|
|
Vissa frågor på området för indirekta skatter
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag i proposition 2015/16:19 Vissa frågor på området för indirekta skatter samt avstyrker en följdmotion (SD).
Vissa ändringar av reglerna på området för indirekta skatter föreslås. Ansökan om återbetalning av mervärdesskatt och punktskatter för utländska diplomater m.fl. ska skickas direkt till Skatteverket. Det föreslås också en uppdatering av förteckningen över sådana varor och tjänster för vilka medlemmar av den diplomatiska personalen vid utländska beskickningar m.fl. medges återbetalning av mervärdesskatt. Vidare föreslås att vissa justeringar görs i mervärdesskattelagen för att anpassa lagen till EU-rätten. Ändringar föreslås i bestämmelserna om tillfällig omsättning av nya transportmedel, undantag från skatteplikt vid leverans av varor till andra EU-länder, återbetalning vid omsättning av guld, återbetalning till beskattningsbara personer som är etablerade i ett annat EU-land och undantag för verksamhetsöverlåtelser. Det föreslås även mindre justeringar i bestämmelserna om mervärdesskatt vid import. Dessutom föreslås ändringar i bestämmelserna om uttagsbeskattning av fastighetstjänster som utförs av statliga myndigheter. Slutligen föreslås att den s.k. slussningsregeln i mervärdesskattelagen slopas.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.
I betänkandet finns en reservation (SD).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
Vissa frågor på området för indirekta skatter
Vissa frågor på området för indirekta skatter (SD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Vissa frågor på området för indirekta skatter |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),
2. lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt,
3. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
4. lag om ändring i tullagen (2000:1281),
5. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244),
6. lag om ändring i lagen (2014:1474) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:19 punkterna 1–6 och avslår motion
2015/16:3255 av Olle Felten m.fl. (SD) yrkandena 1–3.
Reservation (SD)
Stockholm den 26 november 2015
På skatteutskottets vägnar
Per Åsling
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per Åsling (C), Leif Jakobsson (S), Niklas Wykman (M), Peter Persson (S), Anna Hagwall (SD), Helena Bouveng (M), Hannah Bergstedt (S), Rasmus Ling (MP), Anette Åkesson (M), Adnan Dibrani (S), David Lång (SD), Mats Persson (L), Daniel Sestrajcic (V), Larry Söder (KD), Patrik Lundqvist (S), Erik Andersson (M) och Ida Ekeroth (S).
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2015/16:19 Vissa frågor på området för indirekta skatter samt en följdmotion 2015/16:3255 (SD). Regeringens och motionärernas förslag till riksdagsbeslut framgår av bilaga 1. Regeringens lagförslag redovisas i bilaga 2.
Bakgrund
Reglerna om mervärdesskatt är i hög grad harmoniserade inom EU, och de svenska reglerna har i allt väsentligt sin motsvarighet i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt. I en promemoria som har tagits fram inom Finansdepartementet föreslås vissa ändringar i mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML, som innebär att det svenska mervärdesskattesystemet ytterligare anpassas till EU-rätten. Promemorian innehåller även andra förslag. Dessa handlar om återbetalning av mervärdesskatt och punktskatter till utländska diplomater m.fl. och har sin grund i ett förslag från Skatteverket. Förslaget om ändring av reglerna om uttagsbeskattning av fastighetstjänster inom staten har sin bakgrund i Riksrevisionens rapport Skattekontroll – en fråga om förtroendet för offentlig förvaltning (RiR 2013:12). I rapporten uppmärksammar Riksrevisionen att reglerna om uttagsbeskattning av fastighetstjänster inom staten bör ses över. Förslaget om ändring i reglerna om beskattningsmyndighet vid import av varor har föranletts av ett förslag på lagändring som inkommit till Finansdepartementet från Sveriges Kommuner och Landsting. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen strider den s.k. slussningsregeln både mot mervärdesskattedirektivet och mot fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Mot den bakgrunden har Skatteverket föreslagit att slussningsregeln i ML ska slopas. Vidare föreslås i promemorian vissa justeringar när det gäller tidpunkt för registrering av överskjutande mervärdesskatt och punktskatt. Promemorian har remissbehandlats.
Regeringen beslutade den 10 september 2015 att inhämta Lagrådets yttrande över det lagförslag som finns i propositionen. Lagrådet hade inget att invända mot förslaget.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Återbetalning av mervärdesskatt och vissa punktskatter till utländska diplomater m.fl.
Utländska diplomater m.fl. har, om särskilda förutsättningar är uppfyllda, rätt till återbetalning av mervärdesskatt som hänför sig till förvärv av vissa varor och tjänster. Det finns även en rätt till återbetalning av punktskatt på alkohol, tobak och energi.
