|
|
Extra ändringsbudget för 2015
Sammanfattning
I betänkandet behandlar finansutskottet propositionen Extra ändringsbudget för 2015 (prop. 2015/16:47) och en motion som väckts med anledning av propositionen. Regeringen föreslår höjda ramar för tre utgiftsområden och sammanlagt fem ändrade och nya anslag i den extra ändringsbudgeten. Anslagsförändringarna innebär att de anvisade medlen ökar med ca 11 miljarder kronor med anledning av flyktingsituationen. Av dessa medel föreslås 9,8 miljarder kronor avsättas till ett tillfälligt stöd till kommuner och landsting. Vidare föreslås en ökning av anslaget för ersättningar och bostadskostnader för asylsökande med 1 miljard kronor, och 200 miljoner kronor föreslås tillföras det civila samhället för att stödja dess insatser för asylsökande och nyanlända.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag. Utskottet avstyrker Sverigedemokraternas förslag med anledning av propositionen.
I betänkandet finns en reservation (SD).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Extra ändringsbudget för 2015 (SD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Utskottets förslag till ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag 2015
Bilaga 4
Kulturutskottets protokollsutdrag 2015/16:11
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Extra ändringsbudget för 2015 |
Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag enligt utskottets förslag i bilaga 2.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:47 och avslår motion
2015/16:3272 av Oscar Sjöstedt och Dennis Dioukarev (båda SD) yrkandena 1–4.
Reservation (SD)
Stockholm den 3 december 2015
På finansutskottets vägnar
Fredrik Olovsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Olovsson (S), Ulf Kristersson (M), Monica Green (S), Jörgen Hellman (S), Jörgen Andersson (M), Ingela Nylund Watz (S), Emil Källström (C), Janine Alm Ericson (MP), Jan Ericson (M), Dennis Dioukarev (SD), Erik Ullenhag (L), Jakob Forssmed (KD), Marie Granlund (S), Fredrik Schulte (M), Börje Vestlund (S), Johan Nissinen (SD) och Håkan Svenneling (V).
Ärendet och dess beredning
Enligt 9 kap. 6 § riksdagsordningen får regeringen lämna förslag till ändringar i den gällande statsbudgeten högst två gånger per år. Om regeringen anser att det finns särskilda skäl får den också lämna förslag till ändringsbudget vid andra tillfällen. Enligt finansutskottets tidigare uttalanden lämnas förslag på ändringsbudget vid omfattande eller bestående och oförutsedda utgiftsökningar. Detta gäller också vid tillfälliga oförutsedda utgiftsökningar som är hänförliga till en felaktig eller ändrad grund för anslagsberäkningen. Förslag på ändringsbudgetar bör i första hand lämnas i de fall medelsbehovet inte kan täckas med redan anvisade medel, inklusive anslagssparande (yttr. 2013/14:FiU9y s. 14).
I den extra ändringsbudgeten för 2015 (prop. 2015/16:47) föreslår regeringen ändringar i statens budget för 2015. Förslagen avser ändringar i ramarna för tre utgiftsområden samt ändrade och nya anslag.
Propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna den 23 oktober 2015 med anledning av flyktingsituationen.
Sverigedemokraterna har lämnat in kommittémotion 2015/16:3272 med anledning av propositionen inom den förkortade motionstiden på sju dagar.
Förslagen i den extra ändringsbudgeten rör två andra utskotts beredningsområden. Finansutskottet har därför gett socialförsäkringsutskottet och kulturutskottet tillfälle att yttra sig över förslagen i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde.
I bilaga 1 följer en förteckning över behandlade förslag. I bilagorna 2 och 3 redovisas utskottets förslag respektive regeringens och motionärernas förslag till ändrade ramar och anslag för 2015. I bilaga 4 redovisas yttrandet från kulturutskottet (protokollsutdrag). Socialförsäkringsutskottet har valt att avstå från att lämna ett yttrande.
Extra ändringsbudget för 2015
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner regeringens förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade och nya anslag enligt propositionen.
Jämför reservationen (SD).
