Statsskuldsräntor 26

m.m.

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 26

Förslag till statens budget för 2015

Statsskuldsräntor m.m.

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut ...................................................................................... 7
2 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m............................................................. 9
3 Räntor på statsskulden......................................................................................... 11
  3.1 Räntor på statsskulden .................................................................... 11
  3.2 Statsskuldsräntor ............................................................................. 11
  3.3 Faktorer som påverkar ränteutgifterna .......................................... 12
  3.3.1 Statsskulden och statens budgetsaldo ............................................ 13
  3.3.2 Ränte- och valutakursutveckling..................................................... 14
  3.3.3 Upplåning......................................................................................... 15
  3.4 Känslighetsanalys............................................................................. 16
  3.5 Regeringens överväganden .............................................................. 17
4 Oförutsedda utgifter ............................................................................................ 19
  4.1 Oförutsedda utgifter........................................................................ 19
5 Riksgäldskontorets provisionsutgifter................................................................ 21
  5.1 Riksgäldskontorets provisionsutgifter ........................................... 21

3

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 26

Tabellförteckning  
Anslagsbelopp ................................................................................................................... 7
Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 26 .................................................... 10
Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2015–2018. Utgiftsområde  
26 Statsskuldsräntor m.m. .................................................................................... 10
Tabell 2.3 Ramnivå 2015 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 26  
Statsskuldsräntor m.m. ......................................................................................... 10
Tabell 3.1 Anslagsutveckling 1:1 Räntor på statsskulden ............................................. 11
Tabell 3.2 Utgiftsmässiga statsskuldsräntor 2013–2018 ............................................... 12
Tabell 3.3 Kostnadsmässiga statsskuldsräntor 2013–2018............................................ 12
Tabell 3.4 Ränteförutsättningar ...................................................................................... 14
Tabell 3.5 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 1:1 Räntor på statsskulden .... 17
Tabell 4.1 Anslagsutveckling 1:2 Oförutsedda utgifter ................................................ 19
Tabell 5.1 Anslagsutveckling 1:3 Riksgäldskontorets provisions-utgifter................... 21
Tabell 5.2 Utveckling av provisionsutgifter 2010–2013 ................................................ 21
Tabell 5.3 Provisionsutgifter 2013–2018 ........................................................................ 22
Tabell 5.4 Härledning av anslagsnivån 2015–2018 för anslaget  
1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter .......................................................... 23

4

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 26

Diagramförteckning    
Diagram 3.1 Statsskuldsräntor (utgiftsmässiga) 2000–2018........................................ 12
Diagram 3.2 Statsskuld i miljarder kronor och som andel av BNP 1990–2018 .......... 13
Diagram 3.3 Statens budgetsaldo 2000–2018................................................................ 14
Diagram 3.4 Ränteförutsättningar................................................................................. 14
Diagram 3.5 Statsskuldens (inkl. skuldskötselinstrument) fördelning  
på instrument........................................................................................................ 15
Diagram 3.6 Valutaskuldens sammansättning, riktmärke 2014  
(lån till Riksbanken inkluderas ej)....................................................................... 16
Diagram 3.7 Finansiering av valutaskulden per valuta  
(inklusive lån till Riksbanken)............................................................................. 16

5

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 26

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.för budgetåret 2015 anvisar ramanslagen under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. enligt följande uppställning:

Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag

1:1 Räntor på statsskulden 20 371 000
1:2 Oförutsedda utgifter 10 000
1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter 145 200
Summa 20 526 200

7

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 26

2 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor

m.m.

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. omfattar räntor på statsskulden, oförutsedda utgifter och Riksgäldskontorets provisionsutgifter i samband med upplåning och skuldförvaltning. Utgiftsområdet ingår inte i utgifterna under utgiftstaket för staten.

Målet för statsskuldsförvaltningen är att skulden ska förvaltas så att kostnaden för skulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Förvaltningen ska ske inom ramen för de krav som penningpolitiken ställer.

Statsskuldens kostnader påverkas i första hand av skuldens storlek och räntenivåerna då skuldinstrumenten emitteras. En del av statsskulden är exponerad mot utländsk valuta, varför valutakursrörelser också påverkar kostnaderna. För realskulden påverkas kostnaderna på motsvarande sätt av hur KPI utvecklas. Valet av upplåningsstrategi och upplåningsteknik gör att de ränteutgifter som avräknas mot statens budget kan uppvisa stora svängningar mellan åren, även om skuldutvecklingen, räntenivåerna och valutakurserna är stabila. Detta eftersom de kassamässiga ränteutgifterna påverkas av realiserade valuta- och kursdifferenser. För att studera den underliggande utvecklingen av ränteutgifterna bör den kostnadsmässiga redovisningen användas.

Utfallet 2013 för utgiftsområdet uppgick till 16,8 miljarder kronor och var därmed 10,6 miljarder kronor lägre än 2012. Dock var utgifterna 5,4 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i statens budget för 2013.

