämpas. Sverige bör därmed inte avge någon förklaring till artikel 55 i konventionen (vilken begränsar tillämpligheten av artiklarna 13 och 43) eller till artikel XXI i protokollet. Som EU-medlemsstat är Sverige emellertid bundet av EU:s förklaringar till dessa artiklar (se ovan). Om gäldenären har hemvist inom EU, kommer bestämmelserna i Bryssel I-förordningen att gälla i enlighet med EU:s förklaringar. I annat fall gäller bestämmelserna i artiklarna 13 och 43 i konventionen respektive artikel XXI i protokollet. Eftersom det finns EU-bestämmelser på området, är det för övrigt

Prop. 2015/16:12

53

Prop. 2015/16:12

tveksamt om det skulle vara förenligt med EU-rätten att lämna en sådan

 

förklaring; Sverige är i förhållande till andra EU-medlemsstater bundet

 

av Bryssel I-förordningen.

 

I konventionen finns övergångsbestämmelser som reglerar hur befint-

 

liga säkerhetsrätter ska hanteras när en stat tillträder konventionen och

 

protokollet (artikel 60). Huvudregeln är att säkerhetsrätterna vid ett till-

 

träde behåller den prioritet de hade enligt den nationella rätten. De

 

behöver alltså inte registreras i det internationella registret för att behålla

 

prioriteten. Konsekvensen av detta är att en borgenär kommer att behöva

 

kontrollera om det finns säkerhetsrätter i eventuella nationella register för

 

luftfartsobjekt. Detta gäller bara de säkerhetsrätter som finns när kon-

 

ventionen träder i kraft i förhållande till staten. Säkerhetsrätter som

 

uppkommer efter tillträdet och som inte omfattas av någon förklaring

 

enligt artikel 39 måste registreras i det internationella registret för att få

 

prioritet.

 

En fördragsslutande stat kan dock välja en annan lösning genom att

 

avge en förklaring till artikel 60.3. En sådan förklaring innebär att inne-

 

havare av en befintlig säkerhetsrätt inom en viss tid som staten bestäm-

 

mer måste registrera den i det internationella registret för att den ska

 

behålla sin prioritet enligt nationell lag. Möjligheten att avge en sådan

 

förklaring har införts för att en stat ska kunna begränsa borgenärernas

 

behov av att kontrollera de nationella registren. En förklaring till artikel

 

60.3 måste avges vid tillträdet och kan sedan inte återtas eller ändras

 

genom en ny förklaring (artiklarna 57 och 58).

 

Utredningen bedömer att det inte finns något intresse för Sverige av att

 

lämna en sådan förklaring. Enligt utredningen är det tvärtom positivt att

 

de säkerhetsrätter som har registrerats i det svenska inskrivningsregistret

 

för luftfartyg behåller sin prioritet även efter ett tillträde utan att det ställs

 

krav på någon ytterligare åtgärd. Eftersom luftfartsobjekt har en

 

begränsad livslängd torde detta inte heller vara någon stor praktisk fråga.

 

För senare uppkomna säkerhetsrätter som bara registreras i det nationella

 

registret gäller ju konventionens prioritetsbestämmelser (artikel 29).

 

Regeringen delar även i detta avseende utredningens uppfattning.

 

Fördragsslutande stater har möjlighet att utse s.k. kontaktpunkter som

 

ska vidarebefordra den information som behövs för en registrering i det

 

internationella registret (artikel XIX i protokollet). Det framgår inte av

 

konventionen eller protokollet exakt vilka uppgifter de nationella

 

kontaktpunkterna ska ha. Regeringen delar emellertid utredningens

 

bedömning att det torde vara uteslutet att de ska göra någon kontroll av

 

de uppgifter som sedan ska skickas vidare till det internationella registret.

 

Det internationella registret är avsett att användas av enskilda och regi-

 

strering och sökningar sker elektroniskt över internet. Som utredningen

 

påpekar kommer de som hanterar registreringsfrågor till största delen att

 

vara advokatbyråer eller liknande företag. Regeringen delar därmed

 

utredningens uppfattning att det inte finns något behov av att nationellt

 

samordna registreringarna vid en nationell myndighet eller annat organ.

 

Sverige bör därför inte lämna en förklaring till artikel XIX.

 

Vid en regelkonflikt mellan å ena sidan kvarstadskonventionen och, å

 

den andra, Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet ska de senare

54

överenskommelserna ha företräde (artikel XXIV). Någon anledning att

frångå denna ordning finns inte enligt regeringen, som därmed instäm-

mer i utredningens bedömning att Sverige inte bör avge någon förklaring Prop. 2015/16:12 till artikel XXIV.

8Införlivande av Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet med svensk rätt

Regeringens förslag: De bestämmelser i Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet som berör enskilda eller myndigheter, och de bestämmelser som Sverige genom att lämna förklaringar väljer att tillämpa, ska gälla som svensk lag. I konventionen är det artiklarna 1– 16, 18–22, 24–26, 28–38, 41–46 och 60.1 och 60.2. I protokollet är det artiklarna I–VII, IX, XII–XVI och XX–XXV.

En särskild lag om internationella säkerhetsrätter i lösa saker ska införas. I lagen ska det finnas uttryckliga bestämmelser som mot- svarar Sveriges förklaringar till artiklarna 39.1b, 40 och 54.2 i konventionen.

Vid svensk domsrätt enligt konventionen och protokollet ska Stockholms tingsrätt vara reservforum.

Luftfartsprotokollets insolvensrättsliga bestämmelser i artikel XI, alternativ A ska, om inte parterna avtalat annat, tillämpas i insolvens- situationer såsom konkurser och företagsrekonstruktioner när gälde- nären har sina huvudsakliga intressen i Sverige på det sätt som anges i artikel I.2n i protokollet. Vid tillämpningen av artikeln ska med väntetid avses en period som inte överstiger 60 kalenderdagar.

Det ska införas upplysningsbestämmelser om lagen om inter- nationella säkerhetsrätter i lösa saker i lagar som berörs av den nya lagen.

Registrerade internationella säkerhetsrätters prioritet enligt konven- tionen och protokollet ska säkerställas i svensk rätt genom att de ges särskild förmånsrätt efter luftpanträtten. En retentionsrätt i en flyg- motor ska dock ha företräde framför en internationell säkerhetsrätt när motorn inte är monterad i ett luftfartyg och inte heller är endast tillfälligt skild från luftfartyget.

Innehavare av registrerade internationella säkerhetsrätter ska vid exekutiv försäljning av luftfartyg behandlas på samma sätt som inne- havare av rättigheter som är registrerade i det svenska inskrivnings- registret.

Det ska vara möjligt att få ett luftfartyg avregistrerat ur det svenska luftfartygsregistret med stöd av en oåterkallelig fullmakt för avregi- strering och export.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen föreslår dock inte något reservforum.

Remissinstanserna tillstyrker utredningens förslag eller lämnar dem utan invändning. Stiftelsen Ackordscentralen anför att tillämpningen av luftfartsprotokollets insolvensrättsliga bestämmelser inte bör omfatta

företagsrekonstruktion. Kronofogdemyndigheten efterlyser en närmare

55

Prop. 2015/16:12 analys av utmätningsinstitutet och dess rättsverkan i förhållande till Kap- stadskonventionen och luftfartsprotokollet. Myndigheten anser också att förhållandet mellan inskrivna rättigheter i det internationella registret och utmätning registrerad i det svenska registret måste analyseras närmare, liksom verkan av registrering i luftfartygsregistret.

Regeringens förslag om införandet av en bestämmelse om reservforum har beretts med Stockholms tingsrätt, Kronofogdemyndigheten och

Stockholms universitet. De tillstyrker förslaget eller lämnar det utan invändning.

Skälen för regeringens förslag

De olika metoderna för införlivande

Bestämmelser i internationella överenskommelser som berör myndig- heters eller enskildas handlande måste införlivas med den svenska rätts- ordningen för att gälla här. Det finns två olika metoder för att införliva internationella överenskommelser: transformering och inkorporering. Transformering innebär att bestämmelserna i en överenskommelse om- vandlas till svensk lag medan inkorporering innebär att överens- kommelsen i sig görs direkt tillämplig genom en särskild bestämmelse. Valet av metod har bl.a. att göra med hur den överenskommelse som ska införlivas är utformad och får göras utifrån vad som är lämpligt i det enskilda fallet.

Transformering är det vanligaste sättet att införliva internationella överenskommelser med svensk rätt. En fördel med den metoden är att bestämmelserna i överenskommelsen kan överföras till svenskt författ- ningsspråk, vilket normalt gör dem lättare att tillämpa. Det finns dock en risk att överenskommelsens innebörd till viss del går förlorad i översättningen. Ju mer omfattande och detaljerade bestämmelserna i överenskommelsen är, desto större är risken för detta.

För mer detaljerade överenskommelser, vars bestämmelser är avsedda att tillämpas direkt av domstolar och andra myndigheter, är därför inkorporering ofta att föredra. Den autentiska texten i överenskommelsen blir då gällande som svensk lag och bifogas lagen. Om det inte finns någon svensk autentisk version av överenskommelsen, brukar en svensk översättning publiceras vid sidan av originaltexten. Den svenska texten blir då bara ett hjälpmedel för läsaren och får inte status av lag. I inkorporeringslagen kan det även anges vilka eventuella val som görs om det finns alternativa lösningar i överenskommelsen.

Inom transporträtten är det relativt vanligt med inkorporering. Som exempel kan nämnas 1999 års Montrealkonvention som inkorporerades genom lagen (2010:510) om lufttransporter. Även på sjörättsområdet och vid Sveriges tillträde till internationella järnvägsfördrag har denna metod varit vanlig.

Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet bör i relevanta delar gälla som svensk lag

Som utredningen redogör för finns det flera skäl som talar för att välja inkorporering som metod vid införlivandet av Kapstadskonventionen och

luftfartsprotokollet. De båda överenskommelserna är omfattande och

56

detaljerade och berör ett flertal rättsområden som regleras i olika svenska författningar. Konventionen och protokollet är avsedda att läsas tillsam- mans och ska tolkas i ljuset av varandra, något som försvåras om de delas upp i olika delar av den svenska lagstiftningen. Risken för att något i de båda överenskommelserna går förlorat vid en transformering är också betydande. Som Sveriges advokatsamfund påpekar är det dessutom en fördel om enhetliga uttryck kan användas i avtalshandlingar mellan internationella parter, vilket talar för att överenskommelserna införlivas genom inkorporering.

Vid bedömningen av vilken metod för införlivande som bör väljas i det här fallet bör det vägas in att frågor på EU:s exklusiva område normalt sett inte kräver genomförandeåtgärder. Med hänsyn till de oklara gränserna för EU:s exklusiva befogenhet beträffande vissa av de områden som regleras i överenskommelserna och den otydlighet som kan uppstå om bara vissa delar av konventionen och protokollet införlivas, framstår det som mindre lämpligt att försöka dela upp avtalet utifrån befogenhet. I stället bör samtliga relevanta bestämmelser kunna in- förlivas med svensk rätt. En förutsättning är dock att detta kan anses förenligt med EU-rätten. Om inkorporering väljs som metod för införlivande, är risken för att bestämmelserna kan komma att påverka den enhetliga och konsekventa tillämpningen av EU-bestämmelserna i princip obefintlig (jfr prop. 2014/15:58 s. 27 f.).

Sammanfattningsvis föreslår regeringen, i likhet med utredningen, att Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet ska införlivas med svensk rätt genom inkorporering.

Frågan är då i vilken utsträckning konventionen och protokollet ska in- korporeras i svensk rätt. Utgångspunkten är att de bestämmelser som riktar sig till domstolar och andra myndigheter och till enskilda görs till svensk lag, medan de bestämmelser som riktar sig till staterna eller till något internationellt organ inte inkorporeras.

Slutbestämmelserna i konventionen och protokollet handlar bl.a. om förfarandet för ratifikation och uppsägning av överenskommelserna samt om avgivandet av förklaringar och riktar sig till de fördragsslutande staterna (artiklarna 47–59, 61 och 62 i konventionen och artiklarna XXVI–XXXVII i protokollet). Bestämmelserna är med ett undantag sådana att det saknas skäl att göra dem till lag. Undantaget gäller en övergångsbestämmelse som reglerar konventionens tillämpning på befintliga säkerhetsrätter vid ett tillträde (artikel 60 punkterna 1 och 2). Denna bestämmelse bör, till skillnad från övriga slutbestämmelser, göras till svensk lag.

De båda överenskommelserna innehåller också artiklar som gäller regi- streringsorganets respektive tillsynsmyndighetens uppgifter och ansvar (artiklarna 17, 23, 27 och 28 i konventionen och artiklarna XVII och XVIII i protokollet). De artiklar som enbart riktar sig till registrerings- organet och tillsynsmyndigheten behöver inte inkorporeras. Vissa av artiklarna innehåller emellertid bestämmelser som utöver registrerings- organet berör enskilda och svenska myndigheter. En delvis inkorporering av dessa artiklar skulle innebära att regleringen blir svåröverskådlig och det är därmed lämpligare att inkorporera dessa artiklar i sin helhet.

Övriga bestämmelser i konventionen och protokollet bör gälla som svensk lag, i den mån Sverige inte avstår från att tillämpa dem. Som

Prop. 2015/16:12

57

Prop. 2015/16:12 framgår av avsnitt 7 görs bedömningen att Sverige som medlem i EU är förhindrat att avge förklaringar till artiklarna VIII, X och XI i luftfartsprotokollet. De artiklarna bör alltså inte inkorporeras. Artikel XIX ger den fördragsslutande staten möjlighet att utse särskilda kontaktpunkter som ska sända nödvändig information för registrering till det internationella registret. Mot bakgrund av att regeringen föreslår att Sverige inte ska använda sig av denna möjlighet bör inte heller denna artikel inkorporeras.

Regeringen föreslår sammanfattningsvis att artiklarna 1–16, 18–22, 24–26, 28–38, 41–46 och 60.1 och 60.2 i Kapstadskonventionen samt artiklarna I–VII, IX, XII–XVI och XX–XXV i luftfartsprotokollet ska gälla som svensk lag. Detta bör ske genom att det införs en lag om internationella säkerhetsrätter i lösa saker.

I den nya lagen bör det finnas uttryckliga bestämmelser som motsvarar Sveriges förklaringar till artiklarna 39.1b (rätten att hålla kvar ett luft- fartsobjekt som säkerhet för en fordran hänförlig till offentliga tjänster), 40 (beslut om kvarstad, utmätning och betalningssäkring får registreras i det internationella registret) och 54.2 (beslut från domstol ska inte krävas i andra fall än de som anges i konventionen och protokollet).

Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet ska bifogas lagtexten. Båda överenskommelserna är skrivna på sex originalspråk: arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska. Ingen av originaltexterna har företräde framför de övriga. Det är tillräckligt att bifoga den engelska texten jämte en svensk översättning till lagen.

Stockholms tingsrätt bör vara reservforum vid svensk domsrätt

Huvudregeln i Kapstadskonventionen är att parterna är fria att avtala om vilken eller vilka domstolar i en fördragsslutande stat som ska ha behö- righet att pröva framställningar som grundas på konventionens bestämmelser (artikel 42). Detta gäller oavsett om den eller de valda domstolarna har anknytning till parterna eller transaktionen.

I artikel 43 i konventionen finns specialbestämmelser om jurisdiktion vid prövning av interimistiska frågor enligt artikel 13. Enligt denna artikel ska även domstolarna i den fördragsslutande stat där objektet finns ha behörighet att besluta om vissa interimistiska åtgärder.

Om parterna har avtalat att svenska domstolar ska ha behörighet att pröva frågor som grundas på konventionens och protokollets bestämmel- ser men inte har pekat ut någon särskild domstol, ska frågan om domstols behörighet avgöras genom bestämmelserna i rättegångsbalken eller i vissa fall Bryssel I-förordningen. I den mån det av dessa bestämmelser inte framgår vilken domstol som ska ha behörighet krävs det en bestäm- melse om reservforum.

Stockholms tingsrätt är reservforum när det finns svensk domsrätt enligt olika EU-rättsakter eller internationella instrument (se bl.a. lagen [2014:912] med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöran- den). Regeringen föreslår att Stockholms tingsrätt, som inte har någon invändning mot det, ska vara reservforum vid prövning av frågor hänförliga till Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet.

58

Luftfartsprotokollets insolvensbestämmelser bör gälla

Huruvida de insolvensrättsliga bestämmelserna i luftfartsprotokollet kan tillämpas är avgörande för vilka ekonomiska fördelar ett tillträde kommer att medföra för lufttrafikföretagen. En av fördelarna är rabatt på statligt stödda exportkrediter. För att få den fördelen krävs att den stat där lufttrafikföretaget hör hemma är uppsatt på OECD:s Kapstadslista. För att sättas upp på listan måste den fördragsslutande staten bl.a. ändra sin nationella lagstiftning så att den motsvarar villkoren i artikel XI, alternativ A (se avsnitt 7). Det krävs även att det av lagen framgår att med ”väntetid” som anges i artikeln ska avses en period som inte överstiger 60 kalenderdagar.

Artikel XI, alternativ A, innebär något förenklat att säkerhetshavaren vid ett insolvensförfarande snabbt kan hämta sin säkerhet utan hinder av nationell rätt. Regleringen speglar syftet med konventionen och proto- kollet, att samma bestämmelser ska gälla oavsett vilket lands lag som tillämpas och att förfarandet ska vara förutsebart.

Regleringen innebär vissa begränsade skillnader i förhållande till det som gäller enligt svensk rätt i insolvensförfaranden. I ett konkursbo ingår endast gäldenärens egendom. När det gäller egendom som inte ägs av gäldenären finns redan i dag enligt svensk rätt separationsrätt i en kon- kurs, dvs. en rätt för ägaren att hämta ut sin egendom utan konkurrens av andra borgenärer. Även borgenärer med panträtt har enligt svensk rätt en ställning i konkursen som till stor del motsvarar den som ges i proto- kollet. Skillnaden visar sig främst i den ovillkorliga rätten att inom viss tid – 60 kalenderdagar – kunna göra sin rätt gällande.

Skillnaden mellan svensk rätt och luftfartsprotokollets bestämmelser blir större vid en företagsrekonstruktion. Borgenären ges då enligt luftfartsprotokollet samma rätt som vid en konkurs att ta sin egendom ur gäldenärens bo.

Det finns varken i konkurslagen eller i lagen om företagsrekonstruktion någon motsvarighet till protokollets uttryckliga bestämmelse om att gäldenären både ska läka ett avtalsbrott och förbinda sig att uppfylla alla framtida förpliktelser i enlighet med avtalet (artikel XI, alternativ A, p. 7, jfr 2 kap. 20 § lagen om företagsrekonstruktion).

Vid en företagsrekonstruktion innebär en tillämpning av artikel XI, alternativ A, även att egendom som är av avgörande betydelse för bolagets verksamhet kan tas ur boet, något som annars inte är möjligt enligt lagen om företagsrekonstruktion (jfr 2 kap. 15 § första stycket 3).

Ackordscentralen anser att en tillämpning av artikel XI, alternativ A, på företagsrekonstruktioner medför att det i praktiken inte blir möjligt att rekonstruera ett svenskt flygbolag.

Konventionens definition av insolvensförfarande omfattar både kon- kurser och företagsrekonstruktioner. Av den officiella kommentaren till konventionen och protokollet framgår tydligt att alla insolvensför- faranden som finns tillgängliga i en fördragsslutande stat ska omfattas vid tillämpningen av artikel XI, alternativ A. Att undanta företags- rekonstruktioner från tillämpningen är alltså inte möjligt om svenska företag ska kunna uppnå de ekonomiska fördelarna med ett tillträde till konventionen och protokollet. Regeringen bedömer för övrigt risken för att en sådan bestämmelse som motsvarar artikel XI, alternativ A, skulle

Prop. 2015/16:12

59

Prop. 2015/16:12 hämma rekonstruktioner som begränsad. Borgenärens möjlighet att snabbt återta säkerheten kan leda till att kreditgivare vågar ge krediter, eller utöka befintliga sådana, även till bolag med tillfälliga ekonomiska svårigheter. Det kan i sin tur göra att konkurs kan undvikas. Om en kreditgivare inte är trygg, är däremot risken stor att denne börjar vidta olika åtgärder för att skydda sina rättigheter på ett onödigt tidigt stadium när gäldenären hamnar i ekonomiska svårigheter. Detta kan leda till en kedja av händelser som ökar risken för konkurs. Genom den trygghet som kreditgivare ges genom regleringen ökar möjligheten för lufttrafik- företag med tillfälligt sämre ekonomi – men med potential – att få finansiering och möjlighet att utveckla sin verksamhet. Detta är ett av de syften som en företagsrekonstruktion har.

Mot denna bakgrund delar regeringen utredningens bedömning att det i samband med Sveriges tillträde bör göras en anpassning av svensk lagstiftning som motsvarar villkoren i artikel XI, alternativ A. Det är angeläget att anpassningen görs på ett sådant sätt att det tydligt framgår att den angivna bestämmelsen i protokollet har företräde framför andra svenska bestämmelser på området. Som utredningen föreslår bör detta klargöras genom en bestämmelse i den nya lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker. På så sätt blir det tydligt att Sverige uppfyller OECD:s krav på anpassning av lagstiftningen, och en kreditgivare kan lätt få svar på vilka bestämmelser som gäller.

Det bör införas upplysningar om konventionens och protokollets företräde

För att Sverige ska leva upp till sina förpliktelser som fördragsslutande stat är det angeläget att inget i svensk rätt begränsar tillämpningen av konventionens och protokollets bestämmelser.

Eftersom det är fråga om konventionsbaserad lagstiftning måste den ges företräde. Svenska allmänt tillämpliga bestämmelser bör därför göras subsidiära i förhållande till det som följer av den inkorporerade konven- tionen och det inkorporerade protokollet. Utgångspunkten är att det bör införas uttryckliga bestämmelser om detta i svenska författningar som reglerar områden som berörs av konventionen och protokollet, i den mån det inte redan finns en generell reglering med denna innebörd.

I utsökningsbalken finns det en bestämmelse som anger att om det i annan lag har meddelats en bestämmelse som avviker från balken, gäller den bestämmelsen (1 kap. 2 §). Det är därmed inte nödvändigt att införa något tillägg om att särskilda bestämmelser finns i lagen om inter- nationella säkerhetsrätter i lösa saker. I den utsträckning de inkorpore- rade bestämmelserna i konventionen och protokollet inte reglerar en fråga är det nationell rätt som tillämpas.

I konkurslagen finns en bestämmelse som motsvarar den i utsöknings- balken och anger att om det i någon annan lag har meddelats någon be- stämmelse som avviker från konkurslagen, gäller den bestämmelsen (1 kap. 6 §). Något tillägg i konkurslagen är därför inte nödvändigt. De insolvensrättsliga bestämmelser som införlivas med svensk rätt och bestämmelsen om att artikel XI, alternativ A, ska tillämpas får företräde.

Även lagen om företagsrekonstruktion innehåller bestämmelser med

delvis annat innehåll än de delar av konventionen och protokollet som

60

inkorporeras och den bestämmelse i den nya lagen som anger att artikel XI, alternativ A, i protokollet ska tillämpas i en insolvenssituation. Till skillnad från konkurslagen och utsökningsbalken innehåller lagen om företagsrekonstruktion inte någon generell reglering vid en regelkonflikt. Den föreslagna lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker skulle sannolikt ges företräde vid en regelkonflikt enligt principen om speciallagstiftnings företräde framför mer allmän lagstiftning. Reger- ingen instämmer dock i utredningens förslag att det för tydlighets skull (och för att det inte ska råda någon tvekan i förhållande till OECD) bör införas en bestämmelse i lagen om företagsrekonstruktion som upplyser om att lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker har företräde.

Förutsatt att ett tillträde sker på det sätt som regeringen föreslår kommer Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet att få företräde framför både Genèvekonventionen och kvarstadskonventionen. Rege- ringen instämmer i utredningens bedömning att det för tydlighets skull bör införas en upplysning i lagen (1939:6) om frihet från kvarstad för vissa luftfartyg av innebörd att det i lagen om internationella säker- hetsrätter i lösa saker finns bestämmelser som kan påverka tillämp- ningen. En motsvarande bestämmelse bör enligt regeringens uppfattning även införas i lagen (1955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg.

Lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. reglerar avtal om köp där säljaren har uppställt ett äganderättsförbehåll och minst en avbetalningspost ska betalas sedan varan har kommit i köparens besittning. Om dessa krav är uppfyllda, kan även avtal som kallas uthyrning eller leasing omfattas av lagen, om det är avsett att äganderätten till varan ska övergå till hyrestagaren respektive lease- tagaren. Det kan också vara fråga om ett pantavtal. Oavsett hur avtalet klassificeras enligt svensk rätt är det klart att den här typen av avtal kan grunda en internationell säkerhetsrätt enligt konventionen. För att klar- göra konventionens och protokollets företräde framför avbetalnings- köplagen bör det införas en bestämmelse i den lagen som anger att om den rätt som säljaren får enligt avtalet omfattas av lagen om inter- nationella säkerhetsrätter i lösa saker, ska bestämmelserna i den sist- nämnda lagen gälla.

Eftersom konventionens och protokollets bestämmelser kan få bety- delse för rättigheter i det svenska inskrivningsregistret, bör det dessutom i lagen om inskrivning av rätt till luftfartyg införas en upplysning om lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker.

En motsvarande upplysningsbestämmelse bör införas i luftfartslagen (2010:500).

Internationella säkerhetsrätter bör ges särskild förmånsrätt

Kapstadskonventionen föreskriver att internationella säkerhetsrätter som är registrerade i det internationella registret ska ha prioritet framför senare registrerade internationella säkerhetsrätter och oregistrerade sådana. Som oregistrerade räknas även säkerhetsrätter som har registre- rats i det svenska inskrivningsregistret men inte i det internationella registret.

Prop. 2015/16:12

61

Prop. 2015/16:12 I svensk rätt regleras borgenärers inbördes rätt till betalning vid konkurs och utmätning i förmånsrättslagen (1970:979). För att säkerställa prioriteten för registrerade internationella säkerhetsrätter bör det, som utredningen föreslår, i 4 § förmånsrättslagen införas en bestämmelse som ger dessa särskild förmånsrätt.

De enda säkerhetsrätter som enligt konventionen kan ha bättre prioritet än registrerade internationella säkerhetsrätter är sådana som omfattas av en förklaring till artikel 39.1a. För Sveriges del handlar det till att börja med om luftpanträtten. Bortsett från förmånsrätten för säkerställda obligationer har luftpanträtten bästa särskilda förmånsrätt (4 § 1, jfr 9 § första stycket förmånsrättslagen). Den särskilda förmånsrätten för regist- rerade internationella säkerhetsrätter bör anges direkt efter luftpanträtten.

