Regeringens proposition 2015/16:116

Det omarbetade direktivet	Prop.
om elektromagnetisk kompatibilitet	2015/16:116

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 25 februari 2016

Stefan Löfven

Ibrahim Baylan

(Miljö- och energidepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i lagen om elektromagnetisk kompatibilitet. Ändringarna görs för att genomföra EU:s omarbetade direktiv om elektromagnetisk kompatibilitet och innebär att regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om sanktionsavgifter. Bemyndigandet för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter utökas till att omfatta föreskrifter om skadeförebyggande arbete och åtgärder när en utrustning inte överensstämmer med gällande krav.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2016.

Prop. 2015/16:116

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut .................................................................		3
2	Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1512) om
	elektromagnetisk kompatibilitet........................................................		4
3	Ärendet och dess beredning ..............................................................		8
4	Elektromagnetisk kompatibilitet .......................................................		8
	4.1	Regler om elektromagnetisk kompatibilitet .......................	8
	4.2	Det omarbetade direktivet ..................................................	9
5	Lagändringar...................................................................................		11
	5.1	Behovet av ändringar .......................................................	11
	5.2	Bemyndigandets omfattning.............................................	13
	5.3	Sanktionsavgift.................................................................	14
6	Ikraftträdande..................................................................................		17
7	Konsekvenser..................................................................................		18
8	Författningskommentar...................................................................		19
Bilaga 1		Det omarbetade direktivet ................................................	22
Bilaga 2		Promemorians lagförslag..................................................	50
Bilaga 3		Förteckning över remissinstanserna .................................	54
Bilaga 4		Lagrådremissens lagförslag..............................................	55
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 februari 2016.......			60
Rättsdatablad		...........................................................................................	61

Prop. 2015/16:116

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1512) om elektromagnetisk kompatibilitet.

Prop. 2015/16:116

2Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1512) om elektromagnetisk kompatibilitet

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (1992:1512) om elektromagnetisk kompatibilitet2

dels att nuvarande 3–8 §§ ska betecknas 5, 6 och 9–12 §§,

dels att 1, 2 och den nya 10 §§ och rubriken närmast före 1 § ska ha följande lydelse,

dels att rubrikerna närmast före nuvarande 5 och 8 §§ ska sättas närmast före de nya 9 och 12 §§,

dels att det ska införas fyra nya paragrafer, 3, 4, 7 och 8 §§, och närmast före 7 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
Bemyndigande att meddela	Skyldigheter i fråga om
föreskrifter	elektromagnetisk kompatibilitet
	1 §3

I fråga om kommunikationer eller näringsverksamhet eller skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om

1. krav på egenskaper hos eller användning av utrustning för att den skall kunna fungera tillfredsställande i sin elektromagnetiska omgivning utan att orsaka oacceptabla elektromagnetiska störningar för annan utrustning (elektromagnetisk kompatibilitet),

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i fråga om kommunikationer eller näringsverksamhet eller skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa, meddela föreskrifter om

1. krav på egenskaper hos eller användning av utrustning för att den ska kunna fungera tillfredsställande i sin elektromagnetiska omgivning utan att orsaka oacceptabla elektromagnetiska störningar för annan utrustning (elektromagnetisk kompatibilitet),

1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/30/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om elektromagnetisk kompatibilitet (omarbetning), i den ursprungliga lydelsen.

2Senaste lydelse av

3§ 2007:352

4§ 2007:352

5§ 2007:352

7 § 1999:1378

8 § 1999:1378.

3 Senaste lydelse 2007:352.

2. kontroll och märkning av ut-	2. kontroll och märkning av ut- Prop. 2015/16:116
rustning med avseende på dess elekt-	rustning med avseende på dess elekt-
romagnetiska kompatibilitet, och	romagnetiska kompatibilitet,
3. information som skall följa med	3. information som ska följa med
utrustning och som avser uppgifter	utrustning och som avser uppgifter
a) av betydelse för utrustningens elektromagnetiska kompatibilitet, och
b) om tillverkaren av utrustning-	b) om tillverkaren av utrustning-
en eller den som fört in utrustning-	en eller den som fört in utrustning-
en till ett land som omfattas av av-	en till ett land som omfattas av av-
talet om Europeiska ekonomiska	talet om Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet.	samarbetsområdet, och
	4. skyldighet att bedriva skade-
	förebyggande arbete och vidta åt-
	gärder när det finns anledning att

anta att utrustning inte överensstämmer med de krav som följer av föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen.

2 §4

Den myndighet som regeringen bestämmer skall utöva tillsyn över efterlevnaden av föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag. Tillsynsmyndigheten har rätt att i den utsträckning det behövs för tillsynen

1.få del av upplysningar och handlingar,

2.hos den som tillverkar, saluför, hyr ut eller till Sverige för in utrustning, få tillgång till utrustning för att kontrollera den, och

3.få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder.

Om tillsynsmyndigheten inte får del av handlingar, tillgång till utrustning eller tillträde till ett område, en lokal eller ett utrymme trots att myndigheten enligt första stycket har rätt till det, får Kronofogdemyndigheten, efter ansökan av tillsynsmyndigheten, besluta om särskild handräckning.

Den myndighet som regeringen bestämmer ska utöva tillsyn över att föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag följs.

4 Senaste lydelse 2007:352.

Prop. 2015/16:116	3 §
	Tillsynsmyndigheten har rätt att i
	den utsträckning som behövs för
	tillsynen
	1. få del av upplysningar och
	handlingar,
	2. hos den som tillverkar, salu-
	för, hyr ut eller till Sverige för in
	utrustning, få tillgång till utrust-
	ning för att kontrollera den, och
	3. få tillträde till områden, loka-
	ler och andra utrymmen, dock inte
	bostäder.
	4 §
	Om tillsynsmyndigheten inte får
	del av handlingar, tillgång till ut-
	rustning eller tillträde till ett områ-
	de, en lokal eller ett utrymme trots
	att myndigheten har rätt till det en-
	ligt 3 §, får Kronofogdemyndig-
	heten besluta om särskild hand-
	räckning efter ansökan av tillsyns-
	myndigheten.
	Sanktionsavgift
	7 §
	Regeringen får meddela föreskrif-
	ter om att en sanktionsavgift ska
	betalas av den som uppsåtligen
	eller av oaktsamhet bryter mot en
	föreskrift som har meddelats med
	stöd av 1 §.
	8 §
	Frågor om att ta ut en sanktions-
	avgift prövas av förvaltningsrätt
	efter ansökan av tillsynsmyndig-
	heten. Ansökan ska göras hos den
	förvaltningsrätt inom vars dom-
	krets tillsynsmyndigheten ligger.

6 §

10 §5

Prop. 2015/16:116

Ansvar enligt denna lag skall inte dömas ut om gärningen är belagd med straff i brottsbalken eller om överträdelsen är ringa.

Ansvar enligt 9 § ska inte dömas ut om

1.gärningen är belagd med straff

ibrottsbalken eller överträdelsen är ringa, eller

2.gärningen omfattas av bestäm-

melser om sanktionsavgift enligt 7 §.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2016.

5 Senaste lydelse av tidigare 6 § 1999:1378.

Prop. 2015/16:116

3 Ärendet och dess beredning

Europaparlamentet och rådet beslutade den 26 februari 2014 direktiv 2014/30/EU om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om elektromagnetisk kompatibilitet (omarbetning). Direktivet återges i bilaga 1. Medlemsstaterna ska införa de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet senast den 20 april 2016.

Som ett led i genomförandet av direktivet har Miljö- och energidepartementet tagit fram en promemoria med förslag till lag om ändring i lagen (1992:1512) om elektromagnetisk kompatibilitet. Promemorians lagförslag återges i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i departementet (dnr M2015/01949/R).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 21 januari 2016 att inhämta Lagrådets yttrande över det lagförslag som återges i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.

Lagrådet har haft vissa övergripande synpunkter på behovet av en enhetlig modell för genomförande av olika EU-direktiv som bygger på liknande strukturer. Regeringen behandlar dessa synpunkter i avsnitt 5.1. Lagrådets synpunkt på utformningen av 7 § har följts av regeringen och behandlas i författningskommentaren. Regeringen har gjort förtydliganden i avsnitt 5.3 och i författningskommentaren till 10 § i enlighet med Lagrådets synpunkter.

4 Elektromagnetisk kompatibilitet

Med elektromagnetisk kompatibilitet avses en utrustnings förmåga att fungera tillfredsställande i sin elektromagnetiska omgivning utan att orsaka oacceptabla elektromagnetiska störningar för annan utrustning i omgivningen. Elektromagnetisk kompatibilitet innebär både krav på att en utrustning inte ska orsaka elektromagnetisk störning och att en utrustning ska tåla den elektromagnetiska störning som kan förutses vid avsedd användning.

EMC är förkortningen av det engelska uttrycket för elektromagnetisk kompatibilitet. Förkortningen är vedertagen även i Sverige.

	4.1	Regler om elektromagnetisk kompatibilitet
	Den 1 januari 1994 trädde lagen (1992:1512) om elektromagnetisk kom-
	patibilitet i kraft. Lagen är en utpräglad ramlag och innehåller endast be-
8	myndiganden för regeringen eller den myndighet som regeringen be-

stämmer att meddela föreskrifter om krav på egenskaper hos och använd- Prop. 2015/16:116 ning av utrustning, kontroll och märkning av utrustning samt information

som ska följa utrustningen. Föreskrifterna ska avse kommunikationer eller näringsverksamhet eller skydd för liv, hälsa eller personlig säkerhet och syftar till att utrustning ska fungera tillfredsställande i sin elektromagnetiska omgivning utan att orsaka störningar för annan utrustning. Lagen innehåller vidare bestämmelser om tillsyn och ansvar.

Lagen tillkom i samband med Sveriges anslutning till EES-avtalet. Den ändrades 2007 när det nu gällande direktivet om elektromagnetisk kompatibilitet ersatte ett äldre direktiv från 1989 (se prop. 2006/07:67).

Förordningen (1993:1067) om elektromagnetisk kompatibilitet innehåller bestämmelser med grundläggande skyddskrav och om marknadstillträde och användning. Elsäkerhetsverket bemyndigas i förordningen att meddela föreskrifter i de avseenden som framgår av lagens 1 §, bl.a. föreskrifter med skyddskrav, föreskrifter om dokumentation av god branschpraxis vid installation av fasta installationer, föreskrifter om kontroll av utrustning i fråga om dess elektromagnetiska kompatibilitet och föreskrifter om information som ska följa med utrustning. Transportstyrelsen har ett motsvarande bemyndigande i fråga om motorfordon, släpvagnar, traktorer och vissa komponenter som är avsedda för eftermontering i motorfordon.

Huvuddelen av föreskrifterna om elektromagnetisk kompatibilitet finns i myndigheternas föreskrifter.

Tabell 4.1	EU-rättsakter
	I denna proposition finns hänvisningar till EU-rättsakter vars
	fullständiga namn framgår av denna tabell

Beteckning i propositionen	Rättsaktens fullständiga namn

Det omarbetade direktivet om	Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/30/EU av den 26 februari
elektromagnetisk kompatibilitet	2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om elektro-
	magnetisk kompatibilitet (omarbetning)

Det nu gällande direktivet om elektromagnetisk kompatibilitet

Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/108/EG av den 15 december 2004 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om elektromagnetisk kompatibilitet och om upphävande av direktiv 89/336/EEG

Beslut 768/2008/EG om en gemensam ram för saluföring av produkter

Förordning (EG) 764/2008 om tillämpning av nationella tekniska regler på saluförda produkter

Europaparlamentets och rådets beslut nr 768/2008/EG av den 9 juli 2008 om en gemensam ram för saluföring av produkter och upphävande av rådets beslut 93/465/EEG

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 764/2008 av den 9 juli 2008 om förfaranden för tillämpning av vissa nationella tekniska regler på produkter som lagligen saluförts i en annan medlemsstat och om upphävande av beslut nr 3052/95/EG

Förordning (EG) 765/2008 om marknadskontroll i samband med saluföring av produkter

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordningen (EEG) nr 339/93

4.2 Det omarbetade direktivet

Genom det s.k. anpassningspaketet har det omarbetade direktivet till-
sammans med åtta andra harmoniserade produktdirektiv anpassats till ett
horisontellt ramverk för produktlagstiftning i EU, se beslut 768/2008/EG	9
	9

Prop. 2015/16:116 om en gemensam ram för saluföring av produkter. Beslutet utgör det s.k. varupaketet tillsammans med förordning (EG) nr 764/2008 om tillämpning av nationella tekniska regler på saluförda produkter samt förordning (EG) nr 765/2008 om marknadskontroll i samband med saluföring av produkter. Anpassningen innebär att de grundläggande hälso- och säkerhetskraven blir oförändrade i sak, men att produktdirektiven till form och innehåll görs mer enhetliga.

Första kapitlet i det omarbetade direktivet om elektromagnetisk kompatibilitet definierar tillämpningsområdet och anger tillämpliga definitioner. Kapitlet innehåller även bestämmelser som är centrala för den inre marknaden, nämligen om att varor som uppfyller kraven ska åtnjuta fri rörlighet och att medlemsstaterna ska med marknadskontroll se till att produkter på marknaden uppfyller gällande krav.

Andra kapitlet innehåller regler om skyldigheter för de ”ekonomiska aktörerna” (tillverkare, tillverkarens representant, importör och distributör). Skyldigheterna gäller t.ex. att se till att produkter uppfyller gällande krav, märkning och upprättande av teknisk dokumentation.

Tredje kapitlet innehåller regler om produktöverensstämmelse, bl.a. om harmoniserade standarders roll och om krav på provning.

Fjärde kapitlet innehåller regler om ”anmälda organ”, dvs. de oberoende organisationer som ska bistå och övervaka tillverkarnas arbete med att verifiera att produkter uppfyller EU-regelverket. I kapitlet regleras dels krav på de anmälande medlemsstaterna, dels krav som de anmälda organen själva ska uppfylla.

Femte kapitlet om marknadskontroll och skyddsåtgärder hänvisar i fråga om marknadskontrollen till förordning (EG) nr 765/2008 om marknadskontroll i samband med saluföring av produkter.

Sjätte kapitlet innehåller bl.a. regler om att medlemsstaterna ska föreskriva sanktioner för ekonomiska aktörers överträdelser av bestämmelser som har utfärdats med tillämpning av direktivet. I kapitlet anges vidare att medlemsstaterna senast den 19 april 2016 ska anta och offentliggöra de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att genomföra direktivet.

Jämfört med tidigare betonas tydligare de olika ekonomiska aktörernas ansvar för att utrustning uppfyller krav på elektromagnetisk kompatibilitet för att få släppas ut på marknaden. Kraven på de anmälda organen har skärpts, liksom bestämmelserna om den marknadskontroll som medlemsstaterna är skyldiga att utföra. Direktivet innehåller även krav på medlemsstaterna att föreskriva sanktioner för de ekonomiska aktörernas överträdelser av bestämmelser i nationell rätt som har utfärdats med tillämpning av direktivet. Endast redaktionella ändringar har gjorts i de materiella skyddsbestämmelserna.

Prop. 2015/16:116

5 Lagändringar

5.1Behovet av ändringar

Regeringens bedömning: Lagen om elektromagnetisk kompatibilitet bör behålla sin form av en bemyndigandelag som ger regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer befogenhet att meddela föreskrifter om krav på och hantering av utrustning med avseende på dess elektromagnetiska kompatibilitet.

Överträdelser av bestämmelser som grundar sig på strikt nationell reglering bör även fortsättningsvis vara straffsanktionerade i samma utsträckning som i dag.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Remissinstanserna är i huvudsak positiva till ett

genomförande i enlighet med promemorians förslag. Swedac anser att det är viktigt att syftet med den svenska lagstiftningen sammanfaller med syftet med direktivet, som inte bara tar hänsyn till skyddet för konsumenter och miljö, utan även vikten av att åstadkomma en effektiv och väl fungerande inre marknad. Swedac saknar ett genomförande av direktivets artikel 2.3 om undantag för exempelvis mätinstrument. Post- och telestyrelsen saknar i förslaget en paragraf om lagens tillämpningsområde och hänvisar till direktivets artikel 2.2(a) där det framgår att direktivet inte omfattar utrustning som omfattas av direktiv 1999/5/EG om radioutrustning och teleterminalutrustning. Transportstyrelsen tillstyrker förslagen men ifrågasätter om den föreslagna regleringen – liksom den nuvarande

– är ändamålsenlig när det gäller krav på fordonsområdet. Transportstyrelsen anser att krav på fordon avseende elektromagnetisk kompatibilitet kan meddelas med stöd av bemyndiganden i annan författning och skulle därför föredra att de nationella författningarna om elektromagnetisk kompatibilitet undantar de fordonskategorier som i dag anges i 10 § förordningen (1993:1067) om elektromagnetisk kompatibilitet.

Skälen för regeringens bedömning

Lagen (1992:1512) om elektromagnetisk kompatibilitet har sedan ikraftträdandet behållit sin karaktär av bemyndigandelag där regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att meddela föreskrifter om utrustning med avseende på dess elektromagnetiska kompatibilitet. Bemyndigandet är begränsat till bestämmelser som avser skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa, kommunikationer eller näringsverksamhet.

Regleringen i det omarbetade direktivet är förhållandevis detaljerad, bl.a. med avseende på vilka som ska omfattas av skyldigheter, det närmare innehållet i förpliktelserna samt vilka undantag som gäller. Att detaljerade bestämmelser läggs i förordning eller myndighetsföreskrifter under-

lättar ofta överblicken över författningsregleringen på ett område. En

Prop. 2015/16:116 annan fördel är att det blir enklare att vid behov genomföra justeringar i

	bestämmelserna.
	Föreskrifter om elektromagnetisk kompatibilitet har sedan lång tid till-
	baka meddelats av Elsäkerhetsverket. Med hänsyn till lagstiftningens eta-
	blerade systematik är det inte lämpligt att nu införa omfattande bestäm-
	melser om krav på enskilda aktörer i lagen om elektromagnetisk kompa-
	tibilitet. De ändringar som behöver göras i svensk författning för att
	genomföra det omarbetade direktivet passar väl i den systematiken.
	Lagrådet har konstaterat att det så kallade anpassningspaketet har lett
	till ett antal förslag till ändrade svenska regler för de olika produktslagen
	och funnit att den teknik som valts för genomförande skiljer sig åt. Lag-
	rådet har anfört att lagstiftning som grundar sig på produktdirektiv som
	till stora delar är uppbyggda på samma sätt bör genomföras enligt en en-
	hetlig modell. Regeringen delar Lagrådets synpunkt att en enhetlig teknik
	bör vara en utgångspunkt för det nationella genomförandet. Detta gäller
	särskilt när det är fråga om ny lagstiftning eller om det befintliga
	regelverket behöver arbetas om i stor omfattning. När EU-direktiv ska
	genomföras i nationell lagstiftning är det också betydelsefullt att ordna
	de nationella bestämmelserna på ett sätt som passar väl i den nationella
	kontexten. Som Lagrådet konstaterat varierar de olika nationella regel-
	verkens ursprungliga utformning. Den nationella kontexten ser olika ut
	beroende på om den handlar om fritidsbåtar, om hissar eller om elektro-
	magnetisk kompatibilitet. De ändringar som behövs för att genomföra det
	omarbetade direktivet om elektromagnetisk kompatibilitet är begränsade
	och den systematik som används för den nationella regleringen av
	elektromagnetisk kompatibilitet är väl inarbetad.
	Regeringen gör därför bedömningen att huvuddelen av bestämmelserna
	om elektromagnetisk kompatibilitet även fortsättningsvis bör meddelas i
	myndigheternas föreskrifter. De nyheter i direktivet som avser åläggan-
	den på enskilda och inte ryms inom de nuvarande bemyndigandena bör
	tas om hand genom att utvidga bemyndigandena. Direktivets uttryckliga
	krav på sanktioner vid överträdelser av nationell rätt innebär dock att den
	nuvarande ansvarsbestämmelsen i lagen, som endast träffar överträdelser
	av föreskrifter som regeringen har meddelat, är otillräcklig. De skyldig-
	heter för ekonomiska aktörer som direktivet tar sikte på är väl lämpade
	för ett system med sanktionsavgift. I propositionen föreslås därför att re-
	geringen bemyndigas att meddela bestämmelser om sanktionsavgift avse-
	ende överträdelser av föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.
	Regeringen delar inte Swedacs synpunkt att lagens syfte behöver tyd-
	liggöras. Lagen utgör en grund för att på lägre normgivningsnivå införa
	de bestämmelser som är nödvändiga för att i svensk rätt genomföra di-
	rektivets krav. Det är där handlingsreglerna kommer att finnas. Om hand-
	lingsreglernas syfte – elektromagnetisk kompatibilitet och en fungerande
	EU-marknad – behöver komma till uttryck i författningstexten, bör det
	göras där handlingsreglerna finns.
	Några remissinstanser har efterfrågat en bestämmelse om undantag
	från lagens tillämpningsområde (jfr artikel 2 i direktivet). Med hänsyn till
	den genomförandemodell som valts och då den svenska regleringen har
	ett vidare tillämpningsområde än direktivet, kommer de materiella be-
	stämmelserna liksom undantagen från dessa även fortsättningsvis att
12	framgå på lägre normgivningsnivå.

