Idag ser vi ett samhälle med ökade ekonomiska klyftor och en ökad utslagning. Ett samhälle där det inte är ovanligt att tvingas prioritera mellan mat på bordet eller en lagad tand. Tandstatus har ännu tydligare blivit en klassfråga.
Regeringen avser att från och med 2017 göra tandvården kostnadsfri för personer upp till 21 år och i ett andra steg från och med 2018 för personer upp till 23 år. Det är ett viktigt steg på vägen för en god tandhälsa.
Tandvården för barn och unga bekostas idag av landstinget, medan tandvården för vuxna betalas nästan helt av egenavgifter. En vanlig basundersökning hos tandläkare kostar som ett exempel inom Landstinget Dalarna 775 kronor. Inom landstingens regi finns även möjligheter att som patient teckna sig för så kallad frisktandvård, vilket innebär att man betalar ett fast pris per månad och får all tandvård man behöver. Detta system är dock dyrt för den som har dålig tandhälsa.
Att priset spelar roll är tydligt. Av dem som avstår från tandvård anger de flesta ekonomin som skäl. Låginkomsttagare besöker tandvården mer sällan än höginkomsttagare. Samtidigt som tandhälsan i befolkningen generellt blivit allt bättre har klyftorna också blivit större. Vårt långsiktiga mål måste vara att tandvården går in som en del av hälso- och sjukvården, med samma system för egenavgifter och högkostnadsskydd. Innan det kan ske måste dock tandvården regleras och landstingen få helhetsansvar också för vuxnas tänder. Ett nytt tandvårdssystem måste även ha fokus på förebyggande tandvård.
|
Maria Strömkvist (S) |
|
|
Hans Unander (S) |
Patrik Engström (S) |
|
Roza Güclü Hedin (S) |
|