|
|
Ändringar i lagen om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändring i lagen om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler.
Lagändringarna innebär att det införs en skyldighet för den som genomför en stödåtgärd att lämna uppgifter för offentliggörande och rapportering av stödåtgärden och att föra register över åtgärden. Vidare införs en bestämmelse om hur en allmän domstol ska beakta ett yttrande från Europeiska kommissionen som rör tillämpningen av EU:s statsstödsregler. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2016.
Utskottet föreslår också att riksdagen avslår den motion som väckts med anledning av propositionen.
I betänkandet finns en reservation (SD).
Behandlade förslag
Proposition 2015/16:156 Ändringar i lagen om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler.
Ett yrkande i en följdmotion.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
Lagen om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler
Vissa kompletterande uppgifter
Undantag från förbudet mot statsstöd
Vissa kompletterande uppgifter
Undantag från förbudet mot statsstöd, punkt 2 (SD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Lagen om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler |
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:156.
|
2. |
Undantag från förbudet mot statsstöd |
Riksdagen avslår motion
2015/16:3389 av Josef Fransson m.fl. (SD).
Reservation (SD)
Stockholm den 12 maj 2016
På näringsutskottets vägnar
Jennie Nilsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jennie Nilsson (S), Lars Hjälmered (M), Åsa Westlund (S), Hans Rothenberg (M), Ingemar Nilsson (S), Josef Fransson (SD), Ulf Berg (M), Per-Arne Håkansson (S), Helena Lindahl (C), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Anna Wallén (S), Mattias Bäckström Johansson (SD), Said Abdu (L), Birger Lahti (V), Penilla Gunther (KD), Mattias Jonsson (S) och Elisabet Knutsson (MP).
Ärendet och dess beredning
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens proposition 2015/16:156 Ändringar i lagen om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler och en motion som väckts med anledning av propositionen.
I bilaga 2 i detta betänkande återfinns regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler.
Bakgrund
EU:s bestämmelser om statligt stöd finns i artiklarna 107–109 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Bestämmelserna omfattar stöd från offentliga aktörer såsom stat, kommuner eller landsting till en verksamhet som bedrivs på en marknad. Generellt gäller ett förbud mot statligt stöd, men av artikel 107.2 och 107.3 framgår dock att statligt stöd i vissa fall är eller kan vara förenligt med den inre marknaden och i så fall tillåtet. Statsstödsreglerna bygger på ett system med förhandsgranskning. I artikel 108.3 föreskrivs att medlemsstater som vill lämna stöd i fördragets mening måste anmäla planerna på sådant stöd i förväg till Europeiska kommissionen så att kommissionen kan ta ställning till om huruvida stödet är förenligt med den inre marknaden eller inte. Medlemsstaten får inte genomföra stödåtgärden förrän kommissionen har uttalat sig om stödet är förenligt med den inre marknaden (det s.k. genomförandeförbudet). Med stöd av artikel 109 i EUF-fördraget har kommissionen bemyndigats att anta förordningar om undantag från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3.
Kommissionen genomförde 2012–2014 en översyn av EU:s regler om statligt stöd. Översynen har utmynnat i nya rådsförordningar. Rådet beslutade i juli 2015 att upphäva förordningarna (EG) nr 994/98 och (EG) nr 659/1999 och ersätta dem med nya förordningar. Bestämmelserna i förordning (EG) nr 994/98 överfördes till förordning (EU) 2015/1588 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget på vissa slag av övergripande statligt stöd. Bestämmelserna i förordning (EG) nr 659/1999 överfördes till förordning (EU) 2015/1589 om genomförandebestämmelser för artikel 108 i EUF-fördraget. De nya förordningarna trädde i kraft den 14 oktober 2015. Vidare ledde översynen till nya kommissionsförordningar samt en revision av ett antal riktlinjer för tillämpningen av statsstödsreglerna inom olika sektorer. Regelverket innehåller som tidigare skyldigheter för medlemsstaterna när det gäller t.ex. registerföring och rapportering av genomförda stödåtgärder. En nyhet är bestämmelser om offentliggörande av stödåtgärder, s.k. transparenskrav. Ytterligare en nyhet är bestämmelser som ger kommissionen rätt att yttra sig i nationella domstolar i mål där statsstödsreglerna tillämpas.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen lämnas förslag till kompletterande lagstiftning med anledning av den modernisering av Europeiska unionens regler om statligt stöd som slutfördes under 2014 och som syftade till att göra stödgivningen mer öppen. I propositionen föreslås att det i lagen om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler införs en skyldighet för den som genomför en stödåtgärd att lämna uppgifter för offentliggörande och rapportering av stödåtgärden och att föra register över åtgärden. Det föreslås vidare en bestämmelse om hur en allmän domstol ska beakta ett yttrande från kommissionen som rör tillämpningen av EU:s statsstödsregler. I propositionen föreslås även redaktionella ändringar i lagen med anledning av att en EU-förordning ersatts med en ny förordning.