Ansvar till följd av nationella regler	Prop. 2015/16:116
Det omarbetade direktivet avser, liksom det tidigare direktivet, utrustning
som finns på marknaden. Den svenska regleringen av elektromagnetisk
kompatibilitet omfattar dock även utrustning som inte finns kommersiellt
tillgänglig. Till exempel kan en utrustning som används i forsknings- och
utvecklingsverksamhet orsaka elektromagnetiska störningar. Vidare har
Sverige valt att utnyttja den möjlighet som såväl det tidigare som det om-
arbetade direktivet ger att ingripa mot användning av utrustning som
orsakar elektromagnetiska störningar.
Det föreslagna sanktionsavgiftssystemet är utformat för att träffa när-
ingsidkare. De bestämmelser som avser skyldigheter till följd av strikt
nationell reglering, dvs. användning, träffar i många fall privatpersoner.
Överträdelser av regeringens föreskrifter som inte har meddelats för ge-
nomförande av EU-rätten bör även fortsättningsvis hanteras inom ramen
för det straffrättsliga förfarandet.

5.2	Bemyndigandets omfattning

Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får meddela föreskrifter om skyldigheter att bedriva skade-
förebyggande arbete och skyldigheter att vidta åtgärder när det finns
anledning att anta att utrustning inte överensstämmer med de krav som
följer av föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen.

Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens.
Remissinstanserna har inte framfört några synpunkter.
Skälen för regeringens förslag: Som har angetts i avsnitt 5.1 bör även
det omarbetade direktivet genomföras i svensk rätt med föreskrifter på
lägre normgivningsnivå.
Enligt lagens nuvarande lydelse får regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om krav på egenskaper
hos eller användning av utrustning samt kontroll och märkning av utrust-
ning. Bemyndigandet ger även rätt att meddela föreskrifter om informa-
tion som ska följa med utrustning och som avser uppgifter av betydelse
för utrustningens elektromagnetiska kompatibilitet. Bemyndigandet om-
fattar också information om tillverkaren av utrustningen eller den som
för in utrustningen till ett land i Europeiska ekonomiska samarbetsom-
rådet.
En central nyhet i det omarbetade direktivet är att det finns en tydlig
uppräkning av de ekonomiska aktörernas skyldigheter. Således klargörs
det vilka skyldigheter som tillverkaren och tillverkarens representant har,
och det införs skyldigheter för importörer och distributörer. Importörerna
måste kontrollera att tillverkarna har gjort den tillämpliga bedömningen
av överensstämmelse med skyddskraven och upprättat teknisk dokumen-
tation. De måste också kontrollera med tillverkarna att myndigheterna på
begäran kan få tillgång till denna tekniska dokumentation. Dessutom
måste importörerna kontrollera att apparaterna är korrekt märkta och
åtföljs av bruksanvisningar och säkerhetsföreskrifter. De måste behålla
en kopia av försäkran om överensstämmelse och ange sitt namn och sin		13

Prop. 2015/16:116 adress på produkten eller, om detta inte är möjligt, på förpackningen eller i ett medföljande dokument. Distributörerna måste kontrollera att apparaten är försedd med CE-märkning och tillverkarens och, i förekommande fall, importörens namn samt att den åtföljs av nödvändig dokumentation och bruksanvisning. Importörer och distributörer måste samarbeta med marknadskontrollmyndigheterna och vidta lämpliga åtgärder när de har tillhandahållit apparater som inte uppfyller kraven. Kraven på spårbarhet skärps för alla ekonomiska aktörer.

Skyldigheterna för de ekonomiska aktörerna är i huvudsak sådana att bestämmelser om dem antingen finns redan eller kan införas med stöd av de befintliga bemyndigandena. Skyldigheter att bedriva skadeförebyggande arbete (artiklarna 7.4, 9.5, 10.3 och 12) samt vidta vissa åtgärder vid bristande överensstämmelse med gällande krav (artiklarna 7.8, 9.6 och 10.4) omfattas dock inte av de befintliga bemyndigandena. För att möjliggöra ett genomförande av de artiklar i direktivet som avser sådana skyldigheter bör bemyndigandet i lagen utökas.

5.3Sanktionsavgift

Regeringens förslag: Regeringen får meddela föreskrifter om att en sanktionsavgift ska betalas av den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot en föreskrift som har meddelats med stöd av lagen. Re- geringen får meddela ytterligare föreskrifter om sådana avgifter.

Frågor om att ta ut en sanktionsavgift ska prövas av förvaltningsrätt efter ansökan av tillsynsmyndigheten. Ansökan ska göras hos den förvaltningsrätt inom vars domkrets tillsynsmyndigheten ligger.

Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens. I promemorian föreslås att bestämmelsen om åläggande av sanktionsavgift tas in i lagen.

Remissinstanserna har inte framfört några synpunkter.

Skälen för regeringens förslag

Enligt direktivets artikel 42 ska medlemsstaterna föreskriva sanktioner för överträdelser av de nationella bestämmelser som genomför direktivet. Medlemsstaterna ska vidare vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att sanktionerna tillämpas. Sanktionerna, som även kan vara straffrättsliga påföljder, ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

Dagens reglering

Med stöd av 1 § lagen (1992:1512) om elektromagnetisk kompatibilitet får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om elektromagnetisk kompatibilitet. Enligt 5 § döms den som bryter mot en sådan föreskrift till böter eller fängelse i högst ett år. Bestämmelsen, som i en tidigare lydelse tog sikte på alla föreskrifter som meddelats med stöd av 1 §, ändrades utifrån regeringens lagförslag i prop. 2006/07:67. Ändringen innebar att överträdelser av föreskrifter

som meddelats av den myndighet som regeringen bestämmer inte längre

är straffsanktionerade. Den sanktionsform som finns till buds är i stället vite. Ett vitesföreläggande blir i regel aktuellt först när en överträdelse redan har pågått under en viss tid. Eftersom själva skyldigheten att inte överträda bestämmelsen således saknar sanktion kan vite inte anses utgöra en tillräcklig sanktion när det gäller överträdelser av sådana föreskrifter som myndigheten har meddelat. Det nu gällande sanktionssystemet kan mot denna bakgrund inte anses uppfylla de krav som följer av det omarbetade direktivet.

Straff eller sanktionsavgift?

Direktivet ställer inte upp något krav på att någon särskild typ av sanktion ska användas. Medlemsstaterna kan föreskriva de sanktioner som de finner lämpliga, under förutsättning att sanktionerna är effektiva, proportionella och avskräckande. De sanktionsformer som skulle kunna uppfylla dessa krav är enligt regeringens bedömning straff och sanktionsavgifter.

Frågan om nykriminalisering behandlades i propositionen Ett effektivare brottmålsförfarande (prop. 1994/95:23 s. 53 f.). Regeringen anförde att kriminalisering som en metod för att söka hindra överträdelse av olika normer i samhället bör användas med försiktighet och att det allmännas resurser för brottsbekämpning bör koncentreras på sådana förfaranden som kan leda till påtaglig skada eller fara och som inte kan bemötas på annat sätt.

Regeringen har behandlat frågan om när sanktionsavgifter bör användas och hur de bör vara utformade för att uppfylla rimliga krav på effektivitet och rättssäkerhet i förarbetena till bestämmelsen om förverkande i 36 kap. 4 § brottsbalken (prop. 1981/82:142 s. 21 f.). Regeringen angav sex principer som skulle utgöra en god grund för det framtida lagstiftningsarbetet på området. Här angavs bl.a. att ett avgiftssystem kan vara en ändamålsenlig lösning i fall där regelöverträdelser är särskilt frekventa eller det finns speciella svårigheter att beräkna storleken av den vinst eller besparing som uppnås i det särskilda fallet. Vidare anfördes att avgifter endast bör förekomma inom speciella och klart avgränsade rättsområden och att beräkningen av avgiftsbeloppet i möjlig utsträckning bör utgå från ett mätbart moment i den aktuella överträdelsen – en parameter

– som gör det möjligt att förutse och fastställa hur stor avgiften ska bli i det särskilda fallet. Beroende på rättsområdet bör det vidare särskilt prövas om uppsåt eller oaktsamhet ska förutsättas för avgiftsskyldighet eller om denna skyldighet kan bygga på strikt ansvar. För att en konstruktion med strikt ansvar ska vara försvarbar från rättssäkerhetssynpunkt bör det förutsättas att det finns starkt stöd för en presumtion om att överträdelser på området inte kan förekomma annat än som en följd av uppsåt eller oaktsamhet.

Frågan om införande av sanktionsavgifter har prövats i åtskilliga lagstiftningsärenden. Flera beröringspunkter finns med genomförandet i svensk rätt av det nya leksaksdirektivet (prop. 2010/11:65). Leksaksdirektivet var det första direktiv som fullt ut anpassades till beslut 768/2008/EG om en gemensam ram för saluföring av produkter. I lagen (2011:579) om leksakers säkerhet föreskrivs sanktionsavgift om en ekonomisk aktör eller någon som handlar på den ekonomiska aktörens väg-

Prop. 2015/16:116

nar uppsåtligen eller av oaktsamhet har brutit mot föreskrifter i lagen eller i föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. Genom hänvisning i lagen tillämpas produktsäkerhetslagens (2004:451) bestämmelser om sanktionsavgifter.

Med stöd av bemyndigandena i lagen om elektromagnetisk kompatibilitet meddelas föreskrifter om skyddskrav, kontroll och information på lägre normgivningsnivå. Denna grupp av föreskrifter är väl lämpade för ett system med sanktionsavgift. Det kan på goda grunder antas att fler överträdelser av reglerna kan beivras om föreskrifterna leder till sanktionsavgift i stället för straff. Även om det inte ska underskattas att straffet kan ha en stark handlingsdirigerande verkan, kan ett väl fungerande system med sanktionsavgifter där överträdelser beivras snabbt också förväntas påverka handlandet.

Med hänsyn till det som nu har sagts om avvägningen mellan straff och sanktionsavgifter och för att de sanktioner som genomför direktivet ska motsvara dem som har införts för genomförandet av liknande EU-lag- stiftning, bör sanktionsavgifter införas även i fråga om överträdelser av föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen om elektromagnetisk kompatibilitet.

Med hänsyn till lagens systematik och då bestämmelsen måste utformas så att avgiftsskyldigheten träffar rätt personkrets, är det lämpligt att sanktionsbestämmelsen meddelas på förordningsnivå.

Lagrådet har anfört att det är otillfredsställande att det inte klart framgår hur sanktionsavgifter och ansvarsbestämmelser förhåller sig till varandra. Sanktionsavgifterna är tänkta att gälla som sanktion för överträdelser som de s.k. ekonomiska aktörerna gör i fråga om skyldigheter som följer av det omarbetade direktivet. Vilka de ekonomiska aktörerna är och vilka handlingsregler som sanktionsavgifterna omfattar kommer att framgå av de föreskrifter som meddelas med stöd av lagen. Att lyfta upp den detaljerade regleringen på lagnivå skulle strida mot systematiken i reglerna om elektromagnetisk kompatibilitet. För att utesluta dubbla sanktioner bör det dock framgå av lagen att straff inte ska dömas ut för överträdelser som omfattas av bestämmelserna om sanktionsavgift.

Sanktionsavgift

I propositionen föreslås att regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om att den som har brutit mot föreskrifter som meddelats med stöd av 1 § ska betala en sanktionsavgift. De krav som avses i 1 § gäller både skydd för hälsa och säkerhet, kontroll, utformning samt märkning, information och andra skyldigheter.

På flera håll inom produktsäkerhetslagstiftningen, bland annat lagen om leksakers säkerhet, är uppsåt eller oaktsamhet nödvändiga rekvisit för utdömande av sanktionsavgift, se t.ex. 37 § produktsäkerhetslagen.

I förarbetena till produktsäkerhetslagen uttalades att bedömningen av överträdelser av olika bestämmelser i produktsäkerhetslagen kan komma att göras på grundval av flera omständigheter av högst varierande karaktär (prop. 2003/04:121 s. 157 f.). Av rättssäkerhetsskäl framstod en lösning med strikt ansvar inte som lämplig vid överträdelse av lagens bestämmelser. Till detta kom att det kan finnas situationer då en näringsidkare objektivt sett bryter mot lagens bestämmelser trots att denne vid-

tagit alla skadeförebyggande åtgärder som vid en angiven tidpunkt skäli- Prop. 2015/16:116 gen kunde begäras, dvs. någon vårdslöshet förekom inte när varan till-

handahölls. Det framstod inte som rimligt att näringsidkaren skulle drabbas av en sanktionsavgift i en sådan situation. Regeringen ansåg därför att sanktionsavgift skulle dömas ut endast vid uppsåt eller oaktsamhet.

Med ett motsvarande resonemang infördes likartade bestämmelser i den då gällande lagen (1992:1327) om leksakers säkerhet (nämnda prop. s. 171 f.). Vid införandet av lagen (2011:579) om leksakers säkerhet uttalade regeringen att uppsåt eller oaktsamhet även fortsättningsvis bör vara nödvändiga rekvisit för utdömande av sanktionsavgift (prop. 2010/11:65 s. 82).

Bedömningen är att dessa skäl är giltiga även när det gäller sanktionsavgift enligt lagen om elektromagnetisk kompatibilitet.

Förfarandet för utdömande av sanktionsavgift

Även om det i vissa fall kan vara lämpligt att överlåta till de förvaltningsmyndigheter som är verksamma på området att besluta om sanktionsavgift, bör prövningen i detta fall överlåtas till domstol. För en domstolsprövning talar att avgiftsskyldigheten, liksom vid prövningen enligt produktsäkerhetslagen och lagen om leksakers säkerhet, beror på om överträdelsen skett uppsåtligen eller av oaktsamhet. De bedömningar som i övrigt ska göras kräver inte någon särskild sakkunskap hos domstolen och ligger också i linje med en domstols uppgifter.

När det gäller förfarandefrågor har det inte heller i övrigt kommit fram något som ger anledning att i detta ärende frångå de bestämmelser som gäller för sanktionsavgifter enligt produktsäkerhetslagen och lagen om leksakers säkerhet. Det gäller bestämmelserna i produktsäkerhetslagen om att avgiften tillfaller staten, om var och av vem ansökan får göras, om avgiftens storlek, om preskription och om betalning av sanktionsavgifter. Av produktsäkerhetslagen följer också att ansökan om påförande av sanktionsavgift görs av marknadskontrollmyndigheten, som är den myndighet som utövar tillsyn. Se vidare prop. 2003/04:121, där frågan om sanktionsavgifter behandlas i avsnitt 6.9 och i författningskommentaren.

I lagen om elektromagnetisk kompatibilitet bör anges var och av vem ansökan om att ta ut avgifter får göras. Bestämmelser om övriga förfarandefrågor bör meddelas på förordningsnivå.

6	Ikraftträdande

Regeringens förslag: Lagändringarna träder i kraft den 1 juni 2016.

	Promemorians förslag överensstämmer inte med regeringens. I pro-
memorian föreslås att äldre bestämmelser fortfarande ska gälla för utrust-
ning som släppts ut på marknaden före ikraftträdandet.
	Remissinstanserna: Swedac anser följande. Kommissionen vill att de
anmälda organen inom EU ska kunna verka direkt gentemot de nya be-
stämmelserna så snart dessa börjar gälla. De anmälda organen ska inte
behöva förlora tid för att medlemsstaterna anmäler organen först efter att		17

Prop. 2015/16:116 de olika direktiven har trätt i kraft. För att de anmälda organen ska kunna bli anmälda och verka under det omarbetade direktivet skulle ett idealiskt ikraftträdandedatum vara den 20 januari 2016.

Skälen för regeringens förslag: De föreslagna lagändringarna motiveras av behovet att anpassa den svenska regleringen till det omarbetade direktivet. Enligt direktivet ska medlemsstaterna senast den 19 april 2016 besluta och offentliggöra de nationella författningar som är nödvändiga för att genomföra direktiven i svensk rätt. Författningarna ska tillämpas från och med den 20 april 2016. Samma datum för genomförande och tillämpning gäller för flertalet av de direktiv som ingår i det s.k. anpassningspaketet (anpassning av tekniska harmoniseringsdirektiv till Europaparlamentets och rådets beslut nr 768/2008/EG av den 9 juli 2008 om en gemensam ram för saluföring av produkter).

Medlemsstaterna har uppmanats av Europeiska kommissionen att i god tid anmäla organ som uppfyller kraven i de direktiv som ingår i anpassningspaketet. Kommissionen har anfört att en medlemsstat kan anmäla organ så snart de nationella bestämmelserna har genomförts.

Direktivets skärpta krav på anmälda organ genomförs – med stöd av bemyndiganden i lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll (ackrediteringslagen) – i föreskrifter och allmänna råd som Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll har meddelat om anmälda organ inom vissa områden (STAFS 2015:6). Föreskrifterna, som trädde i kraft den 1 juli 2015, innehåller krav på organ som är eller ansöker om att bli utsedda och anmälda till EU enligt 7–9 §§ ackrediteringslagen för uppgifter i samband med bedömning av överensstämmelse. De nu föreslagna lagändringarna har i sig inte någon betydelse för möjligheten att anmäla organ till EU.

Lagändringarna bör träda i kraft så snart det är möjligt.

Eftersom lagändringarna endast avser normgivningsbemyndiganden, behövs det ingen sådan övergångsbestämmelse som föreslås i promemorian.

