Motion till riksdagen
2015/16:2371
av Anders W Jonsson m.fl. (C)

Bättre klimat


 

Sammanfattning

Centerpartiet har en lång tradition av att driva politik som förenar ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Vi har en vision om att till 2050 ska vårt samhälle inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser, och globalt behöver vi begränsa medeltemperaturen från att stiga med mer än två grader jämfört med förindustriella nivåer.

 

Utsläpp av växthusgaser känner inga gränser. För att hindra stigningen av den globala medeltemperaturen behöver vi verka på alla politiska nivåer – från kommunal och nationell nivå, till EU-nivå och global nivå. Vår lösning på världens stora klimat- och miljöproblem bygger på att alla länder kan och ska ha hållbar tillväxt, samtidigt som dess skadliga klimat- och miljöpåverkan minskar. En grundpelare i såväl vår miljöpolitik som vår ekonomiska politik är därför den gröna skatteväxlingen som bygger på principen om att förorenaren betalar. Vi vill sänka skatten på jobb och företagande, samtidigt som vi höjer skatten på miljöskadliga utsläpp och verksamheter.

 

Vi tror att världens miljöutmaningar kräver grön tillväxt. Transporter och energi är grundstenar för att möjliggöra för människor att bo och verka var de vill, att hjälpa människor ur fattigdom och att minska avståndet mellan stad, land och kontinent. Det är genom den ekonomiska tillväxten som vi kan producera mer förnybar energi och som fler klimatsmarta bilar kan rulla på våra vägar samtidigt som vi åstadkommer resultat för miljön.

 

Som delmål på vägen till 2050 har vi som mål att ha 100 procent förnybar energi inom en generation vilket ställer krav på energieffektiviseringar och en mångfald av förnybara energislag, både storskaligt och småskaligt. I och med att det är transporterna i Sverige som orsakar en tredjedel av våra utsläpp av växthusgaser behöver vi också ett paket av åtgärder för att ställa om hela fordonsflottan.

 

Innehållsförteckning

Sammanfattning

Innehållsförteckning

Förslag till riksdagsbeslut

Hållbar tillväxt med New Climate Economy, grön skatteväxling och höjda klimatambitioner

