Socialförsäkringsutskottets betänkande

2015/16:SfU14

 

Migration och asylpolitik

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. grunder för skydd, asylprocessen, samarbetet inom EU, verkställighet av avvisnings- och utvisnings­beslut, förvar och visering.

I ärendet finns 41 reservationer (M, SD, C, V, L, KD).

 

Behandlade förslag

Cirka 130 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2015/16 samt 8 yrkanden i en motion väckt med anledning av en händelse av större vikt.

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Migrations- och flyktingpolitik

Könsrelaterad förföljelse

Människosmuggling

Det gemensamma europeiska asylsystemet

Fri rörlighet

Mottagande av asylsökande

Asylprocessen

Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut

Utvisning på grund av brott

Visering

Reservationer

1.Migrations- och flyktingpolitik, punkt 1 (SD)

2.Migrations- och flyktingpolitik, punkt 1 (C)

3.Migrations- och flyktingpolitik, punkt 1 (KD)

4.Könsrelaterad förföljelse, punkt 2 (V)

5.Könsrelaterad förföljelse, punkt 2 (L)

6.Könsrelaterad förföljelse, punkt 2 (KD)

7.Människosmuggling, punkt 3 (M)

8.Människosmuggling, punkt 3 (SD)

9.Det gemensamma europeiska asylsystemet, punkt 4 (SD)

10.Det gemensamma europeiska asylsystemet, punkt 4 (C, V)

11.Det gemensamma europeiska asylsystemet, punkt 4 (KD)

12.Dublinförordningen och EU m.m., punkt 5 (M)

13.Dublinförordningen och EU m.m., punkt 5 (SD)

14.Dublinförordningen och EU m.m., punkt 5 (C)

15.Dublinförordningen och EU m.m., punkt 5 (L)

16.Dublinförordningen och EU m.m., punkt 5 (KD)

17.Lagliga vägar m.m., punkt 6 (M)

18.Lagliga vägar m.m., punkt 6 (C, V)

19.Lagliga vägar m.m., punkt 6 (L)

20.Lagliga vägar m.m., punkt 6 (KD)

21.Fri rörlighet, punkt 7 (SD)

22.Fri rörlighet, punkt 7 (L)

23.Mottagande av asylsökande, punkt 8 (SD)

24.Mottagande av asylsökande, punkt 8 (V)

25.Handläggningen hos Migrationsverket, punkt 9 (C)

26.Handläggningen hos Migrationsverket, punkt 9 (V)

27.Handläggningen hos Migrationsverket, punkt 9 (L)

28.Handläggningen hos Migrationsverket, punkt 9 (KD)

29.Åldersbedömning, punkt 10 (M, SD)

30.Åldersbedömning, punkt 10 (V)

31.Identitetsfrågor, punkt 11 (SD)

32.Undantag från kravet på arbetstillstånd m.m., punkt 12 (C)

33.Undantag från kravet på arbetstillstånd m.m., punkt 12 (KD)

34.Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut, punkt 13 (M)

35.Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut, punkt 13 (SD)

36.Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut, punkt 13 (V)

37.Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut, punkt 13 (KD)

38.LVU och utlänningslagen, punkt 14 (V)

39.LVU och utlänningslagen, punkt 14 (KD)

40.Utvisning på grund av brott, punkt 15 (SD)

41.Visering, punkt 16 (SD)

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2015/16

Händelsemotion av större vikt

 

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

1.

Migrations- och flyktingpolitik

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:560 av Hillevi Larsson och Monica Green (båda S) yrkande 1,

2015/16:646 av Lars Eriksson (S),

2015/16:668 av Robert Hannah (FP),

2015/16:1302 av Richard Jomshof (SD),

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 1 och 7,

2015/16:2978 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 1 och

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 1.

Reservation 1 (SD)

Reservation 2 (C)

Reservation 3 (KD)

2.

Könsrelaterad förföljelse

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:33 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 1,

2015/16:1435 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkandena 1, 2 och 4–7,

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 8 och

2015/16:2786 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkandena 14 och 16.

Reservation 4 (V)

Reservation 5 (L)

Reservation 6 (KD)

3.

Människosmuggling

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:2799 av Anders Schröder m.fl. (MP),

2015/16:2834 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) yrkande 21 och

2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 9.

Reservation 7 (M)

Reservation 8 (SD)

4.

Det gemensamma europeiska asylsystemet

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:1990 av Désirée Pethrus (KD) yrkandena 1 och 7,

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 25,

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 6 och

2015/16:3279 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 1, 2, 7 och 8.

Reservation 9 (SD)

Reservation 10 (C, V)

Reservation 11 (KD)

5.

Dublinförordningen och EU m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:1626 av Olle Felten m.fl. (SD),

2015/16:1990 av Désirée Pethrus (KD) yrkandena 3–6,

2015/16:2261 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 3,

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 19–21,

2015/16:2782 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 1,

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 5,

2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 2 och

2015/16:3279 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 4–6.

Reservation 12 (M)

Reservation 13 (SD)

Reservation 14 (C)

Reservation 15 (L)

Reservation 16 (KD)

6.

Lagliga vägar m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:871 av Sara Karlsson m.fl. (S),

2015/16:1990 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 2,

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 22 och 24,

2015/16:2782 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 3,

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 3, 4 och 8–10 samt

2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 1.

Reservation 17 (M)

Reservation 18 (C, V)

Reservation 19 (L)

Reservation 20 (KD)

7.

Fri rörlighet

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:1482 av Fredrik Malm m.fl. (FP) yrkande 1,

2015/16:2816 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1 och

2015/16:3126 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 33, 34 och 36–38.

Reservation 21 (SD)

Reservation 22 (L)

8.

Mottagande av asylsökande

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:33 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 4,

2015/16:785 av Robert Hannah (FP) yrkandena 1–5,

2015/16:1478 av Robert Hannah (FP) yrkandena 2 och 3 samt

2015/16:3126 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 20.

Reservation 23 (SD)

Reservation 24 (V)

9.

Handläggningen hos Migrationsverket

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:33 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 2 och 3,

2015/16:83 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 2 och 3,

2015/16:387 av Christina Örnebjär (FP) yrkandena 1 och 2,

2015/16:462 av Linus Sköld (S),

2015/16:959 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 21,

2015/16:1435 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkande 3,

2015/16:1478 av Robert Hannah (FP) yrkande 1,

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 9 och

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 12 och 13.

Reservation 25 (C)

Reservation 26 (V)

Reservation 27 (L)

Reservation 28 (KD)

10.

Åldersbedömning

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:83 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 8 och 9 samt

2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 16.

Reservation 29 (M, SD)

Reservation 30 (V)

11.

Identitetsfrågor

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:2760 av Hanna Wigh (SD) yrkande 5,

2015/16:2819 av Kent Ekeroth (SD) yrkandena 1 och 2 samt

2015/16:3126 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 8 och 11–13.

Reservation 31 (SD)

12.

Undantag från kravet på arbetstillstånd m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:1714 av Amir Adan (M),

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 18,

2015/16:2636 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 3, 8 och 9 samt

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 26.

Reservation 32 (C)

Reservation 33 (KD)

13.

Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:854 av Sara Karlsson och Caroline Helmersson Olsson (båda S) yrkandena 1 och 2,

2015/16:959 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkandena 19 och 20,

2015/16:1284 av Richard Jomshof (SD) yrkande 1,

2015/16:1412 av Petter Löberg och Ann-Christin Ahlberg (båda S),

2015/16:1788 av Johnny Skalin (SD),

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 4–6,

2015/16:2760 av Hanna Wigh (SD) yrkande 7,

2015/16:3126 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 4, 7, 14–16, 39 och 40,

2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 3 och 5 samt

2015/16:3279 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 3.

Reservation 34 (M)

Reservation 35 (SD)

Reservation 36 (V)

Reservation 37 (KD)

14.

LVU och utlänningslagen

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:83 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 6 och

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 15.

Reservation 38 (V)

Reservation 39 (KD)

15.

Utvisning på grund av brott

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:2813 av Richard Jomshof m.fl. (SD) yrkande 21,

2015/16:2834 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) yrkande 4 och

2015/16:3099 av Carina Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 30.

Reservation 40 (SD)

16.

Visering

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:924 av Rickard Nordin (C) yrkande 2,

2015/16:1399 av Yilmaz Kerimo (S),

2015/16:2535 av Yilmaz Kerimo (S),

2015/16:2843 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) yrkande 1 och

2015/16:3126 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 9, 10, 32 och 35.

Reservation 41 (SD)

Stockholm den 17 mars 2016

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Fredrik Lundh Sammeli

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Lundh Sammeli (S), Johan Forssell (M), Carina Ohlsson (S), Mikael Cederbratt (M), Phia Andersson (S), Markus Wiechel (SD), Lars-Arne Staxäng (M), Yilmaz Kerimo (S), Rickard Persson (MP), Lotta Finstorp (M), Kerstin Nilsson (S), Linus Bylund (SD), Emma Carlsson Löfdahl (L), Aron Modig (KD), Teresa Carvalho (S), Christina Höj Larsen (V) och Johanna Jönsson (C).

 

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet motionsyrkanden om migration och asylfrågor från allmänna motionstiden 2015/16 samt motionsyrkanden i en motion väckt med anledning av en händelse av större vikt. Motionerna tar bl.a. upp frågor om migrations- och flyktingpolitik, det gemensamma europeiska asyl­systemet och därmed relaterade frågor, könsrelaterad förföljelse, mot­tagande av asylsökande, handläggningen hos Migrationsverket, avvisning, ut­visning, verkställighet, förvar och visering.

Under behandlingen har Folkpartiet bytt namn till Liberalerna.

En förteckning över behandlade förslag finns i bilagan.

Utskottets överväganden

Migrations- och flyktingpolitik

 

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om svensk migrationspolitik, folkomröstning om invandring, skydd åt utsatta minoriteter och inrättande av en inspektion för migrationsfrågor.

Jämför reservationerna 1 (SD), 2 (C) och 3 (KD).

 

 

Gällande ordning

Enligt 4 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716), förkortad UtlL, är en flykting en utlänning som befinner sig utanför det land han eller hon är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp och inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd.

Alternativt skyddsbehövande är en utlänning som i andra fall befinner sig utanför det land som han eller hon är medborgare i därför att

1. det finns välgrundad anledning att anta att utlänningen vid ett återvändande till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller att utsättas för kropps­straff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller som civilperson löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt, och

2. utlänningen inte kan, eller på grund av sådan risk som avses i 1 inte vill, begagna sig av hemlandets skydd (4 kap. 2 § UtlL).

Av 4 kap. 2 a § UtlL framgår att en övrig skyddsbehövande är en utlänning som i andra fall än som avses i 4 kap. 1 och 2 §§ UtlL befinner sig utanför det land han eller hon är medborgare i, därför att han eller hon

1. behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp eller

2. inte kan återvända till sitt hemland på grund av en miljökatastrof.

4 kap. 1 och 2 a §§ UtlL gäller även statslösa utlänningar och oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen riskerar att utsättas för förföljelse eller om dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda.

Om uppehållstillstånd inte kan ges på annan grund, får enligt 5 kap. 6 § UtlL tillstånd beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation finns sådana synnerligen ömmande omständig­heter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Vid bedömningen ska särskilt beaktas utlänningens hälsotillstånd och anpassning till Sverige och situationen i hemlandet. För barn får uppehållstillstånd beviljas om omständig­heterna är särskilt ömmande.

Flyktingar, alternativt skyddsbehövande och övriga skyddsbehövande som befinner sig i Sverige har rätt till uppehållstillstånd. Uppehållstillståndet ska enligt 5 kap. 1 § tredje stycket UtlL vara permanent eller gälla i minst tre år. Tillstånd får dock vägras i vissa fall, t.ex. om flyktingen genom ett synnerligen grovt brott visat att det skulle vara förenat med allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet att låta personen stanna i Sverige.

Motionerna

I motion 2015/16:1302 begär Richard Jomshof (SD) ett tillkännagivande om att låta det svenska folket få besluta om den svenska invandringspolitiken i en folkomröstning. Enligt motionären är det svenska flyktingmottagandet stort ur ett nordiskt och europeiskt perspektiv. Det svenska folket har aldrig tillfrågats om denna massinvandring, som på en rad områden har stor negativ påverkan på det svenska samhället. Därför bör en folkomröstning om svensk invand­rings­politik genomföras.

Johanna Jönsson m.fl. (C) begär i kommittémotion 2015/16:3048 yrkande 1 ett tillkännagivande om att värna rätten och möjligheten att söka asyl. Motionärerna vill ha en reglerad invandring men vill arbeta aktivt för en human flykting- och migrationspolitik som strävar efter fri rörlighet för människor i hela världen.

I motion 2015/16:668 av Robert Hannah (FP) begärs ett tillkännagivande om att utreda en flyktingamnesti för papperslösa irakiska flyktingar som tillhör de folkmordsutsatta folkgrupperna assyrier och yezidier. Enligt motionären förmår inte den irakiska staten försvara assyrier och yezidier mot IS.

Både i partimotion 2015/16:2978 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 1 och i kommittémotion 2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 1 begärs tillkännagivanden om vikten av en migrationspolitik som bygger på öppen­­het och respekt för asylrätten och som värnar de värden och principer skyddsgrunderna bygger på. Roland Utbult m.fl. (KD) begär också i yrkande 7 ett tillkännagivande om att inrätta en inspektion för migrationsfrågor. Enligt motionärerna är syftet med en inspektion att höja rättssäkerheten.

I motion 2015/16:560 av Hillevi Larsson och Monica Green (båda S) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om uppehållstillstånd för statslösa palestinier. De länder som statslösa palestinier ska verkställas till tar enligt motionärerna inte emot dem, och därför bör de beviljas uppehållstillstånd.

Lars Eriksson (S) begär i motion 2015/16:646 ett tillkännagivande om att en översyn av lagstiftningen mot bakgrund av ärenden om utvisning av kristna konvertiter bör övervägas. Enligt motionären har Europadomstolen anfört att kristna konvertiter som flytt från Iran inte ska skickas tillbaka till sitt ursprungsland. Detta har dock skett i Sverige, och därför bör lagen ses över.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att Sverige ska ha en human flyktingpolitik och vara en fristad för dem som flyr undan förföljelse och förtryck. Rätten och möjligheten att söka asyl ska värnas i alla lägen och i alla länder. Målet bör vara att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som inom ramen för den reglerade invandringen värnar asylrätten, underlättar rörlighet över gränser och tillvara­tar migrationens utvecklingseffekter. En viktig del bör vara att, genom vidarebosättning i Sverige, i samarbete med UNHCR ge skydd för flyktingar och andra skyddsbehövande som inte har tillgång till någon annan varaktig lösning. Alternativ till flyktingsmuggling behövs. Sverige verkar för att skapa fler lagliga vägar för att söka asyl i EU.

Sverige är bundet av folkrättsliga förpliktelser inom såväl internationell flyktingrätt som mänskliga rättigheter i övrigt. Detta innebär att flyktingrättens olika delar alltid ska tillämpas. Till exempel får en asylsökande inte avvisas eller utvisas till ett land där hans eller hennes liv eller frihet hotas på grund av ras, religion, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller politisk åskådning (principen om non-refoulement). Utskottet kan konstatera att detta är en grundläggande princip som måste respekteras. Vidare konstaterar utskottet att utlänningslagens definition av vem som är flykting i princip överensstämmer med Genèvekonventionens men att lagen även tillförsäkrar andra skyddsbehövande en principiell rätt att få uppehållstillstånd i Sverige. Det gäller bl.a. den som inte kan återvända till sitt hemland på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt. Motionerna 2015/16:3048 (C) yrkande 1, 2015/16:2978 (KD) yrkande 1 och 2015/16:2567 (KD) yrkande 1 får mot bakgrund av det anförda anses delvis tillgodosedda och avstyrks. Utskottet är inte berett att ställa sig bakom ett motionsyrkande om att genomföra en folk­om­röstning om invandringspolitiken. Motion 2015/16:1302 (SD) avstyrks därför.

Statskontoret fick 2013 i uppdrag av regeringen att utreda om det finns behov av att förändra tillsynen inom migrationsområdet. Uppdraget har redovisats i rapporten Tillsyn och klagomålshantering inom migrations­området (2014:32). Statskontorets slutsats var att det inte finns behov av att förändra tillsynen över Migrationsverkets ärendehandläggning och att skyddet för den enskildes rättssäkerhet är förhållandevis omfattande. Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att föreslå ett tillkännagivande om att inrätta en inspektion för migrationsfrågor. Motion 2015/16:2567 (KD) yrkande 7 avstyrks därmed.

När det gäller frågan om situationen för bl.a. kristna konvertiter och statslösa vill utskottet framhålla att den som bedöms vara i behov av skydd och som befinner sig i Sverige har rätt till uppehållstillstånd här. Bedömningarna görs utifrån de individuella förutsättningarna i det enskilda fallet. Det är Migrationsverkets och migrationsdomstolarnas uppgift att ta ställning till om det finns skäl för uppehållstillstånd, t.ex. på den grunden att asylsökanden vid ett återvändande skulle löpa risk att utsättas för förföljelse, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling.

Utskottet vill tillägga att Migrationsverket i ett rättsligt ställningstagande från februari 2012 om religion som asylskäl, inklusive konvertering, poängterade behovet av att ha tillgång till korrekt och aktuell landinformation innan en utredning genomförs. Vidare lämnades rekommendationer för bedömningen av om grunderna för ansökan uppfyller kraven om förföljelse, vid vilken hänsyn även måste tas till att en person kan tillskrivas en religiös uppfattning som han eller hon inte har. Särskilt poängterades att sökanden inte ska behöva dölja sin religiösa tillhörighet om han eller hon inte väljer att göra det av personliga skäl. Med hänsyn till det nu anförda anser utskottet inte att det finns skäl att föreslå ett tillkännagivande med anledning av motionerna 2015/16:668 (FP), 2015/16:560 (S) yrkande 1 och 2015/16:646 (S). Motionerna avstyrks därför.

Könsrelaterad förföljelse

 

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. flyktingstatus för hbtq-personer och lagstiftning om könsidentitet och könsuttryck.

Jämför reservationerna 4 (V), 5 (L) och 6 (KD).

 

 

Motionerna

Christina Höj Larsen m.fl. (V) begär i kommittémotion 2015/16:33 yrkande 1 ett tillkännagivande om att utlänningslagen bör ses över för att tydliggöra vad som gäller i de fall en person åberopar sexuell läggning som asylskäl men exempelvis dolt sin läggning i ursprungslandet. Enligt motionärerna saknas det tillräckligt många prejudikat för en rättssäker tillämpning. Lagen bör därför ses över.

I partimotion 2015/16:2786 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 14 begärs ett tillkännagivande om asylprövning. Enligt motionärerna ska hbt-personer inte nekas asyl för att de har tvingats att dölja sin sexualitet i hemlandet. Hbt-kompetensen vid asylprövningen behöver förstärkas och praxis utvärderas. I yrkande 16 begärs ett tillkännagivande om hbt-frågor i EU. Enligt motionär­erna behöver det pågående arbetet för att stärka den gemensamma europeiska asylpolitiken ha ett tydligt hbt-perspektiv så att alla EU-länder ger en fristad åt personer som förföljs eller känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sexuell läggning, kön eller könsuttryck.

Roland Utbult m.fl. (KD) begär i kommittémotion 2015/16:2567 yrkande 8 ett tillkännagivande om en uppföljning av lagen och praxis när det gäller personer som riskerar förföljelse på grund av tro, kön eller sexuell läggning. Trots Migrationsverkets insatser återstår enligt motionärerna mycket arbete, och oklarheter behöver förtydligas.