Retentionsrätt generellt har förmånsrätt efter luftpanträtten. Ett undan- tag från retentionsrättens prioriterade ställning gäller dock för intecknade luftfartyg och reservdelar till luftfartyg. Panträtt på grund av sådan intecknad egendom har nämligen bättre rätt än retentionsrätt eller handpanträtt i sådana objekt (9 § andra stycket förmånsrättslagen).

Panträtten på grund av inteckning i luftfartyg omfattar motorer om de är monterade i luftfartyget eller endast tillfälligt skilda från fartyget (14 § lagen om inskrivning av rätt till luftfartyg). Om arbete har utförts på en motor som sitter i ett intecknat luftfartyg, har panträtten i luftfartyget (inklusive motorn) alltså företräde framför retentionsrätten. Samma sak gäller om motorn endast är tillfälligt skild från luftfartyget. I annat fall behandlas flygmotorn som annan lös egendom i vilken en reparatör kan få en retentionsrätt till säkerhet för sin fordran som medför förmånsrätt direkt efter luftpanträtten.

Genom Sveriges tillträde till Kapstadskonventionen och luftfarts- protokollet blir det möjligt att registrera en internationell säkerhetsrätt i flygmotorn separat. Förutsatt att den registreras i det internationella registret och Sverige avger en förklaring till artikel 39.1a, får den internationella säkerhetsrätten bästa rätt i flygmotorn efter luftpanträtten. En eventuell retentionsrätt eller handpanträtt i motorn riskerar då att bli värdelös. För att behålla möjligheten att utnyttja flygmotorer som säkerhet vid reparationer och underhåll måste retentionsrätt i flygmotorer (som inte är monterade i ett luftfartyg och som inte endast är tillfälligt skilda från fartyget) ges bättre förmånsrätt än internationella säker- hetsrätter i motorerna. Detta görs lämpligast genom ett nytt stycke i 9 § som klargör retentionsrättens företräde i detta fall.

Sammantaget innebär detta att förmånsrättslagens bestämmelser kommer att kunna tillämpas vid en utmätning av ett luftfartsobjekt och i en konkurs där det finns luftfartsobjekt i boet utan att det uppstår någon konflikt med prioritetsreglerna i konventionen och protokollet.

Den inbördes prioriteten mellan registrerade internationella säkerhets- rätter följer av bestämmelserna i lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker som hänvisar till konventionen och protokollet.

62

Innehavare av rättigheter enligt konventionen eller protokollet bör vid exekutiv försäljning behandlas som andra borgenärer

De bestämmelser i Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet som regeringen föreslår ska gälla som svensk lag är så fullständiga att de, med ett par undantag, kan tillämpas utan kompletterande bestämmelser.

I 11 kap. utsökningsbalken regleras vad som ska gälla vid exekutiv försäljning av ett registrerat luftfartyg och intecknade reservdelar till luftfartyg.

Konventionen och protokollet ger under vissa förutsättningar en panthavare rätt att vid avtalsbrott realisera sin pant. Svensk rätt tillåter däremot inte privat pantrealisation av luftfartyg, utan försäljning kan bara ske genom Kronofogdemyndighetens försorg.

När innehavaren av en internationell säkerhetsrätt utövar sina rättig- heter enligt konventionen eller protokollet blir i princip inte utsöknings- balkens regler tillämpliga. Det kan emellertid uppstå en situation där ett luftfartyg som blir föremål för exekutiv försäljning också är belastat med en eller flera internationella säkerhetsrätter eller andra registrerade rättig- heter enligt konventionen eller protokollet. Då är det angeläget att även borgenärer med sådana rättigheter får kännedom om en kommande försäljning så att de kan bevaka sin rätt. För att säkerställa att innehavare av rättigheter enligt konventionen och protokollet (som har registrerats i det internationella registret) behandlas på samma sätt som innehavare av rättigheter registrerade i det svenska inskrivningsregistret bör det göras ett tillägg i 11 kap. 2 a § utsökningsbalken. En konsekvens av det är att Kronofogdemyndigheten inför en exekutiv försäljning måste kontrollera både det svenska inskrivningsregistret och det internationella registret.

Möjligheten till inskrivning i det nationella registret bör behållas

Det internationella registret är utformat så att det ska kunna finnas paral- lellt med de nationella registren för inskrivning av olika rättigheter. Som framgår ovan delar regeringen utredningens uppfattning att det svenska inskrivningsregistret för luftfartyg bör behållas vid ett svenskt tillträde och att det inte bör införas några begränsningar i möjligheten att registrera rättigheter både i det internationella registret och i det svenska inskrivningsregistret.

Utgångspunkten är att det internationella registret ska vara avgörande för prioritetsordningen när det gäller sådana säkerhetsrätter och andra rättigheter som kan registreras i det. Enligt Kapstadskonventionen förvärvar en köpare rätten till objektet fri från varje säkerhetsrätt som inte registrerats i det internationella registret, även om köparen har kännedom om en sådan säkerhetsrätt (artikel 29.3). Detta innebär att säkerhetsrätter som enbart registreras i det svenska inskrivningsregistret kan få sämre prioritet än en senare uppkommen rättighet, om denna har registrerats i det internationella registret.

Ett undantag från bestämmelsen om det internationella registrets före- träde finns i konventionens övergångsbestämmelser som föreslås gälla som svensk lag (artikel 60 punkterna 1 och 2). Som framgår tidigare i detta avsnitt innebär de att konventionen inte ska tillämpas på en redan befintlig rättighet eller säkerhetsrätt, vilken ska behålla den prioritet den hade enligt tillämplig lag innan konventionen trädde i kraft. Denna

Prop. 2015/16:12

63

Prop. 2015/16:12 övergångsbestämmelse skyddar säkerhetsrätter som vid den tidpunkt då konventionen träder i kraft i förhållande till Sverige är registrerade i det nationella inskrivningsregistret. Säkerhetsrätter och andra rättigheter som registreras i inskrivningsregistret efter ikraftträdandet av konventionen måste däremot registreras i det internationella registret för att få prioritet och skyddas mot en ny förvärvare.

För att minska risken för rättsförluster bör Transportstyrelsen på lämpligt sätt informera de som använder inskrivningsregistret om vad Sveriges anslutning till Kapstadskonventionen och luftfartsprototokollet innebär, t.ex. att det i det internationella registret kan finnas säkerhets- rätter som belastar objektet. Regeringen återkommer till detta i samband med förordningsändringar.

Ett luftfartyg bör kunna avregisteras genom en fullmakt för avregistrering och export

Om Sverige, så som regeringen föreslår, avger en förklaring till artikel XIII i luftfartsprotokollet, behöver en myndighet få i uppgift att registrera oåterkalleliga fullmakter för avregistrering och export och hantera en begäran om avregistrering från den som är behörig.

Registrering av fullmakterna bör kunna ske i det befintliga luftfartygs- registret där det i dag, utöver uppgifter om det enskilda luftfartyget, an- ges vem som är ägare och tidpunkt för registrering respektive avregistrer- ing (5 § förordningen [1986:172] om luftfartygsregistret m.m.). Registret förs av Transportstyrelsen och finansieras genom avgifter. En avgift för registrering av oåterkalleliga fullmakter måste anses som en frivillig avgift som faller under regeringens restkompetens. Transportstyrelsen har redan i dag ett bemyndigande att meddela föreskrifter om avgifter och ersättningar för kostnader för bl.a. registrering och jämförliga åtgärder i fråga om luftfartyg (11 kap. 3 § luftfartsförordningen [2010:770]). Med stöd av detta bemyndigande kan Transportstyrelsen också meddela föreskrifter om avgifter för registrering av oåterkalleliga fullmakter för avregistrering och export i luftfartygsregistret. Något ytterligare bemyndigande för Transportstyrelsen är enligt regeringens bedömning alltså inte nödvändigt.

Om Sverige inför systemet med oåterkalleliga fullmakter för av- registrering och export, bör det i luftfartsförordningen införas en bestäm- melse om att sådana fullmakter ska antecknas i registret. Regeringen avser att återkomma till den frågan.

I luftfartslagen anges när avregistrering av ett luftfartyg får ske (2 kap. 6 §). För att systemet med oåterkalleliga fullmakter ska kunna tillämpas i Sverige behöver det i lagen införas en bestämmelse om att avregistrering av ett luftfartyg även får ske när det skriftligen begärs av den som inne- har en registrerad oåterkallelig fullmakt.

I luftfartslagen bör det dessutom införas en upplysning om lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker, för att tydliggöra att registreringar av säkerhetsrätter även kan finnas i det internationella registret.

64

9

Ikraftträdande- och

Prop. 2015/16:12

 

övergångsbestämmelser

 

Regeringens förslag: Den nya lagen och lagändringarna ska träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Artikel XI, alternativ A, ska endast tillämpas i en insolvenssituation som uppkommer efter ikraftträdandet.

För förmånsrätt som följer med panträtt på grund av en inteckning i luftfartyg som har gjorts före ikraftträdandet ska äldre föreskrifter i förmånsrättslagen gälla.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag. Utredningen föreslår dock inte några övergångsbestämmelser.

Remissinstanserna har inte några invändningar.

Regeringens förslag om övergångsbestämmelser har beretts med

Stockholms tingsrätt, Kronofogdemyndigheten och Stockholms universitet. De tillstyrker förslaget eller lämnar det utan invändning.

Skälen för regeringens förslag: Kapstadskonventionen och luftfarts- protokollet kommer att träda i kraft den första dagen i den månad som följer efter det att tre månader förflutit efter deponeringen av Sveriges ratifikationsdokument hos Unidroit (se artikel 49.2 i konventionen och artikel XXVIII.2 i protokollet). Först när Sverige blir bundet av konven- tionen och protokollet kan den föreslagna lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker träda i kraft. Det är svårt att förutse när detta kommer att ske. Lagen bör därför, som utredningen föreslår, gälla från den dag som regeringen bestämmer. Detsamma gäller övriga lag- ändringar.

När det gäller den föreslagna rent nationella bestämmelsen om att artikel XI, alternativ A, i vissa situationer ska tillämpas bör det i en övergångsbestämmelse tydliggöras att bestämmelsen bara ska tillämpas i en insolvenssituation som uppkommer efter ikraftträdandet.

Övergångsbestämmelser om hur säkerhetsrätter och andra rättigheter som var registrerade i det svenska inskrivningsregistret för luftfartyg ska behandlas finns i konventionen (artikel 60.1 som inkorporeras, jfr 2 § lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker). Enligt bestämmel- sen ska konventionen inte tillämpas på en redan existerande rättighet. Rättigheten behåller den prioritet den hade enligt nationell lag innan konventionen trädde i kraft (se avsnitt 5). En säkerhetshavare behöver således inte registrera sin säkerhetsrätt i det internationella registret enligt konventionens bestämmelser vid tillträdet.

För att en panträtt på grund av en inteckning i luftfartyg som har gjorts före ikraftträdandet ska behålla sin förmånsrätt krävs en övergångs- bestämmelse i förmånsrättslagen.

I övrigt är det inte nödvändigt med några övergångsbestämmelser.

I artikel 39.3 i konventionen finns en övergångsbestämmelse om prioriteten för de legala säkerhetsrätter som omfattas av en förklaring till artikel 39.1a. Av bestämmelsen följer att de legala säkerhetsrätterna endast ska ha prioritet framför internationella säkerhetsrätter som inte var

registrerade i det internationella registret när den fördragsslutande staten

65

Prop. 2015/16:12 deponerade sin förklaring till artikel 39.1a. Eftersom Sverige avger en förklaring till artikel 39.4 blir denna övergångsbestämmelse inte aktuell att tillämpa. Prioriteten för legala säkerhetsrätter som omfattas av Sveriges förklaring till artikel 39.1a, dvs. luftpanträtt och i vissa fall retentionsrätt, kommer till följd av förklaringen till artikel 39.4 att ha företräde framför internationella säkerhetsrätter även om de var registre- rade vid tiden för Sveriges tillträde. Detta framgår av de tillägg som görs i 4 och 9 §§ förmånsrättslagen.

10 Konsekvenser

Regeringens bedömning: Ett svenskt tillträde till Kapstadskonven- tionen och luftfartsprotokollet bedöms ha positiva ekonomiska effekter främst för de större svenska lufttrafikföretagen som troligtvis kommer att göra stora besparingar vid inköp av nya luftfartyg. Dessa besparingar kan förväntas medföra andra positiva samhällsekono- miska konsekvenser.

Ett tillträde till Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet kan komma att marginellt påverka statens intäkter från stämpelskatt för inteckningar i luftfartyg. Intäkterna skulle kunna minska med några miljoner kronor per år. En sådan minskning kan emellertid förväntas även om Sverige inte skulle tillträda de båda överenskommelserna.

Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna yttrar sig inte särskilt

i denna del. Vad Stiftelsen Ackordscentralen anför om att en tillämpning av artikel XI, alternativ A, på företagsrekonstruktioner kan förväntas göra det svårt att rekonstruera svenska flygbolag behandlas i avsnitt 8. Regelrådet anser att det saknas uppgifter om berörda företag utifrån antal och storlek, liksom uppgifter om de faktorer som påverkar i vilken mån lufttrafikföretagen kommer att beröras vid ett svenskt tillträde.

Skälen för regeringens bedömning: Finansiering av flygplan, heli- koptrar och flygmotorer är en fråga av stor ekonomisk betydelse för de svenska lufttrafikföretagen och för deras konkurrenskraft. Det är därför angeläget att svenska flygbolag och andra svenska lufttrafikföretag har möjlighet att använda sig av de mest förmånliga finansieringsvillkoren vid inköp av nya luftfartyg. De huvudsakliga sätten att finansiera nya luftfartyg – lån eller leasing – innebär att kreditgivaren får en säkerhets- rätt i luftfartyget eller flygmotorn. Skyddet för säkerhetsrätten vid gäldenärens konkurs eller avtalsbrott ser olika ut i olika rättssystem. Detta skapar osäkerhet hos kreditgivarna, speciellt med tanke på att luftfartyg snabbt förflyttar sig över olika nationsgränser.

Om Sverige tillträder konventionen och protokollet på det sätt som regeringen föreslår, kommer Sverige att kunna sättas upp på OECD:s Kapstadslista. Svenska flygbolag kommer därmed att få ekonomiska för- delar vid finansiering av nya flygplan, främst genom användningen av ra- batt på exportkrediter. Sammanlagt handlar det om upp till 800 miljoner

66

kronor över en tioårsperiod, beroende på vilka finansieringslösningar Prop. 2015/16:12 som används och på företagens kreditvärde.

Om Sverige inte tillträder, kommer de svenska lufttrafikföretagen även i fortsättningen att ha en konkurrensnackdel i förhållande till lufttrafik- företag i stater som har tillträtt konventionen och protokollet, t.ex. Norge. Det finns då en klar risk att svenska lufttrafikföretag väljer att förlägga sin verksamhet i en fördragsslutande stat eller i varje fall att registrera sina luftfartyg i en sådan stat, s.k. utflaggning. Utflaggning påverkar tillgången på luftfartyg vid en kris- eller krigssituation, då endast svenskregistrerade luftfartyg kan tas ut för att användas av myndigheter i sådana situationer.

Ett tillträde till konventionen och protokollet medför inga skyldigheter för svenska lufttrafikföretag. Det internationella registret är självfinan- sierat genom avgifter, och registrering av en internationell säkerhetsrätt där är dessutom frivillig.

Endast luftfartyg och flygmotorer av en viss storlek eller kapacitet kommer att omfattas av luftfartsprotokollet och Kapstadskonventionen. Hur många av de svenska lufttrafikföretagen som direkt kommer att beröras av ett tillträde beror på storleken på luftfartygen i företagens flotta. I varje fall kommer de elva lufttrafikföretag med s.k. stor operativ licens, dvs. som har luftfartyg vars högsta tillåtna startmassa är 10 ton eller mer eller har 20 säten eller fler, att kunna omfattas av luftfarts- protokollet.

Lufttrafikföretag med mindre luftfartyg som inte omfattas av proto- kollet kommer även efter ett svenskt tillträde att vara hänvisade till det svenska inskrivningsregistret för rättigheter i luftfartyg. Det innebär att de inte heller i fortsättningen kommer att kunna registrera rättigheter i flygmotorer separat och att de vid uttag av inteckningar i luftfartyg måste betala stämpelskatt om en procent av det intecknade beloppet. Transport- styrelsen påpekar att detta sannolikt kommer att innebära en viss konkurrensnackdel för de mindre lufttrafikföretagen som också kan få bära en större del av kostnaden för det svenska inskrivningsregistret om de större luftfartygen väljer att enbart använda sig av det internationella registret. Flygbranschen förefaller dock inte se någon särskild risk för detta och anser åtminstone inte att det utgör ett skäl mot att tillträda överenskommelserna.

Det internationella registret kommer att verka parallellt med det svenska inskrivningsregistret. För internationella säkerhetsrätter i luft- fartyg som omfattas av luftfartsprotokollet är det möjligt att göra registreringar i båda registren. I vilken utsträckning detta kommer att ske är oklart. Med hänsyn till att det vid inteckningar i det svenska inskriv- ningsregistret utgår stämpelskatt är det troligt att de större lufttrafik- företagen, i varje fall efter en inledande period, kommer att välja att göra motsvarande inskrivningar enbart i det internationella registret. Andra inskrivningar i luftfartyg kan, som Sveriges advokatsamfund påpekar, även fortsättningsvis antas komma att göras i båda registren. Det är därför svårt att förutse i vilken mån Transportstyrelsens intäkter från avgifter för registreringar kommer att påverkas. En eventuell minskning bedöms emellertid vara försumbar.

67

Prop. 2015/16:12

En minskning av antalet uttagna inteckningar i inskrivningsregistret

 

kommer att innebära att intäkterna från stämpelskatt kommer att minska.

 

I vilken utsträckning det kommer att ske är svårt att förutse.

 

Redan i dag är det på grund av Genèvekonventionen möjligt att regist-

 

rera en rättighet i ett annat land och sedan flytta över den till det svenska

 

inskrivningsregistret. Någon stämpelskatt ska då inte betalas. Under de

 

senaste fyra åren har de årliga intäkterna från stämpelskatten hänförlig

 

till större luftfartyg legat mellan 400 000 kronor och som mest drygt fem

 

miljoner kronor. Mot bakgrund av att ett vanligt passagerarflygplan

 

kostar minst ca 500 miljoner kronor är det tydligt att långt ifrån alla flyg-

 

plan pantsätts genom inteckningar i inskrivningsregistret; intäkterna från

 

stämpelskatten skulle i så fall ha varit betydligt större.

 

Det ska också beaktas hur intäkterna från stämpelskatten kan komma

 

att påverkas om Sverige väljer att inte tillträda överenskommelserna.

 

Som anges ovan finns då en risk att lufttrafikföretag i allt större utsträck-

 

ning registrerar sina luftfartyg i fördragsslutande stater för att kunna ta

 

del av mer förmånliga ekonomiska villkor. Under sådana förhållanden

 

kommer intäkterna från stämpelskatten ändå att minska.

 

Ett tillträde till Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet kommer

 

i övrigt inte att medföra några kostnader för staten. Systemet är redan

 

etablerat. I stället kan det förväntas medföra positiva samhällsekono-

 

miska konsekvenser, t.ex. bibehållna skatteintäkter och arbetstillfällen.

 

Några negativa samhällsekonomiska konsekvenser befaras inte.

 

Transportstyrelsen kommer vid ett tillträde att få i uppgift att registrera

 

de oåterkalleliga fullmakterna för avregistrering och export som regleras

 

i luftfartsprotokollet samt att handlägga begäran om avregistrering och

 

export grundad på en sådan fullmakt. Denna extra arbetsuppgift för

 

myndigheten bedöms vara begränsad. Registrering och annan hantering

 

av dessa fullmakter bör kunna finansieras genom att Transportstyrelsen

 

tar ut avgifter med stöd av 11 kap. 3 § luftfartsförordningen. Intäkterna

 

från dessa avgifter kommer, i enlighet med de principer som gäller för

 

myndighetens finansiering, att redovisas mot inkomsttitel på statens

 

budget. Kostnaderna för denna verksamhet bedöms rymmas inom

 

befintlig ram för Transportstyrelsens avgiftsfinansierade verksamhet.

 

Uppgiften att upplysa om Sveriges tillträde till Kapstadskonventionen

 

och luftfartsprotokollet och förekomsten av det internationella registret

 

kan inledningsvis innebära ett visst begränsat administrativt merarbete

 

för Transportstyrelsen.

 

De avtalstyper som kan grunda en internationell säkerhetsrätt – pant-

 

avtal, leasingavtal och köpavtal där säljaren har ett äganderättsförbehåll –

 

är väl kända i svensk rätt. Ett tillträde till konventionen och protokollet

 

innebär att separata bestämmelser kommer att tillämpas på interna-

 

tionella säkerhetsrätter och vissa andra rättigheter som omfattas av

 

konventionen och luftfartsprotokollet. De största skillnaderna i förhållan-

 

de till svensk rätt är vad som ska gälla i en insolvenssituation; luftfarts-

 

protokollet ger borgenären större möjlighet att i en sådan situation snabbt

 

återta egendomen i vilken säkerhetsrätten finns. Den trygghet som det

 

innebär för kreditgivarna kommer lufttrafikföretagen till godo.

 

Sammantaget är regeringens bedömning att ett tillträde skulle medföra

68

stora ekonomiska fördelar för de större svenska lufttrafikföretagen, vilket

sannolikt kommer att medföra andra positiva samhällsekonomiska effek-

ter. Det är inte möjligt att förutsäga storleken på den förmodade minsk- Prop. 2015/16:12 ningen av intäkter från stämpelskatt, som – på grund av möjligheten till

s.k. utflaggning – troligen kommer att ske oavsett om Sverige tillträder eller inte. Ett tillträde innebär inga skyldigheter för svenska företag. Utöver Transportstyrelsen (och i undantagsfall domstol och Kronofogde- myndigheten) bedöms i princip inga svenska myndigheter påverkas.

11 Författningskommentar

11.1Förslaget till lag om internationella säkerhets- rätter i lösa saker

Genom lagen inkorporeras huvuddelarna av Kapstadskonventionen och

 

luftfartsprotokollet i svensk rätt.

 

Tre typer av avtal kan ge upphov till en internationell säkerhetsrätt:

 

pantavtal (inklusive säkerhetsöverlåtelser), leasingavtal och köpeavtal

 

där säljaren har ett äganderättsförbehåll. För att omfattas av konven-

 

tionens bestämmelser måste säkerhetsrätten vara knuten till en typ av

 

egendom som anges i konventionen, såsom luftfartsobjekt. Luftfarts-

 

objekt omfattar luftfartygsskrov, helikoptrar och flygmotorer och

 

regleras särskilt i luftfartsprotokollet.

 

Avgörande för om konventionen och protokollet är tillämpliga är om

 

gäldenären (dvs. pant- eller säkerhetsställaren, leasingtagaren eller

 

köparen) hör hemma i en stat som har tillträtt konventionen eller om

 

luftfartyget är registrerat i en fördragsslutande stat. Dessutom måste vissa

 

formella krav vara uppfyllda. Bland annat måste luftfartsobjektet vara av

 

viss storlek eller kapacitet.

 

Protokollet utgör ett komplement till konventionen där konventionens

 

bestämmelser anpassas för att passa luftfartssektorn. Konventionen och

 

protokollet ska läsas tillsammans och tolkas i ljuset av varandra. Om de

 

är oförenliga, har protokollet företräde.

 

I konventionen och protokollet regleras framför allt hur internationella

 

säkerhetsrätter ska behandlas i olika situationer, bl.a. vilka åtgärder

 

borgenären kan vidta om gäldenären inte uppfyller sina skyldigheter

 

enligt avtalet. Det finns även bestämmelser om överlåtelse av inter-

 

nationella säkerhetsrätter och av rättigheter som följer med säkerhets-

 

rätten, t.ex. avbetalningar och leasingavgifter. Frågor som inte behandlas

 

i konventionen eller protokollet regleras av tillämplig nationell rätt.

 

Vid tillämpningen av konventionens och protokollets bestämmelser ska

 

hänsyn tas till de förklaringar som respektive fördragsslutande stat har

 

avgett. Vilka förklaringar en stat har avgett och innehållet i dessa anges

 

på Unidroits hemsida. Sveriges förklaringar finns också i Sveriges över-

 

enskommelser med främmande makter.

 

Konventionen och protokollet är främst utformade för att tillämpas vid

 

gränsöverskridande transaktioner. Men överenskommelserna är inte

 

begränsade till dessa fall. Exempelvis kan ett pantavtal mellan två parter

 

i samma fördragsslutande stat ge upphov till en internationell säkerhets-

 

rätt på vilken konventionen och protokollet är tillämpliga.

69

Prop. 2015/16:12 Registering i det internationella registret är avgörande för vissa frågor, bl.a. om prioritet, men är inte nödvändigt för att en säkerhetsrätt ska omfattas av konventionen och protokollet. Om en säkerhetsrätt uppfyller konventionens och protokollets krav i övrigt, utgör den en internationell säkerhetsrätt och får verkan mellan avtalsparterna oavsett om den registreras i det internationella registret eller inte.

Systemet med internationella säkerhetsrätter som kan registreras i ett internationellt register är avsett att fungera parallellt med nationella system för registrering av olika rättigheter i luftfartsobjekt. Det svenska inskrivningsregistret för rättigheter i luftfartyg som förs av Transport- styrelsen och som regleras i lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg kommer att finnas vid sidan av det internationella. Det finns inget hinder mot att registrera säkerhetsrätter i både det svenska och det internationella registret. När det i konventionen eller protokollet talas om registrerade säkerhetsrätter, är det emellertid bara säkerhetsrätter i det internationella registret som avses. Säkerhetsrätter som registrerats i nationella register men inte i det internationella betraktas vid tillämp- ningen av konventionen och protokollet som oregistrerade. Vissa bestäm- melser i konventionen och protokollet kan ändå bli tillämpliga på dessa säkerhetsrätter, eftersom tillämpligheten inte avgörs av en eventuell registrering.

De olika avtalstyperna som kan grunda en internationell säkerhetsrätt är etablerade inom svensk rätt. Det finns emellertid hittills ingen svensk lag som gemensamt reglerar de olika typerna av säkerhetsrätter. Bestäm- melserna i konventionen och protokollet avser olika rättsområden och motsvarar i stora drag det som gäller enligt svensk rätt. En skillnad mellan bestämmelserna i konventionen och protokollet och rent nationell rätt är hur olika säkerhetsrätter behandlas vid ett insolvensförfarande. Detta påverkar främst tillämpligheten av utsökningsbalken, konkurslagen (1987:672), lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion och förmåns- rättslagen (1970:979).