Sverige som drivkraft i det internationella klimatarbetet

Stärk EU:s handelssystem med utsläppsrätter

Bygg ut den förnybara energin – Sverige som Europas gröna batteri

EU-gemensam energiunion med Nordpool som modell

Skattebefriad förnybar energiproduktion för eget bruk

Slopad anslutningsavgift för havsbaserad vindkraft

Regelförenklingar och incitament för småskalig elproduktion

Planeringsram för solel och solvärme

Energieffektiviseringar, forskning och utveckling

Höjd ambitionsnivå för att nå en fossiloberoende fordonsflotta

Incitament för hela fordonsflottan

Nationell strategi med tydliga mål för elfordon

Främja det förnybara med ökad inblandning och kvotpliktsystem

Inför bonus–malus-system och energideklaration på bilar

Regelförenklingspaket för kommuner, trängselavgift och miljöbilsparkering

Förändrad förmånsbeskattning för ökad klimateffektivitet

Gemensamt europeiskt luftrum och utveckling av biodrivmedel för flygindustrin

Ändra beskattningsnormen för att beskatta fossilt mer än förnybart

EU-gemensamma hållbarhetskriterier för fossila bränslen och märkning

Fossiloberoende fordonsflotta som mål i EU

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja principen om den gröna skatteväxlingen där skatten sänks på jobb och företag, samtidigt som den höjs på miljöskadliga utsläpp och verksamheter, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja ”New Climate Economy” – ny klimatekonomii Sverige och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att göra Sverige fritt från fossila bränslen och nettoutsläpp av koldioxidekvivalenter och att Sverige ska ha 100 procent förnybar energi till 2040, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Sveriges ansvar för att driva på det internationella klimatarbetet och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU bör anta ett mål om 50 procents utsläppsminskning till 2030, varav 10 procent ska genomföras internationellt genom flexibla mekanismer och tillkännager detta för regeringen.
  6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa EU:s handelssystem med utsläppsrätter för att skapa riktiga drivkrafter för att nå det internationellt gemensamma tvågradersmålet och tillkännager detta för regeringen.
  7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla EU:s utsläppsrätter ska auktioneras fr.o.m. att den fjärde handelsperioden inleds 2021 och tillkännager detta för regeringen.
  8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att annullera överskottet på utsläppsrätter med syftet att öka verksamheters incitament till att minska sina utsläpp och tillkännager detta för regeringen.
  9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att takten för den årliga reduktionen av den totala mängden utsläppsrätter bör ökas och tillkännager detta för regeringen.
  10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU:s handelssystem på sikt bör länkas samman med system för utsläppshandel i andra delar av världen och tillkännager detta för regeringen.
  11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta att bygga ut den förnybara energin och tillkännager detta för regeringen.
  12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja Sverige som Europas gröna batteri och tillkännager detta för regeringen.
  13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vara drivande i att skapa en energiunion i EU med Nordpool som modell och tillkännager detta för regeringen.
  14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa anslutningsavgiften till elnätet för havsbaserad vindkraft och tillkännager detta för regeringen.
  15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna för fortsatt skattebefrielse på förnybar energi som syftar till att användas för eget bruk och tillkännager detta för regeringen.
  16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att öka den småskaliga elproduktionen genom regelförenklingar och starkare incitament och tillkännager detta för regeringen.
  17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för en planeringsram till år 2030 om 4 TWh solvärme och 4 TWh solel, såsom för vindkraften, och tillkännager detta för regeringen.
  18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ägande- och förfoganderätten för vattenkraften ska förenas med miljökrav samtidigt som den förnybara elproduktionen värnas, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.
  19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett ökat fokus på energieffektiviseringar som ger ökad flexibilitet och minskade effekttoppar och minskar behovet av reservkapacitet, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.
  20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör höja ambitionerna till 30 procent förnybar energi i transportsektorn till 2020 och tillkännager detta för regeringen.
  21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att starkare incitament för en omställning av alla transporter behövs för att nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta till 2030 och tillkännager detta för regeringen.
  22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en nationell strategi med tydliga mål för elfordon och tillkännager detta för regeringen.
  23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja förnybara drivmedel med ökad inblandning och kvotpliktsystem och tillkännager detta för regeringen.
  24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna att förlänga supermiljöbilspremien fram till dess att ett bonus–malus-system för personbilar införs, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.
  25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inom EU införa att varje ny bil som säljs ska energideklareras, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.
  26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett paket med regelförenklingar på kommunal nivå i syfte att öka kommuners självbestämmande och främja miljövänliga och tysta transportalternativ och tillkännager detta för regeringen.
  27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna att möjliggöra beslut på kommunal nivå om trängselavgifter där användningen av intäkterna beslutas lokalt, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.
  28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förändra lagstiftningen så att det blir möjligt för kommuner att tillhandahålla gratis parkering för miljöbilar eller särskilda parkeringsplatser för bilpooler och elbilar, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.
  29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att förändra förmånsvärdesbeskattningen och tillkännager detta för regeringen.
  30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för nya fordonstyper såsom långa och tunga lastbilar för att minska miljöpåverkan och tillkännager detta för regeringen.
  31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skynda på processen för att skapa ett gemensamt europeiskt luftrum och främja utveckling av biodrivmedel till flygindustrin och tillkännager detta för regeringen.
  32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att förändra beskattningsnormen för att möjliggöra en högre beskattning av fossila bränslen jämfört med förnybara och tillkännager detta för regeringen.
  33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa gemensamma hållbarhetskriterier för fossila bränslen och ursprungsmärkning av bränslen vid pumpen i hela EU och tillkännager detta för regeringen.
  34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU bör anta ett långsiktigt mål för att nå en fossiloberoende fordonsflotta och tillkännager detta för regeringen.