I motion 2015/16:1435 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att även transpersoner som förföljs i sitt hemland på grund av könsidentitet eller könsuttryck ska omfattas av Genève­kon­ven­tion­ens flyktingdefinition. För att det inte ska råda någon tvekan om att även transpersoner omfattas av definitionen bör enligt motionärerna lag­stiftningen kompletteras på denna punkt. I yrkande 2 begärs ett tillkänna­givande om behovet av en översyn för att tillämpningen av hbt-personers skyddsskäl ska stå i bättre överensstämmelse med riksdagens beslut. Synen på hbt-personer är enligt motionärerna avgörande för rättssäkerheten, t.ex. vad gäller kunskapen om situationen för hbt-personer i deras hemländer. Vidare begärs i yrkande 4 ett tillkännagivande om bedömningen av hbt-skäl som framförs sent i asylprocessen. Motionärerna anför att en asylsökande som inte vågar berätta om sin sexuella läggning förrän sent i processen schablonmässigt inte anses var trovärdig. Detta rimmar illa med kravet på att en individuell bedömning ska göras och visar också på bristande insikt om den många gånger svåra situationen som hbt-personer upplever. I yrkande 5 begärs ett tillkänna­givande om kvalitetssäkring och uppföljning av Migrationsverkets verksamhet efter­som uppföljningen och utvärderingen enligt motionärerna är obefintlig. Migrationsverket bör därför få i uppdrag i regleringsbrevet att följa upp och utvärdera sin verksamhet. Det begärs också ett tillkännagivande om en utvärdering av hur bestämmelserna om hbt-flyktingars asylskäl tillämpas (yrkande 6). Enligt motionärerna bör en särskild utvärdering skyndsamt initieras av regeringen. Slutligen begärs i yrkande 7 ett tillkännagivande om möjligheterna att utbilda samtliga tjänstemän på Migrationsverket i hbt-kompetens.

Utskottets ställningstagande

I samband med att utskottet behandlade regeringens proposition 2005/06:6 Flyktingskap och förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning klargjorde utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande 2005/06:SfU4 att begreppet kön avser såväl biologiskt som socialt kön. Utskottet välkomnade även propositionens ställningstagande att samtliga transpersoner kan omfattas av begreppet kön men framhöll att det liksom för övriga asylsökande när det gäller samhällsgruppsrekvisitet krävs att förföljelsen har sin grund i just personens kön eller förhållningssätt till könsidentiteten. Utskottet kan konstatera att efter lagändringen 2006 ska könsrelaterade aspekter beaktas vid bedömningen av om en person ska anses tillhöra en viss samhällsgrupp enligt flyktingdefinitionen.

Migrationsverket har enligt sin årsredovisning för 2015 under året tagit fram ett nytt rättsligt ställningstagande på hbtq-området till följd av bl.a. nya domar från EU-domstolen och Migrationsöverdomstolen samt nya riktlinjer från UNHCR. Migrationsverket har också enligt årsredovisningen för 2015 arbetat med att se över utbildningen för, och utveckla vidareutbildning för, myndighetens hbt-specialister och även med att se över uppdraget som hbt-specialist. Syftet är enligt Migrationsverket att göra det möjligt för asylprövningen att genom hela processen identifiera och handlägga ärenden rättssäkert och effektivt när hbtq-skäl finns med. Målet är att öka kompetensen och kvaliteten i handläggningen av hbtq-ärenden genom ett kontinuerligt lärande och coachning. Vidare framgår av årsredovisningen att verkets intro­duktions­­program för nyanställda har utvecklats och att likvärdig behandling och norm­kritik ingår i programmet. I kursen om likvärdig behandling ingår barn-, hbtq- och genusfrågor samt utbildning om arbetet mot människo­handel och frågor om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

I regleringsbrevet för 2015 hade Migrationsverket bl.a. i uppdrag att särskilt redovisa till regeringen hur verket säkerställt rättslig kvalitet och likformig tillämpning i asylärenden där sexuell läggning och könsidentitet åberopas. Enligt årsredovisningen för 2015 ställdes dock uppföljningen in. En av anledningarna är att det finns svårigheter med att få fram ett bra underlag för analys på grund av att regelverket hindrar registrering av hbtq-skäl som skyddsgrund. Uppföljningen ska enligt Migrationsverket genomföras när rättsliga förutsättningar finns. Enligt regleringsbrevet för 2016 ska Migrations­verket särskilt redovisa en bedömning av den rättsliga kvaliteten i myndighetens beslutsfattande.

Utskottet kan konstatera att den som söker asyl i Sverige får sitt skydds­behov prövat i enlighet med skyddsgrunderna i utlänningslagen. Bedömningarna görs alltid utifrån de individuella förutsättningarna i det enskilda fallet. Migrationsverket och migrationsdomstolarna ska på de skäl som anförts och med det underlag som presenterats avgöra om det finns grund för uppehållstillstånd. När det gäller att ge vägledning för tillämpningen är det en fråga för Migrationsöverdomstolen i egenskap av praxisbildande instans.

Mot bakgrund av det som anförts ovan och då Migrationsverket aktivt jobbar med bl.a. hbtq-frågor anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att nu göra något tillkännagivande om Migrationsverkets arbete eller om en översyn av lagstiftningen. Motionerna 2015/16:33 (V) yrkande 1, 2015/16:2786 (FP) yrkandena 14 och 16, 2015/16:2567 (KD) yrkande 8 och 2015/16:1435 (S) yrkandena 1, 2 och 4–7 avstyrks därför.

Människosmuggling

 

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om människosmuggling.

Jämför reservationerna 7 (M) och 8 (SD).

 

 

Gällande ordning

Enligt 20 kap. 8 § UtlL döms den som uppsåtligen hjälper en utlänning att olovligen komma in i eller passera genom Sverige, en annan EU-stat eller Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein för människosmuggling till fängelse i högst två år. Om brottet är grovt döms till fängelse till lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om gärningen utförts mot ersättning, varit ett led i en verksamhet som avsett ett stort antal personer eller utförts under former som innebär livsfara för utlänningen eller annars utförts under hänsynslösa former. Är brottet ringa döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Enligt 20 kap. 9 § UtlL döms den som i vinstsyfte planlägger eller organiserar verksamhet som är inriktad på att främja att utlänningar reser till Sverige utan pass eller de tillstånd som krävs för inresa för organiserande av människosmuggling till fängelse i högst två år. Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om gärningen innefattar ett systematiskt utnyttjande av utlänningars utsatta situation eller innefattar livsfara eller annan hänsynslöshet gentemot utlänningarna. Är brottet ringa döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Motionerna

I partimotion 2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 9 begärs ett tillkännagivande om skärpta straff för flyktingsmuggling. De tragiska katastroferna med dödlig utgång på Medelhavet visar med stor tydlighet den hänsynslöshet som präglar människosmugglingen. Straffsatserna som i dag finns för människosmuggling står enligt motionärerna inte i proportion till brottets allvar och bör därför skärpas.

Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) begär i motion 2015/16:2834 yrkande 21 ett tillkännagivande om skärpta straff för människosmuggling. Enligt motionärerna bör minimistraffet för både människosmuggling och organiserande av människosmuggling i normalfallet vara ett års fängelse och maxstraffet fyra års fängelse. För grova fall bör minimistraffet vara fängelse i två år och maxstraffet åtta år. För ringa fall bör minimistraffet vara fängelse i sex månader och maxstraffet två års fängelse. Smugglingen kränker enligt motionärerna Sveriges nationella suveränitet och är en inkomstkälla för organiserad brottslighet som bedriver handel med svenska passhandlingar och tar betalt för att smuggla människor, vapen och narkotika. Straffen måste höjas.

I motion 2015/16:2799 av Anders Schröder m.fl. (MP) begärs ett tillkänna­givande om avkriminalisering av ideella flyktingtransporter.

Utskottets ställningstagande

I regeringens proposition Människosmuggling och tidsbegränsat uppehålls­tillstånd för målsägande och vittnen m.m. angavs att med hänsyn till den omfattning människosmugglingen hade fått och de allvarliga konsekvenser som den medfört för såväl enskilda som samhället måste brottslighet av detta slag betraktas som allvarlig. Ett sätt för samhället att understryka det klandervärda i ett brott är att belägga det med kännbara påföljder. Regeringen föreslog därför att maximistraffet vid grov människo­smuggling respektive grovt organiserande av människosmuggling skulle höjas till fängelse i högst sex år. Detta blev också riksdagens beslut (prop. 2003/04:35, bet. 2003/04:SfU6, rskr. 2003/04:164). Utskottet vidhöll senast i betänkande 2014/15:SfU11 att utskottet inte har ändrat uppfattning om brottens straff­värde. Utskottet vidhåller denna bedömning och är heller inte berett att ställa sig bakom ett motionsyrkande om avkriminalisering av ideella flykting­tran­sporter. I dag finns inga säkra, lagliga vägar för asylsökande att ta sig till EU. Alternativ till flyktingsmuggling behövs, och Sverige verkar för att skapa fler lagliga vägar för att söka asyl i EU.

Motionerna 2015/16:3241 (M) yrkande 9, 2015/16:2834 (SD) yrkande 21 och 2015/16:2799 (MP) avstyrks.

Det gemensamma europeiska asylsystemet

 

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. migrationspolitiken inom EU, Dublinförordningen och vidarebosättning.

Jämför reservationerna 9 (SD), 10 (C, V), 11 (KD), 12 (M), 13 (SD), 14 (C), 15 (L), 16 (KD), 17 (M), 18 (C, V), 19 (L) och 20 (KD).

 

Gällande ordning

EU har sedan 1999 arbetat för att skapa ett gemensamt europeiskt asylsystem (Common European Asylum System, CEAS) och förbättra det befintliga regelverket. Under åren fram till 2005 antogs ett antal rättsakter inom EU på asyl­området (asylprocedurdirektivet, skyddsgrundsdirektivet, mottagande­direktivet, Dublinförordningen och Eurodacförordningen). Mellan 2008 och 2012 föreslog kommissionen ändringar i dessa rättsakter, som en del av det gemensamma europeiska asylsystemet, som antogs av EU-länderna 2013. Syftet är bl.a. att skapa ett mer likartat mottagande för asylsökande i medlemsländerna.

Till följd av flyktingkrisen i EU har kommissionen tagit fram en migrationsagenda (KOM(2015) 240 slutlig). Bland annat föreslås en ny politik för laglig migration, en översyn av det s.k. blåkortsdirektivet och ytterligare reformer av Dublinförordningen. Ett förslag till ett strukturerat system för vidarebosättning har också aviserats.

Dublinförordningen reglerar vilket land som ska pröva en asylansökan och bygger på första asyllandsprincipen. Efter en dom från Migrations­över­domstolen (MIG 2010:21) överför Sverige, i likhet med övriga EU-länder, inte asylsökande till Grekland.

Enligt 9 kap. 3 § UtlL har en transportör en skyldighet att kontrollera att en utlänning som transportören transporterar till Sverige direkt från en stat som inte omfattas av Schengenkonventionen innehar pass och de tillstånd som krävs för resan in i landet. Transportören kan också behöva kontrollera att utlänningen har medel för sin hemresa.

För att underlätta och stärka det praktiska samarbetet mellan medlems­staterna i asylfrågor och bidra till ett bättre genomförande av det gemensamma europeiska asylsystemet har ett europeiskt stödkontor för asylfrågor (Easo) inrättats. Stödkontoret, som inledde sin verksamhet 2011, fungerar som ett centrum för sakkunskap i asylfrågor och ger ett ändamålsenligt operativt stöd till medlemsstater där asyl- och mottagningssystemen är utsatta för särskilt tryck.

Kommissionen kan föra talan i form av ett överträdelseärende mot en EU-medlemsstat om kommissionen anser att staten inte har införlivat EU:s regelverk korrekt. Det är kommissionen som beslutar om att inleda en eventuell överträdelsetalan mot en stat.

Motionerna

Det gemensamma europeiska asylsystemet

Anna Kinberg Batra m.fl. (M) begär i partimotion 2015/16:3241 yrkande 2 ett tillkännagivande om att ekonomiska incitament och sanktioner bör användas för att förmå länder att öka sitt ansvarstagande i EU. Enligt motionärerna bör EU:s budget användas till detta på ett långt mer effektivt sätt än vad som görs i dag. De positiva ekonomiska incitamenten bör även åtföljas av ekonomiska sanktioner för de länder som inte lever upp till sitt ansvar. Det finns regelverk, och dessa ska enligt motionärerna användas så att systemet blir gemensamt även i praktiken.

I partimotion 2015/16:3279 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att regeringen offentligt ska tydliggöra för kommissionen att Sverige måste få ett tidsbegränsat undantag från hela det gemensamma asylsystemet (CEAS). Enligt motionärerna skulle den pausen avlasta den akuta flyktingsituationen och ge tid för diskussion om långsiktiga åtgärder. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att regeringen ska ta initiativ till förhandlingar om och uppdatering av hela det internationella asylsystemet. Möjligheten att söka asyl vid gränsen bör enligt motionärerna tas bort för att lätta på trycket av asylsökande då dagens system inte är anpassat för så stora flyktingströmmar som det nu är frågan om. I yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om att regeringen ska ta initiativ till att ge Migrationsverket i uppgift att inleda ett Dublinförfarande mot Grekland. Enligt motionärerna har situationen förbättrats i Grekland. Dagens undantag bör därför prövas genom att Migrationsverket begär att asylsökande överförs till Grekland. En fördragsbrottstalan mot Grekland bör också inledas i EU-domstolen. I yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om att regeringen ska ta initiativ till att ge Migrationsverket i uppgift att omtolka Dublinförordningen i fråga om första EU-land. Om Greklands asylsystem permanent inte når upp till internationella krav bör Grekland enligt motionärerna inte anses vara första EU-land enligt Dublinförordningen. Då bör Migrationsverket kunna överföra den asylsökande till det land som han eller hon passerat efter Grekland och som ska pröva asylansökan. Vidare begärs det i yrkande 6 ett tillkännagivande om att regeringen ska anse att Dublinförordningen har fallit. Eftersom Sverige inte kan tillämpa Dublinförordningen mot Grekland ska Sverige enligt motionärerna inte vara bundet av förordningen. Vidare begärs det ett till­känna­givande om att regeringen ska ta initiativ till en fördragsbrottstalan mot Italien och Grekland i fråga om Schengen (yrkande 7). Enligt motionärerna uppfyller inte Italien och Grekland Schengenavtalets förpliktelser om att säkra EU:s yttre gräns. Slutligen begärs det i yrkande 8 ett tillkännagivande om att öka biståndet till krisers närområden i takt med att pengar frigörs till internationellt bistånd, i stället för avräkning för flyktingmottagning i Sverige. Motionärerna anser att hjälp på så sätt kan ges på plats och förebygga flykt.

I motion 2015/16:1626 av Olle Felten (SD) begärs ett tillkännagivande om att Sverige bör kräva ersättning från EU för de senaste fem årens oproportionerligt stora åtaganden för migrationsvågen till Europa som Sverige tvingats till genom att EU underlåtit att agera efter sin egen lagstiftning och ingångna avtal.

Johanna Jönsson m.fl. (C) begär i kommittémotion 2015/16:3048 yrkande 5 ett tillkännagivande om att Sverige ska driva Dublinförordningens avskaffande och ersätta den med ett nytt gemensamt asylsystem i EU med kvoter om fördelning för alla medlemsstaters mottagande. Enligt motionärerna bör EU registrera flyktingar som asylsökande i EU som helhet. Skydds­behövande bör fördelas inom unionen baserat på kvantitativa kriterier såsom medlemsländernas storlek och ekonomi samt på kvalitativa kriterier såsom människors släktband. I yrkande 6 begärs ett tillkännagivande om att EU:s gränsskydd måste upprätthållas med absolut respekt för asylrätten och mänskliga rättigheter.

I partimotion 2015/16:2782 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att EU:s gemensamma asylpolitik måste bygga på att alla länder delar på ansvaret. Ett system som fördelar asylsökande mellan medlemsländerna grundat på t.ex. folkmängd och bruttonationalinkomst (BNI) bör enligt motionärerna införas.

Jan Björklund m.fl. (FP) begär i partimotion 2015/16:2261 yrkande 3 ett tillkännagivande om åtgärder för en liberal och solidarisk flyktingpolitik i EU. Flyktingmottagandet inom EU är ojämnt fördelat, och EU:s medlemsstater måste enligt motionärerna i större utsträckning dela på ansvaret för de flyktingar som kommer till EU, både kvotflyktingar och asylsökande. För­delnings­systemet bör utgå från en fördelningsnyckel som grundas på befolknings­­mängd, BNI och andra relevanta faktorer.

I kommittémotion 2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 19 begärs ett tillkännagivande om Dublinförordningens brister. Enligt motionär­erna släpper vissa länder igenom flyktingar utan att registrera dem som asylsökande. På så sätt kan flyktingarna ta sig vidare i EU och söka asyl i valfritt land. I yrkande 20 begärs ett tillkännagivande om behovet av ett kvotfördelningssystem i Europa så att alla länder i EU tar emot kvotflyktingar. Vidare begärs det i yrkande 21 ett tillkännagivande om barn på flykt inom EU. Enligt motionärerna bör undantag från Dublinförordningen göras för barn så att de inte skickas till ett land där det finns risk att deras rättigheter kränks. I yrkande 25 begärs ett tillkännagivande om sanktioner mot de länder som bryter mot EU:s gemensamt beslutade regler inom asyl- och flyktingområdet. Motionärerna anser att kraven bör skärpas med verkningsfulla sanktioner mot EU-länder som inte lever upp till sina åtaganden.

Désirée Pethrus (KD) begär i motion 2015/16:1990 yrkande 1 ett tillkännagivande om att Sverige inom EU bör driva frågan om att skärpa kraven och införa sanktioner mot de länder som inte lever upp till sina åtaganden inom flyktingpolitiken. Enligt motionären måste alla medlemsstater kunna erbjuda flyktingar en human och rättvis behandling. Sanktioner i form av frysta utbetalningar och bidrag bör införas. I yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om att förbättra mottagningen av flyktingbarn inom EU så att alla barn har rätt till juridisk hjälp, en god man och ett värdigt bemötande. Enligt motionären finns det EU-länder där barn blir behandlade som brottslingar bara för att de kommit till Europa, vilket är oacceptabelt. Vidare begärs ett tillkännagivande om att myndighetspersonal bör utbildas i bemötande av utsatta barn (yrkande 4). I yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om att EU:s länder bör ta ett gemensamt ansvar för att barn som är ensamma på flykt inte försvinner. Enligt motionären vet man inte vad som händer med de barn som försvunnit, och de riskerar att fortsätta fara illa. Gömda barn lever i större utsatthet och risk för att bli kränkta och utnyttjade. De får inte heller samma tillgång till utbildning och stöd i samhället. Vidare bör det inrättas ett EU-gemensamt vidarebosättningsprogram (yrkande 6). Fler EU-medlems­stater bör enligt motionären bli vidarebosättningsländer genom ett gemensamt vidarebosättningsprogram. I yrkande 7 begärs ett tillkännagivande om att Frontex i sitt arbete, i både teori och praktik, ska utgå från rätten att söka asyl i EU. Arbetet med att öka rättssäkerheten och minska människosmugglingen är viktigt, men alla människors rätt att söka asyl i EU enligt Genève­konventionen får enligt motionären inte försummas i det arbetet. Frontex måste därför i sina operationer på ett tydligt sätt värna alla människors rätt att söka asyl och att bli behandlade på ett rättssäkert och humant sätt.

Vidarebosättning, lagliga vägar m.m.

I partimotion 2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör kräva att alla EU:s länder deltar i och utökar sitt deltagande i FN:s kvotflyktingsystem.

Johanna Jönsson m.fl. (C) begär i kommittémotion 2015/16:3048 yrkande 3 ett tillkännagivande om att se till att färre behöver riskera livet på resan till Europa och om att slå undan benen på kriminella organisationer genom att skapa fler lagliga vägar. Endast genom fler lagliga vägar till Europa kan enligt motionärerna antalet dödsoffer på Medelhavet minskas och flyktingsmugglingen begränsas på ett effektivt sätt. I yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om att se över transportörsansvaret. Enligt motionärerna gör transportöransvaret det svårare för människor på flykt att ta sig in i Europa så att det i praktiken inte finns lagliga vägar in i EU. Vidare begärs det i yrkande 8 ett tillkännagivande om att Sverige ska agera för att andra EU-länder tar ett större ansvar och ökar sitt mottagande av kvotflyktingar. Det begärs också ett tillkännagivande om att göra det möjligt att pröva asylansökningar på EU-länders ambassader i tredjeländer (yrkande 9). Slutligen begärs det i yrkande 10 ett tillkännagivande om att införa humanitära visum på EU-nivå. När ett gemensamt EU-system är på plats bör det enligt motionärerna vara möjligt att söka ett humanitärt visum för asylprövning i EU som helhet. Easo bör ges utökat mandat att hantera ett gemensamt system för asylprövningar och utfärdande av humanitära visum.

