Socialutskottets betänkande 2015/16:SoU1

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Sammanfattning

I betänkandet behandlar socialutskottet regeringens förslag i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1) inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg och omkring 60 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2015/16. Bland motionerna finns alternativa budgetförslag från Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för utgiftsområdet, som uppgår till totalt 69 237 676 000 kronor för 2016. Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag till ändringar i lagen om läkemedelsförmåner m.m., lagen om ändring i lagen om läkemedelsförmåner m.m., socialtjänstlagen, lagen med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner, lagen om internationell adoptionsförmedling samt offentlighets- och sekretesslagen. Utskottet tillstyrker även förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden och om godkännande av mål för hälso- och sjukvårdspolitiken.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks.

Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna har inte deltagit i anslagsbeslutet. Dessa partier redovisar i stället sina ställningstaganden i särskilda yttranden.

I betänkandet finns fem särskilda yttranden.

1

2015/16:SoU1

Innehållsförteckning  
Utskottets förslag till riksdagsbeslut ............................................................... 3
Redogörelse för ärendet .................................................................................. 6
Betänkandets disposition .............................................................................. 7
Utskottets överväganden................................................................................. 8
Mål för hälso- och sjukvårdspolitiken .......................................................... 8
Propositionen ............................................................................................. 8
Utskottets ställningstagande....................................................................... 8
Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 9 ................................... 8
Utskottets ställningstagande..................................................................... 10
Anslag inom utgiftsområde 9 ..................................................................... 11
Utskottets ställningstagande..................................................................... 29
Särskilda yttranden ....................................................................................... 33
Anslag inom utgiftsområde 9, punkt 2 (M)................................................... 33
Anslag inom utgiftsområde 9, punkt 2 (SD) ................................................. 35
Anslag inom utgiftsområde 9, punkt 2 (C).................................................... 37
Anslag inom utgiftsområde 9, punkt 2 (L).................................................... 39
Anslag inom utgiftsområde 9, punkt 2 (KD) ................................................ 42
Förteckning över behandlade förslag ............................................................ 46
Propositionen ............................................................................................ 46
Motioner från allmänna motionstiden 2015/16 ......................................... 47
Regeringens och oppositionens anslagsförslag ............................................. 53
Utskottets anslagsförslag .............................................................................. 56
Regeringens lagförslag ................................................................................. 58
Uppföljning av regeringens resultatredovisning för  
funktionshinderspolitiken ............................................................................. 70

2

2015/16:SoU1

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.Mål för hälso- och sjukvårdspolitiken

Riksdagen godkänner det mål för hälso- och sjukvårdspolitiken som regeringen föreslår.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 utgiftsområde 9 punkt 7.

2.Anslag inom utgiftsområde 9

a) Anslagen för 2016

Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde 9 enligt utskottets förslag i bilaga 3.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 utgiftsområde 9 punkt 14 och avslår motionerna

2015/16:1480 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkandena 7 och 8, 2015/16:1481 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkandena 4–6, 8 och 11, 2015/16:1482 av Fredrik Malm m.fl. (FP) yrkande 4,

2015/16:1632 av Björn Söder m.fl. (SD),

2015/16:1634 av Per Ramhorn och Carina Herrstedt (båda SD) yrkande 1,

2015/16:1638 av Per Ramhorn och Carina Herrstedt (båda SD), 2015/16:1641 av Per Ramhorn och Carina Herrstedt (båda SD), 2015/16:1649 av Per Ramhorn och Carina Herrstedt (båda SD), 2015/16:1779 av Per Ramhorn och Mattias Karlsson (båda SD), 2015/16:1805 av Per Ramhorn och Mattias Karlsson (båda SD), 2015/16:1938 av Caroline Szyber m.fl. (KD) yrkande 17, 2015/16:1994 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 16,

2015/16:2233 av Per Ramhorn m.fl. (SD) yrkandena 1, 2, 6–8, 10, 11, 13, 17, 18 och 20,

2015/16:2258 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) yrkande 18, 2015/16:2482 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkande 5, 2015/16:2509 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 11,

2015/16:2568 av Emma Henriksson m.fl. (KD) yrkandena 9, 13, 19–24, 28, 29, 35, 64, 70 och 89,

2015/16:2589 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkandena 10 och 31, 2015/16:2876 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkandena 9 och 10, 2015/16:2911 av Linus Bylund m.fl. (SD),

2015/16:3095 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 32 och 39, 2015/16:3181 av Staffan Danielsson m.fl. (C),

2015/16:3198 av Barbro Westerholm m.fl. (FP) yrkande 1 och 2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 46.

3

2015/16:SoU1 UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

b) Lagförslagen

Riksdagen antar regeringens förslag till

1.lag om ändring i lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m.,

2.lag om ändring i lagen (2015:319) om ändring i lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m.,

3.lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453),

4.lag om ändring i lagen (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner,

5.lag om ändring i lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling,

6.lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 utgiftsområde 9

punkterna 1–6 och avslår motionerna

2015/16:2568 av Emma Henriksson m.fl. (KD) yrkande 75, 2015/16:2569 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 23 och 2015/16:3198 av Barbro Westerholm m.fl. (FP) yrkandena 2 och 3.

c) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

Riksdagen bemyndigar regeringen att

1.för 2016 besluta att Socialstyrelsen får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 100 000 000 kronor för beredskapsinvesteringar,

2.för 2016 besluta att Folkhälsomyndigheten får ta upp lån i

Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 350 000 000 kronor för beredskapsinvesteringar,

3.under 2016 för anslaget 1:8 Bidrag till psykiatri besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 18 450 000 kronor 2017 och 2018,

4.under 2016 för anslaget 2:2 Insatser för vaccinberedskap ingå avtal

om pandemivaccin som medför behov av framtida anslag på högst 510 000 000 kronor 2017–2022,

5.under 2016 för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 653 000 000 kronor 2017– 2019,

6.under 2016 för anslaget 7:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 000 000 000 kronor 2017– 2020.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 utgiftsområde 9 punkterna 8–13.

4

UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT 2015/16:SoU1

Stockholm den 3 december 2015

På socialutskottets vägnar

Emma Henriksson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Emma Henriksson (KD)*, Anna- Lena Sörenson (S), Cecilia Widegren (M)*, Lennart Axelsson (S), Margareta B Kjellin (M)*, Per Ramhorn (SD)*, Finn Bengtsson (M)*, Mikael Dahlqvist (S), Jan Lindholm (MP), Amir Adan (M)*, Kristina Nilsson (S), Karin Rågsjö (V), Hans Hoff (S), Yasmine Larsson (S), Staffan Danielsson (C)*, Christina Östberg (SD)* och Christina Örnebjär (L)*.

* Avstår från ställningstagande under punkt 2, se särskilda yttranden.

5

2015/16:SoU1

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta ärende behandlar utskottet regeringens budgetproposition 2015/16:1 i de delar som gäller utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg och omkring 60 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2015/16.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut och förslagen i motionerna finns i bilaga 1. Lagförslagen finns i bilaga 4.

I bilaga 2 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2016 och de avvikelser från dessa som Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna föreslår i sina anslagsmotioner. I bilaga 3 återfinns utskottets förslag till anslagsfördelning.

Utskottet har gjort en uppföljning av regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för 2016 för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, avsnittet om funktionshinderspolitiken. Uppföljningen återfinns i bilaga 5.

Under beredningen av ärendet har statsråden Åsa Regnér och Gabriel Wikström informerat utskottet om regeringens arbete och åtgärder i fråga om den aktuella flyktingsituationen, mottagandet av ensamkommande barn och legitimation för utländska utbildningar. Även företrädare från Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och Sveriges Kommuner och Landsting har informerat utskottet om de frågorna.

Under ärendets beredning har Folkpartiet liberalerna (FP) bytt namn till Liberalerna (L).

Slutligen har viss kompletterande information om oppositionens anslagsförslag hämtats in under beredningen av ärendet.

Budgetprocessen i riksdagen

Rambeslutsprocessen

Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i första steget i budgetprocessen fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § riksdagsordningen).

Riksdagen har, med bifall till regeringens förslag, bestämt utgiftsramen för 2016 för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg till 69 237 676 000 kronor (prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:FiU1, rskr. 2015/16:51). I detta ärende ska socialutskottet föreslå för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställningstagande till anslag för utgiftsområdet ska göras genom ett beslut (11 kap. 18 § riksdagsordningen).

6

REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET 2015/16:SoU1

Uppföljning av regeringens resultatredovisning

Enligt budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budgetpropositionen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat.

I utskottets beredning av ärenden ingår uppgiften att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del av utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21). Av riktlinjerna framgår att riksdagen beställer och tar emot information om resultatet av statens verksamhet.

Utskottet har mot den bakgrunden analyserat regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 9 i budgetpropositionen. Analysen har begränsats till området funktionshinderspolitiken.

Betänkandets disposition

Betänkandet har disponerats så att regeringens förslag till mål för hälso- och sjukvårdspolitiken och regeringens resultatredovisning behandlas först. Därefter behandlas de förslag i budgetpropositionen och motionerna som gäller anslag inom utgiftsområde 9.

7

2015/16:SoU1

Utskottets överväganden

Mål för hälso- och sjukvårdspolitiken

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner det mål för hälso- och sjukvårdspolitiken som regeringen föreslår.

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen ett nytt mål för hälso- och sjukvårdspolitiken. Det nuvarande målet är att befolkningen ska erbjudas en behovsanpassad, tillgänglig och effektiv vård av god kvalitet (prop. 2008/09:1, bet. 2008/09:SoU1, rskr. 2008/09:127).

I propositionen föreslås att följande mål ska gälla för hälso- och sjukvårdspolitiken (se även förslagspunkt 7):

Befolkningen ska erbjudas en behovsanpassad och effektiv hälso- och sjukvård av god kvalitet. En sådan vård ska vara jämlik, jämställd och tillgänglig.

Regeringen föreslår således att det i målet för hälso- och sjukvårdspolitiken tydliggörs att hälso- och sjukvården även ska vara jämställd och jämlik. Det främsta skälet till förslaget är enligt regeringen de utmaningar som finns med att minska ojämlikheterna i hälso- och sjukvården.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till mål för hälso- och sjukvårdspolitiken.

Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 9

Bakgrund

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg omfattar Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsopolitik, Funktionshinderspolitik, Politik för sociala tjänster – omsorg om äldre, individ- och familjeomsorg, personer med funktionsnedsättning, Barnrättspolitik samt Alkohol-, narkotika-, dopnings-, tobaks- och spelpolitik. Utgiftsområdet omfattar även anslagen 7:1 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Förvaltning och 7:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning. Utskottet har i årets uppföljning av regeringens resultatredovisning valt att inrikta sig på funktionshinderspolitiken.

8

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:SoU1

Uppföljningen har gjorts av utskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp. Syftet har varit att ta fram ett beslutsunderlag inför behandlingen av budgetpropositionen för 2016 och att ge utskottet ett underlag för den fortsatta dialogen med regeringen om utvecklingen av den ekonomiska styrningen.

Propositionen

Riksdagen har beslutat om följande mål för funktionshinderspolitiken:1

En samhällsgemenskap med mångfald som grund.

Att samhället utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet.

Jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning

Av regeringens resultatredovisning för funktionshindersområdet framgår bl.a. att myndigheter och kommuner arbetar aktivt och att många insatser genomförs för att öka tillgängligheten och delaktigheten för flickor, pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning. Totalt har 55 procent av alla personer med funktionsnedsättning sysselsättning (52 procent av kvinnorna och 59 procent av männen). När det gäller utbildningsnivå har 32 procent eftergymnasial utbildning. Vidare ökar tillgängligheten inom både medierna och kollektivtrafiken. Av regeringens resultatredovisning framgår också att antalet personer med insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS, uppgick till ca 67 400 personer 2014 fördelat på ca 110 500 insatser från kommunerna. Den totala kostnaden för insatserna var ca 45 miljarder kronor.

Vad gäller kostnaden för assistansersättningen har den mer än fördubblats från 2004 (12,7 miljarder kronor) till 2014 (28,6 miljarder kronor). Samtidigt har antalet personer som beviljas assistansersättning gått från 12 500 (2004) till 16 200 (2014). Enligt resultatredovisningen har efterfrågan på bilstöd ökat de senaste åren. Kostnaderna ökade fram till 2013 men avtog 2014.

Enligt regeringens bedömning är utvecklingen i förhållande till de funktionshinderspolitiska målen positiv men alltför långsam. Funktionshinderspolitiken behöver analyseras och utvecklas för att bli mer effektiv. Förutsättningarna för delaktighet för flickor, pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning behöver förbättras inom flera viktiga sektorer, bl.a. inom områden som är viktiga för jämlikhet i levnadsvillkor såsom arbetsliv och utbildning. Vidare konstaterar regeringen att kostnaderna för och antalet personer som får insatser enligt LSS eller socialtjänstlagen (2001:453) ökar. Regeringen ser problem med likvärdigheten inom LSS och assistansersättningen, liksom jämlikheten och rättssäkerheten. Regeringen anser att det är angeläget att fortsätta att värna insatsen personlig assistans men

1 Prop. 1999/2000:79, bet. 1999/2000:SoU4, rskr. 1999/2000:240.

9

2015/16:SoU1 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  gör också bedömningen att kostnadsutvecklingen inom assistansersättningen
  är starkt oroande och att det är angeläget att den görs ekonomiskt hållbar. När
  det gäller bilstödet bedömer regeringen att även om kostnaderna för bilstödet
  sjönk förra året är det angeläget att detta stöd används mer effektivt.

Utskottets ställningstagande

I utskottets uppföljning av regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 9 i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1) betonade utskottet att det är viktigt att regeringens resultatredovisning har en logisk och tydlig struktur, eftersom detta bidrar till en ökad förståelse för hur statliga anslagsmedel används och vilka resultat de får. Utskottet framförde bl.a. att det är önskvärt att regeringens resultatredovisning koncentreras till att redovisa och bedöma faktiskt uppnådda resultat av genomförda statliga insatser i förhållande till målen och att sambandet mellan mål, resultat och regeringens budgetförslag tydligt framgår. Det konstaterades att det är angeläget att resultatindikatorerna speglar utvecklingen av resultat, inte omvärldsförändringar eller insatser, och att de redovisas med längre tidsserier när detta är relevant (bet. 2014/15:SoU1).

Utskottet konstaterar att det pågår ett utvecklingsarbete inom Regeringskansliet med den ekonomiska styrningen. Regeringens resultatredovisning är ett viktigt underlag för riksdagens budgetberedning. Det är enligt utskottet av vikt att regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 9 utvecklas och fördjupas i dialog mellan riksdagen och regeringen.

Utskottet anser att det är bra att strukturen i årets redovisning av resultat inom funktionshindersområdet utgår från de funktionshinderspolitiska mål som riksdagen antog 2000. Ett lättare sätt att mäta hur de tre målen ska uppnås är att bryta ned målen i delmål. Utskottet välkomnar det utvecklingsarbete som har bedrivits under de senaste åren och som har medfört att det nu finns en mer tydlig resultatredovisning med rubrik, resultatindikatorer samt analys och slutsatser.

Utskottet konstaterar att det i resultatredovisningen kan vara svårt att urskilja vilka resultat som faktiskt har uppnåtts eftersom redovisningen av resultat blandas med redovisningen av insatser, dvs. vidtagna åtgärder snarare än utfall av genomförda insatser. Enligt utskottet vore det en fördel att renodla uppdelningen mellan resultat och statens insatser. En möjlighet skulle kunna vara att lägga informationen om de vidtagna åtgärderna under en egen rubrik.

Enligt utskottet vore det värdefullt om regeringen i nästa års budgetproposition kunde återkomma med en diskussion om resultatindikatorernas relevans, hur de har valts ut och i vilken grad de mäter målen. Trots att förbättringar har gjorts i arbetet med resultatindikatorer anser utskottet att det finns utrymme för utveckling av dem, t.ex. genom tidsserier, diagram över indikatorer och tabeller med resultat. Vidare kan resultatindikatorer utvecklas genom att extraheras ur det material som redan

10

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:SoU1

finns, t.ex. de s.k. resultatmåtten. Utskottet ställer sig positivt till att det finns tabeller över kostnader för bl.a. assistansersättning och bilstöd.

Utskottet konstaterar avslutningsvis att utvecklingen har varit positiv även när det gäller hur resultaten mäts i relation till målen. Det görs fler kopplingar mellan mål och resultat än tidigare, framför allt i avsnittet om personer med funktionsnedsättning, men det är önskvärt med en ännu tydligare koppling mellan målen och resultaten.

Utskottet avser att följa denna fråga och ser fram emot regeringens redovisning och bedömning i nästa års resultatredovisning.

Anslag inom utgiftsområde 9

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg i enlighet med regeringens förslag, antar regeringens förslag till ändringar i lagen om läkemedelsförmåner m.m., lagen om ändring i lagen om läkemedelsförmåner m.m., socialtjänstlagen, lagen med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner, lagen om internationell adoptionsförmedling samt offentlighets- och sekretesslagen och lämnar de bemyndiganden som regeringen har begärt. Samtliga motionsyrkanden avslås.

Jämför särskilda yttrandena 1 (M), 2 (SD), 3 (C), 4 (L) och 5 (KD).

Inledning

Avsnittet är indelat i områdena Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsopolitik, Funktionshinderspolitik, Politik för sociala tjänster och Forskning inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.

Under respektive område presenteras i korthet regeringens förslag till anslag (prop. 2015/16:1 punkt 14), lagförslag (punkterna 1–6) och förslag till bemyndiganden (punkterna 8–13).

Propositionen

Hälso- och sjukvårdspolitik

1:4 Tandvårdsförmåner: Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 5 617 003 000 kronor för 2016 till anslaget 1:4. Anslaget får användas för utgifter för statliga tandvårdsförmåner enligt lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd, enligt socialförsäkringsbalken och enligt lagen (2010:111) om

11

2015/16:SoU1 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN    
  införande av socialförsäkringsbalken. En mindre del av anslaget får användas
  för utgifter för kompetenscentrum på tandvårdsområdet.    
  1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna: Regeringen föreslår att riksdagen
  anvisar 22 173 558 000 kronor för 2016 till anslaget 1:5. Anslaget får
  användas för utgifter för det särskilda statsbidraget till landstingen för deras
  kostnader för läkemedelsförmånerna. Syftet är att ändamålsenliga och säkra
  läkemedel ska kunna förskrivas till en rimlig kostnad för den enskilde.
  Anslaget får även användas för att ersätta landstingen och Sveriges Kommuner
  och Landsting (SKL) för vissa kostnader inom läkemedelsområdet som inte
  ingår i läkemedelsförmånerna.    
  Regeringen föreslår i propositionen att barn och unga under 18 år fr.o.m.
  den 1 januari 2016 ska få receptbelagda läkemedel och andra varor som ingår
  i läkemedelsförmånerna kostnadsfritt (se nedan). För detta ändamål föreslås
  att anslaget ökas med 339 000 000 kronor 2016.    
  1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård: Regeringen föreslår att riksdagen
  anvisar 3 753 019 000 kronor för 2016 till anslaget 1:6.    
  Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2016
  besluta att Socialstyrelsen får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive
  tidigare upplåning uppgår till högst 100 000 000 kronor för beredskaps-
  investeringar. Regeringen föreslår även att riksdagen bemyndigar regeringen
  att för 2016 besluta att Folkhälsomyndigheten får ta upp lån i
  Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst
  350 000 000 kronor för beredskapsinvesteringar. Låneramen behövs för att

kunna göra beredskapsinvesteringar i syfte att hantera utbrott av smittsamma sjukdomar.

Anslaget får användas för utgifter för bidrag och statsbidrag för att genom riktade insatser arbeta för att säkerställa att hälso- och sjukvården håller en god tillgänglighet och kvalitet, baseras på kunskap, är behovsanpassad och effektiv samt stärker patientens delaktighet i vården. Anslaget får även användas för bidrag och statsbidrag för att förbättra förutsättningarna för ökad bemanning inom vården, för att professionen ska kunna utföra sitt arbete och för att hälso- och sjukvårdens resultat ska kunna följas upp på ett öppet och jämförbart sätt. Dessutom får anslaget användas för att förbättra förutsättningarna för att kunskap och erfarenheter ska kunna tas till vara för att förbättra hälso- och sjukvården liksom för en god och mer jämlik vård. Inom ramen för anslaget får medel också i vissa fall användas för utbetalning av ersättning vid ingripanden för att förhindra spridning av en smittsam sjukdom, ersättning till smittbärare samt statlig ålderspensionsavgift kopplad till ersättning till smittbärare. Detta anslag får också användas för utgifter för insatser inom regeringens arbete med hälso- och sjukvård och folkhälsa. Medel inom anslaget får användas för överenskommelser med SKL. Anslaget får dessutom användas till bidrag till nationella och internationella organisationer inom folkhälso- och sjukvårdsområdet, andra internationella åtaganden på området samt för forskning inom farmaci. Medel från anslaget får också användas för ersättning till personer som insjuknat i narkolepsi till följd av vaccinering med

12

            UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:SoU1
Pandemrix. Anslaget får även användas till beredskapslager av antivirala  
läkemedel. Inom ramen för anslaget finns också medel för ersättning till  
steriliserade i vissa fall samt till talidomidskadade i vissa fall. Dessa medel får  
användas för att bevilja medel till personer som ansöker om ersättning för  
sådana skador eller ingrepp, i enlighet med de riktlinjer som tidigare har  
tillämpats.                      
Anslaget föreslås   ökas med 1 000 000 000 kronor 2016 för en  
professionsmiljard. Satsningen ska enligt regeringen bidra till landstingens  
arbete med kompetensförsörjning. Anslaget föreslås ökas med ytterligare  
1 000 000 000 kronor 2016 för att möjliggöra särskilt angelägna insatser i  
hälso- och sjukvården. Pengarna kommer enligt regeringen att tilldelas  
landstingen baserat på befolkningsmängd.              
För insatser inom förlossningsvården föreslås anslaget ökas med  
200 000 000 kronor 2016. Regeringen föreslår även en   riktad  
primärvårdssatsning med fokus på kvinnor. Anslaget föreslås ökas med  
130 000 000 kronor 2016 för detta ändamål.              
För insatser inom cancervården föreslås att anslaget ökas med  
500 000 000 kronor för 2016.                
Anslaget föreslås ökas med 1 000 000 kronor 2016 för ersättning i vissa fall  
till personer som insjuknar i narkolepsi till följd av vaccinering med  
Pandemrix. Slutligen föreslås att anslaget ökas med 2 000 000 kronor 2016 för  
bidrag till verksamhet vid Rett Center.              
1:8 Bidrag till psykiatri: Regeringen föreslår att riksdagen anvisar  
1 080 893 000 kronor för 2016 till anslaget 1:8. Regeringen föreslår att  
riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 1:8 Bidrag till  

psykiatri besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 18 450 000 kronor 2017 och 2018.

Anslaget får användas för utgifter för bidrag och statsbidrag för insatser inom psykiatri och psykisk hälsa. Anslaget får även användas för utgifter för forskning inom psykiatri och psykisk hälsa.

För att möta den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga vuxna t.o.m. 30 år föreslår regeringen att anslaget ökas med 280 000 000 kronor per år fr.o.m. 2016.

1:9 Bidrag för samordning och tillgänglighet: Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 1 000 000 000 kronor för 2016 till anslaget 1:9. Anslaget får användas för statsbidrag till landstingen för att arbeta med att öka samordningen och förbättra tillgängligheten i hälso- och sjukvården samt för bidrag till SKL för att stödja landstingen i detta arbete.

1:12 E-hälsomyndigheten: Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 119 189 000 kronor för 2016 till anslaget 1:12. Anslaget får användas för myndighetens förvaltningsutgifter.

Regeringen föreslår att barn och unga under 18 år fr.o.m. den 1 januari 2016 ska få receptbelagda läkemedel som ingår i läkemedelsförmånerna kostnadsfritt (se nedan). E-hälsomyndigheten kommer att behöva justera högkostnadsdatabasens tjänster så att de anpassas till reformen. Anslaget föreslås

13

2015/16:SoU1 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  därför ökas med 2 000 000 kronor 2016. Anslaget föreslås ökas med
  3 000 000 kronor 2016 som en följd av regeringens förslag att preventivmedel
  ska erbjudas kostnadsfritt till personer under 21 år fr.o.m. den 1 januari 2017
  (se utg.omr. 25).
  8:1 Socialstyrelsen: Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 596 410 000
  kronor för 2016 till anslaget 8:1. Anslaget får användas för Socialstyrelsens
  förvaltningsutgifter och för förvaltningsutgifter för Hälso- och sjukvårdens
  ansvarsnämnd.
  I syfte att renodla finansieringen av Socialstyrelsen föreslås anslaget ökas
  med 72 000 000 kronor 2016 för verksamhet av permanent karaktär. Vidare
  föreslås anslaget bl.a. ökas med 65 000 000 kronor för att ta till vara den
  kompetens som utländskt utbildad hälso- och sjukvårdspersonal har.
  Förslag om kostnadsfria läkemedel för barn: Regeringen föreslår att
  läkemedel och andra förmånsberättigade varor som avses i 15–18 §§ lagen
  (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. ska vara kostnadsfria för en
  förmånsberättigad person som vid inköpstillfället inte har fyllt 18 år. Den
  nuvarande kostnadsreduceringen för barn ska tas bort.
  Motsvarande kostnadsfrihet bör också gälla barn som omfattas av lagen
  (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. eller av lagen
  (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige
  utan nödvändiga tillstånd.
  Regeringen föreslår vidare att förbrukningsartiklar som behövs för att
  tillföra kroppen ett läkemedel eller för egenkontroll av medicinering ska kunna
  ingå i läkemedelsförmånerna under förutsättning att en förmånsberättigad
  behöver dem på grund av sjukdom och att de förskrivs av läkare, tandläkare
  eller någon annan som Socialstyrelsen har förklarat har behörighet till sådan
  förskrivning. Det ska förtydligas att sådana förbrukningsartiklar även är
  kostnadsfria för förmånsberättigade personer som vid inköpstillfället har fyllt
  18 år.
  De föreslagna bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.
  Lagförslagen återfinns i bilaga 4.
  Regeringens utgångspunkt för reformen är att den ska möjliggöra en vård
  på lika villkor oavsett barnfamiljers ekonomi och därigenom utjämna
  hälsoskillnader mellan barn och unga.
  Folkhälsopolitik
  2:1 Folkhälsomyndigheten: Regeringen föreslår att riksdagen anvisar
  375 043 000 kronor för 2016 till anslaget 2:1. Anslaget får användas för
  Folkhälsomyndighetens förvaltningsutgifter samt för utgifter för
  suicidprevention.
  2:2 Insatser för vaccinberedskap: Regeringen föreslår att riksdagen
  anvisar 85 000 000 kronor för 2016 till anslaget 2:2.

14

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:SoU1

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 2:2 Insatser för vaccinberedskap ingå avtal om pandemivaccin som medför behov av framtida anslag på högst 510 000 000 kronor 2017–2022.

Anslaget får användas för utgifter för insatser för vaccinberedskap för att stärka Sveriges förutsättningar att vid influensapandemier skydda befolkningen med hjälp av vacciner.

6:2 Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak samt spel:

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 163 629 000 kronor för 2016 till anslaget 6:2. Anslaget får användas för utgifter för särskilda åtgärder i fråga om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

Den nuvarande ANDT-strategin upphör efter 2015, och en ny strategi ska påbörjas under 2016. För att finansiera insatserna för 2016 föreslår regeringen att anslaget ökas med 90 000 000 kronor.

Funktionshinderspolitik

3:1 Myndigheten för delaktighet: Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 57 178 000 kronor för 2016 till anslaget 3:1. Anslaget får användas för Myndigheten för delaktighets förvaltningsutgifter.

3:2 Bidrag till handikapporganisationer: Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 188 742 000 kronor för 2016 till anslaget 3:2. Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till funktionshindersorganisationer för att stödja organisationerna i deras arbete för att personer med funktionsnedsättning ska uppnå full delaktighet och jämlikhet i samhället.

Anslaget föreslås ökas med 6 000 000 kronor årligen för att ytterligare stärka funktionshindersorganisationernas arbete.

Politik för sociala tjänster

4:1 Inspektionen för vård och omsorg: Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 638 458 000 kronor för 2016 till anslaget 4:1. Anslaget får användas för Inspektionen för vård och omsorgs förvaltningsutgifter.

4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet: Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 530 014 000 kronor för 2016 till anslaget 4:2.

Anslaget får användas för utgifter för

rådgivning och annat personligt stöd enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

statsbidrag till tolktjänst

bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation

bidrag till ett nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor

verksamhet och avveckling av verksamhet vid Hjälpmedelsinstitutet

verksamhet med service- och signalhundar

insatser för attitydförändring på arbetsmarknaden

15

2015/16:SoU1 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

insatser för familjer med barn med omfattande funktionsnedsättning

granskning av hur Sverige lever upp till Förenta nationernas konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning

kunskaps- och erfarenhetsutbyte inom funktionshindersområdet

statistikutveckling inom funktionshindersområdet

Synskadades Riksförbund (SRF) för anskaffning och placering av ledarhundar för synskadade och därmed sammanhängande åtgärder

statsbidrag för viss verksamhet på funktionshindersområdet

bidrag till kommuner som bedriver verksamhet med personligt ombud för personer med psykisk funktionsnedsättning; anslaget får även användas för vissa administrativa utgifter kopplade till bidragsgivningen

att förebygga skador för personer med funktionsnedsättning i alla åldrar

insatser riktade till personer med demens och kognitiva funktionsnedsättningar.

Regeringen föreslår att anslaget ökas med 120 000 000 kronor per år fr.o.m. 2016 för att barn och unga i åldern 8–19 år ska få bidrag för glasögon på motsvarande sätt som barn i åldern 0–7 år.

De 104 460 000 kronor som under 2015 utgjort den statliga finansieringen av verksamheten med personligt ombud genom anslaget 4:1 Personligt ombud inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg flyttas till detta anslag. På så sätt ges bättre överblick och förutsättningar för användningen av de medel som finansierar de verksamheter som vänder sig till personer med funktionsnedsättning. Anslagsstrukturen blir därmed densamma som inom äldreområdet och socialtjänstområdet där insatserna samlas till ett sakanslag. Denna förändring väntas inte påverka förutsättningarna för verksamheten med personligt ombud. Anslaget 4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet ökas alltså med 104 460 000 kronor, och anslaget 4:1 Personligt ombud upphör.

4:4 Kostnader för statlig assistansersättning: Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 26 344 000 000 kronor för 2016 till anslaget 4:4. Anslaget får användas för utgifter för statlig assistansersättning till personer med funktionsnedsättningar enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken: Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 2 765 000 000 kronor för 2016 till anslaget 4:5.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för ramanslaget 4:5 Stimulansbidrag och andra åtgärder inom äldrepolitiken besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 653 000 000 kronor 2017–2019. Medlen ska användas för att besluta om bidrag till forskning om äldre som ska utlysas av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) och för investeringsstöd till om- och nybyggnad av särskilda boenden samt bostäder på den ordinarie bostadsmarknaden som riktar sig till personer över 65 år. Denna del av stödet begränsas till hyresbostäder.

16

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:SoU1

Anslaget får användas för utgifter för att

genom riktade insatser ge bättre förutsättningar för en ökad bemanning och kvalitet i omsorgen

öka kunskapen och kompetensen inom äldreområdet

främja kunskaps- och erfarenhetsutbyte inom äldreområdet

öka antalet platser i särskilda boenden samt stimulera fram nya boendeformer för ett tryggt boende för äldre

stödja och utveckla anhörigas och närståendes insatser

fördela statsbidrag till pensionärsorganisationer

fördela statsbidrag till organisationer som vårdar och hjälper närstående.

I budgetpropositionen för 2014 beslutade riksdagen att införa en fritidspeng för barn i familjer med försörjningsstöd. En konsekvens av det beslutet var att detta anslag (4:5) tillfälligt minskades under 2015 med 20 000 000 kronor och att anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. ökades med motsvarande belopp. Regeringen föreslår i denna proposition att fritidspengen avskaffas och att detta anslag (4:5) ökas med 20 000 000 kronor.

Regeringen föreslår vidare att detta anslag (4:5) ökas med 2 000 000 kronor för Anhörigcentrums arbete med att ge stöd till anhöriga med barn med funktionsnedsättning. Insatsen finansieras genom att anslaget 4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet minskas med motsvarande belopp.

Regeringen föreslår att satsningen på ökad bemanning och kvalitet i äldreomsorgen utökas med 1 000 000 000 kronor. Med tidigare avsatta medel för ändamålet beräknas satsningen omfatta 2 000 000 000 kronor per år under åren 2016–2018. Detta anslag (4:5) föreslås för ändamålet ökas med 1 000 000 000 kronor för 2016.

För att öka antalet bostäder för äldre avser regeringen att införa ett investeringsstöd. Detta anslag (4:5) föreslås för ändamålet ökas med 150 000 000 kronor.

Regeringen föreslår vidare att anslaget ökas med 200 000 000 kronor för en kunskapssatsning riktad till verksamheter inom äldre- och funktionshindersomsorgen.

Anslaget föreslås därutöver minskas med 178 930 000 kronor för angelägna reformer inom andra områden.

4:6 Statens institutionsstyrelse: Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 893 202 000 kronor för 2016 till anslaget 4:6. Anslaget får användas för Statens institutionsstyrelses (Sis) förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för Sis uppgift att initiera och stödja forsknings- och utvecklingsverksamhet inom myndighetens verksamhetsområde.

4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.: Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 789 115 000 kronor för 2016 till anslaget 4:7. Anslaget får användas för utgifter för att stimulera utvecklingen av socialt arbete genom

evidensbaserad praktik i socialtjänsten

medel för insatser i syfte att motverka våld mot kvinnor

17

2015/16:SoU1 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

att påskynda utvecklingen av öppna jämförelser och brukarinflytande

satsningar för att motverka hemlöshet

att stärka förutsättningarna för och uppföljning av den sociala barn- och ungdomsvården samt andra särskilda tillfälliga åtgärder i samma syfte

insatser för att förstärka missbrukarvården

kunskaps- och erfarenhetsutbyte inom området

bidrag för att utveckla samverkan med idéburna organisationer

bidrag till statistiska undersökningar

att fördela statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala området

programmet för fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt 2014–2020 samt för statlig medfinansiering av programmet

stöd till kommunerna för sommarlovsaktiviteter.

