Finansutskottets betänkande 2015/16:FiU7

Genomförande av Solvens II-direktivet på försäkringsområdet

Sammanfattning

Utskottet säger ja till regeringens förslag i proposition 2015/16:9 Genom förande av Solvens II-direktivet på försäkringsområdet.1 Av lagtekniska skäl föreslås också att ett av regeringens förslag ska avslås.

Genom Solvens II-direktivet har EU reformerat regleringen på EU-nivå för försäkringsföretag. Förändringarna handlar framför allt om riskhantering, tillsynsprocesserna, rapportering och offentliggörande av information.

Solvens II-direktivet genomförs i svensk rätt genom bestämmelser om nya värderingsregler för solvensbalansräkningar, riskkänsliga kapitalkrav och principbaserade regler kring företagens investeringar, kapitalkrav som är anpassade till det enskilda företagets risknivå samt krav på försäkringsföretagens system och processer för hantering av samtliga risker. Det införs en mer harmoniserad och proaktiv tillsyn. Undantag införs för försäkringsföretag av mindre storlek och med viss verksamhet när det gäller bestämmelser om solvens, offentliggörande av information och grupptillsyn. Undantag från kraven på tillsynsrapportering kan också medges om rapporteringen skulle vara onödigt betungande i förhållande till arten, omfattningen och riskerna i försäkringsföretagets verksamhet.

Förslagen föranleder stora ändringar i försäkringsrörelselagen (2010:2043) samt i ytterligare 15 lagar.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016 med vissa övergångsregler.

Det har inte väckts någon motion med anledning av propositionen. Däremot behandlas en motion om regelverket för specialföretag från den allmänna motionstiden 2015 i betänkandet.

Utskottet avstyrker motionen om specialföretag.

Utskottet har gett konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig om huruvida det särskilda kravet på kvalificerad majoritet i kammaren ska gälla för vissa av de föreslagna bestämmelserna i försäkringsrörelselagen (FRL). Konstitutionsutskottet anförde i ett yttrande den 10 november 2015

1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II).

1

2015/16:FiU7 SAMMANFATTNING

(2015/16:KU3y) sammanfattningsvis att regeringsformens krav på kvalificerad majoritet inte är tillämpligt, se bilaga 4. I yttrandet finns en avvikande mening (SD).

I betänkandet finns två särskilda yttranden (M och V).

2

Innehållsförteckning  
Utskottets förslag till riksdagsbeslut............................................................... 4
Redogörelse för ärendet.................................................................................. 6
Ärendet och dess beredning.......................................................................... 6
Bakgrund...................................................................................................... 7
Utskottets överväganden............................................................................... 10
Genomförande av Solvens II-direktivet på försäkringsområdet................. 10
Propositionens huvudsakliga innehåll ........................................................ 10
Överväganden.......................................................................................... 11
Inledande bestämmelser........................................................................... 12
Tillstånd för försäkringsföretag................................................................ 13
Verksamhet i ett annat land inom EES..................................................... 13
Grundläggande bestämmelser om ett försäkringsföretags rörelse............ 14
Tillgångar, skulder och försäkringstekniska avsättningar........................ 14
Investeringar ............................................................................................ 15
Kapitalbas ................................................................................................ 16
Kapitalkrav............................................................................................... 16
Interna modeller....................................................................................... 17
Företagsstyrning....................................................................................... 18
Rapportering ............................................................................................ 20
Tillsyn och ingripande ............................................................................. 21
Grupper.................................................................................................... 25
Specialföretag .......................................................................................... 32
Återförsäkring.......................................................................................... 35
Försäkringsgivare från tredjeländer ......................................................... 35
Ändringar i prospektdirektivet................................................................. 35
Finansiella konglomerat – specialföretag................................................. 35
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser............................................ 36
Förslagens konsekvenser.......................................................................... 40
Utskottets ställningstagande....................................................................... 44
Specialföretag............................................................................................. 45
Utskottets ställningstagande....................................................................... 47
Särskilda yttranden ....................................................................................... 48
1. Genomförande av Solvens II-direktivet på försäkringsområdet,  
punkt 1 (M)........................................................................................... 48
2. Genomförande av Solvens II-direktivet på försäkringsområdet,  
punkt 1 (V) ........................................................................................... 49
Bilaga 1  
Förteckning över behandlade förslag............................................................ 50
Propositionen ............................................................................................ 50
Motion från allmänna motionstiden 2015/16 ............................................ 51
Bilaga 2  
Regeringens lagförslag ................................................................................. 52
Bilaga 3  
Utskottets lagförslag................................................................................... 212
Bilaga 4  
Konstitutionsutskottets yttrande.................................................................. 213

2015/16:FiU7

3

2015/16:FiU7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.Genomförande av Solvens II-direktivet på försäkringsområdet

Riksdagen

a) antar regeringens förslag till

1.lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043),

2.lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.,

3.lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979),

4.lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter,

5.lag om ändring i konkurslagen (1987:672),

6.lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument,

7.lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, i de delar det avser 1 kap. 1 § och avslår lagförslaget i övrigt,

8.lag om ändring i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige,

9.lag om ändring i lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Pensionsmyndighetens premiepensionsverksamhet,

10.lag om ändring i lagen (2000:35) om byte av redovisningsvaluta i finansiella företag,

11.lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättshjälp i brottmål,

12.lag om ändring i försäkringsavtalslagen (2005:104),

13.lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551),

14.lag om ändring i lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat,

15.lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

16.lag om ändring i lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna,

b) beslutar

1.att 4 kap. 18 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska få ändrad lydelse enligt vad utskottet föreslår i bilaga 3,

2.om motsvarande ändring i ingressen till regeringens lagförslag.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:9 punkterna 1–6 och 8–16 samt bifaller delvis proposition 2015/16:9 punkt 7.

2.Specialföretag

Riksdagen avslår motion

4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2015/16:FiU7

2015/16:2981 av Per Åsling (C).

Stockholm den 12 november 2015

På finansutskottets vägnar

Fredrik Olovsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Olovsson (S), Monica Green (S), Jörgen Andersson (M), Ingela Nylund Watz (S), Emil Källström (C), Jan Ericson (M), Dennis Dioukarev (SD), Jakob Forssmed (KD), Niklas Karlsson (S), Fredrik Schulte (M), Börje Vestlund (S), Maria Malmer Stenergard (M), Adnan Dibrani (S), Rasmus Ling (MP), Mats Persson (FP), Håkan Svenneling

(V) och Ulrika Heindorff (M).

5

2015/16:FiU7

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottet behandlar proposition 2015/16:9 Genomförande av Solvens II- direktivet på försäkringsområdet.2

Regeringens förslag till riksdagsbeslut framgår av bilaga 1. Regeringens lagförslag redovisas i bilaga 2.

Ingen motion har inkommit i ärendet. Det finns dock en motion från den allmänna motionstiden (mot. 2015/16:2981 av Per Åsling [C]) om regelverk för specialföretag).

Lagrådet har granskat lagförslagen och regeringen har i stort sett följt Lagrådets förslag och synpunkter. De lagförslag som Lagrådet har granskat avser försäkringsrörelselagen, lagen om särskild tillsyn över finansiella konglomerat, lagen om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige och lagen om handel med finansiella instrument. Utöver dessa lagförslag lämnar regeringen förslag till ytterligare lagändringar i propositionen. Regeringen bedömer att ändringarna i dessa delar både författningstekniskt och även i övrigt är av en sådan beskaffenhet att Lagrådets granskning skulle sakna betydelse.

Enligt vissa av de regler som föreslås som gäller tillsyn över grupper kan Finansinspektionen komma överens med övriga berörda tillsynsmyndigheter att en annan myndighet inom EES ska vara grupptillsynsmyndighet. I andra fall ska en annan grupptillsynsmyndighet eller EU-myndigheter kunna fatta beslut som är bindande för företag och för Finansinspektionen. Detta innebär att förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning överlåts till utländska myndigheter. Vid tidigare tillfällen när det har varit fråga om en sådan överlåtelse har utskottet föreslagit att riksdagens beslut ska fattas med kvalificerad majoritet.

Regeringen skriver i propositionen att dessa bestämmelser har sin grund i artiklar i Solvens II-direktivet som har ändrats genom ett annat direktiv, det s.k. Omnibus II-direktivet. Solvens II-direktivet antogs innan Lissabonfördraget trädde i kraft. Omnibus II-direktivet antogs efter Lissabon fördraget och innebär en ”Lissabonifiering” av Solvens II-direktivet. Vidare skriver regeringen att i och med att Sverige har tillträtt Lissabon fördraget har den överlåtelse av beslutanderätten som Solvens II-direktivet förutsätter redan skett och någon ytterligare överlåtelse krävs därför inte enligt regeringen.

Eftersom utskottet vid tidigare tillfällen när det har behandlat lagförslag som innebär överlåtelse av förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning till utländska myndigheter har föreslagit att riksdagen ska fatta beslut

2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II).

6

REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

med kvalificerad majoritet, beslutade utskottet att ge konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över frågan.

I ärendet har det inkommit en gemensam skrivelse från Alecta, AMF, Folksam och KPA-Pension.

Den 22 oktober 2015 gav utskottet konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över tillämpningen av 10 kap. 6 och 8 §§ regeringsformen när det gäller de föreslagna bestämmelserna i FRL om grupptillsyn som innebär överlåtelse av myndighetsutövning till andra myndigheter inom EES. I ett yttrande av den 10 november 2015 (2015/16:KU3y)anförde konstitutions utskottet samman fattningsvis att regeringsformens krav på kvalificerad majoritet inte är tillämpligt, se bilaga 4. I yttrandet finns en avvikande mening (SD).

Bakgrund

Nuvarande regler

Fördelen med dagens solvensregelverk är att det är relativt enkelt och robust. Nackdelen är att kapitalkraven inte fullt ut återspeglar de verkliga riskerna i det enskilda försäkringsföretaget. Som exempel på brister i det nuvarande regelverket kan följande nämnas:

Det finns inga krav på att marknadsvärdera tillgångar och skulder.

Regelverket tar inte hänsyn till riskerna på tillgångssidan vid beräkningen av kravet på buffertkapital.

Riskreducerande åtgärder på skuldsidan innebär inte fullt ut reducerat krav på kapital.

Det är svårt att bedöma risken i ett försäkringsföretag.

Det saknas tydliga regler kring styrning och riskhantering.

Paralleller till bankregleringen

Det nya solvensregelverket för försäkringsföretag liknar regelverket för banker och värdepappersföretag, de s.k. Baselreglerna. Båda regelverken består av tre pelare. Den första pelaren innehåller kvantitativa regler, den andra pelaren kvalitativa regler och den tredje pelaren handlar om företagens rapportering. Men det finns stora skillnader mellan regelverken. De har bl.a. olika mål:

Baselreglerna fokuserar på finansiell stabilitet, medan Solvens II-reglerna fokuserar på att skydda försäkringstagare och andra ersättningsberättigade på grund av försäkringsavtal.

Baselreglerna fokuserar på riskerna på tillgångssidan och har separata modeller för kreditrisk, marknadsrisk och operativ risk. Solvens II- reglerna bygger i stället på en helhetssyn, där hänsyn tas till hela balansräkningen men även till beroenden mellan olika riskområden.

2015/16:FiU7

7

2015/16:FiU7 REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET
  Solvens-II reglerna innehåller mer utförliga krav när det gäller företagens
  styrning och riskkontroll.
  Det finns också skillnader när det gäller värderingsreglerna.

De tre pelarna

Pelare 1

Hit hör reglerna om hur tillgångar och skulder ska värderas inklusive de försäkringstekniska avsättningarna, hur kapitalkravet ska beräknas och hur kapitalet får placeras.

I solvensreglerna införs krav på en ny typ av balansräkning, en s.k. solvensbalansräkning. Till skillnad från balansräkningen enligt redovisningsreglerna ska solvensbalansräkningen innehålla samtliga ekonomiska tillgångar och skulder. Som huvudregel ska samtliga poster i solvensbalansräkningen värderas till verkligt värde, vilket inte gäller i den balansräkning som upprättas enligt redovisningsreglerna där vissa tillgångar får tas upp till anskaffningsvärdet. Värderingen av skulderna (åtagandena till följd av försäkringsavtalen) i solvensbalansräkningen ska motsvara det belopp som försäkringsföretaget skulle få betala om det skulle föra över sina åtaganden till ett annat försäkringsföretag.

Det finns två nivåer av kapitalkrav: ett solvenskapitalkrav som normalt ska vara uppfyllt och ett minimikapitalkrav som i princip alltid ska vara uppfyllt. Därutöver måste kapitalnivån alltid uppgå till ett visst minimibelopp, det s.k. garantibeloppet. Syftet med solvenskapitalkravet är att företaget ska ha tillräckligt med kapital för att kunna absorbera riskerna i hela verksamheten. Minimikapitalkravet, som ska motsvara 25–40 procent av solvenskapitalkravet, är en solvensnivå under vilken det anses oacceptabelt att driva rörelsen vidare.

När Solvens II-direktivet träder i kraft kommer de kvantitativa begränsningar som i dag gäller för s.k. skuldtäckningstillgångar att försvinna. Enligt det nya regelverket får försäkringsföretagen i princip investera i de tillgångar de önskar, men företaget måste kunna visa att det förstår de aktuella riskerna och har adekvata system och kontroller för att ta hand om dessa risker. I Solvens II-direktivet uttrycks detta genom ett krav på att investeringarna ska ske i enlighet med den s.k. aktsamhetsprincipen.

Pelare 2

I pelare 2 finns kraven på företagens styrning och riskhantering samt en reglering av tillsynsprocessen.

Varje försäkringsföretag ska regelbundet göra en dokumenterad bedömning av den egna risken och solvensen. Företagen ska ha adekvata företagsstyrningssystem som garanterar en sund och ansvarsfull företagsledning. I varje företag ska det finnas funktioner för riskhantering, regelefter-

8

REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

levnad och internrevision samt en aktuariefunktion. Tillsynen ska utgå från en proaktiv och riskbaserad metod.

I Solvens II-regelverket finns ambitionen att förbättra den s.k. grupptillsynen. Det gäller såväl grupper som verkar nationellt som grupper med gränsöverskridande verksamhet. När det gäller tillsynen över försäkringsgrupper kommer det att finnas en utpekad huvudansvarig tillsynsmyndighet som ska leda tillsynsarbetet i samverkan med berörda tillsynsmyndigheter i de övriga länder där gruppen bedriver sin verksamhet. Detta innebär att grupptillsynsarbetet för flera stora grupper i Sverige kommer att ledas av utländska tillsynsmyndigheter.

Pelare 3

Här finns reglerna om rapportering och offentliggörande.

Tanken är att en mer omfattande rapportering av olika uppgifter ska bidra till ökad disciplin hos försäkringsföretagen så att de bedriver rörelsen på ett finansiellt sunt sätt.

Omnibus II-direktivet

I april 2014 beslutades det s.k. Omnibus II-direktivet.3 Genom ändring av prospektdirektivet och Solvens II-direktivet preciseras genom Omnibus II- direktivet de europeiska tillsynsmyndigheternas befogenheter.

3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/51/EU av den 16 april 2014 om ändring av direktiven 2003/71/EG och 2009/138/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009, (EU) nr 1094/2010 och (EU) nr 1095/2010 med avseende på befogenheterna för Europeiska

tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten).

2015/16:FiU7

9

2015/16:FiU7

Utskottets överväganden

Genomförande av Solvens II-direktivet på försäkringsområdet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller propositionen delvis.

Jämför särskilda yttrandena 1 (M) och 2 (V).

