Regeringens proposition 2014/15:99

Vårändringsbudget för 2015

Regeringens proposition 2014/15:99

Vårändringsbudget för 2015

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 9 april 2015

Stefan Löfven

Magdalena Andersson

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag till ändrade utgiftstak samt förslag till ändringar avseende statens inkomster och utgifter för budgetåret 2015.

PROP. 2014/15:99

Innehållsförteckning

1

Förslag till riksdagsbeslut ....................................................................................

13

2

Lagförslag

..............................................................................................................

23

 

2.1 ....................

Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

23

 

2.2 ....................

Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

25

2.3Förslag till lag om ändring i lagen (1984:410) om skatt på

bekämpningsmedel ..........................................................................

27

2.4Förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om finansiering av

radio och TV i allmänhetens tjänst .................................................

28

2.5Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän

löneavgift..........................................................................................

29

2.6Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1667) om skatt på

naturgrus...........................................................................................

31

2.7Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om

 

arbetslöshetsförsäkring....................................................................

32

2.8

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)......

33

2.9Förslag till lag om ändring i lagen (2000:466) om skatt på

 

termisk effekt i kärnkraftsreaktorer ...............................................

34

2.10

Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) ...........

35

2.11Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen

 

 

(2000:980) ........................................................................................

37

3

Inledning

...............................................................................................................

41

 

3.1 ..............................................................

Ändringar i statens budget

41

 

3.2 ........................................

Utgångspunkter för regeringens förslag

41

 

3.3 ....................................................

Konsekvenser för statens budget

42

4

Utgiftstaket .........................................................................................för staten

45

5

Ändringar ...............................................................avseende statens inkomster

49

 

5.1 ...........

Skattereduktion för hjälp med läxor och annat skolarbete

49

 

5.1.1 ............................................................

Ärendet och dess beredning

49

 

5.1.2 .....................................................................................

Gällande rätt

49

5.1.3Slopad skattereduktion för hjälp med läxor och annat

 

skolarbete .........................................................................................

50

5.1.4

Konsekvensanalys ............................................................................

51

5.2

Nedsättningen av socialavgifterna för unga ...................................

53

5.2.1

Ärendet och dess beredning............................................................

53

5.2.2

Gällande rätt.....................................................................................

54

5.2.3

Slopad nedsättning av socialavgifterna för unga ............................

56

5

PROP. 2014/15:99

5.2.4

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser..................................

58

5.2.5

Konsekvensanalys.............................................................................

59

5.3

Skatt på bekämpningsmedel.............................................................

61

5.3.1

Ärendet och dess beredning ............................................................

61

5.3.2

Gällande rätt .....................................................................................

62

5.3.3

Höjd skatt på bekämpningsmedel ...................................................

62

5.3.4

Konsekvensanalys.............................................................................

63

5.4

Skatt på naturgrus.............................................................................

63

5.4.1

Ärendet och dess beredning ............................................................

63

5.4.2

Gällande rätt .....................................................................................

63

5.4.3

Höjd skatt på naturgrus ...................................................................

64

5.4.4

Konsekvensanalys.............................................................................

64

5.5

Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer .................................

65

5.5.1

Ärendet och dess beredning ............................................................

65

5.5.2

Gällande rätt .....................................................................................

65

5.5.3

Höjd skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer........................

65

5.5.4

Konsekvensanalys.............................................................................

67

5.6Nedsättning av koldioxidskatten på dieselbränsle i vissa

 

skogsmaskiner genomförs inte ........................................................

68

5.7

Gruppregistrering till mervärdesskatt behålls ................................

69

5.8

Författningskommentar...................................................................

69

5.8.1Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:410) om skatt på

bekämpningsmedel ...........................................................................

69

5.8.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän

löneavgift...........................................................................................

69

5.8.3Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1667) om skatt på

 

naturgrus ...........................................................................................

70

5.8.4

Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) ...

70

5.8.5Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:466) om skatt på

 

termisk effekt i kärnkraftsreaktorer................................................

71

5.8.6

Förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980).........

71

5.8.7Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1004:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen

 

 

(2000:980) .........................................................................................

 

72

 

5.9

Ändrad beräkning av inkomsterna i statens budget för 2015........

72

6

Ändringar avseende statens utgifter ....................................................................

77

 

6.1

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse ......................................................

77

 

6.2

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ............

79

 

6.3

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet .......................................................

79

 

6.4

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan.....................................

80

 

6.5

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap ................

81

 

6.6

Utgiftsområde 7

Internationellt bistånd.........................................

82

 

6.7

Utgiftsområde 8

Migration..............................................................

83

 

6.8

Utgiftsområde 9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg..............

84

6.9Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

 

funktionsnedsättning .......................................................................

87

6.10

Utgiftsområde 11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom ...................

90

6.11

Utgiftsområde 12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn ......

91

6.12

Utgiftsområde 13

Integration och jämställdhet .............................

93

6

 

 

PROP. 2014/15:99

6.13

Utgiftsområde 14

Arbetsmarknad och arbetsliv............................

95

6.14

Utgiftsområde 15

Studiestöd ........................................................

100

6.15

Utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning............

104

6.16

Utgiftsområde 17

Kultur, medier, trossamfund och fritid .........

120

6.17Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning,

 

byggande samt konsumentpolitik.................................................

125

6.18

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård ..........................

126

6.19

Utgiftsområde 21 Energi...............................................................

129

6.20

Utgiftsområde 22 Kommunikationer...........................................

130

6.21

Utgiftsområde 23

Areella näringar, landsbygd och livsmedel ....

135

6.22

Utgiftsområde 24 Näringsliv ........................................................

137

6.23

Utgiftsområde 25

Allmänna bidrag till kommuner .....................

140

6.24

Utgiftsområde 26

Statsskuldsräntor.............................................

141

Bilagor

Bilaga 1 Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor i propositionen Vårändringsbudget för 2015 Bilaga 2 Vissa punktskattefrågor i propositionen Vårändringsbudget för 2015

Bilaga 3 Vissa ersättningsfrågor i propositionen Vårändringsbudget för 2015 Bilaga 4 Beställningsbemyndiganden

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 april 2015

7

PROP. 2014/15:99

Tabellförteckning

 

Tabell 1.1 Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag 2015......

17

Tabell 4.1 Finanspolitiskt motiverade höjningar av utgiftstakets nivåer för

 

2015–2017..............................................................................................................

46

Tabell 5.1 Socialavgifter och allmän löneavgift 2015.....................................................

54

Tabell 5.2 Arbetsgivaravgifter 1 augusti 2015-30 juni 2016 för ungdomar vid

 

olika åldrar med en månadslön på 25 000 kronor, vid föreslagna regler och

 

gällande regler 1 januari respektive 1 maj 2015 ...................................................

60

Tabell 5.3 Arbetsgivaravgifter fr.o.m. 1 juli 2016 för ungdomar vid olika åldrar

 

med en månadslön på 25 000 kronor, vid föreslagna regler och gällande

 

regler 1 januari respektive 1 maj 2015..................................................................

60

Tabell 5.4 Specifikation av ändrad beräkning av inkomster för 2015...........................

73

Tabell 5.5 Sammanställning av offentligfinansiella effekter till följd av ändringar

 

som påverkar statens inkomster...........................................................................

74

Tabell 6.1 Sammantagen budgeteffekt 2015 för anslagen 1:2 Studiemedel, 1:3

 

Avsättning för kreditförluster och 1:4 Statens utgifter för

 

studiemedelsräntor..............................................................................................

103

Tabell 6.2 Sammantagen budgeteffekt 2015 för anslaget 1:5 Utveckling av

 

skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ..............................................

109

8

PROP. 2014/15:99

Diagramförteckning

Diagram 5.1 Ungdomsarbetslöshet 1976–2014 ............................................................

57

9

1

Förslag till riksdagsbeslut

PROP. 2014/15:99

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

vad gäller lagstiftning som ligger till grund för ändrad inkomstberäkning och ändrade anslag

1.antar förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken (avsnitt 2.1 och 6.11),

2.antar förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken (avsnitt 2.2, 6.9 och 6.10),

3.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel (avsnitt 2.3 och 5.3),

4.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst (avsnitt 2.4 och 6.16),

5.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift (avsnitt

2.5och 5.2),

6.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus (avsnitt

2.6och 5.4),

7.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (avsnitt 2.7 och 6.13),

8.antar förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt

2.8och 5.1),

9.antar förslaget till lag om ändring i lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer (avsnitt 2.9 och 5.5),

10.antar förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 2.10 och 5.2),

11.antar förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 2.11 och 5.2),

vad gäller utgiftstaket för staten

12. fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens

budget av

finanspolitiska

skäl

till

1 158 miljarder

kronor

för

2015,

1 204 miljarder

kronor för

2016

och

1 262 miljarder kronor för 2017 (avsnitt 4),

vad gäller utgiftsområde 1 Rikets styrelse

13.godkänner den föreslagna användningen av anslaget 8:1 Presstödsnämnden (avsnitt 6.1),

14.godkänner den föreslagna användningen av anslaget 8:3 Myndigheten för radio och tv

(avsnitt 6.1),

vad gäller utgiftsområde 4 Rättsväsendet

15.bemyndigar regeringen att under 2015 för anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 20 000 000 kronor 2016–2022 (avsnitt 6.3),

13

PROP. 2014/15:99

vad gäller utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

16.bemyndigar regeringen att fatta beslut om att fullfölja anskaffandet av artillerisystemet ARCHER (avsnitt 6.5),

vad gäller utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

17.bemyndigar regeringen att under 2015 för anslaget 2:2 Insatser för vaccinberedskap ingå avtal om pandemivaccin som medför behov av framtida anslag på högst 510 000 000 kronor 2016–2021 (avsnitt 6.8),

18.bemyndigar regeringen att under 2015 för anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. ingå ekonomiska åtaganden

som medför behov av framtida anslag på högst 50 400 000 kronor 2016–2019 (avsnitt 6.8),

19.bemyndigar regeringen att under 2015 besluta att Folkhälsomyndigheten får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive

tidigare gjord upplåning uppgår till högst 350 000 000 kronor för beredskaps- investeringar (avsnitt 6.8),

vad gäller utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

20.bemyndigar regeringen att under 2015 för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 000 000 000 kronor 2016–2022 (avsnitt 6.13),

vad gäller utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

21.godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet (avsnitt 6.15),

22.bemyndigar regeringen att under 2015 för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 178 000 000 kronor 2016–2023 (avsnitt 6.15),

23.bemyndigar regeringen att under 2015 för anslaget 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet m.m. ingå

ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 415 000 000 kronor 2016 (avsnitt 6.15),

24.bemyndigar regeringen att under 2015 för anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 266 000 000 kronor 2016–2018 (avsnitt 6.15),

25.godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:17 Skolforskningsinstitutet

(avsnitt 6.15),

26.bemyndigar regeringen att under 2015 för anslaget 1:17 Skolforskningsinstitutet ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 5 000 000 kronor 2016–2018 (avsnitt 6.15),

27.godkänner den föreslagna användningen av anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor (avsnitt 6.15),

28.bemyndigar regeringen att under 2015 för anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 60 000 000 kronor 2016–2019 (avsnitt 6.15),

29.bemyndigar regeringen att under 2015 för anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 835 000 000 kronor 2016–2020 (avsnitt 6.15),

30.bemyndigar regeringen att under 2015 för anslaget 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför

behov av framtida

anslag på

högst

1 600 000 000 kronor

2016–2034

(avsnitt

6.15),

 

 

31.bemyndigar regeringen att under 2015 för anslaget 3:6 Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella organisationer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 000 000 000 kronor 2016–2021 (avsnitt 6.15),

14

32.bemyndigar regeringen att under 2015 besluta om kapitaltillskott till European Spallation Source ESS AB och bidrag till ett konsortium för konstruktionen och driften av European Spallation Source på sammantaget högst 1 000 000 000 kronor (avsnitt 6.15),

vad gäller utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

33.godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:3 Skapande skola (avsnitt 6.16),

34.bemyndigar regeringen att under 2015 för anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 3 800 000 kronor 2016, 4 600 000 kronor 2017 och 4 600 000 kronor 2018 (avsnitt 6.16),

35.bemyndigar regeringen att under 2015 för anslaget 14:2 Bidrag till kontakttolk- utbildning besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 30 000 000 kronor 2016–2018 (avsnitt 6.16),

36.bemyndigar regeringen att under 2015 besluta om en låneram i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 20 000 000 kronor till Stiftelsen Nordiska museet för vissa byggnadsarbeten och klimatanpassning av arkiv (avsnitt 6.16),

vad gäller utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik

37.bemyndigar regeringen att under 2015 för anslaget 1:13 Upprustning av skollokaler ingå ekonomiska åtaganden som medför

behov av

framtida

anslag på

högst

150 000 000

kronor

2016–2018

(avsnitt

6.17),

 

 

 

vad gäller utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

38.bemyndigar regeringen att under 2015 för anslaget 1:18 Klimatinvesteringar i kommuner och regioner ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 300 000 000 kronor 2016– 2018 (avsnitt 6.18),

PROP. 2014/15:99

vad gäller utgiftsområde 21 Energi

39.bemyndigar regeringen att under 2015 för anslaget 1:4 Energiforskning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 500 000 000 kronor 2016–2019 (avsnitt 6.19),

vad gäller utgiftsområde 22 Kommunikationer

40.godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur (avsnitt 6.20),

41.bemyndigar regeringen att under 2015 för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 94 800 000 000 kronor 2016–2050 (avsnitt 6.20),

42.bemyndigar regeringen att besluta om medfinansiering av transportinfrastruktur i enlighet med vad regeringen föreslår (avsnitt 6.20),

43.bemyndigar regeringen att besluta om förskottering av transportinfrastruktur i enlighet med vad regeringen föreslår (avsnitt 6.20),

44.bemyndigar regeringen att under 2015 för anslaget 1:7 Trafikavtal ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 7 500 000 000 kronor 2016–2027 (avsnitt 6.20),

45.bemyndigar regeringen att under 2015 för anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 12 500 000 000 kronor 2016–2057 (avsnitt 6.20),

46.bemyndigar regeringen att under 2015 för anslaget 2:3 Grundläggande betaltjänster ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 36 000 000 kronor 2016–2020 (avsnitt 6.20),

vad gäller utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

47.bemyndigar regeringen att under 2015 ikläda staten betalningsansvar för kreditgarantier som uppgår till högst

15

PROP. 2014/15:99

500 000 000 kronor för mjölkföretag i Sverige som under senare år har gjort väsentliga investeringar i ökad mjölkproduktion (avsnitt 6.21),

48.godkänner den föreslagna användningen av anslag 1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor (avsnitt 6.21),

49.godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur (avsnitt 6.21),

50.godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur (avsnitt 6.21),

51.bemyndigar regeringen att under 2015 för

anslaget 1:20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 25 000 000 kronor 2016, 30 000 000 kronor 2017 och 30 000 000 kronor 2018 (avsnitt 6.21),

vad gäller utgiftsområde 24 Näringsliv

52.godkänner att AB Göta kanalbolag får pantsätta, utarrendera, avstycka och helt eller delvis avyttra de skogsfastigheter som ägs av bolaget samt i övrigt vidta sådana åtgärder som följer av äganderätten till de skogsfastigheter som ägs av bolaget (avsnitt 6.22),

vad gäller ändrad inkomstberäkning samt ändrade utgiftsramar och anslag

53.godkänner ändrad beräkning av inkomster för 2015 (avsnitt 5.9 tabell 5.4),

54.godkänner ändrade ramar för utgifts- områden samt anvisar ändrade och nya anslag enligt tabell 1.1.

16

PROP. 2014/15:99

Tabell 1.1 Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag 2015

Tusental kronor

Utgiftsområde

Anslags-

 

Beslutad ram/

Förändring av

Ny ram/

 

nummer

 

anvisat anslag

ram/ anslag

Ny anslagsnivå

1

 

Rikets styrelse

12 198 574

104 000

12 302 574

 

4:1

Regeringskansliet m.m.

6 698 871

93 000

6 791 871

 

 

 

 

 

 

 

6:1

Allmänna val och demokrati

48 340

14 000

62 340

 

 

 

 

 

 

 

9:1

Svenska institutet för europapolitiska studier samt

 

 

 

 

 

EU-information

20 488

-3 000

17 488

 

 

 

 

 

 

2

 

Samhällsekonomi och finansförvaltning

14 599 753

0

14 599 753

 

1:1

Statskontoret

88 429

5 000

93 429

 

 

 

 

 

 

 

1:3

Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter

7 150

2 000

9 150

 

 

 

 

 

 

 

1:8

Ekonomistyrningsverket

158 422

-5 000

153 422

 

1:11

Finansinspektionen

452 507

-2 000

450 507

 

 

 

 

 

 

4

 

Rättsväsendet

40 757 864

17 000

40 774 864

 

 

 

 

 

 

 

1:18

Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre

 

 

 

 

 

säkerhet

0

17 000

17 000

 

 

 

 

 

 

5

 

Internationell samverkan

1 919 062

50 000

1 969 062

 

1:1

Avgifter till internationella organisationer

1 328 554

87 000

1 415 554

 

 

 

 

 

 

 

1:2

Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet

158 287

-24 000

134 287

 

 

 

 

 

 

 

1:6

Forskning, utredningar och andra insatser rörande

 

 

 

 

 

säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning

44 945

-1 500

43 445

 

 

 

 

 

 

 

1:9

Svenska institutet

96 346

-3 000

93 346

 

1:11

Samarbete inom Östersjöregionen

188 715

-8 500

180 215

 

 

 

 

 

 

6

 

Försvar och samhällets krisberedskap

48 451 160

-4 000

48 447 160

 

 

 

 

 

 

 

1:11

Internationella materielsamarbeten, industrifrågor m.m.

68 131

-3 000

65 131

 

1:12

Försvarsexportmyndigheten

67 828

-1 000

66 828

 

 

 

 

 

 

7

 

Internationellt bistånd

29 508 686

-229 000

29 279 686

 

 

 

 

 

 

 

1:1

Biståndsverksamhet

28 336 579

-237 100

28 099 479

 

1:2

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)

1 003 023

8 100

1 011 123

 

 

 

 

 

 

8

 

Migration

17 433 309

479 000

17 912 309

 

 

 

 

 

 

 

1:2

Ersättningar och bostadskostnader

10 861 115

477 000

11 338 115

 

1:3

Migrationspolitiska åtgärder

420 077

2 000

422 077

 

 

 

 

 

 

9

 

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

61 898 497

1 921 884

63 820 381

 

 

 

 

 

 

 

1:5

Bidrag för läkemedelsförmånerna

20 960 000

1 690 129

22 650 129

 

1:6

Bidrag till folkhälsa och sjukvård

1 244 704

198 325

1 443 029

 

 

 

 

 

 

 

2:3

Bidrag till WHO

34 665

3 350

38 015

 

 

 

 

 

 

 

4:5

Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken

1 360 180

60 080

1 420 260

 

 

 

 

 

 

 

4:7

Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.

487 215

-30 000

457 215

 

 

 

 

 

 

10

 

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

100 474 087

2 561 000

103 035 087

 

 

 

 

 

 

 

1:1

Sjukpenning och rehabilitering m.m.

34 610 700

2 482 000

37 092 700

 

 

 

 

 

 

 

1:2

Aktivitets- och sjukersättningar m.m.

50 026 629

60 000

50 086 629

 

 

 

 

 

 

 

2:1

Försäkringskassan

7 883 295

19 000

7 902 295

 

 

 

 

 

 

11

 

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

38 015 425

133 000

38 148 425

 

1:3

Bostadstillägg till pensionärer

8 338 100

126 000

8 464 100

 

 

 

 

 

 

 

1:4

Äldreförsörjningsstöd

805 100

7 000

812 100

 

 

 

 

 

 

17

PROP. 2014/15:99

12

 

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

83 124 698

172 000

83 296 698

 

 

 

 

 

 

1:2

Föräldraförsäkring

39 003 861

-35 000

38 968 861

 

 

 

 

 

 

1:3

Underhållsstöd

2 064 000

207 000

2 271 000

 

 

 

 

 

 

13

 

Integration och jämställdhet

16 747 043

-2 000

16 745 043

 

 

 

 

 

 

1:1

Integrationsåtgärder

43 930

30 000

73 930

 

 

 

 

 

 

1:2

Kommunersättningar vid flyktingmottagande

9 450 532

60 000

9 510 532

 

 

 

 

 

 

1:4

Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa

 

 

 

 

 

nyanlända invandrare

2 710 000

-117 000

2 593 000

3:1

Särskilda jämställdhetsåtgärder

137 539

25 000

162 539

 

 

 

 

 

 

14

 

Arbetsmarknad och arbetsliv

67 783 102

1 531 000

69 314 102

 

 

 

 

 

 

 

1:1

Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader

7 235 571

210 000

7 445 571

1:2

Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

30 410 804

880 000

31 290 804

 

 

 

 

 

 

1:3

Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser

9 276 180

354 000

9 630 180

 

 

 

 

 

 

1:6

Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020

186 000

50 000

236 000

 

 

 

 

 

 

2:1

Arbetsmiljöverket

625 703

29 000

654 703

 

 

 

 

 

 

2:3

Internationella arbetsorganisationen (ILO)

32 222

4 000

36 222

 

 

 

 

 

 

 

2:4

Medlingsinstitutet

57 878

-2 000

55 878

2:5

Arbetslivspolitik

0

6 000

6 000

 

 

 

 

 

 

15

 

Studiestöd

20 302 280

664 400

20 966 680

 

 

 

 

 

 

 

1:1

Studiehjälp

3 404 725

-91 000

3 313 725

1:2

Studiemedel

14 289 611

400 000

14 689 611

 

 

 

 

 

 

1:3

Avsättning för kreditförluster

1 371 607

419 200

1 790 807

 

 

 

 

 

 

1:4

Statens utgifter för studiemedelsräntor

885 778

1 200

886 978

 

 

 

 

 

 

1:7

Examenspremie

60 000

-60 000

0

 

 

 

 

 

 

1:8

Centrala studiestödsnämnden

188 647

-5 000

183 647

 

 

 

 

 

 

16

 

Utbildning och universitetsforskning

63 635 525

336 392

63 971 917

1:1

Statens skolverk

540 257

-18 000

522 257

 

 

 

 

 

 

1:2

Statens skolinspektion

410 565

-11 900

398 665

 

 

 

 

 

 

1:5

Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk

 

 

 

 

 

verksamhet

3 710 955

-152 000

3 558 955

 

 

 

 

 

 

1:7

Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk

 

 

 

 

 

verksamhet, m.m.

4 054 500

24 500

4 079 000

 

 

 

 

 

 

 

1:10

Fortbildning av lärare och förskolepersonal

355 226

-61 000

294 226

1:12

Myndigheten för yrkeshögskolan

102 257

5 000

107 257

 

 

 

 

 

 

1:14

Statligt stöd till vuxenutbildning

2 395 504

301 475

2 696 979

 

 

 

 

 

 

1:17

Skolforskningsinstitutet

20 000

5 000

25 000

 

 

 

 

 

 

2:3

Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad

 

 

 

 

 

nivå

1 558 642

-1 281

1 557 361

2:5

Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad

 

 

 

 

 

nivå

1 848 383

21 736

1 870 119

 

 

 

 

 

 

2:7

Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och

 

 

 

 

 

avancerad nivå

1 904 968

-3 634

1 901 334

2:9

Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och

 

 

 

 

 

avancerad nivå

1 600 053

-19 950

1 580 103

 

 

 

 

 

 

2:11

Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad

 

 

 

 

 

nivå

1 250 031

1 631

1 251 662

2:13

Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och

 

 

 

 

 

avancerad nivå

1 381 971

-2 510

1 379 461

 

 

 

 

 

 

2:15

Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och

 

 

 

 

 

avancerad nivå

642 341

9 142

651 483

18

PROP. 2014/15:99

2:17

Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och

 

 

 

 

 

avancerad nivå

1 054 552

5 060

1 059 612

2:19

Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och

 

 

 

 

 

avancerad nivå

623 487

6 068

629 555

 

 

 

 

 

 

2:21

Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och

 

 

 

 

 

avancerad nivå

597 276

-1 605

595 671

2:23

Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad

 

 

 

 

 

nivå

993 067

191

993 258

 

 

 

 

 

 

2:25

Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad

 

 

 

 

 

nivå

708 944

1 608

710 552

2:27

Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad

 

 

 

 

 

nivå

518 487

4 613

523 100

 

 

 

 

 

 

2:29

Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och

 

 

 

 

 

avancerad nivå

258 898

8 955

267 853

2:31

Malmö högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad

 

 

 

 

 

nivå

826 993

496

827 489

 

 

 

 

 

 

2:33

Mälardalens högskola: Utbildning på grundnivå och

 

 

 

 

 

avancerad nivå

575 041

596

575 637

2:37

Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå

 

 

 

 

 

och avancerad nivå

89 574

3 202

92 776

 

 

 

 

 

 

2:39

Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad

 

 

 

 

 

nivå

443 104

5 497

448 601

2:41

Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad

 

 

 

 

 

nivå

395 386

4 318

399 704

 

 

 

 

 

 

2:43

Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad

 

 

 

 

 

nivå

419 791

4 552

424 343

2:45

Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och

 

 

 

 

 

avancerad nivå

366 277

2 514

368 791

 

 

 

 

 

 

2:47

Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och

 

 

 

 

 

avancerad nivå

352 583

5 041

357 624

2:49

Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad

 

 

 

 

 

nivå

303 951

9 010

312 961

 

 

 

 

 

 

2:51

Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad

 

 

 

 

 

nivå

335 247

6 286

341 533

2:57

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå

 

 

 

 

 

och avancerad nivå

122 384

313

122 697

 

 

 

 

 

 

2:59

Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad

 

 

 

 

 

nivå

383 000

-1 776

381 224

2:63

Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet

2 929 890

14 218

2 944 108

 

 

 

 

 

 

2:64

Särskilda utgifter inom universitet och högskolor

574 014

-14 000

560 014

 

 

 

 

 

 

2:65

Särskilda medel till universitet och högskolor

680 080

125 000

805 080

 

 

 

 

 

 

3:1

Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation

5 617 028

1 975

5 619 003

 

 

 

 

 

 

3:2

Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer

280 061

46 051

326 112

 

 

 

 

 

 

17

 

Kultur, medier, trossamfund och fritid

12 785 347

151 000

12 936 347

1:1

Statens kulturråd

42 559

1 250

43 809

 

 

 

 

 

 

1:3

Skapande skola

173 571

10 000

183 571

 

 

 

 

 

 

 

1:6

Bidrag till regional kulturverksamhet

1 278 948

20 000

1 298 948

4:1

Statens konstråd

8 130

750

8 880

 

 

 

 

 

 

8:5

Forum för levande historia

44 416

5 000

49 416

 

 

 

 

 

 

9:2

Stöd till trossamfund

85 092

7 000

92 092

 

 

 

 

 

 

13:1

Stöd till idrotten

1 705 751

32 000

1 737 751

 

 

 

 

 

 

14:1

Bidrag till folkbildningen

3 581 432

45 000

3 626 432

 

 

 

 

 

 

14:3

Särskilda insatser inom folkbildningen

0

30 000

30 000

19

PROP. 2014/15:99

18

 

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt

 

 

 

 

 

konsumentpolitik

1 207 973

15 000

1 222 973

1:13

Upprustning av skollokaler

0

15 000

15 000

 

 

 

 

 

 

20

 

Allmän miljö- och naturvård

5 341 118

572 000

5 913 118

 

 

 

 

 

 

1:1

Naturvårdsverket

378 259

15 000

393 259

 

 

 

 

 

 

1:2

Miljöövervakning m.m.

281 214

25 000

306 214

 

 

 

 

 

 

1:3

Åtgärder för värdefull natur

649 535

110 000

759 535

 

 

 

 

 

 

 

1:6

Kemikalieinspektionen

209 052

5 000

214 052

1:12

Åtgärder för havs- och vattenmiljö

666 565

20 000

686 565

 

 

 

 

 

 

1:14

Internationellt miljösamarbete

33 900

22 000

55 900

 

 

 

 

 

 

1:16

Skydd av värdefull natur

715 000

250 000

965 000

 

 

 

 

 

 

1:18

Klimatinvesteringar i kommuner och regioner

0

125 000

125 000

 

 

 

 

 

 

21

 

Energi

2 469 609

-87 000

2 382 609

 

 

 

 

 

 

1:1

Statens energimyndighet

274 028

-12 000

262 028

 

 

 

 

 

 

1:11

Laddinfrastruktur

75 000

-75 000

0

 

 

 

 

 

 

22

 

Kommunikationer

48 870 983

579 000

49 449 983

 

 

 

 

 

 

1:2

Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur

19 581 798

620 000

20 201 798

 

 

 

 

 

 

2:5

Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation

126 144

-6 000

120 144

 

 

 

 

 

 

2:6

Gemensamma e-förvaltningsprojekt av strategisk betydelse

83 050

-35 000

48 050

 

 

 

 

 

 

23

 

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

15 656 027

24 935

15 680 962

1:1

Skogsstyrelsen

399 278

1 000

400 278

 

 

 

 

 

 

1:2

Insatser för skogsbruket

266 373

7 000

273 373

 

 

 

 

 

 

 

1:7

Ersättningar för viltskador m.m.

37 778

10 000

47 778

1:24

Sveriges lantbruksuniversitet

1 716 438

6 935

1 723 373

 

 

 

 

 

 

24

 

Näringsliv

5 309 162

197 000

5 506 162

 

 

 

 

 

 

 

1:2

Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling

2 448 966

-30 000

2 418 966

1:5

Näringslivsutveckling

291 772

50 000

341 772

 

 

 

 

 

 

1:7

Turistfrämjande

109 824

30 000

139 824

 

 

 

 

 

 

1:15

Konkurrensverket

215 192

-20 940

194 252

 

 

 

 

 

 

1:22

Bidrag till företagsutveckling och innovation

197 777

71 000

268 777

 

 

 

 

 

 

1:23

Upphandlingsmyndigheten

0

20 940

20 940

 

 

 

 

 

 

 

2:3

Exportfrämjande verksamhet

243 889

74 000

317 889

2:5

Avgifter till internationella handelsorganisationer

20 517

2 000

22 517

 

 

 

 

 

 

25

 

Allmänna bidrag till kommuner

91 441 002

863 000

92 304 002

 

 

 

 

 

 

1:4

Stöd till kommuner och landsting

0

863 000

863 000

26

 

Statsskuldsräntor m.m.

20 526 200

8 800 000

29 326 200

 

 

 

 

 

 

1:1

Räntor på statsskulden

20 371 000

8 800 000

29 171 000

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa anslagsförändring på ändringsbudget

 

18 849 611

 

20

2

Lagförslag

PROP. 2014/15:99

2 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs att 18 kap. 20, 24 och 25 §§ socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

 

18 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

20 §

 

 

 

 

 

Underhållstöd till ett barn lämnas

Underhållsstöd

till

ett barn

med 1 273 kronor i månaden, om

lämnas med 1 573 kronor i månaden,

inte annat följer av 21–31 §§.

 

om inte annat följer av 21–31 §§.

 

 

 

 

24 §1

 

 

 

 

 

Om sökanden begär det, lämnas

Om sökanden begär det, lämnas

underhållsstöd med 1 273 kronor i

underhållsstöd med 1 573 kronor i

månaden med avräkning för det

månaden med avräkning för det

betalningsbelopp som skulle

ha

betalningsbelopp

som

skulle

ha

fastställts om 19 kap. 10–17 samt 21,

fastställts om 19 kap. 10–17 samt 21,

26 och 27 §§

hade

tillämpats

26 och 27 §§

hade

tillämpats

inkomsten för den av föräldrarna

inkomsten för den av föräldrarna

som inte är boförälder.

 

 

som inte är boförälder.

 

 

 

 

 

 

25 §2

 

 

 

 

 

Vid växelvist boende lämnas

Vid växelvist boende lämnas

underhållsstöd för var och en av

underhållsstöd för var och en av

föräldrarna

med

hälften

av

föräldrarna

med

hälften

av

1Senaste lydelse 2012:896.

2Senaste lydelse 2012:896.

23

PROP. 2014/15:99

1 273 kronor i månaden. 1 573 kronor i månaden.

Från detta belopp avräknas hälften av det betalningsbelopp som skulle ha fastställts om 19 kap. 10–17 samt 21, 26 och 27 §§ hade tillämpats på inkomsten för föräldern.

1.Denna lag träder i kraft den 1 september 2015.

2.Bestämmelserna i den nya lydelsen tillämpas första gången i fråga om underhållsstöd och betalningsskyldighet som avser tid efter den 30 september 2015.

24

PROP. 2014/15:99

2.2Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs att 28 kap.

11 §, 34 kap. 12 §,

74 kap. 15 § och

102 kap. 22 och 28 §§ socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

28 kap.

 

11 §

 

Till den del den försäkrade är

Till den del den försäkrade är

arbetslös lämnas hel sjukpenning

arbetslös lämnas

hel sjukpenning

med högst 486 kronor om dagen.

med högst 543 kronor om dagen.

Detta gäller dock inte sjukpenning

Detta gäller dock inte sjukpenning

som avses i 27 kap. 6 §.

som avses i 27 kap. 6 §.

34 kap.

 

12 §

 

Hel inkomstrelaterad sjukersätt-

Hel inkomstrelaterad sjukersätt-

ning och aktivitetsersättning lämnas

ning och aktivitetsersättning lämnas

för år räknat med 64 procent av den

för år räknat med 64,7 procent av

försäkrades antagandeinkomst.

den försäkrades antagandeinkomst.

74 kap.

15 §1

Skälig levnadsnivå i övrigt anses per månad motsvara en tolftedel av

1,4468 prisbasbelopp

för den

1,473 prisbasbelopp för den som

som är ogift, och

 

är ogift, och

1,191 prisbasbelopp för den som

1,204 prisbasbelopp för den som

är gift.

 

är gift.

 

102 kap.

 

22 §2

Vid beräkning av bostadstillägg

Vid beräkning av bostadstillägg

beaktas 93 procent av

bostads-

beaktas 93 procent av bostads-

kostnaden per månad av den del som

kostnaden per månad av den del som

inte överstiger 5 000 kronor för den

inte överstiger 5 000 kronor för den

som är ogift och 2 500 kronor för

som är ogift och 2 500 kronor för

den som är gift.

 

den som är gift. Från och med den

 

 

månad den försäkrade fyller 65 år ska

 

 

dock 95 procent beaktas.

För var och en av makar ska bostadskostnaden beräknas till hälften av deras sammanlagda bostadskostnad.

Från och med den månad den försäkrade fyller 65 år ska ett belopp om 340 kronor för den som är ogift och 170 kronor för den som är gift läggas till den bostadskostnad som har beaktats enligt första och andra styckena och 23 §.

1Senaste lydelse 2012:934.

2Senaste lydelse 2012:934.

25

PROP. 2014/15:99

28 §3

Skälig levnadsnivå i övrigt enligt 26 § anses per månad motsvara en tolftedel

av

1,3546 prisbasbelopp för den som är ogift, och

1,1446 prisbasbelopp för den som är gift.

Från och med den månad den försäkrade fyller 65 år anses skälig levnadsnivå enligt 26 § per månad motsvara en tolftedel av

1,4468 prisbasbelopp för den

1,473 prisbasbelopp för den som

som är ogift, och

är ogift, och

1,191 prisbasbelopp för den som

1,204 prisbasbelopp för den som

är gift.

är gift.

1.Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2015 i fråga om 34 kap. 12 §, den 7 september 2015 i fråga om 28 kap. 11 § och i övrigt den 1 september 2015.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för förmåner som avser tid före ikraftträdandet.

3 Senaste lydelse 2012:934.

26

PROP. 2014/15:99

2.3Förslag till lag om ändring i lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel

Härigenom föreskrivs

att 2 § lagen (1984:410) om skatt på

bekämpningsmedel1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §2

Skatt skall erläggas med 30 kronor för varje helt kilogram verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet.

Skatt ska betalas med 34 kronor för varje helt kilogram verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet.

1.Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2015.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

1Lagen omtryckt 1995:617. Senaste lydelse av lagens rubrik 1995:617.

2Senaste lydelse 2003:806.

27

PROP. 2014/15:99

2.4Förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

7 §1

Radio- och TV-avgiften är 2 076

Radio- och tv-avgiften är 2 216

kronor för ett år. Den ska betalas i

kronor för ett år. Den ska betalas i

fyra poster om 519 kronor.

fyra poster om 554 kronor.

Varje post avser en avgiftsperiod om tre månader och ska betalas senast

sista vardagen före avgiftsperiodens början.

 

 

För innehav av TV-mottagare

För innehav av tv-mottagare under

under tiden före den första

tiden före den första avgiftsperioden

avgiftsperioden

ska avgiften betalas

ska avgiften betalas med så stort

med så stort belopp i förhållande till

belopp i förhållande till årsavgiften

årsavgiften

som

motsvarar

som

motsvarar

innehavstiden.

innehavstiden.

Beloppet

avrundas

Beloppet avrundas nedåt till jämnt

nedåt till jämnt antal kronor.

antal kronor.

 

RIKAB får, efter avtal med den

RIKAB får, efter avtal med den

avgiftsskyldige,

besluta

dels att

avgiftsskyldige, besluta dels att

radio- och TV-avgift ska betalas i

radio- och tv-avgift ska betalas i

andra poster och vid andra

andra poster och vid andra

tidpunkter än som anges i första och

tidpunkter än som anges i första och

andra styckena, dels att avgiften inte

andra styckena, dels att avgiften inte

ska aviseras enligt 10 §.

 

ska aviseras enligt 10 §.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

1 Senaste lydelse 2009:1235.

28

PROP. 2014/15:99

2.5Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift

Härigenom föreskrivs att 1–3 §§ lagen (1994:1920) om allmän löneavgift ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

1 §1

Den som enligt 2 kap.

socialavgiftslagen (2000:980) ska betala

arbetsgivaravgifter ska för varje år betala allmän löneavgift. Löneavgiften beräknas på det underlag som gäller för arbetsgivaravgifter enligt

socialavgiftslagen.

 

I underlaget enligt första stycket

I underlaget enligt första stycket

ska dock inte ingå ersättning till

ska dock inte ingå ersättning till

sådana personer som avses i 2 kap.

sådana personer som avses i 2 kap.

27 § eller 28 § första stycket social-

27 § socialavgiftslagen.

avgiftslagen.

 

2 §2

Den som enligt 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980) ska betala egenavgifter ska för varje år betala allmän löneavgift. Löneavgiften beräknas på det underlag som gäller för egenavgifter enligt socialavgiftslagen.

Första stycket gäller inte den som

Första stycket gäller inte den som

bara ska betala ålderspensionsavgift

bara ska

betala

ålderspensionsavgift

enligt 3 kap. 15 §, 15 a § första stycket

enligt

3 kap.

15 eller 16 §

eller 16 § socialavgiftslagen.

socialavgiftslagen.

3 §3

Allmän löneavgift tas ut med 10,15 procent av underlaget och tillfaller staten.

För dem som vid årets ingång har fyllt 23 men inte 25 år tas löneavgiften ut med en fjärdedel av procenttalet och anges med två decimaler så att övriga decimaler faller bort.

1.Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2015.

2.Bestämmelserna i 1 och 3 §§ i den äldre lydelsen tillämpas fortfarande på lön eller annan ersättning enligt 1 § som betalas ut före ikraftträdandet.

Vid tillämpningen av 3 § på lön eller annan ersättning enligt 1 § som betalas ut under perioden 1 augusti 2015–30 juni 2016 ska för dem som vid årets ingång inte har fyllt 25 år, löneavgiften tas ut med arton tjugofemtedelar av procenttalet och anges med två decimaler så att övriga decimaler faller bort.

3.Bestämmelserna i 2 och 3 §§ i den äldre lydelsen tillämpas fortfarande på inkomst enligt 2 § som uppbärs före ikraftträdandet.

1Senaste lydelse 2015:178.

2Senaste lydelse 2015:178.

3Senaste lydelse 2015:178.

29

PROP. 2014/15:99

Vid tillämpningen av 3 § på inkomst enligt 2 § som uppbärs under perioden 1 augusti 2015–30 juni 2016 ska för dem som vid årets ingång inte har fyllt 25 år, löneavgiften tas ut med arton tjugofemtedelar av procenttalet och anges med två decimaler så att övriga decimaler faller bort.

Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter den 1 augusti 2015 respektive såväl före som efter den 30 juni 2016 ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 1 augusti 2015 respektive tiden efter den 30 juni 2016 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under respektive tid och hela beskattningsåret.

30

PROP. 2014/15:99

2.6Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §1

Skatten tas ut med 13 kronor per ton naturgrus.

Skatten tas ut med 15 kronor per ton naturgrus.

1.Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2015.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 2005:961.

31

PROP. 2014/15:99

2.7Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 25 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

25 §1

Ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen lämnas med ett belopp per dag som är baserat på tidigare förvärvsinkomster (dagpenning i form av

inkomstrelaterad ersättning).

 

Dagpenningen bestäms utifrån

Dagpenning

i

form

av

inkomstrelaterad

ersättning bestäms

sökandens dagsförtjänst och normal-

utifrån sökandens

dagsförtjänst,

arbetstid, om inte annat följer av

normalarbetstid

och

det

högsta

denna lag.

respektive lägsta belopp som regeringen fastställer, om inte annat följer av denna lag.

Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela före- skrifter om dagpenningens högsta och lägsta belopp.

Denna lag träder i kraft den 7 september 2015.

1 Senaste lydelse 2009:666.

32

PROP. 2014/15:99

2.8Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229)1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

67 kap.

13 §2

Med hushållsarbete avses vid tillämpningen av detta kapitel följande.

1.Städarbete eller annat rengöringsarbete som utförs i bostaden.

2.Vård av kläder och hemtextilier när vården utförs i bostaden.

3.Matlagning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden.

4.Snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden.

5.Häck- och gräsklippning samt krattning och ogräsrensning som utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden.

6. Barnpassning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden samt lämning och hämtning till och från förskola, skola, fritidsaktiviteter eller liknande.

6. Barnpassning som inte mer än i ringa omfattning innefattar hjälp med läxor och annat skolarbete och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden samt lämning och hämt- ning till och från förskola, skola, fritidsaktiviteter eller liknande.

7.Annan omsorg och tillsyn än barnpassning som en fysisk person behöver och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i samband med promenader, bankbesök, besök vid vårdcentral eller andra liknande enklare ärenden.

8.Hjälp med läxor och annat skol-

arbete till elever i skolformer som avses i 10–13, 15 och 18 kap. samt 24 kap. 2–7 §§ skollagen (2010:800) när hjäl- pen utförs i eller i nära anslutning till bostaden.

1.Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2015.

2.Lagen tillämpas på hushållsarbete som har utförts efter den 31 juli 2015 och förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits efter den 31 juli 2015.

1Lagen omtryckt 2008:803.

2Senaste lydelse 2012:829.

33

Skatten utgör för varje kalendermånad 14 770 kronor per megawatt av den högsta tillåtna termiska effekten i kärnkrafts- reaktorn. Om den högsta tillåtna termiska effekten inte har fastställts, får beskattningsmyndigheten be- räkna effekten efter jämförelse med reaktorer för vilka sådan effekt har fastställts.
Om en kärnkraftsreaktor har varit ur drift under en sammanhängande period av mer än 90 kalenderdygn, får avdrag med 485 kronor per megawatt av den termiska effekten göras för det antal kalenderdygn som överstiger 90.

PROP. 2014/15:99

2.9Förslag till lag om ändring i lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer

Härigenom föreskrivs att 2 och 5 §§ lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer ska ha följande lydelse.

2 §1

Skatt ska betalas för varje kalendermånad som tillstånd finns att inneha och driva en kärnkraftsreaktor. Om driftstillståndet har löpt ut eller återkallats före slutet på en kalendermånad, upphör skattskyldigheten vid denna tidpunkt.

Skatten utgör för varje kalendermånad 12 648 kronor per megawatt av den högsta tillåtna termiska effekten i kärnkrafts- reaktorn. Om den högsta tillåtna termiska effekten inte har fastställts, får beskattningsmyndigheten be- räkna effekten efter jämförelse med reaktorer för vilka sådan effekt har fastställts.

5 §2 Om en kärnkraftsreaktor har varit

ur drift under en sammanhängande period av mer än 90 kalenderdygn, får avdrag med 415 kronor per megawatt av den termiska effekten göras för det antal kalenderdygn som överstiger 90.

1.Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2015.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

1Senaste lydelse 2007:1389.

2Senaste lydelse 2007:1389.

34

PROP. 2014/15:99

2.10Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)

Härigenom föreskrivs i fråga om socialavgiftslagen (2000:980)1 dels att 2 kap. 28 § och 3 kap. 15 a § ska upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 2 kap. 28 § och 3 kap. 15 a § ska utgå, dels att 2 kap. 29 § och 3 kap. 18 § ska ha följande lydelse.

 

2 kap.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

29 §2

Vid beräkning av arbetsgivaravgifterna ska avdrag göras enligt 31 §, om den avgiftsskyldige har utgett avgiftspliktig ersättning till en person som arbetar

med forskning eller utveckling.

Med avgiftspliktig ersättning ska

Med avgiftspliktig ersättning ska

vid tillämpning av första stycket inte

vid tillämpning av första stycket inte

avses sådan ersättning på vilken

avses sådan ersättning på vilken

avgifter ska betalas enligt 27 eller

avgifter ska betalas enligt 27 §.

28 §.

 

3 kap.

18 §3

Vid beräkning av egenavgifter ska avdrag göras med 7,5 procent av avgifts- underlaget, dock högst med 15 000 kronor per år. Avdraget får inte medföra att avgifterna understiger ålderspensionsavgiften enligt 13 §.

Första stycket gäller bara

1.till den del avgiftsunderlaget utgörs av avgiftspliktig inkomst av närings- verksamhet,

2.om den del av avgiftsunderlaget som utgörs av avgiftspliktig inkomst av näringsverksamhet överstiger 40 000 kronor, och

3. om den avgiftsskyldige vid in- gången av beskattningsåret har fyllt 25 men inte 65 år och inte bara ska betala ålderspensionsavgiften enligt

3. om den avgiftsskyldige vid in- gången av beskattningsåret inte har fyllt 65 år och inte bara ska betala ålderspensionsavgiften enligt 16 §.

16§.

1.Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2015.

2.Den upphävda bestämmelsen i 2 kap. 28 § och bestämmelsen i 2 kap. 29 § i den äldre lydelsen tillämpas fortfarande på ersättning som betalas ut före ikraftträdandet.

1Senaste lydelse av

2kap. 28 § 2015:179

3kap. 15 a § 2015:179

rubriken närmast före 2 kap. 28 § 2015:179 rubriken närmast före 3 kap. 15 a § 2015:179

2Senaste lydelse 2013:961.

3Senaste lydelse 2015:179.

35

PROP. 2014/15:99

Den upphävda bestämmelsen i 2 kap. 28 § och bestämmelsen i 2 kap. 29 § i den äldre lydelsen tillämpas även på ersättning som betalas ut under perioden 1 augusti 2015–30 juni 2016. På ersättning som betalas ut under nämnda period ska dock vid tillämpningen av 2 kap. 28 §, utöver hela ålders- pensionsavgiften, arton tjugofemtedelar av de övriga arbetsgivaravgifterna betalas. Procenttalen för avgifterna ska efter kvoteringen anges med två deci- maler så att övriga decimaler faller bort.

3. Den upphävda bestämmelsen i 3 kap. 15 a § och bestämmelsen i 3 kap. 18 § i den äldre lydelsen tillämpas fortfarande på inkomst som uppbärs före ikraftträdandet.

Den upphävda bestämmelsen i 3 kap. 15 a § och bestämmelsen i 3 kap. 18 § i den äldre lydelsen tillämpas även på inkomst som uppbärs under perioden 1 augusti 2015–30 juni 2016. På inkomst som uppbärs under nämnda period ska dock vid tillämpningen av 3 kap. 15 a §, utöver hela ålders- pensionsavgiften, arton tjugofemtedelar av de övriga egenavgifterna betalas. Procenttalen för avgifterna ska efter kvoteringen anges med två decimaler så att övriga decimaler faller bort.

Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter den 1 augusti 2015 respektive såväl före som efter den 30 juni 2016 ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 1 augusti 2015 respektive efter den 30 juni 2016 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under respektive tid och hela beskattningsåret.

36

PROP. 2014/15:99

2.11Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980)

Härigenom föreskrivs att 2 och 5 §§ lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980)1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §2

Vid beräkning av den allmänna löneavgiften och arbetsgivaravgif- terna ska ett särskilt avdrag göras, om den avgiftsskyldige har utgett avgiftspliktig ersättning för arbete utfört i näringsverksamhet vid ett fast driftställe i stödområdet eller för arbete i annan verksamhet som bed- rivs av en ideell förening eller en stiftelse, vid en sådan plats i stödom- rådet som motsvarar ett fast drift- ställe. Med avgiftspliktig ersättning ska vid tillämpning av denna lag inte avses sådan ersättning på vilken end- ast ålderspensionsavgift ska betalas enligt 2 kap. 27 § eller 28 § första stycket socialavgiftslagen (2000:980).