Utgifterna under utgiftsområdet förväntas bli ca 14 miljarder kronor lägre 2014 än anvisat i statens budget. Minskningen härrör till anslaget 1:1 Räntor på statsskulden och beror främst på högre överkurser vid emission av benchmarklån till följd av det låga ränteläget. Ramförändringarna för utgiftsområdet 2015-2018 förklaras också av utvecklingen på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden. I budgetpropositionen för 2014 beräknades utgiftsområdet öka med ca 4,8 miljarder kronor till 26,7 miljarder kronor 2015. I denna proposition föreslås i stället att utgiftsområdet minskas med ca 1,6 miljarder kronor till 20,5 miljarder kronor 2015 jämfört med nivån för 2014.

Utgiftsområdet beräknas 2016 till 23,1 miljarder kronor och 2017 till 26,2 miljarder kronor, vilket är ca 0,5 miljarder kronor lägre respektive 4,3 miljarder kronor högre än beräknat i budgetpropositionen för 2014. Detta innebär således en viss omfördelning av utgifter mellan åren 2016 och 2017. De lägre utgifterna 2014 och 2015 är främst en effekt av att både långa och korta marknadsräntor är markant lägre i dag än vad som antogs i föregående budgetproposition. De höjda ränteutgifterna 2016 och 2017 är främst en effekt av att det ökade lånebehovet i denna budget får större effekt än det förändrade marknadsränteläget.

9

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 26

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 26

Miljoner kronor

  Utfall Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat Beräknat
  2013 2014 2014 2015 2016 2017 2018
               
1:1 Räntor på statsskulden 16 694 21 929 6 132 20 371 22 909 26 002 27375
1:2 Oförutsedda utgifter 3 10 11 10 10 10 10
               
1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter 77 145 135 145 145 145 145
               
Totalt för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. 16 774 22 084 6 278 20 526 23 064 26 157 27 530

Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2015–2018. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Miljoner kronor

  2015 2016 2017 2018
Anvisat 2014 1 22 084 22 084 22 084 22 084

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 2

Beslut

Övriga makro-        
ekonomiska        
förutsätt-        
ningar3 -8 479 -5 863 3 996 7 288
Volymer4 921 843 77 -1 842
Överföring        
till/från andra        
utgifts-        
områden        
         
Övrigt5 6 000      
Ny ramnivå 20 526 23 064 26 157 27 530

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU1, rsk. 2013/14:56). Beloppet är således exkl. beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2014. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2016–2018 är preliminär.

3Makroekonomiska förutsättningar som påverkar utgifterna är förändrade

räntenivåer och valutakurser.

4Volymkomponenten utgörs av effekten av lånebehovet.

5Övriga faktorer som påverkar utgifterna är Riksgäldskontorets upplånings- och skuldförvaltningsteknik.

Källa: Egna beräkningar.

Tabell 2.3 Ramnivå 2015 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Miljoner kronor

  2015
Transfereringar 1 10
Verksamhetskostnader 2 0
Investeringar 3 0
Ränteutgifter4 20 516
Summa ramnivå 20 526

Anm.: Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2013 samt kända förändringar av anslagens användning.

1Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation.

2Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror samt inköp av varor och tjänster.

3Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

4Med ränteutgifter avses räntor på statsskulden och Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning.

10

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 26

3 Räntor på statsskulden

3.1Räntor på statsskulden

Tabell 3.1 Anslagsutveckling 1:1 Räntor på statsskulden

Tusental kronor

      Anslags-  
2013 Utfall 16 774 230 sparande 5 393 770
      Utgifts-  
2014 Anslag 21 929 000 prognos 6 132 000
2015 Förslag 20 371 000    
2016 Beräknat 22 909 000    
2017 Beräknat 26 002 000    
2018 Beräknat 27 375 000    

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för räntor på statskulden.

riktlinjebeslut senast den 15 november. Riksgäldskontoret lämnar förslag till riktlinjer och förslaget remitteras därefter till Riksbanken för yttrande. I riktlinjebeslutet fastställs bl.a. skuldens räntebindningstid och fördelningen mellan de tre skuldslagen nominell skuld i svenska kronor, real skuld i svenska kronor och skuld i utländsk valuta. Inom de ramar regeringen fastställer har Riksgäldskontoret mandat att fatta beslut om hur statsskulden ska förvaltas. Utgångspunkten för såväl riktlinjerna som Riksgäldskontorets beslut och förvaltning är målet att minimera kostnaderna för statsskulden med beaktande av risk. Resultatet för statsskuldsförvaltningen redovisas under utg. omr. 2 avsnitt 3.

Anslagsutfall och utgiftsprognos 2014

Utfallet på anslaget 2013 blev 5,4 miljarder kronor lägre än anvisade medel. År 2014 beräknas utgifterna bli ca 15,8 miljarder kronor lägre än vad som bedömdes i budgetpropositionen för 2014, främst på grund av högre överkurser vid emission av benchmarklån samt till följd av ändringar i Riksgäldskontorets låneplan. Den förändrade låneplanen innebär att utgifterna i närtid blir lägre för att därefter bli högre i motsvarande mån.

Regeringens överväganden

Regeringen beslutar om den övergripande styrningen av statsskuldens förvaltning i årliga

3.2Statsskuldsräntor

Utgift- och kostnadsmässiga statsskuldsräntor

Den budgetpåverkande redovisningen av statsskuldsräntorna är utgiftsmässig och i stort sett baserad på de betalningar som sker varje år, dvs. kassamässig. Ränteutgifterna blir därmed starkt beroende av vilken upplåningsteknik som tillämpas och kan uppvisa stora svängningar mellan åren som inte direkt kan hänföras till den underliggande skuld-, ränte- och valutakursutvecklingen under motsvarande period. De utgiftsmässiga statsskuldsräntorna för 2013-2018 redovisas i tabell 3.2.

