Arbetsmarknadsutskottets betÀnkande 2015/16:AU2

UtgiftsomrÄde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Sammanfattning

I betÀnkandet behandlar arbetsmarknadsutskottet regeringens budgetproposition för 2016 med förslag till anslag och bemyndiganden inom utgiftsomrÄde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (prop. 2015/16:1) och alternativa förslag till anslagsanvisning inom utgiftsomrÄdet frÄn Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna. Budgetpropositionen för 2016 bygger pÄ en överenskommelse mellan regeringspartierna och VÀnsterpartiet.

Utskottet behandlar ocksÄ ett sextiotal motionsyrkanden om arbetsmarknadspolitiska frÄgor och ett tiotal motionsyrkanden om arbetslöshetsförsÀkringen frÄn den allmÀnna motionstiden 2015.

Utskottet tillstyrker förslaget i budgetpropositionen om anslagen för 2016 inomutgiftsomrÄde 14 och regeringens förslag ombemyndiganden. Utgifterna för utgiftsomrÄde 14 uppgÄr dÀrmed till totalt 79 681 475 000 kronor 2016.

Utskottet har följt upp regeringens resultatredovisning för utgiftsomrÄdet och vill framhÄlla att redovisningen har förbÀttrats i ett viktigt avseende, genom att det pÄ ett tydligare sÀtt redovisas vad enskilda reformer kostar totalt, dvs. inte enbart separat redovisade pÄ enskilda anslag. NÄgot som skulle göra redovisningen Ànnu tydligare Àr om utgifterna för de enskilda reformerna ocksÄ redovisades för varje utgiftsomrÄde.

Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna har inte deltagit i beslutet om anslagen för 2016. Dessa partier redovisar sina respektive stÀllningstaganden i sÀrskilda yttranden. VÀnsterpartiet har deltagit i beslutet och lÀmnat ett sÀrskilt yttrande. Sverigedemokraterna följer upp sin motion med en reservation.

Samtliga motionsyrkanden om arbetsmarknadspolitiska frÄgor och arbetslöshetsförsÀkringen frÄn allmÀnna motionstiden avstyrks av utskottet. I denna del finns 15 reservationer och tvÄ sÀrskilda yttranden.

1

2015/16:AU2

InnehĂ„llsförteckning  
Utskottets förslag till riksdagsbeslut............................................................... 4
Redogörelse för Àrendet.................................................................................. 9
Ärendet och dess beredning.......................................................................... 9
Budgetprocessen i riksdagen........................................................................ 9
Rambeslutsprocessen................................................................................. 9
Uppföljning av regeringens resultatredovisning ...................................... 10
BetÀnkandets disposition............................................................................ 10
Utskottets övervÀganden............................................................................... 11
Regeringens resultatredovisning för utgiftsomrÄde 14............................... 11
Anslag inom utgiftsomrÄde 14 ................................................................... 12
Propositionen ........................................................................................... 13
Motionerna............................................................................................... 19
Utskottets stÀllningstagande..................................................................... 25
Framtidens arbetsmarknad.......................................................................... 31
Arbetsförmedlingens organisation och verksamhet.................................... 35
Insatser mot ungdomsarbetslösheten.......................................................... 40
Insatser för personer som stÄr lÄngt frÄn arbetsmarknaden......................... 43
Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsÀttning ......................... 47
Äldre pĂ„ arbetsmarknaden.......................................................................... 50
Sociala företag som en del av arbetsmarknadspolitiken............................. 52
EgenanstÀllning som en del av arbetsmarknadspolitiken ........................... 54
En allmÀn och obligatorisk arbetslöshetsförsÀkring................................... 56
Kvalifikationsvillkoren i arbetslöshetsförsÀkringen................................... 57
DeltidsbegrÀnsningen i arbetslöshetsförsÀkringen...................................... 58
ArbetslöshetsförsĂ€kringen för egenanstĂ€llda, företagare och  
studerande .................................................................................................. 60
Reservationer................................................................................................ 62
1. Anslag inom utgiftsomrÄde 14, punkt 1 (SD)....................................... 62
2. Framtidens arbetsmarknad, punkt 2 (M)............................................... 64
3. Framtidens arbetsmarknad, punkt 2 (C) ............................................... 65
4. Framtidens arbetsmarknad, punkt 2 (L)................................................ 66
5. Arbetsförmedlingens organisation och verksamhet, punkt 3 (M)......... 67
6. Arbetsförmedlingens organisation och verksamhet, punkt 3 (KD)....... 68
7. Insatser mot ungdomsarbetslösheten, punkt 4 – motiveringen (M,  
  C, L, KD).............................................................................................. 69
8. Insatser för personer som stĂ„r lĂ„ngt frĂ„n arbetsmarknaden, punkt 5  
  (M)........................................................................................................ 70
9. Insatser för personer som stĂ„r lĂ„ngt frĂ„n arbetsmarknaden, punkt 5  
  (V)........................................................................................................ 71
10. Insatser för personer som stĂ„r lĂ„ngt frĂ„n arbetsmarknaden, punkt 5  
  (KD) ..................................................................................................... 73
11. Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsĂ€ttning, punkt 6  
  (M, C, L, KD)....................................................................................... 74
12. Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsĂ€ttning, punkt 6  
  (SD)...................................................................................................... 75
13. Äldre pĂ„ arbetsmarknaden, punkt 7 (L)................................................ 76
14. Sociala företag som en del av arbetsmarknadspolitiken, punkt 8  
  (M)........................................................................................................ 77

2

  INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2015/16:AU2
15. EgenanstĂ€llning som en del av arbetsmarknadspolitiken, punkt 9    
  (M)........................................................................................................ 78  
16. En allmĂ€n och obligatorisk arbetslöshetsförsĂ€kring, punkt 10 (KD).... 79  
SĂ€rskilda yttranden ....................................................................................... 80  
1. Anslag inom utgiftsomrĂ„de 14, punkt 1 (M) ........................................ 80  
2. Anslag inom utgiftsomrĂ„de 14, punkt 1 (C)......................................... 82  
3. Anslag inom utgiftsomrĂ„de 14, punkt 1 (V)......................................... 83  
4. Anslag inom utgiftsomrĂ„de 14, punkt 1 (L) ......................................... 84  
5. Anslag inom utgiftsomrĂ„de 14, punkt 1 (KD)...................................... 86  
6. Insatser mot ungdomsarbetslösheten, punkt 4 (L)................................ 87  
7. Kvalifikationsvillkoren i arbetslöshetsförsĂ€kringen, punkt 11    
  (KD) ..................................................................................................... 87  
Bilaga 1    
Förteckning över behandlade förslag............................................................ 89  
Propositionen ............................................................................................ 89  
Motioner frĂ„n allmĂ€nna motionstiden 2015/16......................................... 89  
Bilaga 2    
Regeringens och oppositionens anslagsförslag........................................... 100  
Bilaga 3    
Utskottets anslagsförslag ............................................................................ 102  
Bilaga 4    
Reservanternas anslagsförslag.................................................................... 103  

3

2015/16:AU2

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.Anslag inom utgiftsomrÄde 14

a) Anslagen för 2016

Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsomrÄde 14 enligt utskottets förslag i bilaga 3.

DÀrmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 utgiftsomrÄde 14 punkt 7 och avslÄr motionerna

2015/16:1991 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkandena 1, 7 och 13 i denna del,

2015/16:2239 av Magnus Persson m.fl. (SD), 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 6, 2015/16:2276 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 4,

2015/16:2277 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkandena 8–10, 2015/16:2509 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 14, 2015/16:3176 av Annika Qarlsson m.fl. (C),

2015/16:3215 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkandena 1 och 3–5, 2015/16:3230 av Fredrik Malm m.fl. (FP) yrkande 1 och 2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 39, 40 och 42.

b) Bemyndiganden om ekonomiska Ă„taganden

Riksdagen bemyndigar regeringen att

1.under 2016 för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser ingÄ ekonomiska Ätaganden som inklusive tidigare gjorda Ätaganden medför behov av framtida anslag pÄ högst 7 010 000

000kronor 2017–2026.

2.under 2016 för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. ingĂ„ ekonomiska Ă„taganden som inklusive tidigare gjorda Ă„taganden medför behov av framtida anslag pĂ„ högst 13 400 000 000 kronor 2017–2020.

3.under 2016 för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 ingĂ„ ekonomiska Ă„taganden som inklusive tidigare gjorda Ă„taganden medför behov av framtida anslag pĂ„ högst 3 254 000

000kronor 2017–2022.

4.under 2016 för anslaget 1:7 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvÀrdering ingÄ ekonomiska Ätaganden som inklusive tidigare gjorda Ätaganden medför behov av framtida anslag pÄ högst 9 000 000 kronor 2017 och 2018.

5.under 2016 för anslaget 2:1 Arbetsmiljöverket ingÄ ekonomiska Ätaganden som inklusive tidigare gjorda Ätaganden medför behov av framtida anslag pÄ högst 20 000 000 kronor 2017.

4

UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT 2015/16:AU2

6. under 2016 för anslaget 2:5 Arbetslivspolitik ingÄ ekonomiska Ätaganden som medför behov av framtida anslag pÄ högst 38 000 000 kronor 2017 och 2018.

DĂ€rmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 utgiftsomrĂ„de 14 punkterna 1–6 och avslĂ„r motion

2015/16:3230 av Fredrik Malm m.fl. (FP) yrkande 2.

Reservation 1 (SD)

2.Framtidens arbetsmarknad

Riksdagen avslÄr motionerna

2015/16:80 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M) yrkande 4, 2015/16:746 av Rasmus Ling (MP) yrkande 2,

2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 1, 2015/16:2368 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 3, 2015/16:2630 av Maria Malmer Stenergard och Sofia Fölster (bÄda M) yrkande 2,

2015/16:2782 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 12 och 2015/16:2804 av Valter Mutt m.fl. (MP).

Reservation 2 (M)

Reservation 3 (C)

Reservation 4 (L)

3.Arbetsförmedlingens organisation och verksamhet

Riksdagen avslÄr motionerna 2015/16:712 av Lars-Arne StaxÀng (M), 2015/16:1272 av Jan Ericson (M), 2015/16:1329 av Margareta Cederfelt (M),

2015/16:1349 av Sofia Fölster (M) yrkandena 1–3, 2015/16:1457 av Erik Bengtzboe (M) yrkande 2,

2015/16:1668 av Camilla Waltersson Grönvall och Sten Bergheden (bÄda M),

2015/16:1762 av Johan Hultberg (M),

2015/16:1991 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 5, 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 5, 2015/16:2680 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 11, 2015/16:2806 av Jabar Amin (MP),

2015/16:2968 av Roland Utbult (KD), 2015/16:2982 av Per Åsling (C) och

2015/16:3215 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 2.

Reservation 5 (M)

Reservation 6 (KD)

4.Insatser mot ungdomsarbetslösheten

Riksdagen avslÄr motionerna 2015/16:632 av Anna Wallén m.fl. (S),

5

2015/16:AU2 UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

2015/16:1085 av Helena Bouveng (M), 2015/16:1610 av Sten Bergheden (M) yrkande 5 och 2015/16:2260 av Said Abdu m.fl. (FP) yrkande 5.

Reservation 7 (M, C, L, KD) – motiveringen

5.Insatser för personer som stÄr lÄngt frÄn arbetsmarknaden

Riksdagen avslÄr motionerna

2015/16:378 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkandena 11–14, 2015/16:875 av Teresa Carvalho (S),

2015/16:970 av Finn Bengtsson och Amir Adan (bĂ„da M), 2015/16:998 av Åsa Lindestam (S),

2015/16:1428 av Jennie Nilsson m.fl. (S), 2015/16:1711 av Margareta B Kjellin (M) yrkande 2,

2015/16:1991 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 6 och 2015/16:2277 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 1.

Reservation 8 (M)

Reservation 9 (V)

Reservation 10 (KD)

6.Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsÀttning

Riksdagen avslÄr motionerna 2015/16:502 av Edward Riedl (M), 2015/16:648 av Lars Eriksson (S), 2015/16:1087 av Helena Bouveng (M), 2015/16:1354 av Maria Stockhaus (M),

2015/16:1964 av Per Lodenius och Helena Lindahl (bĂ„da C) yrkandena 1–3,

2015/16:1991 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 8, 2015/16:2069 av Carina Herrstedt (SD),

2015/16:2276 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 2, 2015/16:2508 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 1 och

2015/16:3033 av Staffan Danielsson (C).

Reservation 11 (M, C, L, KD)

Reservation 12 (SD)

7.Äldre pĂ„ arbetsmarknaden

Riksdagen avslÄr motion

2015/16:1480 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkandena 4 och 5.

Reservation 13 (L)

8.Sociala företag som en del av arbetsmarknadspolitiken

Riksdagen avslÄr motionerna 2015/16:882 av Penilla Gunther (KD),

6

UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT 2015/16:AU2

2015/16:1019 av Annelie Karlsson och Thomas Strand (bÄda S) yrkandena 1 och 6,

2015/16:1896 av Saila Quicklund (M) och

2015/16:2276 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 3.

Reservation 14 (M)

9.EgenanstÀllning som en del av arbetsmarknadspolitiken

Riksdagen avslÄr motionerna

2015/16:263 av Rickard Persson (MP) yrkande 2, 2015/16:1373 av Anders Ahlgren och Anders Åkesson (bĂ„da C), 2015/16:1502 av DĂ©sirĂ©e Pethrus (KD) yrkande 1 och 2015/16:2277 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 15.

Reservation 15 (M)

10.En allmÀn och obligatorisk arbetslöshetsförsÀkring

Riksdagen avslÄr motionerna

2015/16:1991 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 13 i denna del och 2015/16:2514 av Edward Riedl (M).

Reservation 16 (KD)

11.Kvalifikationsvillkoren i arbetslöshetsförsÀkringen

Riksdagen avslÄr motionerna

2015/16:1991 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 13 i denna del, 2015/16:2154 av Lars Eriksson m.fl. (S) och

2015/16:2309 av Jan-Olof Larsson (S).

12.DeltidsbegrÀnsningen i arbetslöshetsförsÀkringen

Riksdagen avslÄr motionerna 2015/16:456 av Marianne Pettersson (S), 2015/16:995 av Linus Sköld m.fl. (S) och 2015/16:1405 av Jennie Nilsson m.fl. (S).

13.ArbetslöshetsförsÀkringen för egenanstÀllda, företagare och studerande

Riksdagen avslÄr motionerna

2015/16:263 av Rickard Persson (MP) yrkande 1,

2015/16:858 av Johanna Haraldsson och Teresa Carvalho (bÄda S), 2015/16:934 av Rickard Nordin (C) yrkande 1,

2015/16:1502 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 2 och 2015/16:2374 av Solveig Zander (C).

7

2015/16:AU2 UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT
  Stockholm den 3 december 2015
  PĂ„ arbetsmarknadsutskottets vĂ€gnar
  Raimo PĂ€rssinen
  Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Raimo PĂ€rssinen (S), Elisabeth
  Svantesson (M)*, Annelie Karlsson (S), Katarina BrĂ€nnström (M)*, Ann-
  Christin Ahlberg (S), Sven-Olof SĂ€llström (SD), Hanif Bali (M)*, Patrik
  Björck (S), Annika Qarlsson (C)*, Marco Venegas (MP), Christian Holm
  Barenfeld (M)*, Fredrik Malm (L)*, Ali Esbati (V), DĂ©sirĂ©e Pethrus (KD)*,
  Magnus Manhammar (S), Serkan Köse (S) och Magnus Persson (SD).
  * AvstĂ„r frĂ„n stĂ€llningstagande under punkt 1, se sĂ€rskilda yttranden.

8

Redogörelse för Àrendet

Ärendet och dess beredning

I detta Àrende behandlas regeringens budgetproposition 2015/16:1 i de delar som gÀller utgiftsomrÄde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv och ett antal motionsyrkanden frÄn den allmÀnna motionstiden 2015. Bland motionerna finns alternativa budgetförslag frÄn Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna. Budgetpropositionen för 2016 bygger pÄ en överenskommelse mellan regeringspartierna och VÀnsterpartiet. Regeringens förslag till riksdagsbeslut och förslagen i motionerna finns i bilaga 1.

I bilaga 2 finns en sammanstÀllning av regeringens förslag till anslag för 2016 och de avvikelser frÄn dessa som oppositionspartierna föreslÄr i sina anslagsmotioner. Utskottets förslag till anslagsfördelning finns i bilaga 3. Reservantens anslagsförslag framgÄr av bilaga 4.

Under beredningen av Àrendet har information lÀmnats till utskottet av

‱regeringen genom arbetsmarknadsminister Ylva Johansson

‱Arbetsförmedlingen genom generaldirektör Mikael Sjöberg

‱Statistiska centralbyrĂ„n genom enhetschef Magnus Sjöström med medarbetare

‱Konjunkturinstitutet genom prognoschef Jesper Hansson med medarbetare.

Under Àrendets beredning har Folkpartiet liberalerna (FP) bytt namn till Liberalerna (L).

Budgetprocessen i riksdagen

Rambeslutsprocessen

Budgetprocessen innebÀr bl.a. att riksdagen i ett första steg faststÀller en utgiftsram för varje utgiftsomrÄde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsomrÄdets anslag högst fÄr uppgÄ till (11 kap. 18 § riksdagsordningen). Riksdagen har, med bifall till regeringens förslag, bestÀmt utgiftsramen för utgiftsomrÄde 14 för 2016 till 79 681 475 000 kronor (prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:FiU1, rskr. 2015/16:51). Riksdagens stÀllningstagande till anslag för utgiftsomrÄdet ska göras genom ett beslut (11 kap. 18 § riksdagsordningen). Arbetsmarknadsutskottet lÀmnade den 22 oktober 2015 ett yttrande till finansutskottet över förslagen till ramar för utgiftsomrÄdena 13 och 14 (yttr. 2015/16:AU1y).

2015/16:AU2

9

2015/16:AU2 REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET
  I detta Ă€rende ska arbetsmarknadsutskottet föreslĂ„ för riksdagen hur
  anslagen för utgiftsomrĂ„det 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ska fördelas inom
  utgiftsomrĂ„desramen.
  UtgiftsomrĂ„de 13 JĂ€mstĂ€lldhet och nyanlĂ€nda invandrares etablering
  behandlas i arbetsmarknadsutskottets betĂ€nkande 2015/16:AU1.

Uppföljning av regeringens resultatredovisning

Enligt budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budgetpropositionen lÀmna en redovisning av de resultat som har uppnÄtts i verksamheten i förhÄllande till de mÄl som riksdagen har beslutat. Redovisningen ska vara anpassad till utgiftsomrÄdet.

I utskottens beredning av Àrenden ingÄr uppgiften att följa upp och utvÀrdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingÄr att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21). Av riktlinjerna framgÄr att riksdagen bestÀller och tar emot information om resultatet av statens verksamhet.

Utskottet har mot den bakgrunden analyserat regeringens resultatredovisning för utgiftsomrÄde 14 i budgetpropositionen. Analysen har syftat till att vara ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mÄl- och resultatdialogen med regeringen.

BetÀnkandets disposition

I betÀnkandets första del behandlas regeringens resultatredovisning och förslagen i budgetpropositionen och motionerna som gÀller anslagen inom utgiftsomrÄde 14. Avsnittet om anslagen inom utgiftsomrÄde 14 inleds med huvudsakliga prioriteringar och mÄl i propositionen uppdelat pÄ omrÄdena arbetsmarknad och arbetsliv. Inom respektive omrÄde redovisas Àven regeringens förslag till anslag för 2016 och förslag till bemyndiganden. DÀrefter presenteras motsvarande delar ur motionerna. Slutligen redogör utskottet för sitt stÀllningstagande.

I betÀnkandets andra del behandlas motionsyrkanden frÄn den allmÀnna motionstiden 2015 om arbetsmarknadspolitiska frÄgor och om arbetslöshetsförsÀkringen.

10

2015/16:AU2

Utskottets övervÀganden

Regeringens resultatredovisning för utgiftsomrÄde 14

Propositionen

Riksdagen har beslutat om mÄlen för utgiftsomrÄde 14. Arbetsmarknadspolitikens mÄl Àr att insatserna ska bidra till en vÀl fungerande arbetsmarknad. För arbetslivspolitiken Àr mÄlet goda arbetsvillkor och möjlighet till utveckling i arbetet för bÄde kvinnor och mÀn.

I resultatredovisningen anför regeringen bl.a. att arbetslösheten har legat pĂ„ en hög nivĂ„ sedan 2009 samtidigt som arbetskraftsdeltagandet fortfarande Ă€r jĂ€mförelsevis högt i Sverige med 71,9 procent under 2014. Enligt regeringen har Sverige ocksĂ„ en hög sysselsĂ€ttningsgrad, 66,2 procent i Ă„ldersgruppen 15–74 Ă„r jĂ€mfört med 57,5 procent för EU i sin helhet. Regeringen pĂ„pekar vidare att ungdomsarbetslösheten Ă€r fortsatt hög och uppgick till 23 procent under 2014. I propositionen redovisar regeringen Ă€ven resultaten för bl.a. arbetsmarknadspolitiska programinsatser, sĂ€rskilda insatser för unga, arbetslöshetsförsĂ€kringen, sĂ€rskilda insatser för personer med funktionsnedsĂ€ttning som medför nedsatt arbetsförmĂ„ga och insatser för utrikes föddas etablering pĂ„ arbetsmarknaden.

Enligt regeringens bedömning visar resultatredovisningen sammantaget pÄ flera goda resultat av insatserna inom arbetsmarknadspolitiken men ocksÄ pÄ utvecklingsbehov, inte minst i frÄga om matchningen av arbetssökande till lediga jobb och insatserna för lÄngtidsarbetslösa.

NÀr det gÀller resultatredovisningen för arbetslivspolitiken och arbetsmiljöomrÄdet framgÄr bl.a. att den vanligaste orsaken till anmÀlningar om arbetssjukdomar bland kvinnor under 2014 var sjukdomar orsakade av sociala och organisatoriska faktorer. PÄ arbetsrÀttens omrÄde redovisas resultatindikatorer för veckoarbetstid, deltidsarbete och tidsbegrÀnsad anstÀllning. Insatserna pÄ arbetsrÀttsomrÄdet har huvudsakligen varit kopplade till förhandlings- och lagstiftningsarbete och ett vÀrnande av den svenska modellen. För lönebildningsomrÄdet redovisar regeringen indikatorer för antalet medlingsÀrenden, antalet förlorade arbetsdagar pÄ grund av konflikt, löneutvecklingen, arbetskraftskostnadsutvecklingen, reallöneutvecklingen och löneskillnaden mellan kvinnor och mÀn.

Utskottets stÀllningstagande

Som en del i utskottens löpande uppföljning har utskottet analyserat regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för utgiftsomrÄde 14. Analysen har syftat till att vara ett underlag för utskottets behandling av

11

2015/16:AU2 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  budgetpropositionen och för den fortsatta mĂ„l- och resultatdialogen med
  regeringen.
  Det pĂ„gĂ„r sedan flera Ă„r en dialog mellan riksdagen och regeringen om hur
  regeringens resultatredovisning kan förbĂ€ttras. Som exempel pĂ„ detta kan
  nĂ€mnas att det under vĂ„ren 2015 gjorde ett erfarenhetsutbyte mellan
  Riksdagsförvaltningen och Regeringskansliet för att uppnĂ„ en bĂ€ttre
  resultatredovisning.
  En utgĂ„ngspunkt för utskottets genomgĂ„ng av regeringens resultat-
  redovisning har varit att det ska vara möjligt att följa kopplingen mellan mĂ„l,
  gjorda insatser, uppnĂ„dda resultat och regeringens anslagsförslag. Resultat-
  redovisningen innehĂ„ller ett flertal uppgifter om de insatser som har gjorts,
  bl.a. för arbetsmarknadspolitiska programinsatser och insatser för utrikes
  föddas etablering pĂ„ arbetsmarknaden.
  Utskottet noterar att det i resultatredovisningen finns ett samband mellan
  insatser och resultat, liksom att regeringen gör en bedömning av faktiskt
  uppnĂ„dda resultat av genomförda statliga insatser i förhĂ„llande till mĂ„len.
  Dessutom konstaterar utskottet att analysen och slutsatserna i Ă„rets
  budgetproposition Ă€r mer omfattande Ă€n föregĂ„ende Ă„r, sĂ€rskilt i frĂ„ga om
  arbetsmarknadspolitiken men Ă€ven gĂ€llande vissa delar av arbetslivspolitiken.
  Utskottet vill sĂ€rskilt framhĂ„lla att redovisningen har förbĂ€ttrats i ett viktigt
  avseende, genom att det pĂ„ ett tydligare sĂ€tt redovisas vad enskilda reformer
  kostar totalt, dvs. inte enbart separat redovisade pĂ„ enskilda anslag. Som Ă€ven
  pĂ„pekats av finansutskottet vid ett flertal tillfĂ€llen Ă€r det av största vikt att
  redovisningen av budgeteffekter av förslag till reformer Ă€r transparent och
  tydlig (jĂ€mför t.ex. 2014/15:FiU1). Ett exempel pĂ„ detta Ă€r tabell 3.8 i proposi-
  tionen dĂ€r de totala utgifterna för reformerna utbildningskontrakt, traineejobb
  och extratjĂ€nster redovisas. NĂ„got som skulle göra redovisningen Ă€nnu
  tydligare Ă€r om utgifterna för de enskilda reformerna ocksĂ„ redovisades för
  varje utgiftsomrĂ„de.
  Sammanfattningsvis anser utskottet att regeringens resultatredovisning för
  omrĂ„dena arbetsmarknad och arbetsliv har förbĂ€ttrats, och utskottet avser att
  Ă€ven i fortsĂ€ttningen följa utvecklingen av regeringens resultatredovisningar.

Anslag inom utgiftsomrÄde 14

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsomrÄde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt regeringens förslag och lÀmnar de bemyndiganden som regeringen har begÀrt.

JÀmför reservation 1 (SD) och sÀrskilda yttrandena 1 (M), 2 (C), 3 (V), 4 (L) och 5 (KD).

12

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:AU2

Propositionen

I budgetpropositionen för 2016 för utgiftsomrĂ„de 14 föreslĂ„r regeringen att anslagen för arbetsmarknad och arbetsliv sammanlagt ska bestĂ€mmas till 79 681 475 000 kronor (prop. 2015/16:1 utg.omr. 14 punkt 7). För vissa anslag föreslĂ„r regeringen i budgetpropositionen ocksĂ„ att den bemyndigas att under 2016 ingĂ„ ekonomiska Ă„taganden som innebĂ€r behov av framtida anslag (punkterna 1–6).

Arbetsmarknad

Regeringen uttalar att dess viktigaste uppgift under mandatperioden Àr att öka sysselsÀttningen och minska arbetslösheten varaktigt. Regeringens mÄlsÀttning Àr att antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka sÄ att Sverige nÄr mÄlet om lÀgst arbetslöshet i Europa 2020. En aktiv arbetsmarknadspolitik, förbÀttrad matchning och satsningar pÄ utbildning som leder till arbete Àr enligt regeringen viktiga förutsÀttningar för att nÄ mÄlen.

Satsningarna

Nedan sammanfattas regeringens satsningar pÄ arbetsmarknadsomrÄdet.

För minskad lÄngtidsarbetslöshet föreslÄr regeringen satsningar pÄ fler insatser för dem som varit arbetslösa lÀngst, dvs. de som har mer Àn 450 dagar i jobb- och utvecklingsgarantin. Placeringar i sysselsÀttningsfasen (fas 3) i jobb- och utvecklingsgarantin ska ersÀttas med insatser som utgÄr mer frÄn varje individs behov och förutsÀttningar, t.ex. extratjÀnster i vÀlfÀrden. Inga anvisningar av nya deltagare till fas 3 kommer att göras, och de som i dag har en sysselsÀttningsplats ska successivt erbjudas andra insatser. Regeringen avser ocksÄ att införa en möjlighet att under sex mÄnader deltidsstudera vid sidan av deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin. Vidare föreslÄr regeringen att möjligheten till studier i svenska för invandrare, sfi, ska förlÀngas frÄn sex till tolv mÄnader. En satsning görs ocksÄ pÄ yrkesinriktade kurser inom bristyrken pÄ folkhögskola. Regeringen föreslÄr ocksÄ att personer som Àr Àldre Àn 25 Är Àven i fortsÀttningen ska ha möjlighet att gÄ pÄ studiemotiverande kurser vid folkhögskola.

För personer med funktionsnedsÀttning föreslÄr regeringen en satsning för att fler ska kunna fÄ jobb inom Samhall AB. Regeringen föreslÄr ocksÄ en satsning pÄ lönestöd och sÀrskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS) för att fler ska kunna ta del av en anstÀllning med lönestöd. Dessutom föreslÄr regeringen att personer med funktionsnedsÀttning som medför nedsatt arbetsförmÄga ska kunna gÄ lÀngre studiemotiverande kurser pÄ upp till fem mÄnader. För att ytterligare förstÀrka möjligheterna till arbete ser regeringen ocksÄ över lönestöden i avsikt att förtydliga regelverket och förstÀrka insatserna med ett tydligt fokus pÄ alla individers möjlighet till utveckling av sin arbetsförmÄga.

Minskad ungdomsarbetslöshet Àr en av regeringens högst prioriterade arbetsmarknadspolitiska utmaningar. För att möjliggöra den 90-dagarsgaranti

13

2015/16:AU2 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  som regeringen aviserat föreslĂ„r regeringen att det införs en möjlighet att
  förlĂ€nga traineejobben inom vĂ€lfĂ€rdssektorn med maximalt ett Ă„r. HĂ€rutöver
  görs flera olika satsningar: utbildningskontrakt, traineejobb och studie-
  motiverande kurs pĂ„ folkhögskola. Regeringen har ocksĂ„ tillsatt Delegationen
  för unga till arbete med uppgiften att frĂ€mja en konstruktiv och flexibel
  samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommuner. Dessutom har en
  nationell samling för unga utanför initierats med en samordnare för unga som
  varken arbetar eller studerar.
  För att möjliggöra ett effektivt genomförande av regeringens satsningar pĂ„
  bl.a. traineejobb, utbildningskontrakt och extratjĂ€nster fĂ„r Arbetsförmedlingen
  ett fortsatt ökat anslag under 2016–2018.
  Arbetsförmedlingens arbete med att förbĂ€ttra matchningen pĂ„ arbets-
  marknaden behöver förbĂ€ttras och anpassas till de utmaningar som finns pĂ„
  dagens och framtidens arbetsmarknad. Arbetsförmedlingen stĂ„r inför stora ut-
  maningar och arbetet med att öka förtroendet för myndigheten fortsĂ€tter.
  Arbetsförmedlingens verksamhet behöver utvecklas för att bĂ€ttre kunna bidra
  till en bĂ€ttre fungerande arbetsmarknad. För att möjliggöra ett bĂ€ttre
  utvecklingsarbete fĂ„r Arbetsförmedlingen ett fortsatt ökat anslag under 2016–
  2018.
  Den nationella arbetsmarknadspolitiken kommer ocksĂ„ att förstĂ€rkas och
  utvecklas av det nationella socialfondsprogrammet för investering för tillvĂ€xt
  och sysselsĂ€ttning 2014–2020. Programmet har fokus pĂ„ insatser för personer
  som stĂ„r lĂ„ngt frĂ„n arbetsmarknaden och för unga. Genom tidigarelĂ€ggning av
  resurserna i samband med VĂ„rĂ€ndringsbudgeten för 2015 kan mer omfattande
  insatser möjliggöras under de nĂ€rmast kommande Ă„ren.
  Som ett led i regeringens arbete att vĂ€rna kollektivavtalens stĂ€llning
  aviserar regeringen ocksĂ„ sin avsikt att under 2017 Ă€ven för nystartsjobb stĂ€lla
  krav pĂ„ anstĂ€llningsvillkor som följer, eller Ă€r likvĂ€rdiga med, kollektivavtal.
  Nystartsjobben Ă€r den mest omfattande formen av subventionerad anstĂ€llning,
  men till skillnad frĂ„n de flesta andra subventionerade anstĂ€llningar omfattas
  den idag inte av sĂ„dana krav.
  Utöver ovan nĂ€mnda satsningar föreslĂ„r regeringen att det arbetsmarknads-
  politiska programmet arbetslivsintroduktion ska avskaffas till följd av
  regeringens förslag att avskaffa den bortre tidsgrĂ€nsen i sjukförsĂ€kringen.
  Regeringen avsĂ€tter medel 2016 i enlighet med att sĂ„vĂ€l taket för den
  inkomstrelaterade ersĂ€ttningen som grundbeloppet i arbetslöshetsförsĂ€kringen
  höjdes frĂ„n den 7 september 2015.
  För en effektivare valideringsprocess för jobb och utbildning föreslĂ„r
  regeringen att Arbetsförmedlingen fĂ„r ytterligare resurser sĂ„ att fler personer
  fĂ„r sin kompetens validerad i syfte att underlĂ€tta kompetensförsörjningen i
  arbetslivet och bidra till en effektiv matchning pĂ„ arbetsmarknaden.
  Regeringen konstaterar att etableringsuppdraget stĂ„r inför utmaningar som
  krĂ€ver flexibilitet och anpassning av verksamheten och etableringsinsatserna.
  Det ökande antalet deltagare innebĂ€r samtidigt en utmaning för

14

            UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:AU2
Arbetsförmedlingens verksamhet och regeringen föreslĂ„r dĂ€rför mer resurser  
till etableringsuppdraget pĂ„ Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag.    
Anslagen och bemyndiganden            
Nedan sammanfattas regeringens förslag till anslagsanvisning för  
arbetsmarknadsomrĂ„det för respektive anslag inom utgiftsomrĂ„de 14 och  
förslagen i propositionen om bemyndiganden för regeringen att under 2016  
ingĂ„ ekonomiska Ă„taganden som innebĂ€r behov av framtida anslag.  
Regeringens förslag framgĂ„r i tabellform i bilaga 2.        
1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader: Anslaget anvĂ€nds för  
Arbetsförmedlingens förvaltningsutgifter. Anslaget fĂ„r Ă€ven anvĂ€ndas för  
utgifter för viss del av den statliga nationella medfinansieringen av det  
nationella socialfondsprogrammet för investering för tillvĂ€xt och  
sysselsĂ€ttning för programperioden 2014–2020. Anslaget fĂ„r ocksĂ„ anvĂ€ndas  
för medfinansiering av projekt inom regionalfondsprogram för investering för  
tillvĂ€xt och sysselsĂ€ttning för programperioden 2014–2020 som ligger i linje  
med mĂ„len för den svenska arbetsmarknadspolitiken.        
Regeringen föreslĂ„r att anslaget för 2016 bestĂ€ms till  
7 815 571 000 kronor.              
1:2 Bidrag till arbetslöshetsersĂ€ttning och aktivitetsstöd: Anslaget fĂ„r  
anvĂ€ndas för utgifter för aktivitetsstöd, utvecklingsersĂ€ttning, statliga  
Ă„lderspensionsavgifter samt statsbidrag till arbetslöshetskassor enligt lagen  
(1997:239) om arbetslöshetskassor. Anslaget fĂ„r Ă€ven anvĂ€ndas för utgifter för  
aktivitetsstöd för en viss del av den statliga nationella medfinansieringen av  
det nationella socialfondsprogrammet för investering för tillvĂ€xt och  
sysselsĂ€ttning för programperioden 2014–2020. Anslaget fĂ„r ocksĂ„ anvĂ€ndas  
för medfinansiering av projekt inom regionalfondsprogram för investering för  
tillvĂ€xt och sysselsĂ€ttning för programperioden 2014–2020 som ligger i linje  
med mĂ„len för den svenska arbetsmarknadspolitiken.        
Regeringen föreslĂ„r att anslaget för 2016 bestĂ€ms till  
30 442 994 000 kronor. Av detta belopp berĂ€knas 14 138 786 000 kronor för  
bidrag till arbetslöshetsersĂ€ttning, 13 563 624 000 kronor för aktivitetsstöd  
och utvecklingsersĂ€ttning och 2 740 584 000 kronor för statliga  
Ă„lderspensionsavgifter.              
1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser:  
Anslaget fĂ„r anvĂ€ndas för utgifter för arbetsmarknadspolitiska program och  
insatser. Anslaget fĂ„r Ă€ven anvĂ€ndas för utgifter för en viss del av den statliga  
nationella medfinansieringen av det nationella socialfondsprogrammet för  
investering för tillvĂ€xt och sysselsĂ€ttning för programperioden 2014–2020.  
Anslaget fĂ„r ocksĂ„ anvĂ€ndas för utgifter för medfinansiering av projekt inom  
regionalfondsprogram för investering för tillvĂ€xt och sysselsĂ€ttning för  
programperioden 2014–2020 som ligger i linje med mĂ„len för den svenska  
arbetsmarknadspolitiken.              
Regeringen föreslĂ„r att anslaget för 2016 bestĂ€ms till  
12 218 540 000 kronor. Vidare föreslĂ„s att riksdagen bemyndigar regeringen  

15

2015/16:AU2 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN            
  att under 2016 för anslaget ingĂ„ ekonomiska Ă„taganden som inklusive tidigare
  Ă„taganden medför behov av framtida anslag pĂ„ högst 7 010 000 000 kronor
  2017–2026.                
  1:4 Lönebidrag och Samhall m.m.: Anslaget fĂ„r anvĂ€ndas för utgifter för
  statsbidrag för sĂ€rskilda arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med
  funktionsnedsĂ€ttning som medför nedsatt arbetsförmĂ„ga. Anslaget fĂ„r Ă€ven
  anvĂ€ndas för sĂ€rskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS),
  projektmedel för personer med funktionsnedsĂ€ttning som medför nedsatt
  arbetsförmĂ„ga, stöd till hjĂ€lpmedel och personligt bitrĂ€de pĂ„ arbetsplatsen,
  sĂ€rskilda insatser för syn- och hörselskadade, sĂ€rskilt stöd till start av
  nĂ€ringsverksamhet samt för att utveckla ny arbetsförmĂ„ga.    
  Anslaget fĂ„r Ă€ven anvĂ€ndas för utgifter för en viss del av den statliga
  nationella medfinansieringen av det nationella socialfondsprogrammet för
  investering för tillvĂ€xt och sysselsĂ€ttning för programperioden 2014–2020.
  Anslaget fĂ„r Ă€ven anvĂ€ndas för utgifter för medfinansiering av sĂ„dana projekt
  inom regionalfondsprogram för investering för tillvĂ€xt och sysselsĂ€ttning för
  programperioden 2014–2020 som ligger i linje med mĂ„len för den svenska
  arbetsmarknadspolitiken.            
  Regeringen föreslĂ„r att anslaget för 2016 bestĂ€ms till
  18 320 006 000 kronor. Vidare föreslĂ„s att riksdagen bemyndigar regeringen
  att under 2016 för anslaget ingĂ„ ekonomiska Ă„taganden som inklusive tidigare
  Ă„taganden medför behov av framtida anslag pĂ„ högst 13 400 000 000 kronor
  2017–2020.                
  1:5 RĂ„det för Europeiska socialfonden i Sverige: Anslaget fĂ„r anvĂ€ndas för
  förvaltningsutgifter vid RĂ„det för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska
  ESF-rĂ„det). Anslaget fĂ„r Ă€ven anvĂ€ndas för utgifter för nationell
  medfinansiering av s.k. tekniskt stöd inom Europeiska socialfonden och inom
  Fonden för europeiskt bistĂ„nd till dem som har det sĂ€mst stĂ€llt.    
  Regeringen föreslĂ„r att anslaget för 2016 bestĂ€ms till 116 701 000 kronor.
  1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020: Anslaget fĂ„r
  anvĂ€ndas för utgifter för utbetalningar av stöd frĂ„n Europeiska socialfonden
  för programperioden 2014–2020. Utbetalningarna avser delfinansiering av det
  nationella socialfondsprogrammet för investering för tillvĂ€xt och syssel-
  sĂ€ttning. Anslaget omfattar Ă€ven sĂ€rskilda EU-medel, utöver socialfonds-
  medel, för EU:s sysselsĂ€ttningsinitiativ för unga. Anslaget fĂ„r Ă€ven anvĂ€ndas
  för viss statlig medfinansiering av det nationella socialfondsprogrammet.  
  Regeringen föreslĂ„r att anslaget för 2016 bestĂ€ms till 997 600 000 kronor.
  Vidare föreslĂ„s att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för
  anslaget ingĂ„ ekonomiska Ă„taganden som inklusive tidigare Ă„taganden medför
  behov av framtida anslag pĂ„ högst 3 254 000 000 kronor 2017–2022.  
  1:7 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvĂ€rdering:
  Anslaget fĂ„r anvĂ€ndas för Institutet för arbetsmarknads- och
  utbildningspolitisk utvĂ€rderings (IFAU)   förvaltningsutgifter och
  finansieringsbidrag.              