Ändringarna i lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2016.
Lagen om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till ändring av lagen om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler.
Propositionen
Regeringen föreslår i propositionen ändringar i lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler. Ändringarna rör krav för stöd som kommissionen godkänner, yttranden från kommissionen och vissa redaktionella ändringar.
Regeringen föreslår att en ny paragraf (12 a §) införs i lagen. Enligt den föreslagna bestämmelsen ska den som genomför en stödåtgärd som godkänts av kommissionen eller som genom en förordning eller ett beslut av kommissionen undantagits från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i EUF-fördraget, i den omfattning som kommissionen bestämt, lämna uppgifter för offentliggörande och rapportering av stödåtgärden samt föra register över stödåtgärden. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela närmare föreskrifter om uppgifts- och registerskyldigheten. Ändringen görs för att det för närvarande saknas bestämmelser om kommunernas och landstingens tillämpning av statsstödsreglerna i fråga om åtgärder som godkänts av kommissionen eller som inte måste anmälas innan de genomförs, men där krav ställs på offentliggörande, rapportering och registrering. Regeringen anser därför att sådana bestämmelser bör införas i lagen för att kraven ska kunna uppfyllas.
Vidare föreslår regeringen att en bestämmelse (14 §) införs om att rätten i en allmän domstol, utan åberopande av part, får beakta ett yttrande som lämnats av kommissionen. Parterna ska ges tillfälle att yttra sig över yttrandet. Genom moderniseringen av statsstödsreglerna infördes i artikel 29 i rådets förordning (EU) 2015/1589 bestämmelser om samarbete mellan kommissionen och nationella domstolar. Bestämmelserna syftar till att säkerställa en enhetlig tillämpning av artiklarna 107.1 och 108 i EUF-fördraget i nationella domstolar. Av artikel 29 följer att en nationell domstol har rätt att begära information från kommissionen om tillämpningen av statsstödsreglerna och att kommissionen har rätt att yttra sig till den nationella domstolen. Regeringen anför att en nationell domstol kan vara skyldig att beakta rättsfakta som inte har åberopats av någon part, annars skulle parterna kunna disponera över ett yttrande i strid mot EU-rätten och hindra dess genomslag. Regeringen anser att bestämmelserna därför bör utformas så att en domstol får beakta ett yttrande från kommissionen utan att det har åberopats av någon part. Dessutom ska parterna få yttra sig över yttrandet. Regeringen konstaterar vidare att en liknande bestämmelse finns i konkurrenslagen (2008:579).
Regeringen föreslår att hänvisningar i lagen om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler bör ändras redaktionellt för att anpassas till gällande EU-rätt, detta främst eftersom förordning (EG) nr 659/1999 har ersatts med förordning (EU) 2015/1589 om genomförandebestämmelser för artikel 108 i EUF-fördraget.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2016.
Vissa kompletterande uppgifter
Riksdagen beslutade den 29 maj 2013 om lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler (prop. 2012/13:84, bet. 2012/13:NU19).
