Bluffakturor har blivit ett samlingsnamn för flera olika metoder för att lura företagare. Exempel på vanliga bedrägerier är annons- och katalogbedrägerier. Bedragarna är mycket kreativa men två varianter tycks vara särskilt gångbara. Enligt Företagarna skickar bedragare över material med förhoppningen att företagare ska betala ett belopp eller skriva på en beställning eller så hävdar bedragarna att företagaren har gjort en beställning trots att det inte har skett. Företagarna uppger att omfattningen av dessa bedrägerier omsätter omkring 500-800 miljoner kronor årligen. Många småföretagare vill inte få betalningsanmärkningar och deras rädsla utnyttjas av bedragare.
Den 6 februari 2014 tillkallade alliansregeringen en särskild utredare för att kartlägga omfattningen och karaktären av problemen med fakturabedrägerier (dir. 2014:12). I början av september 2015 överlämnade Utredningen om åtgärder mot fakturabedrägerier sitt betänkande (SOU 2015:77) med förslag på åtgärder till regeringen. Bland annat föreslår utredningen att förändra de avtalsrättsliga reglerna så att de bättre används som det är tänkt och på så sätt kan erbjuda bättre möjligheter för dem som drabbas av fakturabedrägeri. Den rödgröna regeringen förutsätts leverera skarpa åtgärder med anledning av detta. Därför bör den snarast återkomma till riksdagen med förslag på åtgärder.
|
Sofia Arkelsten (M) |
|