Regeringen föreslår att förteckningen över varor och tjänster för vilka medlemmar av den diplomatiska personalen vid utländska beskickningar m.fl. medges återbetalning av mervärdesskatt uppdateras och görs mer teknikneutral.
Regeringen föreslår vidare att ansökan om återbetalning av mervärdesskatt och punktskatter ställs direkt till Skatteverket. Regeringen gör också bedömningen att återbetalning av mervärdesskatt och punktskatt inte bör göras med ett schablonbelopp samt att det inte bör införas en möjlighet att ansöka om och ta emot återbetalning av mervärdesskatt och punktskatter via ett ombud.
Beskattningsbar person vid tillfällig omsättning av transportmedel
Genom propositionen Begreppet beskattningsbar person – en teknisk anpassning av mervärdesskattelagen (prop. 2012/13:124) infördes i mervärdesskattelagen de unionsrättsliga begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet. I det lagstiftningsärendet behandlades dock inte frågan om ett införande av en motsvarighet till mervärdesskattedirektivets bestämmelse om utvidgning av begreppet beskattningsbar person till även den som endast tillfälligtvis omsätter ett nytt transportmedel. Den frågan behandlas i stället i detta ärende, och regeringen föreslår att den som tillfälligtvis omsätter ett nytt transportmedel ska anses vara en beskattningsbar person. En anpassning till mervärdesskattedirektivet görs av reglerna om återbetalning för ingående skatt. Regler införs om hur återbetalning ska begäras.
Undantag från skatteplikt vid leveranser av varor till andra EU-länder
När en vara säljs till ett företag i ett annat EU-land är det ofta köparen som ska beskattas för sitt förvärv av varan (s.k. unionsinternt förvärv). I mervärdesskattedirektivet finns därför ett undantag från skatteplikt för försäljningar av varor som ska levereras till andra EU-länder. Undantaget gäller vid leveranser av varor som transporteras till ett annat EU-land. Det finns också krav på köparens skattemässiga status för att försäljningen ska omfattas av undantaget. Undantaget ska t.ex. gälla om köparen är en beskattningsbar person som har avdragsrätt. I mervärdesskattelagen finns motsvarande bestämmelser i 3 kap. 30 a §. Enligt den bestämmelsen gäller dock att köparen ska vara registrerad till mervärdesskatt. EU-domstolen har ansett att registreringsnumret för mervärdesskatt inte i sig kan påverka rätten till undantag om de materiella villkoren för en unionsintern leverans är uppfyllda. Regeringen föreslår i propositionen att undantaget från skatteplikt för leveranser av varor till andra EU-länder ska kunna tillämpas även om det inte finns något registreringsnummer till mervärdesskatt.
Uttagsbeskattning av fastighetstjänster inom staten
Verksamheter som avser uthyrning eller försäljning av fast egendom medför normalt inte skattskyldighet till mervärdesskatt. Avdragsrätten är enligt ML knuten till en verksamhet som medför skattskyldighet. En fastighetsägare kan därför i många fall inte göra avdrag för ingående mervärdesskatt på upphandlade tjänster. I dessa fall blir mervärdesskatten på de upphandlade tjänsterna en kostnad i verksamheten. Om fastighetsägaren i stället väljer att utföra tjänsterna med egen personal skulle – i avsaknad av särskilda regler – någon kostnad för mervärdesskatt på arbetskostnaderna inte uppkomma. För att göra det kostnadsneutralt att utföra fastighetstjänster med egen personal respektive inhyrd personal finns regler om s.k. uttagsbeskattning i ML. Reglerna innebär att en fastighetsägare ska betala mervärdesskatt på fastighetstjänster som denne utför på sin fastighet med egen personal. Riksrevisionen har granskat redovisning och kontroll av skatt i statliga myndigheter och kommuner. Resultatet av granskningen redovisas i granskningsrapporten Skattekontroll – en fråga om förtroendet för offentlig förvaltning (RiR 2013:12). Riksrevisionen har i rapporten uppmärksammat att statliga myndigheter inte uttagsbeskattar fastighetstjänster som de utför i egen regi trots att det inte finns något undantag för staten i nuvarande lagstiftning. Med anledning av Riksrevisionens rapport lämnade regeringen en skrivelse till riksdagen (skr. 2013/14:88). I skrivelsen uttalar regeringen att den har för avsikt att granska reglerna om uttagsbeskattning av fastighetstjänster inom statliga myndigheter. Regeringen föreslår i propositionen att statens uttag av fastighetstjänster undantas från skatteplikt i verksamhet med rätt till kompensation för mervärdesskatt.