	7	Konsekvenser
	De föreslagna lagändringarna görs för att genomföra Europaparlamentets
	och rådets direktiv 2014/30/EU om harmonisering av medlemsstaternas
	lagstiftning om elektromagnetisk kompatibilitet.
	Utvidgat föreskriftsmandat
	Det utvidgade föreskriftsmandatet i förslaget får i sig inga konsekvenser.
	Syftet med denna ändring är att möjliggöra att regeringen eller den myn-
	dighet som regeringen bestämmer i sin tur ska kunna meddela föreskrif-
	ter som genomför det omarbetade direktivet.
	EU-kommissionen har bedömt att anpassningen av produktdirektiven,
	däribland det omarbetade direktivet om elektromagnetisk kompatibilitet,
	inte medför några större kostnader för de ekonomiska aktörerna. De eko-
	nomiska aktörer som redan tar sitt ansvar förväntas få mycket små mer-
18	kostnader	eller inga alls. Konsekvenserna förväntas snarare gynna de

ekonomiska aktörerna, eftersom de nya reglerna kommer att förbättra Prop. 2015/16:116 konkurrenskraften för de företag som tar allvarligt på sina skyldigheter

och inte försöker kringgå systemet. Detta innebär att den inre marknaden kommer att fungera bättre genom att alla ekonomiska aktörer behandlas lika.

Införande av sanktionsavgifter

Enligt artikel 42 i det omarbetade direktivet ska medlemsstaterna föreskriva om sanktioner för ekonomiska aktörers överträdelser av reglerna. Sådana sanktioner får omfatta straffrättsliga påföljder och de ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

Förslaget till ändringar i lagen om elektromagnetisk kompatibilitet innebär att sanktionsavgifter ersätter delar av den tidigare ansvarsbestämmelsen. Sanktionsavgifter införs i de fall överträdelsen avser de ekonomiska aktörernas skyldigheter. Denna förändring görs främst för att sanktionerna ska bli mer effektiva. Genom att införa sanktionsavgifter bedöms sanktioner kunna användas i fler fall eftersom tillsynsmyndigheten själv ansöker om påförande av sanktionsavgift hos förvaltningsrätt. En ökad användning av sanktioner vid överträdelser får konsekvenser för de ekonomiska aktörer som i dag inte fullgör sina skyldigheter när de tillhandahåller utrustning på marknaden. Bedömningen är ändå att domstolarna inte kommer att påverkas märkbart av de nya bestämmelserna då sanktionsavgifter inte förväntas bli frekvent förekommande.

För dem som omfattas av regelverket men som inte är ekonomiska aktörer innebär förslaget inte någon förändring.

8	Författningskommentar
Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1512) om
elektromagnetisk kompatibilitet
1 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om bemyndigande att meddela före-
skrifter. Enligt paragrafen får regeringen eller den myndighet som rege-
ringen bestämmer meddela föreskrifter som syftar till att ge skydd för liv,
personlig säkerhet eller hälsa. I paragrafen redogörs punktvis för innehål-
let i de föreskrifter som får meddelas med stöd av bemyndigandet. Över-
vägandena finns i avsnitt 5.2.
	Enligt paragrafens nuvarande lydelse meddelas föreskrifter om krav på
egenskaper hos eller användning av utrustning i första punkten, kontroll
och märkning av utrustning i andra punkten och information som ska
följa med utrustning i tredje punkten.
	I fjärde punkten, som är ny, ges regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer rätt att meddela föreskrifter om skyldigheter i
vissa fall. Utgångspunkten för genomförandet av det omarbetade direkti-
vet är att de flesta föreskrifter även fortsättningsvis ska finnas i myndig-
hetsföreskrifter. Punkten har tillkommit för att möjliggöra ett genomför-
ande av de artiklar i direktivet som avser ekonomiska aktörers skyldig-		19

Prop. 2015/16:116 heter och som inte kan anses omfattas av det nuvarande bemyndigandet. De skyldigheter som avses i punkten är skyldigheter för ekonomiska aktörer att dels bedriva skadeförebyggande arbete, dels vidta åtgärder när det finns anledning att anta att utrustning som en ekonomisk aktör har tillhandahållit inte överensstämmer med krav som följer av de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

2 §

Av paragrafen framgår att den myndighet som regeringen bestämmer är tillsynsmyndighet enligt lagen. Paragrafen motsvarar nuvarande 2 § första stycket första meningen.

3 §

Paragrafen, som är ny, reglerar tillsynsmyndighetens befogenheter i samband med tillsynen. Paragrafen motsvarar resterande delar av nuvarande 2 § första stycket.

4 §

Av paragrafen, som är ny, framgår när Kronofogdemyndigheten får hjälpa tillsynsmyndigheten att vidta en åtgärd enligt 3 § samt hur sådant bistånd ges. Paragrafen motsvarar nuvarande 2 § andra stycket.

7 §

Paragrafen, som är ny, innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om sanktionsavgift vid överträdelser av de föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen. Någon motsvarande bestämmelse finns inte i dag. Paragrafen möjliggör ett genomförande av artikel 42 i direktivet och behandlas i avsnitt 5.3. För den närmare motiveringen hänvisas till detta avsnitt.

Bestämmelsen innebär att regeringen får meddela föreskrifter om att överträdelser av de föreskrifter som har meddelats med stöd av 1 § kan medföra en påföljd genom att den som bryter mot föreskrifterna åläggs en sanktionsavgift. Sanktionsavgifter finns på angränsande områden, t.ex. i produktsäkerhetslagen (2004:451) och i lagen (2011:579) om leksakers säkerhet. Det nu föreslagna systemet med sanktionsavgifter avses i huvudsak utformas med motsvarande bestämmelser i de nyss nämnda lagarna som förebild.

De överträdelser som kommer att kunna föranleda sanktionsavgift gäller brott mot föreskrifter som har meddelats med stöd av bemyndigandet i 1 §, dvs. avseende krav på egenskaper hos utrustning, kontroll och märkning av utrustning, information som ska följa med utrustning samt skyldigheter att bedriva skadeförebyggande arbete och vidta åtgärder vid bristande överensstämmelse med krav i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.

Lagrådsremissen innehöll ett andra stycke med bemyndigande för regeringen att meddela ytterligare föreskrifter om sanktionsavgifter. Stycket har utgått efter förslag av Lagrådet. Bemyndigandet för regeringen att

meddela föreskrifter omfattar alltså såväl sådana föreskrifter som avser

själva skyldigheten att betala avgift som föreskrifter som rör t.ex. avgifternas storlek och förfarandet när avgifterna ska tas ut.

8 §

Paragrafen, som är ny, anger att frågor om att ta ut en sanktionsavgift prövas av förvaltningsrätt efter ansökan av tillsynsmyndigheten. Ansökan ska göras hos den förvaltningsrätt inom vars domkrets tillsynsmyndigheten ligger.

10 §

Paragrafen, som har fått en ny beteckning och en ny lydelse, innehåller bestämmelser om när ansvar enligt 9 § för överträdelser av en föreskrift som regeringen har meddelat inte ska dömas ut.

Första punkten motsvarar den nuvarande 6 § och innebär att straffansvar enligt lagen om elektromagnetisk kompatibilitet inte ska dömas ut om gärningen är belagd med straff i brottsbalken eller överträdelsen är ringa.

I andra punkten anges att straffansvar enligt lagen om elektromagnetisk kompatibilitet inte ska dömas ut i de fall gärningen omfattas av bestämmelser om sanktionsavgift enligt 7 §. Bestämmelserna om sanktionsavgifter ska ta sikte på skyldigheter som följer av det omarbetade direktivet och alltså avser handlingsregler för de s.k. ekonomiska aktörerna. Vilka de ekonomiska aktörerna är och vilka skyldigheter som gäller för dem kommer att framgå av de föreskrifter som meddelas med stöd av lagen. Om en överträdelse mot en handlingsregel ska medföra sanktionsavgift, ska något straffrättsligt ansvar enligt lagen om elektromagnetisk kompatibilitet inte kunna bli aktuellt. Innebörden är att dubbla sanktioner inte får förekomma för samma gärning.

Prop. 2015/16:116

Bilaga 1

29.3.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning L 96/79

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2014/30/EU av den 26 februari 2014

om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om elektromagnetisk kompatibilitet (omarbetning)

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktions sätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de natio nella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommit téns yttrande (1),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1)Flera ändringar behöver göras av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/108/EG av den 15 december 2004 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om elektromagnetisk kompatibilitet och om upphävande av direktiv 89/336/EEG (3). Det direktivet bör av tydlighets skäl omarbetas.

(2)	Europaparlamentets och rådets förordning (EG)
	nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackredite

ring och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter (4) innehåller regler för ackreditering av organ för bedömning av överensstämmelse och ger ett ramverk för marknadskontroll av produkter och för kontroll av produkter från tredjeländer samt ger allmänna principer för CE-märkning.

(3)I Europaparlamentets och rådets beslut nr 768/2008/EG av den 9 juli 2008 om en gemensam ram för saluföring av produkter (5) fastställs gemensamma principer och re ferensbestämmelser som är avsedda att tillämpas som en

(1) EUT C 181, 21.6.2012, s. 105.

(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 5 februari 2014 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 20 februari 2014.

(3) EUT L 390, 31.12.2004, s. 24. (4) EUT L 218, 13.8.2008, s. 30. (5) EUT L 218, 13.8.2008, s. 82.

enhetlig grund för översyn eller omarbetning av sektor slagstiftning. Direktiv 2004/108/EG bör anpassas till det beslutet.

(4)Medlemsstaterna bör ansvara för att radiokommunika tion, inbegripet radiomottagning och amatörradiotjänster som sker i enlighet med Internationella teleunionens ra diobestämmelser, el- och telenät samt utrustning som är ansluten till dessa nät skyddas mot elektromagnetiska störningar.

(5)Nationella bestämmelser om skydd mot elektromagne tiska störningar måste harmoniseras för att garantera fri rörlighet för elektriska och elektroniska apparater utan att berättigade skyddsnivåer i medlemsstaterna sänks.

(6)Detta direktiv omfattar produkter som inte redan finns på unionens marknad när de släpps ut på marknaden. Det betyder att de antingen är nya produkter tillverkade av en tillverkare som är etablerad i unionen eller produk ter (antingen nya eller begagnade) som importeras från ett tredjeland.

(7)Detta direktiv bör tillämpas på alla former av leveranser, inbegripet distansförsäljning.

(8)Den utrustning som omfattas av detta direktiv bör in begripa både apparater och fasta installationer. Separata bestämmelser bör dock läggas fast för dessa. Detta är nödvändigt därför att apparater som sådana kan röra sig fritt inom unionen, medan fasta installationer är in stallerade för permanent användning på en på förhand fastställd plats som kombinationer av olika typer av ap parater och eventuellt andra anordningar. Sådana instal lationers sammansättning och funktion motsvarar i de flesta fall operatörens särskilda behov.

(9)De bestämmelser i detta direktiv som gäller apparater bör tillämpas på fullständiga apparater som släpps ut på marknaden. Vissa komponenter eller sammansatta in byggnadsdelar bör under vissa förutsättningar betraktas som apparater om de är tillgängliga för slutanvändaren.

(10)Radioutrustning och teleterminalutrustning bör inte om fattas av detta direktiv, eftersom de redan omfattas av

Prop. 2015/16:116

Bilaga 1

L 96/80		SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.3.2014

bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/5/EG av den 9 mars 1999 om radioutrustning och teleterminalutrustning och om ömsesidigt erkännande av utrustningens överensstämmelse (1). Kraven på elektro magnetisk kompatibilitet i båda direktiven ger samma skyddsnivå.

(11)Flygplan och utrustning som är avsedd att byggas in i flygplan bör inte omfattas av detta direktiv, eftersom de redan är föremål för särskilda unionsbestämmelser eller internationella bestämmelser om elektromagnetisk kom patibilitet.

(12)Detta direktiv bör inte omfatta bestämmelser för utrust ning som på grund av sin beskaffenhet är av ringa bety delse när det gäller elektromagnetisk kompatibilitet.

(13)Detta direktiv bör inte behandla utrustningens säkerhet, eftersom denna behandlas i särskild unionslagstiftning eller nationell lagstiftning.

(14)Tillverkare av utrustning som är avsedd att anslutas till nät bör konstruera sådan utrustning på ett sätt som inte leder till oacceptabelt försämrad nätdrift när den används under normala driftsvillkor. Nätoperatörer bör konstruera sina nät på ett sätt som gör att tillverkare av utrustning som är avsedd att anslutas till nät inte åläggs orimligt merarbete för att förebygga en oacceptabelt försämrad nätdrift. De europeiska standardiseringsorganen bör ta lämplig hänsyn till detta mål (och de samlade effekterna av de relevanta typerna av elektromagnetiska fenomen) när de utarbetar harmoniserade standarder.

(15)Skydd mot elektromagnetiska störningar förutsätter att de olika ekonomiska operatörerna åläggs skyldigheter. Dessa skyldigheter bör tillämpas på ett rättvist och effek tivt sätt för att ett sådant skydd ska åstadkommas.

(16)De ekonomiska aktörerna bör, i förhållande till den roll de har i leveranskedjan, ansvara för att apparater är i överensstämmelse med detta direktiv, så att man kan säkerställa en hög nivå i fråga om skydd av allmänna intressen som omfattas av detta direktiv samt garantera rättvisa konkurrensvillkor på unionsmarknaden.

(17)Alla ekonomiska aktörer i leverans- och distributionsked jan bör vidta lämpliga åtgärder för att se till att de endast tillhandahåller apparater som överensstämmer med detta direktiv på marknaden. Det måste göras en tydlig och proportionell fördelning av vilka skyldigheter som mot svarar varje ekonomisk aktörs roll i leverans- och dis tributionskedjan.

(1) EGT L 91, 7.4.1999, s. 10.

(18)För att underlätta kommunikationen mellan ekonomiska aktörer, marknadskontrollmyndigheter och konsumenter bör medlemsstaterna uppmuntra ekonomiska aktörer att utöver postadressen även ange en internetadress.

(19)Tillverkaren, som besitter detaljkunskap om konstruk tions- och tillverkningsprocessen, är den som bäst kan genomföra förfarandet för bedömning av överensstäm melse. Därför bör även i fortsättningen endast tillverka ren vara skyldig att göra en bedömning av överensstäm melse.

(20)Det måste finnas garantier för att produkter från tredje länder som förs in på unionsmarknaden är i överens stämmelse med detta direktiv, och det måste framför allt säkerställas att tillverkarna har underkastat dessa ap parater lämpliga förfaranden för bedömning av överens stämmelse. Det bör därför slås fast att importörer ska se till att de apparater som de släpper ut på marknaden uppfyller kraven i detta direktiv och att de inte släpper ut apparater som inte uppfyller dessa krav eller som utgör en risk. Det bör också slås fast att importörerna ska se till att förfaranden för bedömning av överensstäm melse har genomförts och att den märkning av appara terna och den dokumentation som tagits fram av tillver karna är tillgänglig för kontroll av de behöriga nationella myndigheterna.

(21)Varje importör bör ange namn, registrerat firmanamn eller registrerat varumärke och postadress på apparaten när den släpps ut på marknaden. Undantag bör medges i de fall då detta inte är möjligt på grund av apparatens storlek eller art. Detta gäller bland annat de fall då im portören skulle behöva öppna förpackningen för att sätta sitt namn och sin adress på apparaten.

(22)Distributörerna tillhandahåller en apparat på marknaden efter det att den har släppts ut på marknaden av till verkaren eller importören, och de bör iaktta vederbörlig omsorg för att se till att deras hantering av apparaten inte inverkar negativt på apparatens överensstämmelse med de tillämpliga reglerna.

(23)Alla ekonomiska aktörer som släpper ut en apparat på marknaden i eget namn eller under eget varumärke eller ändrar apparaten på ett sådant sätt att det kan påverka överensstämmelsen med detta direktiv, bör anses vara tillverkare och bör därför ikläda sig tillverkarens skyldig heter.

(24)Distributörer och importörer är nära marknaden och bör därför vara involverade i de behöriga nationella myndig heternas marknadskontroll, och de bör vara beredda på att delta aktivt genom att förse dessa myndigheter med alla nödvändiga uppgifter om den berörda apparaten.

Prop. 2015/16:116

Bilaga 1

29.3.2014		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 96/81

(25)Marknadskontrollen blir enklare och effektivare om man kan säkerställa apparaters spårbarhet genom hela leve ranskedjan. Med ett effektivt spårbarhetssystem blir det lättare för marknadskontrollmyndigheterna att spåra den ekonomiska aktör som är ansvarig för att på marknaden ha tillhandahållit apparater som inte uppfyller kraven. När den information som krävs enligt detta direktiv för identifieringen av andra ekonomiska aktörer bevaras, bör ekonomiska aktörer inte vara skyldiga att uppdatera denna information vad gäller andra ekonomiska aktörer som antingen har levererat en apparat till dem eller till vilka de har levererat en apparat.

(26)Fasta installationer, bland annat stora maskiner och nät, kan alstra elektromagnetiska störningar eller påverkas av dessa. Det kan finnas ett gränssnitt mellan fasta installa tioner och apparater, och de elektromagnetiska stör ningar som alstras av fasta installationer kan påverka apparater och tvärtom. Vad beträffar den elektromagne tiska kompatibiliteten är det irrelevant om den elektro magnetiska störningen alstras av en apparat eller en fast installation. Fasta installationer och apparater bör därför omfattas av en sammanhängande och uttömmande ord ning med väsentliga krav.

(27)I detta direktiv bör endast de väsentliga kraven anges. För att underlätta bedömningen av överensstämmelse med dessa krav är det nödvändigt att föreskriva om presum tion om överensstämmelse för utrustning som överens stämmer med harmoniserade standarder som har antagits i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om eu ropeisk standardisering (1) och som innehåller detaljerade tekniska specifikationer av dessa krav. Harmoniserade standarder ger uttryck för allmänt erkänd avancerad tek nik med avseende på elektromagnetisk kompatibilitet i unionen.

(28)I förordning (EU) nr 1025/2012 fastställs ett förfarande för invändningar mot harmoniserade standarder som inte helt uppfyller kraven i detta direktiv.

(29)För att de ekonomiska aktörerna ska kunna visa, och de behöriga myndigheterna kunna säkerställa, att de appara ter som har tillhandahållits på marknaden uppfyller de väsentliga kraven måste det fastställas förfaranden för bedömning av överensstämmelse. Beslut nr 768/2008/EG innehåller moduler för mer eller mindre strikta förfaran den för bedömning av överensstämmelse, allt efter risk nivån. För att säkerställa enhetlighet mellan sektorer och undvika tillfälliga varianter bör förfarandena för bedöm ning av överensstämmelse väljas från dessa moduler.

(1) EUT L 316, 14.11.2012, s. 12.

(30)Skyldigheten att göra en bedömning av överensstämmel sen bör innebära att tillverkaren ska göra en bedömning av apparatens elektromagnetiska kompatibilitet på grund val av relevanta fenomen för att avgöra om apparaten uppfyller de väsentliga kraven i detta direktiv.

(31)Om en apparat kan konfigureras på olika sätt bör be dömningen av den elektromagnetiska kompatibiliteten styrka huruvida apparaten uppfyller de väsentliga kraven i de konfigurationer som tillverkaren bedömer som re presentativa för normal användning i de avsedda tillämp ningarna. I sådana fall bör det räcka att göra en bedöm ning av den konfiguration som antas alstra mest stör ningar och den konfiguration som är mest mottaglig för störningar.

