På många håll arbetas det idag i svenska kommuner och landsting med olika e-tjänster. Sensorer, kameror, appar och chip är exempel på teknik som allt mer används inom välfärden. Det finns testbäddar som möjliggör att man under kontrollerade former testar innovationer inom äldreomsorg och sjukvård på i verklig miljö av slutanvändarna. Ett exempel är Västerås kommun som även arbetat fram en vägledning för testbäddsjuridik där angelägna frågor om sekretess, samtycke och ansvar hanteras. E-tjänster är, eller borde vara, en prioriterad fråga. De är definitivt ett av flera sätt för kommunerna och landstingen att både öka den upplevda kvaliteten av tjänsterna samtidigt som att långsiktigt klara finansieringen av välfärden.
Välfärdsteknik är en potentiellt stor framtidsbransch eftersom befolkningsutvecklingen med en allt större andel äldre ser ut som den gör i en stor del av västvärlden. Sverige får många studiebesök från utlandet, till exempel till Robotdalen, som vill veta hur vi gör. Vi är inte unika om teknikutveckling generellt men vi sticker ut genom att vi fokuserar på att hitta hjälpmedel som förstärker människors egen förmåga att klara sig själva. Det ska vi vara stolta över.
Sverige har goda grundförutsättningar. Vi har redan många fungerande system och infrastruktur och en stor del av välfärden är offentlig. Det finns öppna API, Application Programming Interface, med standardiserad och öppen data tillgänglig för alla, som är en förutsättning för explosion av nya appar och tjänster. Samtidigt blir elektroniska produkter allt billigare.
E-hälsa och e-hemtjänst är två exempel på områden med e-tjänster som rör välfärden. De medför fördelar för den enskilda individen som högre livskvalitet, större brukarinflytande och minskad oro samtidigt som lägre kostnader kan ge samhällsekonomiska vinster. Vad gäller e-hälsa kan man exempelvis med hjälp av telemedicin bedriva diagnosticering eller rehabilitering på distans som medför ökad trygghet för patienten som även slipper restider. Samtidigt minskar belastningen på sjukvården.
Det gäller att ta tillvara det arbete som görs. Framgångsrika projekt där alla deltagare är nöjda rullas inte ut i större skala utan egentlig anledning. Ett exempel är det hjärtsviktsprojekt som genomfördes i Sjöbo med Region Skåne och Sony Mobile inom ramen för Mobile Heights (ett trippel helix-samarbete baserat i Lund) under sommaren 2014. Med hjälp av vanlig konsumentelektronik vägde sig patienter med hjärtsvikt dagligen och via mobilen skickades information till molnet. Informationen kunde följas i den egna mobilen respektive på vårdcentralen som reagerade i det fall avvikelser i vikten uppstod. Slutsatserna från projektet var enbart positiva. Det var enkelt att använda, livskvaliteten för patienten ökade genom större trygghet, minskat behov att åka till vårdcentralen/akuten och att man fick vård tidigare vid behov. Dessutom bedömdes att det för regionen finns en relativt stor besparingspotential. Alla var nöjda. Men: sedan har ingenting hänt. Ingen vet egentligen varför det inte implementeras i större skala. Och det finns tyvärr fler liknande exempel.
Eftersom alla aktörer behövs, både det offentliga och privata aktörer, behöver man se över hur man kan gå från testprojekt till implementering. Exempel på frågor som behöver besvaras ä: Vem tar produktägarskapet? Behövs det en incitamentsstruktur för det privata näringslivet? Om ja, hur ska den se ut? Det behöver finnas en insikt i att en del av besparingen måste bidra till att driva innovation. Region Skåne har en innovationsstrategi som beskriver vad som ska göras – men inte hur det ska gå till. Min slutsats är att det behöver tillsättas en utredning med fokus på implementeringsprocessen. Med utgångspunkt i att vi på nationell nivå i samverkan med kommuner och landsting tar ansvar för att innovationer inom välfärden prioriteras, hur säkrar vi goda förutsättningar för projekt i samverkan med näringslivet och att det i anslutning till framgångsrika projekt finns en plan för implementeringsprocessen, d v s hur de kan rullas ut i större skala i hela landet. Helt enkelt: Hur blir Sverige bäst på att implementera innovation?
En förutsättning för e-tjänster är att bredband med hög överföringshastighet byggs ut. Utbyggnadstakten med fiber i landet har ökat. Man ser att politik spelar roll – ett högt satt mål ger goda effekter när många aktörer i samhället i anslutning drar åt samma håll. Det är därför angeläget att även fundera på hur vi går vidare när vi närmar oss målet om att 90 % av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020. Det är inte acceptabelt att ha som mål att 10 % av den svenska befolkningen står utanför angelägen samhällsutveckling. Självklart förutsätter det att det är samhällsekonomiskt försvarbart. Till att börja med måste vi se över hur ett högre mål på 99 % kan nås, vilken samhällsnytta det skulle ha och vilken samhällskostnad det skulle innebära.
Med tanke på den demografiska utvecklingen med fler äldre och färre som ska bära försörjningsbördan är alla möjligheter att nyttja tekniken som kan effektivisera verksamheterna men även ersätta en del aktiviteter med välfärdsteknologi av godo. För att dra nytta av fördelarna och säkerställa Sveriges fortsatta konkurrenskraft är investeringar i bredbandsutbyggnaden i hela landet angelägna och de behöver prioriteras på alla nivåer, inklusive hos slutanvändarna.
Samtidigt är det angeläget att staten, parallellt med att fiber byggs ut och e-tjänster utvecklas, fortsätter bevaka rättssäkerheten och skyddet för den personliga integriteten. Samhället har å ena sidan information om en enskild person att hantera, å andra sidan stora mängder aggregerad anonym information. Den senare kan vara värdefull för t ex bättre underlag för diagnoser men även i förebyggande syfte och kan tjäna som underlag i spännande innovationer. 1177 (och Google, för den delen) vet idag i förväg när en influensavåg är att vänta och kan bemanna sjukvården utifrån det. Så utmaningen blir att både säkerställa skyddet för den enskilda samtidigt som vi drar nytta av fördelarna av s.k. big data.
|
Anette Åkesson (M) |
|