Regeringen föreslår i denna proposition en satsning i den sociala barn- och ungdomsvården under åren 2016–2019 med 250 000 000 kronor per år. Anslaget föreslås ökas med motsvarande belopp för detta ändamål.

I budgeten för 2014 beslutade riksdagen att införa en fritidspeng för familjer med barn med försörjningsstöd. Regeringen föreslår i denna proposition att fritidspengen avskaffas fr.o.m. 2016 och att resurserna som avsatts för detta ändamål på detta anslag (4:7) i stället förs över till det generella statsbidraget till kommunerna för en höjning av barnnormen i försörjningsstödet.

Regeringen avser att under hösten 2015 lämna en proposition till riksdagen med förslag om en ny placeringsform, boende för stöd och tillsyn (stödboende) inom den sociala barn- och ungdomsvården som beräknas träda i kraft under 2016 (den 1 januari 2016)2. Placeringsformen beräknas innebära lägre kostnader för kommunerna, och därför föreslår regeringen att anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning inom utgiftsområde 25 minskas med 13 600 000 kronor och att detta anslag (4:7) ökas med motsvarande belopp.

Regeringen avser vidare att avsätta 200 000 000 kronor per år 2016–2019 för en satsning på sommarlovsstöd. För detta ändamål ökas detta anslag (4:7) med 200 000 000 kronor.

4:8 Ersättning för vanvård i den sociala barn- och ungdomsvården:

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 31 500 000 kronor för 2016 till anslaget 4:8. Anslaget får användas för att finansiera utgifter för ersättning enligt lagen (2012:663) om ersättning på grund av övergrepp och försummelser i samhällsvården av barn och unga i vissa fall. Anslaget får även användas för utgifter för resor, ersättning till vittnen för förlorad inkomst samt utgifter för psykologiskt stöd i anslutning till prövning av sökandens rätt till ersättning.

2 Prop. 2015/16:43 Stödboende – en ny placeringsform för barn och unga överlämnades den 5 november 2015. Bet. 2015/16:SoU5 Stödboende–en ny placeringsform för barn och unga justerades den 3 december 2015.

18

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:SoU1
4:9 Ersättningsnämnden: Regeringen föreslår att riksdagen anvisar  
6 701 000 kronor för 2016 till anslaget 4:9 Ersättningsnämnden. Anslaget får  
användas för Ersättningsnämndens förvaltningsutgifter.  
Förslag till avskaffande av fritidspeng: Regeringen föreslår att  
bestämmelserna om fritidspeng i 4 a kap. socialtjänstlagen (2001:453),  
förkortad SoL, ska upphöra att gälla. Lagändringarna föreslås träda i kraft den  
1 januari 2016. Äldre föreskrifter bör dock fortfarande gälla för sådana  
ansökningar om fritidspeng som har kommit in före ikraftträdandet. En  
övergångsbestämmelse bör därför införas med denna innebörd. Något yttrande  
från Lagrådet har inte begärts eftersom lagförslaget författningstekniskt och  
även i övrigt är av ett sådant slag att Lagrådets granskning skulle sakna  
betydelse.  
I 4 a kap. SoL finns det sedan den 1 juli 2014 bestämmelser om ersättning  
för barns kostnader för fritidsaktiviteter. Bestämmelserna innebär i huvudsak  
att hushåll med barn i årskurs 4–9 har rätt till ersättning för fritidsaktiviteter  
(fritidspeng) om hushållet vid ansökan har försörjningsstöd och har haft  
försörjningsstöd under minst sex månader den senaste tolvmånadersperioden.  
Barnets fritidsaktiviteter ska vara regelbundna och ledarledda samt främja ett  
aktivt deltagande i samhällets gemenskap. I 2 kap. socialtjänstförordningen  
(2001:937) anges bl.a. att fritidspengen uppgår till högst 3 000 kronor per barn  
och tolvmånadersperiod.  
Regeringen anser att den utformning som fritidspengen har inte  
överensstämmer med intentionerna i SoL och dess principer om den enskildes  
ansvar och självbestämmande. Enligt regeringen är det viktigt att stödet till  
barn i ekonomiskt utsatta familjer utformas så att det möjliggör för familjerna  
att själva välja hur deras barn ska tillbringa sin fritid i stället för enligt vissa  
angivna kriterier. Därför är en generell förstärkning av det ekonomiska  
biståndet att föredra.  
Regeringen föreslog därför i budgetpropositionen för 2015 att de medel  
som avsatts för fritidspengen i stället skulle användas för att finansiera en  
höjning av barndelen i riksnormen för barn i åldern 7–18 år. Regeringen  
aviserade i 2015 års ekonomiska vårproposition (prop. 2014/15:100) att  
regeringen avsåg att föreslå att bestämmelserna om fritidspeng upphör att gälla  
fr.o.m. den 1 januari 2016 och att medlen i stället avsätts till att höja  
riksnormen för barn i åldern 7–18 år.  
Parallellt med de här föreslagna lagändringarna har det pågått ett arbete  
inom Regeringskansliet med ändringar i förordningar som rör riksnormen. De  
medel som avsatts för fritidspengen ska i stället användas för att förstärka det  
ekonomiska biståndet för barn i åldern 7–18 år.3  
Förslag till nytt namn för Myndigheten för internationella  
adoptionsfrågor: Regeringen föreslår att Myndigheten för internationella  

3 Den 8 oktober 2015 beslutade regeringen att höja riksnormen i försörjningsstödet för 2016. Normen höjs med 100 kronor per månad för barn i åldern 0–6 år och 250 kronor per månad för äldre barn. Höjningen syftar till att stärka de mest ekonomiskt utsatta barnfamiljernas ekonomi och kompensera för borttagandet av fritidspengen.

19

2015/16:SoU1 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  adoptionsfrågor (MIA) ska byta namn till Myndigheten för familjerätt och
  föräldraskapsstöd. De hänvisningar till MIA som finns i lag ska ersättas med
  hänvisningar till Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd.
  Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016. Något yttrande från
  Lagrådet har inte begärts eftersom lagförslaget författningstekniskt och även i
  övrigt är av ett sådant slag att Lagrådets granskning skulle sakna betydelse.
  För att bättre spegla de utökade uppgifter som Myndigheten för
  internationella adoptionsfrågor har fått4 anser regeringen att myndigheten bör
  byta namn. Regeringen anser att namnet Myndigheteten för familjerätt och
  föräldraskapsstöd bäst sammanfattar myndighetens ansvarsområden. Det stöd
  som avses är stöd i föräldraskapet till skillnad från exempelvis ekonomiska
  stöd från samhällets sida som föräldrar kan ha rätt till. Namnbytet leder till att
  ändringar görs i lagen (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till
  Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella
  adoptioner, lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling samt
  offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
  Forskning inom utgiftsområde 16 Utbildning och
  universitetsforskning
  7:1 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Förvaltning:
  Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 33 618 000 kronor för 2016 till
  anslaget 7:1. Anslaget får användas för Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv
  och välfärds förvaltningsutgifter.
  7:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning:
  Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 505 732 000 kronor för 2016 till
  anslaget 7:2.
  Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för
  anslaget 7:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning besluta
  om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag
  på högst 1 000 000 000 kronor 2017–2020.
  Anslaget får användas för utgifter för att finansiera forskning om arbetsliv,
  socialvetenskap och folkhälsovetenskap samt kostnader för utvärderingar,
  beredningsarbete, kommunikationsinsatser, konferenser, vissa resor och
  seminarier som är kopplade till forskningsstödet.
  Övriga anslag
  Regeringens förslag till medelsanvisning under anslagen 1:1 Myndigheten för
  vård- och omsorgsanalys, 1:2 Statens beredning för medicinsk och social
  utvärdering, 1:3 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, 1:7 Sjukvård i
  internationella förhållanden, 1:10 Bidrag för mänskliga vävnader och celler,
  1:11 Läkemedelsverket, 2:3 Bidrag till WHO, 2:4 Insatser mot hiv/aids och
  andra smittsamma sjukdomar, 4:3 Bilstöd till personer med funktions-
  4 Se ändring i förordningen (2007:1020) med instruktion för Myndigheten för internationella
  adoptionsfrågor med ikraftträdande den 1 september 2015, SFS 2015:390.

20

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:SoU1

nedsättning, 4:10 Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, 5:1 Barnombudsmannen, 5:2 Insatser för att förverkliga konventionen om barnets rättigheter i Sverige och 6:1 Alkoholsortimentsnämnden har inte mött några invändningar i form av motioner. Inga bemyndiganden föreslås inom anslagen. Medelsanvisningen framgår av tabell 2.

Motionerna

Moderaterna

I motion 2015/16:2876 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkande 10 anvisas totalt 4 069 000 000 kronor mindre än regeringen föreslagit till utgiftsområde 9.

Motionärerna avvisar regeringens förslag att göra det möjligt för personer under 18 år att kostnadsfritt få läkemedel och andra förmånsberättigade varor inom läkemedelsförmånerna. Till anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna anvisar de därmed 339 000 000 kronor mindre än regeringen föreslagit.

Till anslaget 1:6 Folkhälsa och sjukvård anvisas 2 130 000 000 kronor mindre än regeringen föreslagit. Motionärerna avvisar bl.a. regeringens förslag att avsätta 1 000 000 000 kronor per år för en professionsmiljard, det extra tillskottet på 1 000 000 000 kronor till sjukvården och satsningen på primärvården. Motionärerna anser att den s.k. samordnings- och tillgänglighetsmiljarden inte bör avskaffas (anslaget 1:9).

Till anslaget 1:8 Bidrag till psykiatri anvisas 280 000 000 kronor mindre än regeringen föreslagit. Motionärerna avvisar därmed de medel som regeringen föreslagit för att möta den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga vuxna.

Vidare anvisar motionärerna 70 000 000 kronor mindre än regeringen föreslagit till anslaget 8:1 Socialstyrelsen. Motionärerna anser att validering ska skötas av Universitets- och högskolerådet inte av Socialstyrelsen (se mot. 2015/16:2770 yrkande 16).

Till anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken anvisar motionärerna 850 000 000 kronor mindre än regeringen föreslagit. Motionärerna avvisar bl.a. regeringens förslag på ett nytt investeringsstöd samt den temporära kunskapssatsningen. Motionärerna vill i stället bl.a. fullfölja den påbörjade ledarskapsutbildningen för chefer i äldreomsorgen. Motionärerna prioriterar även en satsning på ett måltidslyft i äldreomsorgen.

Inom anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. anvisas 400 000 000 kronor mindre än regeringen föreslagit. Motionärerna avvisar det föreslagna sommarlovsstödet som ska gå till kommuner som anordnar avgiftsfria aktiviteter för alla barn och satsningen på den sociala barn- och ungdomsvården. Inom anslaget anvisar motionärerna 30 000 000 kronor till en öronmärkt satsning för att utveckla socialtjänstens metoder för att hjälpa utsatta familjer att se till att barnen klarar skolan (yrkande 9).

21

2015/16:SoU1 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  I motion 2015/16:2482 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkande 5 begärs ett
  tillkännagivande om att socialtjänsten ska få ett tydligare uppdrag att fokusera
  på barnens utbildning och studieresultat i kontakten med utsatta familjer. Ett
  liknande yrkande finns i Moderaternas partimotion 2015/16:3241 av Anna
  Kinberg Batra m.fl. (yrkande 46).
  Förslagen i anslagsmotionen följs även upp i ett par andra motionsyrkanden
  av Moderaterna.
  I motion 2015/16:2589 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkandena 10 och 31
  begärs tillkännagivanden om den påbörjade ledarskapsutbildningen för chefer
  i äldreomsorgen och om att ett nationellt måltidslyft som riktar sig till
  äldreomsorgen och förskolan till huvuddelen bör avsättas för äldreomsorgen.
  Sverigedemokraterna
  I motion 2015/16:2233 av Per Ramhorn m.fl. (SD) yrkande 1 anvisas totalt
  2 165 300 000 kronor mer än regeringen föreslagit till utgiftsområde 9.
  Till anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner anvisas 150 600 000 kronor mer än
  regeringen föreslagit. Motionärerna avsätter medel så att alla
  ålderspensionärer från 65 år kan få den högre nivån i tandvårdsbidraget (300
  kronor per år). Till anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna anvisas
  59 000 000 kronor mindre än regeringen föreslagit.
  Till anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård anvisar motionärerna
  665 000 000 kronor mer än regeringen föreslagit. Satsningen avser
  • en ny medicinsk vårdgaranti (yrkande 6)
  • kostnadsfri slutenvård för personer över 85 år (yrkande 7)
  • ersättning till arbetsgivare inom vård och omsorg för att låta smittad
  personal vara hemma med full lön utan karensdag (yrkande 11)
  • förbättrad palliativ vård, inklusive vårdprogram för palliativ vård av barn
  (yrkande 13)
  • ersättning till barn och unga som drabbats av narkolepsi till följd av
  vaccinering med Pandemrix (yrkande 17)
  • ökat antal vårdplatser och ökad tillgänglighet
  • ökad tillgänglighet inom ambulanssjukvården
  • stimulansbidrag till att utveckla telemedicin, mobila vårdenheter och
  prehospital vård
  • förlossningsvård.
  Motionärerna avvisar regeringens satsning på en professionsmiljard inom
  samma anslag.
  Motionärerna anvisar 80 000 000 kronor mer än regeringen föreslagit till
  anslaget 1:8 Bidrag till psykiatri. Motionärerna avsätter bl.a. medel för att
  utveckla och förstärka barn- och ungdomspsykiatrin samt till fler vårdplatser
  inom psykiatrin.
  Vidare anvisas totalt 190 000 000 kronor mer än regeringen föreslagit till
  anslaget 8:1 Socialstyrelsen. Motionärerna föreslår att medlen ska användas

22

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:SoU1

för att introducera fler nationella screeningprogram där symtomfria individer undersöks i förebyggande syfte (yrkande 10) och för obligatoriska hälsokontroller för alla som söker svenskt uppehållstillstånd (yrkande 8).

Till ett nytt anslag, Övriga sjukvårdsåtgärder, anvisas 120 000 000 kronor. Till anslaget 3:1 Myndigheten för delaktighet anvisas 20 000 000 kronor mer än regeringen föreslagit för bl.a. ett nationellt kompetenscenter med

särskild kunskap om barns hjälpmedel.

Motionärerna anvisar 136 200 000 kronor mindre än regeringen föreslagit till anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning.

Till anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken anvisas 450 000 000 kronor mer än vad regeringen föreslagit. Satsningen avser stärkt anhörigstöd, matlyft i äldrevården, trygghetsboenden och kategoriboenden, sociala aktiviteter, insatser mot brott och fler äldrevårdscentraler.

Vidare anvisas till anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 10 000 000 kronor mer än regeringen föreslagit för 2016 bl.a. för åtgärder mot missbruk.

Till anslaget 4:8 Ersättning för vanvård i den sociala barn- och ungdomsvården anvisas 60 000 000 kronor mer än regeringen föreslagit, och till anslaget 4:9 Ersättningsnämnden anvisas 39 000 000 kronor mer än regeringen föreslagit. Motionärerna föreslår förlängd tid för ersättning till vanvårdade barn (yrkande 18).

Motionärerna föreslår att det anvisas 250 000 000 kronor till ett nytt anslag, Nystart för omvårdnadslyftet. I yrkande 2 finns en begäran om ett beslut om detta. Till det nya anslaget Anhörigstöd anvisas 100 000 000 kronor.

Till det nya anslaget Glasögonstöd anvisas 51 000 000 kronor. I yrkande 20 begärs ett tillkännagivande om att införa ett riktat glasögonbidrag till barn och ungdomar om 1 200 kronor per barn och år. Motionärerna välkomnar regeringens satsning på glasögonbidrag till barn men anslår en högre summa per barn och år.

Slutligen anvisas 25 000 000 kronor till det nya anslaget Faderskapstest, 100 000 000 kronor till det nya anslaget Familjerådgivning och 50 000 000 kronor till det nya anslaget Medling.

Förslagen i anslagsmotionen följs upp i en rad andra motioner från Sverigedemokraterna.

I motion 2015/16:2911 av Linus Bylund m.fl. (SD) begärs ett tillkännagivande om ändringar i det allmänna tandvårdsbidraget.

I motion 2015/16:1634 av Per Ramhorn och Carina Herrstedt (båda SD) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att utforma vårdprogram för palliativ vård av barn. I motion 2015/16:1779 av Per Ramhorn och Mattias Karlsson (båda SD) begärs ett tillkännagivande om vidareutbildning av personal inom palliativ vård, och i motion 2015/16:1805 av samma motionärer begärs ett tillkännagivande om hospis för barn och unga.

