Utrikesutskottets utlåtande 2015/16:UU4

Kommissionens arbetsprogram 2016

Sammanfattning

Utskottet har granskat kommissionens arbetsprogram för 2016. I sitt årliga arbetsprogram anger kommissionen de politiska prioriteringarna för det kommande året. I likhet med vad kommissionen aviserade i sitt arbetsprogram för 2015 är ansatsen de kommande åren att göra skillnad i de stora frågorna samt att mer öppet visa hur EU arbetar med detta.

Konstitutionsutskottet, finansutskottet, skatteutskottet, justitieutskottet, civilutskottet, försvarsutskottet, kulturutskottet, utbildningsutskottet, miljö- och jordbruksutskottet och arbetsmarknadsutskottet har yttrat sig över programmet.

Utrikesutskottet understryker det positiva i att kommissionen årligen presenterar ett arbetsprogram. Utskottet noterar att arbetsprogrammet innehåller förslag som syftar till att bemöta de utmaningar som EU och dess medlemsländer står inför bl.a. vad gäller EU:s flykting- och migrationspolitik, åtgärder för tillväxt och jobbskapande och att främja en väl fungerande inre marknad för varor och tjänster, vilket inkluderar en digital inre marknad. Utskottet hade dock önskat se en ännu högre ambitionsnivå på energi-, miljö- och klimatområdet.

I betänkandet finns två motivreservationer (SD, V).

Granskat dokument

Kommissionens meddelande KOM(2015) 610 Kommissionens arbetsprogram 2016 – Dags för nya tag.

2015/16:UU4

Innehållsförteckning
Utskottets förslag till riksdagsbeslut...............................................................	3
Redogörelse för ärendet..................................................................................	4
Ärendet och dess beredning..........................................................................	4
Meddelandets huvudsakliga innehåll............................................................	5
Utskottets granskning .....................................................................................	6
Kommissionens meddelande........................................................................	6
Konstitutionsutskottets yttrande.................................................................	12
Finansutskottets yttrande............................................................................	13
Skatteutskottets yttrande.............................................................................	15
Justitieutskottets yttrande ...........................................................................	15
Civilutskottets yttrande...............................................................................	16
Försvarsutskottets yttrande.........................................................................	18
Kulturutskottets protokollsutdrag...............................................................	19
Utbildningsutskottets yttrande....................................................................	19
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande......................................................	20
Arbetsmarknadsutskottets yttrande.............................................................	21
Utskottets överväganden ............................................................................	23
Reservationer................................................................................................	33
1. Kommissionens arbetsprogram 2016 – motiveringen (SD)..................	33
2. Kommissionens arbetsprogram 2016 – motiveringen (V)....................	37
Särskilda yttranden .......................................................................................	40
1. Kommissionens arbetsprogram 2016 (M, C, L, KD)............................	40
2. Kommissionens arbetsprogram 2016 (S, MP)......................................	41
3. Kommissionens arbetsprogram 2016 (L) .............................................	42
Bilaga 1
Förteckning över granskade dokument.........................................................	43
Bilaga 2
Förteckning över utlåtanden/List of Statements ...........................................	44
Bilaga 3
Konstitutionsutskottets yttrande 2015/16:KU4y...........................................	45
Bilaga 4
Finansutskottets yttrande 2015/16:FiU2y.....................................................	50
Bilaga 5
Skatteutskottets yttrande 2015/16:SkU5y.....................................................	58
Bilaga 6
Justitieutskottets yttrande 2015/16:JuU5y ....................................................	62
Bilaga 7
Civilutskottets yttrande 2015/16:CU3y ........................................................	69
Bilaga 8
Försvarsutskottets yttrande 2015/16:FöU2y.................................................	77
Bilaga 9
Kulturutskottets protokoll.............................................................................	82
Bilaga 10
Utbildningsutskottets yttrande 2015/16:UbU4y ...........................................	83
Bilaga 11
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2015/16:MJU2y.............................	88
Bilaga 12
Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2015/16:AU2y......................................	94

2015/16:UU4

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Kommissionens arbetsprogram 2016

Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna.

Reservation 1 (SD) – motiveringen Reservation 2 (V) – motiveringen

Stockholm den 2 februari 2016

På utrikesutskottets vägnar

Kenneth G Forslund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Kenneth G Forslund (S), Karin Enström (M), Olle Thorell (S), Sofia Arkelsten (M), Julia Kronlid (SD), Margareta Cederfelt (M), Pyry Niemi (S), Kerstin Lundgren (C), Valter Mutt (MP), Göran Pettersson (M), Krister Örnfjäder (S), Birgitta Ohlsson (L), Hans Linde (V), Maria Andersson Willner (S), Robert Halef (KD) och Jamal Mouneimne (S).

2015/16:UU4

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Den 27 oktober 2015 antog Europeiska kommissionen meddelandet Kommissionens arbetsprogram 2016 – Dags för nya tag (KOM(2015) 610). Den svenska översättningen kom in till riksdagen den 6 november 2015. Kammaren har med stöd av 9 kap. 20 § riksdagsordningen hänvisat arbetsprogrammet till utskottet för granskning och skriftligt utlåtande.

Utskottet har gett övriga utskott möjlighet att yttra sig över arbetsprogrammet. Yttranden har lämnats av konstitutionsutskottet, finansutskottet, skatteutskottet, justitieutskottet, civilutskottet, försvarsutskottet, kulturutskottet, utbildningsutskottet, miljö- och jordbruksutskottet och arbetsmarknadsutskottet.

Regeringen har lämnat in en faktapromemoria (2015/16:FPM16). I ett brev till riksdagens talman från kommissionens förste vice ordförande Frans Timmermans (K(2015)2634) lämnade kommissionen synpunkter på några av de frågor som utskottet tog upp i utlåtandet om arbetsprogrammet för 2015 (2014/15:UU4).

Utskottet höll vid sitt sammanträde den 3 december 2015 en överläggning med kabinettssekreterare Annika Söder, Utrikesdepartementet (UD), om meddelandet Översyn av den europeiska grannskapspolitiken (JOIN(2015) 50 slutlig). Från UD deltog även ambassadör Martin Hagström, kanslirådet Cecilia Wramsten och departementsrådet Håkan Nyberg.

Utskottet har fortlöpande följt aktuella EU-frågor via föredragningar inför rådet för utrikes frågor. Utskottet fick även vid sitt sammanträde den 12 november 2015 information om EU:s globala strategi (European Global Strategy, EGS) från utrikesrådet Anna-Karin Eneström, kanslirådet Anna Lyberg och departementssekreterare Anders Skiöldebrand, samtliga från UD. Vidare informerade statssekreterare Hans Dahlgren m.fl. vid Statsrådsberedningen utrikesutskottet och konstitutionsutskottet inför Europeiska rådets möte den 17–18 december 2015 i fråga om Storbritanniens förhållande till EU.

För att skaffa kunskap och utbyta information om aktuella EU-frågor inom utskottets beredningsområde reste utskottet i september 2015 till Bryssel. Under besöket träffade utskottet bl.a. företrädare för EU-kommissionen och den europeiska utrikestjänsten.

Utrikesutskottet och näringsutskottet anordnade den 23 april 2015 en gemensam öppen utfrågning om ett frihandelsavtal mellan EU och USA (Transatlantic Trade and Investment Partnership, TTIP). Syftet med utfrågningen var att belysa olika frågeställningar och att fördjupa kunskaperna inom området. Vid utfrågningen talade bl.a. EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström om syftet med ett handelsavtal och det aktuella

REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

förhandlingsläget och närings- och innovationsminister Mikael Damberg om regeringens syn på avtalet.

Meddelandets huvudsakliga innehåll

I sitt årliga arbetsprogram anger kommissionen de politiska prioriteringarna för det kommande året. I likhet med vad kommissionen aviserade i sitt arbetsprogram för 2015 är ansatsen de kommande åren att göra skillnad i de stora frågorna samt att mer öppet visa hur EU arbetar med detta. Jobben, tillväxten, investeringarna, flyktingsituationen, klimatförändringarna, intoleransen och känslan av otrygghet i delar av samhället är utmaningar som kommissionen bedömer att EU måste hantera. De tio prioriteringar som kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker tidigare har presenterat ska vara vägledande under hela mandatperioden, och arbetsprogrammet för 2016 är således indelat efter följande prioriteringar:

1.en ny satsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar

2.en sammankopplad digital inre marknad

3.en motståndskraftig energiunion och en framåtblickande klimatpolitik

4.en fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industribas

5.en djupare och mer rättvis ekonomisk och monetär union

6.ett rimligt och balanserat frihandelsavtal med USA

7.ett område för rättvisa och grundläggande rättigheter som grundar sig på ömsesidigt förtroende

8.mot en ny migrationspolitik

9.en starkare global aktör

10.en union i demokratisk förändring.

De tio prioriterade områdena beskrivs mer utförligt under rubriken Utskottets granskning. Till arbetsprogrammet hör även sex bilagor. Bilaga 1 listar 23 nya initiativ, av vilka de flesta är kluster av olika åtgärder. Bilaga 2 redogör för 27 initiativ inom EU-kommissionens program om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refitprogrammet). Bilaga 3 anger 18 liggande förslag för prioriterad behandling. Bilaga 4 listar 20 liggande förslag som ska dras tillbaka senast april 2016, i två fall under villkor att ingen överenskommelse nåtts i förhandlingarna till dess och i fem fall med anledning av att nya förslag ska presenteras. Bilaga 5 listar 28 initiativ att upphäva rättsakter som kommissionen anser inte längre är relevanta. Bilaga 6 innehåller 68 rättsakter som börjar tillämpas under 2016. Jämfört med föregående arbetsprogram är bilagorna 3 och 5 nya.

Kommissionen har tydliggjort att programmet är framtaget i enlighet med principerna om bättre lagstiftning och betonar de tre institutionernas gemensamma ansvar för genomförandet av arbetsprogrammet.

2015/16:UU4

Utskottets granskning

Kommissionens meddelande

En ny satsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar

Kommissionen vill bistå medlemsstaterna med att få människor tillbaka i arbete. Initiativ för unga arbetslösa och utbildningsinsatser prioriteras. Arbetslivsbalansen i arbetande familjer uppmärksammas och möjligheterna att öka kvinnors arbetskraftsdeltagande. Kommissionen vill minska hindren för europeiska företag så att de bättre kan utnyttja möjligheterna på den inre marknaden och anser att det krävs stabil finansiering, ett förbättrat företagsklimat och en modern infrastruktur. Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) ska leda till investeringar som gynnar ekonomin och forskningen i Europa. Medel har avsatts för genomförandet av sysselsättningsinitiativet för unga, och den nya kompetensagendan för livslångt lärande lyfts fram.

Kommissionen aviserar ett nytt långsiktigt tillväxt- och sysselsättningsinitiativ för perioden efter 2020. Initiativet ska beakta översynen av Europa 2020-strategin och genomförandet av FN:s hållbarhetsmål. Under 2016 kommer kommissionen att genomföra handlingsplanen som ska läggas fram för den s.k. cirkulära ekonomin för att skapa en inre marknad där material och resurser återanvänds.

På hälsoområdet kommer kommissionen bl. a. att arbeta med att bistå medlemsstaterna i att möta utmaningen med antibiotikaresistens. Den befintliga lagstiftningen om arbetstagares hälsa och säkerhet ska ses över för att förbättra resurseffektiviteten på området.

En sammankopplad digital inre marknad

En framgångsrik digital ekonomi kan enligt kommissionen skapa hundratusentals nya arbetstillfällen och ge ökade möjligheter för företag, medborgare och konsumenter. Därför presenterades i maj 2015 En strategi för en inre digital marknad i Europa (KOM(2015) 192, 2014/15:FPM35) för att EU ska kunna uppnå en fullt fungerande digital inre marknad. Kommissionen har uttalat att alla förslag ska presenteras innan utgången av 2016 och bedömer att en fullt genomförd digital inre marknad kan generera upp till 250 miljarder euro i tillväxt under den nuvarande kommissionens mandat.

I december ska kommissionen redogöra för sin vision om upphovsrätt och sitt förslag för digitala kontraktsrättigheter. Ytterligare initiativ för bl.a. upphovsrätt och moms för e-handel läggs fram under 2016. Roamingavgifter kommer att avvecklas 2017, och flera rättsakter kommer att revideras, bl.a. satellit- och kabeldirektiv och förordningen om konsumentskydds-samarbete.

UTSKOTTETS GRANSKNING

2015/16:UU4

En motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik

Kommissionen lyfter fram EU som en nyckelspelare inför klimatförhandlingarna i Paris i december. Inom ramen för åtgärdspaketet för energiunionen (KOM(2015) 80, 2014/15:FPM23) läggs förslag fram som syftar till att säkerställa Europas energitillgång och minska importberoendet, att integrera nationella energimarknader, sätta energieffektivitet främst, gå över till en koldioxidsnål ekonomi och främja forskning, innovation och konkurrenskraft. Under 2016 kommer de flesta av förslagen i färdplanen för energiunionen att läggas fram. För att skynda på energiomställningen kommer initiativ att föreslås om en ny utformning av energimarknaden. Kommissionen ska utveckla en strategi för forskning, innovation och konkurrenskraft i EU som kan ta till vara jobb- och tillväxtpotentialen i en koldioxidsnål ekonomi.

Genomförandet av energi- och klimatpaketet till 2030 lyfts fram som en nyckelprioritering under året för att säkerställa att målen nås. Under 2016 kommer kommissionen att lägga fram förslag för sektorer som inte är inkluderade i EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS) (KOM(2015) 337, 2014/15:FPM47), t.ex. för byggnadssektorn och jordbruket. Användningen av vägavgifter stöds av kommissionen, och en färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde ska upprättas.

En fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industribas

Att den inre marknaden tillåter människor, produkter, tjänster och kapital att röra sig fritt är enligt arbetsprogrammet Europas bästa och mest unika tillgång. Det ökar valfriheten och ger lägre priser för konsumenterna, och människor får möjlighet att bo, arbeta och studera där de vill. Yrkesutövare och företag får utökade möjligheter, och den inre marknaden är grundstenen för industriernas konkurrenskraft i Europa. Strategin för den inre marknaden för varor och tjänster som presenterades i oktober 2015 ska bygga på dessa styrkor och anpassa den inre marknaden till att de ekonomiska förhållandena förändras.

Kommissionen ska under de kommande åren föreslå praktiska åtgärder som ska hjälpa små och medelstora företag samt nystartade företag att växa och expandera, främja innovation, öppna för investeringar och stärka konsumenterna.