16

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:AU2
Regeringen föreslĂ„r att anslaget för 2016 bestĂ€ms till 39 360 000 kronor för  
2016. Vidare föreslĂ„s att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för  
anslaget ingĂ„ ekonomiska Ă„taganden som inklusive tidigare Ă„taganden medför  
behov av framtida anslag pĂ„ högst 9 000 000 kronor 2017 och 2018.  
1:8 Inspektionen för arbetslöshetsförsĂ€kringen: Anslaget fĂ„r anvĂ€ndas för  
Inspektionen för arbetslöshetsförsĂ€kringens (IAF) förvaltningsutgifter.  
Regeringen föreslĂ„r att anslaget för 2016 bestĂ€ms till 64 348 000 kronor.  
1:9 Bidrag till administrationen av grundbeloppet: Anslaget fĂ„r anvĂ€ndas  
för utgifter för statsbidrag till administration av grundbeloppet enligt lagen  
(1997:238) om arbetslöshetsförsĂ€kring och lagen (1997:239) om arbets-  
löshetskassor för dem som inte Ă€r anslutna till nĂ„gon arbetslöshetskassa.  
Regeringen föreslĂ„r att anslaget för 2016 bestĂ€ms till 54 989 000 kronor.  
1:10 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten: Anslaget fĂ„r anvĂ€ndas  
för utgifter för statsbidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten för  
verksamheten enligt den överenskommelse svenska staten har med Finland  
och Norge om anordnande av utbildningar samt kompensation för de ökade  
kostnader som uppstĂ„r för dessa lĂ€nder till följd av att utbildningstjĂ€nsterna Ă€r  
mervĂ€rdesskattepliktiga i Sverige.  
Regeringen föreslĂ„r att anslaget för 2016 bestĂ€ms till 8 303 000 kronor.  
1:11 Bidrag till lönegarantiersĂ€ttning: Anslaget fĂ„r anvĂ€ndas för utgifter  
för statsbidrag till lönegarantiersĂ€ttning enligt lönegarantilagen (1992:497)  
och de sociala avgifter som ska betalas i samband med lönegaranti-  
utbetalningen enligt socialavgiftslagen (2000:980). Anslaget fĂ„r Ă€ven  
anvĂ€ndas för utgifter för arbetet med handlĂ€ggning av lönegarantiĂ€renden.  
Regeringen föreslĂ„r att anslaget för 2016 bestĂ€ms till 1 800 000 000 kronor.  
1:12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanstĂ€llningar:  
Regeringen föreslĂ„r att ett nytt anslag för utgifter för stöd till arbetsgivare för  
nystartsjobb och yrkesintroduktionsanstĂ€llningar förs upp pĂ„ statens budget  
fr.o.m. 2016. Regeringen uttalar att de nya reglerna innebĂ€r att vissa stöd i  
nationalrĂ€kenskaperna har omdefinierats sĂ„ att de utgör en del av statens  
utgifter i stĂ€llet för en del av statens skatteinkomster. Överföringen av stöd  
frĂ„n inkomsttill utgiftssidan av statens budget motiverar enligt regeringen  
ocksĂ„ en teknisk justering av utgiftstaket.  
Åldersintervallet i de sĂ€rskilda reglerna om stöd för nystartsjobb för unga  
Ă€r anpassat till reglerna för nedsĂ€ttningen av socialavgifter för unga. Till följd  
av regeringens förslag att slopa den nedsĂ€ttningen helt fr.o.m. den 1 juni 2016  
kommer den övre grĂ€nsen för unga i nystartsjobb i stĂ€llet att anpassas till den  
gĂ€ngse definitionen av ungdomar inom de arbetsmarknadspolitiska insatserna.  
Stöd för nystartsjobb för unga kommer dĂ€rmed enligt regeringens förslag att  
lĂ€mnas till dess en person fyller 25 Ă„r.  
Regeringen föreslĂ„r att det nya anslaget för 2016 bestĂ€ms till  
6 962 142 000 kronor.  

17

2015/16:AU2 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Arbetsliv

Regeringen anser att arbetslivspolitiken Àr central för en vÀl fungerande arbetsmarknad. Politiken bygger pÄ en ansvarsfördelning mellan staten och arbetsmarknadens parter, dÀr statens roll Àr att genom ÀndamÄlsenliga regelverk och andra styrmedel sÀkerstÀlla goda arbetsvillkor och underlÀtta tillkomsten av nya jobb, samtidigt som arbetsmarknadens parter ges förutsÀttningar att i kollektivavtal ta ansvar för villkorens nÀrmare utformning. PÄ arbetsmiljöomrÄdet Àr regeringens utgÄngspunkt att ingen ska riskera att dö eller skadas i sitt arbete.

Satsningarna

Fortsatta insatser för att förebygga den arbetsrelaterade ohÀlsan, sÀrskilt den psykosociala, Àr viktiga för att uppnÄ ett hÄllbart arbetsliv. Den vidareutveckling av Arbetsmiljöverkets arbete angÄende sÀrskilda förebyggande insatser för kvinnors arbetsmiljö som initierades 2015 fortsÀtter Àven under 2016 inom utgiftsomrÄde 13 i oförÀndrad omfattning.

I VÄrÀndringsbudgeten för 2015 gjordes en rad satsningar som föreslÄs fortsÀtta under 2016. Det handlar om en ökning av Arbetsmiljöverkets anslag, en ökning av bidraget till den regionala skyddsombudsverksamheten och sÀrskilda medel till arbetslivsforskningen för forskning om bl.a. arbetsmiljön i kvinnodominerade sektorer och kvinnors arbetsrelaterade ohÀlsa. Regeringen föreslÄr ocksÄ att sÀrskilda medel avsÀtts fr.o.m. 2016 för att frÀmja kompensförsörjningen inom företagshÀlsovÄrden. Regeringen aviserar ocksÄ sin ambition att i början av 2016 presentera en ny arbetsmiljöstrategi.

NÀr det gÀller arbetsrÀtten Àr det enligt regeringen önskvÀrt att arbetsmarknadens parter sÄ lÄngt som möjligt tar ansvar för vilka nÀrmare arbetsrÀttsliga villkor som ska gÀlla i arbetslivet. Det ska enligt regeringen gÀlla för alla som arbetar i Sverige, oavsett varifrÄn man kommer. Om parterna tar ett sÄdant ansvar, kan lÄngsiktig stabilitet uppnÄs. Statens uppgift Àr att ge parterna förutsÀttningar att ta ett sÄdant ansvar och samtidigt sÀkerstÀlla vissa grundlÀggande villkor.

NÀr det gÀller lönebildningen anför regeringen att en vÀl fungerande lönebildning kÀnnetecknas av att mÄl som hög sysselsÀttning, prisstabilitet, god konkurrenskraft och ökade reallöner blir möjliga att förena. Regeringen betonar ocksÄ att parternas ansvar för lönebildningen Àr en grundpelare i den svenska modellen.

Anslagen och bemyndigandena

Nedan sammanfattas regeringens förslag till anslagsanvisning för arbetslivsomrÄdet för respektive anslag inom utgiftsomrÄde 14 och förslagen i propositionen om bemyndiganden för regeringen att under 2016 ingÄ ekonomiska Ätaganden som innebÀr behov av framtida anslag. Regeringens förslag framgÄr i tabellform i bilaga 2.

2:1 Arbetsmiljöverket: Anslaget fÄr anvÀndas för Arbetsmiljöverkets förvaltningsutgifter samt för utgifter för statsbidrag till de centrala arbetstagarorganisationerna för den regionala skyddsombudsverksamheten.

18

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:AU2

Regeringen föreslÄr att anslaget för 2016 bestÀms till 698 411 000 kronor. Regeringen föreslÄr vidare att den bemyndigas att för anslaget ingÄ ekonomiska Ätaganden som inklusive tidigare Ätaganden medför behov av framtida anslag pÄ 20 000 000 kronor 2017.

2:2 Arbetsdomstolen: Anslaget fÄr anvÀndas för Arbetsdomstolens förvaltningsutgifter. Regeringen föreslÄr att anslaget för 2016 bestÀms till 32 166 000 kronor.

2:3 Internationella arbetstagarorganisationen (ILO): Anslaget fÄr anvÀndas för utgifter för Sveriges medlemsavgift till Internationella arbetsorganisationen (ILO). Högst 1,1 miljoner kronor fÄr anvÀndas för utgifter för deltagande i ILO:s verksamhet och för ILO-kommittén. Medlemsavgiften i svenska kronor bestÀms av den svenska kronans vÀxelkurs mot schweizerfrancen vid utbetalningsdagen i början av 2016. Regeringen föreslÄr att anslaget för 2016 bestÀms till 32 222 000 kronor.

2:4 Medlingsinstitutet: Anslaget fÄr anvÀndas för Medlingsinstitutets förvaltningsutgifter. Regeringen föreslÄr att anslaget för 2016 bestÀms till 58 122 000 kronor.

2:5 Arbetslivspolitik: Anslaget fÄr anvÀndas för utgifter för att finansiera forskning om arbetsliv. Anslaget omfattar ocksÄ vissa utgifter för stöd till företagshÀlsovÄrdens kompetensförsörjning.

Regeringen föreslÄr att anslaget för 2016 bestÀms till 20 000 000 kronor. Regeringen föreslÄr ocksÄ att den bemyndigas att för anslaget under 2016 ingÄ ekonomiska Ätaganden som medför behov av framtida anslag pÄ högst 38 000 000 kronor 2017 och 2018.

Motionerna

Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna har var för sig presenterat alternativa anslagsförslag för 2016. Förslagen innehÄller sÄvÀl andra anslagsnivÄer som förslag till nya anslag. En sammanstÀllning som visar hur motionsförslagen avviker frÄn regeringens förslag i frÄga om den nÀrmare anslagsfördelningen finns i bilaga 2.

Moderaterna

I motion 2015/16:3215 av Elisabeth Svantesson m.fl. anförs att det behövs reformer för att rusta mÀnniskor med kunskap, bÀttre drivkrafter till jobb och nya vÀgar till jobb för att möta det nya utanförskap som vÀxer fram och som drabbar utrikes födda och unga sÀrskilt hÄrt nÀr de inte ges möjlighet till jobb. För att bryta det nya utanförskapet har Moderaterna presenterat ett reformpaket. Det handlar om att rusta mÀnniskor med kunskap och kompetens för att ta det första jobbet, att stÀlla krav pÄ att man ska anstrÀnga sig för det första jobbet och att skapa fler vÀgar till och göra det mer lönsamt att ta det första jobbet.

19

2015/16:AU2 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  Förslag om en annan fördelning av anslagen inom utgiftsomrĂ„de 14 för
  2016 lĂ€mnas i yrkande 1 i motionen och Ă„terges i bilaga 2. Förslaget innebĂ€r
  att de sammanlagda anslagen understiger regeringens förslag med
  3 945 000 000 kronor och att sex av anslagen inom utgiftsomrĂ„det bestĂ€ms till
  en annan nivĂ„ Ă€n vad regeringen har föreslagit.
  Den ersĂ€ttningsnivĂ„ i arbetslöshetsförsĂ€kringen som regeringen beslutat
  om riskerar enligt Moderaterna att förlĂ€nga arbetslöshetsperioderna.
  Moderaterna vill ha en trygg arbetslöshetsförsĂ€kring med en tydlig arbetslinje
  och föreslĂ„r dĂ€rför att taket ska sĂ€nkas till 760 kronor per dag de 300 första
  dagarna av arbetslösheten för att dĂ€refter trappas av till 680 kronor per dag
  (yrkande 3). PĂ„ detta sĂ€tt vill partiet Ă„stadkomma starkare drivkrafter till arbete
  Ă€n vad regeringens nivĂ„ gör och tydligt uppmuntra till Ă„tergĂ„ng till jobb.
  Liknande förslag om ersĂ€ttningen i arbetslöshetsförsĂ€kringen framförs i
  motion 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (yrkande 6).
  Moderaterna vill minska medlen till arbetsmarknadsutbildningarna
  eftersom det har visat sig att de inte har ökat möjligheterna till reguljĂ€rt arbete
  jĂ€mfört med andra insatser.
  Vidare avvisas regeringens anslagsökning till Arbetsmiljöverket, men i
  jĂ€mförelse med Moderaternas budgetmotion för 2015 ökas anslaget med
  7 miljoner kronor.
  I motion 2015/16:3215 föreslĂ„r Moderaterna vidare yrkesintroduktions-
  anstĂ€llningar för nyanlĂ€nda och lĂ„ngtidsarbetslösa (yrkande 4). Förutom att
  yrkesintroduktionsanstĂ€llningarna bör utvidgas till att omfatta ocksĂ„ dessa
  grupper bör handledarstödet stĂ€rkas i syfte att underlĂ€tta för grupper som har
  svag förankring pĂ„ arbetsmarknaden. Motsvarande förslag framförs ocksĂ„ i
  motion 2015/16:2277 av Elisabeth Svantesson m.fl. (yrkande 8–9) och i
  partimotion 2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (yrkande 39–40).
  I motion 2015/16:3215 presenterar Moderaterna ocksĂ„ förslaget att
  matchningsanstĂ€llningar för lĂ„ngtidsarbetslösa bör införas (yrkande 5).
  MatchningsanstĂ€llningar skulle leda till en ny vĂ€g in pĂ„ arbetsmarknaden och
  innebĂ€r i korthet att den arbetssökande fĂ„r en trygg anstĂ€llning hos en
  matchningsaktör, t.ex. ett bemannings- eller rekryteringsföretag, samtidigt
  som arbetsgivaren fĂ„r pröva personen i frĂ„ga utan att bĂ€ra arbetsgivaransvaret.
  Liknande förslag framförs ocksĂ„ i motion 2015/16:2276 av Elisabeth
  Svantesson m.fl. (yrkande 4), i motion 2015/16:2277 av Elisabeth Svantesson
  m.fl. (yrkande 10) och i partimotion 2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra
  m.fl. (yrkande 42).
  Förslagen i motion 2015/16:3215 innebĂ€r följande för respektive
  anslagsnivĂ„:
  1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader: Anslaget minskas med
  21 000 000 kronor i förhĂ„llande till regeringens förslag.
  1:2 Bidrag till arbetslöshetsersĂ€ttning och aktivitetsstöd: Anslaget ökas
  med 175 000 000 kronor i förhĂ„llande till regeringens förslag.
  1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser: Anslaget
  minskas med 3 314 000 000 kronor i förhĂ„llande till regeringens förslag.
20  
  UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:AU2
1:4 Lönebidrag och Samhall m.m.: Anslaget minskas med 700 000 000  
kronor i förhĂ„llande till regeringens förslag.        
2:1 Arbetsmiljöverket: Anslaget minskas med 65 000 000 kronor i  
förhĂ„llande till regeringens förslag.        
2:5 Arbetslivspolitik: Anslaget minskas med 20 000 000 kronor i  
förhĂ„llande till regeringens förslag.        

Sverigedemokraterna

I motion 2015/16:2239 av Magnus Persson m.fl. lÀmnar Sverigedemokraterna förslag om anslagen inom utgiftsomrÄde 14 för 2016 som innebÀr att de sammanlagda anslagen understiger regeringens förslag med 1 370 500 000 kronor. Sex av anslagen inom utgiftsomrÄdet bestÀms till en annan nivÄ Àn vad regeringen har föreslagit och partiet föreslÄr ocksÄ fem nya anslag för utgiftsomrÄdet enligt nedan.

I frÄga om arbetslöshetsförsÀkringen föreslÄr Sverigedemokraterna en högre ersÀttning i början av perioden med en snabbare avtrappning jÀmfört med regeringens förslag. Detta för att försÀkringen mer ska fÄ karaktÀren av en omstÀllningsförsÀkring.

Partiet vill pÄ sikt slopa fas 3 i jobb- och utvecklingsgarantin. För deltagare i fas 3 med nÄgon slags funktionsnedsÀttning kommer det att behövas ett sÀrskilt stöd och Sverigedemokraterna föreslÄr dÀrför en satsning pÄ en höjning av taket för lönestödet i enlighet med Funkutredningens slutsatser och pÄ subventionerade föreningsjobb. Föreningsjobb föreslÄs ocksÄ för att öka samhÀllsnyttan och bekÀmpa lÄngtidsarbetslösheten och ungdomsarbetslösheten.

Sverigedemokraterna föreslÄr vidare att starta-eget-bidraget ska utökas till att omfatta unga arbetslösa redan frÄn 20 Ärs Älder i stÀllet för frÄn 25 Är. Partiet vill dessutom att stödet ska förlÀngas sÄ att det utbetalas i nio mÄnader i stÀllet för dagens sex mÄnader.

Sverigedemokraterna vill se en höjd ambitionsnivÄ pÄ arbetsmiljöomrÄdet och föreslÄr att anslaget för Arbetsmiljöverket höjs och att en satsning görs för att motverka hot och vÄld och för information om systematiskt arbetsmiljöarbete. Partiet vill ocksÄ inrÀtta ett nationellt kunskapscenter för arbetsmiljö. En satsning görs ocksÄ pÄ fortbildning av fler skyddsombud och för utbildningsinsatser mot mobbning pÄ arbetsplatserna.

Förslagen i motion 2015/16:2239 innebÀr följande för respektive anslagsnivÄ:

1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader: Anslaget ökas med 72 000 000 kronor i förhÄllande till regeringens förslag.

1:2 Bidrag till arbetslöshetsersÀttning och aktivitetsstöd: Anslaget ökas med 336 000 000 kronor i förhÄllande till regeringens förslag.

1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser: Anslaget minskas med 2 323 100 000 kronor i förhÄllande till regeringens förslag.

21

2015/16:AU2 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN        
  1:4 Lönebidrag och Samhall m.m.: Anslaget minskas med 49 900 000
  kronor i förhĂ„llande till regeringens förslag.    
  1:11 Bidrag till lönegarantiersĂ€ttning: Anslaget minskas med 2 500 000
  kronor i förhĂ„llande till regeringens förslag.    
  2:1 Arbetsmiljöverket: Anslaget ökas med 50 000 000 kronor i förhĂ„llande
  till regeringens förslag.        
  Nytt anslag Nationellt kunskapscenter för arbetsmiljö: Förslaget innebĂ€r att
  75 000 000 kronor anslĂ„s för det nya anslaget 2016.  
  Nytt anslag Utvidgat starta-eget-bidrag: Förslaget innebĂ€r att ett nytt
  anslag föreslĂ„s och att 272 000 000 kronor anslĂ„s för 2016.  
  Nytt anslag FriskvĂ„rd och företagshĂ€lsovĂ„rd: Förslaget innebĂ€r att ett nytt
  anslag föreslĂ„s och att 100 000 000 kronor anslĂ„s för 2016.  
  Nytt anslag Fortbildning av skyddsombud och utbildningsinsatser mot
  mobbning: Förslaget innebĂ€r att ett nytt anslag föreslĂ„s och att
  75 000 000 kronor anslĂ„s för 2016.      
  Nytt anslag Centrum för Ă€ldrepolitik: Förslaget innebĂ€r att ett nytt anslag
  föreslĂ„s och att 25 000 000 kronor anslĂ„s för 2016.  
  Centerpartiet        
  Förslaget i motion 2015/16:3176 av Annika Qarlsson m.fl. om anslagen för
  2016 inom utgiftsomrĂ„de 14 innebĂ€r att de sammanlagda anslagen understiger
  regeringens förslag med 6 341 000 000 kronor.    
  Centerpartiets yrkande innebĂ€r att Ă„tta anslag inom utgiftsomrĂ„det bestĂ€ms
  till en annan nivĂ„ Ă€n vad regeringen har föreslagit enligt nedan. Vidare föreslĂ„s
  ett nytt anslag, Pilotprojekt för jobbfixarpeng. En sammanstĂ€llning som visar
  hur motionsförslaget avviker frĂ„n regeringens förslag finns i bilaga 2.  
  Den nĂ€rmare motiveringen av Centerpartiets anslagsanvisning framgĂ„r av
  partiets budgetmotion (2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl.).  
  Förslagen i motion 2015/16:3176 innebĂ€r följande för respektive
  anslagsnivĂ„:        
  1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader: Anslaget minskas med
  681 000 000 kronor i förhĂ„llande till regeringens förslag.  
  1:2 Bidrag till arbetslöshetsersĂ€ttning och aktivitetsstöd: Anslaget minskas
  med 1 125 000 000 kronor i förhĂ„llande till regeringens förslag.  
  1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser: Anslaget
  minskas med 2 727 000 000 kronor i förhĂ„llande till regeringens förslag.  
  1:4 Lönebidrag och Samhall m.m.: Anslaget minskas med
  700 000 000 kronor i förhĂ„llande till regeringens förslag.  
  1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020: Anslaget
  minskas med 222 000 000 kronor i förhĂ„llande till regeringens förslag.  
  1:12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanstĂ€llningar: Anslaget
  minskas med 1 101 000 000 kronor i förhĂ„llande till regeringens förslag.  
  2:1 Arbetsmiljöverket: Anslaget minskas med 65 000 000 kronor i
  förhĂ„llande till regeringens förslag.      

22

      UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:AU2
2:5 Arbetslivspolitik: Anslaget minskas med 20 000 000 kronor i  
förhĂ„llande till regeringens förslag.            
Nytt anslag Pilotprojekt för jobbfixarpeng: Förslaget innebĂ€r att ett nytt  
anslag föreslĂ„s och att 300 000 000 kronor anslĂ„s för 2016.        
Liberalerna              
Liberalerna anför i motion 2015/16:3230 av Fredrik Malm m.fl. att det behövs  
ett nytt sysselsĂ€ttningsmĂ„l för Sverige och reformer för bĂ„de fler  
kunskapsintensiva jobb och för fler enklare jobb. En breddning av  
arbetsmarknaden kan ge en hög sysselsĂ€ttning, lĂ€gre utanförskap och mer  
resurser till vĂ€lfĂ€rden. Liberalernas inriktning Ă€r att den svenska  
arbetsmarknaden behöver mer flexibilitet samtidigt som tryggheten i  
omstĂ€llning ska öka genom en starkare arbetslöshetsförsĂ€kring.      
I motionen lĂ€mnar Liberalerna förslag om en annan fördelning av anslagen  
inom utgiftsomrĂ„de 14 för 2016 Ă€n regeringen (yrkande 1). Förslaget innebĂ€r  
att de sammanlagda anslagen understiger regeringens förslag med  
5 776 000 000 kr och att sju av anslagen bestĂ€ms till en lĂ€gre nivĂ„ Ă€n vad  
regeringen föreslagit.              
Liberalerna avvisar regeringens höjda ersĂ€ttningsnivĂ„ i arbetslöshets-  
försĂ€kringen eftersom den kombineras med reformer som enligt partiet trycker  
tillbaka sysselsĂ€ttningen.            
Den utbyggnad av de arbetsmarknadspolitiska Ă„tgĂ€rderna som regeringen  
föreslĂ„r avvisas ocksĂ„ eftersom den enligt Liberalerna bidrar till ett ökat  
programdeltagande som gör att en öppen arbetslöshet ersĂ€tts av en dold.      
Liberalerna föreslĂ„r vidare att riksdagen ska bemyndiga regeringen att  
under 2016 för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program  
och insatser ingĂ„ ekonomiska Ă„taganden som inklusive tidigare Ă„taganden  
medför behov av framtida anslag pĂ„ högst 4 673 000 000 kronor 2017–2026  
(yrkande 2). En sammanstĂ€llning som visar hur förslaget avviker frĂ„n  
regeringens förslag finns i bilaga 2.            
Liberalernas förslag i motion 2015/16:3230 innebĂ€r följande för respektive  
anslagsnivĂ„:              
1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader: Anslaget minskas med  
212 000 000 kronor i förhĂ„llande till regeringens förslag.        
1:2 Bidrag till arbetslöshetsersĂ€ttning och aktivitetsstöd: Anslaget minskas  
med 2 218 000 000 kronor i förhĂ„llande till regeringens förslag.      
1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser: Anslaget  
minskas med 2 337 000 000 kronor i förhĂ„llande till regeringens förslag.      
1:4 Lönebidrag och Samhall m.m.: Anslaget minskas med  
700 000 000 kronor i förhĂ„llande till regeringens förslag.        
1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020: Anslaget  
minskas med 222 000 000 kronor i förhĂ„llande till regeringens förslag.      
2:1 Arbetsmiljöverket: Anslaget minskas med 67 000 000 kronor i  
förhĂ„llande till regeringens förslag.            

23

2015/16:AU2 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN  
  2:5 Arbetslivspolitik: Anslaget minskas med 20 000 000 kronor i
  förhĂ„llande till regeringens förslag.  
  Kristdemokraterna  
  UtgiftsomrĂ„de 14 behandlas i motion 2015/16:1991 av DĂ©sirĂ©e Pethrus m.fl.
  Kristdemokraterna framför att arbetsmarknadspolitiken ska ha full
  sysselsĂ€ttning som det övergripande mĂ„let. Arbetet ger den enskilde direkt
  möjlighet att fĂ„ bĂ€ttre ekonomi och pĂ„verka sin situation och har ocksĂ„ en
  avgörande betydelse för möjligheten att bygga trygga familjer. Enligt
  Kristdemokraterna Ă€r det viktigt med en kraftfull politik för att bryta
  utanförskapet, och insatser krĂ€vs sĂ„vĂ€l för lĂ„ngtidsarbetslösa och utrikes födda
  som för personer med funktionsnedsĂ€ttning. Det behövs ocksĂ„ krafttag och
  nya reformer för att minska ungdomsarbetslösheten.
  Förslag om en annan fördelning av anslagen inom utgiftsomrĂ„de 14 för
  2016 lĂ€mnas i yrkande 1 i motionen och Ă„terges i bilaga 2. Förslaget innebĂ€r
  att de sammanlagda anslagen understiger regeringens förslag med

2 399 000 000 kronor och att sex av anslagen inom utgiftsomrÄdet bestÀms till en annan nivÄ Àn vad regeringen har föreslagit.

Kristdemokraterna anser att taket för lönestöden bör höjas (yrkande 7). Ett högre stöd skulle enligt partiet sannolikt ge fler möjlighet till anstÀllning och skulle ocksÄ öka legitimiteten för de sÀrskilda lönestöden och stÀrka sambandet mellan individens arbetsförmÄga och lönesubventionens storlek. Ett liknande förslag om höjning av taket för lönestöden framförs i motion 2015/16:2509 av Roland Utbult m.fl. om arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsÀttning (yrkande 14).

Kristdemokraterna avvisar regeringens höjda ersÀttningsnivÄer i arbetslöshetsförsÀkringen som enligt partiet i kombination med skattehöjningar pÄ företagande riskerar att underminera försÀkringens roll som omstÀllningsförsÀkring. Kristdemokraterna föreslÄr en justering av arbetslöshetsförsÀkringen, bl.a. sÄtillvida att ersÀttningsnivÄn under de 300 första dagarna bestÀms till 760 kronor per dag och dÀrefter till 680 kronor per dag (yrkande 13 i denna del).

Kristdemokraternas förslag i motion 2015/16:1991 innebÀr följande för respektive anslagsnivÄ:

1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader: Anslaget minskas med 188 000 000 kronor i förhÄllande till regeringens förslag.

1:2 Bidrag till arbetslöshetsersÀttning och aktivitetsstöd: Anslaget ökas med 333 000 000 kronor i förhÄllande till regeringens förslag.

1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser: Anslaget minskas med 2 504 000 000 kronor i förhÄllande till regeringens förslag.

1:4 Lönebidrag och Samhall m.m.: Anslaget ökas med 200 000 000 kronor i förhÄllande till regeringens förslag.

1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020: Anslaget minskas med 220 000 000 kronor i förhĂ„llande till regeringens förslag.

24

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:AU2

2:5 Arbetslivspolitik: Anslaget minskas med 20 000 000 kronor i förhÄllande till regeringens förslag.

Utskottets stÀllningstagande

LÀget pÄ arbetsmarknaden

Utskottet noterar inledningsvis att den förbÀttrade ekonomiska utvecklingen i omvÀrlden bidrar till ett förbÀttrat konjunkturlÀge och en fallande arbetslöshet i Sverige. SÀrskilt den amerikanska tillvÀxten Àr stark, men Àven Europa lÀmnar stegvis en lÄng period av ekonomisk stagnation och arbetslöshet i spÄren efter finanskrisen. Utskottet konstaterar att flertalet bedömare, exempelvis Konjunkturinstitutet och Riksbanken, Àr överens om att den globala ÄterhÀmtningen fortsÀtter och att den ekonomiska utvecklingen i Sverige kommer att vara relativt god under innevarande och nÀsta Är. PÄ samma gÄng bör det understrykas att uppgÄngen Àr osÀker och att riskerna för en svagare utveckling Àr betydande.

Vidare noterar utskottet att flera indikatorer ger vid handen att utvecklingen pÄ arbetsmarknaden Àr positiv. SysselsÀttningen fortsÀtter att öka, antalet lediga jobb ligger pÄ en fortsatt hög nivÄ och antalet varsel om uppsÀgningar har under Äret fallit till en lÄg nivÄ. Det kraftiga inflödet till arbetskraften till följd av det stora antalet nyanlÀnda invandrare innebÀr dock att arbetslösheten relativt sett minskar lÄngsammare.

Det gÄr inte heller att komma ifrÄn att vissa strukturella problem pÄ den svenska arbetsmarknaden bestÄr. Den tidigare alliansregeringen misslyckades med viktiga delar av jobbpolitiken, och antalet lÄngtidsarbetslösa nÀstan tredubblades under deras tid vid makten. NÀr sedan Sverigedemokraterna i riksdagens kammare röstade pÄ allianspartiernas budgetförslag för 2015 innebar det ett svÄrt bakslag för arbetet med att ÄterstÀlla och förstÀrka arbetsmarknadspolitiken. I och med VÄrÀndringsbudgeten för 2015 har viktiga reformer som traineejobb, utbildningskontrakt och extratjÀnster nu kunnat sjösÀttas och börjat verka.

Den stora skillnaden i sysselsÀttningsgrad mellan utrikes och inrikes födda Àr en annan utmaning som det enligt utskottet Àr viktigt att uppmÀrksamma. I ett internationellt perspektiv kan Sveriges dÄliga resultat förklaras av att vi har en förhÄllandevis hög sysselsÀttning för inrikes födda liksom en lÀgre andel arbetskraftsinvandring och en större andel humanitÀr invandring Àn övriga EU- och OECD-lÀnder. Och om enbart sysselsÀttningsgraden jÀmförs i Äldersgruppen 25-64 Är har Sverige en större andel utrikes födda som Àr sysselsatta Àn EU-genomsnittet (OECD Factbook 2014). Detta Àr viktigt att pÄpeka, liksom att internationella jÀmförelser av integrationspolitik pÄ arbetsmarknadsomrÄdet visar att Sverige har en mycket hög ambitionsnivÄ (Migrant Integration Policy Index 2015).

Utskottet menar ÀndÄ att situationen Àr allvarlig och en del i utvecklingen mot en tudelad arbetsmarknad dÀr vissa grupper har det betydligt svÄrare Àn andra. Enligt de senaste uppgifterna frÄn Arbetsförmedlingen Àr andelen

25

2015/16:AU2 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  utrikes födda som Ă€r inskrivna som arbetslösa 21,8 procent jĂ€mfört med 4,8
  procent av de inrikes födda. För de utrikes födda tar etableringen pĂ„ arbets-
  marknaden förhĂ„llandevis lĂ„ng tid, och den nuvarande kraftiga flykting-
  invandringen riskerar att medföra att den tar Ă€nnu lĂ€ngre tid framöver.
  Samtidigt Ă€r det sĂ„ att utvecklingen pĂ„ arbetsmarknaden delvis kan för-
  klaras av den demografiska utvecklingen. Vi blir allt friskare och lever lĂ€ngre.
  Sverige har likt mĂ„nga vĂ€sterlĂ€ndska lĂ€nder en Ă„ldrande befolkning.
  BerĂ€kningar visar att 2050 kommer 70 procent av befolkningen i EU-lĂ€nderna
  att vara över 65 Ă„r. Och eftersom arbetsmarknaden ser olika ut i olika grupper
  av befolkningen, pĂ„verkar de demografiska förĂ€ndringarna sysselsĂ€ttning och
  arbetslöshet i befolkningen som helhet. Som framhĂ„llits i mĂ„nga sammanhang
  Ă€r den demografiska utvecklingen och dess konsekvenser, bl.a. ökningen av
  den demografiska försörjningskvoten, en av vĂ„r tids största politiska
  utmaningar.
  I detta sammanhang ska Ă€ven uppmĂ€rksammas att andelen utrikes födda i
  befolkningen ökar. Som nĂ€mnts Ă€r sysselsĂ€ttningsgraden relativt lĂ„g och
  arbetslösheten hög, men utskottet kan samtidigt konstatera att denna grupp stĂ„r
  för en stor del av sysselsĂ€ttningsökningen under det senaste decenniet. I
  Sverige vĂ€xer den arbetsföra befolkningen tack vare en nettoinvandring. För
  utskottet framstĂ„r det som uppenbart att utrikes födda Ă€r ett vĂ€rdefullt tillskott
  pĂ„ den svenska arbetsmarknaden, bl.a. genom att de lindrar en negativ demo-
  grafisk utveckling som i förlĂ€ngningen gör det svĂ„rare att klara viktiga
  vĂ€lfĂ€rdsĂ„taganden.
  Det stora antalet nyanlĂ€nda invandrare, de demografiska förĂ€ndringarna
  liksom konsekvenserna av den tidigare regeringens politik Ă€r viktiga faktorer
  att förhĂ„lla sig till inför det reformarbete som vĂ€ntar. Inom kort mĂ„ste det till
  verkningsfulla insatser för att stĂ€rka etableringen av nyanlĂ€nda invandrare pĂ„
  arbetsmarknaden. DĂ€rutöver finns det ett antal strukturella förĂ€ndringar pĂ„ den
  framtida arbetsmarknaden som utskottet menar Ă€r av stor betydelse för arbets-
  marknadspolitiken pĂ„ lĂ€ngre sikt. Det handlar t.ex. om teknikutvecklingen
  inom it som innebĂ€r att kvalificerade arbetsuppgifter kan utföras med mindre
  behov av mĂ€nsklig arbetskraft. Vissa forskare menar att automatiseringen och
  datoriseringen kommer att leda till att cirka hĂ€lften av USA:s arbetstillfĂ€llen
  Ă€r borta inom 20 Ă„r, och en motsvarande undersökning för Sverige visar pĂ„
  likartade förhĂ„llanden hĂ€r.
  En annan viktig förĂ€ndring Ă€r den ökade rörligheten som under en lĂ„ng
  period har lett till en ökad internationalisering, med förĂ€ndrade marknader och
  konkurrensförhĂ„llanden som följd. Europas ekonomiska stĂ€llning i vĂ€rlden
  hĂ„ller snabbt pĂ„ att förĂ€ndras. År 2050 förutspĂ„s EU:s andel av vĂ€rldens BNP
  vara bara hĂ€lften sĂ„ stor som i dag. Det finns olika Ă„sikter om hur
  globaliseringen och internationaliseringen pĂ„verkar den svenska arbets-
  marknaden; specialisering och ökad produktivitet inom nĂ€ringslivet hör till de
  tendenser som pekats ut.
  Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att ett flertal indikatorer visar pĂ„
  en positiv utveckling framöver, men att arbetsmarknaden samtidigt Ă€r tydligt
26  
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:AU2

prÀglad av vissa strukturella problem och fortsatt höga arbetslöshetssiffror. Till följd av bl.a. globalisering och teknikutveckling stÄr arbetsmarknaden Àven inför förÀndringar av stor betydelse för politiken pÄ omrÄdet. Utskottet kommer att följa utvecklingen noga.

Anslagen och bemyndigandena

Utskottet vÀlkomnar att regeringen i sitt arbete vÀgleds av mÄlet att antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka sÄ mycket att Sverige 2020 har lÀgst arbetslöshet i EU. Utskottet noterar med tillfredsstÀllelse att mÄlet ska nÄs genom ökad sysselsÀttning. Det Àr avgörande för en god ekonomisk utveckling och utgör grunden för ett Sverige som hÄller ihop. Mot bakgrund av den pÄgÄende flyktingkrisen och de mÄnga nyanlÀnda som ska integreras i samhÀllet och komma in pÄ arbetsmarknaden kan det dock inte uteslutas att det tar nÄgot lÀngre tid att nÄ mÄlet. En snabb och effektiv etablering av nyanlÀnda pÄ arbetsmarknaden Àr en nödvÀndig förutsÀttning för att arbetslöshetsmÄlet ska nÄs.

NÀr det gÀller arbetslösheten noterar utskottet vidare att den fortfarande Àr hög, samtidigt som antalet lediga jobb Àr fler Àn nÄgonsin tidigare, vilket indikerar att matchningen pÄ arbetsmarknaden fungerar dÄligt. Konjunkturinstitutet har ocksÄ visat att matchningen försÀmrats under de senaste Ären, bl.a. i den meningen att sannolikheten att gÄ frÄn arbetslöshet till sysselsÀttning har minskat samtidigt som antalet vakanser per arbetslös har ökat. Vidare uppmÀrksammar Arbetsförmedlingen att rekryteringstiderna sedan 2004 trendmÀssigt har ökat (Arbetsmarknadsrapport 2015).

PÄ samma gÄng som matchningen fungerar allt sÀmre har arbetslösheten blivit alltmer ojÀmnt fördelad; en allt större del av de arbetslösa har i dag en svag förankring pÄ arbetsmarknaden, vilket i sig ökar rekryteringstiden. LÄngtidsarbetslösheten Àr vÀsentligt högre bland personer med ofullstÀndig gymnasieutbildning, personer födda utanför Europa och personer med en funktionsnedsÀttning som medför nedsatt arbetsförmÄga.

Arbetsmarknaden prÀglas alltsÄ i hög grad av ökande obalanser. För att rÄda bot pÄ problemet krÀvs det enligt utskottet insatser lÀngs Ätminstone tvÄ huvudspÄr: matchningen mÄste förbÀttras och de mÀnniskor som av olika anledningar stÄr lÄngt frÄn arbetsmarknaden mÄste fÄ rÀtt stöd och kompetensutveckling för att kunna komma tillbaka.

NÀr det gÀller de som stÄr lÄngt frÄn arbetsmarknaden kan utskottet inte nog betona att för att öka sysselsÀttningen och minska lÄngtidsarbetslösheten Àr det av största vikt att det finns möjlighet till utbildning och insatser som ökar anstÀllningsbarheten. Inte minst inom jobb- och utvecklingsgarantin har det tidigare varit en lÄg aktivitet och mÄnga har inte fÄtt insatser i rÀtt tid. Utskottet vÀlkomnar dÀrför den inriktning mot en aktiv arbetsmarknadspolitik för lÄngtidsarbetslösa som presenteras i budgetpropositionen och som arbetsmarknadsminister Ylva Johansson redogjorde för vid utskottets sammantrÀde den 29 september 2015.

27

2015/16:AU2 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  I denna aktiva politik ingĂ„r till att börja med att placeringar i
  sysselsĂ€ttningsfasen (fas 3) i jobb- och utvecklingsgarantin ska ersĂ€ttas med
  insatser som utgĂ„r mer frĂ„n varje individs behov och förutsĂ€ttningar, bl.a.
  utökade möjligheter till utbildning. Det Ă€r en stor utmaning att rusta och
  matcha de lĂ„ngtidsarbetslösa, och utskottet stĂ€ller sig positivt till regeringens
  vĂ€llovliga reformer i detta syfte, bl.a. möjligheten att deltidsstudera under sex
  mĂ„nader vid sidan av deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin och
  yrkesinriktade kurser inom bristyrken pĂ„ folkhögskola. Sedan tidigare finns
  ocksĂ„ bl.a. extratjĂ€nster inom vĂ€lfĂ€rden.
  I sammanhanget noterar utskottet Moderaternas förslag om att yrkes-
  introduktionsanstĂ€llningarna ska kunna gĂ€lla Ă€ven nyanlĂ€nda och
  lĂ„ngtidsarbetslösa. HĂ€r ska ocksĂ„ nĂ€mnas förslaget i Centerpartiets
  budgetmotion om att s.k. introduktionsjobb införs för samma mĂ„lgrupper.
  Centerpartiet anser förvisso att Ă€ven arbetsgivare utan kollektivavtal kan
  komma i frĂ„ga, men de olika namnen till trots framstĂ„r det i övrigt inte tydligt
  vilka skillnaderna mellan dessa förslag Ă€r. I alla hĂ€ndelser anser utskottet att
  arbetsgivarnas nuvarande möjlighet att inom ramen för yrkesintroduktions-
  avtal anstĂ€lla unga och fĂ„ stöd för detta Ă€r en viktig del i en ordnad
  generationsvĂ€xling. Utskottet uppmĂ€rksammar att i överenskommelsen om
  insatser med anledning av flyktingkrisen frĂ„n den 23 oktober 2015 ingĂ„r bl.a.
  möjligheten till yrkesintroduktionsavtal Ă€ven för nyanlĂ€nda. Utskottet noterar
  vidare att denna anstĂ€llningsform enligt överenskommelsen bör utvidgas till
  att gĂ€lla Ă€ven arbetsgivare som inte omfattas av kollektivavtal. En
  förutsĂ€ttning för detta, som framgĂ„r av nĂ€mnda överenskommelse, och som
  enligt utskottet Ă€r avgörande, Ă€r att villkoren för den anstĂ€llde motsvarar
  kollektivavtalsnivĂ„, samt att den utbildning och handledning som
  arbetstagaren har rĂ€tt till sĂ€kras. För de lĂ„ngtidsarbetslösa finns sedan tidigare
  pĂ„ plats extratjĂ€nster inom vĂ€lfĂ€rden, en reform som utskottet fĂ€ster tilltro till.
  Utskottet vill hĂ€r Ă€ven framhĂ„lla arbetsmarknadsutbildningarna, vilka har
  som syfte att öka arbetssökandes möjligheter att fĂ„ ett arbete samt att
  underlĂ€tta för arbetsgivarna att fĂ„ arbetskraft med lĂ€mplig kompetens.
  Arbetsförmedlingen har rapporterat att utbildningarna inte lĂ€ngre i lika stor
  utstrĂ€ckning leder till att deltagarna fĂ„r arbete. De försĂ€mrade resultaten kan
  ha flera orsaker, bl.a. en tydligare prioritering av arbetssökande som stĂ„r lĂ„ngt
  frĂ„n arbetsmarknaden (Arbetsförmedlingens Arbetsmarknadsrapport 2015).
  Regeringen har uppmĂ€rksammat frĂ„gan och Arbetsförmedlingen har angett att
  det har inletts ett förbĂ€ttringsarbete som bl.a. innefattar upphandlings-
  förfarandet, vilket utskottet menar Ă€r betydelsefullt. Utskottet kommer ocksĂ„
  att med intresse ta del av den granskning av arbetsmarknadsutbildningar som
  aviserats av Riksrevisionen. Med tanke pĂ„ den nuvarande flyktingsituationen
  vill utskottet Ă€ven framhĂ„lla arbetsmarknadsutbildningens betydelse för att
  sĂ€kra tillgĂ„ngen till tolkstöd, nĂ„got som ocksĂ„ togs upp av myndighetens
  generaldirektör vid dennes besök hos utskottet. Utskottet kan dĂ€rmed inte
  instĂ€mma i Moderaternas och Centerpartiets vĂ€rdering av arbetsmarknads-
  utbildningar och hĂ„ller inte med om att medlen till desamma bör minskas.
28  
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:AU2

NĂ€r det gĂ€ller personer med funktionsnedsĂ€ttning som medför nedsatt arbetsförmĂ„ga handlar det förutom om kompetensutvecklande insatser om de s.k. lönestöden. Enligt bl.a. rapporter frĂ„n Arbetsförmedlingen och de analyser som gjorts inom den s.k. Funkautredningen hör lönestöden till de insatser som betyder mest för att öka möjligheterna för personer med funktionsnedsĂ€ttning att komma i arbete. Utskottet anser dĂ€rför att det Ă€r mycket betydelsefullt att regeringen nu kommer med en satsning pĂ„ lönestöd och sĂ€rskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS) för att fler ska kunna ta del av en anstĂ€llning med lönestöd. Även satsningen för att fler ska kunna fĂ„ jobb inom Samhall AB Ă€r enligt utskottet vĂ€lkommen. Utskottet kan i och för sig sympatisera med Kristdemokraternas intentioner pĂ„ omrĂ„det och de förslag partiet lĂ€gger i linje med Funkautredningens betĂ€nkande men finner Ă€ndĂ„ att regeringens samlade bedömning Ă€r vĂ€l avvĂ€gd.

NÀr det gÀller matchningen pÄ arbetsmarknaden behöver Arbetsförmedlingens arbete utvecklas och anpassas till de utmaningar som finns pÄ dagens och framtidens arbetsmarknad. Arbetsförmedlingen stÄr inför stora utmaningar, och arbetet med att öka förtroendet för myndigheten fortsÀtter. För att möjliggöra ett bÀttre utvecklingsarbete vÀlkomnar utskottet att Arbetsförmedlingen fÄr fortsatt ökat anslag. Som myndighetens generaldirektör vid ett flertal utskottssammantrÀden redogjort för pÄgÄr den s.k. förnyelseresan framgÄngsrikt. Vidare menar utskottet att det Àr positivt att myndigheten har intensifierat kontakterna med arbetsgivarna, inte minst med de smÄ och medelstora företagen, eftersom det Àr en viktig utgÄngspunkt för ett framgÄngsrikt matchnings- och förmedlingsarbete.

I sammanhanget noterar utskottet att Centerpartiet i sin budgetmotion har förslag om att införa en s.k. jobbfixarpeng för att finansiera alternativa förmedlingsaktörer. Utskottet, som behandlat frÄgan tidigare, anser att arbetsmarknadspolitiken i första hand bör styras via den offentliga Arbetsförmedlingen, men att det pÄ samma gÄng kan finnas utrymme för alternativa insatser frÄn kompletterande aktörer (jÀmför bet. 2014/15:AU5). I dagslÀget finns det dock inga skÀl för att denna typ av verksamhet ska utvidgas, och sÀrskilt i frÄga om matchnings- och förmedlingsverksamhet anser utskottet att en statlig myndighet med en nationell överblick Àr en förutsÀttning för en vÀl fungerande arbetsmarknad.

NÀra kopplat till problemen med matchning Àr behovet av validering av kompetens och utbildning, och detta gÀller sÀrskilt alla de flyktingar som nu söker sig till Sverige. Utskottet stÀller sig positivt till att Arbetsförmedlingen fÄr ytterligare resurser sÄ att fler personer fÄr sin kompetens validerad i syfte att underlÀtta kompetensförsörjningen i arbetslivet och bidra till en effektiv matchning pÄ arbetsmarknaden. I sammanhanget konstaterar utskottet liksom regeringen att etableringsuppdraget stÄr inför stora utmaningar som krÀver flexibilitet och anpassning av verksamheten. Det ökande antalet deltagare innebÀr en pÄfrestning, och utskottet anser dÀrför att förslaget om mer resurser till etableringsuppdraget pÄ Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag Àr bÄde nödvÀndigt och vÀlkommet. Utskottet noterar att myndigheten i sin senaste

29

2015/16:AU2 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  Ă„terrapportering aviserar att anslaget för detta Ă€ndamĂ„l behöver utökas
  ytterligare de nĂ€rmaste Ă„ren jĂ€mfört med vad som föreslĂ„s i
  budgetpropositionen.
  I frĂ„ga om arbetslöshetsförsĂ€kringen kan utskottet konstatera att sĂ€rskilt
  Moderaterna vill sĂ€nka ersĂ€ttningsnivĂ„erna. Utskottet vill hĂ€r betona arbets-
  löshetsförsĂ€kringens betydelse bĂ„de för att underlĂ€tta omstĂ€llning och ge
  ekonomisk trygghet vid perioder av arbetslöshet. I september 2015 höjdes den
  inkomstrelaterade ersĂ€ttningen till 910 kronor de första 100 dagarna i
  ersĂ€ttningsperioden och dĂ€refter till 760 kronor per dag. Samtidigt höjdes
  grundbeloppet till 365 kronor per dag. Enligt utskottet bidrar inkomst-
  tryggheten bl.a. till en god matchning genom att personer kan söka och
  acceptera arbeten som de har lĂ€mpliga kvalifikationer för. Det Ă€r förvisso
  tillfredsstĂ€llande att sĂ„vĂ€l Centerpartiet och Liberalerna som Kristdemo-
  kraterna i viss mĂ„n övergett det synsĂ€tt som prĂ€glade alliansregeringen – dĂ„
  arbetslöshetsförsĂ€kringen i det nĂ€rmaste förlorade sin roll som
  inkomstförsĂ€kring och för mĂ„nga hamnade pĂ„ nivĂ„er nĂ€ra försörjningsstöd –
  men det rĂ€cker inte, och utskottet kan inte annat Ă€n avvisa de alternativa
  förslagen pĂ„ omrĂ„det.
  NĂ€r det gĂ€ller sĂ€rskilt Sverigedemokraterna kan utskottet konstatera att i
  frĂ„ga om anslagsnivĂ„er inom utgiftsomrĂ„det ligger partiet förvisso nĂ€rmare
  regeringen Ă€n övriga oppositionspartier, men nĂ€r det gĂ€ller politikens innehĂ„ll
  och grundlĂ€ggande vĂ€rderingar Ă€r avstĂ„ndet desto lĂ€ngre. I arbetsmarknads-
  politiken ingĂ„r att skapa bĂ€sta möjliga förutsĂ€ttningar för att bl.a. nyanlĂ€nda
  invandrare ska kunna komma in pĂ„ arbetsmarknaden och bli integrerade i
  samhĂ€llet. Till skillnad frĂ„n Sverigedemokraterna vĂ€lkomnar utskottet att
  mĂ€nniskor med andra erfarenheter och kunskaper fĂ„r möjlighet att bidra sĂ„vĂ€l
  kulturellt som ekonomiskt till vĂ„r gemensamma framtid (jĂ€mför yttr.
  2015/16:AU1y och bet. 2015/16:AU1). Utskottet tar avstĂ„nd frĂ„n den
  inskrĂ€nkta nationalism som Sverigedemokraterna ger uttryck för och vars
  dröm om ett pĂ„nyttfött Sverige Ă€r ett land stĂ€ngt mot omvĂ€rlden.
  Arbetslivspolitiken Ă€r central för en vĂ€l fungerande arbetsmarknad.
  Utskottet vĂ€lkomnar att regeringen betrĂ€ffande arbetsrĂ€tten vill föra en politik
  som bygger pĂ„ en ansvarsfördelning mellan staten och arbetsmarknadens
  parter. Utskottet ser positivt pĂ„ att regeringen vill frĂ€mja kollektivavtalsvillkor
  och sĂ€tter tilltro till den svenska arbetsmarknadsmodellens möjligheter att
  skapa goda förutsĂ€ttningar för trygghet, utveckling, tillvĂ€xt och konkurrens-
  kraft. Det Ă€r vidare vĂ€lkommet att regeringen i sammanhanget betonar vikten
  av en bra dialog mellan staten och arbetsmarknadens parter.
  I frĂ„ga om arbetsmiljön menar utskottet liksom regeringen att de senaste
  Ă„rens negativa utveckling pĂ„ omrĂ„det mĂ„ste tas pĂ„ allvar. UtgĂ„ngspunkten
  mĂ„ste vara att ingen ska riskera att dö eller skadas i sitt arbete. Utskottet
  vĂ€lkomnar att regeringen, inom ramen för en ny arbetsmiljöstrategi, har
  pĂ„börjat ett arbete med att utforma en nollvision mot dödsolyckor i arbetslivet.
  Enligt officiell statistik frĂ„n Arbetsmiljöverket Ă€r antalet dödsolyckor hittills i
  Ă„r det lĂ€gsta nĂ„gonsin och enligt myndigheten i hög grad ett resultat av det
30  
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:AU2

förebyggande arbetet pÄ svenska byggarbetsplatser. Utskottet noterar detta med tillfredsstÀllelse och vÀlkomnar att den ökning av Arbetsmiljöverkets anslag som beslutades genom VÄrÀndringsbudgeten för 2015 nu fortsÀtter.

Utskottet stÀller sig ocksÄ positivt till att andra viktiga satsningar pÄ omrÄdet som initierades i VÄrÀndringsbudgeten föreslÄs fortsÀtta; det gÀller ökningen av bidraget till den regionala skyddsombudsverksamheten och sÀrskilda medel till arbetslivsforskningen för forskning om bl.a. arbetsmiljön i kvinnodominerade sektorer och kvinnors arbetsrelaterade ohÀlsa. Det Àr ocksÄ vÀlkommet att sÀrskilda medel avsÀtts fr.o.m. 2016 för att frÀmja kompensförsörjningen inom företagshÀlsovÄrden.

I sammanhanget förtjÀnar det enligt utskottet ocksÄ att uppmÀrksammas att den vidareutveckling av Arbetsmiljöverkets arbete angÄende sÀrskilda förebyggande insatser för kvinnors arbetsmiljö som initierades 2015 fortsÀtter under 2016 inom utgiftsomrÄde 13 i oförÀndrad omfattning. Utskottet noterar vidare att regeringen har som ambition att i början av 2016 presentera en ny strategi för arbetsmiljöpolitiken. Arbetet ska enligt regeringen bedrivas i nÀra samrÄd med arbetsmarknadens parter. Utskottet anser att ett sÄdant helhetsgrepp för den framtida arbetsmiljöpolitiken med det förÀnderliga arbetslivet i Ätanke Àr vÀlkommet.

NÀr det gÀller arbetsvillkoren i övrigt pÄ svensk arbetsmarknad anför regeringen bl.a. att den vill arbeta pÄ flera fronter för att stÀrka och utveckla den svenska arbetsmarknadsmodellen, bÄde nationellt och inom EU-arbetet. Utskottet vÀlkomnar denna hÄllning och anser i likhet med regeringen att kollektivavtalens stÀllning mÄste vÀrnas. Svenska löner och villkor ska gÀlla för alla som arbetar i Sverige.

Sammanfattande stÀllningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslagsfördelning inom utgiftsomrĂ„de 14 för 2016 (prop. 2014/15:1 utg. omr. 14 punkt 7), liksom om bemyndiganden för regeringen att under 2016 ingĂ„ ekonomiska Ă„taganden som innebĂ€r behov av framtida anslag (prop. 2014/15:1 utg. omr. 14 punkterna 1–6). Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.

Framtidens arbetsmarknad

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslÄr motionsyrkanden om bl.a. omstÀllningsmöjligheter, jobbpakt för smÄföretagen och regionalisering av arbetsmarknadspolitiken.

JÀmför reservationerna 2 (M), 3 (C) och 4 (L).

31

2015/16:AU2 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Motionerna

Moderaterna stÀller i motion 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. krav pÄ bÀttre möjligheter till omstÀllning pÄ arbetsmarknaden (yrkande 1). Partiet framhÄller att vi lever i en tid av högt omvandlings- och konkurrenstryck och att det dÀrför krÀvs bÀttre möjligheter och drivkrafter för mÀnniskor att stÀlla om och anpassa sin kompetens efter arbetsmarknadens efterfrÄgan. BÀttre omstÀllningsmöjligheter Àr enligt partiet av vikt Àven för att möjliggöra ett lÀngre arbetsliv och i förlÀngningen sÀkra vÀlfÀrdens finansiering.

I partimotion 2015/16:2368 av Anders W Jonsson m.fl. vill Centerpartiet se en jobbpakt för smÄföretagen som lÄter ungdomar, nyanlÀnda och lÄngtidsarbetslösa kombinera arbete med utbildning och handledning (yrkande 3).

Liberalerna anser i partimotion 2015/16:2782 av Jan Björklund m.fl. att det bör genomföras nödvÀndiga reformer för att öppna upp den svenska arbetsmarknaden för alla (yrkande 12). Enligt partiet Àr det avgörande att fokusera pÄ hur fler jobb kan skapas och hur trösklarna in till den svenska arbetsmarknaden kan sÀnkas.

Maria Malmer Stenergard och Sofia Fölster (bÄda M) framhÄller i motion 2015/16:2630 behovet av fler enkla jobb pÄ arbetsmarknaden (yrkande 2).

I motion 2015/16:80 pÄtalar Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M) att det krÀvs politiska beslut som gör det lÀttare för företag att anstÀlla, vilket pÄ sikt skapar fler arbetstillfÀllen pÄ landsbygden (yrkande 4).

I motion 2015/16:746 uppmÀrksammar Rasmus Ling (MP) den utveckling mot ökad regionalisering av Sverige som sedan ett par decennier pÄgÄtt med skiftande framgÄng. Som ett led i den förstÀrkning av befogenheter pÄ regional nivÄ som motionÀren föresprÄkar föreslÄs att ansvaret för arbetsmarknadspolitiken flyttas frÄn staten till regionerna (yrkande 2).

Valter Mutt m.fl. (MP) förordar i motion 2015/16:2804 att möjligheten till friÄr ska införas i Sverige.

Utskottets stÀllningstagande

Utskottet vill inledningsvis framhÄlla att det Àr viktigt att arbetsmarknadspolitiken tar sin utgÄngspunkt i mÀnniskors vilja till arbete och utveckling. Arbete innebÀr möjligheter till egenförsörjning, gemenskap, tillhörighet och makt att forma sitt liv och sin framtid. Att fler mÀnniskor har arbete, oavsett kön, bakgrund och andra identiteter, Àr avgörande för att hÄlla ihop Sverige. Ett land med hög sysselsÀttningsgrad, högt arbetskraftsdeltagande och lÄg arbetslöshet blir rikare, tryggare och öppnare.

Utskottet konstaterar att arbetslösheten har varit alltför hög under lÄng tid och att lÄngtidsarbetslösheten riskerar att ligga kvar pÄ en hög nivÄ. En allt större del av de arbetslösa har i dag en svag förankring pÄ arbetsmarknaden. Den tidigare regeringen misslyckades med att bekÀmpa arbetslösheten. LÄngtidsarbetslösheten bet sig fast pÄ en hög nivÄ och ungdomsarbetslösheten var sÄ omfattande att Sverige fick stöd av EU för att bekÀmpa den. Det har investerats alldeles för lite i Sverige, och för att möta framtidens utmaningar

32

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:AU2

mÄste det till en förÀndring. Framtidens arbetsmarknad stÄr inför en rad utmaningar och det Àr dÀrför centralt med en arbetsmarknadspolitik som möter dessa utmaningar. Utskottet vÀlkomnar dÀrför att regeringen ser ökad sysselsÀttning och varaktigt minskad arbetslöshet som sin viktigaste uppgift under mandatperioden.

Oppositionspartierna och enskilda ledamöter frÄn dessa partier mÄlar i ett antal motioner upp bilden av framtidens arbetsmarknad. I motionerna framförs olika förslag pÄ ÄtgÀrder som motionÀrerna anser skulle kunna leda till en positiv utveckling framöver. Utskottet delar uppfattningen att det Àr viktigt att blicka framÄt och stÀndigt försöka anpassa och förbÀttra arbetsmarknadspolitiken utifrÄn rÄdande förutsÀttningar. Utskottet anser dÀrför att det Àr tillfredsstÀllande att regeringen för en sÄ tydligt framtidsinriktad politik pÄ det arbetsmarknadspolitiska omrÄdet. Utskottet kan t.ex. konstatera att det i budgetpropositionen för 2016 presenteras ett flertal förslag pÄ ÄtgÀrder för att möta framtidens utmaningar. Inte minst gÀller det de stora utbildningssatsningar som regeringen har presenterat och sÀrskilda ÄtgÀrder riktade mot de grupper som har svÄrigheter med att komma in pÄ och förankra sig pÄ arbetsmarknaden.

Ett omrÄde som utskottet kan se att regeringen prioriterar bÄde i sitt tidigare arbete och i budgetpropositionen för 2016 Àr insatser för att underlÀtta omstÀllningen pÄ arbetsmarknaden. För att öka sysselsÀttningen och minska arbetslösheten Àr det av stor vikt att de som söker jobb ges möjlighet till utbildning som ökar deras anstÀllningsbarhet. SamhÀllet har ett ansvar för att se till att det finns tillrÀckligt med utbildningsmöjligheter, samtidigt som personer som behöver stÀrka sin stÀllning i arbetslivet ocksÄ sjÀlva har ett ansvar för att anvÀnda dessa möjligheter. En vÀl fungerande arbetsmarknadspolitik och utbildningspolitik Àr dÀrför av stor vikt för att sysselsÀttningen ska kunna öka och arbetslösheten minska. Utskottet vÀlkomnar dÀrför regeringens satsningar pÄ omrÄdet i form av t.ex. ett stadigvarande kunskapslyft med permanenta utbildningsplatser inom yrkeshögskolan och folkhögskolan och i frÄga om sÄvÀl allmÀnna Àmnen som yrkesÀmnen inom kommunal vuxenutbildning. Satsningar har ocksÄ gjorts inom högskoleutbildningen i hela landet. Regeringen har förklarat att avsikten med kunskapslyftet bl.a. Àr att ge mÀnniskor en chans att utbilda sig för att kunna fÄ ett jobb, omskola sig till ett nytt yrke, fÄ behörighet till högre utbildning eller vidareutbilda sig för bÀttre karriÀrmöjligheter. Utskottet anser att denna typ av insatser pÄ ett bra sÀtt skapar förutsÀttningar för deltagande pÄ framtidens arbetsmarknad genom att ge mÀnniskor verktyg för att kunna ta de jobb som finns och de nya som vÀxer fram.

Vidare anser utskottet att omstÀllningen pÄ arbetsmarknaden underlÀttas av regeringens satsningar pÄ arbetslöshetsförsÀkringen. Regeringens linje garanterar att försÀkringen i större utstrÀckning kan verka som den omstÀllningsförsÀkring den Àr tÀnkt att vara. Utskottet noterar i sammanhanget att bl.a. Finanspolitiska rÄdet har uttalat sig positivt om höjd arbetslöshetsersÀttning just för att den inte ska mista sin roll som omstÀllningsförsÀkring.

33

2015/16:AU2 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  Utskottet anser att arbetsmarknadspolitiken överlag ska bidra till att frĂ€mja en
  effektiv omstĂ€llning nĂ€r arbetsmarknaden förĂ€ndras och till en effektiv
  kompetensförsörjning i samhĂ€llet. Utskottet glĂ€ds Ă„t att regeringen för en
  politik som verkar just i den riktningen och sĂ„ tydligt har omstĂ€llningen pĂ„
  arbetsmarknaden för ögonen.
  Utskottet anser vidare att regeringen stĂ„r för en politik som lĂ€gger stor vikt
  vid jobbskapande i alla delar av samhĂ€llet och i alla delar av landet. Det Ă€r
  ocksĂ„ tydligt att regeringen verkar för en arbetsmarknad som Ă€r öppen för alla.
  För att fler ska komma i jobb behöver dock investeringarna för jobbskapande
  ökas ytterligare och arbetet med att öka utflödet till arbete och utbildning
  intensifieras. Inte minst gĂ€ller det insatserna för de grupper som av olika
  anledningar har extra svĂ„rt att etablera sig pĂ„ arbetsmarknaden. Utskottet
  vĂ€lkomnar regeringens breda angreppssĂ€tt inom arbetsmarknadspolitiken och
  delar övertygelsen om att insatser fĂ„r störst effekt om de utgĂ„r frĂ„n varje
  individs behov och förutsĂ€ttningar. Som en följd av regeringens politik finns i
  dag en bred palett av insatser att anvĂ€nda sig av för att fĂ„ sĂ„ mĂ„nga som möjligt
  i sysselsĂ€ttning av olika slag.
  Utskottet anser ocksĂ„ att en aktiv nĂ€ringspolitik Ă€r helt central för att
  lĂ„ngsiktigt stĂ€rka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsĂ€ttningar för
  nya jobb. Det Ă€r inte enbart genom arbetsmarknadspolitiken som arbets-
  tillfĂ€llen kommer att skapas pĂ„ framtidens arbetsmarknad. Utskottet noterar
  med tillfredsstĂ€llelse att regeringen har gett nĂ€ringspolitiken en mer central
  roll i sitt arbete, och att den har en positiv instĂ€llning till samarbete mellan
  staten, nĂ€ringslivet och akademin i syfte att skapa fler jobb. Utskottet
  vĂ€lkomnar regeringens ambition att intensifiera arbetet med att förbĂ€ttra
  företagsklimatet sĂ„ att fler företag kan starta och befintliga företag vĂ€xa. Det
  Ă€r viktigt att politiken förs med mĂ„let att underlĂ€tta skapandet av
  arbetstillfĂ€llen i hela landet. Utskottets uppfattning Ă€r att regeringen Ă€r tydlig
  i sina ambitioner att göra just det.
  Utskottet vill framhĂ„lla att det Ă€r viktigt att de insatser somgörs inomramen
  för arbetsmarknadspolitiken Ă€r trĂ€ffsĂ€kra och kostnadseffektiva. Utskottet
  konstaterar att utmaningarna för framtidens arbetsmarknad bĂ„de Ă€r stora och
  krĂ€ver breda lösningar inom flera politikomrĂ„den. I det sammanhanget Ă€r det
  vĂ€lkommet att regeringen ser framtida utvecklingsbehov inom olika omrĂ„den.
  För att det ska vara möjligt att nĂ„ högt uppsatta mĂ„l om att fĂ„ sĂ„ mĂ„nga som
  möjligt i arbete och för att framtidens arbetsmarknad ska kunna blomstra Ă€r
  det viktigt att stĂ€ndigt utvĂ€rdera de insatser som görs och försöka förbĂ€ttra
  dessa. Utskottet noterar att regeringen i budgetpropositionen för 2016
  framhĂ„ller matchningen av arbetssökande till lediga jobb och insatserna för
  lĂ„ngtidsarbetslösa som exempel pĂ„ omrĂ„den som kan förbĂ€ttras.
  Utskottet vill vidare framhĂ„lla betydelsen av att den svenska arbets-
  marknadsmodellen vĂ€rnas Ă€ven pĂ„ framtidens arbetsmarknad. Det Ă€r centralt
  att denna modell Ă€ven i fortsĂ€ttningen anvĂ€nds som utgĂ„ngspunkt för att skapa
  goda förutsĂ€ttningar för trygghet, utveckling, tillvĂ€xt och konkurrenskraft. För
  en vĂ€l fungerande modell, som över tid kan utvecklas, behövs en bra dialog
34  
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:AU2

och en fungerande ansvarsfördelning mellan staten och arbetsmarknadens parter. Modellen förutsÀtter en hög kollektivavtalstÀckning och en hög organisationsgrad inom bÄde arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer. Utskottet noterar att nya anstÀllningsformer och nya sÀtt att organisera arbetet, tillsammans med en ökad rörlighet över nationsgrÀnserna, har pÄverkat den svenska modellens förutsÀttningar och medför nya utmaningar. Det Àr viktigt att stÄ fast vid den modell som varit starkt bidragande till en gynnsam utveckling över tid för bÄde arbetstagare och arbetsgivare i Sverige.

Utskottet kan inte stÀlla sig bakom uppfattningen att ansvaret för arbetsmarknadspolitiken ska flyttas frÄn staten till regionerna. Regioner och kommuner har visserligen en central roll i frÄga om arbetsmarknadspolitiken i stort och som aktörer för att fÄ mÀnniskor i arbete. Men att helt flytta ansvaret för arbetsmarknadspolitiken till regionerna skulle enligt utskottet inte garantera en mer effektiv arbetsmarknadspolitik. I sammanhanget finns ocksÄ skÀl att pÄminna om att Arbetsförmedlingen enligt sin instruktion ska anpassa verksamheten efter de skilda förutsÀttningar och behov som gÀller i olika delar av landet.

DÀrmed finner utskottet inget behov av att vidta ÄtgÀrder med anledning av de framstÀllda motionsyrkandena, som dÀrför avstyrks.

Arbetsförmedlingens organisation och verksamhet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslÄr motionsyrkanden om bl.a. en reformering av Arbetsförmedlingen och krav pÄ att konkurrensutsÀtta förmedlingsverksamheten. Utskottet hÀnvisar bl.a. till pÄgÄende arbete.

JÀmför reservationerna 5 (M) och 6 (KD).

Bakgrund

I lagen (1993:440) om privat arbetsförmedling regleras arbetsförmedling som bedrivs av nÄgon annan Àn den offentliga arbetsförmedlingen. I 6 § stadgas att den som bedriver arbetsförmedling inte fÄr begÀra, avtala om eller ta emot ersÀttning av arbetssökande för att erbjuda eller anvisa dem arbete.

Den dÄvarande regeringen beslutade den 6 februari 2014 (dnr A2014/575/A) att tillsÀtta en utredning som skulle göra en översyn av Arbetsförmedlingen. Regeringen beslutade vid sitt sammantrÀde den 15 januari 2015 att avsluta Utredningen om översyn av Arbetsförmedlingen (dnr A2015/143/A). PÄ förslag av arbetsmarknadsutskottet beslutade riksdagen den 12 februari 2015 att ge regeringen till kÀnna att arbetet med översynen av Arbetsförmedlingen ska Äterupptas senast den 15 april 2015 och enligt tidigare beslutade utredningsdirektiv (bet. 2014/15:AU6, rskr. 2014/15:100). Riksdagens tillkÀnnagivande behandlas av regeringen i regeringens skrivelse 2014/15:42 Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens arbete vid varsel

35

2015/16:AU2 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  m.m. PĂ„ förslag av arbetsmarknadsutskottet beslutade riksdagen den 16 juni
  2015, i samband med behandling av den nĂ€mnda skrivelsen, om ett nytt
  tillkĂ€nnagivande till regeringen om att den snarast bör Ă„teruppta arbetet med
  att genomföra en bred översyn av Arbetsförmedlingen (bet. 2014/15:AU11,
  rskr. 2014/15:249).

Motionerna

Moderaterna anför i motion 2015/16:3215 av Elisabeth Svantesson m.fl. att en av de största utmaningarna inom arbetsmarknadspolitiken Àr att fÄ en vÀl fungerande arbetsförmedling. Enligt Moderaterna finns det i dag brister i effektivitet, kontroll och mÄluppfyllelse. För att Arbetsförmedlingen ska klara av sitt matchningsuppdrag anser partiet att verksamheten behöver bÄde effektiviseras och moderniseras (yrkande 2). Moderaterna framför ett liknande yrkande i motion 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (yrkande 5). Behovet av en genomgÄende reform av Arbetsförmedlingen lyfts fram Àven i 2015/16:1349 av Sofia Fölster (M) yrkande 1.

Kristdemokraterna anser i motion 2015/16:1991 av DĂ©sirĂ©e Pethrus m.fl. att det finns skĂ€l att utreda förutsĂ€ttningarna för att konkurrensutsĂ€tta Arbetsförmedlingens förmedlingsverksamhet (yrkande 5). Partiet bedömer att Arbetsförmedlingen kan vara kvar som en central serviceorganisation medan förmedlingsverksamheten konkurrensutsĂ€tts och utförs av kompletterande aktörer. Liknade förslag om att konkurrensutsĂ€tta Arbetsförmedlingen och öppna för fristĂ„ende aktörer framförs i motionerna 2015/16:712 av Lars-Arne StaxĂ€ng (M), 2015/16:1272 av Jan Ericson (M), 2015/16:1329 av Margareta Cederfelt (M), 2015/16:1349 av Sofia Fölster (M) yrkandena 2–3, 2015/16:1457 av Erik Bengtzboe (M) yrkande 2, 2015/16:1668 av Camilla Waltersson Grönvall och Sten Bergheden (bĂ„da M) och 2015/16:1762 av Johan Hultberg (M). I flera av motionerna föresprĂ„kas en s.k. jobbpeng som skulle kunna variera efter behov och följa den arbetssökande som fritt kan vĂ€lja arbetsförmedling.

I motion 2015/16:2680 av Andreas Carlson m.fl. framhÄller Kristdemokraterna vikten av en ny chans till arbete efter avslutat fÀngelsestraff (yrkande 11). Partiet anser att regeringen genom regleringsbrev bör ge tydliga uppdrag till Arbetsförmedlingen att samverka med KriminalvÄrden kring utslussningen av personer som friges frÄn fÀngelser eller sluten ungdomsvÄrd.

Jabar Amin (MP) vill i motion 2015/16:2806 att det ska göras en översyn sÄ att de orimligt hÄrda sanktionerna mot arbetssökande med aktivitetsstöd undanröjs. MotionÀren uppmÀrksammar att Arbetsförmedlingen har reagerat och skrivit en hemstÀllan till regeringen om att vissa grupper bör undantas frÄn skyldigheten att lÀmna aktivitetsrapporter.

I motion 2015/16:2968 föreslÄr Roland Utbult (KD) att Utredningen om översyn av Arbetsförmedlingen ska Äterupptas.

Per Åsling (C) vĂ€lkomnar i motion 2015/16:2982 det förnyelsearbete som pĂ„gĂ„r inom Arbetsförmedlingen för att bli en mer effektiv myndighet.

36

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:AU2

MotionÀren anser att det Àr viktigt med fysisk nÀrvaro av arbetsmarknadskompetens, oavsett organisationsform, i hela landet.

Utskottets stÀllningstagande

Utskottet konstaterar inledningsvis att det Àven i Är har vÀckts ett flertal motioner om Arbetsförmedlingens organisation och verksamhet, bl.a. om myndighetens effektivitet och behovet av alternativa förmedlare. Med tanke pÄ Arbetsförmedlingens centrala roll inom arbetsmarknadspolitiken anser utskottet att en diskussion om myndighetens verksamhet och organisation Àr bÄde vÀlkommen och betydelsefull.

I frÄga om behovet av att effektivisera och modernisera Arbetsförmedlingens verksamhet kan utskottet först konstatera att myndigheten stÄr inför stora utmaningar och att arbetet med att öka förtroendet för myndigheten fortsÀtter. Som regeringen slÄr fast i budgetpropositionen för 2016 behöver Arbetsförmedlingens verksamhet utvecklas för att bÀttre kunna bidra till en bÀttre fungerande arbetsmarknad. Inte minst behöver matchningsarbetet förbÀttras och anpassas till de utmaningar som finns pÄ dagens och framtidens arbetsmarknad. Mot bakgrund av detta anser utskottet att det Àr vÀlkommet att Arbetsförmedlingen har inlett ett omfattande förnyelsearbete i dialog med regeringen. Arbetsförmedlingens generaldirektör har vid flera tillfÀllen informerat utskottet om det pÄgÄende förnyelsearbetet. Förnyelsearbetet Àr ett lÄngsiktigt arbete som utskottet kommer att fortsÀtta att följa noga framöver.

Utskottet noterar vidare att regeringen i mars 2015 gav Statskontoret i uppdrag att analysera och lÀmna förslag som avser utvecklingen av Arbetsförmedlingens interna ledning, styrning och uppföljning (dnr A2015/927). Statskontoret ska Àven analysera eventuella risker i Arbetsförmedlingens pÄgÄende förÀndringsarbete i dessa frÄgor. Utskottet vÀlkomnar den genomlysning av myndigheten som kommer att göras till följd av Statskontorets uppdrag. Uppdraget ska redovisas i februari 2016 och utskottet kommer att följa det vidare arbetet med intresse.

Arbetet för att uppnÄ en vÀl fungerande arbetsmarknad kan Arbetsförmedlingen inte bedriva pÄ egen hand. Dels kommer kompletterande aktörer Àven i fortsÀttningen att bedriva verksamhet i form av t.ex. utbildningar och andra tjÀnster pÄ uppdrag av Arbetsförmedlingen, dels finns andra aktörer som pÄ olika sÀtt pÄverkar arbetsmarknadens funktionssÀtt och matchning, dÀribland statliga myndigheter, kommuner, landsting, arbetsmarknadens parter, det privata nÀringslivet och det civila samhÀllets organisationer.

Utskottet anser att det finns skÀl att framhÄlla vikten av att Arbetsförmedlingen bör strÀva efter en bÀttre samverkan med dessa aktörer för att nÄ ett bÀttre resultat i sin egen verksamhet och för att utnyttja samhÀllets resurser sÄ effektivt som möjligt. I frÄga om vÀgledning och information om arbetsmarknaden Àr t.ex. Arbetsförmedlingens samverkan med grund- och gymnasieskolan central. Samverkan pÄ lokal och regional nivÄ Àr ocksÄ viktig för att sÀkra lÄngsiktig kompetensförsörjning inom nÀringslivet och den

37

2015/16:AU2 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  offentliga sektorn. Utskottet anser Ă€ven att det Ă€r viktigt att arbetssökande har
  tillgĂ„ng till stöd och kompetens oavsett var i landet de bor. Utformningen av
  sĂ„dant stöd och sĂ„dan kompetens bör kunna vara dynamisk och Ă€ndras över
  tid beroende pĂ„ hur förutsĂ€ttningarna ser ut för tillfĂ€llet.
  Utskottet delar den uppfattning som regeringen framför i budget-
  propositionen för 2016 om att man ytterligare behöver analysera frĂ„gan om
  hur statens Ă„tagande och Arbetsförmedlingens uppdrag bör utformas för att i
  högre grad möta utmaningarna pĂ„ framtidens arbetsmarknad. Utskottet noterar
  Ă€ven att arbetsmarknadsministern i ett svar pĂ„ en skriftlig frĂ„ga den 16
  november 2015 (fr. 2015/16:270) förklarat att regeringen avser att tillsĂ€tta en
  utredning kring dessa frĂ„gor.
  Utskottet anser vidare att det Ă€r av stor vikt att Arbetsförmedlingen har vĂ€l
  uppbyggda arbetsgivarkontakter och att myndigheten ger ett professionellt
  stöd till arbetsgivare som rekryterar. Alla arbetssökande, oavsett yrkes-
  bakgrund och utbildningsnivĂ„, ska ges stöd och vĂ€gledning i ett aktivt
  arbetssökande. Arbetsmarknadspolitikens mĂ„nga möjligheter till insatser ska
  utnyttjas effektivt genom att rĂ€tt insatser ges till rĂ€tt person vid rĂ€tt tidpunkt.
  Utskottet delar regeringens uppfattning att den tidigare styrningen av
  Arbetsförmedlingen var alltför detaljerad, med t.ex. alltför mĂ„nga tidsgrĂ€nser
  som begrĂ€nsade vilka insatser som kunde anvĂ€ndas för de arbetssökande.
  Utskottet vĂ€lkomnar dĂ€rför det arbete som regeringen har pĂ„börjat med att
  reformera styrningen av Arbetsförmedlingen och att genomföra förenklingar i
  det arbetsmarknadspolitiska regelverket för att ge större utrymme för
  professionella bedömningar. Det Ă€r vidare vĂ€lkommet att regeringen ser detta
  som ett lĂ„ngsiktigt arbete som den avser att fortsĂ€tta. En förĂ€ndrad styrning
  frĂ„n regeringen krĂ€ver Ă€ven att processer inom myndigheten anpassas,
  exempelvis nĂ€r det gĂ€ller att sĂ€kerstĂ€lla att kunskap frĂ„n uppföljning av olika
  insatsers resultat och effekter tas till vara.
  Sammantaget vĂ€lkomnar utskottet en reformering av Arbetsförmedlingens
  verksamhet. Utskottet anser dock att det finns skĂ€l att invĂ€nta det omfattande
  förĂ€ndrings- och utredningsarbete som för nĂ€rvarande pĂ„gĂ„r innan ytterligare
  Ă„tgĂ€rder om myndighetens effektivitet eller organisation övervĂ€gs.
  I frĂ„ga om bl.a. Kristdemokraternas förslag att konkurrensutsĂ€tta
  förmedlingsverksamheten och motionsförslagen om att t.ex. införa en s.k.
  jobbpeng vill utskottet till att börja med framhĂ„lla att arbetsmarknadspolitiken
  i första hand bör styras via den offentliga Arbetsförmedlingen. Samtidigt kan
  det i en modern arbetsmarknadspolitik finnas situationer dĂ„ alternativa insatser
  frĂ„n kompletterande aktörer kan ha en roll att fylla. De utvĂ€rderingar som
  gjorts av bl.a. Riksrevisionen och Institutet för arbetsmarknads- och
  utbildningspolitisk utvĂ€rdering (IFAU) visar dock pĂ„ ett varierat resultat.
  Utskottet hĂ€nvisar till att det i ett betĂ€nkande under vĂ„ren 2015 behandlade ett
  flertal liknande yrkanden om alternativ till dagens förmedlingsverksamhet
  (bet. 2014/15:AU5). Utskottet uttalade dĂ„ bl.a. följande (s. 11):
  Utskottet anser att ansvaret för arbetsmarknadspolitikens genomförande
  Ă€ven i framtiden ska ligga pĂ„ en offentlig aktör, men att detta inte utesluter
38  
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:AU2

andra utförare inom ramen för den statliga myndigheten Arbetsförmedlingen. En sÄdan modell utgör, menar utskottet, en vÀl avvÀgd kombination av dels krav pÄ tydlig styrning och rÀttssÀkerhet, dels valfrihet och individanpassning för den arbetssökande.

En konkurrensutsÀttning av förmedlingsverksamheten i sin helhet framstÄr alltsÄ inte som en framkomlig vÀg. Inte ens de förespeglade effektivitetsvinsterna, som brukar anföras som det viktigaste argumentet för privata förmedlingar, visar sig tÄla en empirisk prövning. LÀgg dÀrtill fördelarna med en offentlig förvaltning, sÄ som insyn, rÀttssÀkerhet och likabehandling. Avslutningsvis kÀnner sig utskottet stÀrkt i uppfattningen att en statlig arbetsförmedling med en nationell överblick Àr en förutsÀttning för en vÀl fungerande arbetsmarknad.

Utskottet finner inga skÀl att nu göra nÄgon annan bedömning i frÄgan om att konkurrensutsÀtta förmedlingsverksamheten. Utskottet kÀnner sig tryggt i uppfattningen att genomförandet av arbetsmarknadspolitiken ska ligga pÄ den offentliga aktören Arbetsförmedlingen. Som framhÄllits ovan kommer dock kompletterande aktörer Àven att framöver ha en viktig roll attfylla för att utföra insatser inom ramen för Arbetsförmedlingens verksamhet, inte minst nÀr det gÀller olika typer av utbildningsverksamhet.

I ett motionsyrkande frÄn Kristdemokraterna framhÄlls vikten av chansen till arbete efter avslutat fÀngelsestraff. Enligt partiet bör Arbetsförmedlingen samverka med KriminalvÄrden kring utslussningen av personer som friges frÄn fÀngelser eller sluten ungdomsvÄrd. Utskottet hÄller med motionÀrerna om att det Àr viktigt med en arbetsmarknadspolitik som möjliggör för personer som avtjÀnat ett straff att ta sig in pÄ arbetsmarknaden. Som framhÄllits ovan anser utskottet att en viktig del i Arbetsförmedlingens verksamhet Àr att samverka med en rad olika aktörer i samhÀllet för att nÄ bÀsta resultat i sin verksamhet. Samma sak gÀller för de aktörer som aktualiseras kring personer som avtjÀnat ett fÀngelsestraff. Utskottet noterar att Arbetsförmedlingen och KriminalvÄrden redan i dag samverkar kring bl.a. arbetsinriktad rehabilitering. MÄlgruppen för samverkan Àr just mÀnniskor som pÄ grund av sin kriminella och sociala bakgrund har svÄrt att fÄ ett arbete eller en utbildning. Utskottet vÀlkomnar det samverkansarbete som sker pÄ omrÄdet och finner inga skÀl att dÀrutöver detaljreglera just den hÀr delen av Arbetsförmedlingens verksamhet.

I ett motionsyrkande föresprÄkas att det ska göras en översyn sÄ att vissa sanktioner mot arbetssökande med aktivitetsstöd undanröjs. MotionÀren uppmÀrksammar att Arbetsförmedlingen har reagerat och skrivit en hemstÀllan till regeringen om att vissa grupper bör undantas frÄn skyldigheten att lÀmna aktivitetsrapporter. Utskottet anser inte att det finns nÄgra skÀl att vidta ÄtgÀrder med anledning av yrkandet.

DÀrmed finner utskottet inget behov av att vidta ÄtgÀrder med anledning av de framstÀllda motionsyrkandena, som dÀrför avstyrks.

39

2015/16:AU2 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Insatser mot ungdomsarbetslösheten

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslÄr motionsyrkanden om insatser mot ungdomsarbetslösheten. Utskottet hÀnvisar bl.a. till pÄgÄende arbete.

JĂ€mför reservation 7 (M, C, L, KD) – motiveringen och sĂ€rskilt yttrande 6 (L).

Bakgrund

PÄ förslag av arbetsmarknadsutskottet beslutade riksdagen den 25 mars 2015 att ge regeringen till kÀnna att regeringen bör vidta nödvÀndiga ÄtgÀrder för att Àven unga under 20 Är ska fÄ möjlighet att ta del av stöd till start av nÀringsverksamhet (bet. 2014/15:AU5, rskr. 2014/15:142).

Motionerna

Liberalerna krÀver i motion 2015/16:2260 av Said Abdu m.fl. att kravet pÄ kollektivavtal för yrkesintroduktionsanstÀllningar ska avskaffas (yrkande 5). Partiet anser att det nuvarande systemet innebÀr att dörren Àr stÀngd för mÄnga företag som vill ge unga en chans till jobb.

Anna Wallén m.fl. (S) framhÄller i motion 2015/16:632 vikten av att fÄ bukt med ungdomsarbetslösheten. MotionÀrerna anser att det behövs en paljett av insatser för att komma till rÀtta med ungdomsarbetslösheten och pekar sÀrskilt ut satsningar pÄ sommarjobb för ungdomar, traineeprogram inom vÀlfÀrdssektorn och 90-dagarsgarantin som viktiga delar.

Helena Bouveng (M) pÄpekar i motion 2015/16:1085 att allt fler unga i Sverige lever i ingenmansland utan vare sig jobb eller studier. Hon anser att regeringen bör utreda hur samhÀllet tidigt kan fÄnga upp dessa unga som varken arbetar eller studerar, s.k. UVAS, och ta krafttag mot utanförskapet.

I motion 2015/16:1610 anser Sten Bergheden (M) att ÄldersgrÀnsen för starta-eget-bidrag bör sÀnkas till 18 Är (yrkande 5).

Utskottets stÀllningstagande

Utskottet kan inledningsvis konstatera att ungdomar under en lĂ€ngre tid har haft svĂ„rt att ta sig in och etablera sig pĂ„ arbetsmarknaden. Även om en minskning i ungdomsarbetslösheten har skett pĂ„ senare tid riskerar ungdomsarbetslösheten att bita sig fast pĂ„ höga nivĂ„er. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökning i oktober 2015 var arbetslösheten bland unga (15– 24 Ă„r) 17,3 procent. I synnerhet vissa grupper av unga – de som saknar fullstĂ€ndig gymnasieutbildning, Ă€r födda utomlands eller har en funktionsnedsĂ€ttning som medför nedsatt arbetsförmĂ„ga – möter en sĂ€rskilt svĂ„r situation pĂ„ arbetsmarknaden. Utskottet har vid flera tillfĂ€llen tidigare behandlat motionsyrkanden som sĂ€rskilt tagit sikte pĂ„ ungdomsarbetslösheten

40

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:AU2

(senast i bet. 2014/15:AU5 s. 13 f.). I likhet med vad utskottet framhĂ„llit tidigare anser det att det fortfarande finns ett stort behov av kraftfulla insatser för att göra det lĂ€ttare för unga att komma in pĂ„ arbetsmarknaden. ÖvergĂ„ngen mellan skola och arbetsliv mĂ„ste förbĂ€ttras. Det Ă€r förödande nĂ€r en ung mĂ€nniska börjar sitt vuxna liv i arbetslöshet.

Mot bakgrund av utmaningarna för unga pĂ„ arbetsmarknaden vĂ€lkomnar utskottet att regeringen pĂ„ ett sĂ„ tydligt sĂ€tt har tagit sig an minskad ungdomsarbetslöshet som en av sina högst prioriterade arbetsmarknadspolitiska utmaningar. Utskottet delar regeringens uppfattning att en lyckad kamp mot ungdomsarbetslösheten förutsĂ€tter en bred mobilisering och samverkan mellan bl.a. Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadens parter, kommuner, landsting, det privata nĂ€ringslivet och det civila samhĂ€llets organisationer. Utskottet noterar vidare att regeringen har tagit de första stegen i ett ambitiöst reformprogram. Regeringen har aviserat ett stegvis införande av en 90-dagarsgaranti för ungdomar, som innebĂ€r en bortre grĂ€ns för hur lĂ€nge en ung person ska kunna vara arbetslös innan han eller hon erbjuds ett jobb, en insats som leder till jobb eller en utbildning. För att möjliggöra 90- dagarsgarantin görs flera olika satsningar: utbildningskontrakt och traineejobb har införts, möjligheten till det högre studiebidraget inom studiemedlen för unga i Ă„ldern 20–24 Ă„r som Ă„tergĂ„r till studier har utvidgats och möjligheterna till studiemotiverande kurs pĂ„ folkhögskola har förlĂ€ngts.

Utskottet anser att traineejobben kommer att öka möjligheten för unga att etablera sig pÄ arbetsmarknaden samtidigt som arbetsgivarnas rekrytering av personer med rÀtt kompetens kommer att underlÀttas. Utskottet delar regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2016 om att det som en följd av en framtida brist pÄ arbetskraft inom vÀlfÀrdssektorn (exempelvis kommer det att saknas mÄnga undersköterskor inom Àldreomsorgen och hÀlso- och sjukvÄrden) Àr viktigt att den som pÄbörjat ett traineejobb har möjlighet att slutföra sin utbildning inom ramen för traineejobbet. Det Àr dÀrför vÀlkommet att regeringen avser att införa en möjlighet att förlÀnga traineejobben inom denna sektor med maximalt ett Är. Detta innebÀr att traineejobb inom vÀlfÀrdssektorn kan pÄgÄ som lÀngst i tvÄ Är.

Utskottet kan tydligt se att den nuvarande regeringen, till skillnad frÄn den tidigare, har prioriterat mer riktade ÄtgÀrder med bÀttre förutsÀttningar för att vara trÀffsÀkra och verkligen nÄ de grupper som behöver sÀrskilt stöd för att komma i arbete. Det Àr en vÀlkommen ordning. Det Àr av central betydelse för ett samhÀlle att unga kan etablera sig pÄ arbetsmarknaden och dÀrmed bidra och vÀxa till sjÀlvstÀndiga individer och samhÀllsmedborgare. Utskottet Àr övertygat om att regeringens insatser kommer att bidra till en fortsatt positiv trend med sjunkande ungdomsarbetslöshet Àven framöver.

I frÄga om insatser som riktar sig mot unga pÄ arbetsmarknaden finns Àven skÀl att uppmÀrksamma Delegationen för unga till arbete. Delegationen har till uppgift att frÀmja en konstruktiv och flexibel samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommuner för att minska ungdomsarbetslösheten (dir. 2014:157). Delegationen har enligt ett tillÀggsdirektiv ocksÄ bl.a. möjlighet att

41

2015/16:AU2 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  besluta om statsbidrag till kommuner som har ingĂ„tt överenskommelse om
  lokal samverkan (dir. 2015:68). Uppdraget ska slutredovisas senast den
  28 februari 2018. Utskottet noterar med tillfredsstĂ€llelse att ett mycket stort
  antal kommuner har meddelat att de har för avsikt att ingĂ„ lokala
  överenskommelser för att arbeta mer strategiskt och samordnat för att
  bekĂ€mpa ungdomsarbetslösheten. Det finns skĂ€l att följa de resultat som detta
  nya samarbete genererar framöver och se om erfarenheterna av ökad
  samverkan kring ungdomsarbetslösheten kan anvĂ€ndas pĂ„ andra omrĂ„den.
  Utskottet noterar att regeringen dessutom har initierat en nationell samling
  för unga utanför (se utg.omr. 17) och som en del av denna beslutat om en
  samordnare för unga som varken arbetar eller studerar (dir. 2015:70).
  Samordnaren och Delegationen för unga till arbete ska samarbeta i syfte att
  komplettera och förstĂ€rka varandras arbete. Regeringen har ocksĂ„ nyligen
  beslutat om strategin VĂ€gar framĂ„t – strategi för unga som varken arbetar eller
  studerar (dnr U2015/05478/UF). Strategin innehĂ„ller Ă„tgĂ€rder för unga som
  varken arbetar eller studerar som regeringen har vidtagit eller avser att vidta
  under Ă„ren 2015–2018. Strategin syftar till att förbĂ€ttra möjligheterna för dessa
  unga personer att etablera sig i arbets- och samhĂ€llslivet. Utskottet vĂ€lkomnar
  utredningsinsatser riktade mot denna grupp av sĂ€rskilt utsatta ungdomar. Det
  Ă€r vĂ€lkommet med ett strategiskt arbete som Ă€r specifikt inriktat pĂ„ unga som
  varken arbetar eller studerar och en utvecklad samverkan kring insatser till
  denna grupp, för att öka deras möjligheter att etablera sig i samhĂ€llet.
  Liberalerna föreslĂ„r i en motion att kravet pĂ„ kollektivavtal för
  yrkesintroduktionsanstĂ€llningar ska avskaffas. Utskottet noterar att den s.k.
  migrationsöverenskommelsen frĂ„n den 23 oktober 2015 innehĂ„ller en rad
  insatser för att stĂ€rka nyanlĂ€nda invandrares etablering i Sverige genom att
  snabbare komma i arbete, varav en Ă€r att yrkesintroduktionsanstĂ€llningarna
  ska omfatta Ă€ven nyanlĂ€nda och utvidgas till att gĂ€lla arbetsgivare som inte
  omfattas av kollektivavtal. En förutsĂ€ttning Ă€r att villkoren för den nyanstĂ€llde
  motsvarar kollektivavtalsnivĂ„. Utskottet finner inga skĂ€l att inom ramen för
  det aktuella Ă€rendet ta nĂ„gra initiativ i frĂ„gan.
  I frĂ„ga om Ă„ldersgrĂ€nsen för stöd till start av nĂ€ringsverksamhet, s.k. starta-
  eget-bidrag, noterar utskottet att riksdagen sĂ„ sent som i mars 2015 pĂ„
  arbetsmarknadsutskottets förslag beslutade om ett tillkĂ€nnagivande till
  regeringen i frĂ„gan. Utskottet anser inte att det redan nu finns nĂ„gra skĂ€l för
  nya initiativ pĂ„ omrĂ„det.
  Sammantaget kan utskottet konstatera att regeringen stĂ„r för ett kraftfullt
  arbete mot ungdomsarbetslösheten och att det bl.a. pĂ„gĂ„r utredningsinsatser pĂ„
  omrĂ„det. Enligt utskottet finns det dĂ€rför inte behov av nĂ„got tillkĂ€nnagivande
  till regeringen med anledning av motionsyrkandena, som dĂ€rför avstyrks.

42

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:AU2

Insatser för personer som stÄr lÄngt frÄn arbetsmarknaden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslÄr motionsyrkanden om bl.a. det nya utanförskapet, otillbörligt utnyttjande av subventionerade anstÀllningar och matchningsanstÀllningar.

JÀmför reservationerna 8 (M), 9 (V) och 10 (KD).

Motionerna

Moderaterna uppmÀrksammar i motion 2015/16:2277 av Elisabeth Svantesson m.fl. att utanförskapet i dag förÀndras och fördjupas. Moderaterna ser framför allt hur mÄnga mÀnniskor aldrig ens fÄr sitt första jobb. Av dem som Àr inskrivna hos Arbetsförmedlingen tillhör nÀrmare sju av tio grupper som stÄr lÄngt frÄn arbetsmarknaden, dÀr utomeuropeiskt födda och personer som saknar gymnasieutbildning utgör den största delen. Partiet menar att detta Àr en utmaning för arbetsmarknaden i en tid dÄ det rÄder brist pÄ enklare jobb. Moderaterna anser att det nya utanförskapet behöver brytas (yrkande 1).

VÀnsterpartiet framhÄller i motion 2015/16:378 av Ali Esbati m.fl. att det nuvarande systemet med subventionerade anstÀllningar Àr behÀftat med risker och problem. Partiet anser att regelverket mÄste motverka möjligheten för arbetsgivare att pÄ olika sÀtt utnyttja subventionerade anstÀllningar endast för att ersÀtta icke subventionerade, och att dumpa löner och arbetsvillkor. VÀnsterpartiet anser dÀrför att det bör införas en maxgrÀns för hur mÄnga anstÀllda med subventionerad lön som en och samma arbetsgivare fÄr ta emot (yrkande 11). Partiet pÄpekar vidare att Arbetsförmedlingen har en skyldighet att genomföra samrÄd med facklig organisation inför varje enskild anvisning till arbetsplatsförlagd insats, men att efterlevnaden av bestÀmmelsen Àr dÄlig. VÀnsterpartiet anser att denna samrÄdsbestÀmmelse Àven bör omfatta nystartsjobben. Regeringen bör dÀrför förtydliga för Arbetsförmedlingen att myndigheten ska genomföra samrÄd med facklig organisation inför varje arbetsplatsförlagd anvisning, Àven nÀr det gÀller nystartsjobben (yrkande 12). Partiet anser vidare att regeringen bör förtydliga för Arbetsförmedlingen att den fackliga organisationens yttrande alltid noga bör övervÀgas i myndighetens beslut om arbetsplatsförlagd anvisning (yrkande 13). VÀnsterpartiet framhÄller ocksÄ behovet av att skÀrpa och förtydliga Arbetsförmedlingens kontroll av arbetsgivare som tar emot subventioner, i syfte att motverka felaktiga utbetalningar, oegentligheter och överutnyttjande. Partiet föreslÄr dÀrför att regeringen bör ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att tydliggöra sina rutiner i frÄga om för- och efterhandskontroll av arbetsgivare som tar emot subventioner (yrkande 14).

Arbetsgivare som utnyttjar möjligheten att uteslutande anstÀlla med lönestöd behandlas ocksÄ i motion 2015/16:1428 av Jennie Nilsson m.fl. (S).

43

2015/16:AU2 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  MotionĂ€rerna vill se över möjligheterna att Arbetsförmedlingen och fackliga
  organisationer har rĂ€tt att begrĂ€nsa lönestöd.
  I motion 2015/16:1991 av DĂ©sirĂ©e Pethrus m.fl. framhĂ„ller Kristdemo-
  kraterna s.k. matchningsanstĂ€llningar som ett lĂ€mpligt komplement till andra
  insatser i jobb- och utvecklingsgarantin. MĂ„lsĂ€ttningen Ă€r att kraftigt minska
  risken för att mĂ€nniskor permanent stĂ€ngs ute frĂ„n arbetsmarknaden.
  Kristdemokraterna föreslĂ„r att utformning av matchningsanstĂ€llningar tas
  fram under kommande Ă„r för att finnas pĂ„ plats 2017 (yrkande 6).
  Vikten av tillgĂ„ng till utbildning för lĂ„ngtidsarbetslösa belyses i ett par
  motioner frĂ„n enskilda socialdemokratiska motionĂ€rer. I motion 2015/16:875
  vill Teresa Carvalho se över möjligheten till gymnasial studiefinansiering för
  lĂ„ngtidsarbetslösa. Åsa Lindestam för ett liknande resonemang i motion
  2015/16:998. Hon anser att regeringen bör se över systemen för att anvĂ€nda
  alla möjligheter att fĂ„ individer lĂ„ngt frĂ„n arbetsmarknaden att utbilda sig sĂ„
  att de dĂ€rigenom blir anstĂ€llningsbara.
  Finn Bengtsson och Amir Adan (bĂ„da M) framhĂ„ller i motion 2015/16:970
  folkbildningens och folkhögskolornas roll för en bĂ€ttre fungerande
  arbetsmarknad. En insats som Ă€r vĂ€rd att satsa mer pĂ„ nĂ€r det gĂ€ller personer
  som stĂ„r lĂ„ngt frĂ„n arbetsmarknaden Ă€r enligt motionĂ€rerna s.k.
  förrehabilitering pĂ„ folkhögskola.
  I motion 2015/16:1711 anförs att ett sĂ€tt att ordna jobb Ă„t arbetslösa vore
  att inom ramen för ett arbetsmarknadsprojekt rusta upp de statliga
  vandringslederna (yrkande 2), som enligt Margareta B Kjellin (M) hĂ„ller pĂ„
  att förfalla.

Utskottets stÀllningstagande

Utskottet noterar inledningsvis att arbetslöshetens börda de senaste Ären har blivit alltmer ojÀmnt fördelad. Arbetslöshetstiderna har förlÀngts i samband med den utdragna lÄgkonjunkturen, och de arbetslösa Àr i dag i allt större utstrÀckning individer som har det relativt sett svÄrare att fÄ en fast förankring pÄ arbetsmarknaden. Till dessa hör bl.a. personer som har en funktionsnedsÀttning som medför nedsatt arbetsförmÄga, individer med högst förgymnasial utbildning och individer födda utanför Europa. MÄnga av dessa arbetslösa har Àven i gynnsammare konjunkturlÀgen svÄrigheter att etablera sig pÄ arbetsmarknaden. Utskottet vill poÀngtera att det Àr viktigt att konjunkturÄterhÀmtningen Àven kommer personer med relativt smÄ jobbchanser till del. Arbetsmarknadspolitiken ska strÀva efter ge de personer som har svÄrast att fÄ jobb ordentliga förutsÀttningar att ta sig in i eller komma tillbaka till arbetslivet. Utskottet vÀlkomnar att regeringen för en politik som ser behovet hos de aktuella grupperna och genomför satsningar för att motverka lÄngtidsarbetslösheten.

Som en följd av bÄde den tidigare regeringens och den nuvarande regeringens politik finns det en rik flora av insatser att ta till för att stÀrka möjligheten för utsatta grupper att hitta ett arbete, sÄsom utbildning,

44

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:AU2

arbetspraktik och subventionerade anstÀllningar. Utskottet anser att det Àr vÀlkommet att det finns flera olika typer av insatser att anvÀnda sig av. Olika individer kan behöva olika lösningar. Samtidigt Àr det viktigt att stÀndigt vara vaksam nÀr det gÀller de insatser som finns tillgÀngliga och utvÀrdera dessa för att sÀkerstÀlla bÀsta möjliga effekt. Det fÄr inte bli frÄga om sÄ mÄnga alternativ att det blir oöverblickbart för potentiella arbetsgivare eller arbetsförmedlare.

I flera motionsyrkanden föreslÄs olika insatser för personer som stÄr lÄngt frÄn arbetsmarknaden. Moderaterna lyfter sÀrskilt fram utomeuropeiskt födda personer och personer som saknar gymnasieutbildning.

I frÄga om personer som kommer till Sverige frÄn ett annat land konstaterar utskottet att regeringen Àr tydlig i sin ambition att tillföra resurser till arbetet med nyanlÀnda och att den har ett sÀrskilt fokus pÄ en snabbare etablering pÄ arbetsmarknaden för nyanlÀnda. Utskottet anser att det Àr viktigt att hitta vÀgar att bÀttre ta till vara den kompetens som mÄnga nyanlÀnda har med sig. Utskottet vÀlkomnar dÀrför de satsningar som regeringen gör pÄ omrÄdet i budgetpropositionen för 2016. Satsningarna innebÀr bl.a. ytterligare resurser till Arbetsförmedlingen, förstÀrkta valideringsinsatser och kortare kompletteringsutbildningar inom etableringsuppdraget. Det finns Àven skÀl att lyfta fram regeringens satsning pÄ s.k. snabbspÄr, dvs. snabbare vÀgar in pÄ arbetsmarknaden för nyanlÀnda invandrare som har utbildning eller yrkeserfarenhet som efterfrÄgas i Sverige. Utskottet noterar vidare att det den 23 oktober 2015 nÄddes en överenskommelse om en rad insatser som syftar till att skapa bÀttre ordning och reda i flyktingmottagandet, en bÀttre etablering sÄ att nyanlÀnda invandrare snabbare kommer in i arbete och en dÀmpning av kostnadsökningarna.

Utskottet vĂ€lkomnar vidare att regeringen för en politik dĂ€r satsningar pĂ„ utbildning av olika slag stĂ„r högt pĂ„ agendan. I budgetpropositionen för 2016 aviserar regeringen t.ex. att möjligheterna för personer som Ă€r Ă€ldre Ă€n 25 Ă„r att ta del av studiemotiverande kurser pĂ„ folkhögskola ska fortsĂ€tta. Det ska ocksĂ„ bli möjligt för personer med funktionsnedsĂ€ttning som medför nedsatt arbetsförmĂ„ga att gĂ„ lĂ€ngre kurser pĂ„ upp till fem mĂ„nader. Regeringen ökar Ă€ven platserna inom folkhögskolan (se utg.omr. 17). Andra insatser som genomförs Ă€r införandet av möjligheten att under sex mĂ„nader deltidsstudera vid sidan av deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin och att förlĂ€nga möjligheten till studier i svenska för invandrare frĂ„n sex mĂ„nader till tolv mĂ„nader inom garantin. Av budgetpropositionen framgĂ„r ocksĂ„ att regeringen avser att göra en satsning pĂ„ yrkesinriktade kurser inom bristyrken pĂ„ folkhögskola inom jobb- och utvecklingsgarantin under perioden 2016–2019.

Utskottets uppfattning Àr att utbildningsinsatser kan bidra till att bryta passivitet genom att individen gÄr frÄn arbetslöshet till utbildning samtidigt som individens kompetens och kunskaper utvecklas. Olika typer av utbildningsinsatser spelar dÀrför en central roll för att nÄ resultat för personer som stÄr lÄngt frÄn arbetsmarknaden. Det Àr dock viktigt att framhÄlla att ytterligare insatser kommer att krÀvas för att fler arbetslösa ska vÀlja att

45

2015/16:AU2 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  studera, varför utskottet vĂ€lkomnar att regeringen avser att bedriva ett fortsatt
  analysarbete om insatsernas effektivitet. DĂ€rmed kan utskottet dela
  uppfattningen som framförs i ett par motionsyrkanden om nödvĂ€ndigheten i
  utbildningsinsatser. Utskottet Ă€r dock övertygat om att regeringens arbete pĂ„
  omrĂ„det bedrivs med detta för ögonen och anser inte att det finns skĂ€l till nĂ„got
  initiativ pĂ„ omrĂ„det. Utskottet noterar i sammanhanget att det Ă€r tydligt att
  regeringen prioriterar den verksamhet som sker pĂ„ folkhögskolor runtom i
  landet, men anser inte att det finns skĂ€l att till initiativ om s.k. förrehabilitering
  pĂ„ folkhögskola som lyfts i ett motionsyrkande.
  Utskottet vĂ€lkomnar regeringens ambition att ersĂ€tta sysselsĂ€ttnings-
  placeringar i fas 3 med insatser som utgĂ„r mer frĂ„n varje individs behov och
  förutsĂ€ttningar. Systemet med fas 3 Ă€r ett exempel pĂ„ en insats frĂ„n den
  tidigare regeringen som inte haft önskad effekt. Utskottet ser positivt pĂ„ att det
  i stĂ€llet införs extratjĂ€nster i vĂ€lfĂ€rden som riktas till de lĂ„ngtidsarbetslösa.
  ExtratjĂ€nsterna kommer tillsammans med andra insatser inom arbets-
  marknadspolitiken att bidra till att fas 3 avvecklas successivt under
  mandatperioden. Utskottet vĂ€lkomnar denna utveckling. Utskottet vĂ€lkomnar
  vidare att regeringen i budgetpropositionen för 2016 föreslĂ„r att ytterligare
  resurser tillförs mer aktiva och rustande insatser för dem som har varit
  arbetslösa lĂ€ngst, dvs. mer Ă€n 450 dagar i jobb- och utvecklingsgarantin. Det
  Ă€r bra att det inte heller kommer att göras nĂ„gra nya anvisningar av nya
  individer till dagens sysselsĂ€ttningsplaceringar.
  En anstĂ€llning med stöd kan bryta en lĂ„ng period av arbetslöshet och ge
  individen ny arbetslivserfarenhet och en möjlighet att visa arbetsgivaren sin
  kompetens och förmĂ„ga. Genom att lönesubventionerade anstĂ€llningar riktas
  till individer som stĂ„r lĂ„ngt frĂ„n arbetsmarknaden ökar antalet sökande som Ă€r
  konkurrenskraftiga om jobben, vilket i förlĂ€ngningen leder till högre
  sysselsĂ€ttning. Utskottet anser följaktligen att subventionerade anstĂ€llningar
  har en viktig roll att spela pĂ„ arbetsmarknaden. Samtidigt stĂ€ller sig utskottet
  bakom det som framförs i ett par motioner om att subventionerade
  anstĂ€llningar inte ska utnyttjas pĂ„ ett otillbörligt sĂ€tt. Meningen Ă€r att de ska
  anvĂ€ndas just för att ge stöd till individer som annars har svĂ„rt att ta sig in eller
  etablera sig pĂ„ arbetsmarknaden. NĂ€r anstĂ€llningarna sĂ€tts i system för egen
  vinnings skull sker ett otillbörligt utnyttjande.
  Utskottet delar ocksĂ„ uppfattningen att Arbetsförmedlingens samrĂ„d med
  arbetstagarorganisationerna kan spela en avgörande roll för att motarbeta
  otillbörligt utnyttjande. Utskottet anser dock inte att det i nulĂ€get finns
  tillrĂ€ckliga skĂ€l för att tillföra ytterligare regleringar i Arbetsförmedlingens
  verksamhet i detta avseende. Det finns inte heller skĂ€l för att införa nĂ„gon
  maxgrĂ€ns för antalet anstĂ€llda med subventionerad lön. Utskottet kommer
  dock att fortsĂ€tta att noga följa utvecklingen pĂ„ omrĂ„det och utesluter inte att
  nĂ„gon typ av Ă„tgĂ€rder för att stĂ€vja eventuellt otillbörligt utnyttjande kan bli
  aktuella framöver.
  Kristdemokraterna föreslĂ„r att s.k. matchningsanstĂ€llningar införs fr.o.m.
  2017. Utskottet noterar att den tidigare regeringen tillsatte en utredning om
46  
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:AU2

matchningsanstÀllningar och att utredningen efter beslut frÄn den nuvarande regeringen har gÄtt pÄ remiss (dnr A2015/881/A). Utskottet anser att anstÀllningsformen visserligen har intressanta inslag, sÄsom att det Àr frÄga om en subventionerad anstÀllning som kombinerar arbete med kompetensutveckling och inkluderar socialt och praktiskt stöd för individen pÄ arbetsplatsen. Olika typer av kombinationer av utbildning och arbete Àr ofta rÀtt vÀg att gÄ för att stödja personer som stÄr lÄngt frÄn arbetsmarknaden. Samtidigt finns det mÄnga osÀkerhetsfrÄgor, sÄsom styrning och kontroll av verksamheten. Utskottet vill avvakta den pÄgÄende beredningen av det ovannÀmnda betÀnkandet innan förslaget nÀrmare övervÀgs.