I motion 2015/16:1649 av Per Ramhorn och Carina Herrstedt (båda SD) begärs ett tillkännagivande om att öka antalet vårdplatser, och i motion

23

2015/16:SoU1 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN          
  2015/16:1638 av samma motionärer begärs ett tillkännagivande om att införa
  ett lagstadgat tillgänglighetskrav inom ambulanssjukvården.    
  Paula Bieler m.fl. (SD) begär i motion 2015/16:3095 yrkande 32 ett
  tillkännagivande om att öka anslagen till barn- och ungdomspsykiatrin.  
  I motion 2015/16:1641 av Per Ramhorn och Carina Herrstedt (båda SD)
  begärs ett tillkännagivande om ett nationellt kompetenscenter med särskild
  kunskap om barns hjälpmedel.          
  Björn Söder m.fl. (SD) begär i motion 2015/16:1632 ett tillkännagivande
  om att införa obligatoriska hälsoundersökningar.      
  Slutligen begärs i motion 2015/16:3095 av Paula Bieler m.fl. (SD)
  yrkande 39 ett tillkännagivande om att bl.a. minska köerna till familjeråd-
  givning och på sikt göra dem kostnadsfria.        
  Centerpartiet          
  I motion 2015/16:3181 av Staffan Danielsson m.fl. (C) anvisas totalt
  6 157 050 000 kronor mindre än regeringen föreslagit till utgiftsområde 9.  
  Motionärerna avvisar regeringens förslag att göra det möjligt för personer
  under 18 år att kostnadsfritt få läkemedel och andra förmånsberättigade varor
  inom läkemedelsförmånerna. Till anslaget 1:5 Bidrag för
  läkemedelsförmånerna anvisas därmed 339 000 000 kronor mindre än
  regeringen föreslagit.          
  Till anslaget 1:6 Folkhälsa och sjukvård anvisas 2 480 000 000 kronor

mindre än regeringen föreslagit. Motionärerna avvisar bl.a. regeringens förslag att avsätta 1 000 000 000 kronor per år för en professionsmiljard, det extra tillskottet på 1 000 000 000 kronor till sjukvården samt satsningen på förlossningsvården och primärvården.

Motionärerna anser att den s.k. samordnings- och tillgänglighetsmiljarden inte bör avskaffas (anslaget 1:9).

Som en följd av att motionärerna avvisar förslaget att införa kostnadsfria läkemedel för barn och unga samt förslaget att erbjuda kostnadsfria preventivmedel till personer under 21 år fr.o.m. den 1 januari 2017, anvisas 5 000 000 kronor mindre än regeringen föreslagit till anslaget 1:12 E-hälso-

myndigheten.      
Till anslaget 3:2 Bidrag till handikapporganisationer anvisas
6 000 000 kronor mindre än regeringen föreslagit. Vidare anvisas

121 000 000 kronor mindre än regeringen föreslagit till anslaget 4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet. Motionärerna avvisar regeringens förslag att även barn och unga mellan 8 och 19 år ska få bidrag till glasögon på motsvarande sätt som barn mellan 0 och 7 år.

Till anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken anvisas 2 584 150 000 kronor mindre än regeringen föreslagit. Motionärerna avvisar bl.a. regeringens satsning på ökad bemanning.

Motionärerna anvisar 476 900 000 kronor mindre än regeringen föreslagit till anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. Motionärerna

24

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:SoU1

avvisar bl.a. det föreslagna sommarlovsstödet som ska gå till kommuner som anordnar avgiftsfria aktiviteter för alla barn och satsningen på den sociala barn- och ungdomsvården.

Till anslaget 6:2 Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak samt spel anvisas 90 000 000 kronor mindre än regeringen föreslagit, och till anslaget 8:1 Socialstyrelsen anvisas 55 000 000 kronor mindre än regeringen föreslagit.

Liberalerna

I motion 2015/16:3198 av Barbro Westerholm m.fl. (FP) yrkande 1 anvisas totalt 2 420 000 000 kronor mindre än regeringen föreslagit till utgiftsområde 9.

Motionärerna avvisar regeringens förslag att göra det möjligt för personer under 18 år att kostnadsfritt få läkemedel och andra förmånsberättigade varor inom läkemedelsförmånerna (yrkande 2). Till anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna anvisas därmed 339 000 000 kronor mindre än regeringen föreslagit. Motionärerna befarar att gratis läkemedel kan leda till ökad förskrivning av läkemedel till barn genom att vuxna använder läkemedel som skrivits ut till barn.

Motionärerna anvisar 1 610 000 000 kronor mindre än regeringen föreslagit till anslaget 1:6 Folkhälsa och sjukvård. Motionärerna avvisar regeringens förslag att avsätta 1 000 000 000 kronor per år för en professionsmiljard och det extra tillskottet på 1 000 000 kronor till sjukvården. Därtill avvisas förslaget om 130 000 000 kronor för en riktad primärvårdssatsning med fokus på kvinnor. Motionärerna avsätter 90 000 000 kronor för höjd lön för de bästa specialistsjuksköterskorna och 430 000 000 kronor för en systematisk uppföljning av placerade barns hälsa och en nationell satsning för att främja barns och ungas psykiska hälsa.

Till anslaget 1:8 Bidrag till psykiatri anvisas 280 000 000 kronor mindre än regeringen föreslagit. Motionärerna avvisar därmed de medel som regeringen föreslagit för att möta den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga vuxna.

Som en följd av att motionärerna avvisar förslaget att införa kostnadsfria läkemedel för barn och unga samt förslaget att erbjuda kostnadsfria preventivmedel till personer under 21 år fr.o.m. den 1 januari 2017, anvisas 5 000 000 kronor mindre än regeringen föreslagit till anslaget 1:12 E-hälso- myndigheten.

Till anslagen 2:1 Folkhälsomyndigheten, 3:1 Myndigheten för delaktighet

respektive 4:1 Inspektionen för vård och omsorg avsätter motionärerna
1 000 000, 1 000 000 respektive 2 000 000 kronor mindre än regeringen
förslagit med hänsyn till en fortsatt pris- och löneomräkning.  

Till anslaget 4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet anvisas 120 000 000 kronor mindre än regeringen föreslagit, eftersom motionärerna avvisar regeringens förslag att även barn och unga mellan 8 och 19 år ska få

25

2015/16:SoU1 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN                    
  bidrag till glasögon på motsvarande sätt som barn mellan 0 och 7 år.
  Motionärerna anser att alla landsting ska tillhandahålla bidrag för glasögon till
  barn. Också regeringens förslag om satsningar för avgiftsfri öppenvård för
  äldre, avgiftsfri mammografi och avgiftsfria preventivmedel bör enligt
  motionärerna avvisas eftersom det är landstingens ansvar att avgöra hur
  avgifter bör utformas.                    
  Till anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken anvisar
  motionärerna 720 000 000 kronor mindre än regeringen föreslagit.
  Motionärerna avvisar regeringens förslag att avsätta 2 000 000 000 kronor för
  ökad bemanning i äldreomsorgen. En konsekvens av att motionärerna avvisar
  förslaget om att avskaffa fritidspengen blir att motionärerna avvisar
  20 000 000 kronor som anvisas av regeringen i den delen. Motionärerna
  avsätter i stället 500 000 000 kronor för bättre mat i hemtjänsten och särskilda
  boenden från den 1 juli 2016, 400 000 000 kronor för en förenklad
  biståndsbedömning och 400 000 000 kronor för en kompetenssatsning genom
  ett fortsatt omvårdnadslyft, varav 100 000 000 kronor öronmärks för
  utbildning av chefer inom äldre- och funktionshindersomsorgen.    
  Till anslaget 4:6 Statens institutionsstyrelse avsätter motionärerna
  3 000 000 kronor mindre än regeringen föreslagit med hänsyn till en fortsatt
  pris- och löneomräkning.                  
  Till anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. avsätter
  motionärerna 567 000 000 kronor mer än vad regeringen föreslagit.
  Motionärerna avsätter 101 000 000 kronor för att behålla fritidspengen
  (yrkande 3). Samtidigt avvisar motionärerna det föreslagna sommarlovsstödet
  om 200 000 000 kronor som ska gå till kommuner som anordnar avgiftsfria
  aktiviteter för alla barn. Motionärerna avsätter 700 000 000 kronor för bl.a. ett
  stärkt samarbete mellan skolan, skolhälsovården och socialtjänsten kring barn
  som placerats utanför hemmet, en förlängd satsning på evidensbaserad praktik
  och en nationell kunskapssatsning om att identifiera barn och unga som utsatts
  för våld eller övergrepp. Motionärerna avsätter även 16 000 000 kronor för att
  genomföra LVU-utredningens förslag. Motionärerna avvisar samtidigt
  regeringens förslag att avsätta 250 000 000 kronor till socialtjänstens arbete i
  den sociala barn- och ungdomsvården.              
  Till anslaget 7:1 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd:
  Förvaltning anvisar motionärerna 5 000 000 kronor mindre än vad regeringen
  föreslagit. Till anslaget 8:1 Socialstyrelsen anvisas 1 000 000 kronor mindre
  med hänsyn till fortsatt pris- och löneomräkning.          
  Slutligen avsätter motionärerna 100 000 000 kronor till ett nytt anslag,
  Vissa internationella insatser, för att stödja organisationer som arbetar på plats
  för att förbättra situationen för fattiga EU-medborgare.      
  Förslagen i anslagsmotionen följs upp i andra motioner från Liberalerna.
  I partimotion 2015/16:1480 av Jan Björklund m.fl. (FP) begärs i yrkande 7
  ett tillkännagivande om vad som sägs i motionen om en reformering av
  äldreomsorgen. Motionärerna anför bl.a. att de äldres inflytande över
  måltiderna och måltidernas kvalitet ska öka samt att den s.k.

26

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:SoU1

Linköpingsmodellen med förenklad biståndsbedömning ska tillåtas i hela landet. I yrkande 8 begärs ett tillkännagivande om en satsning på första linjens chefer inom hemtjänsten och äldreomsorgen. Motionärerna anser att satsningen Omvårdnadslyftet ska fortsätta.

I partimotion 2015/16:1481 av Jan Björklund m.fl. (FP) begärs i yrkande 4 ett tillkännagivande om ett stärkt samarbete mellan skola, skolhälsovård och socialtjänst för placerade barn. I yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om en systematisk uppföljning av placerade barns fysiska hälsa. I yrkande 6 begärs ett tillkännagivande om att skyndsamt bereda LVU-utredningen. I yrkande 8 begärs ett tillkännagivande om en förlängning av stödet för en evidensbaserad praktik i socialtjänsten, och i yrkande 11 begärs ett tillkännagivande om en nationell kunskapssatsning på våld och övergrepp mot barn.

I motion 2015/16:1482 av Fredrik Malm m.fl. (FP) begärs i yrkande 4 ett tillkännagivande om att avsätta medel i statsbudgeten för att direkt stödja organisationer som bedriver ett konkret och effektivt arbete i länder som Rumänien och Bulgarien.

Kristdemokraterna

I motion 2015/16:2568 av Emma Henriksson m.fl. (KD) yrkande 89 anvisas totalt 4 035 000 000 kronor mindre än regeringen föreslagit till utgiftsområde 9.

Motionärerna avvisar regeringens förslag att göra det möjligt för personer under 18 år att kostnadsfritt få läkemedel och andra förmånsberättigade varor inom läkemedelsförmånerna. Till anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna anvisas därmed 339 000 000 kronor mindre än regeringen föreslagit. Motionärerna befarar att gratis läkemedel kan leda till ökad förskrivning av läkemedel till barn.

Till anslaget 1:6 Folkhälsa och sjukvård anvisas 2 530 000 000 kronor mindre än regeringen föreslagit. Motionärerna avvisar bl.a. regeringens förslag att avsätta 1 miljard kronor per år för en professionsmiljard, det extra tillskottet på 1 miljard kronor till sjukvården samt satsningen på förlossningsvården och primärvården.

Till anslaget 1:8 Bidrag till psykiatri anvisas 50 000 000 kronor mer än regeringen föreslagit för att kartlägga orsakerna till den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga (yrkande 35).

Motionärerna anför vidare att de vill behålla den s.k. samordnings- och tillgänglighetsmiljarden (anslaget 1:9, se yrkande 9).

Som en följd av att motionärerna avvisar förslaget att införa kostnadsfria läkemedel för barn och unga anvisas 2 000 000 kronor mindre än regeringen föreslagit till anslaget 1:12 E-hälsomyndigheten.

Motionärerna anvisar 25 000 000 kronor mer än regeringen föreslagit till anslaget 4:1 Inspektionen för vård och omsorg. Motionärerna anför att det, i samband med att en ny boendeform för ensamkommande flyktingbarn är på

27

2015/16:SoU1 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN                
  väg att införas, är av största vikt att myndigheten har tillräckliga resurser för
  att kunna fullgöra de utökade uppgifterna (yrkande 70).      
  Till anslaget 4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet anvisas
  120 000 000 kronor mindre än regeringen föreslagit, eftersom motionärerna
  avvisar regeringens förslag att även barn och unga mellan 8 och 19 år ska få
  bidrag till glasögon på motsvarande sätt som barn mellan 0 och 7 år.
  Motionärerna anser att alla landsting ska tillhandahålla bidrag för glasögon till
  barn.                  
  Till anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken anvisar
  motionärerna 1 500 000 000 kronor mindre än regeringen föreslagit.
  Motionärerna avvisar regeringens förslag i budgetpropositionen till förmån för
  en äldreboendegaranti (300 000 000 kronor), ett omvårdnadslyft och ledar-
  skapsutbildning (200 000 000 kronor), ett måltidslyft (100 000 000 kronor),
  en demensplan (100 000 000 kronor) och ett ökat socialt innehåll i
  äldreomsorgen (150 000 000 kronor) (se yrkandena 19–24, 28 och 29).
  Till anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. anvisar
  motionärerna 119 000 000 kronor mindre än regeringen föreslagit.
  Motionärerna avsätter 81 000 000 kronor för att behålla fritidspengen
  (yrkande 75). Samtidigt avvisar motionärerna det föreslagna
  sommarlovsstödet som ska gå till kommuner som anordnar avgiftsfria
  aktiviteter för alla barn. Motionärerna ser positivt på den satsning i
  budgetpropositionen som syftar till att förbättra socialtjänstens arbete med
  barnärenden genom att öka bemanningen, kompetensen och kvaliteten
  (yrkande 64).                  
  Slutligen anvisar motionärerna 500 000 000 kronor till ett nytt anslag,
  Bidrag för rehabilitering och förebyggande arbete. I yrkande 13 begärs ett
  tillkännagivande om en prestationsbaserad kvalitetssatsning som premierar
  förbättrade resultat hos landstingen av förebyggande och rehabiliterande

insatser. Ett likalydande yrkande finns i Kristdemokraternas motion 2015/16:2509 av Roland Utbult m.fl. (yrkande 11).

Förslagen i anslagsmotionen följs även upp i andra motioner från Kristdemokraterna.

I motion 2015/16:1994 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 16 begärs ett tillkännagivande om att genomföra en bred utredning för att kartlägga och undersöka orsakerna till psykisk ohälsa bland barn och unga, och i motion 2015/16:1938 av Caroline Szyber m.fl. (KD) yrkande 17 begärs ett tillkännagivande om att förlänga investeringsstödet till äldres bostäder.

Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) begär i motion 2015/16:2258 yrkande 18 ett tillkännagivande om att anslå medel till fritidspengen. Även i motion 2015/16:2569 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 23 begärs ett tillkännagivande om att fritidspengen ska vara kvar.

28

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:SoU1

Utskottets ställningstagande

Svensk hälso- och sjukvård är på flera sätt framstående. Den uppvisar goda medicinska resultat och god effektivitet. Samtidigt finns det utmaningar. Vården är i dag alltför ofta ojämlik mellan olika delar av landet, mellan könen och mellan grupper i samhället. Det finns också problem med hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning, vilket bl.a. leder till en otillfredsställande tillgänglighet och en minskad effektivitet. Hälso- och sjukvården är i första hand landstingens ansvar. Staten ansvarar bl.a. för lagstiftningen, men har även ett övergripande ansvar för att vården är jämlik. Staten ska bidra till att landstingen har förutsättningar att kunna erbjuda en god vård.

Utskottet välkomnar regeringens föreslagna förstärkning av hälso- och sjukvården med 1 000 000 000 kronor 2016. Utskottet delar regeringens bedömning att arbetet med att utveckla hälso- och sjukvården bör bedrivas i dialog med olika berörda aktörer, bl.a. hälso- och sjukvårdens huvudmän, medarbetare och patienter och dessa gruppers organisationer.

Vidare anser utskottet att det är mycket positivt att regeringen föreslår en s.k. professionsmiljard för att höja kvaliteten och effektiviteten i hälso- och sjukvården genom att förbättra förutsättningarna för rätt användning av professionernas kompetens och påverka landstingens kompetensförsörjning i positiv riktning. Denna satsning bör som regeringen beskriver ta sin utgångspunkt i bättre administrativa stöd för professionerna, mer effektiv och ändamålsenlig organisering av arbetsfördelning och arbetssätt samt förbättrade förutsättningar för och planering av kompetensförsörjningen.

Utskottet delar regeringens uppfattning att personer med utländsk hälso- och sjukvårdsutbildning är en viktig resurs för hälso- och sjukvården. Att ta till vara denna resurs är en viktig del av kompetensförsörjningsarbetet. Det är därför angeläget att påskynda dessa personers etablering på arbetsmarknaden. Utskottet välkomnar att Socialstyrelsen tillförs medel för en snabbare validering av hälso- och sjukvårdspersonal, så att kompetensen hos personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från andra länder tillvaratas.

Utskottet anser i likhet med regeringen att det är angeläget med en mer patientcentrerad och samordnad vård för bl.a. personer som ofta kommer i kontakt med olika delar av hälso- och sjukvården. Det handlar t.ex. om personer med kroniska sjukdomar, personer med psykisk ohälsa, multisjuka äldre samt barn och unga. Enligt utskottet är satsningen på att utveckla arbetet med att förebygga och behandla kroniska sjukdomar av vikt i detta hänseende. Utskottet anser även att satsningen för att korta väntetiderna inom cancervården och minska de regionala skillnaderna är mycket angelägen.

