I Skollagens timplan anges undervisningstimmar i olika ämnen i grundskolan. Men tyvärr säger det ingenting om hur mycket undervisning elever i verkligheten får i de olika ämnena. Det kan skilja sig stort till och med mellan skolor i samma kommun – oavsett om de är kommunala eller privata – beroende på vilken schablon av antalet veckor som används vid schemaläggning. Totalt sett kan det röra sig om skillnader på upp till ett helt läsår av undervisningstid i exempelvis matematik som en elev får, eller inte får, under sin tid i grundskolan.
Hur kommer det sig? De flesta länder anger undervisningstid i minuter eller timmar per vecka per ämne per läsår. Det gör att det blir tydligt och lika för alla.
I Sverige anges antalet timmar per ämne i timplanen för hela grundskolans nio år. Sedan beror det på vilken schablon av antalet veckor som används vid schemaläggning per läsår. Skolverket har inte utfärdad någon rekommendation men anger i sitt räkneexempel vid efterfrågan av statistik att antalet timmar per läsår delas på 38 veckor. Det följs därför av många skolor. Problemet är dock att ett läsår rent faktiskt motsvarar 35,6 skolveckor (178 skoldagar per år delat på 5 dagar per vecka). Det får vid schemaläggningen stora konsekvenser på helheten vilket medför stora skillnad i undervisningstid för eleverna.
Exempel:
Enligt skollagen ska en elev få 6 785 undervisningstimmar under grundskolan, d v s 754 timmar i genomsnitt/år.
Delar man med 35,6 veckor så blir det 21,2 undervisningstimmar/vecka
Delar man med 38 veckor så blir det 19,8 undervisningstimmar/vecka
1,4 timme i skillnad i undervisningstid varje skolvecka under 9 år betyder 450 timmars skillnad i undervisningstid under grundskolan för elever beroende på om man vid schemaläggning följer kartan i stället för verkligheten. (Det finns säkert rektorer som för enkelhetens skull räknar med 40 veckor - och då blir skillnaden ännu större.)
Det mest naturliga vore att Sverige liksom de flesta andra länder anger undervisningstid i minuter eller timmar per vecka per ämne per läsår. Vill man av någon anledning inte gå så långt kan man nöja sig att ange timplanens antal undervisningstimmar per stadie. Därutöver måste Skolverket utfärda en rekommendation om hur många veckor som ska räknas på ett skolår så att alla skolor räknar på samma sätt. Och denna rekommendation måste stämma med verkligheten.
Det finns elever i den svenska grundskolan som mer eller mindre medvetet luras på undervisningstid. Konsekvenserna ser vi även i exempelvis PISA-studierna. Vill vi seriöst säkerställa att den svenska grundskolan håller en god kvalitet är det hög tid att se till att alla svenska elever får lika stor mängd undervisning i alla ämnen.
|
Anette Åkesson (M) |
|