Sammantaget anser utskottet att regeringen för en kraftfull politik till stöd för de som stÄr lÄngt frÄn arbetsmarknaden och för att dessa personer bl.a. inte ska hamna i utanförskap. Utskottet Àr övertygat om att allteftersom regeringens satsningar pÄ omrÄdet fÄr full effekt kommer fler positiva resultat att noteras. Utskottet anser inte att det föreligger skÀl till nÄgot initiativ med anledning av de förslag som behandlas i detta avsnitt, varför motionsyrkandena avstyrks.

Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsÀttning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslÄr motionsyrkanden om bl.a. tillfÀlliga anstÀllningar inom Samhall AB, ersÀttningsnivÄerna för olika typer av subventionerade anstÀllningar och flexjobb.

JÀmför reservationerna 11 (M, C, L, KD) och 12 (SD).

Motionerna

Allianspartierna anför i motion 2015/16:2508 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M, C, FP, KD) att arbetsmarknaden ska rymma Àven dem som i dag stÄr lÄngt frÄn att fÄ ett jobb. För de som har en funktionsnedsÀttning som medför nedsatt arbetsförmÄga erbjuder Samhall AB en trygg anstÀllning till en bra lön, och mÄnga blir kvar Àven nÀr arbetsförmÄgan har utvecklats och arbete pÄ den reguljÀra arbetsmarknaden Àr möjligt. För att öka utflödet föreslÄs dÀrför att man ska pröva möjligheten att lÄta Samhall erbjuda tillfÀlliga anstÀllningar inom ramen för grunduppdraget (yrkande 1). Enligt allianspartierna skulle framför allt fler unga pÄ detta sÀtt kunna bli anstÀllda hos en annan arbetsgivare utan att anstÀllningstryggheten för dem som nu Àr anstÀllda i Samhall försÀmras.

Med ett likalydande yrkande menar ocksÄ Moderaterna i motion 2015/16:2276 av Elisabeth Svantesson m.fl. att tillfÀlliga anstÀllningar borde provas inom ramen för Samhalls grunduppdrag (yrkande 2).

47

2015/16:AU2 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  Samhalls viktiga roll som skapare av meningsfulla och utvecklande arbeten
  för personer med funktionsnedsĂ€ttning understryks Ă€ven av Kristdemokraterna
  i motion 2015/16:1991 av DĂ©sirĂ©e Pethrus m.fl. FörutsĂ€ttningarna att
  introducera framför allt unga till arbetsmarknaden skulle enligt partiet
  förbĂ€ttras och fler skulle kunna anstĂ€llas om Samhall gavs möjlighet att
  erbjuda tillfĂ€lliga anstĂ€llningar (yrkande 8).
  I ett antal enskilda motioner uppmĂ€rksammas ersĂ€ttningsnivĂ„erna för olika
  typer av subventionerade anstĂ€llningar. Lars Eriksson (S) anser i motion
  2015/16:648 att om Sverige ska nĂ„ mĂ„let om EU:s lĂ€gsta arbetslöshet 2020 Ă€r
  det av yttersta vikt att alla individers inneboende potential tas till vara pĂ„ ett
  bĂ€ttre sĂ€tt Ă€n i dag. Ett sĂ€tt Ă€r att öka antalet anstĂ€llningar med lönestöd, och
  regeringen bör i sammanhanget se över taket för trygghetsanstĂ€llningarna.
  Staffan Danielsson (C) konstaterar i motion 2015/16:3033 att taket för
  lönebidrag som betalas ut till arbetsgivaren ligger under de lĂ€gsta avtalsenliga
  lönerna. DĂ€rmed riskeras ocksĂ„ syftet med subventionen, att personer med
  funktionsnedsĂ€ttning ska fĂ„ anstĂ€llning pĂ„ den reguljĂ€ra arbetsmarknaden,
  varför motionĂ€ren föreslĂ„r att lönebidragen höjs. Per Lodenius och Helena
  Lindahl (bĂ„da C) anför i motion 2015/16:1964 att för mĂ„nga personer med
  funktionsnedsĂ€ttning Ă€r situationen pĂ„ arbetsmarknaden kritisk och insatserna
  har hittills inte rĂ€ckt till. MotionĂ€rerna menar att förutsĂ€ttningarna för ett högre
  tak och en indexering av lönestöden behöver ses över och hĂ€nvisar bl.a. till
  den s.k. Funkautredningens förslag (yrkande 1). Samma motionĂ€rer vill ocksĂ„
  se över möjligheten till ett riktat anstĂ€llningsstöd till arbetsgivare i den ideella
  sektorn som anstĂ€ller personer med funktionsnedsĂ€ttning (yrkande 3).
  För att sĂ€nka trösklarna in till arbetsmarknaden för personer med
  funktionsnedsĂ€ttning vill Helena Bouveng (M) i motion 2015/16:1087 att Ă€ven
  mindre företag utan kollektivavtal ska ha möjlighet att anvĂ€nda sig av
  lönebidragsanstĂ€llningar.
  För de som har vĂ€sentligt och permanent nedsatt arbetsförmĂ„ga
  uppmĂ€rksammar Carina Herrstedt (SD) i motion 2015/16:2069 s.k. flexjobb,
  en anstĂ€llningsform som sedan lĂ„ng tid funnits i Danmark. MotionĂ€ren Ă€r i och
  för sig positivt instĂ€lld till utfĂ€stelsen i regeringsförklaringen 2014 om att
  införa flexjobb men menar samtidigt att just den modell som regeringen
  föresprĂ„kar inte slagit vĂ€l ut, varför den danska motsvarigheten bör övervĂ€gas.
  Arbetsförmedlingens myndighetsutövning gentemot personer med
  funktionsnedsĂ€ttning och dĂ€rtill angrĂ€nsande frĂ„gor berörs i ett antal motioner.
  I motion 2015/16:502 anför Edward Riedl (M) att arbetsmarknaden för
  mĂ€nniskor med funktionsnedsĂ€ttning mĂ„ste stĂ€rkas, vilket bl.a. kan göras
  genom att man övervĂ€ger möjligheten att utveckla arbetsförmedlingar som Ă€r
  sĂ€rskilt inriktade pĂ„ att ta till vara kompetensen hos mĂ€nniskor med funktions-
  nedsĂ€ttning. Per Lodenius och Helena Lindahl (bĂ„da C) anser i motion
  2015/16:1964 att en enda myndighet bör ansvara för genomförandet av allt
  arbetsmarknadspolitiskt stöd för personer med funktionsnedsĂ€ttning
  (yrkande 2). Maria Stockhaus (M) föreslĂ„r i motion 2015/16:1354 att delar av
  strategin för funktionshinderspolitiken bör ses över för att ge fler mĂ€nniskor
48  
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:AU2

med funktionsnedsÀttningar fler och snabbare möjligheter att komma in pÄ arbetsmarknaden.

Utskottets stÀllningstagande

I likhet med vad utskottet framförde senast det behandlade liknande motionsyrkanden om arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsÀttning (bet. 2014/15:AU5 s. 20 f.) instÀmmer det i att personer med funktionsnedsÀttning inte ska behöva möta en arbetsmarknad som diskriminerar och vÀljer bort dem. Utskottet vÀlkomnar att situationen för denna grupp uppmÀrksammas i ett antal motioner Àven under det aktuella riksmötet. Det Àr viktigt att det rÄder en transparens kring den arbetsmarknadspolitik som förs pÄ omrÄdet och att de insatser som genomförs Àr vÀl avvÀgda.

I slutet av 2014 var drygt 18 300 personer med funktionsnedsÀttning anstÀllda hos Samhall AB. Antalet anstÀllda ökade under 2014 nÄgot jÀmfört med tidigare Är. Utskottet delar den uppfattning som framförs i ett antal motioner om att Samhall har en viktig roll att fylla för att skapa sysselsÀttning för personer med en funktionsnedsÀttning som medför nedsatt arbetsförmÄga. Dessa personer stÄr ofta lÄngt frÄn arbetsmarknaden, och mÄnga har svÄrt att hitta ett arbete utan stöd. Samhall tillgodoser delvis behovet av att tillvarata kompetens och fÀrdigheter hos denna grupp. Utskottet vÀlkomnar dÀrför att regeringen i budgetpropositionen för 2016 sÀrskilt tillför extra resurser för att fler ska kunna fÄ jobb inom Samhall och för att arbetslösheten i mÄlgruppen ska minska. Avsikten Àr att satsningen sedan ska fortsÀtta med ökad styrka efterföljande Är.

Utskottet anser att det finns skÀl att bÄde för denna grupp och för arbetstagarkollektivet i stort vÀrna anstÀllningstryggheten. Det finns inga skÀl att begÀra att regeringen ska vidta nÄgra ÄtgÀrder pÄ omrÄdet i enlighet med vad som framförs i motionsförslagen om tillfÀlliga anstÀllningar.

I frÄga om olika typer av lönestöd och vilka arbetsgivare som ska kunna anvÀnda sig av dessa vill utskottet först slÄ fast att tillgÄngen till subventionerade anstÀllningar Àr central för att öka möjligheterna till anstÀllning för personer med funktionsnedsÀttning som medför nedsatt arbetsförmÄga. Utskottet konstaterar att allt fler personer med funktionsnedsÀttning har lÀmnat arbetslöshet för arbete under de senaste Ären. Det Àr en utveckling som utskottet sjÀlvklart vÀlkomnar. I sammanhanget Àr det dock viktigt att pÄminna om att ökningen till stor del kan förklaras frÀmst av att antalet arbetslösa med funktionsnedsÀttning som medför nedsatt arbetsförmÄga har ökat markant sedan 2008. Fortfarande ligger andelen arbetslösa med nedsatt arbetsförmÄga pÄ mycket höga nivÄer jÀmfört med den genomsnittliga arbetslösheten i Sverige. Behovet av olika typer av insatser för denna grupp mÀnniskor Àr alltsÄ fortfarande stort.

Arbetsförmedlingen erbjuder i dag ett flertal lönestöd för att öka chanserna att fÄ jobb för personer med nedsatt arbetsförmÄga. För vissa Àr lönestödet Àven pÄ sikt en förutsÀttning för att kunna vara delaktiga i arbetslivet. NÀstan

49

2015/16:AU2 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  80 000 personer hade vid utgĂ„ngen av 2014 en anstĂ€llning med lönestöd.
  Utskottet noterar att regeringen vĂ€rdesĂ€tter olika former av lönestöd som
  viktiga komponenter pĂ„ arbetsmarknaden. I linje med det presenterar
  regeringen i budgetpropositionen för 2016 satsningar för att fler ska kunna ta
  del av anstĂ€llningar med lönestöd. Som exempel föreslĂ„r regeringen en
  satsning pĂ„ sĂ€rskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS) sĂ„ att fler
  arbetssökande ur gruppen ska kunna fĂ„ sĂ€rskilt stöd i processen att hitta ett
  anpassat arbete men ocksĂ„ under introduktionen pĂ„ arbetsplatsen och en tid
  efter det att personen fĂ„tt anstĂ€llning. Lönestöden föreslĂ„s ocksĂ„ fĂ„ ökade
  medel för att fler ska kunna fĂ„ ett arbete med stöd. Av budgetpropositionen
  framgĂ„r ocksĂ„ att regeringen ser över lönestöden för personer med
  funktionsnedsĂ€ttning som medför nedsatt arbetsförmĂ„ga för att ytterligare
  förstĂ€rka möjligheterna till arbete. Avsikten Ă€r att förtydliga regelverket och
  förstĂ€rka insatserna med ett tydligt fokus pĂ„ alla individers möjlighet till
  utveckling av sin arbetsförmĂ„ga. FrĂ„gan bereds i Regeringskansliet och
  regeringen arbetar vidare med förĂ€ndringar i de nuvarande lönestöden för att
  regelverket ska förtydligas och insatserna effektiviseras. Utskottet vĂ€lkomnar
  att regeringen för en aktiv politik nĂ€r det gĂ€ller att hitta lĂ€mpliga stödformer
  för personer med funktionsnedsĂ€ttning. Utskottet anser inte att det finns skĂ€l
  att ta initiativ till nĂ„gra ytterligare Ă„tgĂ€rder pĂ„ omrĂ„det med anledning av de
  motioner som behandlas hĂ€r.
  Utskottet har att ta stĂ€llning till ytterligare ett antal motionsyrkanden om
  Arbetsförmedlingens myndighetsutövning gentemot personer med funktions-
  nedsĂ€ttning och dĂ€rtill angrĂ€nsande frĂ„gor samt om att den danska modellen
  med flexjobb bör övervĂ€gas. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att
  det Ă€r uppenbart att regeringen för en ansvarsfull arbetsmarknadspolitik i frĂ„ga
  ominsatser som riktar sig mot personer med funktionsnedsĂ€ttning. Regeringen
  genomför viktiga satsningar inom omrĂ„det och Ă€r stĂ€ndigt pĂ„ tĂ„ för att utreda
  och utvĂ€rdera tillgĂ€ngliga insatser för att nĂ„ bĂ€sta möjliga effekt med en politik
  som berör en utsatt grupp pĂ„ arbetsmarknaden. Utskottet anser inte att det finns
  skĂ€l att med anledning av de aktuella motionsyrkandena föreslĂ„ Ă„tgĂ€rder som
  avviker frĂ„n den linje som regeringen har valt.
  Sammantaget kan utskottet konstatera att regeringen Ă€r aktiv i sitt arbete
  för att skapa förutsĂ€ttningar för personer med funktionsnedsĂ€ttning att etablera
  sig pĂ„ arbetsmarknaden och att det bl.a. pĂ„gĂ„r visst översynsarbete. Enligt
  utskottet finns det dĂ€rför inte behov av nĂ„got tillkĂ€nnagivande till regeringen
  med anledning av motionsyrkandena, som dĂ€rför avstyrks.

Äldre pĂ„ arbetsmarknaden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslÄr motionsyrkanden om Àldre pÄ arbetsmarknaden.

JÀmför reservation 13 (L).

50

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:AU2

Motionen

RÀtten att bestÀmma över vÄra liv, sÄ lÀnge det inte inkrÀktar pÄ nÄgon annans frihet, anges i partimotion 2015/16:1480 av Jan Björklund m.fl. (FP) som utgÄngspunkt för en politik som vill öka de Àldres sjÀlvbestÀmmande och valmöjligheter. I detta ingÄr bl.a. att motverka att mÀnniskor i en del yrken tvingas gÄ i pension tidigare Àn önskat pÄ grund av hÀlsoskÀl. Forskning bör dÀrför initieras med sikte pÄ kunskap om vilka ÄtgÀrder som gör sÄ att mÀnniskor orkar arbeta lÀngre och dÀrmed förhindra tidiga uttrÀden frÄn arbetslivet (yrkande 4). Liberalerna menar vidare att inom mÄnga professioner har den som gÄr i pension vÀrdefull kunskap och erfarenhet som samhÀllet skulle kunna ha nytta av Àven efter pensioneringen. DÀrför bör i första hand offentliga arbetsgivare systematiskt undersöka om det finns intresse bland dessa Ärsrika mÀnniskor med lÄng erfarenhet att göra en form av mer begrÀnsad insats efter pensioneringen (yrkande 5).

Utskottets stÀllningstagande

Utskottet vill inledningsvis framhÄlla att det Àr positivt att vi ser en utveckling i samhÀllet dÀr vi blir allt Àldre. I takt med att mÀnniskor lever allt lÀngre Àr det för mÄnga naturligt att ocksÄ arbeta högre upp i Äldrarna, sÄvÀl för lönen det ger som för att man trivs pÄ en arbetsplats och för kÀnslan av att fortfarande göra en vÀrdefull insats. Arbete Àr grunden för vÀlstÄnd och en garant för att kunna upprÀtthÄlla vÀlfÀrden. DÀrför Àr ansvaret för ett arbetsliv som matchar medellivslÀngden ett ansvar och en angelÀgenhet som angÄr hela samhÀllet.

BetrĂ€ffande Ă€ldres situation och deltagande pĂ„ arbetsmarknaden noterar utskottet att en sĂ€rskild utredare 2011 fick i uppdrag att bl.a. analysera hur den genomsnittliga pensionsĂ„ldern kan höjas och ta fram konkreta förslag till Ă„tgĂ€rder för att fler ska kunna arbeta lĂ€ngre (dir. 2011:34). Utredaren överlĂ€mnade i april 2013 slutbetĂ€nkandet ÅtgĂ€rder för ett lĂ€ngre arbetsliv (SOU 2013:25) till regeringen. Utredaren föreslĂ„r att en s.k. riktĂ„lder för pension ska införas med bl.a. följden att den s.k. LAS-Ă„ldern höjs frĂ„n 67 till 69 Ă„r frĂ„n 2016 och dĂ€refter anpassas till riktĂ„ldern. Andra förslag i utredningen rör bl.a. behovet av forskningsinsatser om samband mellan arbetsmiljö, hĂ€lsa och arbetsförmĂ„ga, av utvĂ€rdering av arbetsmiljöpolitiken och av ökad kunskap om frĂ„gor som rör Ă„ldersdiskriminering. BetĂ€nkandet har remitterats och bereds för nĂ€rvarande inom ramen för den översyn av pensionssystemet som initierats av den s.k. Pensionsgruppen, med företrĂ€dare för partierna bakom pensionsöverenskommelsen.

Utskottet noterar att Pensionsgruppen i mars 2014 trÀffade en överenskommelse om vissa förÀndringar i pensionsöverenskommelsen. I överenskommelsen uppges att Pensionsgruppen kommer att fortsÀtta att arbeta med ÄtgÀrder som förlÀnger arbetslivet. SÄdana ÄtgÀrder bör enligt gruppen vidtas i dialog med arbetsmarknadens parter. I linje med det hade Pensionsgruppen i juni 2015 ett seminarium med arbetsmarknadens parter om

51

2015/16:AU2 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  ett lĂ€ngre arbetsliv. Utskottet kommer att följa Pensionsgruppens vidare arbete
  med stort intresse.
  Vidare delar utskottet regeringens uppfattning att arbetslivsforskningen
  behöver stĂ€rkas. Det Ă€r dĂ€rför vĂ€lkommet att regeringen avsĂ€tter sĂ€rskilda
  medel under perioden 2016–2018, till Forte och Arbetsmiljöverket, för att
  finansiera forskning om bl.a. arbetsmiljön i kvinnodominerade sektorer samt
  kvinnors arbetsrelaterade ohĂ€lsa.
  I frĂ„ga om att tillvarata kunskapen hos personer med lĂ„ng erfarenhet frĂ„n
  arbetsmarknaden delar utskottet uppfattningen som framförs i motionen att
  dessa personer kan utföra samhĂ€llsnyttiga insatser Ă€ven efter pensioneringen.
  Utskottet noterar att det finns mĂ„nga verksamheter dĂ€r detta görs redan i dag,
  inte minst inom den offentliga verksamheten. Utskottet konstaterar dĂ€rför att
  dagens system inte sĂ€tter upp hinder för arbetsgivare att anvĂ€nda den
  kompetens som finns hos det som Liberalerna kallar Ă„rsrika mĂ€nniskor och att
  detta Ă€ven görs i olika utstrĂ€ckning inom olika omrĂ„den. Utskottet anser inte
  att det finns skĂ€l att dĂ€rutöver föreslĂ„ nĂ„got initiativ till regeringen med krav
  pĂ„ hur vissa arbetsgivare ska agera i denna frĂ„ga.
  DĂ€rmed finner utskottet inget behov av att vidta Ă„tgĂ€rder med anledning av
  de framstĂ€llda motionsyrkandena, som dĂ€rför avstyrks.

Sociala företag som en del av arbetsmarknadspolitiken

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslÄr motionsyrkanden om bl.a. inrÀttande av ett sÀrskilt program vid Arbetsförmedlingen och regelförenkling.

JÀmför reservation 14 (M).

Motionerna

Moderaterna beskriver i motion 2015/16:2276 av Elisabeth Svantesson m.fl. den splittrade bild som möter de sociala företagen nĂ€r de ska söka finansiering för sin verksamhet – det kan handla om olika typer av stöd frĂ„n Arbetsförmedlingen eller om överenskommelser med kommunen och Arbetsförmedlingen nĂ€r det gĂ€ller individer som fĂ„r exempelvis rehabilitering. De mĂ„nga olika programmen och ersĂ€ttningsformerna innebĂ€r svĂ„righeter att planera verksamheten eftersom avtalen ofta omfattar korta tidsintervall. För att kunna överblicka förutsĂ€ttningarna för att bedriva social företagsverksamhet anser Moderaterna dĂ€rför att det borde inrĂ€ttas ett sĂ€rskilt program vid Arbetsförmedlingen (yrkande 3).

Annelie Karlsson och Thomas Strand (bÄda S) lyfter i motion 2015/16:1019 fram medlems- och samhÀllsnyttan som viktiga drivkrafter bakom det sociala företagandet. Verksamheten skulle kunna bli ett komplement till andra

52

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:AU2

arbetsmarknadspolitiska insatser, inte minst för att den breddar arbetskraftsutbudet genom att personer med funktionsnedsÀttning fÄr en chans att vara den resurs i samhÀllet som de verkligen Àr (yrkande 1). I sammanhanget vill motionÀrerna ocksÄ att regeringen övervÀger möjligheterna att verka för att öka legitimiteten hos arbetsintegrerande sociala företag (yrkande 6).

Saila Quicklund (M) menar i motion 2015/16:1896 att det Àr angelÀget att regeringen förenklar regelverket och förutsÀttningarna för de sociala företagen. MotionÀren pekar bl.a. pÄ svÄrigheten att kombinera lönebidrag och socialt företagande eftersom personer med lönebidrag inte fÄr ha vÀsentligt inflytande över verksamheten.

Penilla Gunther (KD) betonar i motion 2015/16:882 handledarnas och verksamhetsledarens betydelse för de sociala företagens verksamhet, bl.a. nÀr medarbetarna behöver extra stöd i kontakter med myndigheter. SvÄrigheter att tjÀna ihop medel till deras löner gör att motionÀren vill införa ett sÀrskilt handledarstöd för personer som arbetar pÄ arbetsintegrerande sociala företag.

Utskottets stÀllningstagande

Utskottet har behandlat motionsyrkanden om olika aspekter av sociala företag vid upprepade tillfÀllen, senast i betÀnkande 2014/15:AU5 (s. 25 f.). Det finns i dag mer Àn 300 arbetsintegrerande sociala företag. Företagen kan vara av olika karaktÀr dÀr arbetsinsatsen i hög grad anpassas till medarbetarnas förmÄga och behov av stöd. Majoriteten av medarbetarna i arbetsintegrerande sociala företag Àr personer som t.ex. pÄ grund av funktionsnedsÀttning som medför nedsatt arbetsförmÄga, lÄngtidssjukskrivning eller lÄngtidsarbetslöshet inte har fÄtt möjlighet att etablera sig pÄ eller har förlorat kontakten med arbetsmarknaden.

Utskottet stÄr fast vid sin tidigare framförda uppfattning att sociala företag Àr en viktig aktör i arbetsmarknadspolitiken. Sociala företag kan underlÀtta intrÀdet i arbetslivet för de mÀnniskor som bedöms ha svÄrast att klara konkurrensen pÄ den reguljÀra arbetsmarknaden. Vidare kan de sociala företagen bidra till att integrera mÀnniskor i samhÀllet och arbetslivet. Genom sociala företag kan Àven de personer som stÄr lÀngst frÄn arbetsmarknaden fÄ möjlighet att bli entreprenörer och företagare.

Mot denna bakgrund Àr det glÀdjande Àr regeringen Àr tydlig med att de arbetsintegrerande sociala företagen Àven i forttsÀttningen ska ha en viktig roll inom arbetsmarknadspolitiken. Arbetsmarknadsministern har bl.a. i interpellationsdebatter varit tydlig med att det Àr regeringens avsikt att föra en politik som gör att arbetsintegrerande sociala företag kan vÀxa och anstÀlla fler och ocksÄ gör att fler företag kan skapas. Arbetsmarknadsministern har ocksÄ fört samtal med ett antal arbetsintegrerande sociala företag för att diskutera insatser om hur de ser sin roll nÀr det gÀller avskaffandet av fas 3. Regeringen öppnade redan i slutet av 2014 för att arbetsintegrerande sociala företag som arbetar med att fÄ lÄngtidsarbetslösa i jobb ska ha en fortsatt viktig roll nÀr fas

53

2015/16:AU2 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  3 avvecklas successivt. Det handlar om att ge de personer som stĂ„r lĂ€ngst frĂ„n
  arbetsmarknaden en vĂ€g tillbaka, med riktiga arbetsuppgifter.
  Regeringen har Ă€ven förklarat att den arbetar med att identifiera de
  eventuella insatser som krĂ€vs för att de arbetsintegrerande sociala företagen
  Ă€ven i fortsĂ€ttningen ska ha en viktig roll i arbetsmarknadspolitiken. Utskottet
  noterar vidare att regeringen Ă€ven framöver avser att involvera de
  arbetsintegrerande sociala företagen sjĂ€lva i arbetet genom att bjuda in till en
  dialog om hur regeringen ska kunna göra det lĂ€ttare för dem att vĂ€xa och
  utvecklas. Utskottet vĂ€lkomnar den aktiva politik som regeringen bedriver i
  frĂ„ga om de sociala företagens roll inom arbetsmarknadspolitiken.
  Arbetsförmedlingen Ă€r en av flera aktörer som har en viktig roll för
  utvecklingen av de sociala företagens roll. Det finns mĂ„nga möjligheter för
  Arbetsförmedlingen att anpassa insatser och program som passar för
  utveckling och sysselsĂ€ttning i sociala företag. Arbetsförmedlingen tar ocksĂ„
  som en av flera aktörer ansvar för att informera om förutsĂ€ttningarna för
  socialt företagande, inte minst pĂ„ webbplatsen Sofisam som bl.a. innehĂ„ller en
  handbok om samarbetet mellan myndigheter och arbetsintegrerande sociala
  företag. Vidare har Arbetsförmedlingen beslutat att utreda möjligheterna att
  lĂ„ta fler grupper av arbetssökande omfattas av vad de sociala företagen kan
  erbjuda samt att inventera vad som krĂ€vs för att stödja arbetsintegrerande
  sociala företag pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt. Utskottet vĂ€lkomnar det arbete som görs pĂ„
  myndighetsnivĂ„ för att stödja sociala företag och ser inget behov av att t.ex.
  inrĂ€tta ett sĂ€rskilt programvid Arbetsförmedlingen, som Moderaterna föreslĂ„r.
  Sammantaget kan utskottet konstatera att regeringen för en aktiv politik pĂ„
  omrĂ„det och att visst arbete pĂ„gĂ„r med att identifiera ytterligare önskvĂ€rda
  insatser. DĂ€rmed anser utskottet att det inte finns skĂ€l att rikta nĂ„got
  tillkĂ€nnagivande till regeringen med anledning av motionsyrkandena, som
  dĂ€rför avstyrks.

EgenanstÀllning som en del av arbetsmarknadspolitiken

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslÄr motionsyrkanden om informationsinsatser och utveckling av egenanstÀllning.

JÀmför reservation 15 (M).

Motionerna

Moderaterna pÄtalar i motion 2015/16:2277 av Elisabeth Svantesson m.fl. de mÄnga fördelarna med egenanstÀllning, inte minst för personer som stÄr utanför arbetsmarknaden, t.ex. nyanlÀnda flyktingar som snabbt kan börja arbeta utan att lÀra sig allt om att driva eget företag. Att inte fler utnyttjar

54

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:AU2

möjligheten att bli egenanstÀllda beror bl.a. pÄ brist pÄ information. Ett sÀrskilt uppdrag bör enligt partiet dÀrför ges till Arbetsförmedlingen att informera om egenanstÀllning som ett alternativ till möjligheten att starta eget. Information behövs ocksÄ om vad som gÀller i frÄga om att kombinera egenanstÀllning med ersÀttning frÄn arbetslöshetsförsÀkringen (yrkande 15).

Förslag om att öka Arbetsförmedlingens informationsinsatser angÄende egenanstÀllning framförs Àven i motion 2015/16:263 (yrkande 2) av Rickard Persson (MP). Désirée Pethrus (KD) anser i motion 2015/16:1502 att det finns ett stort behov av att sprida kunskap om anstÀllningsformen bland allmÀnheten men ocksÄ inom Arbetsförmedlingen (yrkande 1).

Anders Ahlgren och Anders Åkesson (bĂ„da C) anser i motion 2015/16:1373 att anstĂ€llningsformen egenanstĂ€llning behöver utvecklas för att kunna bli ett viktigt verktyg mot arbetslöshet.

Utskottets stÀllningstagande

Utskottet har behandlat frÄgor om egenanstÀllda i olika former ett flertal gÄnger, senast i betÀnkande 2014/15:AU5 (s. 26 f.). Vad utskottet tidigare anfört gÀller överlag fortfarande.

Utskottet vill dock framhÄlla att det anser att det Àr viktigt att mÀnniskor ska kunna starta och driva företag och förverkliga sina drömmar och affÀrsidéer. Nya branscher och affÀrsmodeller innebÀr ocksÄ möjligheter till nya jobb. Det Àr dÀrför viktigt med ett gynnsamt företagsklimat. Regeringen gör, bl.a. via TillvÀxtverket och det statliga bolaget Almi Företagspartner AB, en rad insatser med syfte att göra det enkelt att starta och driva företag och fÄ befintliga företag att vÀxa. Det handlar exempelvis om regelförenkling, rÄdgivning och finansieringsinsatser. Samtidigt anser utskottet att det Àr viktigt att vara uppmÀrksam pÄ om nya former pÄ arbetsmarknaden kan medföra en risk för att man kringgÄr anstÀllningsskyddet eller arbetsgivarens ansvar i olika situationer. Det Àr centralt att det rÄder förutsÀgbara och trygga förhÄllanden pÄ den svenska arbetsmarknaden. Utskottet avser att följa utvecklingen av egenanstÀllningsföretag och andra nya sÀtt att arbeta, men delar inte bedömningen som framförs i olika motioner om att det finns skÀl att se över regelverket eller göra nÄgra sÀrskilda informationssatsningar om egenanstÀllning.

Utskottet uppmÀrksammar Àven att frÄgan om uppdragstagares stÀllning i arbetslöshetsförsÀkringen har varit föremÄl för utredningsarbete inom ramen för den parlamentariska socialförsÀkringsutredningen. SlutbetÀnkandet Mer trygghet och bÀttre försÀkring (SOU 2015:21) överlÀmnades till regeringen i mars 2015. Utredningen har remitterats och utskottet noterar att regeringen i budgetpropositionen för 2016 förklarar att den avser att Äterkomma till utredningens förslag.

DÀrmed finner utskottet inget behov av att vidta ÄtgÀrder med anledning av de framstÀllda motionsyrkandena, som dÀrför avstyrks.

55

2015/16:AU2 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

En allmÀn och obligatorisk arbetslöshetsförsÀkring

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslÄr motionsyrkanden om en allmÀn och obligatorisk arbetslöshetsförsÀkring.

JÀmför reservation 16 (KD).

Motionerna

Kristdemokraterna anser i motion 2015/16:1991 av Désirée Pethrus m.fl. att pÄ samma sÀtt som andra trygghetsförsÀkringar bör arbetslöshetsförsÀkringen vara tillgÀnglig för alla, och dÀrför föreslÄr de att den ska bli allmÀn och obligatorisk (yrkande 13 i denna del).

Även Edward Riedl (M) talar i motion 2015/16:2514 för en obligatorisk arbetslöshetsförsĂ€kring och föreslĂ„r att möjligheten ses över.

Utskottets stÀllningstagande

Som argument för en obligatorisk försÀkring brukar det anföras att eftersom alla arbetstagare Àr med och finansierar den största delen av försÀkringen genom arbetsmarknadsavgiften bör alla ocksÄ omfattas av ett standardskydd vid arbetslöshet. I frÄga om den inkomstrelaterade ersÀttningen skulle ett obligatorium innebÀra att bÄde arbetstagare med hög och arbetstagare med lÄg risk för arbetslöshet Àr med och bidrar till den finansiering som arbetslöshetskassornas medlemmar nu stÄr för.

Till nackdelarna med ett obligatorium, vilka ocksĂ„ har pĂ„talats av den parlamentariska socialförsĂ€kringsutredningen, hör att en sĂ„dan försĂ€kring kan bli svĂ„r att administrera, att det Ă€r en dyr reform, att det kan bli komplicerat att hantera uppbörden och att grupper med lĂ„g eller ingen risk för arbetslöshet blir överförsĂ€krade. KommittĂ©n gör bedömningen att den nuvarande ordningen – enligt den s.k. Gentmodellen som bestĂ„r av en grundförsĂ€kring och en frivillig försĂ€kring – i stora drag Ă€r Ă€ndamĂ„lsenlig och vĂ€l fungerande och dĂ€rför bör bestĂ„ (jfr SOU 2015:21 s. 792).

Som tidigare framförts (senast i bet. 2014/15:AU7) anser ocksÄ utskottet att man bör behÄlla den nuvarande ordningen, som frÀmjar en hög facklig organisationsgrad, bidrar till en vÀl fungerade arbetsmarknadsmodell och medverkar till en vÀl fungerande lönebildning. Liksom kommittén menar utskottet att en ökad grad av obligatorium inte pÄ nÄgot vÀsentligt sÀtt skulle bidra till att minska de nuvarande problemen med försÀkringsskyddet. Det Àr viktigt att framhÄlla att den stora och vÀxande andelen arbetslösa som Àr oförsÀkrade inte skulle minska. RÀtten till ersÀttning beror inte pÄ om försÀkringen Àr frivillig eller obligatorisk utan pÄ kvalifikationsvillkoren i försÀkringen.

56

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:AU2

DÀrmed och med hÀnvisning till den pÄgÄende beredningen av kommitténs betÀnkande avstyrks motionsyrkandena.

Kvalifikationsvillkoren i arbetslöshetsförsÀkringen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslÄr motionsyrkanden om kvalifikationsvillkoren i arbetslöshetsförsÀkringen. Utskottet hÀnvisar till pÄgÄende arbete.

JÀmför sÀrskilt yttrande 7 (KD).

Motionerna

För att fler personer, inte minst de som arbetar pÄ deltid, arbetar pÄ oregelbundna tider eller har olika arbetsgivare, ska fÄ rÀtt till ersÀttning föreslÄr Kristdemokraterna i motion 2015/16:1991 av Désirée Pethrus m.fl. att arbetsvillkoret i arbetslöshetsförsÀkringen ersÀtts med ett inkomstvillkor. NivÄn pÄ inkomstvillkoret bör enligt partiet motsvara den nivÄ dÀr skyldighet att betala avgift till arbetslöshetskassa infaller (yrkande 13 i denna del).

I motion 2015/16:2154 av Lars Eriksson m.fl. (S) uppmÀrksammas den sjunkande tÀckningsgraden i relation till de förÀndringar som genomfördes under den borgerliga regeringsperioden, exempelvis de höjda och differentierade egenavgifterna som sÀrskilt drabbar utsatta yrkesgrupper med risk för hög arbetslöshet. DÀrför krÀvs det enligt motionÀrerna en omfattande översyn av arbetslöshetsförsÀkringen.

Jan-Olof Larsson (S) anför i motion 2015/16:2309 att en översyn av det nuvarande regelverket bör göras sÄ att en arbetslös person som samtidigt ocksÄ Àr ideellt arbetande ledamot i en bolagsstyrelse anses stÄ till arbetsmarknadens förfogande.