Vid beräkning av den allmänna löneavgiften och egenavgifterna ska ett särskilt avdrag göras, om avgifts- pliktig inkomst av näringsverksam- het från ett fast driftställe i stödom- rådet ingår i avgiftsunderlaget. Detta gäller dock inte den som enligt 3 kap. 15 §, 15 a § första stycket eller 16 § socialavgiftslagen endast ska betala ålderspensionsavgift.

5 §3

Vid beräkning av den allmänna löneavgiften och arbetsgivaravgif- terna ska från summan av dessa av- gifter avdrag göras med 10 procent av avgiftsunderlaget. För den del av

Vid beräkning av den allmänna löneavgiften och arbetsgivaravgif- terna ska ett särskilt avdrag göras, om den avgiftsskyldige har utgett avgiftspliktig ersättning för arbete utfört i näringsverksamhet vid ett fast driftställe i stödområdet eller för arbete i annan verksamhet som bed- rivs av en ideell förening eller en stiftelse, vid en sådan plats i stödom- rådet som motsvarar ett fast drift- ställe. Med avgiftspliktig ersättning ska vid tillämpning av denna lag inte avses sådan ersättning på vilken end- ast ålderspensionsavgift ska betalas enligt 2 kap. 27 § socialavgiftslagen (2000:980).

Vid beräkning av den allmänna löneavgiften och egenavgifterna ska ett särskilt avdrag göras, om avgifts- pliktig inkomst av näringsverksam- het från ett fast driftställe i stödom- rådet ingår i avgiftsunderlaget. Detta gäller dock inte den som enligt 3 kap. 15 eller 16 § socialavgiftslagen endast ska betala ålderspensions- avgift.

Vid beräkning av den allmänna löneavgiften och arbetsgivaravgif- terna ska från summan av dessa av- gifter avdrag göras med 10 procent av avgiftsunderlaget. För den del av

1Senaste lydelse av lagens rubrik 2007:286.

2Senaste lydelse 2015:180.

3Senaste lydelse 2015:180.

37

PROP. 2014/15:99

underlaget som arbetsgivaravgifterna

underlaget som avdrag ska beräknas

beräknas på enligt 2 kap. 28 § social-

på enligt 2 kap. 31 § socialavgiftsla-

avgiftslagen

(2000:980)

eller

som

gen (2000:980) får avdraget inte

avdrag ska beräknas på enligt 2 kap.

medföra att dessa avgifter understi-

31 §

socialavgiftslagen, får avdraget

ger

ålderspensionsavgiften

enligt

inte medföra att dessa avgifter un-

2 kap. 26 § samma lag. Sammanlagt

derstiger ålderspensionsavgiften

en-

får

avdrag göras med

högst

ligt 2 kap. 26 § samma

lag. Sam-

7 100 kronor. Avdraget ska i första

manlagt får avdrag göras med högst

hand göras från den allmänna

7 100 kronor. Avdraget ska i första

löneavgiften.

 

hand

göras

från den

allmänna

 

 

 

löneavgiften.

I avgiftsunderlaget för beräkning av avdraget enligt första stycket ska endast ingå sådan avgiftspliktig ersättning som avses i 2 § första stycket.

Vid bedömningen av avdragsrätten enligt första stycket ska flera avgifts- skyldiga som ingår i samma koncern och som uppfyller villkoren för att få göra avdrag anses som en avgiftsskyldig. Avdraget ska i ett sådant fall i första hand göras av moderföretaget. Till den del avdraget inte kan utnyttjas av moderföretaget, får det utnyttjas av dotterföretagen i den ordning som moderföretaget bestämmer.

1.Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2015.

2.Bestämmelserna i 2 och 5 §§ i den nya lydelsen tillämpas på ersättning som betalas ut efter den 31 juli 2015.

38

3 Inledning

PROP. 2014/15:99

3 Inledning

3.1Ändringar i statens budget

Enligt 9 kap. 6 § riksdagsordningen får regeringen vid högst två tillfällen lämna en proposition med förslag till ändringar i statens budget för det löpande budgetåret. I en tilläggsbestämmelse anges att förslagen ska lämnas i anslutning till den ekonomiska vårpropositionen och budgetpropositionen. Om det finns särskilda skäl får dock förslag till ändringar i budgeten lämnas vid andra tillfällen.

Det finns ingen reglering av vilka förslag som får lämnas i en proposition om ändringar i budgeten. I förarbetena till riksdagsordningen framhålls dock att syftet med propositioner om ändringar i budgeten är att komplettera den av riksdagen beslutade budgeten med anledning av förändringar som vid beslutstillfället inte var möjliga att förutse. Reformer med varaktiga budgetära konsekvenser bör, med hänsyn till vikten av en samlad budgetbehandling, som huvudregel beslutas i samband med budget- propositionen. I de undantagsfall ett förslag till ändringar i budgeten innehåller ny lagstiftning med varaktiga budgetära effekter bör regeringen motivera varför förslaget lämnas vid det aktuella tillfället samt redovisa en ny preliminär inkomst- beräkning och nya preliminära utgiftsramar för de närmast följande två åren (prop. 2013/14:173 s. 33 f.).

Propositionen Vårändringsbudget för 2015 bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet.

3.2Utgångspunkter för regeringens förslag

Vid riksdagens behandling av budget- propositionen för 2015 frångicks den praxis som tidigare tillämpats vid budgetomröstningar, vilket fick till följd att riksdagen röstade för ett annat budgetförslag än regeringens. Regeringen står bakom principen att förslag till ändringar i budgeten framför allt ska komplettera den beslutade budgeten med anledning av förändringar som inte var kända vid besluts- tillfället, men gör bedömningen att den unika situation som uppstått motiverar att förslagen till ändringar i denna proposition är mer omfattande än normalt.

Regeringens politiska prioriteringar som presenterades i budgetpropositionen för 2015 ligger fast. Utgångspunkten för de förslag som lämnas i denna proposition, och som omfattar lagförslag med budgeteffekter fr.o.m. 2015, förslag till finanspolitiskt motiverade justeringar av nivån på utgiftstaket samt förslag till ändringar avseende statens inkomster och utgifter, är den inriktning av den ekonomiska politiken som regeringen redovisade i budget- propositionen för 2015. Till detta kommer kompletteringar till den av riksdagen beslutade budgeten till följd av händelser som inte kunde förutses vid beslutstillfället eller, till följd av den korta beredningstid som föreligger för en ny regering efter ett riksdagsval, inte var möjliga att bereda i tid till budgetpropositionen för 2015. Det anges tydligt i respektive avsnitt när förslagen har sin bakgrund i budget-

41

PROP. 2014/15:99

propositionen. De återstående förslag som lämnades i budgetpropositionen för 2015 och som inte behandlas i denna proposition kommer att lämnas i ett senare skede.

För den lagstiftning som föreslås redovisar regeringen på sedvanligt sätt en konsekvens- analys med en bedömning av förslagens budgetära konsekvenser. Effekterna anges för såväl 2015 som för 2016–2018. Därmed framgår tydligt helårseffekterna. Flera andra förslag, som inte kräver lagstiftning, avses ha fleråriga eller permanenta budgeteffekter och även i dessa fall redovisas de bedömda budgetära effekterna.

I propositioner med förslag till ändringar i budgeten redovisar regeringen som regel på vilket sätt, och i vilken omfattning, de olika förslagen har finansierats samt vilka verksamhetseffekter minskade anslag bedöms få. Normalt finns det en direkt koppling mellan ett anslag som ökas och ett som minskas. I denna proposition föreslås såväl inkomstförstärkningar som minskningar av anslag som har sin bakgrund i genomförandet av regeringens ekonomiska politik enligt budgetpropositionen för 2015, och som därmed utgör en generell finansiering till anslagsökningar hänförliga till förslag som ursprungligen lämnades i samma proposition. Detta framgår av motivtexten tillsammans med bedömda verksamhetseffekter. De föreslagna ändringarna i budgeten är, i termer av påverkan på den offentliga sektorns finansiella sparande, i denna del finansierade. Det gäller även förslag till reformer som inte var möjliga att bereda i tid till budgetpropositionen för 2015 till följd av den korta beredningstid som föreligger för en ny regering efter ett riksdagsval.

utgifter till följd av statsskuldsräntor, förändrade antaganden om antal personer i olika transfereringssystem samt vissa effekter av valutakursförändringar. Resterande 7,5 miljarder kronor avser diskretionära reformer. Av dessa är 5,9 miljarder kronor utgiftsförändringar som inte är av oförutsedd karaktär, varav 5,5 miljarder kronor är hänförliga till förslag som ursprungligen lämnades i budgetpropositionen för 2015. Påverkan på den offentliga sektorns finansiella sparande är 0,5 miljarder kronor lägre än utgiftsökningen på statens budget (se prop. 2014/15:100 avsnitt 8.1 tabell 8.1). På inkomstsidan av statens budget lämnas förslag som, netto, beräknas öka statens inkomster med 5,4 miljarder kronor. I 2015 års ekonomiska vårproposition presenteras i tabellform en översikt över budgeteffekterna fram t.o.m. 2019 (prop. 2014/15:100 avsnitt 7.2 tabell 7.8).

De förändringar av beställningsbemyn- diganden som föreslås uppgår sammantaget till 14,9 miljarder kronor. En sammanställning av de förändrade bemyndigandena redovisas i bilaga 4.

De inkomst- och anslagsförändringar som föreslås i denna proposition beaktas i de prognoser som redovisas i 2015 års ekonomiska vårproposition.

3.3Konsekvenser för statens budget

Sammantaget innebär de förslag som lämnas i denna proposition att anvisade medel ökar med 18,8 miljarder kronor, netto, varav anslags- ökningarna uppgår till 19,9 miljarder kronor och anslagsminskningarna till 1,1 miljarder kronor. Av nettoökningen avser 11,3 miljarder kronor kompletteringar till den av riksdagen beslutade budgeten till följd av att volymer eller makroekonomiska förutsättningar förändrats jämfört med den bedömning som låg till grund för anslagsberäkningen i riksdagens beslut om statens budget för 2015. Dessa utgörs av ökade

42

4 Utgiftstaket för staten

PROP. 2014/15:99

4 Utgiftstaket för staten

Regeringens förslag: Utgiftstaket för staten, inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget, fastställs av finanspolitiska skäl till 1 158 miljarder kronor för 2015, 1 204 miljarder kronor för 2016 och 1 262 miljarder kronor för 2017.

Skälen för regeringens förslag: Utgiftstakets nivå är ett uttryck för riksdagens syn på hur statens och ålderspensionssystemets totala utgifter bör begränsas i ett medelfristigt perspektiv. Såväl utgifternas sammansättning som den statliga sektorns totala omslutning och det nödvändiga skatteuttag som följer av detta ger uttryck för bl.a. de värderingar som ligger till grund för den politik som bedrivs.

Den förändring av finanspolitikens inriktning som regeringen avser att genomföra under mandatperioden förutsätter att de fastställda nivåerna på utgiftstaket för 2015–2017 höjs. Regeringen föreslog därför i budget- propositionen för 2015 höjningar av de av riksdagen fastställda nivåerna på utgiftstaket (prop. 2014/15:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 5.4.1 och 5.4.2).

Det finns inga formella hinder för riksdagen att besluta om att ändra en tidigare fastställd nivå på utgiftstaket. Utgångspunkten är dock att de nivåer på utgiftstaket som riksdagen har beslutat om normalt inte ändras till följd av andra orsaker än tekniska justeringar. Utgiftstaket ger regeringen och riksdagen stöd för att hantera det latenta utgiftstryck som uppstår i den politiska processen. Olika utgiftsökningar prövas tillsammans inom ett fastställt ekonomiskt utrymme vilket tvingar fram prioriteringar

mellan olika önskemål. Därmed minskar t.ex. risken för att tillfälligt höga inkomster, i ett läge med högt resursutnyttjande, används för att finansiera permanent högre utgifter. Enligt den praxis som utvecklats har regeringen inte lämnat förslag om förändringar av den reella nivån på ett utgiftstak som tidigare har föreslagits av samma regering. Det är dock förenligt med såväl praxis som det finanspolitiska ramverket att en ny regering lämnar förslag om ändrade nivåer på utgiftstaket som en del av en förändrad inriktning av finanspolitiken (se skr. 2010/11:79 s. 26).

Regeringens förslag till nivåer på utgiftstaket avvisades i samband med att riksdagen röstade för ett annat budgetförslag (bet. 2014/15:FiU1, rskr. 2014/15:29). De av riksdagen beslutade nivåerna på utgiftstaket 2015–2017 speglar därmed inte regeringens syn på hur de statliga utgifterna bör utvecklas och begränsas.

Inriktningen på budgetpolitiken, som den angavs i budgetpropositionen för 2015, ligger fast och regeringen återkommer därför till riksdagen i denna proposition med förslag om att de redan fastställda nivåerna på utgiftstaket för 2015–2017 ska höjas av finanspolitiskt motiverade skäl. Skälen till regeringens förslag är desamma som regeringen redogjorde för i budgetpropositionen för 2015 och de nu före- slagna höjningarna är lika stora som i budgetpropositionen. Utgiftstakets nivåer i budgetpropositionen för 2015 baserades bl.a. på ett antal förslag som motiverade tekniska justeringar av nivåerna, varav ett par av förslagen varken ingår i den beslutade budgeten eller i denna proposition. Till följd av att dessa förslag, inklusive de tekniska justeringar som förslagen hade motiverat, inte ingår i denna proposition är

45

PROP. 2014/15:99

de föreslagna nivåerna på utgiftstaket 2 miljarder kronor lägre 2015 och 3 miljarder kronor lägre 2016 och 2017 jämfört med budgetpropositionen för 2015.

Normalt föreslår regeringen i budget- propositionen en nivå på utgiftstaket för det tredje tillkommande budgetåret. Detta regleras i 2 kap. 2 § budgetlagen (2011:203). Regeringen har då i den föregående vårpropositionen gjort en bedömning av nivån för det tredje året. Utgiftstakets nivåer för det första och andra året är redan fastställda av riksdagen och justeras endast om det finns tekniska skäl. Om det i enstaka fall är aktuellt att ändra redan fastställda nivåer av andra skäl lämnas förslag om detta i budgetpropositionen, om ändringarna avser kommande år, eller i en proposition om ändringar i statens budget, om ändringen avser innevarande år.

Tabell 4.1 Finanspolitiskt motiverade höjningar av utgiftstakets nivåer för 2015–2017

Miljarder kronor

 

2015

2016

2017

Av riksdagen beslutade utgiftstak1

1 125

1 163

1 210

Finanspolitiskt motiverade

 

 

 

höjningar av utgiftstakets

 

 

 

nivå för 2015–2017

33

41

52

Förslag till utgiftstak för staten

1 158

1 204

1 262

1 Bet. 2014/15:FiU1 s. 132, rskr. 2014/15:29. Källa: Egna beräkningar.

Som redovisats i avsnitt 3 bedömer regeringen att det finns skäl att lämna mer omfattande förslag till ändringar i budgeten än normalt. Utgångspunkten för de förslag som lämnas i denna proposition är den inriktning av den ekonomiska politiken som regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2015. Ett betydande antal av de förslag som lämnas i denna proposition har budgetkonsekvenser även för åren efter 2015. För dessa förslag redovisar regeringen de bedömda offentligfinansiella effekterna för perioden 2016–2018.

Sedan 2003 beslutar riksdagen, som ovan anförts, normalt om utgiftstak för kommande år i samband med att den behandlar budget- propositionen. Den unika situation som har uppstått genom att riksdagen avvisade regeringens förslag till budget och nivåer på utgiftstaket för 2015–2017 innebär att fastställda utgiftstak inte ger utrymme för den finanspolitik som regeringen vill föra. Tillsammans med de medelfristiga budgeteffekter som förslagen i

denna proposition innebär, motiverar det att beslut om reviderade nivåer för utgiftstaket 2016 och 2017 fattas redan i samband med att riksdagen behandlar förslagen i denna proposition. I annat fall skulle en motstridighet uppstå mellan de medelfristiga budget- konsekvenserna av regeringens nu föreslagna budgetpolitik och de utgiftstak som riksdagen har beslutat om för 2016 och 2017.

Vidare efterlevs på detta sätt de centrala principer som den svenska budgetprocessen vilar på och som utgiftstaket ger uttryck för. Den ena principen är en beslutsordning uppifrån och ned där de totala utgifterna beslutas före delarna, vilket leder till att utgiftsökningar prövas utifrån ett på förhand fastställt ekonomiskt utrymme. Den andra principen är ett medelfristigt perspektiv. Utgiftstaket fastställs för det tredje tillkommande året för att beslutet om begränsningen av de totala utgifterna för ett visst år tidsmässigt ska skiljas från beslutet om de faktiska utgifterna för det året. Det ger förutsättningar för att diskussionen om hur stort utrymmet för statliga utgifter är kan frigöras från diskussionen om vilka utgifter som är nödvändiga eller angelägna. En meningsfull utgiftsbegränsning måste på ett eller annat sätt utgå från ekonomins funktionssätt och ett skatteuttag som upplevs som godtagbart. Den medelfristiga principen värnas på bästa möjliga sätt om riksdagen snarast, dvs. i samband med denna proposition, fattar beslut om nya nivåer på utgiftstaket.

Regeringen anser mot denna bakgrund att riksdagen bör ändra de beslutade nivåerna för utgiftstaket 2015–2017. Utgiftstaket för staten, inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget, bör därvid av finanspolitiska skäl fastställas till 1 158 miljarder kronor för 2015, 1 204 miljarder kronor för 2016 och 1 262 miljarder kronor för 2017.

46

5

Ändringar avseende statens inkomster

PROP. 2014/15:99

5 Ändringar avseende statens inkomster

I detta avsnitt lämnar regeringen förslag till ändringar avseende statens inkomster 2015.

I 2015 års ekonomiska vårproposition finns en sammanställning av de offentligfinansiella effekterna av de skatte- och avgiftsförändringar som föreslås i denna proposition (prop. 2014/15:100 avsnitt 6.1).

Lagrådet

Skatteutskottet beslutade den 24 oktober 2014 i samband med riksdagsbehandlingen av budget- propositionen för 2015 (prop. 2014/15:1) att in- hämta Lagrådets yttrande över bl.a. det lag- förslag rörande slopad skattereduktion för hjälp med läxor och annat skolarbete som finns i bilaga 1, avsnitt 2. Lagrådets yttrande finns i bilaga 1, avsnitt 4. Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran. I förhållande till lagrådsremissens

5.1Skattereduktion för hjälp med lagförslag har vissa förändringar gjorts i ikraft-

läxor och annat skolarbete

5.1.1Ärendet och dess beredning

Inom Finansdepartementet har promemorian Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen för 2015 tagits fram (dnr Fi2014/3347). En sammanfattning av pro- memorians förslag finns i bilaga 1, avsnitt 1. Promemorian har remitterats och innehåller bl.a. förslag om att slopa RUT-avdragets bestäm- melse om skattereduktion för hjälp med läxor och annat skolarbete. Promemorians lagförslag i denna del finns i bilaga 1, avsnitt 2. En förteck- ning över remissinstanserna finns i bilaga 1, av- snitt 3. En remissammanställning finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2014/3347).

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att RUT-avdragets bestämmelse om skattereduktion för hjälp med läxor och annat skolarbete skulle slopas (prop. 2014/15:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor, avsnitt 6.6.3). Riksdagen beslutade dock att avslå förslaget (bet. 2014/15:FiU1, rskr. 2014/15:29). Regeringen anser alltjämt att förslaget bör genomföras. I detta avsnitt behandlas därför förslaget.

trädande- och övergångsbestämmelserna.

5.1.2Gällande rätt

Den 1 juli 2007 trädde skattereduktionen för hushållsarbete, det s.k. RUT-avdraget, i kraft. RUT-avdrag ges för vissa särskilt angivna arbe- ten. Av förarbetena till RUT-avdraget framgår att vad som i första hand bör omfattas av skattereduktionen är sådana tjänster som hör till vad som kan benämnas hushållsarbetets kärn- områden (prop. 2006/07:94 s. 41).

Ett sådant arbete är enligt 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) barnpassning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden. När reglerna om skattereduktion för hushålls- arbete infördes anfördes i förarbetena avseende barnpassning att i de fall en barnvakt hjälper barnet med läxor eller annat skolarbete bör det omfattas av skattereduktionen, eftersom hjälp med skolarbetet har ett nära samband med själva barnpassningen (prop. 2006/07:94 s. 43). Den 1 januari 2013 infördes en särskild bestämmelse om att skattereduktionen för hushållsarbete ska omfatta hjälp med läxor och annat skolarbete till elever i skolformer som avses i 10–13, 15 och

49

PROP. 2014/15:99

18 kap. samt 24 kap. 2–7 §§ skollagen (2010:800), när hjälpen utförs i eller i nära anslutning till bostaden. Ren undervisning är inte avsedd att omfattas av bestämmelsen om skattereduktion för hjälp med läxor och annat skolarbete (prop. 2012/13:14 s. 7) och var inte heller tidigare avsedd att omfattas av bestämmel- sen om skattereduktion för barnpassning (se prop. 2006/07:94 s. 43).

ökat behov av läxhjälp kan vara ett tecken på brister i skolans förmåga att leva upp till skol- lagens krav att ge elever förutsättningar att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Resurser som satsas på skolan bör därför enligt Skolverket syfta till att alla elever får den undervisning de har rätt till, bättre resultat och ökad likvärdighet. Arbetsförmedlingen anför att om förslaget imple- menteras är det sannolikt att denna tjänstemark- nad kommer att minska betydligt. Arbetsför- medlingen anser att det är svårt att bedöma vilka

5.1.3Slopad skattereduktion för hjälp sysselsättningskonsekvenser reduktionen med- med läxor och annat skolarbete för eftersom publicerad branschstatistik över

Regeringens förslag: Den särskilda bestämmelsen om skattereduktion för hjälp med läxor och annat skolarbete slopas. Bestämmelsen om skattereduktion för barnpassning ändras så att den endast omfattar barnpassning som inte mer än i ringa omfattning innefattar hjälp med läxor och annat skolarbete.

Ändringen träder i kraft den 1 augusti 2015.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorian föreslogs dock att ändringen skulle träda i kraft den 1 januari 2015.

Remissinstanserna: Majoriteten av de remiss- instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. Ekonomistyrningsverket anser att det är skolans ansvar att se till att eleverna har tillgång till hjälp- och stödundervis- ning, men att det finns risk att de ökade intäkter som redovisas i promemorian uteblir på grund av kontrollsvårigheter och fusk. Tjänstemännens Centralorganisation anser att läxhjälp och under- visningsstöd ska vara en integrerad del av skolans verksamhet och omfatta alla elever. Förvaltnings- rätten i Linköping anser att uttrycket ”ringa omfattning” i vart fall initialt kan medföra tolk- ningssvårigheter, eftersom det i viss mån får anses oklart på vilka omständigheter bedöm- ningen ska grundas. Skatteverket anför att vissa gränsdragnings- och kontrollproblem kan upp- komma mot bakgrund av att företag på markna- den erbjuder både barnpassning och läxhjälp. För att undvika gränsdragningsproblem bör lag- texten, enligt verket, förtydligas t.ex. genom att ange att läxläsning inte alls får ingå i barnpass- ning. Statens skolverk (Skolverket) anser att till- gång till läxhjälp kan vara positivt, men att ett

sysselsättningen saknas, men anför att uppgifter tyder på att det främst är studenter från universi- tet/högskolor som har anställningar i branschen och därför kommer att drabbas om denna tjänstemarknad reduceras. Det finns därmed enligt Arbetsförmedlingen en risk för att ung- domsarbetslösheten ökar om förslaget genom- förs. Institutet för arbetsmarknads- och utbild- ningspolitisk utvärdering (IFAU) anför att det, så vitt institutet vet, saknas tillförlitlig forskning som utvärderar effektiviteten i denna typ av sub- ventioner. Det finns enligt IFAU också en viktig fördelningspolitisk aspekt av denna fråga, efter- som användandet av RUT-avdraget är större i inkomstfördelningens övre regioner. Företagarna anser att förslaget har ett tydligt negativt signal- värde. Läxhjälpsföretagen skulle enligt organisa- tionen behöva mer än dubbla sina priser för att täcka in ökade socialavgifter för sin (unga) per- sonal och slopat RUT-avdrag för kunderna, vilket vore att effektivt ta bort förutsättningarna för en ny bransch. My Academy Sweden AB (My Academy) anser att förslaget inte har föregåtts av någon ordentlig utredning kring vilka effekter skattereduktionen fått på skolresultaten och att det inte heller presenteras något alternativt läx- hjälpsstöd för elever som i dag har råd med läx- hjälp endast tack vare RUT-avdraget. My Academy uppskattar att över 3 000 unga vuxna jobbar som läxhjälpare samt anför att förslaget inte föregåtts av en konsekvensanalys av de anställda i branschen och att det inte finns några uppskattningar av hur många arbetstillfällen som skulle försvinna med förslaget. De föreslagna nya definitionerna är vidare, enligt företaget, fortsatt otydliga och svårtolkade vilket gör att läxhjälpsaktörer sannolikt kommer fortsätta att utmana regelverket. Det bör enligt My Academy definieras tydligare vad som menas med att aktörer får tillhandahålla läxhjälp i ”ringa omfatt-

50

ning”. Näringslivets Skattedelegation, vars remiss- yttrande Svenskt Näringsliv hänvisar till, och

Svensk Industriförening anser att förslaget kan väntas öka svartarbetet och leda till sämre effek- tivitet och undervisningskvalitet för dagens ung- domar, då det försämrar förutsättningarna för professionella företag i en framväxande bransch. Regelverkens förutsebarhet försämras också enligt organisationerna, vilket är negativt för viljan att starta och driva företag. De anför vidare att det ur ett fördelningspolitiskt perspektiv kan noteras att de kostnadsfördyringar för läxhjälp som förslaget innebär, kommer att medföra att endast familjer med mycket höga inkomster har råd att fortsätta anlita läxhjälp. Svenska Bank- föreningen och Svenska Fondhandlareföreningen anser att remisstidens längd inte uppfyller rege- ringsformens krav på beredning av lagförslag.

Skälen för regeringens förslag: Elevers möjlighet att få hjälp med läxor bör inte vara beroende av om de har föräldrar som har möjlig- het att hjälpa dem eller betalningsförmåga för att köpa läxhjälp. Skolan ska vara sammanhållen och likvärdig. Detta kommer bl.a. till uttryck i 1 kap. 4 § skollagen (2010:800), som anger att en strä- van ska vara att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. För att förbättra likvärdigheten och öka möjlig- heterna för fler elever att utvecklas så mycket som möjligt har medel avsatts för en ökad sats- ning på hjälp med läxor och annat skolarbete för elever i grundskolan, vid sidan av den ordinarie undervisningstiden. Vidare genomförs en ut- byggnad av sommar- och lovskolan för elever i årskurserna 6–9 och i gymnasieskolan som riske- rar att inte klara kunskapskraven.

Mot denna bakgrund bör den särskilda bestämmelsen om skattereduktion för hjälp med läxor och annat skolarbete slopas. För att skatte- reduktion för mer renodlad sådan hjälp inte åter ska ges inom ramen för barnpassning bör sam- tidigt bestämmelsen om skattereduktion för barnpassning ändras. Att, som Skatteverket före- slagit, helt utesluta hjälp med läxor och annat skolarbete kan dock leda till gränsdragnings- problem när det gäller vilka moment som en barnvakt kan utföra vid ett barnpassningstillfälle. En förutsättning för rätt till skattereduktion för barnpassning bör därför vara att barnpassningen inte mer än i ringa omfattning innefattar hjälp med läxor och annat skolarbete.

Förvaltningsrätten i Linköping har anfört att det i viss mån får anses oklart på vilka omstän-

PROP. 2014/15:99

digheter bedömningen ska grundas medan My Academy Sweden AB har anfört att förslaget är otydligt och svårtolkat och att det bör definieras tydligare vad som menas med att läxhjälp får tillhandahållas i ”ringa omfattning”. Med ”läxor och annat skolarbete” avses i detta sammanhang, precis som tidigare i den särskilda bestämmelsen om skattereduktion för hjälp med läxor och annat skolarbete, sådant skolarbete som hänför sig till läroplaner, kursplaner och ämnesplaner (se prop. 2012/13:14 s. 7). Ren undervisning omfattas, som framgår av avsnitt 5.1.2, inte över huvud taget av skattereduktionen för barnpass- ning. Med ”ringa” avses enligt terminologin i inkomstskattelagen (1999:1229) ca 5–10 procent (prop. 1999/2000:2, del 1, s. 504).

Flera remissinstanser, däribland Företagarna,

Näringslivets Skattedelegation och My Academy Sweden AB, har synpunkter på förslagets effekter för läxhjälpsbranschen. Dessa syn- punkter behandlas i konsekvensanalysen i avsnitt 5.1.4.

När det gäller beredningskravet anser rege- ringen, i motsats till vad Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhandlarföreningen anfört, att det är uppfyllt. Tidsbrist efter ett val utgör en sådan omständighet som tillåts påverka remissti- dens längd (se bet. 2008/09:KU10).

Lagförslag

Förslaget föranleder ändringar i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen, se avsnitt 2.8.

5.1.4Konsekvensanalys

Offentligfinansiella effekter

Slopad skattereduktion för läxhjälp och annat skolarbete beräknas öka skatteintäkterna med 20 miljoner kronor 2015 och därefter med 50 miljoner kronor per år.

Då det inte är möjligt att exakt beräkna hur stor andel av den totala skattereduktionen som avser hjälp med läxor och annat skolarbete, base- ras bedömningen av effekten på en uppskattning av läxhjälpsbranschens omsättning 2015. Slopan- det av skattereduktionen för hjälp med läxor och annat skolarbete innebär sannolikt att tjänsterna riktade till gymnasieelever exkluderas från reduktionen samt att antalet tjänster som riktas till högstadieelever begränsas. Beräkningarna baseras därför även på uppskattningar av hur stor

51

PROP. 2014/15:99

del av företagens omsättning som tillfaller olika åldersgrupper.

Effekter för myndigheter och företag

Förslaget innebär att de företag som i dag erbjuder tjänster som är inriktade på hjälp med läxor och annat skolarbete inte kommer att kunna utföra sådana tjänster inom ramen för systemet med skattereduktion för hushålls- arbete. Ett alternativ vore att helt exkludera hjälp med läxor och annat skolarbete från systemet genom att utesluta sådan hjälp ur skattereduk- tionen för barnpassning. En sådan ändring har emellertid bedömts vara mindre lämplig, efter- som den skulle ge upphov till gränsdragnings- problem kring vad en barnvakt kan ägna sig åt inom ramen för skattereduktionen och därmed påverka även de företag som erbjuder barnpass- ningstjänster utan särskild inriktning på hjälp med läxor och annat skolarbete.

Företagarna har anfört att förslaget bidrar till att ta bort förutsättningarna för läxhjälps- branschen. Näringslivets Skattedelegation, vars remissyttrande Svenskt Näringsliv hänvisar till, och Svensk Industriförening har också uttryckt farhågor för branschen med anledning av försla- get. Läxhjälpsbranschen fanns i viss utsträckning redan innan skattereduktion gavs för barnpass- ning och sedermera uttryckligen för hjälp med läxor och annat skolarbete. Köparnas kännedom om dessa tjänster får dessutom antas ha ökat sedan skattereduktionens införande. Det bör således alltjämt finnas en marknad för hjälp med läxor och annat skolarbete även utan en skatte- reduktion till köparna av sådana tjänster. Det får dock förutsättas att antalet köpare och antalet köpta tjänster, och därmed företagens omsätt- ning, kommer att minska i förhållande till nuva- rande volymer. Det saknas statistik om det totala antalet företag som är verksamma inom läx- hjälpsbranschen. Branschen domineras av två större aktörer som tillsammans står för ca 70 procent av den totala omsättningen, men det finns även ett antal mindre företag som erbjuder hjälp med läxor och annat skolarbete. Förslaget torde särskilt påverka de mindre företagen, sär- skilt sådana som befinner sig i ett uppstarts- skede.

Förslaget kan i viss mån försämra konkurren- sen för företag inom läxhjälpsbranschen i för- hållande till företag som erbjuder barnpassnings- tjänster utan särskild inriktning på hjälp med läxor och annat skolarbete.

I den utsträckning som de tjänster som berörda företag tillhandahåller exkluderas ur skattereduktionen för hushållsarbete minskar samtidigt den administrativa börda som tillämp- ning av den s.k. fakturamodellen för skatte- reduktionen innebär. Tidsbesparingen för detta kan uppskattas med utgångspunkt i Tillväxt- verkets databas MALIN. I databasen anges tids- åtgången för exempelvis lämnande av uppgifter om fulla arbetsgivaravgifter till två minuter och tidsåtgången för lämnande av information om sammanlagda avgifter till i genomsnitt en minut per tillfälle. Mot bakgrund av detta uppskattas tidsbesparingen till ca två minuter per köp, under förutsättning att företagens uppgifts- hantering är anpassad till uppgiftslämnandet. Kostnadsbesparingen per köp beräknas då till ca nio kronor (vid en genomsnittlig timlön för administratören på 266 kronor enligt uppgif- terna i MALIN).

Skatteverket behöver göra vissa system- anpassningar samt ändra blanketter och informa- tionsmaterial. Eventuella tillkommande utgifter för Skatteverket ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Förslaget bedöms inte påverka kostnaderna eller arbetsbördan för de allmänna förvaltnings- domstolarna.

Effekter för enskilda

Förslaget innebär att de personer som i dag köper tjänster som är inriktade på hjälp med läxor och annat skolarbete inte kommer att kunna köpa sådana tjänster inom ramen för systemet med skattereduktion för hushålls- arbete. Det finns ingen statistik som indikerar hur många personer som i dag köper renodlad läxhjälp. I Skatteverkets rapport Om RUT och ROT och VITT och SVART (2011:1) uppgick andelen som köpte barnpassning eller läxhjälp till 1 procent av samtliga intervjuade köpare av RUT-tjänster. De senaste åren har läxhjälps- branschen växt och antalet personer som använder RUT-avdrag för läxhjälp torde vara betydligt större nu. En del av de som i dag köper läxhjälp inom ramen för RUT-avdraget kommer sannolikt att fortsätta köpa dessa tjänster även utan en skattereduktion, medan andra helt eller delvis kommer att sluta köpa tjänsterna. Antalet köpare och antalet köpta tjänster antas minska i förhållande till nuvarande volymer.

52

Effekter på svartarbete

Det är inte känt i vilken utsträckning läxhjälp köptes svart innan RUT-avdraget infördes. I en rapport från Skatteverket (2011:1) uppger köpare av städ- respektive trädgårdstjänster att de skulle börja köpa svart i 8 respektive 5 pro- cent av fallen om RUT-avdraget avskaffades, vilket bedömdes kunna vara en underskattning. Det är troligt att svartarbetet, även inom läx- hjälp, skulle öka bland dem som fortsätter köpa tjänsterna vid ett slopande av avdraget, men i vilken omfattning är oklart. Den totala effekten på svartarbete i ekonomin bedöms dock vara begränsad då reduktionen för läxhjälp och annat skolarbete utgör ett relativt litet belopp.

Effekter på jämställdhet

Det saknas statistik över antalet pojkar respek- tive flickor som får hjälp med läxor genom RUT-avdraget för läxhjälp samt över köns- fördelningen bland dem som arbetar som läx- hjälpare. Vad gäller den tid föräldrar lägger på hjälp med läxor indikerar SCB:s tidsanvänd- ningsundersökning att kvinnor spenderar något mer tid på läxhjälp än män. I undersökningen 2000/01, innan införandet av RUT-avdraget, spenderade sammanboende män med barn från 7 år i genomsnitt 4 minuter i veckan på läxhjälp medan kvinnor i samma situation spenderade 6 minuter. I undersökningen 2010/11, efter in- förandet av RUT-avdraget, var samma uppgifter 2 minuter för män och 3 minuter för kvinnor. Det är dock inte möjligt att säga hur fördel- ningen av läxhjälp ser ut i de familjer som använ- der RUT-avdraget för läxhjälp, och inte heller om denna fördelning påverkats av den särskilda bestämmelsen om att hjälp med läxor och annat skolarbete skulle ingå i RUT-avdraget. Tids- användningsstudierna indikerar att kvinnor eventuellt kan påverkas något mer än män.

Effekter på sysselsättning

My Academy Sweden AB har efterlyst en konsekvensanalys avseende de anställda och antalet anställningar medan Arbetsförmedlingen har anfört att det finns en risk för att ungdoms- arbetslösheten ökar om förslaget genomförs.

Många av dem som arbetar som läxhjälpare är högskolestudenter. Detta är en grupp som generellt sett har god anknytning till arbets- marknaden. En ökad sysselsättning i läxhjälps- branschen bedöms således leda till en undan- trängning av sysselsättningen i övriga branscher. På lång sikt bedöms förslaget således ha en

PROP. 2014/15:99

mycket begränsad effekt på sysselsättningen i ekonomin. Extraarbetet som läxhjälpare bedöms vidare inte påverka dessa individers chans till framtida arbete i någon större utsträckning.

5.2Nedsättningen av socialavgifterna för unga

5.2.1Ärendet och dess beredning

Inom Finansdepartementet har promemorian Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen för 2015 tagits fram (dnr Fi2014/3347). En sammanfattning av pro- memorians förslag finns i bilaga 1, avsnitt 1. Promemorian har remitterats och innehåller bl.a. förslag om slopad nedsättning av socialavgifterna för unga. Promemorians lagförslag i denna del finns i bilaga 1, avsnitt 2. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1, avsnitt 3. En remissammanställning finns tillgänglig i Finans- departementet (dnr Fi2014/3347).

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att nedsättningen av socialavgifterna för unga skulle slopas (prop. 2014/15:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor, avsnitt 6.9.3). Riksdagen beslutade dock att avslå förslaget (bet. 2014/15:FiU1, rskr. 2014/15:29). Regeringen anser alltjämt att förslaget bör genomföras. I detta avsnitt behandlas därför förslaget.

Lagrådet

Skatteutskottet beslutade den 24 oktober 2014 i samband med riksdagsbehandlingen av budget- propositionen för 2015 (prop. 2014/15:1) att inhämta Lagrådets yttrande över bl.a. det lagförslag rörande slopad nedsättning av socialavgifterna för unga som finns i bilaga 1, avsnitt 2. Lagrådets yttrande finns i bilaga 1, avsnitt 4. Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran. I förhållande till lagrådsremissens lagförslag har vissa förändringar gjorts i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna.

53

PROP. 2014/15:99

5.2.2Gällande rätt

Socialavgifter och allmän löneavgift

Socialavgifter tas ut för finansiering av de sociala trygghetssystemen och utgörs av arbetsgivarav- gifter och egenavgifter. Arbetsgivaravgifter be- talas i första hand av arbetsgivare medan egenav- gifter normalt betalas av fysiska personer som bedriver aktiv näringsverksamhet, dvs. enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delä- gare i handelsbolag. Regler om socialavgifter finns i socialavgiftslagen (2000:980).

Utöver socialavgifter ska, enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, ytterligare en avgift betalas av arbetsgivare och enskilda nä- ringsidkare. Den allmänna löneavgiften infördes ursprungligen för att finansiera EU-inträdet men används nu i första hand i allmänt budgetför- stärkande syfte. Den allmänna löneavgiften de- biteras i samband med, och på samma underlag som, socialavgifterna. Författningstekniskt ingår den allmänna löneavgiften varken i arbetsgivar- avgifterna eller i egenavgifterna men eftersom den inte särskiljs i debiteringsförfarandet brukar den i dagligt tal ingå i begreppet socialavgifter. För inkomståret 2015 fördelar sig avgifterna på följande sätt (se tabell 5.1).

Tabell 5.1 Socialavgifter och allmän löneavgift 2015

Procent

 

Egen-

Arbetsgivar-

 

avgifter

avgifter

Sjukförsäkringsavgift

4,44

4,35

Föräldraförsäkringsavgift

2,60

2,60

 

 

 

Ålderspensionsavgift

10,21

10,21

 

 

 

Efterlevandepensionsavgift

1,17

1,17

 

 

 

Arbetsmarknadsavgift

0,10

2,64

 

 

 

Arbetsskadeavgift

0,30

0,30

 

 

 

S:a socialavgifter

18,82

21,27

Allmän löneavgift

10,15

10,15

 

 

 

S:a socialavgifter och allmän löneavgift

28,97

31,42

 

 

 

Finansiering av trygghetssystemen

Socialavgifterna är i principiellt hänseende för- säkringsavgifter men det faktiska försäkringsin- slaget varierar mellan försäkringsslagen och för flertalet försäkringar saknas en direkt koppling mellan avgiften och förmånen.

Det inkomstgrundade ålderspensionssystemet

finansieras

med

en

fast

pensionsavgift

18,5 procent

av

pensionsunderlaget,

där

16 procentenheter

går

till

fördelningssystemet

för att finansiera inkomstpensionen. Resterande 2,5 procentenheter betalas in till systemet för premiepension där avgiftsintäkterna fonderas individuellt för varje försäkrad. Arbetsgivarens respektive den egenavgiftsskyldiges del av avgiftsinbetalningen sker i form av ålders- pensionsavgift om 10,21 procent av avgifts- underlaget enligt socialavgiftslagen.

Det inkomstgrundade ålderspensionssystemet är ett fristående försäkringssystem vid sidan av statens budget. Utgående inkomst- och tilläggs- pensioner i fördelningssystemet ska löpande finansieras av inbetalade avgifter samt tillgång- arna i AP-fonderna. Det är konstruerat så att det ska vara finansiellt självreglerande, där eventuella anpassningar sker på förmånssidan – inte genom en förändrad avgiftssats. Premiepensionen är ett fullfonderat system. Ingen skattefinansiering ska således ske utan systemet är helt slutet i detta avseende. En grundläggande princip bakom pensionssystemet är att varje intjänad pensions- rättighet ska motsvaras av en beslutad och inbe- tald avgift av en mot rättigheten svarande stor- lek. Om detta villkor bryts kan inte systemet garantera sin långsiktiga hållbarhet finansiellt. Ålderspensionsavgiften kan således inte reduce- ras.

För vilka ändamål de olika avgifter som infly- ter som socialavgifter ska användas framgår av lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter.

Nedsättning av socialavgifter

Nedsatta socialavgifter för personer som vid årets ingång inte har fyllt 26 år

Den 1 juli 2007 sänktes socialavgifterna, inklu- sive den allmänna löneavgiften, för personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 25 år (prop. 2006/07:84, bet. 2006/07:SfU10, rskr. 2006/07:157). Nedsättningen innebar att arbets- givar- och egenavgifterna, med undantag för ålderspensionsavgiften, halverades. Den 1 januari 2009 utvidgades nedsättningen till att omfatta alla som vid årets ingång inte fyllt 26 år samtidigt som den förstärktes (prop. 2008/09:7, bet. 2008/09:SfU5, rskr. 2008/09:95). Nedsättningen innebär att avgifterna, med undantag för ålders- pensionsavgiften, i dag uppgår till en fjärdedel av

54

de totala avgifterna. Detta innebär att arbets- givaravgifterna och den allmänna löneavgiften för 2015 uppgår till 15,49 procent och att egen- avgifterna och den allmänna löneavgiften för 2015 uppgår till 14,88 procent, om inte anmälan om annan karenstid än sju dagar har gjorts till Försäkringskassan. Sammantaget innebär ned- sättningen för personer som vid årets ingång inte fyllt 26 år ungefär en halvering av de ordinarie socialavgifterna. Den 1 maj 2015 kommer ned- sättningen av socialavgifterna, inklusive den all- männa löneavgiften, för unga att förändras (prop. 2014/15:50, bet. 2014/15:SfU10, rskr. 2014/15:147). För personer som vid årets ingång inte har fyllt 23 år sänks avgifterna så att bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent ska betalas. För personer som vid årets ingång har fyllt 25 år slopas nedsättningen.

Nedsatta socialavgifter för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år

På ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år och som omfattas av det reforme- rade pensionssystemet, dvs. är födda 1938 eller senare, ska bara ålderspensionsavgiften och inte övriga socialavgifter betalas. Detta gäller även för dem som betalar egenavgifter. För personer som är födda 1937 eller tidigare tas inga socialavgifter ut. Varken allmän löneavgift eller särskild lö- neskatt tas ut för dem som vid årets ingång har fyllt 65 år.

Regionalt avdrag vid avgiftsberäkningen

Arbetsgivare, enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag som är verksamma i vissa angivna kommuner i Norrland och västra Svealand (stödområde A) får göra avdrag vid beräkningen av socialavgifterna och den allmänna löneavgiften. Syftet med avdraget är att stimulera småföretagandet och att bidra till god service i de delar av landet som har de största geografiska lägesnackdelarna med bl.a. långa avstånd, liten hemmamarknad, sämre till- gång på service, låg befolkningstäthet och ogynnsamma klimatförhållanden. Reglerna finns i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialav- giftslagen (2000:980). Bestämmelserna innebär i huvudsak att företag som är verksamma i stöd- området ges ett avdrag med 10 procent av av- giftsunderlaget vid beräkningen av den allmänna löneavgiften, arbetsgivaravgifterna och egenav- gifterna. För arbetsgivare uppgår avdraget till

PROP. 2014/15:99

högst 7 100 kronor per månad och för enskilda näringsidkare till högst 18 000 kronor per år. Avdraget får inte medföra att avgifterna under- stiger ålderspensionsavgiften.

Nedsatta egenavgifter

Den 1 januari 2010 infördes en nedsättning av egenavgifterna för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag i syfte att göra det mer attraktivt att starta, driva och utveckla företag (prop. 2009/10:178, bet. 2009/10:SfU16, rskr. 2009/10:278). Nedsätt- ningen uppgick till 5 procentenheter och var utformad som ett avdrag vid avgiftsberäkningen. Avdrag fick göras med högst 10 000 kronor per år. Den 1 januari 2014 förstärktes nedsättningen genom att avdraget vid avgiftsberäkningen höj- des med 2,5 procentenheter till 7,5 procent av avgiftsunderlaget och det maximala avdrags- beloppet med 5 000 kronor till 15 000 kronor per år (prop. 2013/14:14, bet. 2013/14:SfU5, rskr. 2013/14:74). En förutsättning för avdrag är att överskottet av näringsverksamheten översti- ger 40 000 kronor och att den avgiftsskyldige vid årets ingång har fyllt 25 men inte 65 år. Avdraget får inte medföra att egenavgifterna understiger ålderspensionsavgiften.

Nedsatta arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning och utveckling

Den 1 januari 2014 infördes ett skatteincitament för forskning och utveckling (prop. 2013/14:1 Förslag till statens budget för 2014, finansplan och skattefrågor avsnitt 6.9, bet. 2013/14:FiU1, rskr. 2013/14:56). Vid beräkningen av arbetsgi- varavgifter för personer som arbetar med forsk- ning och utveckling ska avdrag göras med 10 procent av avgiftsunderlaget för dessa perso- ner. Avdraget får inte medföra att de avgifter som ska betalas understiger ålderspensionsav- giften. Det sammanlagda avdraget för samtliga personer som arbetar med forskning eller ut- veckling hos den avgiftsskyldige får inte över- stiga 230 000 kronor per månad. Vid bedöm- ningen av avdragsrätten ska flera avgiftsskyldiga som ingår i samma koncern och som uppfyller villkoren för att få göra avdrag anses som en avgiftsskyldig. En förutsättning för avdraget är att personerna har arbetat med forskning och utveckling i en viss utsträckning och att de vid årets ingång har fyllt 25 men inte 65 år.