Genom lagen införs i svensk rätt en särskild reglering för vissa säker- hetsrätter i luftfartsobjekt. I den utsträckning som lagen är tillämplig och reglerar samma frågor som andra lagar, ska den tillämpas i stället för de andra lagarna. I konkurslagen och utsökningsbalken finns bestämmelser som anger att särskild reglering i annan lag ska ha företräde framför konkurslagens respektive utsökningsbalkens bestämmelser (1 kap. 6 § konkurslagen och 1 kap. 2 § utsökningsbalken). I andra relevanta lagar införs bestämmelser som upplyser om förevarande lag.

I konventionen och protokollet regleras vissa frågor som också regleras i EU-rättsakter, nämligen insolvensförordningen (rådets förordning [EG] nr 1346/2000 av den 29 maj 2000 om insolvensförfaranden), Bryssel I- förordningen (Europaparlamentets och rådets förordning [EU] nr 1215/2012 av den 12 december 2012 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område) och Rom I-förordningen (Europaparlamentets och rådets förordning [EG] nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser).

Genom att EU tillträtt de båda överenskommelserna utgör delar av konventionen och protokollet en del av EU-rätten. Vid tillämpningen av bestämmelser i konventionen och protokollet som rör lagval, domstols

70

behörighet, erkännande av domstols beslut och insolvensrätt ska därmed Prop. 2015/16:12 hänsyn tas till EU:s förklaringar i samband med tillträdet.

Lagens tillämpningsområde

1 § Denna lag tillämpas på sådana säkerhetsrätter och andra rättigheter som regleras i konventionen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker av den 16 november 2001 (Kapstadskonventionen) och protokollet till konventionen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker, om särskilda frågor rörande luftfarts- objekt (luftfartsprotokollet).

Lagen tillämpas också, i den utsträckning som följer av konventionen, på sådana säkerhetsrätter och andra rättigheter som har uppkommit enligt annan lag och som omfattas av Sveriges förklaringar till artiklarna 39 och 40 i konven- tionen. Förklaringarna finns, tillsammans med förklaringar som avser artikel 54.2 i konventionen och artiklarna XII och XIII i protokollet, i Sveriges överens- kommelser med främmande makter (SÖ).

Paragrafen anger lagens tillämpningsområde. Övervägandena finns i avsnitt 8.

Av första stycket framgår att lagen tillämpas på internationella säker- hetsrätter och s.k. tillhörande rättigheter som regleras i Kapstadskonven- tionen och luftfartsprotokollet (artikel 1.o och 1.c i konventionen).

Genom hänvisningen till luftfartsprotokollet är lagen också tillämplig vid försäljningar av luftfartsobjekt i den utsträckning som anges i proto- kollet (artikel III).

I andra stycket upplyses om att lagen även tillämpas på andra rättig- heter än de som nämns i första stycket, nämligen sådana som har upp- kommit enligt annan lag och som omfattas av Sveriges förklaringar till artiklarna 39 och 40 (jfr 4 och 5 §§).

De nämnda förklaringarna finns i Sveriges överenskommelser med främmande makter. Där finns också de övriga förklaringar som Sverige lämnar avseende artikel 54.2 i konventionen och artiklarna XII och XIII i protokollet.

Internationella bestämmelser som ska gälla som svensk lag

2 § Artiklarna 1–16, 18–22, 24–26, 28–38, 41–46 och 60.1 och 60.2 i Kapstads- konventionen ska i originaltexternas lydelse gälla som lag här i landet.

Första stycket gäller inte till den del bestämmelserna uteslutande reglerar registreringsorganet eller de fördragsslutande parternas förpliktelser mot varandra.

Konventionens engelska originaltext finns tillsammans med en svensk över- sättning som bilaga 1 till denna lag. Texterna på övriga originalspråk – arabiska, franska, kinesiska, ryska och spanska – finns i SÖ. Originaltexterna har samma giltighet.

Genom paragrafen inkorporeras huvuddelen av bestämmelserna i Kap- stadskonventionen. Övervägandena finns i avsnitt 8.

I första stycket anges vilka bestämmelser i Kapstadskonventionen som ska gälla som svensk lag, nämligen bestämmelserna i artiklarna 1–16, 18–22, 24–26, 28–38, 41–46 och 60.1 och 60.2.

71

Prop. 2015/16:12 Artiklarna 1–7 innehåller definitioner och anger konventionens til- lämpningsområde. I artiklarna 8–15 finns de centrala bestämmelserna om borgenärens möjligheter att vidta åtgärder vid gäldenärens avtalsbrott.

Artiklarna 16, 18–22, 24–26 och 28 innehåller bestämmelser om det internationella registret och registreringar i detta. Bestämmelserna vänder sig både till dem som använder registret och till registreringsorganet. Artiklarna inkorporeras dock i sin helhet.

Artiklarna 17, 23 och 27 avser enbart tillsynsmyndighetens och regi- streringsorganets uppgifter och skyldigheter samt deras privilegier och immunitet. De inkorporeras därför inte.

Artiklarna 29–38 reglerar den internationella säkerhetsrättens verkan gentemot tredje man samt överlåtelser av internationella säkerhetsrätter och tillhörande rättigheter. Här återfinns bl.a. den centrala bestämmelsen om prioritetsordningen mellan konkurrerande säkerhetsrätter (artikel 29).

Artiklarna 39 och 40 riktar sig till de fördragsslutande staterna och ger dem möjlighet att lämna förklaringar beträffande säkerhetsrätter och andra rättigheter som har uppkommit till följd av nationell rätt. Artiklarna ger inte i sig enskilda några rättigheter eller skyldigheter och inkorporeras därför inte. Innebörden av Sveriges förklaringar till artiklarna 39.1b och 40 framgår av 4 och 5 §§ i denna lag. Sveriges förklaring till artikel 39.1a föranleder tillägg i 4 och 9 §§ förmånsrättslagen (1970:979).

Artikel 41 reglerar konventionens tillämpning på försäljning. Artik- larna 42–46 innehåller bestämmelser om jurisdiktion och om konven- tionens förhållande till andra konventioner.

Artiklarna 47–62 är slutbestämmelser och inkorporeras inte. Ett undantag är artikel 60 punkterna 1 och 2 som innehåller konventionens övergångsbestämmelser och som ska gälla som svensk lag. Enligt artikel 60.1 ska konventionen inte tillämpas på redan befintliga säkerhetsrätter eller andra rättigheter när en stat tillträder. Dessa behåller den prioritet de hade enligt nationell lag innan konventionen trädde i kraft i förhållande till staten. Vilken tidpunkt som konventionen ska anses ha trätt i kraft anges i artikel 60.2. Rättigheten eller säkerhetsrätten måste dock avse ett objekt som omfattas av konventionen. Detta innebär att den som har en säkerhetsrätt i ett luftfartsobjekt som omfattas av luftfartsprotokollet och som har registrerat den i inskrivningsregistret innan konventionen träder i kraft i förhållande till Sverige, inte behöver registrera säkerhetsrätten i det internationella registret för att den ska behålla sin prioritet. Efter det att konventionen träder i kraft i förhållande till Sverige måste nya säkerhetsrätter som uppfyller kraven på internationella säkerhetsrätter registreras i det internationella registret för att inte riskera att få sämre prioritet. Om de inte registreras där, betraktas de som oregistrerade. En innehavare av en internationell säkerhetsrätt som registrerats i det inter- nationella registret är skyddad mot senare uppkomna rättigheter eller säkerhetsrätter.

Vissa av de artiklar som inkorporeras genom paragrafen innehåller både bestämmelser som riktar sig de fördragsslutande staterna eller regi- streringsorganet och bestämmelser som är relevanta för enskilda eller för nationella myndigheter. Så är t.ex. fallet med artiklarna 13, 18, 22 och 26. Av andra stycket framgår att artiklarna inte ska gälla som lag här i

72

landet till den del de uteslutande reglerar registreringsorganet eller de fördragslutande parternas förpliktelser mot varandra.

Konventionen finns i originaltext på arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska. Genom inkorporeringen blir dessa språk- versioner gällande som svensk lag. Enligt tredje stycket finns den engelska språkversionen och en svensk översättning intagna som en bilaga till lagen. Den svenska översättningen bifogas endast som hjälp för läsningen och har inte någon rättslig betydelse. Texterna på övriga originalspråk finns i Sveriges överenskommelser med främmande makter. Ingen av originaltexterna har företräde framför övriga.

3 § Artiklarna I–VII, IX, XII–XVI och XX–XXV i luftfartsprotokollet ska i originaltexternas lydelse gälla som lag här i landet.

Protokollets engelska originaltext finns tillsammans med en svensk översätt- ning som bilaga 2 till denna lag. Texterna på övriga originalspråk – arabiska, franska, kinesiska, ryska och spanska – finns i SÖ. Originaltexterna har samma giltighet.

Genom paragrafen inkorporeras huvuddelen av bestämmelserna i luft- fartsprotokollet. Övervägandena finns i avsnitt 8.

I första stycket anges vilka artiklar som ska gälla som svensk lag, nämligen artiklarna I–VII, IX, XII–XVI och XX–XXV.

Artiklarna I–VII innehåller definitioner och anger när protokollet är tillämpligt. Genom artikel IX kompletteras konventionens bestämmelser om åtgärder som en borgenär kan vidta vid gäldenärens avtalsbrott. I denna artikel blir det tydligt att luftfartsprotokollet är en särreglering i förhållande till konventionen och specialanpassat för att gälla luftfarts- sektorn. I artikel IX.3 anges att artikel 8.3 i konventionen om vilka åt- gärder en borgenär kan vidta inte ska tillämpas; i stället ska protokollets bestämmelser i detta avseende gälla.

Artiklarna XII–XVI innehåller flera av de centrala bestämmelserna i protokollet. Här regleras t.ex. de oåterkalleliga fullmakterna för av- registrering och export samt frågor om prioritet.

Återstående artiklar som inkorporeras handlar bl.a. om det interna- tionella registret, jurisdiktion och förhållandet till andra konventioner.

Artiklarna VIII, X och XI gäller endast om den fördragsslutande staten har avgett en förklaring om att tillämpa dem. Sverige avger inte sådana förklaringar och artiklarna ska därför inte gälla som svensk lag.

Artiklarna XVII och XVIII handlar om registreringsorganets och till- synsmyndighetens uppgifter och ska inte gälla som svensk lag. Inte heller artikel XIX som avser kontaktpunkter inkorporeras. Artiklarna XXVI– XXXVII är slutbestämmelser om ratifikationsförfarandet och deponering av dokument och införlivas inte heller med svensk rätt.

Protokollet finns i originaltext på arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska. Genom inkorporeringen blir dessa språk- versioner gällande som svensk lag. Enligt andra stycket finns den engelska språkversionen och en svensk översättning intagna som en bilaga till lagen. Den svenska översättningen bifogas endast som hjälp för läsningen och har inte någon rättslig betydelse. Texterna på övriga originalspråk finns i Sveriges överenskommelser med främmande makter. Ingen av originaltexterna har företräde framför övriga.

Prop. 2015/16:12

73

Prop. 2015/16:12 Kvarhållande av luftfartsobjekt

4 § I enlighet med Sveriges förklaring avseende artikel 39.1b i Kapstads- konventionen ska 2 och 3 §§ inte hindra att en borgenär med stöd av annan lag kvarhåller eller beslagtar ett luftfartsobjekt till säkerhet för en fordran, om denna fordran grundar sig på tillhandahållandet av offentliga tjänster.

Paragrafen motsvarar Sveriges förklaring till artikel 39.1b i konven- tionen. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Sveriges förklaring till artikel 39.1b innebär att det fortfarande är möj- ligt att hålla kvar eller beslagta ett luftfartsobjekt med stöd av svensk lag till säkerhet för betalning av offentliga tjänster. Ett exempel på detta är bestämmelsen i 11 kap. 2 § luftfartslagen (2010:500) om att den som driver en flygplats får hindra ett luftfartygs avgång om avgifter för användningen av flygplatsen och tjänsterna för luftfarten inte har betalats och säkerhet inte har ställts.

Möjlighet att registrera vissa nationella rättigheter

5 § I enlighet med Sveriges förklaring avseende artikel 40 i Kapstadskonven- tionen kan en säkerhetsrätt som uppkommer till följd av ett avgörande om kvarstad, betalningssäkring eller utmätning som meddelats av domstol eller av Kronofogdemyndigheten registreras i det internationella registret. Säkerhetsrätten ska därefter behandlas som en internationell säkerhetsrätt.

Paragrafen motsvarar Sveriges förklaring till artikel 40 i konventionen. Övervägandena finns i avsnitt 7.

De legala säkerhetsrätter och andra rättigheter som omfattas av Sveriges förklaring till artikel 40 måste registreras i det internationella registret för att omfattas av konventionen och protokollet. När de är registrerade ska de vid tillämpningen av konventionen och protokollet behandlas som internationella säkerhetsrätter. Till skillnad från förklar- ingen till artikel 39 är förklaringen till artikel 40 specifik och anger de säkerhetsrätter som ska omfattas, nämligen säkerhetsrätter som upp- kommer till följd av ett avgörande av domstol eller Kronofogdemyndig- heten om kvarstad, betalningssäkring eller utmätning.

En borgenärs rätt att vidta åtgärder utan beslut av domstol

6 § I enlighet med Sveriges förklaring avseende artikel 54.2 i Kapstadskonven- tionen får en borgenär vidta åtgärder enligt konventionen eller luftfartsprotokollet utan beslut av domstol, om det inte i någon av överenskommelserna uttryckligen anges att beslut av domstol är nödvändigt.

 

Paragrafen motsvarar den förklaring till artikel 54.2 som Sverige lämnar.

 

Artikeln ger de fördragsslutande staterna möjlighet att bestämma i vilken

 

utsträckning det ska krävas beslut av nationell domstol. Övervägandena

 

finns i avsnitt 7.

 

De åtgärder som en borgenär får vidta vid gäldenärens avtalsbrott

 

anges i kapitel III i Kapstadskonventionen.

 

För panthavare finns den centrala bestämmelsen i artikel 8. Där anges

 

det att en panthavare vid gäldenärens avtalsbrott får ta det pantsatta

 

objektet i besittning, sälja eller leasa ut det eller tillgodogöra sig all form

74

av inkomst eller avkastning som följer av förvaltningen eller nyttjandet

av objektet. De krav som ställs är att avtalsbrott enligt konventionen kan Prop. 2015/16:12 konstateras och att den som ställt säkerheten samtycker till åtgärden.

Leasegivare och säljare som enligt köpeavtalet har ett äganderätts- förbehåll har en äganderätt till objektet. De åtgärder som de kan vidta är att häva avtalet och ta objektet i besittning eller fritt förfoga över det (artikel 10). Förutsatt att den fördragsslutande staten där objektet finns inte har avgett en förklaring till artikel 54.2 om att beslut från domstol är nödvändigt, kan borgenären vidta dessa åtgärder utan att först vända sig till domstol.

I luftfartsprotokollets andra kapitel finns ytterligare bestämmelser om åtgärder vid avtalsbrott. Där framgår att utöver de åtgärder som anges i konventionen får en borgenär låta avregistrera luftfartyget och exportera det från det territorium där egendomen finns. Möjligheten att låta expor- tera objektet gäller även för flygmotorer.

Paragrafen innebär att en åtgärd måste föregås av ett domstolsbeslut bara när det uttryckligen framgår av antingen konventionen eller luft- fartsprotokollet. Ett sådant exempel där det enligt konventionen krävs är övergång av äganderätt som gottgörelse (artikel 9.2).

Paragrafen ska inte tolkas som att borgenären utan gäldenärens sam- tycke är fri att själv vidta åtgärder för att tillvarata sina rättigheter. I vissa fall kan det bli aktuellt med en begäran om särskild handräckning hos Kronofogdemyndigheten enligt lagen (1990:746) om betalningsföre- läggande och handräckning.

Reservforum

7 § Om det finns svensk domsrätt enligt någon av de bestämmelser i Kapstads- konventionen eller luftfartsprotokollet som anges i 2 och 3 §§ och någon annan behörig domstol saknas, är Stockholms tingsrätt behörig.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om reservforum. Övervägandena finns i avsnitt 8.

Huvudregeln i Kapstadskonventionen är att parterna, förutom i insol- vensförfaranden, avtalar om vilket lands domstolar som ska vara be- höriga att pröva framställningar som grundas på konventionen och protokollet (artikel 42 i konventionen). Parterna kan då också ange en specifik domstol som ska vara behörig.

Om parterna har avtalat att svenska domstolar ska ha behörighet att pröva frågor som grundas på konventionens och protokollets bestäm- melser men inte har pekat ut någon särskild domstol, ska frågan om domstols behörighet avgöras genom bestämmelserna i rättegångsbalken eller i vissa fall Bryssel I-förordningen.

Av paragrafen framgår att Stockholms tingsrätt är behörig domstol när det enligt en bestämmelse i konventionen eller protokollet som gäller som svensk lag finns svensk domsrätt, men svenska nationella forum- regler eller EU-rättsliga regler inte anvisar någon behörig domstol.

Tillämpliga bestämmelser i vissa insolvenssituationer

8 § I en insolvenssituation enligt artikel I.2m i luftfartsprotokollet tillämpas, om gäldenären har sina huvudsakliga intressen i Sverige på så sätt som anges i artikel

75

Prop. 2015/16:12

76

I.2n, artikel XI alternativ A. Vid tillämpningen får den väntetid som anges i artikeln inte överstiga 60 kalenderdagar.

Avtalsparterna kan genom skriftligt avtal bestämma att första stycket inte ska tillämpas.

Paragrafen reglerar tillämpligheten av luftfartsprotokollets insolvens- rättsliga bestämmelser i artikel XI. Övervägandena finns i avsnitt 8.

Insolvensbestämmelserna i artikel XI i luftfartsprotokollet är centrala för avtal som grundar sig på Kapstadskonventionen och protokollet. Enligt artikeln är dess bestämmelser bara tillämpliga om en fördrags- slutande stat avger en förklaring om att tillämpa artikeln. Med hänsyn till den oklarhet som råder om kompetensfördelningen mellan EU och dess medlemsstater i insolvensrättsliga frågor avger Sverige inte någon sådan förklaring och artikeln inkorporeras därmed inte i svensk rätt (jfr 3 §).

Det finns däremot inget hinder mot att anpassa svensk rätt så att den motsvarar en tillämpning av artikeln, vilket sker genom förevarande paragraf. Resultatet är alltså detsamma som om Sverige skulle lämna en förklaring. Även om det är fråga om en rent nationell bestämmelse, är avsikten att den ska tolkas och tillämpas i ljuset av konventionen och protokollet. Av detta följer att praxis när det gäller artikel XI och det som anges i den officiella kommentaren till konventionen och protokollet får beaktas.

I 1 kap. 6 § konkurslagen (1987:672) finns en generell bestämmelse som anger att om det i någon annan lag har meddelats någon bestäm- melse som avviker från konkurslagen, gäller den bestämmelsen. Vid en konkurs där det i boet finns egendom som är belastad med en inter- nationell säkerhetsrätt eller annan rättighet som omfattas av konven- tionen och protokollet, har bestämmelserna i förevarande paragraf alltså företräde framför konkurslagens bestämmelser. Bestämmelserna har också företräde framför bestämmelser i lagen (1996:764) om företags- rekonstruktion. Vid tillämpning av paragrafen måste hänsyn däremot tas till tillämplig EU-rätt.

Enligt första meningen i första stycket tar paragrafen sikte på ett sådant fall som anges i artikel I.2m i luftfartsprotokollet. I artikeln definieras insolvenssituation. Med detta avses att ett insolvensförfarande inleds. Med insolvensförfarande avses enligt konventionen konkurs, likvidation och andra rättsliga eller administrativa förfaranden varvid gäldenärens tillgångar och rörelse kontrolleras eller övervakas av en domstol för rekonstruktion eller likvidation (artikel 1.l i konventionen). Rekon- struktioner enligt lagen om företagsrekonstruktion faller in under defini- tionen. Även interimistiska förfaranden omfattas. En borgenär kan inte med stöd av förevarande paragraf vidta åtgärder i andra fall än vid insolvensförfaranden, t.ex. vid tvångsåtgärder enligt utsökningsbalken.

Tidpunkten då ett insolvensförfarande ska anses inlett avgörs av den tillämpliga insolvenslagstiftningen.

I vissa länder är det inte möjligt att inleda insolvensförfaranden mot flygbolag. Sådana nationella bestämmelser skulle då kunna hindra tillämpningen av luftfartsprotokollets insolvensrättsliga bestämmelser. I protokollet anges därför att om det inte är möjligt för borgenären att inleda ett insolvensförfarande mot gäldenären eller att vidta åtgärder enligt konventionen, ska gäldenärens besked om betalningsinställelse

eller faktisk inställelse av sina betalningar också räknas som en insolvenssituation.

Alla insolvenssituationer omfattas dock inte av paragrafen. Den gäller bara de insolvenssituationer där gäldenären har sina huvudsakliga intressen i Sverige i enlighet med artikel I.2n. Den är alltså tillämplig om gäldenären har sin registrerade adress eller sitt säte i Sverige eller, för det fall det inte finns någon registrerad adress eller något säte, bolaget är bildat i Sverige.

Paragrafen innebär att i en sådan insolvenssituation som anges ovan, där det i konkursboet eller bolaget som rekonstrueras finns luftfartsobjekt som är belastade med en internationell säkerhetsrätt eller annan rättighet som omfattas av konventionen och protokollet, ska bestämmelserna i artikel XI, alternativ A, tillämpas.

Artikeln ålägger gäldenären eller den som annars är behörig i insolvensförfarandet, dvs. en konkursförvaltare eller rekonstruktören i en företagsrekonstruktion, vissa skyldigheter. Inom en viss väntetid från det att insolvensförfarandet inleds måste enligt artikel XI en av två saker ske: antingen måste alla avtalsbrott läkas och gäldenären (eller den som annars är behörig) förbinda sig att uppfylla alla framtida förpliktelser i enlighet med avtalet eller måste borgenären återfå besittningen till luftfartsobjektet.

För att luftfartsobjektet inte ska behöva lämnas tillbaka till borgenären måste alltså samtliga avtalsbrott gentemot borgenären läkas. Exempelvis måste eventuella uteblivna avbetalningar eller betalningar av leasing- avgifter betalas. Dessutom måste gäldenären (eller den som annars är behörig) åta sig att uppfylla alla framtida förpliktelser enligt avtalet.

Om gäldenären inte gör det som krävs, kan borgenären ansöka hos domstol om att återfå besittningen till luftfartsobjektet. Domstolen ska då skyndsamt meddela ett sådant beslut och får inte medge något anstånd utöver de tidsramar som anges i artikel XI, alternativ A.

I avvaktan på att borgenären övertar besittningen av luftfartsobjektet ska gäldenären (eller den som annars är behörig) vidta åtgärder för att bevara luftfartsobjektet och bibehålla dess värde i enlighet med avtalet. Borgenären har under denna tid rätt att ansöka om andra intermistiska åtgärder som är tillgängliga enligt tillämplig lag.

Att borgenären övertar besittningen innebär att luftfartsobjektet görs tillgängligt för borgenären. Det är alltså inte nödvändigt att luftfarts- objektet återlämnas fysiskt.

Senast fem arbetsdagar efter det att borgenären har informerat den nationella registreringsmyndigheten om att luftfartyget ska avregistreras och göras tillgängligt för export ska myndigheten bistå borgenären med avregistrering m.m. Av artikeln framgår också att berörda myndigheter skyndsamt ska erbjuda borgenären bistånd (i enlighet med de föreskrifter som är tillämpliga när det gäller flygsäkerhet).

Av andra meningen i första stycket framgår att vid tillämpningen av artikel XI får den väntetid som anges i artikeln inte överstiga 60 kalenderdagar. Avsikten med bestämmelsen är att ge borgenären vissa ovillkorliga rättigheter och inte att försämra den rätt borgenären har enligt annan lag. Egendom som inte tillhör gäldenären ingår inte i dennes konkursbo och ägaren har separationsrätt till egendomen. Exempelvis leasegivare kan därför ha möjlighet att redan före 60-dagarsfristens

Prop. 2015/16:12

77

Prop. 2015/16:12 utgång få ut sin egendom. Efter de 60 kalenderdagarna måste luftfarts- objektet ställas till borgenärens förfogande.

Enligt andra stycket kan avtalsparterna avtala bort tillämpligheten av första stycket. Bestämmelsen är en direkt motsvarighet till artikel IV.3 i protokollet enligt vilken parterna skriftligen kan avtala bort tillämplig- heten av artikel XI. I den engelska originaltexten används ”exclude” för att klargöra att parterna antingen måste avtala bort tillämpligheten av artikel XI i sin helhet eller fullt ut tillämpa det alternativ som den fördragsslutande staten har valt. Avsikten är att bestämmelsen i andra stycket ska tillämpas på samma sätt. Om parterna avtalar bort tillämplig- heten av första stycket och därmed artikel XI, alternativ A, eller om bor- genären av någon anledning väljer att inte använda sig av de möjligheter som finns enligt bestämmelserna i första stycket, kommer säkerhetsrätten under insolvensförfarandet att behandlas enligt konkurslagen eller lagen om företagsrekonstruktion.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

2.Bestämmelserna i 8 § tillämpas inte i insolvenssituationer som har uppkom- mit före ikraftträdandet.

För Sveriges del träder Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet i kraft första dagen i den månad som följer efter det att tre månader har gått sedan Sverige deponerade ratifikationsdokumenten. Det är inte möjligt att ange vilket datum överenskommelserna träder i kraft i förhål- lande till Sverige. Det överlämnas därför till regeringen att besluta om när den nya lagen ska träda i kraft. Detta framgår av första punkten.

I andra punkten anges att 8 § inte ska tillämpas i insolvenssituationer som uppkommit före lagens ikraftträdande. Detta innebär att artikel XI, alternativ A, i luftfartsprotokollet endast kommer att tillämpas i insol- venssituationer som uppkommit efter det att konventionen och proto- kollet trätt i kraft i förhållande till Sverige.

Övergångsbestämmelser om hur säkerhetsrätter och andra rättigheter som vid ikraftträdandet var registrerade i det svenska inskrivnings- registret för luftfartyg ska behandlas finns i konventionen (artikel 60.1 som inkorporeras, jfr 2 §).

Övervägandena finns i avsnitt 9.

 

11.2

Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken

 

11 kap. Försäljning av registrerat luftfartyg m.m.

 

2 a § Det som sägs om innehavare av fordran i 10 kap. 6 och 9 §§ ska även gälla

 

innehavare av rättighet som ska iakttas vid auktionen. Det som sägs i 10 kap. 7 §

 

om underrättelser ska även gälla kända innehavare av rättigheter som ska iakttas

 

vid auktionen.

 

I sakägarförteckningen upptas, förutom det som anges i 10 kap. 10 §, även

 

nyttjanderätt som är inskriven eller för vilken inskrivning sökts.

 

I stället för det som föreskrivs i 10 kap. 11 § första och tredje styckena ska

 

12 kap. 26 § första och tredje styckena tillämpas. Rättighet upptas utan att något

78

belopp anges.