Propositionen
Sedan regeringen överlämnade propositionen om höständringsbudgeten för 2015 (prop. 2015/16:2) till riksdagen har antalet personer som söker asyl i Sverige ökat påtagligt. Antalet överstiger nu kraftigt de antaganden som ligger till grund för anvisade medel för 2015 för mottagandet av asylsökande. Samtidigt genomför såväl kommuner och landsting som det civila samhället omfattande insatser för att hantera situationen. För att snabbt kunna vidta åtgärder som minskar trycket på den kommunala ekonomin och för att underlätta för civilsamhällets organisationer i deras arbete med den rådande flyktingsituationen och etableringen av nyanlända gör regeringen bedömningen att det finns särskilda skäl för att lämna förslag till ytterligare ändringar i statens budget för 2015.
Regeringen föreslår höjda ramar för tre utgiftsområden, ändrade nivåer för fyra anslag och att det upprättas ett nytt anslag i den extra ändringsbudgeten. Anslagsförändringarna innebär att de anvisade medlen ökar med ca 11 miljarder kronor. Av den sammanlagda ökningen föreslår regeringen att 9,8 miljarder kronor anvisas på ett nytt anslag som tillfälligt stöd till kommuner och landsting för att hantera den rådande flyktingsituationen. Vidare föreslås en ökning av anslaget för ersättningar och bostadskostnader för asylsökande på 1 miljard kronor. Regeringen föreslår dessutom att 200 miljoner kronor tillförs det civila samhället i syfte att stödja dess insatser för asylsökande och nyanlända.
De föreslagna anslagsförändringarna innebär sammantaget att de takbegränsade utgifterna ökar med 11 miljarder kronor för 2015 och att budgeteringsmarginalen minskar med motsvarande belopp. Det finansiella sparandet i offentlig sektor kommer till största delen att påverkas under 2016 eftersom den konsumtion som tillkommer i kommunsektorn i huvudsak sker under detta år, även om det tillfälliga stödet till kommunerna betalas ut under 2015. I den mån kommunerna ökar konsumtionen under 2015 som en följd av att stödet redan aviserats kommer sparandet att påverkas även för detta år. Stödet till det civila samhället på 0,2 miljarder kronor föreslås betalas ut under 2015 och belastar därmed det finansiella sparandet detta år.
Ändrade utgiftsramar och anslag för 2015
Utgiftsområde 8 Migration
Anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader används för utgifter för stöd till asylsökande m.fl. och statsbidrag till kommuner och landsting. Betydligt fler personer än förväntat beräknas söka asyl i Sverige i år, vilket innebär att väsentligt fler kommer att vara inskrivna i Migrationsverkets mottagande än vad som tidigare beräknats. Detta innebär att kostnaderna för stöd, ersättningar och boende ökar, varför regeringen föreslår att ytterligare medel ska tillföras anslaget.
Regeringen föreslår att anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader ökas med 961 miljoner kronor.
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Anslaget 13:1 Stöd till idrotten används för att stödja idrottsrörelsen och dess verksamhet. I samband med vårändringsbudgeten för 2015 ökades anslaget med 32 miljoner kronor för idrottsrörelsens arbete med etablering av nyanlända, och enligt regeringens förslag i budgetpropositionen för 2016 höjs anslaget med 64 miljoner kronor per år fr.o.m. 2016 för samma ändamål.
Med anledning av den rådande flyktingsituationen bedömer regeringen att ytterligare medel behöver tillföras idrottsrörelsen redan innevarande år för att underlätta insatser för asylsökande och arbetet med etablering av nyanlända. Regeringen föreslår därför i propositionen att anslaget 13:1 Stöd till idrotten ökas med 20 miljoner kronor 2015 för det ändamålet. Det tillfälliga stödet betalas ut 2015 men avses även täcka kostnader som förväntas uppstå 2016.