55

PROP. 2014/15:99

5.2.3Slopad nedsättning av socialavgifterna för unga

Regeringens förslag: Nedsättningen av socialav- gifterna, inklusive den allmänna löneavgiften, för personer som vid årets ingång inte har fyllt 25 år slopas.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Lantbrukar- nas Riksförbund (LRF), Svensk Handel, Näringslivets Regelnämnd (NNR), Näringslivets Skattedelegation (NSD) vars remissyttrande Svensk Näringsliv hänvisar till, Visita, Almega, Bemanningsföretagen Almega, Proffice och Svenska Industriföreningen (Sinf) avstyrker för- slaget. LRF, Svensk Handel, Visita, Almega, Bemanningsföretagen Almega och Proffice framhåller att förslaget kommer få negativa sysselsättningseffekter för unga. Företagarna anser, i likhet med NNR, Visita, Almega och Proffice, att förslaget kommer minska företa- gens incitament att satsa på unga som har mindre erfarenhet vid nyrekrytering, till förmån för mer erfarna arbetssökande. NSD och Sinf anser att arbetskraftskostnaden för unga fortfarande är för hög och Konjunkturinstitutet (KI) menar att lägre arbetskraftskostnader för unga kan väntas öka arbetsgivarnas drivkrafter att anställa ung- domar med svag förankring på arbetsmarknaden. NNR anser att det inte har redovisats något reellt alternativ till de nedsatta socialavgifterna för unga. Ekonomistyrningsverket (ESV), Arbets- förmedlingen och Akademikerförbundet SSR (SSR) anser å andra sidan att nedsättningen av socialavgifterna för unga är en ineffektiv åtgärd mot ungdomsarbetslösheten. Även Tjänstemän- nens Centralorganisation (TCO) anser att effek- tiviteten av nedsättningen kan ifrågasättas.

Institutet för arbetsmarknad- och utbildningspoli- tisk utvärdering (IFAU) menar att nedsättningen har haft modesta sysselsättningseffekter. Arbetsförmedlingen förespråkar i stället, i likhet med TCO, mer riktade åtgärder som är betydligt mer träffsäkra och effektiva att nå grupper av arbetssökande ungdomar som behöver särskilt stöd för att komma i arbete. KI anser att regeringen bör överväga en generell höjning av

socialavgifterna i stället för att slopa de nedsatta socialavgifterna för unga eftersom det, enligt KI, skulle få en mindre negativ effekt på syssel- sättningen. Enligt KI talar dock likformighets- argument, och att nedsättningar betingade på ålder kan skapa problem i skarven mellan olika åldersgrupper, för en borttagning av nedsätt- ningen. Även Tillväxtverket framhåller att förslaget innebär ökad likformighet och menar att det även förenklar skattesystemet. Företa- garna menar att om förslaget genomförs så borde subventionen direkt växlas över till ett generellt arbetsgivaravdrag. Svenska Bankföre- ningen och Svenska Fondhandlareföreningen anser att remisstidens längd inte uppfyller rege- ringsformens krav på beredning av lagförslag.

Skälen för regeringens förslag: Arbetslös- heten bland ungdomar (15–24 år) är betydligt högre än för andra åldersgrupper och har ökat sedan början av 2000-talet. År 2014 uppgick ungdomsarbetslösheten till ca 23 procent och Sverige har i dag en högre ungdomsarbetslöshet än i många andra jämförbara länder (se diagram 5.1). Graden av arbetsmarknadsanknytning och orsakerna till arbetslöshet skiljer sig dock väsent- ligt åt inom gruppen unga arbetslösa. Nära hälf- ten av de unga arbetslösa är heltidsstuderande som söker arbete, varav många söker extrajobb eller feriejobb vid sidan av studierna. Unga har generellt sett även betydligt kortare arbetslös- hetstider än vuxna och de flesta unga lyckas så småningom etablera sig på arbetsmarknaden. Samtidigt finns det en grupp bland de unga arbetslösa som befinner sig långt från arbets- marknaden med svårigheter att hitta vägar in till arbetslivet. Det är främst denna grupp av unga som är i behov av stöd och det är de som utgör det mer allvarliga ungdomsarbetslöshets- problemet. Den största risken för långtidsar- betslöshet och framtida arbetsmarknadsrelate- rade problem bland unga finns främst bland dem som saknar fullföljd gymnasieutbildning, är utri- kes födda eller som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Arbetslös- heten bland unga 20–24 år utan gymnasie- utbildning uppgick 2014 till 40,1 procent. Det finns också en grupp unga som varken arbetar eller studerar och som står helt utanför arbetsmarknaden, i vissa fall sedan flera år. Även i denna grupp finns det unga som är i behov av stöd.

56

Diagram 5.1 Ungdomsarbetslöshet 1976–2014

 

 

 

 

Procent

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

30

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15–24 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

25

 

 

 

15–24 år exkl.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

heltidsstuderande

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

25–34 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

76

78

80

82

84

86

88

90

92

94

96

98

00

02

04

06

08

10

12

14

Anm.: Data för 2001–2005 länkade av SCB, medan perioden 1976–2000 är en tillbakaskrivning av Konjunkturinstitutet som bygger på SCB:s länkning av data för 16–24 år, historisk statistik och antaganden.

Källa: Statistiska centralbyrån och Konjunkturinstitutet.

Resultaten i IFAU:s utvärdering av de nedsatta arbetsgivaravgifterna för unga indikerar att ned- sättningen inte har haft någon sysselsättnings- effekt alls för grupper av unga med svag anknyt- ning till arbetsmarknaden. Utvärderingen redovisas i IFAU:s rapport 2013:26 ”Sänkta arbetsgivaravgifter för unga” och IFAU Working Paper 2013:27, ”Do payroll tax cuts raise youth employment?”. Resultaten indikerar vidare att nedsättningen generellt sett har haft små effekter på sysselsättningen i förhållande till dess kostnad. Intäktsbortfallet per skapat jobb uppgår enligt rapporten till mellan 1,0 och 1,6 miljoner kronor, vilket anges motsvara omkring fyra gånger den genomsnittliga anställningskostnaden för 19–25-åringar. Deras slutsats är att det är en ineffektiv åtgärd för att skapa sysselsättning.

Nedsättningen av socialavgifterna för unga bedöms sammantaget inte vara en ändamålsenlig åtgärd för att komma till rätta med det mer all- varliga ungdomsarbetslöshetsproblemet. Ned- sättningen innebär – till skillnad från de flesta andra sysselsättningssubventioner – att alla unga subventioneras, inte bara de som är i behov av stöd. Detta innebär en betydande dödviktsför- lust eftersom man då subventionerar unga som redan har en anställning och arbeten som skulle ha kommit till stånd även utan en subvention. Baserat på resultaten i IFAU:s rapport tycks inte heller nedsättningen ha haft någon effekt för de grupper av unga som främst är i behov av stöd, dvs. de med svag anknytning till arbetsmark- naden. Flera remissinstanser delar bedömningen att nedsättningen är ineffektiv. ESV, Arbetsför-

PROP. 2014/15:99

medlingen och SSR framhåller att nedsättningen av socialavgifterna för unga är en ineffektiv åt- gärd mot ungdomsarbetslösheten. TCO ifråga- sätter också effektiviteten av nedsättningen.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen, i likhet med promemorians förslag, att nedsättningen av socialavgifterna, inklusive den allmänna löneavgiften, för personer som vid årets ingång inte har fyllt 25 år slopas. Ett slopande av nedsättningen ökar även lik- formigheten i skattesystemet, vilket skapar ett enklare och mer transparent skattesystem. Som en övergångslösning föreslås i avsnitt 5.2.4 att nedsättningen ska vara reducerad under perioden 1 augusti 2015–30 juni 2016.

LRF, Svensk Handel, Visita, Almega, Beman- ningsföretagen Almega och Proffice framhåller att förslaget kommer få negativa sysselsättningsef- fekter för unga. Frågan behandlas i avsnitt 5.2.5.

Företagarna anser, i likhet med NNR, Visita, Almega och Proffice, att förslaget kommer minska företagens incitament att satsa på unga som har mindre erfarenhet vid nyrekrytering, till förmån för mer erfarna arbetssökande. NSD och Sinf anser att arbetskraftskostnaden för unga fortfarande är för hög och KI menar att lägre arbetskraftskostnader för unga kan väntas öka arbetsgivarnas drivkrafter att anställa ungdomar med svag förankring på arbetsmarknaden. NNR anser att det inte har redovisats något reellt alternativ till de nedsatta socialavgifterna för unga. Som beskrivits ovan bedöms nedsätt- ningen av socialavgifterna för unga vara förknip- pad med stora dödviktsförluster och resultaten i IFAU:s utvärdering indikerar att grupper av unga med svag anknytning till arbetsmarknaden inte varit hjälpta av nedsättningen. I likhet med Arbetsförmedlingen och TCO bedömer rege- ringen att det krävs mer riktade åtgärder för att nå grupper av arbetssökande ungdomar som behöver särskilt stöd för att komma i arbete. En viktig orsak till ungdomsarbetslösheten bedöms vara brister i utbildningssystemet och i anknyt- ningen till arbetsmarknaden. En mer ändamåls- enlig politik bör stödja unga att fullfölja sin gymnasieutbildning. Det är även viktigt att arbetsmarknadspolitiken blir mer effektiv i att rusta och matcha de unga till jobb eller ut- bildning. Mot bakgrund av detta föreslår rege- ringen i denna proposition bl.a. ökade satsningar på skolan och välfärden samt införande av traineejobb.

57

PROP. 2014/15:99

KI anser att regeringen bör överväga en generell höjning av socialavgifterna i stället för att slopa de nedsatta socialavgifterna för unga eftersom det, enligt KI, skulle få en mindre negativ effekt på sysselsättningen. Som KI själv påpekar talar dock bl.a. likformighetsargument mot en sådan lösning.

Företagarna menar att om förslaget genomförs så borde subventionen direkt växlas över till ett generellt arbetsgivaravdrag. Detta löser dock inte ungdomsarbetslöshetsproblemet.

När det gäller beredningskravet anser rege- ringen, i motsats till vad Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhandlarföreningen anfört, att det är uppfyllt. Tidsbrist efter ett val utgör en sådan omständighet som tillåts påverka remissti- dens längd (se bet. 2008/09:KU10).

Lagförslag

Förslagen föranleder att 2 kap. 28 § och 3 kap. 15 a § socialavgiftslagen (2000:980) upphävs och att 2 kap. 29 § och 3 kap. 18 § socialavgiftslagen och 1–3 §§ lagen (1994:1920) om allmän löneavgift samt 2 och 5 §§ lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) ändras, se avsnitt 2.10, 2.5 och 2.11.

5.2.4Ikraftträdande- och övergångs- bestämmelser

Regeringens förslag: De föreslagna lagändringarna ska träda i kraft den 1 augusti 2015. Under perioden 1 augusti 2015–30 juni 2016 ska ned- sättningen av socialavgifterna för unga över- gångsvis vara reducerad så att, utöver hela ålders- pensionsavgiften, endast arton tjugofemtedelar av de övriga avgifterna ska betalas. Motsvarande ska gälla den allmänna löneavgiften.

Promemorians förslag: Överensstämmer del- vis med regeringens. I promemorian föreslogs dock att lagändringarna skulle träda i kraft den 1 januari 2015 och att nedsättningen av socialavgifterna för unga övergångsvis skulle vara halverad under 2015.

Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Svensk Han- del anser att ett ikraftträdande den 1 januari 2015

ger företagen mycket liten möjlighet att anpassa sin verksamhet, budgetering och bemanning med anledning av förslaget och föreslår en längre ikraftträdandeperiod. Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU) är positiva till att höjningen av socialavgifterna delas upp över två år.

Skälen för regeringens förslag: De föreslagna bestämmelserna bör kunna träda i kraft den 1 augusti 2015. I promemorian föreslås som en övergångslösning att nedsättningen halveras under 2015, för att därefter helt upphöra vid utgången av 2015. Med hänsyn till att tidpunkten för ikraftträdandet av de föreslagna bestämmelserna flyttats fram – i förhållande till förslaget i promemorian – och av offentlig- finansiella skäl, föreslås att nedsättningen av socialavgifterna för unga övergångsvis ska vara reducerad under perioden 1 augusti 2015–30 juni 2016 så att, utöver hela ålderspensionsavgiften, endast arton tjugofemtedelar av de övriga avgifterna ska betalas. Motsvarande ska gälla den allmänna löneavgiften. I fråga om övriga övergångsbestämmelser ansluter sig regeringen till promemorians bedömning. Vid beräkningen av arbetsgivaravgifterna ska därför den upphävda bestämmelsen i 2 kap. 28 § socialavgiftslagen (2000:980) och bestämmelsen i 2 kap. 29 § socialavgiftslagen i den äldre lydelsen fortfarande tillämpas på ersättning som betalas ut före den 1 juli 2016. På ersättning som betalas ut under perioden 1 augusti 2015–30 juni 2016 ska dock vid tillämpningen av 2 kap. 28 § social- avgiftslagen, utöver hela ålderspensionsavgiften, arton tjugofemtedelar av de övriga arbetsgivar- avgifterna betalas. Motsvarande tillämpning ska gälla för 3 § lagen om allmän löneavgift. Vid beräkning av egenavgifterna ska den upphävda bestämmelsen i 3 kap. 15 a § socialavgiftslagen och bestämmelsen i 3 kap. 18 § socialavgiftslagen i den äldre lydelsen fortfarande tillämpas på in- komst som uppbärs före den 1 juli 2016. På inkomst som uppbärs under perioden 1 augusti 2015–30 juni 2016 ska dock vid tillämpningen av 3 kap. 15 a § socialavgiftslagen, utöver hela ålderspensionsavgiften, arton tjugofemtedelar av de övriga egenavgifterna betalas. Motsvarande tillämpning ska gälla för 3 § lagen om allmän löneavgift. I fråga om egenavgifter sammanfaller normalt beskattningsåret med kalenderåret. En särskild övergångsbestämmelse behövs därför för det fall den avgiftsskyldige inte visar hur stor del av beskattningsårets inkomst som hänför sig

58

till tiden efter den 1 augusti 2015 respektive tiden efter den 30 juni 2016. I dessa fall ska så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 1 augusti 2015 respektive tiden efter den 30 juni 2016 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under respektive tid och hela beskattningsåret.

Det ankommer på Skatteverket att infor- mera och svara på frågor om avgiftsberäk- ningen.

5.2.5Konsekvensanalys

Offentligfinansiella effekter

Slopad nedsättning av socialavgifterna för unga i två steg beräknas öka skatteintäkterna netto med 5,49 miljarder kronor 2015, 15,76 miljarder kronor 2016, 18,34 miljarder kronor 2017 och 18,10 miljarder kronor 2018. Dessa nettoeffekter tar hänsyn till vissa s.k. indirekta effekter. Med indirekta effekter avses här övervältring av av- giftshöjningen på löner, vinster och priser.

De indirekta effekterna för arbetsgivar- och egenavgifterna är olika. Vid beräkning av de indi- rekta effekterna av en höjning av arbetsgivarav- gifterna antas att övervältringen på lönerna det första året är 50 procent och att övervältringen på vinster och priser är 25 procent. Efter hand ökar övervältringen på löner relativt vinster och priser. På lång sikt antas hela kostnadsökningen ha övervältrats på lönerna (se vidare avsnittet om effekter för företag). Övervältringsantagandena innebär att företagens vinster minskar på kort sikt, vilket minskar bolagsskattebasen och där- med bolagsskatteintäkterna. Detta motverkar den positiva offentligfinansiella effekten av regeländringen. Högre priser ökar underlaget för mervärdesskatt, men effekten på de offentliga finanserna motverkas av att offentliga utgifter är knutna till konsumentprisindex. Den samman- lagda effekten av dessa två effekter bedöms vara nära noll.

Höjda egenavgifter leder till en minskning av inkomsten av näringsverksamhet, vilket motver- kar intäkterna från avgiftshöjningen.

Effekterna på kommunernas och landstingens ekonomi till följd av förslaget har vägts in i det förslag till stöd till kommuner och landsting som redovisas i avsnitt 6.23

PROP. 2014/15:99

Effekter för företagen

Tillväxtverket anser att förslaget kan komma att få negativa konsekvenser för främst företag i restaurangbranschen och övrig besöksnäring. Det är, enligt Tillväxtverket, branscher i vilka unga, kvinnor och personer med utländsk bak- grund förhållandevis ofta är verksamma som företagare. Landsrådet för Sveriges Ungdomsor- ganisationer (LSU) efterfrågar en analys av hur förslaget påverkar ideella organisationer i all- mänhet och ungdomsorganisationer i synnerhet.

En förändring av socialavgifterna tenderar, som beskrevs ovan, att övervältras på lönekost- nader, vinster och priser. Vid en generell föränd- ring kan hela förändringen på lång sikt antas övervältras på lönerna. De nedsatta socialavgif- terna för unga är en riktad åtgärd, där slopandet kan förväntas att i lägre utsträckning övervältras till lägre löner än en generell höjning. I beräk- ningarna har dock antagits samma övervältrings- profil som vid en generell höjning eftersom osäkerheten kring övervältringsprofilen för en riktad åtgärd är stor. Som beskrevs ovan antas, på kort sikt, en del av det ökade socialavgifts- uttaget övervältras på lönerna. Den del av för- ändringen som inte övervältras på löner leder till lägre vinster för företagen, vilket ger ett lägre uttag av bolagsskatt. På längre sikt antas, av skäl som beskrivs ovan, hela det ökade socialavgifts- uttaget övervältras på lönekostnaderna i form av lägre löner för hela löntagarkollektivet (inte enbart de som påverkas av förändringen).

Initialt kommer arbetskostnaden för företag med unga anställda att öka. Hur mycket arbetskostnaden initialt ökar för dessa företag beror på antalet anställda och dess ålderssam- mansättning. Tabell 5.2 och tabell 5.3 visar ökningen av arbetsgivaravgifterna till följd av förslaget, jämfört med gällande regler 1 januari 2015 respektive 1 maj 2015, för ungdomar vid olika åldrar som tjänar 25 000 kronor i månaden. De ökade arbetsgivaravgifterna motsvarar den initiala ökningen av arbetskostnaden. Som nämnts ovan antas dock ökningen av arbets- givaravgifterna så småningom övervältras på de anställdas löner, varför tabellerna inte beskriver förändringar av arbetskostnaden på sikt.

59

PROP. 2014/15:99

Tabell 5.2 Arbetsgivaravgifter 1 augusti 2015-30 juni 2016 för ungdomar vid olika åldrar med en månadslön på 25 000 kronor, vid föreslagna regler och gällande regler 1 januari respektive 1 maj 2015

Kronor per månad

Ålder, år

Enligt

Enligt

Enligt

Skillnad

Skillnad

(fyller

gällande

gällande

före-

förslag

förslag

under

regler 1/1

regler

slagna

mot

mot

året)

2015

1/5 2015

regler 1/8

regler

regler 1/5

 

 

 

2015

1/1 2015

2015

-23

3873

2553

6365

2493

3813

24-25

3873

3873

6365

2493

2493

 

 

 

 

 

 

26

3873

7855

7855

3983

0

Källa: Egna beräkningar.

Tabell 5.3 Arbetsgivaravgifter fr.o.m. 1 juli 2016 för ungdomar vid olika åldrar med en månadslön på 25 000 kronor, vid föreslagna regler och gällande regler 1 januari respektive 1 maj 2015

Kronor per månad

Ålder, år

Enligt

Enligt

Enligt

Skillnad

Skillnad

(fyller

gällande

gällande

före-

förslag

förslag

under

regler 1/1

regler

slagna

mot

mot

året)

2015

1/5 2015

regler 1/7

regler

regler 1/5

 

 

 

2016

1/1 2015

2015

-23

3873

2553

7855

3983

5303

 

 

 

 

 

 

24-25

3873

3873

7855

3983

3983

 

 

 

 

 

 

26

3873

7855

7855

3983

0

Källa: Egna beräkningar.

Förslaget minskar den administrativa bördan för små och medelstora företag. Från och med den 1 augusti 2015 ska arbetsgivare som både har arbetstagare som vid ingången av året inte har fyllt 23 år och arbetstagare som vid ingången av året har fyllt 23 men inte 25 år redovisa en uppgift mindre i arbetsgivardeklarationen. Fr.o.m. den 1 juli 2016 ska arbetsgivare som har arbetstagare som vid ingången av året inte har fyllt 25 år redovisa ytterligare en uppgift mindre i arbetsgivardeklarationen. För att mäta förändringar i företagens administrativa kostna- der används den s.k. standardkostnadsmetoden. Baserat på denna mätmetod har Tillväxtverket byggt upp databasen MALIN. Avsikten med denna databas är, förutom att tjäna som jäm- förelsegrund, att den ska kunna användas för att hjälpa till att uppskatta den minskade eller den ökade administrativa kostnaden av olika regel- förslag. Enligt MALIN kostar en ekonomi- handläggare i genomsnitt 266 kronor i timmen, vilket ger en kostnad på ca 4,50 kronor per minut. Vidare anges i databasen att det tar ca 1 till 2 minuter att fylla i enskilda uppgifter om arbetsgivaravgifter. Besparingen för det mins- kade uppgiftslämnandet vid respektive steg av slopandet av nedsättningen av socialavgifterna för unga uppskattas därför avrundat till 5–9

kronor per berört företag och månad. Beträffande redovisningen av egenavgifter och allmän löneavgift, som enskilda näringsidkare och handelsbolagsdelägare betalar, bedöms förslaget inte påverka den administrativa bördan vid redovisningen.

Företagarna och Svensk Handel anser att för- slaget framförallt kommer att drabba små före- tag då de allra flesta företag i Sverige är små och dessa saknar möjlighet att kompensera ökade personalkostnader genom att höja priserna. För- visso kommer fler små företag att initialt få höjda arbetskostnader, eftersom de är fler till antalet, men de stora företagen får i genomsnitt en större initial kostnadsökning, eftersom de har fler anställda. Ungefär 70 procent av de anställda i privat sektor arbetade 2013 i företag med 50 eller fler anställda, enligt SCB:s företagsdatabas. Relativt få småföretag har anställda utöver äga- ren och det är få av dessa egenföretagare som är 25 år eller yngre. Endast 0,35 procent av ned- sättningen ges i dag till egenföretagare.

En alternativ lösning till den föreslagna av- vecklingen av nedsättningen av socialavgifterna för unga – där nedsättningen i reducerad form får leva kvar under delar av 2015 och 2016 för att helt upphöra vid halvårsskiftet av 2016 – skulle vara att nedsättningen slopas helt redan den 1 augusti 2015. En sådan lösning har dock bedömts vara mindre lämplig.

NNR anser att lägre skattekilar på arbete minskar incitament till svartarbete och därmed främjar en mer sund konkurrens på marknader med arbetsintensiv produktion som i många fall utmärker olika former av tjänster. Det är angelä- get att komma till rätta med svartarbete men detta kan i sig inte användas som ett argument för lägre skattetryck generellt sett.

Förslaget förväntas förbättra konkurrensför- hållandena eftersom det innebär ett slopande av en nedsättning och således en ökad likformighet i beskattningen. Det finns inga starka skäl att anta att åldersstrukturen bland unga anställda skulle variera kraftigt mellan företag i samma bransch, men däremot mellan branscher.

Det har inte bedömts som möjligt att beräkna hur många företag som kommer att påverkas av förslaget, till följd av att officiell statistik saknas.

I avsnitt 5.2.4 behandlas frågan om särskilda hänsyn behöver tas till tidpunkten för ikraftträ- dande eller om det finns behov av speciella in- formationsinsatser.

60

Effekter för Skatteverket och de allmänna förvalt- ningsdomstolarna

Skatteverket uppskattar tillkommande kostnader om 400 000 kronor för ändringar i arbetsgivar- deklarationen och informationsmaterial samt ökade ärenden till Skatteupplysningen. Till- kommande utgifter för Skatteverket ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

För de allmänna förvaltningsdomstolarna bedöms förslaget inte få någon budgetpåverkan.

Sysselsättningseffekter

LRF, Svensk Handel, Visita, Almega, Beman- ningsföretagen Almega och Proffice anser att för- slaget kommer få negativa sysselsättningsef- fekter för unga. Företagarna, Svensk Handel och Visita efterfrågar en analys av sysselsättnings- effekterna av förslaget och Svensk Handel och Visita vill att sysselsättningseffekterna av de nedsatta socialavgifterna för unga för hela peri- oden fram till 2014 utreds. Svensk Handel och Visita framhåller, baserat på en rapport från HUI Research AB, att de negativa effekterna på sysselsättningen av en höjd arbetsgivaravgift är betydligt större än de positiva effekter på syssel- sättningen som en sänkning av arbetsgivaravgif- terna ger. IFAU påpekar dock att man inte kun- nat finna varken någon tydlig empirisk evidens eller teoretiskt stöd för idén om asymmetriska responser, dvs. att en höjning av socialavgifterna skulle ha stora negativa sysselsättningseffekter trots att nedsättningen av socialavgifterna tycks haft modesta sysselsättningseffekter. ESV, Arbetsförmedlingen och SSR framhåller vidare att nedsättningen är en ineffektiv åtgärd mot ungdomsarbetslösheten. TCO ifrågasätter också dess effektivitet.

Resultaten i IFAU:s utvärdering indikerar att nedsättningen gett små effekter på sysselsätt- ningen i förhållande till dess kostnad och att den inte haft någon effekt för grupper av unga med svag anknytning till arbetsmarknaden. I Skedinger (2014) utvärderas effekterna av ung- domsnedsättningen i detaljhandeln (se Skedinger (2014) ”Effects of payroll tax cuts for young workers”, Nordic economic policy review, no. 1, p 125-170). Resultaten indikerar generellt sett att effekten på nyanställningar, avsked och antalet arbetade timmar är liten.

Det finns inte något direkt empiriskt eller teo- retisk skäl att tro att den långsiktiga sysselsätt- ningen skulle minska mer vid ett slopande av nedsättningen än vad den eventuellt ökat vid

PROP. 2014/15:99

införandet. Baserat på den empiriska evidens som finns är det således troligt att den varaktiga negativa effekten på sysselsättningen av att slopa de nedsatta socialavgifterna för unga blir liten i förhållande till intäkten.

Effekter på jämställdhet och inkomstfördelning

Ungdomars sysselsättningsgrad är relativt jämn mellan könen. Förslaget om slopad nedsättning av socialavgifterna för unga bedöms inte få några större konsekvenser för jämställdheten på arbetsmarknaden för ungdomar. Den bedöms inte heller ha några direkta effekter på inkomst- fördelningen.

5.3Skatt på bekämpningsmedel

5.3.1Ärendet och dess beredning

Inom Finansdepartementet har promemorian Vissa punktskattefrågor inför budget- propositionen för 2015 tagits fram (dnr Fi2014/3332). En sammanfattning av prome- morians förslag finns i bilaga 2, avsnitt 1. Promemorian har remitterats och innehåller bl.a. förslag om att höja skatten på bekämp- ningsmedel. Promemorians lagförslag i denna del finns i bilaga 2, avsnitt 2. Förslaget har remiss- behandlats. En förteckning över remiss- instanserna finns i bilaga 2, avsnitt 3. Remissyttrandena finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi2014/3332).

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att skatten på bekämpningsmedel skulle höjas (prop. 2014/15:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 6.23.3). Riksdagen beslutade dock att avslå förslaget (bet. 2014/15:FiU1, rskr. 2014/15:29). Regeringen anser alltjämt att förslaget bör genomföras. I detta avsnitt behandlas därför förslaget.

Lagrådet

Förslaget om höjd skatt på bekämpningsmedel är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande.

61

PROP. 2014/15:99

5.3.2Gällande rätt

Lagen (1984:410) om skatt på bekämpnings- medel infördes den 1 juli 1984. Syftet med skatten var att av hälso- och miljöskäl minska användningen av bekämpningsmedel (prop. 1983/84:176, bet. 1983/84:SkU47, rskr 1983/84:383). När skatten infördes uppgick den till 8 kronor för varje helt kilogram verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet och har sedan höjts vid tre tillfällen. Från och med den 1 januari 2004 tas skatt på bekämpningsmedel ut med 30 kronor för varje helt kilogram verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet. Med bekämp- ningsmedel avses ämnen eller beredningar som är avsedda att användas till skydd mot egendomsskada eller olägenhet för människors hälsa, förorsakade av växter, djur, bakterier eller virus. Från skatt på bekämpningsmedel undantas bl.a. vara som är avsedd att användas vid beredning av livsmedel och läkemedel, trä- skyddsmedel samt ättika. Skatt på bekämp- ningsmedel ska betalas vid omsättning eller ianspråktagande inom landet av bekämp- ningsmedel. Skattskyldig är dels den som tillverkar bekämpningsmedel yrkesmässigt inom landet, dels den som från ett annat land för in eller tar emot bekämpningsmedel för yrkes- mässig återförsäljning eller för egen yrkesmässig användning inom landet.

AB, Innovations- och Kemiindustrierna i Sverige, OKG AB, Ringhals AB, Sveriges berg- materialindustri, Svensk Energi, Svenska Kraftnät och Återvinningsindustrierna har inte lämnat några synpunkter på förslaget. Jordbruksverket är inte emot att skatten på bekämpningsmedel höjs i enlighet med förslaget men anser att det bör utredas om allmänkemikalier ska undantas från skatten. Jordbruksverket instämmer endast delvis i regeringens bedömning att skatte- höjningen påverkar företagen i ringa omfattning. För att uppnå en effekt vid användning med allmänkemikalier behövs stora volymer per hektar. Det medför att även en liten höjning kan ge en betydande påverkan på företagens kostnader. Kemikalieinspektionen bedömer att den föreslagna höjningen av skatten kan ge vissa oönskade effekter. Detta p.g.a. att skatten enbart baseras på mängden verksamt ämne. Kemikalieinspektionen anser vidare att det nuvarande skattesystemet för bekämpnings- medel samt undantaget för bl.a. träskyddsmedel bör utredas. Lantbrukarnas Riksförbund avvisar förslaget om ökad skatt på bekämpningsmedel utan återföring till jordbruks- och träd- gårdsnäringen. Sveriges geologiska undersökning anser att det krävs utförligare analyser där det redogörs för vid vilken nivå skatten kan ge eftersträvade miljöeffekter. Skogsindustrierna avstyrker förslaget och är av uppfattningen att konsekvensanalyserna i promemorian är bristfälliga. Svenskt Näringsliv anför att den

5.3.3Höjd skatt på bekämpningsmedel beräkning som gjorts i promemorian av

Regeringens förslag: Skatten på bekämpnings- medel höjs från 30 kronor per kilogram verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet till 34 kronor per kilogram verksam beståndsdel i bekämp- ningsmedlet.

Ändringen träder i kraft den 1 augusti 2015.

Promemorians förslag: överensstämmer med regeringens. I promemorian föreslogs dock att ändringen skulle träda i kraft den 1 januari 2015.

Remissinstanserna: Naturvårdsverket och

Statens geotekniska institut tillstyrker förslaget. Skatteverket, Tullverket och Förvaltningsrätten i Falun har inget att erinra mot förslaget. Sveriges Kommuner och Landsting, Energimarknads- inspektionen, Energimyndigheten, Avfall Sverige, Ekologiska Lantbrukarna, Forsmarks Kraftgrupp

prisutvecklingen från den senaste höjningen av skatten fram till 2015 inte är rimlig. Ett flertal remissinstanser har också lämnat synpunkter utan direkt koppling till detta lagstift- ningsärende.

Skälen för regeringens förslag: Skatten på bekämpningsmedel syftar till att minska användningen av bekämpningsmedel. Detta är motiverat av hälso- och miljöskäl. Det är därför lämpligt att skatten följer den allmänna prisutvecklingen. Detta för att skatten ska bibehålla samma styrande effekt. Den nuvarande skattenivån på 30 kronor per kilogram verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet har inte höjts sedan den 1 januari 2004. Om skatten på bekämpningsmedel justeras med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen, med 2004 års nivå som utgångspunkt, beräknas skatten till 34 kronor per kilogram verksam beståndsdel 2015. Det innebär att beräkningen av skatte-

62

satsen sker med utgångspunkt från konsument- prisindex juni 2003 till konsumentprisindex juni 2014. Regeringen föreslår därför att skatten på bekämpningsmedel höjs från 30 kronor till 34 kronor. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2015. Det som Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Lantbrukarnas Riksför- bund, Sveriges geologiska undersökningar och

Skogsindustrierna anfört ändrar inte regeringens bedömning.

Lagförslag

Förslaget föranleder ändring i 2 § lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel, se avsnitt 2.3.

5.3.4Konsekvensanalys

Offentligfinansiella effekter

En höjning av skatten på bekämpningsmedel med 4 kronor, från 30 till 34 kronor per kilo- gram verksam beståndsdel, beräknas öka skatteintäkterna med 3 miljoner kronor 2015 och därefter 7 miljoner kronor per år.

Effekter för myndigheter och domstolar

Åtgärderna kommer att medföra vissa kostnader för Skatteverket för anpassningar av system, blanketter, m.m. Tillkommande kostnader för Skatteverket ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Förslaget bedöms inte påverka antalet mål eller på annat sätt påverka arbetsbelastningen i förvaltningsdomstolarna och inte heller medföra några ökade kostnader för andra myndigheter.

Effekter för företagen

Förslaget medför sannolikt att priset på bekämpningsmedel ökar något. Det medför att företag som använder bekämpningsmedel får en högre kostnad. Effekten för berörda företag bedöms dock vara ringa.

Effekter för miljön

Höjningen av skatten bedöms innebära att den styreffekt som fanns vid senaste höjning återupprättas.

PROP. 2014/15:99

5.4Skatt på naturgrus

5.4.1Ärendet och dess beredning

Inom Finansdepartementet har promemorian Vissa punktskattefrågor inför budget- propositionen för 2015 tagits fram (dnr Fi2014/3332). En sammanfattning av prome- morians förslag finns i bilaga 2, avsnitt 1. Promemorian har remitterats och innehåller bl.a. förslag om att höja skatten på naturgrus. Promemorians lagförslag i denna del finns i bilaga 2, avsnitt 2. Förslaget har remiss- behandlats. En förteckning över remiss- instanserna finns i bilaga 2, avsnitt 3. Remissyttrandena finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi2014/3332).

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att skatten på naturgrus skulle höjas (prop. 2014/15:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 6.24.3). Riksdagen beslutade dock att avslå förslaget (bet. 2014/15:FiU1, rskr. 2014/15:29). Regeringen anser alltjämt att förslaget bör genomföras. I detta avsnitt behandlas därför förslaget.

Lagrådet

Förslaget om höjd skatt på naturgrus är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet av Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande.

5.4.2Gällande rätt

Lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus infördes den 1 juli 1996. Syftet med lagen är att åstadkomma bättre hushållning med en icke förnybar naturresurs och påskynda utvecklingen mot användning av alternativa material (prop. 1995/96:87, bet. 1995/96:SkU18, rskr. 1995/96:122). Vid införandet uppgick skatten till 5 kronor per ton naturgrus och har sedan införandet höjts två gånger. Från och med den 1 januari 2006 uppgår skatten till 13 kronor per ton. Skatt ska betalas för brutet naturgrus om utvinningen av naturgruset sker för annat ändamål än markinnehavarens husbehov och utvinningen sker med stöd av särskilda tillstånd. Den som exploaterar en naturgrustäkt är skattskyldig. I vissa fall kan en tillståndshavare

63

PROP. 2014/15:99

bli solidariskt skattskyldig tillsammans med exploatören.

5.4.3Höjd skatt på naturgrus

Regeringens förslag: Skatten på naturgrus höjs från 13 kronor per ton naturgrus till 15 kronor per ton naturgrus.

Ändringen träder i kraft den 1 augusti 2015.

Promemorians förslag: överensstämmer med regeringens. I promemorian föreslogs dock att ändringen skulle träda i kraft den 1 januari 2015.

Remissinstanserna: Naturvårdsverket och

Statens geotekniska institut tillstyrker förslaget. Skatteverket, Tullverket och Förvaltningsrätten i Falun har inget att erinra mot förslaget.

Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Lant- brukarnas Riksförbund, Sveriges Kommuner och Landsting, Strålsäkerhetsmyndigheten, Energi- marknadsinspektionen, Energimyndigheten, Avfall Sverige, Ekologiska Lantbrukarna, Forsmarks Kraftgrupp AB, Innovations- och Kemi- industrierna i Sverige, OKG AB, Ringhals AB, Skogsindustrierna, Svensk Energi, Svenska Kraftnät och Återvinningsindustrierna har inte lämnat några synpunkter på förslaget. Sveriges Bergmaterialindustri (SMBI) konstaterar att användningen av naturgrus har minskat men anser att naturgrusskatten inte torde haft stor betydelse för att minska användningen. SMBI är vidare av uppfattningen att det finns andra mer effektiva medel för att få onödig naturgrus- användning att upphöra. Skatt på naturgrus kommer bara att fördyra viktigt samhälls- byggande. Sveriges geologiska undersökning anser att punktskatter kan vara ett av flera effektiva verktyg för att driva igenom de politiska satta miljökvalitetsmål som Sverige åtagit sig att uppfylla. En förändring av punktskatterna kräver dock en mer komplex konsekvensanalys än den som presenteras i den remitterade promemorian. Svenskt Näringsliv anför att den beräkning som gjorts i promemorian av prisutvecklingen från den senaste höjningen av skatten fram till 2015 inte är rimlig. Ett antal remissinstanser har också lämnat synpunkter utan direkt koppling till detta lagstiftningsärende.

Skälen för regeringens förslag: Syftet med skatten på naturgrus är att åstadkomma bättre

hushållning med naturgrus och påskynda utvecklingen mot alternativa material. Naturgrus är en ändlig resurs och har sin största betydelse som vattenreningsfilter och grundvattenmagasin. Brutet naturgrus används främst som ballast för väggbyggnad, betongtillverkning och i utfyll- nadsändamål. I många fall är det möjligt att ersätta naturgrus med andra material, t.ex. krossat berg. Det är lämpligt att skatten anpassas efter förändringar i den allmänna prisut- vecklingen. Detta för att skatten ska bibehålla samma styrande effekt. Nuvarande skattenivå är 13 kronor per ton naturgrus och den senaste höjningen trädde i kraft den 1 januari 2006. Om skatten på naturgrus justeras med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen, med 2006 års nivå som utgångspunkt, beräknas skatten till 15 kronor per ton naturgrus 2015. Det innebär att beräkningen av skattesatsen sker med utgångspunkt från konsumentprisindex juni 2005 till konsumentprisindex juni 2014. Regeringen föreslår därför att skatten höjs till 15 kronor per ton naturgrus. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2015.

Det som SMBI och Sveriges geologiska undersökningar har anfört ändrar inte regeringens bedömning.

Lagförslag

Förslaget föranleder ändring i 3 § lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus, se avsnitt 2.6.

5.4.4Konsekvensanalys

Offentligfinansiella effekter

En höjning av skatten på naturgrus med 2 kronor per ton, från 13 till 15 kronor per ton, beräknas öka skatteintäkterna med 8 miljoner kronor 2015 och därefter 20 miljoner kronor per år.

Effekter för myndigheter och domstolar

Åtgärderna kommer att medföra vissa kostnader för Skatteverket för anpassningar av system, blanketter, m.m. Tillkommande kostnader för Skatteverket ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Förslaget bedöms inte påverka antalet mål eller på annat sätt påverka arbetsbelastningen i förvaltningsdomstolarna och inte heller medföra några ökade kostnader för andra myndigheter.

64

Effekter för företagen

Förslaget medför att företag som bryter naturgrus får en något högre kostnad. Sannolikt kommer denna kostnad att leda till ökat pris för naturgrusanvändare. Effekten för berörda företag bedöms dock vara ringa.

Effekter för miljön

Höjningen av skatten bedöms innebära att den styreffekt som fanns vid senaste höjning återupprättas.

5.5Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer

5.5.1Ärendet och dess beredning

Inom Finansdepartementet har promemorian Vissa punktskattefrågor inför budget- propositionen för 2015 tagits fram (dnr Fi2014/3332). En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 2, avsnitt 1. Promemorian har remitterats och innehåller bl.a. förslag om att höja skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. Promemorians lagförslag i denna del finns i bilaga 2 avsnitt 2. Förslaget har remissbehandlats. En förteckning över remiss- instanserna finns i bilaga 2, avsnitt 3. Remiss- yttrandena finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi2014/3332).

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer skulle höjas (prop. 2014/15:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor, avsnitt 6.26.3). Riksdagen beslutade dock att avslå propositionen (bet. 2014/15:FiU1, rskr. 2014/15:29). Regeringen anser alltjämt att förslaget ska genomföras. I detta avsnitt behandlas därför förslaget.

Lagrådet

Förslaget om höjd skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet av Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande.

5.5.2Gällande rätt

Lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer infördes den 1 juli 2000 och

PROP. 2014/15:99

ersatte då lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk. Skatten på termisk effekt är en skatt som betalas av kärnkraftsproducenterna och som tas ut med ett fast belopp per megawatt och månad på den högsta tillåtna termiska effekten enligt de driftstillstånd som innehavarna av kärnkrafts- reaktorer beviljats. Skatten är således oberoende av hur mycket el som produceras i en kärnkrafts- reaktor.

Vid införandet av skatten på termisk effekt på kärnkraftsreaktorer uppgick skattesatsen till 5 514 kronor per megawatt och månad. Efter införandet har skatten höjts vid två tillfällen. Från och med den 1 januari 2008 uppgår skatten på termisk effekt till 12 648 kronor per megawatt och månad.

För att undvika oskäliga effekter i samband med onormala stillestånd medges avdrag när en reaktor varit ur drift under en sammanhängande period som överstiger 90 kalenderdygn. Avdrag medges i sådana undantagssituationer enbart för överskjutande kalenderdygn.

5.5.3Höjd skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer

Regeringens förslag: Skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer höjs från 12 648 kronor till 14 770 kronor per megawatt och månad av den högsta tillåtna termiska effekten i kärnkrafts- reaktorn. Det avdrag som medges när en kärnkraftsreaktor varit ur drift under en sammanhängande period av mer än 90 kalenderdygn höjs från 415 kronor till 485 kronor per megawatt och överskjutande kalenderdygn.

Ändringen träder i kraft den 1 augusti 2015.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. I promemorian föreslogs dock att ändringen skulle träda i kraft den 1 januari 2015.

Remissinstanserna: Tullverket, Skatteverket, Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Kemikalie- inspektionen, Strålsäkerhetsmyndigheten, Energi- marknadsinspektionen, Avfall Sverige, Lantbrukarnas Riksförbund, Sveriges Geologiska undersökning, Sveriges Bergmaterialindustri, Statens Geologiska Institut, Sveriges Kommuner och Landsting samt Återvinningsindustrierna har

65

PROP. 2014/15:99

inga synpunkter eller har inte lämnat några synpunkter på förslaget. Ringhals AB och

Forsmarks Kraftgrupp AB (FKA) avstyrker förslaget och anför bl.a. följande. Marknads- priser på el har halverats under de senaste fem åren, förnyelseinvesteringar medför att anlägg- ningarna inte är väl avskrivna samt att förväntade nya säkerhetskrav förväntas kräva ytterligare stora investeringar fram till 2020. Ringhals och FKA har inte någon lönsamhet med dagens marknadspriser. Den relevanta prisutvecklingen för kärnkraften borde vara elpriset, som från år 2008 gått ner från ca 60 öre till 30 öre per kWh. Lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt är föremål för ett förhandsavgörande av EU- domstolen. Det är inte rimligt att höja en skatt vars existens kan ifrågasättas. Förslaget kan innebära att en eller flera reaktorer måste stängas av i förtid vilket kan leda till att försörjnings- tryggheten av el i prisområde 3 och 4 är hotad samt att det kommer leda till prishöjningar.

Innovations- och kemiindustrierna (IKEM) avstyrker förslaget och anger att det föregår och begränsar den breda och långsiktiga uppgörelse på energiområdet som efterfrågas av regeringen. OKG AB avstyrker förslaget och har i huvudsak framfört följande. Förslaget står i strid med utgångspunkterna i regeringsförklaringen och baseras på ett felaktigt antagande om den allmänna prisutvecklingen. Konsekvensanalysen bygger felaktigt på att de rörliga produktions- kostnaderna är relativt låga och på att kapital- kostnaderna i kärnkraften är väl avskrivna. Det har inte heller beaktats att lagligheten av skatten på termisk effekt är föremål för EU-domstolens prövning. Skogsindustrierna avstyrker förslaget på grund av den inverkan det skulle få på dess medlemmars konkurrenskraft och framtida tillgång på baskraft.

Svensk Energi avstyrker förslaget av följande skäl. Det finns inget rimligt skäl att höja skatten. Det allmänna prisutvecklingen har sjunkit och det finns inte utrymme för ytterligare uttag av skatt på termisk effekt. Tidpunkten att ändra är olämplig. Skatten är ifrågasatt då den kan vara i strid med EU-rätten. Regeringen har aviserat tillsättandet av en energikommission. Förslaget kan ge betydande konsekvenser. Kraftigt ökade kostnader ökar risk för förtida avveckling vilket kan leda till ökad risk för brist på effekt i energisystemet. Vidare leder förtida avveckling till att skatteintäkterna minskar.

Svenska Kraftnät har i huvudsak framfört följande. Ytterligare faktorer, utöver de som behandlats i promemorian, måste beaktas vid bedömningen av det ekonomiska utrymmet för att höja skatten. Svenska Kraftnät hyser oro för att ytterligare reduktioner av kärnkraftens lönsamhet kan komma att påverka ägarnas intresse av att driva produktionsanläggningarna vidare. En enkel analys grundad på Svenska kraftnäts årliga kraftbalansrapport indikerar att en stängning av Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1 och 2 markant skulle öka risken för effektbrist i södra Sverige (elområde 3 och 4). Svenska kraftnäts bedömning är att en sådan situation inte kan bemästras endast med ökad förbrukarflexibilitet och ökad vindkrafts- produktion, utan att ytterligare åtgärder måste vidtas för att säkerställa en alternativ tillförsel av kraft till området. Att få till stånd ny produktion alternativt ökad importkapacitet tar tid, sannolikt i storleksordningen 5–10 år.

Svenskt Näringsliv avstyrker förslaget samt framför i huvudsak följande. Förslaget snedvrider konkurrensen mellan olika kraftslag till kärnkraftens nackdel. Skattehöjningen motverkar målsättningen om en god och tillförlitlig tillgång på el till konkurrenskraftiga priser genom att den minskar tillgången på el, skapar osäkerhet om den framtida elför- sörjningen och verkar långsiktigt prishöjande. Prisbildningen på elmarknaden kan på sikt påverkas genom att priset går upp till följd av att investeringsnivån och kapacitetstillväxten i elproduktionen blir lägre. Detta är allvarligt för det svenska näringslivet och då särskilt för elberoende och internationellt konkurrensutsatt verksamhet. Det är en tydlig inskränkning av möjligheterna till lönsam investering i elproduktion i kärnkraftsanläggningar redan innan blocköverskridande samtal i en särskild energikommission påbörjats. Vidare påpekas att skatten har ifrågasatts ur ett EU perspektiv.

Sveriges Kärntekniska Sällskap har i huvudsak framfört följande. Sedan 2008 har priset på el fallit med knappt 40 procent. Slutsatsen om att kärnkraftsbolagen kan bära den kostnadsökning som den höjda skatten innebär är felaktig. Det är inte uteslutet att någon eller några reaktorer kan komma att stänga till följd av en eventuell skattehöjning. Om flera reaktorer skulle stänga kan Sverige få allvarliga problem med kraft- balansen. En stängning av en eller flera svenska

66

reaktorer påverkar kraftigt utsläppen av klimat- gaser.

Jernkontoret avstyrker förslaget och framför i huvudsak följande. Det är viktigt att den energikommission som ska tillsättas får starta utan alltför låsta positioner och ges en möjlighet till en ordentlig genomlysning av Sveriges energibehov och hur det ska uppfyllas. Stålindustrin är beroende av stabil eltillförsel till konkurrenskraftig kostnad. Det är viktigt att framtidens elproduktionssystem garanterar en stabilitet både vad gäller effekt, energi och kostnader. Det finns inte några relevanta motiv till den föreslagna skattehöjningen. Att netto- intäkten för staten blir mindre än 40 procent av kostnaden för kärnkraftsägarna tyder på att det inte heller är en särskilt effektiv skatt.

Konjunkturinstitutet anför följande. Den föreslagna höjningen går långt utöver en prisutvecklingsjustering och motiveras främst av fiskala överväganden. Höjningen kommer att påverka kärnkraftbolagens lönsamhet med åtföljande effekter på produktionsbeslut, investeringsvilja, framtida elpriser och i förläng- ningen industrins konkurrenskraft. Om det bakomliggande motivet är kärnkraftens miljö- effekter saknas en analys av om riskerna har ökat. Om det bakomliggande motivet i stället är att minska eventuella övervinster är det märkligt att justeringen sker när elpriset är lågt. Är motivet fiskalt är det oklart varför en särskild bransch ska drabbas. Konjunkturinstitutet saknar en analys som visar att en höjning av effektskatten på kärnkraft samhällsekonomiskt är det billigaste sättet att öka det statsfinansiella utrymmet på.

SKGS avstyrker förslaget då det föregår och begränsar den breda och långsiktiga uppgörelse på energiområdet som efterfrågas av regeringen.