Som innehavare av rättighet enligt denna paragraf ska även avses innehavare Prop. 2015/16:12 av en rättighet enligt lagen (2016:000) om internationella säkerhetsrätter i lösa

saker.

Paragrafen innehåller kompletterande bestämmelser som aktualiseras vid en exekutiv auktion av ett luftfartyg i vilket nyttjanderätt skrivits in enligt reglerna i lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg. Bestämmelserna i 10 kap., som paragrafen hänvisar till, rör vissa under- rättelser för auktionen och hur nyttjanderätten ska tas upp i sakägar- förteckningen.

Det nya fjärde stycket klargör att innehavare av rättigheter enligt Kap- stadskonventionen och luftfartsprotokollet behandlas som övriga borge- närer som har rättigheter som ska iakttas vid auktionen. Övervägandena finns i avsnitt 8.

Med rättigheter avses samtliga rättigheter som kan uppstå enligt kon- ventionen och protokollet och inte bara internationella säkerhetsrätter. Samtliga rättigheter ska alltså beaktas vid utmätning och exekutiv försäljning.

11.3Förslaget till lag om ändring i lagen (1939:6) om frihet från kvarstad för vissa luftfartyg

5 § I lagen (2016:000) om internationella säkerhetsrätter i lösa saker finns särskilda bestämmelser om kvarstad på luftfartyg som kan påverka tillämpningen av denna lag.

I paragrafen, som är ny, upplyses om att det i lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker finns särskilda bestämmelser om kvarstad på luftfartyg som kan påverka tillämpningen av denna lag. Övervägandena finns i avsnitt 8.

Genom lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker in- korporeras den huvudsakliga delen av Kapstadskonventionens och luftfartsprotokollets bestämmelser. I dessa överenskommelser kan det, beroende av vilka förklaringar en fördragsslutande stat har avgett, finnas bestämmelser om kvarhållande av luftfartyg som står i strid med bestäm- melser i denna lag (se 4 § lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker).

I artikel XXIV i luftfartsprotokollet anges att för en stat som är part till Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet och som också är part till 1933 års konvention rörande fastställande av vissa gemensamma bestämmelser i fråga om kvarstad å luftfartyg (kvarstadskonventionen), ska Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet ha företräde i den utsträckning en regelkonflikt rör luftfartyg enligt definitionen i proto- kollet. Artikeln gäller enligt 3 § lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker som svensk lag.

Artikeln gäller enligt allmänna traktaträttsliga bestämmelser endast mellan stater som båda har tillträtt Kapstadskonventionen och luftfarts- protokollet samt kvarstadskonventionen (jfr artikel 30.4b i Wienkonventionen om traktaträtt). Om en av staterna endast har tillträtt

79

Prop. 2015/16:12 kvarstadskonventionen, men inte Kapstadskonventionen och luftfarts- protokollet, kommer bestämmelserna i denna lag fortfarande att gälla.

11.4Förslaget till lag om ändring i lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg

Inledande bestämmelser

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om inskrivning av förvärv av och nyttjanderätt till luftfartyg samt om inteckning i luftfartyg.

Lagen tillämpas på luftfartyg som är införda i det svenska luftfartygsregistret. Bestämmelserna om inskrivning av förvärv och nyttjanderätt är tillämpliga även på andelar i sådana luftfartyg.

Bestämmelser om erkännande av inskrivning som gjorts i annat land m.m. finns i lagen (1955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg.

Bestämmelser om internationella säkerhetsrätter och andra rättigheter i luft- fartyg finns i lagen (2016:000) om internationella säkerhetsrätter i lösa saker.

I paragrafen anges lagens tillämpningsområde. Övervägandena finns i avsnitt 8.

Det nya fjärde stycket innehåller en upplysning om att det i lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker finns bestämmelser som rör vissa säkerhetsrätter och rättigheter i luftfartyg.

Lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker innebär att bestämmelserna om det internationella registret i Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet ska gälla som svensk lag, med undantag för den del de endast berör registreringsorganets eller tillsynsmyndighetens förpliktelser. I det internationella registret är det möjligt att registrera internationella säkerhetsrätter och vissa andra rättigheter i luftfartsobjekt, dvs. luftfartyg och flygmotorer, av en viss storlek eller kapacitet.

Det internationella registret för luftfartsobjekt verkar parallellt med det svenska inskrivningsregistret och påverkar inte detta. Det finns ingen samverkan mellan de båda registren och en registrering i det svenska inskrivningsregistret gör inte att en säkerhetsrätt anses registrerad i det internationella registret; för det behövs en separat registrering i det inter- nationella registret. En säkerhetsrätt eller rättighet kan emellertid vara en internationell säkerhetsrätt och omfattas av konventionens bestämmelser även om den inte är registrerad i det internationella registret, förutsatt att den uppfyller kraven i konventionen (artiklarna 2 och 7 i konventionen).

Artikel 29 i Kapstadskonventionen reglerar prioritet mellan olika säkerhetsrätter i samma objekt. Enligt artikeln ska en registrerad internationell säkerhetsrätt ha prioritet framför en senare registrerad internationell säkerhetsrätt och oregistrerade säkerhetsrätter. Säkerhets- rätter som endast är registrerade i det svenska inskrivningsregistret betraktas som oregistrerade. Undantag görs dock för rättigheter som är inskrivna i det svenska inskrivningsregistret när konventionen träder i kraft i förhållande till Sverige. Innehavaren av en sådan rättighet behöver alltså inte registrera rättigheten i det internationella registret för att den ska behålla sin prioritet (jfr artikel 60.1 i konventionen).

80

Konventionen reglerar prioriteten mellan säkerhetsrätter som är Prop. 2015/16:12 registrerade i det internationella registret. Frågor om prioriteten mellan

säkerhetsrätter och andra rättigheter som enbart är registrerade i nationella inskrivningsregister överlämnas åt nationell lag.

11.5Förslaget till lag om ändring i lagen (1955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg

1 § Denna lag tillämpas på luftfartyg som är införda i ett nationalitetsregister i främmande stat, som har tillträtt den i Genève den 19 juni 1948 antagna konventionen rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg. Lagen tillämpas också på luftfartyg som är införda i ett nationalitetsregister i ett territorium för vars utländska angelägenheter en fördragsslutande stat svarar och för vilket det förs ett särskilt nationalitetsregister, såvida inte den staten har gjort ett förbehåll om att konventionen inte ska tillämpas inom territoriet. Det som anges i 5 § ska dock gälla även för luftfartyg som är registrerade i Sverige.

Med luftfartyg avses i denna lag, förutom flygkroppen, även motorer, propellrar, radioutrustning, instrument och andra tillbehör, oavsett om de är monterade i fartyget eller tillfälligt skilda från det.

I lagen (2016:000) om internationella säkerhetsrätter i lösa saker finns sär- skilda bestämmelser om rättigheter i luftfartyg som kan påverka tillämpningen av denna lag.

I paragrafen anges lagens tillämpningsområde. Övervägandena finns i avsnitt 8.

I det nya tredje stycket upplyses om att det i lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker finns bestämmelser om rättigheter i luftfartyg som kan påverka tillämpningen av denna lag.

Genom lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker inkorpore- ras den huvudsakliga delen av Kapstadskonventionens och luftfarts- protokollets bestämmelser. I dessa överenskommelser kan det finnas bestämmelser om rättigheter i luftfartyg som inte överensstämmer med bestämmelser i denna lag.

I artikel XXIII i luftfartsprotokollet anges att för en stat som är part till Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet och som också är part till 1948 års konventionen rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg (Genèvekonventionen) ska Kapstadskonventionen och luft- fartsprotokollet ha företräde i den utsträckning en regelkonflikt rör luftfartyg enligt definitionen i protokollet. Artikeln gäller enligt 3 § lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker som svensk lag.

Artikeln gäller enligt allmänna traktaträttsliga bestämmelser endast mellan stater som båda har tillträtt Kapstadskonventionen och luftfarts- protokollet samt Genèvekonventionen (jfr artikel 30.4b i Wienkonventionen om traktaträtt). Om en av staterna endast har tillträtt Genèvekonventionen, men inte Kapstadskonventionen och luftfarts- protokollet, kommer bestämmelserna i denna lag fortfarande att gälla.

81

Prop. 2015/16:12

82

11.6Förslaget till lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979)

Särskilda förmånsrätter

4 § Förmånsrätt följer med

1.sjöpanträtt och luftpanträtt,

2.internationell säkerhetsrätt i luftfartyg och flygmotorer som registrerats enligt lagen (2016:000) om internationella säkerhetsrätter i lösa saker,

3. handpanträtt och rätt att kvarhålla lös egendom till säkerhet för fordran (retentionsrätt), panträtt på grund av registrering eller underrättelse enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument samt panträtt på grund av registrering enligt lagen (2011:1200) om elcertifikat,

4. panträtt på grund av inteckning i skepp eller skeppsbygge eller i luftfartyg och reservdelar till luftfartyg,

5. registrering av båtbyggnadsförskott enligt lagen (1975:605) om registrering av båtbyggnadsförskott.

I paragrafen anges olika särskilda förmånsrätter. Övervägandena finns i avsnitt 8.

Den nya andra punkten innebär att internationella säkerhetsrätter i luftfartsobjekt får särskild förmånsrätt om de har registerats i det inter- nationella registret enligt lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker.

Utöver flygplansskrov och helikoptrar kan flygmotorer bli föremål för internationella säkerhetsrätter. Reservdelar (som inte är monterade i luftfartyget) kan däremot inte bli föremål för en sådan säkerhetsrätt.

Genom den andra punkten säkerställs den prioritet som internationella säkerhetsrätter har enligt artikel 29 i Kapstadskonventionen, vilken gäller som svensk lag (2 § lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker). Artikeln föreskriver att en registrerad internationell säkerhetsrätt har företräde framför en oregistrerad säkerhetsrätt.

Med att säkerhetsrätten är registrerad avses att den är registrerad i det internationella registret för luftfartsobjekt. Prioriteten gäller således endast för internationella säkerhetsrätter som är registrerade i det inter- nationella registret för luftfartsobjekt.

Även legala säkerhetsrätter som omfattas av en stats förklaring till artikel 40 och som har registrerats i det internationella registret omfattas av den andra punkten, eftersom de ska behandlas som internationella säkerhetsrätter när de har registrerats. Detta innebär att även en säker- hetsrätt som uppkommit till följd av ett utmätningsbeslut kan få särskild förmånsrätt oavsett i vilken stat beslutet meddelats, förutsatt att säker- hetsrätten omfattas av statens förklaring till artikel 40 och att den har registrerats i det internationella registret.

Innebörden av att förmånsrätt följer enligt andra punkten är att en borgenär med luftpanträtt har företräde till betalning. En borgenär med en internationell säkerhetsrätt har däremot företräde till betalning framför en borgenär med panträtt på grund av en nationell inteckning. Att luft- panträtter har bättre förmånsrätt än internationella säkerhetsrätter är en följd av Sveriges förklaring till artikel 39.1a i konventionen som innebär att säkerhetsrätter som har uppkommit till följd av svensk lag ska ha samma förmånsrätt som de hade före Sveriges tillträde till Kapstads-

konventionen och luftfartsprotokollet. Sveriges förklaring till artikel 39.4 i konventionen innebär att den förmånsrätt som följer med en luftpanträtt har företräde framför förmånsrätten för en internationell säkerhetsrätt oavsett när den internationella säkerhetsrätten registrerades.

Säkerhetsrätter som i och för sig utgör internationella säkerhetsrätter, men som inte är registrerade i det internationella registret, omfattas inte av den särskilda förmånsrätten. Borgenärers inbördes rätt till betalning för sådana oregistrerade säkerhetsrätter i luftfartyg får bedömas enligt övriga bestämmelser.

9 § Särskilda förmånsrätter gäller inbördes efter paragrafernas följd och efter den i 3 a–7 §§ angivna numreringen.

Förmånsrätt på grund av retentionsrätt enligt 4 § 3 i en motor som inte är monterad i ett intecknat luftfartyg och inte heller endast är tillfälligt skild från luftfartyget har dock företräde framför en registrerad internationell säkerhetsrätt enligt 4 § 2. Vidare har förmånsrätt enligt 4 § 4 företräde framför förmånsrätt enligt 4 § 3 på grund av annan retentionsrätt än som avses i 3 kap. 39 § sjölagen (1994:1009).

Förmånsrätt på grund av utmätning har företräde framför förmånsrätt på grund

av

1.företagsinteckning, som har sökts samma dag som beslutet om utmätning meddelades eller senare, och

2.annan inteckning, som har sökts samma inskrivningsdag som ett ärende angående anteckning om utmätningen har tagits upp eller senare.

Utmätning ger företräde framför senare utmätning av samma egendom, om inte annat följer av 4 kap. 30 § andra stycket eller 7 kap. 13 § utsökningsbalken. Utmätning för flera fordringar på en gång ger lika rätt om inte något annat följer av 7 kap. 14 eller 16 § utsökningsbalken. Om det inbördes företrädet i övrigt mellan fordringar med samma slag av förmånsrätt finns för vissa fall särskilda bestämmelser.

I paragrafen anges ordningen mellan olika särskilda förmånsrätter. Övervägandena finns i avsnitt 8.

Den nya första meningen i andra stycket är en följd av Sveriges förklaring till artikel 39.1a i Kapstadskonventionen. Förklaringen innebär att säkerhetsrätter som har uppkommit till följd av svensk lag ska ha samma förmånsrätt som de har enligt hittillsvarande ordning.

Sveriges tillträde till Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet innebär att det blir möjligt att inteckna en flygmotor separat i det inter- nationella registret, vilket inte är möjligt enligt lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg. En panträtt i ett luftfartyg omfattar även flygmotorn om motorn är monterad i luftfartyget eller tillfälligt skild från fartyget (14 § i den lagen). Om t.ex. underhåll har utförts på en motor som sitter i ett intecknat luftfartyg, har panträtten i luftfartyget (inklusive motorn) företräde framför retentionsrätten. Samma sak gäller om motorn är tillfälligt skild från luftfartyget.

Det finns dock inget hinder i svensk rätt mot att göra gällande en reten- tionsrätt i en flygmotor som inte är monterad i ett intecknat luftfartyg och inte heller endast är tillfälligt skild från luftfartyget. En sådan retentions- rätt har då bästa rätt i flygmotorn efter luftpanträtten.

Genom den nya meningen i andra stycket säkerställs att en förmånsrätt på grund av en retentionsrätt i en motor som inte är monterad i ett intecknat luftfartyg och inte heller endast är tillfälligt skild från luft-

Prop. 2015/16:12

83

Prop. 2015/16:12 fartyget, har företräde framför en registrerad internationell säkerhetsrätt. Med ”registrerad” avses registrerad i det internationella registret enligt lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker.

Avsikten är att bibehålla den förmånsrätt som följer med retentionsrätt i en flygmotor. Andra stycket ska således inte tolkas som att en svensk inteckning i ett luftfartyg ska ha företräde framför en retentionsrätt i en motor som är mer än tillfälligt skild från luftfartyget.

Sveriges förklaring till artikel 39.4 i konventionen innebär att den förmånsrätt som följer med en retentionsrätt i en flygmotor har företräde framför förmånsrätten för en internationell säkerhetsrätt oavsett när den internationella säkerhetsrätten registrerades.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

2.Äldre föreskrifter gäller för förmånsrätt som följer med panträtt på grund av en inteckning i luftfartyg som har gjorts före ikraftträdandet.

För Sveriges del träder Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet i kraft första dagen i den månad som följer efter det att tre månader har gått sedan Sverige deponerade ratifikationsdokumenten. Det är inte möjligt att ange vilket datum överenskommelserna träder i kraft i förhål- lande till Sverige. Det överlämnas därför till regeringen att besluta om när den nya lagen ska träda i kraft. Detta framgår av första punkten.

Bestämmelsen i andra punkten innebär att panträtter på grund av nationella inteckningar som finns vid ikraftträdandet inte påverkas av de nya bestämmelserna. De behåller alltså den förmånsrätt de hade vid ikraftträdandet.

Övervägandena finns i avsnitt 9.

11.7Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl.

Inledande bestämmelser

1 a § Om det i lagen (2016:000) om internationella säkerhetsrätter i lösa saker finns någon bestämmelse som avviker från denna lag, gäller den bestämmelsen.

I paragrafen, som är ny och som utformas i enlighet med Lagrådets synpunkter, anges att om det i lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker finns någon bestämmelse som avviker från förevarande lag, gäller den bestämmelsen. Lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker ska med andra ord ha företräde framför förevarande lag när det gäller säkerhetsrätter som omfattas av båda lagarna. Övervägandena finns i avsnitt 8.

Lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker anger att bestäm- melserna i Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet i huvudsak ska gälla som svensk lag. Tre typer av avtal kan grunda en internationell säkerhetsrätt: 1) leasingavtal, 2) avtal om köp där säljaren har ett ägande- rättsförbehåll och 3) pantavtal vilket inkluderar avtal om säkerhets-

84

överlåtelse. Hur avtalet ska klassificeras regleras inte i lagen, utan får Prop. 2015/16:12 liksom i dag avgöras från fall till fall.

Gränsdragningen i svensk rätt mellan olika avtalstyper som berörs av konventionen och protokollet är inte given. Förevarande lag är tillämplig på avbetalningsköp av varor mellan näringsidkare, om säljaren har upp- ställt ett äganderättsförbehåll och minst en avbetalningspost ska betalas sedan varan har kommit i köparens besittning. Om dessa krav är upp- fyllda, kan även avtal som kallas uthyrning eller leasing omfattas av lagen, om det är avsett att äganderätten till varan ska övergå till hyres- tagaren respektive leasetagaren. Frågan om hur säljarens rätt enligt en försäljning med äganderättsförbehåll ska klassificeras enligt svensk rätt och andra frågor om enskilda avtals rättsliga status överlämnas åt rätts- tillämpningen.

En tillämpning av lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker innebär bl.a. att Kapstadskonventionens bestämmelser om borgenärens rätt till återtagande av varan (artiklarna 8 och 10 i konventionen) ska gälla i stället för de tvingande bestämmelserna om köparens befogenheter eller förmåner i förevarande lag.

11.8Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion

1 kap. Inledande bestämmelser

4 § Om det i lagen (2016:000) om internationella säkerhetsrätter i lösa saker finns någon bestämmelse som avviker från denna lag, gäller den bestämmelsen.

Paragrafen är ny och utformas i enlighet med Lagrådets synpunkter. Övervägandena finns i avsnitt 8.

Företagsrekonstruktioner utgör ett insolvensförfarande enligt Kapstads- konventionens definition (artikel 1.l i konventionen). I konventionen och luftfartsprotokollet finns särskilda bestämmelser om hur internationella säkerhetsrätter och andra rättigheter som omfattas av överenskommel- serna ska behandlas under ett insolvensförfarande (artiklarna 30 och 37 i konventionen och artikel XI i protokollet).

Genom lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker blir artiklarna 30 och 37 i konventionen gällande som svensk lag (2 §).

De insolvensrättsliga bestämmelserna i luftfartsprotokollet blir tillämp- liga genom 8 § lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker. Den paragrafen anger att i de fall där gäldenären har sina huvudsakliga intressen i Sverige ska artikel XI, alternativ A, tillämpas med en maximal väntetid om 60 kalenderdagar. Det innebär att gäldenären senast 60 dagar efter det att en företagsrekonstruktion inletts antingen måste överlämna egendom (flygplan, helikoptrar eller flygmotorer) som är belastad med säkerhetsrätt till borgenären eller läka samtliga avtalsbrott och förbinda sig att uppfylla alla framtida förpliktelser i enlighet med avtalet. För en redogörelse av innehållet i artikel XI, alternativ A, hänvisas till för- fattningskommentaren till 8 § lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker.

85

Prop. 2015/16:12 Genom den nya paragrafen klargörs att om någon del av gäldenärens egendom är belastad med en internationell säkerhetsrätt eller annan rättighet som omfattas av lagen om säkerhetsrätter i lösa saker, gäller bestämmelserna i den lagen beträffande den delen i den mån de inte stämmer överens med bestämmelserna i förevarande lag. Detta gäller främst överlämnande av egendom samt gäldenärens åtagande att uppfylla vissa avtalsförpliktelser.

11.9Förslaget till lag om ändring i luftfartslagen (2010:500)

2 kap. Registrering, nationalitet och märkning

1 § Transportstyrelsen för register över luftfartyg (luftfartygsregistret).

Särskilda bestämmelser om inskrivning av rätt till luftfartyg finns i lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg och om vissa internationella för- hållanden i lagen (1955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års kon- vention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg.

Särskilda bestämmelser om registrering av internationella säkerhetsrätter och andra rättigheter i luftfartyg och flygmotorer i ett internationellt register finns i lagen (2016:000) om internationella säkerhetsrätter i lösa saker.

I paragrafen anges i vilka lagar inskrivningar av rätt till luftfartyg regleras. Övervägandena finns i avsnitt 8.

Genom det nya tredje stycket upplyses om förekomsten av det inter- nationella registret för internationella säkerhetsrätter och vissa andra rättigheter i luftfartyg och flygmotorer.

Det internationella registret för luftfartsobjekt har skapats genom Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet. Lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker innebär att bestämmelserna om det inter- nationella registret i konventionen och protokollet ska gälla som svensk lag (med undantag för den del de endast berör registreringsorganets eller tillsynsmyndighetens förpliktelser). I registret är det möjligt att registrera internationella säkerhetsrätter och vissa andra rättigheter i luftfartyg och flygmotorer av en viss storlek eller kapacitet.

Det internationella registret för luftfartsobjekt verkar parallellt med det svenska inskrivningsregistret och påverkar inte detta. Det internationella registret rör endast säkerhetsrätter och andra rättigheter och påverkar därför inte heller luftfartygsregistret som bestämmer ett luftfartygs nationalitet.

När det gäller förhållandet mellan å ena sidan Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet och å andra sidan Genèvekonventionen hänvisas till den nya lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker.

86

6 § Ett luftfartyg ska avregistreras om

Prop. 2015/16:12

1.ägaren skriftligen begär det,

2.kraven i 2 § inte är uppfyllda,

3.det har förolyckats eller förstörts,

4.det efter en flygning inte har hörts av på tre månader,

5.det på grund av ombyggnad eller annan sådan ändring upphört att vara luftfartyg eller, utan att ändring skett, inte längre anses utgöra ett luftfartyg, eller

6.den som fått en fullmakt om avregistrering och export i enlighet med lagen (2016:000) om internationella säkerhetsrätter i lösa saker skriftligen begär det

och fullmakten är registrerad hos Transportstyrelsen.

Ägaren är skyldig att inom en månad skriftligen anmäla om något har hänt som enligt första stycket 2–4 medför att ett luftfartyg ska avregistreras.

I paragrafen anges när avregistrering av ett svenskregistrerat luftfartyg ska ske. Som en följd av Sveriges tillträde till Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet jämte Sveriges avgivande av en förklaring om att tillämpa artikel XIII i protokollet, kan avregistrering även ske när den som har en fullmakt för avregistrering och export framställer en sådan begäran. Övervägandena finns i avsnitt 8.

Genom den nya sjätte punkten införs en sådan möjlighet till avregi- strering i svensk lag.

Att låta avregistrera och exportera ett luftfartsobjekt (flygplan, heli- kopter eller flygmotor) är en av de åtgärder som luftfartsprotokollet ger borgenären vid gäldenärens avtalsbrott och insolvens. Genom 3 § lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker blir de bestämmelser i luftfartsprotokollet som reglerar denna åtgärd gällande som svensk lag.

Systemet med fullmakter regleras helt och hållet av luftfartsproto- kollets bestämmelser (artiklarna IX och XIII). I en bilaga till protokollet finns ett formulär för en sådan fullmakt. Det är den registrerade opera- tören eller ägaren av ett visst luftfartyg som ger en fullmakt till borge- nären att begära avregistrering och export av luftfartyget i enlighet med bestämmelserna i artikel XIII i luftfartsprotokollet. Fullmakten kan inte återkallas om inte den som innehar fullmakten skriftligen samtycker till detta.

En begäran om avregistrering och export med stöd av en fullmakt ska göras skriftligen hos Transportstyrelsen. Transportstyrelsen kan begära att den som innehar fullmakten styrker vissa förhållanden (artikel IX.5). Det förutsätts att fullmakten vid ansökan om avregistrering är registrerad hos Transportstyrelsen.