Anslaget 13:6 Insatser för den ideella sektorn används bl.a. för genomförandet av politiken för det civila samhället. Med anledning av den rådande flyktingsituationen behöver ytterligare medel tillföras civilsamhällets organisationer för att underlätta organisationernas insatser för asylsökande och deras arbete med etableringen av nyanlända. Regeringen föreslår en ökning av anslaget 13:6 Insatser för den ideella sektorn med 105 miljoner kronor för 2015. Av anslagsökningen föreslår regeringen att minst 10 miljoner kronor ska användas för trossamfundens insatser för asylsökande och arbete med etablering av nyanlända. Det tillfälliga stödet betalas ut 2015 men avses även täcka kostnader som förväntas uppstå 2016.
Anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen får användas för utgifter för att stärka kunskaper i svenska och om samhället och för att främja deltagande i samhällslivet för asylsökande och personer som fått uppehållstillstånd men bor kvar i anläggningsboenden. Folkbildningsrådet fördelar statsbidrag till studieförbund för sådan verksamhet enligt förordningen (2015:521) om statsbidrag till särskilda folkbildningsinsatser för asylsökande och vissa nyanlända invandrare. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2016 att 50 miljoner ska anvisas på anslaget för 2016.
Med anledning av den rådande flyktingsituationen bedömer regeringen att ytterligare medel behöver tillföras anslaget redan innevarande år för att studieförbunden ska kunna stärka sina insatser för asylsökande och boende på anläggningsboenden. Regeringen föreslår därför att anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen ska ökas med 75 miljoner kronor för 2015. Det tillfälliga stödet betalas ut 2015 men avses även täcka kostnader som uppstår 2016.
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Regeringen föreslår att ett nytt anslag, 1:5 Tillfälligt stöd till kommuner och landsting, förs upp på statens budget med 9,8 miljarder kronor. Anslaget får användas för statsbidrag till kommuner och landsting för att kunna hantera det stora antalet asylsökande och minska trycket på den kommunala ekonomin. Det tillfälliga stödet fördelas med 8,3 miljarder kronor till kommunerna och med 1,5 miljarder kronor till landstingen. Fördelningen baseras på utfallet av statsbidrag till kommuner respektive landsting för mottagande av asylsökande och nyanlända.
Vid fördelningen av medel mellan kommunerna kommer antalet asylsökande och nyanlända i en kommun samt fördelningen mellan barn och vuxna i relation till kommunens befolkningstal att beaktas. Vid fördelning mellan landstingen kommer hänsyn att tas till antalet asylsökande och nyanlända i respektive landsting. Det tillfälliga stödet kommer att betalas ut 2015 men avses även täcka kostnader som kan förväntas uppstå 2016.
Motionen
I kommittémotion 2015/16:3272 av Oscar Sjöstedt och Dennis Dioukarev (båda SD) föreslås att propositionen avslås och att regeringen ska återkomma med en reviderad extra ändringsbudget (yrkande 1). Motionärerna motsätter sig regeringens förslag till anslagsökningar på 11 miljarder kronor eftersom det innebär en ökad upplåning i stället för en finansiering krona för krona. Resultatet blir då enligt motionärerna att den ekonomiska stabiliteten undermineras. Det framhålls också att regeringen omedelbart bör vidta åtgärder för att minska statens kostnader för invandringen för 2015 (yrkande 2) och att regeringen bör identifiera alternativa finansieringslösningar i stället för att öka upplåningen (yrkande 3). Motionärerna menar att det är problematiskt att regeringen väljer att låna i stället för att t.ex. se över Migrationsverkets verksamhetskostnader. Regeringens tillfälliga anslag bör enligt motionärerna finansieras helt inom ramen för de medel som redan finns avsatta för migrations- och integrationspolitiken alternativt genom en minskad EU-avgift. I motionen framhålls också att regeringen bör tydliggöra det tillfälliga anslagets ändamål så att det avgränsas till satsningar inom välfärdens kärnverksamhet (yrkande 4). Motionärerna menar att de tillfälliga medel som föreslås tillföras kommunerna inte kommer att gå till välfärdens kärnverksamhet, vilket kan få allvarliga konsekvenser för kommunernas ekonomiska förmåga.