Jan Björklund m.fl. (FP) begär i partimotion 2015/16:2782 ett tillkännagivande om att införa fler lagliga vägar till EU såsom asylvisum, avskaffat transportörsansvar och fler kvotflyktingar (yrkande 3).

I kommittémotion 2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 22 begärs ett tillkännagivande om att EU ska ta emot fler kvotflyktingar inom ramen för UNHCR:s vidarebosättningsprogram. Enligt motionärerna bör alla EU-länder ta emot kvotflyktingar, och EU ska ta emot fler kvotflyktingar totalt. I yrkande 24 begärs ett tillkännagivande om nödvisum. Den omfattande illegala flyktingsmugglingen beror delvis på den restriktiva visumpolitiken inom EU. Medlemsstaterna bör därför, i samarbete med UNHCR, införa ett s.k. nödvisum som ska kunna sökas före inresa i EU.

Även i motion 2015/16:1990 yrkande 2 av Désirée Pethrus (KD) begärs ett tillkännagivande om att EU:s länder bör ta gemensamma steg mot att i samarbete med UNHCR öppna för möjligheten att söka nödvisum före inresa i EU. Enligt motionären måste det införas fler lagliga vägar in i EU för att på så sätt slå undan fötterna för människosmugglarna.

Sara Karlsson m.fl. (S) begär i motion 2015/16:871 ett tillkännagivande om att skapa fler lagliga vägar att söka asyl i EU. Möjligheten att söka asyl vid ambassader, införande av asylvisum och ökat antal kvotflyktingar skulle enligt motionärerna underlätta för personer att söka asyl utan att riskera sina liv.

Utskottets ställningstagande

Den eskalerande konflikten i Syrien och det allt osäkrare läget i omvärlden har under senare år bidragit till att antalet människor på flykt i världen har ökat till nivåer som inte skådats sedan andra världskriget. Antalet flyktingar och fördrivna i världen uppgår till närmare 60 miljoner människor. Detta har även lett till att antalet asylsökande i EU har ökat kraftigt och att det totala antalet ansökningar i EU mer än fördubblats sedan 2010.

Flyktingkrisen inom EU har motiverat kommissionen att arbeta fram En europeisk migrationsagenda, som antogs i maj 2015. Migrationsagendan inne­bär bl.a. ett fullständigt genomförande av det gemensamma europeiska asyl­systemet (CEAS) och att ett gemensamt vidarebosättningsprogram för EU ska införas. Vidare kommer asylsökande från Grekland och Italien omfördelas till övriga EU-länder. Arbetet med att genomföra migrationsagendan pågår, och kommissionen har inlett överträdelseförfaranden mot de medlemsstater som inte genomfört regelverket, t.ex. Grekland och Malta. Kommissionen har också arbetat fram förslag till en lista över säkra ursprungsländer för en snabbare handläggning av asylsökande från sådana länder (ändringar i asylprocedurdirektivet) och ett permanent system för omplacering av asyl­sökande inom EU där alla EU-länder ska ta emot asylsökande enligt ett kvotsystem (KOM(2015) 450). Vidare har förslag lagts fram för att underlätta återsändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt inom EU. Arbetet med att upprätta s.k. hot spots pågår i Italien och Grekland. Även arbetet med att stärka EU:s yttre gränser och bekämpandet av flyktingsmuggling ingår i migrations­­agendan. Kommissionen har vidare aviserat ett förslag till om­arbetning av det s.k. blåkortsdirektivet för högutbildade tredjelands­med­borgare samt att en översyn av Dublinförordningen kommer att lämnas under våren 2016. Under slutet av 2015 ansökte regeringen hos kommissionen om anstånd med omplacering av asylsökande. Utskottet noterar att kommissionen i december 2015 (KOM(2015) 677) beslutade att bevilja Sverige ett års uppskov med att ta emot omplacerade asylsökande från Grekland och Italien.

Den 7 mars 2016 träffades EU:s stats- och regeringschefer och Turkiet för att diskutera migrationsfrågor och förbindelserna mellan EU och Turkiet. Vid mötet diskuterades bl.a. genomförandet av den gemensamma handlingsplanen för hantering av flyktingkrisen. Stats- och regeringscheferna enades om att arbeta med utgångspunkt i principerna i förslagen genom att bl.a. återsända alla nya irreguljära migranter som reser från Turkiet till de grekiska öarna. För varje syrier som återtas av Turkiet från de grekiska öarna kommer en vidarebosättning att ske från Turkiet till EU:s medlemsländer. EU ska också samarbeta med Turkiet för att förbättra de humanitära förhållandena i Syrien. För Sverige är det avgörande att förslagen är förenliga med EU-rätten och internationell rätt och att en individuell asylprövning genomförs.

I budgetpropositionen för 2016 anger regeringen att fördelningen av asylsökande mellan EU-länderna har varit mycket ojämn och att regeringen har verkat för ökad solidaritet inom EU genom att driva frågan om ett välfungerande europeiskt asylsystem där alla medlemsstater lever upp till den gemensamma lagstiftningen och där asylsökande tas emot och får sin ansökan prövad på ett likvärdigt sätt. Regeringen har vidare verkat för att samtliga medlemsstater ska ge skydd åt fler genom vidarebosättning. Under hösten 2015 kom regeringen överens med Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna om att Sverige successivt ska öka antalet kvot­flyktingar upp till 5 000 personer per år fram till 2018.

Regeringen har till följd av överenskommelsen under hösten 2015 med allianspartierna om insatser med anledning av flyktingkrisen tillsatt en utredning som ska analysera förutsättningarna för att skapa lagliga vägar för att söka asyl i EU (dir. 2016:8). Utifrån ett brett angreppssätt ska utredaren analysera förutsättningarna för att skapa lagliga vägar, t.ex. genom att införa en möjlighet att utfärda viseringar eller någon annan typ av inresetillstånd för personer som har för avsikt att ansöka om asyl i EU. Om det bedöms lämpligt ska utredningen föreslå hur ett sådant regelverk skulle kunna utformas med utgångspunkt i EU-rätten och övriga internationella åtaganden. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2017.

Utskottet kan konstatera att regeringen driver frågan om gemensamt ansvars­tagande mellan länderna i EU. Regeringen har också ansökt om ekonomisk ersättning för mottagandet från EU-fonder. Med hänsyn till det omfattande arbete som pågår inom EU och regeringens arbete anser utskottet att det saknas skäl för riksdagen att göra tillkännagivanden till regeringen om det gemensamma europeiska asylsystemet.

Motionerna 2015/16:3241 (M) yrkandena 1 och 2, 2015/16:3279 (SD) yrkan­dena 1, 2 och 4–8, 2015/16:1626 (SD), 2015/16:3048 (C) yrkandena 3–6 och 8–10, 2015/16:2782 (FP) yrkandena 1 och 3, 2015/16:2261 (FP) yrkande 3, 2015/16:2567 (KD) yrkandena 19–22, 24 och 25, 2015/16:1990 (KD) yrkandena 1–7 och 2015/16:871 (S) avstyrks med det anförda.

Fri rörlighet

 

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om fri rörlighet inom EU/EES.

Jämför reservationerna 21 (SD) och 22 (L).

 

 

Gällande ordning

Det s.k. rörlighetsdirektivet (2004/38/EG) reglerar unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig i en annan medlems­stat. Direktivet är införlivat i svensk rätt (prop. 2005/06:77, bet. 2005/06:SfU9, rskr. 2005/06:191).

En EU-medborgare behöver vid inresan till Sverige visa pass eller en annan identitets­handling för att styrka sitt medborgarskap. En EU-medborgares rätt att uppehålla sig i Sverige regleras i 3 a kap. UtlL.

Med uppehållsrätt avses enligt 3 a kap. 1 § UtlL en rätt för EES-medborgare och deras familjemedlemmar att vistas i Sverige mer än tre månader utan uppehållstillstånd.

Enligt 3 a kap. 3 § UtlL har en EES-medborgare uppehållsrätt om han eller hon

  1. är arbetstagare eller egen företagare i Sverige,
  2. har kommit till Sverige för att söka arbete och har en verklig möjlighet att få en anställning,
  3. är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige och enligt en försäkran om detta har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning samt har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige, eller
  4. har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige.

Som arbetssökande kan personen vistas i Sverige i åtminstone sex månader om personen söker arbete och har en verklig möjlighet att få anställning.

En EES-medborgare som har vistats lagligt i Sverige utan avbrott under minst fem år har permanent uppehållsrätt (3 a kap. 6 § UtlL).

En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare och som har uppehållsrätt ska ansöka om uppehållskort hos Migrationsverket senast tre månader efter det att han eller hon kom till Sverige. Detta gäller dock inte för en utlänning som har ett giltigt uppehållstillstånd eller som inom tre månader från ankomsten till Sverige har ansökt om ett sådant tillstånd.

Enligt 8 kap. 8 § UtlL får en EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES-medborgare avvisas i anslutning till inresan eller under de tre första månaderna efter inresan bl.a. om han eller hon inte kan styrka sin identitet.

Motionerna

I partimotion 2015/16:3126 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 33 begärs ett tillkännagivande om registreringskrav för EES-medborgare vid inresa till Sverige. Enligt motionärerna bör vistelsetiden utan tillstånd minskas från tre månader till en månad, och ett registreringskrav bör införas för dem som kommer till Sverige så att polisen har möjlighet att kontrollera vistelsetiden i landet. Vidare begärs tillkännagivanden om krav på EES-medborgares identitetshandlingar (yrkandena 34 och 36). I kombination med återinförande av registrering av EU-medborgare ska enligt motionärerna även identitets­handlingar kunna uppvisas för att verifiera att personen verkligen är en EES-medborgare. Det begärs också ett tillkännagivande om att ett försörjningskrav ska gälla även EES-medborgare (yrkande 37). EES-medborgare som befinner sig i Sverige genom uppehållsrätt längre än den initiala månaden ska enligt motionärerna uppfylla krav på arbete och försörjning så att dessa inte på något sätt blir en oskälig belastning för det svenska sociala trygghets- och bidrags­systemet. De ska även ha en sjukförsäkring. Om villkoren inte uppfylls ska EES-medborgaren omgående avvisas till sitt hemland (yrkande 38).

Markus Wiechel (SD) begär i motion 2015/16:2816 yrkande 1 ett tillkännagivande om att återinföra registreringen för EU-medborgare. För att en EU-medborgare ska ha rätt att stanna kvar i Sverige efter tre månader ska enligt motionären kravet på registrering hos Migrationsverket återinföras så att försörjningsmöjligheten kan kontrolleras.

I kommittémotion 2015/16:1482 av Fredrik Malm m.fl. (FP) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att värna den fria rörligheten. Den fria rörlig­heten ska enligt motionärerna inte inskränkas t.ex. till följd av tiggande EU-migranter.

 

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare behandlat motionsyrkanden om bl.a. registreringskrav för EES-medborgare, senast i betänkande 2014/15:SfU11. Utskottet framhöll då att det tidigare ställdes vissa krav på registrering hos Migrationsverket för EES-medborgares uppehållsrätt. Kravet togs dock bort den 1 maj 2014 eftersom det enligt kommissionen inte var förenligt med det s.k. rörlighets­direktivet (2004/38/EG) att kräva att en unionsmedborgare både skulle registrera sig enligt utlänningslagen och folkbokföra sig enligt folkbok­förings­lagen.

En EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES-medborgare får avvisas i anslutning till inresan eller under de tre första månaderna efter inresan bl.a. om han eller hon inte kan styrka sin identitet. Vidare får en EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES-medborgare avvisas under de tre första månaderna efter inresan om han eller hon visar sig vare en orimlig belastning för biståndssystemet enligt socialtjänstlagen (2001:453). En utlänning som har uppehållsrätt får inte avvisas av dessa skäl. För att få uppehållsrätt krävs att EES-medborgaren antingen är arbetstagare eller egenföretagare eller har kommit till Sverige för att söka arbete och har en verklig möjlighet att få en anställning. För studerande och EES-medborgare i övrigt krävs för uppehållsrätt dock både tillräckliga tillgångar för dem och deras familjemedlemmar och heltäckande sjukförsäkring för dem och familjemedlemmarna. Några ytterligare krav på försörjning, registrering eller styrkande av identiteten bör enligt utskottets mening inte införas. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 2015/16:3126 (SD) yrkandena 33, 34 och 36–38 samt 2015/16:2816 (SD) yrkande 1. Motion 2015/16:1482 (FP) yrkande 1 får anses delvis tillgodosedd och avstyrks.

Mottagande av asylsökande

 

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om hälsokontroller och boende för asylsökande.

Jämför reservationerna 23 (SD) och 24 (V).

 

 

Gällande ordning

Asylsökande ska enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., förkortad LMA, erbjudas plats på en förläggning (ABO). Den som inte önskar utnyttja en erbjuden plats på en förläggning utan skaffar eget boende (EBO) ska ändå registreras vid en förläggning.

Migrationsverket svarar för att bistånd lämnas till asylsökande enligt LMA för bl.a. logi, bostadsersättning, dagersättning och särskilt bidrag för avgifter för sjukvård.

Enligt lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. ska ett landsting, om det inte är uppenbart obehövligt, erbjuda bl.a. asylsökande en hälsoundersökning. Ett sådant erbjudande ska lämnas när en utlänning har etablerat boende inom landstinget. Övriga utlänningar ska erbjudas hälso­undersökning så snart det lämpligen kan ske. Ett asylsökande barn under 18 år ska erbjudas vård i samma omfattning som erbjuds den som är bosatt inom landstinget. Ett landsting ska erbjuda bl.a. asylsökande över 18 år vård som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort och preventiv­medels­råd­givning.

Motionerna

I partimotion 2015/16:3126 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 20 begärs ett tillkännagivande om att införa obligatoriska hälsoundersökningar vid ansökan om uppehållstillstånd.

I kommittémotion 2015/16:33 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om att Migrationsverket ska kunna erbjuda särskilda boenden för hbtq-flyktingar. Enligt motionärerna bör det inrättas särskilda boenden för asylsökande hbtq-personer. Det ska vara den enskildes val att bo på ett sådant boende.

 Robert Hannah (FP) begär i motion 2015/16:785 yrkandena 1–5 tillkännagivanden om att principen bör vara att det är den som mobbar, diskriminerar eller förtrycker som ska flyttas från asylboenden och inte den som blir mobbad, diskriminerad eller förtryckt. Både privat och offentligt styrda asylboenden ska ha handlingsplaner för att motverka mobbning, förtryck och våld på boendena samt för att säkerställa kvinnors samt sexuella och religiösa minoriteters trygghet. Även privat styrda asylboenden ska genom avtal förpliktas att skydda asylsökande från diskriminering, mobbning och förtryck från andra asylsökande. En utredning bör tillsättas för att se hur kvinnors och minoriteters rättigheter och boendesituation i asylboenden kan stärkas.

I motion 2015/16:1478 av Robert Hannah (FP) yrkande 2 begärs ett till­känna­givande om att hbtq-certifiera asylboenden. I yrkande 3 begärs ett till­känna­givande om att se till att hbtq-asylsökande får tillgång till lämplig vård för posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

Utskottets ställningstagande

Migrationsverket ska erbjuda lämpligt boende för de asylsökande som inte ordnar boendet på egen hand. Enligt Migrationsverkets handbok har en asylsökande rätt till ett boende som är anpassat efter den sökandes behov om han eller hon befinner sig i en särskilt utsatt situation. Det kan gälla exempelvis en hbtq-person, ett ensamkommande barn, en gravid kvinna eller ensam­stående med minderåriga barn. Behov av ett särskilt anpassat boende kan vidare finnas för någon som är allvarligt sjuk eller som har en funktions­nedsättning eller psykiska besvär. Det kan vara en person som exempelvis varit utsatt för människohandel, tortyr, våldtäkt eller andra former av psykologiskt, fysiskt eller sexuellt våld, eller kvinnlig könsstympning. Hbtq-personer ska enligt verkets handbok prioriteras när det gäller lägenhetsboende i närheten av stora städer, där det kan finnas stödjande organisationer och nätverk. Alla asylsökande får ta del av boenderegler och av information om att alla som bor i boendet ska kunna känna sig trygga i sin boendemiljö och att det därför är viktigt att alla i boendet respekterar varandra och visar varandra hänsyn, oavsett religion, kultur eller sexuell läggning.

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson framhöll i ett svar på en skriftlig fråga (fr. 2015/16:425) den 16 december 2015 bl.a. att det för närvarande finns fyra hbtq-certifierade anläggningsboenden i Sverige som drivs av ett privat omsorgsföretag, där det finns en särskild kompetens att möta hbtq-personer på ett bra sätt, liksom att hantera särskilda utmaningar som hbtq-personer kan ha under boendetiden. Utskottet vill vidare peka på att regeringen den 5 november 2015 beslutade om en översyn av mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända. Enligt kommittédirektiven (dir. 2015:107) ska utredaren redovisa vilka konsekvenser utredningens förslag får för bl.a. hbtq-personer.

Med det anförda får motionerna 2015/16:33 (V) yrkande 4, 2015/16:785 (FP) yrkandena 1–5 och 2015/16:1478 (FP) yrkandena 2 och 3 anses delvis till­­godo­sedda och avstyrks.

Landstingen ska erbjuda asylsökande en hälsoundersökning. Utskottet är inte berett att ställa sig bakom yrkanden om att införa obligatoriska hälso­undersökningar för samtliga personer som söker uppehållstillstånd i Sverige. Motion 2015/16:3126 (SD) yrkande 20 avstyrks därmed.

Asylprocessen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. handläggningen hos Migrationsverket, identitet, åldersbedömning, undantag från kravet på arbetstillstånd och s.k. spårbyte.

Jämför reservationerna 25 (C), 26 (V), 27 (L), 28 (KD), 29 (M, SD), 30 (V), 31 (SD), 32 (C) och 33 (KD).

 

Gällande ordning

Av 1 kap. 10 § UtlL framgår att i fall som rör ett barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver.

Ett offentligt biträde ska förordnas, om det inte måste antas att behovet av biträde saknas, i mål och ärenden i vissa fall om avvisning, utvisning, verkställighet av avvisning eller utvisning och hemsändande. Ett offentligt biträde ska alltid förordnas för barn som hålls i förvar i visst fall (18 kap. 1 och 1 a §§ UtlL).

Enligt 9 kap. 8 § UtlL får Migrationsverket eller Polismyndigheten fotografera en utlänning och, om utlänningen fyllt 14 år, ta hans eller hennes fingeravtryck om

  1. utlänningen inte kan styrka sin identitet när han eller hon kommer till Sverige,
  2. utlänningen ansöker om uppehållstillstånd som flykting eller som annan skyddsbehövande, eller
  3. det finns grund för att besluta om förvar.

Asylsökande som kan eller som medverkar till att styrka sin identitet kan få undantag från skyldigheten att ha arbetstillstånd för att få arbeta i Sverige, s.k. AT-UND (5 kap. 4 § utlänningsförordningen 2006:97, förkortad UtlF). AT-UND gäller fram till dess att utlänningen lämnar landet eller ett beslut om att bevilja honom eller henne uppehållstillstånd har fått laga kraft. Undantaget upphör dock att gälla om en utlänning inte medverkar till verkställigheten av ett beslut om avvisning eller utvisning som fått laga kraft.

En asylsökande som har arbetat under asylansökningstiden och får avslag på sin asylansökan kan ”byta spår” till arbetskraftsinvandrare. Om den asyl­sökande har varit anställd i minst fyra månader och anställningen avser en tids­period om minst ett år från ansökningstillfället kan personen enligt 5 kap. 15 a § UtlL beviljas uppehållstillstånd.