 

Hållbar tillväxt med New Climate Economy, grön skatteväxling och höjda klimatambitioner

Centerpartiets miljöpolitik grundar sig i den sociala, ekologiska och ekonomiska hållbarheteten. Att ställa om till ett hållbart samhälle där vi lyckas nå tvågradersmålet är en av våra viktigaste uppgifter. För att lyckas med omställningen kan vi ta hjälp av ekonomiska styrmedel såsom grön skatteväxling som bygger på principen om att den som förorenar ska betala för sin miljöpåverkan samtidigt som det som är bra för miljön främjas, såsom arbete, genom sänkt skatt.

 

Centerpartiet har tidigare haft målsättningen om ett 100 procent förnybart energisystem inom en generation som ett mål på vägen till 2050-målet. Centerpartiet anser nu att detta mål tvågradersmålet och kan vara den kraft i den globala omställningen som vi hittills varit. Centerpartiet anser därför att Sverige bör bli fritt från fossila bränslen, nettoutsläpp av koldioxidekvivalenter och att Sverige ska nå 100 procent förnybart energisystem till år 2040.

 

Under alliansregeringen tog Centerpartiet initiativ till det globala arbetet att räkna på vinsterna av att ställa om till hållbara samhällen. Det arbetet mynnade ut i rapporten The New Climate Economy; Better growth better climate som lanserades 2014 och fick stor uppslutning och uppmärksamhet. Genom att implementera de föreslagna åtgärderna i rapporten kan upp till 90 procent av de nödvändiga utsläppsminskningarna för att klara tvågradersmålet åstadkommas. Centerpartiet föreslår därför att regeringen bör driva på för att Sverige ska implementera åtgärderna enligt klimatekonomin och verka för att driva frågan i internationella sammanhang. Centerpartiet vill också att en motsvarande studie bör göras för Sveriges del.

 

Sverige som drivkraft i det internationella klimatarbetet

Hösten 2015 samlas världens länder i Paris för att förhandla om ett nytt klimatavtal. Det är en komplex process där länders samarbetsvilja och förhandlingsförmåga sätts på prov. Centerpartiet vet att möjligheten för att nå en överenskommelse ligger i förmågan att knyta samman minskad miljöpåverkan med ekonomisk utveckling i alla världens länder och att arbeta med investeringsstrategier i framför allt låg- och medelinkomstländer.

 

Inför Parismötet vill Centerpartiet att EU ska vara en pådrivande kraft. Vi vill därför att EU ska anta ett mål om 50 procent utsläppsminskning till 2030, varav 10 procent ska genomföras internationellt genom flexibla mekanismer. Den svenska S-MP-regeringen har tyvärr misslyckats med att förhandla fram en sådan ambitiös målsättning inom EU. Det påverkar EU:s möjligheter att vara den pådrivande kraft och föredöme för de stora utsläppsländerna och låg- och medelinkomstländerna som unionen bör vara.

 

Kortlivade klimatgaser, som metan och sot, påverkar också klimatet mycket negativt. I regeringsställning tog Centerpartiet initiativ till Climate and Clean Air Coalition (CCAC), det internationella samarbetet för att minska de kortlivade klimatgaserna. Inom ramen för CCAC kan, med hjälp av tekniköverföring, investeringar och kunskapsutbyte, dessa klimatgaser minskas i låg- och medelinkomstländer och ha stor betydelse för både klimatet globalt, samt luften och hälsan lokalt. Vi vill att Sverige ska vara pådrivande för att detta globala samarbete fortsätter att utvecklas.

 

Andra initiativ för att stärka låg- och medelinkomstländer är genom flexibla mekanismer som möjliggör för kostnadseffektiva investeringar i förnybar energi, tillagningsmöjligheter som leder till mindre utsläpp och liknande. Dessa projekt har varit framgångsrika för att minska utsläppen och drivit på omställningen i utvecklingsländerna.