Yttranden från andra utskott
Socialförsäkringsutskottet och kulturutskottet har fått tillfälle att yttra sig i de delar som avser anslagsändringar inom deras utgiftsområden. Socialförsäkringsutskottet har avstått från att yttra sig. Kulturutskottet har lämnat ett yttrande (protokollsutdrag). Utskottet delar regeringens bedömning att medel bör tillföras under innevarande år dels till idrottsrörelsen och civilsamhällets organisationer, dels till studieförbundens verksamhet för asylsökande och nyanlända. Sverigedemokraterna lämnade en avvikande mening där de ansåg att de verksamheter som föreslås få ökat anslag har viktiga samhällsuppdrag som riskerar att försvagas om arbetet också ska omfatta etableringsinsatser för nyanlända och asylsökande.
Kulturutskottet tillstyrkte regeringens förslag i de delar som avser utgiftsområde 17, varför kommittémotionen från Sverigedemokraterna avstyrktes i motsvarande delar (se bilaga 4).
Kompletterande information
Ekonomiska bedömningar utifrån Migrationsverkets prognos
Under beredningen av budgetpropositionen för 2016 och inför överlämnandet av den extra ändringsbudgeten till riksdagen informerade finansminister Magdalena Andersson den 12 november 2015 utskottet om det ekonomiska läget och Migrationsverkets prognos från den 22 oktober 2015. Vid informationstillfället framkom att Regeringskansliet arbetar med att identifiera åtgärder som ökar kostnadskontrollen och besparingsförslag för att hantera utgiftsökningarna till följd av flyktingsituationen. Vidare planerar regeringen att återkomma med en ekonomisk prognos vid årsskiftet 2015/16.
EU-kommissionen har i sin ekonomiska prognos från november 2015 tagit hänsyn till Migrationsverkets prognos från oktober 2015 över antalet nya asylsökande under 2015 och 2016. Kommissionens bedömning av den svenska ekonomin är att det ökade antalet asylsökande på kort sikt kommer att bidra till en ökad offentlig konsumtion, vilket också leder till en något högre BNP. I rapporten nämns också att de största riskerna för en sämre utveckling av de offentliga finanserna är relaterade till högre kostnader i samband med migrationen och sjukförsäkringens utveckling.
I OECD:s prognos från november 2015 bedöms den svenska BNP-tillväxten stiga till 2,9 procent 2015 och drygt 3 procent 2016. Samtidigt innebär det kraftiga inflödet av flyktingar att kraftfulla insatser behövs för att öka nyanländas möjligheter till sysselsättning och etablering i samhället, bl.a. att stärka kompetensen och att bygga upp språkkunskaperna. I rapporten konstateras också att det finns få studier av ekonomiska effekter av en kraftig ökning av nyanlända i länder med avancerade ekonomier. På en aggregerad nivå för samtliga EU-länder bedöms den samlade efterfrågan, däribland konsumtionen, öka med ca 0,1–0,2 procent av BNP under 2016.
Riksbanken räknar i sin prognos från oktober 2015 med en relativt god BNP-tillväxt på 3,3 procent 2015 och 3 procent 2016. Det är dock för tidigt att bedöma vilka makroekonomiska effekter den ökade invandringen för med sig. På kort sikt kan den ökade asylinvandringen innebära en ökad privat och offentlig konsumtion. Att andelen personer i den arbetsföra befolkningen ökar är positivt, men osäkerheten är stor om hur snabbt de nyanlända träder in på arbetsmarknaden.
I Riksgäldskontorets prognos över statens lånebehov från oktober 2015 ligger bl.a. ökade utgifter för migration, stigande räntor på statsskulden, socialförsäkringen och avgiften till EU som innebär att de totala utgifterna beräknas växa något snabbare än skatteinkomsterna, trots en relativt god konjunktur. Riksgäldskontorets prognos över den offentliga sektorns finansiella sparande i procent av BNP är också lägre än regeringens bedömning för 2016.
Enligt Ekonomistyrningsverkets prognos från november 2015 bedöms den underliggande tillväxten i ekonomin vara god, och BNP beräknas öka med ca 3 procent under 2015 och 2016. Både den kommunala och den statliga konsumtionen ökar kraftigt 2016, främst till följd av det stora antalet asylsökande. Utöver den kraftiga ökningen av migrationsutgifterna ökar även utgifterna för sjukpenning stort under både 2015 och 2016.