 

Motionerna

I partimotion 2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 16 begärs ett tillkännagivande om åldersbedömning av ensamkommande barn. Enligt motionärerna behöver åldersbedömningen fungera bättre för att de unga ska få de individuella åtgärder som åldern kräver. Det bör göras en jämförelse av hur andra EU-länder gör.

Ulrika Karlsson i Uppsala (M) begär i motion 2015/16:2636 yrkande 3 ett tillkännagivande om att se över möjligheten att underlätta för köbyte från asylansökan till ansökan om uppehållstillstånd enligt reglerna om arbetskrafts­invandring. I yrkandena 8 och 9 begärs tillkännagivanden om rätten för asyl­sökande att arbeta under asylprocessen och att det automatiska förbudet mot att arbeta under asylprocessen ska hävas och ersättas med en automatisk rätt att arbeta under asylprocessen.

I motion 2015/16:1714 begär Amir Adan (M) ett tillkännagivande om att göra det möjligt att arbeta under den tid som föregår verkställande av utvisnings­beslut. Enligt motionären skulle det vara bra för individen att få ny arbetslivserfarenhet och lära sig språket.

Jimmie Åkesson m.fl. (SD) begär i partimotion 2015/16:3126 yrkande 8 ett tillkännagivande om att Sverige ska vidta åtgärder för att komma till rätta med asylmissbruket. Enligt motionärerna är bl.a. en relativt stor andel av dem som påstår sig vara under 18 år i själva verket betydligt äldre. I yrkande 11 begärs ett tillkännagivande om krav på handlingar som stärker asylsökandes identitet och nationalitet. Alla människor som passerar Sveriges gränser ska enligt motionärerna kunna bevisa sin identitet. Vidare begärs ett tillkännagivande om asylsökandes redogörelse för flyktvägen (yrkande 12). För att komma till rätta med asylfusket ska enligt motionärerna asylsökande alltid redogöra för sin flyktväg till Sverige. Vid misstanke om falska uppgifter ska flyktvägen verifieras. I yrkande 13 begärs ett tillkännagivande om åldersbestämmelse av asylsökande. Enligt motionärerna ska alla asylsökande som påstår sig vara under 18 år åldersbestämmas genom vetenskapliga metoder.

I motion 2015/16:2819 av Kent Ekeroth (SD) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att med vetenskapliga metoder åldersbestämma immigranter som vid prövning av uppehållstillståndet vill behandlas eller kommer att bli behandlade som om de var under 18 år. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att prövningen för uppehållstillståndet för den som vägrar att delta i åldersbestämningen ska avslutas och personen ska av- eller utvisas med omedelbar verkan.

Hanna Wigh (SD) begär i motion 2015/16:2760 yrkande 5 ett tillkänna­givande om att alla som söker asyl ska lämna DNA och fingeravtryck, fotograferas och genomgå en obligatorisk hälsoundersökning.

Johanna Jönsson m.fl. (C) begär i kommittémotion 2015/16:3048 yrkande 12 ett tillkännagivande om att se över hur rättssäkerheten kan stärkas genom bättre språkanalyser, landkunskap och kunskap om hbtq-personers situation. Det begärs också ett tillkännagivande om att se över hur rättssäkerheten kan stärkas genom snabbare utredning av asylsökandes psykiska hälsotillstånd och att kompetensen om tortyr och trauma stärks i hela asylprocessen (yrkande 13). I yrkande 26 begärs ett tillkännagivande om att underlätta möjligheten till spårbyte. Enligt motionärerna bör möjligheten till spårbyte finnas från första dagen så att den som har arbete i Sverige ska kunna få stanna.

I kommittémotion 2015/16:33 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att det bör vidtas kompetenshöjande åtgärder i hbtq-frågor och göras en översyn av hur asylärenden som rör hbtq-personer hittills har hanterats samt vilka eventuella brister som finns och hur dessa kan åtgärdas. I yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om att de tolkar som Migrationsverket anlitar ska ha hbtq-kompetens.

Christina Höj Larsen m.fl. (V) begär i kommittémotion 2015/16:83 yrkande 2 ett tillkännagivande om att regeringen i regleringsbrevet bör ge Migrationsverket i uppdrag att i barns asylärenden använda landinformation som särskilt handlar om förföljelse av barn. Vidare bör regeringen ge Migrationsverket i uppdrag att ta fram riktlinjer för utredningen (yrkande 3). I yrkande 8 begärs ett tillkännagivande om att regeringen måste försäkra sig om att Migrationsverket upprättar rutiner i enlighet med Socialstyrelsens rekommendationer som inte frångås. Enligt motionärerna har rekommen­dationerna inte följts när det gäller medicinsk åldersbedömning av barn i övre tonåren, utan Migrationsverket har fortsatt att göra egna åldersbedömningar av ensamkommande barn, vilket är oacceptabelt. I yrkande 9 begärs ett tillkännagivande om att besvärsmöjlighet över beslut om åldersbestämning bör införas i utlänningslagen. Enligt motionärerna bör beslut om ålder fattas separat med en besvärshänvisning.

I kommittémotion 2015/16:959 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 21 begärs ett tillkännagivande om att handläggare på Migrationsverket bör genomgå en obligatorisk utbildning i genusmedveten asylprövning.

I motion 2015/16:1478 av Robert Hannah (FP) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att utreda ifall RFSL bör tilldelas större ekonomiskt stöd för att kunna stötta asylsökande hbtq-personer. RFSL stöder hbtq-flyktingar genom juridisk rådgivning i asylprocessen och genom personliga stödsamtal.

Christina Örnebjär (FP) begär i motion 2015/16:387 yrkande 1 ett tillkänna­givande om att stärka barnperspektivet i utlänningslagen med ”barnets bästa” som den främsta principen. Enligt motionären saknas ofta bedömningar om barns skyddsskäl i beslut. Vidare begärs ett tillkännagivande om att stärka barn­rätts­perspektivet i asylprocessen genom att alltid utreda barns egna asylskäl (yrkande 2). Enligt motionären får ensamkommande barn juridiska ombud och gode män medan barn som kommer med sina familjer får dela ombud med föräldrarna.

I kommittémotion 2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 9 begärs ett tillkännagivande om att barns rättigheter och behov särskilt ska uppmärksammas i asylprocessen. Enligt motionärerna uppmärksammas barns egna asylskäl inte tillräckligt. I yrkande 18 begärs ett tillkännagivande om att villkoret om att ha identitetshandlingar för att få AT-UND bör tas bort. Även personer som inte kan styrka sin identitet bör enligt motionärerna kunna få undantag från att behöva ha arbetstillstånd under tiden som asylsökande.

Börje Vestlund m.fl. (S) begär i motion 2015/16:1435 yrkande 3 ett till­känna­givande om att det behövs bättre landinformation i hbt-ärenden.

I motion 2015/16:462 av Linus Sköld (S) begärs ett tillkännagivande om att se över hur barns rättigheter kan stärkas i asylprocessen så att man kan undvika att barn far illa genom statens hantering av och beslutsfattande i asylärenden. Barns anpassning till Sverige och barnets bästa måste enligt motionären väga tyngre, så att barn inte rycks upp från sina hem efter flera års anpassning till Sverige.

Utskottets ställningstagande

Av utlänningslagen framgår bl.a. att den person är flykting som känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp. Varje asylsökandes skäl ska prövas individuellt. I den individuella prövningen ingår också att ta hänsyn till kön, dvs. att ha ett genusperspektiv och att ta hänsyn till hbtq-frågor.

Utskottet noterar att Migrationsverket i årsredovisningen för 2015 anger att verket har arbetat med att se över nuvarande utbildning och utveckla vidareutbildning för verkets hbt-specialister. Migrationsverket har även sett över det uppdrag som hbt-specialist som inrättats inom myndigheten. Syftet med översynen har varit att säkerställa att ärenden ska handläggas rättssäkert och effektivt när hbtq-skäl finns med.

Också när det gäller barnärenden prövas dessa individuellt, och hänsyn till barnets bästa tas i alla delar av processen. Av Migrationsverkets årsredo­visning för 2015 framgår att Migrationsverket utreder och bedömer barns egna asylskäl bl.a. genom ett muntligt samtal med barnet. Vid varje ansökan bedöms om det är lämpligt att höra varje enskilt barn eller inte. Under 2015 fortsatte verket att satsa på att höja barnkompetensen inom myndigheten. Fem grundutbildningar och två påbyggnadsutbildningar om barn i migration genomfördes under 2015. Målet är att barnkompetensen ska utvecklas på alla nivåer och områden genom effektiva former för kompetensutveckling.

När det gäller tortyr får beviskraven inte ställas alltför högt vad gäller påståenden om risk för dödsstraff, tortyr eller annan förnedrande behandling eller bestraffning. Om någon fullständig bevisning inte kan läggas fram bör den sökandes berättelse godtas om den framstår som trovärdig och sannolik (Migrationsverket, Handbok i migrationsärenden). Av Migrationsverkets rättsliga ställningstagande daterat den 5 juli 2012 om medicinska utredningar framgår att den som åberopar skador efter tortyr och lämnar in ett intyg som indikerar att han eller hon har varit utsatt för sådan bör beviljas vidare behandling och utredning av skadorna.

När det gäller tolkar kan utskottet konstatera att behovet av tolktjänster inom Migrationsverkets asylprövning har fortsatt öka på grund av ökningen av antalet asylansökningar.

Utskottet konstaterar att Migrationsverket aktivt arbetar med information om och utbildning i hbtq- och könsrollsfrågor och barnfrågor samt med att utveckla den rättsliga kvaliteten i verksamheten. Utskottet finner inte skäl för riksdagen att nu göra något tillkännagivande med anledning av motionerna 2015/16:3048 (C) yrkandena 12 och 13, 2015/16:33 (V) yrkandena 2 och 3, 2015/16:83 (V) yrkandena 2 och 3, 2015/16:959 (V) yrkande 21, 2015/16:1478 (FP) yrkande 1, 2015/16:387 (FP) yrkandena 1 och 2, 2015/16:2567 (KD) yrkande 9, 2015/16:1435 (S) yrkande 3 och 2015/16:462 (S). Motionerna avstyrks.

I svensk rätt gäller principen om fri bevisföring, vilket innebär att det är tillåtet att ta upp alla former av bevis vid en rättslig prövning. Med detta menas att det i princip inte uppställs några begränsningar i fråga om de källor som får användas för att ta reda på sanningen. Även bevisvärderingen är fri.

Något absolut krav på styrkt identitet uppställs inte inom asylprövningen. Utskottet kan dock konstatera att det är en grundläggande princip inom asylrätten att det är den asylsökande som ska göra sitt behov av skydd sannolikt. Detta inbegriper även att sökanden måste göra sin identitet sannolik, och en del av identiteten är åldern. Bedömningen av om sökanden är vuxen eller underårig är ett led i den samlade prövningen av den åberopade identiteten och görs normalt i samband med beslut i asylärendet och framgår således i själva beslutet. Vid prövningen ska först bedömas om sökanden har gjort sin identitet sannolik, och därefter prövas asylskälen.

Av Migrationsverkets årsredovisning för 2015 framgår det bl.a. att Migrationsverket bedömt att de upphandlade medicinska ålders­bedömningarna inte fungerade som tillräckliga bevis för bedömning i asyl­ärenden. Migrationsverket tog därför under 2015 fram en rättslig kommentar om bedömning av ålder i asylärenden. Kommentaren klargör att Migrations­verket, till asylsökande som uppger att de är under 18 år, bara har en skyldighet att informera om att den sökande kan låta genomföra en medicinsk åldersbedömning för att styrka sin uppgivna ålder. Skyldigheten att informera är bara aktuell i ärenden där Migrationsverket bedömer att den sökande inte kunnat visa sin ålder, genom exempelvis handlingar eller muntlig bevisning. Av årsredovisningen framgår att verket kommer att arbeta vidare med åldersfrågan.

Mot bakgrund av Migrationsverkets pågående arbete med åldersbedömning är utskottet inte berett att nu ställa sig bakom yrkanden om bl.a. besvärs­hänvisning och krav på styrkt identitet. Motionerna 2015/16:3241 (M) yrkande 16, 2015/16:3126 (SD) yrkandena 8 och 11–13, 2015/16:2819 (SD) yrkandena 1 och 2 samt 2015/16:83 (V) yrkandena 8 och 9 avstyrks därmed.

Vad gäller ett yrkande om att alla som söker asyl ska lämna DNA, foton, finger­avtryck m.m. som ska lagras noterar utskottet att EU:s medlemsstater och Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein har en databas för fingeravtryck, Eurodac. I Sverige är det Migrationsverket som ansvarar för databasen. En person över 14 år som ansöker om asyl måste lämna fingeravtryck. Dessa kontrolleras sedan mot databasen för att se om personen har sökt asyl i något av de länder som använder databasen. Migrationsverket kontrollerar även fingeravtrycken mot en annan databas, Schengens informationssystem (SIS). I SIS registreras bl.a. personer som är efterlysta eller på annat sätt eftersökta eller som ska nekas inresa i Schengenområdet. Sedan 2013 är det också möjligt att i det uppdaterade systemet, SIS II, lägga in biometriska uppgifter och att länka samman registreringar som avser en och samma person. Enligt 14 § utlänningsdatalagen (2016:27) får Migrationsverket föra separata register över fingeravtryck och fotografier som tas med stöd av 9 kap. 8 § UtlL. Uppgifterna om fingeravtryck eller fotografier får användas bl.a. om det behövs för att kontrollera identiteten av en person på ett fotografi som kommit in till Migrations­verket, eller om det behövs för att Migrationsverket ska kunna kontrollera ett fingeravtryck mot det fingeravtrycks- och signalementsregister som Polismyndigheten för enligt 4 kap. 11 § polisdatalagen (2010:361).

Mot denna bakgrund får motion 2015/16:2760 (SD) yrkande 5 anses delvis tillgodosedd och avstyrks.

En asylsökande har möjlighet att undantas från skyldigheten att ha arbetstillstånd, om Migrationsverket bedömer att det inte kommer att fattas ett beslut i ärendet inom fyra månader från ansökan. Den asylsökande behöver inte själv göra något aktivt för att beviljas ett s.k. AT-UND, genom att exempelvis ansöka om det eller visa upp ett arbetserbjudande. Om den asylsökande saknar identitetshandlingar måste han eller hon medverka till att klarlägga sin identitet för att undantag ska göras.

Enligt utskottet framstår det som ett rimligt krav att en asylsökande ska medverka till att styrka sin identitet för att undantas från kravet på arbets­tillstånd. Det följer vidare av utlänningslagen att även den instans som prövar ett överklagande av beslut om avvisning och utvisning i vissa fall får besluta om arbetstillstånd. En f.d. asylsökande med arbete har även möjlighet att ansöka om s.k. spårbyte. Utskottet noterar att reglerna för spårbyte ändrades 2014 när bl.a. kravet på sex månaders anställning för uppehållstillstånd för arbete vid s.k. spårbyte sänktes till fyra månaders anställning. Utskottet framhöll i samband med ändringen att möjligheten till spårbyte även i fortsättningen måste vara förbehållen dem som har arbetat under hand­läggnings­tiden och som har påbörjat en etablering på arbetsmarknaden (bet. 2013/14:SfU13).

Utskottet är inte berett att föreslå att riksdagen gör ett tillkännagivande om att ytterligare underlätta för spårbyte och avstyrker mot bakgrund av det som angetts ovan motionerna 2015/16:2636 (M) yrkandena 3, 8 och 9, 2015/16:1714 (M), 2015/16:3048 (C) yrkande 26 och 2015/16:2567 (KD) yrkande 18.

 

Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut

 

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. transitzoner, frivilligt återvändande, återtagandeavtal, återkallande av uppehållstillstånd och förvar.

Jämför reservationerna 34 (M), 35 (SD), 36 (V), 37 (KD), 38 (V) och 39 (KD).

Gällande ordning

Beslut om avvisning i första instans får inte fattas senare än tre månader efter det att den första ansökan om uppehållstillstånd gjorts efter ankomsten till Sverige. För beslut som fattas senare är beteckningen utvisning (8 kap. 5 och 6 §§ UtlL). Migrationsverket får förordna att verkets beslut om avvisning får verkställas även om det inte har vunnit laga kraft (avvisning med omedelbar verkställighet) om det är uppenbart att det inte finns grund för asyl och att uppehållstillstånd inte heller ska beviljas på någon annan grund (8 kap. 19 § UtlL). Principen om non-refoulement ska alltid beaktas vid verkställighet av av- och utvisningsbeslut.

Av 12 kap. 18 § UtlL framgår att Migrationsverket självmant (ex officio) ska bedöma om det finns ett verkställighetshinder. Om det i ett ärende om verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning som vunnit laga kraft kommer fram nya omständigheter som innebär att det finns hinder mot verkställigheten enligt 12 kap. 1, 2 eller 3 § UtlL (t.ex. vid risk för dödsstraff, tortyr eller förföljelse vid återkomsten till hemlandet) eller om det finns anledning att anta att det avsedda mottagarlandet inte kommer att vara villigt att ta emot utlänningen, får Migrationsverket bevilja permanent uppehålls-tillstånd om hindret är bestående. Detsamma gäller om det finns medicinska hinder eller någon annan särskild anledning till att beslutet inte bör verkställas. Om det endast finns ett tillfälligt hinder mot verkställighet får Migrations-verket bevilja ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.

Om en utlänning har ansökt om uppehållstillstånd som flykting eller annan skyddsbehövande, får ett beslut om avvisning eller utvisning inte verkställas innan ansökan har prövats och avslagits genom ett beslut som vunnit laga kraft. Undantag får dock göras vid omedelbar verkställighet eller utvisning på grund av brott (12 kap. 8 a § första stycket UtlL).

Enligt 8 kap. 21 § UtlL ska ett beslut om avvisning eller utvisning innehålla en tidsfrist inom vilken utlänningen frivilligt ska lämna landet. Tidsfristen är två veckor om utlänningen avvisas och fyra veckor om utlänningen utvisas. Om det finns särskilda skäl får en längre tidsfrist bestämmas. I vissa fall ska en tidsfrist för frivillig avresa inte bestämmas, bl.a. om det finns risk för att utlänningen avviker.

Ett beslut om avvisning eller utvisning ska verkställas genom att utlänningen sänds till det land eller, om flera länder angetts, något av de länder som anges i Migrationsverkets, en migrationsdomstols eller Migrations­över­dom­stolens beslut (12 kap. 4 § UtlL).

Migrationsverket får lämna över ett ärende för verkställighet till Polis­myndigheten om den som ska avvisas eller utvisas håller sig undan och inte kan anträffas utan polismyndighetens medverkan eller om det kan antas att tvång kommer att behövas för att verkställa beslutet (12 kap. 14 § fjärde stycket UtlL). Migrationsverket, Polismyndigheten och Kriminalvården sam­verkar i verkställighetsärenden.

Ett beslut om avvisning eller utvisning upphör enligt 12 kap. 22 § UtlL att gälla fyra år från det att beslutet vann laga kraft. Därefter kan en ny ansökan om asyl lämnas in. Ett beslut om utvisning som har fattats av allmän domstol upphör alltid att gälla när tiden för återreseförbudet går ut. Om ett beslut om avvisning eller utvisning har verkställts men utlänningen anträffas i Sverige igen, ska beslutet verkställas på nytt om det inte har upphört att gälla.

Ett permanent uppehållstillstånd ska enligt 7 kap. 7 § UtlL återkallas för en utlänning som inte längre är bosatt i Sverige. Om utlänningen anmält till Migrationsverket att han eller hon vill ha uppehållstillståndet kvar trots att bosättningen upphör, får uppehållstillståndet dock återkallas tidigast när två år har gått efter det att bosättningen här i landet upphörde.

Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd om minst sex månader ska enligt 5 kap. 15 § UtlL på ansökan av förundersökningsledaren ges till en utlänning som vistas här, om

  1. det behövs för att förundersökningar eller huvudförhandlingar i brott­mål ska kunna genomföras,
  2. utlänningen klart visat sin vilja att samarbeta med de brottsutredande myndigheterna,
  3. utlänningen brutit alla förbindelser med de personer som är misstänkta för brott som förundersökningen avser och
  4. hänsyn till den allmänna ordningen och säkerheten inte talar emot att till­stånd beviljas.