Projekt Basindustririket avstyrker förslaget och anför i huvudsak följande. Tidigare höjda effektskatter och nu föreslagen höjning av effektskatten samt risker för framtida sådana gör att möjligheterna för elintensiva industrier att få långa elkontrakt till rimliga priser i dag är minimala. Förändringar i alla former av energi- och miljöskatter borde vänta till 2016, när resultaten av Långtidsutredningen och Kontroll- station 2015 och andra kommande studier föreligger.

Skälen för regeringens förslag: Nivån på skatten på termisk effekt har inte höjts sedan den 1 januari 2008. För att dels beakta

PROP. 2014/15:99

förändringarna i den allmänna prisutvecklingen, dels därutöver skapa ytterligare finansiellt utrymme föreslår regeringen en höjning av skatten från 12 648 kronor till 14 770 kronor per megawatt och månad av den högsta tillåtna termiska effekten i kärnkraftsreaktorn. Regeringen anser, till skillnad från vad Ringhals AB, FKA och Sveriges Kärntekniska Sällskap framfört, att den allmänna prisutvecklingen är överordnad förändringen av elpriset när syftet är att dels realvärdesäkra skatteintäkterna, dels att därutöver skapa finansiellt utrymme.

Skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer behandlas förvisso av EU-domstolen, efter en begäran om förhandsavgörande. Regeringen anser emellertid, till skillnad från Ringhals AB, FKA, OKG AB och Svensk Energi att skatten är förenlig med unionsrätten och dess existens inte kan förväntas ifrågasättas av domstolen.

Vad Energimarknadsinspektionen, Ringhals AB, FKA, IKEM, OKG AB, Skogsindustrierna, Svensk Energi, Svenska kraftnät, Svenskt Näringsliv, Sveriges Kärntekniska Sällskap,

Jernkontoret, Konjunkturinstitutet, SKGS samt Projekt Basindustririket anfört i övrigt ändrar inte regeringens bedömning av effekterna av och lämpligheten i den föreslagna åtgärden.

Den föreslagna höjningen innebär högre fasta kostnader för producenterna av el från kärnkraft. Det avdrag som medges när reaktorer är ur drift under en sammanhängande period som överstiger 90 kalenderdygn justeras för att avspegla den förändrade skattesatsen.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2015.

Lagförslag

Förslaget föranleder ändringar i 2 och 5 §§ lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer, se avsnitt 2.9.

5.5.4Konsekvensanalys

Offentligfinansiella effekter

En höjning av skatten på termisk effekt från 12 648 kronor till 14 770 kronor per megawatt och månad av den högsta tillåtna termiska effekten i kärnkraftsreaktorn bedöms för 2015 ge en offentligfinansiell bruttointäkt på 0,27 miljarder kronor, medan nettointäkten bedöms till 0,10 miljarder kronor. För 2016 och framåt bedöms förslaget årligen ge en offentlig-

67

PROP. 2014/15:99

finansiell bruttointäkt på 0,64 miljarder kronor och en nettointäkt om 0,25 miljarder kronor. Skillnaden mellan netto- och brutto- intäktsbedömningen beror på två indirekta effekter: (1) Skatten är avdragsgill mot bolagsskatten. (2) Ett ökat skatteuttag från statliga bolag stärker inte de offentliga finanserna och staten äger genom Vattenfall AB en betydande andel av beskattningsunderlaget.

Effekter för myndigheter och domstolar

Åtgärderna kommer att medföra vissa kostnader för Skatteverket för anpassningar av system, blanketter, m.m. Tillkommande kostnader för Skatteverket ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Förslaget bedöms inte påverka antalet mål eller på annat sätt påverka arbetsbelastningen i förvaltningsdomstolarna och inte heller medföra några ökade kostnader för andra myndigheter.

Effekter för företagen

En höjd skatt på termisk effekt medför högre fasta kostnader för producenterna av el från kärnkraft. Därmed bidrar förslaget till en omställning av energisystemet. Höjningen av skattesatsen uppgår till 2 122 kronor per megawatt och månad. För en genomsnittlig svensk kärnkraftsreaktor, med en termisk effekt på 2 750 megawatt, innebär därmed skatte- höjningen att de fasta kostnaderna ökar med ca 5,8 miljoner kronor per månad. Samtidigt är den rörliga produktionskostnaden för kärnkraft relativt låg och de tio kvarvarande kärnkrafts- reaktorerna har i genomsnitt varit i drift i drygt 35 år, vilket innebär att de initialt höga kapital- kostnaderna bör vara väl avskrivna. Givet att anläggningarna producerar el i normal utsträckning är bedömningen därför att kärn- kraftsföretagen kan bära den kostnadsökning som den höjda skatten innebär.

Höjda fasta kostnader för kärnkraften bedöms inte påverka elpriserna på kort sikt. Vad rör bilaterala avtal, mellan exempelvis elproducerande företag och stora elförbrukare, kan det dock finnas avtalsklausuler som innebär att köparen tagit på sig att bära risken för ökade produktionskostnader till följd av ändrade skatteregler. I sådana fall sker en fullständig övervältring av en förändrad beskattning till köparen. I vilken utsträckning sådana avtal förekommer är emellertid okänt i och med att dylika avtal är hemliga. Samtidigt bedöms dessa typer av avtal innefatta elprisnivåer som är

förmånliga för köparen av el, eftersom de innebär minskad risk för säljaren av el.

En ökad beskattning minskar lönsamheten för kärnkraftsanläggningarna och kan även medföra att incitamenten att investera i befintlig eller ny kärnkraft påverkas negativt. På lång sikt kan även prisbildningen på elmarknaden påverkas genom att investeringsnivån, och därmed kapacitetstillväxten, blir lägre.

5.6Nedsättning av koldioxidskatten på dieselbränsle i vissa skogsmaskiner genomförs inte

Regeringens bedömning: Nedsättningen av skatten på dieselbränsle i vissa skogsmaskiner på grund av skogsbranden i juli–augusti 2014 bör inte genomföras. I stället bör ett motsvarande stöd ges på utgiftssidan av statens budget.

Skälen för regeringens bedömning: Efter skogsbranden i Västmanlands län i juli–augusti 2014 bedömde regeringen i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 6.28) att skatten på dieselbränsle i skogsmaskiner skulle sänkas under en begränsad tid. Åtgärden bedömdes minska skatteintäkterna med sammanlagt 7 miljoner kronor fördelat under 2014–2016. Även Finansutskottet gjorde bedömningen att skattenedsättningen skulle genomföras, och denna bedömning ingick i riksdagens beslut (bet. 2014/15:FiU1, rskr. 2014/15:29).

Det har visat sig att skattenedsättningen skulle beröra förhållandevis få aktörer och inne- bära stora administrativa kostnader. Vidare planeras stora delar av det brandskadade området att bli naturreservat vilket minskar behovet av avverkning i området. Enligt regeringens bedömning bör åtgärden därför genomföras som ett stöd på utgiftssidan av statens budget i stället för som en skattenedsättning. Förslag om detta lämnas i avsnitt 6.21. Effekten av att inte förändra skattereglerna ingår i förslaget till ändrad beräkning av inkomster för 2015 som lämnas i avsnitt 5.9.

68

 

 

 

 

 

PROP. 2014/15:99

5.7

Gruppregistrering till

 

Ett slopande av möjligheten till grupp-

 

mervärdesskatt behålls

 

registrering till mervärdesskatt bedömdes öka

 

 

 

 

 

skatteintäkterna med 400 miljoner kronor 2015.

Regeringens

bedömning:

Möjligheten

till

Effekten av att inte förändra skattereglerna ingår

i förslaget till ändrad beräkning av inkomster för

gruppregistrering till mervärdesskatt behålls.

 

2015 som lämnas i avsnitt 5.9.

 

 

 

 

 

 

Skälen för regeringens bedömning: I mervärdesskattelagen (1994:200) finns en möjlighet för två eller flera beskattningsbara personer som är nära förbundna med varandra att anses som en enda beskattningsbar person (mervärdesskattegrupp) och den verksamhet som mervärdesskattegruppen bedriver anses då som en enda verksamhet. Det innebär att utgående mervärdesskatt inte tas ut vid transaktioner inom gruppen. Gruppregistrering är möjlig för företag inom den finansiella sektorn och för företag vars huvudsakliga inriktning är att tillhandahålla tjänster till företag inom den finansiella sektorn samt för företag i ett inkomstskatterättsligt kommissionärs- förhållande.

Finansdepartementet har remitterat promemorian Vissa skattefrågor inför budget- propositionen för 2015 i vilken bl.a. föreslogs att möjligheten till gruppregistrering till mervärdesskatt skulle slopas.

I budgetpropositionen för 2015 gjorde regeringen bedömningen att möjligheten till gruppregistrering till mervärdesskatt skulle kvarstå (prop. 2014/15:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 6.43). Riksdagen beslutade dock om ett tillkänna- givande som innebar att regeringen skulle återkomma med förändringar i skatte- och avgiftsregler i överensstämmelse med den godkända beräkningen av budgetens inkomster för 2015 (bet. 2014/15:FiU1, rskr 2014/15:29). Tillkännagivandet innefattade därmed ett slopande av gruppregistrering till mer- värdesskatt.

Ett slopande av möjligheten till grupp- registrering till mervärdesskatt får skilda effekter beroende på i vilken organisationsform ett företag bedriver sin verksamhet. Ett slopande drabbar framför allt lokalt och regionalt förankrade banker och försäkringsbolag. Regeringen gör därför bedömningen att möjlig- heten till gruppregistrering till mervärdesskatt inte bör slopas.

5.8Författningskommentar

5.8.1Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel

2 §

Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 5.3 om skatt på bekämpningsmedel. Ändringen innebär att skattesatsen höjs från 30 kronor för varje helt kilogram verksam beståndsdel till 34 kronor för varje helt kilogram verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet. I paragrafen görs också språkliga ändringar.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Ändringarna träder i kraft den 1 augusti 2015 och tillämpas fr.o.m. detta datum. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Detta innebär att äldre bestämmelser är tillämpliga då skattskyldighet inträtt före ikraftträdandet.

5.8.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift

1 §

Ändringen av paragrafens andra stycke, som föranleds av förslaget i avsnitt 5.2 om slopad nedsättning av socialavgifterna för unga, är en följd av att 2 kap. 28 § socialavgiftslagen (2000:980) upphävs.

2 §

Ändringen av paragrafens andra stycke, som föranleds av förslaget i avsnitt 5.2 om slopad nedsättning av socialavgifterna för unga, är en följd av att 3 kap. 15 a § socialavgiftslagen (2000:980) upphävs.

69

PROP. 2014/15:99

3 §

Upphävandet av paragrafens andra stycke, som föranleds av förslaget i avsnitt 5.2 om slopad nedsättning av socialavgifterna för unga, innebär att nedsättningen av den allmänna löneavgiften för personer som vid årets ingång har fyllt 23 men inte 25 år slopas.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

I första punkten anges att lagen träder i kraft den 1 augusti 2015.

Bestämmelserna i 1 och 3 §§ i den äldre lydelsen ska fortfarande tillämpas på lön eller annan ersättning enligt 1 § som betalas ut före ikraftträdandet. Som en övergångslösning ska vid tillämpningen av 3 § på lön eller annan ersättning enligt 1 § som betalas ut under perioden 1 augusti 2015–30 juni 2016 för dem som vid årets ingång inte har fyllt 25 år, löneavgiften tas ut med arton tjugofemtedelar av procenttalet och anges med två decimaler så att övriga decimaler faller bort. Detta framgår av den andra punkten.

I tredje punkten anges att bestämmelserna i 2 och 3 §§ i den äldre lydelsen fortfarande ska tillämpas på inkomst enligt 2 § som uppbärs före ikraftträdandet. Som en övergångslösning ska vid tillämpningen av 3 § på inkomst enligt 2 § som uppbärs under perioden 1 augusti 2015– 30 juni 2016 för dem som vid årets ingång inte har fyllt 25 år, löneavgiften tas ut med arton tjugofemtedelar av procenttalet och anges med två decimaler så att övriga decimaler faller bort. I fråga om egenavgifter sammanfaller normalt beskattningsåret med kalenderåret. En särskild övergångsbestämmelse behövs därför för det fall den avgiftsskyldige inte visar hur stor del av beskattningsårets inkomst som hänför sig till tiden efter den 1 augusti 2015 respektive tiden efter den 30 juni 2016. I dessa fall ska så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 1 augusti 2015 respektive tiden efter den 30 juni 2016 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under respektive tid och hela beskattningsåret.

5.8.3Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus

3 §

Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 5.4 om skatt på naturgrus. Ändringen innebär att skattesatsen höjs från 13 kronor per ton natur- grus till 15 kronor per ton naturgrus.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Ändringen träder i kraft den 1 augusti 2015 och tillämpas fr.o.m. detta datum. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för för- hållanden som hänför sig till tiden före ikraft- trädandet. Detta innebär att äldre bestämmelser är tillämpliga då skattskyldighet inträtt före ikraftträdandet.

5.8.4Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

67 kap.

13 §

Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 5.1 om RUT-avdraget.

Ändringen i sjätte punkten och upphävandet av åttonde punkten innebär att skattereduktion inte längre ges för renodlad hjälp med läxor och annat skolarbete. För rätt till skattereduktion för barnpassning krävs vidare att barnpassningen inte mer än i ringa omfattning innefattar hjälp med läxor och annat skolarbete. Med ”ringa” avses enligt inkomstskattelagens terminologi ca 5–10 procent (se prop. 1999/2000:2, del 1, s. 504). Med ”läxor och annat skolarbete” avses sådant skolarbete som hänför sig till läroplaner, kursplaner och ämnesplaner.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

I första punkten anges att lagen träder i kraft den 1 augusti 2015.

Av andra punkten framgår att lagen tillämpas på hushållsarbete som har utförts efter den 31 juli 2015 (av ett företag eller av någon för vilken ersättning redovisas i en förenklad arbets- givardeklaration) och förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits efter den 31 juli 2015.

70

5.8.5Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer

2 §

Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 5.5 om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. Ändringen i andra stycket innebär att skatte- satsen höjs från 12 648 kronor till 14 770 kronor per megawatt och månad av högsta tillåtna termiska effekt i kärnkraftsreaktorn.

5 §

Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 5.5 om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. Ändringen innebär att avdraget höjs från 415 kronor till 485 kronor per kalenderdygn som överstiger 90 kalenderdygn.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Ändringarna träder i kraft den 1 augusti 2015 och tillämpas fr.o.m. detta datum. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för för- hållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Detta innebär att den äldre lydelsen av 2 § är tillämplig då skattskyldighet inträtt före ikraftträdandet. Detta innebär vidare att den äldre lydelsen av 5 § är tillämplig för överstigande dagar som infallit före ikraft- trädandet medan avdragsbeloppet enligt den nya lydelsen är tillämplig för överskjutande dagar som infallit efter ikraftträdandet.

5.8.6Förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)

2 kap.

Upphävande av 28 §

Upphävandet av paragrafen, som föranleds av förslaget i avsnitt 5.2 om slopad nedsättning av socialavgifterna för unga, innebär att nedsätt- ningen av arbetsgivaravgifterna för personer som vid årets ingång inte har fyllt 25 år slopas.

29 §

Ändringen av paragrafens andra stycke, som föranleds av förslaget i avsnitt 5.2 om slopad nedsättning av socialavgifterna för unga, är en följd av att 28 § upphävs.

PROP. 2014/15:99

3 kap.

Upphävande av 15 a §

Upphävandet av paragrafen, som föranleds av förslaget i avsnitt 5.2 om slopad nedsättning av socialavgifterna för unga, innebär att nedsätt- ningen av egenavgifterna för personer som vid årets ingång inte har fyllt 25 år slopas.

18 §

Ändringen i paragrafens tredje punkt i andra stycket, som föranleds av förslaget i avsnitt 5.2 om slopad nedsättning av socialavgifterna för unga, är en konsekvens av att nedsättningen av egenavgifterna för personer som vid årets ingång inte har fyllt 25 år slopas genom upphävandet av 15 a §. En förutsättning för att avdrag vid beräkningen av egenavgifterna ska kunna göras enligt denna paragraf är att den avgiftsskyldige inte tillhör en sådan åldersgrupp som redan är föremål för en nedsättning av egenavgifterna.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

I första punkten anges att lagen träder i kraft den 1 augusti 2015.

Den upphävda bestämmelsen i 2 kap. 28 § och bestämmelsen i 29 § i den äldre lydelsen ska fortfarande tillämpas på ersättning som betalas ut före ikraftträdandet. Som en övergångslösning ska den upphävda bestämmelsen i 2 kap. 28 § och bestämmelsen i 2 kap. 29 § i den äldre lydel- sen även tillämpas på ersättning som betalas ut under perioden 1 augusti 2015–30 juni 2016. På ersättning som betalas ut under nämnda period ska dock vid tillämpningen av 2 kap. 28 §, utöver hela ålderspensionsavgiften, arton tjugo- femtedelar av de övriga arbetsgivaravgifterna betalas. Detta gäller således såväl för personer som vid årets ingång inte har fyllt 23 år som för personer som vid årets ingång har fyllt 23 men inte 25 år. Procenttalen för avgifterna ska efter kvoteringen anges med två decimaler så att övriga decimaler faller bort. Detta framgår av den andra punkten.

I tredje punkten anges att den upphävda bestämmelsen i 3 kap. 15 a § och bestämmelsen i 3 kap. 18 § i den äldre lydelsen fortfarande ska tillämpas på inkomst som uppbärs före ikraftträ- dandet. Som en övergångslösning ska den upp- hävda bestämmelsen i 3 kap. 15 a § och bestäm- melsen i 3 kap. 18 § i den äldre lydelsen tillämpas även på inkomst som uppbärs under perioden 1 augusti 2015–30 juni 2016. På inkomst som uppbärs under nämnda period ska dock vid

71

PROP. 2014/15:99

tillämpningen av 3 kap. 15 a §, utöver hela ålderspensionsavgiften, arton tjugofemtedelar av de övriga egenavgifterna betalas. Detta gäller således såväl för personer som vid årets ingång inte har fyllt 23 år som för personer som vid årets ingång har fyllt 23 men inte 25 år. Procenttalen för avgifterna ska efter kvoteringen anges med två decimaler så att övriga decimaler faller bort. I fråga om egenavgifter sammanfaller normalt beskattningsåret med kalenderåret. En särskild övergångsbestämmelse behövs därför för det fall den avgiftsskyldige inte visar hur stor del av beskattningsårets inkomst som hänför sig till tiden efter den 1 augusti 2015 respektive tiden efter den 30 juni 2016. I dessa fall ska så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 1 augusti 2015 respektive tiden efter den 30 juni 2016 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under respektive tid och hela beskattningsåret.

5.8.7Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1004:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980)

2 §

Ändringarna föranleds av förslaget i avsnitt 5.2 om slopad nedsättning av socialavgifterna för unga. Ändringen av paragrafens första stycke är en följd av att 2 kap. 28 § socialavgiftslagen (2000:980) upphävs. Ändringen av paragrafens andra stycke är en följd av att 3 kap. 15 a § socialavgiftslagen upphävs.

5 §

Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 5.2 om slopad nedsättning av socialavgifterna för unga. Ändringen i paragrafens första stycke är en följd av att 2 kap. 28 § socialavgiftslagen (2000:980) upphävs.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

I första punkten anges att lagen träder i kraft den 1 augusti 2015.

Av andra punkten framgår att bestämmelserna i 2 och 5 §§ i den nya lydelsen inte ska tillämpas på ersättning som betalas ut före ikraftträdandet.

5.9Ändrad beräkning av inkomsterna i statens budget för 2015

Regeringens förslag: Den ändrade beräkningen av inkomster på statens budget för 2015 som redovisas i tabell 5.4 godkänns.

Regeringen gjorde i propositionen En utvecklad budgetprocess (prop. 2014/15:173) bedömningen att förslag som har en tydlig påverkan på statens inkomster för det löpande budgetåret bör föranleda en ny inkomst- beräkning. Den nya inkomstberäkningen ska göras för de inkomsttitlar som berörs av förslagen. I de fall regeringen har gjort en ny beräkning av inkomsttitlarna baserat på nya makroekonomiska prognoser och andra förutsättningar, som t.ex. förändrade volymer, ska inkomstberäkningen även omfatta dessa förändringar (prop. 2014/15:173 s. 34 f.). Finansutskottet framförde i sitt yttrande till konstitutionsutskottet att det av redovisningen bör gå att särskilja de effekter som beror av regeländringar från effekter till följd av ändrade makroprognoser och andra ekonomiska förut- sättningar. Konstitutionsutskottet instämde i finansutskottets bedömning (bet. 2013/14:KU46 s. 35 och 37).

I detta avsnitt lämnas därmed förslag om en ny inkomstberäkning för de inkomsttitlar som påverkas av de lagförslag och andra förslag som lämnas i denna proposition. De förslag som ligger till grund för de ändrade beräkningarna av övriga inkomster redovisas i avsnitt 6.

I tabell 5.4 redovisas den ändrade inkomst- beräkningen, inklusive effekterna av nya makroekonomiska prognoser och andra förutsättningar. Även bruttoeffekten av skatteförslagen och övriga förslag framgår.

72

 

 

 

 

 

PROP. 2014/15:99

 

 

 

 

 

Tabell 5.4 Specifikation av ändrad beräkning av inkomster för 2015

 

 

 

 

Tusental kronor

 

 

 

 

 

 

Inkomsttitel

 

Godkänd

Förändring av

Ny beräkning

Bruttoeffekt av

 

 

beräkning

beräkning

 

åtgärder på

 

 

 

 

 

inkomstsidan

1140

Skattereduktioner

-232 068 636

-979 714

-233 048 350

20 000

 

1154

Husavdrag

-

-

-20 328 866

20 000

 

 

 

 

 

 

 

 

1280

Nedsättningar

-15 364 917*

-5 279 898

-20 644 815

6 615 000

 

 

 

 

 

 

 

 

1410

Mervärdesskatt

371 046 054

-4 169 649

366 876 405

-400 000

 

 

 

 

 

 

 

 

1411

Mervärdesskatt

-

-

366 876 405

-400 000

 

 

 

 

 

 

 

 

1440

Koldioxidskatt

25 056 911

-302 248

24 754 663

5 000

 

 

 

 

 

 

 

 

1442

Koldioxidskatt oljeprodukter

-

-

15 386 346

5 000

 

1450

Övriga skatter på energi och miljö

5 033 962

-349 263

4 684 699

282 000

 

 

 

 

 

 

 

 

1454

Skatt på bekämpningsmedel och gödsel

-

-

114 367

4 000

 

1455

Skatt på termisk effekt i

-

-

3 957 245

267 000

 

 

kärnkraftsreaktorer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1458

Övriga skatter

-

-

131 090

11 000

 

2000

Inkomster av statens verksamhet

33 649 944

6 436 321

40 086 265

121 000

 

 

 

 

 

 

 

 

2525

Finansieringsavgift från

-

-

2 898 201

121 000

 

 

arbetslöshetskassor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6000

Bidrag m.m. från EU

10 332 700

-1 170 599

9 162 101

67 000

 

 

 

 

 

 

 

 

6414

Bidrag från Europeiska socialfonden

-

-

211 050

50 000

 

 

2014-2020

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6911

Övriga bidrag från EU

-

-

200 017

17 000

 

Anm.: I beslutad budget fanns inte en uppdelning på inkomsttitelnivå 1154, 1411, 1442, 1454, 1455, 1458, 2525, 6414 och 6911. Därför kan siffrorna för godkänd beräkning och förändring av beräkning inte redovisas. I stället redovisas dessa siffror på av riksdagen beslutad nivå.

* I beslutad budget för 2015 redovisas inkomstförsvagningen av att behålla nedsättningen av socialavgifter för unga under inkomstgrupp Arbetsgivaravgifter 1210 och inte under inkomstgrupp Nedsättningar 1280. Eftersom effekten av förslaget att ta bort nedsättningen av socialavgifter för unga redovisas under inkomstgrupp Nedsättningar 1280 i Ny beräkning blir inkomstgrupp Nedsättningar 1280 i Godkänd respektive Ny beräkning inte helt jämförbara med varandra. För att dessa skulle ha varit jämförbara borde inkomstförändringen ha bokförts på inkomstgrupp 1280 även i Godkänd beräkning. Därmed skulle det ha redovisats ett belopp på ca -27 miljarder kronor i stället för nuvarande -15,4 miljarder kronor, dvs. ytterligare ca 12 miljarder kronor vilket motsvarar effekten av att inte slopa nedsättningen fr.o.m. den 1 januari 2015.

Regeringens förslag till godkänd beräkning av budgetens inkomster i budgetpropositionen är specificerat på inkomsttitlar (se bl.a. prop. 2014/15:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor bilaga 1 avsnitt 2). Riksdagens beslut om beräkningen av inkomsterna på statens budget är däremot, med något undantag, specificerat på en mer aggregerad nivå såsom inkomstgrupper, inkomsthuvudgrupper och inkomsttyper. I tabell 5.4 redovisas förändringen på såväl den av riksdagen godkända nivån som på inkomst- titelnivå.

De nya beräkningarna påverkas av fler faktorer än bara regeländringar, exempelvis en ny bedömning av den makroekonomiska utvecklingen och justeringar till följd av hittillsvarande utfall. Ju högre aggregeringsnivå desto fler faktorer påverkar den nya beräkningen. I det följande kommenteras de största förändringarna.

Enligt godkänd beräkning i tabell 5.4 uppgår inkomstgrupp 1280 nedsättningar av arbets- givaravgifter och egenavgifter till 15,4 miljarder kronor 2015. I detta belopp redovisas dock inte inkomstförsvagningen av att inte slopa nedsättningen av socialavgifterna för unga fr.o.m. den 1 januari 2015, på ca 12 miljarder kronor. Effekten av att behålla nedsättningen för unga redovisas i av riksdagen godkänd beräkning i stället under inkomstgrupp 1210, arbetsgivar- avgifter. I Ny beräkning däremot redovisas förändringen av att ta bort nedsättningen av socialavgifterna för unga i inkomstgrupp 1280. Det betyder att beloppen i de två beräkningarna inte är helt jämförbara med varandra. I Ny beräkning införs förslaget dessutom först fr.o.m. den 1 augusti 2015, vilket betyder att effekten är lägre jämfört med vad den skulle ha varit om den införts den 1 januari 2015 (6,6 jämfört med ca 12 miljarder kronor).

Prognosen för intäkterna från mervärdes- skatten har reviderats ned med 4 miljarder

73

PROP. 2014/15:99

kronor i förhållande till den godkända beräkningen i den beslutade budgeten för 2015. Det beror huvudsakligen på att konjunktur- utsikterna reviderats ned. Hushållens konsumtion i löpande priser väntas inte utvecklas lika starkt som tidigare beräknat, vilket håller tillbaka intäkterna från mervärdesskatt.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att den ändrade beräkningen av inkomster på statens budget för 2015 som redovisas i tabell 5.4 godkänns.

För en utförligare beskrivning av den nya inkomstprognosen, se avsnitt 6.2 i 2015 års ekonomiska vårproposition (prop. 2014/15:100).

I tabell 5.5 redovisas såväl bruttoeffekter som nettoeffekter av de föreslagna regeländringarna på skattesidan och ändringar som påverkar budgetens övriga inkomster. Bruttoeffekten är den direkta effekten på intäkterna av en regelförändring medan nettoeffekten även innefattar indirekta effekter på intäkterna från andra skatter och eventuella effekter på den offentliga sektorns utgifter (se prop. 2014/15:100 avsnitt 8.1 tabell 8.1).

Tabell 5.5 Sammanställning av offentligfinansiella effekter till följd av ändringar som påverkar statens inkomster

Miljarder kronor

Regeländring

Effekt från

Bruttoeffekt

Nettoeffekt

 

 

2015

2015

Skatt på

 

 

 

arbetsinkomster

 

 

 

Slopad skattereduktion

2015-08-01

0,02

0,02

för hjälp med läxor och

 

 

 

annat skolarbete

 

 

 

 

 

 

 

Slopad nedsättning av

2015-08-01

6,62

5,49

socialavgifterna för unga

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på konsumtion

 

 

 

m.m.

 

 

 

 

 

 

 

Höjd skatt på

2015-08-01

0,00

0,00

bekämpningsmedel

 

 

 

 

 

 

 

Höjd skatt på termisk

2015-08-01

0,27

0,10

effekt i

 

 

 

kärnkraftsreaktorer

 

 

 

 

 

 

 

Höjd skatt på naturgrus

2015-08-01

0,01

0,01

 

 

 

 

Gruppregistrering till

2015-01-01

-0,40

-0,40

mervärdesskatt behålls

 

 

 

 

 

 

 

Nedsättning av

2014-08-01

0,01

0,00

koldioxidskatten på

 

 

 

dieselbränsle i vissa

 

 

 

skogsmaskiner

 

 

 

genomförs inte

 

 

 

 

 

 

 

Summa skatte- och

 

6,52

5,23

avgiftsregler

 

 

 

 

 

 

 

Övriga inkomster

 

 

 

Ändring i arbetslöshets-

 

0,12

0,12

försäkringen

 

 

 

 

 

 

 

Bidrag från Europeiska

 

0,05

0,05

socialfonden 2014-2020

 

 

 

Från EU-budgeten

 

0,02

0,02

finansierade insatser

 

 

 

avseende EU:s inre

 

 

 

säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

Summa övriga inkomster

 

0,19

0,19

 

 

 

 

Summa offentligfinansiell

 

6,71

5,41

effekt

 

 

 

 

 

 

 

74

6

Ändringar avseende statens utgifter

PROP. 2014/15:99

6 Ändringar avseende statens utgifter

I detta avsnitt lämnar regeringen förslag till ändringar avseende statens utgifter 2015. Det samlade förslaget till ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag för 2015 finns i avsnitt 1 tabell 1.1. En sammanställning av förslagen till ändrade beställningsbemyndiganden redovisas i bilaga 4.

I 2015 års ekonomiska vårproposition finns en sammanställning av de offentligfinansiella effekterna av de anslagsförändringar som föreslås i denna proposition (prop. 2014/15:100 avsnitt 7.2).

6.1Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

4:1 Regeringskansliet m.m.

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 6 698 871 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:1 Regerings- kansliet m.m. ökas med 93 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 6 885 671 000 kronor skulle anvisas anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. (prop. 2014/15:1 utg.omr. 1 avsnitt 7.1.1). Riksdagen beslutade dock att 6 698 871 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:KU1, rskr. 2014/15:50).

Vidare uttalade konstitutionsutskottet i samband med behandlingen av budget- propositionen att 200 000 kronor skulle

användas för att fortsätta en studie över företagsklimatet i Sverige. Studien som Världs- banken utför på regeringens uppdrag är försenad och regeringen avser att först avvakta resultatet innan den tar ställning till en eventuell fortsättning kommande år.

Regeringen anser att den av riksdagen beslutade anslagsnivån är för låg för att upprätthålla nödvändig verksamhetsnivå. Ytterligare medel behöver tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 4:1

Regeringskansliet m.m. bör ökas med 93 000 000 kronor.

Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

6:1 Allmänna val och demokrati

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 48 340 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati ökas med 14 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag:

Valprövningsnämnden har fattat beslut om omval i Båstads kommun. Omvalet kommer att genomföras den 10 maj 2015. Genomförandet av omvalet beräknas medföra kostnader om 14 000 000 kronor i form av kostnader för Valmyndigheten och statsbidrag till kommunerna för deras medverkan.

77

PROP. 2014/15:99

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati bör ökas med 14 000 000 kronor.

8:1 Presstödsnämnden

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 6 842 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 8:1

Presstödsnämnden får även användas för verksamhet som utförts av Presstödsnämnden men som överförts till Myndigheten för radio och tv, samt för avvecklingen av nämnden.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen har i propositionen Statens stöd till dagspressen (prop. 2014/15:88) lämnat förslag om en förändrad myndighetsorganisation för frågor om presstöd som innebär att uppgifter från Presstödsnämnden överförs till Myndigheten för radio och tv samt att nämnden avvecklas och upphör som myndighet. Regeringen har uppdragit åt Presstödsnämnden att förbereda dels en överföring av uppgifter till Myndigheten för radio och tv, dels en avveckling av nämnden per den 30 juni 2015. Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens beslut i nödvändiga delar. Eventuella utgifter för överföring av uppgifter och avveckling av myndigheten ska rymmas inom Presstödsnämndens förvaltningsanslag.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 8:1 Presstödsnämnden även bör få användas för verksamhet som utförts av Presstödsnämnden, men som överförts till Myndigheten för radio och tv, samt för avvecklingen av nämnden.

8:3 Myndigheten för radio och tv

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 27 806 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 8:3 Myndigheten för radio och tv får även användas för inordnande av uppgifter från Presstödsnämnden och för

inrättandet av en nämnd för presstöd som ett särskilt beslutsorgan inom myndigheten.

Skälen för regeringens förslag: I enlighet med vad som redovisas ovan under anslaget 8:1 Presstödsnämnen har regeringen lämnat förslag till riksdagen om en förändrad organisation för frågor om presstöd som innebär att uppgifter från Presstödsnämnden inordnas i Myndigheten för radio och tv samt att nämnden avvecklas och upphör som myndighet. Regeringen har uppdragit åt Myndigheten för radio och tv att förbereda inordnande av uppgifter från Presstödsnämnden och att inrätta en nämnd för presstöd som ett särskilt beslutsorgan inom myndigheten fr.o.m. den 1 juli 2015. Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens beslut i nödvändiga delar. Eventuella utgifter för inordnandet av uppgifter från Presstöds- nämnden och inrättandet av ett särskilt beslutsorgan ska rymmas inom Myndigheten för radio och tv:s förvaltningsanslag.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 8:3 Myndigheten för radio och tv även bör få användas för inordnande av uppgifter från Presstödsnämnden och för inrättandet av en nämnd för presstöd som ett särskilt beslutsorgan inom myndigheten.

9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 20 488 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU- information minskas med 3 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 17 488 000 kronor skulle anvisas anslaget 9:1

Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information (prop. 2014/15:1 utg.omr. 1 avsnitt 12.4.1). Riksdagen beslutade dock att 20 488 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:KU1, rskr. 2014/15:50). Någon närmare motivering till den ökade

78

anslagsnivån redovisades inte. Regeringen anser alltjämt att anslagsnivån bör vara den som föreslogs i budgetpropositionen för 2015. Anslaget 9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information bör därför minskas med 3 000 000 kronor. Därefter bedöms utgifterna minska med 3 000 000 kronor 2016–2018.

Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition. Minskningen bedöms inte påverka verksamheten för innevarande år.

6.2Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

1:1 Statskontoret

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 88 429 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Statskontoret

ökas med 5 000 000 kronor.

Anslaget 1:8 Ekonomistyrningsverket minskas med 5 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för Statskontorets förvaltningsutgifter och för regeringens behov av vissa förvaltnings- politiska insatser. För att säkerställa stats- förvaltningens tillgång till lönesystem behöver Statens servicecenter ges bidrag för upphandling av ytterligare system som komplement till befintliga ramavtal.

Regeringen anser mot denna bakgrund att

anslaget 1:1 Statskontoret

bör

ökas med

5 000 000 kronor.

 

 

 

Finansiering sker genom

att

anslaget

1:8 Ekonomistyrningsverket

minskas

med

motsvarande belopp. Minskningen bedöms inte medföra några konsekvenser för verksamheten.

PROP. 2014/15:99

1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 7 150 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Finans- inspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter

ökas med 2 000 000 kronor.

Anslaget 1:11 Finansinspektionen minskas med 2 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: I budget- propositionen för 2015 föreslogs en nominellt oförändrad anslagsnivå eftersom det var oklart vilka avgiftsnivåer EU skulle besluta för sina tillsynsmyndigheter Europeiska bankmyndig- heten, Europeiska försäkrings- och tjänste- pensionsmyndigheten och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten. Regeringen aviserade samtidigt sin avsikt att under 2015 återkomma med förslag om högre anslag.

Till följd av beslut inom EU om fortsatt uppbyggnad har avgifterna till EU:s tillsynmyndigheter blivit högre. Ytterligare medel behöver mot denna bakgrund tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget

1:3 Finansinspektionens

avgifter till

EU:s

tillsynsmyndigheter

bör

ökas

med

2 000 000 kronor.

 

 

 

Finansiering sker

genom

att

anslaget

1:11 Finansinspektionen

minskas

med

motsvarande belopp. Minskningen bedöms inte medföra några konsekvenser för verksamheten.

6.3Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet

Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statens budget för innevarande år.

Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet förs upp på statens budget med 17 000 000 kronor. Anslaget får användas för

79

PROP. 2014/15:99

utgifter avseende verksamhet som bedrivs inom ramen för fonden för inre säkerhet, samt för administration av fonden.

Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 20 000 000 kronor 2016–2022.

Skälen för regeringens förslag: Europa- parlamentet och rådet antog den 16 april 2014 förordningarna (EU) nr 513/2014 och (EU) nr 515/2014 som tillsammans inrättar Fonden för inre säkerhet (ISF). Fonden är en av de fonder som är kopplade till EU:s fleråriga budgetram, som sträcker sig fr.o.m. 2014 t.o.m. 2020.

Fonden ska användas för att genomföra åtgärder på nationell nivå i enlighet med de målsättningar och krav som fastställs i förordningarna. Europeiska kommissionen förväntas sommaren 2015 besluta om Sveriges nationella program för genomförande av fonden. Det fleråriga programmet består av två delar, ISF Polis och ISF Gräns, och utgör ramen för de verksamheter och åtgärder som kan erhålla ekonomiskt stöd från fonden. Stödet ska ges till polissamarbete, åtgärder för att förebygga och bekämpa brottslighet samt till åtgärder avseende krishantering. Därutöver ska fonden ge ekonomiskt stöd avseende åtgärder som rör visering och arbetet med EU:s yttre gränser.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet bör föras upp i statens budget med 17 000 000 kronor. Anslaget bör få användas för utgifter avseende verksamhet som bedrivs inom ramen för fonden för inre säkerhet, samt för administration av fonden. Anslaget bedöms uppgå till 50 000 000

kronor 2016, 63 000 000

kronor 2017

och

60 000 000 kronor 2018.

Finansiering

sker

genom de förslag till inkomstökningar som lämnas i denna proposition.

För att skapa goda förutsättningar för fleråriga beslut om stöd är det nödvändigt att beslut kan fattas som medför ekonomiska åtaganden för kommande år. Regeringen bör bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:18

Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet ingå ekonomiska åtaganden

som medför behov av framtida anslag på högst 20 000 000 kronor 2016–2022.

6.4Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

1:1 Avgifter till internationella organisationer

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 328 554 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer ökas med 87 000 000 kronor.

Anslaget 1:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning minskas med 1 500 000 kronor.

Anslaget 1:9 Svenska institutet minskas med 3 000 000 kronor.

Anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen minskas med 8 500 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget får användas för utgifter för avgifter avseende Sveriges medlemskap i internationella organisationer, främst FN, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Nordiska ministerrådet och OECD. Belastningen på anslaget påverkas såväl av valutafluktuationer som av antalet freds- och säkerhetsfrämjande insatser.

Sveriges utgifter för avgifterna förväntas bli högre än vad regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2015, huvudsakligen på grund av den försvagade kronkursen, varför ytterligare medel behöver tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer bör ökas med 87 000 000 kronor.

Finansiering sker delvis genom att anslaget 1:2

Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet, anslaget 1:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning, anslaget 1:9 Svenska institutet och anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen minskas. Minskningarna påverkar i viss utsträckning omfattningen av de verksamheter som finansieras från anslagen.

80

1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 158 287 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet minskas med 24 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 138 287 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:2

Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet (prop. 2014/15:1 utg.omr. 5 avsnitt 2.6). Riksdagen beslutade dock att 158 287 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:UU1, rskr. 2014/15:45).

Regeringen anser alltjämt att anslagsnivån bör vara den som föreslogs i budgetpropositionen för 2015. Anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet bör därför minskas med 20 000 000 kronor. Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.

För att delvis finansiera ökningen av anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer minskas anslaget 1:2 Freds- och säkerhets- främjande verksamhet med 4 000 000 kronor.

Sammantaget bör anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet minskas med 24 000 000 kronor.

Minskningarna påverkar i viss utsträckning omfattningen av de verksamheter som finansieras från anslaget.

6.5Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 9 776 522 000 kronor.

PROP. 2014/15:99

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att fatta beslut om att fullfölja anskaffandet av artillerisystemet ARCHER.

Skälen för regeringens förslag: I propositionen Renovering och modifiering av artillerisystem Haubits 77B angavs att regeringen skulle återkomma till riksdagen om ARCHER-projektets totalkostnad ökade på grund av att ingen partner anslöt sig, och regeringen fortfarande ville genomföra projektet (prop. 2005/06:132 s. 10 f.). Norge har aviserat att de kommer att avbryta samarbetet med Sverige rörande ARCHER. Sverige har ett fortsatt operativt behov av artilleriförmåga och regeringen bedömer att ARCHER tillgodoser detta. Om inte någon försäljning till tredje part av den norska delen av avtalet blir av kan det uppstå fördyringar för Sverige. En utebliven försäljning kan även medföra ett utökat materiellt åtagande för Sverige. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med omfattningen och konsekvenserna av ett eventuellt utökat materiellt åtagande.

Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att fatta beslut om att fullfölja anskaffandet av artillerisystemet ARCHER.

1:11 Internationella materielsamarbeten och industrifrågor m.m.

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 68 131 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:11 Internationella materielsamarbeten och industrifrågor m.m. minskas med 3 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 63 618 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:11

Internationella materielsamarbeten och industri- frågor m.m. (prop. 2014/15:1 utg.omr. 6 avsnitt 3.5.12). Riksdagen beslutade dock att 68 131 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:FöU1, rskr. 2014/15:63). Regeringen anser alltjämt att anslaget bör minskas. Anslaget

81

PROP. 2014/15:99

1:11 Internationella materielsamarbeten och industrifrågor m.m. bör därför minskas med 3 000 000 kronor.

Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition. Minskningen bedöms kunna hanteras av Försvarets materielverk innevarande år. Därefter bedöms utgifterna minska med 8 500 000 kronor 2016, 8 700 000 kronor 2017 och med 8 900 000 kronor fr.o.m. 2018.

1:12 Försvarsexportmyndigheten

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 67 828 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:12 Försvarsexport- myndigheten minskas med 1 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2015 att nödvändigt exportstöd inom försvarssektorn kan bedrivas inom en annan myndighetsstruktur med bibehållna krav på affärsmässighet och transparens, men med högre kostnadseffektivitet. Regeringen aviserade därför en avveckling av Försvarsexportmyndigheten med början under 2015. I regeringens förslag till anslagsnivå för 2015 ingick därför en minskning med 2 000 000 kronor (prop. 2014/15:1 utg.omr. 6 avsnitt 3.4.2 och 3.5.13). Riksdagen ansåg dock inte att Försvarsexportmyndigheten skulle avvecklas och beslutade därför om en anslagsnivå som var 2 000 000 kronor högre än regeringens förslag (bet. 2014/15:FöU1, rskr. 2014/15:63).

Regeringen gör alltjämt bedömningen att nödvändigt exportstöd bör bedrivas inom en annan myndighetsstruktur fr.o.m den 1 januari 2016. Som en konsekvens av förändringen bör Försvarsexportmyndigheten avvecklas och upphöra som myndighet den 31 december 2015. Mot bakgrund av de iakttagelser som Statskontoret har gjort i sin rapport Tydligare roller och ökad transparens, en uppföljning av Försvarsexportmyndigheten (Statskontoret 2014:30) lägger regeringen särskild vikt vid att den nya myndighetsstrukturen ska kunna hantera den exportstödjande uppgiften parallellt

med andra uppdrag samt bibehålla och utveckla transparens och affärsmässighet.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:12 Försvarsexportmyndigheten bör minskas med 1 000 000 kronor 2015. Därefter bedöms utgifterna minska med 20 000 000 kronor 2017 och 30 000 000 kronor fr.o.m. 2018.

6.6Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

1:1 Biståndsverksamhet

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 28 336 579 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:1

Biståndsverksamhet minskas med 237 100 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 28 851 579 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:1 Biståndsverksamhet (prop. 2014/15:1 utg.omr. 7

avsnitt

2.7).

Riksdagen

beslutade dock att

28 336 579 000

kronor

skulle

anvisas anslaget

(bet.

2014/15:UU2,

 

rskr.

2014/15:75).

Regeringen anser alltjämt att ytterligare medel bör tillföras anslaget för att med additionella medel finansiera klimatinsatser i utvecklings- länder. Anslaget bör därför ökas med 250 000 000 kronor. Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

För att finansiera ökningen av anslagen 1:2

Ersättningar och bostadskostnader och 1:3 Migrationspolitiska åtgärder under utgiftsområde

8

Migration

minskas

anslaget

med

479 000 000 kronor.

 

 

 

För att finansiera ökningen av anslaget 1:2

Styrelsen för Internationellt

utvecklingssamarbete

(Sida) minskas anslaget med 8 100 000 kronor. Sammantaget bör anslaget 1:1 Bistånds-

verksamhet minskas med 237 100 000 kronor. Minskningen bedöms till viss del påverka de verksamheter som finansieras från anslaget.

82

1:2 Styrelsen för Internationellt utvecklingssamarbete (Sida)

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 003 023 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Styrelsen för Internationellt utvecklingssamarbete (Sida) ökas med 8 100 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Kostnaderna för den del av utlandsmyndigheternas verksamhet som Styrelsen för Internationellt utvecklings- samarbete (Sida) svarar för påverkas av den svenska kronans växelkurs gentemot andra valutor. Med de slutliga beräkningarna av valutakursförändringarna under 2014 som grund bedöms kostnaderna för den del av utlands- myndigheterna som Sida svarar för bli högre än vad som tidigare beräknats. Regeringen anser därför att anslaget 1:2 Styrelsen för Internationellt utvecklingssamarbete (Sida) bör ökas med 8 100 000 kronor.

Finansiering sker genom att anslaget 1:1 Biståndsverksamhet minskas med motsvarande belopp.

6.7Utgiftsområde 8 Migration

1:2 Ersättningar och bostadskostnader

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 10 861 115 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader ökas med 477 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för stöd till asylsökande m.fl. och statsbidrag till kommuner och landsting. Regeringen bedömer att fler personer än vad som tidigare beräknats kommer att söka asyl i Sverige under 2015 och att fler personer därmed kommer att vara inskrivna i Migrationsverkets mottagande än vad som

PROP. 2014/15:99

antagits i budgetpropositionen för 2015. Det innebär att kostnaderna för stöd, ersättningar och boende kommer att öka och att ytterligare medel behöver tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader bör ökas med 477 000 000 kronor.

Finansiering sker genom att anslaget 1:1 Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd minskas med motsvarande belopp. Kostnaderna klassificeras som bistånd i enlighet med den definition som används av OECD:s biståndskommitté DAC.

1:3 Migrationspolitiska åtgärder

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 420 077 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Migrations- politiska åtgärder ökas med 2 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för uttagning av personer som ska vidarebosättas samt för resor vid vidarebosättning. Migrationsverket ska enligt ett särskilt regeringsbeslut överföra 1 900 flyktingar till Sverige 2015. Jämfört med vad som antogs i budgetpropositionen för 2015 har kostnaden för överföringen av personer som ska vidarebosättas i Sverige ökat, varför ytterligare medel behöver tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder bör ökas med 2 000 000 kronor.

Finansiering sker genom att anslaget 1:1 Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd minskas med motsvarande belopp. Kostnaderna klassificeras som bistånd i enlighet med den definition som används av OECD:s biståndskommitté DAC.

83

PROP. 2014/15:99

6.8Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 20 960 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna ökas med 1 690 129 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för det särskilda statsbidraget till landstingen för deras kostnader för läkemedelsförmånerna. Staten har sedan 1998 ersatt landstingen för kostnaderna för läkemedelsförmånerna genom ett särskilt statsbidrag.

Bidraget till landstingen utbetalas med två månaders fördröjning, vilket innebär att bidragen för kostnader som landstingen hade i november och december 2014 utbetalas under 2015. Landstingen hade i slutet av 2014 högre kostnader än vad som tidigare beräknats. Detta var framför allt en följd av att flera nya läkemedel introducerades för nya patientgrupper. Dessa läkemedel påverkade kostnadsutvecklingen under slutet av 2014 och kommer att påverka kostnaderna även under 2015.

Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting ingick den 6 mars 2015 en överenskommelse om statens bidrag till landstingen för deras kostnader för läkemedels- förmånerna m.m. för 2015. Det bidrag som behöver betalas ut bedöms mot bakgrund av vad som ovan anförts inte rymmas inom anvisat anslag, varför ytterligare medel behöver tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:5

Bidrag för läkemedelsförmånerna bör ökas med 1 690 129 000 kronor.