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill inledningsvis framhålla att det ser positivt på att stödgivningen vad gäller statliga stöd blir mer transparent. Utskottet har inget att invända mot regeringens förslag och anser följaktligen att riksdagen bör anta de föreslagna ändringarna i lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler. Utskottet tillstyrker således propositionen.
Undantag från förbudet mot statsstöd
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om möjlighet till undantag i statsstödsreglerna för bl.a. projekt av social karaktär. Utskottet delar inte motionärernas uppfattning om att införa begränsningar för vissa typer av projekt.
Jämför reservation (SD).
Motionen
I kommittémotion 2015/16:3389 av Josef Fransson m.fl. (SD) framhålls att det är positivt att regeringens lagförslag om statsstödsregler leder till ökad transparens och öppenhet. Dock ser motionärerna en del frågetecken i propositionen när det gäller sekretess och hur förslaget påverkar bl.a. kommuner och landsting samt det svenska rättssystemet. Motionärerna står bakom statsstödsreglernas intention att förhindra snedvriden konkurrens inom EU men ser problem med undantagen från de gällande reglerna. Främst rör det beslutsprocessen för dessa undantag samt vilka europeiska problem som undantagsreglerna ska finansiera. Motionärerna anser att undantagsreglerna tillämpas i för stor utsträckning genom bl.a. europeiska socioekonomiska projekt, och att detta skapar en snedbelastning av de finansiella utgifterna och därmed genererar ökade kostnader för nettobetalande medlemsländer som Sverige. Motionärerna föreslår ett tillkännagivande om att EU:s statsstödsregler alltjämt innefattar vissa problem som regeringen gentemot EU bör uppmärksamma och agera för att förändra.
Vissa kompletterande uppgifter
EU:s regler om undantag från förbudet mot statligt stöd
Som redogjorts för i det föregående gäller generellt ett förbud mot statligt stöd. Det finns emellertid undantag när statligt stöd i vissa fall är eller kan vara förenligt med den inre marknaden och därmed är tillåtet. Undantagen framgår av EUF-fördraget. I artikel 107.2 i EUF-fördraget framgår att stöd som är förenliga med EU:s regler är bl.a. stöd av social karaktär som ges till enskilda konsumenter och stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer eller andra exceptionella händelser. Av artikel 107.3 framgår att andra stöd som kan undantas från det generella förbudet är stöd för att utveckla regioner där levnadsstandarden och sysselsättningen är låg, stöd som underlättar viktiga projekt av europeiskt intresse, stöd för att råda bot på en allvarlig störning i ett medlemslands ekonomi, samt stöd till kultur och för kulturarv. Stöd som kan vara tillåtna enligt artikel 107.3 ska godkännas av kommissionen, medan stöd enligt artikel 107.2 endast behöver anmälas till kommissionen så länge stöden uppfyller fastställda villkor. Vad gäller stöd enligt artikel 107.3 har kommissionen bl.a. antagit den allmänna gruppundantagsförordningen (EU) nr 651/2014, som gäller perioden 2014–2020. Förordningen reglerar möjligheten till undantag i fråga om olika typer av statsstöd. Stöd som nämns i förordningen är bl.a. regionalstöd, stöd till små och stora företag, stöd till forskning, utveckling och innovation, stöd till utbildning samt stöd för arbetstagare med sämre förutsättningar och arbetstagare med funktionsnedsättning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har i det föregående ställt sig bakom regeringens lagförslag. I motion 2015/16:3389 (SD) förordas att regeringen ska agera inom EU för att förändra statsstödsreglerna. Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.