Enligt utskottet är det viktigt att uppnå en mer jämställd hälso- och sjukvård. Alla, oavsett kön eller könsidentitet, ska utifrån sina behov behandlas likvärdigt när det gäller resurser och insatser. Utskottet ser därför positivt på regeringens föreslagna satsning för att förbättra förlossningsvården och stärka insatserna för kvinnors hälsa. Primärvården ska vara det naturliga förstahandsvalet för patienten och stå för kontinuitet i mötet mellan patient och hälso- och sjukvård.

29

2015/16:SoU1 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  Regeringen föreslår att läkemedel och andra förmånsberättigade varor inom
  läkemedelsförmånerna ska vara kostnadsfria för personer under 18 år.
  Reformens syfte är att möjliggöra en vård på lika villkor oavsett barnfamiljers
  ekonomi och därigenom utjämna hälsoskillnader bland barn och unga.
  Utskottet välkomnar denna reform, som föreslås träda i kraft den 1 januari
  2016.
  Psykisk ohälsa är en stor utmaning. För att möta den ökande ohälsan bland
  barn och unga vuxna t.o.m. 30 år föreslås i propositionen att satsningen inom
  området psykisk ohälsa förstärks. Medlen ska användas dels för att förstärka
  ungdomsmottagningarnas arbete, dels för att stimulera nya initiativ. Utskottet
  ser mycket positivt på denna satsning. Härutöver noterar utskottet att medel
  avsätts för att förstärka elevhälsan fr.o.m. 2016 (utg.omr. 16).
  Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning slår
  fast att personer med funktionsnedsättning och deras organisationer aktivt ska
  involveras i beslutsprocesser som gäller statens åtgärder för att genomföra de
  rättigheter som slås fast i konventionen. Det är därför positivt att regeringen
  avsätter ytterligare medel för att stärka funktionshindersorganisationernas
  arbete.
  Äldre har rätt att få och ska erbjudas omsorg utifrån sina individuella behov
  och på lika villkor för att kunna leva ett så tryggt, aktivt och meningsfullt liv
  som möjligt. Äldreomsorgen ska bygga på respekt för äldre kvinnors och mäns
  självbestämmanderätt och integritet, vilket innebär att de ska ha inflytande
  över sina liv och vara delaktiga i utformandet av sin omsorg.
  Det är därför mycket positivt att regeringen föreslår att det avsätts
  2 000 000 000 kronor per år 2016–2018 för att öka bemanningen med målet
  att höja kvaliteten inom äldreomsorgen, öka tryggheten för de äldre samt
  förbättra förutsättningarna för en jämställd, likvärdig och jämlik äldreomsorg
  i hela landet. Många av de centrala faktorer som påverkar kvaliteten och
  effektiviteten inom äldreomsorgen är relaterade till bemanningen och
  tillgången till personal. Utskottet anser i likhet med regeringen att en ökad
  bemanning inom äldreomsorgen kan skapa utrymme för personalen att
  tillbringa mer tid med de äldre, men också ge större möjligheter för personalen
  att bidra till en gemensam utveckling av verksamheten. Det är även välkommet
  att regeringen föreslår att medel avsätts för en kunskapssatsning riktad till
  verksamheter inom äldre- och funktionshindersomsorgen. Satsningen är
  avsedd att bl.a. komplettera bemanningssatsningen inom äldreomsorgen men
  också att stödja pågående utbildningsinsatser inom LSS-området.
  För att möta behovet hos personer med demenssjukdom och deras
  närstående liksom de samhällsekonomiska konsekvenserna av det snabbt
  ökande antalet personer som lever med demenssjukdom krävs en bred
  kunskapshöjning i samhället. Utskottet välkomnar att regeringen avser att
  genomföra ett kartläggningsarbete i syfte att få underlag för att bygga upp ett
  långsiktigt, målinriktat och koordinerat arbete inom demensområdet. Medel
  avsätts för detta 2016–2018. Det är vidare positivt att regeringen avsätter
  medel för fallskadeförebyggande arbete 2016–2018.

30

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:SoU1

Utskottet delar regeringens uppfattning att tillgången till bostäder för äldre är en central fråga för att klara den demografiska utvecklingen, och att tillgången till en plats i ett särskilt boende är central för den som behöver en sådan. Det behöver även finnas ändamålsenliga bostäder på den ordinarie bostadsmarknaden för att säkerställa äldre personers olika behov. Utskottet välkomnar därför det nya investeringsstödet som regeringen föreslår för att öka antalet bostäder för äldre och därigenom förbättra tillgängligheten samt öka möjligheterna till gemenskap och trygghet för äldre personer.

Liksom regeringen anser utskottet att utgångspunkten för den sociala barn- och ungdomsvården bör vara att Sverige ska vara ett av de bästa länderna att växa upp i. Tidiga insatser i samverkan mellan exempelvis socialtjänst, förskola och skola samt hälso- och sjukvård kan vara avgörande för att främja goda levnadsvillkor för flickor och pojkar och vända en negativ utveckling för en enskild individ. Arbetet med flickor och pojkar som far illa eller riskerar att fara illa är ett av socialtjänstens svåraste uppdrag. För de anställda inom socialtjänsten handlar arbetet många gånger om att göra kvalificerade bedömningar och fatta svåra, och för flickor och pojkar och deras föräldrar mycket ingripande, beslut. Samtidigt rapporteras om svårigheter att rekrytera och behålla erfaren personal. Det är angeläget att vända utvecklingen och förbättra förutsättningarna att göra ett bra arbete. Utskottet välkomnar därför regeringens satsning för att förbättra förutsättningarna för socialtjänstens arbete i den sociala barn- och ungdomsvården. Medlen ska i huvudsak gå till att stärka bemanningen och till satsningar på kompetens och kvalitet. Det är även positivt att regeringen avser att fortsätta satsningen på kompetensutveckling och ge stöd till huvudmännen i syfte att bidra till en trygg och säker vård för flickor och pojkar och ökad kompetens och stabilitet hos personalen. Regeringens satsning på socialtjänstens arbete i den sociala barn- och ungdomsvården är även positiv mot bakgrund av det ökande antalet ensamkommande flyktingbarn.

Utskottet delar regeringens bedömning att bestämmelsen om fritidspeng är utformad på ett sådant sätt att den begränsar familjernas möjlighet att själva välja hur deras barn ska tillbringa sin fritid. Bestämmelserna om fritidspeng i socialtjänstlagen (2001:453) bör därför upphöra att gälla. De medel som tidigare har avsatts för fritidspengen bör i stället användas för att höja barndelen i riksnormen i försörjningsstödet (utg.omr. 25). Det är också angeläget att alla barn ska ha tillgång till bra aktiviteter på sommarlovet. Därför välkomnar utskottet förslaget att införa ett statligt sommarlovsstöd.

Att ge det stora antalet ensamkommande barn ett bra och långsiktigt mottagande innebär ett stort åtagande för kommunerna. Det är angeläget att ensamkommande barn alltjämt placeras utifrån vad som är det bästa för barnet och att samverkan mellan berörda myndigheter intensifieras. Regeringen har nyligen presenterat ett förslag om en ny placeringsform – stödboende (prop. 2015/16:43, bet. 2015/16:SoU5).

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att byta namn på Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (MIA) till Myndigheten för

31

2015/16:SoU1 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  familjerätt och föräldraskapsstöd för att bättre spegla det utökade
  ansvarsområdet.
  Sammantaget anser utskottet att regeringens förslag till anslag inom
  utgiftsområde 9 är väl avvägda. Utskottet tillstyrker därmed regeringens
  förslag till anslagsfördelning.
  Utskottet ställer sig inte bakom de motioner som föreslår en annan
  anslagsfördelning eller att medel ska anvisas till nya anslag inom
  utgiftsområdet. Samtliga motioner som behandlas ovan avstyrks därmed.
  Slutligen tillstyrker utskottet regeringens förslag till bemyndiganden inom
  utgiftsområde 9.

32

2015/16:SoU1

Särskilda yttranden

1.Anslag inom utgiftsområde 9, punkt 2 (M)

Cecilia Widegren (M), Margareta B Kjellin (M), Finn Bengtsson (M) och Amir Adan (M) anför:

Sverige befinner sig i ett allvarligt läge med flera växande utmaningar. Det gäller inte minst ökade migrationskostnader och ökande sjukskrivning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) sammanfattar detta som att det finns risker för ”liv och hälsa, begynnande undanträngningseffekter och samhällets funktionalitet”.

Med anledning av de extraordinära insatser och åtgärder som krävs och kommer att krävas har utskottet under budgetens behandling kallat in ansvariga statsråd, ansvariga myndigheter såsom Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten samt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Det blev av deras information tydligt att det även efter detta budgetbeslut kvarstår flera stora utmaningar för hälso- och sjukvården och socialtjänsten samt inom andra av utskottets ansvarsområden.

Sverige beskrivs ofta som ett av världens bästa länder att leva och växa upp i, men som nämnts ovan finns stora utmaningar framöver. Vi ser ett nytt utanförskap växa fram som genom långvarig strukturell arbetslöshet drabbar unga människor och utrikes födda särskilt hårt. Dessutom ställer en allt tuffare internationell konkurrens höga krav på våra företag och deras jobbskapande. Det här är avgörande framtidsfrågor för Sverige.

Budgetpropositionen visar på en regering som står handfallen inför de viktiga utmaningar Sverige står inför och som inte förmår ta vara på de goda förutsättningar vi har. Regeringens politik med stora skattehöjningar på jobb och företagande riskerar att leda till att Sveriges jobbtillväxt bromsas, och försämrar också möjligheterna till en god integration genom att höja trösklarna in till arbetsmarknaden. Det här är fel väg för Sverige.

Vi moderater står för en annan väg. Vårt mål är att öka välståndet och tryggheten för alla medborgare i Sverige. De reformförslag vi presenterar är därför fokuserade på hur jobben ska bli fler. Vi vill minska utanförskapet och stärka incitamenten till att arbeta genom att stå upp för rimliga skattenivåer, stärka investeringar i utbildning och infrastruktur och värna företagsklimatet. Fler i arbete är avgörande för att få mer kunskap i skolan, högre kvalitet i välfärden och ett starkare Sverige.

I motion 2015/16:3043 presenteras Moderaternas budgetförslag och förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken.

Riksdagen har genom beslut den 25 november 2015 ställt sig bakom regeringens förslag till utgiftsramar, beräkning av statens inkomster och inriktning på budgetpolitiken. Moderaternas budgetförslag är en sammanhållen helhet, och eftersom riksdagen i steg ett, rambeslutet, har ställt

33

2015/16:SoU1 SÄRSKILDA YTTRANDEN                  
  sig bakom regeringens förslag avstår vi från att delta i beslutet om anslagens
  fördelning inom utgiftsområde 9. I stället framför vi i detta särskilda yttrande
  synpunkter på regeringens förslag och redovisar den anslagsfördelning och de
  förslag som Moderaterna föreslår i motion 2015/16:2876 av Cecilia Widegren
  m.fl.                    
  Svensk vård och omsorg uppvisar i ett internationellt perspektiv goda
  resultat. Samtidigt finns fortfarande brister. Långa väntetider och otillräcklig
  tillgänglighet är fortfarande ett problem i delar av vården. Fördelningen av
  resurser mellan de som har större och de som har mindre behov fungerar inte
  optimalt. Trots att väntetiderna sjunkit betydligt i den svenska vården finns
  fortfarande stora, och ibland livsavgörande, skillnader inom landet.  
  Det är oroande att regeringen inte verkar ta dessa utmaningar med
  väntetider, tillgänglighet och kvalitet på allvar. Regeringen har tillsammans
  med Vänsterpartiet omvandlat den s.k. samordnings- och
  tillgänglighetsmiljarden (anslaget 1:9) till ett generellt statsstöd till
  landstingen utan några krav på prestation eller minskning av väntetiderna. Att
  staten rakt av finansierar landstingens verksamhet, utan något fokus på
  kvalitetshöjningar, riskerar att leda till att landstingen omprioriterar sina egna
  resurser och att stödet därmed har mycket små effekter på vårdens kvalitet och
  tillgänglighet. Vi avvisar därmed regeringens förslag att avsätta
  1 000 000 000 kronor per år till en professionsmiljard samt det extra tillskottet
  på 1 000 000 000 kronor till sjukvården. Vi ställer oss inte heller bakom
  regeringens förslag att göra det möjligt för personer under 18 år att

kostnadsfritt få läkemedel och andra förmånsberättigade varor inom läkemedelsförmånerna.

Sveriges äldre kan vänta sig fler år med god hälsa än i de allra flesta länder. I dag lever vi i genomsnitt 20 år efter pensioneringen. Det är en fantastisk utveckling. Men det kräver också en förändring i synen på äldre. Det är viktigt att politiken visar förståelse och respekt för att äldre inte är en homogen grupp människor med samma behov och önskemål. Inom anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken gör vi delvis andra prioriteringar än regeringen. Vi avvisar bl.a. regeringens förslag på ett nytt investeringsstöd samt den temporära kunskapssatsningen. Vi vill i stället bl.a. fullfölja den påbörjade ledarskapsutbildningen för chefer i äldreomsorgen. Dessutom prioriterar vi en satsning på ett måltidslyft i äldreomsorgen.

Sverige är ett av världens bästa länder att växa upp i för barn och unga. Det finns emellertid barn som inte har det bra, utan som lever i uppväxtmiljöer som ibland är direkt skadliga. Enligt vår mening bör barn i familjer med regelbunden socialtjänstkontakt särskilt uppmärksammas för sina skolresultat. Ingen annan fråga betyder mer för deras långsiktiga möjligheter att lyckas. Inom anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. anvisar vi därför 30 000 000 kronor till en öronmärkt satsning för att utveckla socialtjänstens metoder för att hjälpa utsatta familjer att se till att barnen klarar skolan.

34

SÄRSKILDA YTTRANDEN 2015/16:SoU1

Vidare anser vi att validering av utländska hälso- och sjukvårdsutbildningar bör skötas av Universitets- och högskolerådet i stället för av Socialstyrelsen. Av detta skäl anvisar vi 70 000 000 kronor mindre till anslaget 8:1.

I vårt budgetalternativ inom utgiftsområde 9 presenterar vi en rad satsningar som gäller fr.o.m. 2017. Det handlar bl.a. om en utvecklad prestationsbunden vårdgaranti, medel för att förbättra kompetensförsörjningen inom vården och en förstärkning av Inspektionen för vård och omsorg. Vi vill även fr.o.m. 2017 förstärka de satsningar som görs på mer personal i äldreomsorgen.

2.Anslag inom utgiftsområde 9, punkt 2 (SD)

Per Ramhorn (SD) och Christina Östberg (SD) anför:

Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn som betraktar värdekonservatism och upprätthållandet av en solidarisk välfärdsmodell som de viktigaste verktygen i byggandet av det goda samhället. Partiets övergripande mål är att formera en demokratisk, politisk rörelse som slår vakt om den gemensamma nationella identitet som har utgjort grunden för framväxten av välfärdsstaten och vårt lands fredliga och demokratiska utveckling.

Sverigedemokraterna eftersträvar ett försiktigt framåtskridande som baseras på varsamhet, eftertanke och långsiktigt ansvarstagande. Vi eftersträvar ett demokratiskt, jämställt och miljövänligt samhälle där alla medborgare skyddas av, och är lika inför, lagen. Genom att kombinera frihet och trygghet, individualism och gemenskap hoppas vi kunna skapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet.

Sverigedemokraterna står fritt från såväl socialismens som liberalismens ekonomiska teorier och kan därför inta ett pragmatiskt och verklighetsanpassat förhållningssätt i ekonomiska frågor. Förutsatt att det kan gagna Sverige och dess medborgare är vi öppna för samtal, diskussioner och samarbeten med alla andra partier. I vår höstbudget stakar vi ut våra viktigaste visioner för de kommande åren. Vi visar att det inte måste finnas någon motsättning mellan ekonomisk tillväxt och sysselsättning å den ena sidan och allmän välfärd, trygghet och socialt ansvarstagande å den andra.

Riksdagen fastställde genom sitt beslut den 25 november 2015 att de samlade utgifterna för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg inte får överstiga 69 237 676 000 kronor 2016 (bet. 2015/16:FiU1). Sverigedemokraternas förslag på utgiftsområdet överstiger denna nivå med 2 165 300 000 kronor och kan således formellt inte tillstyrkas. Därför väljer vi att avstå från att delta i beslutet och lägger fram ett särskilt yttrande om vår politik inom utgiftsområde 9. Vårt budgetalternativ bör ses som en helhet. Vi står fast vid uppfattningen att anslagen inom utgiftsområde 9 borde ha utformats i enlighet med förslagen i vår motion 2015/16:2233 av Per Ramhorn m.fl. (SD).