(32)Det är inte lämpligt att genomföra en bedömning av överensstämmelse för apparater som släpps ut på mark naden för att byggas in i en bestämd fast installation och som i övrigt inte finns tillgängliga på marknaden, separat från den fasta installation som de ska byggas in i. Sådana apparater bör därför undantas från den bedömning av överensstämmelse som normalt gäller för apparater. Så dana apparater bör dock inte få äventyra överensstäm melsen hos den fasta installation som de är inbyggda i. Om en apparat byggs in i mer än en likadan fast instal lation bör fastställandet av dessa installationers egenska per avseende elektromagnetisk kompatibilitet vara till räckligt för att dispens från bedömningen av överens stämmelse ska beviljas.

(33)Tillverkarna bör upprätta en EU-försäkran om överens stämmelse som innehåller information som enligt detta direktiv krävs om apparatens överensstämmelse med detta direktiv och övrig relevant harmoniserad unions lagstiftning.

(34)För att säkerställa faktisk tillgång till information för marknadskontrolländamål bör den information som krävs för att identifiera alla tillämpliga unionsakter finnas tillgänglig i en enda EU-försäkran om överensstämmelse. För att minska den administrativa bördan för de ekono miska aktörerna kan denna enda EU-försäkran om över ensstämmelse utgöras av dokumentation bestående av enskilda relevanta förklaringar om överensstämmelse.

(35)CE-märkningen visar att en apparat överensstämmer med kraven och är, i vid bemärkelse, det synliga resultatet av en hel process av bedömning av överensstämmelse. All männa principer för CE-märkning fastställs i förordning (EG) nr 765/2008. Bestämmelser för hur CE-märkningen ska anbringas bör fastställas i detta direktiv.

(36)Fasta installationer behöver på grund av sina särskilda egenskaper inte omfattas av kraven på CE-märkning och EU-försäkran om överensstämmelse.

Prop. 2015/16:116

Bilaga 1

L 96/82		SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.3.2014

(37)Ett av de förfaranden för bedömning av överensstäm

melse som fastställs i detta direktiv kräver involvering av organ för bedömning av överensstämmelse, vilka medlemsstaterna har anmält till kommissionen.

(38)Erfarenheten har visat att de kriterier i direktiv 2004/108/EG som organen för bedömning av överens stämmelse måste uppfylla för att kunna bli anmälda till kommissionen är otillräckliga för att säkerställa en enhet ligt hög prestationsnivå hos de anmälda organen i hela unionen. Det är dock av största vikt att alla anmälda organ utför sina uppgifter på samma nivå och under rättvisa konkurrensvillkor. Detta kräver att obligatoriska krav fastställs för de organ för bedömning av överens stämmelse som vill bli anmälda för att kunna tillhanda hålla bedömningar av överensstämmelse.

(39)Om ett organ för bedömning av överensstämmelse visar att kriterierna i de harmoniserade standarderna är upp fyllda bör det anses uppfylla motsvarande krav som fast ställs i detta direktiv.

(40)För att säkerställa en enhetlig kvalitetsnivå vid bedöm ning av överensstämmelse måste också krav fastställas för de anmälande myndigheterna och andra organ som är involverade i bedömningen, anmälan och övervakningen av anmälda organ.

(41)Det system som fastställs i detta direktiv bör komplette

ras av ackrediteringssystemet i förordning (EG) nr 765/2008. Eftersom ackreditering är mycket viktigt för att kontrollera kompetensen hos organen för bedöm ning av överensstämmelse bör det också användas i sam band med anmälan.

(42)Öppen ackreditering enligt förordning (EG) nr 765/2008, vilken säkerställer nödvändigt förtroende för intyg, bör av de nationella offentliga myndigheterna inom unionen betraktas som det bästa sättet att styrka den tekniska kompetensen hos organen för bedömning av överens stämmelse. Nationella myndigheter kan emellertid anse att de har tillräckliga möjligheter att utföra den bedöm ningen på egen hand. I så fall bör de nationella myndig heterna, för att trygga en rimlig trovärdighetsnivå på bedömningar utförda av andra nationella myndigheter, ta fram den dokumentation som krävs för att visa kom missionen och övriga medlemsstater att de utvärderade organen för bedömning av överensstämmelse uppfyller de relevanta kraven.

(43)Organ för bedömning av överensstämmelse lägger ofta ut verksamhet kopplad till bedömningen av överensstäm melse på underentreprenad eller anlitar ett dotterbolag. För att säkerställa den erforderliga skyddsnivån för de apparater som ska släppas ut på unionsmarknaden är det viktigt vid bedömning av överensstämmelse att de underentreprenörer och dotterbolag som utför bedöm ningarna uppfyller samma krav som de anmälda organen.

Därför är det viktigt att bedömningen av kompetens och förmåga hos de organ som ska anmälas och övervak ningen av de redan anmälda organen också täcker den verksamhet som bedrivs av underentreprenörer och dot terbolag.

(44)Anmälningsförfarandet måste bli effektivare och öppnare, och det måste framför allt anpassas till ny teknik för att möjliggöra elektronisk anmälan.

(45)Eftersom de anmälda organen får erbjuda sina tjänster i hela unionen bör medlemsstaterna och kommissionen beredas tillfälle att göra invändningar rörande ett anmält organ. Därför är det viktigt att en period fastställs under vilken eventuellt tvivel eller osäkerhet om kompetensen hos organen för bedömning av överensstämmelse kan redas ut innan de börjar fungera som anmälda organ.

(46)Av konkurrensskäl är det av avgörande betydelse att an mälda organ tillämpar förfarandena för bedömning av överensstämmelse utan att belasta de ekonomiska aktö rerna i onödan. Av samma skäl och för att säkerställa likabehandling av de ekonomiska aktörerna måste en enhetlig teknisk tillämpning av förfarandena för bedöm ning av överensstämmelse säkerställas. Detta kan bäst uppnås genom samordning och samarbete mellan de anmälda organen.

(47)För att skapa rättslig säkerhet är det nödvändigt att klar göra att de regler om marknadskontroll i unionen och kontroll av produkter som förs in på unionsmarknaden som fastställs i förordning (EG) nr 765/2008 ska tilläm pas på apparater som omfattas av detta direktiv. Detta direktiv bör inte hindra medlemsstaterna från att välja vilka behöriga myndigheter som ska utföra dessa upp gifter.

(48)Direktiv 2004/108/EG innehåller redan föreskrifter om

ett förfarande i fråga om skyddsåtgärder. För att öka tydligheten och minska handläggningstiden måste det befintliga förfarandet för skyddsåtgärder förbättras, så att det blir effektivare och för att dra fördel av den sakkunskap som finns i medlemsstaterna.

(49)Det befintliga systemet bör kompletteras med ett för farande genom vilket berörda parter underrättas om pla nerade åtgärder när det gäller apparater som utgör en risk för aspekter av skydd i allmänhetens intresse som omfattas av detta direktiv. Därigenom bör myndigheterna för marknadskontroll, i samarbete med de berörda eko nomiska aktörerna, få möjlighet att agera i ett tidigare skede med avseende på sådana apparater.

(50)Om medlemsstaterna och kommissionen är överens om

att en medlemsstats åtgärd är berättigad, bör kommissio nen inte involveras ytterligare, utom i de fall då den bristande överensstämmelsen kan anses bero på brister i en harmoniserad standard.

Prop. 2015/16:116

Bilaga 1

29.3.2014		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 96/83

(51)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av

detta direktiv bör kommissionen tilldelas genomförande befogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genom förandebefogenheter (1).

(52)Det rådgivande förfarandet bör användas vid antagandet av genomförandeakter för att anmoda den anmälande medlemsstaten att vidta nödvändiga korrigerande åtgär der avseende anmälda organ som inte längre uppfyller kraven för anmälan.

(53)Den kommitté som inrättas genom detta direktiv kan i linje med etablerad praxis spela en värdefull roll när det gäller utredning av frågor som avser tillämpningen av detta direktiv som tas upp antingen av kommitténs ord förande eller av en företrädare för en medlemsstat i en lighet med dess arbetsordning.

(54)När frågor som har anknytning till detta direktiv, föru tom frågor om tillämpning eller överträdelse av direkti vet, behandlas, dvs. i en expertgrupp inom kommissio nen, bör Europaparlamentet i överensstämmelse med gäl lande praxis få full information och dokumentation och vid behov en inbjudan att närvara vid sammanträdena.

(55)Kommissionen bör genom genomförandeakter och, mot bakgrund av deras särskilda karaktär, utan att tillämpa förordning (EU) nr 182/2011, fastställa huruvida åtgärder som har vidtagits av medlemsstater avseende apparater som inte uppfyller kraven är berättigade eller ej.

(56)Medlemsstaterna bör föreskriva sanktioner för överträdel ser av bestämmelser i nationell rätt som utfärdats i en lighet med detta direktiv och se till att de sanktionerna tillämpas. Sanktionerna bör vara effektiva, proportionella och avskräckande.

(57)Det måste fastställas rimliga övergångsbestämmelser om att apparater som redan har släppts ut på marknaden i enlighet med direktiv 2004/108/EG före den dag då na tionella åtgärder för att införliva detta direktiv börjar till lämpas, ska få tillhandahållas på marknaden utan att de måste uppfylla ytterligare produktkrav. Distributörerna bör därför kunna tillhandahålla apparater som har släppts ut på marknaden, det vill säga varor som redan finns i distributionskedjan, före den dag då de nationella åtgär derna för införlivande av detta direktiv börjar tillämpas.

(58)Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att säkerställa den inre marknadens funktion genom att kräva att ut rustning ska överensstämma med en adekvat nivå av

(1) EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.

elektromagnetisk kompatibilitet, inte i tillräcklig utsträck ning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av den planerade åtgärdens omfattning och verk ningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i ar tikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta di rektiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(59)Skyldigheten att införliva detta direktiv med nationell lagstiftning bör endast gälla de bestämmelser som utgör en innehållsmässig ändring i förhållande till det tidigare direktivet. Införlivandet av de oförändrade bestämmel serna följer av det tidigare direktivet.

(60)Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyldig heter vad gäller tidsfristerna för införlivande med natio nell lagstiftning och de datum för tillämpning av det direktiv som anges i bilaga V.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL 1

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

Bestämmelserna i detta direktiv gäller utrustnings elektromagne tiska kompatibilitet. Syftet är att säkerställa den inre mark nadens funktion genom att kräva att utrustning ska överens stämma med en adekvat nivå av elektromagnetisk kompatibili tet.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1.Detta direktiv ska tillämpas på utrustning enligt definitio nen i artikel 3.

2.Detta direktiv ska inte tillämpas på

a)utrustning som omfattas av direktiv 1999/5/EG,

b)luftfartsprodukter, delar och anordningar som avses i Euro paparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008 av den 20 februari 2008 om fastställande av gemensamma

bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet, och om upp hävande av rådets direktiv 91/670/EEG, förordning (EG) nr 1592/2002 och direktiv 2004/36/EG (2),

(2) EUT L 79, 19.3.2008, s. 1.

Prop. 2015/16:116

Bilaga 1

L 96/84		SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.3.2014

c)radioutrustning som används av radiosändaramatörer, i den mening som anges i radioreglementet som antagits inom ramen för Internationella teleunionens stadga och Internatio nella teleunionens konvention (1), om inte utrustningen är tillgänglig på marknaden,

d)utrustning vars egenskaper är av sådan karaktär att

i)den inte kan alstra eller bidra till elektromagnetisk emis sion som överstiger en nivå som tillåter radio- och teleut rustning och annan utrustning att fungera som avsett, och

ii)dess funktion inte i oacceptabel utsträckning försämras av de elektromagnetiska störningar som normalt uppstår när den används som avsett.

e)särskilt utformade utvärderingsbyggsatser avsedda för fack män som endast ska användas i forsknings- och utvecklings anläggningar för sådana ändamål.

Vid tillämpning av första stycket led c ska byggsatser bestående av komponenter som ska monteras av radiosändaramatörer och utrustning som tillhandahålls på marknaden och modifieras och används av radiosändaramatörer inte betraktas som utrustning som tillhandahålls på marknaden.

3.När, för den utrustning som avses i punkt 1, de väsentliga krav som anges i bilaga I helt eller delvis anges mer specificerat

iannan unionslagstiftning, ska detta direktiv inte tillämpas, eller ska inte längre tillämpas, för denna utrustning med avseende på sådana krav från och med dagen för den unionslagstiftningens genomförande.

4.Detta direktiv ska inte inverka på tillämpningen av unionslagstiftning eller nationell lagstiftning om utrustnings sä kerhet.

Artikel 3

Definitioner

1.I detta direktiv avses med

1.utrustning: apparat eller fast installation,

2.apparat: färdig anordning, eller en kombination av sådana anordningar, som finns tillgänglig på marknaden som en funktionell enhet och är avsedd för slutanvändaren och som kan alstra elektromagnetiska störningar, eller vars funktion kan påverkas av sådana störningar,

(1) Internationella teleunionens stadga och konvention, antagna vid di plomatkonferensen i Genève 1992 och ändrade vid diplomatkon ferensen i Kyoto 1994.

3.fast installation: en särskild kombination av olika typer av apparater och i förekommande fall andra anordningar som är monterade, installerade och avsedda för permanent an vändning på en på förhand fastställd plats,

4.elektromagnetisk kompatibilitet: en utrustnings förmåga att fungera tillfredsställande i sin elektromagnetiska omgivning utan att introducera oacceptabla elektromagnetiska stör ningar för annan utrustning i denna omgivning,

5.elektromagnetisk störning: elektromagnetiskt fenomen som kan försämra funktionen hos en utrustning; en elektromag

netisk störning kan vara elektromagnetiskt brus, en oöns kad signal eller en förändring i själva överföringsmediet,

6.tålighet: en utrustnings förmåga att fungera som avsett utan försämring i närvaro av en elektromagnetisk störning,

7.säkerhetsändamål: ändamål för att skydda mänskligt liv eller egendom,

8.elektromagnetisk miljö: de sammanlagda elektromagnetiska fenomen som kan observeras på en viss plats,

9.tillhandahållande på marknaden: varje leverans av en apparat för distribution, förbrukning eller användning på unions marknaden i samband med kommersiell verksamhet, mot betalning eller kostnadsfritt,

10.utsläppande på marknaden: första gången en apparat tillhan dahålls på unionsmarknaden,

11.tillverkare: fysisk eller juridisk person som tillverkar eller som låter konstruera eller tillverka en apparat och saluför apparaten, i eget namn eller under eget varumärke,

12.tillverkarens representant: fysisk eller juridisk person som är etablerad inom unionen och som enligt en skriftlig full makt från tillverkaren har rätt att i dennes ställe utföra särskilda uppgifter,

13.importör: fysisk eller juridisk person som är etablerad inom unionen och släpper ut en apparat från ett tredjeland på unionsmarknaden,

14.distributör: fysisk eller juridisk person i leveranskedjan, fö rutom tillverkaren eller importören, som tillhandahåller en apparat på marknaden,

Prop. 2015/16:116

Bilaga 1

29.3.2014		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 96/85

15.ekonomisk aktör: tillverkaren, tillverkarens representant, im portören och distributören,

16.teknisk specifikation: dokument där det fastställs vilka tek niska krav som en utrustning ska uppfylla,

17.harmoniserad standard: harmoniserad standard enligt defini tionen i artikel 2.1 c i förordning (EU) nr 1025/2012,

18.ackreditering: ackreditering enligt definitionen i artikel 2.10 i förordning (EG) nr 765/2008,

19.nationellt ackrediteringsorgan: nationellt ackrediteringsorgan

enligt definitionen i artikel 2.11 i förordning (EG) nr 765/2008,

20.bedömning av överensstämmelse: process där det visas huru vida de väsentliga kraven i detta direktiv för en apparat har uppfyllts,

21.organ för bedömning av överensstämmelse: organ som utför bedömning av överensstämmelse, innefattande kalibrering, provning, certifiering och kontroll,

22.återkallelse: åtgärd för att dra tillbaka en apparat som redan tillhandahållits slutanvändaren,

23.tillbakadragande: åtgärd för att förhindra att en apparat i leveranskedjan tillhandahålls på marknaden,

24.harmoniserad unionslagstiftning: unionslagstiftning som har moniserar villkoren för saluföring av produkter,

25.CE-märkning: märkning genom vilken tillverkaren visar att apparaten överensstämmer med de tillämpliga kraven i harmoniserad unionslagstiftning som föreskriver CE-märk ning,

2.I detta direktiv ska följande anses vara en apparat:

1.Komponenter eller sammansatta inbyggnadsdelar som är av sedda att byggas in i en apparat av slutanvändaren och som kan alstra elektromagnetiska störningar eller vars funktion kan påverkas av sådana störningar.

2.Rörliga installationer som definieras som en kombination av apparater, och i tillämpliga fall andra anordningar, som är avsedda att flyttas och användas på ett antal olika platser.

Artikel 4

Tillhandahållande på marknaden och/eller ibruktagande

Medlemsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att säker ställa att utrustning tillhandahålls på marknaden och/eller tas i bruk endast om den är i överensstämmelse med detta direktiv när den är korrekt installerad, underhållen och används för avsett ändamål.

Artikel 5

Fri rörlighet för utrustning

1.Medlemsstaterna får inte inom sina territorier, med hän visning till skäl som har samband med elektromagnetisk kom patibilitet, hindra att utrustning som uppfyller bestämmelserna i detta direktiv tillhandahålls på marknaden och/eller tas i bruk.

2.Kraven i detta direktiv får inte förhindra att följande sär skilda åtgärder som avser ibruktagande eller användning av ut rustning vidtas i någon medlemsstat:

a)Åtgärder för att bemästra ett befintligt eller förutsett problem rörande elektromagnetisk kompatibilitet på en viss plats.

b)Åtgärder som vidtas av säkerhetsskäl för att skydda allmänt tillgängliga telenät eller mottagar- eller sändarstationer när de används för säkerhetsändamål i väldefinierade spektrumsitua tioner.

Utan att det påverkar tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett infor mationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrif ter (1) ska en medlemsstat anmäla dessa särskilda åtgärder till kommissionen och de övriga medlemsstaterna.

De särskilda åtgärder som har godkänts ska offentliggöras av kommissionen i Europeiska unionens officiella tidning.

3. Medlemsstaterna får inte hindra att utrustning som inte uppfyller bestämmelserna i detta direktiv visas och/eller demon streras på handelsmässor, utställningar eller liknande, förutsatt att det genom synlig skyltning klart framgår att sådan utrust ning inte får tillhandahållas på marknaden och/eller tas i bruk förrän den uppfyller bestämmelserna i detta direktiv. Visningar får endast äga rum under förutsättning att tillräckliga åtgärder har vidtagits för att undvika elektromagnetiska störningar.

(1) EGT L 204, 21.7.1998, s. 37.

Prop. 2015/16:116

Bilaga 1

L 96/86		SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.3.2014

Artikel 6

Väsentliga krav

Utrustningen ska uppfylla de väsentliga krav som anges i bilaga I.

KAPITEL 2

DE EKONOMISKA AKTÖRERNAS SKYLDIGHETER

Artikel 7

Tillverkarnas skyldigheter

1.När tillverkarna släpper ut sina apparater på marknaden ska de se till att de har konstruerats och tillverkats i enlighet med de väsentliga kraven i bilaga I.

2.Tillverkarna ska utarbeta den tekniska dokumentation som avses i bilaga II eller bilaga III och utföra eller låta utföra den relevanta bedömning av överensstämmelse som avses i arti kel 14.

Om bedömningen har visat att apparaten uppfyller de tillämp liga kraven ska tillverkarna upprätta en EU-försäkran om över ensstämmelse och anbringa CE-märkningen.