Det är möjligt att förlänga ett tidsbegränsat uppehållstillstånd om förutsättningarna fortfarande är uppfyllda.

En utlänning som inte är EES-medborgare eller familjemedlem till en sådan får enligt 8 kap. 3 § första stycket 2 avvisas bl.a. om det kan antas att han eller hon under vistelsen i Sverige eller i ett annat nordiskt land inte kommer att försörja sig på ett ärligt sätt.

Enligt 5 kap. 12 § UtlL får ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas en utlänning som behöver vård enligt lagen (1990:52) om vård av unga, förkortad LVU.

Enligt 21 a § LVU hindrar inte beslut om vård enligt LVU ett beslut om avvisning eller utvisning enligt utlänningslagen.

Ett beslut om avvisning eller utvisning av ett ensamkommande barn får enligt 12 kap. 3 a § UtlL inte verkställas om inte den verkställande myndig­heten har försäkrat sig om att barnet kommer att tas emot av en familjemedlem, en utsedd förmyndare eller en mottagningsenhet som är väl lämpad för att ta hand om barn.

En utlänning som har fyllt 18 år får enligt 10 kap. 1 § UtlL tas i förvar om

  1. utlänningens identitet är oklar vid ankomsten till Sverige eller när han eller hon därefter ansöker om uppehållstillstånd och han eller hon inte kan göra sannolikt att den identitet han eller hon uppger är riktig, och
  2. utlänningens rätt att få resa in i eller vistas i Sverige inte kan bedömas ändå.

En utlänning som har fyllt 18 år får också tas i förvar om

  1. det är nödvändigt för att en utredning om utlänningens rätt att stanna i Sverige ska kunna genomföras,
  2. det är sannolikt att utlänningen kommer att avvisas eller utvisas enligt 8 kap. 2, 3, 6, 8, 9 eller 10 § eller 11 § första stycket eller
  3. det är fråga om att förbereda eller genomföra verkställigheten av ett beslut om avvisning eller utvisning.

Beslut om förvar av en utlänning får fattas endast om det annars finns en risk att utlänningen bedriver brottslig verksamhet i Sverige, avviker, håller sig undan eller på något annat sätt hindrar verkställigheten.

En utlänning som har fyllt 18 år får enligt 10 kap. 6 § UtlL i stället för att tas i förvar ställas under uppsikt. Uppsikt innebär att utlänningen är skyldig att på vissa tider anmäla sig hos Polismyndigheten eller hos Migrationsverket. I ett beslut om uppsikt ska det anges på vilken ort anmälningsskyldigheten ska fullgöras. Utlänningen får också åläggas att lämna ifrån sig sitt pass eller annan legitimationshandling.

En utlänning som är förvarstagen ska som huvudregel vistas i lokaler som inrättats särskilt för detta ändamål (ett förvar). En utlänning som är förvars­tagen kan dock placeras i en kriminalvårdsanstalt, ett häkte eller en polisarrest om utlänningen utvisats på grund av brott eller om utlänningen hålls avskild från andra förvarstagna på ett förvar och av säkerhetsskäl inte kan vistas i förvaret. En utlänning som är förvarstagen får även placeras i en sådan typ av lokal om det finns synnerliga skäl.

 

Motionerna

I partimotion 2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om att för att upprätthålla legitimiteten i asylsystemet måste de som söker skydd i Sverige och får avslag och lagakraftvunna beslut lämna landet. Samarbetet mellan Migrationsverket, Polismyndigheten och Kriminalvården måste enligt motionärerna intensifieras och effektiviseras för att öka verkställigheterna. I yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om att preskriptionstiden för lagakraftvunna avvisningsbeslut och för Dublinärenden bör ses över. Den relativt korta preskriptionstiden får människor att välja att leva i skuggsamhällen för att kunna söka uppehållstillstånd igen när beslutet preskriberas, vilket enligt motionärerna inte är bra.

Jimmie Åkesson m.fl. (SD) begär i partimotion 2015/16:3126 yrkande 4 ett tillkännagivande om asylinvandrare som återvänt till hemlandet. Enligt motionärerna ska uppehållstillstånd återkallas om grunden är asyl och personen besöker sitt gamla hemland inom fem år från beviljandet. I yrkande­ 7 begärs ett tillkännagivande om att Sverige strikt ska efterleva Dublin­förordningen och dess intentioner. Enligt motionärerna bör vidare de som inte följer regelverket för asylansökan genast avvisas till det land de senast kom ifrån (yrkande 14). På så sätt skulle enligt motionärerna första asyl­lands­principen beaktas. I yrkandena 15 och 16 begärs tillkännagivanden om att de som vistas i landet illegalt omgående ska avvisas utan prövning och att en asylansökan alltid ska göras vid gränsen i samband med inresan. I yrkande 39 begärs ett tillkännagivande om ändringar i utlänningslagen. Enligt motionärerna bör utlänningslagen ändras så att även länder utan anknytning till den som ska av- eller utvisas kan vara mottagarland vid verkställighet. Det begärs också ett tillkännagivande om tredjelandsavtal (yrkande 40). Genom tredjelandsavtal skulle enligt motionärerna avvisningar kunna verkställas till länder som kan ta emot en utlänning även om utlänningen inte har anknytning till landet.

I partimotion 2015/16:3279 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om skärpt asylprocess och transitzoner. Sverige bör enligt motionärerna kräva att den asylsökande förklarar hur han eller hon tagit sig hit, omedelbart avvisa sökande som inte samarbetar och konsekvent åter­sända dem som samarbetar till deras första EU-land. Hela prövningen bör göras när de sökande befinner sig i transitzoner.

Richard Jomshof (SD) begär i motion 2015/16:1284 yrkande 1 ett till­känna­givande om att utländska medborgare med kopplingar till islamistiska terroristnätverk ska utvisas med omedelbar verkan med ett livstidsförbud att återvända.

I motion 2015/16:2760 av Hanna Wigh (SD) yrkande 7 begärs ett tillkänna­givande om att de asylsökande som nekas uppehållstillstånd omgående ska avvisas när beslutet vinner laga kraft.

Johnny Skalin (SD) begär i motion 2015/16:1788 ett tillkännagivande om att i huvudsak neka länder som inte tecknar återtagandeavtal, i enlighet med svenska önskemål, bistånd.

Maj Karlsson m.fl. (V) begär i kommittémotion 2015/16:959 yrkande 19 ett tillkännagivande om att lagstiftningen bör ändras så att kvinnors behov av skydd mot våld och sexuella övergrepp överordnas utlänningslagen. Enligt motionärerna ska inte en våldsutsatt papperslös eller gömd kvinna riskera utvisning när hon anmäler ett övergrepp. Vidare begärs ett tillkännagivande om att kvinnor som medverkar i brottsutredningar om våldsbrott eller sexuella övergrepp ska beviljas tillfälligt uppehållstillstånd så länge för­under­sökningen eller domstolsprocessen pågår (yrkande 20).

I kommittémotion 2015/16:83 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 6 begärs ett tillkännagivande om att lagen om vård av unga bör ändras så att en utvisning av den som är tvångsomhändertagen med stöd av lagen förutsätter godkännande av socialnämnden. Enligt motionärerna ska barn inte utvisas tillsammans med de föräldrar som tvångsvården avser.

Roland Utbult m.fl. (KD) begär i kommittémotion 2015/16:2567 yrkande 4 ett tillkännagivande om verkställighet. Enligt motionärerna ska antalet verkställighetsförsök till ett land som inte tar tillbaka sin medborgare begränsas eller en tidsgräns införas så att personer slipper leva i ovisshet år efter år. I yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om förvarstagande. Enligt motionärerna ska förvars­tagande bara ske i undantagsfall eftersom ett frihetsberövande innebär mänskligt lidande. I yrkande 6 begärs ett tillkänna­givande om häktesplacering av asylsökande. Det är enligt motionärerna olämpligt att placera asylsökande som inte har begått något brott i häkten, och mer måste därför göras för att undvika det. I yrkande 15 begärs ett tillkännagivande om att barn som omhändertagits enligt LVU inte ska utvisas från Sverige, såvida det inte finns en lämplig vårdnadshavare i hemlandet.

I motion 2015/16:854 av Sara Karlsson och Caroline Helmersson Olsson (båda S) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om åtgärder för att öka rättssäkerheten kring förvarstagning. Möjligheterna till förvarstagande är enligt motionärerna för generösa för en så ingripande åtgärd. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att tydligare ge uppsikt företräde framför förvar. Lagen behöver förtydligas så att uppsikt används i första hand.

I motion 2015/16:1412 av Petter Löberg och Ann-Christin Ahlberg (båda S) begärs ett tillkännagivande om en översyn av utlännings­lag­stift­ningen. Enligt motionärerna bör utlänningslagen uppdateras så att det inte går att avvisas för prostitution eftersom det inte är kriminellt.

Utskottets ställningstagande

Som utskottet anfört i tidigare avsnitt ska Sverige ha en human flyktingpolitik och vara en fristad för dem som flyr undan förföljelse och förtryck. Flyktingrättens olika delar ska alltid tillämpas. En förutsättning för ett hållbart humant system är emellertid att den som fått avslag på sin ansökan och som bedöms sakna skyddsskäl också återvänder, i första hand självmant. Om han eller hon inte gör det görs vid verkställigheten åter en prövning. Till exempel får en asylsökande inte avvisas eller utvisas till ett land där hans eller hennes liv eller frihet hotas på grund av ras, religion, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller politisk åskådning (principen om non-refoulement). Utskottet kan konstatera att detta är en grundläggande princip som måste respekteras. Det är enligt utskottets mening otänkbart att den som vistas här utan tillstånd eller som inte följer regelverket för asylansökan ska avvisas direkt utan föregående prövning. En sådan ordning skulle riskera att komma i konflikt med Sveriges internationella förpliktelser eftersom sökanden mycket väl kan ha flyktingskäl och därmed en i princip ovillkorlig rätt till skydd.

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson uttalade i svaret den 8 mars 2016 på interpellation 2015/16:424 om avvisning och utvisning bl.a. att ett fungerande asyl- och mottagningssystem förutsätter att personer som har fått ett slutligt avslag på sin asylansökan återvänder till sina hemländer och att det är en förutsättning för en rättssäker och trovärdig asylprocess. Det handlar också om att kunna ta emot och frigöra platser i boendena för dem som kommer till Sverige och söker asyl. Återvändande och arbete med verkställigheter är en prioriterad fråga för regeringen, och åtgärder vidtas på området. Regeringen verkar bl.a. för ett bättre och effektivare samarbete med mottagarländerna när det gäller återtagande av personer som ska återvända.

Utskottet kan konstatera att Migrationsverket och Polismyndigheten i reglerings­breven för 2016 har fått i uppdrag att med hjälp av Kriminalvården genomföra en försöksverksamhet med syfte att effektivisera återvändandet.

Utskottet, som vill peka på att enligt folkrätten har alla stater en skyldighet att ta tillbaka sina medborgare, ser inget skäl att ändra huvudprincipen att en utlänning ska avvisas eller utvisas till sitt hemland eller till det land från vilket han eller hon kom till Sverige. Undantag kan göras vid t.ex. stark anknytning till ett annat land. Utskottet kan konstatera att kommissionen har mandat att ingå återtagandeavtal med tredjeländer för att effektivisera återvändande­arbetet. Tanken med återtagandeavtal är att de ska bidra till en förbättrad hantering av återvändande för personer som bedömts sakna skyddsbehov och som ska avvisas eller utvisas till länder utanför EU. Återtagandeavtalen ingås för att reglera procedurer och ansvar för tredjeländer att återta sina medborgare och innebär ett utökat samarbete med ursprungsländer och transitländer.

Utskottet är inte berett att föreslå något tillkännagivande med anledning av motionerna 2015/16:2760 (SD) yrkande 7, 2015/16:1788 (SD), 2015/16:3126 (SD) yrkandena 7, 14–16, 39 och 40, 2015/16:3279 (SD) yrkande 3 och 2015/16:1284 (SD) yrkande 1. Motion 2015/16:3241 (M) yrkande 3 får med det anförda anses åtminstone delvis tillgodosedd och avstyrks.

När det gäller preskriptionstiden för ett avvisnings- eller utvisningsbeslut vill utskottet framhålla att preskriptions­tiden vid införandet av 1980 års utlänningslag uppgick till två år. Vid tillkomsten av 1989 års utlänningslag förlängdes preskriptionstiden till nu gällande fyra år, eftersom det hade blivit allt vanligare att utlänningar förhindrade verkställigheten genom att hålla sig undan långa tider. Innan ett beslut om avvisning eller utvisning har preskriberats kan en utlänning som påträffas i Sverige verkställas hur många gånger som helst. Enligt utskottets mening bör inte riksdagen göra något tillkänna­givande om förlängd preskriptionstid eller begränsningar av antalet verkställighetsförsök.

Motionerna 2015/16:3241 (M) yrkande 5 och 2015/16:2567 (KD) yrkande 4 avstyrks.

Under 2014 utökades möjligheten att ha kvar ett permanent uppehålls­tillstånd trots att bosättningen i Sverige har upphört. Ett uppehållstillstånd kan numera återkallas tidigast två år efter det att bosättningen har upphört under förutsättning att utlänningen har anmält till Migrationsverket att han eller hon vill ha kvar uppehållstillståndet. Mot den bakgrunden är utskottet inte berett att ställa sig bakom ett tillkännagivande om att ett uppehållstillstånd ska upphöra till följd av ett besök i hemlandet. Motion 2015/16:3126 (SD) yrkande 4 avstyrks.

Utskottet noterar att det finns bestämmelser i utlänningslagen om tids­be­gränsade uppehållstillstånd om det bl.a. behövs för att förundersökningar eller huvud­förhandlingar i brottmål ska kunna genomföras. Det är förunder­söknings­­ledaren som ansöker om ett sådant uppehållstillstånd, och det kan för­längas om det behövs för brottmålet. Motion 2015/16:959 (V) yrkandena 19 och 20 får anses delvis tillgodosedda och avstyrks.

Utlänningslagen innehåller bestämmelser om att en utlänning som inte är EES-medborgare kan avvisas från Sverige bl.a. om det kan antas att han eller hon inte kommer att försörja sig på ett ärligt sätt. När det gäller en EES-medborgare, eller en familjemedlem till en EES-medborgare, som inte har uppe­hållsrätt, får personen dock under de tre första månaderna efter inresan avvisas om han eller hon visar sig vara en orimlig belastning för bistånds­systemet enligt socialtjänstlagen (2001:453). Motion 2015/16:1412 (S) får anses delvis tillgodosedd och avstyrks.

Barn får enligt 5 kap. 6 § UtlL beviljas uppehållstillstånd om omständig­heterna är särskilt ömmande. Exempel på en omständighet som kan komma att beaktas i den sammantagna bedömningen är enligt proposition 2013/14:216 att barnet är omhändertaget av sociala myndigheter. Vidare gäller enligt 5 kap. 12 § UtlL att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som behöver vård enligt LVU. När möjligheten att bevilja en utlänning som vårdas enligt LVU tidsbegränsat uppehållstillstånd infördes framhöll utskottet att det var bra att det klargjorts i lagstiftningen att en kollision mellan de båda lagarna ger utrymme för att ge ett tidsbegränsat uppehållstillstånd så länge barnets vård- och skyddsbehov kvarstår (prop. 1996/97:25, bet. 1996/97:SfU5). Utskottet ansåg vidare att det inte var rimligt att ett omhändertagande enligt LVU automatiskt skulle kunna innebära att barnet och vårdnadshavaren får stanna i Sverige. Med det anförda får motionerna 2015/16:83 (V) yrkande 6 och 2015/16:2567 (KD) yrkande 15 anses delvis tillgodosedda och avstyrks.

Utlänningslagens regler om förvar anger under vilka omständigheter en utlänning får tas i förvar och hur länge. I stället för förvar kan personen ställas under uppsikt, vilket innebär att personen är skyldig att på vissa tider anmäla sig hos Polismyndigheten eller hos Migrationsverket. Reglerna om förvar är anpassade till EU:s regelverk. Förvarsutredningen lämnade i sitt betänkande Förvar (SOU 2011:17) förslag bl.a. till bestämmelser om tidsgränser för hur länge en utlänning får hållas i verkställighetsförvar. Beredning pågår inom Regerings­kansliet. Enligt utskottets mening bör regeringens beredning avvaktas. Motionerna 2015/16:2567 (KD) yrkandena 5 och 6 samt 2015/16:854 (S) yrkandena 1 och 2 avstyrks därför.

Utvisning på grund av brott 

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. obligatorisk utvisning på grund av brott.

Jämför reservation 40 (SD).

 

 

Gällande ordning

Enligt 8 kap. 1 § UtlL finns bestämmelser om utvisning av hänsyn till rikets säkerhet och på grund av befarad brottslighet enligt lagen (2003:148) om straff för terroristbrott i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll.

Enligt 8 a kap. 1 § får en utlänning (som inte är EES-medborgare eller familje­medlem till en EES-medborgare) utvisas ur Sverige om han eller hon döms för ett brott som kan leda till fängelse. En sådan utlänning får utvisas också om en domstol undanröjer en villkorlig dom eller skyddstillsyn som utlänningen har dömts till och dömer till en annan påföljd. Utlänningen får dock endast utvisas om han eller hon döms till svårare påföljd än böter och om gärningen är av sådant slag och övriga omständigheter är sådana att det kan antas att han eller hon kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet här i landet, eller brottet med hänsyn till den skada, fara eller kränkning som det har inneburit för enskilda eller allmänna intressen är så allvarligt att han eller hon inte bör få stanna kvar.

Enligt 8 a kap. 2 § första stycket ska en domstol när den överväger om en utlänning bör utvisas enligt 1 §, ta hänsyn till utlänningens anknytning till det svenska samhället. Domstolen ska särskilt beakta

  1. utlänningens levnadsomständigheter,
  2. om utlänningen har barn i Sverige och, om så är fallet, barnets behov av kontakt med honom eller henne, hur kontakten har varit och hur den skulle påverkas av att utlänningen utvisas,
  3. utlänningens övriga familjeförhållanden och
  4. hur länge utlänningen har vistats i Sverige.

Enligt 8 a kap. 2 § andra stycket får en utlänning som är flykting och som behöver en fristad i Sverige utvisas endast om han eller hon har begått ett synnerligen grovt brott och det skulle medföra allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet att låta utlänningen stanna här. En utlänning får också utvisas om han eller hon i Sverige eller utomlands har bedrivit verksamhet som har inneburit fara för rikets säkerhet och det finns anledning att anta att han eller hon skulle fortsätta med en sådan verksamhet här.

Enligt 8 a kap. 3 § får en utlänning utvisas endast när det finns synnerliga skäl, om han eller hon har vistats i Sverige med permanent uppehållstillstånd i minst fyra år när åtal väcks eller om han eller hon då har varit bosatt i Sverige i minst fem år.

Motionerna

I partimotion 2015/16:2813 av Richard Jomshof m.fl. (SD) yrkande 21 begärs ett tillkännagivande om utvisning av utländska gärningsmän. Enligt motionär­erna ska en prövning om utvisning vara obligatorisk i samband med en dom­stols­­prövning av brott. Livstidsutvisning ska vara regel snarare än undantag för grova brott.

Även Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) begär i kommitté­motion 2015/16:2834 yrkande 4 ett tillkännagivande om utvisning av krimi­nella utlänningar. Enligt motionärerna ska det införas en obligatorisk prövning av utvisningar när den åtalade är utlänning.