35

2015/16:SoU1 SÄRSKILDA YTTRANDEN              
  Det är Sverigedemokraternas målsättning att den svenska hälso- och
  sjukvården ska hålla en hög kvalitet. Det är därför av största vikt att vi kan
  erbjuda patienten de allra senaste kunskaperna inom vården, prövade och
  avancerade behandlingsmetoder, den senaste tekniken och väl fungerande
  läkemedel. För att vi ska närma oss målet om en svensk sjukvård i världsklass
  krävs det att tillgängligheten till vård förbättras.      
  Vårdgarantin är en av de viktigaste satsningarna vi har i Sverige då en
  effektiv och utvecklad vårdgaranti ger både vårdgivare och vårdtagare en
  gemensam trygghet. Sverigedemokraterna ser däremot att den nuvarande
  vårdgarantin måste förnyas, utvecklas och kompletteras ännu ett steg samt att
  de medicinska prioriteringarna måste bli tydligare. Sverigedemokraterna
  förespråkar därför ett införande av en medicinsk vårdgaranti efter den norska
  modellen, vilket innebär att specialist och patient gör en gemensam plan över
  utredning och behandlingsförlopp.        
  Vi avsätter 665 000 000 kronor mer än regeringen föreslagit till anslaget
  1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård. Satsningen avser bl.a. en ny medicinsk
  vårdgaranti, ökat antal vårdplatser och ökad tillgänglighet, ökad tillgänglighet
  inom ambulanssjukvården, förbättrad palliativ vård, ersättning till barn och
  unga som drabbats av narkolepsi till följd av Pandemrix och stimulansbidrag
  till att utveckla telemedicin. Vi välkomnar regeringens förslag att avskaffa
  patientavgiften för personer som är över 85 år. Vi vill dock gå steget längre
  och även avskaffa avgifterna i slutenvården för de som är över 85 år. Även
  detta ingår i vår satsning inom anslaget.      
  Sverigedemokraterna anser vidare att den övre gränsen i det statliga
  tandvårdsbidraget bör justeras så att alla ålderspensionärer från 65 år medges
  den högre bidragsnivån (300 kronor per år). Vi avsätter 150 600 000 kronor
  för detta ändamål (anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner).    
  Psykisk ohälsa drabbar många människor och är ett ständigt växande
  folkhälsoproblem i Sverige. För att bl.a. utveckla och förstärka barn- och
  ungdomspsykiatrin och för att utöka antalet vårdplatser inom psykiatrin
  avsätter vi 80 000 000 kronor mer än regeringen föreslagit till anslaget 1:8
  Bidrag till psykiatri.              
  För att uppnå en lyckad behandling krävs tidiga insatser. Därför måste
  vården kontinuerligt arbeta med att upptäcka och identifiera sjukdomar så
  tidigt som möjligt. Sverigedemokraterna anser att screeningåtgärder, där
  symtomfria individer undersöks i förebyggande syfte, ska utökas. Vi förordar
  en satsning med syfte att introducera fler nationella screeningprogram och
  avsätter medel för detta. Vi avsätter även medel för en obligatorisk
  hälsokontroll för alla som söker svenskt uppehållstillstånd.
  Sverigedemokraterna avsätter totalt 190 000 000 kronor för dessa två åtgärder.
  Till ett nytt anslag, Övriga sjukvårdsåtgärder, anvisas sammanlagt
  120 000 000 kronor.              
  Sverigedemokraterna avsätter 20 000 000 kronor mer än regeringen
  föreslagit till Myndigheten för delaktighet (anslaget 3:1). Satsningen avser

36

SÄRSKILDA YTTRANDEN 2015/16:SoU1

möjligheten att införa ett nationellt kompetenscenter där expertkunskap om avancerade hjälpmedel och barns hjälpmedelsbehov samlas.

Sverigedemokraternas uppfattning är att välfärden ska sträcka sig genom livets alla skeden. De svenska seniorerna har till skillnad från andra grupper i samhället fått uppleva en stadig försämring av sina levnadsvillkor. Alldeles för många svenskar drabbas av våld, övergrepp eller försummelser efter sin 65-årsdag. Därtill är det alltför svårt att i dagens Sverige få tillgång till adekvat vård och omsorg för de äldre som inte klarar sig själva. Denna utveckling måste därför vändas så snart som det är möjligt, varför vi föreslår en rad åtgärder för att underlätta livet och vardagen för våra äldre. Sverigedemokraterna avsätter 450 000 000 kronor mer än regeringen föreslagit till anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken. I satsningen ingår bl.a. fler sociala aktiviteter, bättre mat, fler äldrevårdscentraler och insatser mot brott, I syfte att snabbt få till stånd en kraftig ökning av antalet trygghetsboenden för de äldre som inte längre kan klara sig på egen hand, men som inte anses vara tillräckligt hjälpbehövande för att få plats på ett särskilt boende, föreslås ett särskilt riktat investeringsstöd. Sverigedemokraterna föreslår även ett riktat investeringsstöd för att snabbt få till stånd en ökning av antalet kategoriboenden med husdjursprofil.

Vidare avsätter Sverigedemokraterna 10 000 000 kronor mer än regeringen föreslagit till anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. i syfte att bl.a. bekämpa missbruket.

Sverigedemokraterna föreslår förlängd tid för ersättning till vanvårdade barn. Vi avsätter därför 60 000 000 kronor mer än regeringen föreslagit till anslaget 4:8 Ersättning för vanvård i den sociala barn- och ungdomsvården och 39 000 000 kronor mer än regeringen föreslagit till Ersättningsnämnden (anslaget 4:9).

Sverigedemokraterna välkomnar regeringens satsning på glasögonbidrag till barn, men anslår en högre summa per barn och år (1 200 kronor per barn och år) eftersom vi anser att det är viktigt att ge alla barn och unga – inte bara de som har föräldrar som kan betala – möjlighet att få hjälp med glasögon. Vi avsätter 51 000 000 kronor för detta ändamål.

Vidare avsätter vi 250 000 000 kronor till det nya anslaget Nystart för omvårdnadslyftet och till det nya anslaget Anhörigstöd avsätter vi 100 000 000 kronor. Slutligen avsätter vi 100 000 000 kronor till det nya anslaget Familjerådgivning, 50 000 000 kronor till det nya anslaget Medling och 25 000 000 kronor till det nya anslaget Faderskapstest.

3.Anslag inom utgiftsområde 9, punkt 2 (C)

Staffan Danielsson (C) anför:

Centerpartiets vision är att Sverige ska bli ett av världens mest framgångsrika länder ekonomiskt, med möjligheter för alla att arbeta och utvecklas. Förutsättningarna för detta är ett näringsliv i frontlinjen för internationell konkurrenskraft och innovation och en bred bas av småföretag som tillåts

37

2015/16:SoU1 SÄRSKILDA YTTRANDEN
  utvecklas och växa i hela landet. Jag och Centerpartiet vill att Sverige ska vara
  ett föredöme på miljöområdet och genom konkreta styrmedel visa att
  ekonomisk tillväxt, innovation och entreprenörskap går hand i hand med
  minskade utsläpp och gifter samt med ekologisk balans. Genom vår politik vill
  vi skapa välfärd och trygghet för alla i hela landet, dels genom ett ökat
  välståndsskapande som medger mer resurser till skola, vård och omsorg, dels
  genom att dessa resurser används bättre.
  Under åren med alliansregeringen lades grunden till stabila statsfinanser.
  Viktiga steg togs för att lätta skattebördan och minska regleringarna. Över
  300 000 nya arbetstillfällen skapades och utanförskapet minskade med drygt
  200 000 personer, samtidigt som den gröna omställningen accelererade. När
  den nu sju år långa internationella krisen äntligen är till ända måste Sverige ta
  nästa steg för att skapa maximalt med jobb under den globala återhämtningen.
  Tyvärr är den svenska regeringen på väg i motsatt riktning. Stora
  skattehöjningar på jobb och regleringar av växande företag riskerar att bryta
  återhämtningen och kommer att drabba tiotusentals arbetstillfällen. De mest
  utsatta grupperna på arbetsmarknaden är de som drabbas hårdast. Sverige
  behöver en förnyad ekonomisk politik.
  Centerpartiet har i budgetmotion 2015/16:3223 föreslagit ett alternativ till
  regeringens budgetproposition. I motionen föreslås stora och viktiga
  strukturreformer på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden, omläggningar
  av skatten på arbete och företagens villkor samt en kraftfull grön skatteväxling
  där sänkt skatt på arbete finansieras genom att förorenaren betalar för utsläpp.
  Målet är att frigöra alla de krafter som finns runt omkring i vårt land, så att nya
  initiativ och idéer belönas i stället för att bestraffas.
  Riksdagen har i första steget av budgetprocessen emellertid ställt sig bakom
  regeringens budgetproposition och de utgiftsramar och beräkningar av
  inkomster som föreslås där. Eftersom riksdagen har gett budgetpolitiken en
  helt annan inriktning än den jag och Centerpartiet önskar avstår jag från att
  delta i beslutet om anslagens fördelning. Centerpartiets budgetförslag måste
  betraktas som en helhet där delar inte kan brytas ut och behandlas isolerat. I
  stället framför jag i detta särskilda yttrande den fördelning av anslagen inom
  utgiftsområde 9 som förordas i Centerpartiets anslagsmotion 2015/16:3181 av
  Staffan Danielsson m.fl.
  En god, effektiv och trygg vård och omsorg i livets alla skeden är två av
  samhällets absolut viktigaste åtaganden. Vården måste vara jämlik och
  tillgänglig för alla och ska organisera sitt arbete efter patienternas behov.
  Människor får inte hamna i kläm mellan olika system. Alla människor måste
  också ha möjlighet att få inflytande över sin vård och omsorg oavsett i vilket
  skede i livet de befinner sig.
  Under sin tid i regeringsställning genomförde Alliansen en rad viktiga
  satsningar på minskade köer inom hälso- och sjukvården. Genom reformer
  som kömiljarden (numera samordnings- och tillgänglighetsmiljarden, anslaget
  1:9) och lagen om valfrihet minskade köerna, och fler människor fick
  möjlighet att komma i kontakt med vården. Den nuvarande regeringen har

38

SÄRSKILDA YTTRANDEN 2015/16:SoU1

aviserat att samordnings- och tillgänglighetsmiljarden ska ersättas med en professionsmiljard. Det är en olycklig prioritering, som riskerar att vrida klockan tillbaka till en tid när man kunde få vänta en vecka på en tid på vårdcentralen. Bristande tillgänglighet i hälso- och sjukvården drabbar alla patienter – framför allt dem som har störst behov. Ett fortsatt arbete för att förbättra tillgängligheten till vård i hela landet är en angelägen uppgift framöver. Centerpartiet föreslår därför en fortsatt satsning på samordnings- och tillgänglighetsmiljarden, med prestationsbaserade överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting.

Att dagens äldre lever längre och, tack vare den medicinska utvecklingen, också överlever sjukdomar är en framgång för samhället, men det skapar också nya utmaningar. Samhället måste bli bättre på att stötta människor att genom livsstilsförändringar behålla hälsan längre upp i åren. Dessutom måste tryggheten i vården och omsorgen om de allra svårast sjuka förbättras. Centerpartiet vill öka människors självbestämmande i välfärden. Endast så kan makten flyttas från politiker till patienter, brukare och anhöriga.

Äldre personer som behöver stöd i hemmet ska ha rätt att själva bestämma vem som ska ge det stödet, oavsett var i landet de bor. Därför måste landets alla kommuner kunna garantera valfrihet. Det ska också vara möjligt för personer som är äldre än 85 år att genom en äldreboendegaranti själva bestämma när det är dags att flytta till ett trygghetsboende eller till ett boende för vård och omsorg. För detta ändamål avsätter vi medel inom utgiftsområde 25. Centerpartiet säger även nej till att höja avgiftstaket inom hemtjänsten (utg.omr. 25).

Centerpartiet avvisar även regeringens övriga förslag inom utgiftsområdet. Det gäller bl.a. förslaget att göra det möjligt för personer under 18 år att kostnadsfritt få läkemedel och andra förmånsberättigade varor inom läkemedelsförmånerna och förslaget att barn och unga mellan 8 och 19 år ska få bidrag till glasögon på motsvarande sätt som barn mellan 0 och 7 år. Centerpartiet anser inte att det är motiverat med kostnadsfria läkemedel och glasögonbidrag för barn samtidigt som t.ex. äldre personer måste betala mer för sin hemtjänst.

4.Anslag inom utgiftsområde 9, punkt 2 (L)

Christina Örnebjär (L) anför:

Sverige står starkt efter åtta år med ett styre av Alliansen och Liberalerna. De offentliga finanserna är i ordning, sysselsättningen växer och vi står inför en stundande högkonjunktur.

Samtidigt präglas omvärlden av stora nedåtrisker. Krigen i Syrien och Ukraina och en osäker makroekonomisk miljö skapar otrygghet för både människor och den framtida ekonomiska utvecklingen. Vi ser ökade kostnader för sjukskrivningar och, i ännu högre grad nu än när budgetpropositionen presenterades, för migrationsströmmarna till Sverige. Att vi är fast förvissade

39

2015/16:SoU1 SÄRSKILDA YTTRANDEN          
  om att visa solidaritet i den största flyktingkatastrofen sedan andra världskriget
  understryker bara behovet av att vårda de offentliga finanserna.  
  Liberalernas budgetmotion är därför stram. Vi föreslår ett lägre utgiftstak
  och har ett högre finansiellt sparande än regeringen. På flertalet
  utgiftsområden är kostnaderna lägre än de regeringen föreslår. Genom att vi
  särskilt avvisar stora utgiftsökningar inom arbetsmarknadspolitiken och
  bostadspolitiken, samtidigt som vi höjer miljöskatterna, skapar vi utrymme för
  en budget som prioriterar jobben, kunskapen i skolan och försvaret av Sverige.
  Riksdagen har genom rambeslutet avvisat Liberalernas förslag till
  inkomstberäkning och fördelning av utgifter per anslagsområde. Därmed tar
  Sverige nu en annan väg än den Liberalerna vill se. Sverige kommer att tappa
  i jobb, kunskap och försvarsförmåga.      
  Vårt budgetförslag är att betrakta som en helhet. På majoriteten av
  utgiftsområdena överensstämmer inte riksdagens beslut med det förslag till
  ram som Liberalerna förespråkade. Liberalerna ser ett värde i att budgeten och
  budgetprocessen hålls samman. Även enskilda och på kort sikt motiverade
  utbrytningar riskerar att på lång sikt försvaga budgetprocessen och
  effektiviteten i finanspolitiken. Jag väljer därför att inte delta i beslutet om
  fördelningen till anslag inom utgiftsområde 9. I det följande redovisas i
  sammanfattning innehållet i vårt budgetförslag för utgiftsområdet.  
  Under senare år har vi sett en ökning av fattiga EU-medborgare som
  kommer till Sverige för att tigga på gatorna. Majoriteten kommer från
  Rumänien och Bulgarien, och skälet till ökningen är utbredd fattigdom,
  utanförskap och främlingsfientlighet i hemländerna. Liberalerna menar att den
  långsiktiga lösningen på tiggeriproblemet finns i hemländerna. Organisationer
  som Hjärta till Hjärta, Röda Korset och Rädda Barnen bedriver konkret och
  effektivt arbete lokalt i t.ex. Rumänien och Bulgarien, och Sverige bör rikta
  ett direkt stöd till dessa organisationer. Liberalerna föreslår därför att ett nytt
  anslag, Vissa internationella insatser, skapas och tillförs 100 000 000 kronor
  per år fr.o.m. 2016.          
  Liberalerna anser vidare att lönen för de allra bästa
  specialistsjuksköterskorna bör höjas. I ett första steg bör ca 1 000 tjänster som
  första specialistsjuksköterskor kunna skapas genom ett nationellt statsbidrag,
  vilket skulle göra det möjligt för ca 5 procent av specialistsjuksköterskorna att

göra karriär. Vi tillför därför 90 000 000 kronor per år till anslaget 1:6. Till samma anslag avsätts även 430 000 000 kronor för en nationell satsning med syftet att främja barns och ungas psykiska hälsa och för en systematisk uppföljning av placerade barns hälsa. Förslaget om 130 000 000 kronor för en riktad primärvårdssatsning med fokus på kvinnor avvisas.

