Möjligheten att resa, både inrikes och utrikes, i rollen som riksdagsledamot är en självklar förutsättning för uppdraget och är i förlängningen också en förutsättning för den representativa demokratin. En riksdagsledamot måste ha möjlighet att träffa väljare och exempelvis delta i debatter och seminarier, eller göra studiebesök på företag, skolor och vårdboenden. Resorna och kontakterna med väljarna är till för att bland annat samla information, åsikter och erfarenheter att ta med sig och dra nytta av i riksdagsarbetet. Men även om resandet är en nödvändig del av uppdraget som riksdagsledamot har resorna samtidigt en stor negativ miljöpåverkan.
Enligt Riksdagsförvaltningens uträkningar ökade koldioxidutsläppen från ledamöters tjänsteresor med flyg från 1 357 ton per helår 2011, till 1 485 ton per helår år 2012 för att sedan sjunka tillbaka något 2013 till 1 172 ton per helår 2013. Minskningen kan ha att göra med att det närmade sig valår och att ledamöterna befann sig mer på hemmaplan. Helårsutsläppen från taxiresor minskade från 46 ton (2012) och vidare ner till 43 ton per helår (2013) och 38,5 ton 2014. Helårsutsläppen från resor med hyrbil minskade från 37 ton (2012) till 35 ton (2013) för att sedan öka till 46 ton koldioxid per helår år 2014.
Varje riksdagsledamot bestämmer själv vilka tjänsteresor hen genomför och ledamoten avgör även vilket färdsätt som är lämpligast med hänsyn till kostnad, tid och miljö. För att öka kunskapen om olika färdsätts miljöpåverkan och i syfte att skapa förutsättningar för ledamöterna att göra medvetna val vore det önskvärt om resornas miljöpåverkan redovisades för ledamöterna. Detta skulle enklast göras genom att i samband med bokning av resa redovisa vilka utsläpp av koldioxid som resan kommer att ge, eller har gett, upphov till beroende på val av färdsätt. Eftersom Riksdagsförvaltningen redan för statistik över utsläppen från ledamöternas resor torde ett sådant system vara relativt enkelt att införa. Kanske väljer den enskilda ledamoten, tack vare utsläppsredovisningen, ett färdsätt som orsakar mindre miljöbelastning vid nästa resa?
Från 2008 till 2012 klimatkompenserades riksdagsledamöters och anställdas flygresor. Även regeringen och ett antal myndigheter lät klimatkompensera sina anställdas flygresor. Detta gjordes främst eftersom flygets miljöpåverkan inte särskilt beskattas. I september 2012 beslutade dock riksdagsdirektören att riksdagen skulle sluta klimatkompensera för ledamöternas och de anställdas flygresor. Orsaken var att EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) 2012 kom att omfatta även flyget, vilket är något som såväl regering som riksdag länge har arbetat för. Genom EU-ETS sätts ett tak och ett pris på flygets utsläpp, vilket tidigare saknades och motiverade klimatkompenseringen.
För närvarande omfattar EU-ETS endast flygningar till och från EU och Efta-länderna Island, Liechtenstein och Norge. Flygningar till eller från flygplatser i länder utanför EU som inte är medlemmar i Efta, inom territorier under EES-länder eller i länder som har undertecknat ett anslutningsfördrag med EU är undantagna.
Detta undantag har införts för att underlätta de förhandlingar som påbörjats inom den internationella civila luftfartsorganisationen, ICAO, och som syftar till att arbeta fram förslag till ett globalt system för att hantera flygets utsläpp. I väntan på ett globalt avtal bör riksdagen klimatkompensera för de flygresor som inte omfattas av EU:s utsläppshandel.
|
Johan Hultberg (M) |
|