87

Prop. 2015/16:12

Bilaga 1

88

Konvention om internationella säkerhetsrätter i lösa saker

THE

STATES

PARTIES

TO

DE STATER SOM ÄR PARTER

THIS CONVENTION,

 

 

I DENNA KONVENTION,

AWARE of the need to acquire

ÄR MEDVETNA om att förvärv

and use mobile equipment of high

och nyttjande av lösa saker av

value

or

particular

economic

stort värde eller av särskild

significance and to facilitate the

ekonomisk

betydelse

bör kunna

financing of the acquisition and

finansieras på ett effektivt sätt,

use of such equipment in an

 

 

 

 

 

efficient manner,

 

 

 

 

 

 

 

 

RECOGNISING

the

advantages

INSER fördelarna med leasing och

of asset-based financing and

finansiering mot säkerhet i de

leasing for this purpose and

aktuella tillgångarna och är ange-

desiring to facilitate these types of

lägna om att underlätta denna typ

transaction by establishing

clear

av transaktioner genom att fast-

rules to govern them,

 

 

ställa tydliga regler för desamma,

MINDFUL of the need to ensure

ÄR MEDVETNA OM behovet av

that interests in such equipment

att se till att säkerhetsrätten i

are recognised

and

protected

sådana lösa saker erkänns och

universally,

 

 

 

 

skyddas globalt,

 

 

DESIRING to provide broad and

VILL se till att alla berörda parter

mutual economic benefits for all

åtnjuter

ömsesidig

ekonomisk

interested parties,

 

 

 

nytta,

 

 

 

 

BELIEVING that such rules must

ÄR ÖVERTYGADE om att det är

reflect

the

principles

underlying

nödvändigt att det i reglerna tas

asset-based financing and leasing

hänsyn till de principer som ligger

and promote the autonomy of the

till grund för leasing och

parties

necessary

in

these

finansiering

med

de aktuella

transactions,

 

 

 

 

tillgångarna som säkerhet, och att

 

 

 

 

 

 

principen

 

gällande

parternas

 

 

 

 

 

 

oberoende respekteras,

 

CONSCIOUS of the need to

ÄR MEDVETNA OM att ett

establish a legal framework for

särskilt

juridiskt

ramverk bör

international

interests

in

such

fastställas

för

internationella

equipment and for that purpose to

säkerhetsrätter i sådana lösa saker

create an international registration

och att ett internationellt registre-

system for their protection,

 

ringssystem bör bildas för att

 

 

 

 

 

 

skydda dessa säkerhetsrätter,

TAKING INTO CON-

SIDERATION the objectives and principles enunciated in existing Conventions relating to such equipment,

HAVE AGREED upon the following provisions:

Chapter I

Sphere of application and gene- ral provisions

Article 1

Definitions

HAR MED

HÄNSYN

TILL

Prop. 2015/16:12

syftena

och

principerna

i de

Bilaga 1

gällande

konventionerna

om

 

flyttbara objekt,

ENATS om följande bestämm- elser:

Kapitel I

Tillämpningsområde och all- männa bestämmelser

Artikel 1

Definitioner

In this Convention, except where the context otherwise requires, the following terms are employed with the meanings set out below:

1.“agreement” means a security agreement, a title reservation agreement or a leasing agre- ement;

2.“assignment” means a contract which, whether by way of security or otherwise, confers on the assignee asso- ciated rights with or without a transfer of the related inter- national interest;

3.“associated rights” means all rights to payment or other performance by a debtor un- der an agreement which are secured by or associated with the object;

4.“commencement of the insol- vency proceedings” means the time at which the insolvency proceedings are deemed to commence under the appli- cable insolvency law;

Om inte annat framgår av sam- manhanget avses i denna kon- vention (Konventionen) med:

a)avtal: pantavtal, avtal med

äganderättsförbehåll eller lea- singavtal;

b)överlåtelse: en överenskom- melse som innebär att förvär- varen, antingen som en säker- het för en förpliktelse eller i annat fall, erhåller tillhörande rättigheter, med eller utan överföring av den internation- ella säkerhetsrätten;

c)tillhörande rättigheter: rätt till betalning eller till annan pre- station av en gäldenär enligt ett avtal säkerställt med eller som avser objektet;

d)inledande av insolvensför- faranden: den tidpunkt då in- solvensförfaranden ska anses ha inletts enligt tillämplig in- solvenslagstiftning;

89

Prop. 2015/16:12

Bilaga 1

90

5.“conditional buyer” means a buyer under a title reservation agreement;

6.“conditional seller” means a seller under a title reservation agreement;

e)köpare med förbehåll: köpare enligt ett avtal med ägande- rättsförbehåll;

f)säljare med förbehåll: säljare enligt ett avtal med ägande- rättsförbehåll;

7.“contract of sale” means a g) försäljningsavtal: annan över-

contract for the sale of an object by a seller to a buyer which is not an agreement as defined in (a) above;

8.“court” means a court of law or an administrative or ar- bitral tribunal established by a Contracting State;

enskommelse om försäljning av objekt, av en säljare till en köpare, än ett sådant avtal som avses i a ovan;

h)domstol: en domstol i, eller en skiljenämnd som tillsatts av, en fördragsslutande stat;

9.“creditor” means a chargee i) borgenär: en säkerhetshavare

under a security agreement, a conditional seller under a title reservation agreement or a lessor under a leasing agree- ment;

10.“debtor” means a chargor under a security agreement, a conditional buyer under a title reservation agreement, a les- see under a leasing agreement or a person whose interest in an object is burdened by a re- gistrable non-consensual right or interest;

11.“insolvency administrator” means a person authorised to administer the reorganisation or liquidation, including one authorised on an interim ba- sis, and includes a debtor in possession if permitted by the applicable insolvency law;

enligt ett pantavtal, en säljare med äganderättsförbehåll eller en leasegivare enligt ett lea- singavtal;

j)gäldenär: säkerhetsställare enligt ett pantavtal, en köpare enligt ett avtal med ägande- rättsförbehåll, en leasetagare enligt ett leasingavtal, eller en person vars rätt till visst ob- jekt är belastad av en registre- ringsbar legal rättighet eller säkerhetsrätt;

k)insolvensförvaltare: person med bemyndigande att hand- lägga rekonstruktion eller lik- vidation, även om vederbö- rande är utsedd interimistiskt, omfattande även en gäldenär som är i besittning av det ak- tuella objektet, förutsatt att detta är förenligt med den til- lämpliga insolvenslagstift- ningen;

12. “insolvency

proceedings” l)

insolvensförfaranden:

kon-

means bankruptcy, liquidation

kurs, likvidation eller

andra

or other collective judicial or

rättsliga eller administrativa

administrative proceedings, including interim procee- dings, in which the assets and affairs of the debtor are subject to control or super- vision by a court for the pur- poses of reorganisation or liquidation;

13.“interested persons” means:

(i)the debtor;

(ii)any person who, for the purpose of assuring per- formance of any of the obligations in favour of the creditor, gives or is- sues a suretyship or de- mand guarantee or a standby letter of credit or any other form of credit insurance;

förfaranden, innefattande

även interimistiska förfaran- den, varvid gäldenärens till- gångar och rörelse kontrolle- ras eller övervakas av en domstol för rekonstruktion eller likvidation;

m)berörda personer:

(i)gäldenären;

(ii)envar som för att säker- ställa rätta fullgörandet av förpliktelse gentemot borgenären gått i borgen, ställt eller låtit utfärda en garanti, ett letter of cre- dit, eller varje annan form av kreditförsäkring;

(iii)any other person having rights in or over the object;

14.“internal transaction” means a transaction of a type listed in Article 2(2)(a) to (c) where the centre of the main inte- rests of all parties to such transaction is situated, and the relevant object located (as specified in the Protocol), in the same Contracting State at the time of the conclusion of the contract and where the interest created by the trans- action has been registered in a national registry in that Contracting State which has made a declaration under Ar- ticle 50(1);

15.“international interest” means an interest held by a creditor to which Article 2 applies;

(iii)varje annan person med någon form av rätt i ob- jektet;

n)intern transaktion: transaktion av sådan typ som avses i arti- kel 2(2)(a) till (c), förutsatt att centrum för de huvudsakliga intressena för samtliga parter i transaktionen finns i samma fördragsslutande stat när av- talets ingås, samt att även ob- jektet (som ska anses finnas i den stat som följer av proto- kollets bestämmelser) finns i staten vid nämnda tillfälle, och den säkerhetsrätt som uppkommer genom transak- tionen har skrivits in i ett nationellt register i staten, och staten har avgett en förklaring enligt artikel 50(1);

o)internationell säkerhetsrätt: en säkerhetsrätt som omfattas av artikel 2 och som innehas av en borgenär;

Prop. 2015/16:12

Bilaga 1

91

Prop. 2015/16:12

Bilaga 1

92

16.

“International

Registry”

p)

internationellt

register:

det

 

means the international re-

 

internationella

register

som

 

gistration facilities established

 

inrättas

för tillämpning

av

 

for the purposes of this Con-

 

Konventionen eller för proto-

 

vention or the Protocol;

 

kollet;

 

 

 

17.

“leasing agreement” means an

q)

leasingavtal: avtal som inne-

 

agreement by which one per-

 

bär att en person (leasegiva-

 

son (the lessor) grants a right

 

ren) upplåter besittnings- eller

 

to possession or control of an

 

nyttjanderätt till objektet (med

 

object (with or without an

 

eller utan köpoption) till en

 

option to purchase) to another

 

annan

person

(leasetagaren)

 

person (the lessee) in return

 

mot erläggande av hyra eller

 

for a rental or other payment;

 

annan form av ersättning;

 

18.“national interest” means an r) interest held by a creditor in

an object and created by an internal transaction covered by a declaration under Article 50(1);

nationell säkerhetsrätt: en säkerhetsrätt avseende objektet, vilken uppkommit genom en intern transaktion som omfattas av en förklaring enligt artikel 50(1);

19. “non-consensual

right

or

s) legal

rättighet

eller

interest” means a right or inte-

säkerhetsrätt:

rättighet

eller

rest conferred under the law

säkerhetsrätt som följer direkt

of a Contracting State which

av lag i en fördragsslutande

has made a declaration under

stat

som avgett förklaring

Article 39 to secure the per-

enligt artikel 39, till säkerhet

formance of an obligation, in-

för rätta fullgörandet av en

cluding an obligation to a

förpliktelse,

innefattande

State, State entity or an inter-

förpliktelser gentemot en stat,

governmental or private orga-

ett statligt organ eller en

nisation;

 

 

mellanstatlig

eller

privat

 

 

 

organisation;

 

 

20.“notice of a national interest” t) means notice registered or to

be registered in the Internat- ional Registry that a national interest has been created;

meddelande om nationell säkerhetsrätt: meddelande om att en nationell säkerhetsrätt har bildats, vilket har registre- rats eller ska registreras i det internationella registret;

21.

“object” means an object of a

u) objekt: objekt som tillhör en

 

category to which Article 2

av de kategorier som omfattas

 

applies;

av bestämmelserna i artikel 2;

22.

“pre-existing right or interest”

v) redan befintlig rättighet eller

 

means a right or interest of

säkerhetsrätt: en rättighet eller

 

any kind in or over an object

säkerhetsrätt, oavsett typ, till

created or arising before the effective date of this Con- vention as defined by Article 60(2)(a);

23.“proceeds” means money or non-money proceeds of an object arising from the total or partial loss or physical de- struction of the object or its total or partial confiscation, condemnation or requisition;

24.“prospective assignment” means an assignment that is intended to be made in the future, upon the occurrence of a stated event, whether or not the occurrence of the event is certain;

25.“prospective international interest” means an interest that is intended to be created or provided for in an object as an international interest in the future, upon the occurrence of a stated event (which may in- clude the debtor’s acquisition of an interest in the object), whether or not the occurrence of the event is certain;

26.“prospective sale” means a sale which is intended to be made in the future, upon the occurrence of a stated event, whether or not the occurrence of the event is certain;

aa)“Protocol” means, in respect of any category of object and associated rights to which this Convention applies, the Pro- tocol in respect of that cate- gory of object and associated rights;

objektet vilken bildats eller uppkommit före den dag då Konventionen träder ikraft enligt artikel 60(2)(a);

w)ersättning: gottgörelse i form av pengar, eller i annan form, för visst objekt, till följd av att denna helt eller delvis förlo- rats eller förstörts, helt eller delvis förverkats, beslagtagits, eller exproprierats;

x)framtida överlåtelse: över- låtelse som ska genomföras först efter det att en viss åt- gärd vidtagits eller viss hän- delse inträffat, oavsett om det är klart att åtgärden kommer att vidtas eller händelse kom- mer att inträffa;

y)framtida internationell säkerhetsrätt: internationell säkerhetsrätt som ska upplåtas i visst objekt först efter det att en viss åtgärd vidtagits eller viss händelse inträffat (vilket kan innefatta en borgenärs förvärv av objektet), oavsett om det är klart att åtgärden kommer att vidtas eller händelse kommer att inträffa;

z)framtida försäljning: försälj- ning som ska genomföras först efter det att en åtgärd vidtagits eller viss händelse inträffat, oavsett om det är klart att åtgärden kommer att vidtas eller händelse kommer

att inträffa;

aa)protokoll: protokollet för respektive kategori av till- gångar och tillhörande rättig- heter, som omfattas av Kon- ventionen;

Prop. 2015/16:12

Bilaga 1

93

Prop. 2015/16:12

Bilaga 1

94

bb)“registered” means registered in the International Registry pursuant to Chapter V;

cc)“registered interest” means an international interest, a regi- strable non-consensual right or interest or a national inte- rest specified in a notice of a national interest registered pursuant to Chapter V;

dd)“registrable non-consensual right or interest” means a non- consensual right or interest registrable pursuant to a declaration deposited under Article 40;

ee)“Registrar” means, in respect of the Protocol, the person or body designated by that Pro- tocol or appointed under Ar- ticle 17(2)(b);

bb)registrerat: registrerat i det internationella registret enligt kapitel V;

cc)registrerad säkerhetsrätt: en internationell säkerhetsrätt, en registreringsbar legal rätt eller säkerhetsrätt eller en nationell säkerhetsrätt som angivits i ett meddelande om nationell säkerhetsrätt och registrerats enligt kapitel V;

dd)registreringsbar legal rätt eller säkerhetsrätt: legal rätt eller säkerhetsrätt som kan registreras enligt en förklaring som deponerats i enlighet med artikel 40;

ee)registrator: gällande proto- kollet, den person eller det or- gan som avses i respektive protokoll, eller utses med stöd av artikel 17(2)(b);

ff) “regulations” means regula-

ff) regelverk: det regelverk som

tions made or approved by the

tillsynsmyndigheten faststäl-

Supervisory Authority pur-

ler eller godkänner enligt re-

suant to the Protocol;

spektive protokoll;

gg)“sale” means a transfer of ownership of an object pur- suant to a contract of sale;

hh)“secured obligation” means an obligation secured by a security interest;

ii)“security agreement” means an agreement by which a chargor grants or agrees to grant to a chargee an interest (including an ownership inte- rest) in or over an object to secure the performance of any existing or future obligation of the chargor or a third per- son;

gg)försäljning: övergång av

äganderätten till objektet en- ligt ett försäljningsavtal;

hh)säkerställd förpliktelse: för- pliktelse för vilken säkerhetsrätt ställts;

ii)pantavtal: avtal enligt vilket en gäldenär upplåter eller för- binder sig att upplåta en rätt (innefattande även äganderätt) till visst objekt till en borge- när för att säkerställa rätta fullgörandet av gäldenärens, eller annan persons, existe- rande eller framtida förplikt- elser;

jj)“security interest” means an interest created by a security agreement;

kk)“Supervisory Authority” means, in respect of the Pro- tocol, the Supervisory Autho- rity referred to in Article 17(1);

ll)“title reservation agreement” means an agreement for the sale of an object on terms that ownership does not pass until fulfilment of the condition or conditions stated in the agre- ement;

mm)“unregistered interest” means a consensual interest or non- consensual right or interest (other than an interest to which Article 39 applies) which has not been registered, whether or not it is registrable under this Convention; and

nn)“writing” means a record of information (including infor- mation communicated by te- letransmission) which is in tangible or other form and is capable of being reproduced in tangible form on a sub- sequent occasion and which indicates by reasonable means a person’s approval of the re- cord.

jj) panträtt: en säkerhetsrätt som

Prop. 2015/16:12

uppkommit genom ett pan-

Bilaga 1

tavtal;

 

kk)tillsynsmyndighet: gällande respektive protokoll, den till- synsmyndighet som avses i artikel 17(1);

ll)avtal med äganderättsförbe- håll: försäljningsavtal som rör visst objekt och innebär att äganderätten inte övergår för- rän villkoren i avtalet upp- fyllts;

mm)icke registrerad säkerhetsrätt: konventionell säkerhetsrätt eller legal rätt eller säkerhetsrätt (med undantag av säkerhetsrätt eller rätt som avses i artikel 39) vilken inte registrerats, oavsett om detta är möjligt eller inte enligt Konvention; och

nn)skriftligt: uppgifter (inklusive uppgifter som meddelats ge- nom teletransmission) som presenteras i skriftlig form eller i en annan form som kan omvandlas till skriftlig form vid senare tillfälle, av vilka skäligen framgår att en person godkänt uppgifterna.

Article 2

The international interest

1.This Convention provides for the constitution and effects of an international interest in certain categories of mobile equipment and associated rights.

Artikel 2

Den internationella säkerhetsrätten

1.Genom Konventionen inrättas en ordning för uppkomsten av en internationell säkerhetsrätt i vissa kategorier av lösa saker och tillhörande rättig- heter, och regleras rättsverk- ningarna av dessa säkerhetsrätter.

95

Prop. 2015/16:12

Bilaga 1

2.For the purposes of this Con- 2. I Konventionen avses med en

vention, an international inte-

internationell

säkerhetsrätt i

rest in mobile equipment is an

lösa

saker,

en

säkerhetsrätt

interest, constituted under

som uppkommit enligt artikel

Article 7, in a uniquely identi-

7, i en viss identifierbar

fiable object of a category of

tillgång av sådant slag som

such objects listed in para-

nämns i punkt 3 och omfattas

graph 3 and designated in the

av

det aktuella

protokollet

Protocol:

förutsatt att säkerheten:

a)granted by the chargor under a security agree- ment;

b)vested in a person who is the conditional seller under a title reservation agreement; or

c)vested in a person who is the lessor under a leasing agreement.

a)ställts av en säkerhets- ställare enligt ett pant- avtal,

b)innehas av en person som

är säljare enligt ett avtal med äganderättsförbehåll, eller

c)innehas av en person som

är leasegivare enligt ett leasingavtal.

An interest falling within sub-

En säkerhetsrätt som omfattas av

paragraph (a) does not also fall

led (a) i denna punkt kan inte sam-

within sub-paragraph (b) or (c)

tidigt omfattas av led (b) eller led

 

(c).

3. The categories referred to in

3. De kategorier som avses i de

the preceding paragraphs are:

föregående styckena är:

 

a)

airframes, aircraft engin-

a)

luftfartygsskrov,

flyg-

 

es and helicopters;

 

motorer och helikoptrar;

b)

railway rolling stock; and

b)

rullande

järnvägsmate-

 

 

 

riel;och

 

 

c)

space assets.

c)

rymdobjekt.

 

4.

The applicable law deter-

4.

Frågan om en säkerhetsrätt

 

mines whether an interest to

 

enligt punkten 2 omfattas av

 

which paragraph 2 applies

 

led (a), (b) eller (c) ska

 

falls within subparagraph (a),

 

fastställas

enligt

tillämplig

 

(b) or (c) of that paragraph.

 

lag.

 

 

5.

An international interest in an

5.

En internationell säkerhetsrätt

 

object extends to proceeds of

 

avseende

objektet

omfattar

 

that object.

 

även avkastning av detta ob-

 

 

 

jekt.

 

 

96

Article 3

Artikel 3

Prop. 2015/16:12

Sphere of application

Tillämpningsområde

Bilaga 1

1.This Convention applies when, at the time of the con- clusion of the agreement cre- ating or providing for the in- ternational interest, the debtor is situated in a Contracting State.

1.Konventionen är tillämplig när gäldenären befinner sig i en fördragsslutande stat vid tidpunkten för ingåendet av det avtal varigenom den inter- nationella säkerhetsrätten uppkommer.

2.The fact that the creditor is 2. Konventionen är tillämplig

situated in a non-Contracting State does not affect the ap- plicability of this Convention.

även om borgenären befinner sig i en icke fördragsslutande stat.

Article 4

Artikel 4

Where debtor is situated

Gäldenärens uppehållsort

1.For the purposes of Article

3(1), the debtor is situated in any Contracting State:

a)under the law of which it is incorporated or formed;

b)where it has its registe- red office or statutory seat;

c)where it has its centre of administration; or

d)where it has its place of business.

2.A reference in sub-paragraph

(d)of the preceding paragraph to the debtor’s place of busi- ness shall, if it has more than one place of business, mean its principal place of business or, if it has no place of busi- ness, its habitual residence.

1.I fråga om artikel 3 (1) ska gäldenären anses befinna sig i den fördragsslutande stat

a)i vilken gäldenären har bildats,

b)i vilken gäldenären har sin registrerade adress eller sitt säte,

c)i vilken gäldenärens huvudkontor ligger, eller

d)i vilken gäldenärens drift- ställe ligger.

2.Med driftställe enligt led (d) i föregående stycke avses, i det fall gäldenären har mer än ett driftställe, dennes huvudsak- liga driftställe, eller, om drift- ställe saknas, dennes hemvist.

Article 5

Artikel 5

 

Interpretation and applicable

Tolkning och tillämplig lag

 

law

 

 

1. In the interpretation of this

1. Vid tolkning av Konventionen

97

Prop. 2015/16:12

Bilaga 1

98

Convention, regard is to be had to its purposes as set forth in the preamble, to its international character and to the need to promote uniformity and predictability in its application.

2.Questions concerning matters governed by this Convention which are not expressly settled in it are to be settled in conformity with the general principles on which it is based or, in the absence of such principles, in conformity with the applicable law.

3.References to the applicable law are to the domestic rules of the law applicable by virtue of the rules of private international law of the forum State.

4.Where a State comprises several territorial units, each of which has its own rules of law in respect of the matter to be decided, and where there is no indication of the relevant territorial unit, the law of that State decides which is the ter- ritorial unit whose rules shall govern. In the absence of any such rule, the law of the territorial unit with which the case is most closely connected shall apply.

ska hänsyn tas till dess syften såsom dessa kommer till ut- tryck i ingressen, dess inter- nationella karaktär och nöd- vändigheten av att främja enhetlighet och förutsägbarhet vid tillämpningen.

2.Frågor inom det område som regleras i Konventionen, vilka inte uttryckligen avgörs enligt texten, ska regleras enligt de allmänna principer som ligger till grund för Konventionen eller, i annat fall, i enlighet med tillämplig lag.

3.Med hänvisning till tillämplig lag avses den nationella lag som ska tillämpas enligt den internationella privaträtten i den stat där talan väckts (of the forum state).

4.Om en stat omfattar flera territoriella områden, vilka har egna regelverk för den fråga som ska prövas, och om det saknas uppgift om rele- vant territoriellt område, ska rätten i den aktuella staten tillämpas för att avgöra vilket territoriellt områdes bestämmelser som ska tillämpas. Om sådana bestämmelser saknas, ska rätten i det territoriella område som har närmast anknytning till ärendet tillämpas.

Article 6

Artikel 6

Relationship between the Con-

Förhållandet mellan Konvent-

vention and the Protocol

ionen och protokollet

1.This Convention and the 1. Konventionen och protokollet

Protocol shall be read and

ska läsas och tolkas som ett

interpreted together as a

instrument.

single instrument.

 

2.To the extent of any incon- sistency between this Conven- tion and the Protocol, the Protocol shall prevail.

2. I fall

där Konventionen

och

Prop. 2015/16:12

protokollet

är inbördes

oför-

Bilaga 1

enliga

ska

protokollet

äga

 

företräde.

 

 

 

Chapter II

 

 

Kapitel II

 

Constitution of an international

Den

internationella

interest

 

 

säkerhetsrättens beskaffenhet

Article 7

 

 

Artikel 7

 

Formal requirements

 

Formkrav

 

An interest is constituted as an

En säkerhetsrätt utgör en intern-

international

interest

under this

ationell säkerhetsrätt enligt Kon-

Convention

where the

agreement

ventionen, om det avtal av vilket

creating or providing for the

säkerhetsrätten följer, eller i vilket

interest:

 

 

säkerhetsrätten föreskrivs,

a)is in writing;

b)relates to an object of which the chargor, conditional seller or lessor has power to dispose;

c)enables the object to be identified in conformity with the Protocol; and

d)in the case of a security agreement, enables the secured obligations to be determined, but without the need to state a sum or maximum sum secured.

a)ingås skriftligen;

b)avser objekt över vilken säkerhetsställaren, sälj- aren med äganderättsför- behåll eller leasegivaren har möjlighet att förfoga över;

c)identifierar objektet, i en- lighet med protokollets bestämmelser; och

d)om avtalet är ett pant- avtal, gör det möjligt att fastställa de säkerställda förpliktelserna utan att det är nödvändigt att fastställa ett visst belopp, eller det högsta belopp som säkerställts.

Chapter III

Kapitel III

Default remedies

Åtgärder vid avtalsbrott

Article 8

Artikel 8

Remedies of chargee

Åtgärder som säkerhetshavare

 

får vidta

1.In the event of default as 1. Vid avtalsbrott enligt artikel

provided in Article 11, the

11, får säkerhetshavaren, för-

99

Prop. 2015/16:12

Bilaga 1

100

chargee may, to the extent that the chargor has at any time so agreed and subject to any declaration that may be made by a Contracting State under Article 54, exercise any one or more of the following remedies:

a)take possession or control of any object charged to it;

b)sell or grant a lease of any such object;

c)collect or receive any income or profits arising from the management or use of any such object.

2.The chargee may alternatively apply for a court order autho- rising or directing any of the acts referred to in the prece- ding paragraph.

3.Any remedy set out in sub- paragraph (a), (b) or (c) of pa- ragraph 1 or by Article 13 shall be exercised in a com- mercially reasonable manner. A remedy shall be deemed to be exercised in a commer- cially reasonable manner where it is exercised in con- formity with a provision of the security agreement except where such a provision is ma- nifestly unreasonable.

utsatt att säkerhetsställaren lämnat samtycke, och med förbehåll för förklaring som en fördragsslutande stat får avge enligt artikel 54, vidta en eller flera av följande åtgär- der:

a)ta pantsatt objekt i besitt- ning eller ta kontroll över det;

b)sälja eller leasa ut sådant objekt;

c)tillgodogöra sig all form av inkomst eller avkast- ning som följer av för- valtningen eller nyttjan- det av objektet.

2.Alternativt kan säkerhetshav- aren begära att en domstol ska tillåta eller besluta att någon av åtgärderna enligt föregå- ende punkt får eller ska vid- tas.

3.Alla åtgärder som föreskrivs i punkt 1 (a) (b) och (c) eller i artikel 13 ska vidtas på ett affärsmässigt skäligt sätt. En åtgärd ska anses ha vidtagits på ett affärsmässigt skäligt sätt om åtgärden har vidtagits

ienlighet med bestämmels- erna i säkerhetsavtalet, såvida inte bestämmelsen är uppen- bart oskälig.

4.A chargee proposing to sell or grant a lease of an object un- der paragraph 1 shall give re- asonable prior notice in wri- ting of the proposed sale or lease to:

4.Säkerhetshavare som avser att sälja eller leasa ut objektet enligt punkt 1, ska i skälig tid skriftligen meddela detta till:

a)interested persons speci- fied in Article 1(m)(i) and (ii); and

b)interested persons speci- fied in Article 1(m)(iii) who have given notice of their rights to the chargee within a reasonable time prior to the sale or lease.

5.Any sum collected or received by the chargee as a result of exercise of any of the reme- dies set out in paragraph 1 or 2 shall be applied towards di- scharge of the amount of the secured obligations.

a) berörda personer enligt

Prop. 2015/16:12

artikel 1(m) (i) och (ii);

Bilaga 1

och

 

b)berörda personer enligt artikel 1(m)(iii) vilka i skälig tid före försälj- ningen eller leasingen har underrättat säkerhetshav- aren om sina rättigheter.

5.De belopp säkerhetshavaren erhåller genom någon åtgärd som föreskrivs i punkterna 1 eller 2, ska användas för att täcka de säkerställda förplik- telserna.

6.Where the sums collected or 6. Om de belopp som säker-

received by the chargee as a result of the exercise of any remedy set out in paragraph 1 or 2 exceed the amount secured by the security inte- rest and any reasonable costs incurred in the exercise of any such remedy, then unless ot- herwise ordered by the court the chargee shall distribute the surplus among holders of sub- sequently ranking interests which have been registered or of which the chargee has been given notice, in order of prio- rity, and pay any remaining balance to the chargor.

Article 9

Vesting of object in satisfaction; redemption

hetshavaren erhåller till följd av någon åtgärd som före- skrivs i punkterna 1 eller 2 överstiger det belopp som säkerställts och de skäliga kostnader som någon av dessa åtgärder skäligen medför, och om inte domstolen föreskriver annat, ska säkerhetshavaren fördela överskottet i före- trädesordning bland innehav- are av säkerhetsrätter med sämre prioritet som antingen har registrerats, eller som säkerhetshavaren har underrättats om, och betala eventuell återstod till säkerhetsställaren.