Propositionens huvudsakliga innehåll

Solvens II-direktivet handlar om hur rörelsereglerna för försäkringsföretag ska förbättras på EU-nivå. Försäkringsföretagen ska se till att de kan stå för sina förpliktelser och ge försäkringstagarna ett gott skydd. Stabila försäkringsföretag kan bidra till stabilitet i hela det finansiella systemet. Försäkringsföretagen får också möjlighet att verka under samma regelverk, och med en enda auktorisation, inom hela den inre marknaden. En målsättning har varit att direktivet ska undanröja de största skillnaderna mellan lagregler i olika länder.

Direktivet är av teknisk karaktär och till stora delar ett s.k. fullharmoniseringsdirektiv. Det skulle ha varit genomfört i nationell rätt senast den 31 mars 2015 och ska börja tillämpas den 1 januari 2016. Övergångsregler finns. Dessutom kompletteras direktivet av en delegerad förordning.4

Solvens II-regelverket tar sin utgångspunkt i en solvensbalansräkning som bygger på marknadsvärderade skulder och tillgångar. Det införs nya regler för värdering av såväl tillgångar som skulder. Värderingen av de försäkringstekniska skulderna ska, till skillnad från i dag, inte göras s.k. betryggande, dvs. den buffert som finns i beräkningen försvinner. Behovet av en kapitalbuffert samlas nu i det som kallas solvenskapitalkrav.

Kapitalkravet i Solvens II-regelverket bestäms inte bara utifrån riskerna på skuldsidan. Hänsyn tas även till riskerna på tillgångssidan, och inte minst till hur tillgångs- och skuldsidorna samverkar. Utöver de försäkringsrisker som dagens regelverk täcker kommer Solvens II-regelverket även att täcka marknadsrisker, kreditrisker och operativa risker. Företagen ges bättre incitament att hantera sina risker eftersom risknivån blir mer direkt kopplad till kapitalkraven och därmed till företagens kapitalkostnad.

Ytterligare en nyhet är att företagen ges utrymme att under vissa förutsättningar tillämpa egna modeller för att helt eller delvis bestämma kapitalkraven.

4 Europeiska kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 av den 10 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II).

10

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:FiU7

Dagens placeringsregler innefattar strikta regler för tillgångar som ska täcka de försäkringstekniska avsättningarna. Tillgångar som överstiger avsättningarna är inte föremål för samma strikta regler. Solvens II-direktivet ersätter dessa kvantitativa regler med mer generella kvalitativa regler som gäller alla tillgångar. I Solvens II-direktivet ställs också högre krav på företagen när det gäller deras system och processer för att identifiera, mäta och hantera alla sina risker. Bland annat åläggs företagen att regelbundet göra en egen bedömning av företagets risker och behov av buffertkapital. Brister i styrning och riskhantering kan medföra att Finansinspektionen beslutar om höjningar av kapitalkraven för företaget i fråga.

Tillsynsprocessen blir mer harmoniserad inom EU. Syftet är att tillsynsmyndigheterna på ett bättre sätt, och framför allt på ett tidigare stadium, ska kunna identifiera problemföretag. Tillsynen förväntas bli mer proaktiv och inriktad på bedömningar av företagens interna system och regler för kapitalberäkning, styrning och riskhantering. Möjligheten förbättras också när det gäller tillsyn över grupper som har verksamhet i flera olika medlemsländer. Som huvudregel ska det utses en grupptillsynsmyndighet som ska ansvara för tillsynen av en viss grupp. Grupptillsynsmyndigheten och de övriga behöriga myndigheterna i de olika länder där gruppen finns ska samarbeta inom ramen för ett s.k. tillsynskollegium.

Företagen åläggs också att lämna rapporter, både offentliga och icke offentliga. Ökad öppenhet ska bidra till en marknadsdisciplin där företagen får ytterligare incitament att hantera sina risker på ett bra sätt.

För att även små och medelstora företag samt företag med enkla produkter ska kunna följa regelverket utan att det ska vara alltför betungande innehåller Solvens II-direktivet en proportionalitetsprincip. Den innebär att såväl krav som tillsynsåtgärder ska vara proportionerliga i förhållande till arten, omfattningen och komplexiteten av riskerna i det enskilda försäkringsföretaget.

Överväganden

Regeringen anser att de nya bestämmelserna som utgångspunkt inte bör gå längre och inte vara mer detaljerade än vad som krävs enligt direktivet. Dessutom bör vissa nationella rörelseregler som inte följer av Solvens II- direktivet behållas.

De största ändringarna kommer att göras i FRL. Bestämmelser som inte förs in i lag genomförs genom föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Utformningen av lagtexten ska bidra till att skapa en enkel, tydlig och begriplig lag, under förutsättning att sådana justeringar inte ändrar det sakliga innehållet.

Regler som har beslutats eller kommer att beslutas av kommissionen med stöd av bemyndiganden i Solvens II-direktivet ges formen av EU-förordningar och kräver i huvudsak inga ytterligare lagstiftningsåtgärder. Inom ramen för de bemyndiganden som ges i försäkringsrörelselagen att meddela föreskrifter

11

2015/16:FiU7 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  kan vissa riktlinjer och rekommendationer som beslutas av Europeiska
  försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten göras om till myndighets
  föreskrifter. Omnibus II-direktivets ändringar har också beaktats fullt ut.
    De särbestämmelser i försäkringsrörelselagen som bygger på regler i
  tjänstepensionsdirektivet som Sverige tillämpar på försäkringsföretagens
  tjänstepensionsverksamhet ska upphöra att gälla vid utgången av 2019.
  Lissabonfördraget
  Lagrådet har bl.a. anfört att de föreslagna reglerna om grupptillsyn innebär att
  för de försäkringsföretag som omfattas av reglerna ska det för varje grupp
  finnas en enda tillsynsmyndighet som ska ansvara för samordningen och
  utförandet av grupptillsynen. Myndigheten ska utses bland tillsyns-
  myndigheterna i berörda medlemsländer. Inom regelverket för grupptillsyn
  kommer myndighetsutövning avseende svenska företag att i vissa fall utföras
  av andra myndigheter i EES. Vidare skriver Lagrådet att det under
  föredragningen har upplysts att även om Solvens II-direktivet beslutades 2009
  ryms förslagen inom den överlåtelse av beslutanderätt enligt 10 kap. 6 §
  regeringsformen som skett i samband med antagandet av Lissabonfördraget.
  Regeringens ställningstagande i denna fråga och skälen för detta bör redovisas
  i den kommande propositionen, menade Lagrådet.
    Med anledning av vad Lagrådet anfört noterar regeringen att fördragen före
  Lissabonfördraget var godkända med stöd av en tidigare lydelse av nuvarande
  10 kap. 6 § regeringsformen som endast möjliggjorde överlåtelse av
  beslutanderätt till institutioner och organ inom EU. Det var därför inte möjligt
  att med stöd av den bestämmelsen överlåta beslutanderätt till t.ex. en annan
  medlemsstat inom EU. Efter antagandet av Lissabonfördraget är detta dock
  möjligt.
    Vidare anför regeringen att de exempel på bestämmelser som Lagrådet tar
  upp har sin grund i artiklar i Solvens II-direktivet som har ändrats genom
  Omnibus II-direktivet. Det sistnämnda direktivet antogs efter Lissabon
  fördraget och innebär en ”Lissabonifiering” av Solvens II-direktivet. I och
  med att Sverige har tillträtt Lissabonfördraget har den överlåtelse av
  beslutanderätten som Solvens II-direktivet förutsätter redan skett och någon
  ytterligare överlåtelse krävs därför inte.
  Inledande bestämmelser
  I propositionen föreslås bl.a. att följande begrepp förklaras:
  • Solvens II-direktivet
  externt kreditvärderingsinstitut
  tillsynskollegium
  ägarintresse
  anknutet företag
  försäkringsholdingföretag

12

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:FiU7

försäkringsholdingföretag med blandad verksamhet

EES-försäkringsgivare

blandat finansiellt holdingföretag.

Vissa begrepp bedöms däremot inte behöva definieras. Det gäller bl.a.

captivebolag för försäkring och captivebolag för återförsäkring

kvalificerad central motpart i försäkringsrörelselagen.

Undantag

Ett försäkringsföretag av en viss mindre storlek och med ett visst slag av verksamhet får beviljas undantag från försäkringsrörelselagens bestämmelser om solvens, offentliggörande och grupptillsyn. En ansökan om undantag ska prövas av Finansinspektionen. Ett sådant företag ska dock ha tillgångar som uppgår till ett belopp som motsvarar försäkringstekniska avsättningar för egen räkning, ett särskilt anpassat riskbaserat kapitalkrav, särskilt anpassade garantibelopp, en tillräcklig kapitalbas och ett företagsstyrningssystem som säkerställer att företaget styrs på ett sunt och ansvarsfullt sätt.

Någon särskild reglering kring tillämpningen av proportionalitetsprincipen på captivebolag behöver enligt regeringen inte införas.

Genomgående föreslås i propositionen att på de områden där så är möjligt får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter.

Tillstånd för försäkringsföretag

Regeringen anser att de nuvarande reglerna om att Finansinspektionen prövar lämpligheten av ledande befattningshavare (ledningsprövning) bör finnas kvar. Kretsen av personer som ska omfattas av prövningen utvidgas dock till att också omfatta personer som ansvarar för centrala funktioner i försäkringsföretaget. Ett försäkringsföretag ska säkerställa att styrelsen, den verkställande direktören, de som ska vara ersättare för någon av dem och alla de som ansvarar för centrala funktioner i företaget uppfyller samma krav på lämplighet. Sanktionsbestämmelserna mot de försäkringsföretag som inte uppfyller lämplighetskravet för ledande befattningshavare utvidgas till att även omfatta personer som ansvarar för centrala funktioner.

Verksamhet i ett annat land inom EES

Enligt nuvarande regler ska Finansinspektionen lämna ett intyg till tillsynsmyndigheten i värdlandet i samband med att ett försäkringsföretag etablerar en filial eller en generalagentur (sekundäretablering) i ett annat land inom EES. Detta krav utvidgas i propositionen till att omfatta att företaget ska uppfylla solvenskapitalkravet och minimikapitalkravet. Detsamma föreslås

13

2015/16:FiU7 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  gälla när ett försäkringsföretag avser att bedriva gränsöverskridande
  verksamhet i ett annat land inom EES.
  Den ändring i Solvens II-direktivet om friheten att tillhandahålla tjänster
  som görs genom Omnibus II-direktivet kräver enligt regeringen ingen
  lagstiftningsåtgärd.

Grundläggande bestämmelser om ett försäkringsföretags rörelse

Regeringen föreslår att den s.k. stabilitetsprincipen behålls i sin nuvarande lydelse som en allmän portalparagraf i försäkringsrörelselagen. Detsamma gäller kravet på god försäkringsstandard. Även kravet på information till försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar behålls.

Regeringen vill införa en uttrycklig proportionalitetsregel i försäkringsrörelselagen som ska gälla vid tillämpningen av de rörelserättsliga reglerna om tillgångar, skulder, försäkringstekniska avsättningar, investeringar, kapitalbas, kapitalkrav, interna modeller, företagsstyrning, tillsynsrapportering och grupper.

Däremot föreslår regeringen inte att det införs någon särskild proportionalitetsprincip för gruppförsäkringar och kollektivavtalade försäkringar.

Den allmänna proportionalitetsprincip som finns i Solvens II-direktivet ska inte gälla för de delar av försäkringsrörelselagen som inte grundar sig på Solvens II-direktivet. Principen gäller inte heller vid genomförandet av de krav i direktivet som på grund av sitt innehåll inte kan ändras genom proportionalitetsöverväganden.

Tillgångar, skulder och försäkringstekniska avsättningar

Värdering av tillgångar och skulder

Enligt den nuvarande lagstiftningen ska beräkningen av kapitalbas och solvensmarginal utgå från den redovisning som företaget ska göra enligt lagen (1995:1560) om årsredovisning för försäkringsföretag. Det finns dock en särskild värderingsregel i FRL för skuldtäckningstillgångar. Dessa ska värderas till verkligt värde, dvs. tillgångarnas marknadsvärde. Genom Solvens II-direktivet förändras den rådande ordningen. Direktivet förutsätter att försäkringsföretagen upprättar en särskild redovisning för tillsynsändamål. Ett försäkringsföretags tillgångar och skulder ska tas upp till verkligt värde i en särskild balansräkning för solvensändamål (solvensbalansräkning). Vid värdering av skulder ska hänsyn inte tas till företagets egen kreditvärdighet.

Försäkringstekniska avsättningar

Försäkringsföretagen blir tvungna att göra försäkringstekniska avsättningar. Avsättningarna ska motsvara det belopp som försäkringsföretaget skulle få

14

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:FiU7

betala om det omedelbart skulle föra över sina åtaganden med anledning av ingångna försäkringsavtal till ett annat försäkringsföretag, som är oberoende och som har ett intresse av att transaktionen genomförs.

Beräkningen ska grundas på antaganden om riskmått, räntesatser och driftskostnader som var för sig är ansvarsfulla, tillförlitliga och objektiva (ansvarsfull beräkning). Detta ska gälla för all försäkringsverksamhet. De försäkringstekniska avsättningarna ska utgöras av summan av en bästa skattning av framtida kassaflöden och en riskmarginal.

Den bästa skattningen ska motsvara det förväntade nuvärdet av de framtida kassaflöden som kan uppkomma med anledning av ingångna försäkringsavtal. Den ska beräknas med en relevant riskfri räntestruktur.

Riskmarginalen ska motsvara det belopp som ett annat försäkringsföretag kan förväntas kräva, utöver den bästa skattningen, för att ta över och infria försäkringsföretagets åtaganden mot försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade.

Finansinspektionen får i enskilda fall tillåta att ett försäkringsföretag använder en matchningsjusterad riskfri räntestruktur vid beräkningen av den bästa skattningen. Ett försäkringsföretag som har fått tillstånd att använda en matchningsjusterad riskfri räntestruktur får inte återgå till att använda en riskfri räntestruktur utan matchningsjustering. Ett försäkringsföretag ska omedelbart underrätta Finansinspektionen om företaget inte uppfyller villkoren för användning av matchningsjustering. Ett företag som har fått ett föreläggande att omedelbart upphöra med användningen av matchningsjustering får inte beviljas nytt tillstånd inom två år från föreläggandet.

Investeringar

Ett försäkringsföretags tillgångar ska investeras på ett aktsamt sätt. Vid en intressekonflikt mellan försäkringsföretaget och försäkringstagarna ska tillgångarna investeras på det sätt som bäst gagnar försäkringstagarnas och andra ersättningsberättigades intressen.

Investeringar får bara göras i finansiella instrument och andra tillgångar vars risker försäkringsföretaget kan identifiera, mäta, övervaka, hantera, kontrollera och rapportera samt på lämpligt sätt beakta i den egna risk- och solvensbedömningen. Samtliga tillgångar ska, med beaktande av företagets försäkringsåtaganden och förändringar i tillgångarnas framtida värde och avkastning, investeras så att företagets betalningsberedskap är tillfredsställande och den förväntade avkastningen tillräcklig.

Investeringar i derivatinstrument får göras för att sänka risken i ett försäkringsföretag eller för att i övrigt effektivisera förvaltningen av företagets tillgångar och skulder. Investeringar i finansiella instrument och andra tillgångar som inte är upptagna till handel på en reglerad marknad ska hållas på aktsamma nivåer.

För tillgångar som svarar mot försäkringstekniska avsättningar gäller, utöver vad som följer av övriga bestämmelser, att dessa tillgångar ska

15

2015/16:FiU7 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  investeras på ett lämpligt sätt utifrån åtagandenas art och löptid.
  Investeringarna ska göras på det sätt som bäst gagnar försäkringstagarnas
  intressen, med beaktande av de eventuella mål för investeringarna som ställts
  upp och offentliggjorts.
  Särskilda regler ska gälla för tillgångar som svarar mot avsättningar för
  vilka försäkringstagaren eller andra ersättningsberättigade bär placerings-
  risken. Premier i fondförsäkringar ska investeras så att de så nära som möjligt
  motsvarar andelar i sådana fonder som är knutna till försäkringen och som
  försäkringstagaren eller den försäkrade från tid till annan bestämmer.
  Försäkringspremier som är knutna till ett aktieindex eller till något annat
  referensvärde än det som gäller för fondförsäkringstillgångar ska investeras så
  att de så nära som möjligt motsvarar de förmåner som referensvärdet baseras
  på.

Kapitalbas

Ett försäkringsföretag ska ha en kapitalbas som minst uppgår till solvenskapitalkravet eller det högre belopp som Finansinspektionen har beslutat. Kapitalbasen får dock aldrig vara mindre än minimikapitalkravet. Kapitalbasen består av primärkapital och av tilläggskapital som Finansinspektionen har godkänt. Primärkapitalet består av tillgångar efter avdrag för skulder samt efterställda skulder. Tilläggskapitalet får bestå av aktiekapital eller garantikapital som inte har betalats in och som inte heller har infordrats, kreditutrymme hos bank, garantier, framtida fordringar grundade på uttaxeringsrätt och andra rättsligt bindande utfästelser till försäkringsföretaget.

Posterna i kapitalbasen ska delas in och klassificeras i tre kvalitetsnivåer beroende av dels om dessa är primärkapital eller tilläggskapital, dels i vilken omfattning posterna har full förlusttäckningsförmåga och full efterställdhet. Indelningen och klassificeringen av dessa poster ska också påverkas av om de har vissa särdrag, t.ex. löptider, belastningar, incitament att lösa in det nominella beloppet och obligatoriska fasta kostnader.

Kapitalkrav

Solvenskapitalkrav

Solvenskapitalkravet ska beräknas så att försäkringsföretaget kan infria sina åtaganden med 99,5 procents sannolikhet under de kommande tolv månaderna. Beräkningen av solvenskapitalkravet ska beakta alla mätbara risker som företaget är utsatt för. Den ska även beakta effekterna av sådana riskreducerande tekniker som företaget använder. Solvenskapitalkravet ska beräknas enligt en standardformel eller med en intern modell som Finansinspektionen har godkänt.

Det solvenskapitalkrav som beräknas enligt standardformeln ska utgöra summan av ett primärt solvenskapitalkrav och ett kapitalkrav för operativ risk,

16

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:FiU7

minskat med ett justeringsbelopp för förlustabsorberande poster. Det primära solvenskapitalkravet ska beräknas genom en justerad sammanläggning av kapitalkraven för minst försäkringsrisker, marknadsrisker och motpartsrisker. Vid beräkningen av kapitalkravet för försäkringsrisker och aktiekursrisk får Finansinspektionen i enskilda fall tillåta att ett försäkringsföretag får använda lämpliga parametrar som är specifika för företaget.

Kapitalkravet för operativ risk ska beräknas med beaktande av sådana operativa risker som försäkringsföretaget är utsatt för och som inte har beaktats vid beräkningen av kapitalkravet för försäkringsrisker, marknadsrisker eller motpartsrisker.

Justeringsbeloppet ska motsvara minskningen av de av försäkringsföretagets oförutsedda förluster som beror på att företagets åtaganden gentemot försäkringstagare eller andra ersättningsberättigade minskar till följd av villkoren i försäkringsavtalet, eller att företagets uppskjutna skatt förändras eller en kombination av dessa två fall.

Ett försäkringsföretag får i vissa fall göra förenklade beräkningar av kapitalkravet för en specifik risk.

Minimikapitalkrav

Minimikapitalkravet utgör den minsta storleken på den kapitalbas som krävs för att försäkringsföretaget med 85 procents sannolikhet ska ha tillgångar under kommande tolv månader som täcker värdet av åtagandena gentemot försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar. Minimikravet ska beräknas med beaktande helt eller delvis av försäkringstekniska avsättningar, premieinkomst, positiv risksumma, uppskjutna skatter, administrativa kostnader och avgiven återförsäkring. Minimikapitalkravet får inte underskrida 25 procent eller överstiga 45 procent av solvenskapitalkravet.

Garantibelopp

Minimikapitalkravet får aldrig vara lägre än det fastställda garantibeloppet. Dispensregeln att Finansinspektionen om det finns särskilda skäl får besluta att garantibeloppet för ett ömsesidigt försäkringsbolag eller en försäkringsförening ska sättas ned med högst en fjärdedel slopas.

Interna modeller

Ett försäkringsföretag får efter tillstånd av Finansinspektionen använda en intern modell för sin beräkning av solvenskapitalkravet. Ett sådant tillstånd kan avse en fullständig intern modell eller en partiell intern modell. De allmänna bestämmelserna om solvenskapitalkrav gäller även när kravet beräknas med en intern modell. De nuvarande reglerna om interna modeller slopas. Finansinspektionen ska ge ett försäkringsföretag tillstånd att använda en intern modell om kraven på en intern modell är uppfyllda, och om försäkringsföretaget har ett riskhanteringssystem som är lämpligt för detta

17

2015/16:FiU7 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  ändamål. Dessa krav gäller även vid större ändringar av en intern modell. För
  att ett försäkringsföretag ska ges tillstånd att använda en partiell intern modell
  ska företaget därutöver uppfylla särskilda krav: det ska finnas godtagbara skäl
  för avgränsningen av tillämpningsområdet för modellen, solvenskapitalkravet
  ska kunna beräknas mer rättvisande utifrån försäkringsföretagets riskprofil än
  om standardformeln används och den interna modellen ska kunna integreras
  helt med de beräkningar som görs enligt standardformeln.
  Ett försäkringsföretag som har fått tillstånd att använda en intern modell får
  göra mindre ändringar av den interna modellen. För större ändringar krävs
  tillstånd av Finansinspektionen. Försäkringsföretaget får ta hänsyn till
  inbördes beroenden inom och mellan olika risker (diversifieringseffekter) om
  de metoder som används är ändamålsenliga. Företaget får också i en sådan
  modell beakta effekterna av riskreduceringstekniker om företaget även fullt ut
  inkluderar de risker som är förenade med dessa tekniker. Hänsyn ska tas till
  värdet av garantier och optioner i ingångna försäkringsavtal. Dessutom ska
  försäkringsföretaget beakta alla förväntade utbetalningar till försäkringstagare
  och andra ersättningsberättigade, oavsett om betalningarna är garanterade
  genom avtal eller inte.
  Den interna modellen ska regelbundet valideras. Utvärderingen ska
  innefatta modellens funktion och en kontroll av att modellen är lämplig med
  hänsyn till företagets riskprofil.

Företagsstyrning

Ett försäkringsföretag ska ha ett företagsstyrningssystem som säkerställer att företaget styrs på ett sunt och ansvarsfullt sätt. Företaget ska regelbundet se över systemet. Försäkringsföretaget ska vidare säkerställa att styrelse ledamöterna och den verkställande direktören samt ersättare för någon av dessa, eller den som ansvarar för eller innehar en central funktion i företaget, är lämpliga. Med centrala funktioner ska avses riskhanteringsfunktionen, funktionen för regelefterlevnad, funktionen för internrevision och aktuariefunktionen.

Ett försäkringsföretag ska upprätta och följa styrdokument för riskhantering, internkontroll, interrevision, verksamhet som omfattas av uppdragsavtal, uppgiftslämnande till Finansinspektionen och kvalitetskontroll av uppgifterna samt ändring av företagets interna modell, om en sådan modell används. Styrdokumenten ska fastställas av styrelsen och ses över minst en gång per år.

Bestämmelserna om försäkringstekniska riktlinjer och beräkningsunderlag samt riktlinjer för hantering av intressekonflikter i nuvarande försäkringsrörelselag ska i huvudsak behållas.

Ett försäkringsföretag ska ha system, resurser och rutiner som är lämpliga för att verksamheten ska kunna bedrivas med kontinuitet och i enlighet med gällande regler.

18

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:FiU7

Ett försäkringsföretag ska ha ett system för riskhantering som bl.a. ska innehålla de strategier som behövs för att säkerställa att företaget fortlöpande kan identifiera, värdera, övervaka, hantera och rapportera risker samt beroenden mellan risker. Systemet ska vara integrerat i företagets organisationsbeslutsstruktur och vara utformat med hänsyn till de personer som leder företaget eller annars ingår i en central funktion.

Systemet ska omfatta försäkringsrisker, matchningsrisker, investerings risker – särskilt avseende derivatinstrument och liknande åtaganden – likviditets – och koncentrationsrisker, operativa risker, risker hänförliga till återförsäkring och andra riskreduceringstekniker samt beroenden mellan risker som företaget är eller kan komma att bli exponerat för. Ett försäkringsföretag ska regelbundet utvärdera företagets känslighet för de antaganden som ligger till grund för fastställandet av den ränta som används vid beräkningen av den bästa skattningen.

Ett försäkringsföretag som använder matchnings- eller volatilitetsjustering ska upprätta en särskild likviditetsplan och regelbundet utvärdera användningen av justeringar. I ett försäkringsföretag som använder volatilitetsjusteringar ska styrdokument för riskhantering innehålla riktlinjer för justeringen. Ett försäkringsföretag som använder bedömningar från externa kreditvärderingsinstitut vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna eller solvenskapitalkravet ska, när det är möjligt, göra en egen bedömning av de externa värderingarna.

Funktion för riskhantering

Funktionen för riskhantering ska ges en struktur som underlättar genomförandet av riskhanteringssystemet.

En egen risk- och solvensbedömning

Ett försäkringsföretag ska genomföra en egen risk- och solvensbedömning. I denna bedömning ska följande ingå: företagets solvensbehov med hänsyn till dess specifika riskprofil, risktolerans och affärsstrategi, företagets fortlöpande efterlevnad av bestämmelserna om solvens- och minimikapitalkraven samt försäkringstekniska avsättningar. Bedömningen ska också innehålla information om hur pass betydande skillnaderna är mellan företagets riskprofil och de antaganden om risker som har legat till grund för beräkningen av solvenskapitalkravet.

När det gäller bedömningen av solvensbehovet ska företaget ha processer som säkerställer att de risker som företaget är eller kan komma att bli exponerat för, på såväl kort som lång sikt, identifieras och värderas. Företaget ska kunna redovisa de metoder som använts vid bedömningen.

Den egna risk- och solvensbedömningen ska ingå som en integrerad del i försäkringsföretagets affärsstrategier och ska beaktas vid företagets strategiska beslut.

19

2015/16:FiU7 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  En egen risk- och solvensbedömning ska genomföras minst årligen och
  utan dröjsmål om det har skett någon väsentlig förändring av de risker som
  försäkringsföretaget är utsatt för. Resultaten ska rapporteras till
  Finansinspektionen.
  Ett försäkringsföretag som använder matchningsjustering, volatilitets-
  justering, justerad riskfri räntestruktur eller tillfälligt avdrag vid beräkningen
  av de försäkringstekniska avsättningarna ska inom ramen för sin egen risk-
  och solvensbedömning göra en bedömning av om företaget lever upp till
  solvenskapitalkravet såväl med som utan tillämpning av dessa justerings-
  regler.
  Ett försäkringsföretag ska vidare ha ett system för internkontroll. Dessutom
  ska det finnas funktioner för regelefterlevnad, internrevision och
  aktuarieverksamhet.
  Det kommer att vara möjligt för ett försäkringsföretag att ge någon annan i
  uppdrag att utföra ett visst arbete och vissa funktioner som ingår i företagets
  försäkringsrörelse (uppdragsavtal). Ett sådant uppdrag inskränker dock inte
  företagets ansvar enligt försäkringsrörelselagen. Ett försäkringsföretag som
  avser att ingå ett uppdragsavtal i fråga om operativ verksamhet eller funktioner
  som är av väsentlig betydelse ska innan avtalet har börjat gälla anmäla detta
  till Finansinspektionen. Ett försäkringsföretag ska också snarast anmäla till
  Finansinspektionen om det inträffar väsentliga förändringar inom den
  operativa verksamheten eller funktionerna.

Rapportering

Ett försäkringsföretag ska offentliggöra en solvens- och verksamhetsrapport en gång per år. Om vissa förhållanden ändras ska rapporten uppdateras och offentliggöras. Solvens- och verksamhetsrapporten ska innehålla en beskrivning av försäkringsföretagets verksamhet och resultat, företagsstyrningssystem, riskprofil, värderingsmetoder för solvensändamål och solvenssituation. Ett försäkringsföretag som använder matchnings- eller volatilitetsjustering ska lämna särskild information om detta i rapporten. Uppgifterna som ska offentliggöras genom rapporten får göras genom hänvisning till uppgifter som företaget offentliggjort för att uppfylla andra rättsliga eller administrativa krav, om dessa uppgifter är likvärdiga både till art och omfattning.

Om ett försäkringsföretag använder matchningsjustering ska solvens- och verksamhetsrapporten innehålla en beskrivning av matchningsjusteringen och den portfölj av åtaganden och motsvarande tillgångar på vilka justeringen används samt en kvantifiering av effekterna av en slopad matchningsjustering på företagets finansiella position. Rapporten ska även innehålla information om huruvida företaget använder volatilitetsjustering och en kvantifiering av effekterna av en slopad volatilitetsjustering på företagets finansiella position. Finansinspektionen får i enskilda fall tillåta att ett försäkringsföretag inte offentliggör uppgifter om verksamhet och resultat, företagsstyrningssystem,

20

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:FiU7

riskprofil och värderingsmetoder för solvensändamål. Ett försäkringsföretag ska ha lämpliga informations- och rapporteringssystem för att kunna upprätta och offentliggöra solvens- och verksamhetsrapporten samt även ha styrdokument som säkerställer att alla uppgifter som offentliggörs fortlöpande är relevanta. Solvens- och verksamhetsrapporter samt uppdateringar av dessa ska godkännas av försäkringsföretagets styrelse innan de offentliggörs.

Tillsyn och ingripande

Tillsyn

I många fall när det gäller tillsyn anser regeringen att det inte behövs några lagändringar för att genomföra bestämmelserna i Solvens II-direktivet. Som exempel kan följande bestämmelser nämnas:

att tillsynsmyndigheterna ska ha de medel och resurser som krävs

om hemlandstillsyn

att Finansinspektionen ska ta hänsyn till potentiella procykliska och andra effekter av sina åtgärder på stabiliteten i det finansiella systemet

att tillsynsmyndigheterna ska utföra sina uppgifter på ett överblickbart sätt med tydlig ansvarsfördelning och vederbörlig hänsyn till skyddet av konfidentiell information samt ha transparenta rutiner för tillsättande och avskedande av ledamöter i tillsynsmyndigheternas styrelser och verkställande organ

kravet på tillsynsmyndigheters möjlighet att utarbeta kvantitativa redskap

det förtydligande av syftet med Finansinspektionens inhämtning av information från försäkringsföretagen som införs genom Omnibus II- direktivet

möjligheten för tillsynsmyndigheterna att medge begränsningar i eller undantag från krav på viss rapportering

tillsynsmyndighetens granskningsprocess

nödvändiga befogenheter för tillsynsmyndigheten att kräva att försäkringsföretag åtgärdar svagheter eller brister som påvisats i den samlade tillsynsbedömningen

om tillsynsmyndigheters underrättelser till behöriga myndigheter i det land där en tjänsteleverantör är etablerad innan tillsyn genomförs hos denne och om en tillsynsmyndighets begäran om biträde av tillsynsmyndigheten i det land där tjänsteleverantören är etablerad för genomförande av en inspektion hos leverantören

om överlåtelse av försäkringsbestånd

om tillsynsmyndighetens informationsgivning i samband med att tillstånd ges till dotterföretag vars moderföretag har huvudkontor utanför EES

om den information som ska lämnas till EU-institutioner om behandlingen av försäkringsföretag som bedriver verksamhet utanför EES

om konfidentiell information och informationsutbyte

21

2015/16:FiU7 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

om att tillsynsmyndigheten i sin verksamhet ska beakta EU-dimensionen, beakta enhetligheten när det gäller tillsynsverktyg och tillsynsrutiner och ta vederbörlig hänsyn till den Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndighetens (Eiopa) riktlinjer och rekommendationer

om vilken rapportering som ska lämnas av de olika EU-institutionerna

skyldigheten för Finansinspektionen att rapportera vissa uppgifter till Eiopa

om skyldigheten för Finansinspektionen att underrätta tillsynsmyndigheterna i de övriga medlemsländerna när ett försäkringsföretags tillstånd återkallas eller upphör

om kravet att beviljande och återkallelse av tillstånd att bedriva försäkringsrörelse ska anmälas till Eiopa.