Att genomföra kapitalmarknadsunionen är ett prioriterat arbete för kommissionen. En inre marknad för kapital, finansiering och sparande kan spela en viktig roll för att öka investeringarna och hjälpa företag att växa. Kommissionen anser att det är viktigt att förslaget om värdepapperisering (KOM(2015) 472, 2015/16:FPM11) snabbt kan godkännas. Ett förslag om en revidering av prospekts direktivet (KOM (2015) 583) ska läggas fram för att förenkla för små och medelstora företag. Ytterligare åtgärder ska till för att

2015/16:UU4	UTSKOTTETS GRANSKNING
	stödja användandet av riskkapitalfonder för att utöka möjligheter till alternativ
	finansiering.
	För att öka jobbmöjligheterna på den inre marknaden ska Den europeiska
	portalen för rörlighet i arbetslivet (Eures) och samarbetet mellan
	arbetsförmedlingar stärkas. Förslagen för rörlighet i arbetslivet som
	presenterades senare under 2015 innebär bl.a. att en översyn av
	utstationeringsdirektiv (KOM(2012) 131, 2011/12:FPM135) ska presenteras
	för att komma åt orättvisa metoder som leder till social dumpning och
	kompetensflykt. Kommissionen vill även förbättra tillgången till varor och
	tjänster för personer med funktionsnedsättning.
	Under 2016 kommer fokus att läggas på vissa utvalda sektorer på grund av
	deras tillväxtpotential eller deras specifika utmaningar. En strategi ska släppas
	för de europeiska rymdprogrammen inklusive flaggskeppsprogrammen
	Galileo och Copernicus. För att försäkra att försvarsmarknaden kan uppfylla
	framtida säkerhetsbehov ska en handlingsplan utvecklas och genomföras. En
	uppföljning av luftfartsstrategin ska presenteras. På grund av utvecklingen
	inom jordbrukssektorn ska en rapport om mjölkmarknaden läggas fram redan
	2016.
	Kommissionen kommer att lägga fram en handlingsplan om moms för att
	skapa ett mer effektivt system som är skyddat mot bedrägerier. Det kommer
	även att presenteras initiativ om momssatser och e-handel inom den digitala
	inre marknaden. Ett antal momsförslag som inte har nått framgång i rådet eller
	har blivit för urvattnade ska dras tillbaka. Ytterligare arbete ska bedrivas för
	att skapa en rättvis, effektiv och tillväxtvänlig företagsskatt. Företag bör enligt
	kommissionen betala skatter i landet där inkomsterna skapas. Åtgärder ska
	presenteras för att öka öppenheten för företagsskattesystemet och bekämpa
	skatteundandragande. Ett blockerat förslag om en gemensam konsoliderad
	bolagsskattebas ska dras tillbaka och ersättas med ett förslag om en
	obligatorisk skattebas. Det ska förbättra den inre marknaden för företag och
	stänga kryphål så att alla företag betalar skatt.

En djupare och mer rättvis ekonomisk och monetär union

Kommissionen vill färdigställa den ekonomiska och monetära unionen (EMU) och har lagt fram förslag för det första steget enligt planen i de fem ordförandenas rapport (2014/15:FPM44 och 2015/16:FPM15). Kommissionen avser att lägga fram en vitbok om steg 2 (de mer långtgående förslagen) under våren 2017. Åtgärderna ska ge ett mer motståndskraftigt och framgångsrikt EMU. En förnyad ansats för den europeiska planeringsterminen har föreslagits med ökat fokus på euroområdet. Vidare ska ökad vikt läggas vid sysselsättningsfrågor och sociala frågor inom terminen.

En europeisk pelare för sociala rättigheter kommer att utvecklas av kommissionen. Riktmärken ska utvecklas i syfte att nå en uppåtgående konvergens i fråga om arbetsmarknad, kompetens och sociala frågor, speciellt inom euroområdet.

UTSKOTTETS GRANSKNING

2015/16:UU4

Nationella konkurrenskraftsnämnder och en rådgivande europeisk finanspolitisk nämnd ska förbättra den ekonomiska styrningen. Kommissionen vill ha en gemensam representation för eurozonen inom internationella organisationer såsom Internationella valutafonden. Under 2015 har en europeisk bankinsättningsgaranti presenterats. Kommissionen kommer att använda sig av det analytiska arbetet från den expertgrupp på hög nivå som kommer att tillsättas sommaren 2016.

Ett rimligt och balanserat frihandelsavtal med USA

Internationell handel och investeringar lyfts fram av kommissionen som drivkrafterna för europeisk ekonomisk återhämtning. EU har möjlighet att försäkra sig om att möjligheterna med globalisering kan användas för att gynna Europa på ett öppet, socialt och miljömässigt ansvarsfullt sätt. Kommissionen anser att en aktiv handelspolitik där EU binds samman med framväxande centrum för global tillväxt kommer att öppna möjligheter för företag och skapa högkvalitativa jobb.

Det transatlantiska handels- och investeringspartnerskapet (KOM(2013) 316, 2012/13:FPM100) med USA är en fortsatt huvudprioritering under 2016. En ny ansats för investeringsskydd har tagits fram för avtalet. Samarbetet med Asien och Stillahavsområdet ska öka, t.ex. genom förhandlingarna om EU:s och Japans frihandelsavtal och EU:s och Kinas investeringsavtal. Kommissionen vill även förhandla om frihandelsavtal med Australien och Nya Zeeland och påbörja frihandelsförhandlingar med Filippinerna och Indonesien om förutsättningarna är de rätta. Denna bilaterala handelsagenda ska komplettera Världshandelsorganisationen som fortfarande ses som viktig för EU.

Kommissionen har som mål under 2016 att se provisorisk tillämpning av ett antal nya avtal med Kanada och flera afrikanska och karibiska länder samt i Stillahavsregionen. Existerande avtal med det östra grannskapet ska övervakas, och arbete ska inledas för att modernisera befintliga avtal med länder som Turkiet, Mexiko och Chile.

Den nya handels- och investeringsstrategin ska uppdatera handelspolitiken och inrikta sig mer mot tjänster, digital handel, rörlighet, tillgång till naturresurser, innovation och andra drivkrafter för jobb och tillväxt. I handelsavtalen ska små och medelstora företag uppmärksammas och hjälpa arbetstagare att anpassa sig till förändringar. Insynen i handelsförhandlingarna ska öka för parterna och medborgarna.

Ett område för rättvisa och grundläggande rättigheter som grundar sig på ömsesidigt förtroende

Terrorism och radikalisering, organiserad brottslighet och cyberbrottslighet lyfts i arbetsprogrammet fram som hot mot säkerheten. Kommissionen inriktar sig på att genomföra den europeiska säkerhetsagendan, t.ex. förslaget om en

2015/16:UU4	UTSKOTTETS GRANSKNING
	översyn av rambeslutet om terrorism för att adressera problemet med
	utländska stridande.
	Arbetet med att se över lagstiftningen om vapenkontroller fortsätter.
	Reformen av reglerna om skydd av personuppgifter och förslaget om
	flygpassageraruppgifter i EU bör få ett avslut innan årsskiftet 2015/16.
	Kommissionen har som mål att få till ett avtal med USA om överföringen av
	personuppgifter för att bekämpa brottslighet, som samtidigt garanterar rättslig
	prövning för enskilda. Under 2016 anser kommissionen att det är viktigt att
	arbeta för inrättandet av en europeisk åklagarmyndighet och att reformera
	Europol. Arbetet för att EU ska ansluta sig till den europeiska konventionen
	om de mänskliga rättigheterna ska fortsätta.

Mot en ny migrationspolitik

Att hantera flyktingkrisen och tryck migrationens på de externa gränserna anses vara den mest akuta prioriteringen för EU i dag. Instabilitet, krig och fattigdom i EU:s närområde innebär att frågan kommer att fortsätta dominera den politiska agendan under de kommande åren. EU måste förbättra hanteringen av den yttre gränsen och det europeiska asylsystemet. Det gemensamma asylsystemet ska ses över för att korrigera svagheter i Dublinsystemet och stärka Europeiska stödkontoret för asylfrågor. Europeiska migrationsagendan (KOM(2015) 240, 2014/15:FPM36) som lades fram i maj 2015 bygger på principerna om solidaritet och ansvarstagande och ska ge ett helhetsgrepp för att hantera migrationen. För att bemöta Europas framtida behov i fråga om demografin och arbetsmarknaden ska en ny modell för laglig migration läggas fram med åtgärder för att förbättra blåkortsdirektivet (KOM(2007) 637, 2007/08:FPM57).

Genom två nödsystem ska 160 000 personer som behöver internationellt skydd omfördelas från de mest utsatta medlemsstaterna. Fler åtgärder ska vidtas för att personer som inte behöver internationellt skydd ska återvända. Senare under 2016 ska kommissionen lägga fram förslag om en europeisk gräns- och kustbevakning som ska stärka Frontex. Så kallade hot spots i Italien och Grekland hjälper nationella myndigheter med identifiering och registrering. Ansträngningar görs för att motverka människosmuggling.

EU har avsatt pengar för stöd till syrier i deras eget land och länder som Libanon, Jordanien, Irak, Turkiet och Egypten som tar emot flyktingar. En stödfond för att komma åt grundorsakerna till irreguljär migration från Afrika kommer att inrättas. Ett starkare och djupare samarbete med tredjeländer behövs för att förbättra migrationshanteringen och ge stöd till flyktingar. Ett system för vidarebosättning ska presenteras för att ge dem som behöver skydd en säker väg in i EU.

UTSKOTTETS GRANSKNING

2015/16:UU4

En starkare global aktör

I en alltmer komplex värld har det enligt kommissionen blivit ännu viktigare med samstämmighet om EU:s yttre åtgärder och förmågan att använda tillgängliga medel. Utmaningar som migration, tillgången till energi och andra resurser samt klimatförändringar tydliggör behovet av en effektiv utrikespolitik. Det behövs för att uppnå mål inom EU-interna politikområden och för att låta EU få möjlighet att sprida sina värderingar om demokrati, mänskliga rättigheter, jämlikhet och solidaritet i världen. Kommissionen stöder därför den höga representanten/kommissionens vice ordförande i framtagandet av den nya globala strategin för utrikes- och säkerhetspolitik.

Kommissionen kommer även att stödja den höga representanten/kommissionens vice ordförande i sitt arbete med att fördjupa de bilaterala relationerna med EU:s viktigaste partnerländer. Ett strategiskt förhållningssätt gentemot Kina kommer att utarbetas. Efter de lyckade kärnenergiförhandlingarna med Iran kan nya kontakter tas med landet om avtalet fullföljs.

Kommissionen ska fortsätta att stödja internationella aktörer som Förenta nationerna och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) när konflikter som de i Syrien, Libyen och Ukraina behandlas. Ett nytt politiskt ramverk efter Cotonouavtalet (JOIN(2015) 33, 2015/16:FPM14) ska presenteras för att hantera relationerna med länder och regioner i Afrika, Västindien och Stilla havet. Kommissionens politik för utvecklingssamarbete och den nya handels- och investeringsstrategin ska bl.a gynna ekonomisk utveckling, försvara och främja respekten för mänskliga rättigheter och bekämpa korruption.

Fortsatt arbete ska utföras för att göra inträdet i EU mer konkret för kandidatländerna. Partnerskapet med Turkiet ska förstärkas, bl.a. genom att handlingsplanen för migration och en modernisering av tullunionen genomförs. Den nya europeiska grannskapspolitiken ska ge ett mer fokuserat och skräddarsytt ramverk för att stödja stabilisering och demokratisk utveckling i länder i öst och i syd.

En union i demokratisk förändring

Tillsammans med Europaparlamentet och rådet ska kommissionen säkerställa att förhandlingarna om ett nytt interinstitutionellt avtal om bättre lagstiftning (KOM(2015) 216, 2014/15:FPM39) kan ingås innan 2016. Det finns ett gemensamt åtagande om att stifta bättre lagar som kan ge bättre resultat, ökad insyn i hur EU fattar beslut och hjälpa de tre institutionerna att samarbeta bättre i framtiden. Under 2016 ska kommissionen lägga fram sitt förslag för ett interinstitutionellt avtal om ett obligatoriskt öppenhetsregister för intresseorganisationer som vill påverka beslut i Europaparlamentet, rådet och kommissionen.

Kommissionen har ökat sin dialog med nationella parlament, och under 2016 ska ytterligare steg tas för att garantera att nationella parlament har en

2015/16:UU4	UTSKOTTETS GRANSKNING
	stark röst i europeiskt beslutsfattande. Medborgardialogerna ska byggas ut för
	att ge kommissionen möjlighet att lyssna direkt till medborgarna och besvara
	deras frågor.

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet noterar att kommissionen lägger fram färre förslag än tidigare år och välkomnar att ett ökat fokus läggs på att genomföra, tillämpa och utvärdera den lagstiftning som redan finns.

Vid sin behandling av kommissionens agenda om bättre lagstiftning för bättre resultat i november 2015 välkomnade konstitutionsutskottet kommissionens arbete för en bättre lagstiftning och ambitionen att införa mer öppenhet i lagstiftningsprocessen (utl. 2015/16:KU3). Utskottet framhöll att ett öppet och effektivt beslutsfattande främjar den demokratiska legitimiteten. Konstitutionsutskottet framhöll vidare vikten av en ökad öppenhet och insyn i EU:s beslutsprocesser, inte minst när det gäller de s.k. trilogerna, dvs. trepartssamtalen mellan kommissionen, rådet och Europaparlamentet. Utskottet ställde sig också positivt till kommissionens regelförenklingsarbete och att den särskilt avser att uppmärksamma de regler som påverkar små och medelstora företag och överväga enklare regler för dessa. Regelförenklingsarbetet får enligt utskottet dock inte leda till att arbetstagares rättigheter försvagas, till försämringar vad gäller arbetsmiljö eller till försvagat miljö- och konsumentskydd, även om regelförenklingar bör övervägas även på dessa områden.

Konstitutionsutskottet noterade vidare att kommissionen i agendan om bättre lagstiftning framhöll att varje förslag ska åtföljas av en bättre motivering, särskilt att förslagen ska innehålla mer ingående förklaringar av hur initiativen svarar mot principerna om subsidiaritet och proportionalitet. Som utskottet flera gånger tidigare har framhållit leder uteblivna eller bristande motiveringar utifrån subsidiaritetsprincipen till att riksdagen och andra nationella parlament får svårt att fullgöra sin fördragsenliga skyldighet att se till att subsidiaritetsprincipen följs i enlighet med protokollet om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Enligt utskottets mening är detta en svaghet i lagstiftningsprocessen inom unionen.

Inom ramen för konstitutionsutskottets årliga uppföljning av subsidiaritetsprincipens tillämpning i riksdagen har flera utskott vid skilda tillfällen påpekat att kommissionen allt oftare lägger fram förslag till förordningar i stället för direktiv, vilket minskar de nationella parlamentens handlingsutrymme att anpassa lagstiftningen på EU-nivå till de skiftande konstitutionella förutsättningarna i varje enskilt medlemsland.

