av Maria Abrahamsson (M)
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Vid årsskiftet får Sverige en ny samlad polismyndighet som ersätter dagens uppdelning i Rikspolisstyrelsen och 21 polismyndigheter. Omorganisationen av svensk polis är den största polisreformen i modern tid. Den övergripande tanken med den nya organisationen är att polisen ska komma närmare medborgarna. Det lokala polisarbetet ska utgöra basen i polisens verksamhet, som ska effektiviseras och renodlas, samtidigt som antalet beslutsnivåer minskas.
Man kunde tro att det var varje justitieministers dröm att kassera hem de åsyftade politiska vinsterna med en ny genomgripande polisreform. Men mindre än ett halvår före sjösättningen av den största polisreformen på 50 år flyttar regeringen Löfven över ansvaret för polisen från justitieministern till en nyinrättad inrikesministerpost.
Det är inte första gången som en inrikesminister eller civilminister axlar det politiska ansvaret för svensk polis, och det behöver inte vara fel med en ommöblering av det politiska ansvaret för polisen. Men regeringens nyordning väcker frågor. Hur tänker regeringen att till exempel rättsväsendets olika delar (polis–åklagare–domstolar–kriminalvård) ska hänga ihop när ”polislänken” bryts loss från övriga delar och inte längre hör till justitieministerns ansvar?
Jag vill därför ställa följande fråga till statsrådet Anders Ygeman:
På vilket/vilka sätt gynnas omorganisationen av svensk polis och ytterst medborgarnas berättigade krav på trygghet mot brott genom att ansvaret för polisen flyttas från justitieministern till den nyinrättade posten som inrikesminister?