Finansinspektionens tillsyn ska utgå från en proaktiv och riskbaserad metod. På begäran av Finansinspektionen ska ett försäkringsföretag upprätta och lämna en redogörelse till inspektionen om företagets förmåga att hantera händelser eller förändringar av ekonomiska förhållanden som skulle kunna påverka företagets finansiella ställning negativt. Detta gäller även verksamheter som omfattas av uppdragsavtal. I övrigt tillgodoses redan Solvens II-direktivets bestämmelser om tillsynsmyndigheternas befogenhet att vidta förebyggande eller korrigerande åtgärder, vidta lämpliga åtgärder av administrativ eller finansiell natur, kräva in uppgifter och genomföra platsundersökningar eller genomdriva dessa åtgärder på rättslig väg avseende

försäkringsföretag av de nuvarande bestämmelserna i FRL. Finansinspektionen får, utöver hos försäkringsföretag, genomföra en

undersökning hos ett företag som har fått i uppdrag av ett försäkringsföretag att utföra vissa funktioner eller verksamheter, om det behövs för tillsynen av försäkringsföretaget.

Den allmänna bestämmelsen i FRL som innebär att Finansinspektionen i sin tillsynsverksamhet ska samarbeta och utbyta information med behöriga myndigheter och Europeiska kommissionen i den utsträckning som följer av Sveriges medlemskap i EU utvidgas till att även omfatta Eiopa.

Tvistlösning

Finansinspektionen får hänskjuta en fråga till Eiopa för att lösa en tvist när det gäller tillsyn över ett försäkringsföretags filialer i en annan medlemsstat. Detsamma gäller tvistlösning avseende kontroll av information och vid överträdelse av beslut om rättelse.

Revisorers rapporteringsskyldighet

De nu gällande reglerna om revisorers och särskilda granskares rapporteringsskyldighet kompletteras med en skyldighet för dessa att genast rapportera till Finansinspektionen om de när de fullgör sina uppdrag i ett försäkringsföretag får kännedom om förhållanden som kan innebära att

22

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:FiU7

företaget brister i uppfyllandet av solvens- eller minimikapitalkravet eller ett kapitalkrav som ska uppfyllas av ett företag som har beviljats undantag från FRL:s tillämpningsområde till följd av sin storlek. I övrigt tillgodoser den befintliga lagstiftningen Solvens II-direktivets bestämmelser om externrevisorers rapporteringsskyldighet.

De försäkringstekniska avsättningarna

På begäran av Finansinspektionen ska ett försäkringsföretag lämna en rapport till inspektionen som visar att nivån på de försäkringstekniska avsättningarna är lämplig och att beräkningen av dem utförs med relevanta metoder och med adekvata statistiska underlag.

Om ett försäkringsföretag inte längre uppfyller villkoren för användning av matchningsjustering ska Finansinspektionen förelägga företaget att åtgärda bristerna inom två månader från den dag då villkoren inte längre var uppfyllda. Om bristerna inte åtgärdas inom två månader ska företaget föreläggas att omedelbart upphöra med användningen av matchningsjustering.

Intern modell

På begäran av Finansinspektionen ska ett försäkringsföretag som använder en intern modell till inspektionen lämna en beräkning av solvenskapitalkravet med användning av standardformeln samt en verifiering och kontroll av modellen.

Ett försäkringsföretag som använder en intern modell men inte längre uppfyller kraven för att få använda en sådan ska om Finansinspektionen begär det lämna en handlingsplan för hur företaget avser att inom skälig tid rätta till bristerna. En sådan plan behöver inte upprättas om företaget kan visa att det rör sig om en ringa överträdelse.

Ingripanden eller tillsynsåtgärder av korrigerande natur?

Finansinspektionen ska ingripa om ett försäkringsföretag åsidosätter de styrdokument som reglerar företagets verksamhet. Detsamma gäller om styrdokumenten inte längre är tillfredsställande med hänsyn till omfattningen och arten av företagets verksamhet. Dessutom införs vissa möjligheter till tillsynsåtgärder av korrigerande natur.

Solvenskapitalkravet – ingripanden

Om ett försäkringsföretag inte uppfyller solvenskapitalkravet ska Finansinspektionen förelägga företaget att inom två månader från den dag då bristerna konstaterades upprätta en åtgärdsplan och överlämna planen till inspektionen för godkännande. Dessutom ska företaget vidta nödvändiga åtgärder för att inom sex månader från den dag då bristen konstaterades åter

23

2015/16:FiU7 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  uppfylla solvenskravet. Om det är lämpligt får Finansinspektionen förlänga
  tidsfristen med tre månader.
  Om Eiopa har meddelat att det föreligger exceptionella förhållanden och
  dessa förhållanden påverkar ett försäkringsföretag som är föremål för åtgärder
  på grund av bristande uppfyllelse av solvenskapitalkravet, får
  Finansinspektionen förlänga tidsfristen för att återställa det kravet med högst
  sju år.
  Minimikapitalkravet – ingripanden
  Om ett försäkringsföretag inte uppfyller minimikapitalkravet eller ett
  kapitalkrav som ska uppfyllas av ett företag som har beviljats undantag från
  försäkringsrörelselagens tillämpningsområde till följd av sin storlek, ska
  Finansinspektionen förelägga företaget att inom en månad från den dag då
  bristen konstaterades upprätta en finansiell saneringsplan och överlämna
  planen till inspektionen för godkännande. Den finansiella saneringsplanen ska
  innehålla åtgärder som företaget ska vidta för att inom tre månader från den
  dag då bristen konstaterades åter uppfylla minimikapitalkravet eller ett
  kapitalkrav som ska uppfyllas av ett företag som har beviljats undantag från
  försäkringsrörelselagens tillämpningsområde till följd av sin storlek.
  Inskränkningar i ett försäkringsföretags förfoganderätt över
  tillgångar
  Finansinspektionen får begränsa ett försäkringsföretags förfoganderätt eller
  helt förbjuda företaget att förfoga över sina tillgångar i Sverige om företaget
  inte uppfyller solvens- eller minimikapitalkravet eller ett kapitalkrav som ska
  uppfyllas av ett företag som har beviljats undantag från
  försäkringsrörelselagens tillämpningsområde till följd av sin storlek. I fråga
  om bristande uppfyllelse av solvenskapitalkravet krävs dessutom att det
  föreligger särskilda omständigheter som ger anledning att befara att företagets
  finansiella ställning kommer att försämras ytterligare. I övrigt anser regeringen
  att den befintliga lagstiftningen tillgodoser Solvens II-direktivets
  bestämmelser om tillsynsmyndighetens möjlighet att besluta om
  inskränkningar i företagets förfoganderätt över sina tillgångar när det inte
  uppfyller solvens- och minimikapitalkravet. Detsamma gäller bestämmelser i
  direktivet om möjligheten för tillsynsmyndigheten att besluta om
  inskränkningar i ett försäkringsföretags förfoganderätt över sina tillgångar till
  följd av bristande uppfyllelse av kravet på försäkringstekniska avsättningar.
  Återkallelse av tillstånd
  Finansinspektionen ska återkalla ett försäkringsföretags tillstånd om företaget
  inte uppfyller minimikapitalkravet eller ett kapitalkrav som ska uppfyllas av
  ett företag som har beviljats undantag från FRL:s tillämpningsområde.
  Ett försäkringsföretags tillstånd får återkallas om företaget inte har börjat
  driva sådan rörelse som tillståndet avser inom ett år från det att tillståndet gavs
24  
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:FiU7

eller om företaget inte har drivit försäkringsrörelse under en sammanhängande tid av sex månader. Företagets tillstånd får vidare återkallas om det inte inom vissa tidsfrister har vidtagit åtgärder för att åter uppfylla solvenskapitalkravet eller allvarligt har åsidosatt gällande bestämmelser för verksamheten.

Grupper

Nya regler om grupper och definitioner av betydelse för omfattningen av en grupp

Solvens II-direktivet innebär en ny och utbyggd reglering av tillsynen över försäkringsföretag som ingår i en grupp av företag. Regleringen ändrar inriktning från att ta sikte på de enskilda försäkringsföretag som ingår i en försäkringsgrupp till att avse gruppen som en helhet.

Tillsynen över försäkringsgrupper utgör ett komplement till den tillsyn som ska ske över de enskilda försäkringsföretagen. Ett försäkringsföretag som omfattas av grupptillsyn ska således även stå under tillsyn som enskilt institut.

Om en försäkringsgrupp är verksam i flera medlemsstater i EU ska det utses en grupptillsynsmyndighet, som ansvarar för tillsynen över gruppen.

Regleringen av grupper samverkar med regleringen av tillsynen över finansiella konglomerat. Ett finansiellt konglomerat är en grupp av företag som driver verksamhet av viss storlek inom både försäkringssektorn och bank- och värdepapperssektorn.

Som en allmän utgångspunkt anger regeringen att när det gäller bestämmelserna om grupper av företag finns det särskilt starka skäl att vid utformningen av de svenska lagreglerna hålla sig nära direktivets lydelse. Detta bl.a. på grund av att tillsynen över grupper inom EU förutsätter ett nära samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheterna samt med Eiopa.

Definitioner av betydelse för omfattningen av grupptillsynen

Reglerna om grupptillsyn är uppbyggda med utgångspunkt i vilken typ av företag som finns i en grupp och om företagen ligger inom eller utanför EES.

Regeringen föreslår att de befintliga definitionerna av försäkringsholdingföretag och försäkringsholdingföretag med blandad verksamhet behålls oförändrade. Ett försäkringsholdingföretag är ett moderföretag som har som sin huvudsakliga verksamhet att förvärva och äga dotterföretag som är försäkringsföretag, EES-försäkringsgivare eller försäkringsföretag i tredjeland. Ett försäkringsföretag med blandad verksamhet är ett annat moderföretag än ett försäkringsföretag, ett försäkringsföretag i tredjeland, ett åter försäkringsföretag, ett återförsäkringsföretag i tredjeland, ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som har minst ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag bland sina dotterföretag

25

2015/16:FiU7 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Fall då grupptillsyn ska utövas

De materiella reglerna om grupptillsyn omfattar gruppsolvens, riskkoncentration, interna transaktioner, riskhantering och intern kontroll. I direktivet anges i vilka fall grupptillsyn ska utövas över en grupp och vilka bestämmelser om tillsyn som ska tillämpas på olika typer av grupper. Grupptillsyn innebär inte att tillsyn ska utövas över moderföretag som inte har huvudkontor inom EES samt moderföretag som inte är försäkringsföretag. Så är enligt regeringen fallet utan att det behöver anges i lag.

Grupptillsynen ska utövas över bl.a. försäkringsföretag som ingår i samma grupp som en annan försäkringsgivare, dvs. försäkringsföretag, EES- försäkringsgivare eller försäkringsgivare från tredjeland.

De försäkringsföretag vars moderföretag har huvudkontor utanför EES ska endast underkastas grupptillsyn om den tillsyn som utövas i moderföretagets hemland inte kan anses vara likvärdig med den tillsyn som ska ske inom EES.

Lagrådet hade synpunkter på de föreslagna bestämmelserna om grupptillsyn och ansåg att de var oklara. Exempelvis menar Lagrådet att det inte finns någon lagvalsregel som tydligt utvisar när grupptillsyn ska ske enligt bestämmelserna i försäkringsrörelselagen respektive enligt motsvarande regelverk i andra EES-stater.

Regeringen skriver att det med anledning av vad Lagrådet har anfört om lagvalsregel finns skäl att framhålla att direktivet synes utgå från att lagen i det land där grupptillsynsmyndigheten finns ska tillämpas.

När det gäller utformningen av de materiella bestämmelserna om gruppsolvens, som Lagrådet lämnat synpunkter om, anges i propositionen att de inte enbart är tillämpliga i de fall när Finansinspektionen utsetts till grupptillsynsmyndighet. Vissa regler riktar sig direkt till berörda företag. Om grupptillsynsmyndigheten befinner sig i en medlemsstat utanför Sverige, t.ex. i Tyskland, gäller inte den svenska lagen. Då ska tysk rätt tillämpas.

Lagrådet tog även upp frågan om huruvida Finansinspektionen när den är grupptillsynsmyndighet också kan rikta krav mot utländska företag i gruppen eller om innebörden av bestämmelserna endast är att förhållandena i andra gruppföretag ska beaktas vid grupptillsynen av svenska försäkringsföretag. Enligt regeringen finns det anledning att tydliggöra att det rör sig om det senare fallet.

Med dessa förtydliganden anser regeringen att Lagrådets påpekande om att regleringen är oklar har tillmötesgåtts.

Nivån för grupptillsynen

Bestämmelserna om grupptillsyn reglerar på vilken nivå i en grupp som grupptillsynen ska tillämpas. Grupptillsyn ska bara ske på den nivå i gruppen där det översta företaget inom EES finns.

26

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:FiU7

Utseende av grupptillsynsmyndighet

För de grupper som omfattas av full grupptillsyn ska det finnas en grupptillsynsmyndighet. Om det finns flera berörda myndigheter ska en av dem utses som ansvarig myndighet. Vilken myndighet som blir ansvarig avgörs bl.a. av vilken myndighet som har auktoriserat ett företag som finns i toppen av en grupp.

Överenskommelse och beslut om utseende av grupptillsynsmyndighet

De berörda myndigheterna har en möjlighet att fatta ett gemensamt beslut om att en annan behörig myndighet än den som följer av direktivet ska utses till grupptillsynsmyndighet. En förutsättning för att fatta ett sådant beslut är att det inte är lämpligt att låta den myndighet direktivet pekar ut vara grupptillsynsmyndighet.

Regeringen föreslår att det införs bestämmelser i försäkringsrörelselagen om att Finansinspektionen får komma överens med de berörda behöriga myndigheterna om att utse en annan myndighet inom EES till grupp tillsynsmyndighet än den som anges i regelverket.

I propositionen anges att de överenskommelser som nu är aktuella inte förutsätter lagändringar. Finansinspektionen kan ges i uppdrag att ingå sådana internationella överenskommelser som krävs. En bestämmelse om detta bör tas in i försäkringsrörelselagen men det uttryckliga bemyndigandet bör ges i en förordning.

Hänskjutande av ett ärende om utseende av grupptillsynsmyndighet till Eiopa

Om Finansinspektionen eller någon av de berörda myndigheterna inom en tremånadersfrist har hänskjutit ärendet om att utse en grupptillsynsmyndighet till Eiopa ska inspektionen och de berörda myndigheterna invänta det beslut som Eiopa kan komma att fatta. Finansinspektionen ska följa ett sådant beslut.

Beslut om att inte beakta ett företag vid grupptillsynen

Finansinspektionen ska ha möjlighet att i egenskap av grupptillsynsmyndighet besluta att vid grupptillsynen helt eller delvis inte beakta ett företag som ingår i en grupp. Förutsättningarna för detta ska vara att det finns rättsliga hinder mot att överföra information från tredjeland, att företaget är av ringa betydelse med hänsyn till syftet med tillsynen eller att det skulle vara olämpligt eller vilseledande att låta företaget omfattas av grupptillsynen.