Mot bakgrund av att kommissionen önskar föra en politisk dialog direkt med de nationella parlamenten påminner konstitutionsutskottet om att den politiska dialogen mellan kommissionen och Sverige förs genom regeringen som är ansvarig inför riksdagen. Det är endast inom ramen för subsidiaritetskontrollmekanismen som riksdagen med stöd av fördragen kan

UTSKOTTETS GRANSKNING

2015/16:UU4

kommunicera direkt med kommissionen. Konstitutionsutskottet vill understryka att det är angeläget att de nationella parlament som av konstitutionella skäl inte har möjlighet att delta i den politiska dialogen inte missgynnas.

Finansutskottets yttrande

Finansutskottet vill inledningsvis framhålla att det är allmänt positivt till kommissionens arbetsprogram. Liksom regeringen anser utskottet att de årliga programmen underlättar planeringen av EU-arbetet och ger ökad öppenhet i EU:s lagstiftningsprocess. Utskottet välkomnar också programmets inriktning med fokus på åtgärder för att underlätta unionens ekonomiska återhämtning. Den europeiska ekonomin har både utbuds- och efterfrågeproblem som på olika sätt måste hanteras för att stimulera tillväxten.

Nedan kommenterar finansutskottet några av de specifika initiativ som ligger inom utskottets beredningsområde.

En ny satsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar

Kommissionen framhåller att man under genomförandet av halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen och förberedelserna av budgetramen för åren efter 2020 kommer att fokusera på att maximera EU-budgetens effekt på sysselsättning, tillväxt och investeringar. Det är en inriktning som utskottet välkomnar. Finansutskottet vill dock i detta sammanhang, liksom utskottet gjort vid flera tidigare tillfällen, framhålla betydelsen av en restriktiv och ansvarsfull linje i hanteringen av EU:s budget och finansieringen av olika verksamheter. Det är viktigt att EU bedriver en återhållsam och ansvarsfull budgetpolitik och att alla förslag till initiativ ryms inom beslutade budgetramar.

En fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industribas

Kommissionen anger i arbetsprogrammet att man bl.a. tänker presentera förslag för ökad transparens och harmonisering på den inre marknaden. Även om informationen om förslagens närmare inriktning och utformning i dagsläget är knapphändig är utskottets allmänna uppfattning att alla initiativ som ökar transparensen och harmoniseringen kan stärka den inre marknaden. Finansutskottet anser att det är viktigt att framöver noga bevaka den inre marknadens utveckling.

Det är därför angeläget att de förslag som presenteras är enkla och transparenta och inte bidrar till att försvaga den finansiella stabiliteten eller investerar- och konsumentskyddet. I arbetet med att fördjupa den inre marknaden är det mycket viktigt att den nationella suveräniteten värnas, särskilt på skatteområdet. I sammanhanget vill utskottet också framhålla

2015/16:UU4	UTSKOTTETS GRANSKNING
	vikten av att redan aviserade och beslutade strukturreformer genomförs för att
	stärka konkurrenskraften i den europeiska ekonomin.

En djupare och mer rättvis ekonomisk och monetär union

Finansutskottet har under drygt fem års tid behandlat ett antal ärenden som på olika sätt syftat till förstärkningar av EMU. Utskottet har återkommande välkomnat ett starkt finanspolitiskt ramverk på EU-nivå och uttryckt förståelse för euroländernas behov av att ytterligare fördjupa samarbetet sig emellan för att säkerställa en väl fungerande valutaunion. Samtidigt har utskottet framhållit vissa rågångar. Det har bl.a. gällt att riksdagens finansmakt inte får urholkas, att EU måste hållas samman och att respekten för medlemsstaternas befogenhet över skatter och arbetsmarknads- och socialpolitik upprätthålls. Finansutskottet har också påpekat att olika instrument för riskdelning till sin natur kan ha en negativ påverkan på medlemsstaternas incitament att föra en ansvarsfull politik.

Finansutskottet konstaterar att dessa uttalanden fortfarande är relevanta. Utskottet har tidigare (bet. 2012/13:FiU29) i samband med granskningen av kommissionens meddelande om en plan för en djupgående och verklig ekonomisk och monetär union pekat på risken för en betydande centralisering av den ekonomiska politiken i EU. Finansutskottet anser att utgångspunkten vid eventuella ytterligare förstärkningar av den ekonomiska samordningen bör vara att medlemsstaternas befogenheter när det gäller budget, skatter och arbetsmarknads- och socialpolitik inte försvagas. Det är viktigt att medlemsstaternas nationella befogenheter värnas.

En union i demokratisk förändring

Finansutskottet välkomnar kommissionens ambition att vara så öppen som möjligt och dess arbete med att stärka ansvarsutkrävandet och insynen i EU:s verksamhet och lagstiftningsprocess. Öppenhet, insyn och möjliggörande till ansvarsutkrävande är grunden för en stabil och effektiv förvaltning, och inom EU-samarbetet är dessa frågor av största vikt. Betydelsen av att säkerställa unionens demokratiska förankring kan inte överdrivas.

Enligt finansutskottet är ett tydligt nationellt ägarskap över den förda politiken inom EU:s ramar en central förutsättning. Det är på nationell nivå som vägvalen i den ekonomiska politiken slutligen ska göras och genomföras under effektivt parlamentariskt deltagande och verkligt ansvarsutkrävande. Finansutskottet anser att kommissionens ambition att stärka sina kontakter med Europaparlamentet och de nationella parlamenten är lovvärd som komplement till processerna på nationell nivå.

UTSKOTTETS GRANSKNING

2015/16:UU4

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet ser positivt på det arbete som pågår på EU-nivå för att skapa ett momssystem som är mer motståndskraftigt mot bedrägerier. Utskottet välkomnar också att kommissionen tar initiativ som rör momssatser och e- handel inom den digitala inre marknaden eftersom det är viktigt att potentialen i den digitala inre marknaden utnyttjas till fullo.

När det gäller arbetet på området för företagsbeskattning ser skatteutskottet positivt på en utveckling på detta område som även i detta sammanhang utnyttjar potentialen i den inre marknaden och gör det lättare att bekämpa skattebedrägerier och skatteflykt. Utskottet är dock fortsatt skeptiskt till ett beskattningssystem som bygger på en gemensam konsoliderad bolagsskatt (CCCTB). Dessutom vidhåller utskottet att ett system för beskattning av finansiella transaktioner måste utformas på ett sådant sätt att det inte påverkar de länder som liksom Sverige väljer att inte delta i ett närmare samarbete på detta område.

Skatteutskottet efterlyser förnyade initiativ när det gäller arbetet med ett nytt energiskattedirektiv. Ett nytt och modernare energiskattedirektiv skulle underlätta för Sverige att agera målinriktat och ha en högre ambitionsnivå på energi- och klimatområdet. Betydelsen av ett modernt system för ekonomiska styrmedel på detta område kan inte nog framhållas.

Justitieutskottets yttrande

Justitieutskottet välkomnar kommissionens uttryckta vilja att begränsa sitt arbete till de områden där medborgarna förväntar sig resultat från EU. Detsamma gäller ambitionen att vara uppmärksam på att den befintliga lagstiftningen fungerar effektivt och ändamålsenligt. Som utskottet tidigare uttalat bör kommissionen när ny lagstiftning förbereds lägga större vikt vid att analysera den gällande lagstiftningen. Avsikten bör vara att förstärka den befintliga lagstiftningen när detta är möjligt (se bl.a. 2015/16:JuU4y). Vid granskningen av kommissionens meddelande om EU:s agenda för rättsliga frågor till 2020 (se utl. 2013/14:JuU41) betonade utskottet att i synnerhet straffrättslig lagstiftning på EU-nivå endast ska tas fram om det står klart att den bidrar med ett betydande mervärde, och att det är viktigt att den lagstiftning som man redan har kommit överens om på EU-nivå genomförs och tillämpas på ett effektivt sätt. Endast när det finns reella behov och ett tydligt mervärde, och när det inte finns andra mindre ingripande alternativ att tillgå, ska kompletterande åtgärder i form av nya lagstiftningsinitiativ övervägas. Justitieutskottet står fast vid den ståndpunkten. I de fall där det är befogat att lägga fram ny lagstiftning är det viktigt att förslagen är tydliga, fullständiga och baserade på en korrekt rättslig grund. Detta gäller inte minst vid förslag om straffrättsliga åtgärder.

Justitieutskottet är positivt inställt till att kommissionen väljer att prioritera vissa förslag som är under behandling framför andra, för att undvika att förslag

2015/16:UU4	UTSKOTTETS GRANSKNING
	blir liggande på förhandlingsbordet. När det gäller förslagen i sak noterar
	utskottet att Europaparlamentet och rådet under hösten har nått en politisk
	överenskommelse om förslaget till ny förordning om Europols verksamhet.
	Det är utskottets ståndpunkt att så som den parlamentariska kontrollen av
	Europol är utformad i förslaget riskerar den att minska Europols effektivitet
	och medlemsstaternas vilja att samarbeta med Europol (se prot. 2015/16:6
	§2a). Eftersom Europols uppgift är att stödja medlemsstaternas
	brottsbekämpande myndigheter och underlätta deras möjligheter att samarbeta
	är det i första hand de nationella parlamenten som ska delta i den
	parlamentariska kontrollgruppen.
	Vidare noterar justitieutskottet att det fortsatta arbetet med förslaget om
	inrättande av den europeiska åklagarmyndigheten är prioriterat från
	kommissionens sida. Utskottet är fortfarande kritiskt till förslaget om att
	inrätta en sådan myndighet och anser att det i sin helhet strider mot
	subsidiaritetsprincipen (se bl.a. utl. 2013/14:JuU13). Som utskottet tidigare
	påpekat är det viktigt att respekten för medlemsstaternas olika rättsliga system
	och traditioner bevaras och att subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna
	respekteras. Justitieutskottet står fast vid sin tidigare ståndpunkt att
	kommissionen i sitt fortsatta arbete bör beakta medlemsstaternas synpunkter i
	frågan om att inrätta en europeisk åklagarmyndighet, inte minst med tanke på
	att förslaget uppnådde gränsen för gult kort (se bl.a. 2015/16:JuU4y).
	Förslaget till dataskyddsdirektiv för det brottsbekämpande området är den
	tredje prioriterade frågan inom justitieutskottets beredningsområde.
	Justitieutskottet anser alltjämt att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen
	vad gäller de 40 delar som reglerar nationell behandling av personuppgifter
	som medlemsländernas behöriga myndigheter utför i brottsbekämpande syfte
	(se utl. 2011/12:JuU31).
	Vad gäller det s.k. PNR-direktivet har justitieutskottet inhämtat att
	förhandlingarna är långt gångna och att direktivet förväntas antas formellt i
	början av 2016.
	Beträffande kommissionens åtgärdspaket för att intensifiera kampen mot
	terrorism och olaglig handel med vapen och sprängämnen, samt förslaget om
	ändring av vapendirektivet, har utskottet ännu inte tagit ställning till dessa.
	Justitieutskottet avser att behandla förslagen i detalj framöver.
	Avslutningsvis har justitieutskottet inga invändningar mot kommissionens
	förslag om initiativ som ska ses över inom ramen för Refit-programmet.

Civilutskottets yttrande

Direktivförslaget om könsfördelning i bolagsstyrelser

Kommissionens förslag till ett direktiv om jämnare könsfördelning i bolagsstyrelser var under hösten 2012 föremål för subsidiaritetsprövning i riksdagen. Civilutskottet ansåg att direktivförslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och föreslog att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till

UTSKOTTETS GRANSKNING

2015/16:UU4

Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (utl. 2012/13:CU14, rskr. 2012/13:138). I det motiverade yttrandet anförde riksdagen bl.a. att det är viktigt att könsfördelningen blir avsevärt jämnare när det gäller deltagandet i ekonomiskt beslutsfattande. Enligt riksdagen var det positivt med initiativ på ett så viktigt område. Riksdagen ansåg dock att de regler som ska gälla för hur ägarna utser styrelseledamöter bör förbli en sak för varje medlemsstat att bestämma. De gränsöverskridande problemen på området var enligt riksdagen inte heller så stora att en reglering av frågan på EU-nivå är motiverad. Riksdagen ansåg alltså att det inte fanns tillräckliga skäl att vidta åtgärder på EU-nivå. Målet att skapa ett jämställt beslutsfattande i ekonomiska frågor bedömdes kunna uppnås bättre genom nationella åtgärder.

I december 2014 överlade civilutskottet med företrädare för regeringen om direktivförslaget. Utskottet ansåg att det är viktigt att könsfördelningen inom det ekonomiska beslutsfattandet blir jämnare. Men utskottet ansåg inte att det fanns tillräckliga skäl för att införa könskvotering på EU-nivå. Varje EU-land bör själv få bestämma reglerna för hur ägarna i ett företag utser styrelseledamöter. Enligt utskottet var förslaget inte förenligt med vare sig subsidiaritetsprincipen eller proportionalitetsprincipen (prot. 2014/15:10 § 4).

Civilutskottet står fast vid sin ståndpunkt som redovisats ovan.

Arbetsprogrammet i övrigt

Civilutskottet vill inledningsvis framhålla att utskottet stöder den inriktning som kommissionen anger i arbetsprogrammet.

När det gäller nya förslag vill utskottet understryka betydelsen av att medlemsstaternas olika rättsliga system och traditioner beaktas och att subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna respekteras. Utskottet vill även betona vikten av att nya initiativ baseras på reella behov.

I arbetsprogrammet anför kommissionen att den inom ramen för strategin för den digitala inre marknaden bl.a. avser att ta initiativ till ett lagförslag om digitala avtalsrättigheter och göra en översyn av förordningen om konsumentskyddssamarbete. Som redovisats ovan har kommissionen nyligen lagt fram ett förslag till direktiv om vissa aspekter på avtal om tillhandahållande av digitalt innehåll och ett förslag till direktiv om vissa aspekter på avtal om försäljning av varor på nätet och annan distansförsäljning av varor. Förslagen till rättsakter kommer att subsidiaritetsprövas av utskottet under våren 2016. Utskottet vill framhålla att det är av stor vikt att de initiativ som tas på detta område säkerställer ett konsumentskydd som är lika högt eller högre än det konsumentskydd som gäller enligt svensk rätt.

Utskottet ser positivt på kommissionens arbete med strategin för den inre marknaden och välkomnar förslag som underlättar för små och medelstora företag och nystartade företag att växa samt förslag om misslyckade företagssatsningar och insolvens.

2015/16:UU4	UTSKOTTETS GRANSKNING
	Utskottet har inte något att invända mot de åtgärder inom ramen för bättre
	lagstiftning (Refitinitiativ) som kommissionen planerar att vidta under 2016.

Försvarsutskottets yttrande

Försvarsutskottet har i sitt yttrande inriktat sig på två förslag i kommissionens arbetsprogram nämligen handlingsplanen för den europeiska försvarsmarknaden (European Defence Action Plan) och direktivet om nät- och informationssäkerhet (NIS).

En europeisk handlingsplan för den europeiska försvarsmarknaden ska enligt kommissionens förslag tas fram och genomföras för att ”se till att den europeiska försvarsmarknaden kan tillgodose morgondagens säkerhetsbehov”. Målet är ett rättsligt och politiskt ramverk som säkerställer att den europeiska marknaden och industri- och kunskapsbasen kommer att kunna uppnå den militära kapacitet som medlemsstaterna kan komma att behöva framgent. När det gäller en europeisk handlingsplan välkomnar försvarsutskottet kommissionens initiativ och arbete för att den europeiska försvarsmarknaden och industri- och kunskapsbasen ska kunna uppnå den militära kapacitet som behövs i ett längre perspektiv. Försvarsutskottet vill dock understryka att givet försvarsmaterielmarknadens särart bör samarbetet inom försvarsområdet ha en mellanstatlig tyngdpunkt. Det finns med andra ord inte behov av ytterligare lagstiftning eller regelverk på området. Det fortsatta arbetet bör därtill ta hänsyn till medlemsstaternas säkerhetsintressen inom ramen för den gemensamma marknaden. I enlighet med vad utskottet konstaterade i betänkande 2014/15:FöU11 om försvarspolitisk inriktning 2016–2020 delar utskottet regeringens bedömning när det gäller principer för materielförsörjning. Dessa principer innebär i korthet att all materielförsörjning ska bedömas utifrån uppgiften att under försvarsinriktningsperioden höja krigsförbandens operativa förmåga. Vidare anges stridsflygsförmågan och undervattensförmågan som tydliga exempel på förmågor som utgör väsentliga säkerhetsintressen för Sverige. Försvarsutskottet instämmer alltjämt i denna bedömning, vilket också framgår av betänkande 2015/16:FöU3.

När det gäller direktivet om nät- och informationssäkerhet (NIS) välkomnar försvarsutskottet förslaget. Flera av de åtgärder som föreslås bedöms bidra till ökad säkerhet på såväl europeisk som nationell nivå. Försvarsutskottet anser, som det tidigare framhållit i t.ex. betänkandet om försvarspolitisk inriktning (bet. 2014/15:FöU11), att informations- och cybersäkerhetsfrågorna är av stor vikt och att ett strategiskt och långsiktigt perspektiv därför är nödvändigt. Internationell samverkan är en förutsättning för att öka informationssäkerheten i Sverige, och försvarsutskottet välkomnar det strategiska arbete som bedrivs inom ramen för det nordiska och europeiska samarbetet. Försvarsutskottet önskar emellertid att totalförsvarsperspektivet tydligare lyfts fram i det fortsatta arbetet med informationssäkerhet. Att regeringen bl.a. har beslutat om att myndigheter som har ett särskilt ansvar för krisberedskap och

UTSKOTTETS GRANSKNING

2015/16:UU4

höjd beredskap ska redovisa sitt arbete med informationssäkerhet anser utskottet vara viktigt men vill samtidigt understryka övriga totalförsvarsmyndigheters roll och ansvar när det gäller att säkerställa att information kan hanteras på ett säkert sätt och att samverkan sker kring detta. Det är försvarsutskottets förhoppning att bl.a. den pågående beredningen av betänkandet Informations- och cybersäkerhet i Sverige – Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) ska ta detta i beaktande. Rättssäkerheten och den enskildes integritet måste i sammanhanget säkerställas.

Kulturutskottets protokollsutdrag

Kulturpolitiken är inte bindande på EU-nivå utan vilar på frivillighet. EU ska stödja, samordna och komplettera medlemsstaternas insatser. Detta sker i första hand genom att främja samarbete mellan medlemsstaterna.

Utskottet har inte några synpunkter på prioriteringarna i kommissionens arbetsprogram för 2016 som sådana. Utskottet vill dock betona vikten av att de åtgärder som planeras inom ramen för prioriteringarna inte innebär en utveckling mot en gemensam kulturpolitik inom EU. Kulturpolitiken är en nationell angelägenhet, och det är viktigt att åtgärderna inte inkräktar på de enskilda staternas befogenhet på området.

I de fall riksdagen ska behandla konkreta förslag som läggs fram inom ramen för arbetsprogrammet och som berör utskottets beredningsområde är det angeläget att utskottet har möjlighet att yttra sig.

Utbildningsutskottets yttrande

Inledningsvis vill utbildningsutskottet framhålla att det är mycket viktigt att samarbetet på EU-nivå ger ett mervärde för EU:s medlemsstater. Utifrån detta välkomnar utskottet kommissionens fortsatta ambition att fokusera på de större frågorna samt att lägga vikt vid att EU-lagstiftningen och EU:s utgiftsprogram fungerar effektivt och ändamålsenligt.

Utbildningsutskottet kan vidare konstatera att arbetsprogrammet kortfattat beskriver de nya initiativ som kommissionen avser att presentera under 2016. Utifrån detta kan utskottet endast övergripande kommentera de initiativ som rör utbildningsutskottets beredningsområde. Utskottet ser fram emot att aktivt följa utvecklingen inom dessa frågor och att ta del av de olika initiativen när de presenteras under året.

När det gäller det aviserade initiativet om en ny kompetensagenda för Europa noterar utskottet att det finns flera etablerade samarbeten mellan EU:s medlemsstater inom de frågor som kommissionen nämner i beskrivningen av kompetensagendan i arbetsprogrammet. En god kompetensförsörjning och högre utbildning utgör t.ex. en viktig del inom tillväxtstrategin Europa 2020. Ett annat exempel är det samarbete om yrkesutbildning som finns sedan 2002 inom ramen för den s.k. Köpenhamnsprocessen. När det gäller erkännande av

2015/16:UU4	UTSKOTTETS GRANSKNING
	kvalifikationer finns det bl.a. ett direktiv om erkännande av
	yrkeskvalifikationer inom EU, som nyligen har reviderats. Utskottet anser att
	samarbete och utbyte av erfarenheter inom dessa frågor är värdefullt för att
	öka kompetensen, sysselsättningen och tillväxten inom varje medlemsstat
	samt inom EU som helhet. Samtidigt vill utskottet understryka att flera av
	dessa frågor i huvudsak är ett nationellt ansvar. Det är därför viktigt att den
	nationella kompetensen respekteras i det fortsatta arbetet med
	kompetensagendan.
	Utbildningsutskottet ser positivt på kommissionens avsikt att inom ramen
	för halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen 2014–2020 se över
	möjligheterna för ytterligare regelförenkling av finansieringen genom EU:s
	forskningsramprogram Horisont 2020. Horisont 2020 är enligt utskottets
	mening värdefullt för både den nationella och den europeiska forskningens
	utveckling. Som ett exempel vill utskottet nämna att regeringen i
	budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 utg.omr. 16 s. 148, bet.
	2015/16:UbU1 s. 123–124) beräknade att närmare 4 miljarder kronor av de
	svenska investeringarna i forskning och utveckling (FoU) under 2015 skulle
	komma från EU:s forskningsmedel, vilket utgör ca 10 procent av statliga och
	övriga offentliga investeringar i FoU under 2015. Utbildningsutskottet har vid
	ett flertal tillfällen understrukit behovet av en förenkling av reglerna för
	Horisont 2020 (se t.ex. utl. 2010/11:UbU15 och yttr. 2014/15:UbU4y). Den
	dåvarande regeringen drev även framgångsrikt denna position i
	förhandlingarna om inrättandet av Horisont 2020. Ett förenklat regelverk kan
	enligt utskottet underlätta för såväl näringsliv som offentliga
	forskningsutförare att delta i Horisont 2020 och därigenom öka mervärdet av
	ramprogrammet ytterligare.
	När det gäller kommissionens aviserade initiativ om en rymdstrategi för
	Europa vill utbildningsutskottet framhålla följande. I och med
	Lissabonfördraget 2009 infördes en särskild rättslig grund för rymdpolitiken
	på EU-nivå (artikel 189 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) och
	EU fick därmed en större roll inom europeisk rymdverksamhet. EU:s roll inom
	området är under ständig utveckling, och utskottet anser att en europeisk
	rymdstrategi kan fylla en viktig långsiktig roll i denna utveckling. Inom detta
	arbete är det enligt utskottets mening viktigt att titta på samarbetet,
	samordningen och synergierna mellan den europeiska rymdorganisationen
	(ESA) och EU. Utbildningsutskottet välkomnar dessutom att kommissionen i
	arbetsprogrammet lyfter fram att man avser att undersöka hur de europeiska
	rymdprogrammen, t.ex. Galileo och Copernicus, kan utvecklas till nytta för
	såväl ekonomin och myndigheterna som samhället i sin helhet.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet noterar inledningsvis att de nationella parlamenten får del av kommissionens arbetsprogram i ett så sent skede att parlamenten i praktiken saknar möjlighet att på ett önskvärt sätt redovisa sina

UTSKOTTETS GRANSKNING

2015/16:UU4

synpunkter på programmets inriktning. En annan ordning i detta avseende vore att föredra.

Med detta sagt noterar miljö- och jordbruksutskottet att kommissionens agenda, vilket också återspeglas i arbetsprogrammet, har en tydlig inriktning på sysselsättning och tillväxt. Utskottet har, i ljuset av den ekonomiska kris som under de senaste åren präglat EU, förståelse för detta men anser samtidigt att det inte får ta fokus från den stora utmaning som klimatförändringarna utgör. Miljö- och jordbruksutskottet ser inte heller att det behöver finnas en motsättning mellan dessa frågor.

I enlighet med vad kommissionen förutskickade i arbetsprogrammet för 2015 drog den i mars tillbaka sitt förslag till ändringar av avfallsdirektiven och meddelade att den avsåg att återkomma med ett mer ambitiöst förslag. I sitt yttrande över arbetsprogrammet för 2015 framhöll miljö- och jordbruksutskottet behovet av den föreslagna lagstiftningen och det angelägna i att förslaget genomförs med en hög ambitionsnivå. Det reviderade förslag som kommissionen presenterade i början av december ger enligt utskottet inte uttryck för en höjd ambitionsnivå. Miljö- och jordbruksutskottet vidhåller därför vad det tidigare anfört i frågan och instämmer därmed i Europaparlamentets efterlysning av en högre ambitionsnivå i dessa frågor.

En fråga som inte omnämns i kommissionens arbetsprogram men som enligt miljö- och jordbruksutskottet är av stor betydelse för möjligheterna att nå klimatmålen och begränsa utsläppen av växthusgaser är att skapa system som gör det lönsamt för EU:s medlemsstater att välja bort fossila bränslen. Sverige har höga klimatambitioner, vilket bl.a. kommer till uttryck i ett uttalat mål om att den svenska fordonsflottan ska vara oberoende av fossila bränslen till 2030. För att nå dit arbetar Sverige bl.a. med att främja en omställning från fossila bränslen till biodrivmedel. Ett av de mest kostnadseffektiva styrmedlen i detta arbete är koldioxidskatten. Ett effektivt genomförande av det arbetet begränsas dock av EU:s regler om statsstöd. Miljö- och jordbruksutskottet vill därför i detta sammanhang betona det önskvärda i att kommissionen under 2016 arbetar aktivt för att hitta konstruktiva lösningar på detta problem.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet noterar inledningsvis att flertalet bedömare, exempelvis Konjunkturinstitutet och Riksbanken, är överens om att den globala återhämtningen fortsätter. Särskilt den amerikanska tillväxten är stark, men även Europa lämnar stegvis en lång period av ekonomisk stagnation och arbetslöshet i spåren efter finanskrisen. Den starkare ekonomiska utvecklingen bidrar till ett förbättrat konjunkturläge och en fallande arbetslöshet i flera av de EU-länder som tidigare behövde stöd, exempelvis Lettland, Irland, Spanien och Portugal.

På samma gång är skillnaderna mellan länderna fortsatt stora. Långtidsarbetslösheten är fortfarande ett stort problem liksom ungdomsarbetslösheten,

2015/16:UU4	UTSKOTTETS GRANSKNING
	och klyftor mellan länder och mellan grupper riskerar att permanentas.
	Utskottet anser mot den bakgrunden att tillväxt och jobb måste sättas högst på
	den politiska dagordningen. Utskottet välkomnar därför den inriktning på den
	ekonomiska politiken som kommissionen lanserar, där ökade investeringar
	lyfts fram.
	Medlemsstaterna har och ska fortsatt ha det främsta ansvaret och verktygen
	för arbetsmarknadspolitiken. Men alla tillgängliga EU-medel och instrument
	måste mobiliseras för att hantera de utmaningar som Europa står inför.
	Utskottet anser att EU har en viktig roll i att stödja medlemsstaterna i deras
	ansträngningar. Det är viktigt att riva hinder mellan EU-länder och gentemot
	länder utanför EU för att möjliggöra en ökad rörlighet över gränserna.
	Utskottet noterar att det finns tecken på att matchningen på de europeiska
	arbetsmarknaderna har försämrats sedan den ekonomiska krisens utbrott.
	Europa som helhet har också ett långsiktigt behov av att säkra tillgången på
	arbetskraft, och utifrån detta perspektiv kan man se den fria rörligheten som
	ett sätt att på europeisk nivå uppnå en väl fungerande arbetsmarknad. För den
	enskilda individen kan arbete i ett annat EU-land dessutom ge möjlighet att
	förverkliga drömmar och få berikande upplevelser. En ökad rörlighet på de
	europeiska arbetsmarknaderna är därför värdefull för både individen och
	samhället.
	Men det finns också risker med den fria rörligheten. Kommissionären för
	sysselsättning Marianne Thyssen betonade i Dublin den 13 november 2015 att
	den fria rörligheten kan stödja en gemensam ekonomisk tillväxt endast om
	strukturella reformer också genomförs i de länder där arbetskraften flyttar från.
	Annars riskerar den fria rörligheten att leda till just det som vi vill motverka,
	nämligen ökande klyftor och tillväxt endast i ekonomiskt starka
	medlemsländer. Detta är en lärdom och en inställning som utskottet ställer sig
	bakom och som det är mycket viktigt att ta med sig i det fortsatta arbetet för
	en hög sysselsättning och social sammanhållning i alla medlemsländer.
	Det är också viktigt att slå fast, vilket utskottet gjorde även vid
	behandlingen av förra årets arbetsprogram, att den fria rörligheten och en
	gemensam europeisk arbetsmarknad inte får leda till social dumpning. Enligt
	utskottet borde det vara en självklar utgångspunkt att de som arbetar i Sverige
	ska ha lika löner och lika villkor oavsett varifrån de kommer. Svenska villkor
	ska gälla alla som arbetar på den svenska arbetsmarknaden (se
	2014/15:AU2y).
	Till de initiativ som kommissionen har föreslagit ska ingå i paketet om
	arbetskraftens rörlighet hör bl.a. en riktad översyn av utstationeringsdirektivet.
	Detta är något som utskottet välkomnar, och i sammanhanget ska det
	uppmärksammas att kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker i sitt tal
	inför Europaparlamentet om tillståndet i unionen den 9 september 2015
	betonade att en grundläggande princip för den fria rörligheten just är lika lön
	för lika arbete. Utskottet ser fram emot att utstationeringsdirektivet ändras så
	att social dumpning och lönepress nedåt förhindras. För att säkra en
	likabehandling av löntagare behövs det ändringar som säkerställer direktivets
22

UTSKOTTETS GRANSKNING

2015/16:UU4

karaktär av minimidirektiv. På sikt menar utskottet att ett juridiskt bindande socialt protokoll också bör införas (se vidare bet. 2012/13:AU5, rskr. 2012/13:53).

