Stora Branschgruppen består av representanter från arbetstagar- och arbetsgivareorganisationer, bransch- och intresseorganisationer samt myndigheter vilka tillsammans vill arbeta för lösningar som ska leda till ökad konkurrensneutralitet mellan företag i Sverige. Samarbetet bör ses mot bakgrund av problemen med ekonomisk brottslighet samt olika former av skatte- och bidragsfusk. För kriminella organisationer och nätverk har företag blivit brottsverktyg. Det finns också ett behov för dessa att kunna tvätta brottsvinster och andra svarta pengar.
Både företag och anställda ska känna att de verkar på säkra arbetsplatser, där alla agerar enligt gällande lagar och regler. För att uppnå detta ska myndigheter kunna genomföra kontroller för att säkerställa att lagar och regler följs. Detta leder även till att företag som anlitar andra företag kan säkerställa att deras underleverantörer är seriösa.
Stora Branschgruppen har koncentrerat sig på tre krav som de presenterat för riksdagens ledamöter och partier. I sak torde och borde alla vara överens om dessa åtgärder. Dessa är följande
Redovisning av arbetsgivaravgifter och källskatter på individnivå.
Den redovisning som arbetsgivaren idag rapporterar månadsvis för sin personal ska inte slås ihop i en klump. Redovisningen till Skatteverket ska istället ske på individnivå. Denna redovisning är ingen administrativ börda för företagen då uppgifter redan finns i företagens bokföring och ligger till grund för utbetalning av de individuella lönerna. En positiv effekt av denna förändring är att den anställde själv kan kontrollera att lön och skatt redovisats in till Skatteverket.
Oannonserade besök.
Idag finns möjlighet för Skatteverket att komma ut på oannonserade besök hos restauranger, frisörer och tvätterier. Från och med 2016 kommer denna möjlighet även gälla byggarbetsplatser. För att ytterligare stärka den sunda konkurrensen bör de oannonserade besöken kunna ske på i princip samtliga arbetsplatser utanför privatbostäder. Med denna förändring blir det lättare att komma åt de företag som idag bryter mot skatt – och bokföringsregler.
Alla företag verksamma i Sverige ska synliggöras.
Idag finns svenska företag registrerade hos Skatteverket och/eller Bolagsverket. Utländska företag i Sverige kan ansöka om F-skatt, men det är inte ett krav. Svenska företag kan med andra ord bli granskade av både myndigheter, upphandlare och andra intressenter. Samtidigt kan de utländska företag som inte vill bli granskade välja att inte registrera sig. Att få ut information från andra länder kan vara besvärligt för den myndighet, upphandlare eller annan intressent som vill kontrollera att företaget sköter sig.
För att möjliggöra konkurrens på lika villkor bör samtliga verksamma företag kunna jämföras och granskas. Därför ska en anmälningsplikt föreligga för utländska företag som bedriver näringsverksamhet på plats i Sverige. Filiallagsutredningen (SoU 2010:46) föreslog att detta skulle gälla för företag som verkade i mer än sex månader eller med anställd personal. Den föreslog vidare att en kontaktperson med adress i Sverige ska utses om verksamheten pågår i mer än åtta dagar och bedrivs i Sverige med anställd personal. Med dessa åtgärder stärks de seriösa företagens möjlighet att konkurrera på sunda villkor. Samtidigt som missbruk av utländska företag kan undvikas.
Idag väljer exempelvis en del svenska aktörer att bilda bolag i andra länder, som inte registreras i Sverige. Med ett krav på registrering får myndigheter bättre möjligheter att bedöma var företaget och dess anställda ska betala skatter och avgifter och samtidigt stärka konkurrensneutraliteten.
Krav på registrering för utländska företag aktualiserar förvisso EU-rättsliga regler om handelshinder som bygger på principen om fri rörlighet. Frågan behandlades i samband med den dåvarande borgerliga regeringens proposition 2010/11:87 Utländsk näringsverksamhet i Sverige. Då blev det inget av registreringsplikten. Dessa EU-regler lämnar dock möjligheter för medlemsstaterna att vidta åtgärder utifrån allmänintresset. Motiven för Stora Branschgruppens krav – konkurrens på lika villkor, god ordning på arbetsmarknaden och stopp för en växande brottslighet – bör väga tungt i en sådan intresseavvägning.
|
Niklas Karlsson (S) |
|