Justitieutskottets betänkande

2015/16:JuU4

Europeisk skyddsorder

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om europeisk skyddsorder (prop. 2014/15:139) med två mindre ändringar av redaktionell karaktär.

Lagen innebär att kontaktförbudsliknande skyddsåtgärder som har beslutats i en medlemsstat i EU ska erkännas och verkställas i en annan medlemsstat, om den skyddsbehövande beger sig till den staten. Ett svenskt kontaktförbud ska således kunna ligga till grund för utfärdande av en europeisk skyddsorder för översändande till en annan medlemsstat. En europeisk skyddsorder som översänds till Sverige ska verkställas genom ett förbud som motsvarar ett sådant kontaktförbud. Förslaget är ett led i att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv om den europeiska skyddsordern, som bygger på ett initiativ från bl.a. Sverige.

Den föreslagna lagen gäller dels för beslut om europeiska skyddsordrar som fattas i Sverige för att erkännas och verkställas i en annan medlemsstat, dels för sådana beslut som fattas i en annan medlemsstat för att erkännas och verkställas i Sverige. De skyddsåtgärder som kan ligga till grund för en europeisk skyddsorder ska vara av straffrättslig karaktär.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Europeisk skyddsorder

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Europeisk skyddsorder

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om europeisk skyddsorder med de ändringarna att i 3 kap. 11 § ska hänvisningen till 1 eller 2 tas bort, och i 3 kap. 12 § 2 ska 12 § bytas ut mot en hänvisning till 11 §,

2. lagen (1930:137) om beräkning av lagstadgad tid,

3. lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister,

4. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2014/15:139 punkterna 1–4.

Stockholm den 22 oktober 2015

På justitieutskottets vägnar

Beatrice Ask

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Beatrice Ask (M), Annika Hirvonen Falk (MP), Helene Petersson i Stockaryd (S), Elin Lundgren (S), Krister Hammarbergh (M), Arhe Hamednaca (S), Kent Ekeroth (SD), Anti Avsan (M), Susanne Eberstein (S), Johan Hedin (C), Petter Löberg (S), Adam Marttinen (SD), Roger Haddad (FP), Andreas Carlson (KD), Lawen Redar (S), Ellen Juntti (M) och Torbjörn Björlund (V).

Redogörelse för ärendet

Utskottet behandlar i ärendet regeringens proposition 2014/15:139 Europeisk skyddsorder. Förslaget är ett led i att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/99/EU om den europeiska skyddsordern.

Ingen motion har väckts med anledning av propositionen.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Lagförslagen har granskats av Lagrådet.

I utskottets förslag till riksdagsbeslut lämnas två förslag till mindre ändringar av redaktionell karaktär.

Utskottets överväganden

Europeisk skyddsorder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens lagförslag med två mindre ändringar av redaktionell karaktär.

Bakgrund

Den 13 december 2011 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/99/EU om den europeiska skyddsordern. Direktivet är ett led i det fortgående arbetet inom EU med att förbättra det rättsliga samarbetet och bygger på principen om ömsesidigt erkännande. Direktivet bygger på ett förslag som Sverige och elva andra medlemsstater presenterade i januari 2010 och syftar till att möjliggöra överförande av en skyddsåtgärd från en medlemsstat till en annan när en skyddsbehövande vill flytta till den andra staten.

Den ursprungliga avsikten var att direktivet om den europeiska skyddsordern skulle vara ett heltäckande instrument om samarbete om medlemsstaternas samtliga kontaktförbudsliknande beslut, oavsett i vilket förfarande åtgärden var beslutad. Under förhandlingarna kom direktivets tillämpningsområde i relation till den rättsliga grunden att ifrågasättas. Mot den bakgrunden presenterade kommissionen i maj 2011 ett förslag till en förordning om ömsesidigt erkännande av skyddsåtgärder i civilrättsliga frågor. I samband med detta begränsades förslaget till direktiv till att gälla enbart skyddsåtgärder beslutade i straffrättsliga frågor.

Förordningen om ömsesidigt erkännande av skyddsåtgärder i civilrättsliga förfaranden antogs i juni 2013 och gäller sedan den 15 januari 2015. EU-förordningen kompletteras av lagen (2015:197) och förordningen (2015:198) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om skyddsåtgärder i civilrättsliga frågor, vilka trädde i kraft den 1 maj 2015 (prop. 2014/15:51, bet. 2014/15:JuU11, rskr. 2014/15:149). Förordningen gör det möjligt för personer som fått skyddsåtgärder beslutade i civilrättsliga frågor att ta med detta skydd till en annan medlemsstat. Emellertid omfattas inga svenska skyddsåtgärder av förordningen.