Rätt till återbetalning vid omsättning av guld
I mervärdesskattelagen finns bestämmelser om att köparen kan bli skattskyldig vid förvärv av skattepliktigt investeringsguld, guldmaterial och halvfärdiga guldprodukter (omvänd skattskyldighet). Den som gör omsättningen är således inte skattskyldig för omsättningen i ett sådant fall. I andra fall av omvänd skattskyldighet finns särskilda bestämmelser om rätt till återbetalning för ingående skatt för den som gör omsättningen. En sådan regel saknas dock vid omvänd skattskyldighet som avser guld. I propositionen föreslås att en rätt till återbetalning av ingående skatt införs vid omsättning av guld med omvänd skattskyldighet.
Ansökan om återbetalning för beskattningsbara personer som är etablerade i ett annat EU-land
Regeringen föreslår att det elektroniska förfarandet för ansökan om återbetalning ska kunna användas av beskattningsbara personer som är etablerade i andra EU-länder om de varken har sätet eller en sådan fast etablering från vilken affärstransaktioner genomförs här i landet.
Grunden för förslaget är att möjligheten för företag från andra EU-länder att använda den elektroniska portalen för att ansöka om återbetalning enligt mervärdesskattelagen i dag endast gäller för de som är utländska beskattningsbara personer. Mervärdesskattelagens regler innebär därför att ett företag från ett annat EU-land som har ett fast etableringsställe i Sverige inte ska använda det elektroniska förfarandet i 19 kap. vid ansökan om återbetalning. Företaget ska i stället ansöka om återbetalning i en mervärdesskattedeklaration. EU-domstolens avgörande avseende Daimler och Widex innebär dock att det elektroniska förfarandet ska användas även om företaget har ett fast etableringsställe från vilket det inte genomförs utgående beskattningsbara transaktioner.
Ändring i reglerna om beskattningsmyndighet vid import av varor
Skatteverket ska vara beskattningsmyndighet för mervärdesskatt vid import av varor för juridiska personer som inte agerar i egenskap av beskattningsbar person vid importen eller införseln om de är registrerade till mervärdesskatt.
Slussningsregeln
I propositionen föreslås att den s.k. slussningsregeln slopas. Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att slussningsregeln inte är förenlig med vare sig mervärdesskattedirektivet eller EUF-fördraget. Högsta förvaltningsdomstolen fann vidare att regeln i vissa fall med stöd av EUF-fördraget i strid med sin lydelse ska tillämpas på företag som är etablerade i en annan medlemsstat än Sverige. Mot denna bakgrund bör slussningsregeln slopas. Ett slopande av slussningsregeln innebär att den särskilda avdragsrätt som under vissa förutsättningar funnits vid koncerninterna tillhandahållanden av tjänster som är undantagna från mervärdesskatt försvinner. Vissa remissinstanser, bl.a. Näringslivets Skattedelegation och Sveriges advokatsamfund, har efterfrågat alternativa lösningar för att uppnå liknande effekter som de som uppnås genom slussningsregeln, och de har bl.a. föreslagit en utvidgning av möjligheten att använda reglerna om gruppregistrering till mervärdesskatt. Det har konstaterats att det i mervärdesskattedirektivet saknas motsvarande avdragsregler. Enligt regeringens bedömning finns det således inget utrymme för en anpassning till EU-rätten eller för en alternativ utformning av slussningsregeln. Ett slopande av slussningsregeln kan enligt regeringens bedömning inte heller motivera en mer allmän utökad möjlighet att använda reglerna om gruppregistrering eller andra mer generella åtgärder. Sådana åtgärder skulle omfatta även andra aktörer än de som kan använda slussningsregeln.
Mervärdesskatt vid överlåtelse av verksamhet
Överlåtelse av verksamhet ska inte ses som en omsättning i mervärdesskattehänseende.
Tidpunkt för registrering av överskjutande mervärdesskatt och punktskatt
Bestämmelsen om tidpunkt för registrering på skattekontot av en redovisning av överskjutande ingående mervärdesskatt eller punktskatt klargörs.
Ikraftträdande och konsekvenser
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i mervärdesskattelagen (1994:200), lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1776) om skatt på energi, tullagen (2000:1281), skatteförfarandelagen (2011:1244) och lagen (2014:1474) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244). Alla de föreslagna regeländringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.
Majoriteten av förslagen utgör lagtekniska justeringar och medför därför inga betydande effekter. Skatteverket har uppgett att förslagen medför en engångskostnad på 547 000 kronor för bl.a. en uppdatering av informationsmaterial.