27

2015/16:FiU7 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Parallella regelverk

Om ett blandat finansiellt holdingföretag omfattas av likvärdiga bestämmelser enligt både Solvens II-direktivet och konglomeratdirektivet5 ska Finansinspektionen kunna besluta att endast tillämpa de bestämmelser som gäller för finansiella konglomerat på det blandade finansiella holdingföretaget.

Lagrådet ansåg att det genom hänvisningar eller på annat sätt borde tydliggöras vilka bestämmelser om konglomerat som avses och att bestämmelserna borde omformuleras språkligt så att den avsedda innebörden framgår klart.

Regeringen anser att ett förtydligande i svensk rätt kan begränsa tillämpningsområdet på ett sätt som inte är avsett och riskera att stå i strid med bl.a. de tekniska standarder som kommissionen getts befogenhet att anta på området.

Gruppsolvens

Av de materiella reglerna om grupptillsyn är reglerna om gruppsolvens de mest omfattande och innehåller ett relativt stort antal detaljerade bestämmelser om hur kapitalbas och kapitalkrav ska beräknas på gruppnivå.

Regeringen anser att de grundläggande reglerna om gruppsolvens bör genomföras i lag. Däremot bör enligt regeringen de delar av regelverket som handlar om beräkning av kapitalbas och kapitalkrav med vissa undantag inte införas i lag. De lämpar sig i stället för genomförande genom myndighetsföreskrifter.

Det försäkringsföretag som finns i toppen av en grupp ska säkerställa att det finns en tillräcklig gruppbaserad kapitalbas inom gruppen. Om det finns ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingbolag i toppen av gruppen vilar ansvaret på det försäkringsföretag som är dotterföretag till holdingföretaget.

Att ett försäkringsföretag ska säkerställa att det inom gruppen sammantaget finns en gruppbaserad kapitalbas är inte helt oproblematiskt ur ett svenskt aktiebolagsrättsligt perspektiv. Om det finns ett holdingföretag i toppen av en grupp kan regleringen innebära att försäkringsföretaget skulle ställa krav på sitt moderföretag inom ett område som moderbolagets styrelse ansvarar för enligt aktiebolagslagen. Det finns dock enligt regeringen inget utrymme att i detta avseende avvika från direktivet.

Det finns två metoder för beräkning av gruppsolvens – dels huvudmetoden, dels en avräknings- och sammanläggningsmetod. Huvudmetoden ska användas om inte grupptillsynsmyndigheten gett tillstånd till att använda den andra metoden.

5 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat och om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG, 79/267/EEG, 92/49/EEG, 92/96/EEG, 93/6/EEG och 93/22/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/78/EG och 2000/12/EG.

28

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:FiU7

Huvudmetoden utgår från koncernredovisningen, medan den andra metoden utgår från den redovisning som de enskilda företagen har upprättat.

Återkommande beräkningar av kapitalbas och kapitalkrav på gruppnivå och rapportering av resultatet av beräkningarna

Den gruppbaserade kapitalbasen och det gruppbaserade solvenskapitalkravet ska beräknas minst en gång per år. Resultatet av beräkningarna och väsentliga uppgifter som ligger till grund för dem ska regelbundet rapporteras till grupptillsynsmyndigheten.

Internationellt samarbete och utbyte av information mellan tillsynsmyndigheter

Enligt försäkringsrörelselagen är Finansinspektionen skyldig att samarbeta och utbyta information med behöriga myndigheter och kommissionen i den utsträckning som följer av Sveriges medlemskap i EU. I propositionen anges att Finansinspektionen således redan har en skyldighet att samarbeta och utbyta information med behöriga myndigheter. I dessa delar kommer det enligt propositionen därför inte att generellt krävas några särskilda lagstiftningsåtgärder.

Inom grupptillsynen ska ett tillsynskollegium inrättas, som ska ledas av grupptillsynsmyndigheten. Syftet med kollegiet är att åstadkomma samstämmighet vad gäller samarbete, informationsutbyte och samråd.

Det finns en möjlighet för medlemmar av ett tillsynskollegium att hänskjuta tvistiga frågor till Eiopa. Bestämmelserna om detta bör enligt propositionen genomföras i lag.

Det framgår av Solvens II-direktivet att medlemsstaterna ska tillåta ett utbyte av information mellan sina tillsynsmyndigheter och med andra myndigheter. All information som tas emot ska omfattas av regler om tystnadsplikt. Regeringen anser att svensk rätt redan medger att Finansinspektionen utbyter information och att inspektionen kan ta emot information med bibehållen sekretess.

Finansinspektionens rättigheter och skyldigheter i förhållande till andra tillsynsmyndigheter

Det finns bestämmelser i direktivet om vad grupptillsynsmyndighetens rättigheter och skyldigheter ska omfatta. Regeringen bedömer att dessa bestämmelser ryms inom den befintliga lagregleringen.

Kontroll av information

Finansinspektionen ska ha rätt att på plats kontrollera all information som behövs för grupptillsynen hos bl.a. försäkringsföretag som omfattas av grupptillsynen. Regeringen föreslår att det införs bestämmelser om detta i försäkringsrörelselagen.

29

2015/16:FiU7 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  Finansinspektionen ska även på begäran från en behörig myndighet i ett
  annat land inom EES på plats kontrollera information som behövs för den
  myndighetens tillsyn. Regeringen föreslår att bestämmelser som möjliggör
  detta tas in i försäkringsrörelselagen.
  Rapportering av väsentliga riskkoncentrationer och betydande
  transaktioner inom en grupp
  Väsentliga riskkoncentrationer och vissa betydande transaktioner inom en
  grupp ska regelbundet och minst en gång per år rapporteras till Finans-
  inspektionen när den är grupptillsynsmyndighet. Vilka riskkoncentrationer
  och transaktioner som omfattas ska bestämmas av Finansinspektionen för
  varje enskild grupp.
  Undantag från kravet på tillsyn över riskkoncentrationer och
  transaktioner inom en grupp
  Under vissa förutsättningar ska Finansinspektionen kunna besluta om att det
  inte behöver utövas någon tillsyn över riskkoncentrationer och transaktioner
  inom en grupp.
  Tillsyn över transaktioner inom grupper där moderföretaget är ett
  försäkringsholdingföretag med blandad verksamhet
  När det finns ett försäkringsholdingföretag med blandad verksamhet som är
  moderföretag till ett försäkringsföretag ska tillsynsmyndigheterna utöva en
  allmän tillsyn över transaktionerna mellan företaget och moderföretaget. Detta
  bör enligt regeringen regleras i lag.
  Företagsstyrningssystemet inom en grupp
  De bestämmelser om företagsstyrning som gäller ett enskilt försäkringsföretag
  ska även gälla på gruppnivå. Ett försäkringsföretag, ett försäkringsholding-
  företag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som ingår i gruppen ska
  ansvara för att bestämmelserna om företagsstyrning följs på gruppnivå.
  Inom en grupp ska systemen för riskhantering, internkontroll och
  rapportering dessutom genomföras konsekvent i alla företag som omfattas av
  grupptillsyn så att systemen kan kontrolleras på gruppnivå.
  Tillgång till information
  Medlemsstaterna ska se till att fysiska och juridiska personer som omfattas av
  grupptillsyn utbyter information som kan vara av intresse för grupptillsynen.
  Regeringen föreslår att det i försäkringsrörelselagen tas in en bestämmelse om
  detta. Ett försäkringsföretag ska på begäran av Finansinspektionen lämna de
  upplysningar som behövs för grupptillsynen. Om ett försäkringsföretag inte
  fullgör sin uppgiftsskyldighet inom skälig tid, ska Finansinspektionen kunna
  förelägga ett annat företag i gruppen att lämna upplysningarna.
30  
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:FiU7

Offentliggörande

Ett försäkringsföretag som är moderföretag till eller har ägarintresse i bl.a. ett försäkringsföretag eller en EES-försäkringsgivare ska offentliggöra en solvens- och verksamhetsrapport på gruppnivå. Rapporten ska offentliggöras minst en gång per år.

Försäkringsföretag, försäkringsholdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag som ingår i en grupp ska även offentliggöra gruppens juridiska struktur.

Förseningsavgift för försäkringsholdingföretag och blandade finansiella holdingföretag

Om ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som har huvudkontor i Sverige inte rapporterar eller offentliggör information enligt bestämmelserna om grupptillsyn får Finansinspektionen besluta att företaget ska betala en förseningsavgift med högst 100 000 kronor.

Ledningen i försäkringsholdingföretag och blandade finansiella holdingföretag

Ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag ska säkerställa att den som avses ingå i styrelsen för företaget eller vara verkställande direktör uppfyller de krav som ställs på ledningen i ett försäkringsföretag. Detta ska även gälla ersättare. Finansinspektionen ska kunna förelägga ett företag att rätta till förhållandet om någon av dessa personer inte uppfyller kraven.

Åtgärder för att säkerställa regelefterlevnaden

Finansinspektionen ska få möjlighet att under vissa förutsättningar förelägga ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag att vidta åtgärder för att göra rättelser.

Moderföretag utanför EES

Solvens II-direktivet innehåller särskilda bestämmelser för att tillsynen över försäkringsföretag som har sitt moderföretag utanför EES ska bli tillfredsställande. De berörda tillsynsmyndigheterna ska kontrollera om ett moderföretag i ett tredjeland står under tillsyn som är likvärdig med den extra tillsyn över grupper som föreskrivs i direktivet.

Kontrollen ska utföras av den tillsynsmyndighet som skulle varit tillsynsmyndighet om direktivets regler om att utse en grupptillsynsmyndighet hade varit tillämpliga.

Tillsynsmyndigheten ska samråda med övriga berörda behöriga tillsynsmyndigheter och rådfråga Eiopa innan ett beslut om likvärdighet fattas.

31

2015/16:FiU7 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  Kommissionen har behörighet att genom delegerade akter ge kriterier för
  att bedöma likvärdigheten eller fastställa att tillsynen i ett tredjeland är
  likvärdig för tillfället.
  Om den tillsyn som utövas av en tillsynsmyndighet i ett tredjeland bedöms
  vara likvärdig ska Finansinspektionen förlita sig på den tillsyn som
  tillsynsmyndigheten utövar. Enligt regeringen innebär uttrycket förlita sig på
  att den tillsynsmyndighet som skulle ha varit grupptillsynsmyndighet enligt
  direktivet ska ges möjlighet att i ett enskilt fall besluta att grupptillsyn, helt
  eller delvis, inte ska utövas på nivån där företaget i toppen av gruppen inom
  EES finns.
  Om tillsynen inte bedöms vara likvärdig ska Finansinspektionen besluta om
  grupptillsyn på samma sätt som om företaget i toppen av gruppen hade legat i
  EES.
  Tillsyn över vissa grupper med centraliserad riskhantering – särskild
  tillsynsordning
  Alla grupper måste som framgått tidigare ha en enhetlig riskhantering inom
  gruppen. De grupper som samtidigt uppfyller vissa ytterligare villkor kan
  ansöka om att få omfattas av en särskild tillsynsordning. En särskild
  tillsynsordning innebär att den tillsynsmyndighet som utövar tillsyn över ett
  enskilt försäkringsföretag som är dotterföretag och som omfattas av särskild
  tillsynsordning inte kan besluta självständigt i vissa frågor. En sådan
  tillsynsmyndighet ska i stället lämna förslag till tillsynskollegiet, och beslut
  ska normalt fattas efter överenskommelse inom kollegiet.
  Flera villkor måste vara uppfyllda för att ett beslut om särskild
  tillsynsordning ska få fattas. Dotterföretaget får inte vara undantaget från
  grupptillsynen. Det krävs att gruppen har fått ett godkännande att göra en
  gruppgemensam egen risk- och solvensbedömning, att gruppen fått
  godkännande att lämna en gemensam rapport om solvens och finansiell
  ställning samt att även dotterföretaget omfattas av moderföretagets
  riskhanteringsprocesser och mekanismer för internkontroll.
  Specialföretag
  Värdepapperisering på kreditinstitutsområdet
  Värdepapperisering på kreditinstitutsområdet innebär att relativt homogena
  tillgångar med förutsägbara betalningsflöden omvandlas till obligationer eller
  andra lätt omsättningsbara värdepapper. Genom att föra ihop ett stort antal
  homogena lån är det möjligt att med utgångspunkt i historiska data beräkna
  det betalningsflöde som lånestocken förväntas generera. Det förväntade
  betalningsflödet kan därefter prissättas och emitteras som obligationer. I stort
  sett alla fordringar går att värdepapperisera, men lån med panträtt i fastigheter
  är den mest förekommande typen.

32

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:FiU7

Med värdepapperisering brukar åsyftas en mer specialiserad verksamhet där ett företag (originatorn) säljer en lånestock till en juridisk person (specialföretag) som ger ut värdepapper för att finansiera sitt förvärv. Specialföretaget har enbart till syfte att äga dessa fordringar. Företaget överlåter ofta sin administration till ett annat företag (serviceföretag). Det är ofta originatorn som tar på sig rollen som serviceföretag. Detta möjliggör en fortsatt kundkontakt med kredittagarna.

Investerarna kräver ofta att specialföretagets kreditvärdighet förstärks genom någon form av kreditförstärkande åtgärd, t.ex. att ett försäkringsbolag garanterar specialföretagets kreditvärdighet.

Värdepapperisering på försäkringsområdet

Solvens II-direktivet innehåller en särskild reglering för specialföretag på försäkringsområdet eftersom dessa företag bedriver en liknande, men ändå till viss del annan, verksamhet jämfört med traditionella återförsäkringsföretag. Specialföretagens verksamhet är betydelsefull för försäkringsföretagen som ett alternativ till återförsäkring. Den tillför ytterligare kapacitet när återförsäkringen genom mer traditionella kanaler är begränsad. Dessa företag spelar enligt propositionen en väsentlig roll när det gäller att främja olika riskhanteringslösningar för försäkringsföretag. De risker som är förknippade med att ett försäkringsföretag använder specialföretags verksamhet innebär dock att det behövs relevanta rörelse- och tillsynsregler för att skydda försäkringstagarna och undvika systemrisker.

På försäkringsområdet har värdepapperiseringslösningar i huvudsak använts för att omvandla försäkringsportföljer som innehåller katastrofrisker till värdepapper vilka säljs till den traditionella kapitalmarknaden. För investerarna på denna marknad har katastrofobligationen den fördelen att det inte finns något samband mellan naturkatastrofer (försäkringsrisk) och händelser på finansmarknaden (kreditrisk).

Tillvägagångssättet för hanteringen av dessa katastrofrisker är oftast att ett försäkringsföretag bildar ett specialföretag som i sin tur upprättar ett i huvudsak konventionellt återförsäkringskontrakt mellan specialföretaget och försäkringsföretaget. Avtalet innebär således att specialföretaget tar försäkringsrisker från försäkringsföretaget. Specialföretaget får en premie av försäkringsföretaget och emitterar samtidigt en högriskobligation på kapitalmarknaden. Investerare är i dessa fall normalt stora institutionella köpare. Inkomsterna från emissionen placeras av specialföretaget i säkra kortfristiga värdepapper, och avkastningen på dessa används tillsammans med premien från försäkringsföretaget för att betala ränta till innehavarna av obligationerna.