Artikel 9

Övergång av äganderätt som gottgörelse; inlösen

1.At any time after default as 1. Säkerhetshavaren och samt-

provided in Article 11, the

liga berörda personer får när

 

chargee and all the interested

som helst efter det att avtals-

 

persons

may

agree

that

brott enligt artikel 11 har in-

 

ownership of (or any other

träffat, avtala om att ägande-

 

interest of the chargor in) any

rätten till säkerställt objekt

 

object covered by the security

(eller annan rätt som säker-

 

interest

shall

vest in

the

hetsställaren har till objektet)

101

Prop. 2015/16:12

Bilaga 1

102

chargee in or towards satis- faction of the secured obligations.

2.The court may on the application of the chargee order that ownership of (or any other interest of the chargor in) any object covered by the security interest shall vest in the chargee in or towards satisfaction of the secured obligations.

ska övergå till säkerhets- havaren som gottgörelse, helt eller delvis, för de säker- ställda förpliktelserna.

2.Domstolen får, efter fram- ställan från säkerhetshavaren, besluta att äganderätten till säkerställt objekt (eller annan rätt som säkerhetsställaren har till objektet) ska övergå till säkerhetshavaren som gott- görelse, helt eller delvis, för de säkerställda förpliktels- erna.

3.The court shall grant an 3. Domstolen ska bifalla säker-

application under the pre-

hetshavarens

 

framställan

ceding paragraph only if the

enligt

föregående

punkt

amount

of

the

secured

endast om storleken av de

obligations to be satisfied by

säkerställda

förpliktelserna

such vesting is commensurate

står i proportion till objektets

with the value of the object

värde, varvid hänsyn ska tas

after taking account of any

även

till

betalning

som

payment to be made by the

säkerhetshavaren ska göra till

chargee to any of the

någon av de berörda person-

interested persons.

 

erna.

 

 

 

 

4. At any time after default as

4. Säkerhetsställaren jämte varje

provided in Article 11 and

berörd person äger rätt att, när

before sale of the charged

som helst efter det att avtals-

object or the making of an

brott inträffat enligt artikel 11,

order under paragraph 2, the

men före försäljning av den

chargor

or

any interested

säkerställda

tillgången

och

person may

discharge the

innan beslut enligt punkt 2

security interest by paying in

meddelats,

säkerheten

full the

amount

secured,

frisläppt genom att betala de

subject to any lease granted

säkerställda

beloppen.

Detta

by the chargee under Article

gäller inte när säkerhets-

8(1)(b)

or

ordered

under

havaren

träffat

leasingavtal

Article 8(2). Where, after

enligt artikel 8(1)(b), eller när

such default, the payment of

domstol beslutat om säker-

the amount secured is made in

hetshavarens rätt att leasa ut

full by an interested person

objektet enligt artikel 8(2).

other than the debtor, that

Om annan berörd person än

person is subrogated to the

säkerhetsställaren efter avtals-

rights of the chargee.

 

brottet erlägger det säker-

 

 

 

 

ställda beloppet i dess helhet,

 

 

 

 

inträder denne i säkerhets-

 

 

 

 

havarens rätt.

 

 

 

5.Ownership or any other interest of the chargor passing on a sale under Article 8(1)(b) or passing under paragraph 1 or 2 of this Article is free from any other interest over which the chargee’s security interest has priority under the provisions of Article 29.

5. Äganderätt eller annan rättig-

Prop. 2015/16:12

het

eller

säkerhetsrätt

som

Bilaga 1

säkerhetsställaren

har

som

 

övergår

genom

försäljning

 

enligt artikel 8(1)(b), eller i

 

enlighet med punkterna 1 eller

 

2 i denna artikel, ska inte vara

 

belastad med andra rättigheter

 

eller säkerhetsrätter än de som

 

säkerhetshavarens

 

 

 

säkerhetsrätt hade prioritet

 

över

enligt bestämmelserna i

 

artikel 29.

Article 10

Remedies of conditional seller or lessor

Artikel 10

Åtgärder som får vidtas av sälj- are med äganderättsförbehåll eller leasegivare

1.In the event of default under a 1. Vid avtalsbrott enligt artikel

title reservation agreement or under a leasing agreement as provided in Article 11, the conditional seller or the lessor, as the case may be, may:

a)subject to any declaration that may be made by a Contracting State under Article 54, terminate the agreement and take possession or control of any object to which the agreement relates; or

b)apply for a court order authorising or directing either of these acts.

11 rörande avtal med ägande- rättsförbehåll eller leasing- avtal, får säljaren med äganderättsförbehåll, respekt- ive leasegivaren:

a)med förbehåll för even- tuell förklaring som en fördragsslutande stat kan avge enligt artikel 54, häva avtalet och ta objektet i besittning eller fritt förfoga över objektet; eller

b)begära att en domstol ska tillåta eller besluta om någon av ovanstående åtgärder.

Article 11

Artikel 11

Meaning of default

Begreppet avtalsbrott

1.The debtor and the creditor may at any time agree in writing as to the events that constitute a default or other- wise give rise to the rights and remedies specified in Articles 8 to 10 and 13.

1. Borgenären

och gäldenären

 

får när som helst skriftligen

 

komma överens om omstän-

 

digheter som innebär avtals-

 

brott, eller om annan om-

 

ständighet vid vilken rättig-

 

heterna och

åtgärderna i

103

Prop. 2015/16:12

artiklarna 8 till 10 och artikel

Bilaga 1

13 ska vara tillämpliga.

2.Where the debtor and the creditor have not so agreed, “default” for the purposes of Articles 8 to 10 and 13 means a default which substantially deprives the creditor of what it is entitled to expect under the agreement.

2.Om sådan överenskommelse saknas, ska begreppet avtals- brott i fråga om artiklarna 8 till 10 och artikel 13 avse av- talsbrott varigenom borgen- ären i väsentlig utsträckning berövas det borgenären rätte- ligen kan förvänta att avtalet ger borgenären rätt till.

Article 12

Artikel 12

Additional remedies

I övrigt tillgängliga åtgärder

Any additional remedies permitted by the applicable law, including any remedies agreed upon by the parties, may be exercised to the extent that they are not inconsistent with the mandatory provisions of this Chapter as set out in Article 15.

Article 13

Relief pending final determina- tion

Övriga åtgärder som är tillåtna enligt den tillämpliga lagen, inklusive åtgärder som parterna har kommit överens om, får vidtas såvida de inte är oförenliga med kapitlets tvingande bestämmels- erna vilka anges i artikel 15.

Artikel 13

Interimistiska åtgärder

1. Subject to any declaration that

1. Med

förbehåll för eventuella

it may make under Article 55,

förklaringar

som

kan avges

a Contracting State shall en-

enligt artikel 55, ska varje

sure that a creditor who

fördragsslutande stat sörja för

adduces evidence of

default

att en borgenär, som kan

by the debtor may, pending

styrka att gäldenären inte har

final determination

of

its

fullgjort

sina skyldigheter, i

claim and to the extent that

avvaktan

slutlig prövning

the debtor has at any time so

av borgenärens

krav

och

agreed, obtain from a court

förutsatt

att

gäldenären

vid

speedy relief in the form of

något

tillfälle

lämnat

sitt

such one or more of the

samtycke

härtill,

skyndsamt

following orders

as

the

ska kunna utverka beslut från

creditor requests:

 

 

en domstol om en eller flera

 

 

 

av följande åtgärder om de

 

 

 

begärs av borgenären:

 

a)preservation of the object and its value;

a)åtgärder i avsikt att be- vara objektet och dess värde;

104

b)

possession, control

or

b)

rätt för borgenären att ta

Prop. 2015/16:12

 

custody of the object;

 

 

objektet i besittning, eller

Bilaga 1

 

 

 

 

ta kontroll över, eller låta

 

 

 

 

 

förvara objektet;

 

c)

immobilisation of

the

c)

kvarhållande av objektet;

 

 

object; and

 

 

 

 

d)lease or, except where covered by sub-para- graphs (a) to (c), manage- ment of the object and the income therefrom.

d)leasing eller, utom i de fall som avses i led (a) till

(c)ovan, ta kontroll över förvaltningen av, jämte inkomsterna och avkast- ningen från, objektet.

2. In making any order under the

2. Domstolen får när beslut

preceding paragraph, the court

fattas om åtgärder enligt före-

may impose such terms as it

gående punkt, även besluta

considers necessary to protect

om villkor som domstolen

the interested persons in the

bedömer nödvändiga för att

event that the creditor:

skydda de berörda personerna

 

för det fall borgenären:

a)in implementing any order granting such relief, fails to perform any of its obligations to the debtor under this Convention or the Protocol; or

b)fails to establish its claim, wholly or in part, on the final determination of that claim.

a)när dessa åtgärder verk- ställs, underlåter att full- göra någon av sina för- pliktelser enligt Konvent- ionen eller protokollet gentemot gäldenären; eller

b)helt eller delvis inte kan styrka sitt anspråk, när sakfrågan avgörs slutligt.

3. Before making any order

3.

Innan domstolen beslutar om

under paragraph 1, the court

 

åtgärder enligt punkt 1 får

may require notice of the

 

domstolen kräva att berörda

request to be given to any of

 

personer underrättas om fram-

the interested persons.

 

ställan.

4. Nothing in this Article affects

4.

Bestämmelserna i denna arti-

the application of Article 8(3)

 

kel ska inte påverka tillämp-

or limits the availability of

 

ningen av artikel 8(3) eller

forms of interim relief other

 

begränsa domstolens befogen-

than those set out in

 

het att besluta om andra

paragraph 1.

 

interimistiska åtgärder än de

 

 

som anges i punkt 1.

105

Prop. 2015/16:12

Article 14

Artikel 14

Bilaga 1

Procedural requirements

Förfarandekrav

Subject to Article 54(2), any remedy provided by this Chapter shall be exercised in conformity with the procedure prescribed by the law of the place where the remedy is to be exercised.

Med förbehåll för artikel 54(2), ska de åtgärder som föreskrivs i detta kapitel vidtas i enlighet med de processuella bestämmelser som gäller enligt lagen på den plats där åtgärderna ska vidtas.

Article 15

Artikel 15

Derogation

Undantag

In their relations with each other, any two or more of the parties referred to in this Chapter may at any time, by agreement in writing, derogate from or vary the effect of any of the preceding provisions of this Chapter except Articles 8(3) to (6), 9(3) and (4), 13(2) and 14.

Två eller flera parter som berörs av bestämmelserna i detta kapitel kan när som helst skriftligen komma överens om undantag från någon av de föregående bestämmelserna eller ändra verkningarna av dessa, med undantag för artiklarna 8(3) till (6), 9(3) och (4), 13(2) samt 14.

Chapter IV

Kapitel IV

The international registration

Det internationella registrer-

system

ingssystemet

Article 16

Artikel 16

The International Registry

Det internationella registret

1.An International Registry shall be established for registrations of:

a)international interests, prospective international interests and registrable

non-consensual

rights

and interests;

 

b)assignments and pro- spective assignments of international interests;

c)acquisitions of interna- tional interests by legal or contractual subrogations under the applicable law;

106

1.Ett internationellt register ska inrättas för registrering av:

a)internationella säkerhetsrätter, framtida internationella säkerhetsrätter och registreringsbara legala rättigheter

b)överlåtelser och framtida

överlåtelser av inter- nationella säkerhetsrätter;

c)förvärv av internationella säkerhetsrätter till följd av lag- eller avtalsenlig subrogation enligt tillämplig lag;

d)

notices

of

national

d)

meddelanden

om nation-

Prop. 2015/16:12

 

interests; and

 

 

ella säkerhetsrätter; och

Bilaga 1

e)

subordinations

of

e)

efterställande

av sådana

 

 

interests

referred to in

 

säkerhetsrätter som avses

 

 

any of the preceding sub-

 

ovan.

 

 

 

paragraphs.

 

 

 

 

 

2.Different international regist- 2. Skilda internationella register

ries may be established for different categories of object and associated rights.

3.For the purposes of this

Chapter and Chapter V, the term “registration” includes, where appropriate, an amendment, extension or discharge of a registration.

Article 17

The Supervisory Authority and

the Registrar

1.There shall be a Supervisory

Authority as provided by the Protocol.

2.The Supervisory Authority shall:

får inrättas för de olika kate- gorierna av objekt och för tillhörande rättigheter.

3.I detta kapitel och kapitel V avses med registrering även ändring, utvidgning eller upp- hävande av en registrering, beroende på sammanhanget.

Artikel 17

Tillsynsmyndigheten och reg- istratorn

1.En tillsynsmyndighet ska ut- ses i enlighet med protokollet.

2.Tillsynsmyndigheten ska:

a)establish or provide for the establishment of the International Registry;

b)except as otherwise pro- vided by the Protocol, appoint and dismiss the Registrar;

c)ensure that any rights required for the con- tinued effective operation of the International Reg- istry in the event of a change of Registrar will vest in or be assignable to the new Registrar;

d)after consultation with the Contracting States,

a)upprätta, eller låta upp- rätta, det internationella registret;

b)med förbehåll för proto- kollets bestämmelser, till- sätta och avsätta registrat- orn;

c)sörja för att de rättigheter som krävs för en effektiv drift av det internationella registret vid byte av reg- istrator, kan överföras eller överlåtas till den nya registratorn;

d)efter samråd med de för-

dragsslutande

staterna

107

Prop. 2015/16:12

Bilaga 1

108

make or approve and ensure the publication of regulations pursuant to the Protocol dealing with the operation of the Inter- national Registry;

e)establish administrative

procedures

through

which

complaints con-

cerning

the

operation of

the International Registry can be made to the Supervisory Authority;

f)supervise the Registrar and the operation of the International Registry;

g)at the request of the

Registrar, provide such guidance to the Registrar as the Supervisory Authority thinks fit;

h)set and periodically re- view the structure of fees to be charged for the services and facilities of the International Reg- istry;

i)do all things necessary to ensure that an efficient notice-based electronic registration system exists to implement the object- ives of this Convention and the Protocol; and

j)report periodically to

Contracting States con- cerning the discharge of its obligations under this Convention and the Protocol.

och med tillämpning av protokollet utarbeta eller godkänna ett regelverk avseende driften av det internationella registret, och sörja för att regel- verket offentliggörs;

e)fastställa administrativt förfarande vid tillsyns- myndigheten, för hand- läggning av klagomål som rör driften av det internationella registret;

f)utöva tillsyn över registr- atorns verksamhet och driften av det internation- ella registret;

g)på begäran av registra- torn, ge registratorn di- rektiv som tillsynsmynd- igheten anser lämpliga;

h)fastställa och regelbundet se över avgiftsstrukturen för det internationella registrets tjänster;

i)vidta nödvändiga åtgär- der för att tillse att ett effektivt elektroniskt sys- tem för registrering av säkerhetsrätter existerar, för förverkligande av Konventionens och protokollets syften; och

j)med jämna mellanrum rapportera till de för-

dragsslutande

staterna

hur

myndigheten

fullgör

sina

skyldigheter enligt

Konventionen och proto- kollet.

3.The Supervisory Authority may enter into any agreement requisite for the performance of its functions, including any agreement referred to in Article 27(3).

4.The Supervisory Authority shall own all proprietary rights in the data bases and archives of the International Registry.

5.The Registrar shall ensure the efficient operation of the International Registry and perform the functions as- signed to it by this Con- vention, the Protocol and the regulations.

3. Tillsynsmyndigheten får ingå

Prop. 2015/16:12

de avtal som krävs för ut-

Bilaga 1

förande av dess uppgifter,

 

bland annat de avtal som av-

 

ses i artikel 27(3).

 

4.Tillsynsmyndigheten ska ha full äganderätt till det inter- nationella registrets databaser och arkiv.

5.Registratorn ska säkerställa en effektiv drift av det inter- nationella registret och utföra de uppgifter som myndig- heten har ålagts i Konven- tionen, protokollet och regel- verket.

Chapter V

Kapitel V

Other matters relating

to Övriga frågor avseende registr-

registration

ering

Article 18

Artikel 18

Registration requirements

Villkor för registrering

1.The Protocol and regulations shall specify the requirements, including the criteria for the identification of the object:

a)for effecting a registra- tion (which shall include provision for prior electronic transmission of any consent from any person whose consent is required under Article;

b)for making searches and issuing search certifi- cates, and, subject thereto;

c)for ensuring the con- fidentiality of informa- tion and documents of the International Registry

1. Protokollet och regelverket

 

ska

innehålla

villkor,

bland

 

annat kriterierna för identi-

 

fiering av objektet, för:

 

 

a)

registreringen

(innefatt-

 

 

ande villkor för hur sam-

 

 

tycke ska kunna lämnas i

 

 

förtid på elektronisk väg,

 

 

när så krävs enligt artikel

 

 

20);

 

 

 

 

 

b)

sökningar

och

utfärdan-

 

 

det

av

sökningsintyg;

 

 

och,

 

 

 

 

 

c)

att

säkerställa

att

upp-

 

 

gifter och dokument i det

 

 

internationella

registret,

 

 

med

undantag

av

upp-

109

Prop. 2015/16:12

Bilaga 1

110

other than information and documents relating to

aregistration.

2.The Registrar shall not be under a duty to enquire whether a consent to registr- ation under Article 20 has in fact been given or is valid.

3.Where an interest registered as a prospective international interest becomes an inter- national interest, no further registration shall be required provided that the registration information is sufficient for a registration of an international interest.

4.The Registrar shall arrange for registrations to be entered into the International Registry data base and made searchable in chronological order of receipt, and the file shall record the date and time of receipt.

5.The Protocol may provide that a Contracting State may designate an entity or entities in its territory as the entry point or entry points through which the information re- quired for registration shall or may be transmitted to the International Registry. A Con- tracting State making such a designation may specify the requirements, if any, to be satisfied before such informa- tion is transmitted to the Inter- national Registry.

gifter och dokument som rör en registrering, om- fattas av sekretess.

2.Registratorn är inte skyldig att kontrollera huruvida samtycke till registrering faktiskt har lämnats eller är giltigt enligt artikel 20.

3.När en framtida internationell säkerhetsrätt övergår till att bli en internationell säkerhetsrätt, krävs ingen annan registrering, förutsatt att uppgifterna om registre- ringen är tillräckliga för att medge registreringen som en internationell säkerhetsrätt.

4.Registratorn ska sörja för att registreringarna införs i det internationella registrets data- baser och är sökbara i krono- logisk ordning efter mottag- andet, samt att datum och klockslag för mottagandet införs i akten.

5.I protokollet får föreskrivas att en fördragsslutande stat på sitt territorium får utse ett eller flera organ till kontakt- punkter vilka ska ha till upp- gift att översända de uppgifter som krävs för registrering till det internationella registret. En fördragsslutande stat som utser en kontaktpunkt får ange vilka villkor som ska vara uppfyllda innan uppgifterna översänds till det internatio- nella registret.

Article 19

 

Artikel 19

 

Validity and time of registration

Registreringens giltighet och tid-

 

 

punkt för registrering

1. A registration

shall be valid

1. För

att en

registrering ska

only if made

in conformity

vara

giltig

måste den göras

with Article 20.

 

enligt bestämmelserna i

art-

Prop. 2015/16:12

 

 

 

ikel 20.

 

Bilaga 1

2. A registration,

if valid,

shall

2. En registrering, förutsatt

att

 

be complete upon entry of the

den är giltig, är fullständig när

 

required information into the

de föreskrivna uppgifterna har

 

International

Registry

data

förts in i det internationella

 

base so as to be searchable.

registrets databaser så att den

 

 

 

 

kan bli sökbar.

 

 

3.A registration shall be search- 3. En registrering är sökbar när: able for the purposes of the

preceding paragraph at the time when:

a)the International Registry has assigned to it a sequentially ordered file number; and

b)the registration informa- tion, including the file number, is stored in dur- able form and may be accessed at the Inter- national Registry.

a)registreringen har till- delats ett aktlöpnummer i det internationella registr- et, och

b)informationen som har registrerats, innefattande aktlöpnumret, har lagrats i beständig form och är tillgänglig i det inter- nationella registret.

4. If an interest first registered as

4. Om en säkerhetsrätt som först

a

prospective

international

har

registrerats

som

en

interest becomes an inter-

framtida

 

internationell

national interest, that inter-

säkerhetsrätt

blir

en

national

interest

shall

be

internationell

säkerhetsrätt,

treated as registered from the

ska

den

 

internationella

time of registration of the

säkerhetsrätten behandlas som

prospective

international

om

den

registrerades

vid

interest

provided

that

the

tidpunkten

för

registreringen

registration was

still current

av

den

 

framtida

immediately before the inter-

internationella

förutsatt

att

national interest was consti-

säkerhetsrätten,

tuted as provided by Article 7.

den registreringen fortfarande

 

 

 

 

 

 

 

var gällande omedelbart innan

 

 

 

 

 

 

 

den

 

 

internationella

 

 

 

 

 

 

 

säkerhetsrätten bildades enligt

 

 

 

 

 

 

 

artikel 7.

 

 

 

 

5. The

preceding

 

paragraph

5. Föregående

punkt

ska

till-

applies with necessary modi-

lämpas, med

vederbörliga

fications to the registration of

justeringar,

vid

registreringen

a

prospective assignment

of

av en framtida överlåtelse av

an international interest.

 

en internationell säkerhetsrätt.

111

Prop. 2015/16:12

Bilaga 1

6.A registration shall be search- 6. En registrering ska vara sök-

able in

the

International

bar i det internationella reg-

Registry

data

base according

istrets databas i enlighet med

to the criteria prescribed by

de villkor som anges i proto-

the Protocol.

 

kollet.

Article 20

 

 

Artikel 20

Consent to registration

Samtycke till registrering

1.

An

international

interest,

a

1.

En

 

 

 

internationell

 

prospective

 

international

 

säkerhetsrätt,

 

en

framtida

 

interest or an assignment or

 

internationell

 

säkerhetsrätt

 

prospective assignment of an

 

eller

en överlåtelse eller

en

 

international

interest

may

be

 

framtida

överlåtelse

av

en

 

registered,

and

any

such

 

internationell säkerhetsrätt får

 

registration

amended

 

or

 

registreras, och registreringen

 

extended prior to its expiry,

 

får

ändras

eller

förlängas

 

by either party with the

 

innan den har gått ut, av

 

consent in writing of the

 

endera parten med motpartens

 

other.

 

 

 

 

 

 

skriftliga samtycke.

 

 

 

2. The subordination of an inter-

2.

Efterställandet

av

en

inter-

 

national interest

to

another

 

nationell säkerhetsrätt till för-

 

international

interest

may

be

 

mån för en annan inter-

 

registered by or with the

 

nationell

säkerhetsrätt,

kan

 

consent in writing at any time

 

registreras av den person vars

 

of the person whose interest

 

säkerhetsrätt

har efterställts,

 

has been subordinated.

 

 

 

eller

med

dennes

skriftliga

 

 

 

 

 

 

 

 

 

samtycke.

 

 

 

 

 

 

3.

A

registration may

be

dis-

3.

En

registrering

får

avregi-

 

charged by or with the

 

streras av den till vars förmån

 

consent in writing of the party

 

registreringen har gjorts, eller

 

in whose favour it was made.

 

med dennes skriftliga sam-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

tycke.

 

 

 

 

 

 

4.The acquisition of an inter- 4. Förvärvet av en internationell

national interest by legal or

säkerhetsrätt genom lag-

eller

contractual subrogation may

avtalsenlig subrogation

får

be registered by the subrogee.

registreras av den som övertar

 

säkerhetsrätten eller rätten.

5.A registrable non-consensual right or interest may be reg- istered by the holder thereof.

5.En registreringsbar legal rättighet eller säkerhetsrätt får registreras av innehavaren.

6. A notice of a national interest

6. Ett meddelande om en nation-

may be registered by the hold-

ell säkerhetsrätt får registreras

er thereof.

av

innehavaren

av

 

säkerhetsrätten.

 

112

Article 21

 

 

 

 

Artikel 21

 

 

 

 

Prop. 2015/16:12

Duration of registration

 

Registreringens giltighetstid

Bilaga 1

Registration

of an

international

Registrering

av

en

internationell

interest remains effective until dis-

säkerhetsrätt är giltig till dess den

charged or until expiry of the

avregistreras eller tills den giltig-

period specified in the registration.

hetstid som anges i registreringen

 

 

 

 

 

har löpt ut.

 

 

 

 

 

Article 22

 

 

 

 

Artikel 22

 

 

 

 

 

Searches

 

 

 

 

Sökningar

 

 

 

 

 

1. Any person may, in the

1. Var person får på elektronisk

manner

prescribed

by

the

väg, enligt de närmare före-

Protocol

and

regulations,

skrifterna i

protokollet

och

make or request a search of

regelverket, söka eller begära

the International

Registry

by

en sökning i det internatio-

electronic means

concerning

nella

registret

avseende

interests or prospective inter-

säkerhetsrätter

eller

framtida

national

interests

registered

internationella

säkerhetsrätter

therein.

 

 

 

 

som finns registrerade där.

 

2.Upon receipt of a request 2. När registratorn tar emot en

therefor, the Registrar, in the manner prescribed by the Protocol and regulations, shall issue a registry search certificate by electronic means with respect to any object:

a)stating all registered in- formation relating there- to, together with a state- ment indicating the date and time of registration of such information; or

b)stating that there is no information in the Inter- national Registry relating thereto.

begäran om sökning avseende objekt ska den, enligt de närmare föreskrifterna i proto- kollet och regelverket, på elektronisk väg utfärda ett intyg om sökning i registret;

a)som ska innehålla samt- liga registrerade uppgifter om objektet samt en upp- gift om datum och klock- slag för registreringen av uppgifterna; eller

b)som intygar att uppgifter om objektet saknas i det internationella registret.

3. A search

certificate issued

3. Ett intyg om sökning som har

 

under the preceding paragraph

utfärdats enligt

föregående

 

shall indicate that the creditor

punkt ska ange att den borge-

 

named in

the

registration

när som anges i registrer-

 

information

has

acquired or

ingsinformationen

har för-

 

intends to acquire an inter-

värvat eller avser att förvärva

 

national interest in the object

en internationell säkerhetsrätt

 

but shall not indicate whether

i objektet, men ska inte ange

113

Prop. 2015/16:12

Bilaga 1

114

what is registered is an inter- national interest or a prospec- tive international interest, even if this is ascertainable from the relevant registration information.

huruvida registreringen avser en internationell säkerhetsrätt eller en framtida internationell säkerhetsrätt, även om detta kan avgöras med ledning av registrerade uppgifter.