Carina Herrstedt m.fl. (SD) begär i motion 2015/16:3099 yrkande 30 ett till­känna­givande om automatisk utvisning av utländska medborgare som döms för hedersrelaterad brottslighet. Utländska medborgare som gjort sig skyldiga till grova hedersrelaterade brott har enligt motionärerna förverkat sin rätt att vistas i det svenska samhället. De som saknar svenskt medborgarskap ska utan förbehåll utvisas ur Sverige.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare behandlat motioner om utvisning på grund av brott, senast i betänkande 2014/15:SfU11. Utskottet framhöll då särskilt de svårigheter som en utvisning kan innebära om utlänningen har familj i Sverige. Även om den dömde inte har familj får det anses vara rimligt att ta hänsyn till om han eller hon, frånsett den brottsliga gärningen, har levt under ordnade för­hållanden i Sverige. Utskottet framhöll vidare att det är viktigt att utvisnings­­frågan bedöms på ett nyanserat sätt och att det finns proportion mellan brottet och de rättsverkningar som det får för den enskilde. Utskottet ansåg att de aktuella reglerna i utlänningslagen uppfyllde dessa krav och kunde därför inte ställa sig bakom motionsyrkanden om obligatorisk utvisning av utländska brottslingar. Utskottet vidhåller sitt ställningstagande och avstyrker därför motionerna 2015/16:2813 (SD) yrkande 21, 2015/16:2834 (SD) yrkande 4 och 2015/16:3099 (SD) yrkande 30.

Visering

 

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om visumtvång och visum för besök.

Jämför reservation 41 (SD).

 

 

Gällande ordning

Enligt 2 kap. 3 § UtlL ska en utlänning som reser in eller vistas i Sverige ha Schengenvisering eller nationell visering om han eller hon inte har uppe­hållstillstånd, ställning som varaktigt bosatt eller är nordisk medborgare. Undantag från kravet på visering gäller även bl.a. för EES-medborgare, vissa konventionsflyktingar och statslösa personer.

Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodex), som är direkt tillämplig i Sverige, ska en visering i regel vara tidsbegränsad och gälla för högst tre månader under en sexmånadersperiod. En visering kan dock beslutas för flera inresor, t.ex. för besök hos egna barn eller vid återkommande affärsbesök och gäller då för vistelser på som mest 90 dagar per halvår och högst fem år.

Ett beslut om att avslå en ansökan om visering kan sedan 2014 överklagas (14 kap. 5 a § UtlL).

Av 3 kap. 1 § UtlL framgår att villkor för beviljande en Schengenvisering finns i viseringskodexen. Enligt 3 kap. 4 § UtlL får en nationell visering beviljas om det finns särskilda skäl. En sådan visering ger tillstånd att resa in i och vistas i Sverige. Viseringen får endast beviljas för längre tid än tre månader, dock högst ett år. Endast när det finns särskilda skäl får en visering beviljas för längre tid än utlänningens pass gäller.

I rådets förordning (EG) nr 539/2001 regleras vilka tredjeländers medborgare som behöver visering. Enligt viseringsförordningen är det under vissa omständigheter möjligt att tillfälligt återinföra viseringskravet (suspenderings­­mekanism). Detta kan gälla exempelvis vid plötslig och hög inströmning av ogrundade asylansökningar från ett viseringsfritt land eller i situationer när återtagandesamarbetet har satts ur spel.

För att få besöksvisum ska passet vara giltigt minst tre månader efter att visumet har slutat gälla och vara utfärdat under den senaste tioårsperioden, sökande ska ha fått en inbjudan från den person som ska besökas, ha pengar för uppehället och för hemresan och en individuell medicinsk reseförsäkring. Försäkringen ska täcka kostnader på minst 30 000 euro och gälla i alla Schengen­länder.

En ansökan om visum ska lämnas in till en svensk ambassad eller ett general­konsulat.

Motionerna

I partimotion 2015/16:3126 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 9 begärs ett tillkännagivande om ett visumtvång gentemot länder som är eller misstänks vara baser för terrorism. I yrkande 10 begärs ett tillkännagivande om ett visumtvång gentemot länder som genererar omfattande illegal invandring till Sverige. I yrkande 32 begärs ett tillkännagivande om viseringsfrihet för EES-medborgare. Enligt motionärerna missbrukas viseringsfriheten genom att allt fler EU-medborgare med en svag ekonomisk situation söker sig till Sverige, vilket har resulterat i en kraftig ökning av tiggeri i mer eller mindre organiserad form. Vidare begärs i yrkande 35 ett tillkännagivande om Sveriges möjligheter att införa visumtvång gentemot EES-länder vars medborgare i högre utsträckning missbrukar den fria rörligheten. Enligt motionärerna ska visum­tvång kunna införas gentemot länder vars medborgare kommer hit bl.a. för att tigga.

Även Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) begär i kommitté­motion 2015/16:2843 yrkande 1 ett tillkännagivande om att införa visum­tvång. Enligt motionärerna bör visumtvång införas för tiggande migranter från EU-länder.

Rickard Nordin (C) begär i motion 2015/16:924 yrkande 2 ett till­känna­givande om att se över Migrationsverkets regler så att e-sportare räknas som andra atleter och införa e-sportvisum. Stora e-sportstjärnor från andra länder har enligt motionärerna ibland svårt att få visum för att delta i e-sport­ens stora tävlingar.

I motion 2015/16:1399 av Yilmaz Kerimo (S) begärs ett tillkännagivande om behovet av förenklade rutiner för ansökan om besöksvisum. Enligt motionären är det svårt för många att ta sig till en ambassad för att lämna in en visumansökan. Därför bör en visumansökan kunna göras på distans.

Yilmaz Kerimo (S) begär också i motion 2015/16:2535 ett tillkännagivande om behovet av en översyn av inresevisering för besök. Enligt motionären leder kravet på att den sökande ska göra troligt att syftet med resan till Sverige är ett besök till avslag för många.

Utskottets ställningstagande

Viseringsfrågor regleras på EU-nivå och är fullt ut harmoniserade. I viserings­förordningen regleras vilka tredjeländers medborgare som behöver visering respektive vilka som är undantagna från viseringskrav vid resa till ett EU-land. Utskottet kan således konstatera att Sverige inte ensidigt kan införa krav på visering gentemot vare sig vissa individer eller vissa länder. Motion 2015/16:3126 (SD) yrkandena 9, 10, 32 och 35 samt 2015/16:2843 (SD) yrkande 1 avstyrks.

Syftet med viseringspolitiken är att skapa så stor frihet som möjligt för personer att röra sig över gränserna. Det är viktigt att kontakter mellan människor i olika länder underlättas. Det gäller såväl släktkontakter som kommersiella och kulturella förbindelser på olika plan. Önskemålet om fri rörlighet måste dock ställas mot nödvändigheten av att upprätthålla en reglerad invandring. Varje viseringsärende bedöms individuellt, och enligt viserings­kodexen bör man vid prövningen av ansökningar om enhetlig visering bl.a. bedöma om sökanden har för avsikt att lämna medlemsstaternas territorium när den visering som sökanden har ansökt om löper ut. Med hänsyn till det nu anförda finns det enligt utskottet inte skäl för riksdagen att göra något tillkännagivande med anledning av motionerna 2015/16:1399 (S) och 2015/16:2535 (S). Motionerna avstyrks.

E-sport (elektronisk sport) är ett samlingsbegrepp för tävlingar som utförs på datorer eller spelkonsoler där de tävlande spelar olika sorters datorspel mot varandra och omfattas inte av undantag från krav på visering. Utskottet har senast i betänkande 2014/15:SfU11 uttalat att utskottet inte är berett att föreslå speciella regler för e-sportare. Utskottet vidhåller i dagsläget denna uppfattning, men följer frågan. Motion 2015/16:924 (C) yrkande 2 avstyrks med det anförda.

 

 

Reservationer

 

1.

Migrations- och flyktingpolitik, punkt 1 (SD)

 

av Markus Wiechel (SD) och Linus Bylund (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

 

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:1302 av Richard Jomshof (SD) och

avslår motionerna

2015/16:560 av Hillevi Larsson och Monica Green (båda S) yrkande 1,

2015/16:646 av Lars Eriksson (S),

2015/16:668 av Robert Hannah (FP),

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 1 och 7,

2015/16:2978 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 1 och

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 1.

 

 

Ställningstagande

Det svenska flyktingmottagandet är stort ur ett nordiskt och europeiskt perspektiv. Det svenska folket har aldrig tillfrågats om denna massinvandring som på en rad områden har haft stor negativ påverkan på det svenska sam­hället. Det svenska folket bör därför få besluta om den svenska invandrings­politiken i en folkomröstning.

 

 

2.

Migrations- och flyktingpolitik, punkt 1 (C)

 

av Johanna Jönsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

 

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 1 och

avslår motionerna

2015/16:560 av Hillevi Larsson och Monica Green (båda S) yrkande 1,

2015/16:646 av Lars Eriksson (S),

2015/16:668 av Robert Hannah (FP),

2015/16:1302 av Richard Jomshof (SD),

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 1 och 7 samt

2015/16:2978 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 1.

 

 

Ställningstagande

60 miljoner människor är i dag på flykt i världen. Människor som flytt från krig och förföljelse har rätt till skydd enligt internationell rätt. Rätten och möjligheten att söka asyl bör värnas. Invandringen bör vara reglerad, men det ska arbetas aktivt för en human flykting- och migrations­politik som strävar efter fri rörlighet för människor i hela världen. Vad som nu anförts bör riksdagen ge regeringen till känna.

 

 

3.

Migrations- och flyktingpolitik, punkt 1 (KD)

 

av Aron Modig (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

 

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 1 och 7 samt

2015/16:2978 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 1 och

avslår motionerna

2015/16:560 av Hillevi Larsson och Monica Green (båda S) yrkande 1,

2015/16:646 av Lars Eriksson (S),

2015/16:668 av Robert Hannah (FP),

2015/16:1302 av Richard Jomshof (SD) och

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 1.

 

 

Ställningstagande

Migrationspolitiken bör bygga på öppen­­het och respekt för asylrätten samt värna de värden och principer som skyddsgrunderna bygger på. En rättssäker migrationsprocess förutsätter att varje steg är rättssäkert. Att myndigheter har ett ansvar att själva se över sina rutiner och följa upp sitt arbete är inte tillräckligt. Det bör därför inrättas en inspektion för migrationsfrågor med syftet att höja rättssäkerheten. Målet med inspektionen är att upptäcka systembrister och därigenom höja rättssäkerheten för den enskilde. Vad som nu anförts bör riksdagen ge regeringen till känna.

 

 

4.

Könsrelaterad förföljelse, punkt 2 (V)

 

av Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

 

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:33 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 1 och

avslår motionerna

2015/16:1435 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkandena 1, 2 och 4–7,

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 8 och

2015/16:2786 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 14.

 

 

Ställningstagande

En översyn av utlänningslagen bör göras i syfte att tydliggöra vad som gäller i de fall en person åberopar sexuell läggning som asylskäl men exempelvis dolt sin läggning i ursprungslandet. Det saknas tillräckligt många prejudikat för en rättssäker tillämpning. Lagen bör därför ses över. Vad som nu anförts bör riksdagen ge regeringen till känna.

 

 

5.

Könsrelaterad förföljelse, punkt 2 (L)

 

av Emma Carlsson Löfdahl (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

 

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2786 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkandena 14 och 16 samt

avslår motionerna

2015/16:33 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 1,

2015/16:1435 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkandena 1, 2 och 4–7 samt

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 8.

 

 

Ställningstagande

Hbt-personer ska inte nekas asyl för att de har tvingats att dölja sin sexualitet i hemlandet. Hbt-kompetensen vid asylprövningen behöver förstärkas och praxis utvärderas. Vidare behöver det pågående arbetet för att stärka den gemensamma europeiska asylpolitiken ha ett tydligt hbt-perspektiv så att alla EU-länder ger en fristad åt personer som förföljs eller känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sexuell läggning, kön eller könsuttryck. Vad som nu anförts bör riksdagen ge regeringen till känna.

 

 

6.

Könsrelaterad förföljelse, punkt 2 (KD)

 

av Aron Modig (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

 

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 8 och

avslår motionerna

2015/16:33 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 1,

2015/16:1435 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkandena 1, 2 och 4–7 samt

2015/16:2786 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 14.

 

 

Ställningstagande

Förföljelse på grund av tro, kön, könsidentitet eller sexuell läggning ska ge flykting­status. Migrationsöverdomstolen har inte prövat något fall där för­följelse på grund av sexuell läggning har åberopats. Det behövs en uppföljning av och praxis i fråga om personer som riskerar förföljelse på grund av tro, kön eller sexuell läggning. Trots Migrationsverkets insatser på området, med bl.a. kompetenshöjande insatser för verkets personal, återstår det mycket arbete, och oklarheter behöver förtydligas. Lagen behöver därför ses över, och mot­stridiga uttalanden behöver tydliggöras. Oklara uttryck som t.ex. vad det innebär att leva ”öppet” med sin sexuella läggning eller tro behöver klargöras. Vad som nu anförts bör riksdagen ge regeringen till känna.

 

 

7.

Människosmuggling, punkt 3 (M)

 

av Johan Forssell (M), Mikael Cederbratt (M), Lars-Arne Staxäng (M) och Lotta Finstorp (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

 

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 9 och

avslår motionerna

2015/16:2799 av Anders Schröder m.fl. (MP) och

2015/16:2834 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) yrkande 21.

 

Ställningstagande

De tragiska katastroferna med dödlig utgång på Medelhavet visar med stor tydlighet den hänsynslöshet som präglar människosmugglingen. Straffsatserna som i dag finns för människosmuggling står inte i proportion till brottets allvar och bör därför skärpas.

 

 

8.

Människosmuggling, punkt 3 (SD)

 

av Markus Wiechel (SD) och Linus Bylund (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

 

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2834 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) yrkande 21 och

avslår motionerna

2015/16:2799 av Anders Schröder m.fl. (MP) och

2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 9.

 

 

Ställningstagande

Straffen för flyktingsmuggling bör skärpas. För både människosmuggling och organiserande av människosmuggling bör minimistraffet i normalfallet vara ett års fängelse och maxstraffet fyra års fängelse. För grova fall bör minimi­straffet vara fängelse i två år och maxstraffet åtta år. För ringa fall bör mini­mi­straffet vara fängelse i sex månader och maxstraffet två års fängelse. Smugglingen kränker Sveriges nationella suveränitet och är en inkomstkälla för organiserad brottslighet, som bedriver handel med svenska passhandlingar och tar betalt för att smuggla människor, vapen och narkotika.

 

 

9.

Det gemensamma europeiska asylsystemet, punkt 4 (SD)

 

av Markus Wiechel (SD) och Linus Bylund (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

 

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:3279 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 1, 2, 7 och 8 samt

avslår motionerna

2015/16:1990 av Désirée Pethrus (KD) yrkandena 1 och 7,

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 25 och

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 6.

 

 

Ställningstagande

Regeringen ska offentligt tydliggöra för kommissionen att Sverige måste få ett tidsbegränsat undantag från hela det gemensamma asylsystemet (CEAS). Pausen skulle avlasta den akuta flyktingsituationen och ge tid för diskussion om långsiktiga åtgärder. Regeringen ska vidare ta initiativ till förhandlingar om och uppdatering av hela det internationella asylsystemet. Möjligheten att söka asyl vid gränsen bör tas bort för att lätta på trycket av asylsökande då dagens system inte är anpassat för så stora flyktingströmmar som det nu är frågan om. Regeringen ska vidare ta initiativ till en fördragsbrottstalan mot Italien och Grekland i fråga om Schengen eftersom Italien och Grekland inte uppfyller Schengenavtalets förpliktelser om att säkra EU:s yttre gräns. Vidare bör biståndet till krisers närområden öka i takt med att pengar frigörs till internationellt bistånd, i stället för avräkning för flyktingmottagning i Sverige. På så sätt kan man ge hjälp på plats och förebygga flykt.

 

 

10.

Det gemensamma europeiska asylsystemet, punkt 4 (C, V)

 

av Christina Höj Larsen (V) och Johanna Jönsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

 

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 6 och

avslår motionerna

2015/16:1990 av Désirée Pethrus (KD) yrkandena 1 och 7,

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 25 och

2015/16:3279 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 1, 2, 7 och 8.

 

 

Ställningstagande

EU:s gränsskydd måste upprätthållas med absolut respekt för asylrätten och mänskliga rättigheter. Vad som nu anförts bör riksdagen ge regeringen till känna.

 

 

11.

Det gemensamma europeiska asylsystemet, punkt 4 (KD)

 

av Aron Modig (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

 

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:1990 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 1 och

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 25 och

avslår motionerna

2015/16:1990 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 7,

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 6 och

2015/16:3279 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 1, 2, 7 och 8.

 

 

Ställningstagande

Sverige bör inom EU driva på i fråga om skärpta krav och införande av sanktioner mot de länder som inte lever upp till sina åtaganden inom flykting­politiken. Sanktioner i form av frysta utbetalningar och bidrag bör således införas mot de länder som bryter mot EU:s gemensamt beslutade regler inom asyl- och flyktingområdet och kraven bör skärpas. Alla medlemsstater måste också kunna erbjuda flyktingar en human och rättvis behandling.

 

 

12.

Dublinförordningen och EU m.m., punkt 5 (M)

 

av Johan Forssell (M), Mikael Cederbratt (M), Lars-Arne Staxäng (M) och Lotta Finstorp (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

 

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 2 och

avslår motionerna

2015/16:1626 av Olle Felten m.fl. (SD),

2015/16:1990 av Désirée Pethrus (KD) yrkandena 3–6,

2015/16:2261 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 3,

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 19–21,

2015/16:2782 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 1,

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 5 och

2015/16:3279 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 4–6.

 

Ställningstagande

Ekonomiska incitament och sanktioner bör användas för att förmå länder att öka sitt ansvarstagande i EU. Det finns regelverk, och dessa ska användas så att systemet är gemensamt även i praktiken.

 

 

13.

Dublinförordningen och EU m.m., punkt 5 (SD)

 

av Markus Wiechel (SD) och Linus Bylund (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

 

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:3279 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 4–6 och

avslår motionerna

2015/16:1626 av Olle Felten m.fl. (SD),

2015/16:1990 av Désirée Pethrus (KD) yrkandena 3–6,

2015/16:2261 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 3,

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 19–21,

2015/16:2782 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 1,

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 5 och

2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 2.

 

 

Ställningstagande

Regeringen bör ge Migrationsverket i uppgift att använda Dublinförfarandet mot Grekland. Situationen har förbättrats i Grekland. Dagens undantags­situation bör därför prövas genom att Migrationsverket begär att asylsökande över­förs till Grekland. En fördragsbrottstalan mot Grekland bör också inledas i EU-domstolen. Regeringen bör vidare ge Migrationsverket i uppgift att omtolka Dublinförordningen i fråga om första EU-land. Om Greklands asyl­system permanent inte når upp till internationella krav bör Grekland inte anses vara ett första EU-land enligt Dublinförordningen. Migrationsverket bör då kunna överföra asylsökande till det land som den sökande passerat efter Grekland, som således ska pröva asylansökan. Regeringen bör också anse att Dublinförordningen har fallit. Eftersom Sverige inte kan tillämpa Dublin­för­ordningen mot Grekland ska Sverige inte heller vara bundet av förordningen.

 

 

14.

Dublinförordningen och EU m.m., punkt 5 (C)

 

av Johanna Jönsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

 

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 5 och

avslår motionerna

2015/16:1626 av Olle Felten m.fl. (SD),

2015/16:1990 av Désirée Pethrus (KD) yrkandena 3–6,

2015/16:2261 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 3,

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 19–21,

2015/16:2782 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 1,

2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 2 och

2015/16:3279 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 4–6.

 

 

Ställningstagande

Sverige ska i EU driva frågan om Dublinförordningens avskaffande och om att ersätta den med ett nytt gemensamt asylsystem i EU med kvoter om för­delning för alla medlemsstaters mottagande. EU bör registrera flyktingar som asylsökande i EU som helhet. Skyddsbehövande bör fördelas inom unionen baserat på kvantitativa kriterier såsom medlemsländernas storlek och ekonomi samt på kvalitativa kriterier såsom människors släktband.

 

 

15.

Dublinförordningen och EU m.m., punkt 5 (L)

 

av Emma Carlsson Löfdahl (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

 

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:2261 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 3 och

2015/16:2782 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 1 och

avslår motionerna

2015/16:1626 av Olle Felten m.fl. (SD),

2015/16:1990 av Désirée Pethrus (KD) yrkandena 3–6,

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 19–21,

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 5,

2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 2 och

2015/16:3279 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 4–6.