Utskottets stÀllningstagande

Vem som ska kunna fÄ ersÀttning frÄn arbetslöshetsförsÀkringen Àr som utskottet tidigare pÄtalat en grundlÀggande frÄgestÀllning (jÀmför bet. 2014/15:AU7). Utskottet anser, liksom socialförsÀkringsutredningen anförde i sitt slutbetÀnkande, att det ökande antalet oförsÀkrade och underförsÀkrade arbetslösa Àr ett problem (SOU 2015:21, s. 800). Förutom att belastningen pÄ det kommunala ekonomiska bistÄndet ökar, omfattas sökande som inte fÄr statlig ersÀttning i mindre utstrÀckning av de styrmedel som reglerna i arbetslöshetsförsÀkringen, aktivitetsstödet och den statliga arbetsmarknadspolitiken innebÀr. Vinsten av att öppna arbetslöshetsförsÀkringen sÄ att fler arbetslösa blir berÀttigade till ersÀttning mÄste dock vÀgas mot risken för att villkoren i försÀkringen kan bli alltför generösa.

57

2015/16:AU2 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  Utskottet vĂ€lkomnar att regeringen i budgetpropositionen för 2016 anger
  att ett arbete ska inledas för att se över arbetslöshetsförsĂ€kringen i syfte att
  underlĂ€tta för fler att kvalificera sig för och ansluta sig till den.
  Mot denna bakgrund, och i avvaktan pĂ„ beredningen av kommittĂ©ns
  betĂ€nkande, finner utskottet ingen anledning till att riksdagen nu bör ta nĂ„got
  initiativ pĂ„ omrĂ„det. Motionsyrkandena avstyrks dĂ€rmed.

DeltidsbegrÀnsningen i arbetslöshetsförsÀkringen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslÄr motionsyrkanden om den s.k. deltidsbegrÀnsningen. Utskottet hÀnvisar till pÄgÄende arbete.

Bakgrund

Arbetsmarknadsutskottet konstaterade i maj 2011 att den begrĂ€nsning i arbetslöshetsförsĂ€kringen som gĂ€llt sedan 2008 medförde en orimlig valsituation efter 75 dagar nĂ€r det inte betalas ut nĂ„gon ersĂ€ttning (bet. 2010/11:AU9). Valet stod dĂ„ enligt utskottet mellan att avstĂ„ frĂ„n en stor del av försörjningen eller att tacka nej till ett arbete och bli arbetslös pĂ„ heltid. Vidare delade utskottet de bedömningar som gjordes i LĂ„ngtidsutredningens huvudrapport om att det troligen finns ”vĂ€lfĂ€rdsvinster kopplade till en lĂ€ngre ersĂ€ttningsperiod för deltidsarbetslösa Ă€n vad som Ă€r fallet i dag. Sannolikt lönar det sig för lite för de heltidsarbetslösa att ta ett deltidsarbete i nulĂ€get” (SOU 2011:11 s. 180). Mot denna bakgrund föreslog utskottet att riksdagen som sin mening skulle ge regeringen till kĂ€nna att den skulle se över försĂ€kringens regelverk sĂ„ att det inte diskriminerar deltidsarbetslösa (2010/11:AU9 s. 24). Riksdagen beslutade enligt utskottets förslag (rskr. 2010/11:279).

Den parlamentariska socialförsÀkringsutredningen föreslÄr i sitt slutbetÀnkande att dagens deltidsbegrÀnsning ersÀtts med en begrÀnsning som innebÀr att till en person som utför eller deklarerar deltidsarbete lÀmnas ersÀttning under sammanlagt lÀngst 60 veckor för varje ersÀttningsperiod (SOU 2015:21 s. 868). Som skÀl till förslaget anges bl.a. att utformningen av dagens begrÀnsning har lett till för kort omstÀllningstid för dem som arbetar i liten omfattning. Den begrÀnsning som föreslÄs innebÀr bl.a. att omstÀllningstiden blir lika lÄng för samtliga deltidsarbetslösa oavsett deltidsarbetets omfattning.

Motionerna

Jennie Nilsson m.fl. (S) konstaterar i motion 2015/16:1405 att arbetslivets delvis orÀttvisa villkor gör att kvinnodominerade yrken ofta inte vÀrderas lika högt som de mansdominerade, liksom att kvinnor ofta tvingas acceptera en

58

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:AU2

deltids- eller visstidsanstÀllning. Detta i kombination med ett regelverk infört under en moderatledd regering som uppmuntrar till att gÄ ut i hel arbetslöshet i stÀllet för att jobba den deltid som erbjuds, gör att motionÀrerna uppmanar regeringen att se över arbetslöshetsförsÀkringen utifrÄn kvinnors och mÀns olika villkor.

Linus Sköld m.fl. (S) pekar i motion 2015/16:995 pÄ att deltidsbegrÀnsningen infördes med syftet att öka pressen pÄ arbetsgivarna att erbjuda arbetstagarna heltidsanstÀllningar. Men eftersom effekten uteblev drabbas de enskilda arbetstagarna, inte minst kvinnor med otrygga anstÀllningar, som efter 75 ersÀttningsdagar hÀnvisas till att avstÄ frÄn jobb eller avstÄ frÄn arbetslöshetsförsÀkring, varför motionÀrerna vill att regeringen gör en översyn av regelverket.

Ett yrkande om att lösa problemen med den nuvarande begrÀnsningen framförs Àven i motion 2015/16:456 av Marianne Pettersson (S) som menar att för de som har kortare deltider lönar det sig nÀstan inte att arbeta.

Utskottets stÀllningstagande

Utskottet kan inledningsvis konstatera att en begrÀnsning av möjligheten att fÄ ersÀttning vid deltidsarbetslöshet Àr nÀra kopplad till frÄgan om hur deltidsarbete ska vÀrderas. Ska det uppmuntras eller i möjligaste mÄn undvikas? Ger deltidsanstÀllningar större chanser till heltidsarbete eller riskerar de att bli en ÄtervÀndsgrÀnd? Enligt forskning pÄ omrÄdet Àr det rimligt att förvÀnta sig att korta perioder av deltidsarbete fungerar som en sprÄngbrÀda till heltidssysselsÀttning (Cockx m.fl. 2013, Spector 2014).

Den parlamentariska socialförsÀkringsutredningen anför i sitt slutbetÀnkande att för att undvika inlÄsningseffekter som i praktiken leder till att arbetslöshetsförsÀkringen blir en deltidssubvention Àr det önskvÀrt att ha ett fÀrre antal deltidsdagar jÀmfört med antalet heltidsdagar. Den gÀllande begrÀnsningen har dock enligt kommittén lett till för kort omstÀllningstid för demsom arbetar i liten omfattning. Utskottet delar denna bedömning och anser att ersÀttningen till de som arbetar mycket och de som arbetar lite bör harmoniseras.

Enligt kommitténs förslag ska en person som deltidsarbetar fÄ ersÀttning under sammanlagt lÀngst 60 veckor för varje ersÀttningsperiod. Det innebÀr att omstÀllningstiden blir lika lÄng för samtliga deltidsarbetslösa oavsett deltidsarbetets omfattning. OmstÀllningstiden med deltidsarbete blir dessutom lika lÄng som omstÀllningstiden för en person som Àr arbetslös pÄ heltid, eftersom det motsvarar den tid det tar att förbruka 300 ersÀttningsdagar vid heltidsarbetslöshet.

Utskottet, som tidigare tagit stÀllning till kommitténs förslag och dÄ funnit det vÀl avvÀgt och rimligt, finner ingen anledning att nu Àndra uppfattning (jÀmför bet. 2014/15:AU7). Det Àr ocksÄ viktigt att regeringen hörsammar riksdagens tidigare tillkÀnnagivande i frÄgan. Utskottet vill dock avvakta den

59

2015/16:AU2 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  pĂ„gĂ„ende beredningen av kommittĂ©ns förslag och avstyrker dĂ€rför
  motionsyrkandena.

ArbetslöshetsförsÀkringen för egenanstÀllda, företagare och studerande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslÄr motionsyrkanden om egenanstÀllda, företagare och studerande.

Motionerna

DĂ©sirĂ©e Pethrus (KD) anför i motion 2015/16:1502 att anstĂ€llningsformen egenanstĂ€llning rymmer mĂ„nga möjligheter, inte minst för de som stĂ„r lĂ„ngt frĂ„n arbetsmarknaden. Till utmaningarna pĂ„ omrĂ„det hör att reglerna för arbetslöshetsförsĂ€kring inte Ă€r förutsĂ€gbara i detta avseende – ska de egenanstĂ€llda betraktas som anstĂ€llda eller företagare? I ett antal fall har arbetslöshetskassorna gjort olika bedömningar och motionĂ€ren vill dĂ€rför att regleringen tydliggörs sĂ„ att förutsĂ€gbarheten ökar (yrkande 2).

Otydligheten kring de egenanstÀlldas rÀtt till arbetslöshetsförsÀkring uppmÀrksammas Àven i motion 2015/16:263 av Rickard Persson (MP). Den lösning som föreslagits av socialförsÀkringsutredningen Àr inte tillfredsstÀllande menar motionÀren, varför regeringen bör klargöra att egenanstÀllningen ska vara likstÀlld andra anstÀllningar i detta avseende (yrkande 1).

För att fler ska vÄga satsa pÄ den möjlighet som egenanstÀllningen innebÀr föreslÄr Solveig Zander (C) i motion 2015/16:2374 att regeringen ser över de egenanstÀlldas möjlighet till arbetslöshetsförsÀkring vid deltidsarbetslöshet.

I motion 2015/16:934 pekar Rickard Nordin (C) pÄ den otydlighet som finns nÀr det gÀller företagarnas möjligheter att fÄ ersÀttning frÄn arbetslöshetsförsÀkringen. Detta skapar osÀkerhet och svaga incitament för den som Àr arbetslös att starta företag och Àr enligt motionÀren en snedvridning som borde ses över (yrkande 1).

Johanna Haraldsson och Teresa Carvalho (bÄda S) anser i motion 2015/16:858 att det borde ges fler möjligheter att göra sig anstÀllningsbar under perioder av arbetslöshet. Att studera hör till de bÀsta sÀtten att öka möjligheterna att fÄ ett jobb, varför regeringen bör se över möjligheten att kombinera studier med ersÀttning frÄn arbetslöshetsförsÀkringen.

Utskottets stÀllningstagande

Utskottet har flera gÄnger (senast i bet. 2014/15:AU7) behandlat egenanstÀlldas roll inom arbetslöshetsförsÀkringen. Utskottet hÀnvisade dÄ till den bedömning som görs i socialförsÀkringsutredningen slutbetÀnkande, att reglerna i detta avseende kan uppfattas som komplicerade och rymmande

60

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:AU2

mÄnga tolkningsmöjligheter. Kommittén framför vidare att det förhÄllandet att försÀkringen i mÄnga avseenden utgÄr frÄn den fasta heltidsanstÀllningen innebÀr att reglerna Àr mindre vÀl anpassade för andra anstÀllningsformer. Det ökande antalet uppdragstagare, och pÄ senare Är egenanstÀllda, spÀder enligt kommittén pÄ dessa svÄrigheter.

NĂ€r det gĂ€ller företagare uppmĂ€rksammar kommittĂ©n att det kan finnas fler oklarheter och tillĂ€mpningsproblem Ă€n de som rör uppdragstagare. KommittĂ©n anser dock inte att det Ă€r nĂ„gon framkomlig vĂ€g att undanröja de oklarheter i arbetslöshetsförsĂ€kringen som berörts genom ytterligare författningsregler. Intresset av ökad tydlighet i lagbestĂ€mmelser behöver vĂ€gas mot intresset av att kunna ta hĂ€nsyn till varierande omstĂ€ndigheter som förekommer i situationer som bestĂ€mmelserna avses reglera. Enligt kommittĂ©n bör oklarheterna bĂ„de nĂ€r det gĂ€ller uppdragstagare och företagare hanteras inom ramen för de förslag som lĂ€ggs fram om en ökad likformighet i rĂ€ttstillĂ€mpningen inom arbetslöshetsförsĂ€kringen, bl.a. att en myndighet ska besluta om allmĂ€nna rĂ„d eller lĂ€mna besked i konkreta tolkningsfrĂ„gor efter ansökan av arbetslöshetskassor (SOU 2015:21 s. 964–967).

BetrĂ€ffande möjligheten att kombinera studier med ersĂ€ttning frĂ„n arbetslöshetsförsĂ€kringen konstaterar utskottet att socialförsĂ€kringsutredningen gör bedömningen att arbetslöshetsförsĂ€kringen försĂ€krar inkomstbortfall vid förlorat förvĂ€rvsarbete, varför studier inte kan ligga till grund för arbetslöshetsersĂ€ttning. ArbetslöshetsförsĂ€kringen Ă€r alltsĂ„ inte en försĂ€kring mot arbetslöshet. Samtidigt inser kommittĂ©n att avsaknaden av en ersĂ€ttning efter studier kan innebĂ€ra problem pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att nyutexaminerade kan tvingas acceptera arbeten som de Ă€r överkvalificerade för. KommittĂ©n anser att frĂ„gan om försörjningen mellan studier och arbete Ă€r viktig och förordar dĂ€rför att ett s.k. matchningslĂ„n, som föreslagits av Sacos studentrĂ„d, utreds vidare (SOU 2015:21 s. 930–935).

Mot denna bakgrund, och i avvaktan pÄ beredningen av kommitténs betÀnkande, avstyrks motionsyrkandena.

61

2015/16:AU2

Reservationer

1.Anslag inom utgiftsomrÄde 14, punkt 1 (SD) av Sven-Olof SÀllström (SD) och Magnus Persson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

a)Anslagen för 2016

Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsomrÄde 14 enligt

reservanternas förslag i bilaga 4. DÀrmed bifaller riksdagen motion 2015/16:2239 av Magnus Persson m.fl. (SD),

bifaller delvis proposition 2015/16:1 utgiftsomrÄde 14 punkt 7 och avslÄr motionerna

2015/16:1991 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkandena 1, 7 och 13 i denna del,

2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 6, 2015/16:2276 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 4, 2015/16:2277 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkandena 8–10, 2015/16:2509 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 14, 2015/16:3176 av Annika Qarlsson m.fl. (C),

2015/16:3215 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkandena 1 och 3–5, 2015/16:3230 av Fredrik Malm m.fl. (FP) yrkande 1 och

2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 39, 40 och 42.

b) Bemyndiganden om ekonomiska Ă„taganden

=Utskottet.

StÀllningstagande

I Sverigedemokraternas budget för 2016 stakar vi ut vÄra viktigaste visioner för de kommande Ären. Vi visar att det inte mÄste finnas nÄgon motsÀttning mellan ekonomisk tillvÀxt och sysselsÀttning Ä den ena sidan och allmÀn vÀlfÀrd, trygghet och socialt ansvarstagande Ä den andra.

Sverigedemokraterna avvisar flertalet av regeringens förslag som vi menar slÄr mot sysselsÀttningen, nÀr det bl.a. gÀller förÀndringarna i husavdraget, jobbskatteavdraget och löneskatten för Àldre.

Sverigedemokraterna har följt den politiska utvecklingen pÄ omrÄdet under hösten och har bl.a. framfört kritik mot överenskommelsen om flyktingsituationen som trÀffats mellan regeringen och de fyra allianspartierna eftersom de ÄtgÀrder som föreslÄs inte kan anses vara tillrÀckliga och i vissa fall enligt vÄr mening Àr direkt skadliga. Till dessa hör bl.a. att yrkesintroduktionsanstÀllningar ska kunna gÀlla Àven arbetsgivare utan

62

RESERVATIONER 2015/16:AU2

kollektivavtal, vilket riskerar att föra med sig lönedumpning. Över huvud taget anser Sverigedemokraterna att det förs en ansvarslös migrations- och integrationspolitik som vi arbetar för att förĂ€ndra bl.a. genom att verka för en folkomröstning om invandringen.

Inom arbetsmarknadspolitiken mÄste det till satsningar som leder till verkliga jobb i stÀllet för lÄtsasjobb inom olika program. Vi motsÀtter oss de stora satsningarna pÄ traineejobb och extratjÀnster, vilket ger nödvÀndigt utrymme för andra och viktigare reformer.

NÀr det gÀller arbetslöshetsförsÀkringen menar Sverigedemokraterna att den i dag inte fungerar tillfredsstÀllande i meningen att alltför fÄ fÄr ut 80 procent av sin tidigare inkomst. Det fÄr till konsekvens att den som blir arbetslös inte ges möjlighet att fokusera pÄ att söka jobb. Sverigedemokraterna stÀller sig bakom den höjning av ersÀttningsnivÄerna som regeringen har drivit igenom, men vi vill förstÀrka funktionen som omstÀllningsförsÀkring och föreslÄr dÀrför en starkare ersÀttning i början av perioden i kombination med en snabbare avtrappning. Som en konsekvens höjs anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsförsÀkring och aktivitetsstöd.

Vidare vill Sverigedemokraterna pÄ sikt slopa fas 3 i jobb- och utvecklingsgarantin. För deltagare i fas 3 som har en funktionsnedsÀttning kommer det att behövas ett sÀrskilt stöd, och Sverigedemokraterna föreslÄr en höjning av taket för lönestödet i enlighet med Funkautredningens slutsatser och subventionerade föreningsjobb. Inom anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall öronmÀrks medel för dessa satsningar.

Föreningsjobb föreslÄs ocksÄ för att öka samhÀllsnyttan och bekÀmpa lÄngtidsarbetslösheten och ungdomsarbetslösheten. Vi avser att under en försöksperiod pÄ fyra Är avsÀtta 1 miljard kronor i stimulansbidrag till kommunerna för detta ÀndamÄl. MÄlsÀttningen Àr att via lönesubvention kunna erbjuda kollektivavtalsenliga löner upp till 75 procent av heltid.

Starta-eget-bidrag har som arbetsmarknadspolitisk Ă„tgĂ€rd lovordats av bl.a. Riksrevisionen som en av de bĂ€sta sysselsĂ€ttningsskapande Ă„tgĂ€rder som finns inom det arbetsmarknadspolitiska omrĂ„det. Trots programmets goda resultat finns en begrĂ€nsande generell 25-Ă„rsgrĂ€ns, och stödet ges bara i sex mĂ„nader. ÅldersgrĂ€nsen medger vissa undantag, bl.a. för nyanlĂ€nda invandrare, men Sverigedemokraterna anser att 25-Ă„rsgrĂ€nsen Ă€r för högt satt och tidsgrĂ€nsen för snĂ€vt tilltagen. ÅldersgrĂ€nsen för att kunna fĂ„ starta-eget-bidrag bör dĂ€rför sĂ€nkas till 20 Ă„r, och insatsens maximala lĂ€ngd bör utökas till nio mĂ„nader.

Sverigedemokraterna vill se en höjd ambitionsnivÄ pÄ arbetsmiljöomrÄdet och föreslÄr att anslaget för Arbetsmiljöverket höjs och att en satsning görs för att motverka hot och vÄld och för information om systematiskt arbetsmiljöarbete. Sverigedemokraterna vill ocksÄ inrÀtta ett nationellt kunskapscenter för arbetsmiljö. Viktiga satsningar görs ocksÄ pÄ fortbildning av fler skyddsombud, liksom pÄ utbildningsinsatser omtrakasserier och mobbning pÄ arbetsplatserna. För flera av de ovannÀmnda satsningarna pÄ arbetsmiljöomrÄdet uppförs nya anslag.

63

2015/16:AU2 RESERVATIONER

Mot bakgrund av det anförda tillstyrker vi motion 2015/16:2239 av Magnus Persson m.fl. (SD) och tillstyrker delvis prop. 2015/16:1 utgiftsomrĂ„de 14 punkt 7. Vi tillstyrker vidare regeringens förslag om bemyndiganden enligt prop. 2015/16:1 utgiftsomrĂ„de 14 punkterna 1-6. Övriga förslag avstyrks.

2.Framtidens arbetsmarknad, punkt 2 (M)

av Elisabeth Svantesson (M), Katarina BrÀnnström (M), Hanif Bali (M) och Christian Holm Barenfeld (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i reservationen och tillkÀnnager detta för regeringen. DÀrmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 1 och avslÄr motionerna

2015/16:80 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M) yrkande 4, 2015/16:746 av Rasmus Ling (MP) yrkande 2,

2015/16:2368 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 3,

2015/16:2630 av Maria Malmer Stenergard och Sofia Fölster (bÄda M) yrkande 2,

2015/16:2782 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 12 och 2015/16:2804 av Valter Mutt m.fl. (MP).

StÀllningstagande

Sverige Àr ett av vÀrldens mest globaliserade och exportberoende lÀnder. Det gör att svenska företag stÀndigt befinner sig under ett mycket hÄrt konkurrenstryck. Under de senaste decennierna har tiotusentals arbetstillfÀllen försvunnit nÀr svenska företag har förlagt sin produktion till lÀnder dÀr arbetskraftskostnaderna Àr lÀgre.

Med ett ökat omvandlingstryck i ekonomin, inte minst i ljuset av den tilltagande digitaliseringen, stÀlls allt större krav pÄ arbetsmarknadens omstÀllningsförmÄga. Vi anser att Sveriges konkurrenskraft behöver stÀrkas sÄ att fler nya jobb kan vÀxa fram dÀr gamla försvinner. Men det behöver ocksÄ bli enklare för fler att vidareutbilda sig och komplettera sina kunskaper i takt med att arbetsmarknaden förÀndras. BÀttre omstÀllningsmöjligheter behövs ocksÄ för att möjliggöra ett lÀngre arbetsliv. I en tid av högt omvandlings- och konkurrenstryck krÀvs dÀrför bÀttre möjligheter och drivkrafter för mÀnniskor att stÀlla om och anpassa sin kompetens efter arbetsmarknadens efterfrÄgan, men ocksÄ att arbeta lÀngre.

Regeringens satsningar pÄ bl.a. utbildningsomrÄdet och i form av kraftigt höjd arbetslöshetsersÀttning Àr bÄde otillrÀckliga och ogenomtÀnkta.

64

RESERVATIONER 2015/16:AU2

Vi anser, med bifall till motion 2015/16:2275 (M) yrkande 1, att regeringen bör vidta ÄtgÀrder för att förbÀttra möjligheterna till omstÀllning pÄ arbetsmarknaden i enlighet med vad som anförts ovan. Detta bör riksdagen stÀlla sig bakom och tillkÀnnage för regeringen.

3.Framtidens arbetsmarknad, punkt 2 (C) av Annika Qarlsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i reservationen och tillkÀnnager detta för regeringen. DÀrmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2368 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 3 och avslÄr motionerna

2015/16:80 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M) yrkande 4, 2015/16:746 av Rasmus Ling (MP) yrkande 2,

2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 1,

2015/16:2630 av Maria Malmer Stenergard och Sofia Fölster (bÄda M) yrkande 2,

2015/16:2782 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 12 och 2015/16:2804 av Valter Mutt m.fl. (MP).

StÀllningstagande

FörutsÀttningarna för jobbtillvÀxt ser olika ut för olika mÀnniskor och pÄ olika orter. Att pressa in alla mÀnniskor och orter i samma mall Àr inte rÀtt vÀg att gÄ. Vi bör i stÀllet lÄta mÀnniskor söka sin egen lycka, utvecklas efter eget huvud och nÄ sin egen fulla potential. NÀr nya jobb skapas, lÀggs grunden för ett minskat utanförskap och mer skatteintÀkter som kan anvÀndas till vÄrd av vÄra Àldre och skolgÄng till vÄra barn.

Genom att stÀlla sig bakom regeringens politik har utskottsmajoriteten valt en vÀg som begrÀnsar möjligheterna till att skapa jobb hos smÄföretag. Regeringens satsningar pÄ omrÄdet och tomma ord om en aktiv nÀringspolitik Àr inte tillrÀckliga ÄtgÀrder för skapa sysselsÀttning för ungdomar, nyanlÀnda, lÄngtidsarbetslösa och alla andra som har svÄrt att etablera sig pÄ arbetsmarknaden.

Jag anser, med bifall till motion 2015/16:2368 (C) yrkande 3, att regeringen bör ta initiativ till en jobbpakt för smÄföretagen som lÄter ungdomar, nyanlÀnda och lÄngtidsarbetslösa kombinera arbete med utbildning och handledning. Detta bör riksdagen stÀlla sig bakom och tillkÀnnage för regeringen.

65

2015/16:AU2 RESERVATIONER

4.Framtidens arbetsmarknad, punkt 2 (L) av Fredrik Malm (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i reservationen och tillkÀnnager detta för regeringen. DÀrmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2782 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 12 och avslÄr motionerna

2015/16:80 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M) yrkande 4, 2015/16:746 av Rasmus Ling (MP) yrkande 2,

2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 1, 2015/16:2368 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 3,

2015/16:2630 av Maria Malmer Stenergard och Sofia Fölster (bÄda M) yrkande 2 och

2015/16:2804 av Valter Mutt m.fl. (MP).

StÀllningstagande

Sverige behöver en öppnare arbetsmarknad med lÀgre trösklar till jobb och modernare arbetsrÀtt för att öka rörligheten pÄ arbetsmarknaden. Det mÄste bli billigare, inte dyrare att anstÀlla. Vi mÄste öppna upp en arbetsmarknad för fler enkla jobb. Jobbskapande ÄtgÀrder sÄsom RUT-reformen mÄste utvecklas, inte försÀmras. Det Àr vÀlkommet att riksdagen nyligen beslutat att avskaffa vÄrdnadsbidraget, som bidrar till att utestÀnga utrikes födda kvinnor frÄn arbetsmarknaden. Men fler ÄtgÀrder behövs.

Regeringen satsar pÄ utrikes födda med utbildning. Majoriteten av dem som nu flyr till Sverige har dock en lÀgre utbildningsnivÄ. Dessa mÀnniskor kommer inte att hjÀlpas av aldrig sÄ bra system för validering eller av regeringens snabbspÄr. De behöver en politik som ger dem möjlighet till utbildning, men framför allt behövs en politik som sÀnker trösklarna in till den svenska arbetsmarknaden. Jag anser att det Àr avgörande att fokusera pÄ hur fler jobb kan skapas och hur trösklarna in till den svenska arbetsmarknaden kan sÀnkas.

Jag anser, med bifall till motion 2015/16:2782 (FP) yrkande 12, att regeringen bör ta initiativ till att genomföra nödvÀndiga reformer som sÀnker trösklarna in till den svenska arbetsmarknaden och som öppnar upp denna arbetsmarknad för alla. Detta bör riksdagen stÀlla sig bakom och tillkÀnnage för regeringen.

66

RESERVATIONER

5.Arbetsförmedlingens organisation och verksamhet, punkt 3

(M)

av Elisabeth Svantesson (M), Katarina BrÀnnström (M), Hanif Bali (M) och Christian Holm Barenfeld (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i reservationen och tillkÀnnager detta för regeringen. DÀrmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 5 och 2015/16:3215 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 2 och avslÄr motionerna

2015/16:712 av Lars-Arne StaxÀng (M), 2015/16:1272 av Jan Ericson (M), 2015/16:1329 av Margareta Cederfelt (M),

2015/16:1349 av Sofia Fölster (M) yrkandena 1–3, 2015/16:1457 av Erik Bengtzboe (M) yrkande 2,

2015/16:1668 av Camilla Waltersson Grönvall och Sten Bergheden (bÄda M), 2015/16:1762 av Johan Hultberg (M),

2015/16:1991 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 5, 2015/16:2680 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 11, 2015/16:2806 av Jabar Amin (MP),

2015/16:2968 av Roland Utbult (KD) och 2015/16:2982 av Per Åsling (C).

StÀllningstagande

En av de största utmaningarna inom arbetsmarknadspolitiken Àr att fÄ en vÀl fungerande Arbetsförmedling. I dag finns det brister i effektivitet, kontroll och mÄluppfyllelse. Fortfarande förmedlas det för fÄ jobb i förhÄllande till alla de miljarder som myndigheten förfogar över. Förtroendet för Arbetsförmedlingen Àr lÄgt sÄvÀl bland arbetssökande som arbetsgivare. Under kommande Är kommer arbetslösheten att sjunka. Men en större andel av de sökande kommer att tillhöra grupper som stÄr lÀngre frÄn arbetsmarknaden, inte minst mÄnga nyanlÀnda.

För att Arbetsförmedlingen ska klara av sitt matchningsuppdrag behöver verksamheten bÄde effektiviseras och moderniseras. Arbetsförmedlingen mÄste utveckla sin verksamhet sÄ att den bÀttre svarar upp mot dagens arbetsmarknad, bl.a. genom bÀttre arbetsgivarkontakter och en digitalisering av myndighetens verksamhet. Ett omfattande reformarbete behövs för att myndigheten ska bli den matchningsaktör som den svenska arbetsmarknaden behöver och som de svenska skattebetalarna förtjÀnar.

2015/16:AU2

67

2015/16:AU2 RESERVATIONER

Vi anser inte att det förnyelsearbete som pÄgÄr inom Arbetsförmedlingen eller Statskontorets uppdrag med att analysera myndigheten Àr tillrÀckliga ÄtgÀrder för att omvandla Arbetsförmedlingen till en effektiv och modern myndighet. Det behövs ytterligare ÄtgÀrder.

Vi anser, med bifall till motionerna 2015/16:2275 (M) yrkande 5 och 2015/16:3215 (M) yrkande 2, att regeringen bör vidta ÄtgÀrder för att effektivisera och modernisera Arbetsförmedlingens i enlighet med vad som anförts ovan. Detta bör riksdagen stÀlla sig bakom och tillkÀnnage för regeringen.

6.Arbetsförmedlingens organisation och verksamhet, punkt 3 (KD)

av Désirée Pethrus (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i reservationen och tillkÀnnager detta för regeringen. DÀrmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:1991 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 5 och 2015/16:2680 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 11, bifaller delvis motionerna

2015/16:712 av Lars-Arne StaxÀng (M), 2015/16:1272 av Jan Ericson (M), 2015/16:1329 av Margareta Cederfelt (M), 2015/16:1349 av Sofia Fölster (M) yrkande 2, 2015/16:1457 av Erik Bengtzboe (M) yrkande 2,

2015/16:1668 av Camilla Waltersson Grönvall och Sten Bergheden (bÄda M) och

2015/16:1762 av Johan Hultberg (M) samt avslÄr motionerna

2015/16:1349 av Sofia Fölster (M) yrkandena 1 och 3, 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 5, 2015/16:2806 av Jabar Amin (MP),

2015/16:2968 av Roland Utbult (KD), 2015/16:2982 av Per Åsling (C) och

2015/16:3215 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 2.

StÀllningstagande

I flera avseenden fyller Arbetsförmedlingen en viktig funktion, men arbetet behöver effektiviseras. Jag anser att Arbetsförmedlingen bör konkurrensutsÀttas och kompletteras med andra leverantörer av tjÀnster i syfte att

68

RESERVATIONER

snabbare matcha olika grupper av arbetslösa in pÄ arbetsmarknaden. Renodlade myndighetsfrÄgor sÄsom godkÀnnande av aktörer, uppföljning, insamling av statistik samt register och it-system skulle kunna kvarstÄ i en central serviceorganisation. SjÀlva förmedlingsverksamheten, matchningen mellan arbetssökande och arbetsgivare, bör emellertid konkurrensutsÀttas. Varje kompetens som efterfrÄgas i dag Àr i regel vÀldigt nischad och krÀver en matchning frÄn en jobbförmedling som specialiserat sig. Den jobbsökande bör ges inflytande genom en jobbpeng som anvÀnds för att vÀlja mellan arbetsförmedlare, drivna av privata företag eller idéburna organisationer. En jobbpeng mÄste bygga pÄ en incitamentsstruktur dÀr de mest utsatta lÀngst bort frÄn arbetsmarknaden ocksÄ Àr mest lönsamma att satsa pÄ sÄ att de fÄr ett fast arbete.

Vidare anser jag att Arbetsförmedlingen genom regeringens regleringsbrev bör fÄ ett tydligt uppdrag att samverka med KriminalvÄrden kring utslussningen av personer som friges frÄn fÀngelser eller sluten ungdomsvÄrd.

DÀrmed anser jag att regeringen dels bör utreda förutsÀttningarna för att reformera Arbetsförmedlingen till en central serviceorganisation med kompletterande aktörer som ocksÄ utför förmedlingsverksamheten, dels bör ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att samverka med KriminalvÄrden kring utslussningen av personer som avtjÀnat sitt straff. Detta bör riksdagen stÀlla sig bakom och tillkÀnnage för regeringen. Det innebÀr att motionerna 2015/16:1991 (KD) yrkande 5 och 2015/16:2680 (KD) yrkande 11 tillstyrks.

7.Insatser mot ungdomsarbetslösheten, punkt 4 – motiveringen (M, C, L, KD)

av Elisabeth Svantesson (M), Katarina BrÀnnström (M), Hanif Bali (M), Annika Qarlsson (C), Christian Holm Barenfeld (M), Fredrik Malm (L) och Désirée Pethrus (KD).

StÀllningstagande

Allianspartierna anser att regeringens politik för att motverka ungdomsarbetslösheten inte leder till önskat resultat utan snarast fÄr motsatt verkan. Regeringens satsningar pÄ omrÄdet innebÀr bl.a. höjda socialavgifter för unga och att stora resurser avsÀtts för traineejobb och andra ÄtgÀrder inom den s.k. 90-dagarsgarantin. En inriktning pÄ politiken som innebÀr att kostnaden för att anstÀlla eller behÄlla en ung medarbetare ökar kraftigt anser vi inte vara rÀtt vÀg att gÄ för att fÄ in fler unga pÄ arbetsmarknaden.

Allianspartierna vill för sin del hÄlla kvar Sverige pÄ arbetslinjen. Det första jobbet Àr det viktigaste jobbet. Under alliansregeringens tid lyckades vi dÀmpa ungdomsarbetslösheten medan den i övriga EU har ökat med mer Àn dubbelt sÄ mycket. Detta Àr effekten av en offensiv politik för att skapa jobb till unga. LÀgre socialavgifter för unga leder till en ökad efterfrÄgan av att anstÀlla ungdomar och dÀrmed till lÀgre ungdomsarbetslöshet. Det beror framför allt

2015/16:AU2

69

2015/16:AU2 RESERVATIONER

pÄ att de sÀnkta socialavgifterna för unga bedöms minska skillnaden mellan ungdomars förvÀntade produktivitet och den arbetskostnad som arbetsgivarna betalar.

Regeringens frÀmsta förslag för att fÄ unga i jobb Àr 90-dagarsgarantin, dÀr bl.a. traineejobb ingÄr. Traineejobben kan inte uppfattas som nÄgot annat Àn en ÄtgÀrd som inte skapar nÄgra nya varaktiga jobb utan endast bestÄr av temporÀra platser som i stÀllet riskerar att lÄsa in ungdomar i insatser. Av de rapporter om antalet traineejobb som hittills inkommit till Arbetsförmedlingen gÄr det ocksÄ att dra slutsatsen att regeringen verkar ha grovt överskattat potentialen hos traineejobben. Allianspartierna kan följaktligen inte stÀlla sig bakom vare sig sjÀlva 90-dagarsgarantin eller traineejobb. I sammanhanget bör framhÄllas att liknande system har provats under tidigare socialdemokratiska regeringar, med oönskade resultat. Förutom de undantrÀngningseffekter som riskerar att uppstÄ genom traineejobben noterar vi Àven att bl.a. arbetstagarorganisationer har uttryckt kritik mot att anvÀnda vÀlfÀrden som en arbetsmarknadsÄtgÀrd. Allianspartierna stÀller sig heller inte bakom regeringens satsning pÄ utbildningskontrakt, som Àr en ytterligare bestÄndsdel av 90-dagarsgarantin.

Allianspartierna anser att regeringens politik överlag inte Àr vÀl avvÀgd för att möta utmaningarna med ungdomsarbetslösheten. Det finns dock inte skÀl för utskottet att med anledning av nÄgot av de motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt rikta ett tillkÀnnagivande till regeringen, varför motionsyrkandena avstyrks.

8.Insatser för personer som stÄr lÄngt frÄn arbetsmarknaden, punkt 5 (M)

av Elisabeth Svantesson (M), Katarina BrÀnnström (M), Hanif Bali (M) och Christian Holm Barenfeld (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i reservationen och tillkÀnnager detta för regeringen. DÀrmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2277 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 1 och avslÄr motionerna

2015/16:378 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkandena 11–14, 2015/16:875 av Teresa Carvalho (S),

2015/16:970 av Finn Bengtsson och Amir Adan (bĂ„da M), 2015/16:998 av Åsa Lindestam (S),

2015/16:1428 av Jennie Nilsson m.fl. (S), 2015/16:1711 av Margareta B Kjellin (M) yrkande 2 och 2015/16:1991 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 6.

70

RESERVATIONER

StÀllningstagande

Moderaternas och Alliansens reformer i regeringsstÀllning möjliggjorde över 300 000 fler i arbete och att det breda utanförskapet som tidigare prÀglat den svenska arbetsmarknaden bröts. Utmaningarna har dock förÀndrats över tid och krÀver dÀrför nya svar.