1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 244 704 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård ökas med 198 325 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 2 640 704 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:6

Bidrag till folkhälsa och sjukvård (prop. 2014/15:1 utg. omr. 9 avsnitt 4.7.6). Riksdagen beslutade dock att 1 244 704 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:SoU1, rskr. 2014/15:71). En förklaring till skillnaden är att socialutskottet inte ställde sig bakom regeringens förslag till insatser rörande barnmorskor, förlossningsvården och kvinnors hälsa, som uppgick till 400 000 000 kronor 2015. Regeringen anser dock att det är av stor vikt att skyndsamt genomföra en satsning på insatser som rör barnmorskor, en förbättrad förlossningsvård och andra insatser för att stärka kvinnors hälsa i syfte att uppnå en mer jämställd hälso- och sjukvård. Efterfrågan på barnmorskor i Sverige överstiger tillgången, enligt Socialstyrelsens nationella planeringsstöd 2014. Tillgången till barnmorskor har ökat under senare år. Dock är den regionala variationen stor och efterfrågan väntas öka. Beträffande förlossningsvården behöver den bl.a. bli med kunskapsbaserad, tillgänglig och jämlik över hela landet och under alla tider på året. Det kvarstår vissa tydliga skillnader mellan kvinnor och män i hälso- och sjukvården. Flera sjukdomar som kvinnor drabbas av i högre utsträckning tenderar att vara lägre prioriterade inom hälso- och sjukvården. Det handlar t.ex. om långvariga smärttillstånd, förlossningsskador, inkontinens och psykisk ohälsa. Kvinnor med endast grundskoleutbildning är en grupp som i flera avseenden har haft den minst gynnsamma hälsoutvecklingen. Att nå ökad jämlikhet och jämställdhet i hälso- och sjukvården kräver ett brett och långsiktigt arbete med sikte på t.ex. tillgänglighet, behandlingsmetoder och attityder. Kvinnor och män ska utifrån sina behov behandlas likvärdigt när det gäller resurser och insatser. Det är angeläget att bästa tillgängliga kunskap används.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget bör ökas med 200 000 000 kronor. År

2016–2018

bedöms

utgifterna öka

med

400 000 000

kronor

per år. Finansiering

sker

84

genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

För att delvis finansiera ökningen av anslaget 2:3 Bidrag till WHO minskas anslaget med 1 675 000 kronor.

Sammantaget bör anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård ökas med 198 325 000 kronor.

2:2 Insatser för vaccinberedskap (bemyndigande)

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 85 000 000 kronor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2015 besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 170 000 000 kronor 2016 och 2017.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 2:2 Insatser för vaccinberedskap ingå avtal om pandemivaccin som medför behov av framtida anslag på högst 510 000 000 kronor 2016–2021.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen gav 2011 Socialstyrelsen i uppdrag att förbereda ett avtal med en eller flera vaccinproducenter om pandemivaccin. Uppdraget skulle genomföras i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting. Avtalen syftade till att säkra tillgången till vaccinbehandlingar för hela befolkningen i händelse av en pandemi. Ett eventuellt avtal beräknades löpa 2015–2017.

Regeringen har, med anledning av att vissa förutsättningar avseende ansvarsförhållanden mellan staten och landstingen inte har lösts, i budgetpropositionen för 2015 anfört att staten bör ta ett utökat ansvar för vaccinförsörjning vid en influensapandemi (prop. 2014/15:1 utg.omr. 9 avsnitt 5.5). Ett uppdrag har därför lämnats till Socialstyrelsen att säkerställa tillgången till vaccin i händelse av en influensapandemi samt, i samband med detta, leverans av vaccin till landstingen. Ett avtal med en vaccinproducent bör utifrån Socialstyrelsens bedömning kunna omfatta en tidslängd på upp till sex år. Det nuvarande bemyndigandet bör därför dels ökas

PROP. 2014/15:99

med 340 000 000 kronor, dels förlängas fram t.o.m. 2021.

Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2015 för anslaget 2:2

Insatser för vaccinberedskap ingå avtal om pandemivaccin som medför behov av framtida anslag på högst 510 000 000 kronor 2016–2021.

En framtida vaccination kan ge följder som inte är möjliga att förutsäga i dagsläget, vilket skulle kunna leda till vissa åtaganden i framtiden. Regeringen kan därför behöva återkomma till riksdagen avseende sådana framtida åtaganden.

2:3 Bidrag till WHO

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 34 665 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 2:3 Bidrag till WHO ökas med 3 350 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Till följd av valutakursförändringar behöver anslaget för medlemsavgiften till Världshälsoorganisationen (WHO) ökas. Regeringen anser därför att anslaget 2:3 Bidrag till WHO bör ökas med 3 350 000 kronor.

Finansiering sker delvis genom att anslaget 1:6

Bidrag till folkhälsa och sjukvård minskas med 1 675 000 kronor.

4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 360 180 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken ökas med 60 080 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 2 413 180 000 kronor skulle anvisas anslaget 4:5

Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken

85

PROP. 2014/15:99

(prop. 2014/15:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.10.5).

Riksdagen

beslutade

 

dock

att

1 360 180 000 kronor skulle anvisas

anslaget

(bet.

2014/15:SoU1,

rskr.

2014/15:71).

Regeringen anser alltjämt att anslaget bör ökas för att utöka bemanningen inom äldreomsorgen. Regeringen avser att avsätta 1 000 000 000 kronor av anslaget 2015 för en satsning på ökad bemanning inom äldreomsorgen. Det bör medföra att satsningarna på att stärka kommunernas egenkontroll av verksamhet som angavs till 220 000 000 kronor, bättre samverkan mellan vård och omsorg som angavs till 50 000 000 kronor, en nationell demensplan som angavs till 50 000 000 kronor, förlängt investeringsstöd till äldreboende som angavs till

50 000 000 kronor,

stärkt

kompetens

inom

äldreomsorgen

som

angavs

till

140 000 000 kronor, och ett nationellt måltids- lyft som angavs till 75 000 000 kronor, som socialutskottet tog ställning för, i stället bör användas till en satsning på ökad bemanning.

Regeringen fortsätter således att prioritera en utökad bemanning i äldreomsorgen i syfte att skapa ökad trygghet och kvalitet för den enskilde. En utökad bemanning kan skapa utrymme för personalen att tillbringa mer tid med den enskilde, men också ge större möjligheter för personalen att gemensamt utveckla verksamheten. Att utöka bemanningen kan även förväntas förbättra arbetsmiljön och därigenom öka attraktionskraften för yrken inom äldreomsorgen. Eftersom satsningen genomförs senare än planerat blir dock anslagsbehovet mindre.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken bör ökas med 60 080 000 kronor 2015.

År 2016–2018 bedöms utgifterna för den ovan nämnda reformen öka med 2 000 000 000 kronor per år. Samtidigt bedöms utgifterna för andra satsningar på anslaget minska med 1 020 730 000 kronor 2016, 1 363 672 000 kronor 2017 och med 1 637 740 000 kronor 2018. Sammantaget bedöms därmed utgifterna öka med 979 270 000 kronor 2016, 636 328 000 kronor 2017 och med 362 260 000 kronor 2018.

Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 487 215 000 kronor.

Något bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden har inte lämnats för 2015.

Regeringens förslag: Anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. minskas med 30 000 000 kronor.

Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 50 400 000 kronor 2016–2019.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 376 215 000 kronor skulle anvisas anslaget 4:7

Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.

(prop. 2014/15:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.10.7). Riksdagen beslutade dock att 487 215 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:SoU1, rskr. 2014/15:71). Den högre anslagsnivån motiveras delvis med att den s.k. fritidspengen ska fortsätta att finansieras från anslaget, vilket innebär utgifter på 81 000 000 kronor. Riksdagen lämnade dock ingen närmare motivering till resterande 30 000 000 kronor i högre anslagsnivå jämfört med regeringens förslag.

Regeringen bedömer att det, utifrån planerade insatser som finansieras via anslaget, finns ett utrymme att minska anslaget för 2015. Regeringen anser därför att anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. bör minskas med 30 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.

Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/2014 av den 11 mars 2014 om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt ska samtliga europeiska medlemsstater införa en fond för att minska fattigdomen. Fonden kommer finnas tillgänglig 2015–2020 och kostnaderna för fonden belastar detta anslag. Kommuner och organisationer kan ansöka om projektmedel ur fonden. Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF- rådet) administrerar fonden och planerar en

86

första utlysning av projektmedel. För att kunna göra en utlysning av och fatta fleråriga beslut om bidrag finns behov av ett bemyndigande från riksdagen. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2015 för anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 50 400 000 kronor 2016–2019.

Lån till Folkhälsomyndighetens beredskapsinvesteringar

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2015 besluta att Folkhälsomyndigheten får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 350 000 000 kronor för beredskapsinvesteringar.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen har i budgetpropositionen för 2015 lämnat förslag och redovisat bedömningar om en mer samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården och socialtjänsten samt en mer renodlad myndighetsstruktur. En del i förslaget är att Folkhälsomyndigheten ska ta över ansvaret för ett antal beredskapsfrågor från Socialstyrelsen. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag (prop. 2014/15:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.6, bet. 2014/15:SoU1, rskr. 2014/15:71) Till följd av det utökade ansvaret behöver Folkhälsomyndigheten en låneram för att kunna göra beredskapsinvesteringar i syfte att hantera utbrott av smittsamma sjukdomar t.ex. influensapandemier. Regeringen bör därför bemyndigas att för 2015 besluta att Folkhälsomyndigheten får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 350 000 000 kronor för beredskapsinvesteringar. Den låneram som beslutats för Socialstyrelsens beredskaps- investeringar kommer därmed att utnyttjas i begränsad utsträckning.

PROP. 2014/15:99

6.9Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Förslaget om en förändrad beräkning av inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning

Ärendet och dess beredning: Förslaget har ut- arbetats inom Socialdepartementet och beretts under hand med Försäkringskassan.

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att en förändrad beräkning av inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning skulle införas från den 1 januari 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 10 avsnitt 3.6). Förslaget antogs dock inte av riksdagen (bet. 2014/15:SfU1, rskr. 2014/15:46).

Regeringens förslag: Hel inkomstrelaterad sjuk- ersättning och aktivitetsersättning lämnas för år räknat med 64,7 procent av den försäkrades antagandeinkomst. Ändringen träder i kraft den 1 oktober 2015. Äldre föreskrifter gäller fort- farande för förmåner som avser tid före ikraftträdandet.

Skälen för regeringens förslag: Sjuk- och aktivitetsersättning betalas ut dels i form av inkomstrelaterad ersättning, dels som garanti- ersättning. Den inkomstrelaterade ersättningen uppgår till 64 procent av den försäkrades antagandeinkomst. Antagandeinkomsten i sin tur beräknas som genomsnittet av den försäkrades pensionsgrundande inkomster och belopp upp till 7,5 prisbasbelopp med tillägg för den allmänna pensionsavgiften för de tre bästa inkomståren under en viss ramtid. För 2014 är det maximala belopp som betalas ut i form sjuk- eller aktivitetsersättning 17 760 kronor per månad.

Regeringen anser att det är angeläget att förbättra situationen för denna grupp av personer med relativt sett låga inkomster och att förslaget om en förändrad beräkning av inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning alltjämt ska genomföras. Därför föreslår regeringen att hel inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning för år räknat höjs till 64,7 procent av den försäkrades antagandeinkomst. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 oktober

87

PROP. 2014/15:99

2015. Äldre föreskrifter bör fortfarande gälla för förmåner som avser tid före ikraftträdandet.

Lagförslag

Förslaget föranleder ändringar i socialför- säkringsbalken, se avsnitt 2.2.

Konsekvenser

Enligt beräkningar som har gjorts i SCB:s FASIT-modell innebär förslaget en förbättring för ca 218 000 personer. Av dessa är ca 127 000 kvinnor och ca 91 000 män. Den maximala höjningen uppgår till ca 200 kronor per månad.

Förslaget beräknas öka utgifterna på statens budget med 60 000 000 kronor 2015. År 2016– 2018 bedöms utgifterna öka med 240 000 000 kronor per år. Som en följd av förslaget ökar dessutom Försäkringskassans kostnader för it- utveckling (se anslag 2:1 Försäkringskassan).

Förslag om höjd sjukpenning vid arbetslöshet

Ärendet och dess beredning: Inom Arbets- marknadsdepartementet har promemorian Höjd inkomstrelaterad ersättning inom arbetslöshets- försäkringen (dnr A2014/3522/A) utarbetats. En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 3, avsnitt 1. Promemorians lag- förslag avseende socialförsäkringsbalken finns i bilaga 3, avsnitt 2. Promemorian har remiss- behandlats. En förteckning över remiss- instanserna finns i bilaga 3, avsnitt 3. Remiss- yttrandena och en remissammanställning finns tillgängliga i Arbetsmarknadsdepartementet (dnr A2014/3522/A). Se även avsnitt 6.13.

Bakgrund

Arbetslöshetsförsäkringen består av en grund- försäkring och en inkomstbortfallsförsäkring. Vid arbetslöshet lämnas ersättning i form av dagpenning. Dagpenning enligt inkomstbort- fallsförsäkringen betalas ut med ett belopp per dag som är baserat på tidigare förvärvsinkomster (dagpenning i form av inkomstrelaterad ersätt- ning) och med högst respektive lägst det belopp som regeringen fastställer.

Det fanns tidigare en bestämmelse i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring om att dagpenningen under de första 100 dagarna i en ersättningsperiod kan lämnas med ett högre belopp än under resterande dagar. Den högsta dagpenningen kunde även begränsas i tiden för

personer som utförde deltidsarbete. Denna bestämmelse avskaffades den 1 januari 2007.

Som anges i avsnitt 6.13 anser regeringen att den högsta inkomstrelaterade ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen bör uppgå till 910 kronor de första 100 dagarna i ersättnings- perioden och till 760 kronor därefter. För att kunna föreskriva ett förhöjt belopp under er- sättningsperiodens början behöver ändringar gö- ras i lagen om arbetslöshetsförsäkring. Beloppen kommer att regleras i förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring.

Regeringens förslag: Till den del en försäkrad är arbetslös lämnas hel sjukpenning med högst 543 kronor om dagen. De föreslagna ändringarna träder i kraft den 7 september 2015. Äldre före- skrifter gäller fortfarande för sjukpenning som avser tid före ikraftträdandet.

Promemorians förslag: Överensstämmer i sak med regeringens. I promemorian föreslogs dock att ändringarna skulle träda i kraft den 1 maj 2015.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har yttrat sig över förslaget har tillstyrkt det. Inspektionen för socialförsäkringen påpekar dock att någon fullständig harmonisering mellan sjukpenning och ersättning från arbetslöshets- ersättning inte har åstadkommits. Försäkrings- kassan anser att det är bra att ett högsta belopp anges för sjukpenning.

Skälen för regeringens förslag: Med anled- ning av att regeringen i denna proposition redovisar sin avsikt att höja dagpenningen från arbetslöshetsförsäkringen bör även det högsta belopp som kan lämnas som sjukpenning till den som är arbetslös höjas. Dagpenning enligt arbetslöshetsförsäkringen betalas ut för fem dagar per vecka vid hel arbetslöshet, medan sjukpenning enligt socialförsäkringsbalken betalas ut för sju dagar per vecka. Det föreslås att hel sjukpenning till den som är arbetslös ska kunna lämnas med högst 543 kronor per dag, vilket motsvarar en dagpenning från arbetslöshetsförsäkringen om 760 kronor.

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har påpekat att den nuvarande regeln i likhet med den nu föreslagna har den bristen att det i lag anges det högsta belopp som hel sjukpenning kan lämnas till den som är arbetslös medan nivån

88

på dagpenning i arbetslöshetsförsäkring anges i förordning. ISF pekar också på att harmonise- ringen inte blir fullständig mellan sjukpenning och ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen då flera belopp anges i arbetslöshetsförsäkringen och endast ett högsta belopp för sjukpenning.

Vad gäller fullständig harmonisering av ersättningarna anser regeringen att det inte är möjligt av administrativa skäl. Detta är samma bedömning som gjordes då det nuvarande regelverket infördes 2003. Försäkringskassan har också välkomnat att endast ett högsta belopp anges för sjukpenningen.

Även fortsättningsvis bör bestämmelsen inte gälla sjukpenning i förebyggande syfte m.m. som regleras i 27 kap. 6 § socialförsäkringsbalken.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 7 september 2015. Äldre föreskrifter bör fortfarande gälla för sjukpenning som avser tid före ikraftträdandet. Några övergångsbestäm- melser bedöms i övrigt inte nödvändiga.

Lagförslag

Förslaget föranleder ändringar i socialför- säkringsbalken, se avsnitt 2.2.

Konsekvenser

En höjning av det högsta beloppet som lämnas i form av sjukpenning till personer som är arbetslösa beräknas på helårsbasis innebära att 57 000 personer (31 000 kvinnor och 26 000 män) får höjd sjukpenning och att statens utgifter för sjukförsäkringen beräknas öka med 115 000 000 kronor 2015. Utgifterna bedöms därefter öka med 426 000 000 kronor 2016, 461 000 000 kronor 2017 och med 498 000 000 kronor 2018.

1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 34 610 700 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ökas med 2 482 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Utgifterna för sjukpenning har ökat mer än beräknat, i huvudsak till följd av ett ökat antal sjukfall.

PROP. 2014/15:99

Vidare översteg utfallet för 2014 anvisade medel på anslaget, varför ett underskott fördes över till 2015. Ytterligare medel på 2 367 000 000 kronor behöver därför tillföras anslaget. Utöver detta föreslås ovan en höjd sjukpenning vid arbets- löshet fr.o.m. den 7 september 2015. Detta innebär att utgifterna beräknas öka med 115 000 000 kronor.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. bör ökas med 2 482 000 000 kronor.

Finansiering av de ökade utgifterna till följd av höjd sjukpenning sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m.

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 50 026 629 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. ökas med 60 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: De ovan föreslagna ändringarna avseende beräkningen av antagandeinkomst för sjuk- och aktivitetsersättning medför att utgifterna för dessa stöd beräknas öka. Regeringen anser därför att anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. bör ökas med 60 000 000 kronor. Utgifterna bedöms öka med 240 000 000 kronor per år 2016–2018.

Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

2:1 Försäkringskassan

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 7 883 295 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 2:1 Försäkrings- kassan ökas med 19 000 000 kronor.

89

PROP. 2014/15:99

Skälen för regeringens förslag: De förändringar av underhållsstödet (avsnitt 6.11), arbetslöshetsförsäkringen (avsnitt 6.13) samt sjuk- och aktivitetsersättningen som föreslås och redovisas i denna proposition medför ökade förvaltningskostnader för Försäkringskassan. Vidare avser regeringen lämna förslag om att ytterligare en månad av föräldrapenningen ska reserveras för vardera föräldern, vilket också kommer att påverka förvaltningskostnaderna. Samtidigt gör regeringen i denna proposition bedömningen att jämställdhetsbonusen i föräldraförsäkringen inte bör förstärkas (se avsnitt 6.11) vilket medför minskade kostnader för myndigheten.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 2:1 Försäkringskassan bör ökas med 19 000 000 kronor.

Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

6.10Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Förslag om ändringar gällande bostadstillägg, särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd

Ärendet och dess beredning: Förslaget om höjning av bostadstillägget och om höjning av den skäliga levnadsnivån inom förmånerna särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd har beretts under hand med Pensionsmyndigheten.

Regeringen lämnade i budgetpropositionen för 2015 förslag om ändring i socialförsäkringsbalken i syfte att förbättra den ekonomiska situationen för ålderspensionärer med lägst ekonomisk standard och avsatte för detta 400 miljoner kronor per år för förbättring av bostadstillägget till pensionärer och äldreförsörjningsstödet (prop. 2014/15:1 utg.omr. 11). Förslagen antogs dock inte av riksdagen (bet. 2014/15:SfU2, rskr. 2014/15:47).

Regeringens förslag: Bostadstillägg till den som har fyllt 65 år lämnas fr.o.m. den 1 september 2015 med 95 procent av bostadskostnaden upp till bostadskostnadstaket.

Den skäliga levnadsnivån för dem som är över 65 år inom förmånerna särskilt bostadstillägg till

pensionärer och äldreförsörjningsstöd höjs fr.o.m. den 1 september 2015 till 1,473 gånger prisbasbeloppet för den som är ogift och till 1,204 gånger prisbasbeloppet för den som är gift.

Äldre föreskrifter gäller fortfarande för förmåner som avser tid före ikraftträdandet.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser alltjämt att åtgärder för de ekonomiskt sämst ställda ålderspensionärerna behöver vidtas och föreslår därför förbättringar som motsvarar de som föreslogs i budgetpropositionen för 2015.

Regeringen föreslår att den del av

bostadskostnaden

som

ersätts

höjs

från

93 procent

 

till

95 procent

fr.o.m.

den

1 september 2015.

 

 

 

 

Bostadstillägg till dem som har fyllt 65 år

lämnas

i

dag

med

93 procent

av

bostadskostnaden upp till ett tak på 5 000 kronor och månad. Därutöver lämnas ett generellt tillägg om 340 kronor per hushåll och månad. Bostadstillägget är inkomstprövat mot i princip alla inkomster och mot förmögenhet. Det är därför en förmån som når de ålderspensionärer som har de minsta ekonomiska resurserna. För dem som får bostadstillägg är förmånen också av stor betydelse för att upprätthålla en rimlig ekonomisk standard och den bidrar starkt till att minska andelen pensionärer med en låg ekonomisk standard (under 60 procent av medianinkomsten). Eftersom kvinnor i genomsnitt har lägre pensioner än män är det främst kvinnor som får bostadstillägg. Av de 285 000 ålderspensionärer som får bostadstillägg är 78 procent kvinnor. I genomsnitt får kvinnor också något högre bostadstillägg än män.

Genom att ersättningsgraden höjs får alla ålderspensionärer med bostadstillägg en förbättring. Kvinnor är i större utsträckning än män ekonomiskt utsatta och dominerar bland dem som får bostadstillägg. Cirka 75 procent av de medel som avsätts för förbättringen av bostadstillägget går till kvinnor.

Höjningen blir 100 kronor per månad för dem med en bostadskostnad på 5 000 kronor eller mer. I genomsnitt blir höjningen 90 kronor per månad.

Utöver bostadstillägget finns även särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. Det är ett extra ekonomiskt skyddsnät för dem med

90

hög hyra och en särskilt låg inkomst, som oftast beror på att de inte har tjänat in en hel garantipension. Genom dessa förmåner garanteras ålderspensionärerna en viss lägsta skälig levnadsnivå. Det handlar om en begränsad grupp om ca 15 000 personer som får en sådan förmån. Förbättringen av bostadstillägget omfattar även ålderspensionärer som har särskilt bostadstillägg respektive äldreförsörjningsstöd. Dessa förmåner minskas dock mot alla inkomster, inklusive mot bostadstillägget, vilket innebär att den föreslagna höjningen av bostadstillägget leder till en motsvarande sänkning av det särskilda bostadstillägget respektive av äldreförsörjningsstödet. För att även dessa ålderspensionärer med den allra lägsta ekonomiska standarden ska få en förbättrad disponibel inkomst föreslår regeringen en höjning av den garanterade nivån för äldreförsörjningsstöd och särskilt bostadstillägg för dem över 65 år.

Från och med den 1 september 2015 föreslås den skäliga levnadsnivån höjas från 1,4468 till 1,473 gånger prisbasbeloppet för den som är ogift och från 1,191 till 1,204 gånger prisbasbeloppet för den som är gift. Höjningen av den skäliga levnadsnivån motsvarar höjningen av bostadstillägget, dvs. de som får särskilt bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd får en motsvarande höjning av sin ekonomiska standard.

Äldre föreskrifter bör fortfarande gälla för bostadstillägg, särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd som avser tid före ikraftträdandet.

Lagförslag

Förslagen föranleder ändringar i socialför- säkringsbalken, se avsnitt 2.2.

Konsekvenser

En höjning av bostadstillägget innebär att

utgifterna på statens

budget

ökar

med

126 000 000 kronor

2015

och

med

380 000 000 kronor per år för 2016 och framåt. En höjning av äldreförsörjningsstödet bedöms

öka utgifterna

på statens

budget

med

7 000 000 kronor

2015

 

och

med

20 000 000 kronor per år för

2016 och framåt.

PROP. 2014/15:99

1:3 Bostadstillägg till pensionärer

1:4 Äldreförsörjningsstöd

I statens budget för innevarande år finns för dessa ändamål uppförda ramanslag på 8 338 100 000 kronor respektive 805 100 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer ökas med 126 000 000 kronor.

Anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd ökas med 7 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: De förslag till ändringar avseende bostadstillägg, särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd som lämnas ovan medför att utgifterna för dessa stöd beräknas öka. Regeringen anser därför att anslagen 1:3 Bostadstillägg till pensionärer och 1:4 Äldreförsörjningsstöd bör ökas med 126 000 000 kronor respektive med 7 000 000 kronor.

Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

6.11Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Förslag till höjt underhållsstöd

Ärendet och dess beredning: Förslaget om höjt underhållsstöd har beretts under hand med Försäkringskassan och Kronofogdemyndig- heten.

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att underhållsstödet skulle höjas (prop. 2014/15:1 utg.omr. 12). Förslaget antogs dock inte av riksdagen (bet. 2014/15:SfU3, rskr. 2014/15:48).

Lagrådet

Något yttrande från Lagrådet har inte inhämtats då lagförslaget författningstekniskt och även i övrigt är av sådan beskaffenhet att Lagrådets granskning skulle sakna betydelse.

Regeringens förslag: Underhållsstödsbeloppet höjs med 300 kronor per månad och barn.

91

PROP. 2014/15:99

Förslaget träder i kraft den 1 september 2015 och tillämpas första gången i fråga om underhållsstöd och betalningsskyldighet som avser tid efter den 30 september 2015.

Skälen för regeringens förslag: Ensamstående föräldrar, oftast kvinnor, har vanligen en svagare ekonomi än föräldrar som är gifta eller sambor. Deras disponibla inkomst består till en större andel av familjeekonomiska stöd som t.ex. underhållsstöd och bostadsbidrag.

Underhållsstödets belopp är inte knutet till prisutvecklingen i samhället och har inte höjts sedan 2006. Dagens underhållsstöd täcker inte längre hälften av normalkostnaden för barnet efter det att hänsyn har tagits till barnbidraget. Detta gäller särskilt de äldre barnen inom underhållsstödssystemet. Då många barn med låg ekonomisk standard lever i hushåll som är mottagare av underhållsstöd är det dessutom fördelningspolitiskt träffsäkert att höja underhållsstödet. Regeringen anser därför alltjämt att det finns anledning att höja stödet med 300 kronor per barn och månad.

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 september 2015 och tillämpas första gången i fråga om underhållsstöd och betalnings- skyldighet som avser tid efter den 30 september 2015.

Lagförslag

Förslaget föranleder ändringar i socialför- säkringsbalken, se avsnitt 2.1.

Konsekvenser

Ett höjt underhållsstödsbelopp innebär även en högre betalningsskyldighet för den bidrags- skyldige eftersom betalningsbeloppet ökar för honom eller henne. En majoritet, 87 procent, av de bidragsskyldiga är män.

Därutöver har Kronfogdemyndigheten framfört att för bidragsskyldiga som har skulder för obetalda underhållsstöd riskerar förslaget att innebära en ökad skuldbörda. Kronofogde- myndigheten har vidare framfört att förslaget påverkar deras administration i och med att pågående löneutmätningsbeslut måste ändras för de gäldenärer som är mottagare av underhållsstöd eller betalningsskyldiga för lämnat underhållsstöd.

Som en följd av förslaget ökar Försäkringskassans kostnader för it-utveckling,

se avsnitt 6.9. Höjningen av underhålls- stödsbeloppet beräknas vidare öka utgifterna på statens budget med 207 000 000 kronor för 2015. Därefter bedöms utgifterna öka med 624 000 000 kronor 2016, 629 000 000 kronor 2017 och med 625 000 000 kronor 2018.

1:2 Föräldraförsäkring

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 39 003 861 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Föräldra- försäkring minskas med 35 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 39 162 861 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:2 Föräldraförsäkring (prop. 2014/15:1 utg.omr. 12

avsnitt 3.8.2).

Riksdagen beslutade

dock att

39 003 861 000

kronor skulle anvisas

anslaget

(bet. 2014/15:SfU3 s. 11, rskr. 2014/15:48). Riksdagen gav i samband med beslutet regeringen tillkänna att jämställdhetsbonusen skulle förstärkas. Regeringen hade i budget- propositionen för 2015 beskrivit sin syn på jämställdhetsbonusen (prop. 2014/15:1 utg.omr. 12 avsnitt 3.6). Bland annat konstaterades att bonusen inte hade haft någon mätbar effekt på föräldrarnas fördelning av föräldrapenning.

Regeringen delar den uppfattning som socialförsäkringsutskottet framförde om att det krävs avgörande steg för att uppnå ett mer jämställt nyttjande av föräldrapenningen samt att barns rätt till båda föräldrarna behöver stärkas. De sedan tidigare införda reserverade månaderna i föräldrapenningen har haft positiva effekter på mäns uttag av föräldrapenning. Regeringen avser därför att återkomma till riksdagen med förslag om att ytterligare en månad av föräldra- penningen ska reserveras för vardera föräldern.

Regeringen gör mot denna bakgrund en annan bedömning än riksdagen och kommer därför inte att förstärka jämställdhetsbonusen.

Regeringen anser därför att anslaget 1:2 Föräldraförsäkring bör minskas med 35 000 000 kronor 2015. Från och med 2016 bedöms utgifterna minska med 70 000 000 kronor per år.

92

Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.

1:3 Underhållsstöd

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 064 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Underhålls- stöd ökas med 207 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Höjningen av underhållsstödsbeloppet som regeringen föreslår ovan beräknas öka utgifterna för anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:3 Underhållsstöd bör ökas med 207 000 000 kronor.

Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

6.12Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

1:1 Integrationsåtgärder

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 43 930 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Integrations- åtgärder ökas med 30 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för åtgärder som stimulerar integrationsprocesserna i samhället och för uppföljning och utvärdering av integrationen.

Kommuner kan få ersättning för verksamhet med flyktingguider och familjekontakter och verksamheten kan genomföras av kommunen i egen regi eller i samverkan med en eller flera organisationer. År 2015 förväntas ett fortsatt stort antal personer beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Regeringen anser att det civila samhället

PROP. 2014/15:99

har en viktig roll i arbetet med nyanländas etablering. Verksamheten med flyktingguider har bland annat inneburit att nya kontakter och mötesplatser har kunnat skapas som därigenom bidragit till att nyanlända kunnat lära sig mer om det svenska samhället och öva på språket. Verksamheten har också bidragit till att introducera och involvera föreningslivet. För att stärka verksamheten med flyktingguider och familjekontakter behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Regeringen anser därför att anslaget 1:1 Integrationsåtgärder bör ökas med 30 000 000 kronor.

Finansiering sker genom att anslaget 1:4

Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare minskas med motsvarande belopp.

1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 9 450 532 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:2

Kommunersättningar vid flyktingmottagande ökas med 60 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för statsbidrag till kommuner och landsting för utgifter i samband med mottagandet av nyanlända invandrare.

Länsstyrelserna ansvarar för att teckna överenskommelser med kommuner om mottagande av nyanlända flyktingar och andra skyddsbehövande samt anhöriga till dessa.

Antalet mottagna i kommunerna beräknas bli fler än vad som antogs i budgetpropositionen för 2015. Regeringen bedömer därför att det finns behov av att öka medlen för länsstyrelsernas arbete med att skapa beredskap och mottagningskapacitet i kommunerna med särskild inriktning på att underlätta bosättningen. Regeringen anser att 20 000 000 kronor bör avsättas för detta arbete. Genom omfördelning av medel inom anslaget bör dock anslaget endast ökas med 10 000 000 kronor.

Eftersom en etableringsplan ska upprättas först när den nyanlände blivit kommunbosatt, kan kommuner få ersättning för deltagare i

93

PROP. 2014/15:99

utbildning i svenska för invandrare (sfi) som fått uppehållstillstånd och som vistas i Migrationsverkets anläggningsboenden i avvaktan på en anvisning och utflyttning till en kommun. Antalet personer som väntar i anläggningsboende har ökat jämfört med de antaganden som gjordes i budgetpropositionen för 2015. Tiden innan en nyanländ kan flytta till en anvisad kommun blir allt längre. Ett av skälen till detta är svårigheter för kommunerna att få fram lämpliga bostäder. Sammantaget medför det att antalet deltagare i sfi ökar mer än vad som tidigare beräknats liksom deras tid i sfi. Utöver effekten av ökat antal personer i anläggnings- boende anser regeringen att bestämmelserna för ersättningen också behöver ändras. För att förstärka ersättningen under 2015 till kommuner för deltagare i sfi som fått uppehållstillstånd, och som vistas i Migrationsverkets anläggnings- boenden i avvaktan på att flytta till en kommun, anser regeringen att anslaget bör ökas med 50 000 000 kronor.

Sammantaget bör anslaget 1:2

Kommunersättningar vid flyktingmottagande ökas med 60 000 000 kronor.

1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 710 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare minskas med 117 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget får användas för utgifter för etableringslotsar, program och insatser för personer som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

Regeringen bedömer att anslaget kan minskas för att finansiera andra insatser för att förbättra och effektivisera vissa nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet. Minskningen bedöms inte påverka ambitions- nivån för de insatser som Arbetsförmedlingen erbjuder deltagare inom etableringsuppdraget.

För att finansiera ökningen av anslaget 1:1

Integrationsåtgärder, anslaget 1:12 Myndigheten för yrkeshögskolan under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, anslaget 13:1 Stöd till idrotten och 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid samt delvis finansiera ökningen av anslaget 1:22

Bidrag till företagsutveckling och innovation under utgiftsområde 24 Näringsliv minskas anslaget 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare med 117 000 000 kronor.

3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 137 539 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder ökas med 25 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2015 att de ideella kvinnojourerna utför ett betydelsefullt arbete med stöd för kvinnor som utsatts för våld och avsatte 100 000 000 kronor per år för perioden 2015–2018 för att stärka de ideella kvinnojourernas arbete (prop. 2014/15:1 utg.omr. 13 avsnitt 5.5). I samband med riksdagens behandling av regeringens proposition uttalade arbetsmarknadsutskottet att stödet till de ideella kvinnojourernas särskilda insatser för att motverka mäns våld mot kvinnor är fortsatt angeläget, dock utan att anvisa några medel (bet. 2014/15:AU1, rskr. 2014/15:60). Regeringen anser alltjämt att stödet till de ideella kvinnojourerna behöver stärkas. Stödet bör därför utökas med 25 000 000 kronor för 2015 och med 100 000 000 kronor per år för 2016– 2018. Stödet kan även komma tjejjourerna till del. Stödet ska bidra till ökad långsiktighet och bättre planeringsförutsättningar för de aktuella kvinnojourerna.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder bör ökas med 25 000 000 kronor.

94

Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

6.13Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Ändring i lagen om arbetslöshetsförsäkring

Ärendet och dess beredning

Inom Arbetsmarknadsdepartementet har promemorian Höjd inkomstrelaterad ersättning i arbetslöshetsförsäkringen (dnr A2014/3522/A) utarbetats. En samman- fattning av promemorians förslag finns i bilaga 3, avsnitt 1. Promemorians lagförslag avseende arbetslöshetsförsäkringen finns i bilaga 3, avsnitt 2. Den del av promemorian som avser förslag till ändring i socialförsäkringsbalken behandlas i denna proposition under avsnitt 6.9. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3, avsnitt 3. Remissyttrandena och en remissammanställning finns tillgängliga i Arbetsmarknadsdepartementet (dnr A2014/3522/A).

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att en bestämmelse som anger att regeringen kan meddela föreskrifter om dagpenningens högsta och lägsta belopp skulle införas (prop. 2014/15:1 utg.omr. 14 avsnitt 4.5.2). Förslaget antogs dock inte av riksdagen (bet. 2014/15:AU2, rskr. 2014/15:89).

Regeringens förslag: En bestämmelse införs som anger att regeringen kan meddela föreskrifter om dagpenningens högsta och lägsta belopp.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag i sak.

Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig över den del som avser regeringens möjlighet att föreskriva om dagpenningens storlek är positiva till eller har inga invändningar mot förslaget i sak.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser alltjämt att en bestämmelse som anger att regeringen kan meddela föreskrifter om dagpenningens högsta och lägsta belopp ska

PROP. 2014/15:99

införas och redovisar skälen för detta i det följande.

Regeringen anser att den högsta inkomst- relaterade ersättningen i arbetslöshets- försäkringen bör uppgå till 910 kronor de första 100 dagarna i ersättningsperioden och till 760 kronor därefter.

Enligt 25 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring bestäms dagpenning i form av inkomstrelaterad ersättning utifrån sökandens dagsförtjänst, normalarbetstid och det högsta respektive lägsta belopp som regeringen fastställer, om inte annat följer av lagen. Enligt bestämmelsen kan regeringen endast meddela föreskrifter om det högsta respektive lägsta beloppet på dagpenningen. Det är alltså inte möjligt för regeringen att föreskriva om flera högsta nivåer på dagpenningen, t.ex. att dagpenningens högsta belopp ska vara högre under inledningen av ersättningsperioden.

För att regeringen ska kunna föreskriva om mer än ett högsta och lägsta belopp på dagpenningen, behöver 25 § lagen om arbetslöshetsförsäkring ändras. En bestämmelse bör införas som anger att regeringen kan meddela föreskrifter om dagpenningens högsta och lägsta belopp. Genom en sådan ändring kan regeringen föreskriva att den högsta dagpenningen ska vara högre under inledningen av ersättningsperioden än under den senare delen av perioden.

Lagförslag

Förslaget föranleder ändringar i lagen om arbetslöshetsförsäkring, se avsnitt 2.7.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagändringen träder i kraft den 7 september 2015.

Promemorians förslag: I promemorian föreslås att lagändringen ska träda i kraft den 1 maj 2015.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig särskilt över lagförslaget. Flera remissinstanser har dock bl.a. lämnat synpunkter som rör ikraftträdande- och övergångs- bestämmelser på förordningsnivå.

Skälen för regeringens förslag: Det är angeläget att den föreslagna lagändringen träder i kraft så snart som möjligt. Tidigast möjliga

95

PROP. 2014/15:99

ikraftträdande för ändringen bedöms vara den 7 september 2015. Några övergångsbestäm- melser för den föreslagna lagändringen bedöms inte nödvändiga.

Den närmare regleringen bl.a. avseende dagpenningens högsta och lägsta belopp inom arbetslöshetsförsäkringen och aktivitetsstödet kommer att ske på förordningsnivå. De remissynpunkter som flera instanser lämnat som rör ikraftträdande- och övergångsbestämmelser på förordningsnivå kommer därför att hanteras i det fortsatta författningsarbetet.

Författningskommentar

25 §

I paragrafen anges hur den inkomstrelaterade ersättningen ska bestämmas.

I paragrafens andra stycke anges numera endast att dagpenningen ska bestämmas utifrån sökandens dagsförtjänst och normalarbetstid, om inte annat följer av lagen.

Paragrafens tredje stycke är nytt och anger att regeringen med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen kan meddela föreskrifter om dagpenningens högsta och lägsta belopp. I detta ligger att regeringen kan bestämma fler än ett högsta och lägsta belopp som ska gälla för dagpenningen. Det innebär t.ex. att regeringen kan bestämma att det högsta beloppet ska vara högre under inledningen av ersättningsperioden än för övrig tid.

I övrigt har det endast gjorts språkliga och redaktionella ändringar.

1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 7 235 571 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Arbets- förmedlingens förvaltningskostnader ökas med 210 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: I budget- propositionen för 2015 föreslog regeringen att 7 649 024 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:1

Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader (prop. 2014/15:1 utg.omr. 14 avsnitt 4.6.1). Riksdagen beslutade dock att 7 235 571 000 kronor skulle

anvisas anslaget (bet. 2014/15:AU2, rskr. 2014/15:89). Skillnaden beror på att regeringens förslag innefattade en ökning av anslaget för att skapa förutsättningar för genomförandet av reformer som traineejobb, utbildningskontrakt och extratjänster. Arbetsmarknadsutskottet ställde sig dock inte bakom dessa reformer. Regeringen gör alltjämt bedömningen att traineejobb, utbildningskontrakt och extra- tjänster är viktiga verktyg för att motverka ungdoms- och långtidsarbetslöshet och anser att reformerna bör genomföras med start under 2015. För att möjliggöra ett effektivt genomförande bör ytterligare medel tillföras anslaget. Medel bör också tillföras för att skapa bättre möjligheter för utvecklingsarbete och matchning inom etableringsuppdraget.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltnings- kostnader bör ökas med 210 000 000 kronor 2015. Därefter bedöms utgifterna öka med 260 000 000 kronor 2016, 240 000 000 kronor 2017 och 140 000 000 kronor från och med 2018.

Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 30 410 804 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd ökas med 880 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: I budgetpropositionen för 2015 föreslog regeringen att 31 583 504 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd (prop. 2014/15:1 utg.omr. 14 avsnitt 4.6.1). Riksdagen beslutade dock att 30 410 804 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet 2014/15:AU2, rskr. 2014/15:89). Till grund för regeringens förslag låg ökade medel bl.a. till följd av förändringar i arbetslöshetsförsäkringen och minskade medel bl.a. till följd av införande av extratjänster, utbildningskontrakt och traineejobb. Samman-

96

taget föreslog regeringen en ökning av anslaget för 2015. Arbetsmarknadsutskottet ställde sig dock inte bakom vare sig förändring av arbetslöshetsförsäkringen eller införande av extratjänster, utbildningskontrakt och traineejobb.

För att arbetslöshetsförsäkringen ska fungera som en inkomstbortfallsförsäkring anser regeringen att den högsta inkomstrela- terade ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen bör uppgå till 910 kronor de första 100 dagarna i ersättningsperioden och därefter till 760 kronor per dag. Samtidigt bör även grundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen höjas från 320 kronor till 365 kronor per dag, vilket innebär en förstärkning av inkomsterna för en grupp med svår ekonomisk situation. En sådan höjning kommer även att omfatta ersättningen i form av aktivitetsstöd till deltagare i arbetsmarknadspolitiska program. Dessa förändringar innebär att anslaget behöver tillföras ytterligare medel.

Regeringen avser vidare att stegvis införa en 90-dagarsgaranti för arbetslösa ungdomar. 90- dagarsgarantin syftar till att sätta en bortre gräns för hur länge en ung person ska kunna vara arbetslös, innan han eller hon erbjuds ett jobb, en insats som leder till jobb eller en utbildning. Denna gräns ska successivt kortas till 90 dagar. Garantin kommer att utgöras av befintliga arbetsmarknadspolitiska insatser för arbetslösa ungdomar inklusive de nya insatserna som regeringen redogör för i denna proposition såsom utbildningskontrakt och en form av traineejobb.

Utbildningskontraktet syftar till att arbetslösa ungdomar mellan 20–24 år ska påbörja eller återgå till studier med målsättningen att fullfölja en gymnasie- utbildning. Inom ramen för ett utbildnings- kontrakt ska det vara möjligt att studera på heltid men det ska också vara möjligt att kombinera studier med arbete eller praktik utifrån individuella förutsättningar. Införandet av utbildningskontrakt innebär att anslaget bör minskas eftersom färre ungdomar beräknas uppbära utvecklingsersättning eller aktivitetsstöd.

Traineejobben som införs innebär subventionerade anställningar i kombination med yrkesutbildning som riktas till unga arbetslösa mellan 20–24 år och huvudsakligen till de med en fullföljd gymnasieutbildning.

PROP. 2014/15:99

Traineejobben innebär en möjlighet för unga att kombinera arbete med en relevant yrkes- utbildning inom en sektor där allt fler går i pension eller där det finns bristyrken vilket kommer att stärka deras förutsättningar till varaktig anknytning på arbetsmarknaden.

Införandet av traineejobb innebär att anslaget bör minskas eftersom färre personer beräknas uppbära utvecklingsersättning och aktivitetsstöd.

Sysselsättningsfasen ska avvecklas. År 2015 tas första steget för att avveckla syssel- sättningsfasen (fas 3) bl.a. genom att extra- tjänster införs i välfärden. Deltagare i sysselsättningsfasen ska kunna anvisas en extratjänst med en kollektivavtalsenlig lön. Individen ska därmed kunna utföra välbehövda uppgifter och förstärka de verksamheter som de får arbete inom. Regeringen avser återkomma med ytterligare insatser för de människor som är långtidsarbetslösa.

Införandet av extratjänster innebär att anslaget bör minskas eftersom färre personer kommer att få aktivitetsstöd inom syssel- sättningsfasen.

Vidare bör anslaget ökas med anledning av att regeringen avser att öka drivkrafterna för studier för deltagare i sysselsättningsfasen genom att dessa under vissa förutsättningar ska kunna studera kortare kurser med bibehållet aktivitetsstöd.

Anslaget bör också ökas för att möjliggöra fler programplatser tidigt i arbetslösheten.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd bör ökas med 880 000 000 kronor.

Därefter

bedöms

utgifterna

öka

med

1 649 000 000 kronor 2016

och

250 000 000

kronor

2017,

samt

minska

med

477 000 000 kronor 2018.

Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 9 276 180 000 kronor.

97

PROP. 2014/15:99

Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser

ökas med 354 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: I budgetpropositionen för 2015 föreslog regeringen att 11 476 880 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser

(prop. 2014/15:1 utg.omr. 14 avsnitt 4.6.3). Riksdagen beslutade dock att 9 276 180 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:AU2, rskr. 2014/15:89). Skillnaden består bl.a. i att regeringens förslag innefattade införandet av en 90-dagarsgaranti för arbetslösa ungdomar. Genomförandet av garantin omfattade ett införande av utbildningskontrakt samt en form av traineejobb för arbetslösa ungdomar. Skillnaden beror även på regeringens förslag om att extratjänster i välfärden skulle införas för att bidra till en successiv avveckling av sysselsättningsfasen. Arbetsmarknads- utskottet ställde sig dock inte bakom dessa reformer, vilket innebar en lägre anslagsnivå än vad regeringen föreslagit (bet. 2014/15:AU2, rskr. 2014/15:89). Regeringen anser alltjämt att det är viktigt att utbildningskontrakt och traineejobb införs för att bidra till den långsiktiga målsättningen att ungdomar ska få ett jobb, en insats som leder till jobb eller utbildning inom 90 dagar i arbetslöshet. Reformerna innebär ökade utgifter i form av löne- subventioner och handledarstöd som utbetalas av Arbetsförmedlingen till de arbetsgivare som anställer en ungdom på ett traineejobb eller ersättning till kommuner som ordnar en plats inom ramen för ett utbildningskontrakt. Detta innebär att anslaget bör ökas. Därutöver bör ytterligare resurser tillföras anslaget i syfte att främja lokal samverkan genom Delegationen för större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå (A 2014:06).

Sysselsättningsfasen ska avvecklas. År 2015 tas första steget för att avveckla sysselsättningsfasen (fas 3) b.la. genom att extratjänster införs i välfärden. Extratjänsterna innebär ökade utgifter i form av lönesubventioner samt handledarstöd för anordnare av extratjänster och anslaget bör därför ökas. Regeringen avser att återkomma

med ytterligare insatser för de människor som är långtidsarbetslösa.

Regeringen avser även att göra förändringar i förordningen (1999:594) om flyttningsbidrag, som innebär att stöd enbart kan lämnas för intervjuresor. Förändringen innebär att anslaget bör minskas.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknads- politiska program och insatser bör ökas med 354 000 000 kronor. Därefter bedöms utgifterna öka med 2 342 000 000 kronor 2016, 4 920 000 000 kronor 2017 och 6 309 000 000 kronor 2018.

Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 186 000 000 kronor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2015 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 850 000 000 kronor 2016–2022.

Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 ökas med 50 000 000 kronor.

Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 000 000 000 kronor 2016–2022.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 336 000 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:6

Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014– 2020 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 14 avsnitt 4.6.6). Riksdagen beslutade dock att 186 000 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:AU2, rskr. 2014/15:89). Regeringen anser alltjämt att anslaget bör ökas för att påskynda genomförandet av EU:s syssel- sättningsinitiativ för unga och det nationella

98

socialfondsprogrammet

i

övrigt.

Anslaget

1:6 Europeiska

socialfonden m.m. för

perioden

2014–2020

bör

därför

ökas

med

50 000 000 kronor. Därefter bedöms utgifterna öka med 222 000 000 kronor 2016, 360 000 000 kronor 2017 och 46 000 000 kronor 2018.

Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar som lämnas i denna proposition.

För att kunna öka beslutstakten i verksam- heten behöver även bemyndigandet ökas med 150 000 000 kronor. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:6

Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014– 2020 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 000 000 000 kronor 2016–2022.