3.Tillverkarna ska behålla den tekniska dokumentationen och EU-försäkran om överensstämmelse i tio år efter det att apparaten har släppts ut på marknaden.

4.Tillverkarna ska se till att det finns rutiner som garanterar att serietillverkningen fortsätter att överensstämma med kraven i detta direktiv. Det ska också tas hänsyn till ändringar i appara tens konstruktion eller egenskaper och ändringar i de harmoni serade standarderna eller andra tekniska specifikationer som det hänvisas till vid försäkran om överensstämmelse för en apparat.

5.Tillverkarna ska se till att de apparater som de har släppt ut på marknaden är försedda med typnummer, partinummer, serienummer eller annan identifieringsmärkning eller, om detta inte är möjligt på grund av apparatens storlek eller art, se till att den erforderliga informationen lämnas på förpackningen eller i ett medföljande dokument.

6.Tillverkarna ska ange sitt namn, registrerade firmanamn eller registrerade varumärke samt den postadress på vilken de kan kontaktas på apparaten, eller, om detta inte är möjligt, på förpackningen eller i ett dokument som följer med apparaten. Den angivna adressen ska ange en enda kontaktpunkt där till verkaren kan kontaktas. Kontaktuppgifterna ska anges på ett språk som lätt kan förstås av slutanvändarna och marknadskon trollmyndigheterna.

7.Tillverkarna ska se till att apparaten åtföljs av bruksanvis ningar och den information som avses i artikel 18 på ett språk som lätt kan förstås av konsumenterna och andra slutanvändare och som bestämts av den berörda medlemsstaten. Dessa bruk sanvisningar och information liksom alla etiketter ska vara tyd liga och lättbegripliga.

8.Tillverkare som anser eller har skäl att tro att en apparat som de har släppt ut på marknaden inte överensstämmer med detta direktiv ska omedelbart vidta de korrigerande åtgärder som krävs för att få apparaten att överensstämma med kraven eller, om så är lämpligt, dra tillbaka eller återkalla apparaten. Om apparaten utgör en risk ska tillverkarna dessutom omedel bart underrätta de behöriga myndigheterna i de medlemsstater på vilkas marknad de har tillhandahållit apparaten, och lämna uppgifter om i synnerhet den bristande överensstämmelsen och de korrigerande åtgärder som vidtagits.

9.Tillverkarna ska på motiverad begäran av en behörig na tionell myndighet i pappersform eller elektronisk form ge myn digheten all information och dokumentation som behövs för att visa att apparaten överensstämmer med kraven i detta direktiv, på ett språk som lätt kan förstås av den myndigheten. De ska på begäran samarbeta med den behöriga myndigheten om de åt gärder som vidtas för att undanröja riskerna med de apparater som de har släppt ut på marknaden.

Artikel 8

Tillverkarens representanter

1. Tillverkarna får genom skriftlig fullmakt utse en represen tant.

Skyldigheterna i enlighet med artikel 7.1 och skyldigheten att upprätta sådan teknisk dokumentation som avses i artikel 7.2 får inte delegeras till tillverkarens representant.

2. Tillverkarens representant ska utföra de uppgifter som anges i fullmakten från tillverkaren. Fullmakten ska ge tillverka rens representant rätt att åtminstone

a)inneha EU-försäkran om överensstämmelse och den tekniska dokumentationen för att kunna uppvisa dem för de natio nella marknadskontrollmyndigheterna i tio år efter det att apparaten har släppts ut på marknaden,

b)på motiverad begäran av en behörig nationell myndighet ge den myndigheten all information och dokumentation som behövs för att visa att apparaten överensstämmer med kra ven,

c)på deras begäran samarbeta med de behöriga nationella myndigheterna om de åtgärder som vidtas för att undanröja riskerna med de apparater som omfattas av fullmakten.

Prop. 2015/16:116

Bilaga 1

29.3.2014		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 96/87

Artikel 9

Importörernas skyldigheter

1.Importörerna får endast släppa ut apparater på marknaden som överensstämmer med kraven.

2.Innan importörerna släpper ut en apparat på marknaden ska de se till att tillverkaren har utfört den bedömning av över ensstämmelse som avses i artikel 14. De ska se till att tillver karen har upprättat den tekniska dokumentationen, att appara ten är försedd med CE-märkning och åtföljs av de dokument som krävs samt att tillverkaren har uppfyllt kraven i artikel 7.5 och 7.6.

Om en importör anser eller har skäl att tro att en apparat inte överensstämmer med de väsentliga kraven i bilaga I får impor tören inte släppa ut apparaten på marknaden förrän den över ensstämmer med de tillämpliga kraven. Om apparaten utgör en risk ska importören dessutom informera tillverkaren och mark nadskontrollmyndigheterna om detta.

3.Importörerna ska ange sitt namn, registrerade firmanamn eller registrerade varumärke samt den postadress på vilken de kan kontaktas på apparaten eller, om detta inte är möjligt, på förpackningen eller i ett dokument som följer med apparaten. Kontaktuppgifterna ska anges på ett språk som lätt kan förstås av slutanvändarna och marknadskontrollmyndigheterna.

4.Importörerna ska se till att apparaten åtföljs av bruksan visningar och den information som avses i artikel 18 på ett språk som lätt kan förstås av konsumenterna och andra slut användare och som bestämts av den berörda medlemsstaten.

5.Importörerna ska, så länge de har ansvar för en apparat, se till att förvarings- eller transportförhållandena för apparaten inte äventyrar apparatens överensstämmelse med de väsentliga kra ven i bilaga I.

6.Importörer som anser eller har skäl att tro att en apparat som de har släppt ut på marknaden inte överensstämmer med detta direktiv ska omedelbart vidta de korrigerande åtgärder som krävs för att få apparaten att överensstämma med kraven eller, om så är lämpligt, för att dra tillbaka eller återkalla ap paraten. Om apparaten utgör en risk ska importörerna des sutom omedelbart underrätta de behöriga myndigheterna i de medlemsstater på vilkas marknad de har tillhandahållit appara ten, och lämna uppgifter om i synnerhet den bristande över ensstämmelsen och de korrigerande åtgärder som vidtagits.

7.Under tio år efter det att apparaten har släppts ut på marknaden ska importörerna hålla en kopia av EU-försäkran om överensstämmelse tillgänglig för marknadskontrollmyndig heterna och se till att dessa myndigheter på begäran kan få tillgång till den tekniska dokumentationen.

8. Importörerna ska på motiverad begäran av en behörig nationell myndighet i pappersform eller elektronisk form ge myndigheten all information och dokumentation som behövs för att visa att en apparat överensstämmer med kraven, på ett språk som lätt kan förstås av den myndigheten. De ska på begäran samarbeta med den behöriga myndigheten om de åt gärder som vidtas för att undanröja riskerna med de apparater som de har släppt ut på marknaden.

Artikel 10

Distributörernas skyldigheter

1.När distributörerna tillhandahåller en apparat på mark naden ska de iaktta vederbörlig omsorg för att se till att kraven

idetta direktiv uppfylls.

2.Innan distributörerna tillhandahåller en apparat på mark naden ska de kontrollera att den är försedd med CE-märkning, att den åtföljs av de dokument som krävs och av bruksanvis ning och den information som avses i artikel 18 på ett språk som lätt kan förstås av konsumenterna och andra slutanvändare

iden medlemsstat där apparaten ska tillhandahållas på mark naden samt att tillverkaren och importören har uppfyllt kraven i artiklarna 7.5, 7.6 respektive 9.3.

Om en distributör anser eller har skäl att tro att en apparat inte överensstämmer med de väsentliga kraven i bilaga I får distri butören inte tillhandahålla apparaten på marknaden förrän den överensstämmer med de tillämpliga kraven. Om apparaten ut gör en risk ska distributören dessutom informera tillverkaren eller importören samt marknadskontrollmyndigheterna om det ta.

3.Distributörerna ska, så länge de har ansvar för en apparat, se till att förvarings- eller transportförhållandena för apparaten inte äventyrar apparatens överensstämmelse med de väsentliga kraven i bilaga I.

4.Distributörer som anser eller har skäl att tro att en apparat som de har tillhandahållit på marknaden inte överensstämmer med detta direktiv ska försäkra sig om att nödvändiga korrige rande åtgärder vidtas för att få apparaten att överensstämma med kraven eller, om så är lämpligt, för att dra tillbaka eller återkalla apparaten. Om apparaten utgör en risk ska distributö rerna dessutom omedelbart underrätta de behöriga myndighe terna i de medlemsstater på vilkas marknad de har tillhandahål lit apparaten, och lämna uppgifter om i synnerhet den bristande överensstämmelsen och de korrigerande åtgärder som vidtagits.

5.Distributörerna ska på motiverad begäran av en behörig nationell myndighet i pappersform eller elektronisk form ge myndigheten den information och dokumentation som behövs för att visa att apparaten överensstämmer med kraven. De ska på begäran samarbeta med den behöriga myndigheten om de åtgärder som vidtas för att undanröja riskerna med de apparater som de tillhandahållit på marknaden.

Prop. 2015/16:116

Bilaga 1

L 96/88		SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.3.2014

Artikel 11

Fall där tillverkarens skyldigheter är tillämpliga på importörer och distributörer

Importörer eller distributörer ska anses vara tillverkare enligt detta direktiv och ska ha samma skyldigheter som tillverkaren har enligt artikel 7 när de släpper ut en apparat på marknaden i eget namn eller under eget varumärke eller ändrar en apparat som redan släppts ut på marknaden på ett sådant sätt att över ensstämmelsen med detta direktiv kan påverkas.

Artikel 12

Identifiering av de ekonomiska aktörerna

De ekonomiska aktörerna ska på begäran identifiera följande aktörer för marknadskontrollmyndigheterna:

a)Ekonomiska aktörer som har levererat en apparat till dem.

b)Ekonomiska aktörer som de har levererat en apparat till.

De ekonomiska aktörerna ska kunna ge den information som avses i första stycket i tio år efter det att de har fått apparaten levererad och i tio år efter det att de har levererat apparaten.

KAPITEL 3

UTRUSTNINGENS ÖVERENSSTÄMMELSE MED KRAVEN

Artikel 13

Presumtion om överensstämmelse för utrustningen

Utrustning som överensstämmer med harmoniserade standarder eller delar av dem, till vilka hänvisningar har offentliggjorts i

Europeiska unionens officiella tidning, ska förutsättas överens stämma med de väsentliga krav i bilaga I som omfattas av dessa standarder eller delar av dem.

Artikel 14

Förfarande vid bedömning av överensstämmelse för apparater

När det gäller bedömning av apparaternas överensstämmelse med de väsentliga krav som anges i bilaga I ska något av följande förfaranden för bedömning av överensstämmelse följas:

a)Intern tillverkningskontroll enligt bilaga II.

b)EU-typkontroll följt av överensstämmelse med typ som grundar sig på intern tillverkningskontroll enligt bilaga III.

Tillverkaren får välja att tillämpa det förfarande som avses i första stycket led b endast i fråga om vissa aspekter av de väsentliga kraven, under förutsättning att det förfarande som avses i första stycket led a tillämpas i fråga om de övriga aspekterna av de väsentliga kraven.

Artikel 15

EU-försäkran om överensstämmelse

1.I EU-försäkran om överensstämmelse ska det anges att de väsentliga säkerhetskraven i bilaga I har visats vara uppfyllda.

2.EU-försäkran om överensstämmelse ska utformas i enlig het med mallen i bilaga IV, innehålla de uppgifter som anges i de relevanta modulerna i bilagorna II och III och regelbundet uppdateras. Den ska översättas till det eller de språk som krävs av den medlemsstat där apparaten släpps ut eller tillhandahålls på marknaden.

3.Om en apparat omfattas av mer än en unionsakt där det ställs krav på EU-försäkran om överensstämmelse ska en enda EU-försäkran om överensstämmelse upprättas för alla dessa unionsakter. I denna försäkran ska det anges vilka unionsakter som berörs, och det ska lämnas en publikationshänvisning till dem.

4.Genom att upprätta EU-försäkran om överensstämmelse tar tillverkaren ansvar för att apparaten överensstämmer med kraven i detta direktiv.

Artikel 16

Allmänna principer för CE-märkning

CE-märkningen ska omfattas av de allmänna principer som fast ställs i artikel 30 i förordning (EG) nr 765/2008.

Artikel 17

Regler och villkor för CE-märkning

1.CE-märkningen ska anbringas på apparaten eller dess märkskylt så att den är synlig, lätt läsbar och varaktig. Om detta inte är möjligt eller lämpligt på grund av apparatens art ska märkningen anbringas på förpackningen och i de medföljande dokumenten.

2.CE-märkningen ska anbringas innan apparaten släpps ut på marknaden.

3.Medlemsstaterna ska utgå från befintliga mekanismer för att se till att bestämmelserna om CE-märkning tillämpas korrekt och vidta lämpliga åtgärder i händelse av otillbörlig användning av den märkningen.

Prop. 2015/16:116

Bilaga 1

29.3.2014		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 96/89

Artikel 18

Information om användningen av apparaten

1.Apparaten ska åtföljas av information om eventuella sär skilda försiktighetsåtgärder som ska vidtas i samband med mon tering, installation, underhåll eller användning av apparaten för att apparaten ska överensstämma med de väsentliga kraven i punkt 1 i bilaga I när den tas i bruk.

2.Apparater vars överensstämmelse med de väsentliga kra ven i punkt 1 i bilaga I inte är säkerställd i bostadsområden ska åtföljas av en tydlig uppgift om denna begränsade användning, i förekommande fall även på förpackningen.

3.De anvisningar som åtföljer apparaten ska innehålla den information som är nödvändig för att möjliggöra användning av apparaten i överensstämmelse med det ändamål som apparaten är avsedd för.

Artikel 19

Fasta installationer

1. Apparater som har tillhandahållits på marknaden och som kan byggas in i en fast installation ska omfattas av alla till lämpliga bestämmelser för apparater i detta direktiv.

Kraven i artiklarna 6–12 och 14–18 ska dock inte vara obliga toriska för apparater som är avsedda att byggas in i en bestämd fast installation och inte på annat sätt tillhandahålls på mark naden.

I sådana fall ska den fasta installationens identitet och dess egenskaper avseende elektromagnetisk kompatibilitet framgå av den medföljande dokumentationen tillsammans med de för siktighetsåtgärder som ska vidtas när apparaten byggs in i den fasta installationen för att installationens överensstämmelse inte ska äventyras. Den information som avses i artiklarna 7.5, 7.6 och 9.3 ska också finnas i denna dokumentation.

Sådan god branschpraxis som avses i punkt 2 i bilaga I ska dokumenteras, och den eller de ansvariga personerna ska hålla dokumentationen tillgänglig för kontroll för berörda nationella myndigheter så länge som den fasta installationen är i drift.

2. Om det finns tecken på att den fasta installationen brister

iöverensstämmelse, särskilt om klagomål framförs om att stör ningar alstras av installationen, får den berörda medlemsstatens behöriga myndigheter begära bevis på den fasta installationens överensstämmelse och, när det är relevant, inleda en bedöm ning.

Om bristande överensstämmelse konstateras ska de behöriga myndigheterna kräva att lämpliga åtgärder vidtas så att installa tionen överensstämmer med de väsentliga kraven i bilaga I.

3. Medlemsstaterna ska införa de bestämmelser som krävs för att den eller de personer ska kunna identifieras som ansvarar för att fastställa att en fast installation överensstämmer med de tillämpliga väsentliga kraven.

KAPITEL 4

ANMÄLAN AV ORGAN FÖR BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE

Artikel 20

Anmälan

Medlemsstaterna ska anmäla till kommissionen och övriga med lemsstater vilka organ som fått i uppdrag att utföra bedöm ningar av överensstämmelse i enlighet med detta direktiv.

Artikel 21

Anmälande myndigheter

1.Medlemsstaterna ska utse en anmälande myndighet med ansvar för att inrätta och genomföra de förfaranden som krävs för bedömning och anmälan av organ för bedömning av över ensstämmelse och för övervakning av anmälda organ, inklusive överensstämmelse med artikel 26.

2.Medlemsstaterna får besluta att den bedömning och över vakning som avses i punkt 1 ska utföras av ett nationellt ac krediteringsorgan i den betydelse som anges i och i enlighet med förordning (EG) nr 765/2008.

3.Om den anmälande myndigheten delegerar eller på annat sätt överlåter den bedömning, anmälan eller övervakning som avses i punkt 1 till ett organ som inte är offentligt, ska det organet vara en juridisk person och i tillämpliga delar uppfylla kraven i artikel 22. Dessutom ska detta organ ha vidtagit åt gärder för att kunna hantera ansvarsskyldighet som kan uppstå i samband med dess verksamhet.

4.Den anmälande myndigheten ska ta det fulla ansvaret för de uppgifter som utförs av det organ som avses i punkt 3.

Artikel 22

Krav på anmälande myndigheter

1.En anmälande myndighet ska vara inrättad på ett sådant sätt att det inte uppstår någon intressekonflikt med organen för bedömning av överensstämmelse.

2.En anmälande myndighet ska vara organiserad och fun gera på ett sådant sätt att dess verksamhet är objektiv och opartisk.

Prop. 2015/16:116

Bilaga 1

L 96/90		SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.3.2014

3.En anmälande myndighet ska vara organiserad på ett så dant sätt att alla beslut som rör anmälan av ett organ för bedömning av överensstämmelse fattas av annan behörig per sonal än den som har gjort bedömningen.

4.En anmälande myndighet får inte erbjuda eller utföra så dan verksamhet som utförs av organ för bedömning av över ensstämmelse och får inte heller erbjuda eller utföra konsult tjänster på kommersiell eller konkurrensmässig grund.

5.En anmälande myndighet ska sörja för att erhållen infor mation behandlas konfidentiellt.

6.En anmälande myndighet ska ha tillgång till tillräckligt med personal med lämplig kompetens för att kunna utföra sina uppgifter.

Artikel 23

De anmälande myndigheternas informationsskyldighet

Medlemsstaterna ska informera kommissionen om sina för faranden för bedömning och anmälan av organ för bedömning av överensstämmelse och för övervakning av anmälda organ samt om eventuella ändringar.

Kommissionen ska offentliggöra denna information.

Artikel 24

Krav avseende anmälda organ

1.När det gäller anmälan ska organ för bedömning av över ensstämmelse uppfylla kraven i punkterna 2–11.

2.Ett organ för bedömning av överensstämmelse ska inrättas enligt en medlemsstats nationella rätt och vara en juridisk per son.

3.Ett organ för bedömning av överensstämmelse ska vara ett tredjepartsorgan som är oberoende av den organisation eller apparat som den bedömer.

Detta organ får vara ett organ som hör till en näringslivsorga nisation eller branschorganisation som företräder företag som är involverade i konstruktion, tillverkning, leverans, installation, användning eller underhåll av de apparater som det bedömer, förutsatt att det kan styrkas att organet är oberoende och att det inte finns några intressekonflikter.

4. Ett organ för bedömning av överensstämmelse, dess högsta ledning och den personal som ansvarar för att utföra bedömningen av överensstämmelse får inte utgöras av den som konstruerar, tillverkar, levererar, installerar, köper, äger, använ der eller underhåller de apparater som bedöms och inte heller av den som företräder någon av dessa parter. Detta ska inte

hindra användning av apparater som är nödvändig för verk samheten inom organet för bedömning av överensstämmelse eller användning av apparater för personligt bruk.