I dag ser vi hur utanförskapet förÀndras och fördjupas. Vi ser framför allt hur mÄnga mÀnniskor aldrig ens fÄr sitt första jobb. Det beror dels pÄ höga skatter och risk för bidragsberoende, dels pÄ att mÄnga saknar de kunskaper som krÀvs pÄ den svenska arbetsmarknaden. Av dem som Àr inskrivna hos Arbetsförmedlingen tillhör nÀrmare sju av tio grupper som stÄr lÀngre bort frÄn arbetsmarknaden, dÀr utomeuropeiskt födda och personer som saknar gymnasieutbildning utgör den största delen. Detta Àr en utmaning för arbetsmarknaden i en tid dÄ det rÄder brist pÄ enklare jobb och efterfrÄgan pÄ arbetskraft med förgymnasial utbildning kommer att fortsÀtta sjunka. NÀr kunskapskraven pÄ arbetsmarknaden ökar, och jobb med lÀgre utbildningskrav blir fÀrre, drabbas ocksÄ utrikes födda som ofta har begrÀnsad utbildning och liten erfarenhet av den svenska arbetsmarknaden.

För att bryta det nya utanförskapet har Moderaterna presenterat ett reformpaket. Det handlar om att rusta mÀnniskor med kunskap och kompetens för att ta det första jobbet, att stÀlla krav pÄ att anstrÀnga sig för det första jobbet samt att skapa fler vÀgar till och göra det mer lönsamt att ta det första jobbet.

Genom att stÀlla sig bakom regeringens politik har utskottsmajoriteten ocksÄ stÀllt sig bakom en inriktning pÄ arbetsmarknadspolitiken som varken vidtar rÀtt ÄtgÀrder eller gör tillrÀckligt för att bryta utanförskapet för personer som stÄr lÄngt frÄn arbetsmarknaden. Det krÀvs ytterligare reformer för att det nya utanförskapet pÄ arbetsmarknaden ska kunna brytas.

Vi anser, med bifall till motion 2015/16:2277 (M) yrkande 1, att regeringen bör vidta ÄtgÀrder för att motverka det nya utanförskapet i enlighet med vad som anförts ovan. Detta bör riksdagen stÀlla sig bakom och tillkÀnnage för regeringen.

9.Insatser för personer som stÄr lÄngt frÄn arbetsmarknaden, punkt 5 (V)

av Ali Esbati (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i reservationen och tillkÀnnager detta för regeringen. DÀrmed bifaller riksdagen motion

2015/16:378 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkandena 11–14 och

2015/16:AU2

71

2015/16:AU2 RESERVATIONER

avslÄr motionerna

2015/16:875 av Teresa Carvalho (S),

2015/16:970 av Finn Bengtsson och Amir Adan (bĂ„da M), 2015/16:998 av Åsa Lindestam (S),

2015/16:1428 av Jennie Nilsson m.fl. (S), 2015/16:1711 av Margareta B Kjellin (M) yrkande 2,

2015/16:1991 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 6 och 2015/16:2277 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 1.

StÀllningstagande

Subventionerade anstÀllningar Àr en bra och nödvÀndig ÄtgÀrd för att hjÀlpa nyanlÀnda, lÄngtidsarbetslösa eller personer med funktionsnedsÀttning att fÄ en fastare anknytning till arbetsmarknaden. Det nuvarande systemet med subventionerade anstÀllningar Àr dessvÀrre Àven behÀftat med risker och problem. Vid sidan av risken för undantrÀngningseffekter finns problem med oegentligheter, överutnyttjande och andra felaktigheter, vilket bekrÀftats av ett flertal granskningar. Det finns Ätskilliga exempel pÄ hur oseriösa arbetsgivare inom vissa branscher sÀtter i system att ta in arbetslösa frÄn olika arbetsmarknadspolitiska program i stÀllet för att anstÀlla ordinarie arbetskraft.

Det Àr hög tid att ta tag i de missförhÄllanden som rÄder kring subventionerade anstÀllningar och skapa ett regelverk som motverkar oegentligheter, överutnyttjande och andra felaktigheter och i stÀllet befrÀmjar seriös handledning och fungerande arbetsgemenskap. Jag vÀlkomnar att regeringen tillsammans med VÀnsterpartiet inom ramen för budgetsamarbetet har tagit viktiga steg för att komma till rÀtta med de missförhÄllanden som prÀglar de subventionerade anstÀllningarna. Det krÀvs dock ytterligare ÄtgÀrder. Regeringen borde dÀrför ta initiativ till följande ÄtgÀrder:

‱Införandet av en maxgrĂ€ns för hur mĂ„nga anstĂ€llda med subventionerad lön som en och samma arbetsgivare fĂ„r ta emot.

‱Förtydligande för Arbetsförmedlingen att myndigheten ska genomföra samrĂ„d med facklig organisation inför varje arbetsplatsförlagd anvisning, Ă€ven nĂ€r det gĂ€ller nystartsjobb.

‱Förtydligande för Arbetsförmedlingen att den fackliga organisationens yttrande alltid noga bör övervĂ€gas i myndighetens beslut om anvisning.

‱Uppdrag till Arbetsförmedlingen att tydliggöra sina rutiner nĂ€r det gĂ€ller för- och efterhandskontroll av arbetsgivare som tar emot subventioner.

Jag anser, med bifall till motion 2015/16:378 (V) yrkandena 11–14, att regeringen bör vidta Ă„tgĂ€rder för att komma till rĂ€tta med de missförhĂ„llanden som prĂ€glar de subventionerade anstĂ€llningarna i enlighet med vad som anförts ovan. Detta bör riksdagen stĂ€lla sig bakom och tillkĂ€nnage för regeringen.

72

RESERVATIONER

10.Insatser för personer som stÄr lÄngt frÄn arbetsmarknaden, punkt 5 (KD)

av Désirée Pethrus (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i reservationen och tillkÀnnager detta för regeringen. DÀrmed bifaller riksdagen motion

2015/16:1991 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 6 och avslÄr motionerna

2015/16:378 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkandena 11–14, 2015/16:875 av Teresa Carvalho (S),

2015/16:970 av Finn Bengtsson och Amir Adan (bĂ„da M), 2015/16:998 av Åsa Lindestam (S),

2015/16:1428 av Jennie Nilsson m.fl. (S), 2015/16:1711 av Margareta B Kjellin (M) yrkande 2 och

2015/16:2277 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 1.

StÀllningstagande

För att ytterligare förbĂ€ttra möjligheten för lĂ„ngtidsarbetslösa att hitta en vĂ€g tillbaka till arbete bör matchningsanstĂ€llningar införas enligt den modell som presenterades i utredningen MatchningsanstĂ€llningen – nya vĂ€gar till jobb (A 2014:D). En matchningsanstĂ€llning innebĂ€r att den arbetssökande fĂ„r en anstĂ€llning hos ett rekryteringsföretag som staten har upphandlat och stöd genom en kombination av handledning och kompetensutveckling. Det Ă€r rekryteringsföretaget som har arbetsgivaransvaret men ska ocksĂ„ arbeta aktivt för att den arbetssökande ska fĂ„ en anstĂ€llning hos en annan arbetsgivare. MatchningsanstĂ€llningar kan fungera som ett komplement till andra insatser i jobb- och utvecklingsgarantin. Jag Ă€r övertygad om att detta Ă€r en bĂ€ttre och mer Ă€ndamĂ„lsenlig modell Ă€n de extratjĂ€nster som regeringen har valt att satsa pĂ„.

Att skapa nya vÀgar till jobb för arbetslösa och att ta till vara de lÄngtidsarbetslösas arbetskraft pÄ bÀsta sÀtt Àr ett lÄngsiktigt arbete som krÀver genomtÀnkta ÄtgÀrder. Det finns redan i dag flera olika former av lönesubventionerade anstÀllningar för personer som varit utan arbete under lÄng tid. Trots möjlighet till höga lönesubventioner Àr det mÄnga arbetsgivare som inte anstÀller med dessa stöd pÄ grund av en osÀkerhet om hur vÀl personen kommer att fungera i verksamheten. MatchningsanstÀllningar Àr ett sÀtt att minska denna osÀkerhet och mÄlsÀttningen Àr att risken för att mÀnniskor permanent stÀngs ute frÄn arbetsmarknaden kraftigt ska minska.

2015/16:AU2

73

2015/16:AU2 RESERVATIONER

DÀrmed anser jag att regeringen skyndsamt bör vidta ÄtgÀrder sÄ att matchningsanstÀllningar kan finnas pÄ plats 2017. Detta bör riksdagen stÀlla sig bakom och tillkÀnnage för regeringen. Det innebÀr att motion 2015/16:1991 (KD) yrkande 6 tillstyrks.

11.Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsÀttning, punkt 6 (M, C, L, KD)

av Elisabeth Svantesson (M), Katarina BrÀnnström (M), Hanif Bali (M), Annika Qarlsson (C), Christian Holm Barenfeld (M), Fredrik Malm (L) och Désirée Pethrus (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i reservationen och tillkÀnnager detta för regeringen. DÀrmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:1991 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 8, 2015/16:2276 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 2 och

2015/16:2508 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 1 och avslÄr motionerna

2015/16:502 av Edward Riedl (M), 2015/16:648 av Lars Eriksson (S), 2015/16:1087 av Helena Bouveng (M), 2015/16:1354 av Maria Stockhaus (M),

2015/16:1964 av Per Lodenius och Helena Lindahl (bĂ„da C) yrkandena 1–3, 2015/16:2069 av Carina Herrstedt (SD) och

2015/16:3033 av Staffan Danielsson (C).

StÀllningstagande

Samhall AB har en viktig uppgift genom att erbjuda sysselsÀttning Ät de personer med funktionsnedsÀttning som medför nedsatt arbetsförmÄga som har allra svÄrast att fÄ arbete. Flera granskningar av Samhall har pÄtalat att mÄnga anstÀllda har potential att övergÄ till arbete pÄ den reguljÀra arbetsmarknaden och ocksÄ vill det. Eftersom en anstÀllning hos Samhall Àr trygg och ibland Àven ger högre lön Àn genomsnittligt för liknande arbeten pÄ den ordinarie arbetsmarknaden blir mÄnga kvar Àven nÀr arbetsförmÄgan har utvecklats och arbete pÄ den reguljÀra arbetsmarknaden Àr möjligt.

För att öka utflödet och ge fler möjlighet att fÄ ta del av Samhalls unika kompetens bör det utredas om Samhall ska ges möjlighet att erbjuda tillfÀlliga anstÀllningar inom ramen för grunduppdraget. Det skulle ge möjlighet att pröva individen i arbete och bedöma vilken lÄngsiktig insats somÀr lÀmpligast,

74

RESERVATIONER 2015/16:AU2

t.ex. en fortsatt fast anstÀllning i bolaget eller annan insats pÄ Arbetsförmedlingen. PÄ sÄ sÀtt skulle framför allt fler unga kunna ges stöd för att bli anstÀllda hos en annan arbetsgivare, utan att anstÀllningstryggheten för dem som nu Àr anstÀllda i Samhall försÀmras.

Vi anser, med bifall till motionerna 2015/16:1991 (KD) yrkande 8, 2015/16:2276 (M) yrkande 2 och 2015/16:2508 (M, C, FP, KD) yrkande 1, att regeringen bör utreda om Samhall ska ges möjlighet att erbjuda tillfÀlliga anstÀllningar inom ramen för grunduppdraget. Detta bör riksdagen stÀlla sig bakom och tillkÀnnage för regeringen.

12.Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsÀttning, punkt 6 (SD)

av Sven-Olof SÀllström (SD) och Magnus Persson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i reservationen och tillkÀnnager detta för regeringen. DÀrmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2069 av Carina Herrstedt (SD) och avslÄr motionerna

2015/16:502 av Edward Riedl (M), 2015/16:648 av Lars Eriksson (S), 2015/16:1087 av Helena Bouveng (M), 2015/16:1354 av Maria Stockhaus (M),

2015/16:1964 av Per Lodenius och Helena Lindahl (bĂ„da C) yrkandena 1–3, 2015/16:1991 av DĂ©sirĂ©e Pethrus m.fl. (KD) yrkande 8,

2015/16:2276 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 2, 2015/16:2508 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 1 och 2015/16:3033 av Staffan Danielsson (C).

StÀllningstagande

Antalet arbetslösa som har en nedsatt arbetsförmÄga Àr mÄnga. Ett vanligt reguljÀrt jobb Àr inte alltid ett alternativ för denna grupp som inte kan arbeta fullt ut. Flexjobb enligt den danska modellen Àr en anstÀllningsform för den som har vÀsentligt och permanent nedsatt arbetsförmÄga pÄ grund av funktionsnedsÀttning eller sjukdom. Den som har nedsatt arbetsförmÄga kan med ett flexjobb arbeta 100 procent av sin individuella förmÄga och fÄ 100 procent av lönen. Personen som söker ett flexjobb ska riskera att trÀngas ut frÄn den ordinarie arbetsmarknaden. PÄ sÄ vis skiljer sig flexjobb frÄn exempelvis lönebidraget i Sverige, som frÀmst ska hjÀlpa till med ÄterintrÀdet pÄ arbetsmarknaden. Arbetsgivaren betalar endast för den tid som flexjobbaren

75

2015/16:AU2 RESERVATIONER

kan arbeta och staten skjuter till pengar för den resterande delen av lönen sÄ att arbetsgivaren inte ska behöva betala för mer tid Àn vad flexjobbaren kan bidra med. Det innebÀr att flexjobbaren kan ha ett jobb att gÄ till med allt vad det innebÀr av socialt nÀtverk och samvaro, och en inkomst samt försörja sig sjÀlv utifrÄn sina egna förutsÀttningar. Flexjobb har funnits i Danmark sedan 1998 och har dÀr fungerat mycket vÀl.

Det Àr positivt att regeringsförklaringen i höstas innehöll ett löfte om att införa flexjobb för personer med funktionsnedsÀttning som medför nedsatt arbetsförmÄga. Nu Àr det dags att regeringen börjar ta steg för ett förverkligande.

Vi anser, med bifall till motion 2015/16:2069 (SD), att regeringen bör se över möjligheterna för personer med nedsatt arbetsförmÄga pÄ grund av funktionsnedsÀttning eller sjukdom att fortsÀtta arbeta enligt den danska modellen för flexjobb. Detta bör riksdagen stÀlla sig bakom och tillkÀnnage för regeringen.

13.Äldre pĂ„ arbetsmarknaden, punkt 7 (L) av Fredrik Malm (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i reservationen och tillkÀnnager detta för regeringen. DÀrmed bifaller riksdagen motion

2015/16:1480 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkandena 4 och 5.

StÀllningstagande

I en del yrken orkar man arbeta högt upp i Äldrarna medan det i andra Àr svÄrt att orka till 61-Ärsdagen, den undre grÀns frÄn vilken man har rÀtt att gÄ i pension. Eftersom pensionens storlek bygger pÄ hur mÄnga Är man arbetat Àr det vÀsentligt att arbetslivet utformas sÄ att man av hÀlsoskÀl inte tvingas gÄ i pension tidigare Àn man önskat. DÀrför bör en forskningssatsning göras pÄ interventionsstudier för att ge kunskap om vilka ÄtgÀrder som fungerar för att minska tidiga uttrÀden frÄn arbetlivet och pÄ forskning om hur Àldre personer kan fortsÀtta vara en resurs i arbetslivet.

Inom mÄnga professioner har den som gÄr i pension vÀrdefull kunskap och erfarenhet som samhÀllet skulle kunna ha nytta av Àven efter pensioneringen. Det gÀller inte minst inom mÄnga yrken som rör vÀlfÀrdens kÀrna. I verksamheter som kommunerna ansvarar för, sÄsom förskola, skola och socialtjÀnst, finns Àldre medarbetare med stor kunskap och lÄng erfarenhet av att möta mÀnniskor som ibland har stora behov, likasÄ inom hÀlso- och sjukvÄrden. DÀrför anser jag att i första hand offentliga arbetsgivare i staten,

76

RESERVATIONER

kommunerna och landstingen systematiskt bör undersöka intresset hos den som, efter mÄnga Ärs erfarenhet, gÄr i pension skulle kunna tÀnka sig att göra nÄgon form av mer begrÀnsad insats efter pensioneringen.

Jag anser, med bifall till motion 2015/16:1480 (FP) yrkandena 4–5, att regeringen bör ta initiativ till en forskningssatsning om Ă€ldre pĂ„ arbetsmarknaden och vidta Ă„tgĂ€rder för att fĂ„ offentliga arbetsgivare att systematiskt undersöka intresset hos Ă„rsrika personer att göra en insats efter pensioneringen i enlighet med det som anförts ovan. Detta bör riksdagen stĂ€lla sig bakom och tillkĂ€nnage för regeringen.

14.Sociala företag som en del av arbetsmarknadspolitiken, punkt 8 (M)

av Elisabeth Svantesson (M), Katarina BrÀnnström (M), Hanif Bali (M) och Christian Holm Barenfeld (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i reservationen och tillkÀnnager detta för regeringen. DÀrmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2276 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 3 och avslÄr motionerna

2015/16:882 av Penilla Gunther (KD),

2015/16:1019 av Annelie Karlsson och Thomas Strand (bÄda S) yrkandena 1 och 6 samt

2015/16:1896 av Saila Quicklund (M).

StÀllningstagande

Sociala företag Àr företag som inte bara drivs pÄ marknadsmÀssiga villkor utan ocksÄ har en social dimension i sin verksamhet. Ambitionen Àr att skapa arbete för personer som stÄr lÄngt frÄn arbetsmarknaden, men ocksÄ att skapa vÀgar till rehabilitering till arbete pÄ den övriga arbetsmarknaden. Sociala företag finansierar sin verksamhet genom olika typer av projektmedel, men ocksÄ genom olika stöd frÄn Arbetsförmedlingen eller genom överenskommelser med kommun och arbetsförmedling nÀr det gÀller individer som t.ex. fÄr rehabilitering, sysselsÀttning eller arbetstrÀning. De mÄnga olika programmen, uppdragen och ersÀttningsformerna innebÀr svÄrigheter att planera ekonomin eftersom avtalen ofta omfattar korta tidsintervall. En förÀndring i en enskild individs situation kan ocksÄ innebÀra att förutsÀttningarna Àndras snabbt.

En vÀg framÄt för att underlÀtta för sociala företag att vÀxa fram skulle kunna vara att inrÀtta ett sÀrskilt program vid Arbetsförmedlingen. Ett sÀrskilt program skulle kunna göra det lÀttare för bÄde handlÀggare och de sociala

2015/16:AU2

77

2015/16:AU2 RESERVATIONER

företagen att överblicka vilka förutsÀttningar som finns att bedriva socialt företag genom att samla kompetens, regelverk, information och service.

Vi anser, med bifall till motion 2015/16:2276 (M) yrkande 3, att regeringen bör vidta ÄtgÀrder för att inrÀtta ett sÀrskilt program pÄ Arbetsförmedlingen för sociala företag i enlighet med vad som anförts ovan. Detta bör riksdagen stÀlla sig bakom och tillkÀnnage för regeringen.

15.EgenanstÀllning som en del av arbetsmarknadspolitiken, punkt 9 (M)

av Elisabeth Svantesson (M), Katarina BrÀnnström (M), Hanif Bali (M) och Christian Holm Barenfeld (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i reservationen och tillkÀnnager detta för regeringen. DÀrmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2277 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 15 och avslÄr motionerna

2015/16:263 av Rickard Persson (MP) yrkande 2,

2015/16:1373 av Anders Ahlgren och Anders Åkesson (bĂ„da C) och 2015/16:1502 av DĂ©sirĂ©e Pethrus (KD) yrkande 1.

StÀllningstagande

EgenanstĂ€llning kan beskrivas som en variant av egenföretagande. Den egenanstĂ€llde anstĂ€lls i ett paraplyföretag, ett egenanstĂ€llningsföretag, som fungerar som arbetsgivare och sköter administrativa funktioner som fakturering, lön, skatter osv. Den egenanstĂ€llde ansvarar för att söka kunder och uppdrag, utan att behöva sköta all administration som för mĂ„nga upplevs som betungande och svĂ„rt – och det gĂ€ller i hög grad den som Ă€r utrikes född pĂ„ grund av skillnader i sprĂ„kliga kunskaper, förkunskaper om regelverk samt nĂ€tverk. HĂ€r kan egenanstĂ€llning vara ett bra alternativ som dessutom kan fungera som en bro in i företagande.

Bristen pÄ information pekas vanligen ut som en anledning till att fler inte utnyttjar möjligheten att bli egenanstÀllda. Ett sÀrskilt uppdrag bör dÀrför ges till Arbetsförmedlingen att informera om egenanstÀllning som ett alternativ till möjligheten att starta eget. Det finns sÀrskilt behov av att informera om vad det innebÀr att kombinera egenanstÀllning med ersÀttning frÄn arbetslöshetsförsÀkringen sÄ att osÀkerhet om vad som gÀller inte gör att arbetssökande avstÄr frÄn denna möjlighet.

78

RESERVATIONER 2015/16:AU2

Vi anser, med bifall till motion 2015/16:2277 (M) yrkande 15, att regeringen bör ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att informera om egenanstÀllning i enlighet med vad som anförts ovan. Detta bör riksdagen stÀlla sig bakom och tillkÀnnage för regeringen.

16.En allmÀn och obligatorisk arbetslöshetsförsÀkring, punkt 10 (KD)

av Désirée Pethrus (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i reservationen och tillkÀnnager detta för regeringen. DÀrmed bifaller riksdagen motion

2015/16:1991 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 13 i denna del och avslÄr motion

2015/16:2514 av Edward Riedl (M).

StÀllningstagande

Det finns stora nackdelar med att arbetslöshetsförsÀkringen, till skillnad frÄn andra trygghetsförsÀkringar, inte Àr tillgÀnglig för alla. Eftersom alla arbetstagare Àr med och finansierar den största delen av försÀkringen genom arbetsmarknadsavgiften bör alla ocksÄ omfattas av ett standardskydd vid arbetslöshet. PÄ samma premiss som vi har en allmÀn och obligatorisk sjukförsÀkring bör vi ha en allmÀn och obligatorisk arbetslöshetsförsÀkring.

Jag anser att regeringen bör Äterkomma med förslag om att införa en allmÀn och obligatorisk arbetslöshetsförsÀkring. Detta bör riksdagen stÀlla sig bakom och tillkÀnnage för regeringen. Motion 2015/16:1991 (KD) yrkande 13 i denna del tillstyrks.

79

2015/16:AU2

SĂ€rskilda yttranden

1.Anslag inom utgiftsomrÄde 14, punkt 1 (M)

Elisabeth Svantesson (M), Katarina BrÀnnström (M), Hanif Bali (M) och Christian Holm Barenfeld (M) anför:

Sverige beskrivs ofta som ett av vÀrldens bÀsta lÀnder att leva och vÀxa upp i. Sverige stÄr dock inför flera stora utmaningar framöver. Trots att fler vill arbeta Àr trösklarna in i arbete fortfarande höga för dem med lÄga inkomster. Vi ser ett nytt utanförskap vÀxa fram som genom lÄngvarig, strukturell arbetslöshet drabbar unga mÀnniskor och utrikes födda sÀrskilt hÄrt. Dessutom stÀller en allt tuffare internationell konkurrens höga krav pÄ vÄra företag och deras jobbskapande. Detta Àr avgörande framtidsfrÄgor för Sverige.

Budgetpropositionen visar pÄ en regering som stÄr handfallen inför de viktiga utmaningar Sverige har att hantera och som inte förmÄr att ta till vara pÄ de goda förutsÀttningar vi har. Regeringens politik med stora skattehöjningar pÄ jobb och företagande riskerar att leda till att Sveriges jobbtillvÀxt bromsas upp samtidigt som möjligheterna till en god integration försÀmras genom att regeringen höjer trösklarna in till arbetsmarknaden. Det hÀr Àr fel vÀg för Sverige. Vi Moderater stÄr för en annan vÀg.

VÄrt mÄl Àr att öka vÀlstÄndet och tryggheten för alla medborgare i Sverige. De reformförslag vi presenterar Àr dÀrför fokuserade pÄ hur jobben ska bli fler. Vi vill minska utanförskapet och stÀrka incitamenten för att arbeta genom att stÄ upp för rimliga skattenivÄer, stÀrka investeringar i utbildning och infrastruktur och vÀrna företagsklimatet. Fler i arbete Àr avgörande för att fÄ mer kunskap i skolan, högre kvalitet i vÀlfÀrden och ett starkare Sverige.

Eftersom riksdagen genom sitt beslut den 25 november 2015 i första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en helt annan inriktning Àn den vi hade önskat avstÄr vi frÄn stÀllningstagande under beslutet om anslagen för 2016 inom utgiftsomrÄde 14. Moderaternas budgetalternativ bör ses som ett sammanhÄllet paket. Vi anser att ramen för utgiftsomrÄde 14 borde vara 3 945 miljoner kronor lÀgre Àn den som beslutats, se Moderaternas motion 2015/16:3215 och bilaga 2.

För att möta det nya utanförskapet behövs reformer för att rusta mÀnniskor med kunskap, bÀttre drivkrafter till jobb och nya vÀgar till jobb. Att höja skatterna pÄ jobb och företagande och försÀmra drivkrafterna för att arbeta riskerar i stÀllet att fördjupa det nya utanförskapet. En politik som leder till att jobben blir fÀrre kan aldrig kompenseras med ökade utgifter pÄ arbetsmarknadspolitiska insatser.

En av de största utmaningarna inom arbetsmarknadspolitiken Àr att fÄ en vÀl fungerande Arbetsförmedling. I dag finns det brister i effektivitet, kontroll och mÄluppfyllelse. Fortfarande förmedlas det för fÄ jobb i förhÄllande till alla

80

SÄRSKILDA YTTRANDEN 2015/16:AU2

de miljarder som myndigheten förfogar över. Förtroendet för Arbetsförmedlingen Àr lÄgt sÄvÀl bland arbetssökande som arbetsgivare. Under kommande Är sjunker arbetslösheten, men en större andel av de sökande tillhör grupper som stÄr lÀngre frÄn arbetsmarknaden, inte minst mÄnga nyanlÀnda. För att Arbetsförmedlingen ska klara av sitt matchningsuppdrag behöver verksamheten bÄde effektiviseras och moderniseras.

I detta ligger bl.a. att arbetsgivarkontakterna mÄste förbÀttras och en digitalisering av myndighetens verksamhet mÄste genomföras.

En annan utmaning Àr att rusta arbetslösa med bristande utbildning sÄ att de blir mer anstÀllningsbara. De arbetsmarknadsutbildningar som Àr tÀnkta att tjÀna detta syfte har enligt uppgifter frÄn Arbetsförmedlingen haft ett kraftigt försÀmrat utfall under senare Är, och för deltagarna har möjligheterna till reguljÀrt arbete försÀmrats jÀmfört med andra arbetsmarknadspolitiska insatser. Moderaterna vill dÀrför minska medlen till arbetsmarknadsutbildningar i förhÄllande till regeringens förslag och i stÀllet rikta om resurserna till yrkesvux. Vi vill ocksÄ ge fler möjligheten att komplettera sin utbildning genom att införa en rÀttighet att lÀsa pÄ komvux för den som Àr behörig.

För att skapa nya vÀgar in pÄ arbetsmarknaden föreslÄr Moderaterna i sin budget att yrkesintroduktionsanstÀllningarna utvidgas till att omfatta Àven nyanlÀnda och lÄngtidsarbetslösa. Eftersom en kvalificerad handledning Àr en nyckel till en lyckad yrkesintroduktion vill vi samtidigt utöka stödet till handledning frÄn dagens 2 500 kronor till 3 500 kronor per mÄnad. I sammanhanget vill vi framhÄlla att överenskommelsen frÄn den 23 oktober 2015 om insatser med anledning av flyktingkrisen som regeringen, Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna har enats om bl.a. innehÄller förslag om att yrkesintroduktionsanstÀllningarna bör utvidgas till att ocksÄ kunna omfatta nyanlÀnda.

För lÄngtidsarbetslösa vill vi ocksÄ införa s.k. matchningsanstÀllningar. MatchningsanstÀllningar skulle leda till en ny vÀg in pÄ arbetsmarknaden och innebÀr i korthet att den arbetssökande fÄr en trygg anstÀllning hos en matchningsaktör, t.ex. ett bemannings- eller rekryteringsföretag, samtidigt som arbetsgivaren fÄr pröva personen i frÄga utan att bÀra arbetsgivaransvaret.

NÀr det gÀller arbetslöshetsförsÀkringen reformerades den under alliansregeringen i syfte att uppmuntra till arbete, öka sysselsÀttningen och stÀrka dess roll som omstÀllningsförsÀkring. Den ersÀttningsnivÄ i arbetslöshetsförsÀkringen som regeringen beslutat om riskerar att förlÀnga arbetslöshetsperioderna och Àr inte förenlig med en ansvarsfull politik som vÀrnar arbetslinjen. Finanspolitiska rÄdet bedömer exempelvis att dessa förslag leder till 27 000 fÀrre jobb. Moderaterna vill ha en trygg arbetslöshetsförsÀkring med en tydlig arbetslinje och föreslÄr dÀrför att taket ska sÀnkas till 760 kronor per dag de 300 första dagarna av arbetslösheten för att dÀrefter trappas av till 680 kronor per dag. PÄ detta sÀtt vill vi Ästadkomma starkare drivkrafter till arbete Àn vad regeringens nivÄ gör och tydligt uppmuntra till ÄtergÄng till jobb.

81

2015/16:AU2 SÄRSKILDA YTTRANDEN
  NĂ€r det gĂ€ller arbetsmiljöfrĂ„gor vill Moderaterna uppmĂ€rksamma bl.a.
  kvinnors arbetsrelaterade ohĂ€lsa. Sedan 1980-talet har kvinnor haft högre
  sjukfrĂ„nvaro Ă€n mĂ€n, och skillnaderna fortsĂ€tter att öka. Alliansregeringen gav
  Arbetsmiljöverket i uppdrag att ta fram kunskap samt att utveckla och
  genomföra sĂ€rskilda insatser för att förebygga att kvinnor slĂ„s ut frĂ„n
  arbetslivet pĂ„ grund av arbetsmiljörelaterade problem. Moderaterna vill nu
  genom satsningar inom utgiftsomrĂ„de 13 ge Arbetsmiljöverket ytterligare
  resurser för att vidareutveckla det arbete som pĂ„börjats och tillvarata de
  erfarenheter som projektet gett.
  2. Anslag inom utgiftsomrĂ„de 14, punkt 1 (C)
  Annika Qarlsson (C) anför:

Sverige behöver förnya den ekonomiska politiken. Sverige ska vara ett av vÀrldens mest framgÄngsrika lÀnder ekonomiskt, med möjlighet för alla att arbeta och utvecklas. Alliansregeringen lade grunden till stabila statsfinanser genom att viktiga steg togs för att lÀtta skattebördan och minska regleringarna. Vi mÄste nu ta nÀsta steg sÄ att vi skapar maximalt med jobb under den globala ÄterhÀmtningen frÄn finanskrisen. TyvÀrr Àr den svenska regeringen pÄ vÀg i motsatt riktning. Stora skattehöjningar pÄ jobb och regleringar av vÀxande företag riskerar att bryta ÄterhÀmtningen och kommer att drabba tiotusentals arbetstillfÀllen. De mest utsatta grupperna pÄ arbetsmarknaden Àr de som drabbas hÄrdast.

Även om utanförskapet sjönk under alliansregeringen till den lĂ€gsta nivĂ„n sedan början av 1990-talet Ă€r det fortfarande högt. Det riskerar nu att fördjupas, eftersom allt fler hamnar i lĂ„ngvarigt utanförskap utan möjlighet att fĂ„ jobb. Flyktingar som kommer till Sverige riskerar att fastna i byrĂ„krati och arbetslöshet i stĂ€llet för att snabbt komma i jobb och fĂ„ en bostad. Vi riskerar ett monumentalt slöseri med mĂ€nniskors livsmöjligheter och initiativkraft.

Utvecklingen gÄr att vÀnda, men dÄ mÄste vi ocksÄ vÀnda pÄ perspektiven. Vi mÄste exempelvis se att jobben och vÀxkraften i svensk ekonomi skapas underifrÄn, av smÄ och vÀxande företag, inte ovanifrÄn av staten, och att vÀlfÀrden mÄste anpassas efter mÀnniskan och inte systemet. Vidare behöver vi se att tillvÀxt och jobb skapas av en nÀrodlad politik och inte av ÄtgÀrder finansierade med högre skatter samt att civilsamhÀllet ibland med smÄ medel kan skapa större trygghet och sammanhang Àn stora byrÄkratier.

Centerpartiet föreslÄr dÀrför stora och viktiga strukturreformer pÄ bl.a. arbetsmarknaden och bostadsmarknaden. MÄlet Àr att frigöra alla de krafter som finns runt omkring i vÄrt land, sÄ att nya initiativ och idéer belönas i stÀllet för att bestraffas.

Eftersom riksdagen genom sitt beslut den 25 november 2015 i första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en helt annan inriktning Àn den jag hade önskat avstÄr jag frÄn att delta i beslutet om anslagen för utgiftsomrÄde 14. Centerpartiets budgetalternativ bör ses som ett sammanhÄllet paket. Jag anser att ramen för utgiftsomrÄde 14 borde vara 6 341 miljoner

82

SÄRSKILDA YTTRANDEN 2015/16:AU2

kronor lÀgre Àn den som beslutats, se Centerpartiets motion 2015/16:3176 och bilaga 2.

Centerpartiet anser att det behövs en ny giv pÄ arbetsmarknaden, och det Àr inte minst matchningen som mÄste förbÀttras. För att finansiera alternativa förmedlingsaktörer föreslÄr vi att en jobbfixarpeng införs. Tanken Àr att jobbfixarpengen följer med den arbetssökande sÄ att denne kan vÀlja önskad förmedlare. Arbetsförmedlingens myndighetsutövning kan pÄ detta sÀtt förtydligas och inriktas mot certifiering, kontroll och resultatorienterad styrning av fristÄende arbetsförmedlare. Ett första steg tas genom ett regionalt pilotprojekt.

Vi förbÀttrar ocksÄ matchningen genom att banta ineffektiva arbetsmarknadspolitiska program till förmÄn för jobbskapande reformer. Arbetspraktik och arbetsmarknadsutbildningar bör i högre grad ersÀttas av introduktionsjobb och lÀrlingsanstÀllningar samt reguljÀra utbildningsplatser.

Det mÄste bli enklare för arbetssökande att lÀra sig pÄ jobbet och att öka sin kompetens och sin anstÀllningsbarhet. För detta ÀndamÄl förslÄr Centerpartiet introduktionsjobb som genom att inte stÀlla krav pÄ kollektivavtal ocksÄ involverar smÄföretagare. LÀgg dÀrtill att Àven nyanlÀnda ges möjlighet att delta, och vi undviker bristerna hos sÄvÀl yrkesintroduktionsanstÀllningarna som regeringens traineejobb. I detta sammanhang vill jag uppmÀrksamma överenskommelsen om insatser med anledning av flyktingkrisen som regeringen, Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna har enats om. Jag vill sÀrskilt framhÄlla att i överenskommelsen ingÄr att yrkesintroduktionsanstÀllningarna bör utvidgas till att ocksÄ kunna gÀlla arbetsgivare som inte omfattas av kollektivavtal.

För de lÄngtidsarbetslösa vill Centerpartiet ocksÄ pröva s.k. matchningsanstÀllningar, vilka ska vara subventionerade tidsbegrÀnsade anstÀllningar hos en aktör, t.ex. ett rekryteringsföretag, inom ramen för vilka det erbjuds handledning, kompetensutveckling och intensifierade förmedlings- och matchningsinsatser.

DÀrtill bör lönesubventioner i högre grad riktas mot de som stÄr lÀngre frÄn arbetsmarknaden. De resurser som sparas kan i stÀllet anvÀndas för att stimulera framvÀxten av jobb, inte minst i smÄ företag.

3.Anslag inom utgiftsomrÄde 14, punkt 1 (V)

Ali Esbati (V) anför:

VĂ€nsterpartiet stĂ„r bakom budgetpropositionens förslag till anslagsfördelning för 2016 inom utgiftsomrĂ„de 14 och kommer att delta i beslutet om anslagsfördelning. VĂ€nsterpartiet stĂ„r dock inte bakom den blocköverskridande migrationsuppgörelsen frĂ„n den 23 oktober 2015. Överenskommelsen mellan regeringspartierna och de borgerliga partierna Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna bestĂ„r av ett tjugotal olika punkter, varav införandet av tillfĂ€lliga uppehĂ„llstillstĂ„nd Ă€r en.

83

2015/16:AU2 SÄRSKILDA YTTRANDEN

Regeringen valde dÀrmed att stÀnga dörren för VÀnsterpartiet och i stÀllet gÄ i en restriktiv riktning.

För VÀnsterpartiet handlade samtalen med regeringen om att bygga om samhÀllet för att rymma flera, och förstÀrka stöd och hjÀlp till kommunerna för att snabbt fÄ in mÀnniskor i jobb och utbildning. Vi ville Àven se betydligt större satsningar pÄ bostadssidan och kraftfullare tag mot överpriserna och resursslöseriet i asylboendebranschen.

I förhandlingarna fick VÀnsterpartiet gehör för vissa frÄgor. Viktigast har varit att kommunerna ska fÄ förstÀrkningar. Fler kommuner ska lÄta uppföra bostÀder för uthyrning till Migrationsverket och flyktingar ska fÄ fler möjligheter till praktik. Det har ocksÄ handlat om ett ökat antal kvotflyktingar och en utredning om lagliga vÀgar att söka asyl.

