Motion till riksdagen
2015/16:3382
av Christer Nylander m.fl. (L, M, C, KD)

med anledning av prop. 2015/16:142 Särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förkortad studietid till sex månaders heltidsstudier och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att erbjuda särskild kompletterande pedagogisk utbildning på distans och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kombinera en anställning på en skola med parallella studier inom den kompletterande pedagogiska utbildningen och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inkludera forskare med ämneskunskaper inom moderna språk i satsningen och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur bättre lösningar kan skapas för att säkerställa att de nyligen utbildade lektorerna kommer i anställning, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.
  6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur pensionen kommer att påverkas för de forskare som antas till den särskilda kompletterande pedagogiska utbildningen, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Regeringen avser genomföra en tidsbegränsad satsning på en ny särskild kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer med examen på forskarnivå. Syftet är att få fler ämneslärare och lektorer i skolan och på så sätt öka undervisningens vetenskaplighet.

 

Alliansen har tidigare lanserat ett liknande förslag och står fortsatt bakom de detaljer i vårt förslag som skiljer sig från regeringens. För det första anser vi att studietiden, som regeringen satt till 12 månader, bör minskas till 6 månaders heltidsstudier. Regeringen bör därför se över möjligheten att förkorta studietiden till 6 månader. Personer med examen på forskarnivå är akademins högst skolade personer och det finns goda skäl att anta att dessa kan genomföra sin kompletterande pedagogiska utbildning under en kortare tid. De flesta har även själva undervisat på högskolenivå och gått kurser i högskolepedagogik.

 

Det är ännu inte klart vilka lärosäten som kommer att kunna erbjuda den nya utbildningen. Regeringen har skickat en inbjudan till statliga universitet och högskolor att anmäla intresse för att delta i satsningen, men med tanke på satsningens begränsade omfattning förutsätter vi att utbildningen endast kommer att ges vid några enstaka lärosäten. Alliansen anser att det är motiverat att utbildningen också får genomföras på distans för att hindren för forskare som vill bli lektorer ska vara så små som möjligt. Att forskare vid lärosäten som kanske inte kommer att delta i satsningen skulle behöva lämna sina familjer under en längre tid för att genomföra utbildningen är ett onödigt hinder som distansundervisning kan undanröja. Regeringen bör därför säkerställa att den särskilda kompletterande pedagogiska utbildningen också ska kunna läsas på distans.

 

Vi anser att forskarna bör tillåtas kombinera en anställning på en skola med parallella studier inom den kompletterande pedagogiska utbildningen. Den blivande lektorn bör även kunna undantas från kravet på lärarlegitimation för en kortare tid. På så sätt kan en blivande lektor både säkra sin inkomst och få möjlighet att börja undervisa snabbare. Det bör också undersökas om forskare som läser kompletterande pedagogisk utbildning skulle kunna få förhöjt studiebidrag under studietiden. Det skulle kunna sänka trösklarna ytterligare för forskare som överväger att bli lektorer.

 

Regeringen framhåller i sitt förslag att den aktuella utbildningen i första hand bör anordnas för personer med examen på forskarnivå med ämneskunskaper relevanta för ett undervisningsämne där det råder brist på sökande till ämneslärarutbildningen. Detta gäller i första hand matematik, biologi, kemi, fysik och teknik. Alliansen vill dock framhålla att det även råder en stor brist på ämneslärare i moderna språk, såsom tyska, franska och spanska. Vi anser därför att även personer med examen på forskarnivå med ämneskunskaper inom moderna språk bör prioriteras.

 

Alliansen anser att fler vägar in i läraryrket är viktigt och vill särskilt betona vikten av att huvudmännen också tar ansvar och aktivt arbetar för att anställa fler lektorer. Regeringens förslag ger ingen lösning på detta. Sedan tidigare får lektorer 10 000 kronor mer i månadslön som en del av den av Alliansen initierade karriärtjänstreformen. Regeringen ger inga förslag på hur det kan säkerställas att huvudmän anställer de lektorer som kommer att utbildas, vilket Alliansen anser borde undersökas. Alliansen vill därför att det tillsätts en utredning om hur bättre lösningar kan skapas för att säkerställa att de nyligen utbildade lektorerna också kommer i anställning.

 

Slutligen vill Alliansen framhålla att vanligt studiemedel till viss del är pensionsgrundande och att det därför kan anses vara inkonsekvent att det föreslagna utbildningsbidraget inte kommer att vara det. Alliansen vill därför betona vikten av att noggrant se över hur pensionen för de forskare som antas till den särskilt kompletterande pedagogiska utbildningen kommer att påverkas för att säkerställa att tiden i utbildning inte får påtagligt negativa konsekvenser för forskarnas pensionsutveckling.

 

Christer Nylander (L)

 

Camilla Waltersson Grönvall (M)

Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Annika Eclund (KD)