Article 23

 

 

 

 

Artikel 23

 

 

 

 

 

List of declarations and declared

Förteckning

över

förklaringar

non-consensual rights or inte-

och

legala

rättigheter

eller

rests

 

 

 

 

säkerhetsrätter

 

 

 

The Registrar shall maintain a list

Registratorn

ska

upprätta

en

of declarations,

withdrawals

of

förteckning

över

förklaringar,

declaration and of the categories

återkallanden av förklaringar samt

of nonconsensual right or interest

kategorier

av

legala

rättigheter

communicated to the Registrar by

eller

säkerhetsrätter

som

har

the Depositary as having been

anmälts

till

myndigheten

av

declared by Contracting States in

depositarien så som de har avgetts

conformity with Articles 39 and

av de fördragsslutande staterna i

40 and the date of each such

enlighet med artiklarna 39 och 40,

declaration

or

withdrawal

of

med datum för varje förklaring

declaration. Such list shall be

eller

återkallande

av

förklaring.

recorded and searchable in the

Denna förteckning ska registreras

name of the declaring State and

och göras sökbar efter namnet på

shall be made available as

den stat som har avgett förkla-

provided in the Protocol and

ringen, och ska hållas tillgänglig

regulations

to

any

person

på begäran, enligt närmare före-

requesting it.

 

 

 

 

skrifter i protokollet och regel-

 

 

 

 

 

verket, till var och en som begär

 

 

 

 

 

den.

 

 

 

 

 

 

Article 24

 

 

 

 

Artikel 24

 

 

 

 

 

Evidentiary value of certificates

Bevisvärde av intyg

 

 

A document in the form pre-

Ett

dokument som

uppfyller

scribed by the regulations which

formkraven enligt regelverket och

purports to be a certificate issued

uppges vara ett intyg utfärdat av

by the International Registry is

det

internationella

registret, är

prima facie proof:

 

 

 

bevis:

 

 

 

 

 

a)that it has been so issued; and

b)of the facts recited in it, including the date and time of a registration.

a)för att det har utfärdats av det internationella registr- et; och

b)för de uppgifter som an- ges i det, inklusive datum och klockslag för registreringen.

Article 25

 

 

 

 

 

 

Artikel 25

 

 

Prop. 2015/16:12

Discharge of registration

 

 

Upphävande av registrering

Bilaga 1

1. Where the obligations secured

1. När de förpliktelser som

by a registered security inte-

säkerställts genom en reg-

rest or the obligations giving

istrerad säkerhetsrätt eller de

rise to a registered non-

förpliktelser som gett upphov

consensual

right

or interest

till en registrerad legal rättig-

have

been

discharged,

or

het eller säkerhetsrätt har full-

where

 

the

conditions

of

gjorts, eller när villkoren för

transfer of title under a

äganderättens övergång enligt

registered

title

reservation

ett avtal med äganderätts-

agreement have been fulfilled,

förbehåll

har

uppfyllts,

ska

the holder of such interest

innehavaren

 

av

shall,

without undue

delay,

säkerhetsrätten utan dröjsmål,

procure the discharge of the

vidta åtgärder för att upphäva

registration

after

written

registreringen

på gäldenärens

demand

by

the

debtor

skriftliga

begäran

som

delivered to or received at its

lämnats till eller mottagits på

address

stated

in

 

the

den adress som anges i

registration.

 

 

 

 

registreringen.

 

 

2.Where a prospective inter- 2. När en framtida internationell

national interest or a pro-

säkerhetsrätt eller en framtida

 

spective

assignment

of an

överlåtelse av en interna-

 

international interest has been

tionell

säkerhetsrätt

har

 

registered,

the

intending

registrerats,

ska den

framtida

 

creditor or intending assignee

borgenären

eller

förvärvaren

 

shall,

without

undue

delay,

utan

dröjsmål vidta

åtgärder

 

procure the discharge of the

för att upphäva registreringen

 

registration

after

 

written

på den

framtida

gäldenärens

 

demand

 

by

the

intending

eller

överlåtarens

skriftliga

 

debtor or assignor which is

begäran som lämnats till eller

 

delivered to or received at its

mottagits på den adress som

 

address

 

stated

in

the

anges i

registreringen,

om

 

registration before the intend-

sådan begäran framförs innan

 

ing creditor or assignee has

den framtida borgenären eller

 

given value or incurred a

förvärvaren

utgivit

det

som

 

commitment to give value.

ska säkerställas, eller för-

 

 

 

 

 

 

 

 

bundit sig att göra det.

 

 

3. Where the obligations secured

3. Om de förpliktelser som

 

by a national interest specified

säkerställts genom en nation-

 

in a registered notice of a

ell

säkerhetsrätt

och

som

 

national

interest have been

beskrivs

 

närmare

i

ett

 

discharged, the holder of such

registrerat

meddelande

om

 

interest

shall,

without

undue

nationell

 

säkerhetsrätt

har

 

delay,

procure

the

discharge

fullgjorts, ska innehavaren av

 

of the

 

registration

after

denna

säkerhetsrätt

utan

 

written demand by the debtor

dröjsmål vidta åtgärder för att

 

delivered to or received at its

upphäva

registreringen

 

address stated in the registra-

gäldenärens skriftliga begäran

115

Prop. 2015/16:12

Bilaga 1

tion.

 

 

 

 

 

som

lämnats

till

eller

 

 

 

 

 

 

mottagits på den adress som

 

 

 

 

 

 

anges i registreringen.

 

4. Where a registration ought not

4. Om en registrering inte borde

to have been made or is

ha gjorts, eller om den är

incorrect, the person in whose

felaktig, ska den person till

favour

the

registration

was

vars

förmån

registreringen

made

shall,

without undue

gjorts

utan

dröjsmål

vidta

delay, procure its discharge or

åtgärder för att upphäva eller

amendment

after

written

ändra

 

registreringen

demand

by

the

debtor

gäldenärens skriftliga begäran

delivered to or received at its

som

lämnats

till

eller

address

stated

in

the

mottagits på den adress som

registration.

 

 

 

anges i registreringen.

 

Article 26

 

 

 

 

 

Artikel 26

 

 

 

 

Access to the international reg-

Tillgång

till

det

internationella

istration facilities

 

 

 

registret

 

 

 

 

 

No person shall be denied access

Ingen person får vägras tillgång

to the registration and search

till det internationella

registrets

facilities

of

the International

registrerings- eller söktjänster så-

Registry on any ground other than

vida inte personen har underlåtit

its failure to comply with the

att följa villkoren som anges i

procedures

prescribed

by

this

detta kapitel.

 

 

 

 

Chapter.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Chapter VI

 

 

 

 

Kapitel VI

 

 

 

 

Privileges and immunities of

 

Tillsynsmyndighetens

 

och

the Supervisory

Authority

and

registratorns

privilegier

och

the Registrar

 

 

 

 

immunitet

 

 

 

 

Article 27

 

 

 

 

 

Artikel 27

 

 

 

 

Legal personality; immunity

 

Juridisk person och immunitet

1.

The

Supervisory

Authority

1.

Tillsynsmyndigheten

ska

 

shall

have international legal

 

åtnjuta status som inter-

 

personality where not already

 

nationell

juridisk person

om

 

possessing such personality.

 

den inte redan har det.

 

2.

The

Supervisory

Authority

2.

Tillsynsmyndigheten,

dess

 

and its officers and employees

 

ledning

och

anställda

ska

 

shall

enjoy

such

immunity

 

åtnjuta

den immunitet

mot

 

from

legal

or administrative

 

rättsliga

och

administrativa

 

process as is specified in the

 

åtgärder

som

framgår

av

 

Protocol.

 

 

 

protokollets bestämmelser.

3.

a) The Supervisory Authority

3.

a) Tillsynsmyndigheten

ska

116

shall

enjoy

exemption from

 

åtnjuta

skattebefrielse

och

taxes

and

such

other

andra sådana

privilegier

som

Prop. 2015/16:12

privileges as may be provided

framgår av

avtalet

med

Bilaga 1

by agreement with the host

värdstaten.

 

 

 

State.

 

 

 

 

 

 

 

b) For

the purposes

of this

b) I denna punkt avses med

 

paragraph,

“host

State”

”värdstat”,

den stat

där

 

means the State in which

tillsynsmyndigheten

är

 

the

Supervisory Authority

belägen.

 

 

 

is situated.

 

 

 

 

 

 

4.The assets, documents, data 4. Tillgångar, handlingar, data-

bases and archives of the International Registry shall be inviolable and immune from seizure or other legal or ad- ministrative process.

baser och arkiv som tillhör det internationella registret ska vara okränkbara och immuna mot beslag och andra rättsliga eller administrativa åtgärder.

5. For the purposes of any claim

5.

Den som väcker talan mot

 

against

the

Registrar

under

 

registratorn

enligt

artikel

 

Article 28(1) or Article 44,

 

28(1) eller artikel 44, ska ha

 

the claimant shall be entitled

 

rätt att få tillgång till sådana

 

to access to such information

 

uppgifter och handlingar som

 

and

documents

as

 

are

 

krävs för att föra talan.

 

 

necessary

to

enable

the

 

 

 

 

 

 

 

 

claimant to pursue its claim.

 

 

 

 

 

 

 

 

6. The

Supervisory

Authority

6.

Tillsynsmyndigheten får häva

 

may

waive

the

inviolability

 

den okränkbarhet och immun-

 

and

immunity

conferred

by

 

itet som anges i punkt 4.

 

 

paragraph 4.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Chapter VII

 

 

 

 

 

Kapitel VII

 

 

 

 

 

Liability of the Registrar

 

 

Registratorns ansvar

 

 

 

Article 28

 

 

 

 

 

 

Artikel 28

 

 

 

 

 

Liability and financial assur-

Ansvar och ekonomiska försäkr-

 

ances

 

 

 

 

 

 

 

ingar

 

 

 

 

 

 

1. The Registrar shall be liable

1.

Registratorn ska vara skyldig

 

for compensatory damages for

 

att

utge

kompensation

för

 

loss suffered by a person

 

skada som en person åsamkas,

 

directly

resulting

from

an

 

om skadan är en direkt följd

 

error or omission of the

 

av fel eller försummelse av

 

Registrar and its officers and

 

registratorn, dess ledning eller

 

employees or from a mal-

 

anställda, eller brister i det

 

function

of

the

international

 

internationella

registrerings-

 

registration

system

except

 

systemet, såvida inte bristerna

 

where

the

malfunction

is

 

har

uppkommit genom

en

 

caused

by

an

event

of

an

 

oundviklig

händelse

som det

117

Prop. 2015/16:12

Bilaga 1

118

inevitable and irresistible nature, which could not be prevented by using the best practices in current use in the field of electronic registry design and operation, including those related to back-up and systems security and networking.

inte går att skydda sig emot, och som inte kunnat före- byggas genom bästa allmänt tillämpade praxis i fråga om utformning och drift av elek- troniska register, inbegripet praxis för backup och för säkerhets- och nätsystemen.

2. The

Registrar

shall

not

be

2. Registratorn ska inte bära

liable

under

the

preceding

ansvar

enligt

 

föregående

paragraph

for

 

factual

punkt för sakfel i de regi-

inaccuracy

of

 

registration

streringsuppgifter

som

den

information

received

by

the

tagit emot eller översänt i den

Registrar or transmitted by the

form som de tagits emot.

Registrar in the form in which

Registratorn

ska

inte

heller

it received that

information

bära ansvar för åtgärder eller

nor for acts or circumstances

omständigheter

som varken

for which the Registrar and its

den,

dess

ledning

eller

officers

and

employees

are

anställda orsakar,

och

som

not

responsible

and

arising

förelåg innan uppgifterna om

prior to receipt of registration

registrering

 

 

i

det

information

 

 

at

 

the

internationella

registret

togs

International Registry.

 

 

emot.

 

 

 

 

 

3.Compensation under para- 3. Kompensation enligt punkt 1

graph 1 may be reduced to the

kan reduceras i den utsträck-

extent that the person who

ning som den skadelidande

suffered the damage caused or

har vållat eller bidragit till

contributed to that damage.

skadan.

4.The Registrar shall procure 4. Registratorn ska teckna för-

insurance or a financial guar-

säkring eller förse sig med en

antee covering the liability

garanti som täcker det ansvar

referred to in this Article to

som föreskrivs i denna artikel,

the extent determined by the

i den utsträckning som till-

Supervisory Authority, in

synsmyndigheten fastställer

accordance with the Protocol.

enligt bestämmelserna i proto-

 

kollet.

Chapter VIII

 

 

 

 

Kapitel VIII

Prop. 2015/16:12

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilaga 1

Effects

of

an

international

Den

internationella

interest as against third parties

säkerhetsrättens

verkan

 

 

 

 

 

 

gentemot tredje man

 

Article 29

 

 

 

 

Artikel 29

 

Priority of competing interests

Prioritetsordning mellan kon-

 

 

 

 

 

 

kurrerande säkerhetsrätter

1. A registered interest has prior-

1. En

registrerad

säkerhetsrätt

ity over any other interest

har prioritet framför varje där-

subsequently

registered

and

efter

registrerad

säkerhetsrätt

over an unregistered interest.

och

varje

oregistrerad

 

 

 

 

 

 

säkerhetsrätt.

 

2. The

priority

of

the

first-

2. Prioriteten för den först nämn-

mentioned

interest

under the

da säkerhetsrätten i före-

preceding paragraph applies:

gående punkt gäller:

a)even if the first- mentioned interest was acquired or registered with actual knowledge of the other interest; and

b)even as regards value given by the holder of the first-mentioned interest with such knowledge.

a)även om säkerhetsrätten erhölls eller registrerades

med faktisk vetskap om den andra säkerhetsrätten;

b)även vad avser sådant som innehavaren av den först registrerade säkerhetsrätten utgivit, med kännedom om den andra säkerhetsrätten.

3. The buyer of an object

3. Köparen av ett objekt för-

acquires its interest in it:

värvar sin rätt till objektet:

a)subject to an interest registered at the time of its acquisition of that interest; and

b)free from an unregistered interest even if it has actual knowledge of such an interest.

a)belastad med den säkerhetsrätt som var registrerad när objektet förvärvas, och

b)fri från varje icke reg- istrerad säkerhetsrätt, även om köparen har kännedom om sådan säkerhetsrätt.

4. The conditional buyer or

4. Köparen till

ett objekt

med

lessee acquires its interest in

äganderättsförbehåll

eller

or right over that object:

leasetagaren

förvärvar

rätten

 

till objektet:

 

 

119

Prop. 2015/16:12

Bilaga 1

a) subject to an interest

a) belastad

med

den

registered prior

to

the

säkerhetsrätt

som

var

registration of the inter-

registrerad

 

 

före

national interest

held

by

registreringen

av

den

its conditional

seller

or

internationella

 

 

lessor; and

 

 

säkerhetsrätten

 

som

 

 

 

säljaren

med

ägande-

 

 

 

rättsförbehåll

respektive

 

 

 

leasegivaren har; och

 

b)free from an interest not so registered at that time even if it has actual knowledge of that inter- est.

b)fri från den säkerhetsrätt som inte var registrerade vid tidpunkten för för- värvet, även om köparen eller leasetagaren hade kännedom om sådan säkerhetsrätt.

5.The priority of competing 5. Prioriteten mellan konkurrer-

interests or rights under this

ande

säkerhetsrätter

eller

Article may be varied by

rättigheter enligt denna artikel

agreement between the hold-

kan

ändras

genom

avtal

ers of those interests, but an

mellan innehavarna av sådana

assignee of

a subordinated

säkerhetsrätter,

men

för-

interest is not bound by an

värvaren

av

en efterställd

agreement to subordinate that

säkerhetsrätt är inte bunden av

interest unless at the time of

ett avtal

om

efterställning,

the assignment a subordin-

såvida

inte

avtalet

var

ation had

been registered

registrerat

vid

tidpunkten för

relating to that agreement.

överlåtelsen.

 

 

6.Any priority given by this 6. Prioritet enligt denna artikel

Article to an interest in an

ska även gälla för avkastning

object extends to proceeds.

från objektet.

7. This Convention:

7. Konventionen:

a)

does not affect the rights

 

of a person in an item,

 

other than an object, held

 

prior to its installation on

 

an object if under the

 

applicable law

those

 

rights continue to

exist

 

after the installation; and

b)

does not prevent the crea-

120

tion of rights in an item,

a)påverkar inte en persons rätt till ett föremål, annat än objektet, som har installerats i ett objekt, om rätten till föremålet fanns före installationen, förutsatt att rätten till föremålet enligt tillämp- lig lag fortsätter att gälla även efter installationen; och

b)utgör inget hinder för uppkomsten av rättig-

other than an object, which has previously been installed on an object where under the applicable law those rights are created.

heter i ett föremål, annat

Prop. 2015/16:12

än objektet, som tidigare

Bilaga 1

har

varit installerade

 

ett

objekt,

förutsatt

att

 

rätten har

uppkommit

 

enligt tillämplig lag.

 

 

Article 30

Artikel 30

Effects of insolvency

Verkan av insolvens

1.In insolvency proceedings against the debtor an inter- national interest is effective if prior to the commencement of the insolvency proceedings that interest was registered in conformity with this Conven- tion.

1.I ett insolvensförfarande gent- emot gäldenären ska en inter- nationell säkerhetsrätt ge förmånsrätt eller separations- rätt om säkerhetsrätten var registrerad i enlighet med Konventionen innan insolv- ensförfarandena inleddes.

2.Nothing in this Article im- 2. Inget i denna artikel ska på-

pairs the effectiveness of an international interest in the insolvency proceedings where that interest is effective under the applicable law.

verka förmånsrätten eller separationsrätten för en inter- nationell säkerhetsrätt i ett insolvensförfarande om en sådan rätt ges enligt den tillämpliga lagen.

3.Nothing in this Article affects: 3. Inget i denna artikel ska

a)any rules of law appli- cable in insolvency pro- ceedings relating to the avoidance of a trans- action as a preference or a transfer in fraud of creditors; or

b)any rules of procedure relating to the enforce- ment of rights to property which is under the control or supervision of the insolvency administr- ator.

påverka:

a)tillämpningen av kon- kursrättsliga bestämmelser om återvinning i konkurs; eller

b)tillämpningen av proces- suella bestämmelser gällande verkställighet av bättre rätt till egendom som insolvensförvaltaren kontrollerar eller utövar tillsyn över.

121

Prop. 2015/16:12

Bilaga 1

122

Chapter IX

Assignments of associated rights and international interests; rights of subrogation

Article 31

Effects of assignment

Kapitel IX

Överlåtelse av tillhörande rättig- heter och internationella säkerhetsrätter; subrogations- rättigheter

Artikel 31

Verkan av överlåtelse

1.Except as otherwise agreed by the parties, an assignment of associated rights made in conformity with Article 32 also transfers to the assignee:

1.Såvida inte annat har avtalats mellan parterna, ska en över- låtelse av tillhörande rättig- heter som gjorts i enlighet med artikel 32, även innebära att det till förvärvaren över- låts:

a)the related international interest; and

b)all the interests and priorities of the assignor under this Convention.

2.Nothing in this Convention prevents a partial assignment of the assignor’s associated rights. In the case of such a partial assignment the assig- nor and assignee may agree as to their respective rights con- cerning the related internat- ional interest assigned under the preceding paragraph but not so as adversely to affect the debtor without its consent.

a)den tillhörande inter- nationella säkerhetsrätten; och

b)samtliga säkerhetsrätter och prioriteringar som överlåtaren har enligt Konventionen.

2.Inget i Konventionen hindar en partiell överlåtelse av över- låtarens tillhörande rättig- heter. Vid en sådan partiell överlåtelse är överlåtaren och förvärvaren fria att avtala om sina respektive rättigheter till den internationella säkerhets- rätten som överlåtits enligt föregående punkt, dock inte på ett sådant sätt att gäldenärens ställning försämras utan dennes sam- tycke.

3.Subject to paragraph 4, the applicable law shall determine the defences and rights of set- off available to the debtor against the assignee.

4.The debtor may at any time by agreement in writing waive all or any of the defences and

3.Med förbehåll för punkt 4 ska gäldenärens invändningar och rätt till kvittning gentemot förvärvaren avgöras enligt tillämplig lag.

4.Gäldenären får när som helst skriftligen, helt eller delvis, avsäga sig rätten till invänd-

rights of set-off referred to in the preceding paragraph other than defences arising from fraudulent acts on the part of the assignee.

5.In the case of an assignment by way of security, the assign- ed associated rights revest in the assignor, to the extent that they are still subsisting, when the obligations secured by the assignment have been discharged.

ningar och rätt till kvittning

Prop. 2015/16:12

enligt föregående punkt. Detta

Bilaga 1

gäller dock inte invändningar

 

baserade på bedrägligt bete-

 

ende från förvärvarens sida.

 

5.Om de tillhörande rättighet- erna har överlåtits till säkerhet för en förpliktelse, återgår de till överlåtaren, i den mån de finns kvar, när de förpliktelser som säkerställts genom överlåtelsen fullgjorts.

Article 32

Artikel 32

Formal requirements of assign-

Formkrav för överlåtelsen

ment

 

1.An assignment of associated 1. En överlåtelse av tillhörande

rights transfers the related

rättigheter medför

överlåtelse

international interest only if it:

av

den

internationella

 

säkerhetsrätten

i

objektet

 

endast om:

 

 

a)is in writing;

b)enables the associated rights to be identified under the contract from which they arise; and

c)in the case of an assign- ment by way of security, enables the obligations secured by the assign- ment to be determined in accordance with the Protocol but without the need to state a sum or maximum sum secured.

a)överlåtelsen ingås skrift- ligen;

b)överlåtelsen möjliggör identifiering av de till-

hörande rättigheterna som följer av avtalet; och

c)vid överlåtelse till säker- het för en förpliktelse, gör det möjligt att i enlighet med protokollet fastställa de förpliktelser som säkerställs genom överlåtelsen, utan att ett belopp eller ett högsta säkra belopp måste anges.

2.An assignment of an inter- 2. En överlåtelse av en inter-

national interest created or provided for by a security agreement is not valid unless some or all related associated rights also are assigned.

nationell säkerhetsrätt som bildats eller föreskrivs i ett pantavtal är inte giltigt om inte alla eller vissa tillhörande rättigheter också överlåts.

123

Prop. 2015/16:12

Bilaga 1

124

3.This Convention does not apply to an assignment of associated rights which is not effective to transfer the related international interest.

3.Konventionen är inte tillämp- lig på en överlåtelse av till- hörande rättigheter, om inte överlåtelsen tillåter att den aktuella internationella säkerhetsrätten också överlåts.

Article 33

Artikel 33

Debtor’s duty to assignee

Gäldenärens förpliktelser gent-

 

emot förvärvaren

1.To the extent that associated rights and the related inter- national interest have been transferred in accordance with Articles 31 and 32, the debtor in relation to those rights and that interest is bound by the assignment and has a duty to make payment or give other performance to the assignee, if but only if:

1.I den omfattning tillhörande rättigheter och den inter- nationella säkerhetsrätten har överlåtits i enlighet med artik- larna 31 och 32, är gäldenären bunden av överlåtelsen och ska fullgöra de säkerställda förpliktelserna gentemot för- värvaren, om och endast om:

a)the debtor has been given notice of the assignment in writing by or with the authority of the assignor; and

b)the notice identifies the associated rights.

2.Irrespective of any other ground on which payment or performance by the debtor discharges the latter from liability, payment or perfor- mance shall be effective for this purpose if made in accordance with the preceding paragraph.

3.Nothing in this Article shall affect the priority of compe- ting assignments.

a)gäldenären skriftligen har underrättats om överlåtel- sen av, eller på uppdrag av, överlåtaren; och

b)de tillhörande rättighet- erna identifieras i under- rättelsen.

2.Oberoende av andra grunder till att betalning eller fullgör- ande av förpliktelser från gäldenärens sida kan ske med befriande verkan, ska gälden- ären kunna fullgöra de säker- ställda förpliktelserna med befriande verkan om det sker i enlighet med föregående punkt.

3.Inget i denna artikel ska påverka prioritetsordningen mellan konkurrerande överlåt- elser.

Article 34

Default remedies in respect of assignment by way of security

Artikel 34

Prop. 2015/16:12

Åtgärder vid avtalsbrott i sam-

Bilaga 1

band med överlåtelse som säker-

 

het

 

In the event of default by the

Om överlåtaren underlåter

att

assignor under the assignment of

fullgöra sina förpliktelser enligt en

associated rights and the related

överlåtelse av tillhörande rättig-

international interest made by way

heter och den aktuella inter-

of security, Articles 8, 9 and 11 to

nationella

säkerhetsrätten,

och

14 apply in the relations between

överlåtelsen har gjorts till säkerhet

the assignor and the assignee (and,

för en förpliktelse, är artiklarna 8,

in relation to associated rights,

9 samt 11 till 14 tillämpliga på

apply in so far as those provisions

förhållandet

mellan

överlåtaren

are capable of application to

och förvärvaren (och, i fråga om

intangible property) as if refer-

tillhörande

rättigheter,

tillämpliga

ences:

i den utsträckning som dessa

 

artiklar kan tillämpas på im-

 

materiella

objekt)

som

om

 

hänvisning:

 

 

 

a)to the secured obligation and the security interest were references to the obligation secured by the assignment of the associated rights and the related international interest and the security interest created by that assignment;

b)to the chargee or creditor and chargor or debtor were references to the assignee and assignor;

a)till den säkerställda för- pliktelsen och säkerhets- rätten avsåg den förplikt- else som säkras genom överlåtelsen av de tillhörande rättigheterna och den internationella säkerhetsrätten samt den säkerhetsrätt som har bildas genom över- låtelsen;

b)till säkerhetshavaren eller borgenären och till säker- hetsställaren eller till gäldenären avsåg för- värvare respektive över- låtare;

c)to the holder of the

international

interest

were references

to the

assignee; and

 

d)to the object were refer- ences to the assigned associated rights and the related international interest.

c)till innehavare av den internationella säkerhetsrätten avsåg förvärvaren; och

d)till objektet avsåg de till- hörande rättigheterna och den aktuella internation- ella säkerhetsrätten.

125

Prop. 2015/16:12

Article 35

Artikel 35

 

Bilaga 1

Priority of competing assign-

Företrädesordning mellan kon-

 

ments

kurrerande

säkerhetsöver-

 

 

låtelser

 

1.Where there are competing 1. Om det finns konkurrerande

assignments

of associated

överlåtelser

av

tillhörande

rights and at least one of the

rättigheter och minst en av

assignments

includes

the

överlåtelserna

inkluderar

den

related international interest

aktuella

 

internationella

and is registered, the pro-

säkerhetsrätten

 

och

är

visions of Article 29 apply as

registrerad,

 

ska

be-

if the references to a

stämmelserna

i

artikel

29

registered

interest

were

tillämpas som om hänvisning

references to an assignment of

till en registrerad säkerhetsrätt

the associated rights and the

var

hänvisning

till

en

related registered interest and

överlåtelse

av

de

tillhörande

as if references to a registered

rättigheterna och den aktuella

or unregistered interest

were

registrerade

 

säkerhetsrätten,

references to a registered or

och som om hänvisning till en

unregistered assignment.