När det gäller ökad konvergens inom sysselsättnings- och socialpolitiken handlar det såvitt utskottet förstår om ökad styrning genom bl.a. bästa praxis och kartläggning av sociala föredömen. Utskottet välkomnar en diskussion om den sociala dimensionen och anser att dessa frågor måste ges ökat utrymme för att i någon mån söka kompensera för obalanser inom unionen.

Utskottet uppfattar emellertid arbetsprogrammet på så vis att kommissionen tänker sig att en diskussion om den sociala dimensionen ska föras inom ramen för den ekonomiska och monetära unionen (pelaren för sociala rättigheter). När det gäller områden som är fundamentala för alla medlemsstater – och hit hör självfallet sysselsättnings- och socialpolitiken – framstår det för utskottet som naturligt och angeläget att dessa också framöver ska diskuteras och beslutas av alla 28 medlemsstater. Nya processer och verktyg för euroområdet bör därför inte användas inom dessa områden, vilket också var den ståndpunkt som regeringen fick stöd för vid överläggningen med utskottet inför förhandlingar om rådsslutsatserna.

Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker har en annorlunda ingång när han uttrycker det som att initiativ inom ramen för pelaren för sociala rättigheter till att börja med bör diskuteras inom kretsen euroländer. En sådan inriktning och snävare avgränsning avspeglas dock inte i rådets slutsatser om social styrning i ett inkluderande Europa, vilket utskottet noterar med tillfredsställelse (se slutsatserna från Epscomötet den 7 december 2015).

Utskottet vill understryka att den öppna samordningsmetoden och den europeiska planeringsterminen är bra verktyg att använda sig av, förutsatt att dessa instrument respekterar den kompetensfördelning som finns mellan EU och dess medlemsstater på det social- och sysselsättningspolitiska området. Delaktighet från arbetsmarknadens parter är en självklarhet i detta sammanhang, och utskottet noterar med gillande att vikten av en fördjupad dialog med parterna betonades av vice ordförande i EU-kommissionen Valdis Dombrovskis vid dennes besök hos utskottet.

Utskottets överväganden

Övergripande frågor

Utrikesutskottet har dubbla uppgifter när det gäller EU. För det första ansvarar utskottet för riksdagens beredning av övergripande frågor som rör EU, såsom kommissionens arbetsprogram. För det andra ansvarar utskottet enligt riksdagsordningen för att följa EU-frågorna inom sitt beredningsområde som fackutskott.

Utskottet vill understryka det positiva i att kommissionen årligen presenterar ett arbetsprogram. Arbetsprogrammet ökar medlemsstaternas möjlighet att planera EU-arbetet, bidrar till öppenhet om EU:s

2015/16:UU4	UTSKOTTETS GRANSKNING
	lagstiftningsprocess och ger medlemsstaternas nationella parlament en
	möjlighet att framföra synpunkter på kommissionens EU-prioriteringar och de
	frågor som är aktuella under det närmsta året. Beredningen av
	arbetsprogrammet i riksdagen ger ledamöterna en möjlighet att debattera
	aktuella EU-frågor i kammaren. Ett utlåtande som detta är att betrakta som
	preliminära synpunkter som ger uttryck för rådande åsiktsförhållanden i
	riksdagen vid tidpunkten för utlåtandebehandlingen.
	Utskottet noterar att arbetsprogrammet innehåller förslag som syftar till att
	bemöta de utmaningar som EU och dess medlemsländer står inför bl.a. vad
	gäller EU:s flykting- och migrationspolitik, åtgärder för tillväxt och
	jobbskapande och att främja en väl fungerande inre marknad för varor och
	tjänster, vilket inkluderar en digital inre marknad. Utskottet hade dock, vilket
	även regeringen framhåller i faktapromemoria 2015/16:FPM16, önskat se en
	ännu högre ambitionsnivå på energi-, miljö- och klimatområdet.
	Utskottet anser att arbetsprogrammet är ett viktigt dokument för att tidigt
	kunna identifiera frågor som kommer upp på EU:s dagordning. Det är därmed
	också ett dokument som ger en översiktlig bild av vilka EU-frågor som
	riksdagen kan ha anledning att återkomma till under 2016 och följande år.
	Fackutskotten i riksdagen har i redan beslutade utlåtanden redovisat
	synpunkter på en rad frågor med anknytning till kommissionens
	arbetsprogram. I bilaga 2 till detta utlåtande finns en förteckning över
	utlåtanden som lämnats av riksdagens utskott under 2015.
	Utskottet lämnar nedan kommentarer om vissa av de prioriterade områden
	som kommissionen tar upp i arbetsprogrammet för 2016. Utskottet har i vissa
	fall valt att behandla flera av prioriteringarna i samma avsnitt. I respektive
	avsnittsrubrik görs därför en hänvisning till arbetsprogrammets prioritering
	inom parentes.

Den inre marknaden och satsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar (prioriteringar 1, 2 och 4)

Utrikesutskottet instämmer i arbetsmarknadsutskottets beskrivning av den ekonomiska utvecklingen i Europa och vikten av tillväxt och jobb och stöder kommissionens inriktning i arbetsprogrammet för att underlätta en ekonomisk återhämtning i Europa.

Finansutskottet välkomnar kommissionens inriktning om att fokusera på att maximera EU-budgetens effekt på sysselsättning, tillväxt och investeringar under genomförandet av halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen och förberedelserna av budgetramen för åren efter 2020. Finansutskottet framhåller dock i sammanhanget betydelsen av en restriktiv och ansvarsfull linje i hanteringen av EU:s budget och finansieringen av olika verksamheter. Det är viktigt att EU bedriver en återhållsam och ansvarsfull budgetpolitik och att alla förslag till initiativ ryms inom beslutade budgetramar. Utrikesutskottet instämmer i detta och i vad finansutskottet anger om den inre marknadens

UTSKOTTETS GRANSKNING

2015/16:UU4

utveckling och vikten av att redan aviserade och beslutade strukturreformer genomförs för att stärka konkurrenskraften i den europeiska ekonomin.

Vad gäller prioriteringen om en sammankopplad digital inre marknad framhåller civilutskottet i sitt yttrande att det är av stor vikt att de initiativ som tas på detta område säkerställer ett konsumentskydd som är lika högt eller högre än det konsumentskydd som gäller enligt svensk rätt. Utrikesutskottet är av samma mening och noterar att förslag till rättsakter inom ramen för strategin för den digitala inre marknaden kommer att subsidiaritetsprövas av civilutskottet under våren 2016.

Vidare noterar utrikesutskottet vad civilutskottet framför i sitt yttrande om förslaget till direktiv om jämnare könsfördelning i bolagsstyrelser. Kommissionens förslag till ett direktiv om jämnare könsfördelning i bolagsstyrelser var under hösten 2012 föremål för subsidiaritetsprövning i riksdagen. Civilutskottet ansåg att direktivförslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och föreslog att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (utl. 2012/13:CU14, rskr. 2012/13:138). I det motiverade yttrandet anförde riksdagen bl.a. att det är viktigt att könsfördelningen blir avsevärt jämnare när det gäller deltagandet i ekonomiskt beslutsfattande. Enligt riksdagen var det positivt med initiativ på ett så viktigt område. Riksdagen ansåg dock att de regler som ska gälla för hur ägarna utser styrelseledamöter bör förbli en sak för varje medlemsstat att bestämma. De gränsöverskridande problemen på området var, enligt riksdagen, inte heller så stora att en reglering av frågan på EU-nivå är motiverad. Riksdagen ansåg alltså att det inte fanns tillräckliga skäl att vidta åtgärder på EU-nivå. Målet att skapa ett jämställt beslutsfattande i ekonomiska frågor bedömdes kunna uppnås bättre genom nationella åtgärder. I december 2014 överlade civilutskottet med företrädare för regeringen om direktivförslaget. Civilutskottet ansåg att det är viktigt att könsfördelningen inom det ekonomiska beslutsfattandet blir jämnare. Men utskottet ansåg inte att det fanns tillräckliga skäl för att införa könskvotering på EU-nivå. Varje EU-land bör själv få bestämma reglerna för hur ägarna i ett företag utser styrelseledamöter. Enligt civilutskottet var förslaget inte förenligt med vare sig subsidiaritetsprincipen eller proportionalitetsprincipen (prot. 2014/15:10 § 4).

Utrikesutskottet noterar civilutskottets ståndpunkt vad gäller förslaget till direktiv om jämnare könsfördelning i bolagsstyrelser och konstaterar att det i denna fråga i civilutskottets yttrande finns en avvikande mening från Socialdemokraterna och Miljöpartiet och en avvikande mening från Vänsterpartiet.

Utrikesutskottet noterar även vad arbetsmarknadsutskottet framhåller i sitt yttrande om en översyn av utstationeringsdirektivet. Arbetsmarknadsutskottet ser fram emot att utstationeringsdirektivet ändras så att social dumpning och lönepress nedåt förhindras. För att säkra en likabehandling av löntagare behövs det ändringar som säkerställer direktivets karaktär av minimidirektiv. På sikt menar arbetsmarknadsutskottet att ett juridiskt bindande socialt

2015/16:UU4	UTSKOTTETS GRANSKNING
	protokoll också bör införas (se vidare bet. 2012/13:AU5, rskr. 2012/13:53).
	Utrikesutskottet noterar att det i arbetsmarknadsutskottets yttrande finns en
	avvikande mening från Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och
	Kristdemokraterna och ett särskilt yttrande från Sverigedemokraterna.
	I övrigt ansluter sig utrikesutskottet till försvarsutskottets yttrande vad
	gäller direktivet om nät- och informationssäkerhet (NIS) och en europeisk
	handlingsplan för den europeiska försvarsmarknaden, till skatteutskottets
	yttrande om momssystem, företagsbeskattning och om vikten av förnyade
	initiativ när det gäller arbetet med ett nytt energiskattedirektiv, till
	arbetsmarknadsutskottets yttrande vad gäller den sociala dialogen samt till
	utbildningsutskottets yttrande om en ny kompetensagenda för Europa,
	ytterligare förenkling av finansieringen genom forskningsprogrammet
	Horisont 2020 och en rymdstrategi för Europa.

Energiunionen och klimatpolitik (prioritering 3)

Utskottet välkomnar kommissionens förslag på energi-, miljö- och klimatområdet, såsom genomförandet av energi- och klimatpaketet till 2030, men hade i likhet med regeringen, önskat se en ännu högre ambitionsnivå för att uppnå klimatmålen. Utskottets uppfattning är att EU bör vara en drivande kraft för att både inom Europa och globalt skydda miljön och säkra en hållbar utveckling som genom en resurseffektiv ekonomi lägger grunden för grön tillväxt.

Även skatteutskottet efterlyser förnyade initiativ kopplade till energi- och klimatområdet. Ett nytt och modernare energiskattedirektiv skulle göra det lättare för Sverige att agera målinriktat och ha en högre ambitionsnivå på energi- och klimatområdet, menar skatteutskottet, som betonar att betydelsen av ett modernt system för ekonomiska styrmedel på detta område inte nog kan framhållas.

Utrikesutskottet instämmer i både miljö- och jordbruksutskottets och skatteutskottets ställningstaganden.

För att ta ett helhetsgrepp på energi- och klimatfrågorna har EU- kommissionen presenterat ett förslag om en europeisk energiunion. Förslaget

UTSKOTTETS GRANSKNING

2015/16:UU4

inkluderar bl.a. en målsättning om att EU ska bli världsledande på förnybar energi, vilket utskottet välkomnar. Utskottet konstaterar att energiområdet är betydelsefullt för en global ekonomisk, social och hållbar utveckling. En långsiktigt hållbar och trygg energieffektivisering uppnås bäst genom satsningar på långsiktig energieffektivisering och en större tillgång på förnybar energi. Utskottet vill i detta sammanhang även framhålla den säkerhetspolitiska aspekten av energifrågorna. Den säkerhetspolitiska miljön förändras av den teknologiska och demografiska utvecklingen, ökad efterfrågan på strategiska resurser, t.ex. energi, beroendet och utvecklingen av flöden, konsekvenserna av migration samt urbanisering och klimatförändringar.

I övrigt ansluter sig utrikesutskottet till miljö- och jordbruksutskottets yttrande.

Ekonomiska och monetära unionen (prioritering 5)

Utrikesutskottet konstaterar att finansutskottet under de senaste åren har behandlat ett antal ärenden som på olika sätt syftat till förstärkningar av EMU. Finansutskottet har återkommande välkomnat ett starkt finanspolitiskt ramverk på EU-nivå och uttryckt förståelse för euroländernas behov av att ytterligare fördjupa samarbetet sig emellan för att säkerställa en väl fungerande valutaunion. Samtidigt har finansutskottet framhållit vissa rågångar. Det har bl.a. gällt att riksdagens finansmakt inte får urholkas, att EU måste hållas samman och att respekten för medlemsstaternas befogenhet över skatter och arbetsmarknads- och socialpolitik upprätthålls. Finansutskottet har också påpekat att olika instrument för riskdelning till sin natur kan ha en negativ påverkan på medlemsstaternas incitament att föra en ansvarsfull politik.

Finansutskottet konstaterar att dessa uttalanden fortfarande är relevanta. Samma utskott har tidigare i samband med granskningen av kommissionens meddelande om en plan för en djupgående och verklig ekonomisk och monetär union pekat på risken för en betydande centralisering av den ekonomiska politiken i EU. Finansutskottet anser att utgångspunkten vid eventuella ytterligare förstärkningar av den ekonomiska samordningen bör vara att medlemsstaternas befogenheter när det gäller budget, skatter och arbetsmarknads- och socialpolitik inte försvagas. Det är viktigt att medlemsstaternas nationella befogenheter värnas.