Nyligen inkomna förslag från regeringen
Regeringen presenterade den 24 november 2015 en rad åtgärder för att minska flyktingmottagandet med anledning av det ansträngda läget för myndigheter och kommuner med att hantera den rådande flyktingsituationen. Regeringen vill under en period på tre år anpassa lagstiftningen om asylreglerna till miniminivån enligt internationella konventioner och EU-rätten, för att fler ska välja att söka asyl i andra EU-länder. Regeringen vill att alla medlemsländer tar ett gemensamt ansvar för flyktingmottagandet, vilket innebär att Dublinförordningen bör göras om och ersättas med ett nytt permanent omfördelningssystem i EU. Regeringens förslag till konkreta åtgärder är bl.a. att införa tidsbegränsade uppehållstillstånd för alla utom kvotflyktingar med undantag för barn och familjer som registrerats innan de nya reglerna införs. Vidare föreslås en begränsad rätt till anhöriginvandring för skyddsbehövande med tidsbegränsade tillstånd och skärpta försörjningskrav för anhöriginvandring. Regeringen vill också införa medicinsk åldersbestämning av unga asylsökande och i närtid införa id-kontroller på samtliga kollektiva transportsätt till Sverige.
Den 26 november 2015 lämnade regeringen ett lagförslag som syftar till ett bättre mottagande och en snabbare etablering av nyanlända i kommunerna (prop. 2015/16:54). Lagförslaget innebär att alla kommuner blir skyldiga att efter anvisning ta emot nyanlända för bosättning. Anvisningen baseras på kommunernas arbetsmarknadsförutsättningar, befolkningsstorlek, sammantagna mottagande av nyanlända samt ensamkommande barn och omfattningen av asylsökande som vistas i kommunen. Det innebär att kommuner med goda etableringsförutsättningar och ett lågt mottagande föreslås ta emot fler nyanlända än kommuner med sämre förutsättningar. Närmare bestämmelser om anvisningar till kommunerna väntas regleras i en kommande förordning. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 mars 2016.
Regeringen har också beslutat om att tillsätta en utredning om nyanlända elevers skolgång.
Utskottets ställningstagande
Det är första gången som en extra ändringsbudget har överlämnats till riksdagen enligt den nuvarande definitionen i riksdagsordningen (RO) som trädde i kraft den 1 september 2014. Enligt 9 kap. 6 § RO får regeringen vid högst två tillfällen lämna en ändringsbudget. Om det finns särskilda skäl får propositioner med förslag till ändringar av statens budget lämnas vid andra tillfällen. Det har dock förekommit att extra ändringsbudgetar liknande denna har överlämnats till riksdagen innan regleringen i RO, framför allt i samband med finanskrisen 2008–2009 (prop. 2008/09:97 och prop. 2008/09:99).
Utskottet har vid flera tillfällen framhållit vikten av att processen kring ändringsbudgeten är lika stram som processen kring budgetpropositionen.[1] Enligt utskottets tidigare ställningstaganden är utgiftstaket och överskottsmålet de yttre restriktionerna för utgiftsökningar. De takbegränsade utgifterna för 2015 beräknas enligt budgetpropositionen för 2016 bli 1 113 miljarder kronor inklusive förslagen i höständringsbudgeten. Utgiftstaket för 2015 är 1 158 miljarder kronor, vilket ger en budgeteringsmarginal på 45 miljarder kronor. De föreslagna anslagsökningarna i den extra ändringsbudgeten innebär att de takbegränsade utgifterna ökas med 11 miljarder kronor 2015 och att budgeteringsmarginalen minskar med motsvarande belopp, vilket ökar budgetunderskottet för innevarande år.