Att öka äldres självbestämmande och makt över sin vardag är en central uppgift för Liberalernas äldrepolitik. Det är viktigt att den enskilde själv, så långt det är möjligt, ska kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan service ska ges. För att förverkliga detta mål, som är förtydligat i socialtjänstlagen sedan 2011, anser vi att de äldre som får del av omsorgstjänster ska få mer att säga till om vad gäller vad de ska äta och hur

40

                  SÄRSKILDA YTTRANDEN 2015/16:SoU1
maten ska tillagas. Liberalerna föreslår att det ska tillhöra en s.k. skälig  
levnadsnivå att få äta det man själv tycker om. Socialtjänstlagen bör därför  
förtydligas och en laga-mat-garanti för hemtjänsten införas. Den som fått hjälp  
med måltider beviljad ska ha rätt att välja mellan att få mat lagad i det egna  
hemmet och att få mat levererad hem. Också i särskilda boenden ska de äldres  
inflytande över måltiderna och måltidernas kvalitet öka. Reformen bör kunna  
träda i kraft den 1 juli 2016, och vi avsätter 500 000 000 kronor för 2016 och  
därefter 1 000 000 000 kronor årligen på anslaget 4:5 för denna. Vidare  
avsätter vi 400 000 000 kronor i stimulans- och utvecklingsmedel till samma  
anslag för de kommuner som vill införa förenklad biståndsbedömning.  
Den nuvarande regeringen avbröt det s.k. Omvårdnadslyftet under 2015,  
och detta är Liberalerna starkt kritiska till. Den kompetenssatsning som  
regeringen nu anvisar för äldreomsorgen hade kunnat få betydligt större effekt  
om den utformats som en förlängning av Omvårdnadslyftet utan avbrott.  
Därför avsätter vi 400 000 000 kronor mer än regeringen för 2016 på  
anslaget 4:5 för en kompetenssatsning som bygger på erfarenheterna från  
Omvårdnadslyftet. Liberalerna avser att återkomma i följande budgetmotioner  
om nivån för satsningen för 2017 och framåt. 100 000 000 kronor per år av  
detta bör öronmärkas för utbildning av chefer inom äldre- och  
funktionshindersomsorgen med utgångspunkt i den nationella  
ledarskapsutbildningen för äldreomsorgens chefer som Socialstyrelsen  
genomfört på uppdrag av regeringen sedan 2013.            
Liberalerna anser att regeringens satsning om 2 000 000 000 kronor på  
ökad bemanning i äldreomsorgen bör avvisas eftersom dessa medel enbart  
medför ett marginellt tillskott till kommunernas samlade äldreomsorgsutgifter  
om 109 000 000 000 kronor. Erfarenheten från den förra regeringens tid är att  
riktade satsningar grundade i evidens kan få mycket goda resultat, och därför  
prioriterar vi de ovannämnda satsningarna.            
När föräldrar av olika skäl inte förmår ta föräldraansvar och sviktar i sin  
omsorg har kommunerna det yttersta ansvaret att se till att barn som far illa får  
skydd och stöd. Liberalerna vill därför göra satsningar för en rad åtgärder som  
alla syftar till att stärka skyddet för de mest utsatta barnen. Vi avsätter  
700 000 000 kronor för bl.a. ett stärkt samarbete mellan skolan,  
skolhälsovården och socialtjänsten kring barn som placerats utanför hemmet,  
en nationell kunskapssatsning om att identifiera barn och unga som utsatts för  
våld eller övergrepp samt en förlängd satsning på evidensbaserad praktik i  
socialtjänsten. Samtidigt avvisas regeringens förslag att avsätta  
250 000 000 kronor till socialtjänstens arbete i den sociala barn- och  
ungdomsvården. För att förslagen i LVU-utredningen ska kunna genomföras  
redan under 2016 avsätter vi 16 000 000 kronor.            
Fritidspengen är ett träffsäkert sätt att underlätta för barn i ekonomiskt  
utsatta familjer att delta i organiserade fritidsaktiviteter, och Liberalerna  
avvisar alltså förslaget att ta bort denna. Detta innebär en utgiftsökning för  
anslaget 4:7 med 101 000 000 kronor och en utgiftsminskning med  

20 000 000 kronor för anslaget 4:5.

41

2015/16:SoU1 SÄRSKILDA YTTRANDEN
  Regeringens förslag om satsningar för avgiftsfri öppenvård för äldre,
  avgiftsfri mammografi och avgiftsfria preventivmedel bör avvisas eftersom
  det är landstingens ansvar att avgöra hur avgifter bör utformas. Av samma skäl
  avvisas även förslaget om stöd till kommuner som ordnar
  sommarlovsaktiviteter för barn samt förslaget om bidrag till glasögon för barn
  och unga mellan 8 och 19 år.
  Liberalerna avvisar även förslaget att göra det möjligt för personer under
  18 år att kostnadsfritt få läkemedel och andra förmånsberättigade varor inom
  läkemedelsförmånerna och anvisar därmed 339 000 000 kronor mindre än
  regeringen till anslaget 1:5. Enligt vår mening gynnas familjer i ekonomisk
  utsatthet bättre av riktade stöd som höjt underhållsstöd och bostadsbidrag än
  av stöd som i huvudsak kommer föräldrar med god betalningsförmåga till
  godo.
  För att finansiera våra olika prioriterade satsningar avvisas slutligen den
  höjning som regeringen föreslår till arbete mot psykisk ohälsa bland barn och
  unga på anslaget 1:8 liksom den s.k. professionsmiljarden och det tillfälliga
  allmänna resurstillskottet på motsvarande belopp på anslaget 1:6.
  5. Anslag inom utgiftsområde 9, punkt 2 (KD)
  Emma Henriksson (KD) anför:

För ökad gemenskap och framtidstro vill vi ha en politik som skapar förutsättningar för människor att bygga goda relationer och känna trygghet och som underlättar för människor att gå från utanförskap till arbete. Vi vill skapa förutsättningar för en god tillväxt och ett företagsklimat som står sig väl i den globala konkurrensen. Att stärka familjernas självbestämmande och det civila samhällets ställning skapar en grund för fungerande mellanmänskliga relationer. Genom en välfungerande ekonomisk politik kan vi också satsa resurser på välfärd, vilket ökar tryggheten. Och med genomtänkta reformer kring arbetsmarknaden och i skattepolitiken kan vi förbättra människors möjlighet att lämna arbetslöshet och utanförskap.

Nya jobb skapas inte av politiska lösningar ovanifrån – de skapas i växande och lönsamma företag. Den nuvarande regeringen tror att de kan nå Europas lägsta arbetslöshet och klara integrationsutmaningen med massiva skattehöjningar på arbete och företagande. Kristdemokraternas inriktning är den motsatta: vi vill sänka trösklarna in på arbetsmarknaden och förbättra förutsättningarna för företagande. Det är också av stor vikt att den ekonomiska politiken utformas på ett sådant sätt att resurserna används effektivt för att skapa trygghet för dem som befinner sig i utsatta situationer. Tillväxten måste komma alla till del. Välfärden måste utvecklas genom fortsatt valfrihet, tydligt kvalitetsarbete och effektivt användande av resurser.

Kristdemokraterna har i budgetmotion 2015/16:2512 föreslagit ett alternativ till regeringens budgetproposition. Riksdagen har i första steget av budgetprocessen emellertid ställt sig bakom regeringens budgetproposition och de utgiftsramar och beräkningar av inkomster som föreslås där. Eftersom

42

SÄRSKILDA YTTRANDEN 2015/16:SoU1

riksdagen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den jag och Kristdemokraterna önskar avstår jag från att delta i beslutet om anslagens fördelning. Kristdemokraternas budgetförslag måste betraktas som en helhet där delar inte kan brytas ut och behandlas isolerat. I stället framför jag i detta särskilda yttrande den fördelning av anslagen inom utgiftsområde 9 som förordas i Kristdemokraternas motion 2015/16:2568 av Emma Henriksson m.fl. yrkande 89.

Kristdemokraternas hälso- och sjukvårdspolitik utgår från att varje människa är unik och att alla personer har samma absoluta och okränkbara värde. Den solidariskt finansierade hälso- och sjukvården är välfärdens kärna, och den som har störst behov ska ges företräde i vården. Hälso- och sjukvården ska kännetecknas av värdighet, kvalitet, tillgänglighet och jämlikhet. De grupper som har svårt att göra sina röster hörda eller utnyttja sina rättigheter garanteras särskilt stöd. Vården och omsorgen ska ha en helhetssyn på människan som tar hänsyn till kroppsliga, själsliga, sociala och andliga behov.

Regeringen har ett antal förslag i budgeten som handlar om att göra olika insatser inom vården kostnadsfria. Detta gäller bl.a. läkemedel till barn (se anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna). Det kan i sig låta angeläget, men Kristdemokraterna vill hellre att satsningar går till dem som har de minsta marginalerna. I fråga om kostnadsfria läkemedel har flera remissinstanser dessutom hävdat att det riskerar att öka läkemedelskonsumtionen bland barn, vilket redan i dag är ett problem framför allt när det gäller antibiotikaresistensen. Reformen kan helt enkelt leda till att efterfrågan på att läkemedel skrivs ut till barn ökar, vilket vore en mycket olycklig utveckling.

I syfte att ytterligare korta köerna till vården vill Kristdemokraterna att den tidigare s.k. kömiljarden utvecklas till en tillgänglighetsmiljard (anslaget 1:9 Bidrag för samordning och tillgänglighet). En tillgänglighetsmiljard är central för att fortsätta att korta köerna, öka huvudmännens förutsättningar och drivkrafter att skapa mer sammanhållna vårdkedjor samt öka vårdgivarnas helhetsansvar för patienten. Vi motsätter oss att regeringen avser att avveckla tillgänglighetsmiljarden för att ersätta med något de kallar för en professionsmiljard (se anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård). Kristdemokraterna avvisar även regeringens förslag att lämna ett extra tillskott på 1 000 000 000 kronor till sjukvården liksom satsningen på förlossningsvård och primärvård inom anslaget 1:6. Kristdemokraterna anvisar 500 000 000 kronor till ett nytt anslag, Bidrag för rehabilitering och förebyggande arbete. Medlen ska enligt vårt förslag användas till en prestationsbaserad kvalitetssatsning som premierar förbättrade resultat hos landstingen av förebyggande och rehabiliterande insatser.

Arbetet mot självskadebeteende, självmordsförsök och självmord hos barn och unga måste intensifieras. Kristdemokraterna vill därför att det genomförs en bred utredning för att kartlägga och undersöka orsakerna till den ökande psykiska ohälsan samt komma med förslag till åtgärder. På det sättet kan riktade insatser göras för barn och unga i riskgrupper. Några säkra svar på vad som är orsak till den mörka utvecklingen finns inte i dag. Vi vill ta fram en

43

2015/16:SoU1 SÄRSKILDA YTTRANDEN
  handlingsplan med bl.a. förebyggande åtgärder. Denna handlingsplan kan
  även omfatta arbetet med första linjens sjukvård i kommuner och landsting.
  Vi avsätter i vår budget 50 000 000 kronor för att en kartläggning av orsakerna
  till den ökande psykiska ohälsan ska genomföras (anslaget 1:8 Bidrag till
  psykiatri).
  Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) ansvarar för en viktig del av
  uppföljning och utvärdering av verksamheter som berör några av samhällets
  allra mest utsatta. I samband med att en ny boendeform för ensamkommande
  flyktingbarn är på väg att införas är det av största vikt att myndigheten har
  tillräckliga resurser för att kunna fullgöra de utökade uppgifterna.
  Kristdemokraterna föreslår därför att anslaget till Ivo utökas med 25 000 000
  kronor (anslaget 4:1 Inspektionen för vård och omsorg).
  Kristdemokraterna avvisar regeringens förslag om att alla barn och unga
  mellan 8 och 19 år ska få bidrag till glasögon på motsvarande sätt som barn
  mellan 0 och 7 år. Vi anser att glasögon huvudsakligen är att betrakta som ett
  hjälpmedel. Det är visserligen få landsting som ger bidrag för glasögon till
  barn och unga över 8 år, och subventionsgraderna varierar. Men om den
  enskilde inte själv kan tillgodose sina behov kan han eller hon få ekonomiskt
  bistånd för glasögon enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen.
  Äldreomsorgen och vården av äldre har länge varit en av
  Kristdemokraternas mest prioriterade frågor. Kristdemokraterna avvisar
  regeringens förslag i budgetpropositionen till förmån för de satsningar som
  regeringen vill ta bort (anslaget 4:5 Stimulansbidrag inom äldreomsorgen). Vi
  avsätter 300 000 000 kronor till en äldreboendegaranti. Alla kommuner ska
  också vara skyldiga att erbjuda plats i ett trygghetsboende för de som är över
  85 år och har beviljats hemtjänst. Vi vill även se bättre möjligheter till
  hemlagad mat, både i särskilt boende och när man bor kvar hemma med
  hemtjänst. Därför vill vi genomföra ett nationellt måltidslyft som riktar sig till
  äldreomsorgen. Vi avsätter 100 000 000 kronor för detta ändamål. Vidare
  avsätter Kristdemokraterna 200 000 000 kronor till ett förlängt omvårdnads-
  lyft och en förlängd ledarskapsutbildning. Kristdemokraterna avsätter även
  100 000 000 kronor för att ta fram en nationell demensplan i syfte att främja
  ökade kunskaper om demenssjukdomar och spridningen av kunskaperna. För
  att stärka det sociala innehållet i äldreomsorgen avsätter vi 150 000 000 kronor
  2016. Resurserna ska användas för att ta fram program i varje kommun som
  på ett strukturerat sätt visar hur ett bättre socialt innehåll i äldreomsorgen ska
  genomföras.
  Kristdemokraterna anser precis som bl.a. Rädda Barnen och
  Barnombudsmannen att regeringens förslag om att ta bort fritidspengen för
  barn i familjer med försörjningsstöd är fel väg att gå. Vi vill fortsätta med
  denna satsning för att stärka möjligheten för barn i ekonomiskt utsatta familjer
  att få ha en aktiv fritid som andra barn. Vi avsätter därför 81 000 000 kronor
  för att fritidspengen ska vara kvar. Samtidigt avvisar vi det föreslagna
  sommarlovsstödet som ska gå till kommuner som anordnar avgiftsfria
  aktiviteter för alla barn. Vi anser att det är de barn vars familjer av ekonomiska

44

SÄRSKILDA YTTRANDEN 2015/16:SoU1

skäl måste avstå från fritidsaktiviteter som satsningar ska rikta sig till, inte alla, oavsett inkomst och förutsättningar. Vi ser emellertid positivt på den satsning i budgetpropositionen som syftar till att förbättra socialtjänstens arbete med barnärenden genom att öka bemanningen, kompetensen och kvaliteten.

45

2015/16:SoU1

BILAGA 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2015/16:1 Budgetproposition för 2016 utgiftsområde 9:

1.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. (avsnitt 2.1 och 4.6).

2.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2015:319) om ändring i lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. (avsnitt 2.2 och 4.6).

3.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453) (avsnitt 2.3 och avsnitt 7.9).

4.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haag-konventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner (avsnitt 2.4 och avsnitt 7.10).

5.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling (avsnitt 2.5 och avsnitt 7.10).

6.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (avsnitt 2.6 och avsnitt 7.10).

7.Riksdagen godkänner målet för hälso- och sjukvårdspolitiken: Befolkningen ska erbjudas en behovsanpassad och effektiv hälso- och sjukvård av god kvalitet. En sådan vård ska vara jämlik, jämställd och tillgänglig (avsnitt 4.3).

8.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2016 besluta att Socialstyrelsen får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 100 000 000 kronor för beredskapsinvesteringar (avsnitt 4.7.6).

9.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2016 besluta att Folkhälsomyndigheten får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 350 000 000 kronor för beredskapsinvesteringar (avsnitt 4.7.6.).

10.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 1:8 Bidrag till psykiatri besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 18 450 000 kronor 2017 och 2018 (avsnitt 4.7.8.).

11.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 2:2 Insatser för vaccinberedskap ingå avtal om pandemivaccin som medför behov av framtida anslag på högst 510 000 000 kronor 2017–2022 (avsnitt 5.6.2).

12.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken besluta om bidrag

46

FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG BILAGA 1 2015/16:SoU1

som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 653 000 000 kronor 2017–2019 (avsnitt 7.11.5).

13.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 7:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 000 000 000 kronor 2017–2020 (avsnitt 9.6.3.).

14.Riksdagen anvisar för budgetåret 2016 ramanslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt följande uppställning.

Motioner från allmänna motionstiden 2015/16

2015/16:1480 av Jan Björklund m.fl. (FP):

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en reformering av äldreomsorgen och tillkännager detta för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en satsning på första linjens chefer inom hemtjänsten och äldreomsorgen och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1481 av Jan Björklund m.fl. (FP):

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett stärkt samarbete mellan skola, skolhälsovård och socialtjänst för placerade barn och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en systematisk uppföljning av placerades barns fysiska hälsa och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

skyndsamt bereda LVU-utredningen och tillkännager detta för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en förlängning av stödet för evidensbaserad praktik i socialtjänsten och

tillkännager detta för regeringen.

11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell kunskapssatsning gällande våld och övergrepp mot barn och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1482 av Fredrik Malm m.fl. (FP):

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avsätta medel i statsbudgeten för att direkt stödja organisationer som bedriver konkret och effektivt arbete i länder som Rumänien och Bulgarien, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

47

2015/16:SoU1 BILAGA 1 FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG

2015/16:1632 av Björn Söder m.fl. (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa obligatoriska hälsoundersökningar för att upptäcka tuberkulos hos nyanlända immigranter från högriskområden och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1634 av Per Ramhorn och Carina Herrstedt (båda SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utforma vårdprogram för palliativ vård av barn och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1638 av Per Ramhorn och Carina Herrstedt (båda SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett lagstadgat tillgänglighetskrav inom ambulanssjukvården och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1641 av Per Ramhorn och Carina Herrstedt (båda SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nationellt kompetenscenter med särskild kunskap om barns hjälpmedel och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1649 av Per Ramhorn och Carina Herrstedt (båda SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka antalet vårdplatser och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1779 av Per Ramhorn och Mattias Karlsson (båda SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vidareutbildning av personal inom palliativ vård och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1805 av Per Ramhorn och Mattias Karlsson (båda SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hospis för barn och unga och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1938 av Caroline Szyber m.fl. (KD):

17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förlänga investeringsstödet till äldres bostäder och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1994 av Désirée Pethrus m.fl. (KD):

16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en bred utredning för att kartlägga och undersöka orsakerna till psykisk ohälsa och tillkännager detta för regeringen.

48

FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG BILAGA 1 2015/16:SoU1

2015/16:2233 av Per Ramhorn m.fl. (SD):

1.Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2.Riksdagen beslutar om en nystart för omvårdnadslyftet.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ny medicinsk vårdgaranti och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kostnadsfri slutenvård för personer 85-plus och tillkännager detta för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om obligatoriska hälsoundersökningar för nyanlända och tillkännager detta för regeringen.