Ett organ för bedömning av överensstämmelse, dess högsta ledning och bedömningspersonal får varken delta direkt i kon struktion, tillverkning, marknadsföring, installation, användning eller underhåll av dessa apparater eller företräda parter som bedriver sådan verksamhet. De får inte delta i någon verksamhet som kan påverka deras objektivitet och integritet i samband med den bedömning av överensstämmelse för vilken de har anmälts. Detta ska framför allt gälla konsulttjänster.

Organ för bedömning av överensstämmelse ska se till att deras dotterbolags eller underentreprenörers verksamhet inte påverkar konfidentialiteten, objektiviteten eller opartiskheten i organens bedömningar av överensstämmelse.

5.Organ för bedömning av överensstämmelse och deras personal ska utföra bedömningen av överensstämmelse med största möjliga yrkesintegritet, ha teknisk kompetens på det specifika området och vara fria från alla påtryckningar och all påverkan, i synnerhet ekonomiska, som kan påverka deras om döme eller resultaten av deras bedömning av överensstämmelse; detta gäller särskilt påtryckningar och påverkan från personer eller grupper av personer som berörs av denna verksamhet.

6.Ett organ för bedömning av överensstämmelse ska kunna utföra alla de uppgifter avseende bedömning av överensstäm melse som fastställs i bilaga III för ett sådant organ och för vilka det har anmälts, oavsett om dessa uppgifter utförs av organet för bedömning av överensstämmelse eller för dess räkning och under dess ansvar.

Vid alla tidpunkter och för varje förfarande för bedömning av överensstämmelse och för varje typ eller kategori av apparater för vilka det har anmälts ska organet för bedömning av över ensstämmelse ha följande till sitt förfogande:

a)Erforderlig personal med teknisk kunskap och tillräcklig er farenhet för att utföra bedömningen av överensstämmelse.

b)Erforderliga beskrivningar av förfaranden enligt vilka bedöm ningar av överensstämmelse utförs; dessa beskrivningar måste säkerställa tydlighet och reproducerbarhet hos för farandena. Organet ska ha lämpliga rutiner och förfaranden för att skilja mellan de uppgifter som det utför i sin egen skap av anmält organ och annan verksamhet.

c)Förfaranden som gör det möjligt för organet att utöva sin verksamhet med vederbörlig hänsyn tagen till ett företags storlek, bransch och struktur, den berörda produktteknikens komplexitet och eventuell massproduktion eller serietillverk ning.

Prop. 2015/16:116

Bilaga 1

29.3.2014		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 96/91

Organet för bedömning av överensstämmelse ska ha nödvän diga medel för att korrekt kunna utföra de tekniska och ad ministrativa uppgifterna i samband med bedömningen av över ensstämmelse och ska ha tillgång till den utrustning och de hjälpmedel som är nödvändiga.

7. Den personal som ansvarar för att utföra bedömningen av överensstämmelse ska ha

a)fullgod teknisk och yrkesinriktad utbildning som täcker all slags bedömning av överensstämmelse på det område inom vilket organet för bedömning av överensstämmelse har an mälts,

b)tillfredsställande kunskap om kraven för de bedömningar som de gör och befogenhet att utföra dessa bedömningar,

c)lämplig kännedom och insikt om de väsentliga kraven i bilaga I, de tillämpliga harmoniserade standarderna och de relevanta bestämmelserna i den harmoniserade unionslags tiftningen och nationell lagstiftning,

d)förmåga att upprätta intyg, protokoll och rapporter som visar att bedömningarna har gjorts.

8. Det ska garanteras att organ för bedömning av överens stämmelse, deras högsta ledning och den personal som ansvarar för att utföra bedömningen av överensstämmelse är opartiska.

Ersättningen till den högsta ledningen och den personal som ansvarar för att utföra bedömningen av överensstämmelse vid ett organ för bedömning av överensstämmelse får inte vara beroende av antalet bedömningar som görs eller resultaten av bedömningarna.

relevant harmoniserad unionslagstiftning, och de ska som gene rella riktlinjer använda de administrativa beslut och dokument som är resultatet av gruppens arbete.

Artikel 25

Presumtion om överensstämmelse för anmälda organ

Ett organ för bedömning av överensstämmelse som kan visa att det uppfyller kriterierna i de relevanta harmoniserade standar derna eller delar av dem till vilka hänvisningar har offentligg jorts i Europeiska unionens officiella tidning ska förutsättas uppfylla kraven i artikel 24, förutsatt att dessa krav omfattas av de till lämpliga harmoniserade standarderna.

Artikel 26

Dotterbolag och underentreprenörer till anmälda organ

1.Om det anmälda organet lägger ut specifika uppgifter med anknytning till bedömningen av överensstämmelse på underen treprenad eller anlitar ett dotterbolag ska det se till att unde rentreprenören eller dotterbolaget uppfyller kraven i artikel 24 och informera den anmälande myndigheten om detta.

2.De anmälda organen ska ta det fulla ansvaret för unde rentreprenörernas eller dotterbolagens uppgifter, oavsett var dessa är etablerade.

3.Verksamhet får läggas ut på underentreprenad eller utföras av ett dotterbolag endast om kunden samtycker till det.

4.De anmälda organen ska hålla de relevanta dokumenten rörande bedömningen av underentreprenörens eller dotterbola gets kvalifikationer och det arbete som utförts av dem enligt bilaga III tillgängliga för den anmälande myndigheten.

Artikel 27

Ansökan om anmälan

9.Organ för bedömning av överensstämmelse ska vara an svarsförsäkrade, om inte staten tar på sig ansvaret enligt natio nell rätt eller medlemsstaten själv tar direkt ansvar för bedöm ningen av överensstämmelse.

10.Personalen vid ett organ för bedömning av överensstäm melse ska iaktta tystnadsplikt beträffande all information som de erhåller vid utförandet av sina uppgifter enligt bilaga III eller bestämmelser i nationell rätt som genomför den, utom gente mot de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där verk samheten bedrivs. Äganderättigheter ska skyddas.

11.Organ för bedömning av överensstämmelse ska delta i, eller se till att deras personal som ansvarar för att utföra be dömningen av överensstämmelse känner till, det relevanta stan dardiseringsarbetet och det arbete som utförs i samordnings gruppen för anmälda organ, som inrättats i enlighet med

1.Organet för bedömning av överensstämmelse ska lämna in en ansökan om anmälan till den anmälande myndigheten i den medlemsstat där det är etablerat.

2.Ansökan om anmälan ska åtföljas av en beskrivning av de bedömningar av överensstämmelse, den eller de moduler för bedömning av överensstämmelse och den eller de apparater som organet förklarar sig ha kompetens för samt ett ackredite ringsintyg, om det finns ett sådant, som utfärdats av ett natio nellt ackrediteringsorgan och där det intygas att organet för bedömning av överensstämmelse uppfyller kraven i artikel 24.

3.Om organet för bedömning av överensstämmelse inte kan uppvisa något ackrediteringsintyg ska det ge den anmälande myndigheten alla underlag som krävs för kontroll, erkännande och regelbunden övervakning av att det uppfyller kraven i ar tikel 24.

				Prop. 2015/16:116
				Bilaga 1
L 96/92			Europeiska unionens officiella tidning	29.3.2014
L 96/92	SV		Europeiska unionens officiella tidning	29.3.2014

		Artikel 28		Artikel 30
	Anmälningsförfarande			Ändringar i anmälan

1.De anmälande myndigheterna får endast anmäla de organ för bedömning av överensstämmelse som har uppfyllt kraven i artikel 24.

2.De ska anmäla till kommissionen och de andra medlems staterna med hjälp av det elektroniska anmälningsverktyg som utvecklats och förvaltas av kommissionen.

3.Anmälan ska innehålla detaljerade uppgifter om bedöm ningarna av överensstämmelse, modulerna för bedömning av överensstämmelse och den eller de berörda apparaterna samt ett relevant intyg om kompetens.

4.Om en anmälan inte grundar sig på ett ackrediteringsintyg som avses i artikel 27.2 ska den anmälande myndigheten ge kommissionen och de andra medlemsstaterna de skriftliga un derlag som styrker att organet för bedömning av överensstäm melse har erforderlig kompetens och att de system som behövs för att se till att organet övervakas regelbundet och fortsätter att uppfylla kraven i artikel 24 har inrättats.

5.Det berörda organet får bedriva verksamhet som anmält organ endast om kommissionen eller de andra medlemsstaterna inte har rest invändningar inom två veckor efter anmälan, i de fall då ett ackrediteringsintyg används, eller inom två månader efter anmälan, i de fall då ingen ackreditering används.

Endast ett sådant organ ska anses vara ett anmält organ i en lighet med detta direktiv.

6. Den anmälande myndigheten ska underrätta kommissio nen och de andra medlemsstaterna om alla relevanta ändringar av anmälan.

Artikel 29

Identifikationsnummer och förteckningar över anmälda organ

1. Kommissionen ska tilldela varje anmält organ ett identifi kationsnummer.

Organet ska tilldelas ett enda nummer även om det anmäls enligt flera unionsakter.

1.Om en anmälande myndighet har konstaterat eller har informerats om att ett anmält organ inte längre uppfyller de krav som anges i artikel 24 eller att det underlåter att fullgöra sina skyldigheter, ska myndigheten i förekommande fall, bero ende på hur allvarlig underlåtenheten att uppfylla kraven eller fullgöra skyldigheterna är, begränsa anmälan eller återkalla den tillfälligt eller slutgiltigt. Den ska omedelbart underrätta kom missionen och de andra medlemsstaterna om detta.

2.I händelse av begränsning, tillfällig återkallelse eller åter kallelse av anmälan eller om det anmälda organet har upphört med verksamheten ska den anmälande medlemsstaten vidta lämpliga åtgärder för att det anmälda organets dokumentation antingen ska behandlas av ett annat anmält organ eller hållas tillgänglig för de ansvariga anmälande myndigheterna och marknadskontrollmyndigheterna på deras begäran.

Artikel 31

Ifrågasättande av de anmälda organens kompetens

1.Kommissionen ska undersöka alla fall där den tvivlar på att ett anmält organ har erforderlig kompetens eller att ett anmält organ fortsatt uppfyller de krav och fullgör de skyldig heter som det omfattas av, och även alla fall där den gjorts uppmärksam på att det föreligger sådana tvivel.

2.Den anmälande medlemsstaten ska på begäran ge kom missionen all information om grunderna för anmälan eller hur det berörda anmälda organets kompetens upprätthålls.

3.Kommissionen ska se till att all känslig information som har erhållits i samband med undersökningarna behandlas kon fidentiellt.

4.Om kommissionen konstaterar att ett anmält organ inte uppfyller eller inte längre uppfyller kraven för anmälan ska den anta en genomförandeakt för att anmoda den anmälande med lemsstaten att vidta erforderliga korrigerande åtgärder, inbegri pet att vid behov återta anmälan.

Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det rådgi vande förfarande som avses i artikel 41.2.

Artikel 32

De anmälda organens operativa skyldigheter

2. Kommissionen ska offentliggöra förteckningen över de organ som anmälts enligt detta direktiv, inklusive de identifika tionsnummer som de har tilldelats och den verksamhet som de har anmälts för.

Kommissionen ska se till att förteckningen hålls uppdaterad.

1.Anmälda organ ska utföra bedömningar av överensstäm melse i enlighet med förfarandena för bedömning av överens stämmelse i bilaga III.

2.Bedömningarna av överensstämmelse ska utföras på ett proportionellt sätt så att de ekonomiska aktörerna inte belastas

ionödan.

Prop. 2015/16:116

Bilaga 1

29.3.2014		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 96/93

Organen för bedömning av överensstämmelse ska när de utför sin verksamhet ta vederbörlig hänsyn till ett företags storlek, bransch och struktur och till produktteknikens komplexitet och eventuell massproduktion eller serietillverkning.

Samtidigt ska de dock respektera den grad av noggrannhet och skyddsnivå som krävs för att apparaterna ska överensstämma med detta direktiv.

3.Om ett anmält organ konstaterar att en tillverkare inte har tillämpat de väsentliga kraven i bilaga I eller motsvarande har moniserade standarder eller andra tekniska specifikationer, ska det begära att tillverkaren vidtar korrigerande åtgärder, och inget intyg ska utfärdas.

4.Om ett anmält organ vid övervakning av överensstäm melse efter det att ett intyg har utfärdats konstaterar att en apparat inte längre uppfyller kraven, ska det begära att tillver karen vidtar korrigerande åtgärder, och vid behov ska intyget tillfälligt eller slutgiltigt återkallas.

5.Om inga korrigerande åtgärder vidtas eller om de inte får önskat resultat, ska det anmälda organet i förekommande fall belägga intyget med restriktioner eller återkalla det tillfälligt eller slutgiltigt.

Artikel 33

Överklagande av de anmälda organens beslut

Medlemsstaterna ska se till att det finns ett förfarande för över klagande av de anmälda organens beslut.

Artikel 34

De anmälda organens informationsskyldighet

1. De anmälda organen ska informera den anmälande myn digheten om följande:

a)Avslag, begränsningar och tillfällig eller slutgiltig återkallelse av intyg.

b)Omständigheter som inverkar på omfattningen av eller vill koren för anmälan.

c)Begäran från marknadskontrollmyndigheterna om infor mation om bedömningar av överensstämmelse.

d)På begäran, bedömningar av överensstämmelse som gjorts inom ramen för anmälan och all annan verksamhet, inklu sive gränsöverskridande verksamhet och underentreprenad.

2. De anmälda organen ska ge de andra organ som anmälts enligt detta direktiv och som utför liknande bedömningar av överensstämmelse som täcker samma apparater, relevant infor mation om frågor som rör negativa och, på begäran, positiva resultat av bedömningar av överensstämmelse.

Artikel 35

Utbyte av erfarenhet

Kommissionen ska sörja för att erfarenhetsutbyte förekommer mellan de myndigheter i medlemsstaterna som ansvarar för riktlinjerna för anmälan.

Artikel 36

Samordning av anmälda organ

Kommissionen ska säkerställa att lämplig samordning och lämpligt samarbete sker mellan de organ som anmälts enligt detta direktiv och att detta bedrivs på ett tillfredsställande sätt genom en sektorsspecifik grupp bestående av anmälda organ.

Medlemsstaterna ska se till att de organ som de har anmält deltar i arbetet i denna grupp, direkt eller genom utsedda re presentanter.

KAPITEL 5

MARKNADSKONTROLL I UNIONEN, KONTROLL AV APPARATER SOM FÖRS IN PÅ UNIONSMARKNADEN OCH UNIONENS FÖRFARANDE I FRÅGA OM SKYDDSÅTGÄRDER

Artikel 37

Marknadskontroll i unionen och kontroll av apparater som förs in på unionsmarknaden

Artiklarna 15.3 och 16–29 i förordning (EG) nr 765/2008 ska tillämpas på apparater.

Artikel 38

Förfarande för att på nationell nivå hantera apparater som utgör en risk

1. Om en medlemsstats marknadskontrollmyndigheter har tillräckliga skäl att anta att en apparat som omfattas av detta direktiv utgör en risk för aspekter av skydd i allmänhetens intresse som omfattas av detta direktiv, ska de göra en utvär dering av apparaten omfattande alla relevanta krav som fastställs i detta direktiv. De berörda ekonomiska aktörerna ska när så krävs samarbeta med marknadskontrollmyndigheterna i det syf tet.

Om marknadskontrollmyndigheterna vid den utvärdering som avses i första stycket konstaterar att apparaten inte uppfyller kraven i detta direktiv ska de utan dröjsmål ålägga den berörda ekonomiska aktören att vidta alla lämpliga korrigerande åtgär der för att apparaten ska uppfylla dessa krav, dra tillbaka ap paraten från marknaden eller återkalla den inom en rimlig pe riod som de fastställer i förhållande till typen av risk.

Prop. 2015/16:116

Bilaga 1

L 96/94		SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.3.2014

Marknadskontrollmyndigheterna ska informera det berörda an mälda organet om detta.

Artikel 21 i förordning (EG) nr 765/2008 ska tillämpas på de åtgärder som avses i andra stycket i denna punkt.

2.Om marknadskontrollmyndigheterna anser att den bris tande överensstämmelsen inte bara gäller det nationella territo riet, ska de informera kommissionen och de andra medlems staterna om utvärderingsresultaten och om de åtgärder som de har ålagt de ekonomiska aktörerna att vidta.

3.De ekonomiska aktörerna ska se till att alla lämpliga kor rigerande åtgärder vidtas i fråga om alla berörda apparater som de har tillhandahållit på unionsmarknaden.

4.Om den berörda ekonomiska aktören inte vidtar lämpliga korrigerande åtgärder inom den period som avses i punkt 1 andra stycket, ska marknadskontrollmyndigheterna vidta alla lämpliga tillfälliga åtgärder för att förbjuda eller begränsa till handahållandet av apparaten på sin nationella marknad, dra tillbaka apparaten från den marknaden eller återkalla den.

Marknadskontrollmyndigheterna ska utan dröjsmål informera kommissionen och de andra medlemsstaterna om dessa åtgär der.

5. I den information som avses i punkt 4 andra stycket ska alla tillgängliga uppgifter ingå, särskilt de uppgifter som krävs för att kunna identifiera den apparat som inte uppfyller kraven, dess ursprung, vilken typ av bristande överensstämmelse som görs gällande och den risk apparaten utgör, vilken typ av na tionell åtgärd som vidtagits och dess varaktighet samt den be rörda ekonomiska aktörens synpunkter. Marknadskontrollmyn digheterna ska särskilt ange om den bristande överensstämmel sen beror på något av följande:

a)Apparaten uppfyller inte kraven med avseende på de aspek ter av skydd i allmänhetens intresse som omfattas av detta direktiv.

b)Det förekommer brister i de harmoniserade standarder som avses i artikel 13, vilka ger presumtion om överensstämmel se.

6. Andra medlemsstater än den som inledde förfarandet en ligt denna artikel ska utan dröjsmål informera kommissionen och de andra medlemsstaterna om vidtagna åtgärder och om eventuella kompletterande uppgifter som de har tillgång till med avseende på den berörda apparatens bristande överensstäm melse med kraven samt eventuella invändningar mot den vid tagna nationella åtgärden.

7.Om varken en medlemsstat eller kommissionen inom tre månader efter mottagandet av den information som avses i punkt 4 andra stycket har rest invändningar mot en tillfällig åtgärd som vidtagits av en medlemsstat ska åtgärden anses vara berättigad.

8.Medlemsstaterna ska se till att lämpliga begränsande åt gärder, till exempel tillbakadragande av apparaten från mark naden, utan dröjsmål vidtas i fråga om den berörda apparaten.

Artikel 39

Unionens förfarande i fråga om skyddsåtgärder

1. Om det, efter det att förfarandet i artikel 38.3 och 38.4 slutförts, har rests invändningar mot åtgärder som en medlems stat vidtagit eller om kommissionen anser att sådana åtgärder strider mot unionslagstiftningen, ska kommissionen utan dröjs mål inleda samråd med medlemsstaterna och den eller de be rörda ekonomiska aktörerna och utvärdera den nationella åtgär den. På grundval av utvärderingsresultaten ska kommissionen anta en genomförandeakt för att fastställa om den nationella åtgärden är berättigad eller inte.

Kommissionen ska rikta beslutet till alla medlemsstater och omedelbart delge dem och den eller de berörda ekonomiska aktörerna beslutet.

