av Mattias Bäckström Johansson (SD)
till Statsrådet Ibrahim Baylan (S)
Sverige som industrination är beroende av såväl konkurrenskraftiga priser på elenergi som tillgång på elenergi under årets alla timmar. Det är även därför som vattenkraften tillsammans med kärnkraften utgör basen i det svenska energisystemet. Kärnkraften står i dag för nästan hälften av Sveriges elproduktion och kommer inom överskådlig framtid att utgöra en grundpelare för svensk energiförsörjning. Att försöka straffskatta bort just kärnkraften är ett direkt hot mot sysselsättning och tillväxt inom den energiintensiva industrin. Hela den svenska basindustrin är beroende av stabila elpriser för att bibehålla sin konkurrenskraft gentemot omvärlden.
Sverigedemokraterna välkomnar regeringens arbete med en energikommission vars syfte är att skapa en långsiktigt hållbar energiöverenskommelse. Vi välkomnar det då vår uppfattning är att det är överordnat att nå fram till ett samarbete kring energifrågorna som borgar för en bred parlamentarisk majoritet som kan bestå under betydligt längre tid än enstaka mandatperioder. Detta är något som är av stor vikt såväl för Sverige som industrination som för vårt näringsliv i stort.
Den energikommission som regeringen tillsatt ska enligt direktiven främst ha fokus på elförsörjningen efter år 2025, då ett eller flera kärnkraftverk bedöms ha lagts ned av åldersskäl. Detta utgör således ett dimensionerande scenario för kommissionen. Jämte energikommissionens arbete sker en rad olika förändringar, vilket samtidigt kraftigt påverkar förutsättningarna på elmarknaden fram till 2025.
För kärnkraftens vidkommande har avgiften till Kärnavfallsfonden höjts från 2,2 öre per kilowattimme till 4 öre, vilket sker på basis av konservativa antaganden och vilket även är rimligt för medborgarnas räkning, då det inte ska läggas över på skattekollektivet om medel saknas – en princip och ett förfarande som även borde råda på liknande grunder för andra produktionsslag och verksamheter. Samtidigt återkommer man nu med skattehöjning på 16,78 procent på termisk effekt i kärnkraftverk i ett läge där energipriserna fallit kraftigt sedan den senaste höjningen av effektskatten. Detta ger sammantaget med dessa ökningar en kostnad med avgifter och skatter på 11–13 öre per kilowattimme, vilket inte är en ovidkommande del av det rådande systempriset på elenergi.
Sedan regeringen tillträdde har man även aviserat en ambitionshöjning i elcertifikatssystemet, trots att det inte råder brist på vare sig elenergi eller effekt. Detta kan även få till följd att man försvårar situationen, då nytillkomna produktionsenheter troligen tas ur drift innan de sista av de befintliga kärnkraftverken tas ur drift. Samtidigt sätts befintliga produktionsenheter, som inte är berättigade till elcertifikat, under en hårdare ekonomisk press, vilket riskerar att medföra att fullt funktionsdugliga anläggningar läggs ned av företagsekonomiska skäl till förmån för nya som är subventionerade av elkonsumenterna.
Regeringens förda politik riskerar, enligt vår uppfattning, att underminera det arbete och de problemställningar som energikommissionen har att se över. Företrädare för regeringen har även sedan tidigare uttryckt en ambition om att med ekonomiska styrmedel tillse att kärnkraften blir olönsam, vilket ska resultera i att ett flertal svenska kärnkraftsreaktorer ska stängas under mandatperioden. Med den politik som regeringen nu för, och med beaktande av det pris som råder för elenergi, är det svårt att inte göra tolkningen att regeringen försöker föregå energikommissionens arbete på ett sätt som snävar in handlingsutrymmet.
Jag vill därför fråga statsrådet:
Hur ser statsrådet på frågan huruvida regeringens agerande riskerar att tidigarelägga det scenario som energikommissionen ska ha sitt fokus på, vilket bygger på effektsituationen efter 2025?
Är det statsrådets och regeringens vilja att med ekonomiska styrmedel tillse att kärnkraftverk stängs i förtid?