2:1 Arbetsmiljöverket

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 625 703 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 2:1

Arbetsmiljöverket ökas med 29 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 709 952 000 kronor skulle anvisas anslaget 2:1 Arbetsmiljöverket (prop. 2014/15:1 utg.omr. 14 avsnitt 5.8.1). Riksdagen beslutade dock att 625 703 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:AU2, rskr. 2014/15:89). Regeringen anser alltjämt att anslaget behöver tillföras ytterligare medel eftersom det har skett en ökning av arbetsskador, inklusive psykisk ohälsa, under den senaste fyraårsperioden, främst i de kvinnodominerande sektorerna. Dessutom ökar sjuktalen för arbetstagare inom dessa sektorer. Med ökade medel kan Arbetsmiljöverket anställa fler arbetsmiljöinspektörer, modernisera och tydliggöra myndighetens regelverk samt utveckla bättre metoder för att mäta effekterna av myndighetens insatser.

Skyddsombuden är en viktig del av det svenska arbetsmiljösystemet. De regionala skyddsombudens uppgift är att aktivera och vara ett stöd för arbetstagarsidan i det lokala arbets- miljöarbetet, främst på mindre arbetsställen där

PROP. 2014/15:99

det saknas skyddskommittéer. Staten ger årligen ett bidrag till den regionala skyddsombuds- verksamheten. Det statliga bidraget har varit på samma nominella nivå under en längre tid och bör höjas.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund att anslaget 2:1 Arbetsmiljöverket bör ökas med 29 000 000 kronor. Därefter bedöms utgifterna öka med 65 000 000 kronor 2016 och med 70 000 000 kronor 2017 och åren därefter.

Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO)

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 32 222 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) ökas med 4 000 000 kronor.

Anslaget 2:4 Medlingsinstitutet minskas med 2 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Sveriges årliga medlemsavgift i FN-organet ILO betalas i schweizerfranc. Till följd av att schweizerfrancen har ökat i värde i förhållande till kronan kommer medlen på anslaget att vara otillräckliga. Regeringen anser därför att anslaget 2:3

Internationella arbetsorganisationen (ILO) bör ökas med 4 000 000 kronor.

Finansiering sker delvis genom att anslaget 2:4

Medlingsinstitutet minskas med 2 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte nämnvärt påverka myndighetens verksamhet.

2:5 Arbetslivspolitik

Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statens budget för innevarande år.

Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag 2:5

Arbetslivspolitik förs upp på statens budget med 6 000 000 kronor. Anslaget får användas för utgifter för att finansiera forskning om arbetsliv. Anslaget får även användas för vissa utgifter för

99

PROP. 2014/15:99

stöd till företagshälsovårdens kompetens- försörjning.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att anslaget 2:5 Arbetslivspolitik skulle föras upp på statens budget med 12 000 000 kronor (prop. 2014/15:1 utg.omr. 14 avsnitt 5.8.5). Riksdagen beslutade dock att anslaget inte skulle föras upp på statens budget (bet. 2014/15:AU2, rskr. 2014/15:89). Regeringen anser alltjämt att arbetslivsforskningen måste stärkas. Regeringen föreslår därför att särskilda medel avsätts för att finansiera forskning om kvinnors arbetsmiljö- problem och arbetsrelaterade ohälsa.

Vidare är företagshälsovården ett viktigt stöd för både arbetsgivare och arbetstagare i det förebyggande arbetsmiljöarbetet för att främja hälsa och underlätta återgång i arbete vid sjukdom. Det är av stor vikt att företags- hälsovården har tillgång till rätt kompetens. För att främja kompetensförsörjningen inom företagshälsovården föreslår regeringen att särskilda medel avsätts. Regeringen återkommer i fråga om utformningen av detta stöd.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 2:5 Arbetslivspolitik bör föras upp på statens budget med 6 000 000 kronor. För 2016 bedöms utgifterna uppgå till 20 000 000 kronor, för 2017 till 30 000 000 kronor och för 2018 till 30 000 000 kronor. Anslaget får användas för utgifter för att finansiera forskning om arbetsliv. Anslaget får även användas för vissa utgifter för stöd till företagshälsovårdens kompetens- försörjning.

Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

6.14Utgiftsområde 15 Studiestöd

1:1 Studiehjälp

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 3 404 725 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Studiehjälp minskas med 91 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 3 313 725 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:1 Studiehjälp (prop. 2014/15:1 utg.omr. 15 avsnitt

3.8.1).

Riksdagen

beslutade

dock

att

3 404 725 000 kronor

skulle anvisas anslaget,

med motiveringen att kostnadsersättningen till elever i gymnasial lärlingsutbildning, den s.k. lärlingsersättningen, skulle kunna fördubblas fr.o.m. den 1 januari 2015 för att öka antalet elever i lärlingsutbildningen (bet. 2014/15:UbU2, rskr. 2014/15:91).

Lärlingsersättningen infördes i januari 2014 för att täcka elevernas ökade kostnader för kost och transporter under den tid utbildningen är förlagd till en arbetsplats (prop. 2013/14:1 utg.omr. 15 avsnitt 3.8.2). Enligt remiss- promemorian inför reformen utgår ersättningsnivån på 1 000 kronor per månad bl.a. från Skatteverkets schablonberäkningar (dnr U2013/6057/SF). Innan en utvärdering av reformen har gjorts anser regeringen att en höjning av ersättningsnivån inte bör prioriteras. Anslaget 1:1 Studiehjälp bör därför minskas med 91 000 000 kronor. För 2016 bedöms utgifterna minska med 120 000 000 kronor, för 2017 med 132 000 000 kronor och för 2018 med 142 000 000 kronor 2018.

Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition. Minskningen bedöms inte påverka verksamheten innevarande år.

1:2 Studiemedel

1:3 Avsättning för kreditförluster

1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor

I statens budget för innevarande år finns för dessa ändamål uppförda ramanslag på 14 289 611 000 kronor, 1 371 607 000 kronor respektive 885 778 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Studiemedel

ökas med 400 000 000 kronor.

100

Anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster ökas med 419 200 000 kronor.

Anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor ökas med 1 200 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 14 880 700 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:2 Studiemedel, 1 809 739 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster och 888 067 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:4

Statens utgifter för studiemedelsräntor (prop. 2014/15:1 utg.omr. 15 avsnitten 3.8.2–3.8.4). Riksdagen beslutade dock att 14 289 611 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:2 Studiemedel, 1 371 607 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:3

Avsättning för kreditförluster och 885 778 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor (bet. 2014/15:UbU2, rskr. 2014/15:91). Skillnaden mellan regeringens förslag och riksdagens beslut beror på en rad faktorer hänförliga till anslagens användning. Regeringen redovisar i det följande sin bedömning av anslagens användning 2015.

Höjd bidragsnivå för vissa lärarutbildningar

Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2015 att studerande på kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämnes- lärarexamen inom matematik, naturorienterande ämnen eller teknik bör kunna få den högre bidragsnivån inom studiemedlen fr.o.m. den 1 juli 2015. Syftet var att stärka rekryteringsläget då bristen på utbildade lärare inom dessa områden är bekymmersam. Riksdagen beslutade dock att 60 000 000 kronor i stället skulle anvisas ett nytt anslag 1:7 Examenspremie för examenspremier till studerande på bl.a. dessa utbildningar. Utbildningsutskottet uttalade att förslaget om en examenspremie är en mer verkningsfull åtgärd än regeringens bedömning om den högre bidragsnivån (se vidare anslag 1:7 Examenspremie). Regeringen anser dock alltjämt att det högre studiebidraget, som uppgår till 7 133 kronor per studiemånad 2015, under studietiden är en lämpligare åtgärd för att rekrytera studerande till utbildning. Studerande på kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen inom matematik, naturorienterande ämnen eller teknik bör därför kunna få den högre bidragsnivån inom studiemedlen för sina studier fr.o.m. hösten

PROP. 2014/15:99

2015. Anslagen 1:2 Studiemedel och 1:3

Avsättning för kreditförluster bör därför ökas med 59 400 000 kronor respektive 600 000 kronor. För 2016 och framåt bedöms utgifterna på anslagen 1:2 Studiemedel, 1:3 Avsättning för kreditförluster och 1:4 Statens utgifter för kreditförluster öka med 118 700 000 kronor, 1 200 000 kronor respektive 100 000 kronor till följd av denna åtgärd.

Ökade kostnader till följd av utbildningskontrakt

Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2015 att de möjligheter som finns för arbetslösa ungdomar i åldern 20–24 år att under vissa förutsättningar få den högre bidragsnivån inom studiemedlen borde fortsätta, som ett led i införandet av utbildningskontrakt, och framöver anpassas till hur 90-dagarsgarantin utformas. I samband med riksdagens behandling av regeringens proposition uttalade utbildnings- utskottet att satsningen ska förlängas, men att det inte är aktuellt att se den som ett led i införandet av utbildningskontrakt för arbetslösa ungdomar. Utskottet föreslog också medel för att den pågående satsningen skulle utökas och även omfatta nyanlända invandrare i åldern 20– 24 år som har slutfört sin etableringsplan. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets betänkande.

Regeringen föreslår i denna proposition att medel tillförs för införande av utbildnings- kontrakt, som syftar till att arbetslösa ungdomar mellan 20–24 år ska påbörja eller återgå till studier med målsättningen att fullfölja en gymnasieutbildning (se avsnitt 6.13). Regeringen anser alltjämt att de möjligheter som finns i dag för arbetslösa ungdomar att få det högre studiebidraget bör fortsätta och vara ett led i införandet av utbildningskontrakt. Anslagen 1:2

Studiemedel, 1:3 Avsättning för kreditförluster och 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor bör därför ökas med 150 500 000 kronor, 1 600 000 kronor respektive 100 000 kronor. Därefter bedöms utgifterna öka med 313 700 000 kronor, 3 300 000 kronor respektive 200 000 kronor 2016, 316 700 000 kronor, 3 300 000 kronor respektive 200 000 kronor 2017 och med 323 100 000 kronor, 3 400 000 kronor respektive 200 000 kronor 2018 till följd av denna åtgärd.

Vid en kommande anpassning till hur utbildningskontraktet utformas bör även nyanlända invandrare i åldern 20–24 år som har slutfört sin etableringsplan under vissa

101

PROP. 2014/15:99

förutsättningar ha möjlighet att få den högre bidragsnivån inom studiemedlen. Regeringen anser därför att de medel som anvisats, utöver medlen för regeringens satsning på utbildnings- kontrakt, för nyanlända invandrare i åldern 20– 24 år bör användas till andra prioriterade insatser. Anslagen 1:2 Studiemedel och 1:3

Avsättning för kreditförluster bör därför minskas med 20 400 000 kronor respektive 200 000 kronor. Därefter bedöms utgifterna minska med 40 700 000 kronor respektive 400 000 kronor 2016 samt med 20 400 000 kronor respektive 200 000 kronor 2017 till följd av denna åtgärd.

Ökade kostnader till följd av traineejobb

Regeringen föreslår i denna proposition medel för traineejobb. Traineejobb innebär en möjlighet för arbetslösa ungdomar mellan 20–24 år att kombinera arbete med relevant yrkesutbildning (se avsnitt 6.13). Satsningen på traineejobb innebär ökade kostnader för studiemedel, avsättningar för kreditförluster och statens utgifter för studiemedelsräntor. Anslagen 1:2 Studiemedel, 1:3 Avsättning för kreditförluster och 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor bör därför ökas med 10 800 000 kronor, 1 100 000 kronor respektive 100 000 kronor. Därefter bedöms utgifterna öka med 129 600 000 kronor,

12 900 000

kronor

respektive 800 000

kronor

2016, 201 600 000

kronor, 20 000 000

kronor

respektive

1 200 000

kronor

2017 och med

202 400 000

kronor,

20 100 000

kronor

respektive 1 300 000 kronor

2018 till

följd av

denna åtgärd.

 

 

 

 

Ökade kostnader till följd av fler utbildningsplatser inom vuxenutbildning

Regeringen föreslår i denna proposition ökade medel för fler utbildningsplatser inom komvux och yrkesvux (se avsnitt 6.15), vilket även innebär ökade kostnader för studiemedel, avsättningar för kreditförluster och statens utgifter för studiemedelsräntor. Anslagen 1:2

Studiemedel, 1:3 Avsättning för kreditförluster och 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor bör därför ökas med 133 300 000 kronor, 10 100 000 kronor respektive 600 000 kronor. Därefter bedöms utgifterna öka med 335 000 000 kronor, 25 300 000 kronor respektive 1 600 000 kronor

2016, 412 500 000 kronor, 31 100 000

kronor

respektive

2 000 000

kronor

2017 och med

496 500 000

kronor,

37 400 000

kronor

respektive 2 400 000 kronor

2018 till

följd av

denna åtgärd.

 

 

 

Ökade kostnader till följd av fler utbildningsplatser på folkhögskolan

Regeringen föreslår i denna proposition ökade medel för fler utbildningsplatser på folkhögskolans allmänna kurs (se avsnitt 6.16), vilket även innebär ökade kostnader för studiemedel, avsättningar för kreditförluster och statens utgifter för studiemedelsräntor. Anslagen 1:2 Studiemedel, 1:3 Avsättning för kreditförluster och 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor bör därför ökas med 36 100 000 kronor, 2 700 000 kronor respektive 200 000 kronor. Därefter bedöms utgifterna öka med 96 000 000 kronor, 7 200 000 kronor respektive 500 000 kronor 2016, 97 100 000 kronor, 7 300 000 kronor respektive 500 000 kronor 2017 och med 99 300 000 kronor, 7 500 000 kronor respektive 500 000 kronor 2018 till följd av denna åtgärd.

Ökade kostnader till följd av fler utbildningsplatser på universitet och högskolor

Regeringen föreslår i denna proposition ökade medel för fler utbildningsplatser på universitet och högskolor, vilket även innebär ökade kostnader för studiemedel, avsättningar för kreditförluster och statens utgifter för studiemedelsräntor (se avsnitt 6.15). Anslagen 1:2 Studiemedel, 1:3 Avsättning för kreditförluster och 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor bör därför ökas med 42 300 000 kronor, 4 200 000 kronor respektive 300 000 kronor. Därefter bedöms utgifterna öka med 49 000 000 kronor,

4 900 000

kronor

respektive 300 000

kronor

2016, 76 500 000

kronor,

7 600 000

kronor

respektive

 

500 000

kronor

2017

och med

153 000 000

kronor,

15 200 000

kronor

respektive

1 000 000 kronor

2018

till

följd av

denna åtgärd.

Minskade kostnader till följd av studier med aktivitetsstöd

Regeringen anser att det under vissa förutsättningar ska vara möjligt för deltagare i den s.k. sysselsättningsfasen att studera kortare kurser inom komvux, universitet och högskola samt inom yrkeshögskolan med bibehållet aktivitetsstöd (se avsnitt 6.13). Detta innebär minskade kostnader för studiemedel, avsättningar för kreditförluster och statens utgifter för studiemedelsräntor. Anslagen 1:2

Studiemedel, 1:3 Avsättning för kreditförluster och 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor bör därför minskas med 12 000 000 kronor, 900 000 kronor respektive 100 000 kronor. Därefter

102

bedöms utgifterna minska med 38 400 000 kronor, 2 900 000 kronor respektive 200 000 kronor 2016, 38 800 000 kronor, 2 900 000 kronor respektive 200 000 kronor 2017 och med 39 700 000 kronor, 3 000 000 kronor respektive 200 000 kronor 2018 till följd av denna åtgärd.

Åldersavskrivningen behålls

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 1 809 739 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster (prop. 2014/15:1 utg.omr. 15 avsnitt 3.8.3). Riksdagen beslutade dock att 1 371 607 000 kronor skulle anvisas anslaget, till följd av att utbildnings- utskottet bl.a. ställt sig bakom ett förslag om helt avskaffad åldersavskrivning för studielån och återkrav av studiemedel. Förslaget innebär att åldersavskrivningen av studielån, som i dag sker vid utgången av det år då låntagaren fyller 67 år, avskaffas, liksom motsvarande ålders- avskrivning för återkrav. Förslaget remitterades våren 2014 (dnr U2014/4061/SF) och möttes av kritik från flera remissinstanser. Bland annat avstyrkte Centrala studiestödsnämnden förslaget, främst av skälet att de ekonomiska konsekvenserna är osäkra och att det innebär ett risktagande att minska de avsättningar som ska täcka framtida avskrivningar.

Regeringen anser att det finns flera allvarliga problem med förslaget om avskaffad åldersavskrivning för studieskulder. Regeringen anser bland annat att förslaget på ett oskäligt sätt missgynnar personer med låga inkomster och pensioner, och då särskilt kvinnor. Regeringen anser mot denna bakgrund att förslaget om slopad åldersavskrivning för studieskulder inte bör genomföras. Anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster bör därför ökas med 400 000 000 kronor. Därefter bedöms utgifterna öka med 395 000 000 kronor 2016, 387 000 000 kronor 2017 och med 377 000 000 kronor 2018 till följd av denna åtgärd. Ökade, eller minskade, utgifter på anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster påverkar inte den offentliga sektorns finansiella sparande då avsättningarna görs för framtida kreditförluster och det finansiella sparandet endast påverkas av konstaterade förluster.

Sammantagen budgeteffekt

I tabell 6.1 redovisas en sammanställning över utgiftsförändringarna på anslagen.

PROP. 2014/15:99

Tabell 6.1 Sammantagen budgeteffekt 2015 för anslagen 1:2 Studiemedel, 1:3 Avsättning för kreditförluster och 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor

Miljoner kronor

Anslag 1:2 Studiemedel

Höjd bidragsnivå för vissa lärarutbildningar

59,4

 

 

Höjd bidragsnivå för nyanlända

-20,4

Utbildningskontrakt

150,5

 

 

Traineejobb

10,8

 

 

Fler platser inom komvux/yrkesvux

133,3

 

 

Fler platser på folkhögskolan

36,1

 

 

Fler platser på universitet och högskolor

42,3

 

 

Studera med aktivitetsstöd

-12,0

Summa utgiftsförändring

400,0

 

 

 

 

Anslag 1:3 Avsättning för kreditförluster

 

Höjd bidragsnivå för vissa lärarutbildningar

0,6

 

 

Höjd bidragsnivå för nyanlända

-0,2

 

 

Utbildningskontrakt

1,6

 

 

Traineejobb

1,1

 

 

Fler platser inom komvux/yrkesvux

10,1

 

 

Fler platser på folkhögskolan

2,7

Fler platser på universitet och högskolor

4,2

 

 

Studera med aktivitetsstöd

-0,9

 

 

Åldersavskrivning behålls

400

 

 

Summa utgiftsförändring

419,2

 

 

Anslag 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor

 

 

 

Utbildningskontrakt

0,1

 

 

Traineejobb

0,1

 

 

Fler platser inom komvux/yrkesvux

0,6

 

 

Fler platser på folkhögskolan

0,2

 

 

Fler platser på universitet och högskolor

0,3

Studera med aktivitetsstöd

-0,1

 

 

Summa utgiftsförändring

1,2

 

 

Sammantaget bör anslagen 1:2 Studiemedel, 1:3

Avsättning för kreditförluster och 1:4 Statens

utgifter för

studiemedelsräntor

ökas med

400 000 000,

419 200 000 kronor

respektive

1 200 000 kronor. Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

För de kommande åren bedöms anslaget 1:2 Studiemedel ökas med 962 900 000 kronor 2016, 1 163 900 000 kronor 2017 och 1 353 300 000 kronor 2018. För de kommande åren bedöms anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster ökas med 446 500 000 kronor 2016, 454 400 000

103

PROP. 2014/15:99

kronor 2017 och 458 800 000 kronor 2018. För de kommande åren bedöms anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor ökas med 3 300 000 kronor 2016, 4 300 000 kronor 2017 och 5 300 000 kronor 2018.

1:7 Examenspremie

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 60 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:7 Examenspremie minskas med 60 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen beslutade för 2015 att 60 000 000 kronor skulle anvisas ett nytt anslag 1:7 Examenspremie (bet. 2014/15:UbU2, rskr. 2014/15:91) i syfte att införa examenspremier till vissa lärarstuderande. En promemoria med förslag om införande av s.k. examenspremier remitterades våren 2014 (dnr U2014/4064/SF). Remissinstanserna var i huvudsak positiva till att något gjordes för att stimulera den berörda målgruppen, men bedömde att det inte skulle få tillräcklig effekt varken på kort eller lång sikt. Regeringen anser alltjämt, som angetts ovan, att den högre bidragsnivån inom studiemedlen är en mer lämplig åtgärd än examenspremier för att snabbt locka fler personer att utbilda sig till lärare inom matematik, naturorienterande ämnen eller teknik. Förslaget om examenspremier bör därför inte genomföras. Det nya anslaget 1:7 Examenspremie bör därför minskas med 60 000 000 kronor. Utgifterna bedöms därefter minska med 85 000 000 kronor 2016, 110 000 000 kronor 2017 och med 131 000 000 kronor 2018 till följd av denna åtgärd.

Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.

1:8 Centrala studiestödsnämnen

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 188 647 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:8 Centrala studiestödsnämnden minskas med 5 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 183 164 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:8

Centrala studiestödsnämnden (prop. 2014/15:1 utg.omr. 15 avsnitt 3.8.7). Riksdagen beslutade dock att 188 647 000 kronor skulle anvisas anslaget med motiveringen att Centrala studiestödsnämnden hade behov av medel för genomförandet av examenspremiereformen (bet. 2014/15:UbU2, rskr. 2014/15:91).

Regeringen anser, i enlighet med vad som anförts ovan, att förslaget om examenspremier till vissa lärarstuderande inte bör genomföras. Centrala studiestödsnämnden har således inte behov av de medel som finns avsatta för genomförandet av reformen. Anslaget 1:8

Centrala studiestödsnämnden bör därför minskas med 5 000 000 kronor.

Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.

6.15Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

1:1 Statens skolverk

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 540 257 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Statens skolverk minskas med 18 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 472 352 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:1 Statens skolverk (prop. 2014/15:1 utg.omr. 16 avsnitt 10.1.1). Riksdagen beslutade dock att 540 257 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:UbU1, rskr. 2014/15:90). Regeringen anser i enlighet med vad som anfördes i propositionen Ökad individanpassning – en

104

effektivare sfi och vuxenutbildning att ett material för att stödja en likvärdig bedömning och betygssättning inom kommunal vuxen- utbildning på grundläggande nivå i kurserna svenska, svenska som andraspråk, matematik, engelska och samhällskunskap bör tas fram, i stället för nationella prov (prop. 2014/15:85). Ett sådant material bedöms utgöra en fullgod ersättning för nationella prov, samtidigt som kostnaden blir lägre. Kostnaderna bedöms även bli lägre för vissa informationsinsatser under 2015.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:1 Statens skolverk bör minskas med 18 000 000 kronor. Från och med 2016 bedöms utgifterna minska med 16 000 000 kronor årligen.

Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.

1:2 Statens skolinspektion

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 410 565 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Statens skolinspektion minskas med 11 900 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 383 665 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:2 Statens skolinspektion (prop. 2014/15:1 utg.omr. 16 avsnitt 10.1.2). Riksdagen beslutade dock att 410 565 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:UbU1, rskr. 2014/15:90). Ökningen avsåg bl.a. en förstärkt tillsyn över förskolan som bl.a. innebär en kvalitetsgranskning där barngruppernas storlek analyseras särskilt. Regeringen anser att denna förstärkta tillsyn inte behöver innehålla regelmässiga stickprov genom besök på ett antal förskolor i varje kommun. Anslaget bör därför minskas med 10 000 000 kronor 2015.

Ökningen avsåg även 1 900 000 kronor för central rättning av elevlösningar på nationella prov inom komvux på grundläggande nivå. Regeringen anser dock, som anförts under anslaget 1:1 Statens skolverk, att ett stödmaterial bör ersätta sådana nationella prov. Någon central

PROP. 2014/15:99

rättning av elevlösningar av sådana prov är därmed inte aktuell. Anslaget bör därför minskas med 1 900 000 kronor.

Mot denna bakgrund anser regeringen att anslaget 1:2 Statens skolinspektion bör minskas med 11 900 000 kronor. Utgifterna bedöms minska med motsvarande belopp 2016 och framåt.

Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.

1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 3 710 955 000 kronor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2015 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 145 000 000 kronor 2016–2019.

Regeringens förslag: Anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet minskas med 152 000 000 kronor.

Anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet får även användas för inrättande av ett nationellt kunskaps- och resurscentrum mot rasism.

Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 178 000 000 kronor 2016–2023.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 4 393 285 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:5

Utvecklingen av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet (prop. 2014/15:1 utg.omr. 16 avsnitt 10.1.5). Riksdagen beslutade dock att 3 710 955 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:UbU1, rskr. 2014/15:90). Skillnaden mellan regeringens förslag och riksdagens beslut beror på en rad faktorer hänförliga till anslagets användning. Regeringen redovisar i det följande sin bedömning av anslagets storlek och användning 2015 och även

105

PROP. 2014/15:99

den fleråriga budgeteffekten. Redovisningen baserar sig på regeringens överväganden i budgetpropositionen för 2015 och riksdagens ställningstaganden om anslagets användning.

Nationella skolutvecklingsprogram

Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2015 att 136 000 000 kronor av anslaget skulle användas för satsningen nationella skolutvecklingsprogram. Utbildningsutskottet uttalade dock att nationella skolutvecklings- program inte skulle genomföras. Regeringen anser alltjämt att satsningen bör genomföras för att ge alla huvudmän och skolor möjlighet att utvecklas. Anslaget bör därför ökas med 20 000 000 kronor. För 2016 och framåt bedöms satsningen uppgå till 140 000 000 kronor årligen.

Förstärkning av Statens skolverks informationskampanj om lärar- och förskollärarutbildningarna

Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2015 att 5 000 000 kronor av anslaget skulle användas för en förstärkning av Statens skolverks informationskampanj om lärar- och förskolläraryrkena och de nya lärar- och förskol- lärarutbildningarna. Utbildningsutskottet uttalade dock att förstärkningen av informationskampanjen inte skulle genomföras. Regeringen anser alltjämt att Statens skolverks informationskampanj behöver förstärkas och att anslaget därför ska ökas med 5 000 000 kronor.

Fler speciallärare och specialpedagoger

Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2015 att 200 000 000 kronor skulle avsättas för insatser som i huvudsak skulle syfta till att öka tillgången till specialpedagogiskt stöd i förskoleklass och årskurs 1–3. Utbildnings- utskottet uttalade dock att satsningen inte skulle genomföras. Regeringen anser alltjämt att satsningen bör genomföras för att öka tillgången till speciallärare och specialpedagoger. Av tidsmässiga skäl är det emellertid endast möjligt att genomföra en mycket begränsad del av satsningen under 2015. Anslaget bör därför endast ökas med 8 000 000 kronor. Syftet är att göra det mer attraktivt för verksamma lärare att genom utbildning inom ramen för satsningen Lärarlyftet II få en speciallärarexamen med specialisering mot utvecklingsstörning. Det bidrag om 500 kronor per högskolepoäng som enligt förordningen (2007:222) om statsbidrag för fortbildning av lärare samt fritidspedagoger

och motsvarande i dag lämnas till huvudmän vars lärare deltar i den ovan nämnda utbildningen kommer därmed att höjas. För 2016 och framåt bedöms satsningen på ökad tillgång till specialpedagogiskt stöd uppgå till 500 000 000 kronor årligen.

Yrkescollege

Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2015 att 5 000 000 kronor av anslaget skulle användas för att stimulera framväxten av s.k. yrkescollege på gymnasieskolans yrkesprogram. Utbildningsutskottet uttalade dock att insatsen inte skulle genomföras. Regeringen anser alltjämt att s.k. yrkescollege eller liknande samverkansmodeller bör stimuleras och spridas till fler branscher och att anslaget därför bör ökas med 2 500 000 kronor. För 2016–2018 bedöms satsningen uppgå till 5 000 000 kronor årligen.

Kompetensutveckling av sfi-lärare

Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2015 att 30 000 000 kronor av anvisade medel under anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal skulle användas för kompetens- utveckling av lärare inom utbildning i svenska för invandrare, förkortad sfi, (prop. 2014/15:1 utg.omr. 16 avsnitt 10.1.10). Utbildnings- utskottet uttalade dock att insatsen inte skulle genomföras (bet. 2014/15:UbU1 s. 53 f.). Regeringen anser alltjämt att satsningen bör genomföras för att öka antalet lärare inom sfi och genomföra utvecklingsinsatser för dessa. Denna satsning bör även omfatta lärare i svenska som andraspråk inom kommunal vuxen- utbildning. För 2015 bör 15 000 000 kronor användas för satsningen varav 10 000 000 kronor av anvisade medel under anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet och 5 000 000 kronor av anvisade medel under anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal. Anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet bör därför ökas med 10 000 000 kronor.

Nationellt kunskaps- och resurscentrum mot rasism

Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2015 sin avsikt att analysera behovet av och se över formerna för ett nationellt kunskaps- och resurscentrum mot rasism, bl.a. för att sprida de lyckade modeller som finns för att minska rekryteringen av människor till rasistiska

106

organisationer (prop. 2014/15:1 utg.omr. 16 avsnitt 9.1). Regeringen anser nu att åtgärder inom området bör vidtas skyndsamt och att ett nationellt kunskaps- och resurscentrum mot rasism bör inrättas. Anslaget bör därför även få användas för inrättandet av ett nationellt kunskaps- och resurscentrum mot rasism och bör ökas med 5 000 000 kronor för denna verksamhet. I budgetpropositionen för 2016 avser regeringen återkomma till vilka permanenta medel som bör avsättas kommande år.

Samverkan för bästa skola

Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2015 att 475 000 000 kronor av anvisade medel under anslaget skulle användas för satsningar på skolor med låga resultat och på nyanlända elever, inom ramen för Samverkan för bästa skola. Utbildningsutskottet uttalade dock att satsningarna inte skulle genomföras i enlighet med regeringens intentioner och tog i stället ställning för en annan satsning som även den benämns insatser för skolor med låga resultat samt nyanlända elever, men som i huvudsak inkluderar andra insatser och uppgår till 300 000 000 kronor. Regeringen anser alltjämt att satsningen ska genomföras med utgångs- punkt i vad som redovisades i budget- propositionen för 2015 men med oförändrade medel jämfört med utskottets ställningstagande.

Av dessa

medel

har regeringen beslutat

att

24 300 000

kronor

ska

användas

för

implementering

av

kartläggningsmaterial

för

nyanlända elever under 2015, vilket överens- stämmer med utskottets ställningstagande. Statens skolverk bör vidare, i enlighet med vad som redovisades i budgetpropositionen, få träffa överenskommelser med skolhuvudmän för insatser riktade till skolor med låga resultat och tuffa förutsättningar. Regeringen avser dock att överväga om satsningen kan bli mer effektiv om statsbidrag inte riktas till huvudmännen utan att Statens skolverk i stället disponerar medlen och efter dialog med varje berörd huvudman fattar beslut om insatser som är väl anpassade efter huvudmännens olika förutsättningar och behov. När det gäller satsningar på nyanlända elever avser regeringen att, utöver det som redovisades i budgetpropositionen, genomföra satsningar för att höja studieresultaten för nyanlända elever och för elever med annat modersmål än svenska. Sammanfattningsvis innebär detta att anslagets

PROP. 2014/15:99

storlek inte ändras i förhållande till utskottets ställningstagande, men att det delvis bör användas på ett annat sätt. För 2016 och framåt bedöms 600 000 000 kronor avsättas årligen för satsningen, vilket innebär att utgifterna bedöms öka med 250 000 000 kronor 2016, 150 000 000 kronor 2017 och 200 000 000 kronor 2018.

Flytt av medel avseende rektorslyftet

Sedan 2011 har Statens skolverk i uppdrag att svara för fortbildning av rektorer (U2011/1195/S). Satsningen har förlängts t.o.m. 2015 i enlighet med vad som anfördes i budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1 utg.omr. 16 avsnitt 10.1.5). Kompetensutveck- lingssatsningen belastade fram t.o.m. 2014 anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal. För 2015 har dock medel för satsningen beräknats under anslaget 1:5

Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet. För att underlätta hanteringen av medlen och för att satsningen ska behandlas konsekvent på statens budget bör anslaget 1:5

Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet minskas med 10 000 000 kronor. Anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal bör ökas med motsvarande belopp.

Satsningar som minskas jämfört med riksdagens beslut

Utbildningsutskottet har uttalat att 20 000 000 kronor av anslaget ska avsättas för att bl.a. öka kvaliteten och studieresultaten för gymnasie- skolans introduktionsprogram. Regeringen anser dock att dessa insatser ryms inom ramen för regeringens satsning Samverkan för bästa skola. Anslaget bör därför minskas med 20 000 000 kronor.

Vidare har utbildningsutskottet anfört att 10 000 000 kronor av anslaget ska användas för utredning och planering av nödvändiga förberedelser för att betyg ska kunna ges från årskurs 4. Regeringen anser dock att av dessa medel bör endast 5 000 000 kronor avsättas för att förbereda de insatser som krävs i enlighet med överenskommelsen mellan regeringen och de borgerliga oppositionspartierna om målstyrning i skolan. Även för 2016 och 2017 bedöms satsningen uppgå till 5 000 000 kronor per år. Anslaget bör därför minskas med resterande 5 000 000 kronor.

Ytterligare en reform som ingick i utbildningsutskottets ställningstagande var en

107

PROP. 2014/15:99

satsning om 20 000 000 kronor 2015 för Statens skolverks arbete för att främja en trygg skolmiljö, bättre ordning och studiero. Regeringen anser dock inte att denna satsning bör prioriteras. Däremot kan liknande insatser komma att göras inom ramen för nationella skolutvecklingsprogram. Anslaget bör därför minskas med 20 000 000 kronor.

Vidare har utbildningsutskottet uttalat att ytterligare 13 000 000 kronor av anslaget ska användas för karriärtjänster i utanförskaps- områden. Regeringen anser dock inte att denna satsning bör prioriteras. Däremot kan liknande insatser komma att göras inom ramen för satsningen på samverkan för bästa skola. Anslaget bör därför minskas med 13 000 000 kronor.

För att fler lärare ska kunna delta i läslyftet 2015 ansåg utbildningsutskottet att ytterligare 70 000 000 kronor skulle avsättas för detta ändamål. Regeringen bedömer dock att det nu endast är motiverat att förstärka läslyftet under innevarande år med 25 000 000 kronor. Anslaget bör därför minskas med 45 000 000 kronor.

Regeringen angav i budgetpropositionen för 2015 att 72 000 000 kronor av anvisade medel under anslaget skulle användas för att förstärka statsbidraget för lovskola. Utbildningsutskottet uttalade dock att förstärkningen skulle uppgå till 100 000 000 kronor 2015 och att den skulle avse elever i årskurs 6–9. Regeringen anser alltjämt att förstärkningen endast behöver uppgå till 72 000 000 kronor, men att den även ska omfatta elever på gymnasieskolan i dess helhet. Detta innebär att den sammanlagda satsningen på lovskola uppgår till 150 000 000 kronor 2015. Även för 2016 och framåt bedöms satsningen uppgå till 150 000 000 kronor per år. Regeringen anser därför att anslaget bör minskas med 28 000 000 kronor.

Korrigering av anslagsnivån

Riksdagens beslut om anslagets nivå innebar en minskning i förhållande till regeringens förslag i budgetpropositionen. Nettoeffekten av de beskrivna satsningarna i utbildningsutskottets betänkande innebär dock att anslagets nivå borde ha minskats med ytterligare 68 000 000 kronor jämfört med den minskning som beslutades. För att korrigera detta anser regeringen att anslaget bör minskas med 68 000 000 kronor.

Satsning som ökas jämfört med riksdagens beslut

Utbildningsutskottet har uttalat att anslaget ska minskas med 7 000 000 kronor för att bidra till prioriterade satsningar. Regeringen anser inte att denna neddragning är prioriterad. Anslaget bör därför ökas med 7 000 000 kronor.

Ändring av inriktning

Regeringen beräknade i budgetpropositionen för 2013 (prop. 2012/13:1 utg.omr. 16 avsnitt 10.1.5) att 17 400 000 kronor skulle avsättas 2015 för försöksverksamhet med ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan. Regeringen avser att använda högst 1 100 000 kronor av dessa medel för att öka intresset för gymnasial yrkesutbildning.

Beställningsbemyndigande

Statens skolverk har ett uppdrag om befattningsutbildning för rektorer och annan personal med motsvarande ledningsfunktion i skola, förskola och fritidshem (U2008/2648/S). För satsningen tecknas sexåriga avtal med universitet och högskolor. Nya avtal kommer att ingås 2015 och sträcka sig fram t.o.m. 2021. För att de som påbörjar utbildningen 2021 ska kunna avsluta sin utbildning behövs ett bemyndigande t.o.m. 2023. Bemyndigandet behöver därmed både förlängas och ökas. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:5

Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 178 000 000 kronor 2016–2023.

Sammantagen budgeteffekt

I tabell 6.2. redovisas en sammanställning över utgiftsförändringarna under anslaget.

108

Tabell 6.2 Sammantagen budgeteffekt 2015 för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet

Miljoner kronor

Förändringar som innebär ökade utgifter

Nationella skolutvecklingsprogram

20

 

 

Informationskampanj om lärar- och

5

förskollärarutbildningarna

 

 

 

Fler speciallärare och specialpedagoger

8

Yrkescollege

2,5

 

 

Kompetensutvecklingsinsatser sfi-lärare

10

 

 

Kunskaps- och resurscentrum mot rasism

5

 

 

Samverkan för bästa skola

300

 

 

Summa ökade utgifter

350

 

 

 

 

Förändringar som innebär minskade utgifter

 

 

 

Skola under lov

-28

 

 

Insatser för skolor med låga resultat samt nyanlända

-300

elever

 

 

 

Gymnasieskolans introduktionsprogram

-20

Betyg från årskurs 4 (del av)

-5

 

 

Medel för studiero

-20

 

 

Medel för karriärtjänster i utanförskapsområden

-13

 

 

Förlängning av läslyftet (del av)

-45

 

 

Korrigering av anslagsnivån m.m.

-61

 

 

Summa minskade utgifter

-492

 

 

Flytt av medel mellan anslag

 

 

 

Fortbildning av rektorer

-10

 

 

Summa förändring anslag 1:5 Utveckling av skolväsendet

 

och annan pedagogisk verksamhet

-152

 

 

Sammantaget innebär utgiftsförändringarna att anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet bör minskas med 152 000 000 kronor. Utgifterna bedöms öka med 681 000 000 kronor 2016, 659 000 000 kronor 2017 och 739 000 000 kronor 2018.

Minskningen används för att bidra till finansieringen av de anslagsökningar som föreslås i denna proposition.

1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet m.m.

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 4 054 500 000 kronor.

Något bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden har inte lämnats för 2015.

PROP. 2014/15:99

Regeringens förslag: Anslaget 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet m.m. ökas med 24 500 000 kronor.

Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet m.m. ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 415 000 000 kronor 2016.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 4 103 500 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:7

Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet m.m. (prop. 2014/15:1 utg.omr. 16 avsnitt 10.1.7). Riksdagen beslutade dock att 4 054 500 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:UbU1, rskr. 2014/15:90).

Skillnaden mellan regeringens förslag och riksdagens beslut är att riksdagen inte ställde sig bakom regeringens förslag att utöka stödet till huvudmän som erbjuder omsorg på kvällar, nätter och helger. Regeringen anser alltjämt att stödet till huvudmännen behöver förstärkas för att få fler kommuner att erbjuda denna omsorg. Detta är viktigt mot bakgrund av att många föräldrar annars kan hindras från att arbeta så mycket som de skulle vilja. En bättre utbyggd omsorg på kvällar, nätter och helger kan därmed bidra till att kvinnors och mäns sysselsättnings- grad kan öka. Mot denna bakgrund behöver ytterligare medel tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet m.m. bör ökas med 24 500 000 kronor. För 2016 bedöms anslaget ökas med 49 000 000 kronor och fr.o.m. 2017 med 80 000 000 kronor årligen för detta stöd.

I budgetpropositionen för 2015 uttalade regeringen vidare att 415 000 000 kronor skulle avsättas 2015 och 830 000 000 kronor årligen fr.o.m. 2016, för att stödja huvudmän i arbetet med att minska gruppstorlekar och öka personaltätheten i förskolan. Utbildnings- utskottets ställningstagande och riksdagens beslut innebar dock att stödet även skulle innefatta fritidshem och att det skulle vara prestationsbaserat. Regeringen anser alltjämt att stödet endast bör riktas till förskolan och inte vara prestationsbaserat.

109

PROP. 2014/15:99

Den föreslagna satsningen på minskade barngrupper i förskolan innebär att Statens skolverk ska fördela statsbidrag till huvudmän i syfte att minska barngrupperna i förskolan. Från och med 2016 bör 830 000 000 kronor avsättas årligen för detta ändamål. Detta innebär att Statens skolverk behöver besluta om bidrag som ska utbetalas under vårterminen 2016, varför ett bemyndigande om ekonomiska åtaganden behövs för 2015. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:7

Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet m.m. ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 415 000 000 kronor 2016.

1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 355 226 000 kronor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2015 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 206 000 000 kronor 2016.

Regeringens förslag: Anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal minskas med 61 000 000 kronor.

Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 266 000 000 kronor 2016–2018.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 482 226 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:10

Fortbildning av lärare och förskolepersonal (prop. 2014/15:1 utg.omr. 16 avsnitt 10.1.10). Riksdagen beslutade dock att 355 226 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:UbU1, rskr. 2014/15:90). Skillnaden mellan regeringens förslag och riksdagens beslut beror på en rad faktorer hänförliga till anslagets användning. Regeringen redovisar i det följande den bedömning som ligger till grund för regeringens förslag om anslagets storlek och användning för 2015 och även den fleråriga

budgeteffekten. Redovisningen baserar sig på regeringens överväganden under anslaget i budgetpropositionen samt utbildningsutskottets ställningstaganden och riksdagens beslut när det gäller anslagets användning.

Kompetensutvecklingsinsatser för lärare och förskolepersonal

Regeringen angav i budgetpropositionen för 2015 att 200 000 000 kronor av anslaget skulle avsättas för kompetensutveckling av lärare och förskolepersonal. Utbildningsutskottet uttalade dock att insatsen inte skulle genomföras. Regeringen anser alltjämt att satsningen bör genomföras, men endast en mycket begränsad del av satsningen kan genomföras under 2015. Anslaget bör därför ökas med 2 000 000 kronor för att Statens skolverk ska kunna påbörja ett förberedande arbete med kompetensutvecklings- insatser för lärare och förskolepersonal. Från och med 2016 bedöms utgifterna för satsningen uppgå till 200 000 000 kronor årligen.

Kompetensutvecklingsinsatser för rektorer och förskolechefer

Regeringen angav i budgetpropositionen för 2015 att 5 000 000 kronor av anslaget skulle avsättas för kompetensutveckling av rektorer och förskolechefer. Utbildningsutskottet uttalade dock att satsningen inte skulle genom- föras. Regeringen anser alltjämt att kompetens- utvecklingsinsatser för att utveckla rektorers och

förskolechefers

pedagogiska ledarskap

bör

prioriteras. Anslaget bör därför ökas

med

5 000 000 kronor.

För 2016–2018 bedöms

satsningen uppgå till 20 000 000 kronor årligen.

Kompetensutvecklingsinsatser för sfi-lärare

Regeringen angav i budgetpropositionen för 2015 att 30 000 000 kronor av anvisade medel under anslaget skulle avsättas för kompetens- utveckling av lärare inom utbildningen svenska för invandrare (sfi). Utbildningsutskottet ställde sig dock inte bakom att insatsen skulle genomföras. Regeringen anser alltjämt att det behövs insatser för att lärare som undervisar i sfi ska få tillräckliga möjligheter till kompetens- utveckling och att även lärare i svenska som andraspråk inom kommunal vuxenutbildning ska få sådana möjligheter. Anslaget bör därför ökas med 5 000 000 kronor (se även ovan under anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet). Från och med

110

2016 bedöms satsningen uppgå till 100 000 000 kronor per år för denna insats.

Flytt av medel avseende rektorslyftet

Sedan 2011 har Statens skolverk i uppdrag att svara för fortbildning av rektorer (U2011/1195/S). Satsningen har förlängts t.o.m. 2015 i enlighet med vad som anfördes i budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1 utg.omr. 16 avsnitt 10.1.5). Kompetens- utvecklingssatsningen har fram t.o.m. 2014 belastat anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal. För att underlätta hanteringen av medlen och för att satsningen ska behandlas konsekvent bör anslaget ökas med 10 000 000 kronor. Anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet minskas med motsvarande belopp.

Satsningar som minskas jämfört med riksdagens beslut

Utbildningsutskottet uttalade att 68 000 000 kronor av anslaget, inom ramen för reformen tioårig grundskola, skulle användas för vidare- utbildning av förskollärare som är tillsvidare- anställda i förskoleklassen. Utbildningen skulle enligt utskottet leda till lärarlegitimation och behörighet att undervisa i årskurs 1–3. Regeringen anser dock inte att medel bör avsättas för denna satsning. Anslaget bör därför minskas med 68 000 000 kronor.

Vidare angav utbildningsutskottet att 15 000 000 kronor av anvisade medel under anslaget skulle användas för ett förskolechefs- lyft. Regeringen gör dock bedömningen att den ovan redovisade satsningen på kompetens- utveckling för rektorer och förskolechefer tillgodoser detta behov. Anslaget bör därför minskas med 15 000 000 kronor.

Beställningsbemyndigande

Den föreslagna satsningen på kompetens- utveckling för rektorer och förskolechefer innebär att fleråriga avtal behöver ingås med lärosätena. Nya avtal kommer 2015 att behöva ingås som sträcker sig fram t.o.m. 2018. Det betyder att de ekonomiska åtagandena behöver omfatta en längre tidsperiod som innefattar även 2017 och 2018 samt att åtagandenas omfattning därmed kommer att öka. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:10

Fortbildning av lärare och förskolepersonal ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare

PROP. 2014/15:99

gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 266 000 000 kronor 2016–2018.

Sammantagen budgeteffekt

Sammantaget bör anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal minskas med 61 000 000 kronor. Anslaget bedöms ökas med 135 000 000 kronor 2016, 101 000 000 kronor 2017 och 135 000 000 kronor 2018.

Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.

1:12 Myndigheten för yrkeshögskolan

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 102 257 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:12 Myndigheten för yrkeshögskolan ökas med 5 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Myndigheten för yrkeshögskolan bör tillföras ytterligare medel under 2015 för bl.a. de kostnader som beräknas uppstå i myndighetens verksamhet med anledning av införandet av en nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Myndigheten bör även tillföras medel för sitt arbete med att öka mångfalden inom yrkeshögskolan. Myndigheten ska bl.a. stimulera utbildningsanordnare att i större omfattning använda validering som ett verktyg i antagnings- förfarandet.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:12 Myndigheten för yrkeshögskolan bör ökas med 5 000 000 kronor.

Finansiering sker genom att anslaget 1:4

Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet minskas med motsvarande belopp.

111

PROP. 2014/15:99

1:14 Statligt stöd till vuxenutbildning

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 395 504 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:14 Statligt stöd till vuxenutbildning ökas med 301 475 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen presenterade i budgetpropositionen för 2015 en satsning på ett nytt kunskapslyft, bl.a. i form av ökat antal utbildningsplatser inom kommunal vuxenutbildning (komvux). Regeringen föreslog att 2 876 654 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:14 Statligt stöd till vuxenutbildning (prop. 2014/15:1 utg.omr. 16 avsnitt 10.1.14). Riksdagen beslutade dock att 2 395 504 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:UbU1, rskr. 2014/15:90). Skillnaden mellan regeringens förslag och riksdagens beslut beror på en rad olika faktorer hänförliga till anslagets användning. Regeringen anser att införandet av ett kunskapslyft är fortsatt angeläget. Regeringen redovisar i det följande sin bedömning av anslagets storlek och användning 2015 och även den fleråriga budgeteffekten. Redovisningen baserar sig på regeringens överväganden under anslaget i budgetproposi- tionen samt utbildningsutskottets ställnings- taganden och riksdagens beslut när det gäller anslagets användning.

Komvux och yrkesvux

För att bidra till en ökad volym av utbildningsplatser i komvux och satsningen på yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning (yrkesvux) bör anslaget ökas så att kommunerna kan tilldelas ytterligare medel för sådan

utbildning. Satsningen bedöms

motsvara ca

2 770

utbildningsplatser

2015,

ca

6 980

utbildningsplatser

2016,

 

ca

8 500

utbildningsplatser

2017

och

ca

10 000

utbildningsplatser

fr.o.m.

2018.

Regeringen

anser

därför att

anslaget

bör

ökas

med

131 600 000 kronor. Utgifterna bedöms öka med

331 600 000 kronor 2016, 403 700 000 kronor

2017 och 475 000 000 kronor fr.o.m. 2018.