 

Stärk EU:s handelssystem med utsläppsrätter

EU:s handel med utsläppsrätter är ett av de mest effektiva marknadsbaserade verktygen som klimatpolitiken har att tillgå, men det är inte tillräckligt. Syftet är att sätta ett pris på varje ton koldioxid som släpps ut genom att sätta ett tak för utsläppen med krav på att vissa sektorer köper de utsläppsrätter man behöver för att bedriva verksamheten. Idag är det alldeles för billigt att orsaka klimatpåverkande utsläpp vilket beror på att det finns för många utsläppsrätter. För att få en tydligare koppling mellan tillgång och efterfrågan bör processen med att minska inslaget av gratis tilldelning påskyndas. Centerpartiet vill att alla utsläppsrätter ska auktioneras från och med att den fjärde handelsperioden inleds 2021.

 

En marknadsstabilitetsreserv har införts för att hantera överskottet av utsläppsrätter. Det är ett viktigt steg i rätt riktning. Dock behöver fler utsläppsrätter försvinna permanent, både från marknaden och från reserven. Centerpartiet vill därför annullera överskottet på utsläppsrätter med syftet att öka verksamheters incitament till att minska sina utsläpp.

 

Varje år minskas den totala mängden utsläppsrätter genom en procentuell reduktion av antalet. Reduktionen föreslås nu öka till 2,2 procent, vilket är positivt, men Centerpartiet tror att en ännu kraftigare reduktion behövs för att anpassa systemet till EU:s långsiktiga klimatåtaganden. Med färre utsläppsrätter höjs priset, därmed blir det dyrare att släppa ut och utsläppen minskar. Det är en viktig del i den gröna skatteväxlingen.

 

För att åstadkomma ännu fler kostnadseffektiva utsläppsminskningar bör EU:s handelssystem på sikt länkas samman med system för utsläppshandel i andra delar av världen såsom i USA, Kina och Nya Zeeland. Att knyta ihop olika system med varandra innebär att vi globalt kan åstadkomma en mer effektiv styrning för att minska utsläppen av växthusgaser.

 

Bygg ut den förnybara energin – Sverige som Europas gröna batteri

Till 2050 har Sverige ett mål om att ha ett klimatneutralt samhälle utan nettoutsläpp. Centerpartiet har dessutom målet om att ha 100 procent förnybar energi inom en generation, som ett delmål på vägen. För att nå detta behöver den fossila energin ersättas med förnybar, samtidigt som vi behöver använda vår energi mer effektivt än idag.

 

Tack vare Centerpartiets arbete i regeringsställning har Sverige högst andel förnybar energi i EU. Våra unika förutsättningar för att producera förnybar energi syns inte minst med den växande sol- och vindelen, som tillsammans med vattenkraft och biokraft, utgör basen i ett robust och helt förnybart energisystem. För att göra skillnad i vårt närområde vill Centerpartiet förbättra överföringskapaciteten på el till våra grannländer. Då kan vi skapa exportmöjligheter för teknik, kunnande och förnybar energi, samtidigt som vi tryggar vår och våra grannländers elförsörjning. Export av förnybar el gör stor klimatnytta när den ersätter fossil produktion i andra länder. Flera andra EU-länder är i stort behov av förnybar energi, både för att uppfylla sina EU-mål och för att bli mindre beroende av rysk olja och gas. Med ökad överföringskapacitet har Sverige och hela Norden därför stor potential att bli Europas gröna batteri.

 

EU-gemensam energiunion med Nordpool som modell

EU:s arbete för en gemensam energiunion har potential att vara en viktig pusselbit för att åstadkomma en långsiktigt hållbar energiomställning i Europa. Vägen mot ett hållbart energisystem går via förnybar energi, energieffektivitet, ambitiösa mål och reformer för att skapa en inre marknad för energi i EU. Centerpartiet vill därför utforma enkla system för handel med el i Europa, med den nordiska elbörsen Nordpool som ett gott exempel.