När det gäller slopandet av slussningsregeln uppskattar regeringen den positiva offentligfinansiella effekten till ca 54 miljoner kronor under ikraftträdandeåret och ca 48 miljoner kronor i varaktig årlig effekt. Förslaget medför en kostnad för företagen men även en minskad administrativ börda. Förslaget medför försumbara effekter för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna.
Vissa frågor på området för indirekta skatter
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag om ändrade regler på området för indirekta skatter. Riksdagen avslår motionsförslagen om tillkännagivanden om att avskaffa uttagsbeskattning av internt utförda fastighetstjänster, om förseningsavgifter och om att den s.k. slussningsregeln bör behållas.
Jämför reservation (SD).
Propositionen
I propositionen föreslår regeringen ett antal förändringar på området för indirekta skatter.
Ansökan om återbetalning av mervärdesskatt och punktskatter för utländska diplomater m.fl. ska skickas direkt till Skatteverket. Det föreslås också en uppdatering av förteckningen över sådana varor och tjänster för vilka medlemmar av den diplomatiska personalen vid utländska beskickningar m.fl. medges återbetalning av mervärdesskatt. Vidare föreslås att vissa justeringar görs i mervärdesskattelagen för att anpassa lagen till EU-rätten. Ändringar föreslås i bestämmelserna om tillfällig omsättning av nya transportmedel, undantag från skatteplikt vid leverans av varor till andra EU-länder, återbetalning vid omsättning av guld, återbetalning till beskattningsbara personer som är etablerade i ett annat EU-land och undantag för verksamhetsöverlåtelser. Det föreslås även mindre justeringar i bestämmelserna om mervärdesskatt vid import. Dessutom föreslås ändringar i bestämmelserna om uttagsbeskattning av fastighetstjänster som utförs av statliga myndigheter. Slutligen föreslås att den s.k. slussningsregeln i mervärdesskattelagen slopas.
Alla de föreslagna regeländringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.
Motionen
Sverigedemokraterna yrkar i kommittémotion 2015/16:3255 av Olle Felten m.fl. att riksdagen tillkännager för regeringen dels att uttagsbeskattning av internt utförda fastighetstjänster bör avskaffas, dels att det i samband med att förseningsavgiften vid för sent inlämnad frivillig deklaration för återbetalning av mervärdesskatt vid tillfällig omsättning av nya transportmedel avskaffas, bör införas en generell regel om att för sent inlämnade frivilliga dokument inte ska kunna belastas med förseningsavgifter, dels att den s.k. slussningsregeln bör behållas till dess att reglerna om gruppregistrering och frivillig skattskyldighet har utretts och förbättrats.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inga invändningar mot förslagen i propositionen. I motionen framförs förslag om ett tillkännagivande om att uttagsbeskattning på internt utförda fastighetstjänster bör avskaffas. Utskottet vill påminna om att stöd för uttagsbeskattning i allmänhet för arbete i egen regi finns i artikel 27 i mervärdesskattedirektivet. Syftet med reglerna är att förhindra att det uppkommer en snedvridning av konkurrensen och att se till att tjänster som utförs i egen regi i mervärdesskattehänseende ska behandlas på ett likartat sätt som inköpta tjänster. Utskottet finner inte heller att det finns något skäl för att i detta ärende pröva frågan om avvikelser från huvudregeln om förseningsavgift vid för sent lämnad deklaration. Slutligen konstaterar utskottet liksom regeringen att Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att slussningsregeln inte är förenlig med vare sig mervärdesskattedirektivet eller EUF-fördraget. Mot denna bakgrund bör den s.k. slussningsregeln slopas.
Därmed tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionen.
|
av Anna Hagwall (SD) och David Lång (SD). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Riksdagen antar regeringens lagförslag och ställer sig bakom det som anförs i reservationen om att uttagsbeskattningen av internt utförda fastighetstjänster bör avskaffas, om att det bör införas en generell regel om att för sent inlämnade frivilliga dokument inte ska kunna belastas med förseningsavgifter och om att den s.k. slussningsregeln bör behållas till dess att reglerna om gruppregistrering och frivillig skattskyldighet har utretts och förbättrats, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:19 punkterna 2–4 och 6 samt motion
2015/16:3255 av Olle Felten m.fl. (SD) yrkandena 1–3 och
bifaller delvis proposition 2015/16:19 punkterna 1 och 5.
Ställningstagande
Uttagsbeskattningen utgör en i grunden orättfärdig extrabeskattning av företag som väljer att bedriva olika verksamheter i ett och samma bolag. Det finns många goda skäl för att man vill hantera sina verksamheter på detta sätt, inte minst för att skapa en rationell organisation, där man kan använda sin personalstyrka på ett optimalt sätt. Det är därför en irrationell och kontraproduktiv regel att bestraffa dessa företag med en skattekostnad som inte är relevant.