Förutom löpande ränteutgifter samt över- och underkurser från emissioner av statsobligationer, utgörs de totala ränteutbetalningarna även av utgifter i form av realiserade kursdifferenser vid

11

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 26

förtidsinlösen av lån samt realiserade valutakursdifferenser (se tabell 3.2).

Tabell 3.2 Utgiftsmässiga statsskuldsräntor 2013–2018

Miljarder kronor

Utfall 2013 och prognos 2014–2018

  2013 2014 2015 2016 2017 2018
Räntor på lån i            
svenska kronor 22,7 23,6 27,9 23,9 28,0 28,4
             
Räntor på lån i            
utländsk valuta 0,8 1,0 1,0 2,0 3,0 3,5
             
Över-            
/underkurser            
vid emission1 0,8 -14,0 -7,0 -2,0 0,0 0,0
Summa räntor 24,3 10,6 21,9 23,9 31,0 31,9
             
Räntor på in-            
och utlåning2 -3,5 -3,5 -3,5 -3,5 -4,0 -4,5
Valutakurs-            
förluster /-            
vinster3 -10,3 -6,5 0,0 -0,5 -1,0 0,0
Kursförluster/            
-vinster4 6,1 5,5 2,0 3,0 0,0 0,0
Övrigt 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
             
Summa            
ränteutgifter 16,7 6,1 20,4 22,9 26,0 27,4

1Om Riksgäldskontoret (RGK) emitterat en obligation med en kupongränta som är högre än marknadsräntan uppstår en överkurs, vilket innebär att RGK får den diskonterade mellanskillnaden mellan marknadsräntan och kupongräntan av köparen. Underkurser uppstår vid motsatt förhållande.

2Ränteutgifterna påverkas inte av RGK:s nettoutlåning, medan räntekostnaderna gör det. Den större statsskuld som följer av RGK:s nettoutlåning påverkar således inte anslaget för statsskuldsräntor. Förklaringen är att anslaget nettoredovisas.

De högre ränteutgifter som beror på skuldens ökning motsvaras av en lika stor ökning av ränteinkomsterna. Däremot påverkas de kostnadsmässiga statsskuldsräntorna fullt ut av ökningen av statsskulden.

3Vid lösen eller omsättning av lån i utländsk valuta realiseras valutakursförluster eller valutakursvinster beroende på hur valutakursen utvecklats sedan lånet tecknades. Posten påverkar utgifterna på statens budget och statens budgetsaldo, men inte statens finansiella sparande.

4Kursförluster uppstår vid förtidsinlösen av lån som har en högre kupongränta än marknadsräntan vid återköpstillfället. Kursvinster uppstår vid motsatt förhållande. Posten påverkar utgifterna på statens budget och saldot, men inte statens finansiella sparande.

De kostnadsmässiga räntorna som visas i tabell 3.3 används vid beräkningen av statens finansiella sparande. Kostnadsmässig redovisning innebär att räntorna periodiseras över lånets löptid vilket innebär att det är den ränta som genereras ett visst år, i stället för faktiska betalningar, som beaktas. De kostnadsmässiga räntorna ger en bättre bild av hur kostnaden för statsskulden utvecklas. Tabell 3.3 utgår från posten summa räntor i tabell 3.2 och lägger till en kostnadsjusteringspost för att få räntorna rätt periodiserade. De realiserade valutakurs- och kursförlusterna, vilka påverkar ränteutgifterna, kommer därmed inte med i beräkningen av de kostnadsmässiga räntorna. I beräkningen av det finansiella sparandet ingår inte värdeförändringar. Följaktligen tas inte heller orealiserade

omvärderingar av statsskulden som härrör från ändringar i marknadsräntor eller växelkurser upp som kostnader för statsskulden.

Räntekostnaderna stiger 2014–2018 i takt med högre marknadsräntor trots att statsskulden minskar fr.o.m. 2016.

Tabell 3.3 Kostnadsmässiga statsskuldsräntor 2013–2018

Miljarder kronor

  2013 2014 2015 2016 2017 2018
Summa räntor            
enligt tabell 3.2 24,3 10,6 21,9 23,9 31,0 31,9
             
Summa kostnads-            
justering -8,9 6,5 -3,0 -1,5 -3,0 0,0
             
Summa            
räntekostnader1 15,5 17,1 18,9 22,4 28,0 31,9

1 Exklusive realiserade valuta- och kursdifferenser.

3.3Faktorer som påverkar ränteutgifterna

Storleken på statsskulden, inhemska och utländska räntenivåer samt den svenska kronans växelkurs mot andra valutor är de viktigaste faktorerna för ränteutgifternas storlek. Som tidigare nämnts har Riksgäldskontorets låneteknik också betydelse för hur ränteutgifterna fördelas över tiden.

Ränteutgifterna för statsskulden blev drygt 10 miljarder kronor lägre 2013 jämfört med 2012. Utfallet för statsskuldsräntorna 2013 var det lägsta sedan 2000 vilket huvudsakligen förklaras av de historiskt sett mycket låga marknadsräntorna.

Diagram 3.1 Statsskuldsräntor (utgiftsmässiga) 2000–2018
Miljarder                                   Procent
kronor                                  
                                  4,0
100                                  
90               Utgiftsmässiga statsskuldsräntor   3,5
                 
80                  
              (mdkr)                 3,0
70               Andel av BNP (%)          
                         
60                                   2,5
                                   
50                                   2,0
40                                   1,5
                                   
30                                   1,0
20                                  
                                   
10                                   0,5
                                   
0                                   0,0
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18
Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.            

12

Av diagram 3.1 framgår att de utgiftsmässiga statsskuldsräntorna har minskat från ca 90 miljarder kronor under början av 2000-talet till 17 miljarder kronor 2013. Som andel av BNP minskade statsskuldsräntorna under motsvarande period från ca 3,8 procent till ca 0,4 procent. Minskningen beror främst på att marknadsräntorna har sjunkit men även till följd av en lägre statsskuld i nominella termer.

År 2014 prognostiseras de utgiftsmässiga statsskuldsräntorna uppgå till 6,1 miljarder kronor. Det är ovanligt lågt och förklaras främst av att överkurser motsvarande 12 miljarder kronor som förväntas uppkomma i samband med emissioner i nominella statsobligationer där kupongräntan är högre än aktuella marknadsräntor. Överkurser minskar ränteutgifterna i motsvarande grad under året då emissionen sker för att därefter öka utgifterna under de kommande åren. De låga utgiftsmässiga statsskuldsräntorna 2014 beror även på en valutavinst

på ett lån i euro som förföll i maj.  
År 2015 beräknas ränteutgifterna bli
14,3 miljarder kronor högre än 2014. Den

relativt stora ökningen mellan åren beror dels på lägre förväntade valutavinster och överkurser 2015, dels på en relativt stor utbetalning av inflationskompensation då ett realobligationslån löper till förfall i december 2015.

År 2016-2018 väntas ränteutgifterna bli relativt konstanta kring 22 till 27 miljarder kronor per år. Även om statsskulden minskar under denna period (både nominellt och som andel av BNP) ökar ränteutgifterna framförallt till följd av relativt kraftigt stigande marknadsräntor jämfört med de historiskt sett låga nivåerna de föregående åren.

Uttryckt som andel av BNP beräknas utgifterna för statsskuldsräntorna öka under prognosperioden; från 0,2 procent 2014 till 0,6 procent 2018.

3.3.1Statsskulden och statens budgetsaldo

Statsskuldens storlek förändras i takt med statens budgetsaldo och ändrade skulddispositioner m.m. En skulddisposition är exempelvis en omvärdering av valutaskulden till aktuella valutakurser. Omvärderingen påverkar statsskuldens storlek, men inte budgetsaldot

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 26

eftersom enbart realiserade valutakursdifferenser belastar ränteanslaget.

Efter att skuldkvoten, dvs. statsskulden som andel av BNP, sjunkit under hela 2000-talet ökade kvoten tillfälligt krisåret 2009 (se diagram 3.2) till stor del på grund av vidareutlåningen till Riksbanken för förstärkning av valutareserven. Sedan sjönk skuldkvoten återigen men i samband med att Riksbanken genomförde ytterligare en förstärkning av valutareserven om drygt 100 miljarder kronor i början av 2013 ökade skuldkvoten igen och statsskulden uppgick vid utgången av 2013 till 1 236 miljarder kronor varav vidareutlåningen till Riksbanken uppgick till ca 193 miljarder kronor (motsvarande cirka 5 procent av BNP). Även 2014 och 2015 förväntas skuldkvoten öka något för att därefter sjunka mot slutet av prognosperioden.

Från och med 2016 bidrar de växande budgetöverskotten till att statsskulden minskar, både nominellt och som andel av BNP. Under 2017 beräknas skuldkvoten vara lägre än den var i slutet av 2008 när finanskrisen bröt ut. Skuldkvoten beräknas minska till 26,8 procent 2018.

Utöver konjunkturåterhämtningen bidrar även ett beräkningstekniskt antagande om försäljningar av statens innehav av aktier i noterade och onoterade bolag till att statsskulden minskar. De antagna försäljningarna minskar lånebehovet med 15 miljarder kronor per år 2014–2018. Sammantaget minskar därmed statsskulden till följd av försäljningsantagandena med 75 miljarder kronor fram till 2018. Om detta beräkningstekniska antagande exkluderades skulle skuldkvoten uppgå till 28,4 procent 2018.

Diagram 3.2 Statsskuld i miljarder kronor och som andel av BNP 1990–2018

Statsskuld, mdkr

Miljarder         Skuldkvot, procent av BNP      
                           
kronor                           Procent
1 600                           80
1 400                           70
1 200                           60
1 000                           50
800                           40
600                           30
400                           20
200                           10
0                           0
90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18

Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

13

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 26

Statens finanser återhämtade sig snabbt från den finansiella och ekonomiska kris som inleddes under hösten 2008. Statens budget var i stort sett i balans 2010 då underskottet uppgick till 1 miljard kronor (se diagram 3.3). År 2012 uppvisade statens budget ett underskott om 25 miljarder kronor till följd av konjunkturavmattningen. År 2013 försämrades budgetsaldot ytterligare med ca 127 miljarder kronor framför allt till följd av Riksbankens upplåning för förstärkning av valutareserven vilken ökade statsskulden med ca 104 miljarder kronor. För 2014–2018 väntas budgetsaldot förbättras årligen för att uppgå till 59 miljarder kronor 2018.

Diagram 3.3 Statens budgetsaldo 2000–2018

Miljarder kronor

200

150

100

50

0 -50

-100 -150

-200

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18

Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

3.3.2Ränte- och valutakursutveckling

Värdet på den svenska kronan påverkar ränteutgifterna men också statsskulden direkt eftersom valutaskulden värderas till aktuella valutakurser. En svagare krona ökar ränteutgifterna för lån i utländska valutor och en starkare krona minskar ränteutgifterna. Dessutom påverkas ränteanslaget av realiserade differenser, vilka uppstår när lån i utländska valutor förfaller. Om kronan stärkts sedan lånet togs uppstår en valutavinst, och vice versa.

Diagram 3.4 Ränteförutsättningar                
Procent årsgenomsnitt                          
7                                    
            Statsskuldväxel 6-mån              
6           Statsobligation 5-års              
            Tyskland 5-års                  
5           USA 6-mån                    
4                                    
3                                    
2                                    
1                                    
0                                    
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18

Källor: Riksbanken och egna beräkningar.

Statsobligationsräntorna i Sverige, USA och Tyskland har sedan början av 2014 sjunkit trendmässigt. Låga räntor avspeglar normalt förväntningar om låg tillväxt och låga styrräntor under lång tid framöver. Utvecklingen på räntemarknaden har bl.a. styrts av den geopolitiska utvecklingen i omvärlden vilken ökat finansmarknadens efterfrågan på relativt säkra tillgångar som bl.a. statsobligationer. Utöver förväntningarna om den geopolitiska utvecklingen har även BNP-utvecklingen (och inflationen) varit svagare än förväntat vilket lett till reviderade bedömningar av penningpolitiken i en mer expansiv inriktning under en längre tid framöver. I takt med att konjunkturen återhämtar sig och riskaptiten återgår till normalare nivåer förväntas investerare söka sig till andra placeringsslag och statsobligationsräntorna kommer då att stiga (diagram 3.4 och tabell 3.4).

Tabell 3.4 Ränteförutsättningar

Procent årsgenomsnitt

  2013 2014 2015 2016 2017 2018
Statsskuldväxel            
6-månaders 0,91 0,44 0,44 1,33 2,39 3,10
             
Statsobligation            
5-års 1,56 1,03 1,05 2,11 3,34 4,04
             
Statsobligation            
10-års 2,12 1,85 1,95 2,85 3,78 4,45
             
Tyskland 5-års 0,64 0,46 1,04 2,15 3,08 3,67
USA 6-mån 0,09 0,13 0,93 2,27 3,20 3,57

Källor: Riksbanken och egna beräkningar.

Den svenska kronan har under inledningen av 2014 försvagats mot bl.a. euron och amerikanska dollar. Sedan våren har ECB fört en mer

14

expansiv penninpolitik vilket gjort att kronan varit i stort oförändrad relativt euron. Under de kommande åren förväntas kronan stärkas något gentemot euron och mot en korg (dvs. ett sammanvägt genomsnitt) av Sveriges viktigaste handelspartners valutor, det s.k. TCW-indexet. Förstärkningen av kronan gentemot euron beror främst på Sveriges relativta konjunkturåterhämtning och på den senaste tidens ökade risk i omvärlden till följd av geopolitiska oroligheter.

3.3.3Upplåning

Den okonsoliderade statsskuldens fördelning på olika skuldslag framgår av diagram 3.5. En första indelning kan göras mellan lån i svenska kronor och i utländsk valuta. För skulden i svenska kronor görs vidare en indelning i nominella och reala låneinstrument.

Diagram 3.5 Statsskuldens (inkl. skuldskötselinstrument) fördelning på instrument

Andelar av statsskulden 2014-07-31

4%

Statsobligationer & 14% statsskuldväxlar inkl.

swappar

Utländsk valuta inkl. swappar

47%

Realobligationer

35%   Hushållsupplåning
 
 

Källa: Riksgäldskontoret.

Nominella lån i svenska kronor

Drygt hälften av statsskulden är finansierad med nominella lån i svenska kronor. De två låneinstrument som används är i huvudsak statsobligationer och statsskuldväxlar. I upplåningen från hushåll står premieobligationer för den största delen.

Statsskuldväxlar har en löptid som normalt uppgår till högst 6 månader. En statsskuldväxel är ett s.k. nollkuponginstrument. Räntan är skillnaden mellan det belopp som staten erhåller när växeln emitteras och det belopp som staten återbetalar vid förfall. Den korta löptiden på

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 26

statsskuldväxlar gör att en förändring i räntenivån slår igenom relativt snabbt på räntekostnaderna.

Statsobligationer har en fast årlig kupongränta, vilket innebär att räntan betalas ut årligen med ett lika stort belopp varje gång. Normalt finns cirka tio olika statsobligationer, med en löptid på mellan 1 och 15 år. Våren 2009 emitterades dock en 30-årig obligation och våren 2012 emitterades en 20-årig obligation. Initialt brukar kupongräntan och marknadsräntan vara ungefär densamma. När marknadsräntan förändras får det till följd att obligationer som senare emitteras i samma lån får en överkurs, alternativt en underkurs. När Riksgäldskontoret emitterar obligationer med överkurs betraktas det som en ränteintäkt och när emitteringen sker till underkurs betraktas det som en ränteutgift. Det gör att de kassamässiga räntorna för enskilda år kan variera betydligt. De kostnadsmässiga räntorna påverkas däremot inte av över- och underkurser.

Reala lån i svenska kronor

Förenklat uttryckt får den som köper en realobligation en real ränta plus kompensation för inflation. Realobligationer finns både med årlig kupongränta och som nollkupongare. Räntan för realobligationer med kupong räknas upp med inflationen, liksom det belopp som återbetalas på förfallodagen. För nollkupongare räknas återbetalningsbeloppet upp med inflationen. Det innebär att en stor del av räntan betalas först när lånet förfaller. I likhet med vad som gäller för nominella obligationer uppstår det över- och underkurser, vilka vid sidan av relationen mellan kupongränta och marknadsränta även är beroende av inflationen.

Nominella lån i utländsk valuta

Valutaskulden är finansierad dels i obligationer direkt i utländsk valuta, dels med s.k. valutaswappar. Valutaswappar är avtal där en räntebetalning i kronor byts mot en räntebetalning i utländsk valuta. Valutaswappar har använts när den upplåningsformen har varit billigare än att låna direkt i utländsk valuta.

Riksgäldskontorets styrelse fastställer varje år ett riktmärke som anger hur fördelningen mellan olika valutor ska vara. Den nuvarande fördelningen framgår av diagram 3.6.

15

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 26

Diagram 3.6 Valutaskuldens sammansättning, riktmärke 2014 (lån till Riksbanken inkluderas ej)

CAD GBP 5% 5%

USD 10%

EUR 45%

JPY 15%

CHF 20%

Källa: Riksgäldskontoret.

Riktmärket bestämmer exponeringen mot olika valutor i valutaskulden inklusive derivat (exempelvis valutaswappar). Riksgäldskontoret ger inte ut valutalån direkt enligt riktmärket utan strävar efter att minska kostnaderna genom att anpassa valutasammansättningen till riktmärket via derivat. Exponeringen skiljer sig därmed från hur den underliggande finansieringen ser ut, se diagram 3.7.

Derivatkontrakten ger upphov till ränteutgifter och ränteinkomster som är beroende av ränte- och valutakursutvecklingen. Derivaten är en del av upplåningstekniken som syftar till att åstadkomma så billig upplåning som möjligt, samtidigt som risken i förvaltningen kan styras.

Diagram 3.7 Finansiering av valutaskulden per valuta (inklusive lån till Riksbanken)

Andelar 2014-07-31

  GBP  
EUR 0% SEK
 
22%   24%

USD 54%

Källa: Riksgäldskontoret.

3.4Känslighetsanalys

Förändrade ränteantaganden

Om de svenska korta och långa marknadsräntorna ökar eller minskar med en procentenhet under 2015 blir de utgiftsmässiga statsskuldsräntorna ca 7 miljarder kronor högre respektive lägre. En procentenhets ökning eller minskning av nivån på de utländska räntorna under 2015 leder till att de utgiftsmässiga statsskuldsräntorna blir ca 2 miljarder kronor högre eller lägre.

Förändrade antaganden avseende budgetsaldot

En förbättring av statens budgetsaldo med 20 miljarder kronor ett enskilt år skulle minska de utgiftsmässiga statsskuldsräntorna med ca 0,3 miljarder kronor det första året. Från och med året efter förbättringen blir effekten på statsskuldsräntorna ca 0,6 miljarder kronor.

Känslighetsberäkningarna ovan är schablonmässiga. Beroende på när förändringen inträffar under året och hur det förändrade lånebehovet påverkar finansieringen kan effekten bli annorlunda. Ekonomiska konsekvenser (i form av kursförluster etc.) av en förändrad låneplan är svåra att kvantifiera eftersom låneplanen kan ändras flera gånger per år när lånebehov eller marknadsläge förändras.

Osäkerhetsmarginal i anslagsberäkningar

Statsskulden har varierat mellan

1 062–1 236 miljarder kronor och räntebetalningarna mellan 23-90 miljarder kronor per år sedan 2000. Dock har såväl statsskulden som räntebetalningarna trendmässigt minskat sedan 2005.

Storleken på statsskulden, inhemska och utländska räntenivåer samt den svenska kronans växelkurs mot andra valutor är de viktigaste faktorerna för ränteutgifternas storlek. Dessutom kan Riksgäldskontorets upplåningsteknik få betydande effekter på ränteutgifterna på kort sikt, främst genom att ränteutgifter omfördelas över tiden. Det innebär att utgifterna för statsskuldsräntorna är svåra att beräkna. En analys av utfall 2000-2013 visar att anslaget har över- eller underskattats med i genomsnitt 7 miljarder kronor per år i statens budget. Även 2014 prognosticeras en relativt stor avvikelse från budgeterade medel.

16

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 26

3.5Regeringens överväganden

Tabell 3.5 Härledning av anslagsnivån 2015–2018, för 1:1

Räntor på statsskulden

Miljoner kronor

  2015 2016 2017 2018
         
Anvisat 2014 1 21 929 21 929 21 929 21 929
Förändring till följd av:        
Beslut        
         
Övriga makro-        
ekonomiska        
förutsätt-        
ningar2 -8 479 137 3 996 7 288
Volymer3 921 843 77 -1 842
Överföring        
till/från andra        
anslag        
         
Övrigt4 6 000      
Förslag/        
beräknat        
anslag 20 371 22 909 26 002 27 375

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10, rsk. 2012/13:54). Beloppet är således exkl. beslut om ändringar i statens budget.

2Makroekonomiska förutsättningar som påverkar utgifterna är förändrade räntenivåer och valutakurser.

3Volymkomponenten utgörs av effekten av lånebehovet.

4Avser för 2015 ökade utgifter till följd av stora förfall av realobligationer.

Regeringen föreslår att 20 371 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Räntor på statsskulden för 2015. För 2016, 2017 och 2018 beräknas anslaget till 22 909 000 000 kronor, 26 002 000 000 kronor respektive 27 375 000 000 kronor.

17

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 26

4 Oförutsedda utgifter

4.1Oförutsedda utgifter

Tabell 4.1 Anslagsutveckling 1:2 Oförutsedda utgifter

Tusental kronor

      Anslags-  
2013 Utfall 2 938 sparande 7 062
      Utgifts-  
2014 Anslag 10 000 prognos 11 000
2015 Förslag 10 000    
         
2016 Beräknat 10 000    
2017 Beräknat 10 000    
         
2018 Beräknat 10 000    
         

Ändamål

Anslaget får användas för oförutsedda utgifter inklusive utgifter för ersättningar till enskilda för skador av statlig verksamhet enligt lagakraftvunnen dom eller efter uppgörelse samt för utgifter för skador inom landet som uppkommit under tidigare krigsförhållanden. Medel från anslaget tas i anspråk efter beslut av regeringen i varje enskilt fall.

Regeringens överväganden

Ändamålet avser oförutsedda utgifter av så brådskande beskaffenhet att ärendet inte hinner underställas riksdagen, samtidigt som utgifterna inte lämpligen kan täckas av andra anslagsändamål. Enligt regeringens bedömning behövs även fortsättningsvis ett anslag för oförutsedda utgifter samt för vissa speciella ändamål om andra medel inte står till förfogande (se prop. 1997/98:1 utg.omr. 26 avsnitt 4). Kammarkollegiet bör efter beslut av regeringen

även fortsättningsvis få betala ut ersättningar för skador av detta skäl.

Det ankommer på regeringen att i efterhand redovisa för riksdagen vilka utgifter som täckts genom att medel från anslaget tagits i anspråk. Finansiering av utgifter från anslaget ska ske genom indrag från annat anslag. Användningen av anslaget och beslutade indrag med anledning av detta redovisas i årsredovisningen för staten.

Regeringen föreslår att 10 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Oförutsedda utgifter för 2015. För 2016, 2017 och 2018 beräknas anslaget till 10 000 000 kronor per år.

19

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 26

5 Riksgäldskontorets provisionsutgifter

5.1Riksgäldskontorets provisionsutgifter

Tabell 5.1 Anslagsutveckling 1:3 Riksgäldskontorets provisions-utgifter

Tusental kronor

      Anslags-  
2013 Utfall 76 928 sparande 53 072
      Utgifts-  
2014 Anslag 145 200 prognos 135 400
2015 Förslag 145 200    
2016 Beräknat 145 200    
         
2017 Beräknat 145 200    
         
2018 Beräknat 145 200    
         

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning.

Kompletterande information

Samtliga provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning redovisas utanför utgiftstaket, vilket innebär att de behandlas på samma sätt som ränteutgifterna på statsskulden.

Anslaget omfattas också av ett särskilt bemyndigande som är beloppsmässigt obegränsat för att säkerställa att regeringen alltid ska kunna fullgöra sina åtaganden gentemot långivarna.

Utveckling av provisionskostnader 2010–2013

Riksgäldskontoret betalar företrädesvis ut provisioner till olika marknadsaktörer för att de upprätthåller infrastrukturen i marknaden genom att sälja, marknadsföra och lösa in Riksgäldskontorets produkter. Dessutom utgår provision till de externa förvaltare som arbetar på Riksgäldskontorets uppdrag. De externa förvaltarna erhåller både en fast och en rörlig provision där den senare baseras på deras resultat.

Tabell 5.2 Utveckling av provisionsutgifter 2010–2013

Miljoner kronor

Utfall 2010–2013

  2010 2011 2012 2013
Försäljningsprovisioner1 71,8 53,1 61,5 54,2
Provisioner externa förval-        
tare2 20,4 55,8 7,8 14,8
Futuresprovisioner3 8,7 8,2 12,3 7,6
Övriga provisioner 7,8 0,4 0,3 0,3
         
Summa        
provisionskostnader 108,8 117,5 81,9 76,9

1Provisioner som betalas ut till Riksgäldskontorets (RGK) återförsäljare.

2Provisioner som betalas ut till externa förvaltare i samband med RGK:s förvaltning av valutaskulden.

3Provisioner per kontrakt som betalas ut när RGK handlar i futures (standardiserat terminskontrakt).

Källa: Riksgäldskontoret.

Av tabell 5.2 framgår hur provisionerna har fördelats på några kategorier under de senaste fyra åren. Provisionskostnaderna varierar över tiden, från knappt 109 miljoner kronor 2010 till ca 77 miljoner kronor 2013. Det beror på att volymerna vad gäller upplåning via olika instrument och metoder skiljer sig åt mellan åren.

21

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 26

Slutsatsen blir att provisionskostnaderna till största delen styrs av vilka upplåningskanaler som används. Vissa upplåningsinstrument betingar inte några rörliga kostnader medan andra gör det. För de största upplåningsvolymerna är försäljningsprovisionerna fasta. Försäljningsprovisionerna för premieobligationer har ett direkt samband med försäljningsvolymerna. En upplåning via syndikering leder också till höga provisioner som är relaterade till volymen.

Avvägningen mellan olika instrument görs av Riksgäldskontoret inom de ramar som regeringen givit genom riktlinjerna för statsskuldens förvaltning. Den avvägningen inkluderar alla kostnader som är förknippade med upplåningen, inklusive räntekostnaden och eventuella provisioner. I det avseendet utgör provisionerna en kostnad som alla andra inom upplåningsverksamheten.

Den andra faktorn av större betydelse för provisionernas storlek är hur väl de externa förvaltarna lyckas med sina uppdrag. Ju högre avkastning desto högre provision. Som mest erhåller de externa förvaltarna 25 procent av marginalavkastningen. Därmed innebär höga provisioner till de externa förvaltarna att kostnaden för utgiftsområdet totalt sett har sjunkit eftersom avkastningen per definition varit hög när provisionerna är höga. De vinsterna redovisas emellertid inte på anslag 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter utan på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden.

Tabell 5.3 Provisionsutgifter 2013–2018

Miljoner kronor

Utfall 2013, prognos 2014–2018

  2013 2014 2015 2016 2017 2018
Försäljningsprovisioner1 54,2 82,7 86,9 86,9 86,9 86,9
Provisioner externa            
förvaltare2 14,8 25,0 30,0 30,0 30,0 30,0
Futuresprovisioner3 7,6 8,0 8,0 8,0 8,0 8,0
Övriga provisioner 0,3 19,7 15,3 15,3 15,3 15,3
             
Summa            
provisionskostnader 76,9 135,4 140,2 140,2 140,2 140,2

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar inte alltid.

1Provisioner som betalas ut till Riksgäldskontorets (RGK:s) återförsäljare.

2Provisioner som betalas ut till externa förvaltare i samband med RGK:s förvaltning av valutaskulden.

3Provisioner per kontrakt som betalas ut när RGK handlar i futures (standardiserat terminskontrakt).

Källa: Riksgäldskontoret.

Tabell 5.3 visar provisionsutgifterna fördelat på några kategorier 2013–2018. Den högre nivån 2014–2018 förklaras delvis av att ca 15 miljoner kronor i provisionskostnader överförts från anslaget 1:12 Riksgäldskontoret under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning i syfte att renodla förvaltningsanslaget. Medlen som flyttats avser utgifter som är direkt kopplade till statens upplåning och som varierar beroende av hur upplåningen går eller hur förutsättningar för upplåning skapas. Exempel på utgifter som tidigare belastat förvaltningsanslaget är vissa rörliga ersättningar till samarbetspartners i samband med upplåning på den internationella kapitalmarknaden. Den högre nivån 2014 och framåt jämfört med 2013 beror även på ökade utgifter för Riksgäldskontorets upplåning i utländsk valuta jämfört med tidigare år. Provisionsutgifterna för de lån Riksgäldskontoret hanterar 2014-2018 beräknas bli 135-140 miljoner kronor per år.

I regeringens skrivelse Utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 2009-2013 konstateras att Riksgäldskontorets ersättning till de externa förvaltarna tycks vara i linje med vad en attraktiv kund kan förväntas betala (skr. 2013/14:196). Regeringens utgångspunkt för provisionsutgifterna är att ersättningsvillkoren till de externa förvaltarna bör vara utformade på ett sådant sätt att det uppmuntrar till långsiktig kostnadsminimering med beaktande av risk samtidigt som det präglas av måttfullhet.

22

PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 26

Regeringens överväganden

Regeringen har i budgetlagen (2011:203) ett bemyndigande att besluta att anslaget räntor på statsskulden samt andra utgifter för upplåning och skuldförvaltning får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden. Bemyndigandet utnyttjades senast 2009 när utfallet på anslaget uppgick till 212 miljoner kronor, vilket var 52 miljoner kronor högre än vad som anvisats av riksdagen.

Tabell 5.4 Härledning av anslagsnivån 2015–2018 för anslaget 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter

Tusental kronor        
  2015 2016 2017 2018
Anvisat 2014 1 145 200 145 200 145 200 145 200

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag 145 200 145 200 145 200 145 200

1 Statsbudget för 2014 enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10, rsk. 2012/13:54). Beloppen är således exklusive beslut om ändringar i budgeten under innevarande år.

Regeringen föreslår att 145 200 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter för 2015. För 2016, 2017 och 2018 beräknas anslaget till 145 200 000 kronor per år.

23