 

Skattebefriad förnybar energiproduktion för eget bruk

Vi är ett avlångt land med många goda vindlägen, både till havs och på land. Det är viktigt att kunna transportera elen dit den behövs, vid rätt tillfälle. Det svenska elnätet behöver därför bli smartare och möjliggöra en effektivare och mer flexibel elanvändning. Det krävs också att Svenska Kraftnät och övriga nätägare agerar ansvarsfullt och transparent för att inte mer mark än nödvändigt tas i anspråk. Sverige har också relativt goda förhållanden för solenergi där vårt kyligare klimat gör att solcellerna blir mer effektiva. Sol, vind och biokraft kompletterar varandra och utgör en bas i vårt framtida energisystem. Centerpartiet anser att förnybar energiproduktion som syftar till att användas för eget bruk ska vara skattebefriat om så är möjligt. Rätt väg att gå är att underlätta och främja den fortsatta utbyggnaden av solel.

 

Slopad anslutningsavgift för havsbaserad vindkraft

Vindkraften tiodubblades under Alliansens tid i regeringsställning och Centerpartiet vill se ett fortsatt främjande av utbyggnaden av vindkraften. För att öka utbyggnaden av havsbaserad vindkraft och göra den mer attraktiv ur ett investeringsperspektiv vill vi slopa anslutningsavgiften till elnätet.

 

Regelförenklingar och incitament för småskalig elproduktion

För att påskynda omställningen till ett förnybart energisystem vill vi stimulera den småskaliga elproduktionen. Centerpartiet vill öka den småskaliga elproduktionen genom regelförenklingar och starkare incitament. Bland annat bör regler om momsregistrering för mindre producenter, hur man får förflytta elen mellan fastigheter och vilka som ska vara berättigade till avdrag för mikroproduktion av egen el ses över. Fler bör få nyttja avdraget för mikroproducerad el och avdraget bör göras direkt på fakturan precis som ROT/RUT-avdraget. För vattenkraften ska ägande- och förfoganderätten förenas med miljökrav, samtidigt som den förnybara elproduktionen värnas.

 

Planeringsram för solel och solvärme

Riksdagen har antagit ett mål för utbyggnaden av vindkraften till år 2020, i form av en planeringsram. Planeringsramen markerar behovet av att kommuner, landsting och berörda myndigheter bidrar till att skapa förutsättningar för utbyggnaden av en långsiktigt hållbar och förnybar energiproduktion. Centerpartiet ser samma behov av planeringsram för solenergi. Centerpartiet vill därför verka för att införa en planeringsram till år 2030 om fyra terawattimmar solvärme och fyra terawattimmar solvärme. På så sätt kan kommuner och landsting undersöka och identifiera hur detta ska ske samt fastställa detta i översiktsplanen för en långsiktig plan.

 

Energieffektiviseringar, forskning och utveckling

Utöver tillförseln av förnybar energi behövs ett ökat fokus på energieffektiviseringar. Den smartaste kilowattimmen är den som aldrig används. Det tidigare stödet till industrin för effektiviseringar har varit viktig men här behövs nya grepp och marknadsbaserade styrmedel som ger ökad flexibilitet, minskade effekttoppar, och minskar behovet av reservkapacitet. För att uppmuntra klokare energianvändning vill vi också förbättra insatserna för mer energieffektiva hushållsapparater och byggnader.

 

En viktig del i framtidens smarta energisystem blir att kunna lagra el för användning vid senare tillfälle. Centerpartiet vill främja forskning, utveckling och innovation för energilagring och smarta elnät.

