Det är förmodligen ingen överdrift att säga att Sverige har en rektorskris. Stort ansvar, höga krav och dåliga förutsättningar gör att rektorer löper hög risk att bränna ut sig. Många byter också jobb.
Rektorernas situation lämnar utrymme för förbättringar. Svenska rektorer, varav hälften saknar lärarutbildning, lägger i genomsnitt ungefär 15 procent av sin tid på pedagogisk verksamhet. I Finland, vars skola fungerar avsevärt bättre än den svenska, har alla rektorer lärarbakgrund och ägnar merparten av sin tid åt att stötta och vara behjälplig till att lyfta verksamheten och mindre tid åt administration.
Det pedagogiska ansvaret för undervisningen ligger på lärarna, men rektorn har en ledande funktion att fylla. Genom ett nära samarbete med lärarkollegiet kan rektorn skapa förutsättningar för lärarkollegiet att utveckla den pedagogiska verksamheten. Därför anser vi att rektorer på sikt bör rekryteras bland behöriga lärare från certifieringsnivå 3 och högre. Detta stärker rektorernas pedagogiska profil, samtidigt som den administrativa bördan ska anpassas därefter.
Sedan tillkommer tre certifieringsnivåer som är specifika för rektorer, vilket givetvis också medför lönepåslag och utökade ansvarsområden. Detta är en modell vi är övertygade om kommer bidra till en mer effektiv och ändamålsenlig styrning av skolan.
|
Stefan Jakobsson (SD) |
Robert Stenkvist (SD) |