av Amineh Kakabaveh (V)
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
I skrivande stund (den 30 september 2014), samma dag som Sveriges riksdag öppnar sitt höstmöte, hotar Iran att avrätta den 26-åriga Reihaneh Jaabari. Hon dömdes till döden efter anklagelser om att hon ska ha dödat en tidigare tjänsteman i den iranska säkerhetstjänsten som försökte förgripa sig på henne. Reihaneh är bara en av många kvinnor som fallit offer för det undermåliga rättssystemet i Iran, där kvinnor inte har samma rättigheter som män. Sedan valet av ny president i Iran och sedan USA och Iran lyckades komma överens i frågan om inspektioner av Irans kärnkraftsprogram, som USA fruktade var ett kärnvapenprogram, tycks kritiken av den iranska regimens brott mot mänskliga rättigheter ha mattats av. Men faktum är att de fortsätter i samma takt som tidigare. EU har trappat ned sina sanktioner. En ny fruktlös "dialog" liknande den som ägde rum på 1990-talet har inletts med Iran. För vår tidigare regering tycktes det viktigaste vara Irans påstådda kärnvapenprogram, medan frågan om mänskliga rättigheter, och då särskilt kvinnors mänskliga rättigheter, kom i andra hand.
Med anledning av det ovan anförda vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:
Avser utrikesministern att intensifiera kritiken av den iranska regimens brott i enlighet med FN:s deklarationer om mänskliga rättigheter och kvinnans och barnets rättigheter?