2.Om den nationella åtgärden anses vara berättigad ska alla medlemsstater vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att den apparat som inte uppfyller kraven dras tillbaka från deras marknader och underrätta kommissionen om detta. Om den nationella åtgärden anses oberättigad ska den berörda medlems staten upphäva den åtgärden.

3.Om den nationella åtgärden anses vara berättigad och

apparatens bristande överensstämmelse kan tillskrivas en brist i de harmoniserade standarder som avses i artikel 38.5 b i detta direktiv ska kommissionen tillämpa det förfarande som före skrivs i artikel 11 i förordning (EU) nr 1025/2012.

Artikel 40

Formell bristande överensstämmelse

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 38 ska en medlemsstat, om den konstaterar något av följande, ålägga den berörda ekonomiska aktören att åtgärda den bristande överens stämmelsen:

a) CE-märkningen har anbringats i strid med artikel 30 i för ordning (EG) nr 765/2008 eller artikel 17 i detta direktiv.

b)CE-märkning saknas.

c)Det har inte upprättats någon EU-försäkran om överensstäm melse.

Prop. 2015/16:116

Bilaga 1

29.3.2014	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 96/95

d) EU-försäkran om överensstämmelse har inte upprättats på ett			Artikel 43
korrekt sätt.			Övergångsbestämmelser
			Övergångsbestämmelser

e)Den tekniska dokumentationen är antingen inte tillgänglig eller inte komplett.

f)Den information som avses i artikel 7.6 eller 9.3 saknas, är felaktig eller ofullständig.

Medlemsstaterna får inte förhindra att utrustning som omfattas av direktiv 2004/108/EG och som släppts ut på marknaden före den 20 april 2016 tillhandahålls på marknaden och/eller tas i bruk.

Artikel 44

g)Något annat av de administrativa krav som fastställs i arti kel 7 eller 9 är inte uppfyllt.

2. Om sådan bristande överensstämmelse som avses i punkt 1 kvarstår ska den berörda medlemsstaten vidta lämpliga åtgär der för att begränsa eller förbjuda tillhandahållandet av appara ten på marknaden eller se till att den återkallas eller dras tillbaka från marknaden.

KAPITEL 6

KOMMITTÉFÖRFARANDE, ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 41

Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av kommittén för elektromag netisk kompatibilitet. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förord ning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

3.Kommissionen ska höra kommittén angående alla frågor för vilka samråd med sektorsexperter krävs enligt förordning (EU) nr 1025/2012 eller enligt annan unionslagstiftning.

Kommittén får dessutom undersöka alla andra frågor som avser tillämpningen av detta direktiv som tas upp av dess ordförande eller av en företrädare för en medlemsstat i enlighet med dess arbetsordning.

Artikel 42

Införlivande

1. Medlemsstaterna ska senast den 19 april 2016 anta och offentliggöra de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa artiklarna 2.2, 3.1.9–3.1.25, 4, 5.1, 7–12, 15, 16 och 17, artikel 19.1 första stycket och artiklarna 20–43 samt bilagorna II, III och IV. De ska genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 20 april 2016.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvis ning när de offentliggörs. De ska även innehålla en uppgift om att hänvisningar i befintliga lagar och andra författningar till det direktiv som upphävts genom det här direktivet ska anses som hänvisningar till det här direktivet. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras och om hur uppgiften ska formuleras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 45

Upphävande

Direktiv 2004/108/EG ska upphöra att gälla den 20 april 2016, utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter när det gäller de tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning och datum för tillämpning av direktivet som anges i bilaga V.

Sanktioner

Medlemsstaterna ska föreskriva sanktioner för ekonomiska ak törers överträdelser av bestämmelser i nationell rätt som har utfärdats med tillämpning av detta direktiv och ska vidta de åtgärder som krävs för att se till att dessa sanktioner tillämpas. Sådana sanktioner kan omfatta straffrättsliga påföljder för all varliga överträdelser.

Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckan de.

Hänvisningar till det upphävda direktivet ska anses som hänvis ningar till det här direktivet och ska läsas i enlighet med jäm förelsetabellen i bilaga VI.

Artikel 46

Ikraftträdande och tillämpning

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

			Prop. 2015/16:116
			Bilaga 1
L 96/96		Europeiska unionens officiella tidning	29.3.2014
L 96/96	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.3.2014

Artiklarna 1, 2, 3.1.1–3.1.8, 3.2, 5.2, 5.3, 6, 13, 19.3 samt bilaga I ska tillämpas från och med den 20 april 2016.

Artikel 47

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Strasbourg den 26 februari 2014.

På Europaparlamentets vägnar		På rådets vägnar
M. SCHULZ		D. KOURKOULAS
Ordförande		Ordförande

Prop. 2015/16:116

Bilaga 1

29.3.2014		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 96/97

BILAGA I

VÄSENTLIGA KRAV

1.Allmänna krav

Utrustning ska med beaktande av aktuell tillämpbar teknik vara så konstruerad och tillverkad att

a)den elektromagnetiska störning den alstrar inte överskrider den nivå över vilken radio- och teleutrustning eller annan utrustning inte kan fungera som avsett,

b)den har en sådan tålighet mot den elektromagnetiska störning som kan förväntas vid avsedd användning att dess avsedda funktion inte i oacceptabel utsträckning försämras.

2.Särskilda krav för fasta installationer

Installation och avsedd användning av komponenter:

En fast installation ska installeras enligt god branschpraxis och i enlighet med informationen om hur dess kom ponenter är avsedda att användas för att uppfylla de väsentliga kraven enligt punkt 1.

Prop. 2015/16:116

Bilaga 1

L 96/98		SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.3.2014

BILAGA II

MODUL A: INTERN TILLVERKNINGSKONTROLL

1.Intern tillverkningskontroll är det förfarande för bedömning av överensstämmelse genom vilket tillverkaren fullgör skyldigheterna i punkterna 2, 3, 4 och 5 i denna bilaga och säkerställer och försäkrar på eget ansvar att de berörda apparaterna uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv.

2.Bedömning av den elektromagnetiska kompatibiliteten

Tillverkaren ska utföra en bedömning av apparatens elektromagnetiska kompatibilitet på grundval av relevanta fenomen så att de väsentliga krav som anges i punkt 1 i bilaga I är uppfyllda.

Vid bedömningen av apparatens elektromagnetiska kompatibilitet ska alla normala villkor för den avsedda driften beaktas. Om apparaten kan konfigureras på olika sätt ska bedömningen av den elektromagnetiska kompatibiliteten styrka att apparaten uppfyller de väsentliga kraven i punkt 1 i bilaga I i samtliga möjliga konfigurationer som tillverkaren anger vara representativa för den användning som apparaten är avsedd för.

3.Teknisk dokumentation

Tillverkaren ska utarbeta den tekniska dokumentationen. Dokumentationen ska göra det möjligt att bedöma om apparaten uppfyller de relevanta kraven och innehålla en tillfredställande analys och bedömning av riskerna.

Den tekniska dokumentationen ska innehålla de tillämpliga kraven och, i den mån det krävs för bedömningen, även en beskrivning av apparatens konstruktion, tillverkning och funktion. Den tekniska dokumentationen ska i till lämpliga fall innehålla minst följande:

a)En allmän beskrivning av apparaten.

b)Konstruktions- och tillverkningsritningar samt scheman över komponenter, delmonteringar, kretsar etc.

c)Beskrivningar och förklaringar som behövs för att förstå dessa ritningar och scheman och hur apparaten fungerar.

d)En förteckning över de harmoniserade standarder som helt eller delvis har följts och till vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och, i de fall där de harmoniserade standarderna inte har följts, beskrivningar av de lösningar som har valts för att uppfylla de väsentliga säkerhetskraven i detta direktiv, inbegripet en förteckning över andra relevanta tekniska föreskrifter som följts. Om de harmoniserade standar derna följts delvis ska det i den tekniska dokumentationen specificeras vilka delar som har tillämpats.

e)Resultat av konstruktionsberäkningar och undersökningar etc.

f)Provningsrapporter.

4.Tillverkning

Tillverkaren ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att tillverkningen och övervakningen av den ska leda till att de tillverkade apparaterna överensstämmer med den tekniska dokumentation som avses i punkt 3 i denna bilaga och med de väsentliga kraven i punkt 1 i bilaga I.

5.CE-märkning och EU-försäkran om överensstämmelse

5.1Tillverkaren ska anbringa CE-märkningen på varje enskild apparat som uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv.

5.2Tillverkaren ska upprätta en skriftlig EU-försäkran om överensstämmelse för en apparatmodell och kunna uppvisa den tillsammans med den tekniska dokumentationen för de nationella myndigheterna i tio år efter det att apparaten har släppts ut på marknaden. I EU-försäkran om överensstämmelse ska det anges för vilken apparatmodell den har upprättats.

En kopia av EU-försäkran om överensstämmelse ska på begäran göras tillgänglig för de berörda myndigheterna.

Prop. 2015/16:116

Bilaga 1

29.3.2014		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 96/99

6.Tillverkarens representant

Tillverkarens skyldigheter enligt punkt 5 får fullgöras, för dennes räkning och på dennes ansvar, av tillverkarens representant, förutsatt att dessa skyldigheter specificeras i fullmakten.

Prop. 2015/16:116

Bilaga 1

L 96/100		SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.3.2014

BILAGA III

DEL A

Modul B: EU-typkontroll

1.EU-typkontroll är den del av ett förfarande för bedömning av överensstämmelse genom vilken ett anmält organ undersöker en apparats tekniska konstruktion och kontrollerar och intygar att den uppfyller de väsentliga kraven i punkt 1 i bilaga I.

2.EU-typkontroll ska utföras i form av en bedömning av den tekniska konstruktionens lämplighet för apparaten genom granskning av den tekniska dokumentation som avses i punkt 3, utan undersökning av ett provexemplar (konstruktionstyp). Den kan begränsas till vissa aspekter av de väsentliga kraven som anges av tillverkaren eller tillverkarens representant.

3.Tillverkaren ska lämna in en ansökan om EU-typkontroll till ett valfritt anmält organ.

Ansökan ska ange de aspekter av de väsentliga kraven för vilka kontroll har begärts och ska innehålla följande:

a)Tillverkarens namn och adress och, om ansökan lämnas in av tillverkarens behöriga representant, även dennes namn och adress.

b)En skriftlig försäkran om att samma ansökan inte har lämnats till något annat anmält organ.

c)Den tekniska dokumentationen. Den tekniska dokumentationen ska göra det möjligt att bedöma om apparaten uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv och innehålla en tillfredsställande analys och bedömning av riskerna. Den tekniska dokumentationen ska innehålla de tillämpliga kraven och, i den mån det krävs för bedömningen, även en beskrivning av apparatens konstruktion, tillverkning och funktion. Den tekniska doku mentationen ska i tillämpliga fall innehålla minst följande:

i)En allmän beskrivning av apparaten.

ii)Konstruktions- och tillverkningsritningar samt scheman över komponenter, delmonteringar, kretsar etc.

iii)Beskrivningar och förklaringar som behövs för att förstå dessa ritningar och scheman och hur apparaten fungerar.

iv)En förteckning över de harmoniserade standarder som helt eller delvis har följts och till vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och, i de fall där de harmoniserade standarderna inte har följts, beskrivningar av de lösningar som har valts för att uppfylla de väsentliga säkerhetskraven i detta direktiv, inbegripet en förteckning över andra relevanta tekniska specifikationer som följts. Om de harmoni serade standarderna följts delvis ska det i den tekniska dokumentationen specificeras vilka delar som har tillämpats.

v)Resultat av konstruktionsberäkningar och undersökningar osv.

vi)Provningsrapporter.

4.Det anmälda organet ska granska den tekniska dokumentationen för att bedöma den tekniska konstruktionens lämplighet i fråga om de aspekter av de väsentliga kraven för vilka kontroll har begärts.

5.Det anmälda organet ska utarbeta en utvärderingsrapport där det anges vilka åtgärder som har vidtagits i enlighet med punkt 4 och vad de har resulterat i. Utan att det påverkar det anmälda organets skyldigheter gentemot de anmälande myndigheterna får organet inte offentliggöra hela eller delar av innehållet i rapporten utan tillverkarens samtycke.

6.Om typen uppfyller de krav i detta direktiv som är tillämpliga på den berörda apparaten ska det anmälda organet utfärda ett EU-typintyg till tillverkaren. Det intyget ska innehålla tillverkarens namn och adress, slutsatserna av undersökningen, de aspekter av de väsentliga kraven som omfattas av kontrollen, eventuella giltighetsvillkor och de uppgifter som krävs för att identifiera den godkända typen. EU-typintyget kan ha en eller flera bilagor.

EU-typintyget och bilagorna ska innehålla all information som behövs för att bedöma om de tillverkade apparaterna överensstämmer med den undersökta typen och för att kontrollera apparater i bruk.

Prop. 2015/16:116

Bilaga 1

29.3.2014		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 96/101

Om typen inte uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv ska det anmälda organet avslå ansökan om EU-typintyg och underrätta den sökande om detta samt utförligt motivera avslaget.

7.Det anmälda organet ska följa med i den tekniska utvecklingen, och om det visar sig att den godkända typen inte längre uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv ska organet fastställa om det krävs ytterligare undersökningar. Om så är fallet ska det anmälda organet underrätta tillverkaren om detta.

Tillverkaren ska underrätta det anmälda organ som har den tekniska dokumentationen för EU-typintyget om alla ändringar av den godkända typen som kan påverka apparatens överensstämmelse med de väsentliga kraven i detta direktiv eller villkoren för det intygets giltighet. För sådana ändringar krävs ytterligare godkännande i form av ett tillägg till det ursprungliga EU-typintyget.

8.Varje anmält organ ska underrätta sin anmälande myndighet om de EU-typintyg och/eller eventuella tillägg till dessa som det har utfärdat eller återkallat, och det ska regelbundet eller på begäran ge den anmälande myndigheten tillgång till förteckningen över sådana intyg och/eller tillägg till dessa som det har avslagit, tillfälligt återkallat eller på annat sätt belagt med restriktioner.

Varje anmält organ ska underrätta de övriga anmälda organen om de EU-typintyg och/eller tillägg till dessa som det har avslagit, tillfälligt eller slutgiltigt återkallat eller på annat sätt belagt med restriktioner och, på begäran, om sådana intyg och/eller tillägg som det har utfärdat.

Kommissionen, medlemsstaterna och övriga anmälda organ har rätt att på begäran få en kopia av EU-typintyget och/eller tilläggen till det. Kommissionen och medlemsstaterna har rätt att på begäran få en kopia av den tekniska dokumentationen och av resultaten från de undersökningar som utförts av det anmälda organet. Det anmälda organet ska förvara en kopia av EU-typintyget med bilagor och tillägg samt det tekniska underlaget, inklusive dokumentation från tillverkaren, så länge som det intyget är giltigt.

9.Tillverkaren ska för de nationella myndigheterna kunna uppvisa en kopia av EU-typintyget med bilagor och tillägg

tillsammans med den tekniska dokumentationen i tio år efter det att apparaten har släppts ut på marknaden.

10.Tillverkarens representant får lämna in den ansökan som avses i punkt 3 och fullgöra skyldigheterna enligt punk terna 7 och 9, förutsatt att de specificeras i fullmakten.

DEL B

Modul C: överensstämmelse med typ som grundar sig på intern tillverkningskontroll

1.Överensstämmelse med typ som grundar sig på intern tillverkningskontroll är den del av ett förfarande för bedöm ning av överensstämmelse genom vilken tillverkaren fullgör skyldigheterna i punkterna 2 och 3 samt säkerställer och försäkrar att de berörda apparaterna överensstämmer med typen enligt beskrivningen i EU-typintyget och uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv.

2.Tillverkning

Tillverkaren ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att tillverkningen och övervakningen av den ska leda till att de tillverkade apparaterna överensstämmer med typen enligt beskrivningen i EU-typintyget och med de tillämpliga kraven i detta direktiv.

3.CE-märkning och EU-försäkran om överensstämmelse

3.1Tillverkaren ska anbringa CE-märkningen på varje enskild apparat som överensstämmer med typen enligt beskriv ningen i EU-typintyget och uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv.

3.2Tillverkaren ska upprätta en skriftlig EU-försäkran om överensstämmelse för varje apparatmodell och kunna uppvisa den för de nationella myndigheterna i tio år efter det att apparaten har släppts ut på marknaden. I EU-försäkran om överensstämmelse ska det anges för vilken apparatmodell den har upprättats.

En kopia av EU-försäkran om överensstämmelse ska på begäran göras tillgänglig för de berörda myndigheterna.

4.Tillverkarens representant

Tillverkarens skyldigheter enligt punkt 3 får fullgöras, för dennes räkning och på dennes ansvar, av tillverkarens representant, förutsatt att dessa skyldigheter specificeras i fullmakten.

Prop. 2015/16:116

Bilaga 1

L 96/102		SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.3.2014

BILAGA IV

EU-försäkran om överensstämmelse (nr XXX) (1)

1.Apparatmodell/produkt (produkt-, typ-, parti- eller serienummer):

2.Namn på och adress till tillverkaren eller dennes representant:

3.Denna försäkran om överensstämmelse utfärdas på tillverkarens eget ansvar.

4.Föremål för försäkran (identifiera apparaten så att den kan spåras – den kan innehålla en färgbild som är så tydlig att det vid behov går att identifiera apparaten):

5.Föremålet för försäkran ovan överensstämmer med den relevanta harmoniserade unionslagstiftningen:

6.Hänvisningar till de relevanta harmoniserade standarder, inklusive datum för standarden, som använts eller hänvis ningar till de andra tekniska specifikationer, inklusive datum för specifikationen, enligt vilka överensstämmelsen försäkras:

7.I tillämpliga fall: Det anmäla organet … (namn, nummer) … har utfört … (beskrivning av åtgärden) och utfärdat intyget:

8.Ytterligare information: Undertecknat för:

(ort och datum)

(namn, befattning) (namnteckning)

(1) Det är frivilligt för tillverkaren att numrera EU-försäkran om överensstämmelse.

