Alliansregeringens viktiga och synnerligen efterlängtade omreglering av apoteksmarknaden i syfte att bland annat utveckla servicen, öka tillgängligheten och öppna upp marknaden för fler aktörer har slagit väl ut. Antalet apotek har ökat kraftigt och öppettiderna har på många håll förbättrats men den kanske mest uppskattade förändringen är att det nu är möjligt att köpa receptfria läkemedel i närmsta livsmedels- eller servicebutik. Sedan den 1 november 2009 är det nämligen tillåtet att sälja vissa receptfria läkemedel i vanliga butiker. Dessvärre är det endast den receptfria handeln med humanläkemedel som har tillåtits att ta klivit ut från apoteken. När det gäller djurläkemedel har apoteken alltjämt monopol på försäljningen vilket drabbar inte minst zoo-fackhandeln.
Idag vänder sig ofta djurägare till zoo-fackhandeln för att få råd och hjälp beträffande djurläkemedel då apotekens personal sällan har tillräcklig kunskap om djurläkemedel. På grund av förbudet att sälja receptfria djurläkemedel på annan plats än apotek tvingas dock butiksägarna hänvisa kunderna till närmsta apotek. Konsekvensen blir uteblivna intäkter för en bransch med redan små marginaler.
Omregleringen av apoteksmarknaden har skett stegvis och efter ett gediget utredningsarbete. Att omregleringen har gjorts mycket varsamt är lika klokt som lättförståeligt eftersom läkemedel inte är vilka varor som helst och även receptfria läkemedel är potentiellt riskfyllda produkter. Att tidigare regering inte har återkommit till riksdagen med förslag om att tillåta försäljningen av receptfria djurläkemedel på annan plats än apotek är likväl beklagligt.
Regeringens utredare skrev nämligen redan 2008 i sitt betänkande ”Handel med läkemedel för djur” (SOU 2008:46) att det ”bör vara möjligt att sälja även vissa receptfria läkemedel för djur på annan plats än apotek”.
I juni 2011 fattade dock dåvarande regering beslut om att tillkalla en ny särskild utredare med uppgift att genomföra en översyn av vissa apoteksfrågor, bland annat frågan om handel med receptfria djurläkemedel. Läkemedels- och apoteksutredningen, som utredningen kommit att kallas, har sedan dess fått fem tilläggsdirektiv och bland annat därför har den dragit ut på tiden. I december 2014 överlämnade utredningen sent omsider sitt slutbetänkande (SOU 2014:87) där en del av betänkandet rör receptfria läkemedel för djur.
Redan 2008 slog Apoteksmarknadsutredningen alltså fast att försäljning av receptfria djurläkemedel på andra platser än apotek bör vara möjligt under vissa i lagen angivna förutsättningar. Läkemedels- och apoteksutredningen tar tyvärr inte frågan vidare då utredningens slutbetänkande inte innehåller något förslag på hur det nuvarande monopolet skulle kunna öppnas upp. I stället landar utredningen i bedömningen att receptfria läkemedel för djur även fortsättningsvis inte bör få säljas på andra försäljningsställen än öppenvårdsapotek. Som skäl för denna bedömning anges bland annat att det endast är ett mycket begränsat utbud av läkemedel som skulle kunna vara lämpligt för försäljning på annan plats än apotek samt att man inte tror att särskilt många aktörer hade varit intresserade av att sälja dessa läkemedel då den totala marknaden för receptfria djurläkemedel inte är särskilt stor.
De skäl som utredningen uppger vittnar tyvärr om bristande förståelse för berörda företags villkor och vilja att utveckla marknaden. För ett litet företag kan även försäljning av ett mycket begränsat antal läkemedel vara mycket betydelsefull. Särskilt djurfackhandeln har länge efterfrågat möjligheten att få sälja receptfria djurläkemedel och det även om det innebär ytterligare krav på tillstånd, utbildning m.m. Det är beklagligt att Läkemedels- och apoteksutredningen helt tycks ha bortsett från detta starka önskemål.
Mot ovan bakgrund bör regeringen ta fram ett förslag på hur handeln med receptfria djurläkemedel skulle kunna ske på annan plats än apotek.
|
Johan Hultberg (M) |
|