Den slutliga betalningen är beroende av om en specificerad händelse inträffar eller hur värdet utvecklas på ett index av naturkatastrofer. Om inget försäkringsfall inträffar löser specialföretaget in obligationen till fullt värde i samband med den sista räntebetalningen. Om ett försäkringsfall inträffar

33

2015/16:FiU7 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  betalar specialföretaget till försäkringsföretaget i enlighet med
  återförsäkringsavtalet. Resterande belopp betalas till investeraren. För ett
  försäkringsföretag ligger enligt propositionen en stor fördel i att företaget – i
  motsats till vad som gäller vid traditionell återförsäkring – inte löper någon
  kreditrisk eftersom hela skadan, dvs. beloppet från obligationsköparna, betalas
  ut i förskott. Om försäkringsfall inträffar minskar obligationens värde i
  motsvarande grad. Om ingen skada uppstår har investeraren normalt haft en
  överavkastning motsvarande premien för det ursprungliga skyddet.
  Nuvarande reglering av specialföretag på försäkringsområdet
  Återförsäkringsdirektivet innehöll en möjlighet för medlemsstaterna att tillåta
  specialföretag att etablera sig i landet. I samband med att
  återförsäkringsdirektivet genomfördes i Sverige gjordes bedömningen att det
  inte borde införas några särbestämmelser för specialföretag. Man bedömde att
  det inte fanns något starkt behov av sådana företag i Sverige, eftersom sådan
  verksamhet som är typisk för specialföretag kan bedrivas av ett
  återförsäkringsbolag inom ramen för gällande regler.
  Regleringen i Solvens II-direktivet
  Solvens II-direktivet innehåller endast ett fåtal bestämmelser om
  specialföretag. Resterande bestämmelser om specialföretag finns i EU-
  förordningar som är direkt tillämpliga i Sverige.
    Enligt Solvens II-direktivet ska medlemsstaterna tillåta specialföretag att
  etablera sig inom deras territorier, förutsatt att tillsynsmyndigheterna ger sitt
  tillstånd. Kommissionen ska, för att säkerställa en harmoniserad behandling
  av specialföretag, anta genomförandeåtgärder. Kommissionen ska fastställa
  ett tillstånds omfattning
  • obligatoriska villkor som ska ingå i alla ingångna avtal
  • lämplighetskrav för ägare och ledning
  • krav på sunda rutiner för administration och redovisning
  • adekvata rutiner för intern kontroll
  krav för riskhanteringen
  • informationskrav vad gäller redovisning
  uppgifter för stabilitetstillsyn
  solvenskrav.

Genomförandeåtgärderna har antagits i form av kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35. Vidare har kommissionen beslutat om bindande tekniska standarder i genomförandeförordningen (EU) 2025/462.

Utgångspunkter för reglering av specialföretag i svensk rätt

Solvens II-direktivet innehåller som redan konstaterats endast ett fåtal bestämmelser om specialföretag. Resterande bestämmelser om specialföretag finns i EU-förordningar som är direkt tillämpliga i Sverige. Regeringen anser

34

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:FiU7

att det vad gäller i förordningarna som rör tillstånd, tillsyn och ingripande bör införas kompletterande bestämmelser i försäkringsrörelselagen.

Vad gäller förutsättningarna för tillstånd att driva verksamhet som specialföretag anser regeringen att direktivet får uppfattas så att det överlåter åt medlemsstaterna att bestämma vilka associationsformer som bör tillåtas. Endast juridiska personer bör komma i fråga, och med tanke på verksamhetens art anser regeringen att det är lämpligt att välja de huvudsakliga associationsformer som svensk lagstiftning erbjuder att bedriva verksamhet utan personligt ansvar för associationens delägare, dvs. aktiebolag och ekonomiska föreningar.

Finansinspektionen ska ha tillsyn över specialföretag. Tillsynen ska omfatta att verksamheten drivs enligt andra författningar som reglerar företagets verksamhet, företagets bolagsordning eller stadgar, samt styrdokument som företaget har upprättat och som har sin grund i författningar som reglerar företagets verksamhet.

Återförsäkring

I Solvens II-direktivet finns vissa bestämmelser om återförsäkring. Regeringen bedömer att dessa inte kräver någon ny eller ändrad lagstiftning.

Försäkringsgivare från tredjeländer

Försäkringsgivare från tredjeländer ska tillämpa de nya bestämmelserna om försäkringstekniska avsättningar, kapitalbas, kapitalkrav och företagsstyrning som införs till följd av Solvens II-direktivet.

Ändringar i prospektdirektivet

Genom Omnibus II-direktivet ändras även prospektdirektivet6. Detta innebär att om ett grundprospekt eller ett tillägg till detta inte innehåller de slutliga villkoren för ett erbjudande av överlåtbara värdepapper till allmänheten ska emittenten så snart det är möjligt lämna in villkoren till tillsynsmyndigheten för registrering och offentliggöra dessa enligt ett visst förfarande. Lagen om finansiella instrument föreslås bli ändrad i enlighet med detta.

Finansiella konglomerat – specialföretag

Definitionerna av reglerade företag och av försäkringssektorn kan få avgörande betydelse för om det är fråga om ett finansiellt konglomerat. I den finansiella sektorn ingår inte enbart reglerade företag – t.ex. kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersbolag – utan även vissa andra företag.

Konglomeratsdirektivets nuvarande definitioner av ”reglerad enhet” och ”försäkringssektorn” ändras. Definitionen av ”reglerad enhet” ändras så att

6 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG av den 4 november 2003 om de prospekt som skall offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel och om ändring av direktiv 2001/34/EG.

35

2015/16:FiU7 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  den omfattar återförsäkringsföretag. Dessa ingår redan i dag i
  försäkringssektorn. Samtidigt ändras definitionen av återförsäkringsföretag så
  att den inkluderar specialföretag.
  Ändringar bör enligt regeringen göras i lagen om särskild tillsyn över
  finansiella konglomerat som innebär att ett specialföretag ingår i definitionen
  av finansiell sektor (försäkringssektorn) och av reglerat företag. Vid
  bedömningen av om det är fråga om ett finansiellt konglomerat ska således
  förekomsten av specialföretag beaktas.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Infasningsperiod

Enligt Solvens II-direktivet ska ett antal artiklar i direktivet tillämpas fr.o.m. den 1 januari 2014. Genom Omnibus II-direktivet ändras Solvens II-direktivet på det sättet att artiklarna ska tillämpas fr.o.m. den 1 januari 2016.

I propositionen anges att de ändringar i Solvens II-direktivet som genomförs genom Omnibus II-direktivet i praktiken innebär att de ändringar som med anledning av Solvens II-direktivet föreslås bli genomförda i bl.a. försäkringsrörelselagen ska sättas i kraft senast den 31 mars 2015 och börja tillämpas fr.o.m. den 1 januari 2016. Regeringen gör den bedömningen att den svenska normgivningen kan anses ha satts i kraft när riksdagen fattat beslut om lagändringarna och de har blivit utfärdade av regeringen.

Regeringen föreslår att lagändringarna till följd av Solvens II-direktivet ska träda i kraft den 1 januari 2016. Finansinspektionen ska få ta ut avgifter även före lagens ikraftträdande för ansökningar och anmälningar enligt de nya bestämmelserna om solvens, specialföretag, undantag beroende på storlek, grupptillsyn och fastställande av tillämpning av övergångsbestämmelser när dessa har kommit in till inspektionen före lagens ikraftträdande.

Under tiden fr.o.m. det datum lagstiftningen har utfärdats och offentliggjorts t.o.m. den 31 december 2015 ska Finansinspektionen på begäran av ett försäkringsföretag kunna gör granskningar och besluta om godkännanden av bl.a. interna modeller. Finansinspektionen ska även under denna tid kunna göra granskningar och ha befogenhet att fatta beslut i vissa grupprelaterade frågor. Under samma tid får Finansinspektionen också efter ansökan från ett försäkringsföretag besluta om undantag från bestämmelserna om solvens, offentliggörande och grupptillsyn i försäkringsrörelselagen. Besluten ska inte gälla förrän tidigast fr.o.m. den 1 januari 2016. Enligt regeringen kräver en förtida prövning av dessa ärenden inte stöd av någon uttrycklig övergångsbestämmelse.

I propositionen anförs att det behövs en ikraftträdande- och övergångsbestämmelse om att Finansinspektionen även före lagens ikraftträdande får ta ut avgifter för ansökningar och anmälningar enligt de nya bestämmelserna. Vad gäller Finansinspektionens prövning av ansökningar och anmälningar anser regeringen att den inte torde kräva stöd av några uttryckliga ikraftträdande- och övergångsbestämmelser. Lagrådet ansåg att det framstår

36

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:FiU7

som inkonsekvent att utfärda särbestämmelser om avgiftsuttag före ikraftträdandet, men inte i fråga om denna beslutsprocess som sådan. Regeringen anser att den föreslagna ordningen med ikraftträdande- och övergångsbestämmelser för avgiftsuttag framstår som lämplig även efter förnyade överväganden.

Övergångsreglering

Regeringen föreslår övergångsbestämmelser vad gäller

företag som har upphört med sin verksamhet

rapportering

behandlingen av kapitalbasposter som har emitterats före lagens ikraft trädande

tillämpliga bestämmelser för vissa typer av lån

beräkning av kapitalkravet för koncentrationsrisk och räntedifferensrisk enligt standardformeln

beräkningen av kapitalkravet för aktiekursrisk enligt standardformeln

efterlevnaden av solvenskapitalkravet

uppfyllelse av minimikapitalkravet

beräkning av minimikapitalkravet

försäkringsföretag som bedriver verksamhet som avser tjänstepensions försäkringar

riskfria räntor

försäkringstekniska avsättningar

interna modeller för beräkning av det gruppbaserade kapitalkravet

grupper

planer för infasning.

Vad gäller övergångsbestämmelserna för ett försäkringsföretag som ompaketerar lån anför regeringen att de krav som införs med stöd av Solvens II-direktivet i sak endast tillämpas i de fall där den underliggande exponeringen har utökats eller blivit ersatt efter den 31 december 2014. Lagrådet har invänt att den föreslagna övergångsregeln avser en bestämmelse i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 och att det inte är nödvändigt med någon svensk övergångsreglering. Regeringen konstaterar att övergångsregeln i Solvens II-direktivet är en kompletterande regel till de krav som införs enligt förordningen.

För efterlevnaden av solvenskapitalkravet föreslår regeringen att för försäkringsföretag som vid de nya bestämmelsernas ikraftträdande inte uppfyller de nya solvenskapitalkraven, men som uppfyller kraven på kapitalbas i gällande rätt, ska bestämmelserna om ingripande vid bristande uppfyllelse av solvenskapitalkraven inte tillämpas under 2016 och 2107. I stället ska särskilda övergångsbestämmelser tillämpas.

37

2015/16:FiU7 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Tjänstepensionsverksamhet

Vad gäller tjänstepensionsverksamhet får medlemsstaterna enligt tjänstepensionsdirektivet välja att tillämpa vissa bestämmelser på tjänstepensionsverksamheten vid försäkringsföretag som omfattas av det konsoliderade tjänstepensionsdirektivet. Sverige har valt att utnyttja denna möjlighet. I försäkringsrörelselagen har införts särskilda bestämmelser för verksamhet som avser tjänstepensionsverksamhet. Det svenska genom förandet av tjänstepensionsdirektivet kan sägas innebära att hela den nuvarande försäkringsrörelselagen utgör den samlade regleringen för försäkringsföretag som helt eller delvis bedriver tjänstepensionsverksamhet.

I Omnibus II-direktivet anges att det är nödvändigt att fastställa en övergångsordning för tjänstepensionsverksamhet som drivs av ett försäkringsföretag.

I Sverige finns 38 aktivt verkande livförsäkringsföretag. Av dessa bedriver 30 tjänstepensionsverksamhet.

Det pågår beredning i Regeringskansliet av Tjänstepensionsutredningens förslag till en ny reglering av tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57). Utredningen föreslår bl.a. att försäkringsföretag som enbart tillhandahåller tjänstepensionsförmåner ges en tidsbegränsad möjlighet att omvandlas till tjänstepensionsföretag. I propositionen anförs att om dessa förslag blir verklighet bör nu aktuella försäkringsföretag inte behöva byta grundläggande reglering mer än en gång. Vidare skriver regeringen att utredningen, trots att det för närvarande och en tid framöver kommer att finnas en stor osäkerhet i denna fråga, bör beaktas vid bedömningen av om det finns skäl för att utnyttja de möjligheter till övergångsreglering som finns. Till detta kan enligt regeringen läggas att det även kan finnas anledning att ge försäkringsföretag som bedriver tjänstepensionsverksamhet i olika stor omfattning, men som avser att sedermera tillämpa Solvens II-regelverket på hela verksamheten, en övergångstid för denna förändring. Enligt regeringens mening finns övervägande skäl att utnyttja den möjlighet till övergångsreglering som finns.

Övergångsregleringen innebär att Sverige har en möjlighet att föreskriva att försäkringsföretag som bedriver verksamhet som avser tjänstepensionsförsäkringar, under en period av maximalt fyra år, får fortsätta att tillämpa den samlade svenska lagstiftningen om rörelse, tillsyn och ingripanden som gäller för dessa företag vid de nya reglernas ikraftträdande.

Mot denna bakgrund anser regeringen att för ett försäkringsföretag som vid lagens ikraftträdande bedriver verksamhet som avser tjänstepensionsförsäkringar bör för den delen av verksamheten de nuvarande reglerna gälla t.o.m. den 31 december 2019. För verksamheten som avser tjänstepensionsförsäkring bör under denna tid dock i övrigt nya tillämpliga bestämmelser som i huvudsak rör företagsstyrning och associationsrätt gälla.

För ett försäkringsföretag som så gott som uteslutande bedriver tjänstepensionsverksamhet bör också av i huvudsak praktiska skäl nuvarande regler gälla även för den ringa försäkringsverksamheten. Vad som avses med övrig

38

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:FiU7
försäkringsverksamhet av ringa omfattning bör regeringen eller den  
myndighet regeringen bestämmer utfärda föreskrifter om.  
Vidare skriver regeringen att det allmänt kan konstateras att den föreslagna  
övergångsregleringen innebär att vissa företag under en övergångsperiod  
kommer att tillämpa i huvudsak nuvarande reglering på vissa delar av  
verksamheten och den nya regleringen på övriga delar av verksamheten.  
Denna typ av övergångsreglering är visserligen inte ovanlig, men mot  
bakgrund av de stora principiella skillnader som finns mellan den äldre  
solvensregleringen och den solvensreglering i kombination med EU-  
förordningar som införs till följd av Solvens II-direktivet kan det uppstå  
besvärliga tillämpningsproblem under övergångsperioden. Detta gäller särskilt  
de tillämpningsproblem som kan komma att uppstå när Solvens II-direktivets  
bestämmelser om en särskild solvensbalansräkning och ett riskbaserat  
solvenskapitalkrav ska tillämpas på en viss del av verksamheten, samtidigt  
som kapitalkravet för andra delar av verksamheten ska behandlas på annat sätt.  
Om varje kapitalkrav presenteras och rapporteras separat innebär det att det  
saknas en möjlighet att få en samlad bild av företagets kapitalkrav och  
solvenssituation. Information om företagets kapitalkrav är viktig för företagets  
styrning av verksamheten och vid olika typer av tillståndsansökningar. Även  
ur ett konsumentperspektiv är denna information väsentlig. Vidare anförs i  
propositionen att försäkringstagare och andra ersättningsberättigade bör få en  
rättvisande bild av verksamheten så att de kan kontrollera att de får del av sin  
rätt till avkastning och återbäring och därmed kan göra välgrundade val av  
pensionslösning. Dessutom är informationen viktig för Finansinspektionens  
tillståndsgivning och ingripandeåtgärder.  
I propositionen redogörs för att Svensk Försäkring och Finansinspektionen  
har påtalat vikten av att det tydliggörs hur verksamheten i ett företag som  
driver tjänstepensionsverksamhet – och för vilket delvis olika regelverk ska  
gälla under en övergångsperiod för försäkringsverksamheten respektive  
tjänstepensionsverksamheten – ska fungera.  
Enligt regeringen är det viktigt att detta tydliggörs. Det kan konstateras att  
det av övergångsregeln inte närmare framgår hur det äldre regelverket ska  
samordnas med Solvens II-regelverket. Vad som övergripande kan konstateras  
enligt propositionen är att både tjänstepensionsdirektivet och Solvens II-  
regelverket förutsätter att tjänstepensionsverksamheten ska utgöra en separat  
del av försäkringsföretaget.  
Denna utgångspunkt gör det enligt propositionen praktiskt och formellt  
möjligt att beräkna ett teoretiskt kapitalkrav för tjänstepensionsverksamheten  
enligt äldre regler inom ett försäkringsföretag som i övrigt tillämpar Solvens  
II-regelverket. Detta teoretiska kapitalkrav bör sedan utgöra en del av det  
samlade kapitalkrav som ska rapporteras enligt det nya regelverket.  
Det är rimligt enligt propositionen att uppdelningen mellan tjänstepensions  
verksamhet och övrig livverksamhet tar sin utgångspunkt i företagets balans  
räkning enligt bolagets externa redovisning.  

