Sedan 2010 har sjukskrivningarna i Sverige ökat och den enskilt största delen av dessa utgörs av psykisk ohälsa. 40 procent av alla sjukfall i Försäkringskassans statistik utgörs av psykisk ohälsa. (Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser, Socialförsäkringsrapport 2014:4)
Bakom dessa siffror finns till stor del kvinnor i 30-årsåldern i så kallade kontaktyrken som exempelvis socialsekreterare, lärare, sjuksköterskor och vårdbiträden. Dessa kvinnor är i stor utsträckning även föräldrar till barn i låga åldrar (3–12 år). Risken att drabbas av ohälsa ökar bland de med små barn. Den vanligaste diagnosen är akut stressreaktion och den motsvarar 14 procent av alla sjukfall. Antalet personer med akut stressreaktion har ökat från cirka 15 000 år 2012 till 26 000 år 2014 enligt Försäkringskassan.
De ökande sjukskrivningstalen är i sig oroande, med tanke på hur stora kostnader för samhället detta för med sig. Men det som är mest beklagliga i sammanhanget är varje enskild människa som lider av psykisk ohälsa och inte kan leva ett normalt liv utan exempelvis sömnsvårigheter, extrem trötthet och ångest. Allt detta samtidigt som många har små barn att ta hand om.
Ett samlat grepp kring den ökande ohälsan måste tas. Det är inte värdigt ett välfärdssamhälle som Sverige att unga människor, i för oss oerhört viktiga arbeten, tillåts bli så sjuka att de blir borta från arbete och gemenskap under lång tid och i värsta fall inte ens kan återvända till sitt arbete.
För att kunna minska sjukskrivningstalen och förebygga ohälsa behövs en helhetssyn på dessa personers situation. Arbets- och familjesituation bör belysas men även andra faktorer som kan vara viktiga för att skapa sig en bättre bild av problematiken. Regeringen bör se över detta för att kunna återkomma med förebyggande åtgärder för att vända den oroande trenden med ökande sjukskrivningar.
|
Johanna Haraldsson (S) |
|