 

 

Ställningstagande

Åtgärder bör vidtas för en liberal och solidarisk flyktingpolitik i EU. Flyktingmottagandet inom EU är ojämnt fördelat, och EU:s medlemsstater måste i större utsträckning dela på ansvaret för de flyktingar som kommer till EU, både kvotflyktingar och asylsökande. EU:s gemensamma asylpolitik måste bygga på att alla länder delar på ansvaret. Ett system som fördelar asylsökande mellan medlemsländerna grundat på t.ex. befolkningsmängd, BNI och andra relevanta faktorer bör införas.

 

 

16.

Dublinförordningen och EU m.m., punkt 5 (KD)

 

av Aron Modig (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

 

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:1990 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 3 och

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 19–21 och

avslår motionerna

2015/16:1626 av Olle Felten m.fl. (SD),

2015/16:1990 av Désirée Pethrus (KD) yrkandena 4–6,

2015/16:2261 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 3,

2015/16:2782 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 1,

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 5,

2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 2 och

2015/16:3279 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 4–6.

 

 

Ställningstagande

Dublinförordningen brister eftersom vissa länder släpper igenom flyktingar utan att registrera dem som asylsökande. På så sätt kan flyktingarna ta sig vidare i EU och söka asyl i valfritt land. Det finns ett behov av ett kvot­för­delnings­system i Europa så att alla länder i EU tar emot flyktingar.

Mottagningen av flyktingbarn inom EU måste förbättras så att alla barn har rätt till juridisk hjälp, en god man och ett värdigt bemötande. Det finns EU-länder där barn blir behandlade som brottslingar bara för att de kommit till Europa, vilket är oacceptabelt.

 

 

17.

Lagliga vägar m.m., punkt 6 (M)

 

av Johan Forssell (M), Mikael Cederbratt (M), Lars-Arne Staxäng (M) och Lotta Finstorp (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

 

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 1 och

avslår motionerna

2015/16:871 av Sara Karlsson m.fl. (S),

2015/16:1990 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 2,

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 22 och 24,

2015/16:2782 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 3 och

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 3, 4 och 8–10.

 

Ställningstagande

Regeringen bör kräva att alla EU:s länder deltar i och utökar sitt deltagande i FN:s kvotflyktingsystem. Vad som nu anförts bör riksdagen ge regeringen till känna.

 

 

18.

Lagliga vägar m.m., punkt 6 (C, V)

 

av Christina Höj Larsen (V) och Johanna Jönsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

 

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 3, 4 och 8–10 samt

avslår motionerna

2015/16:871 av Sara Karlsson m.fl. (S),

2015/16:1990 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 2,

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 22 och 24,

2015/16:2782 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 3 och

2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 1.

 

 

Ställningstagande

Ingen ska behöva riskera livet på resan till Europa, varför det är nödvändigt att slå undan benen på kriminella organisationer. Detta görs genom att fler lagliga vägar skapas. Endast genom fler lagliga vägar till Europa kan antalet dödsoffer på Medelhavet minskas och flyktingsmugglingen begränsas på ett effektivt sätt. Transportörsansvaret bör också ses över då det försvårar för människor på flykt att ta sig in i Europa. I praktiken finns det inte några lagliga vägar in i EU. Sverige måste agera för att andra EU-länder tar ett större ansvar och ökar sitt mottagande av kvotflyktingar. Vidare bör det vara möjligt att pröva asylansökningar på EU-länders ambassader i tredjeländer. När ett gemensamt EU-system är på plats bör det vara möjligt att söka ett humanitärt visum för asylprövning i EU som helhet. Easo bör ges utökat mandat att hantera ett gemensamt system för asylprövningar och utfärdande av humanitära visum.

 

 

19.

Lagliga vägar m.m., punkt 6 (L)

 

av Emma Carlsson Löfdahl (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

 

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2782 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 3 och

avslår motionerna

2015/16:871 av Sara Karlsson m.fl. (S),

2015/16:1990 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 2,

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 22 och 24,

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 3, 4 och 8–10 samt

2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 1.

 

 

Ställningstagande

Det bör införas fler lagliga vägar in i EU, såsom asylvisum, avskaffande av transportörsansvar och fler kvotflyktingar.

 

 

20.

Lagliga vägar m.m., punkt 6 (KD)

 

av Aron Modig (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

 

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:1990 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 2 och

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 22 och 24 samt

avslår motionerna

2015/16:871 av Sara Karlsson m.fl. (S),

2015/16:2782 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 3,

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 3, 4 och 8–10 samt

2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 1.

 

 

Ställningstagande

EU bör ta emot fler kvotflyktingar inom ramen för UNHCR:s vidare­bo­sättnings­program. Alla EU-länder bör ta emot kvotflyktingar, och EU bör ta emot fler kvotflyktingar totalt. På sikt bör det också införas en EU-gemensam möjlighet, gärna i samarbete med UNHCR, att söka nödvisum utanför EU. Den omfattande illegala flyktingsmugglingen beror delvis på den restriktiva visumpolitiken inom EU. Det måste införas fler lagliga vägar in i EU för att på så sätt slå undan fötterna för människosmugglarna.

 

 

21.

Fri rörlighet, punkt 7 (SD)

 

av Markus Wiechel (SD) och Linus Bylund (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

 

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:2816 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1 och

2015/16:3126 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 33, 34 och 36–38 samt

avslår motion

2015/16:1482 av Fredrik Malm m.fl. (FP) yrkande 1.

 

 

Ställningstagande

Ett registreringskrav bör gälla för EES-medborgare vid inresa till Sverige. För att en EES-medborgare ska ha rätt att stanna kvar i Sverige efter tre månader ska kravet på registrering hos Migrationsverket återinföras så att försörjningsmöjligheten kan kontrolleras. Genom registreringskravet får polisen möjlighet att kontrollera vistelsetiden i landet. Vistelsetiden utan tillstånd bör dessutom minskas från tre månader till en månad. Det bör också uppställas krav på EES-medborgares identitetshandlingar. Identitets­handlingar ska kunna uppvisas för att verifiera att personen verkligen är en EES-medborgare. Vidare bör ett försörjningskrav även gälla EES-medborgare. Krav på arbete och försörjning måste vara uppfyllda så att personen inte på något sätt blir en oskälig belastning för det svenska sociala trygghets- och bidragssystemet. De ska även inneha en sjukförsäkring. Om vill­koren inte uppfylls ska EES-medborgaren omgående avvisas till sitt hemland.

 

 

22.

Fri rörlighet, punkt 7 (L)

 

av Emma Carlsson Löfdahl (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

 

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:1482 av Fredrik Malm m.fl. (FP) yrkande 1 och

avslår motionerna

2015/16:2816 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1 och

2015/16:3126 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 33, 34 och 36–38.

 

 

Ställningstagande

Den fria rörligheten måste värnas. Sverige måste verka för att den fria rör­lig­heten inte ska inskränkas t.ex. till följd av tiggande EU-migranter.

 

 

23.

Mottagande av asylsökande, punkt 8 (SD)

 

av Markus Wiechel (SD) och Linus Bylund (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

 

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:785 av Robert Hannah (FP) yrkandena 1–5 och

2015/16:3126 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 20 och

avslår motionerna

2015/16:33 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 4 och

2015/16:1478 av Robert Hannah (FP) yrkandena 2 och 3.

 

 

Ställningstagande

Det bör införas obligatoriska hälsoundersökningar vid alla ansökningar om uppehållstillstånd. Vidare bör principen vara den att det är den som mobbar, diskriminerar eller förtrycker som ska flyttas från ett asylboende och inte den som blir mobbad, diskriminerad eller förtryckt. Både privat och offentligt styrda asylboenden ska ha handlingsplaner för att motverka mobbning, förtryck och våld på boendena samt för att säkerställa kvinnors samt sexuella och religiösa minoriteters trygghet. Även privat styrda asylboenden ska genom avtal förpliktas att skydda asylsökande från diskriminering, mobbning och förtryck från andra asylsökande. Vidare bör en utredning tillsättas för att se hur kvinnors och minoriteters rättigheter och boendesituation i asylboenden kan stärkas.

 

 

24.

Mottagande av asylsökande, punkt 8 (V)

 

av Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

 

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:33 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 4 och

avslår motionerna

2015/16:785 av Robert Hannah (FP) yrkandena 1–5,

2015/16:1478 av Robert Hannah (FP) yrkandena 2 och 3 samt

2015/16:3126 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 20.

 

 

Ställningstagande

Migrationsverket bör inrätta särskilda boenden för asylsökande hbtq-personer. Det är inte ovanligt att konflikter som pågår i hemlandet kan följa med till Sverige och in i boendesituationen här. Homo- och transfobi är exempel som kan förekomma i boenden. För att asylsökande hbtq-personer ska få ett så bra och tryggt boende som möjligt är det viktigt att det finns möjlighet för den som vill ha och är i behov av ett boende som bara tar emot hbtq-personer att också få det. Migrationsverket bör kunna erbjuda särskilda boenden för asylsökande hbtq-personer, och det ska vara den enskildes val att bo på ett sådant boende.

 

 

25.

Handläggningen hos Migrationsverket, punkt 9 (C)

 

av Johanna Jönsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

 

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 12 och 13 samt

avslår motionerna

2015/16:33 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 2 och 3,

2015/16:83 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 2 och 3,

2015/16:387 av Christina Örnebjär (FP) yrkandena 1 och 2,

2015/16:462 av Linus Sköld (S),

2015/16:959 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 21,

2015/16:1435 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkande 3,

2015/16:1478 av Robert Hannah (FP) yrkande 1 och

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 9.

 

 

Ställningstagande

Det bör ses över hur rättssäkerheten kan stärkas genom bättre språkanalyser, landkunskap och kunskap om hbtq-personers situation. Även hur rätts­säker­heten kan stärkas genom snabbare utredning av asylsökandes psykiska hälso­tillstånd bör ses över, liksom att kompetensen om tortyr och trauma stärks i hela asylprocessen. Vad som nu anförts bör riksdagen ge regeringen till känna.

 

 

26.

Handläggningen hos Migrationsverket, punkt 9 (V)

 

av Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

 

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:33 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 2 och 3,

2015/16:83 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 2 och 3 samt

2015/16:959 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 21 och

avslår motionerna

2015/16:387 av Christina Örnebjär (FP) yrkandena 1 och 2,

2015/16:462 av Linus Sköld (S),

2015/16:1435 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkande 3,

2015/16:1478 av Robert Hannah (FP) yrkande 1,

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 9 och

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 12 och 13.

 

 

Ställningstagande

Det bör vidtas kompetenshöjande åtgärder hos Migrationsverket i hbtq-frågor och göras en översyn av hur asylärenden som rör hbtq-personer hittills har hanterats. Översynen bör även omfatta hur eventuella brister som finns kan åtgärdas. De tolkar som Migrationsverket anlitar bör ha hbtq-kompetens, och handläggare på Migrationsverket bör genomgå en obligatorisk utbildning i genusmedveten asylprövning. Migrationsverket bör i regleringsbrevet åläggas att i barns asylärenden använda landinformation som särskilt handlar om förföljelse av barn. Vidare bör regeringen ge Migrationsverket i uppdrag att utarbeta riktlinjer för utredningen av barns asylskäl.

 

 

27.

Handläggningen hos Migrationsverket, punkt 9 (L)

 

av Emma Carlsson Löfdahl (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

 

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:387 av Christina Örnebjär (FP) yrkandena 1 och 2 samt

avslår motionerna

2015/16:33 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 2 och 3,

2015/16:83 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 2 och 3,

2015/16:462 av Linus Sköld (S),

2015/16:959 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 21,

2015/16:1435 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkande 3,

2015/16:1478 av Robert Hannah (FP) yrkande 1,

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 9 och

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 12 och 13.

 

 

Ställningstagande

Barnperspektivet i utlänningslagen bör stärkas med ”barnets bästa” som den främsta principen. Det saknas ofta bedömningar av barns skyddsskäl i beslut. Barnrättsperspektivet bör därför stärkas i asylprocessen genom att barns egna asylskäl alltid ska utredas. Ensamkommande barn får juridiska ombud och gode män medan barn som kommer med sina familjer får dela ombud med föräldrarna.

 

 

28.

Handläggningen hos Migrationsverket, punkt 9 (KD)

 

av Aron Modig (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

 

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 9 och

avslår motionerna

2015/16:33 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 2 och 3,

2015/16:83 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 2 och 3,

2015/16:387 av Christina Örnebjär (FP) yrkandena 1 och 2,

2015/16:462 av Linus Sköld (S),

2015/16:959 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 21,

2015/16:1435 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkande 3,

2015/16:1478 av Robert Hannah (FP) yrkande 1 och

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 12 och 13.

 

 

Ställningstagande

Den utsatthet som asylsökande barn befinner sig i kräver att såväl deras rättig­heter som deras behov särskilt uppmärksammas i asylprocessen. Barnombuds­mannen anser att barn har egna asylskäl som inte framkommer i asylprocessen och att man inte alltid lyssnar på barnets berättelser när man fattar beslut om asyl. Barns rättigheter och behov ska särskilt uppmärk­sammas.

 

 

29.

Åldersbedömning, punkt 10 (M, SD)

 

av Johan Forssell (M), Mikael Cederbratt (M), Markus Wiechel (SD), Lars-Arne Staxäng (M), Lotta Finstorp (M) och Linus Bylund (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

 

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 16 och

avslår motion

2015/16:83 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 8 och 9.

 

Ställningstagande

Åldersbedömningen av ensamkommande barn behöver fungera bättre för att de unga ska få de individuella åtgärder som åldern kräver. Det bör göras en jämförelse av hur andra EU-länder gör.

 

 

30.

Åldersbedömning, punkt 10 (V)

 

av Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

 

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:83 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 8 och 9 samt

avslår motion

2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 16.

 

 

Ställningstagande

Regeringen måste försäkra sig om att Migrationsverket upprättar rutiner för åldersbedömning i enlighet med Socialstyrelsens rekommendationer. Rutinerna får inte frångås. Migrationsverket har inte följt de rekommen­dationer som finns när det gäller medicinsk åldersbedömning av barn i övre tonåren. I stället har Migrationsverket fortsatt att göra egna åldersbedömningar av ensamkommande barn, vilket är oacceptabelt. Det bör införas en besvärs­möjlighet över beslut om åldersbestämning i utlännings­lagen. Beslut om ålder bör fattas separat med en besvärshänvisning.

 

 

31.

Identitetsfrågor, punkt 11 (SD)

 

av Markus Wiechel (SD) och Linus Bylund (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

 

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:2760 av Hanna Wigh (SD) yrkande 5,

2015/16:2819 av Kent Ekeroth (SD) yrkandena 1 och 2 samt

2015/16:3126 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 8 och 11–13.

 

 

Ställningstagande

Sverige måste vidta åtgärder för att komma till rätta med asylmissbruket. Bland annat är en relativt stor andel av dem som påstår sig vara under 18 år i själva verket betydligt äldre. Det bör uppställas krav på handlingar som stärker asylsökandes identitet och nationalitet. Alla människor som passerar Sveriges gränser ska kunna bevisa sin identitet. Vidare ska asylsökande kunna redogöra för sin flyktväg. För att komma till rätta med asylfusket måste asylsökande alltid redogöra för sin flyktväg till Sverige. Vid misstanke om falska uppgifter ska flyktvägen verifieras. Vidare bör alla asylsökande som påstår sig vara under 18 år åldersbestämmas genom vetenskapliga metoder. De som vid prövningen vill behandlas eller kommer att bli behandlade som om de var under 18 år ska åldersbestämmas med vetenskapliga metoder. Prövningen för den som vägrar att delta i åldersbestämningen ska avslutas, och personen ska av- eller utvisas med omedelbar verkan. Vidare ska alla som söker asyl lämna DNA och fingeravtryck, fotograferas och genomgå en obligatorisk hälso­undersökning.

 

 

32.

Undantag från kravet på arbetstillstånd m.m., punkt 12 (C)

 

av Johanna Jönsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

 

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 26 och

avslår motionerna

2015/16:1714 av Amir Adan (M),

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 18 och

2015/16:2636 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 3, 8 och 9.

 

 

Ställningstagande

Möjligheten till spårbyte bör underlättas. Möjligheten till spårbyte bör finnas från första dagen så att den som har arbete i Sverige ska kunna få stanna.

 

 

33.

Undantag från kravet på arbetstillstånd m.m., punkt 12 (KD)

 

av Aron Modig (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

 

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 18 och

avslår motionerna

2015/16:1714 av Amir Adan (M),

2015/16:2636 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 3, 8 och 9 samt

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 26.

 

 

Ställningstagande

Villkoret om att ha identitetshandlingar för att få undantag från arbetstillstånd som asylsökande bör tas bort. Även personer som inte kan styrka sin identitet bör kunna få undantag från att behöva ha arbetstillstånd under tiden som asylsökande.

 

 

34.

Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut, punkt 13 (M)

 

av Johan Forssell (M), Mikael Cederbratt (M), Lars-Arne Staxäng (M) och Lotta Finstorp (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

 

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 3 och 5 samt

avslår motionerna

2015/16:854 av Sara Karlsson och Caroline Helmersson Olsson (båda S) yrkandena 1 och 2,

2015/16:959 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkandena 19 och 20,

2015/16:1284 av Richard Jomshof (SD) yrkande 1,

2015/16:1412 av Petter Löberg och Ann-Christin Ahlberg (båda S),

2015/16:1788 av Johnny Skalin (SD),

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 4–6,

2015/16:2760 av Hanna Wigh (SD) yrkande 7,

2015/16:3126 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 4, 7, 14–16, 39 och 40 samt

2015/16:3279 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 3.

 

Ställningstagande

För att upprätthålla legitimiteten i asylsystemet måste de som söker skydd i Sverige och får avslag och lagakraftvunna beslut lämna landet. Samarbetet mellan Migrationsverket, Polismyndigheten och Kriminalvården måste intensifieras och effektiviseras för att öka verkställigheterna. Vidare bör preskriptions­tiden för lagakraftvunna avvisningsbeslut och för Dublinärenden ses över. Det är inte bra att den relativt korta preskriptionstiden får människor att välja att leva i skuggsamhällen för att kunna söka uppehållstillstånd igen när beslutet preskriberas.

 

 

35.

Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut, punkt 13 (SD)

 

av Markus Wiechel (SD) och Linus Bylund (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

 

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:1284 av Richard Jomshof (SD) yrkande 1,

2015/16:2760 av Hanna Wigh (SD) yrkande 7,

2015/16:3126 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 4, 7, 14–16, 39 och 40,

2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 3 och 5 samt

2015/16:3279 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 3 och

avslår motionerna

2015/16:854 av Sara Karlsson och Caroline Helmersson Olsson (båda S) yrkandena 1 och 2,

2015/16:959 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkandena 19 och 20,

2015/16:1412 av Petter Löberg och Ann-Christin Ahlberg (båda S),

2015/16:1788 av Johnny Skalin (SD) och

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 4–6.

 

 

Ställningstagande

Om en person fått uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl och personen besöker sitt gamla hemland inom fem år från beviljandet bör uppehålls­till­ståndet återkallas. Sverige måste strikt efterleva Dublinförordningen och dess intentioner. De som inte följer regelverket för asylansökan ska genast av­visas till det land de senast kom ifrån. På så sätt skulle första asyllands­principen beaktas. Vidare ska de som vistas i landet illegalt omgående avvisas utan prövning, och en asylansökan ska alltid göras vid gränsen i samband med inresan. De asylsökande som nekas uppehållstillstånd ska omgående avvisas när beslutet fått laga kraft. Utlänningslagen bör ändras så att även länder utan anknytning till den som ska av- eller utvisas kan vara mottagarland vid verk­ställig­het. Vidare bör tredjelandsavtal, som innebär att avvisningar kan verk­ställas till länder som kan ta emot en utlänning även om utlänningen inte har anknytning till landet, ingås. Asylprocessen bör skärpas och transitzoner in­föras. Sverige bör kräva att den asylsökande förklarar hur han eller hon tagit sig hit, omedelbart avvisa sökande som inte samarbetar och konsekvent åter­sända dem som samarbetar till deras första EU-land. Hela prövningen bör göras när de sökande befinner sig i transitzoner. Vidare ska utländska medborgare med kopplingar till islamistiska terroristnätverk utvisas med omedel­bar verkan med ett livstidsförbud att återvända.