Propositionen

Direktivet om den europeiska skyddsordern

Direktivet om den europeiska skyddsordern föreskriver att det skydd som genom en skyddsåtgärd beslutad i en straffrättslig fråga tillerkänts en skyddsbehövande person ska kunna överföras från en medlemsstat till en annan när den skyddsbehövande beger sig till den andra medlemsstaten. Skyddet ska överföras genom utfärdande och översändande av ett särskilt transportbeslut – en europeisk skyddsorder – till den andra medlemsstaten, som ska erkänna och säkerställa skyddet genom att besluta om en motsvarande nationell skyddsåtgärd.

Direktivet fastställer regler enligt vilka medlemsstaterna ska erkänna en skyddsorder som har utfärdats i en annan medlemsstat på grundval av ett na-tionellt beslut om skyddsåtgärd. Direktivet innehåller även regler för hur den mottagande medlemsstaten ska verkställa skyddsordern genom att besluta om en åtgärd som skulle kunna ha fattats i ett liknande nationellt fall och verkställa åtgärden. Den beslutade åtgärden ska i största möjliga mån överensstämma med den ursprungliga skyddsåtgärden.

Med skyddsåtgärd avses ett beslut som har fattats i en medlemsstat i EU i en straffrättslig fråga och genom vilket en person ålagts vissa förbud eller restriktioner för att skydda en annan person mot en brottslig gärning som kan vara en fara för personens liv, fysiska eller psykiska integritet, värdighet, frihet eller sexuella integritet. Det kan t.ex. vara fråga om förbud att beträda vissa orter, platser eller fastställda områden. Svenska beslut om kontaktförbud enligt lagen (1988:688) om kontaktförbud faller inom direktivets definition av en skyddsåtgärd.

En ny lag införs

Regeringen föreslår att en lag om europeisk skyddsorder införs som ett led i att genomföra direktivet om den europeiska skyddsordern.

Direktivet förpliktigar inte medlemsstaterna att fastställa regler för att kunna utfärda och översända europeiska skyddsordrar till andra medlemsstater för erkännande och verkställighet. Direktivet syftar i stället till att utsträcka och förbättra skyddet för personer som befinner sig i fara och får därtill anses bidra till att upprätthålla och förstärka den fria rörligheten inom EU till att i högre grad omfatta även sådana personer som skyddas av olika skyddsåtgärder. Som nämnts var Sverige en av tolv medlemsstater som initierade förslaget. Regeringen anser därför att Sverige även bör medverka till att förverkliga detta syfte genom att göra förfarandet tillgängligt även för personer som i Sverige skyddas av sådana skyddsåtgärder som omfattas av direktivet och som flyttar eller har flyttat till en annan medlemsstat.

Den föreslagna lagen ska således gälla dels för beslut om en europeisk skyddsorder som fattas i Sverige och översänds till en annan medlemsstat i EU för erkännande och verkställighet där, dels för erkännande och verkställighet i Sverige av europeiska skyddsordrar som beslutats i andra medlemsstater i EU och som översänds till Sverige.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.

Utfärdande av en europeisk skyddsorder i Sverige för erkännande och verkställighet i en annan medlemsstat i EU

På grundval av ett kontaktförbud som har beslutats enligt lagen om kontaktförbud får en europeisk skyddsorder utfärdas för att erkännas och verkställas i en annan medlemsstat i EU, om den som kontaktförbudet avser att skydda begär det och är bosatt eller har för avsikt att bosätta sig i den andra medlemsstaten eller uppehåller sig eller har för avsikt att uppehålla sig där. En åklagare prövar om en europeisk skyddsorder ska utfärdas. Åklagaren ska även vara behörig att sända över en europeisk skyddsorder för verkställighet i en annan medlemsstat. Beslut i frågor om utfärdande av en europeisk skyddsorder ska kunna prövas av allmän domstol.

Erkännande och verkställighet av en europeisk skyddsorder i Sverige

En åklagare ska pröva om en europeisk skyddsorder ska erkännas i Sverige. Denna prövning ska inte innefatta någon bedömning av de omständigheter eller rättsliga överväganden som ligger bakom den europeiska skyddsordern. Åklagaren ska i stället pröva om det finns hinder mot erkännande och även frågan hur verkställighet ska ske. Den åtgärd som beslutats till följd av erkännandet av skyddsordern ska i största möjliga mån överensstämma med den skyddsåtgärd som har beslutats i den utfärdande staten. Åklagarens prövning ska bestå i att i det enskilda fallet avgöra vilket av förbuden i lagen om kontaktförbud som bäst motsvarar den utländska skyddsåtgärden.

Utskottets ställningstagande

Propositionen har inte lett till några motionsyrkanden eller andra invändningar under utskottsbehandlingen. Utskottet anser att regeringens förslag är ändamålsenligt utformade och att de bör antas. Utskottet föreslår därför att riksdagen antar de lagförslag som läggs fram i propositionen med de mindre redak-tionella ändringar som framgår av utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen