Internationell 5

samverkan

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

Förslag till statens budget för 2015

Internationell samverkan

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut ......................................................................................		5
2	Utgiftsområde 5 Internationell samverkan...........................................................		7
	2.1	Omfattning ........................................................................................	7
	2.2	Utgiftsutveckling ...............................................................................	8
	2.3	Mål för utgiftsområdet ......................................................................	9
	2.4	Resultatredovisning ...........................................................................	9
	2.4.1	Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder........................	9
	2.4.2	Resultat...............................................................................................	9
	2.4.3	Analys och slutsatser .......................................................................	24
	2.5	Politikens inriktning........................................................................	25
	2.6	Budgetförslag ...................................................................................	37
	2.6.1	1:1 Avgifter till internationella organisationer...............................	37
	2.6.2	1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet.............................	38
	2.6.3	1:3 Nordiskt samarbete ...................................................................	39

2.6.41:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse

	kostnader för rättsväsendet.............................................................	39
2.6.5	1:5 Inspektionen för strategiska produkter....................................	40

2.6.61:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande

säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning..........................

2.6.71:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut

	(SIPRI) .............................................................................................	41
2.6.8	1:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet .......................................	42
2.6.9	1:9 Svenska institutet.......................................................................	42
2.6.10	1:10 Information om Sverige i utlandet..........................................	43
2.6.11	1:11 Samarbete inom Östersjöregionen .........................................	43

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

Tabellförteckning
Anslagsbelopp ...................................................................................................................	5
Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan..............	8
Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2015–2018. Utgiftsområde 5 Internationell
samverkan ................................................................................................................	8
Tabell 2.3 Ramnivå 2015 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 05 Internationell
samverkan ................................................................................................................	8
Tabell 2.4 Anslagsutveckling 1:1 Avgifter till internationella organisationer..............	37
Tabell 2.5 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 1:1 Avgifter till internationella
organisationer........................................................................................................	38
Tabell 2.6 Anslagsutveckling 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet ............	38
Tabell 2.7 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 1:2 Freds- och
säkerhetsfrämjande verksamhet ...........................................................................	38
Tabell 2.8 Anslagsutveckling 1:3 Nordiskt samarbete ..................................................	39
Tabell 2.9 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 1:3 Nordiskt samarbete .........	39
Tabell 2.10 Anslagsutveckling 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt
diverse kostnader för rättsväsendet .....................................................................	39
Tabell 2.11 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 1:4 Ekonomiskt bistånd till
enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet ...........................	40
Tabell 2.12 Anslagsutveckling 1:5 Inspektionen för strategiska produkter.................	40
Tabell 2.13 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 1:5 Inspektionen för
strategiska produkter ............................................................................................	41
Tabell 2.14 Anslagsutveckling 1:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande
säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning...............................................	41
Tabell 2.15 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 1:6 Forskning, utredningar
och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning..	41
Tabell 2.16 Anslagsutveckling 1:7 Bidrag till Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut (SIPRI)...........................................................................	41
Tabell 2.17 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 1:7 Bidrag till Stockholms
internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)..................................................	42
Tabell 2.18 Anslagsutveckling 1:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet ...................	42
Tabell 2.19 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 1:8 Bidrag till Utrikespolitiska
institutet ................................................................................................................	42
Tabell 2.20 Anslagsutveckling 1:9 Svenska institutet....................................................	42
Tabell 2.21 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 1:9 Svenska institutet...........	43
Tabell 2.22 Anslagsutveckling 1:10 Information om Sverige i utlandet.......................	43
Tabell 2.23 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 1:10 Information om Sverige i
utlandet..................................................................................................................	43
Tabell 2.24 Anslagsutveckling 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen ......................	43
Tabell 2.25 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:11 Samarbete inom
Östersjöregionen ..................................................................................................	44
Tabell 2.26 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 1:11 Samarbete inom
Östersjöregionen ..................................................................................................	45

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.bemyndigar regeringen att under 2015 för anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst

Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag

159 500 000 kronor 2016–2018 (avsnitt 2.6.11)

2.för budgetåret 2015 anvisar ramanslagen under utgiftsområde 5 Internationell samverkan enligt följande uppställning:

1:1	Avgifter till internationella organisationer	1 328 554
1:2	Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet	138 287
1:3	Nordiskt samarbete	13 595
1:4	Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet	3 826
1:5	Inspektionen för strategiska produkter	30 242
	Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-
1:6	spridning	44 945
1:7	Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)	24 402
1:8	Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI)	15 675
1:9	Svenska institutet	96 346
1:10	Information om Sverige i utlandet	14 475
1:11	Samarbete inom Östersjöregionen	188 715
Summa		1 899 062

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

2 Utgiftsområde 5 Internationell

samverkan

2.1Omfattning

Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer. Inom utgiftsområdet verkar två myndigheter: Inspektionen för strategiska produkter och Svenska institutet.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

2.2Utgiftsutveckling

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2013	2014 1	2014	2015	2016	2017	2018
1:1 Avgifter till internationella organisationer	1 275	1 429	1 291	1 329	1 329	1 329	1 329

1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet	141	158	143	138	140	141	144

1:3 Nordiskt samarbete	16	14	13	14	14	14	14
1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt
diverse kostnader för rättsväsendet	3	4	4	4	4	4	4
1:5 Inspektionen för strategiska produkter	29	30	30	30	29	29	30

1:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande
säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning	55	45	44	45	46	46	46

1:7 Bidrag till Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut (SIPRI)	24	24	24	24	24	24	24

1:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI)	14	16	16	16	16	16	16

1:9 Svenska institutet	97	96	91	96	97	99	102
1:10 Information om Sverige i utlandet	15	14	14	14	14	14	14

1:11 Samarbete inom Östersjöregionen	157	189	184	189	189	189	189

Totalt för utgiftsområde 05 Internationell samverkan	1 826	2 018	1 855	1 899	1 901	1 905	1 911

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition

Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2015–2018. Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Miljoner kronor

	2015	2016	2017	2018
Anvisat 2014 1	2 018	2 018	2 018	2 018
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	1	4	8	15
Beslut	-120	-121	-121	-122

Överföring
till/från andra
utgifts-
områden	0	0	0	0
Övrigt	0	0	0	0

Ny ramnivå	1 899	1 901	1 905	1 911

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2014. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2016–2018 är preliminär.

Tabell 2.3 Ramnivå 2015 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 05 Internationell samverkan

Miljoner kronor

	2015

Transfereringar 1	1 538
Verksamhetsutgifter 2	360
Investeringar 3	1
Summa ramnivå	1 899

Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2013 samt kända förändringar av anslagens användning.

1Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation.

2Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.

3Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

2.3Mål för utgiftsområdet

Målet för utgiftsområdet Internationell samverkan är att säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna med andra länder.

2.4Resultatredovisning

2.4.1Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Verksamheterna under detta utgiftsområde är av mycket olika karaktär. I många fall finns också andra finansiärer, t.ex. från andra länder när det gäller medlemskap i internationella organisationer, basstöd till stiftelser och medel för vissa verksamheter hos olika myndigheter under andra utgiftsområden. Detta gör att det är mycket svårt att följa upp de olika verksamheterna med resultatindikatorer mot det övergripande målet. Bedömningsgrunder anges nedan för de två myndigheterna under utgiftsområdet.

Inspektionen för strategiska produkter (ISP) bedöms när det gäller den författningsreglerade verksamheten utifrån:

–rättsenlighet och kvalitet i myndighetsutövningen,

–kostnadseffektivitet i handläggningen,

–korta handläggningstider, små ärendebalanser samt enkla rutiner för företag och enskilda i ärenden.

ISP bedöms vidare utifrån:

–det mervärde som myndighetens stöd till Regeringskansliet innebär,

–myndighetens bidrag till arbetet för ickespridning i Sverige, samt

–en väl fungerande samverkan med andra berörda myndigheter.

Som källor till de centrala bedömningsgrunderna används främst myndighetens årsredovisning och andra rapporter och redovisningar till regeringen, inklusive underlaget till regeringens årliga skrivelse om den strategiska exportkontrollen.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

Svenska institutets verksamhet bedöms utifrån kännedom om och intresse och förtroende för Sveriges och svenska aktörer inom:

–uppdraget att sprida information och kunskap om Sverige i utlandet,

–hantering av stipendier, bidrag och andra aktiviteter för att främja samarbete och långsiktiga relationer med andra länder inom områdena kultur, utbildning och forskning, demokrati samt samhällsliv i övrigt,

–uppdraget att skapa kännedom om och intresse och förtroende för Sverige och svenska aktörer så att Sveriges internationella målsättningar kan nås och att förutsättningar skapas för utveckling i såväl Sverige som Svenska institutets samarbetsländer.

Som källor till de centrala bedömningsgrunderna används myndighetens årsredovisning och andra rapporter och redovisningar till regeringen.

2.4.2Resultat

Internationell krishantering

I Sveriges internationella krishanteringspolitik ingår ett antal instrument. Sveriges deltagande i freds- och säkerhetsfrämjande insatser är ett av dessa instrument och finansieras inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan, utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap samt utgiftsområde 7 Internationellt bistånd till den del som enligt OECD-DAC räknas som bistånd. I det följande redogörs för resultaten av det svenska deltagandet i internationell krishantering finansierade under alla tre utgiftsområden.

Svensk medverkan i internationella insatser har vägletts av följande skrivelser och propositioner; Nationell strategi för svenskt deltagande i internationell freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet (skr. 2007/08:51, bet. 2007/08:UFöU4), Sveriges politik för global utveckling (prop. 2002/03:122, bet. 2003/04:UU3), Regeringens skrivelse

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

2013/14:131 Biståndspolitisk plattform samt Ett användbart försvar (prop. 2008/09:140, bet. 2008/09:FöU10), samt Regeringens skrivelse 2008/09:137 Sveriges samarbete med Nato inom Euroatlantiska partnerskapsrådet (EAPR), Partnerskap för fred (PFF) och krishanteringsinsatser. Utöver dessa anger Regeringens årliga deklaration i riksdagens utrikespolitiska debatt regeringens politik på området. Utifrån propositionerna Fortsatt svenskt deltagande i den internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan (prop. 2012/13:29) och Fortsatt svenskt deltagande i den internationella Kosovostyrkan (prop. 2011/12:33) beslutade riksdagen att Sverige kunde bidra med väpnad trupp under 2013.

Inriktning och genomförande

Ett stort antal myndigheter har deltagit med personal i internationella insatser under 2013. Bland dessa finns Försvarsmakten, Kustbevakningen, Rikspolisstyrelsen, Folke Bernadotteakademin, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Kriminalvården, Domstolsverket, Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten.

Under 2013 gav regeringen de myndigheter som bidrar till freds- och säkerhetsfrämjande insatser i uppdrag att inrätta ett särskilt myndighetsråd för att stärka samverkan. Rådet inledde sin verksamhet under 2014.

De svenska bidragen

Under 2013 bidrog Sverige med personal till närmare 40 civila och militära insatser under ledning av EU, FN, OSSE och Nato och vid årets slut 2013 var sammanlagt omkring 613 personer, varav 111 kvinnor och 502 män, utsända från Sverige till internationella krishanteringsinsatser. Den sammanlagda kostnaden för Sveriges engagemang under 2013 var cirka 1 580 miljoner kronor. Under året minskade Sveriges samlade bidrag till insatserna i Afghanistan och Kosovo, främst p.g.a. militära neddragningar medan deltagandet däremot ökade för insatserna i Afrika, främst i Sahel, Sydsudan och Somalia.

Försvarsmakten bidrog med väpnad trupp till Natos insatser i Afghanistan och Kosovo samt

till EU:s maritima insats utanför Somalia till en kostnad av 1 208 miljoner kronor från utgiftsområde 6, anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt.

Närmare 70 miljoner kronor avsattes för deltagande med militärobservatörer, stabsofficerare och vissa civila experter, som huvudsakligen finansierades från utgiftsområde 5, anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet. Vid slutet av 2013 deltog sammanlagt 336 personer i militära insatser, en minskning med 300 personer jämfört med föregående år till följd av minskade militära bidrag i Afghanistan och Kosovo.

Civila insatser, finansierade i allt väsentligt från utgiftsområde 7, anslaget 1:1 Biståndsverksamhet, kostade 2013 cirka 302 miljoner kronor. Vid året slut 2013 var det 242 utsända personer - i huvudsak poliser, kriminalvårdare, politiska rådgivare och insatsstödpersonal till insatserna. Huvuddelen av den civila personalen deltog i EU:s insatser i Kosovo, Georgien och Afghanistan, samt i FN:s insatser i Liberia och Sydsudan. Det totala antalet utsända var i stort sett konstant jämfört med föregående år.

Sveriges bidrag till internationell civil krishantering har koncentrerats till nedan regioner och konflikter som är prioriterade ur ett utrikes-, säkerhets- och biståndspolitiskt perspektiv. Även ett försvars- och rättspolitiskt perspektiv ska beaktas. I dessa områden har Sverige ett brett utrikespolitiskt engagemang och som regel också ett utvecklingssamarbete baserat på en resultatstrategi. Bedömningen är att de svenska bidragen har uppnått uppställda mål, att de genomgående motsvarat högt ställda internationella förväntningar och att personalen löst uppgifterna på ett bra sätt. Här nedan presenteras de samlade resultaten.

Afghanistan

Den samlade svenska insatsen i norra Afghanistan, det s.k. Transition Support Team (TST), med en civil ledning, avvecklades i maj 2014.

Det svenska militära styrkebidraget i Afghanistan minskades även under 2013 och det svenska styrkebidraget genomgick stora förändringar. Inom ramen för Nordic Baltic Transition Support Unit (NB TSU) inledde

Sverige ett närmare samarbete med Finland, Norge och Lettland. NB TSU har varit inriktat på rådgivnings- och utbildningsinsatser för säkerhetsstyrkor i norra Afghanistan. Det fördjupade nordisk-lettiska samarbetet innebar en ytterligare tyngdpunktsförskjutning, från stridande till stödjande verksamhet, med syfte att utveckla de afghanska säkerhetsstyrkornas förmåga att självständigt ansvara för säkerheten i landet. Sveriges insats bedöms sammantaget ha bidragit till denna utveckling. Säkerhetssituationen i Afghanistan är dock fortsatt utmanande. Samarbetet avslutades i maj 2014 i samband med att Sveriges dåvarande förbandsbidrag till ISAF, i huvudsak NB TSU och helikopterbidraget för medicinsk evakuering, avslutades. Utöver detta har personal till stöd för avveckling av infrastruktur och hemtransport av utrustning och materiel tillkommit.

Trots reduceringarna av det svenska bidraget till omkring 300 personer utgjorde Afghanistan det enskilt största landet för svenska bidrag till krishanteringsinsatser vid utgången av 2013. Insatserna var koncentrerat till Mazar-e Sharif i norra Afghanistan.

EU:s polisinsats EUPOL Afghanistan har bidragit till att bygga upp en civilt inriktad polis. Sveriges fokus har varit att förbättra förutsättningarna för kvinnor att verka inom polisen. Under 2013 bedömde EU att den afghanska polisen uppnått egen kapacitet att genomföra utbildningar. EUPOL kunde därmed skära ner på sina utbildningsinsatser och övergå till mer renodlade mentoreringsuppgifter. Med cirka 25 personer var Sveriges bidrag till EUPOL Afghanistan, med såväl poliser som rättsrådgivare och andra experter, ett av de största svenska bidragen inom civil krishantering. Insatsen har haft en svensk chef sedan 2012.

Sverige har under 2013 bidragit med militärrådgivare till FN:s civila mission i Afghanistan (UNAMA), från fyra personer under första halvåret till två personer vid årets slut.

Västra Balkan

Efter Afghanistan var Västra Balkan den största regionen för svenska bidrag under 2013.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

EU:s rättsstödsinsats i Kosovo (EULEX Kosovo) har fortsatt haft en viktig stabiliserande roll under 2013, både i Kosovo och i regionen. Den har bidragit till att bygga upp en civilt inriktad multietnisk poliskår och ett tullväsende som varit viktig när det gäller bekämpning av grov organiserad brottslighet, korruption och krigsbrott. Stora utmaningar kvarstår dock för att åstadkomma ett väl fungerande rättsväsende och en normalisering av norra Kosovo. Under 2013 minskade insatsen i storlek i takt med att alltfler arbetsuppgifter lämnades över från EULEX till Kosovos egna myndigheter. Sveriges personalbidrag till EULEX var 48 personer vid slutet av 2013. Bidraget bestod av experter inom rättsväsendet, mänskliga rättigheter och insatsstöd. Detta motsvarade cirka 4 procent av den totala internationella personalstyrkan till insatsen

I oktober 2013 avslutades det svenska militära truppbidraget i Kosovo. Fram till dess var mer än 60 personer från Försvarsmakten utsända på Västra Balkan, i huvudsak i Kosovo. Sverige har fortsatt sitt arbete inom KFOR genom att besätta ett knappt tiotal befattningar av KFOR:s totala personalstyrka på 4810 personer. Sverige har även bilateralt ställt en rådgivare till Kosovo Security Councils förfogande. Försvarsmakten deltog även med stabsofficerare till EU:s militära insats i Bosnien och Hercegovina.

Sveriges deltagande i OSSE-missionerna i Bosnien och Hercegovina, Kosovo, Montenegro och Serbien har bidragit till OSSE:s arbete med utbildningsinsatser, konfliktförebyggande och konfliktlösning samt att möta transnationella hot. Svenska polisinsatser i Serbien inom ramen för OSSE:s polisreformstöd har bidragit till att nya modeller för arbete med brottsoffer och förtroendeskapande åtgärder har kunnat införas. De svenska polisrådgivarna har bl.a. arbetat för att förbättra situationen för kvinnor som brottsoffer i Serbien.

Svensk polis har genom sitt deltagande i bilaterala, OSSE- och EU-insatser på Balkan bidragit till att utveckla den lokala polisverksamheten. Deltagandet har inneburit vinster för svensk polis bl.a. genom de nätverk som skapats i kontakterna med den lokala polisen vilka också är till nytta för bekämpningen av den brottslighet i Sverige som anknyter till Balkan.

Det svenska deltagandet i OSSE:s fältverksamhet under 2013 fortsatte i något

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

minskad omfattning, och uppgick i slutet av året till sammanlagt fyra personer. Minskningen är i linje med OSSE:s planer för sin närvaro i regionen.

Afrika

Sverige ökade under 2013 sitt deltagande i insatser i Afrika.

Under perioden april-augusti 2013 deltog Sverige åter med örlogsfartyget HMS Carlskrona i EUNAVFOR Operation Atalanta samt med ett personalbidrag till styrkans operationshögkvarter. Insatsen har skyddat FN:s humanitära transporter till Somalia och handelssjöfarten i området, och tillsammans med omvärldens övriga ansträngningar bidragit till att reducera sjöröveriet i regionen. Detta gör EU genom att bland annat eskortera och på annat sätt skydda sjöfart, ingripa mot misstänkta pirater, avbryta försök till kapningar samt se till att misstänkta pirater ställs inför rätta. Under tiden som Atalanta opererat i området har antalet framgångsrika sjörövarattacker minskat kraftigt, från 47 kapade fartyg 2010 till inget kapat fartyg under 2013. När sjöröveriet kulminerade 2011 satt 680 personer som gisslan och 2013 uppskattades antalet till 54 personer. Sedan operation Atalanta inleddes har ingen av FN:s livsmedelsprograms humanitära hjälpsändningar kapats. Det är tydligt att hotet från sjöröveri har minskat markant sedan insatsen inleddes. Sverige deltog med totalt 152 personer under 2013.

Sverige har under 2013 fortsatt sitt deltagande i EU:s militära utbildningsinsats (EUTM Somalia) med utbildning i Uganda och Somalia. Försvarsmakten har inom insatsen genomfört en särskild satsning inom kvinnor, fred och säkerhet (gender) för somaliska rekryter. Fram till och med 2013 har cirka 3600 somaliska soldater utbildats som har bidragit till att förbättra säkerhetssituationen i landet och utgör en grund för den fortsatta utvecklingen av Somalias säkerhetsstyrkor.

Sverige har under 2013 deltagit i EU:s regionala insats för förmågebyggnad åtgärder inom kustbevakning och sjönära polis, EUCAP Nestor. Insatsen har omfattat verksamhet i Djibouti, Seychellerna och Somalia. Vid

årsskiftet utgjordes det svenska bidraget av fyra personer.

Sverige deltar i FN:s och EU:s insatser i Sydsudan. Utmaningarna för FN:s insats i Sydsudan (UNMISS) att fullgöra sitt mandat har under 2013 blivit än mer omfattande och utmaningarna fortsätter att öka i och med det försämrade säkerhetsläget. Insatsens fokus har alltmer gått över till att skydda civila, varför stödet för att genomföra reformer av statssystemet nästan har upphört. Trots det försämrade säkerhetsläget har svenska polisrådgivare arbetat vidare för implementeringen av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Mycket återstår innan en mer jämställd polis har uppnåtts i landet, kvinnliga poliser har fortfarande begränsade möjligheter och saknas fortfarande i högre chefspositioner. Kriminalvården har under året i samarbete med UNMISS utbildat kriminalvårdare och genomfört en särskild satsning med fokus på implementeringen av säkerhetsrådsresolutionen 1325. Det har gjorts genom ett sömnadsprojekt som ger kvinnor möjlighet till skydd under fängelsetiden och färdigheter inför frisläppandet. Projektet har varit så uppskattat att de nu övertagits och ingår i UNMISS reguljära verksamhet och därmed fått spridning till fler fängelser. Vid årets slut 2013 deltog 17 poliser och kriminalvårdare i UNMISS samt fem militärobservatörer och stabsofficerare.

Försvarsmakten bidrog med flygtransport av fortifikationsmateriel till UNMISS i samband med oroligheterna i slutet av 2013 och början av 2014. Sverige bidrog med tre personer till EU:s insats för flygplatssäkerhet i Juba, Sydsudan. Insatsen lades ned vid slutet av 2013, då säkerhetsläget och den politiska instabiliteten förhindrade personalen från att fullgöra uppdraget.

Sverige bidrar fortsatt till FN:s och EU:s insatser i DR Kongo. Vid årets slut var 9 personer på plats. I FN:s stabiliseringsinsats i DR Kongo, MONUSCO, deltog poliser, fyra militärobservatörer och tre kriminalvårdare. MONUSCO har stött DR Kongos regeringsarmé för att öka säkerheten i konfliktområden samt skydda civila. MSB deltog med två personer till EU:s reformstödinsatser för säkerhetssektorn, EUPOL och EUSEC, och Folke Bernadotteakademin bidrog bl.a. med

personal inom gender, mänskliga rättigheter och rättsstatsuppbyggnad.

Sverige har ett brett engagemang till stöd för förbättrad säkerhet och långsiktig fred och utveckling i Liberia. Deltagandet i UNMIL sker även mot bakgrund av Sveriges ordförandeskap för FN:s fredsbyggandekommissions landkonfiguration och i rollen som pilotgivarland för genomförandet av ”New Deal” i Liberia. Inom ramen för UNMIL bidrog Sverige med 18 personer, varav 14 poliser , tre kriminalvårdare och en expert inom freds- och statsbyggande.

Transformeringen av UNMIL till en mer utpräglad civil insats har fortgått under året. Arbetet med att stärka det liberianska rättsväsendet har fortsatt flera utmaningar framför sig. Svensk polis har kunnat besätta nyckel- och högre positioner inom missionen, vilket bidragit till en högre kvalitet på polisreformarbetet. Två av fem regionala FN- chefspositioner har bemannats av svensk polis. Genom denna satsning har svensk personal också kunnat bidra till insatsens implementering av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Svensk polis driver ett Sida-finansierat bilateralt projekt med fokus på kriminalteknik, där FN-insatsens arbete kopplats samman med Sveriges långsiktiga bilaterala utvecklingssamarbete. Sverige har, genom Rikspolisstyrelsen, genomfört ett pilotprojekt i samarbete med FN:s avdelning för fredsbevarande operationer (UN DPKO), där UNMIL:s insatsförberedande utbildningar för FN-poliser har stärkts vilket skapat bättre förutsättningar för att ge stöd åt den liberianska kapacitetsuppbyggnaden på polisområdet. Under 2013 har Sverige även bidragit med två kriminalvårdare till FN:s insats i Elfenbenskusten (UNOCI).

I juli 2013 övertog FN, genom stabiliseringsinsatsen MINUSMA, ansvaret från Afrikanska unionen för fredsfrämjande i Mali. Det av riksdagen beslutade bidraget i form av ett flygtransportförband till MINUSMA togs inte i anspråk av FN. Trots att MINUSMA bara är bemannat till drygt hälften utifrån sitt mandat, har insatsen bidragit till ett gott genomförande av president- och parlamentsval och till ökad stabilitet särskilt i de norra delarna i Mali. Sverige deltar sedan sommaren 2013 i MINUSMA med cirka 5 stabsofficerare, vilket har bidragit till insatsens etablering. Sedan maj 2014 bidrar Sverige också med 3 poliser till MINUSMA.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

I Sahelregionen engagerade sig Sverige i flera nya insatser. Det svenska bidraget till EU:s militära utbildningsinsats i Mali (EUTM Mali) påbörjades i februari 2013 och har bidragit till utbildningen av fyra maliska bataljonsstridsgrupper om totalt cirka 3000 man i syfte att stärka Malis förmåga att hävda sin territoriella integritet och säkerhet. I slutet av 2013 bestod det svenska personalbidraget i regionen totalt av tio instruktörer och stabsofficerare.

I EUCAP SAHEL Niger, som blev fullt operationell i slutet av 2013, deltar Sverige med en person från MSB i den civila insatsen för att förbättra säkerhetssituationen i Niger.

Sverige bidrog år 2014 med strategiska transporter av estnisk trupp och fransk materiel till EU:s militära insats i Centralafrikanska republiken.

Östeuropa och Centralasien

EU:s civila observatörsinsats i Georgien (EUMM Georgien) hade under 2013 en fortsatt viktig strategisk roll och stor betydelse för stabiliteten i Georgien och regionen genom sitt uppdrag att övervaka avtalet om eldupphör som slöts efter konflikten mellan Ryssland och Georgien år 2008. Då EUMM numera är den enda internationella observationsstyrkan i Georgien har den en unik roll när det gäller förtroendeskapande åtgärder i landet och opartisk rapportering om incidenter. EUMM har genom sin närvaro längs de administrativa gränslinjerna till Abchazien och Sydossetien, där huvuddelen av den svenska personalen tjänstgjort som observatörer, bidragit till ett förbättrat säkerhetsläge och till att dämpa spänningar som uppstått till följd av olika incidenter.

Sverige var under 2013 en av de största bidragsgivarna till EUMM Georgien. Det svenska personalbidraget som till största delen sekunderades från Folke Bernadotteakademin uppgick till knappt 30 personer, motsvarande 10 procent av den totala personalstyrkan.

Sverige har under 2013 deltagit i EU:s insats EUBAM Moldavien/Ukraina, som stödjer utvecklingen av Moldaviens och Ukrainas gränshantering och syftar till att minska spänningar i förhållande till Transnistrien och Moldavien. Den svenska personalen har bidragit till positiva resultat för den moldaviska kriminal-

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

avdelningen och migrationsbyrån genom att ha stött myndigheterna till att självmant vilja driva och förstå sina utvecklingsbehov samt genom att ha utvecklat myndighetsöverskridande samarbete på området. Dessa resultat kommer också Sverige till del då migrationsbyrån i Moldavien genom sin nya förmåga kan samarbeta med gränspolisen i Stockholm. Sveriges personalbidrag i slutet av året utgjordes av fyra personer, varav två poliser, en tulltjänsteman och en rådgivare från FBA.

Under 2013 har svensk personal tjänstgjort vid OSSE:s fältmissioner i Kirgizistan och Tadzjikistan. Den svenska personalen har bidragit till OSSE:s arbete med frågor som rör mänskliga rättigheter, jämställdhet, polisreformer, konfliktförebyggande och motverkande av transnationella hot. Vid slutet av året uppgick antalet utsända svenskar till fem personer.

Mellanöstern och Nordafrika

Mellanöstern och Nordafrika är fortsatt en viktig region för svenska krishanteringsbidrag. Totalt deltog Sverige med cirka 25 personer i insatser i Mellanöstern och Nordafrika under 2013.

Under 2013 deltog Sverige i FN:s övervakningsmission i Mellanöstern (UNTSO), som har till uppgift att övervaka vapenstillestånden mellan Israel och Libanon resp. Syrien samt fredsavtalen mellan Israel och Egypten resp. Jordanien. Det svenska kontinuerliga personalstödet har bidragit till den förtroendeskapande roll som insatsen har i regionen. Konflikten i Syrien har kraftigt begränsat insatsens möjligheter att verka där. Under 2013 tjänstgjorde upp till åtta svenska officerare i insatsen.

Sverige bidrog under hösten 2013 med flygtransportstöd (TP 84 Hercules) till FN- och OPCW-insatsen för förstörelse av Syriens kemiska vapen och produktionskapacitet för sådana vapen. Sverige har också bidragit till FN:s undersökningsarbete, som genomfört analys och transport av prover samt med 1 miljon kronor finansierat OPCW:s destruktionsfond. Sedan mars 2014 bidrar Sverige med en stabsofficer i den gemensamma nordiska insatsen till FN/OPCW-insatsen.

Genom sin närvaro bidrar den civila observatörsstyrkan (elva personer vid årets slut) på Hebron (Temporary International Presence in Hebron, TIPH) till stabilitet och ökad säkerhet för palestinier i Hebron. Det svenska stödet har bidragit till ökad kapacitet och förmåga hos TIPH att fullgöra uppdraget.

EUPOL COPPS bidrar till att utveckla den palestinska polisens, och rättsväsendets, förmåga till stöd för en tvåstatslösning. Den svenska kontingenten har under året bidragit till att ställa om insatsen från utbildnings- och utrustningsarbetet till mer strategiskt och strukturerat utvecklingssamarbete. På svenskt initiativ har insatsen arbetat för att förmå den palestinska polisen att integrera genderperspektivet i sitt arbete, vilket har lett till en genderintegreringspolicy och arabvärldens första gender-enhet har skapats. Dessutom har antalet antagna kvinnor till den grundläggande polisutbildningen ökat från 3 till 20 procent. Sverige deltog vid årets slut med fem personer, varav en åklagare.

Till organisationen MFO (Multinational Forces and Observers), som övervakar genomförandet av fredsavtalet mellan Israel och Egypten, bidrog Sverige bidrog under 2014 med 1 250 000 kronor till MFO:s Civilian Observer Unit (COU). COU har en central roll inom MFO:s mandat då den syftar till att skapa förtroende mellan avtalsparterna Egypten och Israel samt ge ömsesidig respekt för avtalets säkerhetsarrangemang.

För att stödja Libyens uppbyggnad av en fungerande gränshantering har EU under 2013 upprättat en civil insats, EUBAM Libyen. Sverige har under insatsens uppbyggnadsfas bidragit med enstaka personalbidrag. Med anledning av säkerhetsläget i landet har uppbyggnadsfasen tagit lång tid och gjort att insatsen dragits ner till minimibemanning baserad i Tunisien.

Övriga insatser

Svensk personal i den internationella kommissionen mot straffrihet i Guatemala (Comision Internacional Contra la Impunidad en Guatemala, CICIG), har bidragit till att högt uppsatta individer i statsförvaltningen och i den grova organiserade brottsligheten har kunnat

åtalas och dömas för grova brott. Enligt CICIG:s egna beräkningar har straffriheten i landet minskat med 24,7 procent sedan missionen etablerades 2006. Utöver det omfattande stöd som ges till kommissionen från Sidas anslag, deltog Sverige med två poliser i missionen under 2013.

Svensk polis avslutade under 2013 sitt deltagande i FN:s mission på Haiti (MINUSTAH).

Sverige har fortsatt sitt mångåriga engagemang i FN:s övervakningsinsats på gränsen mellan Indien och Pakistan (UNMOGIP). Insatsen är viktig för att visa internationell närvaro i ett område med hög militär spänning, där brott mot vapenvilan ofta förekommer. Under 2013 deltog Sverige med fem officerare.

Sverige deltog också vid gränsinsatsen (NNSC) som övervakar stilleståndsavtalet på Koreahalvön. NNSC har verkat sedan Koreakrigets slut och har löpande bidragit till att minska spänningar i regionen.

Annan freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet

Utöver krishanteringen använder Sverige sig också av andra freds- och säkerhetsfrämjande instrument. Ett av de viktigaste instrumenten är EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Sverige bidrar även till bland annat politik- och idéutveckling, samt stöd till organisationer och institutioner som är verksamma inom det freds- och säkerhetsfrämjande området.

Sverige har fortsatt sitt engagemang inom FN och ger ett mångsidigt stöd till FN:s olika organ och verksamhet inom freds- och säkerhetsfrämjande. Sverige har under året fortsatt att ge bidrag till FN:s politiska avdelning, dess medlingskontor och FN:s utbildningsverksamhet. Sverige har även verkat för en förstärkning av FN:s fredsbevarande och konfliktförebyggande verksamhet genom att stödja doktrinutveckling och fortsatta reformer av FN-sekretariatet.

Sverige har sedan våren 2012 innehaft ordförandeskapet för FN:s fredsbyggandekommissions landkonfiguration för Liberia och är även medlem i kommissionens organisatoriska kommitté. Ordförandeskapet har syftat till att

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

bistå Liberia i dess återuppbyggnadsarbete, samt till att bidra till att utveckla FN-systemets förmåga att stödja konfliktdrabbade staters återhämtning.

Under våren 2012 inleddes tillsammans med USA ett pilotsamarbete med Liberia, som syftar till att på landnivå genomföra New Deal, ett nytt sätt att arbeta i sviktande stater med fokus på att länka samman politik, bistånd och ekonomiska aspekter. Arbetet har gått framåt under 2013, bl.a. med diskussioner om indikatorer för att mäta utvecklingen.

För att skapa effektivitet och internationell samsyn kring FN:s fredsfrämjande insatser har Sverige genom Folke Bernadotteakademin haft en ledande roll i International Forum for the Challenges of Peace Operations, bland annat genom forskning och kapacitetsbyggande inom det freds- och säkerhetsfrämjande området. Sverige har under året även bidragit till organisationer och institutioner som verkar inom konfliktlösning, försoning och medling och till reformer av säkerhetssektorer och kapacitetsutbyggande i bl.a. Georgien, Syrien, Östafrika, Myanmar samt till stöd för somaliska regeringsstyrkor.

Sverige har under 2013 arbetat för att stärka genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet genom aktivt deltagande inom ett antal internationella forum såsom EU, FN, Nato och OSSE särskilt genom aktivt agerande i samband med att mandat för dessa organs krishanteringsinsatser fastställs. Under året har även de sex myndigheter (Folke Bernadotteakademin, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Rikspolisstyrelsen, Sida, Försvarsmakten och Kriminalvården) som rapporterar i enlighet med den nationella handlingsplanens indikatorer genomfört verksamhet som på olika sätt bidrar till genomförandet av resolution 1325. Under början av 2014 inledde regeringen ett arbete med att utvärdera och revidera den nationella handlingsplanen, med syftet att en ny handlingsplan ska träda i kraft i januari 2016.

I syfte att bidra till ett mer visionärt och strategiskt EU tog Sverige, tillsammans med Italien, Polen och Spanien, under 2012 initiativ till en europeisk global strategi. Europeiska rådet gav i december 2013 den höga representanten i uppgift att analysera omvärldsförändringar och i samråd med medlemstaterna identifiera utmaningar och möjligheter för EU. Under 2014

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

inrättade Sverige med åtta andra länder det Europeiska fredsinstitutet, med säte i Bryssel. Institutet ska bidra till och komplettera EU:s globala arbete för fred, främst genom att självständigt bedriva medling och informell dialog samt fungera som en operativ knutpunkt för expertis över hela Europa.

Det nordiska samarbetet utgör en viktig beståndsdel i svensk säkerhetspolitik och har under 2013 ytterligare fördjupats med utgångspunkt i den så kallade Stoltenbergrapporten, vars förslag i huvudsak genomförts. Inom ramen för det nordiska försvarssamarbetet Nordefco har det försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet fördjupats, bland annat genom att försvarsministrarna i december antog en gemensam vision för år 2020 samt undertecknade ett MoU-avtal om taktiskt lufttransportsamarbete (NORTAT).

I samband med USA:s president Barack Obamas Stockholmsbesök i september 2013 ägde ett möte rum med de nordiska regeringscheferna samt Finlands president, varvid man bland annat beslutade att inleda ett särskilt amerikanskt-nordiskt säkerhetspolitiskt dialogforum (US-Nordic Security Dialogue, USNSD) med tonvikt på konfliktförebyggande, fredsbevarande och fredsbyggande frågor huvudsakligen inom FN:s ram. Ett konstituerande möte i USNSD hölls i Washington i början av april 2014.

De nordiska länderna har även inlett ett samarbete för att främja reformer av FN- systemets fredsbyggande arbete, samt för att vidareutveckla arbetsmetoder för utvecklingssamarbete i sviktande stater, inklusive New Deal-processen.

Sanktioner har blivit ett allt viktigare komplement till andra freds- och säkerhetsfrämjande åtgärder, särskilt i EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Instrumentet har fått en fortsatt stor användning under 2013 och 2014. Utvecklingen har gjort att sanktionerna mot Myanmar och även Zimbabwe kunnat trappas ned medan nya sanktionsregimer tillkommit för Jemen och Centralafrikanska republiken. Sanktioner mot Ryssland har också vidtagits som följd av landets aggression mot Ukraina. I förhandlingarna om Irans kärntekniska program är möjligheten av en fortsatt avtrappning av sanktionerna en viktig del. Beträffande både Syrien och Nordkorea fortsätter komplexa sanktionsregimer. Det har

varit en prioriterad uppgift för Sverige att stödja en aktiv och adekvat respons på utvecklingen av sanktionsverksamheten, samtidigt som rättssäkerhet och noggrannhet värnas.

Frihet och säkerhet på internet och den framtida utvecklingen av internets styrning har under året fortsatt att öka i betydelse i FN, EU, OECD, Nato, OSSE och Europarådet, liksom i andra internationella sammanhang såsom den stora cyberkonferens som Sydkorea anordnade i oktober 2013. Sverige har även haft en stark roll i EU:s policyutveckling på området, bland annat vad avser utformningen av den europeiska cybersäkerhetsstrategin ”En öppen, säker och trygg cyberrymd”, som presenterades i februari 2013, liksom inom ramen för den ”Friends of Presidency”-grupp för cyberfrågor vars arbete utvecklats under året. Sverige har också verkat aktivt i det multilaterala arbetet, bland annat genom det gemensamma anförande med stöd av 40 länder som Sverige initierade och höll i Generalförsamlingen med anledning av FN- resolutionen om utvecklingen inom informations- och telekommunikationsområdet i en internationell säkerhetskontext (A/C.1/68/L.37). Utifrån ett brett säkerhetsbegrepp som tar fasta på respekten för mänskliga rättigheter och rättsstatsprinciper, har Sverige också aktivt deltagit i arbetet i OSSE med förtroendeskapande åtgärder för att minska konfliktrisker som härrör från användandet av informations- och kommunikationsteknologi.

Under året har Sverige fortsatt att främja nuvarande rustningskontrollregimer genom att verka för ett aktivt genomförande av fördraget om observationsflygningar (Open Skies) och

Wiendokumentet samt drivit på för ytterligare uppdateringar av Wiendokumentet, som omfattar årligt informationsutbyte om militära strukturer, försvarsplanering, större övningar samt verifikationsaktiviteter.

FN:s globala strategi mot terrorism är grunden för det internationella samarbetet mot terrorism. Ett viktigt led i förverkligandet av åtagandena i FN-strategin är utvecklandet av nationella strategier för att möta terrorism och våldsam extremism. I den svenska strategin är förebyggande åtgärder och internationellt samarbete viktiga element. I båda dessa avseenden har Sverige agerat aktivt inom såväl FN som EU och andra fora. FN:s översynskonferens i juni 2014, där Sverige aktivt bidrog, utgjorde ett viktigt inslag i uppföljningen av implementeringen av

FN:s strategi. Sverige har även med särskild uppmärksamhet deltagit i diskussionen om stöd för att höja kapaciteten inom rättssektorn i ett antal aktuella krishärdar och har bidragit till FNs insatser i utsatta länder genom UNODC och UNCTITF.

Nedrustnings- och icke-spridningsfrågor

Sverige är medlem av det Internationella atomenergiorganet IAEA:s styrelse för perioden september 2011 – september 2014. Styrelseuppdraget domineras av icke-spridningsarbetet rörande Iran, Nordkorea och Syrien. IAEA:s verifikationsuppdrag är här av central betydelse.

Kemiska vapen i Syrien kom att hamna i fokus under 2013. Sverige stödde arbetet inom FN och Organisationen för förbud av kemiska vapen (OPCW) med att undersöka påstådd användning och avveckla Syriens kemiska vapenprogram, flygresurser till FN:s förfogande och kemisk analys av biomedicinska prover från Syrien vid Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI). I december 2013 stod Sverige värd för besök av OPCW:s generaldirektör i samband med att organisationen tilldelades Nobels fredspris.

I rollen som artikel XIV-samordnare har Sverige tillsammans med Mexiko fortsatt att verka särskilt för att främja provstoppsavtalet (CTBT) och dess ikraftträdande. Sverige har i detta syfte deltagit i ett stort antal aktiviteter och dialoger, inklusive på utrikesministernivå. Sverige har också bidragit till att frågan prioriteras i EU:s arbete.

Arbetet inför översynskonferensen för ickespridningsfördraget (NPT) 2015 har fortsatt. Sverige har, tillsammans med andra länder, bidragit med arbetspapper på områdena kärnvapennedrustning, icke-spridning och fredlig användning av kärnenergi inför NPT:s förberedande kommitté 2013.

Sverige har deltagit i arbetet för att ta fram en uppförandekod för aktiviteter i yttre rymden som drivs av EU/EEAS. Två öppna konsultationsmöten om rymdkoden hölls 2013.

Sverige har under 2013 deltagit i det multilaterala arbetet för att främja och stärka de internationella konventionerna, bland annat vid översynskonferensen för konventionen om kemiska vapen (CWC) och statspartsmötena för konventionen om biologiska och toxiska vapen

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

(BTWC), konventionen om klusterammunition (CCM) respektive Ottawa-konventionen (förbud mot antipersonella landminor). Sveriges engagemang fortsatte även inom ramen för Globala Partnerskapet mot spridning av massförstörelsevapen till icke-statliga aktörer.

Sverige har, i första hand genom EU, fortsatt verkat för att FN:s handlingsprogram liksom EU:s strategi för att bekämpa illegal handel med små och lätta vapen (SALW) genomförs.

Exportkontroll

Regeringen redovisar årligen grunderna för den svenska exportkontrollpolitiken, arbetet och dess resultat, samt utvecklingen på området i en skrivelse till riksdagen (2013/14:114 Strategisk exportkontroll - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden). Skrivelsen innehåller också en redovisning av exporten av krigsmateriel och av produkter med dubbla användningsområden.

Under 2013 avslutades förhandlingarna om ett internationellt vapenhandelsfördrag (Arms Trade Treaty, ATT). FN:s generalförsamling antog fördraget den 2 april 2013 med en bred majoritet. Sverige undertecknade fördraget den 3 juni, och har sedermera med godkännande av riksdagen (prop. 2013/14:190, 2013/14UU8, rskr. 2013/14:313) tillträtt FN:s vapenhandelsfördrag.

Den 30 september 2013 trädde också förordningen (2013: 707) om kontroll av vissa skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition samt vissa ändringar i förordningen (1992: 1303) om krigsmateriel, i kraft. Den nya förordningen är ett komplement till EU-förordningen 258/2012 som reglerar vissa frågor i anslutning till FN:s vapenprotokoll.

Inspektionen för strategiska produkter har hanterat en fortsatt stor inströmning av ärenden utan att handläggningstiderna har förlängts. I vissa fall, t.ex. när det gäller varor med dubbla användningsområden, har handläggningstiderna tvärtom minskats som ett resultat av myndighetens effektiviseringsarbete.

Samtidigt har antalet ärenden som kräver en mer omfattande beredning inom ISP ökat. En indikation på detta är ökningen av de ärenden som föredragits för Exportkontrollrådet (EKR), från ca 10 per år under senare år till 25 ärenden under 2013.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

En särskild utmaning är det stora antalet sekretessärenden vid myndigheten, vilket under perioder krävt tillfälliga personalförstärkningar för att säkerställa tidskrav och kvalitet.

ISP har under året sett över styrningen av tillsynsverksamheten. Antalet tillsynsbesök har ökat från 12 stycken under 2012 till sammanlagt 29 besök under 2013. Besöken är ett viktigt led i att säkerställa att företagen efterlever gällande regelverk och för att följa upp brister.

ISP fick den 30 september 2013 ansvar för viss tillståndsprövning enligt förordning (2013:707) om kontroll av skjutvapen m.m., som genomför förordning (EU) nr 258/2012 i Sverige. Ett trettiotal ärenden ingavs under året.

Myndigheten har bistått Regeringskansliet med expertkompetens i arbetet inom fyra av de fem s.k. exportkontrollregimerna, konventionen mot kemiska vapen, i två rådsarbetsgrupper och två expertgrupper inom ramen för EU, samt i förhandlingarna om FN:s vapenhandelsfördrag. Stödet bedöms som mycket värdefullt.

Medlemskap i internationella organisationer och EU

EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, GUSP

Under 2013 har Sverige verkat för att stärka genomslaget av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och varit aktiva i den pågående översynen av den Europeiska utrikestjänsten (EEAS). EEAS samarbete med Kommissionen betonas och samarbetet med EU:s medlemstater behöver stärkas. Ansträngningar har också gjorts för att svenska kandidater i högre utsträckning ska rekryteras till EU-institutionerna.

Europeiska kommissionen och EEAS presenterade i november ett gemensamt meddelande om en samlad ansats i EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik (GSFP). Ett koherent agerande är viktigt där alla EU:s instrument tillvaratas.

Sverige har arbetat för att stärka EU:s partnerskap med NATO, inte minst genom att underlätta delaktighet för europeiska NATO- medlemmar som inte är medlemmar i EU, däribland Norge. Viktigt har varit att stödja den

fortsatta utvidgningen av EU, i första hand på Balkan.

Sverige har bidragit till EU:s samtliga krishanteringsinsatser och deltagit aktivt i utformningen av instrumenten för krishantering. Deltagandet i insatser inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) sker i huvudsak genom personalbidrag finansierade under utgiftsområdena 5, 6 och 7.

Genom GUSP-budgeten stödjer Sverige EU:s institut för säkerhetsstudier (EUISS) samt EU:s satellitcentrum (EU SatCen).

En närmare redogörelse för utvecklingen av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) lämnas i skrivelsen 2013/14:115 Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2013 som överlämnades till riksdagen den 6 mars 2014.

Förenta nationerna

Det svenska stödet för FN:s arbete sker genom politik- och idéutveckling, aktivt deltagande i FN:s olika organ, ekonomiska bidrag och tillhandahållande av personalresurser till organisationens olika verksamheter.

Bland de av Sverige prioriterade verksamhetsområdena finns konfliktförebyggande, fredsbevarande, fredsbyggande, nedrustning och icke-spridning, FN-reform, humanitära frågor, hållbar utveckling, klimatförhandlingar, fattigdomsbekämpning, folkrätt, mänskliga rättigheter, gender och cyberfrågor.

Sveriges engagemang inom FN:s olika verksamhetsområden är också grunden för den svenska kandidaturen till en icke-permanent plats i FN:s säkerhetsråd för perioden 2017- 2018. Ett arbete för att främja Sveriges kandidatur har inletts under året och kommer att intensifieras med sikte på inval vid omröstningen i Generalförsamlingen i oktober 2016. Sverige ska vara en aktiv kraft i FN. Kandidaturen är anmäld inom ramen för det traditionella nordiska samarbetet och tar sin utgångspunkt i FN-stadgans Artikel 23, som stipulerar att medlemsländernas bidrag till FN:s verksamhet ska vara vägledande vid valet av icke-permanenta medlemmar.

På det säkerhetsfrämjande området har Sverige lämnat stöd till olika FN-institutioner

och organisationer nära kopplade till FN- systemet genom finansiella bidrag. Stödet har bland annat gått till utbildningsinsatser för personal som deltar i fredsoperationer, erfarenhetsutbyte, forskning, medling och institutionellt kapacitetsuppbyggande samt till arbete som ökar transparensen inom FN och bidrar till kunskapsspridning i centrala säkerhetspolitiska frågor.

Sverige har, liksom tidigare år, bidragit till FN-operationer och FN-ledda processer.

Sverige har verkat för en förstärkning av FN:s fredsbevarande och konfliktförebyggande kapacitet genom att stödja fortsatta reformer och omstruktureringar av sekretariatet.

OSSE

Genom stödet till OSSE och dess institutioner har Sverige bidragit till att främja säkerhet och stabilitet i regionen, utifrån en brett definierad syn på säkerhet, som omfattar såväl militär rustningskontroll som mänskliga rättigheter, rättssäkerhet och demokrati.

Sverige har arbetat aktivt för att säkerställa att OSSE:s gemensamma principer och åtaganden ska upprätthållas och genomföras samt för att stärka genomslaget för EU:s röst i organisationen. Under 2013 har Sverige fortsatt att fokusera på den mänskliga dimensionen och även haft rollen som EU:s samordnare för mediefrihetsfrågor vid OSSE i Wien.

Sverige har aktivt medverkat i diskussionen om rustningskontrollfrågorna med särskilt fokus på en uppdatering av Wiendokumentet, och varit pådrivande i frågor som rör digital säkerhet. Sverige har även deltagit som en viktig part i Open Skies-sammarbetet och fortsatt att bidra till ökad användning av fördraget genom uthyrning av det svenska Open Skies-flygplanet OS 100.

Sverige har ställt personal till förfogande för tjänster i sekretariatet, institutionerna och fältmissionerna, bidragit med observatörer till OSSE:s valobservationsinsatser samt gett stöd till OSSE:s projektverksamhet, med fokus på konfliktförebyggande, främjande av demokrati, mänskliga rättigheter och mediefrihet.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

Europarådet

Europarådet bedriver ett viktigt och värdefullt arbete för att främja de europeiska värderingarna om respekten för de mänskliga rättigheterna, demokrati och respekt för rättsstatens principer. Sverige har under året aktivt stött generalsekreterarens reformsträvanden och medverkat till ökat fokus i program och budget på kärnområdena – respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.

En omfördelning av resurser till kärnverksamheten är en viktig del av reformagendan. Sverige bidrar som medlemsstat till Europarådets ordinarie budget, delbudgetar samt budgetarna för vissa partsavtal.

EU:s anslutning till Europakonventionen för mänskliga rättigheter (ECHR) är av stor betydelse för fri- och rättighetsskyddet i Europa. I april 2013 nåddes en preliminär överenskommelse mellan Europarådet och EU om ett utkast till anslutningsavtal. Utkastet ska remitteras till EU-domstolen och Europaparlamentet liksom till Europadomstolen och Europarådets parlamentariska församling innan ministerkommittén kan anta anslutningsavtalet.

I en skrivelse som överlämnades till riksdagen i augusti 2013 redogörs för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under 2012 och första halvåret 2013 (skr. 2012/13:184).

Partnerskapet med Nato

Partnerskapet med Nato bygger sedan 1994 på Partnerskapet för fred och Euroatlantiska partnerskapsrådet. I samband med Natos toppmöte i Wales 2014 inbjöds en mindre grupp länder, bland dem Sverige och Finland, till möjligheten att fördjupa och utveckla partnerskapet (Enhanced Opportunities Programme) utifrån varje enskilt lands specifika vilja, behov och förmåga. Sveriges dåvarande regering tecknade den 2 september med stöd av Socialdemokraterna och Miljöpartiet de gröna ett samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd. Bedömningen gjordes att samarbetet med Nato är avgörande för att utveckla en modern och flexibel och användbar

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

försvarsmakt både för det nationella försvaret och för förmågan att genomföra militära operationer i och utanför vårt närområde.

Sverige ska inte söka medlemskap i Nato. Regeringen avser återkomma till riksdagen med en redovisning av hur man avser att utveckla partnerskapet med Nato. Då värdlandsstöd kan omfatta många samhällssektorer, kan redovisningen bland annat inrymma hur regeringen avser utveckla samverkan mellan civila och militära aktörer.

OECD

OECD har en unik ställning som kunskapsorganisation och forum för politisk dialog, erfarenhetsutbyte och analys inom ett stort antal politikområden samt framtagande av rekommendationer, riktlinjer och policys. Mot bakgrund av den ekonomiska och finansiella krisen bedriver OECD ett arbete kallat NAEC (New Approaches to Economic Challenges) för att bredda och förbättra sin analyskapacitet och sina rekommendationer till medlemsländerna inom en rad områden. NAEC rymmer ett stort antal projekt med det övergripande målet att bidra till högre inkluderande tillväxt och välbefinnande. OECD bedriver även arbete för att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster, Base Erosion and Profit Shifting (BEPS). Arbete med bl.a. förnyelse genom innovation och med grön tillväxt har intensifierats. OECD:s arbete med klimatfrågor och kemikalier är en viktig del av detta arbete. OECD har under 2013 och 2014 granskat Sveriges miljöpolitik. Anslutningsprocessen med Ryssland har skjutits upp, men anslutningsprocessen med Lettland och Colombia går snabbt framåt. OECD:s externa relationer blir allt viktigare, särskilt ansträngningarna att fördjupa samarbetet med Sydostasien. OECD har lämnat viktiga bidrag till arbetet inom G20, inte minst inom sysselsättnings-, jordbruks- och handelsområdet.

Forskning om säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning

Under 2013 har forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning fortsatt genom-

förts genom statsbidrag till svenska och utländska forskningsinstitut. Denna verksamhet har bidragit till att belysa frågor av intresse för svensk utrikespolitik och givit underlag till utformningen av svenska initiativ och positioner i internationella fora.

År 2013 uppmärksammade Utrikespolitiska institutet (UI) sitt 75-årsjubileum med en internationell konferens om globalt maktskifte. Under året publicerade UI tillsammans med tre partnerinstitut en rapport och genomförde en rad publika evenemang, inom och utanför Europa, om EU:s globala strategi. Arbetet har stärkt UI:s roll gentemot internationella tankesmedjor i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor, vilket också reflekteras i UI:s förbättrade placering i relation till andra internationella tankesmedjor. Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning har varit av stor vikt och stärkt Sveriges möjligheter att utforma och ta ställning till olika handlingsalternativ. Verksamheten har också bidragit till att stimulera den allmänna debatten kring utrikes- och säkerhetspolitiska frågor.

UI har fortsatt att spela en viktig roll för att öka kunskapen om och främja intresset för internationella frågor samt för att föra forskning och debatt kring utrikespolitiska och internationella frågor framåt.

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har löpande bistått UD i arbetet med aktuella nedrustnings- och icke-spridningsfrågor. Expertstöd till UD har lämnats på områdena kärnvapen, biologiska och kemiska vapen samt rymd- och missilfrågor, inte minst genom fortsatt bevakning och analys av den kärntekniska utvecklingen i länder som Iran och Nordkorea samt utvecklingen vad gäller kemiska vapen i Syrien. FOI har också fortsatt att driva ett nationellt datacenter i enlighet med Sveriges åtaganden enligt provstoppsavtalet (CTBT). Expertstödet från FOI har bidragit till bättre sakunderlag i arbetet med nedrustnings- och icke-spridningsfrågor.

Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) har fortsatt bedrivit forskning inom områdena nedrustning, ickespridning, militära utgifter och regional säkerhetspolitik. SIPRI har spridit information och skapat opinion, både nationellt och internationellt, genom rapporter, seminarier, databaser och den internationellt välkända

årsboken. SIPRI:s forskningsresultat har även utgjort bidrag till UD:s arbete inom säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning.

Folke Bernadotteakademin (FBA) förvaltar den så kallade Fredsmiljonen, som 2013 låg under anslagsposten Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling. Fredsmiljonens syfte är att bredda debatten genom att öka deltagandet inom det civila samhället. Svenska organisationer och stiftelser kan ansöka om medel från Fredsmiljonen för verksamhet som syftar till att främja information och studier om fredsfrämjande, nedrustning och säkerhetspolitiska frågor. Under 2013 har Fredsmiljonen finansierat projekt inom kategorierna civil samverkan, konflikthantering, utrikespolitiska frågor samt nedrustning, inklusive kärnvapen-frågan. Flera av de organisationer som Fredsmiljonen har gett stöd till har varit aktiva i framtagandet av FN:s vapenhandelsfördrag, där de med små medel fått genomslag och resultat i komplexa frågor. Exempelvis hade internationella kvinnoförbundet för fred och frihet (IKFF) en samlande roll för det civila samhället, som med sitt påverkansarbete bidrog till att FN:s vapenhandelsfördrag kom att innehålla referenser till könsrelaterat våld.

Nordiskt samarbete

Sverige var under 2013 ordförande i Nordiska Ministerrådet och valde ”Den nordiska modellen i en ny tid” som rubrik för sitt ordförandeskapsprogram. Programmet byggde på fem teman: minskat utanförskap, stärkt konkurrenskraft, ett hållbart samhälle, demografiska utmaningar och Norden i världen.

Närmare 20 ministermöten och ca 100 andra möten och seminarier har ägt rum. Samarbetet inom Nordiska Ministerrådet har under det svenska ordförandeskapet ytterligare fördjupats och utvecklas.

Inom Nordiska Ministerrådets budget har en s.k. prioriteringsbudget upprättats för finansiering av politiskt högt prioriterade samarbetsprojekt. Sverige kunde under 2013 som första ordförandeland utnyttja denna budget och därigenom finansiera fyra helt nya nordiska satsningar: gruvnäringssamarbetet

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

”NordMin”, ett arbetsmarknadsmöte på statsministernivå med fokus på unga i Norden, ett projekt rörande lärlingsutbildningssystemen i Norden kallat ”lärande på arbetsplats” samt en emissionsinventering av kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar i de nordiska länderna. Ett omfattande arbete med att modernisera budgeten och samarbetsformerna inleddes under det svenska ordförandeskapet.

Arbetet med att undanröja gränshinder i Norden ägnades mycket uppmärksamhet under året. Samarbetsministrarna fattade beslut om en handlingsplan för arbetet under perioden 2014- 2017 och ett nytt Gränshinderråd har inrättats med verksamhetsstart i januari 2014.

Den nordiska kulturfestivalen Nordic Cool på Kennedy Center i Washington i februari-mars 2013 blev en synlig manifestation för Norden i världen. Festivalen hade drygt 200 000 besökare och 750 tillresta nordiska artister och konstnärer.

De bilaterala relationerna med de nordiska länderna har varit fortsatt goda under det gångna året som mer eller mindre har präglats av besök, turism, andra resor över gränserna, samverkan och utbyte inom handel, näringsliv och kultur.

Sverige ledde under 2013 arbetet inom ramen för det nordiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet. Detta samarbete har fortsatt att utvecklas och fördjupas, såväl när det gäller engagemanget för närområdesfrågorna som för utökad samverkan kring viktiga globala frågor och den internationella utvecklingen.

Sverige ledde även under 2013 det nordiskbaltiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet, där särskild uppmärksamhet ägnades åt Östliga partnerskapet, Ryssland och energifrågor i regionen.

I skrivelsen om nordiskt samarbete (skr. 2013/14:90) redogörs för Sveriges samarbete under 2013 mellan de nordiska ländernas regeringar, med huvudsaklig inriktning på verksamheten i Nordiska Ministerrådet.

Konsulär verksamhet

Svenska medborgare och personer som likställs med svenska medborgare har erhållit hjälp av UD när de råkat i svårigheter utomlands eller befunnit sig i krisdrabbade områden. Många har

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

fått hjälp direkt av utlandsmyndigheter utan inblandning av departementet. Antalet konsulära ärenden är fortsatt stort.

Information till allmänheten om UD:s reseråd och ambassadernas reseinformation har fortsatt varit en omfattande uppgift.

En omfattande konsulär krishanteringsinsats genomfördes i samband med orkanen Haiyan i Filippinerna. Större krisövningar har genomförts vid ambassaderna i Nairobi, New Delhi och Mexiko City.

Sverigefrämjande i utlandet

Målet för de statliga insatserna för information om Sverige i utlandet är att öka kunskapen, intresset och förtroendet för Sverige i utlandet och därigenom bidra till en ökad sysselsättning samt hållbar global utveckling. Insatserna ska bidra till en ökad internationell samverkan inom en rad områden. Uppdragen spänner över utrikes-, bistånds-, handels-, miljö- och utbildningspolitik. Verksamheten genomförs framför allt av Svenska institutet (SI), som finansieras via anslag 1:9 Svenska institutet, och svenska utlandsmyndigheter, som i detta arbete finansieras via anslag 1:10 Information om Sverige i utlandet, och berör områden som kultur, samhälle, utbildning och forskning, näringsliv och innovation samt demokrati och global utveckling.

Huvuddelen av Svenska institutets Sverigefrämjande arbete sker inom två av institutets verksamhetsområden: Skapa intresse och förtroende för Sverige och Talangmobilitet, där den senare verksamheten handlar om aktiviteter och stipendieverksamhet för att marknadsföra Sverige som studiedestination för högskoleutbildning gentemot tredje land.

Svenska institutets publika verksamhet omfattar bl.a. Sverige-kommunikation via digitala kanaler och tryckt information, journalistbesök och strategiskt arbete mot utländska medier, evenemang samt relationsskapande möten. Målet är att skapa intresse, dialog och uppmärksamhet för Sverige och svenska kompetenser i andra länder genom relevanta aktiviteter.

Under 2013 har Svenska institutet och de svenska utlandsmyndigheterna genomfört en rad aktiviteter runt om i världen. Den mobila utställningsplattformen ”Innovative Sweden” har

visats i Berlin, Tokyo och Seoul. Genom samverkan med bland annat Vinnova, Business Sweden, svenska företag och högskolor har utställningen bidragit till internationella kontakter som långsiktigt gynnar Sverige och svenskt näringsliv samt samarbete och relationer med andra länder på utbildningsområdet. Dokumentärfotoutställningen Life Puzzle har visats på elva platser i sex länder. Utställningen lyfter fram frågor om att förena arbete och familj ur ett jämställdhetsperspektiv. SI har arrangerat, eller bidragit med medel för genomförandet av 24 mediebesök med totalt 120 deltagande journalister (2012: 26 resp. 102). Besöken har resulterat i 113 publicerade medieinslag, med en potentiell räckvidd på drygt 100 miljoner människor och ett uppskattat annonsvärde på 16,9 miljoner kronor, en ökning med drygt 35 procent jämfört med 2012.

På området för talangmobilitet har institutet genomfört marknadsföringsinsatser gentemot Brasilien, Indien, Kina och USA, beviljat 84 fler stipendier jämfört med 2012 och utvecklat webbplatsen studyinsweden.se för utökad användarvänlighet. Sidan har haft 1 800 000 besökare vilket motsvarar 2012 års siffror.

Satsningarna på information om Sverige genom sociala medier har varit fortsatt framgångsrikt. Antalet besökare på institutets nio digitala plattformar har ökat. Svenska institutet har lanserat en ny, gemensam visuell identitet för Sverigekommunikation riktad mot utlandet. Den nya identiteten ligger till grund för förnyelsen av webbplatsen Sweden.se, som lanserades i november. Under november– december har den nya sajten haft 59 procent fler besök än vad den tidigare versionen hade under samma period året innan (2013: 873 885, 2012: 551 242). Även besöken från Facebook har ökat under denna period jämfört med 2012 (2013: 356 814, 2012: 10 517). Med Sweden.cn har SI en särskilt anpassad sajt för Kina. I februari nystartades en Facebook-sida för kommunikation om Sverige på arabiska. Som en följd av detta har trafiken ökat till Sweden.se/ar med flest besök från Saudiarabien och en ökning med 80 procent av besökare från Syrien.

Sveriges arbete med offentlig diplomati innebär ett strategiskt arbetssätt som syftar till att påverka och få genomslag för svensk politik och svenska intressen och värderingar genom att utlandsmyndigheterna arbetar direkt mot individer och grupper i det civila samhället.

Arbetssättet bidrar till kunskap, förståelse och engagemang för Sverige i utlandet. Under 2013 slutfördes pilotprojektet med temat Det Öppna Sverige där prioriterade frågor varit frihet och säkerhet på nätet, det öppna biståndet, frihandel samt ansvarsfullt företagande och nu ingår offentlig diplomati som en del av samtliga utlandsmyndigheters verksamhetsplanering.

Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet (NSU) har under 2013 tagit fram en ny strategi för arbetet med Sverigebilden i utlandet. Strategin är en utveckling av den kommunikativa plattformen, med kärnvärdena öppenhet, nytänkande, äkthet och omtänksamhet, som togs fram 2007. Under 2013 har även Kulturdepartementet tillkommit som medlem i Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet.

Sverigefrämjandet i utlandet berör även utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning och utgiftsområde 24 Näringsliv avsnitt 4 Utrikeshandel, handels- och investeringsfrämjande

Samarbete inom Östersjöregionen

Det övergripande målet för anslag 1:11

Samarbete inom Östersjöregionen är att främja integration och samverkan kring Östersjön, en förbättrad miljö i regionen samt att stödja en demokratisk utveckling i Ryssland. Utfallet för det svenska stödet till samarbete inom Östersjöregionen 2013 var 156 698 546 kronor. Av utfallet ska 16 764 030 kronor avräknas biståndsramen – detta innefattar insatser inom ramen för Svenska institutets (SI) verksamhet. Genom Östersjösamarbetet 2013 finansierades SI:s Östersjösamarbete, Sida:s och SI:s insatser i Ryssland avseende demokrati, mänskliga rättigheter och miljö, samt insatser inom ramen för Östersjöstaternas råd (CBSS), EU:s strategi för Östersjöregionen, Nordliga dimensionen, Arktiska rådet och Barentsrådet. Under året avslutades Sveriges ordförandeskap i Arktiska Rådet. En överenskommelse träffades om samarbetet vid oljeutsläpp och rapporter om den biologiska mångfalden och havsförsurningen antogs. Även den långsiktiga resiliensen i Arktis uppmärksammades och ett möte med de Arktiska miljöministrarna arrangerades. En övergripande bedömning är att Östersjösamarbetet överlag har gett goda resultat. Samarbetet har bl.a. bidragit till ökad integration

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

och ökad samverkan. Nedan följer i korthet en sammanfattning av de resultat som Östersjösamarbetet har bidragit till.

Resultat i Östersjöregionen och Ryssland

Svenska institutets verksamhet i Östersjöregionen syftar till att främja en hållbar regional utveckling samt att stödja demokrati och mänskliga rättigheter i Ryssland. Den övergripande bedömningen är att insatserna genom Svenska institutet (SI) under 2013 inom ramen för samarbetet i Östersjöregionen har visat på goda resultat. SI:s verksamhet har dels ökat intresset och kapaciteten hos mottagande organisationer att söka EU-finansiering vilket bl.a. bidrar till mer ekonomiskt hållbara organisationer. Dels har verksamheten stärkt nätverken mellan civilsamhällesorganisationer, högskolor och entreprenörer kring Östersjön, vilket har ökat kunskapen i och om regionen, bl.a. genom erfarenhetsutbyte. Projektstödsformen med projektinitiering har stärkt genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen för svenska aktörer tillsammans med andra aktörer i Östersjöregionen och har bidragit till att nå en högre utväxling av anslaget med hjälp av olika former av EU-finansiering. För att stärka samarbetet i Östersjöregionen har SI arbetat aktivt med kommunikations och informationsaktiviteter om Östersjösamarbetet och EU-finansiering, vilket också bidragit till en hög andel svenska projektdeltagare i EU:s handlingsplan för EU:s strategi för Östersjöregion. Unga ledare och beslutsfattare från regionen har stärkt sin kompetens avseende bl.a. ansvarstagande ledarskap och krisberedskap. Stipendier till studenter från Östersjöstaterna har ökat studenternas rörlighet och därmed skapat kontakter mellan ungdomar i regionen. SI har under 2013 stärkt sitt arbete med alumniverksamhet för att utveckla kontakterna och nätverken mellan tidigare och nya stipendiater.

För Ryssland kanaliseras Sveriges stöd huvudsakligen genom Sida, men även genom SI. Stödet inriktar sig på demokrati och mänskliga rättigheter samt miljöinsatser. Stödet till civilsamhällets organisationer har inneburit att dessa kunnat upprätthålla sin kapacitet och sina kontakter med partnerorganisationer.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

Inom miljöområdet utgår stödet bl.a. genom finansiering av investeringar i syfte att uppnå gränsöverskridande miljöförbättringar, inklusive minskning av utsläppen till Östersjön. Stödet kanaliseras främst via internationella finansiella institutioner såsom Europeiska utvecklingsbanken (EBRD), Nordiska investeringsbanken (NIB) och Nordiska miljöinvesteringsbolaget (NEFCO). Detta sker bl.a. i det multilaterala ramverket Nordliga dimensionens miljöpartnerskap (NDEP), där svenska gåvomedel kombineras med lån från bankerna vilket genererar en finansiering som ofta blir större än vad enbart bilaterala bidrag skulle kunna ge. Stödet har bidragit till ökade investeringar inom avfallshantering och fjärrvärme samt utbyggnad av reningsverk i tätorter i nordvästra Ryssland. Insatserna leder till minskade utsläpp av bl.a. fosfor och kväve i Östersjön.

I Barentsregionen har arbetet för en miljömässigt hållbar ekonomisk och industriell utveckling fortskridit under det finska ordförandeskapet i Barentsrådet 2013. Sverige har under året prioriterat arbetet med näringslivsutveckling och miljösamarbete i Barentsregionen. Länsstyrelserna i Västerbottens och Norrbottens arbete fokuserar på ekonomisk, social och miljömässig hållbar utveckling. Detta sker bl.a. genom att stärka regionala kontakter och fördjupa det nordiska samarbetet inom området som bl.a. ökar erfarenhetsutbyten och samverkan. Vidare har den förra regeringen även utsett Västerbottens landshövding till svensk representant i en nordisk expertgrupp för utökat nordiskt samarbete i Barents- och Arktisregionen. Verksamheten inom Östersjöstaternas råd (CBSS – Council of Baltic Sea States) har under 2013 genomförts under ryskt följt av finländskt ordförandeskap. Flera viktiga initiativ har vidareutvecklats under året, såsom inrättande av ett moderniseringspartnerskap för Kaliningrad, klimatanpassningsprojekt samt etablerande av en projektstödsfacilitet och ett projektfinansieringsinitiativ i syfte att underlätta och främja projektfinansiering i Östersjöregionen. Det finländska ordförandeskapet har fört dessa initiativ vidare. På grund av EU:s riktlinjer för möten på politisk nivå med Ryssland efter landets aggression mot Ukraina inställdes det till i juni 2014 inplanerade Östersjötoppmötet i Åbo.

Samarbetet inom Östersjöregionen är en central del i den svenska grannskapspolitiken. Bedömningen är att verksamheten lett till goda resultat inom en rad relevanta områden. Miljöinsatser samt arbete för hållbar tillväxt och samarbete mellan regionens unga är områden som särskilt kan uppmärksammas. Samarbetet inom Östersjöregionen har bidragit till att främja integration och samverkan kring Östersjön, att förbättra miljön i regionen samt att verka för en demokratisk utveckling i Ryssland.

2.4.3Analys och slutsatser

Inspektionen för strategiska produkter: ISP är en liten myndighet som täcker ett brett tekniskt område med många ärendetyper. Det saknas enkla sätt att mäta kvalitén i den myndighetsutövning som ISP utför i rollen som tillstånds- och tillsynsmyndighet inom exportkontrollområdet. Många av ärendena är komplexa till sin natur och myndighetens beslut är i de flesta fall slutligt. ISP bedriver dock ett aktivt kvalitetsarbete och har de senaste åren stärkt sina rutiner och förbättrat beslutsunderlagen. Bedömningen är att myndigheten genomgående håller en hög nivå i dessa avseenden. Den granskning som genomfördes av Riksrevisionen 2012 följs nu upp.

Myndighetens tillgänglighet i ärenden, t ex. mätt som genomsnittliga handläggningstider och ärendebalanser, bedöms som gott. Detta är även ett indirekt kvitto på att processen fungerar från företagens perspektiv.

Svenska institutet. Den Sverigefrämjande verksamheten har haft god effekt för att sprida information och kunskap om Sverige i utlandet.

Svenska institutets analys av resultat bygger på genomförda uppföljningar och i vissa fall utvärderingar. Inom de flesta programmen har SI gjort enkätundersökningar, där svarsfrekvensen varit god. Målen för de olika programmen verkar, utgående från enkätundersökningarna, ha uppfyllts. Genom mer omfattande, specifika utvärderingar kan underbyggda slutsatser dras också vad gäller SI:s bidrag till mer långsiktiga effekter.

Inom verksamhetsområdet Skapa intresse och förtroende för Sverige har en ny, gemensam identitet för kommunikationen mot utlandet

lanserats och implementerats på bland annat Sweden.se. Den gemensamma identiteten är del av den nya strategin för arbetet med Sverigebilden i utlandet som implementeras under 2014. I detta arbete har samverkan stärkts mellan medlemmarna i Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet, NSU. UD och Svenska institutet är generellt särskilt framgångsrika i sitt arbete med digitala och sociala medier. Detta har visat sig bland annat genom ett stort antal följare internationellt av UD:s och SI:s konton på sociala medier samt ökad efterfrågan från andra utrikesförvaltningar att förevisa hur Sverige arbetar med sociala medier. Detta bidrar till att hålla Sverige i framkant vad gäller kommunikation samtidigt som det stärker Sveriges arbete inom offentlig diplomati.

Ökad tilldelning av stipendier inom verksamhetsområdet Talangmobilitet, med en ökad aktivitet i alumnnätverken som följd, visar att denna verksamhet är av vikt och relevans för Sverige som destination för studier på högre nivå.

2.5Politikens inriktning

Det budgetförslag för 2015 som nu lämnas till riksdagen har utformats under den korta tid som enligt riksdagsordningen står till en ny regerings förfogande. Det har inneburit att en fullständig omarbetning av samtliga delar av budgeten i enlighet med regeringens politik inte har varit möjlig.

Internationell krishantering

Sveriges deltagande i freds- och säkerhetsfrämjande insatser finansieras inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan, utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap samt utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

I det följande beskrivs viktiga förändringar och prioriteringar i det svenska deltagandet i internationell krishantering som är finansierat under alla tre utgiftsområdena för det kommande budgetåret.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

Målsättningar

Målet är att genom svensk medverkan i internationella fredsfrämjande insatser bidra till att förebygga, hantera och lösa kriser och konflikter samt att bidra till fredsbyggande. I grunden ligger försvaret av universella normer och värden, såsom demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet, mänsklig värdighet och utveckling. Genom deltagandet främjar Sverige en världsordning som med sin grund i folkrätten bidrar till fred, frihet och försoning.

Utrikes-, säkerhets- och biståndspolitiska bedömningar och prioriteringar ska vara styrande för svenskt deltagande i fredsfrämjande insatser. Även försvarspolitiken och politikområdet för rättsväsendet ska beaktas. De olika politikområdena ska stödja varandra i internationella krishanteringsinsatser.

Riksdagen har beslutat att målet för det militära försvaret ska vara att enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet, försvara Sverige och främja vår säkerhet. Detta ska bl.a. åstadkommas genom att förebygga och hantera konflikter och krig. Insatser för detta ändamål kan genomföras, förutom på vårt eget territorium, även i och utanför närområdet (prop.2008/09:140, bet. 2008/09:FöU10).

Målet för Sveriges deltagande i civila krishanteringsinsatser är att skapa förutsättningar för människor i konflikt- och postkonfliktsituationer att leva i fred, frihet, säkerhet och rättvisa. I internationella krishanteringsinsatser ska särskilt kvinnors och flickors roll och intresseen beaktas.

Inriktning och genomförande

Planeringen av internationella krishanteringsinsatser måste ta hänsyn till utvecklingen i omvärlden. En strävan är därför att bibehålla tillräcklig flexibilitet och handlingsfrihet för att kunna prioritera om, ändra inriktning och därigenom svara upp mot nya eller förändrade behov av insatser.

Det ligger i Sveriges intresse att fortsatt bidra till såväl nya som etablerade insatser inom FN, EU, Nato och OSSE. Det är angeläget att ha en huvudsaklig inriktning som möjliggör ett långsiktigt engagemang och bestående resultat i de olika insatserna.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

Rysslands agerande mot Ukraina kräver att krisen hanteras och att Sverige bidrar till att bygga förtroende. Bidragen till fred och säkerhet i Östeuropa kommer att vara en central uppgift för Sverige under 2015 även med krishanteringens instrument.

EU:s och Natos militära insatsverksamhet kommer att få en förskjutning mot förmågehöjande insatser, dvs. träning och utbildning av tredje länders försvarsmakter eller andra organisationers fredsfrämjande styrkor. EU:s civila insatser väntas fortsätta att öka i omfattning med fokus på reformstöd inom rättsväsende och gränshantering. FN:s fredsfrämjande går däremot mot att tydligare överbrygga fredsinsatserna till det mer långsiktiga utvecklingssamarbetet. Afrika förblir den i särklass viktigaste arenan för FN:s fredsfrämjande medan OSSE:s verksamhet kommer att ha en stark betoning på Ukraina.

Den Afrikanska unionen och de subregionala organisationerna i Afrika är beredda att ta ett allt större ansvar för fred och säkerhet i Afrika. I flera konflikter är det afrikanska styrkor som stått för såväl initiala insatser som mer långvariga. För Sveriges del blir det viktigt att hitta former, framförallt genom EU och FN, att stödja dessa afrikanska strävanden.

Utvecklingen i omvärlden under 2014 innebär att bidragen till internationella krishanteringsinsatser ökas under 2015 där behoven är som störst. Samtidigt kommer andra bidrag att minska. Bidragen till Afghanistan och Kosovo anpassas i takt med att ländernas egen förmåga utvecklas. Därutöver fortsätter Sverige sitt engagemang i övriga regioner.

Sverige ska ha förmåga att anpassa bidragen till efterfrågan på särskild kompetens. Det finns en ökad efterfrågan på förmågehöjande insatser och civila kompetenser såsom kvalificerad rådgivning inom rättssektorn och gränshantering samt ökat behov av stöd till internationella organisationers huvudkontor för insatsen.

Under första halvåret 2015 står den nordiska stridsgruppen i beredskap under svensk ledning.

De svenska bidragen

Afghanistan

Regeringens inriktning är att Sverige ska fortsätta arbetet med att stödja utvecklingen av de afghanska säkerhetsstrukturernas förmåga att

hantera säkerheten i Afghanistan efter det att ISAF fasas ut vid utgången av 2014. Målsättningen är att bidra till att åstadkomma en långsiktig stabilitet och en positiv säkerhetsutveckling i landet.

Sverige avser därför att bidra till utbildnings- och rådgivningsinsatsen Resolute Support Mission (RSM) med syftet att stödja, utbilda och genomföra rådgivning till de afghanska säkerhetsstrukturerna. Sveriges bidrag planeras bestå av högst 50 personer på plats och inriktningen är att det svenska bidraget i huvudsak ska vara verksamt i norra Afghanistan. Bidraget kommer främst att bestå av rådgivare samt personal vid de staber som leder RSM. Det svenska bidraget kommer att fasas in under 2014, i takt med att förberedelserna för insatsen genomförs parallellt med ISAF:s verksamhet. Regeringen avser under hösten 2014 att lämna förslag till riksdagen om svenskt deltagande i RSM. Målsättningen är att den nya insatsen ska vara fullt operativ den 1 januari 2015.

Regeringens strävan är att fortsatt stödja FN:s civila insats i Afghanistan (UNAMA). I och med avslutningen av ISAF kommer även UNAMA:s militära rådgivningsfunktion spela en allt viktigare roll, inte minst avseende oberoende säkerhetsbedömningar. Svenska sekunderingar till militära rådgivarbefattningar kan bli aktuella även under 2015.

Bidragen till EUPOL Afghanistan fortsätter, men med något minskad nivå. EUPOL Afghanistan väntas fortsätta sin verksamhet fram till och med utgången av 2016. Under 2014-2015 kommer insatsen att behöva anpassa sig efter de förutsättningar som kommer att gälla när den internationella militära närvaron omstruktureras.

Afrika söder om Sahara

Trots att många länder i Afrika gjort betydande ekonomiska och demokratiska framsteg så utspelar sig en stor andel av världens väpnade konflikter fortfarande i Afrika söder om Sahara, något som avspeglar sig i ett ökande antal krishanteringsinsatser inom både FN och EU. Sverige har ett betydande engagemang för hållbar utveckling i Afrika, inte minst i form av bilaterala biståndsinsatser i ett antal länder. Fred och säkerhet är en nödvändig om än inte tillräcklig förutsättning för utveckling. Sverige kommer att fortsätta att lämna substantiella bidrag till FN:s och EU:s krishanteringsinsatser i Afrika söder om Sahara och också verka för att

stärka den afrikanska förmågan att hantera regionala kriser på den egna kontinenten.

EU har aviserat sin beredskap att utveckla samarbetet med Afrikanska unionen och andra regionala organisationer i syfte att stärka deras förmågor att ta ansvar för fred och säkerhet. Regeringen avser att inom ramen för EU- samarbetet och befintliga resurser bidra till detta samarbete.

Det internationella samfundets krishanteringsinsatser förutses fortsätta att öka i Somalia. Både EU:s och FN:s närvaro ökar i landet. Sverige avser fortsätta bidragen till EU:s civila och militära förmågehöjande insatser. Regeringen avser lämna förslag till riksdagen om att åter bidra till EU:s maritima insats utanför Somalia med ett styrkehögkvarter under 2015. Bidraget ska genomföras i nära samverkan med Nederländerna.

Sveriges engagemang fortsätter i FN:s insats i Sydsudan (UNMISS). Under 2014 har UNMISS ställts inför svåra utmaningar i och med den radikalt försämrade säkerhetssituationen i landet, med stort mänskligt lidande och stora humanitära utmaningar till följd. Det svenska engagemanget bör fortsätta.

Läget i Sahelregionen bedöms fortsatt vara instabilt och problematiskt under 2015. Sverige avser att bidra med olika former av krishanteringsinstrument, för en normalisering och fredlig utveckling i Mali, i tillägg till det bilaterala utvecklingssamarbetet. Sverige kommer att bidra till EU:s civila och militära förmågehöjande insatser i Mali och Niger (EUCAP SAHEL Niger, EUCAP SAHEL Mali och EUTM Mali). EUTM Mali kommer att fortsätta utbildningen av den maliska försvarsmakten, inklusive av maliska instruktörer, och fortsätta rådgivningen för säkerhetssektorreform.

Den 1 juli 2013 inledde FN:s stabiliseringsinsats i Mali (MINUSMA) sin verksamhet enligt FN:s säkerhetsrådsresolution 2100. MINUSMA:s mandat syftar till att förbättra säkerheten i Mali, återupprätta den konstitutionella och demokratiska ordningen samt understödja långsiktigt hållbara lösningar på krisen i landet. Sverige kommer med start under hösten 2014 att lämna ett substantiellt militärt styrkebidrag till MINUSMA (prop. 2013/14:189). Bidraget ligger i linje med Sveriges engagemang för fred och utveckling i Afrika och är därtill ett uttryck för det svenska stödet till

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

FN och dess fredsfrämjande verksamhet. Sverige fortsätter även att bidra med poliser till MINUSMA, och undersöker möjligheterna för att också bidra med kriminalvårdare och annan civil personal som efterfrågas.

I oktober 2012 inledde UNMIL en gradvis nedtrappning av sin militära närvaro i Liberia som fortsätter under 2014. Samtidigt får de civila delarna av insatserna i landet allt större betydelse. Sverige fortsätter att lämna ett stort bidrag med poliser, kriminalvårdare och experter inom freds- och statsbyggande till UNMIL, vilket kompletteras med bilateralt reformstöd. Utvecklingen i landet och för UNMIL är osäker mot bakgrund av ebolakrisen.

Sverige kommer att fortsätta att bidra med militärobservatörer, poliser, kriminalvårdare och en expert inom medling till FN:s stabiliseringsinsats i Demokratiska republiken Kongo (MONUSCO) med oförändrad ambitionsnivå. Regeringen kan också komma att bidra med civila observatörer till insatsen med start under senare delen av 2014 om detta efterfrågas. Sverige ska fullfölja sitt deltagande i EU:s kvarvarande insats i Demokratiska republiken Kongo (EUSEC) som planeras avslutas under juni 2015.

Sveriges kommer att fortsätta ge ett mindre bidrag till FN:s insats i Elfenbenskusten under 2015.

Västra Balkan

I takt med att utvecklingen på Västra Balkan går i riktning mot normalisering och stabilitet, väntas de internationella krishanteringsinsatserna minska. Sverige ska anpassa sitt bidrag till de förändrade behoven. EU:s rättsstödsinsats i Kosovo (EULEX Kosovo) väntas minska i omfattning och fokusera sitt mandat fram till och med juni 2016, då dess förlängda mandat löper ut. Regeringen bedömer att EU fortsatt kommer att behöva vara närvarande i landet, och avser fortsatt bidra till insatsen men i minskad omfattning jämfört med tidigare år. Av särskild vikt för svensk del framöver är stärkandet av hela rättskedjan i Kosovo och bättre effektivitet i EU:s insatser.

Sverige fortsätter att bidra till Kosovos säkerhetsstruktur med sekundering av uppemot ett tiotal personer i form av officerare till stab och samverkan samt som rådgivare till Nato Advisory Team (NAT), Nato Liaison and Advisory Team (NLAT) samt till högkvarteret

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

för Kosovo Force (KFOR). Stöd ska även kunna lämnas i form av kapacitetshöjande utbildningar för personal inom säkerhetsstrukturerna i Kosovo. Inom ramen för Sveriges stöd till säkerhetssektorreform bidrar Sverige även med en person till Kosovo Security Council.

OSSE:s fältnärvaro kommer fortsatt att vara betydelsefull i och med att EULEX Kosovo avvecklas. Inom ramen för OSSE-samarbetet väntas riktade personalbidrag till OSSE- missionerna på Västra Balkan. Sverige verkar i OSSE för att organisationens fältnärvaro på sikt ska minska i regionen.

Mellanöstern, Palestina, Irak

Det svenska bidraget till UNTSO, som genom sin närvaro i fem länder förblir strategiskt relevant, förutses ligga på oförändrad nivå. Sverige avser fortsatt bidra till den civila observatörsstyrkan på Hebron (TIPH) med 12- 13 personer. TIPH förväntas dra lärdomar från den utvärdering som ska genomföras under 2014. Beredskap ska finnas för att öka engagemanget i EUPOL COPPS och EU:s gränsstödinsats i Rafah, EUBAM Rafah, i händelse av att parterna efterfrågar det eller om behov av stöd uppstår för ny insats i området.

Sverige har beredskap att delta om och när en fredsfrämjande insats i Syrien kan bli aktuell.

Situationen i Irak är djupt oroande. Läget är akut och de humanitära behoven stora. Det svenska stödet riktar sig framför allt till människor som befinner sig på flykt från ISIL och som måste få hjälp för att kunna överleva i väntan på att situationen förbättras eller att de kan finna andra säkra tillflyktsorter. Det materiella stödet består av tält och andra förnödenheter och det personella stödet av expertis att leda, koordinera och genomföra de internationella hjälpinstaserna eller ge råd och stöd till lokala myndigheter i Irak. Regeringen har en beredskap för att fortsatt kunna bidra med civila insatser i Irak.

Nordafrika

Situationen i Nordafrika präglas av fortsatt instabilitet. Den politiska utvecklingen i Egypten är turbulent och säkerhetsläget på Sinai har förvärrats. Sverige kommer fortsätta att bidra till stabiliteten, bland annat genom att finansiellt stödja den organisation som övervakar genomförandet av fredsavtalet mellan Israel och Egypten (Multinational Forces and Observers,

MFO). MFO är en betydelsefull aktör som bidrar till fredsavtalets efterlevnad och har en lugnande inverkan på läget i regionen. När det åter finns förutsättningar för EU:s gränshanteringsinsats (EUBAM Libya) att återuppta verksamheten i Libyen ska Sverige vara berett att bidra.

Östeuropa och Centralasien

Sveriges bidrag till insatser i Östeuropa kommer att öka med anledning av utvecklingen i Ukraina. Det internationella samfundet har ett stort ansvar att motverka kränkningar av Ukrainas territoriella integritet och suveränitet och destabilisering av landet, och samtidigt stödja Ukrainas egna reformansträngningar. Sverige bidrar substantiellt till OSSE:s särskilda observatörsinsats, som bedriver oberoende observationer av situationen i Ukraina och verkar konfliktförebyggande. Sverige bidrar även till EU:s delegationskontor i Kiev. Sverige avser bidra med personal till EU:s nyinrättade och rådgivande insats (EUAM) i Ukraina. Insatsen ska stödja reformer i rätts- och civila säkerhetssektorn.

Sverige avser ge ett fortsatt svenskt bidrag under 2014 till EU:s civila observatörsinsats (EUMM) i Georgien, vilken också har en stabiliserande roll i regionen. Ett fortsatt starkt EU-engagemang i Georgien är nödvändigt. Även EU:s gränsstöds- och kapacitetsbyggnadsinsats (EUBAM) i Moldavien och Ukraina är viktig för stabiliteten i regionen varför Sverige fortsatt avser att delat i insatsen. Beredskap ska finnas för ett ökat engagemang i Ukraina.

Under 2014 förutses även fortsatt deltagande i civila OSSE-insatser i Södra Kaukasien och Centralasien, med visst fokus på den senare regionen. Sverige verkar för att OSSE ska upprätthålla sin fältnärvaro i Centralasien.

Övrigt

Sverige bibehåller sitt engagemang i CICIG (Guatemala), UNMOGIP (Indien-Pakistan) och NNSC (Koreahalvön).

Utveckling av Sveriges förmåga att bidra till civil krishantering

Vi kan inte förutspå händelser i omvärlden och varje ny kris eller konflikt är unik. De internationella civila krishanteringsinsatserna blir allt mer komplext sammansatta och gränsar både

till det mer långsiktiga biståndet och till det militära fredsbevarande stödet. Sverige avser därför anpassa bidragen efter behoven i konflikt- och postkonfliktsituationer, effektivisera och fokusera verksamheten samt stärka samarbete mellan olika aktörer. För att svenska bidrag inom den civila krishanteringen ska kunna genomföras framgångsrikt är det viktigt med flexibilitet och handlingsfrihet så att inriktningen kan förändras och verksamheten prioriteras om för att kunna möta de nya behoven inom ramen för tilldelade medel.

Strategin för internationell civil krishantering styr användningen av medel för Sveriges deltagande i internationella civila krishanteringsinsatser som finansieras under utgiftsområde 7. Sverige ska aktivt kunna bidra till att utveckla de internationella organisationernas arbete inom civil krishantering.

Polisen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården kommer att fortsätta utveckla sitt samarbete kring den internationella verksamheten i syfte att säkerställa ett sammanhållet rättskedjeperspektiv i insatserna.

Ovan nämnda myndigheter inklusive Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Kustbevakningen och Folke Bernadotteakademin ska fortsatt samverka om genomförandet av insatser inom den internationella fredsfrämjande verksamheten. Samverkan ska bl.a. ske i det myndighetsråd som upprättats.

Framtida truppbidrag

Sverige har beredskap att bidra till militära krishanteringsinsatser i EU:s, FN:s och Nato:s regi. Under första halvåret 2015 står Nordiska stridsgruppen under svensk ledning i beredskap att ställas till EU:s förfogande. Regeringen anser att stridsgruppen ska sättas in vid behov, och det är särskilt angeläget om FN efterfrågar stöd.

Sverige ska fortsatt vara drivande för att utveckla EU:s krishanteringsförmågor. Arbetet med att utveckla EU:s militära snabbinsatsförmåga är viktig. Sverige ska verka för att EU:s stridsgrupper blir mer användbara, flexibla och kostnadseffektiva.

FN:s fredsfrämjande är alla medlemsstaters ansvar. FN:s trovärdighet och legitimitet vilar på detta ansvar. Sverige kommer aktivt att söka

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

bidra till sådana insatser. Utöver FN:s egna insatser ger FN:s säkerhetsråd i uppdrag till internationella och regionala organisationer att genomföra fredsfrämjande insatser. Sveriges deltagande i EU:s och Nato:s insatser samt EU:s stöd till exempelvis AU:s insatser genomförs för att utgöra ett stöd till FN och internationell fred och säkerhet.

Sveriges deltagande i pågående Nato-insatser minskar i bredd och omfattning. Det är viktigt att bevara förmågan att samverka med Nato inför eventuella framtida insatser, till exempel genom deltagande i övningsverksamhet och utbyte av erfarenheter.

Sveriges fokus riktas också mot deltagande i icke-väpnade stöd- och utbildningsinsatser, till stöd för reform och utvecklingen av säkerhetssektorn i konflikt- och insatsområden (SSR) samt med svensk militär expertis och personal.

Annan freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet

Vid sidan av den internationella krishanteringen behöver Sverige använda sig av gränsöverskridande instrument för att kunna möta dagens globala och komplexa utmaningar. Under 2015 kommer Sverige bidra till den internationella freds- och säkerhetsfrämjande verksamheten genom såväl politik- och idéutveckling som att ge stöd till organisationer och institutioner som verkar inom området. Sverige kommer framförallt att bedriva den idéutvecklande freds- och säkerhetsfrämjande verksamheten inom ramen för FN och EU. Det är viktigt att Sverige kan bidra till att utveckla de internationella organisationernas metoder för olika typer av freds- och säkerhetsfrämjande samt fredsbyggande insatser.

Sverige kommer att fortsätta sitt engagemang i FN:s fredsbyggandekommission. Under det kommande året kommer särskilt fokus att läggas på att omsätta de erfarenheter som vunnits och att bidra till utvecklingen av FN-systemets förmåga att främja fredlig utveckling i konfliktdrabbade stater, bland annat inom ramen för den översyn av FN:s fredsbyggandearkitektur som ska äga rum under 2015.

Sverige ska fortsatt arbeta aktivt inom internationell fora för att stärka genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor,

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

fred och säkerhet. Under 2015 kommer en ny nationell handlingsplan för genomförandet av resolution 1325 och dess efterföljande resolutioner tas fram tillsammans med berörda aktörer, vilken ska träda i kraft i januari 2016. Sverige ska under 2015 lägga särskilt fokus på att stärka genomförandet av resolution 1325 och dess efterföljande resolutioner i EU:s GSFP- insatser.

Sverige har varit pådrivande för att utveckla samarbetet inom EU:s Östliga partnerskap och kommer att fortsätta verka för att fördjupa detta samarbete när det gäller EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik. Europas frihet och säkerhet ska värnas genom att östra Europa omfattas av europeiska normer och gradvis integreras även på det säkerhetspolitiska området. Det kan bland annat ske genom att länderna i det Östliga partnerskapet deltar i EU:s krishanteringsinsatser och reformera sina säkerhetssektorer.

Under 2015 kommer Sverige fortsatt verka för att EU ska anta en europeisk global strategi.

Sverige ska engagera sig för diplomati, medling och informell dialog inklusive i Europeiska fredsinstitutet.

Sverige kommer att fortsätta att verka för en ytterligare fördjupning och förstärkning av det nordiska samarbetet på det utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska området. Bland annat diskuteras fortsatt övningsverksamhet och utveckling av bilaterala samarbeten. Fortsatt samarbete med de nordiska länderna förutses bland annat kring FN-systemets fredsbyggande verksamhet och New Deal-processen.

Sverige kommer aktivt att delta i det fortsatta arbetet i US-Nordic Security Dialogue, såväl på huvudstadsnivå som i fält, bland annat genom samarbete kring översynen av FN:s fredsbyggandekommission och avseende FN:s fredsfrämjande insatser. Gemensamma insatser planeras även bland annat för främjande av implementeringen av resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet och insatser för att bekämpa sexuellt könsbaserat våld. Även andra samarbetspartners kommer att sökas i detta centrala arbete.

Att främja fred, säkerhet, mänskliga rättigheter och utveckling även på internet utgör en viktig del av Sveriges samlade utrikespolitik. Denna politik bygger på grundläggande värderingar som mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. En central

utgångspunkt är att folkrätten, inklusive de mänskliga rättigheterna, gäller fullt ut även på internet. Alla mänskliga rättigheter ska främjas i internetpolitiken; medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

Samarbete kring normbildande, förtroendebyggande åtgärder och andra utrikes- och säkerhetspolitiska frågor är centrala för att stärka internationell säkerhet och minska risker för angrepp och konflikter på området. Jämställdhets- och rättighetsperspektivet ska stärkas. Sverige ska bidra till att förbättra tillgången till och användningen av ett öppet, säkert internet globalt, inte minst för kvinnor och flickor. Målet med Sveriges globala internetpolitik ska vara att upprätthålla och stärka ett globalt tillgängligt, öppet och robust internet som präglas av respekt för mänskliga rättigheter och som bidrar till en hållbar ekonomisk, politisk och social utveckling och till innovation världen över. Samverkan och dialog med andra länder kring hela bredden av globala internetfrågor är en central del av detta arbete.

Sanktioner är ett ofta använt instrument inom EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik och kommer därmed fortsätta att ställa höga krav på engagemang från regeringens och behöriga myndigheters sida. Sverige kommer att fortsätta att prioritera kvalitet och rättssäkerhet i arbetet och att responsen på utvecklingen i de aktuella länderna blir adekvat liksom att frågor som villkor för sanktioners upphörande klargörs och diskuteras.

Sverige verkar inom EU och FN för att förebygga och motverka terrorism genom att aktivt bidra till genomförandet av EU:s och FN:s strategier mot terrorism. Förebyggande åtgärder mot terrorism och våldsam extremism, inklusive demokratibyggande, är centrala delar av Sveriges arbete mot terrorism. Sverige kommer bl.a. inom ramen för EU fortsatt verka för kapacitetshöjande insatser i särskilt utsatta områden så som Syrien, Irak, Afghanistan/Pakistan, Sahel och Afrikas Horn liksom i stora delar av norra Afrika och Nordafrika.

Arbetet med att stärka rättsstaten i en postkonfliktsituation är av stor betydelse. Det är också viktigt att stödet sker till hela rättskedjan. Sverige betonar därför fortsatt utvecklingen av ett svenskt rättskedjeperspektiv inom såväl bilateralt samarbete som i FN-, EU- och OSSE- insatser.

Nedrustnings- och icke-spridningsfrågor

Den övergripande målsättningen för svensk nedrustnings- och icke-spridningspolitik är att reducera, eliminera och förhindra spridning av massförstörelsevapen och att reglera, kontrollera och i vissa fall helt förbjuda konventionella vapen. Området är en hörnsten i svensk utrikespolitik och en prioritet i svenskt FN- arbete. Sverige ska, genom EU, tillsammans med andra likasinnade och nationellt, delta aktivt i förhandlingar om internationella avtal på området, verka för att befintliga avtal genomförs och vid behov stärks samt verka för att så många länder som möjligt ansluter sig till avtalen. Sverige ska bidra till genomförandet av EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen och delta aktivt i arbetet för att främja EU:s förslag till uppförandekod för rymden.

Sverige ska aktivt delta i arbetet inför översynskonferensen för icke-spridnings- fördraget (NPT) 2015. Detta arbete ska resultera i konkreta bidrag till översynskonferensen. Av särskild vikt för Sverige är verka för att genomföra handlingsplanen från översynskonferensen 2010 och att stödja arbetet för en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern.

Kärnvapnens oacceptabla humanitära konsekvenser har blivit en allt större fråga på den internationella dagordningen för kärnvapennedrustning. I december 2014 äger en konferens i denna fråga rum i Wien. Sverige kommer att delta aktivt i Wienkonferensen och stödja Österrikes arbete med att göra konferensen till en konstruktiv plattform för fortsatt arbete. Sverige kommer också tillsammans med likasinnade stater att aktivt driva kärnvapennedrustningsfrågorna framåt. I detta arbete ingår att delta i sonderingar och konsultationer för att undersöka förutsättningarna för att slutgiltigt avskaffa alla kärnvapen.

Sverige ska fortsatt vara aktiv i IAEA, med fokus på de regionala spridningsfrågorna rörande Iran, Nordkorea och Syrien och värnande av IAEA:s uppdrag att förhindra spridning av kärnvapen. Sverige ska i IAEA även verka för multilaterala ansatser till kärnbränslecykeln och stödja arbetet med att inrätta kärnbränslebanken under IAEA:s kontroll. Vidare ska Sverige ta aktiv del i det förberedande arbetet inför

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

toppmötet om nukleärt säkerhetsskydd i Washington 2016.

Sverige ska fortsatt bidra till ansträngningarna att bryta dödläget i nedrustningskonferensen (CD) och stödja eventuella förslag om substantiellt arbete inom CD:s huvudfrågor, särskilt vad gäller ett avtal om förbud mot tillverkning av fissilt material för vapenändamål (FMCT). Efter två aktiva år som samordnare av det internationella arbetet för att främja anslutningen till provstoppsavtalet CTBT kommer Sverige även fortsättningsvis att verka för ett stärkande av CTBT och för dess ikraftträdande och verifikationssystem.

Sverige ska ha beredskap att bidra till hanteringen av möjliga insatser för att eliminera och förhindra spridning av kemiska och biologiska vapen, inklusive genom FN och kemvapenorganisationen OPCW, samt för att stärka existerande mekanismer, såsom generalsekreterarmekanismen för undersökning av påstådd användning av biologiska och kemiska vapen.

Sverige ska delta aktivt för att främja och stärka Ottawa-konventionen (förbud mot antipersonella landminor). CWC (förbud mot kemvapen), BTWC (förbud mot biologiska vapen), CCM (förbud mot klusterammunition), samt CCW (reglerar användningen av särskilt inhumana vapen), inklusive pågående diskussioner om autonoma vapen.

Sverige ska fortsatt verka för att FN:s handlingsprogram liksom EU:s strategi för att bekämpa illegal handel med små och lätta vapen (SALW) genomförs, bland annat genom aktivt deltagande i uppföljningsmöten till 2012 års översynskonferens för handlingsprogrammet.

Sverige ska fortsatt delta i det internationella arbetet inom det s.k. Globala Partnerskapet och andra initiativ för ökad nukleär och kemisk säkerhet och biosäkerhet, samt för att förhindra att icke-statliga aktörer får tillgång till massförstörelsevapen.

Exportkontroll

Sverige ska fortsätta att arbeta för en så bred anslutning som möjligt till FN:s vapenhandelsfördrag ATT och för ett målmedvetet genomförande av fördraget. En

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

viktig del i arbetet under 2015 kommer att vara att förbereda och delta i fördragets första statspartskonferens.

Sveriges drivande roll i förhandlingarna hittills ger förutsättningar för att också fortsatt bidra till att förverkliga vapenhandelsfördragets målsättningar.

Vad gäller exportkontroll av krigsmateriel ska Sverige fortsatt verka för informationsutbyte och transparens i EU-arbetet inom ramen för EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport (2008/944/GUSP).

Regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag till ny krigsmateriellagstiftning i syfte att skärpa exportkontrollen gentemot ickedemokratiska stater inklusive följdleveranser och konsulttjänster. Den parlamentariskt sammansatta kommittén med uppdrag att lämna förslag till en ny krigsmateriellagstiftning i syfte att skärpa exportkontrollen gentemot ickedemokratiska stater ska lämna sitt betänkande den 15 december 2014. Betänkandet kommer därefter att beredas.

Sverige ska fortsatt delta i översynen av EU:s exportkontrollsystem för produkter med dubbel användning (PDA) som under 2015 väntas innefatta förhandlingar om förslag till ändringar i EU-förordningen 428/2009. Sverige ska också delta i arbetet i de multilaterala exportkontrollregimerna i syfte att stärka exportkontrollen som ett instrument mot spridning av massförstörelsevapen och okontrollerade flöden av konventionella vapen.

Inspektionen för strategiska produkter (ISP) är en nyckelaktör för att trygga Sveriges internationella åtaganden om icke-spridning av massförstörelsevapen och om konventionella vapen, samt våra nationella målsättningar vad avser export av krigsmaterial och produkter med dubbla användningsområden.

Krigsmateriel får endast exporteras om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. Tillståndsprövningen sker i enlighet med de strikta svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport, kriterierna i EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport, samt FN:s vapenhandelsfördrag. Arbetet med att utveckla kompetens och de närmare formerna för prövning mot vapenhandelsfördraget pågår och ska fortsätta under 2015.

ISP ska fortsatt stödja regeringskansliets arbete i internationella exportkontroll och icke-

spridningsfrågor och bistå andra myndigheter i deras icke-spridningsarbete.

Medlemskap i internationella organisationer och EU

EU:s gemensamma utrikes - och säkerhetspolitik, GUSP

EU utgör det centrala forumet för svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet inom EU, inklusive krishantering och fredsfrämjande insatser, är under fortsatt stark tillväxt. Sverige ska vara pådrivande när det gäller utvecklingen av den Europeiska Unionen som global aktör. Det är angeläget att EU genom en bred och effektiv utrikespolitik står väl rustat för att möta de globala utmaningar som Europa och världen står inför. Det är viktigt att EU:s gemensamma utrikestjänst (EEAS) är effektiv. Därför välkomnar Sverige det fortsatta arbetet med EEAS översyn.

Sverige avser fortsätta att bidra till såväl den konceptuella som operativa utvecklingen av EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Europeiska rådets möte om försvar i juni 2015 blir ett viktigt tillfälle att fatta beslut om inriktningen för det fortsatta arbetet. Ambitionen är att Europeiska rådet ska anta en strategi för EU:s globala agerande och verka för stärkt integrering av FN:s resolutioner om jämställdhet, fred och säkerhet i EU:s insatser.

Förenta nationerna

Sverige vill se en stark världsorganisation som har förmåga och resurser att ta sig an de globala utmaningarna. Sverige ska vara en aktiv kraft i FN och fortsatt aktivt delta i reformprocesser för ett modernare och effektivare FN. Sverige ska ha en stark röst i FN och verka för ett engagerat och konstruktivt EU i FN. Det politiska, personella och finansiella stödet kommer att fortsätta. De svenska profilfrågorna, som sträcker sig från fredsfrämjande i bred bemärkelse, nedrustning och icke-spridning, mänskliga rättigheter och humanitära frågor till fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling, kvarstår.

Sverige kommer fortsätta att betona effektiv användning av FN:s resurser samt frågor om resultatstyrning, ansvarsutkrävande, transparens, revision och granskning. Vidare strävar Sverige efter att öka antalet svenskar på höga tjänster inom FN-systemet.

Sverige är kandidat till en icke-permanent plats i FN:s säkerhetsråd för perioden 2017- 2018. Valet äger rum i generalförsamlingen 2016. Kandidaturen är anmäld inom ramen för det traditionella nordiska samarbetet och har således fullt politiskt stöd från övriga nordiska länder. Den svenska kandidaturen tar sin utgångspunkt i FN-stadgans artikel 23, som stipulerar att medlemsländernas bidrag till FN:s verksamhet, inklusive arbetet för internationell fred och säkerhet, ska vara vägledande vid valet av ickepermanenta medlemmar. Sverige engagemang i och stöd till FN:s verksamhet och för multilateralt samarbete liksom vårt globala engagemang och olika uttryck för internationell solidaritet utgör kärnan i arbetet med att mobilisera stöd för den svenska kandidaturen.

På det säkerhetsfrämjande området verkar Sverige för en fungerande FN-struktur i alla konfliktfaser. FN-operationerna, med sina multidimensionella mandat, blir alltmer komplexa och nya strategier måste utvecklas, som inbegriper nya och samordnade angreppssätt. Sverige avser att aktivt stödja detta arbete.

Sverige har en lång tradition av att bidra till FN:s fredsfrämjande insatser. Det väpnade förband som Sverige under 2014 ställer till FN:s förfogande i stabiliseringsinsatsen MINUSMA i Mali är ett uttryck för att Sverige återigen ökar sitt engagemang inom området. Samtidigt fortsätter Sverige att sekundera militärobservatörer, stabsofficerare, poliser och kriminalvårdare till en rad FN-insatser samt har beredskap att sekundera även annan civil personal. Sedan länge finns en ambition mellan de nordiska länderna om ett gemensamt truppbidrag till FN. Sverige kommer vidare att verka för att EU:s krishanteringsresurser ska kunna ställas till FN:s förfogande. Det ligger i Sveriges intresse att göra EU till en effektiv och pålitlig samarbetspartner till FN. I takt med att engagemanget inom FN ökar kommer andra fredsfrämjande militära insatser att behöva prioriteras ner.

Med utgångspunkt i erfarenheterna från medlemskapet i FN:s fredsbyggandekommission

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

och som ordförande i dess landspecifika konfiguration för Liberia kommer Sverige fortsätta att bidra till utvecklingen av FN:s fredsbyggandearbete.

OSSE

OSSE är med sin breda medlemskrets världens största regionala säkerhetsorganisation och ett viktigt forum för svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Sveriges stöd till organisationen syftar till att främja säkerhet och stabilitet i regionen, utifrån ett brett säkerhetsbegrepp.

Under 2015 kommer Sverige att fortsätta verka aktivt för att OSSE:s gemensamma åtaganden och principer ska upprätthållas och omsättas i konkret handling samt att detta speglas i EU:s övergripande prioriteringar inom OSSE, vilket är särskilt viktigt i ljuset av Rysslands aggression mot Ukraina. Sverige kommer fortsatt stödja OSSE:s insatser i Ukraina och verka för att Rysslands aggression mot Ukraina står högt på OSSE:s dagordning. Centrala frågor för Sverige är en effektiv rustningskontrollregim, stärkt förmåga att hantera konflikter och en lösning på de så kallade utdragna konflikterna. Även mediefrihet kommer fortsatt att ges särskilt fokus.

Sverige kommer även framledes att fokusera på den mänskliga dimensionen, stödja OSSE:s institutioner och värna OSSE:s fortsatta operativa fältnärvaro genom fältmissionerna och viktiga insatser i bl.a. Östeuropa, Centralasien och södra Kaukasus. Sverige fortsätter att bidra med personal till OSSE:s sekretariat, institutioner och fältmissioner samt ge stöd till särskild projektverksamhet, med fokus på konfliktförebyggande, mänskliga rättigheter, demokrati, rättssäkerhet, mediefrihet, minoritetfrågor och polisverksamhet.

Europarådet

Europarådet består av 47 medlemsländer och är en del av den bredare europeiska säkerhetsarkitekturen. Organisationen, som i realiteten är den enda paneuropeiska, bedriver ett värdefullt arbete för att främja respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och respekt för rättsstatens principer. Sverige prioriterar Europarådets kärnområden, varvid

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och dess tillämpning genom främst Europadomstolen är särskilt angelägen. Sverige fäster stor vikt vid kommissarien för mänskliga rättigheters arbete.

EU:s anslutning till den Europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna kommer att få stor betydelse.

Sverige fortsätter att verka för ökad fokusering av Europarådets verksamhet i linje med generalsekreterarens initiativ, samt en modernisering av Europarådets organisation och arbetsmetoder. Ambitionen är att reformarbetet ska vara avslutat i och med att nuvarande generalsekreterarens mandat löper ut år 2014.

Partnerskapet med Nato

OECD

Sverige ska fortsatt utnyttja och bidra till OECD:s mervärde som multilateral organisation för att utveckla och föra ut gemensamma standarder och regler såväl nationellt som

internationellt. Sverige stödjer kunskapsutbyte och utvecklande av välfungerande lösningar på de politikområden som täcks av organisationens mandat. Sverige ska även utnyttja de möjligheter som finns i OECD för att få information om och påverka arbetet i G20, liksom delta i övrig dialog med länder som Brasilien, Indien, Indonesien, Sydafrika och Kina. Även samarbetet mellan OECD och EU är viktigt. OECD:s arbete med att ta fram underlag för tillväxtfrämjande strukturella reformer är av särskild betydelse. Övriga sakfrågor som ska prioriteras i OECD-arbetet är

–globala ekonomiska frågor, t.ex. samspelet mellan stimulanspolitik och strukturella åtgärder samt arbetsmarknads- och skattepolitik,

–den digitala ekonomin,

–arbetet mot protektionism och för ett starkt multilateralt handelssystem samt öppnare flöden av internationella investeringar,

–en rättsäker och effektiv offentlig förvaltning och arbete mot korruption,

–samspelet mellan miljö och ekonomi, inklusive klimatfrågor och kemikalier,

–OECD:s multidisciplinära arbete med samstämmighet för utveckling (PCD), liksom utvecklings- och biståndspolitik,

–OECD:s relationer med omvärlden

–hållbar produktivitetsökning inom jordbruket samt antibiotikaresistens,

–kvalitetsutveckling inom välfärd och hälsa,

–IEA:s arbete.

Forskning om säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning

Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och ickespridning är av stor vikt och stärker Sveriges möjligheter att utforma och ta ställning till olika handlingsalternativ.

Följande prioriterade områden har identifierats för den säkerhetspolitiska forskningen:

–finansiering av Utrikespolitiska institutets (UI) särskilda forskningsprogram, analys

och policyutveckling av EU:s utrikes- och säkerhetspolitik;

–konfliktförebyggande, fredsbyggande och krishantering;

–den transatlantiska relationen;

–geopolitiska tyngdpunktsförskjutningar;

–Arktis/Nordområdena;

–närområdesrelaterade säkerhetspolitiska frågor;

–rustningskontrollregimer;

–transnationella utmaningar och hot mot t.ex. hälsa, miljö och klimat.

UI fortsätter att spela en viktig roll för att öka kunskapen om och främja intresset för internationella frågor samt för att föra forskning och debatt kring utrikespolitiska och internationella frågor framåt. Regeringen bedömer därför att UI bör stärka sin roll som en plattform för policy och information om utrikespolitiska frågor, och intensifiera arbetet med andra tankesmedjor.

FOI ska fortsatt stödja regeringens arbete i nedrustnings- och icke-spridningsfrågor inom ramen för NPT och IAEA. FOI ska även driva det nationella datacentret i enlighet med Sveriges åtaganden enligt CTBT och bistå med expertstöd på områdena biologiska och kemiska vapen samt rymd- och missilfrågor. Programmet på området kärnvapen kommer att inrymma arbete för att utveckla nästa generations SAUNA-system.

SIPRI spelar en betydelsefull roll genom sin forskning, sina publikationer och sin utåtriktade verksamhet. Detta gäller inte minst frågor om nedrustning, icke-spridning och rustningsdata, men även andra aktuella frågor på freds- och konfliktområdet.

Nordiskt samarbete

Regeringssamarbetet inom Nordiska ministerrådet fortsätter att fördjupas. Samtidigt driver Sverige tillsammans med övriga nordiska länder ett aktivt arbete för att förändra och modernisera strukturen.

Prioriteringsbudgeten, politiskt prioriterade projekt, introducerades med stor framgång under det svenska ordförandeskapet. De svenska

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

projekten löper ut under 2015. Det är då hög tid att blicka framåt, för att identifiera och förankra de områden som Sverige väljer att prioritera under ordförandeskapet 2018.

På initiativ av det svenska ordförandeskapet gjordes en gemensam deklaration om visionerna för det nordiska samarbetet. Ett huvudbudskap är att man vill öka den politiska dynamiken inom Nordiska ministerrådet.

Verksamheten bör också bli väsentligt mer konkret och synlig. Det finns en stark tro på möjligheterna att utveckla varumärket Norden, såväl internt som externt. I internationellt samarbete kan Norden utgöra en stark plattform för genomslag.

En genomförd förstudie visar att det finns ett stort internationellt intresse för Norden och det nordiska samarbetet. Nordiska ministerrådets generalsekreterare har mot denna bakgrund fått i uppdrag att utarbeta en gemensam nordisk strategi för hur vi kan utnyttja varumärket Norden i internationella sammanhang. En referensgrupp för internationell proliferering och positionering har tillsatts. Strategin kommer att presenteras vid samarbetsministrarnas möte hösten 2014.

Vidare har generalsekreteraren fått i uppdrag att genomföra en bred effektivitetsöversyn av organisationen. Resultatet av denna översyn ska ligga till grund för reformförslag. Sverige har sedan flera år aktivt drivit önskemålet om en större modernisering av Nordiska Ministerrådets organisation och arbetsformer. Det gäller allt från styrning och ansvarsfrågor till budgetsystem och praktiska arbetsformer. Resultatet kommer att prägla den framtida nordiska organisationen och arbetsformerna inom det Nordiska Ministerrådet.

Som ett led i att effektivisera samarbetet har man under 2014 och 2015 minskat Nordiska ministerrådets budget med 7 procent.

Gränshinderfrågan var högt prioriterad under det svenska ordförandeskapsåret och fortsätter att vara så. Det nyinrättade Gränshinderrådet är nu det samordnande organet för arbetet med att undanröja gränshinder. Till grund för arbetet ligger en särskild handlingsplan för 2014-2017. I Gränshinderrådet ingår förutom representanter för de nordiska länderna även generalsekreteraren i Nordiska ministerrådet samt en särskild representant för Nordiska rådet.

Under Nordiska rådets session i Stockholm 2014 kommer Danmark att presentera sitt

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

program inför ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet för 2015 och de nya prioriteringsprojekt som då ska lanseras.

Konsulär verksamhet

Det författningsstyrda konsulära biståndet är en kärnverksamhet för utrikesförvaltningen. Verksamhetens mål är att bl.a. snabbt och effektivt bistå svenska medborgare samt i vissa fall utländska medborgare fast bosatta i Sverige som råkar i svårigheter vid vistelse utomlands. Beredskap måste även finnas för att hantera större konsulära kriser och katastrofer utomlands som drabbar svenska medborgare och den personkrets som framgår av lagen (2010:813) om konsulära katastrofinsatser. Lagen fastslår statens ansvar vid konsulära kriser och katastrofer utomlands. I detta ingår nära samarbete med svenska myndigheter.

Sverigefrämjande i utlandet

Det allmänna Sverigefrämjandet ska verka för att synliggöra Sverige, de värden landet står för och de möjligheter det erbjuder. I en värld med stora utmaningar ska Sveriges fria och öppna samhälle vara och uppfattas som ett drivhus för innovation och samskapande, där hållbarhet, innovation, kreativitet och samhällslösningar lyfts fram som svenska profilfrågor. Målet med Sverigeinformationen och arbetet med Sverigebilden är att bidra till ökad kunskap, intresse och förtroende för Sverige i utlandet och därmed till ökad tillväxt och sysselsättning.

Genom Svenska institutets strategiska kommunikation och relationsskapande verksamhet ska kännedomen om och förtroendet för Sverige öka, internationella nätverk etableras och en positiv miljö skapas för förverkligande av svenska internationella målsättningar.

Tillsammans med utlandsmyndigheterna och övriga berörda myndigheter och organisationer främjar Svenska institutet kontakter och förtroenden mellan utländska och svenska företrädare för samhällsliv, näringsliv, kultur och forskning. Institutets uppdrag spänner över utrikespolitik, utvecklings- och reformsamarbete, näringslivsfrämjande samt utbildningspolitik och berör sektorer som kultur

och samhälle, utbildning och forskning, näringsliv och innovation, miljöteknik samt demokrati och global utveckling.

Under 2015 kommer fortsatt fokus att läggas på aktiviteter inom de profilområden som identifierats i Sverigebildsstrategin, kreativitet, innovation, hållbarhet och samhälle. Dessa kommer även att vara de gemensamma kommunikativa nämnarna hos alla främjandeaktörer inom Nämnden för Sverigefrämjandet i utlandet. Resultaten av förstärkta informationsinsatser avseende handel, ekonomi och näringsliv som Svenska institutet, i enlighet med uppdrag inom utgiftsområde 24, genomfört 2014, ska komplettera och fördjupa aktiviteterna inom Sverigebildsarbetet. Inom de kulturella och kreativa näringarna har vissa områden särskilt stor exportpotential, t.ex. musik, film, marknadskommunikation, den digitala spelbranschen, mode/design och litteratur. Prioriterade områden inom Sverigebildsstrategin, jubileer och särskilda evenemang samlas i en ny tematisk kalender 2015, som vägledning och stöd för utlandsmyndigheterna i deras främjandesatsningar.

Svenska institutets långsiktiga arbete inom talangmobilitet kommer att vara fortsatt prioriterat, med fokus på att ytterligare fördjupa de synergier som institutets många uppdrag genererar. Tilldelningen av stipendier inom detta verksamhetsområde, med en ökad aktivitet i alumnnätverken som följd, visar på verksamhetens vikt och relevans för Sverige som destination för högskoleutbildning. Marknadsföringen av svensk högre utbildning syftar till att stärka omvärldens bild av Sverige som studiedestination samt locka forskare och nyckelkompetens till Sverige. Satsningen ”Global Swede” som särskilt uppmärksammar framstående utländska studenter från länder utanför EU/EES i Sverige inom innovation och entreprenörskap har fått ett allt större genomslag i högskolesektorn och kommer att fortsätta även under 2015.

Samarbete inom Östersjöregionen och Ryssland

Insatserna inom Östersjösamarbetet kommer fortsatt att verka för att förbättra relationer och samarbeten i regionen. Vidare är målsättningen

att svenska aktörer från civilsamhälle, myndigheter, näringsliv samt högskolor ska utöka sitt deltagande i Östersjösamarbetet inom prioriterade områden samt att verksamheten ska bistå och komplettera genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen. Därigenom kan regionens hållbarhet utvecklas och globala konkurrenskraft stärkas. En strategi för Östersjösamarbetet kommer att utarbetas i syfte att stärka verksamheten.

Vad gäller Ryssland är det övergripande målet med verksamheten att bidra till en demokratisk utveckling i det ryska samhället samt till ökad respekt för mänskliga rättigheter och minskad miljöpåverkan och att därvid aktörer från olika samhällsområden ska intensifiera sina kontakter med Ryssland. Det är väsentligt med ett fortsatt stöd till en demokratisk utveckling i Ryssland samt miljöinsatser i Sveriges närområde och utökade folkliga kontakter. Rysslands olagliga aggression mot Ukraina, inklusive annekteringen av Krim och utvecklingen med allt tydligare auktoritära drag med inskränkta mänskliga rättigheter understryker vikten av intensifierade kontakter med aktörer från olika samhällsområden i syfte att främja samarbete och demokratisk utveckling. Miljöinsatserna i Ryssland kommer att inriktas på projekt med påverkan på den gemensamma miljön i Östersjöområdet. Även insatser för ökad hushållning med energiresurser och minskad klimatpåverkan är en väsentlig del i miljöarbetet.

Arbete för minskad klimatpåverkan, god miljö och en hållbar utveckling sker även inom ramen för Barentsrådet och Arktiska rådet. Barentsrådets arbete med att åtgärda miljömässigt förorenade områden i nordvästra Ryssland, s.k. hot spots, liksom arbetet med en klimataktionsplan för regionen, kommer fortsätta. Rådets sekretariat spelar också en viktig roll i genomförandet av EU:s Östersjöstrategi.

Sverige prioriterar att fortsätta att verka för att Arktis förblir ett säkerhetspolitiskt lågspänningsområde. Arktiska rådet har en tydlig politisk roll i samtliga frågor som rör Arktis, inte minst när det gäller klimat- och miljöfrågor. Sverige kommer att verka för ett fortsatt och fördjupat nordiskt samarbete inom Barents- och Arktisregionen.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

Arbetet inom Östersjöstaternas råd (CBSS– Council of Baltic Sea States) förutses fortsätta som planerat, men kommer att ytterligare projektinriktas och fördjupas. Rådets sekretariat spelar fortsatt en viktig roll i genomförandet av EU:s Östersjöstrategi.

2.6Budgetförslag

2.6.11:1 Avgifter till internationella organisationer

Tabell 2.4 Anslagsutveckling 1:1 Avgifter till internationella organisationer

Tusental kronor

				Anslags-
2013	Utfall	1 274 847		sparande	170 100
			1	Utgifts-
2014	Anslag	1 428 722	1	prognos	1 291 279
2015	Förslag	1 328 554
2016	Beräknat	1 328 554

2017	Beräknat	1 328 554

2018	Beräknat	1 328 554

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för avgifterna avseende Sveriges medlemskap i internationella organisationer, främst Förenta nationerna (FN), Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Nordiska ministerrådet och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD).

Kompletterande information: Belastningen på anslaget påverkas såväl av valutafluktuationer som av antalet freds- och säkerhetsfrämjande insatser.

Regeringens överväganden

Stödet till de organisationer Sverige är medlem i är centralt i svensk utrikespolitik. Kostnaderna på anslaget har minskat. Anslaget minskas med 100 000 000 kronor fr.o.m. 2015.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

Regeringen föreslår att 1 328 554 000 kronor anvisas för anslaget 2015.

Tabell 2.5 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 1:1 Avgifter till internationella organisationer

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018

Anvisat 2014 1	1 428 722	1 428 722	1 428 722	1 428 722
Förändring till följd av:
Beslut	-100 000	-100 000	-100 000	-100 000
Överföring
till/från andra
anslag	-168	-168	-168	-168

Övrigt
Förslag/
beräknat
anslag	1 328 554	1 328 554	1 328 554	1 328 554

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2.6.2 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet

Tabell 2.6 Anslagsutveckling 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet

Tusental kronor

				Anslags-
2013	Utfall	141 014		sparande	2 941
			1	Utgifts-
2014	Anslag	157 842	1	prognos	143 089
2015	Förslag	138 287
2016	Beräknat	139 632	2

2017	Beräknat	141 468	3

2018	Beräknat	144 449	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 138 759 tkr i 2015 års prisnivå.

3Motsvarar 138 766 tkr i 2015 års prisnivå.

4Motsvarar 138 779 tkr i 2015 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för att främja fred och säkerhet, förebygga konflikter,

genomföra sanktioner och humanitär verksamhet samt främja respekten för folkrätten och de mänskliga rättigheterna. Det får ske genom stöd till projekt, seminarier, konferenser, utbildnings- och forskningsinsatser och andra särskilda insatser, samt som statsbidrag till mellanstatliga eller enskilda organisationer och institutioner. Anslaget får även användas för utgifter för att ställa svensk personal till förfogande för fredsfrämjande-, säkerhetsfrämjande- och konfliktförebyggande verksamhet inom ramen för Förenta nationerna (FN), Europeiska unionen (EU), Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Nato/PFF eller andra mellanstatliga eller enskilda organisationer.

Regeringens överväganden

Anslaget minskas med 20 000 000 kronor fr.o.m. 2015.

Regeringen föreslår att 138 287 000 kronor anvisas för anslaget 2015.

Tabell 2.7 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018
Anvisat 2014 1	157 842	157 842	157 842	157 842
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	585	1 582	3 669	7 058
Beslut 3	-20 140	-19 793	-20 043	-20 450
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	138 287	139 632	141 468	144 449

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Minskat anslag med 140 000 kronor i syfte att bidra med finansiering till

prioriterade satsningar.

2.6.31:3 Nordiskt samarbete

Tabell 2.8 Anslagsutveckling 1:3 Nordiskt samarbete

Tusental kronor

				Anslags-
2013	Utfall	16 437		sparande	2 558
			1	Utgifts-
2014	Anslag	13 595	1	prognos	13 256
2015	Förslag	13 595

2016	Beräknat	13 595
2017	Beräknat	13 595

2018	Beräknat	13 595

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för nordiskt bilateralt och multilateralt samarbete. Anslaget får också användas för utgifter för statsbidrag till Svenska Föreningen Norden.

Anslaget får även användas för utgifter för insatser för att främja samarbetsprojekt i Norden, särskilt projekt med specifikt gränsregional prägel samt till samarbetsprojekt företrädesvis i närområdet.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 13 595 000 kronor anvisas för anslaget 2015.

Tabell 2.9 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 1:3 Nordiskt samarbete

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018

Anvisat 2014 1	13 595	13 595	13 595	13 595

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	13 595	13 595	13 595	13 595

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

2.6.41:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet

Tabell 2.10 Anslagsutveckling 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet

Tusental kronor

				Anslags-
2013	Utfall	2 536		sparande	1 290
			1	Utgifts-
2014	Anslag	3 826	1	prognos	3 731
2015	Förslag	3 826

2016	Beräknat	3 826
2017	Beräknat	3 826

2018	Beräknat	3 826

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter:

–enligt lagen (2003:491) om konsulärt ekonomiskt bistånd

–för konsulära insatser vid en kris eller en katastrof utomlands enligt lagen (2010:813) om konsulära katastrofinsatser eller liknande händelser

–för höjd beredskap och initiala åtgärder vid en konsulär kris

–för insatser för bortförda och kvarhållna barn i utlandet samt utgifter för resor och andra utgifter som har till syfte att främja rätten till umgänge mellan barn och föräldrar

–i samband med rättegång inför internationell domstol eller liknande organ där svenska staten är part eller deltar på annat liknande sätt

–för särskilda informationsinsatser riktade till utlandsresenärer

–för ersättning enligt sjöförklaringskungörelsen (1967:294) till person som enligt sjölagen (1994:1009) tillsammans med svensk utlandsmyndighet deltar vid sjöförklaring och enligt sjöförklaringskungörelsen till annan än befälhavaren och medlem av besättningen för inställelse till förhör vid sjöförklaring inför svensk utlandsmyndighet.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 3 826 000 kronor anvisas för anslaget 2015.

Tabell 2.11 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018

Anvisat 2014 1	3 826	3 826	3 826	3 826

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	3 826	3 826	3 826	3 826

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2.6.51:5 Inspektionen för strategiska produkter

Tabell 2.12 Anslagsutveckling 1:5 Inspektionen för strategiska produkter

Tusental kronor

				Anslags-
2013	Utfall	29 151		sparande	1 044
			1	Utgifts-
2014	Anslag	30 130	1	prognos	30 240
2015	Förslag	30 242
2016	Beräknat	28 676	2

2017	Beräknat	29 165	3

2018	Beräknat	29 941	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 28 414 tkr i 2015 års prisnivå.

3Motsvarar 28 416 tkr i 2015 års prisnivå.

4Motsvarar 28 418 tkr i 2015 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Inspektionen för strategiska produkters (ISP) förvaltningsutgifter.

Kompletterande information: ISP är förvaltningsmyndighet för ärenden och tillsyn enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel och lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd, om inte någon annan myndighet har detta till uppgift. Inspektionen är därtill nationell myndighet med de uppgifter som följer av lagen (1994:118) om inspektioner enligt Förenta nationernas konvention om förbud mot kemiska vapen och förordningen (1997:121) om inspektioner enligt Förenta nationernas konvention om förbud mot kemiska vapen m.m. Inspektionen ska också fullgöra de uppgifter som myndigheten tilldelas enligt sådana förordningar om ekonomiska sanktioner som beslutas av Europeiska gemenskapen, enligt beslut som regeringen meddelar med anledning av sådana förordningar eller enligt föreskrifter som regeringen beslutar med stöd av lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner. Inspektionen prövar även frågor om tillstånd enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2012 och utför de uppgifter som följer därmed.

Regeringens överväganden

Vissa delar av inspektionens verksamhetskostnader ska inte täckas av avgifter. Det gäller internationell verksamhet som inte är kopplad till tillstånds- och tillsynsarbetet, inklusive exportkontrollstöd utomlands, samt den verksamhet som inspektionen bedriver som behörig myndighet för genomförandet av vissa internationella sanktioner.

Regeringen föreslår att 30 242 000 kronor anvisas för anslaget för 2015.

Tabell 2.13 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 1:5 Inspektionen för strategiska produkter

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018

Anvisat 2014 1	30 130	30 130	30 130	30 130
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	139	418	937	1 761
Beslut 3	-27	-1 872	-1 902	-1 950
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	30 242	28 676	29 165	29 941

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Minskat anslag under 2015 i syfte att bidra med finansiering till prioriterade satsningar. Detsamma gäller för en mindre del av minskningen under åren 2016- 2018.

2.6.61:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning

Tabell 2.14 Anslagsutveckling 1:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning

Tusental kronor

				Anslags-
2013	Utfall	55 331		sparande	-152
			1	Utgifts-
2014	Anslag	44 999	1	prognos	43 678
2015	Förslag	44 945
2016	Beräknat	45 795

2017	Beräknat	45 795

2018	Beräknat	45 795

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning, däribland relevant verksamhet vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

Utrikespolitiska institutet (UI) och statsbidrag till projekt som svenska och utländska organisationer och institut genomför på området. Anslaget får även användas för utgifter till stöd för projekt som uppmärksammar Raoul Wallenbergs minne och gärning.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 44 945 000 kronor anvisas för anslaget för 2015.

Tabell 2.15 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 1:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018

Anvisat 2014 1	44 999	44 999	44 999	44 999
Förändring till följd av:
Beslut		850	850	850

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt	-54	-54	-54	-54

Förslag/
beräknat
anslag	44 945	45 795	45 795	45 795

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2.6.71:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)

Tabell 2.16 Anslagsutveckling 1:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)

Tusental kronor

				Anslags-
2013	Utfall	24 397		sparande	0
			1	Utgifts-
2014	Anslag	24 431	1	prognos	24 431
2015	Förslag	24 402

2016	Beräknat	24 402

2017	Beräknat	24 402

2018	Beräknat	24 402

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Stockholms internationella fredsforsknings-

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

institut (SIPRI) för vetenskaplig forskning i konfliktfrågor samt frågor rörande internationellt samarbete för fred och säkerhet.

Regeringens överväganden

SIPRI bör fortsätta sina ansträngningar att söka extern finansiering på alla forskningsområden.

Regeringen föreslår att 24 402 000 kronor anvisas för anslaget för 2015.

Tabell 2.17 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 1:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018

Anvisat 2014 1	24 431	24 431	24 431	24 431

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt	-29	-29	-29	-29

Förslag/
beräknat
anslag	24 402	24 402	24 402	24 402

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2.6.81:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet

Tabell 2.18 Anslagsutveckling 1:8 Bidrag till

Utrikespolitiska institutet

Tusental kronor

				Anslags-
2013	Utfall	14 173		sparande	0
			1	Utgifts-
2014	Anslag	15 693	1	prognos	15 693
2015	Förslag	15 675

2016	Beräknat	15 675

2017	Beräknat	15 675
2018	Beräknat	15 675

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Utrikespolitiska institutet.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 15 675 000 kronor anvisas för anslaget för 2015.

Tabell 2.19 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 1:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018

Anvisat 2014 1	15 693	15 693	15 693	15 693

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt	-18	-18	-18	-18

Förslag/
beräknat
anslag	15 675	15 675	15 675	15 675

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2.6.91:9 Svenska institutet

Tabell 2.20 Anslagsutveckling 1:9 Svenska institutet

Tusental kronor

				Anslags-
2013	Utfall	97 282		sparande	-2 160
			1	Utgifts-
2014	Anslag	95 659	1	prognos	91 166
2015	Förslag	96 346
2016	Beräknat	97 289	2

2017	Beräknat	99 029	3

2018	Beräknat	101 658	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 96 105 tkr i 2015 års prisnivå.

3Motsvarar 96 111 tkr i 2015 års prisnivå.

4Motsvarar 96 119 tkr i 2015 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Svenska institutets förvaltningsutgifter.

Anslaget används även för Svenska institutets Sverigefrämjande uppgifter.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 96 346 000 kronor anvisas för anslaget för 2015.

Tabell 2.21 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 1:9 Svenska institutet

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018

Anvisat 2014 1	95 659	95 659	95 659	95 659
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	772	1 960	3 700	6 330
Beslut 3	-85	-330	-330	-331
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	96 346	97 289	99 029	101 658

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Minskat anslag under 2015 i syfte att bidra med finansiering till prioriterade satsningar.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 14 475 000 kronor anvisas för anslaget för 2015.

Tabell 2.23 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 1:10 Information om Sverige i utlandet

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018

Anvisat 2014 1	14 475	14 475	14 475	14 475

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	14 475	14 475	14 475	14 475

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2.6.101:10 Information om Sverige i utlandet

Tabell 2.22 Anslagsutveckling 1:10 Information om Sverige i utlandet

Tusental kronor

				Anslags-
2013	Utfall	14 535		sparande	-60
			1	Utgifts-
2014	Anslag	14 475	1	prognos	14 055
2015	Förslag	14 475

2016	Beräknat	14 475
2017	Beräknat	14 475

2018	Beräknat	14 475

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2.6.111:11 Samarbete inom Östersjöregionen

Tabell 2.24 Anslagsutveckling 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen

Tusental kronor

				Anslags-
2013	Utfall	156 699		sparande	32 018
			1	Utgifts-
2014	Anslag	188 715	1	prognos	184 006
2015	Förslag	188 715

2016	Beräknat	188 715

2017	Beräknat	188 715
2018	Beräknat	188 715

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för information om Sverige i utlandet samt för det allmänna Sverigefrämjandet.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för samarbete, samverkan och integration inom Östersjöregionen. Anslaget får även användas

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

för utgifter för insatser i Ryssland avseende miljö samt mänskliga rättigheter och demokrati, Svenska institutets Östersjösamarbete samt insatser i eller i nära anslutning till Östersjöområdet bl.a. inom ramen för Östersjöstaternas råd, Nordliga dimensionen, Arktiska rådet och Barentsrådet. Högst 24 500 000 kronor får användas för Svenska institutets förvaltningsutgifter.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 159 500 000 kronor 2016–2018.

Skälen för regeringens förslag: Sida, Svenska institutet och Regeringskansliet behöver besluta om bidrag i form av fleråriga stipendier, långsiktiga insatser på miljöområdet samt insatser inom mänskliga rättigheter och demokrati. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 159 500 000 kronor 2016–2018.

Tabell 2.25 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2013	2014	2015	2016	2017	2018–2018
Ingående åtaganden	63 641	101 292	156 384	148 344	53 537	5 000

Nya åtaganden	79 548	117 671	83 447	0	0	0

Infriade åtaganden	41 897	62 579	91 487	94 807	48 537	5 000

Utestående åtaganden	101 292	156 384	148 344	53 537	5 000	0

Erhållet/föreslaget bemyndigande	146 000	159 500	159 500	0	0	0

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

Regeringens överväganden

Regeringen förslår att 188 715 000 kronor anvisas för anslaget 2015.

Tabell 2.26 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen

Tusental kronor

	2015	2016	2017	2018

Anvisat 2014 1	188 715	188 715	188 715	188 715

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	188 715	188 715	188 715	188 715

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.