39

2015/16:FiU7 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  För att kunna hantera olika kapitalkrav i samma företag krävs det att
  företaget rapporterar både tjänstepensionsverksamhet och övrig livförsäkring
  inom ramen för Solvens II-regleringens rapporteringskrav. På så sätt får man
  enligt propositionen en samlad bild av företagets solvenssituation och
  kapitalkrav. Vidare anförs i propositionen att detta bl.a. innebär att
  företagsstyrningen blir ändamålsenlig och att försäkringstagarnas rätt kan
  säkerställas.
  Det kan enligt regeringen ifrågasättas om det är rimligt med en
  övergångsreglering som tvingar försäkringsföretag som driver verksamhet
  som avser tjänstepensionsförsäkring att tillämpa i huvudsak äldre rätt under
  fyra år efter det att en ny och modern reglering har trätt i kraft. Rimligheten
  kan ifrågasättas med hänsyn till såväl kundskydd samt konkurrensaspekter.
  Vidare anförs i propositionen att det mot denna bakgrund torde stå
  medlemsstaterna fritt att ge försäkringsföretag som vid den nya lagstiftningens
  ikraftträdande bedriver verksamhet inom tjänstepensionsförsäkring rätt att
  efter anmälan till Finansinspektionen i stället tillämpa Solvens II-regelverket
  på hela verksamheten fr.o.m. den 1 januari 2016. Regeringen föreslår att en
  sådan möjlighet införs.

Förslagens konsekvenser

I propositionen anförs att Solvens II-direktivet innebär en reformering av den grundläggande regleringen för försäkringsföretag och kommer att få konsekvenser för samtliga europeiska försäkringsföretag. I samband med att direktivet antogs gjorde EU-kommissionen omfattande konsekvensanalyser.

Samtliga svenska försäkringsföretag omfattas av de ändringar som föreslås i försäkringsrörelselagen. Totalt omfattas ca 160 försäkringsföretag och knappt 20 försäkringsgrupper. Regeringen föreslår att mindre företag ska kunna undantas från delar av de nya reglerna.

Konsekvenser för försäkringsföretagen

I propositionen anförs att de flesta svenska försäkringsföretag under flera år har förberett sig inför Solvens II-regelverket. Finansinspektionen bedömer att de företag som under 2014 och 2015 har följt Eiopas riktlinjer för förberedelser kommer att ha begränsade engångskostnader i samband med att regelverket träder i kraft. De företag som däremot inte deltar i det förberedande arbetet kommer förmodligen att få högre kostnader. Finansinspektionen räknar med att försäkringsföretagen redan tagit – eller under förberedelsefasen kommer att ta – merparten av de engångskostnader som Solvens II-regelverket medför.

Det har genomförts enkätundersökningar på EU-nivå. De svenska försäkringsföretag som deltog i en enkät som gjordes 2014 – ca 155 företag – uppskattade sina totala kostnader för att genomföra Solvens II-regelverket till ca 3,4 miljarder kronor.

En del av problematiken för företagen ligger i att Solvens II-regelverket består av många olika delar. Det kommer att finnas regler både i lag och i EU-

40

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:FiU7

förordningar, vilket gör det svårare för företagen att få en överblick över regelverket.

Enligt propositionen innebär Solvens II-regleringen en mycket kraftig ökning av kapitalkravet jämfört med dagens lagreglering. En genomförd enkät indikerar att det samlade solvenskapitalet för den svenska försäkringsbranschen kommer att bli sex sju gånger högre än under Solvens I- regleringen. Detta innebär emellertid inte att försäkringsföretagens totala kapital ska öka i en sådan utsträckning, utan kravet avser endast det kapital som ska finnas utöver det kapital som ska täcka försäkringstekniska avsättningar. Vidare anförs i propositionen att det kapital som krävs för att täcka bästa skattning, riskmarginal och det lagstadgade kapitalkravet ökar med omkring en femtedel för livbolagen, medan det i praktiken är oförändrat för skadeförsäkringsbolagen.

Minimikapitalkravet beräknas bli dubbelt så högt som nuvarande kapitalkrav. Det är enligt propositionen en omfattande höjning för framför allt livförsäkringsföretagen. Över hälften av de svenska försäkringsföretagen har en kapitalbas som är mer än dubbelt så stor som det nya solvenskapitalkravet, och en handfull företag har en kapitalbas som är mer än fem gånger så stor. Omkring vart femte företag har emellertid för lite kapital och klarar inte det nya solvenskapitalkravet utan åtgärder, enligt propositionen.

Ett försäkringsföretag som inte klarar det nya solvenskapitalkravet när direktivet träder i kraft måste vidta åtgärder för att uppfylla kravet senast den 31 december 2017. Företag som inte klarar det nya minimikapitalkravet när direktivet träder i kraft måste uppfylla kraven senast den 31 december 2016, annars måste företaget avvecklas. Detta följer av övergångsregler till Solvens II-direktivet. Vidare anförs i propositionen att det är långt ifrån säkert att alla företag kan skaffa det kapital som krävs, alternativt dra ned riskerna i rörelsen i tillräcklig mån. Genomförandet av Solvens II-direktivet kan således innebära att några försäkringsföretag försvinner.

Konsekvenser för mindre försäkringsföretag

Enligt lagförslagen ska mindre försäkringsföretag kunna ansöka om undantag från bestämmelserna om solvens och offentliggörande av information. Vid prövningen av om undantag ska medges ska Finansinspektionen beakta proportionalitetsprincipen. Enligt denna princip ska bestämmelserna tillämpas proportionellt i förhållande till arten, omfattningen och komplexiteten av riskerna i varje försäkringsföretags verksamhet.

Vidare anförs i propositionen att dessa möjligheter till undantag och lättnader kan förväntas förenkla kraven på bl.a. rapportering och verksamhetsplan för mindre försäkringsföretag. Det bör dock betonas att mindre företag i många fall har mindre utvecklade funktioner för exempelvis riskhantering, regelefterlevnad och styrning. Detta kan medföra att anpassning till de nya reglerna innebär en relativt sett högre kostnad jämfört med större företag.

41

2015/16:FiU7 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Konsekvenser för försäkringsmarknaden

Ökad koncentration

I propositionen anför regeringen att Solvens II-regelverket innebär att kapitalkraven höjs kraftigt samtidigt som försäkringsföretag och grupper får tillgodoräkna sig diversifieringseffekter av att ha flera olika typer av försäkringsprodukter. Detta kommer att innebära att försäkringsföretag med låg kapitalisering som i dag erbjuder enstaka produkter får incitament att fusionera eller på annat sätt gå upp i större försäkringskoncerner – detta för att kunna få diversifieringseffekter och på detta sätt få ned sina kapitalkostnader. Vidare anförs i propositionen att ökade administrativa kostnader och krav på nya funktioner sannolikt också kommer att bidra till att mindre försäkringsföretag kommer att söka partner eller fusioner. Om detta resulterar i en alltför hög koncentration i form av ett fåtal aktörer på marknaden inom vissa produktsortiment kan det enligt propositionen få negativa effekter för konkurrensen och i slutändan för konsumenterna. Vidare anförs att ökad koncentration på försäkringsmarknaden dock även kan resultera i mer stabila företag, som i slutändan gynnar konsumenterna.

Mindre försäkringsinnehåll

I propositionen anförs att det faktum att Solvens II-reglerna innebär ökade kapitalkrav för med sig att försäkringsprodukter, allt annat lika, blir dyrare. I det fall försäkringstagarna inte uppfattar att vinsten i form av minskad kreditrisk för försäkringsföretaget uppväger prisökningen kan det komma att resultera i en minskad efterfrågan på vissa försäkringsprodukter.

Vidare anförs i propositionen att ett alternativ till att höja priset på försäkringsprodukter är att förändra dem så att de binder mindre kapital. När det gäller livförsäkringsmarkanden kan detta ske genom att man justerar marknadsrisken och exempelvis minskar andelen aktier i tillgångar som täcker de försäkringstekniska avsättningarna. Detta kommer dock att bidra till att den förväntade avkastningen sjunker och de framtida pensionerna blir lägre. Detta kan även leda till en minskad efterfrågan på livförsäkringssparande.

I propositionen anförs också att ett alternativ för livbolagen att reducera kapitalkravet, utan att minska den förväntade avkastningen, är att minska garantiinnehållet för nya avtal, t.ex. genom att sänka den garanterade avkastningen i traditionellt livförsäkringssparande. Solvens II-reglerna ger således incitament för försäkringsföretagen att ytterligare påskynda för försäkringstagare att gå över från traditionellt livförsäkringssparande till fondförsäkring. Sammantaget kan detta enligt propositionen leda till att försäkringstagarna får produkter med en lägre försäkringsandel i framtiden, något som kan få negativa konsekvenser för framtida pensionärer.

42

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:FiU7

Konsekvenser för kapitalmarknaden

I propositionen anförs att försäkringsföretagen är stora placerare på kapitalmarknaden, och större regelförändringar för försäkringsföretagen påverkar därför normalt de finansiella marknaderna och i förlängningen hela samhällsekonomin. Det nya regelverket innebär högre kapitalkrav för aktieplaceringar, vilket kan komma att bidra till att finansiellt svagare försäkringsföretag måste minska sina aktieinnehav. Detta kan i sin tur leda till minskad efterfrågan på aktier och högre efterfrågan på obligationer och andra mindre volatila tillgångar. Vidare anförs i propositionen att beräkningen av solvenskapitalkravet ger försäkringsbolagen incitament att diversifiera till andra tillgångsslag såsom fastigheter, infrastrukturinvesteringar och risk kapitalinvesteringar.

Konsekvenser för försäkringstagare

I propositionen anförs att Solvens II-direktivet innebär en skärpning av såväl solvenskapitalkravet som kravet på riskkontroll. Detta innebär att den enskilda konsumenten kan förvänta sig en förbättrad stabilitet i försäkringsbranschen som helhet. Vidare anförs att baksidan av de skärpta reglerna är de kostnader som försäkringsföretagen drabbas av till följd av högre kapitalkrav samt kostnader för ökad riskkontroll och administration. Dessa kostnader kommer troligtvis att föras över på försäkringstagarna, vilket kan leda till att deras kapitaltillväxt blir lägre till följd av högre avgifter. I propositionen anförs dock också att en mer omfattande regelharmonisering kan få till följd att konkurrensen bland försäkringsföretagen ökar, vilket kan leda till att det ändå blir svårt för företagen att avvika för mycket i sina avgiftsstrukturer.

Konsekvenser för myndigheter

I propositionen skriver regeringen att en mer riskbaserad och framåtblickande tillsyn enligt Solvens II-regelverket ställer nya och utökade krav på Finansinspektionen. Ny beskrivande tillsynsrapportering, betydligt utökad detaljerad kvantitativ rapportering samt tillsyn över företagens egna risk- och solvensbedömningar ställer högre krav på tillsynsmyndighetens arbete. Finansinspektionens arbete kommer dessutom att påverkas genom ett utökat krav på internationellt samarbete. Regeringen skriver i propositionen att eventuella merkostnader för Finansinspektionen ska hanteras inom de befintliga ramarna för myndigheten.

Samhällsekonomiska konsekvenser

I propositionen anförs att försäkringsföretagen utgör en viktig samhällsfunktion som måste fungera på ett rättssäkert sätt så att försäkringstagare och investerare har förtroende för att bolagen ska uppfylla sina åtaganden. I och med att Solvens II-regelverket genomförs kommer kraven på företagens kapitalbas, styrning, riskhantering och rapportering att

43

2015/16:FiU7 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  öka. Det bidrar enligt regeringen till finansiellt mer robusta företag som bättre
  kan stå emot framtida finansiella kriser – något som kommer att gynna både
  försäkringstagare och samhällsekonomin i stort.
  Vidare anförs i propositionen bl.a. att försäkringsföretagen har en stor
  exponering mot banksektorn genom s.k. säkerställda obligationer.
  Försäkringsföretagen äger 26 procent av de svenska bankernas utestående
  stock av sådana obligationer. Höjda kapitalkrav på försäkringsföretagen kan
  medföra en risk för att bankernas finansieringsmöjligheter försämras, vilket
  kan få konsekvenser för samhällsekonomin i stort.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att EU:s Solvens II-direktiv bör genomföras i svensk lagstiftning på det sätt som regeringen föreslagit. När det gäller den i propositionen föreslagna solvensberäkningen enligt övergångsregel 2 för blandade försäkringsföretag7 noterar dock utskottet att den endast tar sin utgångspunkt i Solvens II-regleringen av separata fonder. Svensk tjänstepensionsverksamhet uppfyller dock inte kriterierna för att vara en separat fond. En sådan fond ska kännetecknas av att medel inte får föras över till en annan verksamhet. I Sverige måste i stället överskott i en del av ett försäkringsföretags verksamhet, t.ex. tjänstepensionsverksamhet, föras över för att täcka uppkomna underskott i andra delar. Försäkringsföretaget måste infria alla sina förpliktelser så länge överskott finns i någon verksamhet – ett enskilt bestånd kan inte sättas i konkurs. De beräkningsregler som finns i Solvens II-regelverket för separata fonder kan därför inte tillämpas rakt av för tjänstepensionsverksamheten i svenska försäkringsföretag.

För att förtydliga motiven till lagändringarna vill utskottet utöver vad som anförts i propositionen om denna fråga (jämför allmänmotiveringen i propositionen, avsnitt 24.2.10) framhålla följande:

Kapitalbasen för hela företaget beräknas utifrån Solvens II-regelverket, med undantag för förutbetalda anskaffningskostnader i tjänstepensionsverksamheten och försäkringstekniska avsättningar i tjänstepensionsverksamheten som värderas utifrån äldre regler. Enligt Solvens II-regleringen av separata fonder ska avdrag ske för överskott avseende den separata fonden (tjänstepensionsverksamheten) när företagets samlade kapitalbas beräknas. Avdraget bygger på att överskottsmedel inte får överföras enligt detta regelverk. Enligt den svenska regleringen får emellertid överskottet i tjänstepensionsverksamheten användas för att täcka underskott i den övriga livförsäkringsdelen. Något avdrag för solvensöverskottet i tjänstepensionsdelen ska därför inte göras när den samlade kapitalbasen beräknas. Mer praktiskt – och med inriktning på en enhetlig rapportering – bör avdraget för överskottet göras i avstämningsreserven, men återläggas i den samlade

7 Försäkringsföretag som driver både tjänstepensionsverksamhet och övrig livförsäkringsverksamhet.

44

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:FiU7

kapitalbasen i rapporteringen. Hanteringen av tjänstepensionsverksamheten inom ramen för Solvens II-regelverket innebär att företaget får ett krav på minimikapital (som är i procent av solvenskapitalkravet) och ett krav på garantibelopp. På så sätt erhålls en samlad bild över företagets kapitalsituation som är förenlig med artikel 10 i det konsoliderade livförsäkringsdirektivet som gäller enligt övergångsregleringen. Där anges att den finansiella tillsynen ska omfatta kontroll av försäkringsföretagets hela verksamhet och dess solvens. Beräkningen av kapitalbas för tjänstepension verksamheten bör följa av hur det egna kapitalet och andra poster som påverkar kapitalbasen har fördelats.