Utrikesutskottet ansluter sig till finansutskottets ställningstaganden.

Frihandelsavtal med USA (prioritering 6)

I likhet med förra årets utlåtande vill utskottet understryka vikten av att nå ett så ambitiöst frihandelsavtal som möjligt med USA för att stödja tillväxt och sysselsättning utan att möjligheten att stärka skyddet för miljön, löntagarnas intressen och människors och djurs hälsa försämras. Utskottet konstaterar att

2015/16:UU4	UTSKOTTETS GRANSKNING
	ett framtida transatlantiskt handels- och investeringspartnerskap mellan EU
	och USA kommer att bidra till tillväxt och jobb i Sverige. Utskottet välkomnar
	att avtalet fortfarande är en huvudprioritering för kommissionen under 2016.
	Utrikesutskottet påminner även om vikten av öppenhet mot tredjeländer
	och att olika protektionistiska tendenser såväl inom som utanför EU
	motverkas. Utskottet understryker att den globala frihandeln måste försvaras
	och att det är viktigt att handeln med länder utanför EU kan bedrivas på öppna
	och likvärdiga villkor.

Rättvisa och grundläggande rättigheter (prioritering 7)

Utskottet välkomnar att kommissionen i arbetsprogrammet anger att arbetet för att EU ska ansluta sig till den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna ska fortsätta under 2016. Utskottet har vid ett flertal tillfällen betonat vikten av att anslutningen till Europakonventionen kommer till stånd så snart som möjligt för att bidra till att stärka både den enskildes ställning i EU och Europakonventionens ställning. Utskottet vill återigen understryka detta.

Vidare noterar utrikesutskottet att det fortsatta arbetet med förslaget om inrättande av den europeiska åklagarmyndigheten är prioriterat från kommissionens sida. Enligt vad justitieutskottet redovisar i sitt yttrande är utskottet fortfarande kritiskt till förslaget om att inrätta en sådan myndighet och anser att det i sin helhet strider mot subsidiaritetsprincipen (se bl.a. utl. 30 2013/14:JuU13). Som justitieutskottet tidigare påpekat är det viktigt att respekten för medlemsstaternas olika rättsliga system och traditioner bevaras och att subsidiaritets– och proportionalitetsprinciperna respekteras. Justitieutskottet står fast vid sin tidigare ståndpunkt om att kommissionen i sitt fortsatta arbete bör beakta medlemsstaternas synpunkter i frågan om att inrätta en europeisk åklagarmyndighet, inte minst med tanke på att förslaget uppnådde gränsen för gult kort (se bl.a. 2015/16:JuU4y). Utrikesutskottet konstaterar att det i denna fråga i justitieutskottets yttrande finns en avvikande mening från Liberalerna.

Utrikesutskottet ansluter sig i övrigt till de ställningstaganden justitieutskottet gör i sitt yttrande om ny lagstiftning på EU-nivå, Europol, och förslaget till dataskyddsdirektiv för det brottsbekämpande området.

En starkare global aktör m.m. (prioriteringar 8 och 9)

Utskottet betonar att EU och Sverige, särskilt i en tid av osäkerhet och konflikter, ska vara en stark röst för fred, säkerhet, utveckling, demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstaten i vårt eget närområde och globalt. Det stora antalet kriser och de allt större utmaningarna i unionens närområde visar i högre utsträckning än någonsin tidigare på behovet av en koordinerad utrikespolitisk agenda för EU. Utskottet anser att EU globalt vinner i inflytande och trovärdighet på att stå enat och agera gemensamt.

UTSKOTTETS GRANSKNING

2015/16:UU4

Utskottet framhåller i detta sammanhang betydelsen av utrikesrepresentantens arbete med en ny global strategi för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken som utgår från att såväl EU som den övriga världen förändras. Utskottet vill särskilt betona vikten av att värna EU:s gemensamma principer, att stärka EU:s civila och militära krishanteringsförmåga och att fortsätta att utveckla samarbetet med länderna i EU:s närområde. En viktig utmaning för EU är att bidra till ett fortsatt öppet Europa med ett särskilt intresse och ansvar för utvecklingen i EU:s grannländer. Öppenhet måste vara en vägledande princip inom EU:s alla samarbetsområden, däribland migration, frihandel och utvecklingssamarbete. Utskottet, som i november 2015 fick en föredragning i frågan av företrädare för Utrikesdepartementet, avser att fortsätta följa arbetet med den nya globala strategin.

Utskottet anser att Europeiska utrikestjänsten är ett viktigt verktyg för en samlad och effektiv extern politik. Genom en stark och väl fungerande utrikestjänst finns det enligt utskottet bättre förutsättningar för ökad samstämmighet i EU:s globala agerande än tidigare och ökade möjligheter att tydligare samordna de instrument som finns till förfogande.

Utskottet har vid upprepade tillfällen betonat att EU:s engagemang för utvidgningsprocessen gagnar såväl unionen som de länder som eftersträvar medlemskap. EU:s utvidgningsprocess bidrar till stabilitet i Europa och till säkerhet och välstånd för befolkningen i Europa. En trovärdig utvidgningsprocess förutsätter att EU står fast vid ingångna åtaganden och principer. Mot denna bakgrund välkomnar utskottet att kommissionen i årets arbetsprogram på ett tydligt sätt tar upp den fortsatta utvidgningsprocessen.

Utskottet noterar att ett stärkt partnerskap med Turkiet, bl.a. genom handlingsplanen för migration och modernisering av tullunionen, föreslås i arbetsprogrammet och konstaterar att dessa frågor behandlades vid det möte som hölls mellan EU och Turkiet i november 2015. EU beslutade vid mötet att ge ett särskilt bistånd på 3 miljarder euro för att flyktingar i Turkiet ska få tillgång till utbildning, sjukvård och bättre integration i landet. Under mötet beslutades även att aktivera den handlingsplan som antogs av EU och Turkiet tidigare i höst om samarbete för tillfälligt skydd till syrier. Vidare beslutades att toppmöten mellan EU och Turkiet ska hållas två gånger per år för att föra Turkiets anslutningsprocess till EU framåt, att samarbetet inom ekonomi och utrikes- och säkerhetspolitik ska stärkas och att tullunionen mellan EU och Turkiet ses över. Utskottet vill i sammanhanget betona vikten av att samarbetet med Turkiet bygger på den formella EU-anslutningsprocess som redan finns etablerad. Genom denna process har EU också möjlighet att ställa tydliga krav på Turkiet exempelvis när det gäller mänskliga rättigheter och rättsstatsfrågor. Utskottet anser att EU blir en starkare union såväl politiskt som ekonomiskt med ett demokratiskt Turkiet som medlem i framtiden.

Utskottet har inom ramen för ärendets beredning tagit del av kommissionens årliga uppföljning av EU:s utvidgningspolitik (KOM(2015) 611). Den nuvarande utvidgningsagendan omfattar länderna på västra Balkan och Turkiet. Utskottet välkomnar att kommissionen i

2015/16:UU4	UTSKOTTETS GRANSKNING
	årsrapporterna nu använder sig av en utvecklad metodologi som bl.a.
	möjliggjort ökad transparens, tydlighet och enhetliga bedömningar. Som
	komplement till rapporteringen om vilka framsteg som gjorts har rapporterna
	i år även ett tydligare fokus på specifika bedömningar av vilka åtgärder som
	länderna behöver vidta för att uppnå kriterierna för EU-medlemskap samt
	vilka förväntningar som finns från EU:s sida vad gäller respektive lands
	utveckling på såväl kort som lång sikt.
	Utskottet konstaterar att det skett omfattande förändringar i grannskapet
	sedan 2011 när den senaste översynen av den europeiska grannskapspolitiken
	(ENP) genomfördes. Ryssland utmanar ENP i Östeuropa, och Mellanöstern
	och Nordafrika präglas av konflikter och en akut flyktingsituation. Utskottet
	välkomnar därför att en ny översyn av ENP genomförs. Utskottet har i en
	överläggning (prot. 2015/16:13) och ett utlåtande (2015/16:UU5) framfört sin
	syn på kommissionens meddelande Översyn av den europeiska grannskaps-
	politiken (JOIN (2015) 50 slutlig) där konturerna för en ny grannskapspolitik
	presenteras. Utskottet betonar att översynen bör resultera i en
	grannskapspolitik som på ett bättre sätt kan hantera utmaningar och samtidigt
	främja relationsbyggande med och reformer i partnerländerna. Utskottet anser
	att det är positivt att det i meddelandet föreslås att de regionala dimensionerna
	av ENP bör stärkas ytterligare. Utskottet betonar i detta sammanhang att det
	krävs en ambitiös strategi för att utveckla det östliga partnerskapet med sikte
	på att bredda och fördjupa detsamma.
	Utskottet noterar vad kommissionen anger i arbetsprogrammet om att den
	nya europeiska grannskapspolitiken ska innebära en mer fokuserad och
	skräddarsydd ram för stödet till stabilisering och demokratisk utveckling i
	länderna i vårt östra och södra grannskap. Utskottet konstaterar att en
	stabilisering av grannskapet är av avgörande betydelse men understryker
	samtidigt, i likhet med vad som framhålls i utskottets utlåtande 2014/15:UU18,
	att en långsiktigt stabil utveckling måste bygga på respekt för mänskliga
	rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.
	Utskottet ser positivt på att ett bredare politiskt partnerskap etableras
	mellan EU och länderna Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS-
	länderna) efter 2020 för att bidra till att skapa jämbördiga relationer baserat på
	ömsesidiga intressen. Utskottet har genom utlåtande 2015/16:UU6 framhållit
	att Cotonouavtalet inte ska förnyas i sin befintliga form då dess nuvarande
	strukturer, inklusive utvecklingsstödets villkor och struktur, etablerades i en
	annan tid och kontext. Utskottet anser att partnerskapet efter 2020 bl.a. bör
	bygga på genomförandet av de nyligen antagna universella hållbara
	utvecklingsmålen (Agenda 2030) som inte bara inkluderar AVS-staterna utan
	också EU. Det är angeläget att respekten för de mänskliga rättigheterna,
	demokrati, rättsstatens principer och god samhällsstyrning ligger till grund för
	partnerskapet även efter 2020. Utskottet menar att EU behöver tydliggöra en
	differentiering som beaktar ländernas olikheter.
	Utskottet har under flera år i olika sammanhang betonat vikten av att främja
	internationella biståndsströmmar och betonat att EU och dess medlemsstater
30

UTSKOTTETS GRANSKNING

2015/16:UU4

måste förverkliga sina åtaganden om utvecklingsfinansiering. Utskottet vidhåller detta. Utskottet noterar att det i slutsatserna från den tredje internationella konferensen om utvecklingsfinansiering (Addis Abeba Action Agenda) bl.a. framhålls vikten av inhemsk resursmobilisering, kapital från den privata sektorn och internationellt utvecklingsbistånd som viktiga finansieringskällor för utvecklings- och hållbarhetsagendan. Slutsatserna från konferensen välkomnar EU:s kollektiva åtagande om att uppnå målet om 0,7 procent av BNI till bistånd under löptiden för den nya globala hållbarhetsagendan, och att EU på kort sikt ska uppnå målet om 0,15–0,20 procent av BNI till de minst utvecklade länderna samt uppnå 0,20 procent under hållbarhetsagendans löptid.

Utskottet noterar det meddelande från kommissionen (KOM(2015) 419, 2015/16:FPM13) som beskriver kommissionens rekommendationer inför världstoppmötet om humanitära frågor i maj 2016 i Istanbul och betonar betydelsen av att både EU och medlemsstaterna arbetar för att världstoppmötet ska bli konstruktivt och leda till välbehövliga och behovsanpassade förbättringar i det internationella humanitära biståndsarbetet. Utskottet avser att fortsätta följa arbetet inför världstoppmötet i maj.

Utskottet kan konstatera att flyktingkrisen är en av EU:s största utmaningar. Kommissionen bedömer att instabilitet, krig och fattigdom i EU:s närområde innebär att frågan kommer att fortsätta att dominera den politiska agendan under de kommande åren. Utskottet vill i detta sammanhang betona vikten av en bredare diskussion om migration och utveckling. Utskottet konstaterar att det behövs en mer aktiv och sammanhållen utrikespolitik för att bidra till ökad fred och säkerhet i närområdet. Grundorsakerna till migration och flyktingströmmar är komplexa. Det handlar om krig, konflikt och brott mot mänskliga rättigheter men även om bristande framtidsutsikter på grund av bristande samhällsstyrning, liten social rörlighet och arbetslöshet. Mot denna bakgrund välkomnar utskottet de diskussioner som fördes vid Vallettatoppmötet om migration i november 2015 där europeiska och afrikanska stats- och regeringschefer möttes i ett försök att stärka samarbetet och möta de aktuella utmaningarna, men även diskutera migrationens möjligheter.

Avslutningsvis önskar utskottet framhålla vikten av att de nya globala målen för hållbar utveckling som antogs i New York i september 2015 förverkligas såväl inom EU som i EU:s externa politik.

En union i demokratisk förändring (prioritering 10)

Utskottet välkomnar kommissionens ambition att vara så öppen som möjligt med sitt arbete och att kommissionen avser att samarbeta med övriga EU- institutioner för att stärka ansvarsutkrävande och insyn i EU:s verksamhet och i lagstiftningsprocessen. Utskottet anser att öppenhet ska vara en vägledande princip inom EU:s alla samarbetsområden, och det är positivt att

2015/16:UU4	UTSKOTTETS GRANSKNING
	kommissionen lyfter dessa frågor även när det gäller EU-institutionernas eget
	arbete.
	Utskottet noterar, i likhet med konstitutionsutskottet, att kommissionen
	lägger fram färre förslag än tidigare år och välkomnar att ett ökat fokus läggs
	på att genomföra, tillämpa och utvärdera den lagstiftning som redan finns.
	Utskottet instämmer i övrigt med vad konstitutionsutskottet betonar i sitt
	yttrande om ett interinstitutionellt avtal om bättre lagstiftning och politisk
	dialog med de nationella parlamenten samt vad finansutskottet framhåller om
	vikten av ett tydligt nationellt ägarskap.
	Med det som utskottet anför i detta utlåtande föreslår utskottet att riksdagen
	lägger kommissionens arbetsprogram (KOM(2015) 610) till handlingarna.

2015/16:UU4

Reservationer

1.Kommissionens arbetsprogram 2016 – motiveringen (SD) av Julia Kronlid (SD).