Utskottet konstaterar att det för närvarande stora antalet asylsökande medför ett mycket högt tryck på att myndigheter, kommuner och samhället i övrigt säkrar förmågan att ta emot asylsökande och stärker etableringen av nyanlända. Den extra ändringsbudgeten, som bygger på en bred överenskommelse mellan sex partier, handlar därför till största delen om resursförstärkningar till kommuner och landsting för att skapa ordning och reda i flyktingmottagandet, skapa förutsättningar för en bättre etablering och minska trycket i de kommunala ekonomierna. Utskottet vill också framhålla att det finns flera förslag för ett bättre mottagande och en snabbare etablering av nyanlända i budgetpropositionen för 2016.
Utskottet anser att den stora mängden asylsökande innebär oförutsedda och på kort sikt i huvudsak ofrånkomliga utgiftsökningar på samma sätt som förändringar i t.ex. rättighetsbaserade transfereringssystem. De föreslagna resursförstärkningarna medför en ökad statlig upplåning under innevarande år och påverkar det finansiella sparandet. Enligt utskottet är det nödvändigt att hitta sätt att dämpa kostnadsökningar och identifiera besparingsmöjligheter inför kommande budgetar, vilket är en del i den överenskommelse som ingicks i oktober. Därför välkomnar utskottet regeringens pågående arbete med dessa frågor. Regeringen har nyligen redovisat en rad förslag på åtgärder för att minska flyktingmottagandet med anledning av det ansträngda läget för myndigheter och kommuner med att hantera den rådande flyktingsituationen, men även ett lagförslag för en bättre etablering i kommunerna har överlämnats till riksdagen.
Slutligen vill utskottet tillägga att en långsiktig makroekonomisk prognos är svår att göra i dagsläget. Samtidigt är det rimligt att anta att flyktingmottagandet på lång sikt kan ge positiva effekter för de offentliga finanserna. En viktig förutsättning för ett bra resultat är att nyanlända får en god etablering i samhället och på arbetsmarknaden. Det finns därför enligt utskottet skäl att noggrant följa utvecklingen för att vidta väl avvägda åtgärder för resultat i denna riktning, vilket också poängteras i den överenskommelse som propositionen baseras på.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag. Utskottet avstyrker Sverigedemokraternas förslag med anledning av propositionen.
|
av Dennis Dioukarev (SD) och Johan Nissinen (SD). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår propositionen och ställer sig bakom det som anförs i reservationen om den extra ändringsbudgeten för 2015 och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2015/16:3272 av Oscar Sjöstedt och Dennis Dioukarev (båda SD) yrkandena 1–4 och
avslår proposition 2015/16:47.
Ställningstagande
Vi sverigedemokrater anser att denna proposition som nu läggs fram är ett resultat av en ansvarslös politik som har förts under en längre tid. Vi motsätter oss regeringens förslag till anslagsökningar enligt den extra ändringsbudgeten eftersom det innebär en ökad upplåning i stället för en finansiering krona för krona. Resultatet blir då att kommande generationer måste betala av denna skuld, och den ekonomiska stabiliteten undermineras därmed. Sverigedemokraterna har vid redovisningen av den tidigare ordinarie höständringsbudgeten för 2015 varit mycket tydliga med bedömningen av de ekonomiska konsekvenserna av regeringens förda politik. Nu blir det uppenbart att det finanspolitiska ramverket ställs på ända när regeringen avskaffar krona-för-krona-finansieringen av förslagen.
Vi är kritiska till det tillfälliga stöd som enligt förslaget ska tillföras kommunerna, eftersom resurserna inte kommer att gå till välfärdens kärnverksamhet, samtidigt som vi ifrågasätter effektiviteten i sådana stöd. Det tillfälliga anslag som föreslås bör finansieras helt inom ramen för de medel som redan finns avsatta för migrations- och integrationspolitiken alternativt genom en minskad EU-avgift. Vi anser att regeringen bör tydliggöra det tillfälliga anslagets ändamål så att det avgränsas till satsningar inom välfärdens kärnverksamhet. Regeringens ansvarslösa agerande kan enligt vår uppfattning få allvarliga konsekvenser för kommunernas ekonomiska förmåga.