 

registrerad

 

eller

icke

 

 

 

registrerad

säkerhetsrätt

var

 

 

 

hänvisning

till

en

registrerad

 

 

 

eller icke registrerad över-

 

 

 

låtelse.

 

 

 

 

 

2.Article 30 applies to an 2. Artikel 30 är tillämplig på en

assignment

of

associated

överlåtelse

av

 

tillhörande

rights as if the references to

rättigheter som om hänvisning

an international interest were

till

 

en

 

internationell

references to an assignment of

säkerhetsrätt

var

hänvisning

the associated rights and the

till en överlåtelse av de till-

related international interest.

hörande rättigheterna och den

 

 

 

 

aktuella

 

internationella

 

 

 

 

säkerhetsrätten.

 

 

 

Article 36 – Assignee’s priority

Artikel

36

Förvärvarens

with respect to associated rights

prioritet

avseende

 

tillhörande

 

 

 

 

rättigheter

 

 

 

 

 

1. The assignee

of

associated

1. Förvärvaren

av

 

tillhörande

rights and the related inter-

rättigheter och

den

aktuella

national

interest

whose

internationella

 

 

 

assignment has been reg-

säkerhetsrätten,

vars

förvärv

istered only has priority under

har

registrerats,

 

har

endast

Article

35(1)

over another

prioritet

enligt artikel 35(1)

assignee

of

the

associated

framför

en annan

förvärvare

rights:

 

 

 

av

 

de

 

 

tillhörande

 

 

 

 

rättigheterna:

 

 

 

 

126

a)if the contract under which the associated rights arise states that they are secured by or associated with the object; and

b)to the extent that the associated rights are related to an object.

a) om avtalet av vilket de

Prop. 2015/16:12

tillhörande

rättigheterna

Bilaga 1

följer,

anger

att

objektet

 

utgör

säkerhet

för dem

 

eller är knutet till dem; och

b)om de tillhörande rättig- heterna avser ett visst objekt.

2. For the purposes of sub-para-

2. Gällande (b) i föregående

graph (b) of the preceding

punkt, ska

de

tillhörande

paragraph, associated rights

rättigheterna

anses avse ett

are related to an object only to

visst objekt endast i den

the extent that they consist of

utsträckning de avser rätt till

rights to payment or perform-

betalning eller

fullgörande

ance that relate to:

som hänför sig till:

 

a)a sum advanced and utilised for the purchase of the object;

b)a sum advanced and utilised for the purchase of another object in which the assignor held another international interest if the assignor transferred that interest to the assignee and the assignment has been reg- istered;

c)the price payable for the object;

d)the rentals payable in respect of the object; or

e)other obligations arising from a transaction refer- red to in any of the pre- ceding subparagraphs.

a)ett belopp som har ut- betalats och nyttjats för förvärvet av objektet;

b)ett belopp som har ut- betalats och nyttjats för förvärvet av ett annat objekt, i vilket över- låtaren hade en annan internationell säkerhetsrätt, om överlåtaren överförde den säkerhetsrätten till för- värvaren och överlåtelsen har registrerats;

c)köpeskillingen för objekt- et;

d)hyran för objektet; eller

e)andra förpliktelser som följer av en transaktion enligt denna punkt.

3. In all other cases, the priority

3. I alla

andra fall

ska före-

of the competing assignments

trädesordningen för

konkurr-

of the associated rights shall

erande överlåtelser av tillhör-

be

determined

by

the

ande

rättigheter

fastställas

applicable law.

 

 

enligt tillämplig lag.

 

127

Prop. 2015/16:12

Bilaga 1

Article 37

Artikel 37

 

Effects of assignor’s insolvency

Verkan av överlåtarens insolv-

 

ens

 

The provisions of Article 30 apply

Bestämmelserna i artikel 30 är

to insolvency proceedings against

tillämpliga

på insolvensförfaran-

the assignor as if references to the

den gentemot överlåtaren, som om

debtor were references to the

hänvisning

till gäldenär var

assignor.

hänvisning till överlåtaren.

Article 38

Artikel 38

 

Subrogation

Subrogation

1. Subject to paragraph 2,

1. Med förbehåll för punkt 2 ska

nothing

in

this Convention

inget i den här Konventionen

affects

the

acquisition

of

påverka förvärvet av tillhör-

associated

rights

and

the

ande rättigheter och den aktu-

related

international

interest

ella

 

 

 

internationella

by legal or contractual sub-

säkerhetsrätten

genom

lag-

rogation under the applicable

eller avtalsenlig subrogation.

law.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2. The priority between any

2. Prioriteringen

mellan

en

interest

within

the

preceding

säkerhetsrätt som omfattas av

paragraph and

a

competing

föregående

 

punkt

och

en

interest may be varied by

konkurrerande

säkerhetsrätt

agreement in writing between

kan

ändras

genom

skriftligt

the holders of the respective

avtal mellan

innehavarna av

interests but an assignee of a

de

 

 

 

 

respektive

subordinated

interest

is

not

säkerhetsrätterna,

men

en

bound by an agreement to

förvärvare

av

en

efterställd

subordinate

 

that

 

interest

säkerhetsrätt är inte bunden av

unless at the time of the

ett

avtal

om

efterställning,

assignment

a

subordination

såvida inte

 

efterställningen

had been registered relating to

var registrerad vid tidpunkten

that agreement.

 

 

 

 

för överlåtelsen.

 

 

Chapter X

Rights or interests subject to declarations by Contracting States

 

Article 39

 

 

 

Rights

having

priority

without

 

registration

 

 

 

1. A Contracting State may at

 

any time, in a declaration

 

deposited with the Depositary

128

of

the

Protocol

declare,

Kapitel X

Rättigheter eller säkerhetsrätter som omfattas av förklaringar från de fördragsslutande staterna

Artikel 39

Rättigheter som har prioritet utan registrering

1.En fördragsslutande stat får när som helst, i en förklaring som ska deponeras hos proto- kollets depositarie, generellt

generally or specifically:

 

eller specifikt ange:

 

Prop. 2015/16:12

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilaga 1

a) those

categories

of

non-

a) de

kategorier

av legala

consensual

 

right

or

rättigheter

 

 

eller

interest (other than a right

säkerhetsrätter

(bortsett

or

interest

 

to

which

från

rättigheter

eller

Article 40 applies) which

säkerhetsrätter

vilka

under

that

State’s

law

artikel 40

är tilllämplig)

have

priority

over

an

som enligt statens lag har

interest in

 

an

object

prioritet

framför

en

equivalent to that of the

säkerhetsrätt till ett objekt

holder

of

a

registered

likvärdig

 

 

med

international

interest

and

säkerhetsrätten

hos

en

which shall have priority

innehavare

 

av

en

over a registered inter-

registrerad

internationell

national interest, whether

säkerhetsrätt,

och

som

in

or

outside

insolvency

ska

ha prioritet framför

proceedings; and

 

 

en

 

 

registrerad

 

 

 

 

 

 

 

internationell

 

 

 

 

 

 

 

 

 

säkerhetsrätt, oavsett om

 

 

 

 

 

 

 

det

är

fråga

om

 

 

 

 

 

 

 

insolvensförfarande

eller

 

 

 

 

 

 

 

inte; och

 

 

 

b)that nothing in this Con- vention shall affect the right of a State or State entity, intergovernmental organisation or other private provider of public services to arrest or detain an object under the laws of that State for payment of amounts owed to such entity, organisation or provider directly relating to those services in respect of that object or another object.

b)att inget i den här Kon- ventionen ska påverka rätten för en stat, ett statligt organ, en mellan- statlig organisation eller en privat leverantör av offentliga tjänster att beslagta eller hålla kvar ett objekt enligt statens lagar, för betalning av skuld till sådant organ, organisation eller lever- antör, om skulden är direkt hänförlig till de tjänster som tillhanda- hållits beträffande objekt- et eller ett annat objekt.

2.A declaration made under the 2. En förklaring som avges

preceding paragraph may be

enligt föregående

punkt kan

 

expressed to cover categories

utformas till att omfatta kate-

 

that are created after the

gorier som uppkommer efter

 

deposit of that declaration.

deponeringen av förklaringen.

 

3. A non-consensual right or int-

3. En legal rättighet eller

 

erest has priority over an in-

säkerhetsrätt

har

prioritet

 

ternational interest if and only

framför

en

internationell

129

Prop. 2015/16:12

Bilaga 1

if the former is of a category covered by a declaration de- posited prior to the registrat- ion of the international inte- rest.

säkerhetsrätt om och endast om den legala rättigheten eller säkerhetsrätten tillhör en kategori som omfattas av en förklaring som har deponerats före registreringen av den internationella säkerhetsrätten.

4.Notwithstanding the preced- ing paragraph, a Contracting State may, at the time of ratification, acceptance, approval of, or accession to the Protocol, declare that a right or interest of a category covered by a declaration made under sub-paragraph (a) of paragraph 1 shall have priority over an international interest registered prior to the date of such ratification, acceptance, approval or accession.

Article 40

Registrable non-consensual rights or interests

A Contracting State may at any time in a declaration deposited with the Depositary of the Protocol list the categories of non- consensual right or interest which shall be registrable under this Convention as regards any category of object as if the right or interest were an international interest and shall be regulated accordingly. Such a declaration may be modified from time to time.

4.Trots föregående punkt får en fördragsslutande stat vid tid- punkten för ratificering, god- kännandet eller anslutningen till protokollet, förklara att en rättighet eller säkerhetsrätt i en kategori som omfattas av en förklaring som har avgetts enligt punkt 1 (a) ska ha prioritet framför en inter- nationell säkerhetsrätt som har registrerats före dagen för sådan ratificeringen, godkänn- andet eller anslutningen.

Artikel 40

Legala rättigheter eller säkerhetsrätter som kan registreras

En fördragsslutande stat får när som helst i en förklaring som deponeras hos protokollets depos- itarie ange de kategorier av legala rättigheter eller säkerhetsrätter i alla kategorier av objekt som ska kunna registreras enligt den här Konventionen som om dessa rättigheter eller säkerhetsrätter var internationella säkerhetsrätter och ska behandlas som sådana. En sådan förklaring kan ändras över tiden.

130

Chapter XI

Kapitel XI

Prop. 2015/16:12

 

 

 

Bilaga 1

Application of the Convention to

Konventionens tillämpning

sales

försäljning

 

Article 41

Artikel 41

 

Sale and prospective sale

Försäljning och framtida för-

 

säljning

 

This Convention shall apply to the

Den här Konventionen är tillämp-

sale or prospective sale of an

lig på försäljning eller framtida

object as provided for in the

försäljning av ett objekt i enlighet

Protocol with any modifications

med

protokollets bestämmelser,

therein.

med

de inskränkningar

som

 

framgår där.

 

Chapter XII

Kapitel XII

 

Jurisdiction

Jurisdiktion

 

Article 42

Artikel 42

 

Choice of forum

Val av forum

 

1.Subject to Articles 43 and 44, 1. Med förbehåll för artiklarna

the courts of a Contracting State chosen by the parties to a transaction have jurisdiction in respect of any claim brought under this Conven- tion, whether or not the chosen forum has a connec- tion with the parties or the transaction. Such jurisdiction shall be exclusive unless otherwise agreed between the parties.

2.Any such agreement shall be in writing or otherwise con- cluded in accordance with the formal requirements of the law of the chosen forum.

43 och 44 ska de domstolar i en fördragsslutande stat som parterna i en transaktion har valt, ha behörighet att pröva alla framställningar som grundas på Konventions be- stämmelser, oavsett om den valda domstolen har anknyt- ning till parterna eller trans- aktionen. Sådan behörighet ska vara exklusiv, såvida inte parterna överenskommer om annat.

2.Avtal om domstols behörighet ska vara skriftligt eller annars uppfylla de formella krav som i lagen i den stat där den valda domstolen finns.

Article 43

Artikel 43

 

Jurisdiction under Article 13

Jurisdiktion enligt artikel 13

 

1. The courts of a Contracting

1. Domstolarna i en fördrags-

 

State chosen by the parties

slutande stat, som utsetts av

 

and the courts of the Con-

parterna, och domstolarna i

 

tracting State on the territory

den fördragsslutande stat där

131

Prop. 2015/16:12

Bilaga 1

of which the object is situated

objektet finns, ska ha behörig-

have

jurisdiction

to

grant

het att besluta om de åtgärder

relief

under

Article

13(1)(a),

som anges i artikel 13(1)(a),

(b), (c) and Article 13(4) in

(b), (c) och artikel 13(4) gäll-

respect of that object.

 

ande det objektet.

2. Jurisdiction

to

grant

relief

2. Behörighet att besluta om

under

Article

13(1)(d) or

åtgärd som anses i artikel

other interim relief by virtue

13(1)(d) eller andra interim-

of Article 13(4) may be

istiska åtgärder enligt artikel

exercised either:

 

 

 

13(4) har:

a)by the courts chosen by the parties; or

b)by the courts of a Con- tracting State on the terri- tory of which the debtor is situated, being relief which, by the terms of the order granting it, is enforceable only in the territory of that Contract- ing State.

a)de domstolar parterna har valt; eller

b)domstolarna i en för- dragsslutande stat på vars territorium gäldenären befinner sig, varvid åt- gärden enligt villkoren i beslutet, endast kan verk- ställas i den fördrags- slutande statens territor- ium.

3. A court has jurisdiction under

3. En domstol är behörig enligt

the preceding paragraphs even

de föregående

punkterna,

if the final determination of

även om det slutliga avgöran-

the claim referred to in Article

det av en framställan som

13(1) will or may take place

avses i artikel 13(1) kommer

in a court of another Con-

att, eller får, göras av en

tracting

State

or

by

domstol i en annan fördrags-

arbitration.

 

 

slutande stat eller i skilje-

 

 

 

 

förfarande.

 

Article 44

 

 

 

Artikel 44

 

Jurisdiction

to make

 

orders

Behörighet att vidta

åtgärder

against the Registrar

 

 

gentemot registratorn

 

1.The courts of the place in 1. Domstolarna som är belägna

 

which the Registrar has its

där registratorn

har

sitt

 

centre of administration shall

huvudkontor ska

ha exklusiv

 

have exclusive jurisdiction to

behörighet att pröva skade-

 

award damages or make

ståndstalan, eller

besluta

om

 

orders against the Registrar.

åtgärder, mot registratorn.

 

 

2. Where a person fails to

2. Om en person inte hörsammar

 

respond to a demand made

en framställan som görs enligt

 

under Article 25 and that

artikel 25 och personen inte

 

person has ceased to exist or

längre existerar eller inte kan

132

cannot be found for the pur-

påträffas för föreläggande

att

pose of enabling an order to be made against it requiring it to procure discharge of the registration, the courts refer- red to in the preceding para- graph shall have exclusive jurisdiction, on the application of the debtor or intending debtor, to make an order directed to the Registrar requiring the Registrar to discharge the registration.

upphäva

registreringen, ska

Prop. 2015/16:12

domstolarna som avses i före-

Bilaga 1

gående

punkt ha exklusiv

 

behörighet att på begäran av gäldenären eller den framtida gäldenären, förelägga registr- atorn att upphäva registrer- ingen.

3.Where a person fails to comply with an order of a court having jurisdiction under this Convention or, in the case of a national interest, an order of a court of compe- tent jurisdiction requiring that person to procure the amend- ment or discharge of a reg- istration, the courts referred to in paragraph 1 may direct the Registrar to take such steps as will give effect to that order.

4.Except as otherwise provided by the preceding paragraphs, no court may make orders or give judgments or rulings against or purporting to bind the Registrar.

Article 45

Jurisdiction in respect of insolv- ency proceedings

3.Om en person inte följer ett beslut av en domstol med be- hörighet enligt den här Kon- ventionen eller, om det rör sig om en nationell säkerhetsrätt, en behörig domstols beslut enligt vilket personen åläggs att ändra eller upphäva en reg- istrering, får de domstolar som avses i punkt 1 förelägga registratorn att vidta sådana åtgärder som krävs för att verkställa beslutet.

4.Med förbehåll för föregående stycken får ingen domstol vidta åtgärder, meddela domar eller fatta beslut riktade mot registratorn.

Artikel 45

Behörighet vid insolvensförfar- anden

The provisions of this Chapter are

Bestämmelserna i detta kapitel är

not applicable to insolvency

inte tillämpliga på insolvens-

proceedings.

förfaranden.

133

Prop. 2015/16:12

Bilaga 1

134

Chapter XIII

 

 

Kapitel XIII

Relationship with other Conven-

Förhållande till andra konvent-

tions

 

 

ioner

Article 45 bis

 

United

Artikel 45 bis

Relationship

with the

Förhållande till FN:s konvention

Nations

Convention

on

om överlåtelse av fordringar

theAssignment of Receivables in

inom internationell handel

International Trade

 

 

This Convention shall prevail over the United Nations Convention on the Assignment of Receivables in International Trade, opened for signature in New York on 12 December 2001, as it relates to the assignment of receivables which are associated rights related to international interests in aircraft objects, railway rolling stock and space assets.

Article 46

Relationship with the

UNIDROIT Convention on International Financial Leasing

Konventionen ska ha företräde framför FN:s konvention om överlåtelse av fordringar inom internationell handel, öppen för undertecknande i New York den 12 december 2001, i den utsträck- ning den avser överlåtelsen av fordringar som utgör tillhörande rättigheter avseende internation- ella säkerhetsrätter i luftfartsobjekt, rullande järn- vägsmateriel och rymdobjekt.

Artikel 46

Förhållande till Unidroits konvention om internationell finansiell leasing

The Protocol may determine the relationship between this Convention and the UNIDROIT Convention on International Financial Leasing, signed at Ottawa on 28 May 1988.

Protokollet får fastställa förhållandet mellan Konventionen och Unidroits konvention om internationell finansiell leasing, undertecknad i Ottawa den 28 maj 1988.

Chapter XIV

Kapitel XIV

 

Final provisions

Slutbestämmelser

 

Article 47

Artikel 47

 

Signature, ratification, accept-

Undertecknande,

ratifikation,

ance, approval or accession

godtagande, godkännande eller

 

anslutning

 

1.This Convention shall be open for signature in Cape Town on 16 November 2001 by States participating in the Diplomatic Conference to Adopt a Mobile Equipment

1.Den här Konventionen är

öppen för undertecknande i Kapstaden den 16 november 2001 av de stater som deltar i diplomatkonferensen i Kap- staden den 29 oktober till den

Convention and an Aircraft

Protocol held at Cape Town from 29 October to 16 November 2001. After 16 November 2001, the Convent- ion shall be open to all States for signature at the Head- quarters of the International Institute for the Unification of Private Law (UNIDROIT) in Rome until it enters into force in accordance with Article 49.

16 november

2001

för

an-

Prop. 2015/16:12

tagande

av

en

konvention

Bilaga 1

avseende lösa saker och ett

 

luftfartsprotokoll.

Efter

den

 

16 november 2001 ska Kon-

 

ventionen

vara

öppen

för

 

undertecknande

av

samtliga

 

stater vid sätet för Inter-

 

nationella

 

institutet

för

 

harmonisering av privaträtten

 

(Unidroit) i Rom tills den

 

träder i kraft i enlighet med

 

artikel 49.

 

 

 

 

 

2.

This

Convention shall be

2.

Den här Konventionen

ska

 

subject to ratification, accept-

 

ratificeras, godtas eller god-

 

ance or approval by States

 

kännas av de stater som

 

which have signed it.

 

undertecknat den.

 

3.

Any State which does not sign

3.

Alla stater som inte under-

 

this

Convention may accede

 

tecknar Konvention får

när

 

to it at any time.

 

som helst därefter ansluta sig

 

 

 

 

till den.

 

4.Ratification, acceptance, ap- 4. Ratifikation, godtagande, god-

proval or accession is effected by the deposit of a formal instrument to that effect with the Depositary.

kännande eller anslutning får effekt genom deponering av ett formellt dokument därom hos depositarien.

Article 48

Artikel 48

 

Regional Economic Integration

Regionala

organisationer för

Organisations

ekonomisk integration

1.A Regional Economic Inte- 1. En regional organisation för

gration Organisation which is

ekonomisk

integration,

som

 

constituted by sovereign Stat-

utgörs av suveräna stater och

 

es and has competence over

är behörig vad avser vissa

 

certain

matters

governed

by

frågor som regleras i Kon-

 

this Convention may similarly

ventionen

får

underteckna,

 

sign,

accept,

approve

or

godta och godkänna Konvent-

 

accede

to

this

Convention.

ionen eller ansluta sig till den.

 

The Regional Economic Inte-

I sådana fall ska den regionala

 

gration

Organisation shall

in

organisationen för ekonomisk

 

that case have the rights and

integration ha samma rättig-

 

obligations

of a Contracting

heter och skyldigheter som en

 

State, to the extent that that

fördragsslutande

stat,

i

den

 

Organisation has competence

utsträckning organisationen är

 

over matters governed by this

behörig i frågor som regleras i

 

Convention.

 

Where

the

Konventionen.

När

antalet

 

number of Contracting States

fördragsslutande

stater

ska

135

Prop. 2015/16:12

Bilaga 1

136

is relevant in this Convention, the Regional Economic Integration Organisation shall not count as a Contracting State in addition to its Member States which are Contracting States.

räknas enligt Konventionen, ska den regionala organisa- tionen för ekonomisk integra- tion inte räknas som en för- dragsslutande stat i tillägg till de medlemsstater som är fördragsslutande stater.

2.The Regional Economic Inte- 2. Vid undertecknandet, godtag-

gration Organisation shall, at

andet, godkännandet eller an-

the

time

of

 

signature,

slutningen

ska

den regionala

acceptance,

approval

 

or

organisationen för ekonomisk

accession, make a declaration

integration lägga fram en för-

to

the

Depositary

specifying

klaring för depositarien gäll-

the matters governed by this

ande de frågor som regleras i

Convention

in

respect

of

Konventionen,

vilka

med-

which

competence

has

been

lemsstaterna delegerat sin be-

transferred to that Orga-

hörighet

till

organisationen.

nisation by its Member States.

Den regionala

organisationen

The Regional Economic Inte-

för ekonomisk integration ska

gration

Organisation

shall

utan dröjsmål underrätta de-

promptly notify the Deposit-

positarien

om

alla eventuella

ary of any changes to the

ändringar

i

behörighetsdeleg-

distribution

of

competence,

eringen,

inkluderande

nya

including new

transfers

of

behörighetsdelegeringar.

 

competence,

specified in

the

 

 

 

 

 

declaration under this para-

 

 

 

 

 

graph.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3. Any reference to a “Contract-

3. Hänvisningar till fördrags-

ing

State”

or

“Contracting

slutande stat, fördragsslutande

States” or “State Party” or

stater, stat som är part eller

“States

Parties”

in

 

this

stater som är parter i Kon-

Convention applies equally to

ventionen ska gälla även för

a

Regional

 

Economic

en regional

organisation för

Integration

 

Organisation

ekonomisk

integration

när

where the context so requires.

detta framgår av samman-

 

 

 

 

 

 

 

 

hanget.

 

 

 

 

Article 49

 

 

 

 

 

 

Artikel 49

 

 

 

 

Entry into force

 

 

 

 

 

Ikraftträdande

 

 

 

1.This Convention enters into force on the first day of the month following the expira- tion of three months after the date of the deposit of the third instrument of ratification, acceptance, approval or acces- sion but only as regards a category of objects to which a

1.Den här Konventionen träder i kraft den första dagen i den månad som följer efter det att tre månader förflutit från och med den dag då det tredje ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslut- ningsinstrumentet deponerats, dock endast i fråga om en

Protocol applies:

a)as from the time of entry into force of that Proto- col;

b)subject to the terms of that Protocol; and

c)as between States Parties to this Convention and that Protocol.

kategori av objekt på vilken

Prop. 2015/16:12

ett protokoll är tillämpligt:

Bilaga 1

a)

från

och

med

nämnda

 

 

protokolls ikraftträdande;

 

b)

i enlighet

med

nämnda

 

 

protokolls

bestämmelser;

 

 

och

 

 

 

 

c)

mellan de stater som är

 

 

parter

till

Konventionen

 

 

och nämnda protokoll.

 

2.

For

other

States

this

Con-

2. För övriga stater träder

 

 

vention enters into force on

 

Konventionen

i

 

kraft

den

 

 

the first day of the month

 

första dagen i den månad som

 

 

following the

expiration

of

 

följer efter det att tre månader

 

 

three months after the date of

 

förflutit efter dagen då statens

 

 

the deposit of their instrument

 

ratifikations-,

godtagande-,

 

 

of

ratification,

acceptance,

 

godkännande- eller anslut-

 

 

approval or accession but only

 

ningsinstrumentet

deponerats,

 

 

as regards a category of

 

dock endast i fråga om en

 

 

objects to which a Protocol

 

kategori av objekt på vilken

 

 

applies and subject, in relation

 

ett

protokoll

är

 

tillämpligt

 

 

to such Protocol, to the

 

och, i fråga om detta proto-

 

 

requirements

 

of

 

sub-

 

koll, i enlighet med de villkor

 

 

paragraphs (a), (b) and (c) of

 

som avses i styckena a–c i

 

 

the preceding paragraph.

 

 

föregående punkt.

 

 

 

 

Article 50

 

 

 

 

 

 

Artikel 50

 

 

 

 

 

 

 

Internal transactions

 

 

 

 

Interna transaktioner

 

 

 

 

1.

A Contracting

State

may,

at

1.

En

fördragsslutande stat

får

 

 

the

time

of

 

ratification,

 

vid

ratifikationen,

godtagan-

 

 

acceptance,

approval

of,

or

 

det, godkännandet av proto-

 

 

accession

to

the

Protocol,

 

kollet

eller

anslutningen

till

 

 

declare that this

Convention

 

detta förklara

att

Konvention

 

 

shall not apply to a trans-

 

inte ska tillämpas på en

 

 

action which is an internal

 

transaktion som är intern i

 

 

transaction in relation to that

 

förhållande till denna stat i

 

 

State with regard to all types

 

fråga om alla eller vissa typer

 

 

of objects or some of them.

 

 

av objekt.

 

 

 

 

 

 

2.

Notwithstanding

the

preced-

2.

Föregående

stycke

till trots

 

 

ing paragraph, the provisions

 

ska bestämmelserna i artik-

 

 

of Articles 8(4), 9(1), 16,

 

larna 8(4), 9(1), 16, kapitel V,

 

 

Chapter V, Article 29, and

 

artikel

29

 

och

samtliga

 

 

any

provisions

of

this

 

bestämmelser i den här Kon-

 

 

Convention

 

relating

 

to

 

ventionen

om

registrerade

137

Prop. 2015/16:12

Bilaga 1

138

 

registered interests shall apply

säkerhetsrätter tillämpas på en

 

to an internal transaction.

 

intern transaktion.

 

 

3.

Where

notice

of

a

national

3. Om ett meddelande om

 

interest has been registered in

nationell

säkerhetsrätt

har

 

the International Registry, the

registrerats

i

 

det