4.Anslag inom utgiftsomrÄde 14, punkt 1 (L)

Fredrik Malm (L) anför:

Sverige stÄr starkt efter Ätta Är med ett styre av Alliansen och Liberalerna. De offentliga finanserna Àr i ordning, sysselsÀttningen vÀxer och vi stÄr inför en stundande högkonjunktur. Samtidigt prÀglas omvÀrlden av stora nedÄtrisker. Krigen i Syrien och Ukraina och en osÀker makroekonomisk miljö skapar otrygghet för bÄde mÀnniskor och den framtida ekonomiska utvecklingen. Vi ser ökade kostnader för sjukskrivningar och, i Ànnu högre grad nu Àn nÀr budgetpropositionen presenterades, för migrationsströmmarna till Sverige. Att vi Àr fast förvissade om att visa solidaritet i den största flyktingkatastrofen sedan andra vÀrldskriget understryker bara behovet av att vÄrda de offentliga finanserna.

Liberalernas budgetmotion Àr dÀrför stram. Vi föreslÄr ett lÀgre utgiftstak och har ett högre finansiellt sparande Àn regeringen. PÄ flera utgiftsomrÄden Àr kostnaderna lÀgre Àn de regeringen föreslÄr. Genom att vi sÀrskilt avvisar stora utgiftsökningar inom arbetsmarknadspolitiken och bostadspolitiken, samtidigt som vi höjer miljöskatterna, skapar vi utrymme för en budget som prioriterar jobben, kunskapen i skolan och försvaret av Sverige.

Eftersom riksdagen genom sitt beslut den 25 november 2015 i första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en helt annan inriktning Àn den jag hade önskat avstÄr jag frÄn att delta i beslutet om anslagen för utgiftsomrÄde 14. Liberalerna budgetalternativ bör ses som ett sammanhÄllet paket. Jag anser att ramen för utgiftsomrÄde 14 borde ha varit 5 776 miljoner kronor lÀgre Àn den som beslutats, se Liberalernas motion 2015/16:3230 och bilaga 2.

I den budgetproposition som nu lagts pÄ riksdagens bord upprepar regeringen den politik som riksdagen förra hösten avslog. Regeringens arbetslöshetsmÄl styr fel, Àr oklart formulerat och kommer av allt att döma inte att nÄs. Liberalerna vill införa ett nytt sysselsÀttningsmÄl för Sverige. I stÀllet för ett relativt arbetslöshetsmÄl föreslÄr vi att det inrÀttas ett absolut sysselsÀttningsmÄl. Liberalerna föreslÄr att mÄlet formuleras enligt följande:

84

SÄRSKILDA YTTRANDEN

‱SysselsĂ€ttningen bland hela befolkningen (15–74 Ă„r) ska till 2025 öka till 70 procent. År 2020 ska vi ha nĂ„tt halvvĂ€gs till 68,5 procent.

‱SysselsĂ€ttningen bland unga (15–24 Ă„r) ska till 2025 öka till 45 procent. År 2020 ska vi ha nĂ„tt halvvĂ€gs.

‱SysselsĂ€ttningen bland utrikes födda ska till 2025 öka till 65 procent. År 2020 ska vi ha nĂ„tt halvvĂ€gs.

‱SysselsĂ€ttningen för Ă€ldre (65–74 Ă„r) ska till 2025 öka till 25 procent. År 2020 ska vi ha nĂ„tt halvvĂ€gs.

Genom att utforma politiken utifrÄn ett sysselsÀttningsmÄl och dela upp det i delmÄl för unga, utrikes födda och Àldre kommer vi att leda politiken rÀtt. Det Àr unga och utrikes födda som har störst problem pÄ den svenska arbetsmarknaden, och ska vi klara vÀlfÀrden mÄste vi se till att fler mÀnniskor arbetar lÀngre upp i Äldrarna. Men i stÀllet för strukturreformer för fler jobb Àr det breda skattehöjningar och ÄterstÀllare som regeringen nu aviserar. SÄ borde det inte vara. Vi behöver reformer bÄde för fler kunskapsintensiva jobb och för fler enklare jobb. Genom en breddning av arbetsmarknaden kan vi fÄ en hög sysselsÀttning, lÀgre utanförskap och mer resurser till vÀlfÀrden.

I sammanhanget vill jag framhÄlla att överenskommelsen frÄn den 23 oktober 2015 med anledning av flyktingkrisen som regeringen, Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna har enats om bl.a. innehÄller förslag till insatser för att underlÀtta etableringen av nyanlÀnda invandrare pÄ arbetsmarknaden.

Liberalernas inriktning Àr att den svenska arbetsmarknaden behöver mer av flexibilitet. LÄg grad av löneflexibilitet riskerar att bidra till högre arbetslöshet Àn nödvÀndigt under perioder av lÄg efterfrÄgan, och relativt höga lÀgstalöner stÀnger dörren för breda grupper som under en kortare eller lÀngre period av sitt arbetsliv har en lÀgre produktivitet.

Samtidigt vill Liberalerna öka tryggheten i omstÀllning genom en starkare arbetslöshetsförsÀkring. Som enskilda ÄtgÀrder innebÀr sannolikt en obligatorisk arbetslöshetsförsÀkring och ett högre tak en nÄgot dÀmpad sysselsÀttning. DÀrför bör en reformering av arbetslöshetsförsÀkringen kombineras med reformer som ökar sysselsÀttningen. I skarp kontrast till detta föreslÄr regeringen nu i stÀllet reformer som trycker tillbaka sysselsÀttningen.

Vi avvisar den stora utbyggnad av de arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrderna som regeringen nu genomför. I stÀllet för ÄtgÀrder som varaktigt höjer sysselsÀttningen leder ett ökat programdeltagande frÀmst till att den öppna arbetslösheten ersÀtts av en dold. Vi avvisar dÀrför förslagen om traineetjÀnster och 90-dagarsgaranti, vilket berÀknas minska utgifterna med 2 342 miljoner kronor 2016. Vi avvisar Àven den motsvarande utbyggnaden av Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag, vilket stÀrker det finansiella sparandet med 260 miljoner kronor 2016. Som ett alternativ till regeringens ineffektiva arbetsmarknadspolitik föreslÄr Liberalerna pÄ andra utgiftsomrÄden bl.a. en ny yrkesskola och en gymnasial yrkesutbildning för vuxna inom det reguljÀra utbildningssystemet.

2015/16:AU2

85

2015/16:AU2 SÄRSKILDA YTTRANDEN

5.Anslag inom utgiftsomrÄde 14, punkt 1 (KD)

Désirée Pethrus (KD) anför:

För ökad gemenskap och framtidstro vill Kristdemokraterna ha en politik som skapar förutsÀttningar för mÀnniskor att bygga goda relationer och kÀnna trygghet och som underlÀttar för mÀnniskor att gÄ frÄn utanförskap till arbete. Vi vill ocksÄ skapa förutsÀttningar för en god tillvÀxt och ett företagsklimat som stÄr sig vÀl i den globala konkurrensen. Att stÀrka familjernas sjÀlvbestÀmmande och det civila samhÀllets stÀllning skapar en grund för fungerande mellanmÀnskliga relationer. Genom en vÀl fungerande ekonomisk politik kan vi ocksÄ satsa resurser pÄ vÀlfÀrd, vilket ökar tryggheten. Med genomtÀnkta reformer kring arbetsmarknaden och i skattepolitiken kan vi vidare förbÀttra mÀnniskors möjlighet att lÀmna arbetslöshet och utanförskap.

Nya jobb skapas inte av politiska lösningar ovanifrÄn, de skapas i vÀxande och lönsamma företag. Regeringen tror att de kan nÄ Europas lÀgsta arbetslöshet och klara integrationsutmaningen med massiva skattehöjningar pÄ arbete och företagande. Kristdemokraternas inriktning Àr den motsatta, vi vill sÀnka trösklarna in till arbetsmarknaden och förbÀttra förutsÀttningarna för företagande. Det Àr ocksÄ av stor vikt att den ekonomiska politiken utformas pÄ ett sÄdant sÀtt att resurserna anvÀnds effektivt för att skapa trygghet för dem som befinner sig i utsatta situationer. TillvÀxten mÄste komma alla till del. VÀlfÀrden mÄste utvecklas genom fortsatt valfrihet, tydligt kvalitetsarbete och effektivt anvÀndande av resurser.

Eftersom riksdagen genom sitt beslut den 25 november 2015 i första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en helt annan inriktning Àn den jag hade önskat avstÄr jag frÄn att delta i beslutet om anslagen för utgiftsomrÄde 14. Kristdemokraternas budgetalternativ bör ses som ett sammanhÄllet paket. Jag anser att ramen för utgiftsomrÄde 14 borde vara 5 776 miljoner kronor lÀgre Àn den som beslutats, se Kristdemokraternas motion 2015/16:1991 och bilaga 2.

Kristdemokraterna vill att arbetsmarknadspolitiken ska ha full sysselsÀttning som det övergripande mÄlet. Alla kan inte arbeta 100 procent av heltid, men alla ska ha möjlighet att arbeta 100 procent av sin förmÄga. Allt annat Àr slöseri med mÀnskliga resurser. Följden av lÄngvarigt utanförskap Àr ofta personliga och sociala problem. Arbete ger ocksÄ den enskilde direkt möjlighet att fÄ bÀttre ekonomi och pÄverka sin situation. DÀrför Àr det viktigt med en kraftfull politik för att bryta utanförskapet.

I sammanhanget vill jag framhÄlla att överenskommelsen frÄn den 23 oktober 2015 med anledning av flyktingkrisen som regeringen, Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna har enats om bl.a. innehÄller förslag till insatser för att underlÀtta etableringen av nyanlÀnda invandrare pÄ arbetsmarknaden.

BetrÀffande arbetslöshetsförsÀkringen avvisar Kristdemokraterna regeringens höjda ersÀttningsnivÄer som i kombination med skattehöjningar

86

SÄRSKILDA YTTRANDEN

pÄ företagande riskerar att underminera försÀkringens roll som omstÀllningsförsÀkring. Kristdemokraterna föreslÄr en justering av arbetslöshetsförsÀkringen, bl.a. sÄtillvida att ersÀttningsnivÄn under de 300 första dagarna bestÀms till 760 kronor per dag och dÀrefter till 680 kronor per dag.

De ökningar av lönestöden som regeringen har aviserat, vilka inkluderar sÄvÀl lönebidrag, trygghetsanstÀllning och utvecklingsanstÀllning som offentligt skyddat arbete, Àr enligt Kristdemokraterna inte tillrÀckliga. Vi vill i högre grad gÄ den s.k. Funkautredningen till mötes och föreslÄr dÀrför en ökning av lönestöden utöver regeringens förslag.

NÀr det gÀller arbetsmiljöfrÄgor vill jag sÀrskilt uppmÀrksamma att kvinnor Àr överrepresenterade bland sjukskrivna och förtidspensionerade och dessutom ocksÄ lÀmnar arbetslivet tidigare Àn mÀn. I ljuset av de nu ökande sjukskrivningarna Àr det angelÀget att rikta sÀrskilda insatser mot kvinnors hÀlsa i arbetslivet. För att minska skillnaderna i sjukskrivning och förtida uttrÀde ur arbetslivet Àr det angelÀget att Arbetsmiljöverket genom satsningar inom utgiftsomrÄde 13 kan fortsÀtta sitt sÀrskilda arbete med kvinnors arbetsmiljö.

Avslutningsvis vill jag pÄminna om Kristdemokraternas förslag om att under det kommande Äret ta fram matchningsanstÀllningar för att finnas pÄ plats 2017.

6.Insatser mot ungdomsarbetslösheten, punkt 4 (L)

Fredrik Malm (L) anför:

I motion 2015/16:2260 (FP) yrkande 5 föreslÄr Liberalerna att kravet pÄ kollektivavtal i samband med yrkesintroduktionsanstÀllningarna ska avskaffas. Det Àr viktigt att göra nÄgot Ät den reglering som i dag gör att dörren Àr stÀngd för mÄnga företag som vill ge unga en chans till jobb. Det finns dock anledning att hÀnvisa till att en del av den s.k. migrationsöverenskommelsen som nÄddes den 23 oktober 2015, och vilken Liberalerna stÄr bakom, gÄr ut pÄ att yrkesintroduktionsanstÀllningarna ska utvidgas till att gÀlla arbetsgivare som inte omfattas av kollektivavtal. Jag stÄr naturligtvis fast vid den uppfattning som redovisas i Liberalernas motion men har valt att inte reservera mig till förmÄn för förslaget, eftersom jag förutsÀtter att regeringen kommer att agera i enlighet med vad en majoritet av riksdagens partier kommit överens om i denna frÄga inom ramen för migrationsöverenskommelsen.

7.Kvalifikationsvillkoren i arbetslöshetsförsÀkringen, punkt 11 (KD)

Désirée Pethrus (KD) anför:

I motion 2015/16:1991 yrkande 13 i denna del föreslÄr Kristdemokraterna att arbetsvillkoret i arbetslöshetsförsÀkringen ska ersÀttas med ett inkomstvillkor. Jag stÄr naturligtvis fast vid denna uppfattning men har valt att inte reservera mig till förmÄn för förslaget eftersom regeringen i budgetpropositionen för

2015/16:AU2

87

2015/16:AU2 SÄRSKILDA YTTRANDEN
  2016 anger att ett arbete ska inledas för att se över arbetslöshetsförsĂ€kringen i
  syfte att underlĂ€tta för fler att kvalificera sig och ansluta sig till den. Jag vill
  avvakta det arbetet och kommer om sĂ„ behövs att Ă„terkomma till frĂ„gan i ett
  senare sammanhang.

88

2015/16:AU2

BILAGA 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2015/16:1 Budgetproposition för 2016 utgiftsomrÄde 14:

1.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser ingÄ ekonomiska Ätaganden som inklusive tidigare gjorda Ätaganden medför behov av framtida anslag pÄ högst 7 010 000 000 kronor 2017

-2026 (avsnitt 3.6.3).

2.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. ingÄ ekonomiska Ätaganden som inklusive tidigare gjorda Ätaganden medför behov av framtida anslag pÄ högst 13 400 000 000 kronor 2017 - 2020 (avsnitt 3.6.4).

3.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014 - 2020 ingÄ ekonomiska Ätaganden som inklusive tidigare gjorda Ätaganden medför behov av framtida anslag pÄ högst 3 254 000 000 kronor 2017

-2022 (avsnitt 3.6.6).

4.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 1:7 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvÀrdering ingÄ ekonomiska Ätaganden som inklusive tidigare gjorda Ätaganden medför behov av framtida anslag pÄ högst 9 000 000 kronor 2017 och 2018 (avsnitt 3.6.7).

5.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 2:1 Arbetsmiljöverket ingÄ ekonomiska Ätaganden som inklusive tidigare gjorda Ätaganden medför behov av framtida anslag pÄ högst 20 000 000 kronor 2017 (avsnitt 4.8.1).

6.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 2:5 Arbetslivspolitik ingÄ ekonomiska Ätaganden som medför behov av framtida anslag pÄ högst 38 000 000 kronor 2017 och 2018 (avsnitt 4.8.5).

7.Riksdagen anvisar för budgetÄret 2016 ramanslagen under utgiftsomrÄde 14 Arbetsmarknads och arbetsliv enligt följande uppstÀllning.

Motioner frÄn allmÀnna motionstiden 2015/16

2015/16:80 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M):

4.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om arbetstillfÀllen pÄ landsbygden och tillkÀnnager detta för regeringen.

89

2015/16:AU2 BILAGA 1 FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG

2015/16:263 av Rickard Persson (MP):

1.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om egenanstÀlldas rÀtt till arbetslöshetsförsÀkring vid arbetslöshet och tillkÀnnager detta för regeringen.

2.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om att öka Arbetsförmedlingens informationsinsatser angÄende egenanstÀllning och tillkÀnnager detta för regeringen.

2015/16:378 av Ali Esbati m.fl. (V):

11.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas en maxgrÀns för hur mÄnga anstÀllda med subventionerad lön som en och samma arbetsgivare fÄr ta emot och tillkÀnnager detta för regeringen.

12.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör förtydliga för Arbetsförmedlingen att myndigheten ska genomföra samrÄd med facklig organisation inför varje arbetsplatsförlagd anvisning, Àven vad gÀller nystartsjobb, och tillkÀnnager detta för regeringen.

13.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör förtydliga för Arbetsförmedlingen att den fackliga organisationens yttrande alltid noga bör övervÀgas i myndighetens beslut om anvisning och tillkÀnnager detta för regeringen.

14.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att tydliggöra sina rutiner vad gÀller för- och efterhandskontroll av arbetsgivare som tar emot subventioner, och riksdagen tillkÀnnager detta för regeringen.

2015/16:456 av Marianne Pettersson (S):

Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om att finna en lösning pÄ de problem som finns med nuvarande deltidsbegrÀnsning i arbetslöshetsförsÀkringen och tillkÀnnager detta för regeringen.

2015/16:502 av Edward Riedl (M):

Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om att stÀrka arbetsmarknaden för mÀnniskor med funktionsnedsÀttning och tillkÀnnager detta för regeringen.

2015/16:632 av Anna Wallén m.fl. (S):

Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om ÄtgÀrder för att fÄ bukt med ungdomsarbetslösheten och tillkÀnnager detta för regeringen.

90

FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG BILAGA 1

2015/16:648 av Lars Eriksson (S):

Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om trygghetsanstÀllningar och tillkÀnnager detta för regeringen.

2015/16:712 av Lars-Arne StaxÀng (M):

Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om att reformera och konkurrensutsÀtta Arbetsförmedlingen och tillkÀnnager detta för regeringen.

2015/16:746 av Rasmus Ling (MP):

2.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om att ansvaret för arbetsmarknadspolitiken bör föras över frÄn staten till regionerna och tillkÀnnager detta för regeringen.

2015/16:858 av Johanna Haraldsson och Teresa Carvalho (bÄda S):

Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om utökade möjligheter till studier med bibehÄllen a-kassa och tillkÀnnager detta för regeringen.

2015/16:875 av Teresa Carvalho (S):

Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till gymnasial studiefinansiering för lÄngtidsarbetslösa och tillkÀnnager detta för regeringen.

2015/16:882 av Penilla Gunther (KD):

Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett sÀrskilt handledarstöd för personer som arbetar pÄ arbetsintegrerande sociala företag som uppfyller kriterierna, och riksdagen tillkÀnnager detta för regeringen.

2015/16:934 av Rickard Nordin (C):

1.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om att se över snedvridningarna i arbetslöshetsförsÀkringarna för företagare och blivande företagare och tillkÀnnager detta för regeringen.

2015/16:970 av Finn Bengtsson och Amir Adan (bÄda M):

Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om folkbildning och folkhögskolornas roll för en bÀttre fungerande arbetsmarknad och tillkÀnnager detta för regeringen.

2015/16:AU2

91

2015/16:AU2 BILAGA 1 FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG

2015/16:995 av Linus Sköld m.fl. (S):

Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om att övervÀga en översyn av regelverket i arbetslöshetsförsÀkringen och tillkÀnnager detta för regeringen.

2015/16:998 av Åsa Lindestam (S):

Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över systemen för att anvÀnda alla möjligheter att fÄ individer lÄngt frÄn arbetsmarknaden till utbildning sÄ att de dÀrigenom blir anstÀllningsbara, och riksdagen tillkÀnnager detta för regeringen.

2015/16:1019 av Annelie Karlsson och Thomas Strand (bÄda S):

1.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om att det sociala företagandet har stora möjligheter att bli ett komplement till andra arbetsmarknadspolitiska insatser, och riksdagen tillkÀnnager detta för regeringen.

6.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör övervÀga möjligheterna att verka för att öka legitimiteten hos arbetsintegrerande sociala företag och tillkÀnnager detta för regeringen.

2015/16:1085 av Helena Bouveng (M):

Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om utanförskap bland unga mÀnniskor och tillkÀnnager detta för regeringen.

2015/16:1087 av Helena Bouveng (M):

Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om personer med funktionsnedsÀttning pÄ arbetsmarknaden och tillkÀnnager detta för regeringen.

2015/16:1272 av Jan Ericson (M):

Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om en försöksverksamhet i form av alternativa skattefinansierade arbetsförmedlingar och tillkÀnnager detta för regeringen.

2015/16:1329 av Margareta Cederfelt (M):

Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att utreda en förÀndrad arbetsförmedling samt en jobbpeng och tillkÀnnager detta för regeringen.

92

FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG BILAGA 1

2015/16:1349 av Sofia Fölster (M):

1.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om att genomgÄende reformera Arbetsförmedlingen under mandatperioden och tillkÀnnager detta för regeringen.

2.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om att införa en behovsprövad jobbpeng som arbetssökande kan anvÀnda hos valfri fristÄende arbetsförmedling och tillkÀnnager detta för regeringen.

3.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om att Arbetsförmedlingen bör övergÄ till att behovspröva jobbpeng för arbetssökande och lÀmna förmedlingen av jobb till fristÄende aktörer och tillkÀnnager detta för regeringen.

2015/16:1354 av Maria Stockhaus (M):

Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn av de delar av strategin för funktionshinderspolitiken som rör arbetsmarknad för att ge fler mÀnniskor med funktionsnedsÀttningar fler och snabbare möjligheter att komma in pÄ arbetsmarknaden och tillkÀnnager detta för regeringen.

2015/16:1373 av Anders Ahlgren och Anders Åkesson (bĂ„da C):

Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utveckla formen egenanstÀllning som ett av mÄnga verktyg mot arbetslöshet och tillkÀnnager detta för regeringen.

2015/16:1405 av Jennie Nilsson m.fl. (S):

Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om se över a-kassan sÄ att den blir en bra arbetslöshetsförsÀkring för bÄde kvinnor och mÀn utifrÄn kvinnors och mÀns olika arbetsvillkor och tillkÀnnager detta för regeringen.

2015/16:1428 av Jennie Nilsson m.fl. (S):

Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om se över möjligheterna att Arbetsförmedlingen och fackliga organisationer har rÀtt att begrÀnsa lönestöd och tillkÀnnager detta för regeringen.

2015/16:1457 av Erik Bengtzboe (M):

2.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om att reformera Arbetsförmedlingen och införa en jobbpeng och en avreglering pÄ omrÄdet som möjliggör för fler aktörer att förmedla jobb och tillkÀnnager detta för regeringen.

2015/16:AU2

93

2015/16:AU2 BILAGA 1 FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG

2015/16:1480 av Jan Björklund m.fl. (FP):

4.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om ÄtgÀrder för att öka möjligheterna för mÀnniskor att orka arbeta lÀngre och tillkÀnnager detta för regeringen.

5.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om att ta vara pÄ Ärsrika mÀnniskor efter pensioneringen och tillkÀnnager detta för regeringen.

2015/16:1502 av Désirée Pethrus (KD):

1.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om att sprida kÀnnedom och kunskap om egenanstÀllningsformen och tillkÀnnager detta för regeringen.

2.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsÀttningarna för en bÀttre förutsÀgbarhet för egenanstÀlldas status gentemot arbetslöshetsförsÀkringen och tillkÀnnager detta för regeringen.

2015/16:1610 av Sten Bergheden (M):

5.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om att ÄldersgrÀnsen för starta-eget-bidrag bör sÀnkas till 18 Är och tillkÀnnager detta för regeringen.

2015/16:1668 av Camilla Waltersson Grönvall och Sten Bergheden (bÄda M):

Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om att se möjligheterna med att öppna upp för privata arbetsförmedlingar i Sverige och tillkÀnnager detta för regeringen.

2015/16:1711 av Margareta B Kjellin (M):

2.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om att övervÀga att genomföra ett arbetsmarknadsprojekt som sÀkerstÀller att de statliga vandringslederna rustas upp och tillkÀnnager detta för regeringen.

2015/16:1762 av Johan Hultberg (M):

Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att se över förutsÀttningarna för att konkurrensutsÀtta Arbetsförmedlingens verksamhet genom ett system med en mÄngfald aktörer som ersÀtts genom ett prestationsbaserat system, och riksdagen tillkÀnnager detta för regeringen.

94

FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG BILAGA 1 2015/16:AU2

2015/16:1896 av Saila Quicklund (M):

Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att se över hur förutsÀttningarna för sociala företag kan förenklas och tillkÀnnager detta för regeringen.

2015/16:1964 av Per Lodenius och Helena Lindahl (bÄda C):

1.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsÀttningarna för ett högre tak för och indexering av lönestöden för personer med funktionsnedsÀttning och tillkÀnnager detta för regeringen.

2.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsÀttningarna för att en enda myndighet ska ansvara för att allt arbetsmarknadspolitiskt stöd för personer med funktionsnedsÀttning genomförs, och riksdagen tillkÀnnager detta för regeringen.

3.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsÀttningarna för ett sÀrskilt anstÀllningsstöd för personer med funktionsnedsÀttning i den ideella sektorn och tillkÀnnager detta för regeringen.

2015/16:1991 av Désirée Pethrus m.fl. (KD):

1.Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsomrÄde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

5.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsÀttningarna för att konkurrensutsÀtta Arbetsförmedlingens förmedlingsverksamhet och tillkÀnnager detta för regeringen.

6.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om att finna en utformning för matchningsanstÀllningar till 2017 och tillkÀnnager detta för regeringen.

7.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om att höja taket för lönestöden och tillkÀnnager detta för regeringen.

8.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om att fler ska

fÄ jobb inom Samhall och tillkÀnnager detta för regeringen.

13.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om att justera arbetslöshetsförsÀkringen och tillkÀnnager detta för regeringen.

2015/16:2069 av Carina Herrstedt (SD):

Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över möjligheterna för personer med nedsatt arbetsförmÄga pÄ grund av funktionsnedsÀttning eller sjukdom att fortsÀtta arbeta enligt den danska modellen för flexjobb och tillkÀnnager detta för regeringen.

95

2015/16:AU2 BILAGA 1 FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG

2015/16:2154 av Lars Eriksson m.fl. (S):

Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn av arbetslöshetsförsÀkringen och tillkÀnnager detta för regeringen.

2015/16:2239 av Magnus Persson m.fl. (SD):

Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsomrÄde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2015/16:2260 av Said Abdu m.fl. (FP):

5.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa kravet pÄ kollektivavtal för yrkesintroduktionsanstÀllningar och tillkÀnnager detta för regeringen.

2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M):

1.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om bÀttre

möjligheter till omstÀllning och tillkÀnnager detta för regeringen.

5.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om en moderniserad och effektiv arbetsförmedling och tillkÀnnager detta för regeringen.

6.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om arbetslöshetsförsÀkringen som en omstÀllningsförsÀkring och tillkÀnnager detta för regeringen.

2015/16:2276 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M):

2.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om att pröva möjligheten för Samhall att erbjuda tillfÀlliga anstÀllningar inom ramen för grunduppdraget och tillkÀnnager detta för regeringen.

3.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om ett sÀrskilt program pÄ Arbetsförmedlingen för sociala företag och tillkÀnnager detta för regeringen.

4.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om matchningsanstÀllningar för lÄngtidsarbetslösa och tillkÀnnager detta för regeringen.

2015/16:2277 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M):

1.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om det nya utanförskapet och tillkÀnnager detta för regeringen.

8.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om yrkesintroduktionsanstÀllningar för nyanlÀnda och lÄngtidsarbetslösa och tillkÀnnager detta för regeringen.

96

FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG BILAGA 1 2015/16:AU2

9.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om att utöka stödet för handledning i yrkesintroduktionsanstÀllningarna och tillkÀnnager detta för regeringen.

10.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om matchningsanstÀllningar och tillkÀnnager detta för regeringen.

15.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om egenanstÀllningar och tillkÀnnager detta för regeringen.

2015/16:2309 av Jan-Olof Larsson (S):

Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av regelverket för icke avlönade/arvoderade bolagsstyrelseuppdrag och tillkÀnnager detta för regeringen.

2015/16:2368 av Anders W Jonsson m.fl. (C):

3.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om en jobbpakt för smÄföretagen och tillkÀnnager detta för regeringen.

2015/16:2374 av Solveig Zander (C):

Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om att förtydliga regelverket sÄ att egenanstÀllda har rÀtt till a-kassa vid deltidsarbetslöshet pÄ samma sÀtt som andra anstÀllda, och riksdagen tillkÀnnager detta för regeringen.

2015/16:2508 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M, C, FP, KD):

1.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om att pröva möjligheten för Samhall att erbjuda tillfÀlliga anstÀllningar inom ramen för grunduppdraget och tillkÀnnager detta för regeringen.

2015/16:2509 av Roland Utbult m.fl. (KD):

14.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsÀttning och tillkÀnnager detta för regeringen.

2015/16:2514 av Edward Riedl (M):

Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om att införa en obligatorisk arbetslöshetsförsÀkring och tillkÀnnager detta för regeringen.

2015/16:2630 av Maria Malmer Stenergard och Sofia Fölster (bÄda M):

2.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om behovet av fler enkla jobb och tillkÀnnager detta för regeringen.

97

2015/16:AU2 BILAGA 1 FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG

2015/16:2680 av Andreas Carlson m.fl. (KD):

11.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om en ny chans till arbete efter avslutat fÀngelsestraff och tillkÀnnager detta för regeringen.

2015/16:2782 av Jan Björklund m.fl. (FP):

12.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra nödvÀndiga reformer för att öppna upp svensk arbetsmarknad för alla och tillkÀnnager detta för regeringen.

2015/16:2804 av Valter Mutt m.fl. (MP):

Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om att införa friÄr och tillkÀnnager detta för regeringen.

2015/16:2806 av Jabar Amin (MP):

Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn sÄ att de orimligt hÄrda sanktionerna mot arbetssökande med aktivitetsstöd undanröjs och tillkÀnnager detta för regeringen.

2015/16:2968 av Roland Utbult (KD):

Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om att Äteruppta Utredningen om översyn av Arbetsförmedlingen och tillkÀnnager detta för regeringen.

2015/16:2982 av Per Åsling (C):

Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om vikten av fysisk nÀrvaro av arbetsmarknadskompetens i hela landet och tillkÀnnager detta för regeringen.

2015/16:3033 av Staffan Danielsson (C):

Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om att se över lönebidragen för funktionshindrade och tillkÀnnager detta för regeringen.

2015/16:3176 av Annika Qarlsson m.fl. (C):

Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsomrÄde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2015/16:3215 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M):

1.Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsomrÄde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

98

FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG BILAGA 1 2015/16:AU2

2.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om att Arbetsförmedlingen behöver effektiviseras och moderniseras och tillkÀnnager detta för regeringen.

3.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om en trygg arbetslöshetsförsÀkring med en tydlig arbetslinje och tillkÀnnager detta för regeringen.

4.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om yrkesintroduktionsanstÀllningar för nyanlÀnda och lÄngtidsarbetslösa och tillkÀnnager detta för regeringen.

5.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om matchningsanstÀllningar för lÄngtidsarbetslösa och tillkÀnnager detta för regeringen.

2015/16:3230 av Fredrik Malm m.fl. (FP):

1.Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsomrÄde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser ingĂ„ ekonomiska Ă„taganden som inklusive tidigare Ă„taganden medför behov av framtida anslag pĂ„ högst 4 673 000 000 kronor 2017–2026 (avsnitt 3.6.3 i budgetpropositionen).

2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M):

39.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om yrkesintroduktionsanstÀllningar för nyanlÀnda och lÄngtidsarbetslösa och tillkÀnnager detta för regeringen.

40.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om att utöka stödet för handledning i yrkesintroduktionsanstÀllningarna och

tillkÀnnager detta för regeringen.

42.Riksdagen stÀller sig bakom det som anförs i motionen om matchningsanstÀllningar och tillkÀnnager detta för regeringen.

99

2015/16:AU2

BILAGA 2

Regeringens och oppositionens anslagsförslag

UtgiftsomrÄde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Tusental kronor

Anslag   Regeringens     Avvikelse frĂ„n regeringen  
    förslag M SD C L KD
1:1 Arbetsförmedlingens 7 815 571 −21 000 +72 000 −681 000 −212 000 −188 000
  förvaltningskostnader              
1:2 Bidrag till arbetslöshetsersĂ€ttning och 30 442 994 +175 000 +336 000 −1 125 000 −2 218 000 +333 000
  aktivitetsstöd              
1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska 12 218 540 −3 314 000 −2 323 100 −2 727 000 −2 337 000 −2 504 000
  program och insatser              
1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 18 320 006 −700 000 −49 900 −700 000 −700 000 +200 000
1:5 RĂ„det för Europeiska socialfonden i 116 701          
  Sverige              
1:6 Europeiska socialfonden m.m. för 997 600     −222 000 −222 000 −220 000
  perioden 2014–2020              
1:7 Institutet för arbetsmarknads- och 39 360          
  utbildningspolitisk utvĂ€rdering              
1:8 Inspektionen för 64 348          
  arbetslöshetsförsĂ€kringen              
1:9 Bidrag till administration av 54 989          
  grundbeloppet              

100

        REGERINGENS OCH OPPOSITIONENS ANSLAGSFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:AU2
                 
Anslag   Regeringens     Avvikelse frĂ„n regeringen      
    förslag M   SD C L KD  
1:10 Bidrag till Stiftelsen Utbildning 8 303                
  Nordkalotten                    
1:11 Bidrag till lönegarantiersĂ€ttning 1 800 000   −2 500          
1:12 Nystartsjobb och stöd för 6 962 142       −1 101 000        
  yrkesintroduktionsanstĂ€llningar                    
2:1 Arbetsmiljöverket 698 411 −65 000 +50 000 −65 000 −67 000      
2:2 Arbetsdomstolen 32 166                
2:3 Internationella arbetsorganisationen 32 222                
  (ILO)                    
2:4 Medlingsinstitutet 58 122                
2:5 Arbetslivspolitik 20 000 −20 000     −20 000 −20 000 −20 000  
  Nya anslag                    
99:1 Nationellt kunskapscenter för arbetsmiljö       +75 000          
99:2 Utvidgat starta eget bidrag       +272 000          
99:3 FriskvĂ„rd och företagshĂ€lsovĂ„rd       +100 000          
99:4 Fortbildning av skyddsombud       +75 000          
  utbildningsinsatser mot mobbing                    
99:4 Centrum för Ă€ldrepolitik       +25 000          
99:5 Pilotprojekt för jobbfixarpeng           +300 000        
Summa för utgiftsomrĂ„det 79 681 475 −3 945 000 −1 370 500 −6 341 000 −5 776 000 −2 399 000    

101

2015/16:AU2

BILAGA 3

Utskottets anslagsförslag

Förslag till beslut om anslag för 2016 inom utgiftsomrÄde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Tusental kronor

Anslag Avvikelse frÄnUtskottets förslag
    regeringen  
       
1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader ±0 7 815 571
1:2 Bidrag till arbetslöshetsersÀttning och ±0 30 442 994
  aktivitetsstöd    
1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program ±0 12 218 540
  och insatser    
1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. ±0 18 320 006
1:5 RÄdet för Europeiska socialfonden i Sverige ±0 116 701
1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden ±0 997 600
  2014–2020    
1:7 Institutet för arbetsmarknads- och ±0 39 360
  utbildningspolitisk utvĂ€rdering    
1:8 Inspektionen för arbetslöshetsförsÀkringen ±0 64 348
1:9 Bidrag till administration av grundbeloppet ±0 54 989
1:10 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten ±0 8 303
1:11 Bidrag till lönegarantiersÀttning ±0 1 800 000
1:12 Nystartsjobb och stöd för ±0 6 962 142
  yrkesintroduktionsanstĂ€llningar    
2:1 Arbetsmiljöverket ±0 698 411
2:2 Arbetsdomstolen ±0 32 166
2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) ±0 32 222
2:4 Medlingsinstitutet ±0 58 122
2:5 Arbetslivspolitik ±0 20 000
Summa för utgiftsomrÄdet ±0 79 681 475

102

2015/16:AU2

BILAGA 4

Reservanternas anslagsförslag

Reservation (SD)

Förslag till beslut om anslag för 2016 inom utgiftsomrÄde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Tusental kronor

Anslag Avvikelse frÄn Reservanternas
    regeringen förslag
         
1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader +72 000 7 887 571
1:2 Bidrag till arbetslöshetsersÀttning och +336 000 30 778 994
  aktivitetsstöd      
1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska –2 323 100 9 895 440
  program och insatser      
1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. –49 900 18 270 106
1:5 RĂ„det för Europeiska socialfonden i Sverige   ±0 116 701
1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden   ±0 997 600
  2014–2020      
1:7 Institutet för arbetsmarknads- och   ±0 39 360
  utbildningspolitisk utvĂ€rdering      
1:8 Inspektionen för arbetslöshetsförsĂ€kringen   ±0 64 348
1:9 Bidrag till administration av grundbeloppet   ±0 54 989
1:10 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten   ±0 8 303
1:11 Bidrag till lönegarantiersĂ€ttning –2 500 1 797 500
1:12 Nystartsjobb och stöd för   ±0 6 962 142
  yrkesintroduktionsanstĂ€llningar      
2:1 Arbetsmiljöverket +50 000 748 411
2:2 Arbetsdomstolen   ±0 32 166
2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO)   ±0 32 222
2:4 Medlingsinstitutet   ±0 58 122
2:5 Arbetslivspolitik   ±0 20 000
  Nya anslag   ±0 000
99:1 Nationellt kunskapscenter för arbetsmiljö +75 000 75 000
99:2 Utvidgat starta-eget-bidrag +272 000 272 000
99:3 FriskvÄrd och företagshÀlsovÄrd +100 000 100 000
99:4 Fortbildning av skyddsombud +75 000 75 000
  utbildningsinsatser mot mobbning      
99:4 Centrum för Àldrepolitik +25 000 25 000
99:5 Pilotprojekt för jobbfixarpeng   ±0  
Summa för utgiftsomrĂ„det –1 370 500 78 310 975
Tryck: Elanders, VĂ€llingby 2015 103