Utskottet kan inledningsvis konstatera att regeringen i propositionen går igenom hur lagförslaget påverkar de allmänna domstolarna, kommunerna och landstingen samt frågor om sekretess. Utskottet noterar att motionärerna främst riktar sin kritik mot att medel från strukturfonderna i vissa fall medfinansierar stödinsatser av socioekonomisk karaktär som medlemsstaterna genomför där vissa företag eller sektorer särskilt gynnas. De statsstödsprojekt som kommissionen godkänner som har en tydlig social karaktär rör bl.a. stöd till utbildningsinsatser i företag och stöd till företag för att anställa personer med funktionsnedsättning och långtidsarbetslösa. När det gäller förslaget i motionen vill utskottet påminna om att statsstödsreglerna till stor del är fördragsbundna och att om en förändring av dessa ska vara möjlig måste således EU:s fördrag ändras. Mot denna bakgrund ser utskottet det som anmärkningsvärt att motionärerna vill ändra statsstödsreglerna för att begränsa förekomsten av vissa strukturfondsprojekt. En sådan förändring skulle dessutom endast begränsa företags möjligheter att genomföra den typ av projekt som motionärerna inte ser som önskvärda, men inte övriga aktörers möjlighet. Därtill konstaterar utskottet att motionärernas förslag skulle minska medlemsstaternas möjlighet att genomföra insatser av främst social karaktär. Det är utskottets uppfattning att det är rimligt att medlemsstaterna själva får besluta om de vill genomföra sådana insatser som ryms inom ramen för undantagsreglerna.
Sammanfattningsvis delar inte utskottet motionärernas uppfattning om begräsningar för vissa typer av projekt. Vidare är det utskottets uppfattning att om man som motionärerna vill begränsa användningen av strukturfondernas medel till vissa typer av projekt bör en sådan förändring göras inom ramen för strukturfondsregelverket snarare än statsstödsreglerna.
Med det sagda avstyrker utskottet motion 2015/16:3389 (SD).
|
av Josef Fransson (SD) och Mattias Bäckström Johansson (SD). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2015/16:3389 av Josef Fransson m.fl. (SD).
Ställningstagande
Vi har i det föregående ställt oss bakom lagförslaget i regeringens proposition. Vi anser att det är positivt att förslaget syftar till att öka transparensen och öppenheten i processen med statsstöd. Men vi anser att det finns en del frågetecken i propositionen när det gäller bl.a. sekretess samt hur förslaget påverkar kommuner och landsting och de svenska domstolarna. Det vore därför önskvärt om regeringen kunde återkomma till riksdagen med ett klargörande kring dessa frågor.
Vidare är vi i likhet med vad som anförs i motion 2015/16:3389 (SD) kritiska till delar av EU:s regler om statligt stöd. Det är positivt med tydligheten kring att statsstöd generellt är förbjudna för att förhindra att konkurrensen mellan EU:s medlemsstater snedvrids och att vissa stöd kan undantas från reglerna, som t.ex. stöd till forskning, utveckling och innovation. Den problematik vi ser rör främst undantag av socioekonomisk karaktär och processen kring godkännande av olika statsstöd. Vi anser att undantagsreglerna tillämpas i för stor utsträckning på socioekonomiska projekt och att den medfinansiering som EU bidrar med på detta område genom strukturfonderna snedbelastar de finansiella utgifterna och därmed skapar en större medlemsavgift till EU för nettobetalande länder som Sverige. Detta ligger väl i linje med Sverigedemokraternas syn på EU:s strukturfonder, som vi anser bör avskaffas.
Därtill bör det vara EU:s skyldighet att i större utsträckning än i dag meddela vilka fonder som finansierar olika insatser som görs inom ramen för statsstödsreglerna för att tydliggöra vilka projekt som får medfinansiering och vilken grad av finansiering dessa projekt får. EU bör också visa hur prioriteringen av dessa stödprojekt ser ut samt vilka som har insyn i och deltar i beslut om godkännande av statsstöd.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförs ovan om att regeringen bör dels uppmärksamma EU på dessa problem, dels agera för att förändra statsstödsreglerna och tillkännage detta för regeringen.
Därmed blir motion 2015/16:3389 (SD) tillgodosedd och tillstryks.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2015/16:156 Ändringar i lagen om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler.
2015/16:3389 av Josef Fransson m.fl. (SD):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU:s statsstödsregler alltjämt innefattar vissa problem som regeringen gentemot EU bör uppmärksamma och agera för att förändra, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