10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att introducera fler nationella screeningprogram och tillkännager detta för regeringen.

11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för arbetsgivare inom vård och omsorg att låta smittad personal vara hemma med full lön och tillkännager detta för

regeringen.

13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta

ett vårdprogram för palliativ vård av barn och tillkännager detta för regeringen.

17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ändrade riktlinjer för ekonomisk ersättning för barn och unga som drabbats av narkolepsi till följd av vaccinet Pandemrix och tillkännager detta för regeringen.

18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förlängd tid

för ersättning till vanvårdade barn och tillkännager detta för regeringen.

20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett riktat glasögonbidrag till barn och ungdomar om 1 200 kronor per barn och år och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2258 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD):

18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anslå medel till fritidspengen och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2482 av Cecilia Widegren m.fl. (M):

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att socialtjänsten ska få ett tydligare uppdrag att fokusera på barnens utbildning och studieresultat i kontakten med utsatta familjer och tillkännager detta för regeringen.

49

2015/16:SoU1 BILAGA 1 FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG

2015/16:2509 av Roland Utbult m.fl. (KD):

11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en prestationsbaserad kvalitetssatsning som premierar förbättrade resultat hos landstingen avseende förebyggande och rehabiliterande insatser och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2568 av Emma Henriksson m.fl. (KD):

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en tillgänglighetsmiljard och tillkännager detta för regeringen.

13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en prestationsbaserad kvalitetssatsning som premierar förbättrade resultat hos landstingen avseende förebyggande och rehabiliterande insatser och tillkännager detta för regeringen.

19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge alla över 85 år rätt till plats i särskilt boende utan att det görs en biståndsbedömning och tillkännager detta för regeringen.

20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en äldreboendegaranti och tillkännager detta för regeringen.

21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om investeringsstöd för äldreboende och tillkännager detta för regeringen.

22.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett måltidslyft inom äldreomsorgen och tillkännager detta för regeringen.

23.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förlänga omvårdnadslyftet och tillkännager detta för regeringen.

24.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en satsning

på ledarskapskapsutbildning för äldreomsorgens chefer och tillkännager detta för regeringen.

28.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en nationell demensplan ska tas fram och tillkännager detta för regeringen.

29.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en satsning

för att stärka det sociala innehållet i äldreomsorgen och tillkännager detta för regeringen.

35.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en kartläggning av orsakerna till den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga ska genomföras och tillkännager detta för regeringen.

64.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka

socialsekreterares roll och tillkännager detta för regeringen.

70.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökade

resurser till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och tillkännager detta för regeringen.

75.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fritidspengen ska vara kvar och tillkännager detta för regeringen.

50

FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG BILAGA 1 2015/16:SoU1

89.Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2015/16:2569 av Andreas Carlson m.fl. (KD):

23.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fritidspengen ska vara kvar och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2589 av Cecilia Widegren m.fl. (M):

10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om den påbörjade ledarskapsutbildningen för chefer i äldreomsorgen och tillkännager detta för regeringen.

31.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett nationellt måltidslyft som riktar sig till äldreomsorgen och förskolan till huvuddelen bör avsättas för äldreomsorgen och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2876 av Cecilia Widegren m.fl. (M):

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla socialtjänstens metoder för att hjälpa utsatta familjer se till att barnen klarar skolan, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

10.Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2015/16:2911 av Linus Bylund m.fl. (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ändringar i det allmänna tandvårdsbidraget och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3095 av Paula Bieler m.fl. (SD):

32.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka

anslagen till barn- och ungdomspsykiatrin och tillkännager detta för regeringen.

39.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska köerna till familjerådgivning, på sikt göra den kostnadsfri samt införa nationella riktlinjer och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3181 av Staffan Danielsson m.fl. (C):

Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2015/16:3198 av Barbro Westerholm m.fl. (FP):

1.Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

51

2015/16:SoU1 BILAGA 1 FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG
  2. Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i lagen (2002:160)
    om läkemedelsförmåner m.m. (avsnitt 2.1 och 4.6).
  3. Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i socialtjänstlagen
    (2001:453) (avsnitt 2.3 och 7.9).

2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M):

46.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att barn i familjer med regelbunden socialtjänstkontakt särskilt bör uppmärksammas för sina skolresultat och tillkännager detta för regeringen.

52

2015/16:SoU1

BILAGA 2

Regeringens och oppositionens anslagsförslag

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Tusental kronor

Anslag   Regeringens     Avvikelse från regeringen
    förslag M SD C L KD
               
1:1 Myndigheten för vård- och 34 000          
  omsorgsanalys            
1:2 Statens beredning för 79 713          
  medicinsk och social            
  utvärdering            
1:3 Tandvårds- och 139 203          
  läkemedelsförmånsverket            
1:4 Tandvårdsförmåner 5 617 003   +150 600      
1:5 Bidrag för 22 173 558 −339 000 −59 100 −339 000 −339 000 −339 000
  läkemedelsförmånerna            
1:6 Bidrag till folkhälsa och 3 753 019 −2 130 000 +665 000 −2 480 000 −1 610 000 −2 530 000
  sjukvård            
1:7 Sjukvård i internationella 503 094          
  förhållanden            
1:8 Bidrag till psykiatri 1 080 893 −280 000 +80 000   −280 000 +50 000
1:9 Bidrag för samordning och 1 000 000          
  tillgänglighet            
1:10 Bidrag för mänskliga vävnader 74 000          
  och celler            
1:11 Läkemedelsverket 131 485          
1:12 E-hälsomyndigheten 119 189     −5 000 −5 000 −2 000
2:1 Folkhälsomyndigheten 375 043       −1 000  
2:2 Insatser för vaccinberedskap 85 000          
2:3 Bidrag till WHO 34 665          
2:4 Insatser mot hiv/aids och andra 145 502          
  smittsamma sjukdomar            
3:1 Myndigheten för delaktighet 57 178   +20 000   −1 000  
3:2 Bidrag till 188 742     −6 000    
  handikapporganisationer            
4:1 Inspektionen för vård och 638 458       −2 000 +25 000
  omsorg            

53

2015/16:SoU1 BILAGA 2 REGERINGENS OCH OPPOSITIONENS ANSLAGSFÖRSLAG        
               
  Anslag   Regeringens       Avvikelse från regeringen
      förslag M   SD C L KD
                   
  4:2 Vissa statsbidrag inom 530 014       −121 000 −120 000 −120 000
    funktionshindersområdet              
  4:3 Bilstöd till personer med 266 995            
    funktionsnedsättning              
  4:4 Kostnader för statlig 26 344 000   −136 200      
    assistansersättning              
  4:5 Stimulansbidrag och åtgärder 2 765 000 −850 000 +450 000 −2 584 150 −720 000 −1 500 000
    inom äldrepolitiken              
  4:6 Statens institutionsstyrelse 893 202         −3 000  
  4:7 Bidrag till utveckling av socialt 789 115 −400 000 +10 000 −476 900 +567 000 −119 000
    arbete m.m.              
  4:8 Ersättning för vanvård i den 31 500   +60 000      
    sociala barn- och              
    ungdomsvården              
  4:9 Ersättningsnämnden 6 701   +39 000      
  4:10 Myndigheten för familjerätt 23 727            
    och föräldraskapsstöd              
  5:1 Barnombudsmannen 24 289            
  5:2 Insatser för att förverkliga 33 761            
    konventionen om barnets              
    rättigheter i Sverige              
  6:1 Alkoholsortimentsnämnden 238            
  6:2 Åtgärder avseende alkohol, 163 629       −90 000    
    narkotika, dopning, tobak, samt              
    spel              
  7:1 Forskningsrådet för hälsa, 33 618         −5 000  
    arbetsliv och välfärd:              
    Förvaltning              
  7:2 Forskningsrådet för hälsa, 505 732            
    arbetsliv och välfärd:              
    Forskning              
  8:1 Socialstyrelsen 596 410 −70 000 +190 000 −55 000 −1 000  
    Nya anslag              
  99:1 Glasögonstöd     +51 000      
  99:2 Faderskapstest     +25 000      
  99:3 Anhörigstöd     +100 000      
  99:4 Familjerådgivning     +100 000      
  99:5 Medling     +50 000      
  99:6 Nystart för omvårdnadslyftet     +250 000      

54

  REGERINGENS OCH OPPOSITIONENS ANSLAGSFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:SoU1
             
Anslag   Regeringens     Avvikelse från regeringen
    förslag M SD C   L KD
                   
99:7 Övriga sjukvårdsåtgärder     +120 000          
99:8 Vissa internationella insatser         +100 000    
99:9 Bidrag för rehabilitering och             +500 000  
  förebyggande arbete                
Summa för utgiftsområdet 69 237 676 −4 069 000 +2 165 300 −6 157 050 −2 420 000 −4 035 000
                   

55

2015/16:SoU1

BILAGA 3

Utskottets anslagsförslag

Förslag till beslut om anslag för 2016 inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Tusental kronor

Anslag Avvikelse från Utskottets
    regeringen förslag
       
1:1 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys ±0 34 000
1:2 Statens beredning för medicinsk och social ±0 79 713
  utvärdering    
1:3 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket ±0 139 203
1:4 Tandvårdsförmåner ±0 5 617 003
1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna ±0 22 173 558
1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård ±0 3 753 019
1:7 Sjukvård i internationella förhållanden ±0 503 094
1:8 Bidrag till psykiatri ±0 1 080 893
1:9 Bidrag för samordning och tillgänglighet ±0 1 000 000
1:10 Bidrag för mänskliga vävnader och celler ±0 74 000
1:11 Läkemedelsverket ±0 131 485
1:12 E-hälsomyndigheten ±0 119 189
2:1 Folkhälsomyndigheten ±0 375 043
2:2 Insatser för vaccinberedskap ±0 85 000
2:3 Bidrag till WHO ±0 34 665
2:4 Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma ±0 145 502
  sjukdomar    
3:1 Myndigheten för delaktighet ±0 57 178
3:2 Bidrag till handikapporganisationer ±0 188 742
4:1 Inspektionen för vård och omsorg ±0 638 458
4:2 Vissa statsbidrag inom ±0 530 014
  funktionshindersområdet    
4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning ±0 266 995
4:4 Kostnader för statlig assistansersättning ±0 26 344 000
4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom ±0 2 765 000
  äldrepolitiken    
4:6 Statens institutionsstyrelse ±0 893 202
4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. ±0 789 115
4:8 Ersättning för vanvård i den sociala barn- och ±0 31 500
  ungdomsvården    

56

  UTSKOTTETS ANSLAGSFÖRSLAG BILAGA 3 2015/16:SoU1
       
Anslag Avvikelse från Utskottets  
    regeringen förslag  
         
4:9 Ersättningsnämnden ±0 6 701  
4:10 Myndigheten för familjerätt och ±0 23 727  
  föräldraskapsstöd      
5:1 Barnombudsmannen ±0 24 289  
5:2 Insatser för att förverkliga konventionen om ±0 33 761  
  barnets rättigheter i Sverige      
6:1 Alkoholsortimentsnämnden ±0 238  
6:2 Åtgärder avseende alkohol, narkotika, ±0 163 629  
  dopning, tobak samt spel      
7:1 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och ±0 33 618  
  välfärd: Förvaltning      
7:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och ±0 505 732  
  välfärd: Forskning      
8:1 Socialstyrelsen ±0 596 410  
Summa för utgiftsområdet ±0 69 237 676  
         

57

2015/16:SoU1

BILAGA 4

Regeringens lagförslag

58

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 4 2015/16:SoU1

59

2015/16:SoU1 BILAGA 4 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

60

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 4 2015/16:SoU1

61

2015/16:SoU1 BILAGA 4 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

62

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 4 2015/16:SoU1

63

2015/16:SoU1 BILAGA 4 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

64

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 4 2015/16:SoU1

65

2015/16:SoU1 BILAGA 4 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

66

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 4 2015/16:SoU1

67

2015/16:SoU1 BILAGA 4 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

68

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 4 2015/16:SoU1

69

2015/16:SoU1

BILAGA 5

Uppföljning av regeringens resultatredovisning för funktionshinderspolitiken

70

UPPFÖLJNING AV REGERINGENS RESULTATREDOVISNING FÖR FUNKTIONSHINDERSPOLITIKEN 2015/16:SoU1

BILAGA 5

71

2015/16:SoU1 BILAGA 5 UPPFÖLJNING AV REGERINGENS RESULTATREDOVISNING FÖR

FUNKTIONSHINDERSPOLITIKEN

72

UPPFÖLJNING AV REGERINGENS RESULTATREDOVISNING FÖR FUNKTIONSHINDERSPOLITIKEN 2015/16:SoU1

BILAGA 5

73

2015/16:SoU1 BILAGA 5 UPPFÖLJNING AV REGERINGENS RESULTATREDOVISNING FÖR

FUNKTIONSHINDERSPOLITIKEN

74

UPPFÖLJNING AV REGERINGENS RESULTATREDOVISNING FÖR FUNKTIONSHINDERSPOLITIKEN 2015/16:SoU1

BILAGA 5

75

2015/16:SoU1 BILAGA 5 UPPFÖLJNING AV REGERINGENS RESULTATREDOVISNING FÖR

FUNKTIONSHINDERSPOLITIKEN

76

UPPFÖLJNING AV REGERINGENS RESULTATREDOVISNING FÖR FUNKTIONSHINDERSPOLITIKEN 2015/16:SoU1

BILAGA 5

77

2015/16:SoU1 BILAGA 5 UPPFÖLJNING AV REGERINGENS RESULTATREDOVISNING FÖR

FUNKTIONSHINDERSPOLITIKEN

78

UPPFÖLJNING AV REGERINGENS RESULTATREDOVISNING FÖR FUNKTIONSHINDERSPOLITIKEN 2015/16:SoU1

BILAGA 5

79

2015/16:SoU1 BILAGA 5 UPPFÖLJNING AV REGERINGENS RESULTATREDOVISNING FÖR

FUNKTIONSHINDERSPOLITIKEN

80

UPPFÖLJNING AV REGERINGENS RESULTATREDOVISNING FÖR FUNKTIONSHINDERSPOLITIKEN 2015/16:SoU1

BILAGA 5

81

2015/16:SoU1 BILAGA 5 UPPFÖLJNING AV REGERINGENS RESULTATREDOVISNING FÖR

FUNKTIONSHINDERSPOLITIKEN

82

UPPFÖLJNING AV REGERINGENS RESULTATREDOVISNING FÖR FUNKTIONSHINDERSPOLITIKEN 2015/16:SoU1

BILAGA 5

83

2015/16:SoU1 BILAGA 5 UPPFÖLJNING AV REGERINGENS RESULTATREDOVISNING FÖR

FUNKTIONSHINDERSPOLITIKEN

84

UPPFÖLJNING AV REGERINGENS RESULTATREDOVISNING FÖR FUNKTIONSHINDERSPOLITIKEN 2015/16:SoU1

BILAGA 5

85

2015/16:SoU1 BILAGA 5 UPPFÖLJNING AV REGERINGENS RESULTATREDOVISNING FÖR

FUNKTIONSHINDERSPOLITIKEN

86

UPPFÖLJNING AV REGERINGENS RESULTATREDOVISNING FÖR FUNKTIONSHINDERSPOLITIKEN 2015/16:SoU1

BILAGA 5

87

2015/16:SoU1 BILAGA 5 UPPFÖLJNING AV REGERINGENS RESULTATREDOVISNING FÖR

FUNKTIONSHINDERSPOLITIKEN

88

UPPFÖLJNING AV REGERINGENS RESULTATREDOVISNING FÖR FUNKTIONSHINDERSPOLITIKEN 2015/16:SoU1

BILAGA 5

89

2015/16:SoU1 BILAGA 5 UPPFÖLJNING AV REGERINGENS RESULTATREDOVISNING FÖR

FUNKTIONSHINDERSPOLITIKEN

90

UPPFÖLJNING AV REGERINGENS RESULTATREDOVISNING FÖR FUNKTIONSHINDERSPOLITIKEN 2015/16:SoU1

BILAGA 5

91

2015/16:SoU1 BILAGA 5 UPPFÖLJNING AV REGERINGENS RESULTATREDOVISNING FÖR

FUNKTIONSHINDERSPOLITIKEN

92

UPPFÖLJNING AV REGERINGENS RESULTATREDOVISNING FÖR FUNKTIONSHINDERSPOLITIKEN 2015/16:SoU1

BILAGA 5

93

2015/16:SoU1 BILAGA 5 UPPFÖLJNING AV REGERINGENS RESULTATREDOVISNING FÖR

FUNKTIONSHINDERSPOLITIKEN

94

UPPFÖLJNING AV REGERINGENS RESULTATREDOVISNING FÖR FUNKTIONSHINDERSPOLITIKEN 2015/16:SoU1

BILAGA 5

95

2015/16:SoU1 BILAGA 5 UPPFÖLJNING AV REGERINGENS RESULTATREDOVISNING FÖR

FUNKTIONSHINDERSPOLITIKEN

96

UPPFÖLJNING AV REGERINGENS RESULTATREDOVISNING FÖR FUNKTIONSHINDERSPOLITIKEN 2015/16:SoU1

BILAGA 5

97

2015/16:SoU1 BILAGA 5 UPPFÖLJNING AV REGERINGENS RESULTATREDOVISNING FÖR

FUNKTIONSHINDERSPOLITIKEN

98 Tryck: Elanders, Vällingby 2015