Ställningstagande

En ny satsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar

Sverigedemokraterna är på ett generellt plan positiva till den fria rörligheten för varor, tjänster, kapital och arbetskraft inom EES-området. För att motverka lönedumpning på den svenska arbetsmarknaden anser Sverigedemokraterna emellertid att det behövs en kraftig reformering av utstationeringsdirektivet, med bl.a. en bortre gräns för hur länge en arbetstagare kan vara utstationerad i Sverige.

I nuläget välkomnar vi ändå att kommissionen avser att göra en riktad översyn av utstationeringsdirektivet. Även om vi menar att det behövs mer långtgående förändringar väljer vi – liksom vid Utstationeringskommitténs arbete och betänkandet Översyn av lex Laval (SOU 2015:83) – att inte lämna något alternativt ställningstagande. Vi önskar avvakta resultatet av översynen och kommer om det behövs att återkomma till frågan senare.

En sammankopplad digital inre marknad

Sverigedemokraterna har en generellt positiv syn på utbyggnad av digital infrastruktur och ett ökat utbud av digitala tjänster eftersom vi anser att detta gynnar samhället i sin helhet.

Dock ställer vi oss frågande till utbyggnaden av den europeiska digitala inre marknaden. Vi ser ökade kostnader, enorma investeringsbehov samt ofinansierade framtida satsningar och en oklarhet vilka som ska bekosta detta i slutändan. Dessutom ser vi en snedfördelning av fondmedel och att vissa projekt helt saknar relevans och verklighetsförankring.

Vi riktar kraftig kritik mot att svenska skattebetalare via EU-medel ska subventionera utbyggnaden av europeiska digitala höghastighetsnät på bl.a. den rumänska landsbygden.

En motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik

Utskottets utlåtande signalerar att det inte finns någon konflikt mellan ekonomisk utveckling och mycket långtgående mål vad gäller reduktioner av koldioxidutsläpp. Sverigedemokraternas uppfattning är att det finns en sådan konflikt och att regeringen gör Sverige och EU en otjänst genom att förneka

2015/16:UU4 RESERVATIONER

detta. I en tid av svåra ekonomiska prioriteringar och ett ansträngt finansiellt läge är detta en diskutabel hållning. För självklart måste man i slutändan göra prioriteringar.

Det är Sverigedemokraternas ståndpunkt att Sverige och EU ska genomföra de utsläppsminskningar man har kommit överens om enligt internationella avtal. Vill man gå längre än så bör det ske inom ramen för internationella överenskommelser, annars drabbas svensk och europeisk konkurrenskraft. Energieffektiviseringar är många gånger möjliga att motivera, men det sjunkande oljepriset understryker att det inte alltid per definition är lönsamt.

Regeringen uppvisar för övrigt en ensidig syn på biodrivmedel i ett svenskt, europeiskt och internationellt perspektiv. Sverigedemokraterna anser inte att det är vare sig realistiskt eller önskvärt att försöka uppnå en fossiloberoende fordonsflotta fram till 2030 och i synnerhet inte genom massiva satsningar på första generationens biobränslen. Erfarenheten visar att detta riskerar att leda till högst kostsamma felsatsningar med i bästa fall marginell nytta för miljön och i värsta fall direkt negativa konsekvenser för miljön. Denna diskussion är mycket levande på EU-nivå, medan många svenska politiker förefaller omedvetna om biodrivmedlens negativa aspekter.

Sverigedemokraterna anser vidare inte att avfallsfrågor lämpar sig för överstatliga lösningar.

En djupare och mer rättvis ekonomisk och monetär union

Sverigedemokraterna har inställningen att Sverige även fortsättningsvis ska stå utanför den ekonomiska och monetära unionen (EMU) och att vi inte ska delta i de olika kringprojekt som tillhör detta projekt. Här kan exempelvis den europeiska bankunionen nämnas som vi anser att Sverige ska hålla sig utanför.

Frihandelsavtal med USA

Sverigedemokraterna välkomnar handel rent generellt, men i TTIP-avtalet kan det komma att finnas inslag som vi som parti inte kan stå bakom. Vi vänder oss emot tvistelösningsklausulen i dess nuvarande utformning, och vi vänder oss även emot hur själva avtalet är skrivet. Avtalet är i nuläget skrivet på ett sådant sätt att det som inte ska vara föremål för TTIP ska klargöras. Vi vill i stället se ett avtal där det som ska ingå tas upp. Så länge dessa två punkter inte uppfylls säger vi nej till TTIP.

Ett område för rättvisa och grundläggande rättigheter som grundar sig på ömsesidigt förtroende

Sverigedemokraterna instämmer i vad utrikesutskottet anför under detta avsnitt.

RESERVATIONER 2015/16:UU4

Mot en ny migrationspolitik

Sverigedemokraterna har inställningen att vilken nivå av migration en nation klarar av att hantera är och ska vara en nationell angelägenhet. Det närmast totala haveriet för det gemensamma europeiska asylsystemet (Ceas) torde logiskt leda till att de ansvariga parterna omprövar hela idén om en gemensam asylpolitik. Så tycks dock inte vara fallet. Med en stor naivitet sätter kommissionen i stället upp målsättningen att ”korrigera” bristerna i Dublinsystemet. Den uppenbara invändningen, att korrigeringar i föreskriftens materiella innehåll knappast spelar roll så länge föreskriften ignoreras av flertalet medlemsländer, bemöts inte.

En utveckling av systemet med hot spots för registrering i yttre medlemsstater skulle i teorin kunna vara ett steg mot ett bättre fungerande system, men för att detta ska bli effektivt krävs en tvingande omfördelningsmekanism. Detta är dock något som Sverigedemokraterna, tillsammans med ett flertal av EU:s regeringar, aldrig kan acceptera.

Sverigedemokraterna motsätter sig skarpt inrättandet av tvingande nödsystem för unionsintern fördelning av asylsökande. Det är högst motsägelsefullt att behöva tvinga medlemsstaterna till något man samtidigt hävdar att de behöver för att ”bemöta Europas framtida behov gällande demografin och arbetsmarknaden”. Hade det här behovet varit verkligt hade naturligtvis entusiasmen bland övriga stater varit lite mindre sval.

Sverigedemokraterna ifrågasätter också det moraliska i att tvinga andra medlemsstater att ta hand om ett problem som Sverige helt medvetet, genom decennier av signalpolitik, själv har skapat.

I stället behövs ett mellanstatligt samarbete och internationell respons på stora flyktingkriser som är anpassade efter dagens omständigheter med stora migrationsströmmar. Uppenbart är att den enda långsiktiga lösningen för att komma till rätta med stora flyktingkriser är att från grunden se över både flyktingkonventionen och Dublinförordningen, så att internationella överenskommelser kan hantera denna typ av stora migrationsströmmar och samtidigt stoppa kriminell verksamhet i form av människosmuggling kopplad till den. Som vi ser det måste det tydliggöras att asylrätten ska gälla i första säkra ankomstland oavsett om det är i eller utanför Europa; det ska alltså inte vara möjligt att fritt välja asylland. Det internationella ansvaret att ekonomiskt och på andra sätt stödja mottagarländer måste öka drastiskt.

I de fall det är nödvändigt för flyktingar att av olika skäl förflytta sig vidare från närmsta säkra land ska det ske främst genom UNHCR:s vidarebosättningsprogram. På detta sätt kan vi säkert och lagligt hjälpa fler flyktingar långsiktigt.

Sverigedemokraterna anser vidare att utvidgningen av Frontex befogenheter, så att myndigheten ska kunna operera på en medlemsstats territorier utan dess regerings medgivande, är en grov kränkning av den nationella suveräniteten. Vad kommissionen måste göra för att rädda den europeiska unionens anseende i migrationsfrågan är att

2015/16:UU4 RESERVATIONER

•föreslå att ge Sverige ett undantag från Ceas enligt Lissabonfördraget artikel 78.3

•ta initiativ till en förändring av Schengenavtalet där begränsningarna i länders rätt att upprätta gränskontroller tas bort

•påbörja arbetet med en revidering av hela Ceas med utgångspunkten att asylpolitiken ska bli en nationell angelägenhet vad gäller nivå på mottagandet

•verka för en förändring av asylrätten så att den gäller i första säkra land

•responsen från medlemsländer i första hand ska vara ökat humanitärt bistånd

•vidarebosättning till EU-länder ska ske via UNHCR:s vidarebosättningssystem och är en angelägenhet för varje medlemsland i samarbete med FN och ligger inte på EU-nivå.

En starkare global aktör

Sverigedemokraterna ser den gemensamma utrikesmyndigheten som ett steg mot en federalisering av unionen. Detta kan vi aldrig acceptera, och svenska folket har heller aldrig fått ta ställning till det i en folkomröstning. De målsättningar som kommissionen pekar ut är i sig inget Sverigedemokraterna motsätter sig, men det finns heller ingen anledning till att medlemsstaterna inte, genom olika instrument och forum, skulle kunna åstadkomma framgångar på dessa områden genom ett mellanstatligt samarbete.

Sverigedemokraterna vill att försvarspolitiken i huvudsak ska ligga på respektive medlemsland, samt motverka en inriktning som går mot en sammanvävd militär organisation. Om samarbete i stora frågor är nödvändigt ska det ske på mellanstatlig basis.

På utvidgningsområdet fasthåller vi att förhandlingar inte bör inledas förrän kandidatlandet i fråga löst alla sina inre konflikter, kan garantera ett starkt och fungerande yttre gränsskydd och inte har högre nivåer av korruption, organiserad brottslighet och fattigdom än EU:s nuvarande genomsnitt.

En union i demokratisk förändring

Till skillnad från EU-etablissemanget i Bryssel och dess anhängare i Sverige anser Sverigedemokraterna att demokrati ska byggas underifrån. Att genomföra förändringar där politiken flyttas alltmer bort från medborgarna i medlemsländerna till en unionsnivå står i strid med detta. Demokrati betyder folkstyre, och det ska vara upp till varje folk hur deras land och framtid ska se ut. När Bryssel talar om demokrati betyder det allt som oftast det totalt motsatta.

RESERVATIONER 2015/16:UU4

2.Kommissionens arbetsprogram 2016 – motiveringen (V) av Hans Linde (V).

Ställningstagande

Vänsterpartiet delar flera av de synpunkter och invändningar mot kommissionens arbetsprogram som framförs i utrikesutskottets utlåtande. Vi står bakom de medskick som gjorts om bl.a. bristande ambitioner i klimat-, miljö- och energipolitiken. Likt utskottet anser Vänsterpartiet att den fria rörligheten för arbetskraft inte får ske till priset av social dumpning, och vi välkomnar likt utskottet att kommissionen lyfter behoven av att motarbeta de strukturella hinder som försvårar för kvinnor att delta i arbetsmarknaden. Det är också positivt att man uppmärksammar diskriminering av personer med funktionsnedsättning och behoven av att vidta åtgärder mot skatteflykt och bedrägerier. Men på flera punkter har Vänsterpartiet en annan uppfattning än utskottets majoritet, och dem redovisar vi i denna reservation.

Den ekonomiska och sociala krisen i EU fortsätter att fördjupas. EU:s inriktning på att spara sig ur krisen har misslyckats. Det behövs därför en ny inriktning för den ekonomiska politiken. De åtgärder som föreslås i arbetsprogrammet är långt ifrån tillräckliga. Vänsterpartiet vill se en tydligare prioritering av åtgärder för att stimulera ekonomin och målet om full sysselsättning. I enskilda fall, t.ex. Grekland, är omfattande skuldavskrivningar en förutsättning för att man ska kunna vända den ekonomiska utvecklingen och värna jobb och välfärd.

Sverige ska inte till varje pris försvara eurosamarbetet. Att fortsätta ge miljarder av våra gemensamma tillgångar i stöd för att bankerna ska slippa kreditförluster är inte rimligt. EU bör därför möjliggöra för enskilda medlemsstater att återgå till nationella valutor.

Den ekonomiska krisen har fått en rad konsekvenser för EU:s invånare. Bland annat ser vi hur rasism och främlingsfientlighet växer runt om i Europa, inte minst antisemitism och islamofobi. Diskrimineringen av romer och antiziganismen är en utmaning i hela Europa, och vi hade önskat att kommissionen hade inlett ett arbete för att värna romernas rättigheter i EU. I krisens spår ser vi hur konservativa krafter ifrågasätter kvinnors rättigheter och framsteg som skett på jämställdhetens område. Detta hade varit ett bra tillfälle att lyfta och slå vakt om kvinnors rättigheter men i stället ser vi hur kommissionen mycket tydligt valt att nedprioritera jämställdhetsfrågorna i sitt arbete.

Vi ser med stor oro på hur EU och EU:s medlemsstater valt att möta flyktingkrisen. I en tid av flera blodiga konflikter och de största flyktingströmmarna sedan andra världskriget skulle EU behöva värna asylrätten och arbete för lagliga vägar och garantera att alla EU:s medlemsstater lever upp till sina internationella åtaganden. Dessa perspektiv saknas helt i arbetsprogrammet; i stället lyfter man fram förslag om att

2015/16:UU4 RESERVATIONER

”korrigera svagheter i Dublinsystemet” och ”stärka Europeiska stödkontoret för asylfrågor”. Det kommer inte att lösa situationen för de miljoner som nu är på flykt. I arbetsprogrammet lyfter man fram att ”ett starkare och djupare samarbete med tredje land behövs för att förbättra migrationshanteringen”. I realiteten har detta bl.a. inneburit att EU utlovat ett alltmer auktoritärt Turkiet 3 miljarder euro för att Turkiet ska förhindra att människor på flykt ska ta sig till EU. Vänsterpartiet är starkt kritiskt till EU:s avtal med Turkiet från toppmötet i november.

Vänsterpartiet är i grunden positivt till att det skapas förutsättningar för ökad handel och att handelshinder avvecklas. Men vi känner djup oro inför de pågående förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och USA (TTIP). Vår kritik riktas dels mot det faktum att förhandlingarna präglats av slutenhet och begränsad insyn, dels mot delar i avtalet som kommer att påverka EU:s medborgare negativt. Vid sidan av förslaget till en tvistlösningsmekanism som ger investerare rätt att stämma en stat, en s.k. ISDS-klausul, finns det även en rad andra förslag som riskerar att på ett negativt sätt påverka livsmedelssäkerheten, den nationella miljö- och arbetsrättslagstiftningen samt den demokratiska kontrollen över välfärden.

Vänsterpartiet motsätter sig en generell utveckling mot en ökad samordning av utrikespolitik inom EU. Vi värnar Sveriges möjligheter att föra en självständig utrikespolitik och Sveriges möjligheter att själv avgöra när och med vilka andra länder vi vill samarbeta när det kommer till att möta våra stora internationella utmaningar. När det gäller översynen av grannskapspolitiken har vi framfört vår syn i en reservation i utrikesutskottets utlåtande (utl. 2015/16:UU5).