 

Höjd ambitionsnivå för att nå en fossiloberoende fordonsflotta

Utsläppen från transportsektorn är den största klimatutmaningen i Sverige. Enbart inrikestransporterna står för en tredjedel av våra utsläpp av växthusgaser. Fossila bränslen ger dessutom negativa hälsoeffekter på grund av utsläpp av luftföroreningar. Med Centerpartiet och alliansregeringen ökade andelen förnybar energi i transportsektorn från tre procent till 18,7 procent. Centerpartiet ska fortsätta vara pådrivande i denna omställning och främja det förnybara och miljövänliga i hela landet. Genom långsiktiga målsättningar och styrmedel som premierar de förnybara alternativen framför de fossila har vi åstadkommit goda resultat och som första land uppnått vårt 2020-mål om 10 procent förnybart i transportsektorn. Centerpartiet vill bygga vidare på detta och se än mer förnybart i transportsektorn med vårt mål att ha en fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Som ett delmål mot en fossiloberoende fordonsflotta anser vi att Sverige bör höja ambitionerna till 30 procent förnybar energi i transportsektorn till 2020.

 

En fossiloberoende fordonsflotta är ett ambitiöst mål som innebär en enorm möjlighet att ta ledningen i den globala omställningen när smarta lösningar skapas av innovatörer med teknikskiften till det förnybara, energi- och resurseffektiva. Svensk miljöteknik är och kan fortsatt vara en exportframgång som bereder väg för miljövänliga transporter världen över.

 

Incitament för hela fordonsflottan

Många olika förnybara bränslen behöver utvecklas och kommersialiseras och fler transporter elektrifieras för att nå målet till 2030. Detta innebär att starkare incitament behövs för fordonsflottan, men även för flyg- och sjötransporter. Vi behöver förstärka möjligheterna att driva företag och bo utanför storstäderna. För det behövs en fossiloberoende fordonsflotta och investeringar i bättre vägar, bättre kollektivtrafik i hela landet, utan att straffbeskatta de som har långa avstånd.

 

Nationell strategi med tydliga mål för elfordon

Som en del i målet fossiloberoende fordonsflotta vill vi främja utvecklingen av eldrivna fordon genom att sätta upp långsiktiga regler för marknaden. Behovet av elektrifiering kommer att öka i framtiden och elektrifiering av transporter kan bidra till måluppfyllelse även inom andra samhällsproblem, till exempel trängsel, buller och en förbättrad luftkvalitet. Centerpartiet vill därför införa en nationell strategi med tydliga mål för elfordon. 

 

Främja det förnybara med ökad inblandning och kvotpliktsystem

Vi vill i första hand främja förnybara bränslen med hjälp av en beskattning som sker utifrån klimatprestanda. En annan viktig del för att främja förnybara bränslen är att öka inblandningen av förnybara bränslen i bensin och diesel för att befintliga fordon ska kunna minska sin klimatpåverkan.

 

För att nå målet till 2030 vill vi införa en teknikneutral och ambitiös kvotplikt för förnybara drivmedel, som ålägger drivmedelsbolagen att stegvis öka andelen förnybart. Branschen efterfrågar långsiktiga spelregler för de investeringar som krävs. Centerpartiet vill införa en kvotplikt som är kompatibel med EU:s lagstiftning och som ska gälla för alla förnybara bränslen. Kvotplikten ska baseras på bränslets klimatprestanda och bör årligen öka enligt en trappstegsmodell för att driva på utvecklingen och ge långsiktiga förutsättningar.

 

Inför bonus–malus-system och energideklaration på bilar

Centerpartiet vill skyndsamt införa ett självfinansierat bonusmalus-system för att skapa incitament till konsumenter att välja en miljöbil istället för en klimatbelastande bil. Bonus–malus-systemet innebär en kraftig rabatt ju bättre miljöprestanda bilen har samtidigt som rabatten finansieras av att lägga en avgift på de bilar som är sämre för miljön. Till dess att systemet är infört vill vi att den lyckosamma supermiljöbilspremien ska förlängas som ett fortsatt incitament till att välja en miljövänlig bil.

 

Som ett ytterligare steg för att synliggöra en bils klimatprestanda för konsumenten vill vi inom EU införa att varje ny bil som säljs ska energideklareras liknande det system som idag finns på vitvaror.

