Många människor har idag dubbelt boende. Under veckodagarna bor och arbetar människor i en ort medan helgerna spenderas på en annan. Det är även många som tillbringar sommaren på en annan ort där man normalt inte vistas.
Dagens regelverk medger folkbokföring endast på en ort under samma år. Detta innebär att personer som har dubbelt boende utnyttjar kommunal service i två kommuner, men betalar skatt bara i den ena. Detta trots att man kanske vistas åtskilliga månader i den kommun där man då inte betalar skatt. Den stelbenta folkbokföringen påverkar framför allt många mindre kommuner som har en stor andel sommarboenden.
Ett sätt att lösa problemet vore att tillåta att man kan vara folkbokförd på mer än en ort under samma år och att kommunalskatten delas upp mellan kommunerna i proportion till hur länge man bor i respektive kommun under året.
Förslaget kan leda till flera betydande fördelar. För det första är det en normmässig frihetsreform i meningen att staten uppmuntrar medborgarna att inte känna sig bundna till en bostadsort. För det andra ger det kommuner vars folkmängd kraftigt varierar under året möjlighet till större skatteintäkter som bättre motsvarar det faktiska befolkningsunderlaget. För det tredje kan det leda till fler arbetstillfällen i glesbygd och till ett ökat utbud av lediga lägenheter i storstadsområdena. Dessutom är det bra att människor väljer att röra på sig då det ökar företagens möjligheter till kompetensförsörjning.
|
Lars Tysklind (FP) |
Emma Carlsson Löfdahl (FP) |