av Penilla Gunther (KD)
till Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)
Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram en strategi för hur både målen inom energiområdet och miljökvalitetsmålet kan uppnås. Ett begränsande planeringsmål för miljöförbättrande åtgärder i vattenkraftverk föreslås fastställas på nationell nivå, och det ska säkerställa att det inte ger väsentlig påverkan på balans- och reglerkraften.
Man säger också i rapporten att de miljöförbättrande åtgärderna ska förläggas till avrinningsområden och vattenförekomster som har begränsat värde i energisystemet samt ge så begränsad inverkan på vattenkraftsproduktion som möjligt.
Men genom att ha mindre stränga krav på de större kraftverken än på de mindre vattenkraftverken som servar det egna företaget eller närområdet på landsbygden blir konsekvenserna större för de små.
Att avkräva ägarna till de små kraftverken, som ofta är familjer, att göra åtgärder för miljön som i sig inte ger uppenbara förbättringar, dessutom till en stor kostnad, kan knappast vara förenligt med en god politik för småföretagande med miljöansvar eller för att ta till vara enskilda människors och familjers önskan att få bo och verka på landsbygden. I många fall har dessa små vattenkraftverk funnits i generationer.
Min fråga till klimat- och miljöminister Åsa Romson är därför:
Kommer klimat- och miljöministern att vidta några åtgärder för att de små vattenkraftverken ska kunna fortsätta drivas, och kommer det att ges en kompensation till ägarna av de små vattenkraftverken om kraven av ovan nämnda myndigheter ska genomdrivas?