Den svenska mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML, undantar kommuner från denna uttagsbeskattning. Det snedvrider i sig konkurrensen mellan privata och kommunala fastighetsägare. Staten undantas dock inte, vilket beror på att man inte ansåg att det hade någon verkan då kompensationssystemet för mervärdesskatt för staten gör att staten inte belastas med momskostnaden.
Det har dock visat sig att uttagsbeskattningen inte omfattas av definitionen av ingående skatt, vilket medför att staten i just detta avseende drabbas av momskostnaden. Detta anser regeringen är en orättvisa gentemot staten i förhållande till kommunerna som är undantagna från uttagsbeskattningen.
Det som gör detta förslag från regeringen ologiskt och felaktigt är att man inte för samma resonemang för privata aktörer. Man kan därav dra slutsatsen att regeringen bara har omsorg om statens ekonomi, men blundar för att privata bolag får samma problem som staten i detta fall. Det är ett kortsynt och allvarligt misstag. Sverigedemokraterna menar att uttagsbeskattningen av fastighetstjänster utgör en felaktig extrabeskattning som skadar företag som har en större ambition med sin verksamhet. I artikel 27 i mervärdesskattedirektivet (rådets dir. 2006/112/EG) fastställs en rätt för medlemsstaterna att införa en sådan uttagsbeskattning. Det finns däremot ingen skyldighet att göra så enligt direktivet. Sverige måste se till de svenska företagens bästa och därför använda lagstiftningen för att skapa så bra förutsättningar som möjligt. Det innebär bl.a. att onödiga pålagor bör avskaffas. Uttagsbeskattningen är definitivt en sådan. Den bör därför helt avskaffas. Vi menar därmed att propositionens förslag bör avslås och att regeringen skyndsamt bör återkomma med ett förslag om att helt avskaffa uttagsbeskattningen för den situation som beskrivs i propositionen.
I propositionen behandlas vidare vissa förhållanden vid tillfällig omsättning av nya transportmedel. Vi ställer oss i stort bakom de förslag som regeringen lägger fram på denna punkt, förutom frågan om förseningsavgift vid för sent inlämnade frivilliga deklarationer. Vi instämmer i att en förseningsavgift inte ska tas ut i detta fall, men vi menar att regeringens resonemang innebär att det ska kunna förekomma i andra sammanhang och, inte minst, om det avser juridiska personer. Här bör regeringen ta tillfället i akt att införa en generell regel om att förseningsavgifter inte ska tas ut för frivilliga dokument som lämnas in för sent till skattemyndigheten eller andra myndigheter. Skatteverket har i sitt remissvar påpekat detta genom följande skrivning: ”Ansökan om återbetalning är en rättighet för den enskilde och att lämnandet av deklaration därmed är frivilligt. Skatteverket föreslår därför att förseningsavgift inte ska tas ut.” Regeringen bör ta fasta på det och införa en generell regel om att så ska vara fallet.
Slutligen föreslår regeringen i propositionen ett slopande av den s.k. slussningsregeln, som innebär en möjlighet till utjämning av utgående skatt i svenska koncerner. Denna möjlighet har ifrågasatts av Högsta domstolen, med utgångspunkt från EU:s mervärdesskattedirektiv. Regeringen vill nu avskaffa slussningsregeln utan att kompensera företagen för de kostnader det kommer att innebära. Svenskt Näringsliv och Svenska Bankföreningen har därför föreslagit att slussningsregeln ska vara kvar till dess att bestämmelserna om gruppregistrering har utretts och aktuella brister åtgärdats. Detta är en mycket rimlig ansats som vi ställer oss bakom. Det nuvarande förslaget skapar oro och ökade kostnader för företagen som i slutänden kommer att lastas över på konsumenterna. Det är inte acceptabelt.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2015/16:19 Vissa frågor på området för indirekta skatter:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200).
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i tullagen (2000:1281).
5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).
6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:1474) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).
2015/16:3255 av Olle Felten m.fl. (SD):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa uttagsbeskattning av internt utförda fastighetstjänster och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i samband med att förseningsavgiften vid för sent inlämnad frivillig deklaration för återbetalning av mervärdesskatt vid tillfällig omsättning av nya transportmedel avskaffas införa en generell regel om att för sent inlämnade frivilliga dokument inte ska kunna belastas med förseningsavgifter och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den s.k. slussningsregeln bör behållas till dess att gruppregistrering och frivillig skattskyldighet har utretts och förbättrats och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