 

Regelförenklingspaket för kommuner, trängselavgift och miljöbilsparkering

Land-, sjö- och lufttransporter är en förutsättning för det moderna välfärdssamhället. För Centerpartiet är det viktigt att människor ska kunna bo, arbeta och driva företag i alla delar av vårt land. Goda kommunikationer underlättar människors vardag och skapar förutsättningar för hållbar tillväxt i hela Sverige. Transporter kan dock ha negativ påverkan på miljön, till exempel försämras luftkvaliteten i många tätorter och städer genom utsläpp av föroreningar från avgasröret och partiklar från dubbdäck. Idag finns många föråldrade regler som hindrar lokala och regionala initiativ.

 

Centerpartiet vill se ett paket med regelförenklingar på kommunal och regional nivå för att främja miljövänliga, tysta transportalternativ med låga halter av partikelutsläpp där de mest miljövänliga transportalternativen gynnas. Till exempel vill vi att det ska vara möjligt att ställa krav på varutransporter i tätort. Fordon som släpper ut mindre partiklar och andra förorenande ämnen och som kör tystare bör få bättre förutsättningar att köra under längre tid på dygnet. På de gator som är mest förorenade ska det vara möjligt att lokalt bestämma att enbart fordon som uppfyller krav om viss klimatprestanda, bullernivå och partikelutsläpp får köra, eller införa avgifter för dubbdäck. På samma sätt kan man, på de ställen där man vill, besluta att fordon som uppfyller dessa krav ska få möjlighet att köra i bussfil. Trängselavgifter ska också vara möjligt att införa kommunalt för att minska trafikbelastningen och utsläpp av luftföroreningar. Intäkterna som man får bör då gå tillbaka till investeringar på orten.

 

Enligt kommunallagen får en kommun inte favorisera miljöbilsägare med gratis miljöbilsparkeringar. Centerpartiet vill förändra lagstiftningen så det blir möjligt för kommuner att tillhandahålla gratis parkering för miljöbil, eller särskilda parkeringsplatser för bilpooler eller elbilar. Vid byggnation av nya bostäder finns idag en norm på hur många parkeringsplatser för bilar som ska tillhandahållas. I tätorter och städer kan detta bli extremt kostsamt, upp emot en halv miljon kronor per p-plats, på grund av högt markvärde. Samtidigt förändras behovet av parkeringsplatser i takt med att cykelinfrastruktur, bilpooler och kollektivtrafikförsörjning byggs ut. Centerpartiet vill att kommuner i högre utsträckning väljer att satsa på utbyggnad av gröna mobilitetslösningar, till exempel cykelinfrastruktur eller medfinansiering av kollektivtrafik istället för att fördyra byggnadsprocesser genom att tillhandahålla många bilparkeringsplatser.

 

Förändrad förmånsbeskattning för ökad klimateffektivitet

Förmånsbilarna står för nästan 20 procent av alla nybilsförsäljningar per år. Andrahandsmarknaden för förmånsbilarna är stor. För att ytterligare driva på omställningen och engagera såväl företag som privatpersoner för att få ut fler miljöbilar på vägarna krävs långsiktiga spelregler. Nedsättningar av förmånsvärdet bör riktas till de mest klimateffektiva bilarna. Det är ett bra verktyg för att styra över till en mer hållbar och på sikt fossiloberoende fordonsflotta. Dagens system för nedsatt förmånsvärde är stelbent och kortsiktigt. Nuvarande regler gäller bara till och med 2016, vilket skapar osäkerhet för dem som är i begrepp att investera i nya bilar. Vi anser att förmånsbeskattningen precis som fordonsbeskattning bör utgå från faktisk klimatpåverkan istället för teknikvalet. Det skulle gynna de bilar som ger upphov till mest klimatnytta. I väntan på att ett sådant system utreds så är det dock viktigt att man förlänger det befintliga systemet med nedsättning för el- och laddhybrider och gasbilar, vilket stimulerar en ökad försäljning av supermiljöbilar och en ökad efterfrågan på biogas. 

