Motion till riksdagen
2015/16:9
av Robert Stenkvist (SD)

En reformerad arkitektutbildning


 

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera landets arkitektutbildningar så att tillräckligt mycket arkitekturhistoria, estetik och proportionslära blir obligatoriska inslag i utbildningen och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett nytt synsätt bör implementeras i arkitektutbildningarna där människorna som ska leva i den planerade miljön också är de egentliga uppdragsgivarna, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Ett berättigat folkligt missnöje har ofta noterats när nya byggnader ritats och uppförts, i både små och stora städer. Ibland har allmänheten misstänkt att arkitekterna tävlat om att rita så fula hus som möjligt. Resultatet har ofta, men självfallet inte alltid, blivit en starkt oattraktiv stadsbild där vantrivsel och vanmakt brett ut sig. Om det planeras och byggs offentliga miljöer eller miljöer där många människor skall bo eller vistas i, så skall allmänhetens intresse om vad som är vackert och trivsamt väga tyngst och vara vägledande. Att avgöra vad allmänheten tycker är trivsamt eller frånstötande är en delikat fråga. Det har dock visat sig att klassisk proportionslära resulterar i arkitektur som estetiskt håller måttet. Dessutom vill de flesta att nybyggd arkitektur skall smälta in i omgivningen och den äldre arkitekturen. Därför måste ett synsätt där allmänintresset väger tyngre än arkitekternas strävan att utmärka sig prägla arkitektutbildningen.

 

Våra arkitektutbildningar måste därför som obligatoriska inslag innehålla estetik, proportionslära och arkitekturhistoria. Detta i tillräcklig omfattning. Dessutom måste synsättet implementeras att i de fall uppdragsgivaren är samhället i någon form, t.ex. stat eller kommun, så är befolkningen den egentliga uppdragsgivaren, som i det övervägande fallet vill ha en behaglig, vacker och proportionerlig miljö som harmonierar med den omgivande arkitekturen.

 

Ofta innehåller klassisk arkitektur alla de ingredienser som de flesta människor upplever som behagliga och vackra. Att gå tillbaka till de klassiska, historiserande, arkitektstilarna är dock inte realistiskt, då samhällsutvecklingen liksom byggnadstekniken går framåt och arkitekturen snarast är en spegel av det samhälle vi lever i. Dock måste både arkitektfirmor och uppdragsgivare förstå att de människor som skall leva i den planerade miljön är de som skall trivas och uppskatta arkitekturen. Denna insikt måste bibringas arkitektstudenterna redan under deras utbildning och skall vara ett obligatoriskt inslag i utbildningen.

.

Robert Stenkvist (SD)