Prop. 2015/16:116

Bilaga 1

29.3.2014		SV		Europeiska unionens officiella tidning		L 96/103

				BILAGA V
			Tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning och tillämpningsdatum
				(som avses i artikel 45)

			Direktiv	Tidsfrist för införlivande	Datum för tillämpning

	2004/108/EG			20 januari 2007	20 juli 2007

							Prop. 2015/16:116
							Bilaga 1
L 96/104				Europeiska unionens officiella tidning			29.3.2014
L 96/104		SV		Europeiska unionens officiella tidning			29.3.2014

					BILAGA VI
					Jämförelsetabell

				Direktiv 2004/108/EG		Detta direktiv

	Artikel 1.1					Artiklarna 1 och 2.1
	Artikel 1.2					Artikel 2.2 a–2.2 c
	Artikel 1.3					Artikel 2.2 d
	Artikel 1.4					Artikel 2.3
	Artikel 1.5					Artikel 2.4
	Artikel 2.1		a			Artikel 3.1.1
	Artikel 2.1		b			Artikel 3.1.2
	Artikel 2.1		c			Artikel 3.1.3
	Artikel 2.1		d			Artikel 3.1.4
	Artikel 2.1		e			Artikel 3.1.5
	Artikel 2.1		f			Artikel 3.1.6
	Artikel 2.1 g					Artikel 3.1.7
	Artikel 2.1		h			Artikel 3.1.8
	Artikel 2.2					Artikel 3.2
	Artikel 3					Artikel 4
	Artikel 4					Artikel 5
	Artikel 5					Artikel 6
	Artikel 6					Artikel 13
	Artikel 7					Artikel 14
	Artikel 8					Artiklarna 16 och 17
	Artikel 9.1					Artikel 7.5
	Artikel 9.2					Artikel 7.6
	Artikel 9.3					Artikel 18.1
	Artikel 9.4					Artikel 18.2
	Artikel 9.5					Artikel 18.3
	Artiklarna 10 och 11					Artiklarna 37, 38 och 39
	Artikel 12					Kapitel 4
	Artikel 13					Artikel 19
	Artikel 14					Artikel 45
	Artikel 15					Artikel 43
	Artikel 16					Artikel 44
	Artikel 17					Artikel 46
	Artikel 18					Artikel 47
	Bilaga I					Bilaga I

Prop. 2015/16:116

Bilaga 1

29.3.2014		SV	Europeiska unionens officiella tidning			L 96/105


			Direktiv 2004/108/EG		Detta direktiv

	Bilaga II och punkt 1 i bilaga IV			Bilaga II
	Bilaga III			Bilaga III
	Punkt 2 i bilaga IV			Bilaga IV
	Bilaga V			Artiklarna 16 och 17
	Bilaga VI			Artikel 24
	Bilaga VII			Bilaga VI

Prop. 2015/16:116

Bilaga 1

L 96/106		SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.3.2014

UTTALANDE AV EUROPAPARLAMENTET

Europaparlamentet anser att endast om och när genomförandeakter i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011 diskuteras vid möten med kommittéer kan de sistnämnda anses vara kommittéer inom ramen för kommittéförfarandet i den mening som avses i bilaga I till ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och kommissionen. Möten med kommittéer omfattas således av punkt 15 i ramavtalet om och när andra frågor diskuteras.

Prop. 2015/16:116

Bilaga 2

Promemorians lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1512) om elektromagnetisk kompatibilitet

Härmed föreskrivs i fråga om lagen (1992:1512) om elektromagnetisk kompatibilitet

dels att 1 § ska betecknas 1 a §,

dels att den nya 1 a § samt 2, 5 och 6 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas fyra nya paragrafer, 1, 2 a, 2 b och 7 a §§, samt närmast före 1 § och 7 a § två nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	Uttryck i lagen
	1 §
	I denna lag betyder
	1. elektromagnetisk		kompatibili-
	tet: en utrustnings förmåga att
	fungera tillfredsställande			i	sin
	elektromagnetiska omgivning utan
	att orsaka oacceptabla elektro-
	magnetiska störningar för			annan
	utrustning i denna omgivning,
	2. tillhandahållande på markna-
	den: varje leverans av en apparat
	för distribution,	förbrukning			eller
	användning på unionsmarknaden i
	samband med kommersiell verk-
	samhet, mot betalning eller gratis,
	3. utsläppande	på	marknaden:
	första gången en apparat tillhan-
	dahålls på unionsmarknaden,
	4. tillverkare:	varje	fysisk		eller
	juridisk person som tillverkar eller
	låter konstruera eller tillverka en
	apparat och saluför apparaten, i
	eget namn eller under eget varu-
	märke,
	5. tillverkarens representant: var-
	je fysisk eller juridisk person som
	är etablerad inom unionen och
	som enligt skriftlig fullmakt från
	tillverkaren har rätt att i dennes
50	ställe utföra särskilda uppgifter,

1 §

I fråga om kommunikationer eller näringsverksamhet eller skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om

1.krav på egenskaper hos eller användning av utrustning för att den skall kunna fungera tillfredsställande i sin elektromagnetiska omgivning utan att orsaka oacceptabla elektromagnetiska störningar för annan utrustning (elektromagnetisk kompatibilitet),

2.kontroll och märkning av utrustning med avseende på dess elektromagnetiska kompatibilitet, och

3.information som skall följa med utrustning och som avser uppgifter a) av betydelse för utrustningens elektromagnetiska kompatibilitet, och b) om tillverkaren av utrustningen eller den som fört in utrustningen till ett land som omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska

samarbetsområdet.

6.importör: varje fysisk eller juridisk person som är etablerad inom unionen och släpper ut en apparat från ett tredjeland på unionsmarknaden,

7.distributör: varje fysisk eller juridisk person i leveranskedjan, utöver tillverkaren eller importören som tillhandahåller en apparat på marknaden, och

8.ekonomisk aktör: tillverkaren, tillverkarens representant, importören och distributören.

1 a §

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får i fråga om kommunikationer eller näringsverksamhet eller skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa, meddela föreskrifter om

1.krav på egenskaper hos utrustning med avseende på dess elektromagnetiska kompatibilitet,

2.kontroll och märkning av utrustning med avseende på dess elektromagnetiska kompatibilitet,

3.information som ska följa med utrustning och som avser uppgifter a) av betydelse för utrustningens elektromagnetiska kompatibilitet, och b) om tillverkaren eller importö-

ren av utrustningen,

4.ekonomiska aktörers skyldigheter att bedriva skadeförebyggande arbete och vidta åtgärder när det finns anledning att anta att utrustning som en ekonomisk aktör har tillhandahållit inte överensstämmer med de krav som följer av föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen, och

Prop. 2015/16:116

Bilaga 2

Prop. 2015/16:116

Bilaga 2

5. användning av utrustning med avseende på dess elektromagnetiska kompatibilitet.

2 §

1.få del av upplysningar och handlingar,

2.hos den som tillverkar, saluför, hyr ut eller till Sverige för in utrustning, få tillgång till utrustning för att kontrollera den, och

3.få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder.

Den myndighet som regeringen bestämmer ska utöva tillsyn över efterlevnaden av föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag.

2 a §

Tillsynsmyndigheten har rätt att i den utsträckning det behövs för tillsynen

1.få del av upplysningar och handlingar,

2.hos den som tillverkar, saluför, hyr ut eller till Sverige för in utrustning, få tillgång till utrustning för att kontrollera den, och

3.få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder.

2 b §

Om tillsynsmyndigheten inte får del av handlingar, tillgång till utrustning eller tillträde till ett områ-

	de, en lokal eller ett utrymme trots			Prop. 2015/16:116
	att myndigheten	enligt	första	Bilaga 2
	stycket har rätt till det, får Krono-
	fogdemyndigheten,	efter	ansökan
	av tillsynsmyndigheten, besluta om
	särskild handräckning.
5 §
Till böter eller fängelse i högst ett	Till böter eller fängelse i högst ett
år döms den som uppsåtligen eller	år döms den som uppsåtligen eller
av oaktsamhet bryter mot en före-	av oaktsamhet bryter mot en före-
skrift som regeringen har meddelat	skrift som regeringen har meddelat
med stöd av 1 §.	med stöd av 1 a §.
6 §
Ansvar enligt denna lag skall inte	Ansvar enligt denna lag ska inte
dömas ut om gärningen är belagd	dömas ut om gärningen är belagd
med straff i brottsbalken eller om	med straff i brottsbalken eller om
överträdelsen är ringa.	överträdelsen är ringa.
	Ansvar ska inte heller dömas ut i
	de fall gärningen omfattas av
	sanktionsavgift enligt 7 a §.

Sanktionsavgift

7 a §

En ekonomisk aktör ska åläggas att betala en sanktionsavgift, om den ekonomiska aktören eller någon som handlar på den ekonomiska aktörens vägnar uppsåtligen eller av oaktsamhet har brutit mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 1 a § 1–4.

Sanktionsavgift får inte åläggas någon för en överträdelse av ett förbud eller en underlåtelse att följa ett föreläggande som har förenats med vite.

I övrigt ska i fråga om sanktionsavgift 37 § andra stycket och 39–43 §§ produktsäkerhetslagen (2004:451) tillämpas.

1.Denna lag träder i kraft den 20 april 2016.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om utrustning som har släppts ut på marknaden före ikraftträdandet.

Prop. 2015/16:116

Bilaga 3

Förteckning över remissinstanserna

Kammarrätten i Göteborg, Förvaltningsrätten i Karlstad, Domstolsverket, Kommerskollegium, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Totalförsvarets forskningsinstitut, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen, Konsumentverket, Affärsverket svenska kraftnät, Elsäkerhetsverket, Statens energimyndighet, Post- och telestyrelsen, Transportstyrelsen, Regelrådet, TeliaSonera AB, Tele2 AB, Telenor Sverige AB, Hi3G Access AB, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Sveriges kommuner och landsting, Svenskt Näringsliv, Svensk Energi, Ericsson, Svensk Elektronik, Svensk Handel, IT&Telekomföretagen, Teknikföretagen, Intertek, Näringspunkten, SEK Svensk Elstandard, Bil Sweden, Föreningen Sveriges Sändareamatörer, Experimenterande Svenska Radioamatörer.

Prop. 2015/16:116

Bilaga 4

Lagrådremissens lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1512) om elektromagnetisk kompatibilitet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:1512) om elektromagnetisk kompatibilitet

dels att nuvarande 3–8 §§ ska betecknas 5, 6 och 9–12 §§,

dels att 1, 2 och den nya 10 §§ och rubriken närmast före 1 § ska ha följande lydelse,

dels att rubrikerna närmast före nuvarande 5 och 8 §§ ska sättas närmast före de nya 9 och 12 §§,

dels att det ska införas fyra nya paragrafer, 3, 4, 7 och 8 §§, och närmast före 7 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
Bemyndigande att meddela			Skyldigheter i fråga om
föreskrifter			elektromagnetisk kompatibilitet
		1 §
I fråga om kommunikationer eller			Regeringen eller den myndighet
näringsverksamhet eller skydd för			som regeringen bestämmer får i
liv, personlig säkerhet eller hälsa,			fråga om kommunikationer eller
får regeringen eller den myndighet			näringsverksamhet eller skydd för
som regeringen bestämmer med-			liv, personlig säkerhet eller hälsa,
dela föreskrifter om			meddela föreskrifter om
1. krav på egenskaper hos eller			1. krav på egenskaper hos eller
användning av utrustning för att			användning av utrustning för att
den skall kunna fungera tillfreds-			den ska kunna fungera tillfreds-
ställande i sin	elektromagnetiska		ställande i sin elektromagnetiska
omgivning utan att orsaka oaccept-			omgivning utan att orsaka oaccept-
abla elektromagnetiska		störningar	abla elektromagnetiska störningar
för annan utrustning (elektromag-			för annan utrustning (elektromag-
netisk kompatibilitet),			netisk kompatibilitet),
2. kontroll och märkning av ut-			2. kontroll och märkning av ut-
rustning med avseende på dess			rustning med avseende på dess
elektromagnetiska kompatibilitet,			elektromagnetiska kompatibilitet,
och		skall följa	3. information som ska följa med
3. information	som	skall följa	3. information som ska följa med
med utrustning och som avser upp-			utrustning och som avser uppgifter
gifter
a) av betydelse för utrustningens elektromagnetiska kompatibilitet, och
b) om tillverkaren av utrustning-			b) om tillverkaren av utrustning-
en eller den som fört in utrustning-			en eller den som fört in utrustning-
en till ett land som omfattas av av-			en till ett land som omfattas av av-	55
				55

Prop. 2015/16:116

Bilaga 4

talet om Europeiska ekonomiska talet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. samarbetsområdet, och

4. skyldighet att bedriva skadeförebyggande arbete och vidta åtgärder när det finns anledning att anta att utrustning inte överensstämmer med de krav som följer av föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen.

2 §

1.få del av upplysningar och handlingar,

2.hos den som tillverkar, saluför, hyr ut eller till Sverige för in utrustning, få tillgång till utrustning för att kontrollera den, och

3.få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder.

Den myndighet som regeringen bestämmer ska utöva tillsyn över att föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag följs.

3 §

Tillsynsmyndigheten har rätt att i den utsträckning som behövs för tillsynen

1.få del av upplysningar och handlingar,

2.hos den som tillverkar, saluför, hyr ut eller till Sverige för in utrustning, få tillgång till utrustning för att kontrollera den, och

3.få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder.

6 §

Ansvar enligt denna lag skall inte dömas ut om gärningen är belagd med straff i brottsbalken eller om överträdelsen är ringa.

4 §

Om tillsynsmyndigheten inte får del av handlingar, tillgång till utrustning eller tillträde till ett område, en lokal eller ett utrymme trots att myndigheten har rätt till det enligt 3 §, får Kronofogdemyndigheten besluta om särskild handräckning efter ansökan av tillsynsmyndigheten.

Sanktionsavgift 7 §

Regeringen får meddela föreskrifter om att en sanktionsavgift ska betalas av den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot en föreskrift som har meddelats med stöd av 1 §.

Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om sådana sanktionsavgifter.

8 §

Frågor om att ta ut en sanktionsavgift prövas av förvaltningsrätt efter ansökan av tillsynsmyndigheten. Ansökan ska göras hos den förvaltningsrätt inom vars domkrets tillsynsmyndigheten ligger.

10 §

Ansvar enligt 9 § ska inte dömas ut om

1.gärningen är belagd med straff

ibrottsbalken eller överträdelsen är ringa, eller

2.gärningen omfattas av bestäm-

melser om sanktionsavgift enligt 7 §.

Prop. 2015/16:116

Bilaga 4

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2016.

Prop. 2015/16:116

Bilaga 5

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-01-28

Närvarande: F.d. justitierådet Lennart Hamberg samt justitieråden Anita Saldén Enérus och Ingemar Persson.

Det omarbetade direktivet om elektromagnetisk kompatibilitet

Enligt en lagrådsremiss den 21 januari 2016 (Miljö- och energidepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (1992:1512) om elektromagnetisk kompatibilitet.

	Förslaget har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunnige Johan Lundberg.
	Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
	Lagrådsremissen innehåller förslag till sådana ändringar i lagen om elekt-
	romagnetisk kompatibilitet som innebär att regeringen bemyndigas att
	meddela föreskrifter om sanktionsavgifter och vidare att nuvarande be-
	myndigande utvidgas till att omfatta föreskrifter om skadeförebyggande
	arbete m.m. Ändringarna görs för att genomföra EU:s direktiv 2014/30/EU.
	Av remissen framgår att det nämnda direktivet, tillsammans med åtta
	andra harmoniserade produktdirektiv, anpassats till ett horisontellt ram-
	verk för produktlagstiftning i EU, beslut 768/2008/EG om en gemensam
	ram för saluföring av produkter.
	Detta s.k. anpassningspaket har föranlett ett antal förslag till ändrade
	svenska regler avseende de olika produkterna. Till Lagrådet har lämnats
	sådana förslag rörande lagstiftning för exempelvis hissar (prop. 2015/16:59),
	fritidsbåtar och vattenskotrar (prop. 2015/16:64), mätinstrument och icke-
	automatiska vågar (lagrådsremiss den 14 januari 2016) och radioutrust-
	ning (lagrådsremiss den 21 januari 2016).
	Även om dessa olika förslag till svensk lagstiftning grundas på direktiv
	som till stora delar är uppbyggda på samma sätt, varierar den teknik som
	valts för genomförandet. När det gäller förslagen till lagar om fritidsbåtar
	och vattenskotrar resp. radioutrustning har en modell valts som nära
	överensstämmer med utformningen av lagen (2011:579) om leksakers
	säkerhet. Det innebär att lagarna innehåller centrala bestämmelser om
	bl.a. produktkrav och de ekonomiska aktörernas skyldigheter, bestäm-
	melser som kompletteras av föreskriftsrätt för regeringen eller den myn-
	dighet som regeringen bestämmer. Lagarna innehåller också bestämmel-
	ser om sanktionsavgifter på motsvarande sätt som i produktsäkerhets-
	lagen (2004:451).
	Den nu föreslagna regleringen, liksom i vissa avseenden förslaget om
58	mätinstrument och icke-automatiska vågar, ser emellertid annorlunda ut.

Lagen om elektromagnetisk kompatibilitet är, som framhålls i remissen (s. 8), en utpräglad ramlag som endast innehåller ett antal bemyndiganden för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om egenskapskrav m.m. Nu föreslås endast att dessa bemyndiganden utökas för att uppfylla kraven i direktiv 2014/30/EU, bl.a. i fråga om sanktionsavgifterna. Avsikten är att de centrala regler om bl.a. produktkrav, ekonomiska aktörers grundläggande skyldigheter och sanktionsavgifter, som för andra produktområden ges i lag, i stället ska finnas på förordningsnivå. Det kan dock noteras att i förslaget till ändringar i lagen om mätinstrument och icke-automatiska vågar ändå sanktionsbestämmelserna har tagits in i lagen.

Att den svenska regleringen sker på så olika sätt för de olika produktslagen kan ha bakgrund i regelverkens ursprungliga utformning. Det är emellertid enligt Lagrådets mening otillfredsställande att ingen samordning kommit till stånd när den bakomliggande EU-regleringen bygger på identiska strukturer. Att lagstifta på detta sätt försvårar i hög grad läsbarheten och möjligheten att uppnå en förståelse av reglernas sammanhang.

Det har framgått vid föredragningarna av de olika förslagen att ytterligare EU-anknuten lagstiftning på produktområdet är att vänta. Lagrådet förordar att det då eftersträvas en enhetlig modell för implementering av de olika direktiven.

När det gäller sanktionsavgifterna, som i de övriga produktlagarna är enhetligt lagreglerade, ska när det gäller elektromagnetisk kompatibilitet regler således finnas endast på förordningsnivå. Lagen innehåller redan idag straffbestämmelser, som kopplats till föreskrifter meddelade av regeringen. Dessa straffbestämmelser ska enligt förslaget behållas, men regelverket föreslås kompletterat med en regel enligt vilken ansvar inte ska dömas ut om gärningen omfattas av bestämmelser om sanktions–av- gift, 10 § 2.

I vilka fall sanktionsavgift resp. straff ska utgå framgår således inte av lagen. Om det finns något behov av en sådan reglering som föreslås i 10 § kan därför inte bedömas. Det är otillfredsställande att det av lagrådsremissen inte klart framgår hur sanktionsavgifter och ansvarsbestämmelser förhåller sig till varandra. Frågan bör övervägas ytterligare i det fortsatta lagstiftningsarbetet.

7 §

När det gäller sanktionsavgifterna anges i föreslagna 7 § att regeringen får meddela förskrifter om att sådana ska betalas av den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. I paragrafens andra stycke anges att regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om sanktionsavgifterna. Vid föredragningen har framkommit att detta senare avser föreskrifter om förfarandet för uttag av avgifterna. Ett särskilt bemyndigande i detta avseende torde dock inte erfordras, och paragrafens andra stycke kan utgå.

10 §

Se vad Lagrådet anfört ovan om behovet av den föreslagna punkten 2.

Prop. 2015/16:116

Bilaga 5

Prop. 2015/16:116

Miljö- och energidepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 februari 2016

Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Romson, Wallström, Y Johansson, Baylan, Bucht, Hultqvist, Lövin, Regnér, Andersson, A Johansson, Bolund, Kaplan, Damberg, Bah Kuhnke, Strandhäll, Shekarabi, Fridolin, Wikström

Föredragande: statsrådet Baylan

Regeringen beslutar proposition Det omarbetade direktivet om elektromagnetisk kompatibilitet

Prop. 2015/16:116

Rättsdatablad

Författningsrubrik	Bestämmelser som	Celexnummer för
	inför, ändrar, upp-	bakomliggande EU-
	häver eller upprepar	regler
	ett normgivnings-
	bemyndigande

Lag om ändring i lagen	1 och 7 §§	32014L0030
(1992:1512) om elektro-
magnetisk kompatibilitet