Under beredningen av ärendet har utskottet uppmärksammat att det i proposition 2015/16:3 Tydligare redovisningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin föreslås en motsvarande ändring i 6 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag som den ändring som föreslås i propositionen om Solvens II. Civilutskottet har den 5 november 2015 tillstyrkt förslagen i den propositionen. Mot den bakgrunden bör förslaget i Solvens II-propositionen om ändring i 6 kap. 1 § andra stycket lagen om årsredovisning i försäkringsföretag avslås.

Hänvisningen i 4 kap. 18 § 4 försäkringsrörelselagen ska rätteligen vara till 6 §. Utskottet föreslår på eget initiativ att den felaktiga hänvisningen rättas. På grund av frågans beskaffenhet anser utskottet att Lagrådets granskning skulle sakna betydelse. Inte heller finner utskottet att det är behövligt att inhämta upplysningar eller yttranden vad gäller rättelsen.

Utskottet tillstyrker propositionen i övriga delar.

Konstitutionsutskottet har i sitt yttrande ansett att regeringsformens krav på kvalificerad majoritet inte är tillämpligt. Finansutskottet gör ingen annan bedömning.

Specialföretag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandet om specialföretag.

Motionen

I motion 2015/16:2981 av Per Åsling (C) från den allmänna motionstiden 2015 yrkas att man bör se över förutsättningarna för att underlätta etablering av specialföretag för överföring av försäkringsrisker i Sverige.

I motionen anförs bl.a. att genom Solvens II-direktivet blir reglerna om specialföretag på försäkringsområdet harmoniserade och att Sverige har en skyldighet att införa reglerna i sin nationella lagstiftning. Motionären menar dock att det inte är tillräckligt att införa möjligheten för svenska specialföretag på försäkringsområdet. I de remissvar som föregick lagrådsremissen om genomförandet av Solvens II-direktivet framhöll Skatteverket att det vore

45

2015/16:FiU7 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN            
  rimligt att specialföretag omfattas av den reglering som gäller för
  försäkringsföretag i 39 kap. inkomstskattelagen och att beskattningsfrågan
  borde bli föremål för vidare beredning. Regeringen har dock inte visat något
  intresse för en sådan utredning. Motionären anser att det för att underlätta
  etableringen av specialföretag på försäkringsområdet i Sverige är av vikt att
  skattesituationen utreds och klargörs. Specialföretag med hemvist i Sverige
  bör inte behandlas negativt i förhållande till sådana företag i andra länder.  
  Vidare är det enligt motionären angeläget att den regulatoriska bördan för
  specialföretag inte blir för stor.        
  Det är också enligt motionären angeläget att se över de bolagsrättsliga
  förutsättningarna. Internationellt har utvecklingen inneburit att specialföretag
  i allt större utsträckning utformas som Protected Cell Companies (PCC). I
  denna konstruktion, som inte finns i Sverige, struktureras en affär inom ett
  konto som är separerat från såväl övriga konton som från bolaget i sig. Detta
  innebär enligt motionären fördelar genom att konstruktionen dels skyddar
  investerare från andra anspråk på bolaget, dels innebär att ett bolag kan
  strukturera flera katastrofobligationer oberoende av varandra.  
  Ytterligare upplysningar          
  I Skatteverkets remissvar den 17 november 2014 (dnr 131 526131-14/112)
  över utkast till lagrådsremiss – Genomförande av Solvens II-direktivet
  försäkringsområdet anför Skatteverket följande:      
  Förslaget innebär att definitionen av s.k. specialföretag i
  försäkringsrörelselagen (2010:2043), FRL, utvidgas till att även omfatta
  svenska företag (1 kap. 12 § punkten 10 FRL) och att det i FRL införs
  bestämmelser om verksamhet som bedrivs av specialföretag (1 kap. 1 § och
  20 kap. FRL). Ett specialföretag enligt FRL övertar, utan att vara ett
  försäkringsföretag, försäkringsrisker från ett försäkringsföretag eller en EES-
  försäkringsgivare och finansierar sin verksamhet genom emissioner av
  skuldebrev eller en liknande form av finansiering (s.k. värdepapperisering). I
  prop. 2000/01:19 (Bättre förutsättningar för värdepapperisering) gjordes
  bedömningen att specialföretag på kreditinstitutsområdet ska beskattas enligt
  allmänna regler. I utkastet till lagrådsremiss anges att värdepapperisering på
  försäkringsområdet innebär att specialföretag kommer att bedriva liknande
  men ändå till viss del annan verksamhet än traditionella återförsäkringsföretag
  (s. 381 ). Traditionella återförsäkringsföretag beskattas enligt de särskilda
  skattereglerna för försäkringsföretag i 39 kap. inkomstskattelagen
  (1999:1229), IL. Beskattning av specialföretag behandlas inte i utkastet till
  lagrådsremiss. Eftersom bestämmelserna i 39 kap. IL endast gäller för
  försäkringsföretag gäller de inte för specialföretag. Med hänsyn till de likheter
  som föreligger mellan den verksamhet som bedrivs av specialföretag och en
  traditionell återförsäkringsrörelse kan ifrågasättas om inte regleringen i 39
  kap. IL, i vart fall i valda delar, även bör göras tillämplig

46

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:FiU7

specialföretag. Enligt Skatteverket bör beskattningsfrågan bli föremål för vidare beredning.

I propositionen tas inte frågan om beskattning av specialföretag upp.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att genom Solvens II-direktivet införs bestämmelser om specialföretag. Därmed anser utskottet att yrkandet i denna del är tillgodosett.

Dessutom anser utskottet att det i dagsläget inte finns skäl att utreda andra bolagsformer eller skatteregler på det sätt som föreslås i motionen.

Utskottet avstyrker motionen.

47

2015/16:FiU7

Särskilda yttranden

1.Genomförande av Solvens II-direktivet på försäkringsområdet, punkt 1 (M)

Jörgen Andersson (M), Jan Ericson (M), Fredrik Schulte (M), Maria Malmer Stenergard (M) och Ulrika Heindorff (M) anför:

Vi välkomnar det nya regelverket för försäkringsföretag och yrkar bifall till regeringens proposition Genomförande av Solvens II-direktivet på försäkringsområdet (prop. 2015/16:9). Genom Solvens II-direktivet införs till sist ett riskbaserat solvenssystem för försäkringsföretag, något som varit ett mål för finansmarknadspolitiken och för regeringar av olika politisk färg sedan livbolagskrisen i början av 00-talet (se bl.a. Perssonregeringens proposition Förstärkt skydd för försäkringstagare i livförsäkringsföretag, prop. 2003/04:109 s. 29).

Ett riskbaserat solvenssystem ger försäkringsföretagen incitament att mäta och hantera sina risker. Det främjar skyddet för försäkringstagarna och intresset för finansiell stabilitet. Välkapitaliserade försäkringsföretag kan i ett oroligt läge på de finansiella marknaderna bidra till att stabilisera utvecklingen, medan försäkringsföretag med en svag kapitalsituation eller som inte har en god bild av denna kan förvärra situationen och tvingas agera procykliskt vid t.ex. ett börsfall.

Mot denna bakgrund är det värt att notera den övergångsreglering som ingår i propositionen och som undantar livförsäkringsföretagens tjänstepensionsverksamhet från den nya solvensregleringen (se punkt 2 i de föreslagna övergångsreglerna, prop. 2015/16:9 s. 141 och 533–544). Konsekvensen av övergångsregleringen är att en mycket stor del av livförsäkringssektorn (uppemot 80 procent) undantas från de nya solvenskraven. Dessutom begränsas Finansinspektionens insyn och möjlighet att agera när majoriteten av marknaden står utanför Solvens II-regleringen. Detta är inte till gagn vare sig för kundskydd eller för finansiell stabilitet. Det ska särskilt framhållas att tjänstepensionsförsäkringarna, som omfattas av den aktuella övergångsregleringen, är de livförsäkringar som är av störst betydelse för den enskildes försörjning som pensionär och för samhällsekonomin. Det finns inte heller några tecken på att denna personliga och makroekonomiska betydelse kommer att avta med tiden, snarare tvärtom. Tjänstepensionen kommer att spela en allt större roll i en tid där vi lever allt längre och särskilt allt längre som pensionärer.

Övergångslösningen får dock godtas, främst då försäkringsbranschen med fog och under flera år förväntat sig en sådan ordning. Att då kort innan den nya regleringen införs helt ändra inriktning ter sig inte lämpligt. Omkast i lagstiftningsarbetet bör ge branschen tillräckligt med tid att ställa om, vilket

48

SÄRSKILDA YTTRANDE 2015/16:FiU7

inte blir fallet om den aktuella övergångsregeln i detta sena skede skulle bortfalla.

Vi ser dock med oro på en utveckling där livförsäkringsföretagens tjänstepensionsverksamhet inte omfattas av en stark, riskbaserad solvens reglering. Det finns internationella exempel på att staten behövt ingripa på grund av allt för lågt ställda kapitalkrav på delar av marknaden. I Nederländerna, där kraven på solvens varit lägre på vissa pensionsinstitut, har det blivit aktuellt med finansiell rekonstruktion för 65 procent av dessa institut (se Finansinspektionens remissvar av den 19 december 2014 på betänkandet En ny reglering för tjänstepensionsföretag, SOU 2014:57 s. 10). Som Finansinspektionen påpekar skiljer sig inte riskerna i livförsäkringsföretagens tjänstepensionsverksamhet nämnvärt från riskerna i deras övriga verksamhet. En särreglering enbart på grundval av vem som betalar premien – den enskilde eller arbetsgivaren – ter sig därför inte motiverad. För den enskilde försäkringstagaren, den framtida pensionären, skulle en sådan skillnad i regler också framstå som godtycklig och svårbegriplig. Att skyddet för den framtida pensionen grundar sig på vilket kollektivavtalsområde man råkar tillhöra – om ens något – och ytterst på vilket yrke man väljer, är inte försvarbart. För att solvensregleringen ska vara olika bör det krävas att riskerna också ser olika ut.

Vi förväntar oss att regeringens fortsatta arbete med rörelseregleringen för de finansiella institut som tillhandahåller tjänstepensioner (främst den fortsatta beredningen av förslagen i bet. SOU 2014:57) noga tar i beaktande vad skyddet för framtidens pensionärer och den finansiella stabiliteten kräver. I likhet med Finansinspektionen anser vi att principen om samma regler för samma risker ska vara vägledande för det arbetet.

2.Genomförande av Solvens II-direktivet på försäkringsområdet, punkt 1 (V)

Håkan Svenneling (V) anför:

Solvens II-direktivet är ett tekniskt och komplicerat direktiv för att reglera och harmonisera försäkringsmarknaden i EU.

I regeringens proposition ges försäkringsbolagen en möjlighet att beräkna sin risk, solvenskapitalkrav, genom en intern modell som ska godkännas av Finansinspektionen. Möjligheten att använda sig av en egen modell leder till att försäkringsbolagens risker inte blir jämförbara. Riskerna kommer också troligen att öka då bolagen själva blir ansvariga för sina riskkontroller. Ett regelverk utan möjlighet att använda interna modeller vore därför enligt min mening att föredra.

Solvens II-direktivet är det första av flera kommande direktiv från EU. Direktivet skapar enligt min mening viss obalans på marknaden då inte alla bolag omfattas av det. Det hade varit lämpligt att EU-kommissionen gett möjlighet till ett annat genomförande av direktiven på försäkringsområdet.

49

2015/16:FiU7

BILAGA 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2015/16:9 Genomförande av Solvens II-direktivet på försäkringsområdet:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
  försäkringsrörelselagen (2010:2043).  

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979).

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.

5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672).

6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument.

7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.

8.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige.

9.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Pensionsmyndighetens premiepensionsverksamhet.

10.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:35) om byte av redovisningsvaluta i finansiella företag.

11.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättshjälp i brottmål.

12.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

försäkringsavtalslagen (2005:104).

13. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551).

14.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat.

15.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

16.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna.

50

FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG BILAGA 1

Motion från allmänna motionstiden 2015/16

2015/16:2981 av Per Åsling (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för ett regelverk för att underlätta etablering av specialföretag för överföring av försäkringsrisker i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:FiU7

51

2015/16:FiU7

BILAGA 2

Regeringens lagförslag

52

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

53

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

54

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

55

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

56

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

57

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

58

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

59

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

60

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

61

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

62

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

63

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

64

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

65

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

66

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

67

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

68

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

69

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

70

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

71

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

72

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

73

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

74

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

75

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

76

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

77

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

78

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

79

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

80

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

81

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

82

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

83

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

84

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

85

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

86

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

87

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

88

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

89

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

90

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

91

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

92

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

93

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

94

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

95

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

96

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

97

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

98

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

99

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

100

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

101

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

102

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

103

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

104

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

105

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

106

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

107

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

108

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

109

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

110

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

111

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

112

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

113

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

114

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

115

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

116

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

117

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

118

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

119

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

120

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

121

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

122

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

123

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

124

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

125

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

126

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

127

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

128

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

129

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

130

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

131

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

132

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

133

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

134

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

135

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

136

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

137

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

138

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

139

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

140

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

141

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

142

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

143

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

144

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

145

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

146

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

147

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

148

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

149

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

150

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

151

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

152

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

153

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

154

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

155

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

156

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

157

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

158

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

159

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

160

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

161

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

162

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

163

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

164

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

165

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

166

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

167

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

168

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

169

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

170

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

171

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

172

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

173

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

174

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

175

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

176

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

177

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

178

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

179

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

180

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

181

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

182

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

183

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

184

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

185

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

186

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

187

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

188

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

189

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

190

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

191

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

192

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

193

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

194

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

195

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

196

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

197

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

198

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

199

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

200

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

201

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

202

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

203

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

204

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

205

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

206

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

207

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

208

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

209

2015/16:FiU7 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

210

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:FiU7

211

2015/16:FiU7

BILAGA 3

Utskottets lagförslag

Ändring i regeringens förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043)

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

4 kap.

18 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.vilka åtgärder som ett försäkringsföretag ska vidta för att uppfylla de krav på soliditet, likviditet och riskhantering som avses i 1 §,

2.vilken information enligt 2 § som ett försäkringsföretag ska lämna till försäkringstagarna, till andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar och till dem som erbjuds att teckna en försäkring i företaget,

3.vilka åtgärder som ett försäkringsföretag ska vidta för att uppfylla de krav på god försäkringsstandard som avses i 3 §, och

4. villkor för upplåning enligt 5 §. 4. villkor för upplåning enligt 6 §.

212

2015/16:FiU7

BILAGA 4

Konstitutionsutskottets yttrande

213

2015/16:FiU7 BILAGA 4 KONSTITUTIONSUTSKOTTETS YTTRANDE

214

KONSTITUTIONSUTSKOTTETS YTTRANDE BILAGA 4 2015/16:FiU7

215

2015/16:FiU7 BILAGA 4 KONSTITUTIONSUTSKOTTETS YTTRANDE

216

KONSTITUTIONSUTSKOTTETS YTTRANDE BILAGA 4 2015/16:FiU7

217

2015/16:FiU7 BILAGA 4 KONSTITUTIONSUTSKOTTETS YTTRANDE

218

KONSTITUTIONSUTSKOTTETS YTTRANDE BILAGA 4 2015/16:FiU7

219

2015/16:FiU7 BILAGA 4 KONSTITUTIONSUTSKOTTETS YTTRANDE

220

KONSTITUTIONSUTSKOTTETS YTTRANDE BILAGA 4 2015/16:FiU7

221

2015/16:FiU7 BILAGA 4 KONSTITUTIONSUTSKOTTETS YTTRANDE
222 7U\FN(ODQGHUV9lOOLQJE\