 

Gemensamt europeiskt luftrum och utveckling av biodrivmedel för flygindustrin

Vi behöver likaså finna system för att göra flyg, sjöfart och tåg mer miljövänligt. Flyget knyter ihop orter och länder och möjliggör för företagande och boende i hela landet. Flyget står för en mindre del av Sveriges utsläpp av växthusgaser och flygplanen blir allt mer energieffektiva. Men vi anser att flyget ska bära sina miljökostnader och på så sätt stimuleras till energieffektivisering och framställning av förnybara bränslen. Det pågår förhandlingar för ett internationellt marknadsbaserat system för att minska flygets miljöpåverkan vilket skulle vara det mest effektiva styrmedlet, men detta ser vi ännu inte resultatet av. Det utesluter heller inte behovet av fortsatt arbete för energieffektivisering och framtagande av förnybara bränslen. Centerpartiet vill därför främja forskning och utveckling av biodrivmedel för flygindustrin.

 

Centerpartiet vill skynda på processen för ett gemensamt europeiskt luftrum. Lapptäcket av olika flygzoner leder till onödigt långa flygningar. Med ett gemensamt europeiskt luftrum skulle kapaciteten i luftrummet kunna tiodubblas, flygplanen förbruka 10 procent mindre bränsle och motsvarande lägre utsläpp samtidigt som kostnaderna skulle minska och resenärerna komma fortare fram.

 

Ändra beskattningsnormen för att beskatta fossilt mer än förnybart

Subventioner till fossila bränslen bör fasas ut så att de bär sina fulla miljökostnader. EU måste också sluta använda det fossila som norm när statsstödsregler beräknas. Normen ska vara klimatneutralitet så att det är möjligt att beskatta fossila bränslen mer än förnybara utan att det anses vara ett brott mot regelverket. Här måste Sverige ta strid med EU-kommissionen för att skapa hållbara spelregler, så att det blir möjligt att med nationella styrmedel nå de mål som EU enats om.

 

EU-gemensamma hållbarhetskriterier för fossila bränslen och märkning

Idag finns det inom EU gemensamma hålbarhetskriterier för förnybara bränslen. Centerpartiet vill synliggöra de fossila bränslenas påverkan och vill därför att det införs gemensamma hållbarhetskriterier för fossila bränslen i EU. Resultatet av hållbarhetskriterierna, som inkluderar bland annat miljöpåverkan och växthusgasprestanda, bör synliggöras för konsumenten i form av en EU-gemensam märkning. Med en sådan märkning har konsumenten möjlighet att göra rättvis jämförelse mellan förnybara och fossila alternativ. Med hållbarhetskriterierna som grund kan man också införa en ursprungsmärkning av bränslet vid pumpen. Genom att synliggöra ursprunget av drivmedlet kan konsumenter göra ett medvetet val, såsom vi gör med livsmedel eller kläder idag.

Fossiloberoende fordonsflotta som mål i EU

Transporterna minskar avstånden mellan människor och möjliggör att leva, arbeta, handla och mötas. I och med att transporterna är en stor bidragande orsak till utsläpp av växthusgaser samtidigt som utsläppen inte känner några gränser så vill vi se en ambitionshöjning inom EU. För att möjliggöra långsiktiga investeringar och tydliga spelregler vill vi att EU-länderna antar ett långsiktigt mål för att nå en fossiloberoende fordonsflotta.

 

Anders W Jonsson (C)

 

Anders Ahlgren (C)

Daniel Bäckström (C)

Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Fredrik Christensson (C)

Staffan Danielsson (C)

Eskil Erlandsson (C)

Johan Hedin (C)

Ola Johansson (C)

Per-Ingvar Johnsson (C)

Johanna Jönsson (C)

Emil Källström (C)

Helena Lindahl (C)

Göran Lindell (C)

Per Lodenius (C)

Kerstin Lundgren (C)

Rickard Nordin (C)

Annika Qarlsson (C)

Kristina Yngwe (C)

Solveig Zander (C)

Anders Åkesson (C)

Per Åsling (C)