Vi sverigedemokrater kommer att fortsätta att säga nej till världens mest oansvariga invandringspolitik som nu hotar att underminera den ekonomiska stabiliteten. Vi anser därför att regeringen omedelbart bör vidta åtgärder för att minska statens kostnader för invandringen för innevarande budgetår. Regeringen bör också identifiera alternativa finansieringslösningar i stället för att öka upplåningen. Det rimliga vore att i första hand t.ex. se över Migrationsverkets verksamhetskostnader.
Regeringen bör snarast återkomma med en omarbetad extra ändringsbudget i enlighet med reservationens intentioner. Vi tillstyrker sammanfattningsvis motion 2015/16:3272 av Oscar Sjöstedt och Dennis Dioukarev (båda SD). Därmed avstyrks regeringens förslag enligt propositionen.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015:
Riksdagen godkänner regeringens förslag om ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag enligt tabell 1.1 i propositionen.
2015/16:3272 av Oscar Sjöstedt och Dennis Dioukarev (båda SD):
1.Riksdagen avslår propositionen samt ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med en omarbetad extra ändringsbudget i enlighet med motionens intentioner och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen omedelbart bör vidta åtgärder för att minska statens kostnader för invandringen för 2015 och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att identifiera alternativa finansieringslösningar i stället för att öka upplåningen och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydliggöra det tillfälliga anslagets ändamål så att det avgränsas till satsningar inom välfärdens kärnverksamhet och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
Utskottets förslag till ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag 2015
|
Utgifts- område |
Anslag (ramanslag) |
Beslutad ram/ anvisat anslag |
Förändring av ram/ anslag |
Ny ram/ ny anslagsnivå |
|
|
8 |
Migration |
17 912 309 |
961 000 |
18 873 309 |
|
|
|
1:2 |
Ersättningar och bostadskostnader |
11 338 115 |
961 000 |
12 299 115 |
|
17 |
Kultur, medier, trossamfund och fritid |
13 136 347 |
200 000 |
13 336 347 |
|
|
|
13:1 |
Stöd till idrotten |
1 737 751 |
20 000 |
1 757 751 |
|
|
13:6 |
Insatser för den ideella sektorn |
224 758 |
105 000 |
329 758 |
|
|
14:3 |
Särskilda insatser inom folkbildningen |
30 000 |
75 000 |
105 000 |
|
25 |
Allmänna bidrag till kommuner |
92 304 002 |
9 800 000 |
102 104 002 |
|
|
|
1:5 |
Tillfälligt stöd till kommuner och landsting |
0 |
9 800 000 |
9 800 000 |
|
Summa anslagsförändring på ändringsbudget |
10 961 000 |
|
|||
Bilaga 3
Regeringens och motionärernas förslag till ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag 2015
Tusental kronor
|
Utgifts- område |
Anslag (ramanslag) |
Beslutad ram/ anvisat anslag |
Förändring av ram/ anslag |
Ny ram/ ny anslagsnivå |
Avvikelse |
|
|
8 |
Migration |
17 912 309 |
961 000 |
18 873 309 |
|
|
|
|
1:2 |
Ersättningar och bostadskostnader |
11 338 115 |
961 000 |
12 299 115 |
|
|
17 |
Kultur, medier, trossamfund och fritid |
13 136 347 |
200 000 |
13 336 347 |
|
|
|
|
13:1 |
Stöd till idrotten |
1 737 751 |
20 000 |
1 757 751 |
|
|
|
13:6 |
Insatser för den ideella sektorn |
224 758 |
105 000 |
329 758 |
|
|
|
14:3 |
Särskilda insatser inom folkbildningen |
30 000 |
75 000 |
105 000 |
|
|
25 |
Allmänna bidrag till kommuner |
92 304 002 |
9 800 000 |
102 104 002 |
|
|
|
|
1:5 |
Tillfälligt stöd till kommuner och landsting |
0 |
9 800 000 |
9 800 000 |
|
|
Summa anslagsförändring på ändringsbudget |
10 961 000 |
|
-10 961 000 |
|||
Bilaga 4
Kulturutskottets protokollsutdrag 2015/16:11