När det gäller EU:s bistånd är ambitionen att vända dagens utveckling med sjunkande biståndsnivå bra, men inte tillräcklig. Utöver att nå upp till målet om att utvecklingsbiståndet från EU och dess medlemsstater ska nå upp till 0,7 procent av EU:s BNI bör EU ha som mål att andelen bundet bistånd ska sjunka och att kvaliteten på biståndet ska öka. Exempelvis behöver de mycket omfattande avräkningar som en rad EU-länder genomför avvecklas. Att öka samstämmigheten inom EU:s relationer till utvecklingsländerna och öka fokus på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i unionens utvecklingssamarbete är andra centrala utmaningar.

Det är självklart positivt att kommissionen gör ”en union i demokratisk förändring” till en av sina huvudprioriteringar. Förslag om ökad öppenhet och att subsidiaritetsprincipen understryks är också välkommet. Men dessa förslag är långt ifrån tillräckliga för att komma till rätta med unionens demokratiska underskott. Vänsterpartiet vill se en tydlig förflyttning av makt och resurser från EU tillbaka till medlemsstaterna. Vi vill se en minskad överstatlighet och att EU:s budget tydligt minskas.

Kommissionens arbetsprogram i sig synliggör det demokratiska underskottet i unionen. Trots ett omfattande arbete i flera av riksdagens utskott saknar Sveriges riksdag i grunden möjlighet att påverka inriktningen på

RESERVATIONER 2015/16:UU4

kommissionens arbete. Kommissionen har alla möjligheter att ignorera de synpunkter som nationella parlament framför.

2015/16:UU4

Särskilda yttranden

1.Kommissionens arbetsprogram 2016 (M, C, L, KD)

Karin Enström (M), Sofia Arkelsten (M), Margareta Cederfelt (M), Kerstin Lundgren (C), Göran Pettersson (M), Birgitta Ohlsson (L) och Robert Halef (KD) anför:

Ställningstagande

Vi påminner om att Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna i arbetsmarknadsutskottets yttrande har lämnat en avvikande mening i frågan om en översyn av utstationeringsdirektivet. Vi instämmer i att arbetstagarnas och företagens rörlighet över gränserna är något positivt som skapar möjligheter för många, såväl människor som företag, att utvecklas. Vi anser att Europa bör bejaka en öppnare arbetsmarknad, både inom unionen och i förhållande till övriga världen. Inte minst med tanke på den åldrande befolkningen kommer Europas länder att vara beroende av att människor från andra länder vill arbeta i unionens medlemsländer. Mot den bakgrunden välkomnar vi att kommissionen ökar ansträngningarna för att underlätta rörligheten inom EU.

När det gäller initiativet om en översyn av utstationeringsdirektivet vill vi lyfta fram att det bland EU:s 28 medlemsländer finns olika arbetsmarknadsmodeller, som på många sätt skiljer sig åt sinsemellan. Vi anser att det är en viktig princip att medlemsstaterna inom ramen för EU-rätten har möjlighet att värna och utveckla sina respektive arbetsmarknadsmodeller.

För att förbättra tillämpningen och efterlevnaden av utstationeringsdirektivet antogs för mindre än två år sedan ett tillämpningsdirektiv; tidsfristen för medlemsstaterna att införliva dessa bestämmelser i sin nationella lagstiftning löper ut i mitten av 2016. Liksom vid föregående års behandling av kommissionens arbetsprogram anser vi att detta är viktiga steg som kan bidra till förbättringar för alla parter, varför prioriteringen borde vara att få dessa nya regler på plats – i stället för att redan nu inleda en översyn av utstationeringsdirektivet (jämför 2014/15:AU2y). Dessutom är det högst osäkert om en eventuell omförhandling av utstationeringsdirektivet skulle leda till ett för Sverige förbättrat slutresultat eller i tillräcklig utsträckning ta hänsyn till den svenska arbetsmarknadsmodellen. Med ett liknande resonemang menar vi att ett juridiskt bindande socialt protokoll bör undvikas (se vidare bet. 2012/13:AU5, rskr. 2012/13:53). Vi väljer emellertid att i detta sammanhang inte reservera oss vad gäller översynen av utstationeringsdirektivet.

I fråga om den fortsatta utvidgningen och det östliga partnerskapet önskar vi framhålla att EU ska vara öppet för alla de europeiska länder som vill och förmår att leva upp till de krav som medlemskapet ställer. Skulle EU stänga dörren till dessa länder riskerar vi att få en ekonomisk nedgång och en

SÄRSKILDA YTTRANDEN

2015/16:UU4

destabiliserande utveckling i Europa. Vägen till medlemskap är ofta krävande och komplicerad. Men det är just uppfyllandet av EU:s medlemskriterier som i grunden ger medlemskapet dess stora värde då det skapar förutsättningar för att bli en del av en gemenskap av fria samhällen och konkurrenskraftiga ekonomier. Genom det östliga partnerskapet förstärks EU:s samarbete med de sex grannländerna i Östeuropa och Kaukasus. Dessa länders möjlighet att utvecklas till vitala demokratier och marknadsekonomier samt själva göra sina utrikespolitiska vägval är central för ett säkert och stabilt Europa. Partnerskapet uppmuntrar och stödjer dem i genomförandet av nödvändiga reformer i denna riktning. För att partnerskapet ska få reell genomslagskraft krävs det dock att EU klart och tydligt deklarerar att även dessa länder ska få bli medlemmar i EU om de så önskar och förmår. För oss är det östliga partnerskapet en logisk fortsättning på vårt historiskt starka stöd för EU- utvidgning och den självklara rätten för varje land att välja sin väg.

Aldrig tidigare har det östliga partnerskapet varit viktigare. Sverige måste genom EU stötta Ukraina mot Ryssland och bidra till att hitta en fredlig lösning samt arbeta för en fortsatt stark satsning på länderna inom det östliga partnerskapet. Sverige måste fortsätta på den väg som Alliansen startade. Det är genom ekonomiskt och politiskt stöd samt dialog som vi kan främja en positiv utveckling i regionen. Sverige och EU måste tydligare synliggöra de problem och möjligheter som finns med partnerskapet och hitta nya lösningar och en väg fram för att snabbare nå målen med partnerskapet. EU måste starkt och tydligt visa sin solidaritet och sitt engagemang för partnerskapet och partnerländerna samt fortsätta att understryka vikten av att genomföra gjorda åtaganden, inte minst långtgående reformer i partnerländerna. Synliga resultat är centrala för att bevara och stärka stödet.

2.Kommissionens arbetsprogram 2016 (S, MP)

Kenneth G Forslund (S), Olle Thorell (S), Pyry Niemi (S), Valter Mutt (MP), Krister Örnfjäder (S), Maria Andersson Willner (S) och Jamal Mouneimne (S) anför:

Vi påminner om att Socialdemokraterna och Miljöpartiet i civilutskottets yttrande har lämnat en avvikande mening i frågan om kommissionens direktivförslag om könsfördelning i bolagsstyrelser. Vi anser att Sverige ligger långt fram på jämställdhetsområdet, även om det finns mycket kvar att göra. I många länder inom EU är bristen på kvinnor i maktpositioner påtaglig. Det är därför angeläget att Sverige arbetar aktivt även på EU-nivå för att jämna ut skillnaderna mellan könen.

En jämnare könsfördelning i bolagsstyrelser löser inte problemet med bristen på jämställdhet i samhället men är ett viktigt steg som tillsammans med andra leder i riktning mot ett samhälle där kvinnorna har halva makten och hela lönen.

2015/16:UU4

SÄRSKILDA YTTRANDEN

Vi stöder kommissionens direktivförslag. Förslaget ger medlemsländerna ett betydande utrymme för att uppnå målsättningen på det sätt som medlemsstaterna önskar, t.ex. genom näringslivets självreglering.

Mot denna bakgrund anser vi liksom kommissionen att arbetet med direktivförslaget bör vara prioriterat. Vi väljer emellertid att i detta sammanhang inte reservera oss i frågan.

3.Kommissionens arbetsprogram 2016 (L)

Birgitta Ohlsson (L) anför:

För att den organiserade brottsligheten ska kunna stoppas måste rättssamarbetet inom EU förstärkas. Det är viktigt att Sverige deltar i det arbetet. Större polisutredningar ska alltid ledas av en åklagare, och det bör också gälla på europeisk nivå. Liberalerna anser att EU:s åklagarsamarbete Eurojust bör utvecklas till en europeisk åklagarmyndighet för den gränsöverskridande och grova brottslighet där den europeiska polisstyrkan deltar i utredningar.

Jag stöder därför kommissionens förslag om inrättandet av en europeisk åklagarmyndighet för att utreda bedrägerier med EU-medel (Eppo) och ser detta som ett första steg mot en åklagarmyndighet med bredare mandat.

2015/16:UU4

BILAGA 1

Förteckning över granskade dokument

Kommissionens meddelande KOM(2015) 610 Kommissionens arbetsprogram 2016 – Dags för nya tag

2015/16:UU4

BILAGA 2

Förteckning över utlåtanden/List of

Statements

Granskningsutlåtanden 2015

Utlåtande	Grunddokument	Beslut

2015/16:UU5 Gemensamt meddelande Översyn av	JOIN(2015) 50	151215
den europeiska grannskapspolitiken
2015/16:KU3 Bättre lagstiftning för bättre resultat –	KOM(2015) 215	151126
en EU-agenda
2015/16:UU6 På väg mot ett nytt partnerskap mellan	JOIN(2015) 33	151125
Europeiska unionen och länderna i Afrika,
Västindien och Stillahavsområdet efter 2020
2015/16:FiU13 Färdigställandet av EU:s ekonomiska De fem ordförandenas		151111
och monetära union	rapport
2014/15:UU18 Mot en ny europeisk	JOIN(2015) 6	150604
grannskapspolitik
2014/15:FiU29 Grönbok Att bygga en	KOM(2015) 63	150506
kapitalmarknadsunion
2014/15:JuU19 Arbetet i ständiga kommittén för		150506
operativt samarbete i frågor som rör den inre	14440/14
säkerheten
2014/15KU9 Granskning av kommissionsrapporter	KOM(2014) 506	150408
om subsidiaritet och proportionalitet m.m.	KOM(2014) 507
2014/15:FiU16 En investeringsplan för Europa	KOM(2014) 903	150311
2014/15:UU4Kommissionens arbetsprogram 2015	KOM(2014) 910	150218

Prövningsutlåtanden 2015

Utlåtande	Grunddokument	Beslut

2014/15:SkU26 Subsidiaritetsprövning av	KOM(2015) 135	150520
kommissionens förslag om automatiskt utbyte av
upplysningar om förhandsbesked

2015/16:UU4

BILAGA 3

Konstitutionsutskottets yttrande 2015/16:KU4y

2015/16:UU4

BILAGA 3 KONSTITUTIONSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:KU4Y

KONSTITUTIONSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:KU4Y BILAGA 3

2015/16:UU4

2015/16:UU4

BILAGA 3 KONSTITUTIONSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:KU4Y

KONSTITUTIONSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:KU4Y BILAGA 3

2015/16:UU4

2015/16:UU4

BILAGA 4

Finansutskottets yttrande 2015/16:FiU2y

FINANSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:FIU2Y BILAGA 4

2015/16:UU4

2015/16:UU4

BILAGA 4 FINANSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:FIU2Y

FINANSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:FIU2Y BILAGA 4

2015/16:UU4

2015/16:UU4

BILAGA 4 FINANSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:FIU2Y

FINANSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:FIU2Y BILAGA 4

2015/16:UU4

2015/16:UU4

BILAGA 4 FINANSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:FIU2Y

FINANSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:FIU2Y BILAGA 4

2015/16:UU4

2015/16:UU4

BILAGA 5

Skatteutskottets yttrande 2015/16:SkU5y

SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:SKU5Y BILAGA 5

2015/16:UU4

2015/16:UU4

BILAGA 5 SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:SKU5Y

SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:SKU5Y BILAGA 5

2015/16:UU4

2015/16:UU4

BILAGA 6

Justitieutskottets yttrande 2015/16:JuU5y

JUSTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:JUU5Y BILAGA 6

2015/16:UU4

2015/16:UU4

BILAGA 6 JUSTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:JUU5Y

JUSTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:JUU5Y BILAGA 6

2015/16:UU4

2015/16:UU4

BILAGA 6 JUSTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:JUU5Y

JUSTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:JUU5Y BILAGA 6

2015/16:UU4

2015/16:UU4

BILAGA 6 JUSTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:JUU5Y

2015/16:UU4

BILAGA 7

Civilutskottets yttrande 2015/16:CU3y

2015/16:UU4

BILAGA 7 CIVILUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:CU3Y

CIVILUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:CU3Y BILAGA 7

2015/16:UU4

2015/16:UU4

BILAGA 7 CIVILUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:CU3Y

CIVILUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:CU3Y BILAGA 7

2015/16:UU4

2015/16:UU4

BILAGA 7 CIVILUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:CU3Y

CIVILUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:CU3Y BILAGA 7

2015/16:UU4

2015/16:UU4

BILAGA 7 CIVILUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:CU3Y

2015/16:UU4

BILAGA 8

Försvarsutskottets yttrande 2015/16:FöU2y

2015/16:UU4

BILAGA 8 FÖRSVARSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:FÖU2Y

FÖRSVARSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:FÖU2Y BILAGA 8

2015/16:UU4

2015/16:UU4

BILAGA 8 FÖRSVARSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:FÖU2Y

FÖRSVARSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:FÖU2Y BILAGA 8

2015/16:UU4

2015/16:UU4

BILAGA 9

Kulturutskottets protokoll

2015/16:UU4

BILAGA 10

Utbildningsutskottets yttrande 2015/16:UbU4y

2015/16:UU4

BILAGA 10 UTBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:UBU4Y

UTBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:UBU4Y BILAGA 10

2015/16:UU4

2015/16:UU4

BILAGA 10 UTBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:UBU4Y

UTBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:UBU4Y BILAGA 10

2015/16:UU4

2015/16:UU4

BILAGA 11

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2015/16:MJU2y

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:MJU2Y BILAGA 11

2015/16:UU4

2015/16:UU4

BILAGA 11 MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:MJU2Y

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:MJU2Y BILAGA 11

2015/16:UU4

2015/16:UU4

BILAGA 11 MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:MJU2Y

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:MJU2Y BILAGA 11

2015/16:UU4

2015/16:UU4

BILAGA 12

Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2015/16:AU2y

ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:AU2Y BILAGA 12

2015/16:UU4

2015/16:UU4

BILAGA 12 ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:AU2Y

ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:AU2Y BILAGA 12

2015/16:UU4

2015/16:UU4

BILAGA 12 ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:AU2Y

ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:AU2Y BILAGA 12

2015/16:UU4

Tryck: Elanders, Vällingby 2016