Utbildningskontrakt och 20–24 åringar

Utbildningskontrakt är en del av regeringens satsning på en 90-dagarsgaranti för arbetslösa ungdomar 20–24 år och syftar till att dessa ungdomar ska påbörja eller återgå till studier med målsättningen att fullfölja en gymnasie- utbildning. Inom ramen för ett utbildnings- kontrakt ska det vara möjligt att studera på heltid men det ska också vara möjligt att kombinera studier på gymnasienivå med arbete eller praktik utifrån individuella förutsättningar (se även avsnitt 6.13). Anslaget bör därför tillföras medel för statsbidrag till kommunerna för utbildningsplatser. Satsningen bedöms motsvara ca 1 750 utbildningsplatser under 2015 och därefter ca 3 675 utbildningsplatser årligen. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 64 750 000 kronor 2015. Utgifterna bedöms öka med 135 975 000 kronor fr.o.m. 2016.

Utbildningsutskottet uttalade även att medel skulle avsättas för att vissa ungdomar i åldern 20–24 år skulle kunna få den högre bidragsnivån inom studiemedlen. Till följd av denna satsning bör ytterligare medel avsättas för statsbidrag till kommunerna för ökade kostnader för komvux. Medel bör även avsättas för redan pågående utbildning med anledning av satsningen. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 97 125 000 kronor. Utgifterna bedöms öka

med 41 625 000 kronor 2016 och

13 875 000

kronor 2017.

 

 

 

Vidare

uttalade

utbildningsutskottet

att

6 000 000

kronor

skulle avsättas

för

att

satsningen på förhöjt studiebidrag för vissa ungdomar i åldern 20–24 skulle utökas till att även omfatta nyanlända invandrare i samma ålder som slutfört sin etableringsplan. Regeringen anser dock att vid en kommande anpassning till hur utbildningskontraktet utformas bör även nyanlända invandrare i åldern 20–24 år som har slutfört sin etableringsplan under vissa förutsättningar ha möjlighet att få den högre bidragsnivån inom studiemedlen (se även avsnitt 6.14). De medel som under anslaget har anvisats för dessa invandrare bör därför användas för andra prioriterade insatser. Regeringen anser därför att anslaget bör minskas med 6 000 000 kronor. Utgifterna bedöms minska med 12 000 000 kronor 2016 och 6 000 000 kronor 2017.

112

Traineejobb

För att möjliggöra att ungdomar med traineejobb ska kunna kombinera arbete med relevant yrkesutbildning bör medel avsättas för utbildningsplatser inom vuxenutbildningen (se även avsnitt 6.13). Regeringen bedömer att satsningen kommer att omfatta ca 295 utbildningsplatser under 2015, ca 3 550 utbildningsplatser under 2016, ca 5 450 utbildningsplatser under 2017 och ca 5 340 utbildningsplatser under 2018. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 14 000 000 kronor. Utgifterna bedöms öka med 168 700 000 kronor 2016, 258 900 000 kronor 2017 och 253 800 000 kronor 2018

Sammantagen budgeteffekt

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:14 Statligt stöd till vuxenutbildning sammantaget bör ökas med 301 475 000 kronor. För kommande år bedöms utgifterna öka med 665 900 000 kronor 2016, 806 450 000 kronor 2017 och 864 775 000 kronor 2018.

1:17 Skolforskningsinstitutet

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 20 000 000 kronor.

Något bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden har inte lämnats för 2015.

Regeringens förslag: Anslaget 1:17 Skolforsknings- institutet ökas med 5 000 000 kronor.

Anslaget får även användas för finansieringsbidrag för praktiknära forskning.

Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:17 Skolforskningsinstitutet ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 5 000 000 kronor 2016– 2018.

Skälen för regeringens förslag: Den 1 januari 2015 inrättades den nya myndigheten Skolforskningsinstitutet. Enligt förordningen (2014:1578) med instruktion för Skol- forskningsinstitutet ska myndigheten bidra till att de verksamma inom skolväsendet ges goda förutsättningar att planera, genomföra och utvärdera undervisningen med stöd av vetenskapligt underbyggda metoder och

PROP. 2014/15:99

arbetssätt. Myndigheten ska bidra till goda förutsättningar för barns och elevers utveckling och lärande och till förbättrade kunskapsresultat för elever.

Vidare ska myndigheten bl.a. utlysa medel för praktiknära forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom de områden där relevant sådan forskning saknas, och fördela medel till praktiknära forskning av högsta vetenskapliga kvalitet.

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att medel skulle avsättas för finansiering av praktiknära forskning (prop. 2014/15:1 utg.omr. 16 avsnitt 9.4). I samband med riksdagens behandling av regeringens proposition tog utbildningsutskottet ställning mot att resurser skulle avsättas för finansiering av bl.a. praktiknära forskning. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets betänkande (bet. 2014/15:UbU1, rskr. 2014/15:90). Regeringen anser dock alltjämt att satsningen bör genomföras och föreslår därför att medel avsätts för finansiering av praktiknära forskning. Anslaget 1:17 Skolforskningsinstitutet bör därför ökas med 5 000 000 kronor. Från och med 2016 bedöms satsningen uppgå till 20 000 000 kronor per år. Anslaget bör även få användas för finansieringsbidrag för praktiknära forskning.

För att kunna utlysa och fördela medel för praktiknära forskning behövs ett bemyndigande för att ingå ekonomiska åtaganden. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:17 Skolforskningsinstitutet ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 5 000 000 kronor 2016– 2018.

113

PROP. 2014/15:99

2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:29 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:31 Malmö högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:33 Mälardalens högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:39 Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:41 Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:45 Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:47 Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:49 Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:51 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:57 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:59 Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet

I statens budget för innevarande år finns för de ändamål som gäller för dessa anslag uppförda

ramanslag

1 558 642 000

kronor,

1 848 383 000

kronor,

1 904 968 000

kronor,

1 600 053 000

kronor,

1 250 031 000

kronor,

1 381 971 000

kronor,

642 341 000

kronor,

1 054 552 000

kronor,

623 487 000

kronor,

597 276 000

kronor,

993 067 000

kronor,

708 944 000

kronor,

518 487 000

kronor,

258 898 000

kronor,

826 993 000

kronor,

575 041 000

kronor,

89 574 000

kronor,

443 104 000

kronor,

395 386 000

kronor,

419 791 000

kronor,

366 277 000

kronor,

352 583 000

kronor,

303 951 000

kronor,

335 247 000

kronor,

122 384 000

kronor,

383 000 000 kronor och 2 929 890 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå minskas med 1 281 000 kronor.

Anslaget 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 21 736 000 kronor.

Anslaget 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå minskas med 3 634 000 kronor.

114

Anslaget 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå minskas med 19 950 000 kronor.

Anslaget 2:11 Umeå universitet: Utbildning på

grundnivå

och avancerad nivå

ökas med

1 631 000 kronor.

 

 

Anslaget

2:13

Linköpings

universitet:

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå minskas med 2 510 000 kronor.

Anslaget 2:15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 9 142 000 kronor.

Anslaget 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 5 060 000 kronor.

Anslaget 2:19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 6 068 000 kronor.

Anslaget 2:21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå minskas med 1 605 000 kronor.

Anslaget 2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 191 000 kronor.

Anslaget 2:25 Örebro universitet: Utbildning

på grundnivå och avancerad

nivå

ökas

med

1 608 000 kronor.

 

 

 

Anslaget 2:27 Mittuniversitetet: Utbildning på

grundnivå och avancerad

nivå

ökas

med

4 613 000 kronor.

 

 

 

Anslaget 2:29 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 8 955 000 kronor.

Anslaget 2:31 Malmö högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 496 000 kronor.

Anslaget 2:33 Mälardalens högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas

med 596 000 kronor.

 

 

Anslaget

2:37

Gymnastik-

och

idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 3 202 000 kronor.

 

Anslaget 2:39 Högskolan i Borås: Utbildning

grundnivå

och

avancerad

nivå

ökas

med

5 497 000 kronor.

 

 

 

 

 

Anslaget 2:41 Högskolan Dalarna: Utbildning

grundnivå

och

avancerad

nivå

ökas

med

4 318 000 kronor.

 

 

 

 

 

Anslaget 2:43 Högskolan i Gävle: Utbildning

grundnivå

och

avancerad

nivå

ökas

med

4 552 000 kronor.

 

 

 

 

PROP. 2014/15:99

Anslaget 2:45 Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 2 514 000 kronor.

Anslaget 2:47 Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 5 041 000 kronor.

Anslaget 2:49 Högskolan i Skövde: Utbildning

på grundnivå och avancerad

nivå

ökas

med

9 010 000 kronor.

 

 

 

Anslaget 2:51 Högskolan Väst: Utbildning på

grundnivå

och avancerad

nivå

ökas

med

6 286 000 kronor.

 

 

 

Anslaget 2:57 Kungl. Musikhögskolan i

Stockholm:

Utbildning på

grundnivå

och

avancerad nivå ökas med 313 000 kronor. Anslaget 2:59 Södertörns högskola: Utbildning

på grundnivå och avancerad nivå minskas med 1 776 000 kronor.

Anslaget 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet ökas med 14 218 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen presenterade i budgetpropositionen för 2015 en satsning på ett nytt kunskapslyft, bl.a. i form av ett ökat antal utbildningsplatser i högskolan (prop. 2014/15:1 utg.omr. 16 avsnitt 9.8.1). Regeringen anförde att fler behöriga sökande bör beredas plats i högskolan. Med anledning av detta föreslog regeringen i budgetpropositionen för 2015 en utökning av resurserna till högskole- utbildning i hela landet om 383 027 000 kronor, motsvarande 5 000 helårsstudenter (prop. 2014/15:1 utg.omr.16 avsnitt 9.9.1). I budget- propositionen anförde vidare regeringen att det finns anledning att särskilt peka ut vissa utbildningar som behöver byggas ut för att möta behoven på arbetsmarknaden.

Riksdagen beslutade dock en ökning om 291 802 000 kronor för en utbyggnad av vissa högskoleutbildningar (bet. 2014/15:UbU1, rskr. 2014/15:90). Regeringen anser emellertid att den utökning av resurser till högskoleutbildning som föreslogs i budgetpropositionen är fortsatt angelägen. Regeringen anser därför att resurserna till utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör ökas för innevarande år med ytterligare 91 226 000 kronor jämfört med den av riksdagen beslutade budgeten för 2015. I beloppet ingår även ökade resurser till Sveriges lantbruksuniversitet (se avsnitt 6.21). För universitet och högskolor inom detta utgiftsområde är ökningen 84 291 000 kronor. I

115

PROP. 2014/15:99

enlighet med vad som angavs i budget- propositionen avser regeringen att fortsätta utbyggnaden av högskolan under kommande år. Utgifterna på anslagen bedöms sammantaget öka med 101 775 000 kronor 2016, 174 808 000 kronor 2017 och 337 087 000 kronor 2018. För 2018 motsvarar den beräknade utbyggnaden drygt 14 000 helårsstudenter, inklusive Sveriges lantbruksuniversitet.

Av ökningen bör en andel riktas till en utbyggnad av förskollärarutbildningen, grund- lärarutbildningen särskilt inriktningen mot för- skoleklass och årskurs 1–3, kompletterande pedagogisk utbildning, speciallärar- och specialpedagogutbildningarna, sjuksköterske- utbildningen, barnmorskeutbildningen och specialistsjuksköterskeutbildningen. Därutöver bör en andel tilldelas universitet och högskolor utan att riktas till specifika utbildningar för att på så sätt möjliggöra för lärosätena att själva dimensionera efter studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Utbyggnaden motsvarar den som regeringen föreslog och beräknade i budgetpropositionen för 2015. Regeringen anser att den resterande delen av ökningen som inte särskilt riktas till vissa utbildningar möjliggör för lärosäten att även bygga ut andra utbildningar där behovet är stort, t.ex. ämneslärarutbildningen.

Förutom den ökning av resurser som beskrivits ovan innebär regeringens förslag också att en omfördelning görs av de 291 802 000 kronor som riksdagen har anvisat för en utbyggnad av vissa utbildningar. Regeringens förslag i denna proposition, om ändrade nivåer för universitets och högskolors anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt för anslaget 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet, syftar till att möjliggöra den utbyggnad av antalet helårsstudenter som regeringen presenterar ovan. Detta bör därmed innebära att den inriktning på fördelning av högskoleplatser per lärosäte för 2015 som anges i bilaga 5 till utbildningsutskottets betänkande 2014/15:UbU1 utgår.

Regeringen anser därför att anslaget 2:3

Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör minskas med 1 281 000 kronor, anslaget 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör ökas med 21 736 000 kronor, anslaget 2:7

Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör minskas med 3 634 000

kronor, anslaget 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör minskas med 19 950 000 kronor, anslaget 2:11

Umeå universitet Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör ökas med 1 631 000 kronor, anslaget 2:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör minskas med 2 510 000 kronor, anslaget 2:15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör ökas med 9 142 000 kronor, anslaget 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör ökas med 5 060 000 kronor, anslaget 2:19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör ökas med 6 068 000 kronor, anslaget 2:21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör minskas med 1 605 000 kronor, anslaget 2:23 Linné- universitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör ökas med 191 000 kronor, anslaget 2:25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör ökas med 1 608 000 kronor, anslaget 2:27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör

ökas med

4 613 000 kronor,

anslaget

2:29

Blekinge

tekniska högskola:

Utbildning

grundnivå

och avancerad nivå

bör ökas

med

8 955 000 kronor, anslaget 2:31 Malmö högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör ökas med 496 000 kronor, anslaget 2:33

Mälardalens högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör ökas med 596 000 kronor, anslaget 2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör ökas med 3 202 000 kronor, anslaget 2:39 Högskolan i Borås: Utbildning på

grundnivå

och avancerad nivå bör

ökas med

5 497 000

kronor, anslaget 2:41

Högskolan

Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör ökas med 4 318 000 kronor, anslaget 2:43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör ökas med 4 552 000 kronor, anslaget 2:45 Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör ökas med 2 514 000 kronor, anslaget 2:47

Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör ökas med 5 041 000 kronor, anslaget 2:49 Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör ökas med 9 010 000 kronor, anslaget 2:51

Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör ökas med 6 286 000 kronor, anslaget 2:57 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm:

116

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör ökas med 313 000 kronor, anslaget 2:59

Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör minskas med 1 776 000 kronor och att anslaget 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet bör ökas med 14 218 000 kronor.

Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

Regeringen anser att anslaget 1:24 Sveriges lantbruksuniversitet inom utgiftsområde 23 bör ökas med anledning av förslaget. Förslag om detta lämnas i avsnitt 6.21.

2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 574 014 000 kronor.

Något bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden har inte lämnats för 2015.

Regeringens förslag: Anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor minskas med 14 000 000 kronor.

Anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor får även användas för utgifter för administration av bidraget till folkhögskolornas teckenspråkstolkutbildningar samt till utvecklingsinsatser vad avser dessa utbildningar.

Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 60 000 000 kronor 2016–2019.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen anförde i budgetpropositionen för 2015 att en avgörande faktor för att en person med utländsk utbildning ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden med arbetsuppgifter som motsvarar personens utbildningsnivå ofta kan vara möjligheten att komplettera sin utbildning inom den svenska högskolan. Regeringen före- slog därför att ytterligare ca 15 700 000 kronor skulle avsättas för kompletterande utbildningar

PROP. 2014/15:99

för personer med avslutad utländsk högskole- utbildning eller annan avslutad eftergymnasial utbildning som motsvarar en utbildning enligt högskolelagen (1992:1434), se prop. 2014/15:1 utg.omr. 16 avsnitt 9.9.3.

I den av riksdagen beslutade budgeten för 2015 har ytterligare 14 000 000 kronor avsatts för sådana kompletterande utbildningar utöver regeringens förslag (bet. 2014/15:UbU1, rskr. 2014/15:90). Totalt har medlen för komplet- terande utbildningar för personer med utländsk utbildning ökat från 70 000 000 kronor 2014 till 100 000 000 kronor 2015. Regeringen bedömer att en del av de medel som har avsatts inte kommer att kunna användas under 2015 eftersom ett sådant kraftigt tillskott som riksdagens beslut innebär kräver längre planeringsförutsättningar. De kompletterande utbildningarna är ett av flera viktiga verktyg för att en person med utländsk utbildning ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Regeringen kommer att fortsatt följa hur de kompletterande utbildningarna fungerar, utformas och finansieras.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor bör minskas med 14 000 000 kronor.

Myndigheten för yrkeshögskolan ansvarar sedan den 1 juli 2012 för finansiering, utveckling och tillsyn av teckenspråkstolkutbildningen vid folkhögskolorna. En förutsättning för att myndigheten ska kunna utföra dessa uppgifter är att myndigheten får använda vissa medel för dessa uppgifters genomförande inom anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 2:64

Särskilda utgifter inom universitet och högskolor

även bör få användas för utgifter för administration och utvecklingsinsatser vad avser de teckenspråkstolkutbildningar som får bidrag från Myndigheten för yrkeshögskolan.

Myndigheten för yrkeshögskolan fördelar bidrag till teckenspråkstolkutbildningar m.m. som genomförs vid folkhögskolor. Teckenspråkstolkutbildningarna är treåriga och fyraåriga, vilket medför behov av fleråriga beslut om bidrag. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2015 för anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 60 000 000 kronor 2016–2019.

117

PROP. 2014/15:99

2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 680 080 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor ökas med 125 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 800 380 000 kronor skulle anvisas anslaget 2:65

Särskilda medel till universitet och högskolor för att öka kvaliteten i högskoleutbildning på grund- nivå och avancerad nivå (prop. 2014/15:1 utg.omr. 16 avsnitt 10.2.65). Riksdagen beslutade dock att inte anvisa medel för att öka kvaliteten i högskoleutbildning på grundnivå och

avancerad

nivå

(bet. 2014/15:UbU1, rskr.

2014/15:90).

 

 

Regeringen anser alltjämt att den kvalitets-

förstärkning

av

högskoleutbildning inom

humaniora och samhällsvetenskap samt lärar- och förskollärarutbildningar som föreslogs i budgetpropositionen för 2015 är angelägen. Regeringen anser därför att 125 000 000 kronor bör avsättas för detta under 2015 och att ytterligare medel behöver tillföras anslaget. I enlighet med vad som presenterades i budgetpropositionen är avsikten att kvalitets- förstärkningen ska fortsätta kommande år. För 2016–2018 beräknar regeringen 250 000 000 kronor årligen för satsningen.

Anslaget används för bl.a. utgifter vid universitet och högskolor för särskilda åtaganden. Ett sådant åtagande är utrustning till sjöbefälsutbildning m.m. vid Linnéuniversitetet. I statens budget för innevarande år har anslaget 2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökats genom riksdagens beslut. Ökningen avser utöver en utbyggnad av antalet utbildningsplatser även 700 000 kronor för praktikplatser inom sjöfartsutbildningen. Regeringen avser att tilldela Linnéuniversitetet ytterligare 700 000 kronor för detta ändamål från anslaget 2:65 Särskilda medel inom universitet och högskolor. Därmed bör de 700 000 kronor som har anvisats för praktikplatser inom sjöfartsutbildningen på anslaget 2:23 Linné-

universitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå i stället användas för att finansiera den satsning på utökat antal utbildningsplatser i högskolan som regeringen föreslår i denna proposition.

Sammantaget bör anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor ökas med 125 000 000 kronor.

Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 5 617 028 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation ökas med 1 975 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 5 622 028 000 kronor skulle anvisas anslaget 3:1

Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation (prop. 2014/15:1 utg.omr. 16 avsnitt 10.3.1). Riksdagen beslutade dock att 5 617 028 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:UbU1, rskr. 2014/15:90).

Minskningen av anslaget jämfört med regeringens förslag är hänförlig till riksdagens ställningstagande att 25 000 000 kronor inte skulle användas inom området livsvetenskap (life science), men att ytterligare 20 000 000 kronor skulle avsättas för ett program för rekrytering av framstående forskare. Regeringen anser dock alltjämt att ökade resurser för den kliniska behandlingsforskningen bör prioriteras. Anslaget bör därför tillföras 25 000 000 kronor.

För att bidra till finansiering av de ökade utgifterna under anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer bör anslaget minskas med 23 025 000 kronor.

Sammantaget anser regeringen att anslaget 3:1

Vetenskapsrådet: Forskning och forsknings- information bör ökas med 1 975 000 kronor.

118

Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 280 061 000 kronor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2015 besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 520 000 000 kronor 2016–2020.

Regeringens förslag: Anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer ökas med 46 051 000 kronor.

Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 835 000 000 kronor 2016–2020.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för avgifter till internationella organisationer och avser långsiktiga åtaganden. Dessa åtaganden bedöms bli högre än enligt tidigare beräkningar till följd av en valutakurs- förstärkning av schweizerfrancen. För att klara de ökade åtagandena bedömer regeringen att det finns behov av att öka anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer bör ökas med 46 051 000 kronor.

Finansiering sker delvis genom att anslaget 3:1

Vetenskapsrådet: Forskning och forsknings- information minskas med 23 025 000 kronor.

För att hantera de ökade åtagandena behöver bemyndigandet ökas med 315 000 000 kronor. Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2015 för anslaget 3:2

Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 835 000 000 kronor 2016–2020.

PROP. 2014/15:99

3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet (bemyndigande)

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 349 950 000 kronor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2015 besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av fram- tida anslag på högst 1 000 000 000 kronor 2016– 2034.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 600 000 000 kronor 2016–2034.

Skälen för regeringens förslag: Den verksamhet som finansieras från anslaget bedrivs vanligen i form av fleråriga projekt. De åtaganden som beräknas ingås bedöms bli högre än enligt tidigare beräkningar till följd av att medlemsländerna i det europeiska rymdorganet European Space Agency har kommit överens om storleken och inriktningen på bärrakets- programmet, som Sverige är en del av. Dessutom beräknas utgifterna öka till följd av en valutakursförsvagning av den svenska kronan

För att klara dessa ökade åtaganden behöver bemyndigandet ökas med 600 000 000 kronor. Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2015 för anslaget 3:4

Rymdforskning och rymdverksamhet besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 600 000 000 kronor 2016–2034.

3:6 Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella organisationer (bemyndigande)

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 551 309 000 kronor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2015 besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 900 000 000 kronor 2016–2021.

119

PROP. 2014/15:99

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 3:6 Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella organisationer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 000 000 000 kronor 2016–2021.

Skälen för regeringens förslag: Den verksamhet som finansieras från anslaget bedrivs vanligen i form av fleråriga projekt. De åtaganden som beräknas ingås bedöms bli högre än enligt tidigare beräkningar dels på grund av att de svenska åtagandena gentemot European Space Agency förväntas öka, dels till följd av valutakursförsvagning av den svenska kronan.

För att klara dessa ökade åtaganden behöver bemyndigandet ökas med 100 000 000 kronor. Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2015 för anslaget 3:6

Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella organisationer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 000 000 000 kronor 2016–2021.

Bemyndigande om kapitaltillskott till European Spallation Source ESS AB och bidrag till ett konsortium för konstruktionen och driften av European Spallation Source

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2015 besluta om kapitaltillskott till European Spallation Source ESS AB och bidrag till ett konsortium för konstruktionen och driften av European Spallation Source på sammantaget högst 1 000 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2015 besluta om kapitaltillskott till European Spallation Source ESS AB och bidrag till ett europeiskt forskningsinfrastrukturkonsortium (s.k. Eric-konsortium) för konstruktionen och driften av European Spallation Source på sammantaget högst 700 000 000 kronor (prop. 2014/15:1 utg.omr. 16, bet. 2014/15:UbU1, rskr. 2014/15:90). Detta kapitaltillskott bör höjas med 300 000 000 kronor till 1 000 000 000 kronor. Skälet till detta är att verksamheten i ESS AB

avses ombildas till det ovan nämnda konsortiet under 2015. Ombildningen är dock något försenad och övriga länder kan inte göra inbetalningar till ett svenskt aktiebolag utan endast till en Eric. Det gör att Sverige behöver bidra med en större andel medel under 2015 än tidigare beräknat. Utbetalningar till bolaget görs i form av kapitaltillskott till dess att konsortiet har bildats, då utbetalningarna i stället kommer att ske i form av bidrag till konsortiet.

Under 2015 bör mot denna bakgrund kapitaltillskott tillskjutas bolaget och bidrag utbetalas till ett konsortium för konstruktionen och driften av European Spallation Source om totalt högst 1 000 000 000 kronor. Regeringen avser att belasta anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation med högst 488 000 000 kronor och anslaget 2:6 Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning med högst 512 000 000 kronor.

Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2015 besluta om kapital- tillskott till European Spallation Source ESS AB och bidrag till ett konsortium för konstruk- tionen och driften av European Spallation Source på sammantaget 1 000 000 000 konor.

6.16Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Förändring av radio- och tv-avgiften

Ärendet och dess beredning: Regeringens förslag om höjd radio- och tv-avgift förutsätter en ändring i lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst. Den föreslagna höjningen är av sådant slag att regeringen inte ansett det nödvändigt att, utöver kontakter med Sveriges Television AB (SVT) och Radiotjänst i Kiruna AB, inhämta ytterligare upplysningar i ärendet.

Lagrådet

Lagförslaget berör i och för sig ett sådant ämne som avses i 8 kap. 18 § regeringsformen. Eftersom det endast är fråga om en ändring av beloppets storlek anser regeringen att lagändringen inte är av sådan beskaffenhet att Lagrådets yttrande behöver inhämtas.

120

Regeringens förslag: Radio- och tv-avgiften höjs med 140 kronor per år fr.o.m. den 1 juli 2015.

Skälen för regeringens förslag: I propositionen Bildning och tillgänglighet – radio och tv i allmänhetens tjänst 2014–2019 (prop. 2012/13:164) redovisades de ekonomiska förutsättningarna för radio och tv i allmänhetens tjänst under den kommande tillståndsperioden. Målsättningen är att det ska råda balans mellan intäkter och utgifter för rundradiokontot. I propositionen föreslogs att medelstilldelningen till Sveriges Radio AB (SR), SVT och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) ska höjas med 2 procent per år under tillståndsperioden förutsatt att antalet avgiftsbetalare inte minskar i någon större omfattning. Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget (bet. 2013/14:KrU3, rskr. 2013/14:60). Regeringen noterade att radio- och tv-avgiften hade varit oförändrad under hela den föregående tillståndsperioden med anledning av ett ackumulerat överskott på rundradiokontot. Regeringen gjorde bedömningen att ingen avgiftshöjning var nödvändig heller för 2014. Däremot avsåg man att återkomma för resten av tillståndsperioden.

Genom riksdagens beslut i samband med budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 17, bet. 2014/15:KrU6, rskr. 2014/15:96) höjdes medelstilldelningen till SR, SVT och UR med 2 procent. Regeringen angav i propositionen att man avsåg att återkomma när det gäller avgiftsnivån de kommande åren.

Radiotjänst i Kiruna AB har i januari 2015 inkommit till regeringen med en redogörelse för situationen på rundradiokontot (Ku2015/176/MFI). Enligt skrivelsen har antalet avgiftsbetalare ökat med ca 50 000 under 2013 och 2014. Antalet betalande hushåll är nu ca 3 550 000 vilket är fler än någonsin tidigare. Den årliga ökningen av medelstilldelningen till programföretagen i kombination med oförändrad nivå på avgiften har trots detta lett till att rundradiokontots samlade resultat förväntas uppvisa ett underskott fr.o.m. juni 2015.

Radio- och tv-avgiften uppgår sedan 2009 till 2 076 kronor per år för hushåll som innehar en tv-mottagare. Regeringen gör bedömningen att radio- och tv-avgiften bör höjas med 140 kronor,

PROP. 2014/15:99

dvs. med ca 6,7 procent, till 2 216 kronor per år fr.o.m. den 1 juli 2015 för att uppnå balans på rundradiokontot.

Lagförslag

Förslaget föranleder ändringar i lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst, se avsnitt 2.4.

1:1 Statens kulturråd

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 42 559 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Statens kulturråd ökas med 1 250 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för Statens kulturråds förvaltnings- utgifter. Regeringen avser att ge Statens kulturråd i uppdrag att förbereda en satsning på kulturverksamhet i miljonprogramsområden. Inom ramen för uppdraget ska Statens kulturråd i en bred dialogprocess ta fram former för fördelning av medel inom ramen för satsningen samt för hur satsningen ska följas upp och utvärderas.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:1 Statens kulturråd bör ökas med 1 250 000 kronor.

1:3 Skapande skola

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 173 571 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Skapande skola

ökas med 10 000 000 kronor.

Anslaget får även användas för verksamhet riktad till förskolan.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för statsbidrag till satsningen Skapande skola för elever i förskole- klass, grundskola och motsvarande skolformer.

121

PROP. 2014/15:99

Anslaget får även användas för utgifter för administration, främjande, uppföljning och genomförande av verksamheten.

I dag når satsningen Skapande skola elever i grundskolan och förskoleklass. Regeringen anser att det är viktigt att barn så tidigt som möjligt får uppleva olika kulturuttryck och ges en möjlighet att växa med kulturskapande. Att ta del av kultur och att själv uttrycka sig genom eget skapande ska vara en del av varje barns liv och vardag i förskolan. Regeringen anser därför att anslaget även bör få användas för verksamhet riktad till förskolan.

Mot denna bakgrund anser regeringen att

anslaget 1:3 Skapande

skola bör ökas med

10 000 000 kronor. För

2016–2018 bedöms

utgifterna öka med motsvarande belopp per år.

1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 278 948 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet ökas med 20 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för statsbidrag till regionala och lokala kulturverksamheter.

Regeringen förslog i budgetpropositionen för 2015 att 1 293 948 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet

(prop. 2014/15:1 utg.omr. 17 avsnitt 3.5.6). Riksdagen beslutade dock att 1 278 948 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:KrU6, rskr. 2014/15:96).

Samtliga län förutom Stockholms län ingår fr.o.m. 2013 i Kultursamverkansmodellen. Modellens syfte är att ge ökat genomslag för regionala prioriteringar och variationer samt främja samverkan mellan statliga, regionala och lokala aktörer.

Regeringen bedömer att det finns ett stort engagemang inom kultursektorn i hela landet där kulturen tar en allt större plats på nya arenor. Regeringen anser vidare att det är viktigt att ta till vara vunna erfarenheter av hur modellen fungerat hittills och utveckla innehåll och

arbetssätt i dialog med regionala och lokala företrädare, kulturskapare och civilsamhälle. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 15 000 000 kronor årligen fr.o.m. 2015.

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 10 000 000 kronor skulle tillföras anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete årligen 2015–2018 för framtagandet av och arbetet med en nationell biblioteksstrategi (prop. 2014/15:1 utg.omr. 17 avsnitt 3.5.2). Kulturutskottet ställde sig dock inte bakom satsningen på en nationell biblioteksstrategi (bet. 2014/15:KrU6 s. 15). Regeringen anser alltjämt att Kungl. biblioteket bör ges i uppdrag att ta fram en nationell biblioteksstrategi för att främja samverkan och kvalitetsutveckling inom hela biblioteksväsendet samt fortsätta arbetet med att tillgängliggöra e-böcker via den nationella katalogen Libris. Regeringen anser att Kungl. bibliotekets genomförande av det samlade ansvaret för statens stöd och samordning inom biblioteksväsendet bör finansieras från anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 5 000 000 kronor 2015. För 2016–2018 bedöms anslaget ökas med 6 000 000 kronor per år för detta ändamål.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet bör ökas med 20 000 000 kronor 2015. För 2016–2018 bedöms utgifterna öka med 21 000 000 kronor per år.

4:1 Statens konstråd

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 8 130 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:1 Statens konstråd

ökas med 750 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för Statens konstråds förvaltnings- utgifter. Regeringen avser att ge Statens konstråd i uppdrag att förbereda en satsning på kulturverksamhet i miljonprogramsområden. Inom ramen för uppdraget ska Statens konstråd på initiativ av och tillsammans med lokala

122

organisationer i det civila samhället arbeta fram praktiska exempel på hur miljonprogrammets olika miljöer kan berikas konstnärligt.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 4:1 Statens konstråd bör ökas med 750 000 kronor.

8:5 Forum för levande historia

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 44 416 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 8:5 Forum för levande historia ökas med 5 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att Forum för levande historia skulle tillföras 10 000 000 kronor för att genomföra en utbildningsinsats om olika former av rasism (prop. 2014/15:1, utg.omr. 17 avsnitt 10.5.5). Kulturutskottet ansåg dock inte att Forum för levande historia behövde något ytterligare uppdrag och riksdagen beslutade därmed inte om någon ökning av anslaget (bet. 2014/15:KrU6, rskr. 2014/15:96). Regeringen anser alltjämt att ytterligare medel bör tillföras anslaget.

Forum för levande historia har fått i uppdrag att under perioden 2015–2017 genomföra en stor utbildningsinsats om olika former av rasism och intolerans i historien och i dag. Uppdraget omfattar kunskapshöjande insatser om rasism och liknande former av intolerans såsom afrofobi, antisemitism, antiziganism, islamofobi, homofobi och transfobi. Syftet är att satsningen ska bidra till att skapa ett jämlikt samhälle präglat av respekt för alla människors lika värde och rättigheter och till att främja demokratin.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 8:5 Forum för levande historia bör ökas med 5 000 000 kronor 2015. För 2016 och 2017 bedöms utgifterna öka med 10 000 000 kronor per år.

PROP. 2014/15:99

9:2 Stöd till trossamfund

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 85 092 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 9:2 Stöd till trossamfund ökas med 7 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: I spåren av attentaten i Paris och Köpenhamn har skadegörelsen mot religiösa byggnader samt hoten riktade mot olika trossamfund och deras företrädare ökat. Religionsfriheten är central i en demokrati och det är av stor vikt att alla medborgare ges en möjlighet att få utöva sin religion.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 9:2 Stöd till trossamfund bör ökas med 7 000 000 kronor.

13:1 Stöd till idrotten

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 705 751 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 13:1 Stöd till idrotten ökas med 32 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för att stödja idrottsrörelsen och dess verksamhet. Det är av vikt att nyanlända flickor och pojkar, kvinnor och män som fått uppehållstillstånd i Sverige ges goda förutsättningar att bli delaktiga i det svenska samhället och ett engagemang i idrotts- verksamhet kan underlätta detta. Regeringen bedömer att ytterligare medel behöver tillföras för att idrottsrörelsen ska klara av att möta dessa behov. Satsningen ger idrottsrörelsen förut- sättningar att utveckla sin verksamhet samt rekrytera nya aktiva och ledare. Därtill ges idrottsrörelsen, genom distriktidrottsförbund och idrottsföreningar, möjlighet att erbjuda aktiviteter och grundläggande introduktion till föreningslivet för nyanlända som fått uppehålls- tillstånd i Sverige. Regeringen bedömer att

123

PROP. 2014/15:99

insatserna behöver påbörjas snarast och i hela landet.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 13:1 Stöd till idrotten bör ökas med 32 000 000 kronor 2015. Finansiering sker genom att anslaget 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet minskas med motsvarande belopp 2015.

För 2016 och framåt bedöms utgifterna öka med 64 000 000 kronor per år.

14:1 Bidrag till folkbildningen

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 3 581 432 000 kronor.

Något bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden har inte lämnats för 2015.

Regeringens förslag: Anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen ökas med 45 000 000 kronor.

Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 3 800 000 kronor 2016, 4 600 000 kronor 2017 och 4 600 000 kronor 2018.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen presenterade i budgetpropositionen för 2015 en satsning på ett nytt kunskapslyft, bl.a. i form av ett ökat antal utbildningsplatser i folkhögskolans allmänna kurs. Regeringen föreslog att 3 671 432 000 kronor skulle anvisas anslaget 14:1

Bidrag till folkbildningen (prop. 2014/15:1 utg.omr. 17 avsnitt 16.5). Riksdagen beslutade dock att 3 581 432 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:KrU6, rskr. 2014/15:94). Regeringen anser alltjämt att ett nytt kunskaps- lyft är angeläget. Folkhögskoleutbildning möjliggör för personer som haft svårigheter i det reguljära utbildningssystemet att få gymnasie- kompetens. Anslaget bör tillföras ytterligare medel för att finansiera en ökad volym av utbildningsplatser i folkhögskolans allmänna kurser, motsvarande 750 utbildningsplatser innevarande år.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen bör ökas

med 45 000 000 kronor. För 2016 och framåt bedöms utgifterna öka med 120 000 000 kronor per år.

I propositionen Allas kunskap – Allas bild- ning (prop. 2013/14:172, bet. 2013/14:KrU8, rskr. 2013/14:379) aviserades en utredning om bl.a. teckenspråkstolkutbildningens omfattning och finansiering. Regeringen beslutade i februari 2015 att uppdra åt Statskontoret att genomföra en översyn av teckenspråkstolkutbildningens dimensionering, översiktliga innehåll och be- hovet av en teckenspråkstolklärarutbildning (dnr U2015/1184). Teckenspråkstolkutbildningarna är tre- och fyraåriga, vilket medför att Myndig- heten för yrkeshögskolan under 2015 behöver fatta fleråriga beslut om bidrag med ekonomiska åtaganden för kommande år.

Regeringen bör mot denna bakgrund be- myndigas att under 2015 för anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 3 800 000 kronor 2016, 4 600 000 kronor 2017 och 4 600 000 kronor 2018.

14:2 Bidrag till kontakttolkutbildning (bemyndigande)

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 16 769 000 kronor.

Något bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden har inte lämnats för 2015.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 14:2 Bidrag till kontakttolkutbildning besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 30 000 000 kronor 2016–2018.

Skälen för regeringens förslag: Myndigheten för yrkeshögskolan fördelar bidrag till kontakttolkutbildningar som genomförs vid folkhögskolor och studieförbund. Utbild- ningarna är ettåriga och tvååriga. En del av utbildningarna startar på hösten. Detta innebär att Myndigheten för yrkeshögskolan behöver fatta fleråriga beslut om bidrag för kommande år.

124

Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2015 för anslaget 14:2

Bidrag till kontakttolkutbildning besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 30 000 000 kronor 2016–2018.

14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen

Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statens budget för innevarande år.

Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag 14:3

Särskilda insatser inom folkbildningen förs upp i statens budget med 30 000 000 kronor. Anslaget får användas för utgifter för att stärka kunskaper i svenska, om samhället och främja deltagande i samhällslivet för asylsökande och personer som fått uppehållstillstånd men som fortfarande bor kvar på anläggningsboende.

Skälen för regeringens förslag: Asylsökande personer är i behov av insatser som kan ge meningsfull sysselsättning under asyltiden och bidra till att påskynda deras framtida etablering i samhället om de beviljas uppehållstillstånd. Sådana insatser är också viktiga för personer som fått uppehållstillstånd, men som fortfarande bor på anläggningsboende. För att verksamhet för dessa grupper ska kunna genomföras inom folkbildningen av bl.a. studieförbunden bör särskilda medel tillföras för detta. Regeringen avser vidare att inbjuda Folkbildningsrådet till dialog för att diskutera hur folkbildningen kan bidra till att stärka nyanländas etablering i samhället.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen bör föras upp i statens budget med 30 000 000 kronor. Anslaget får användas för utgifter för att genomföra insatser för att stärka kunskaper i svenska, om samhället och främja deltagande i samhällslivet för asylsökande och personer som fått uppehållstillstånd men som fortfarande bor kvar på anläggningsboende.

Finansiering sker genom att anslaget 1:4

Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet minskas med motsvarande belopp.

PROP. 2014/15:99

Lån till Stiftelsen Nordiska museet

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2015 besluta om en låneram i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 20 000 000 kronor till Stiftelsen Nordiska museet för vissa byggnadsarbeten och klimatanpassning för arkiv.

Skälen för regeringens förslag: Stiftelsen Nordiska museet sköter sedan 2006 förvaltningen av Stiftelsen Nordiska museets byggnader på Djurgården. I en hemställan till regeringen har Stiftelsen Nordiska museet anfört att omfattande arbeten återstår för att förbättra, modernisera och anpassa de drygt 100 år gamla lokalerna till vår tids krav. Nuvarande kontorsytor uppfyller i många fall inte de krav som Arbetsmiljöverket föreskriver.

Nordiska museets nämnd har fattat beslut om förberedelserna för en ombyggnad av södra markplanet av museibyggnaden för att därigenom kunna minska de hyrda lokalytorna som Stiftelsen Nordiska museet har i Garnisonen. Efter ombyggnaden är avsikten att södra markplanet ska inrymma Nordiska museets arkiv. Plats ska också beredas i museibyggnaden för arkivets medarbetare. För att möjliggöra ombyggnaderna bör Stiftelsen Nordiska museet få möjlighet att ta ett lån på högst 20 000 000 kronor i Riksgäldskontoret. Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att besluta om en låneram i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 20 000 000 kronor till Stiftelsen Nordiska museet för vissa byggnadsarbeten och klimatanpassning för arkiv.

6.17Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik

1:13 Upprustning av skollokaler

Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statens budget för innevarande år.

125

PROP. 2014/15:99

Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag 1:13

Upprustning av skollokaler förs upp på statens budget med 15 000 000 kronor. Anslaget får användas för statsbidrag för renovering av skollokaler.

Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:13 Upprustning av skollokaler ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 150 000 000 kronor 2016–2018.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 100 000 000 kronor skulle anvisas på ett nytt anslag 1:13 Upprustning av skollokaler (prop. 2014/15:1 utg.omr. 18). Riksdagen anvisade dock inte några medel för detta ändamål (bet. 2014/15:CU1, rskr. 2014/15:44). Regeringen anser alltjämt att åtgärder behöver vidtas för att påskynda renoveringen av skollokaler och att medel bör anvisas för detta ändamål. Regeringen anser därför att anslaget 1:13 Upprustning av skollokaler bör föras upp på statens budget med 15 000 000 kronor. Anslaget får användas för statsbidrag för renovering av skollokaler. År 2016–2018 bedöms satsningen uppgå till 330 000 000 kronor per år.

För att skapa goda planeringsförutsättningar för kommunerna är det nödvändigt att kunna fatta fleråriga beslut om bidrag. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:13 Upprustning av skollokaler ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 150 000 000 kronor 2016–2018.

6.18Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

1:1 Naturvårdsverket

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 378 259 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Naturvårds- verket ökas med 15 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 413 559 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:1 Naturvårdsverket (prop. 2014/15:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.9). Riksdagen beslutade dock att 378 259 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:MJU1, rskr. 2014/15:87). Regeringen anser alltjämt att Naturvårdsverket bör ges förutsättningar att hantera föreslagna satsningar inom miljöområdet, varför ytterligare medel behöver tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:1 Naturvårdsverket bör ökas med 15 000 000 kronor. Från och med 2016 bedöms utgifterna öka med 50 000 000 kronor årligen.

Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

1:2 Miljöövervakning m.m.

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 281 214 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Miljö- övervakning m.m. ökas med 25 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 356 214 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:2

Miljöövervakning m.m (prop. 2014/15:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.9). Riksdagen beslutade dock att 281 214 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:MJU1, rskr. 2014/15:87). Regeringen anser alltjämt att miljö- övervakningen behöver förstärkas, framförallt avseende ökad övervakning av hav och vatten. Regeringen anser därför att anslaget 1:2

Miljöövervakning m.m. bör ökas med 25 000 000 kronor. Från och med 2016 bedöms utgifterna öka med 50 000 000 kronor årligen.

Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

126

1:3 Åtgärder för värdefull natur

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 649 535 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur ökas med 110 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 999 535 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:3

Åtgärder för värdefull natur (prop. 2014/15:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.9). Riksdagen beslutade dock att 649 535 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:MJU1, rskr. 2014/15:87). Regeringen anser alltjämt att skötsel och förvaltning av skyddade områden kraftigt behöver förstärkas bl.a. mot bakgrund av regeringens satsningar på områdesskyddet och för att öka takten i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen. Ökade satsningar behövs också på artbevarande, viltförvaltning, fastighets- förvaltning, restaurering av biologisk mångfald och insatser för friluftsliv.

I dag finns 29 nationalparker och över 4 000 naturreservat samt andra skyddade områden. De skyddade områdena behöver förvaltas med framför allt skötsel, gränsmarkeringar och information. I många skyddade områden är naturvårdsskötseln eftersatt vilket riskerar att natur- och kulturvärden inte kan bibehållas eller vandringsleder inte kan upprätthållas. Anslaget behöver mot denna bakgrund tillföras ytterligare medel. Regeringen anser därför att anslaget 1:3

Åtgärder för värdefull natur bör ökas med 110 000 000 kronor. Från och med 2016 bedöms utgifterna öka med 350 000 000 kronor per år.

Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

1:6 Kemikalieinspektionen

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 209 052 000 kronor.

PROP. 2014/15:99

Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Kemikalie- inspektionen ökas med 5 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen har gett Kemikalieinspektionen i uppdrag att utveckla handlingsplanen för en giftfri vardag för att öka takten i arbetet med att nå miljökvalitets- målet Giftfri miljö. I detta ingår bl.a. att intensifiera arbetet med att få bort farliga ämnen från miljön. Arbetet med nationella begräns- ningar av farliga ämnen är prioriterat och ytterligare medel behöver tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:6

Kemikalieinspektionen bör ökas med 5 000 000 kronor. Från och med 2016 bedöms utgifterna öka med 10 000 000 kronor årligen.

Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 666 565 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö ökas med 20 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 741 565 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:12

Åtgärder för havs- och vattenmiljö (prop. 2014/15:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.9). Riksdagen beslutade dock att 666 565 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:MJU1, rskr. 2014/15:87). Regeringen anser alltjämt att havs- och vattenmiljöarbetet bör förstärkas bl.a. för att öka takten i att nå de havs- och vattenrelaterade miljökvalitetsmålen. Därmed behöver ytterligare medel tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö bör ökas med 20 000 000 kronor. Från och med 2016 bedöms utgifterna öka med 75 000 000 kronor årligen.

127

PROP. 2014/15:99

Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

1:14 Internationellt miljösamarbete

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 33 900 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:14 Internationellt miljösamarbete ökas med 22 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Europeiska unionens domstol fastställde i en dom den 29 mars 2012 (mål nr C-607/10) att Sverige hade underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt direktiv 2008/1/EG. Underlåtelsen bestod i att tillstånden för ett antal industrianläggningar saknade vissa delar som krävdes enligt direktivet. EU-domstolen fastställde därefter i en dom den 4 december 2014 (mål nr C-243/13) att Sverige inte hade vidtagit nödvändiga åtgärder för att följa 2012 års dom. EU-domstolen förelade därför Sverige att betala dels ett schablonbelopp på 2 000 000 euro, dels ett löpande vite på 4 000 euro för varje dag som dröjsmålet med att vidta nödvändiga åtgärder för att följa 2012 års dom består, räknat fr.o.m. den 4 december 2014 till den dag då 2012 års dom följs. Europeiska kommissionen har uppmanat Sverige att betala schablonbeloppet. Regeringen har den 5 februari 2015 beslutat om utbetalning av schablon- beloppet. Kommissionen väntas under våren 2015 uppmana Sverige att betala det förelagda vitet. Anslaget behöver mot denna bakgrund tillföras ytterligare medel. Regeringen anser därför att anslaget 1:14 Internationellt miljösamarbete bör ökas med 22 000 000 kronor.

1:16 Skydd av värdefull natur

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 715 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:16 Skydd av värdefull natur ökas med 250 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 1 375 000 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:16

Skydd av värdefull natur (prop. 2014/15:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.9). Riksdagen beslutade dock att 715 000 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:MJU1, rskr. 2014/15:87). Regeringen anser alltjämt att omfattande insatser och åtgärder behövs för att skydda värdefulla områden och för att öka takten i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen. Skyddet för biologisk mångfald ska utökas, flera naturskogar ska skyddas och flera marina reservat ska inrättas, varför ytterligare medel behöver tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:16 Skydd av värdefull natur bör ökas med 250 000 000 kronor. Från och med 2016 bedöms utgifterna öka med 590 000 000 kronor årligen.

Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

1:18 Klimatinvesteringar i kommuner och regioner

Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statens budget för innevarande år.

Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag 1:18

Klimatinvesteringar i kommuner och regioner förs upp i statens budget med 125 000 000 kronor. Anslaget får användas för klimatinvesteringar i kommuner och regioner, installation av ladd- infrastruktur för elfordon, samt berörda myndigheters arbete för att genomföra insatserna.

Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:18 Klimatinvesteringar i kommuner och regioner ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 300 000 000 kronor 2016–2018.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 200 000 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:18

Klimatinvesteringar i kommuner och regioner och begärde ett beställningsbemyndigande för detta ändamål på högst 300 000 000 kronor för 2016– 2018 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.9). Riksdagen beslutade dock att inte föra upp ett

128

nytt anslag på statens budget för detta ändamål och förslaget om ett beställningsbemyndigande var därför inte aktuellt (bet. 2014/15:MJU1, rskr. 2014/15:87). Regeringen anser alltjämt att ett stöd för klimatinvesteringar i kommuner och regioner bör införas för att minska klimatutsläp- pen och för att öka takten i arbetet med att nå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Bidraget ska gå till de åtgärder där investerade medel ger störst klimateffekt. Regeringen avser utarbeta en ny förordning för att möjliggöra detta. Statsstödsprövning ska genomföras.