 

 

36.

Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut, punkt 13 (V)

 

av Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

 

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:959 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkandena 19 och 20 samt

avslår motionerna

2015/16:854 av Sara Karlsson och Caroline Helmersson Olsson (båda S) yrkandena 1 och 2,

2015/16:1284 av Richard Jomshof (SD) yrkande 1,

2015/16:1412 av Petter Löberg och Ann-Christin Ahlberg (båda S),

2015/16:1788 av Johnny Skalin (SD),

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 4–6,

2015/16:2760 av Hanna Wigh (SD) yrkande 7,

2015/16:3126 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 4, 7, 14–16, 39 och 40,

2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 3 och 5 samt

2015/16:3279 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 3.

 

 

Ställningstagande

Lagstiftningen bör ändras så att kvinnors behov av skydd mot våld och sexuella övergrepp överordnas utlänningslagen. En våldsutsatt papperslös eller gömd kvinna ska inte riskera utvisning när hon anmäler ett övergrepp. Vidare ska kvinnor som medverkar i brottsutredningar om våldsbrott eller sexuella övergrepp beviljas tillfälligt uppehållstillstånd så länge för­under­sökningen eller domstolsprocessen pågår.

 

 

37.

Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut, punkt 13 (KD)

 

av Aron Modig (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

 

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 6 och

avslår motionerna

2015/16:854 av Sara Karlsson och Caroline Helmersson Olsson (båda S) yrkandena 1 och 2,

2015/16:959 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkandena 19 och 20,

2015/16:1284 av Richard Jomshof (SD) yrkande 1,

2015/16:1412 av Petter Löberg och Ann-Christin Ahlberg (båda S),

2015/16:1788 av Johnny Skalin (SD),

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 4 och 5,

2015/16:2760 av Hanna Wigh (SD) yrkande 7,

2015/16:3126 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 4, 7, 14–16, 39 och 40,

2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 3 och 5 samt

2015/16:3279 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 3.

 

 

Ställningstagande

Sverige har fått kritik från såväl FN:s tortyrkommitté som Europarådets kommitté mot tortyr för att asylsökande placeras i häkten. Vid vissa tillfällen används häktesplacering som substitut till förvarsplacering på grund av bristen på förvarsplatser. Det är viktigt att antalet förvarsplatser utökas så att häktes­placeringar inte ska behöva användas lika ofta.

 

 

38.

LVU och utlänningslagen, punkt 14 (V)

 

av Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

 

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:83 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 6 och

avslår motion

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 15.

 

 

Ställningstagande

Lagen om vård av unga bör ändras så att en utvisning av den som är tvångs­om­händer­tagen med stöd av lagen om vård av unga förutsätter godkännande av socialnämnden. Ett barn bör aldrig utvisas tillsammans med de föräldrar som tvångsvården avser.

 

 

39.

LVU och utlänningslagen, punkt 14 (KD)

 

av Aron Modig (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

 

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 15 och

avslår motion

2015/16:83 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 6.

 

 

Ställningstagande

Barn som har omhändertagits enligt lagen om vård av unga ska endast kunna utvisas från Sverige om det finns en lämplig vårdnadshavare i hemlandet.

 

 

40.

Utvisning på grund av brott, punkt 15 (SD)

 

av Markus Wiechel (SD) och Linus Bylund (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

 

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:2813 av Richard Jomshof m.fl. (SD) yrkande 21,

2015/16:2834 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) yrkande 4 och

2015/16:3099 av Carina Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 30.

 

 

Ställningstagande

En prövning om utvisning ska vara obligatorisk i samband med dom­stols­prövning av brott när den åtalade är utlänning. Livstidsutvisning ska vara regel snarare än undantag för grova brott. En utländsk medborgare som döms för hedersrelaterad brottslighet ska automatiskt utvisas. Utländska medborgare som gjort sig skyldiga till grova hedersrelaterade brott har förverkat sin rätt att vistas i det svenska samhället. De som saknar svenskt medborgarskap ska utan förbehåll utvisas ur Sverige.

 

 

41.

Visering, punkt 16 (SD)

 

av Markus Wiechel (SD) och Linus Bylund (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

 

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:2843 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) yrkande 1 och

2015/16:3126 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 9, 10 och 35 samt

avslår motionerna

2015/16:924 av Rickard Nordin (C) yrkande 2,

2015/16:1399 av Yilmaz Kerimo (S) och

2015/16:2535 av Yilmaz Kerimo (S).

 

 

Ställningstagande

Visumtvång bör råda gentemot länder som är eller misstänks vara baser för terrorism. Även länder som genererar omfattande illegal invandring till Sverige bör omfattas av ett visumtvång. Sverige bör vidare införa visumtvång gentemot EES-länder vars medborgare i högre utsträckning missbrukar den fria rörligheten. Visumtvång ska kunna införas gentemot länder, inklusive EU-länder, vars medborgare kommer hit bl.a. för att tigga.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2015/16

2015/16:33 av Christina Höj Larsen m.fl. (V):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en översyn av utlänningslagen bör göras i syfte att tydliggöra vad som gäller i de fall en person åberopar sexuell läggning som asylskäl men exempelvis dolt sin läggning i ursprungslandet, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör vidtas kompetenshöjande åtgärder i hbtq-frågor och göras en översyn av hur asylärenden som rör hbtq-personer hittills har hanterats samt vilka eventuella brister som finns och hur dessa kan åtgärdas, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de tolkar som Migrationsverket anlitar ska ha hbtq-kompetens, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Migrationsverket ska kunna erbjuda särskilda boenden för hbtq-flyktingar, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

2015/16:83 av Christina Höj Larsen m.fl. (V):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i regleringsbrev bör ålägga Migrationsverket att i barns asylärenden använda landinformation som särskilt handlar om förföljelse av barn och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör uppdra åt Migrationsverket att utarbeta riktlinjer för utredningen och bedömningen av barns asylskäl och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en förändring av lagen om vård av unga bör genomföras så att en utvisning av den som är tvångsomhändertagen med stöd av lagen förutsätter godkännande av socialnämnden och tillkännager detta för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen måste försäkra sig om att Migrationsverket upprättar rutiner i enlighet med Socialstyrelsens rekommendationer som inte frångås och tillkännager detta för regeringen.

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att besvärsmöjlighet över beslut om åldersbestämning bör införas i utlänningslagen och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:387 av Christina Örnebjär (FP):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka barnperspektivet i utlänningslagen med ”Barnets bästa” som den främsta principen och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka barnrättsperspektivet i asylprocessen genom att alltid utreda barns egna asylskäl och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:462 av Linus Sköld (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur barns rättigheter kan stärkas i asylprocessen så att det kan undvikas att barn far illa genom statens hantering av och beslutsfattande i asylärenden och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:560 av Hillevi Larsson och Monica Green (båda S):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppehållstillstånd för statslösa palestinier och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:646 av Lars Eriksson (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn av lagstiftningen mot bakgrund av ärenden om utvisning av kristna konvertiter och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:668 av Robert Hannah (FP):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en flyktingamnesti för papperslösa irakiska flyktingar som tillhör de folkmordsutsatta folkgrupperna assyrier och yazidier, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

2015/16:785 av Robert Hannah (FP):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att principen bör vara att det är den som mobbar, diskriminerar eller förtrycker som ska flyttas från asylboenden och inte den som blir mobbad, diskriminerad eller förtryckt, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att både privat och offentligt styrda asylboenden ska ha handlingsplaner för hur man agerar mot mobbning, förtryck och våld på asylboenden, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att både privat och offentligt styrda asylboenden ska ha handlingsplaner för hur man säkerställer kvinnors samt sexuella och religiösa minoriteters trygghet på asylboenden, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att privat styrda asylboenden genom avtal ska förpliktigas att skydda asylsökande från diskriminering, mobbning och förtryck från andra asylsökande och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning ska tillsättas för att se hur kvinnors och minoriteters rättigheter och boendesituation i asylboenden kan stärkas och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:854 av Sara Karlsson och Caroline Helmersson Olsson (båda S):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder för att öka rättssäkerheten kring förvarstagning och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydligare ge uppsikt företräde framför förvar och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:871 av Sara Karlsson m.fl. (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa fler lagliga vägar att söka asyl i EU och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:924 av Rickard Nordin (C):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över Migrationsverkets regler så att e-sportare räknas som andra atleter och införa e-sportvisum och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:959 av Maj Karlsson m.fl. (V):

19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagstiftningen bör ändras så att kvinnors behov av skydd mot våld och sexuella övergrepp överordnas utlänningslagen och tillkännager detta för regeringen.

20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kvinnor som medverkar i brottsutredningar angående våldsbrott eller sexuella övergrepp ska beviljas tillfälligt uppehållstillstånd så länge förundersökningen eller domstolsprocessen pågår och tillkännager detta för regeringen.

21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att handläggare på Migrationsverket bör genomgå en obligatorisk utbildning i genusmedveten asylprövning och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1284 av Richard Jomshof (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utländska medborgare med kopplingar till islamistiska terroristnätverk ska utvisas med omedelbar verkan med ett livstidsförbud att återvända, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1302 av Richard Jomshof (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta det svenska folket få besluta om den svenska invandringspolitiken i en folkomröstning och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1399 av Yilmaz Kerimo (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av förenklade rutiner för ansökan om besöksvisum och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1412 av Petter Löberg och Ann-Christin Ahlberg (båda S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av utlänningslagen och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1435 av Börje Vestlund m.fl. (S):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att även transpersoner som förföljs i sitt hemland på grund av könsidentitet eller könsuttryck ska omfattas av Genèvekonventionens flyktingdefinition och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn för att tillämpningen av hbt-personers skyddsskäl bättre ska överensstämma med riksdagens beslut och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av bättre landinformation i hbt-ärenden och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bedömningen av hbt-skäl som framförs sent i asylprocessen och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kvalitetssäkring och uppföljning av Migrationsverkets verksamhet och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utvärdering av hur bestämmelserna om hbt-flyktingars asylskäl tillämpas och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheterna att utbilda samtliga tjänstemän på Migrationsverket i hbt-kompetens och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1478 av Robert Hannah (FP):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ifall RFSL bör tilldelas större ekonomiskt stöd för att kunna stötta asylsökande hbtq-personer och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att hbtq-certifiera asylboenden och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se till att hbtq-asylsökande får tillgång till lämplig vård för posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1482 av Fredrik Malm m.fl. (FP):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna den fria rörligheten och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1626 av Olle Felten m.fl. (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör kräva ersättning från EU för de senaste fem årens oproportionerligt stora åtaganden för migrationsvågen till Europa som Sverige tvingats till genom att EU underlåtit att agera efter sin egen lagstiftning och ingångna avtal och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1714 av Amir Adan (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det möjligt att arbeta under den tid som föregår verkställande av utvisningsbeslut och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1788 av Johnny Skalin (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i huvudsak neka länder som inte tecknar återtagandeavtal i enlighet med svenska önskemål bistånd och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1990 av Désirée Pethrus (KD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom EU bör driva frågan om att skärpa kraven och införa sanktioner mot de länder som inte lever upp till sina åtaganden inom flyktingpolitiken, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gemensamma steg bör tas från EU:s länder att i samarbete med UNHCR öppna möjligheten att söka nödvisum före inresa till EU och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbättra mottagningen av flyktingbarn inom EU så att alla barn har rätt till juridisk hjälp, en god man och ett värdigt bemötande, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utbilda myndighetspersonal i bemötande av utsatta barn och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU:s länder bör ta ett gemensamt ansvar för att barn som ensamma är på flykt inte ska försvinna, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett EU-gemensamt vidarebosättningsprogram och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Frontex i sitt arbete, i både teori och praktik, ska utgå från rätten att söka asyl i EU, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2261 av Jan Björklund m.fl. (FP):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder för en liberal och solidarisk flyktingpolitik i EU och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2535 av Yilmaz Kerimo (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn av inresevisering för besök och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna en migrationspolitik som bygger på öppenhet, respekt för asylrätten och de värden och principer skyddsgrunderna bygger på och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om verkställighetshinder och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förvarstagande och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om häktesplacering av asylsökande och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en inspektion för migrationsfrågor och tillkännager detta för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en uppföljning av lagen och praxis avseende personer som riskerar förföljelse på grund av tro, kön eller sexuell läggning och tillkännager detta för regeringen.

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att barns rättigheter och behov särskilt ska uppmärksammas i asylprocessen och tillkännager detta för regeringen.

15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att barn som omhändertagits enligt LVU inte ska utvisas från Sverige, såvida det inte finns en lämplig vårdnadshavare i hemlandet, och tillkännager detta för regeringen.

18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att villkoret för identitetshandlingar för att få AT-UND tas bort och tillkännager detta för regeringen.

19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Dublinförordningens brister och tillkännager detta för regeringen.

20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett kvotfördelningssystem i Europa och tillkännager detta för regeringen.

21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om barn på flykt inom EU och tillkännager detta för regeringen.

22.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU ska ta emot fler kvotflyktingar inom ramen för UNHCR:s vidarebosättningsprogram och tillkännager detta för regeringen.

24.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nödvisum och tillkännager detta för regeringen.

25.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sanktioner mot de länder som bryter mot EU:s gemensamt beslutade regler inom asyl- och flyktingområdet och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2636 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att underlätta för köbyte från asylansökan till ansökan om uppehållstillstånd enligt reglerna om arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rätten för asylsökande att arbeta under asylprocessen och tillkännager detta för regeringen.

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att häva det automatiska förbudet mot att arbeta under asylprocessen och ersätta det med en automatisk rätt att arbeta under asylprocessen och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2760 av Hanna Wigh (SD):

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla som söker asyl ska lämna DNA, fingeravtryck, fotograferas och genomgå en obligatorisk hälsoundersökning och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de asylsökande som nekas uppehållstillstånd omgående ska avvisas när beslutet når laga kraft och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2782 av Jan Björklund m.fl. (FP):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU:s gemensamma asylpolitik måste bygga på att alla länder delar på ansvaret, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa fler lagliga vägar till EU såsom asylvisum, avskaffat transportörsansvar och fler kvotflyktingar och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2786 av Jan Björklund m.fl. (FP):

14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om asylprövning och tillkännager detta för regeringen.

16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hbt-frågor i EU och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2799 av Anders Schröder m.fl. (MP):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om avkriminalisering av ideell flyktingtransport och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2813 av Richard Jomshof m.fl. (SD):

21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utvisning av utländska gärningsmän och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2816 av Markus Wiechel (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra registreringen för EU-medborgare och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2819 av Kent Ekeroth (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att med vetenskapliga metoder åldersbestämma immigranter som vid prövning av uppehållstillståndet vill behandlas eller kommer att bli behandlade som om de vore under 18 år gamla, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prövningen för uppehållstillståndet för den som vägrar delta i åldersbestämning ska avslutas och personen ska av- eller utvisas med omedelbar verkan, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2834 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD):

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utvisning av kriminella utlänningar och tillkännager detta för regeringen.

21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpta straff för människosmuggling och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2843 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa visumtvång och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2978 av Andreas Carlson m.fl. (KD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av en migrationspolitik som bygger på öppenhet, värnar asylrätten och värnar de värden och principer som skyddsgrunderna bygger på, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna rätten och möjligheten att söka asyl och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se till att färre behöver riskera livet på resan till Europa och att slå undan benen på kriminella organisationer genom att skapa fler lagliga vägar och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över transportörsansvaret och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska driva Dublinförordningens avskaffande och ersätta den med ett nytt gemensamt asylsystem i EU med kvoter för alla medlemsstaters mottagande i linje med vad som beskrivs i motionen och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upprätthållandet av EU:s gränsskydd måste ske med absolut respekt för asylrätten och mänskliga rättigheter och tillkännager detta för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska agera för att andra EU-länder tar ett större ansvar och ökar sitt mottagande av kvotflyktingar och tillkännager detta för regeringen.

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det möjligt att pröva asyl på EU-länders ambassader i andra länder och tillkännager detta för regeringen.

10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa humanitära visum på EU-nivå och tillkännager detta för regeringen.

12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur rättssäkerheten kan stärkas genom bättre språkanalyser, landkunskap och kunskap om hbtq-personers situation och tillkännager detta för regeringen.

13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur rättssäkerheten kan stärkas genom snabbare utredning av asylsökandes psykiska hälsotillstånd och att kompetensen kring tortyr och trauma stärks i hela asylprocessen och tillkännager detta för regeringen.

26.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta möjligheten till spårbyte och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3099 av Carina Herrstedt m.fl. (SD):

30.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om automatisk utvisning av utländska medborgare som döms för hedersrelaterad brottslighet, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3126 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD):

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om asylinvandrare som återvänt till hemlandet och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige strikt ska efterleva Dublinförordningen och dess intentioner och tillkännager detta för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vidta åtgärder för att komma till rätta med asylmissbruket och tillkännager detta för regeringen.

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om visumtvång gentemot vissa länder som är eller misstänks vara baser för terrorism och tillkännager detta för regeringen.

10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om visumtvång gentemot länder som genererar omfattande illegal invandring till Sverige och tillkännager detta för regeringen.

11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krav på handlingar som stärker asylsökandes identitet och nationalitet och tillkännager detta för regeringen.

12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om asylsökandes redogörelse för flyktväg och tillkännager detta för regeringen.

13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åldersbestämmelse av asylsökande och tillkännager detta för regeringen.

14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de som inte följer regelverk för asylansökan genast ska avvisas till det land de senast kom ifrån och tillkännager detta för regeringen.

15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de som vistas i landet illegalt omgående ska avvisas utan prövning och tillkännager detta för regeringen.

16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en asylansökan alltid ska göras vid gränsen i samband med inresan och tillkännager detta för regeringen.

20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa obligatoriska hälsoundersökningar vid ansökan om uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen.

32.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om viseringsfrihet för EES-medborgare och tillkännager detta för regeringen.

33.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om registreringskrav för EES-medborgare vid inresa till Sverige och tillkännager detta för regeringen.

34.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krav på EES-medborgares identitetshandlingar och tillkännager detta för regeringen.

35.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Sveriges möjligheter att införa visumtvång gentemot EES-länder vars medborgare i högre utsträckning missbrukar den fria rörligheten och tillkännager detta för regeringen.

36.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krav på EES-medborgares identitetshandlingar och tillkännager detta för regeringen.

37.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om EES-medborgare och försörjningskrav och tillkännager detta för regeringen.

38.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om avvisning av EES-medborgare och tillkännager detta för regeringen.

39.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ändringar i utlänningslagen och tillkännager detta för regeringen.

40.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tredjelandsavtal och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör kräva att alla EU:s länder deltar i och utökar sitt deltagande i FN:s kvotflyktingsystem, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ekonomiska incitament och sanktioner bör användas för att förmå länder att öka sitt ansvarstagande i EU och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att för att upprätthålla legitimiteten i asylsystemet måste de som söker skydd i Sverige och får avslag och lagakraftvunna beslut lämna landet, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att preskriptionstiden för lagakraftvunna avvisningsbeslut och för Dublinärenden bör ses över och tillkännager detta för regeringen

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpta straff för flyktingsmuggling och tillkännager detta för regeringen.

16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åldersbedömning av ensamkommande barn och tillkännager detta för regeringen.

Händelsemotion av större vikt

2015/16:3279 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen offentligt ska tydliggöra för kommissionen att Sverige måste få ett tidsbegränsat undantag från hela det gemensamma asylsystemet (Common European Asylum System, CEAS) och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska ta initiativ till förhandling och uppdatering av hela det internationella asylsystemet och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpt asylprocess och transitzoner och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska ta initiativ till att ge Migrationsverket i uppgift att inleda ett Dublinförfarande mot Grekland och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska ta initiativ till att ge Migrationsverket i uppgift att omtolka Dublinförordningen i fråga om första EU land och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska anse att Dublinförordningen har fallit och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska ta initiativ till en fördragsbrottstalan mot Italien och Grekland gällande Schengen och tillkännager detta för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka biståndet till krisers närområde i takt med att pengar frigörs till internationellt bistånd i stället för avräkningar för flyktingmottagning i Sverige och tillkännager detta för regeringen.