En stor utmaning när det gäller att bryta Sveriges beroende av fossila bränslen finns inom transportsektorn. Ny teknik och nya tjänster på området kan bidra till uppfyllandet av energi- och klimatmål.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:18 Klimatinvesteringar i kommuner och regioner bör föras upp i statens budget med 125 000 000 kronor. För 2016–2018 bedöms utgifterna öka med 600 000 000 kronor årligen. Anslaget får användas för klimatinvesteringar i kommuner och regioner, installation av laddinfrastruktur för elfordon, samt berörda myndigheters arbete för att genomföra insatserna.

Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

För att goda planeringsförutsättningar är det nödvändigt att beslut kan fattas som medför ekonomiska åtaganden för kommande år. För att medlen ska användas effektivt betalas stöd ut i nära anslutning till att investeringen genomförs. Regeringen bör bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:18 Klimatinvesteringar i kommuner och regioner ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 300 000 000 kronor 2016–2018.

6.19Utgiftsområde 21 Energi

1:1 Statens energimyndighet

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 274 028 000 kronor.

PROP. 2014/15:99

Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Statens energi- myndighet minskas med 12 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 250 028 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:1

Statens energimyndighet (prop. 2014/15:1 utg.omr. 21 avsnitt 3.1). Riksdagen beslutade dock att 274 028 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:NU3, rskr. 2014/15:70). Skillnaden förklaras av att riksdagens beslut innefattade en temporär förstärkning med 4 miljoner kronor och att anslaget skulle tillföras 20 miljoner kronor från anslaget 1:4 Energi- forskning. Förstärkningen fick hanteras av regeringen inom ramen för anslagets ändamål (bet. 2014/15:NU3 s. 23 f.). Regeringen anser att anslagets ändamål kan uppfyllas utan någon förstärkning av anslaget. Anslaget 1:1 Statens energimyndighet bör därför minskas med 12 000 000 kronor.

Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.

1:4 Energiforskning (bemyndigande)

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 192 536 000 kronor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2015 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 500 000 000 kronor 2016–2018.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:4 Energiforskning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 500 000 000 kronor 2016–2019.

Skälen för regeringens förslag: För att skapa bättre förutsättningar för finansiering av mer långsiktiga energiforskningsprojekt bör bemyndigandet förlängas till att avse åtaganden som medför behov av anslagsmedel fram t.o.m. 2019. Regeringen bör därför bemyndigas att

129

PROP. 2014/15:99

under 2015 för anslaget 1:4 Energiforskning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 500 000 000 kronor 2016–2019.

1:11 Laddinfrastruktur

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 75 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:11 Laddinfra- struktur minskas med 75 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har beslutat att anvisa 75 000 000 kronor till det nya anslaget 1:11 Laddinfrastruktur (bet. 2014/15:NU3, rskr. 2014/15:70). Regeringen anser att denna satsning bör genomföras inom ramen för anslag 1:18 Klimatinvesteringar i kommuner och regioner under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Anslaget 1:11 Laddinfrastruktur bör därför minskas med 75 000 000 kronor 2015. År 2016–2018 bedöms utgifterna minska med motsvarande belopp.

6.20Utgiftsområde 22 Kommunikationer

1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 21 718 542 000 kronor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2015 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 90 630 000 000 kronor 2016–2050.

Anslagets ändamål

Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur får även användas för dels statsbidrag till projektering av tunnel- baneutbyggnaden i Stockholm, dels statsbidrag

till byggande av regionala kollektivtrafik- anläggningar (inklusive handikappanpassnings- bidrag).

Skälen för regeringens förslag: Genom 2013 års Stockholmsförhandling har staten den 7 januari 2014 slutit avtal om finansiering och medfinansiering av utbyggnad av tunnelbanan samt ökad bostadsbebyggelse i Stockholms län med Stockholms läns landsting, Stockholms kommun, Nacka kommun, Solna kommun och Järfälla kommun. Enligt avtalet ska staten bidra med statlig medfinansiering till såväl byggande som projektering av tunnelbaneutbyggnaden i Stockholm. I nuvarande ändamål för anslaget 1:1

Utveckling av statens transportinfrastruktur anges att anslaget bl.a. får användas för statsbidrag till regionala kollektivtrafikanläggningar (inklusive handikappanpassningsbidrag). Regeringen har i sin tillämpning av ändamålet begränsat möjligt statsbidrag till att endast avse byggande av regionala kollektivtrafikanläggningar (inklusive handikappanpassningsbidrag). Denna ordning bör kvarstå och förtydligas samtidigt som det är angeläget att staten fullföljer avtalet kring tunnelbaneutbyggnaden i Stockholm.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:1 Utveckling av statens transport- infrastruktur även bör få användas för dels statsbidrag till projektering av tunnelbane- utbyggnaden i Stockholm, dels statsbidrag till byggande av regionala kollektivtrafikanlägg- ningar (inklusive handikappanpassningsbidrag).

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 94 800 000 000 kronor 2016–2050.

Skälen för regeringens förslag:

Bemyndigandet för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur behöver ökas med 4 170 000 000 kronor med anledning av att Trafikverket under 2015 avser att teckna kontrakt för betongtunnel Skärholmen samt

130

bergtunnlar Johannelund. Tunnlarna utgör delar i produktionen av projekt E4 Förbifart Stockholm.

Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:1

Utveckling av statens transportinfrastruktur ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 94 800 000 000 kronor 2016– 2050. Ökningen av bemyndigandet bedöms inte ha någon påverkan på anslagsbehovet kommande år.

Medfinansiering av transportinfrastruktur

Regeringens förslag: Vissa av regeringen utpekade investeringar och åtgärder där kostnaden överstiger 50 000 000 kronor i den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för 2014–2025, för vilka regeringen har beslutat om byggstart, får finansieras genom bidrag från kommuner,

landsting

eller

företag upp

till högst

3 250 000 000 kronor.

 

Byggande av väg och järnväg samt anläggande

av allmän

farled

där kostnaden

understiger

50 000 000 kronor får finansieras genom bidrag från kommuner, landsting eller företag upp till högst 2 000 000 000 kronor om åtgärderna genomförs enligt den nationella trafikslags- övergripande planen för utveckling av transportsystemet för 2014–2025. Byggande av väg och järnväg samt anläggande av allmän farled där åtgärderna ingår i länsplanerna för regional transportinfrastruktur för 2014–2025 får finansieras genom bidrag från kommuner, landsting eller företag upp till högst 3 500 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Trafikverket ska genomföra de åtgärder som följer av regeringens beslut om fastställande av den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för 2014–2025.

Genom riksdagens beslut vid behandlingen av propositionen Vårändringsbudget för 2014 infördes en ny ordning för medfinansiering som liknar den som sedan tidigare funnits för lånefinansiering. Denna nya ordning innebär att riksdagen i behandlingen av statens budget

PROP. 2014/15:99

bemyndigar regeringen att besluta om ramar för medfinansiering avseende byggande av väg och järnväg samt anläggande av allmän farled.

För investeringar och åtgärder där kostnaden överstiger 50 000 000 kronor ska Trafikverket årligen till regeringen lämna förslag på de namngivna investeringar och åtgärder som får byggstartas den nästkommande treårsperioden. Regeringen fattar därefter beslut om byggstarter. I samband med det behöver justeringar göras av det bemyndigande som regeringen inhämtat från riksdagen. Regeringen föreslår att det högsta beloppet för intäkter från medfinansiering genom bidrag till vissa investeringar och åtgärder, där kostnaden överstiger 50 000 000 kronor, i den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för 2014–2025, för vilka regeringen har beslutat om byggstart höjs med 1 700 000 000 kronor och får uppgå till högst 3 250 000 000 kronor.

Trafikverket ansvarar vidare för att genomföra åtgärder i nationell plan där byggkostnaden understiger 50 000 000 kronor samt att genomföra åtgärder som fastställts i länsplanerna för regional transportinfrastruktur. Trafikverket gör även för dessa åtgärder årligen justeringar av beloppen för medfinansiering i takt med att planer fastställs i den löpande verksamheten. Även i dessa fall behöver justeringar göras av de bemyndiganden som regeringen inhämtat från riksdagen. Regeringen föreslår därför vidare att byggande av väg och järnväg samt anläggande av allmän farled som staten ansvarar för får finansieras genom bidrag från kommuner, landsting eller företag om åtgärderna genomförs enligt den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för 2014–2025 och byggkostnaden för respektive åtgärd understiger 50 000 000 kronor eller avser åtgärder enligt länsplanerna för regional transportinfrastruktur för 2014–2025. Det högsta beloppet för intäkter från med- finansiering genom bidrag till åtgärder i den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för 2014–2025 med byggkostnad understigande 50 000 000 kronor höjs med 700 000 000 kronor och får uppgå till högst 2 000 000 000 kronor. Det högsta beloppet för intäkter från med- finansiering av åtgärder som genomförs enligt länsplanerna för regional transportinfrastruktur för 2014–2025 höjs med 2 000 000 000 kronor och får uppgå till högst 3 500 000 000 kronor.

131

PROP. 2014/15:99

Förskottering av transportinfrastruktur

Regeringens förslag: Vissa av regeringen av regeringen utpekade investeringar och åtgärder där kostnaden överstiger 50 000 000 kronor i den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för 2014–2025, för vilka regeringen har beslutat om byggstart, får finansieras genom förskottering (räntefria lån) från kommuner, landsting eller företag upp till högst 875 000 000 kronor.

Byggande av väg och järnväg samt anläggande

av allmän

farled där kostnaden understiger

50 000 000

kronor får finansieras genom

förskottering från kommuner, landsting eller företag upp till högst 3 200 000 000 kronor om åtgärderna genomförs enligt den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för 2014–2025. Byggande av väg och järnväg samt anläggande av allmän farled där åtgärderna ingår i länsplanerna för regional transportinfrastruktur för 2014–2025 får finansieras genom förskottering från kommuner, landsting eller företag upp till högst 5 300 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Trafikverket ska genomföra de åtgärder som följer av regeringens beslut om fastställande av den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för 2014–2025.

Genom riksdagens beslut vid behandlingen av propositionen Vårändringsbudget för 2014 infördes en ny ordning för medel som räntefritt lånas in till staten som liknar den som sedan tidigare funnits för lånefinansiering. Denna nya ordning innebär att riksdagen i behandlingen av statens budget bemyndigar regeringen att besluta om ramar för medel som räntefritt lånas in till staten avseende byggande av väg och järnväg samt anläggande av allmän farled.

För investeringar och åtgärder där kostnaden överstiger 50 000 000 kronor ska Trafikverket årligen till regeringen lämna förslag på de namngivna investeringar och åtgärder som får byggstartas den nästkommande treårsperioden. Regeringen fattar därefter beslut om byggstarter. I samband med det behöver justeringar göras av det bemyndigande som regeringen inhämtat från riksdagen. Regeringen föreslår att det högsta beloppet för de medel som räntefritt får lånas in

till staten för vissa utpekade investeringar och åtgärder, där kostnaden överstiger 50 000 000 kronor i den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för 2014–2025, för vilka regeringen har beslutat om byggstart höjs med 5 000 000 kronor och får uppgå till högst 875 000 000 kronor.

Trafikverket ansvarar vidare för att genomföra åtgärder i nationell plan där byggkostnaden understiger 50 000 000 kronor samt att genomföra åtgärder som fastställts i länsplanerna för regional transportinfrastruktur. Trafikverket gör även för dessa åtgärder årligen justeringar av hur mycket medel som räntefritt lånas in till staten i takt med att planer fastställs i den löpande verksamheten. Även i dessa fall behöver justeringar göras av de bemyndiganden som regeringen inhämtat från riksdagen. Regeringen föreslår därför vidare att byggande av väg och järnväg samt anläggande av allmän farled som staten ansvarar för får finansieras genom räntefria lån från kommuner, landsting eller företag om åtgärderna genomförs enligt den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för 2014–2025 och om byggkostnaden för respektive åtgärd understiger 50 000 000 kronor eller ingår i länsplanerna för regional transportinfrastruktur för 2014–2025. Det högsta beloppet för de medel som räntefritt får lånas in till staten för åtgärder i den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för 2014–2025 med byggkostnad understigande 50 000 000 kronor höjs med 200 000 000 kronor och får uppgå till högst 3 200 000 000 kronor. Det högsta beloppet för de medel som räntefritt får lånas in till staten för åtgärder som genomförs enligt länsplanerna för regional transportinfrastruktur för 2014–2025 höjs med 300 000 000 kronor och får uppgå till högst 5 300 000 000 kronor.

1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 19 581 798 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:2

Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur

ökas med 620 000 000 kronor.

132

Skälen för regeringens förslag: Regeringen

föreslog i

budgetpropositionen för

2015 att

20 821 798

000 kronor skulle anvisas

anslaget

Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur

(prop. 2014/15:1 utg.omr. 22 avsnitt 4.7).

Riksdagen

beslutade dock

att 19 581 798 000

kronor

skulle

anvisas

anslaget

(bet.

2014/15:TU1, rskr. 2014/15:86). Regeringen anser alltjämt att det är viktigt att förstärka underhållet på järnvägen för att öka förutsättningarna för att komma tillrätta med trafikstörningar och andra problem som förorsakar samhället och näringslivet kostnader. Anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens

transportinfrastruktur bör

därför

ökas

med

620 000 000 kronor.

 

 

 

Utgifterna bedöms

därefter

öka

med

1 240 000 000 kronor per år 2016–2018. Finansiering sker genom de förslag till

inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

1:7 Trafikavtal (bemyndigande)

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 831 000 000 kronor.

Något bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden har inte lämnats för 2015.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:7 Trafikavtal ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 7 500 000 000 kronor 2016–2027.

Skälen för regeringens förslag: Trafikverket avser att teckna nya trafikavtal under 2015 rörande transportpolitiskt motiverad inter- regional kollektivtrafik.

Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2015 att inga nya trafikavtal skulle ingås under 2015, varför ett nytt bemyndigande inte behövde begäras från riksdagen. Den bedömningen har regeringen nu omprövat mot bakgrund av underlag från Trafikverket som visar att nya trafikavtal planeras ingås under 2015.

Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:7

PROP. 2014/15:99

Trafikavtal ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 7 500 000 000 kronor 2016–2027.

Bemyndigandet bedöms inte ha någon påverkan på anslagsbehovet kommande år.

1:11 Trängselskatt i Stockholm (bemyndigande)

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 005 058 000 kronor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2015 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 12 000 000 000 kronor 2016–2057.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 12 500 000 000 kronor 2016–2057.

Skälen för regeringens förslag: Under 2015 behöver förutsättningar finnas för Trafikverket att teckna kontrakt för betongtunnel Skärholmen samt bergtunnlar Johannelund. Tunnlarna utgör delar i produktionen av projekt E4 Förbifart Stockholm. Bemyndigandet behöver därför ökas med 500 000 000 kronor.

Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:11

Trängselskatt i Stockholm ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 12 500 000 000 kronor 2016–2057.

Ökningen av bemyndigandet bedöms inte ha någon påverkan på anslagsbehovet kommande år.

2:3 Grundläggande betaltjänster (bemyndigande)

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 35 500 000 kronor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2015 ingå ekonomiska åtaganden som

133

PROP. 2014/15:99

inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 36 000 000 kronor 2016 och 2017.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 2:3 Grundläggande betaltjänster ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 36 000 000 kronor 2016–2020.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget får bl.a. användas för utgifter för tillhandahållandet av grundläggande betaltjänster på de orter och den landsbygd där behovet av betaltjänster inte tillgodoses av marknaden.

Regeringen bedömer att det finns ett behov av ökad långsiktighet när det gäller insatserna för grundläggande betaltjänster. Det kan möjlig- göras genom längre avtalsperioder för tillhanda- hållare av grundläggande betaltjänster. Det i sin tur bör leda till lägre statliga utgifter för dessa insatser samtidigt som de som tillhandahåller tjänsterna får bättre framförhållning i sin verksamhet. Ökad långsiktighet ökar också tryggheten för dem som använder de grundl- äggande betaltjänsterna. Bemyndigandet behöver därför förlängas t.o.m. 2020.

Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2015 för anslaget 2:3

Grundläggande betaltjänster ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 36 000 000 kronor 2016–2020.

2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 126 144 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation minskas med 6 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att

120 014 000 kronor skulle anvisas anslaget 2:5

Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommu- nikation (prop. 2014/15:1 utg.omr. 22 avsnitt 5.6.5). Riksdagen beslutade dock att 126 144 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:TU1, rskr. 2014/15:86). Regeringen anser alltjämt att anslagsnivån bör minskas. Den föreslagna anslagsnivån balanserar mot vad det för närvarande finns kapacitet för att utföra när det gäller bredbandskoordinatorer. Anslaget 2:5

Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation bör därför minskas med 6 000 000 kronor. Efterföljande år bedöms minskningen bli densamma.

Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition. Minskningen bedöms få begränsad påverkan för verksamheten under innevarande år.

2:6 Gemensamma e-förvaltningsprojekt av strategisk betydelse

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 83 050 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 2:6 Gemensamma e-förvaltningsprojekt av strategisk betydelse minskas med 35 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 48 050 000 kronor skulle anvisas anslaget 2:6

Gemensamma e-förvaltningsprojekt av strategisk betydelse (prop. 2014/15:1 utg.omr. 22 avsnitt 5.6.6). Riksdagen beslutade dock att 83 050 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:TU1, rskr. 2014/15:86). Regeringen anser alltjämt att anslagsnivån bör vara i nivå med den som föreslogs i budgetpropositionen för 2015. Anslaget 2:6 Gemensamma e- förvaltningsprojekt av strategisk betydelse bör därför minskas med 35 000 000 kronor. Efter- följande år bedöms minskningen bli densamma.

Minskningen av anslaget används för att bidra till finansiering av de ökade anslagen i denna proposition. Minskningen medför ompriori- tering av viss verksamhet under innevarande år.

134

6.21Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

1:1 Skogsstyrelsen

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 399 278 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Skogsstyrelsen

ökas med 1 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för Skogsstyrelsens förvaltnings- utgifter.

Skogsbranden i augusti 2014 i Västmanlands län har medfört ökade utgifter på anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:1 Skogs- styrelsen bör ökas med 1 000 000 kronor.

1:2 Insatser för skogsbruket

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 266 373 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket ökas med 7 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket.

Med anledning av skogsbranden i augusti 2014 i Västmanlands län bör åtgärder vidtas för att stödja de drabbade. En av stödåtgärderna är ett bränslestöd för diesel som har förbrukats eller kommer att förbrukas av skogsmaskiner i brandområdet i Västmanland den 31 juli 2014–31 december 2016. Regeringen anser därför att anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket bör ökas med 7 000 000 kronor.

PROP. 2014/15:99

1:7 Ersättning för viltskador m.m.

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 37 778 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. ökas med 10 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Generellt har antalet skador orsakade av rovdjur ökat under den senaste tioårsperioden. Detta är resultatet av en ökning av den svenska rovdjursstammen. För att kunna vidta erforderliga åtgärder som förebygger konflikter kring rovdjur bör anslaget tillföras ytterligare medel. Regeringen anser därför att anslaget 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. bör ökas med 10 000 000 kronor. För 2016–2018 bedöms utgifterna öka med 20 000 000 kronor per år.

1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 50 160 000 kronor.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2015 ikläda staten betalningsansvar för kreditgarantier som uppgår till högst 500 000 000 kronor för mjölkföretag i Sverige som under senare år har gjort väsentliga investeringar i ökad mjölkproduktion.

Anslaget 1:16 Konkurrenskraftig livsmedels- sektor får även användas för att helt eller delvis finansiera statens förväntade kostnader för statliga kreditgarantier till mjölkföretag.

Skälen för regeringens förslag: Den globala efterfrågan på mjölk har ökat starkt och förväntas fortsätta stiga kraftigt. Det finns en hög underliggande potential för den svenska mjölksektorn. En snabb strukturomvandling har dock i kombination med en djup nedgång i världsmarknadspriserna för mjölk lett till en likviditetskris för svenska mjölkföretag. Sedan 2005 har ca vart tredje mjölkföretag i Sverige

135

PROP. 2014/15:99

investerat i ökad mjölkproduktion. Dessa företag utgör stommen i den framtida svenska mjölkproduktionen. En utslagning av sunda företag, till följd av en tillfällig och mycket kraftig nedgång i världsmarknadspriset skulle kunna leda till en oåterkallelig minskning av två av de ekonomiskt viktigaste sektorerna i svenskt jordbruk (mjölk och nötkött). Regeringen bör därför bemyndigas att under 2015 ikläda staten betalningsansvar för kreditgarantier som uppgår till högst 500 000 000 kronor för mjölkföretag i Sverige som under senare år har gjort väsentliga investeringar i ökad mjölkproduktion.

Med anledning av införandet av kredit- garantier behöver ändamålet för anslaget utvidgas. Regeringen anser därför att anslaget 1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor även bör få användas för att helt eller delvis finansiera statens förväntade kostnader för statliga kreditgarantier till mjölkföretag. Detta innebär vidare vissa omprioriteringar inom anslaget jämfört med vad riksdagen beslutat om. Den förstärkning av anslaget som avsåg ett måltidslyft prioriteras därmed ned (bet. 2014/15:MJU2, rskr. 2014/15:88).

1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 740 505 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur får även användas för utgifter för lokalt ledd utveckling finansierad av Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden.

Skälen för regeringens förslag: Lokalt ledd utveckling ska under programperioden 2014– 2020 genomföras med stöd av finansiering från fyra fonder: Europeiska socialfonden, Europeiska regionalfonden, Europeiska jord- bruksfonden för landsbygdsutveckling samt Europeiska havs- och fiskerifonden. Programmet för lokalt ledd utveckling medfinansieras med nationella medel och därför behöver ändamålet för anslaget utvidgas. Regeringen anser därför att anslaget 1:18 Åt-

gärder för landsbygdens miljö och struktur även bör få användas till utgifter för lokalt ledd utveckling finansierad av Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden.

1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 083 785 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:19 Från EU- budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur får även användas för utgifter för lokalt ledd utveckling finansierad av Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden.

Skälen för regeringens förslag: Lokalt ledd utveckling ska under programperioden 2014– 2020 genomföras med stöd av finansiering från fyra fonder: Europeiska socialfonden, Europeiska regionalfonden, Europeiska jord- bruksfonden för landsbygdsutveckling samt Europeiska havs- och fiskerifonden. Ändamålet för anslaget behöver mot denna bakgrund utvidgas. Regeringen anser därför att anslaget 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur även bör få användas till lokalt ledd utveckling finansierad av Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden.

1:20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket (bemyndigande)

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 32 830 000 kronor.

Något bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden har inte lämnats för 2015.

136

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 25 000 000 kronor 2016, 30 000 000 kronor 2017 och 30 000 000 kronor 2018.

Skälen för regeringens förslag: I budget- propositionen för 2014 tillfördes anslaget medel för stöd för dubbel miljönytta (prop. 2013/14:1 utg.omr. 23, bet. 2013/14:MJU2, rskr. 2013/14:123). Införandet av stödet syftar till att minska metangasutsläpp från gödsel samtidigt som behovet av fossila energikällor minskar. Stödet uppgår till totalt 240 000 000 kronor 2014–2023. För att ha möjlighet att hantera stödet på ett effektivt sätt och fatta beslut om stöd till stödmottagare längre fram under den aktuella perioden behövs ett bemyndigande. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 25 000 000 kronor 2016, 30 000 000 kronor 2017 och 30 000 000 kronor 2018.

1:24 Sveriges lantbruksuniversitet

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 716 438 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:24 Sveriges lantbruksuniversitet ökas med 6 935 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen presenterade i budgetpropositionen för 2015 en satsning på ett ökat antal utbildningsplatser i högskolan (prop. 2014/15:1 utg.omr. 16 avsnitt 9.9.1). Regeringen anförde att fler behöriga sökande bör beredas plats i högskolan. Med anledning av detta föreslog regeringen i budget- propositionen för 2015 en utökning av resurserna till högskoleutbildning i hela landet om 383 027 000 kronor, motsvarande 5 000 helårsstudenter. I den av riksdagen beslutade budgeten minskades dock satsningens

PROP. 2014/15:99

omfattning (bet. 2014/15:UbU1, rskr. 2014/15:90).

Regeringen anser alltjämt att den utökning av resurser till högskoleutbildning som föreslogs i budgetpropositionen är angelägen. Regeringen föreslår därför i denna proposition att resurserna till utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas för innevarande år med ytterligare 91 226 000 kronor jämfört med den av riksdagen beslutade budgeten för 2015 (se även avsnitt 6.15).

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:24 Sveriges lantbruksuniversitet bör ökas med 6 935 000 kronor. För 2016 och 2017 bedöms utgifterna öka med 6 205 000 kronor per år och för 2018 med 5 959 000 kronor.

Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

6.22Utgiftsområde 24 Näringsliv

1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 448 966 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling minskas med 30 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 2 418 966 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:2

Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling (prop. 2014/15:1 utg.omr. 24 avsnitt

3.8.2).

Riksdagen

beslutade

dock

att

2 448 966 000 kronor

skulle anvisas anslaget

(bet.

2014/15:NU1,

rskr.

2014/15:68).

Regeringen anser alltjämt att anslaget bör minskas för att finansiera andra prioriterade satsningar. Anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling bör därför minskas med 30 000 000 kronor. För 2016–2018 bedöms anslaget minska med motsvarande belopp per år.

137

PROP. 2014/15:99

Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition. Minskningen bedöms inte påverka möjligheterna att uppnå anslagets ändamål under 2015.

1:5 Näringslivsutveckling

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 291 772 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:5 Näringslivs- utveckling ökas med 50 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: I budget- propositionen för 2015 aviserade regeringen inrättandet av ett nationellt innovationsråd under ledning av statsministern (prop. 2014/15:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.7.2). Syftet med inrättandet av rådet är bland annat att bidra till hållbar utveckling, skapa förutsättningar för nya jobb att växa fram i hela landet samt att stärka det svenska innovationssystemet utifrån ett helhets- perspektiv. För att genomföra insatser som stärker svensk konkurrens- och innovationskraft behöver anslaget tillföras ytterligare medel.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:5 Näringslivsutveckling bör ökas med 50 000 000 kronor. För 2016–2018 bedöms utgifterna öka med 100 000 000 kronor per år.

1:7 Turistfrämjande

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 109 824 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:7 Turistfrämjande

ökas med 30 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att tillvarata den svenska besöksnäringens export- potential och öka antalet utländska besökare samt möjliggöra ökad marknadsföring av Sverige som turistland utomlands behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Regeringen anser

därför att anslaget 1:7 Turistfrämjande bör ökas med 30 000 000 kronor. För 2016–2017 bedöms utgifterna öka med 20 000 000 kronor per år.

1:22 Bidrag till företagsutveckling och innovation

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 197 777 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:22 Bidrag till företagsutveckling och innovation ökas med 71 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 259 777 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:22

Bidrag till företagsutveckling och innovation

(prop. 2014/15:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.8.22). Riksdagen beslutade dock att 197 777 000 kronor skulle anvisas anslaget (2014/15:NU1, rskr. 2014/15:68), varav 20 000 000 kronor skulle användas för att förstärka rådgivningen till personer med utländsk bakgrund. Almi Företagspartner AB (Almi) ansvarar för denna rådgivning. Regeringen anser att det bör säkerställas att Almi har utrymme för nya uppgifter under 2015 och att bolagets verksamhet fortsatt kan fokuseras till tidiga skeden av företags utveckling. Anslaget bör därför tillföras ytterligare medel, varav 20 000 000 kronor ska användas till en ytterligare förstärkning av rådgivning till personer med utländsk bakgrund utöver de medel som riksdagen har avsatt till detta. Regeringen anser därför att anslaget 1:22 Bidrag till företagsutveckling och innovation bör ökas med 71 000 000 kronor. För 2016 och 2017 beräknas utgifterna öka med 90 000 000 kronor per år och för 2018 med 110 000 000 kronor.

Finansiering sker dels genom att anslaget 1:4

Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet minskas med 20 miljoner kronor, dels genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

138

1:23 Upphandlingsmyndigheten

Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statens budget för innevarande år.

Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag 1:23

Upphandlingsmyndigheten förs upp på statens budget med 20 940 000 kronor. Anslaget får användas för Upphandlingsmyndighetens förvaltningsutgifter.

Anslaget 1:15 Konkurrensverket minskas med 20 940 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Som regeringen angav i budgetpropositionen för 2015 är avsikten att det under 2015 ska inrättas en ny organisation för upphandlingsstöd dit nuvarande uppgifter med upphandlingsstöd hos Kon- kurrensverket ska flytta (prop. 2014/15:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.7.3).

Regeringen beslutade den 19 december 2014 att ge en särskild utredare i uppdrag att inrätta en ny upphandlingsmyndighet (dir. 2014:161). Enligt direktivet är utgångspunkten att den nya myndigheten ska kunna utföra dessa uppgifter från och med den 1 september 2015.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:23 Upphandlingsmyndigheten bör föras upp i statens budget med 20 940 000 kronor. Anslaget får användas för Upphand- lingsmyndighetens förvaltningsutgifter.

Finansiering sker genom att anslaget 1:15 Konkurrensverket minskas med motsvarande belopp. Regeringen avser återkomma när slutligt utfall är känt.

2:3 Exportfrämjande verksamhet

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 243 889 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet ökas med 74 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen genomför en exportoffensiv med insatser som

PROP. 2014/15:99

utarbetas i samverkan med näringslivet som syftar till att stärka exporten i alla delar av landet. Satsningen omfattar förbättrad information om det statliga utbudet av stöd för företagens export och internationalisering, nödvändiga investe- ringar i Sveriges export- och investeringsråd (Business Sweden) inklusive regional export- rådgivning för små och medelstora företag. Vidare omfattar satsningen närvaro på prioriterade tillväxtmarknader samt främjande av svenska företag vid stora internationella upphandlingar där finansiering från FN, utveck- lingsbanker eller internationella finansierings- institutioner kan förekomma. Medel avses även användas för att t.ex. säkra ett svenskt del- tagande i världsutställningen i Astana 2017. För att satsningen ska kunna genomföras behöver ytterligare medel tillföras.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet bör ökas med 75 000 000 kronor 2015. För 2016– 2018 bedöms utgifterna öka med 105 000 000 kronor per år.

För att delvis finansiera ökningen av anslaget 2:5 Avgifter till internationella handels- organisationer minskas anslaget med 1 000 000 kronor.

Sammantaget bör därmed anslaget 2:3

Exportfrämjande

verksamhet

ökas

med

74 000 000 kronor.

 

 

 

2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 20 517 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer ökas med 2 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Sveriges medlemsavgift till Världshandelsorganisationen betalas i schweizerfranc och beräknas på grund av växelkursförändringar för 2015 bli högre än tillgängliga medel på anslaget. Ytterligare medel behöver därför tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 2:5 Avgifter till

139

PROP. 2014/15:99

internationella handelsorganisationer bör ökas med 2 000 000 kronor.

Finansiering sker delvis genom att anslaget 2:3

Exportfrämjande verksamhet minskas med 1 000 000 kronor.

AB Göta kanalbolag

Regeringens förslag: AB Göta kanalbolag får pantsätta, utarrendera, avstycka och helt eller delvis avyttra de skogsfastigheter som ägs av bolaget samt i övrigt vidta sådana åtgärder som följer av äganderätten till de skogsfastigheter som ägs av bolaget.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har beslutat att den skogsmark som ägs av AB Göta kanalbolag ska kvarstanna i bolagets ägo (prop. 1993/94:100, bet. 1993/94:NU16, rskr. 1993/94:224). Mot bakgrund av bolagets behov av kapital för att finansiera renovering och underhåll bör bolaget fritt få disponera den skogsmark som ägs av bolaget, bestående av ca 3 680 hektar fördelat på tio fastigheter i Västra Götalands och Örebro län. Detta inbegriper möjligheter att pantsätta, utarrendera, avstycka, helt eller delvis avyttra och i övrigt vidta sådana åtgärder som följer av äganderätten till de skogsfastigheter som ägs av bolaget.

Regeringen anser mot denna bakgrund att AB Göta kanalbolag bör få pantsätta, utarrendera, avstycka och helt eller delvis avyttra de skogsfastigheter som ägs av bolaget samt i övrigt vidta sådana åtgärder som följer av äganderätten till de skogsfastigheter som ägs av bolaget.

6.23Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

1:4 Stöd till kommuner och landsting

Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statens budget för innevarande år.

Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag 1:4 Stöd till kommuner och landsting förs upp på statens budget med 863 000 000 kronor. Anslaget får

användas för utgifter för statsbidrag till kommuner och landsting för ökade kostnader för anställda i åldern 18–26 år.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 90 772 537 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:1

Kommunalekonomisk

utjämning,

varav

1 510 000 000 kronor

utgjordes av ett

tillskott

som regeringen valde att kompensera kommun- sektorn för till följd av förslaget om att avskaffa nedsättningen av socialavgifterna för unga (prop. 2014/15:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.6.1). Riksdagen beslutade dock att 87 722 687 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:FiU3, rskr. 2014/15:82) och avslog lagförslagen om socialavgifterna för unga (bet. 2014/15:FiU1, rskr. 2014/15:29).

Regeringen föreslår i denna proposition att nedsättningen av socialavgifterna för unga slopas (se avsnitt 5.2.3) och väljer att föreslå en kompensation till kommunsektorn för detta i enlighet med vad som framfördes i budgetpropositionen. Statsbidragen till kommunerna och landstingen bör därför ökas med 863 000 000 kronor fr.o.m. den 1 augusti 2015. Beloppet är beräknat utifrån antalet anställda i åldern 18–26 år i kommunerna respektive landstingen. Beloppet bör fördelas med 734 000 000 kronor till kommunerna och 129 000 000 kronor till landstingen, samt fördelas mellan enskilda kommuner respektive landsting med ett enhetligt belopp per invånare den 1 november 2014.

Eftersom det inte är möjligt att ändra anslaget för kommunalekonomisk utjämning under pågående budgetår bör ett nytt anslag föras upp i statens budget.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:4 Stöd till kommuner och landsting bör föras upp i statens budget med 863 000 000 kronor 2015. Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till kommuner och landsting för ökade kostnader för anställda i åldern 18–26 år. Från och med 2016 bör stödet fördelas via anslaget 1:1 Kommunalekonomisk

utjämning. Utgifterna

bedöms

öka

med

2 558 000 000 kronor

2016

och

med

3 020 000 000 kronor 2017 och framåt. Finansiering sker genom de förslag till

inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

140

PROP. 2014/15:99

6.24 Utgiftsområde 26

Statsskuldsräntor

1:1 Räntor på statsskulden

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 20 371 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Räntor på statsskulden ökas med 8 800 000 000 kronor

Skälen för regeringens förslag: Regeringen får enligt 3 kap. 9 § budgetlagen (2011:203) besluta att anslaget för räntor på statsskulden får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden. Enligt praxis lämnar dock regeringen förslag till ändringar av anslaget för det löpande budgetåret när utgifterna förväntas avvika väsentligt från anvisade medel. Ordningen överensstämmer med uttalanden från finansutskottet (bet. 2002/03:FiU11 s. 50).

För 2015 bedöms utgifterna för statsskulds- räntorna bli 8 800 000 000 kronor högre än beräknat. Ökningen beror i huvudsak på valuta- kursförluster men även på att Riksgäldskontoret förändrat sin låneplan. Valutakursförlusterna är hänförliga till kronans försvagning mot den amerikanska dollarn och euron samt till försvagningar mot schweizerfrancen i och med den schweiziska centralbankens avskaffande av växelkursgolvet i januari 2015. De ökade utgifterna till följd av kronförsvagningen mot schweizerfrancen har inneburit ökade utgifter för statsskuldsräntorna om ca 6 miljarder kronor. Regeringen anser därför att anslaget 1:1

Räntor på statsskulden bör ökas med 8 800 000 000 kronor.

141

Bilaga 1

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor i propositionen Vårändringsbudget för 2015

Bilaga till avsnitt 5.1 och 5.2

PROP. 2014/15:99 Bilaga 1

Bilaga 1

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor i propositionen Vårändringsbudget för 2015

Innehållsförteckning

1

Sammanfattning av promemorian Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor

 

inför budgetpropositionen för 2015......................................................................

5

2

Lagförslagen i promemorian i aktuella delar.........................................................

6

 

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift ................

6

 

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) ............................

7

 

Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)..................................

8

 

Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall

 

 

vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän

 

 

löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980)....................................

9

3

Förteckning över remissinstanserna....................................................................

10

4

Lagrådets yttrande i aktuella delar.......................................................................

11

3

PROP. 2014/15:99 Bilaga 1

1Sammanfattning av promemorian Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen för 2015

Regeringen avser att i propositionen Vår- ändringsbudget för 2015 föreslå vissa förändringar på inkomstskatte- och social- avgiftsområdet. En promemoria med förslag togs fram inom Finansdepartementet inför budgetpropositionen 2015. Promemorian har remitterats.

Följande förslag i den promemorian är aktuella i propositionen Vårändringsbudget för 2015.

Slopad nedsättning av socialavgifterna för unga

Slopad skattereduktion för läxhjälp

5

PROP. 2014/15:99 Bilaga 1

2 Lagförslagen i promemorian i aktuella delar

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift ska ha följande lydelse.

3 §1

Allmän löneavgift tas ut med 9,88 procent av underlaget och tillfaller staten.

För dem som vid årets ingång inte har fyllt 26 år tas löneavgiften ut med en fjärdedel av procenttalet och anges med två decimaler så att övriga decimaler faller bort.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

2.Bestämmelsen i 3 § i den äldre lydelsen tillämpas fortfarande på lön eller annan ersättning enligt

1§ som betalas ut före den 1 januari 2016. På lön eller annan ersättning enligt 1 § som betalas ut under 2015 ska dock vid tillämpningen av bestämmelsen i 3 § löneavgiften tas ut med fem åttondelar i

stället för en fjärdedel av procenttalet.

3. Bestämmelsen i 3 § i den äldre lydelsen tillämpas fortfarande på inkomst enligt 2 § som uppbärs före den 1 januari 2016. På inkomst enligt 2 § som uppbärs under 2015 ska dock vid tillämpningen av bestämmelsen i 3 § löneavgiften tas ut med fem åttondelar i stället för en fjärdedel av procenttalet.

Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av 2014 respektive såväl före som efter utgången av 2015 ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av 2014 respektive tiden efter utgången av 2015 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under respektive tid och hela beskattningsåret.

1 Senaste lydelse 2012:756.

6

PROP. 2014/15:99 Bilaga 1

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att […] 67 kap. […] 13 § […] inkomstskattelagen (1999:1229)1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

67 kap.

13 §2

Med hushållsarbete avses vid tillämpningen av detta kapitel följande.

1.Städarbete eller annat rengöringsarbete som utförs i bostaden.

2.Vård av kläder och hemtextilier när vården utförs i bostaden.

3.Matlagning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden.

4.Snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden.

5.Häck- och gräsklippning samt krattning och ogräsrensning som utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden.

6. Barnpassning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden samt lämning och hämtning till och från förskola, skola, fritidsaktiviteter eller liknande.

6. Barnpassning som inte mer än i ringa omfattning innefattar hjälp med läxor och annat skolarbete och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden samt lämning och hämtning till och från förskola, skola, fritidsaktiviteter eller liknande.

7.Annan omsorg och tillsyn än barnpassning som en fysisk person behöver och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i samband med promenader, bankbesök, besök vid vårdcentral eller andra liknande enklare ärenden.

8.Hjälp med läxor och annat skolarbete till

elever i skolformer som avses i 10–13, 15 och 18 kap. samt 24 kap. 2–7 §§ skollagen (2010:800) när hjälpen utförs i eller i nära anslutning till bostaden.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

2.Bestämmelserna i […] 67 kap. […] 13 § […] i den nya lydelsen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2014.

[…]

1Lagen omtryckt 2008:803.

2Senaste lydelse 2012:829.

7

PROP. 2014/15:99 Bilaga 1

Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)

Härigenom föreskrivs i fråga om socialavgiftslagen (2000:980) dels att 2 kap. 28 § och 3 kap. 15 a § ska upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 2 kap. 28 § och 3 kap. 15 a § ska utgå, dels att 2 kap. 29 § och 3 kap. 18 § ska ha följande lydelse.

2 kap.

29 §1

Vid beräkning av arbetsgivaravgifterna ska avdrag göras enligt 31 §, om den avgiftsskyldige har utgett avgiftspliktig ersättning till en person som arbetar med forskning eller utveckling.

Med avgiftspliktig ersättning ska vid tillämp-

Med avgiftspliktig ersättning ska vid tillämp-

ning av första stycket inte avses sådan ersättning

ning av första stycket inte avses sådan ersättning

på vilken avgifter ska betalas enligt 27 eller 28 §.

på vilken avgifter ska betalas enligt 27 §.

3 kap.

18 §2

Vid beräkning av egenavgifter ska avdrag göras med 7,5 procent av avgiftsunderlaget, dock högst med 15 000 kronor per år. Avdraget får inte medföra att avgifterna understiger ålderspensionsavgiften enligt 13 §.

Första stycket gäller bara

1.till den del avgiftsunderlaget utgörs av avgiftspliktig inkomst av näringsverksamhet,

2.om den del av avgiftsunderlaget som utgörs av avgiftspliktig inkomst av näringsverksamhet överstiger 40 000 kronor, och

3. om den avgiftsskyldige vid ingången av beskattningsåret har fyllt 26 men inte 65 år och inte bara ska betala ålderspensionsavgiften enligt 16 §.

3. om den avgiftsskyldige vid ingången av beskattningsåret inte har fyllt 65 år och inte bara ska betala ålderspensionsavgiften enligt 16 §.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

2. Bestämmelserna i 2 kap. 26 och 29 §§ i den äldre lydelsen och den upphävda bestämmelsen i 2 kap. 28 § tillämpas fortfarande på ersättning som betalas ut före ikraftträdandet.

Den upphävda bestämmelsen i 2 kap. 28 § och bestämmelsen i 2 kap. 29 § i den äldre lydelsen tillämpas även på ersättning som betalas ut under 2015. På ersättning som betalas ut under 2015 ska dock vid tillämpningen av 2 kap. 28 §, utöver hela ålderspensionsavgiften, fem åttondelar i stället för en fjärdedel av de övriga arbetsgivaravgifterna betalas.

3. Bestämmelserna i 3 kap. 13 och 18 §§ i den äldre lydelsen och den upphävda bestämmelsen i 3 kap. 15 a § tillämpas fortfarande på inkomst som uppbärs före ikraftträdandet.

Den upphävda bestämmelsen i 3 kap. 15 a § och bestämmelsen i 3 kap. 18 § i den äldre lydelsen tillämpas även på inkomst som uppbärs under 2015. På inkomst som uppbärs under 2015 ska dock vid tillämpningen av 3 kap. 15 a §, utöver hela ålderspensionsavgiften, fem åttondelar i stället för en fjärdedel av de övriga egenavgifterna betalas.

Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av 2014 respektive såväl före som efter utgången av 2015 ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av 2014 respektive efter utgången av 2015 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under respektive tid och hela beskattningsåret.

1Senaste lydelse 2013:961.

2Senaste lydelse 2013:1013.

8

PROP. 2014/15:99 Bilaga 1

Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980)

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980)1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

 

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

 

5 §2

Vid beräkning av den allmänna löneavgiften

Vid beräkning av den allmänna löneavgiften

och arbetsgivaravgifterna ska från summan av

och arbetsgivaravgifterna ska från summan av

dessa avgifter avdrag göras med 10 procent av

dessa avgifter avdrag göras med 10 procent av

avgiftsunderlaget. För den del av underlaget som

avgiftsunderlaget. För den del av underlaget som

arbetsgivaravgifterna beräknas på enligt

2 kap.

avdrag ska beräknas på enligt 2 kap. 31 § social-

28 §

socialavgiftslagen

(2000:980)

eller

som

avgiftslagen (2000:980), får avdraget inte med-

avdrag ska

beräknas

enligt

2 kap.

31 §

föra att dessa avgifter understiger ålderspen-

socialavgiftslagen, får avdraget inte medföra att

sionsavgiften enligt 2 kap. 26 § samma lag. Sam-

dessa avgifter understiger ålderspensionsavgiften

manlagt får avdrag göras med högst 7 100 kro-

enligt

2 kap.

26 § samma

lag. Sammanlagt får

nor. Avdraget ska i första hand göras från den

avdrag göras med högst 7 100 kronor. Avdraget

allmänna löneavgiften.

ska i första hand göras från den allmänna löne-

 

avgiften.

I avgiftsunderlaget för beräkning av avdraget enligt första stycket ska endast ingå sådan avgiftspliktig ersättning som avses i 2 § första stycket.

Vid bedömningen av avdragsrätten enligt första stycket ska flera avgiftsskyldiga som ingår i samma koncern och som uppfyller villkoren för att få göra avdrag anses som en avgiftsskyldig. Avdraget ska i ett sådant fall i första hand göras av moderföretaget. Till den del avdraget inte kan utnyttjas av moderföretaget, får det utnyttjas av dotterföretagen i den ordning som moderföretaget bestämmer.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

2. Bestämmelserna i 5 § i den nya lydelsen tillämpas på ersättning som betalas ut efter den 31 december 2014.

1Senaste lydelse av lagens rubrik 2007:286.

2Senaste lydelse 2013:964.

9

PROP. 2014/15:99 Bilaga 1

3Förteckning över remissinstanserna

Efter remiss har yttrande över promemorian kommit in från Kammarrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Linköping, Domstolsverket, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Arbetsgivarverket, Statskontoret, Finansinspek- tionen, Ekonomistyrningsverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Statens skolverk, Tillväxtverket, Arbetsförmedlingen, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Aktiespararna, Fond- bolagens förening, Fria Företagare, Företagarna, Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU), Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Svensk Handel, MyAcademy Sweden AB, Näringslivets Regelnämnd, Riksförbundet Gode män och Förvaltare, Svensk Försäkring, Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlare- föreningen, Svenskt Näringsliv, Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, Tjänstemännens Centralorganisation och Visita

– Svensk besöksnäring. Ett gemensamt yttrande har kommit in från Pensionärernas Riks- organisation, Sveriges Pensionärers Riksförbund, Svenska Kommunalpensionärers Förbund, Sveriges Pensionärsförbund och Riksförbundet Pensionärsgemenskap.

Yttranden har även kommit in från Akademikerförbundet SSR, Bemannings- företagen, Almega, Näringslivets skattedele- gation, Konjunkturinstitutet, Svensk Industri- förening (Sinf), Proffice AB, Veteranpoolen AB och Gabriel Thulin.

Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några syn- punkter: Riksrevisionen, Landsorganisationen i Sverige (LO), Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Regelrådet.

10

PROP. 2014/15:99 Bilaga 1

4 Lagrådets yttrande i aktuella delar

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014–11-05

Närvarande: F.d. justitierådet Lennart Hamberg samt justitieråden Kristina Ståhl och Agneta Bäcklund.

Inhämtande av Lagrådets yttrande över lagförslag i Budgetpropositionen för 2015

Riksdagens finansutskott har den 24 oktober 2014 beslutat inhämta Lagrådets yttrande över följande lagförslag i Budgetpropositionen för 2015 (proposition 2014/15:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor).

[…]

2.Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.

3.Förslaget till lag om ändring i inkomst- skattelagen (1999:1229) såvitt avser 42 kap. 6 §, 67 kap. 7, 8 och 13 §§.

4.Förslaget till lag om ändring i socialavgifts- lagen (2000:980) såvitt avser 2 kap. 28 §, 2 kap. 29 §, 3 kap. 15a § och 3 kap. 18 §.

5.Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980).

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunniga Johanna Mihaic och Robert Sand, kanslirådet Peter Österberg samt departe- mentssekreteraren Maria Doeser, alla från Finansdepartementet. Närvarande vid föredrag- ningen har varit assessorerna Lars Widlund och Olof Åkerrén från riksdagens finans- respektive skatteutskott.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lag- rådet:

Förslaget till lag om ändring i inkomst- skattelagen

[…]

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

11

Bilaga 2

Vissa punktskattefrågor i propositionen Vårändringsbudget för 2015

Bilaga till avsnitt 5.3, 5.4, och 5.5

PROP. 2014/15:99 Bilaga 2

Bilaga 2

Vissa punktskattefrågor i propositionen Vårändringsbudget för 2015

Innehållsförteckning

1

Sammanfattning av promemorian Vissa punktskattefrågor inför

 

 

budgetpropositionen 2015 ...........................