Regeringens skrivelse 2014/15:130

Redovisning av AP-fondernas verksamhet

Skr.

t.o.m. 2014

2014/15:130

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 21 maj 2015

Stefan Löfven

Magdalena Andersson

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av de allmänna pensions- fondernas (AP-fondernas) verksamhet t.o.m. 2014. I redovisningen ingår bl.a. en sammanställning av AP-fondernas årsredovisningar för 2014, utvärdering av AP-fondernas verksamhet sedan 2001 och AP-fondernas arbete med hållbarhetsfrågor. Skrivelsen överlämnas årligen till riks- dagen senast den 1 juni.

Under 2014 uppgick det samlade resultatet för Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna (buffertfonderna) till 147 miljarder kronor efter kostnader, vilket motsvarar en avkastning på 14,1 procent. Detta var det bästa resul- tatet i absoluta termer och det fjärde bästa resultatet i procent sedan starten 2001. En hög andel aktier i portföljerna i kombination med en stark utveckling på aktie- och obligationsmarknaden samt värdeökningar från valutaexponering förklarar merparten av resultatet. Det förvaltade kapitalet i buffertfonderna uppgick till 1 185 miljarder kronor vid 2014 års slut.

Buffertfondernas avkastning har uppvisat stora variationer över åren i takt med utvecklingen på de finansiella marknaderna. Fondernas avkast- ning sedan starten 2001 uppgår till 5,3 procent per år. Det överstiger mer än väl inkomstindex som ökat med 3,1 procent per år under samma period. Inkomstindex ligger till grund för uppräkningen av skulden i inkomstpensionssystemet. Buffertfonderna har därmed bidragit positivt till den långsiktiga finansieringen av det allmänna inkomstpensionssyste- met, vilket var avsikten när det nuvarande AP-fondssystemet infördes 2001.

1

Skr. 2014/15:130 Buffertfondernas redovisade avkastning jämfört med inkomstindex och totalt fondkapital (procent per år och miljarder kronor)

 

2014

2013

2012

2011

2010

20012014

Inkomstindex (%)1

0,5

3,7

4,9

1,9

0,3

3,1

Avkastning (%)2

14,1

13,5

11,6

-1,9

10,2

5,3

Avkastning (mdkr)

147

128

101

-17

84

 

 

 

 

 

 

 

 

Totalt fondkapital (mdkr)

1 185

1 058

958

873

895

 

 

 

 

 

 

 

 

Not 1: Inkomstindex visar genomsnittsinkomstens utveckling och ligger till grund för uppräkning av skulden i inkomstpensionssystemet.

Not 2: Avkastning per fond viktat med genomsnittligt kapital för vartdera år, geometriskt genomsnitt 2001- 2014.

Inkomstpensionssystemet är i huvudsak ofonderat, dvs. utbetalningar till dagens pensionärer finansieras löpande av inbetalda pensionsavgifter från yrkesaktiva. När pensionsutbetalningarna är större än inbetalning- arna, tas medel från buffertkapitalet och vid överskott förs medlen till buffertkapitalet. Under 2014 var det underskott i pensionsbetalningarna och därför överfördes sammanlagt 21 miljarder kronor från Första– Fjärde AP-fonden till inkomstpensionssystemet. Vid 2014 års slut utgjor- des tillgångarna i inkomstpensionssystemet av 86 procent avgiftstill- gångar och 14 procent buffertkapital. Buffertfonderna utgör således en begränsad del av tillgångarna i inkomstpensionssystemet, men har ändå potential att påverka systemet i tider av kraftiga upp- eller nedgångar.

Första–Fjärde AP-fondernas avkastning överstiger i stort sett fondernas interna mål oavsett period. Det förklaras delvis av den övergripande tillgångsallokeringen med en fortsatt hög andel aktier. Första–Fjärde AP- fonderna fortsätter att fokusera på de långsiktiga strategiska besluten, vilket regeringen ser positivt på. Regeringen ser även positivt på Första– Fjärde AP-fonderna har fortsatt att utveckla sina respektive förvalt- ningsmodeller i olika riktningar, vilket har lett till utökad diversifiering. Detta bedöms leda till en bättre riskspridning i förvaltningen av buffert- kapitalet.

Sjätte AP-fonden har i uppdrag att investera fondmedlen på riskkapital- marknaden i Sverige och övriga Norden. Fonden är stängd, dvs. utan betalningsflöden gentemot pensionssystemet. Under 2014 uppgick fondens avkastning till 6,5 procent, vilket översteg inkomstindex men var lägre än det mål som fondens styrelse fastställt i form av ett index för noterade aktier. Det strategiskifte som fonden genomfört sedan 2011 (ökade investeringar i mogna bolag) är för tidigt att utvärdera, men regeringen ser positivt på det konsekventa genomförandet av denna strategi.

De totala förvaltningskostnaderna för buffertfonderna (FörstaFjärde och Sjätte AP-fonden) uppgick till 1,7 miljarder kronor under 2014, vilket var 0,2 miljarder kronor mer än föregående år. Som andel av det totala buffertkapitalet uppgick förvaltningskostnaderna till 0,15 procent, vilket är 0,01 procentenheter högre än föregående år.

Sjunde AP-fonden har sin roll inom premiepensionssystemet. Under 2014 avkastade förvalsalternativ (AP7 Såfa) 29,3 procent, vilket var

2

ungefär dubbelt så mycket som den genomsnittliga avkastningen för Skr. 2014/15:130 privata fonder i premiepensionssystemet (15,1 procent).

Regeringen anser att hållbarhet är en viktig aspekt inom AP-fondernas verksamhet och att hållbarhetsaspekter integreras är viktigt för att uppnå långsiktigt hög avkastning och god riskhantering. Det är även viktigt för allmänhetens förtroende för AP-fonderna och för pensionssystemet som helhet. På samma sätt som när det gäller förvaltningsstrategier har AP- fondernas valt olika strategier för att integrera hållbart i sina förvalt- ningsprocesser. Det är av stor vikt att AP-fonderna är fortsatt transparenta när det gäller den klimatpåverkan som dess investeringar finansierar samt att arbetet för att utveckla jämförbarheten i denna redovisning fortsätter.

Pensionsgruppen enades den 12 mars 2014 om vissa förändringar i pensionssystemet. De delar i överenskommelsen som berör AP-fonderna handlar bl.a. om förändring av Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas struktur och placeringsregler samt förändringar som syftar till en mer kostnadseffektiv förvaltning. Regeringen förutsätter att AP-fonderna fullföljer sitt nuvarande uppdrag att förvalta kapitalet till största möjliga nytta för dagens och framtidens pensionärer till dess att det nya regelverket träder i kraft.

3

Skr. 2014/15:130

4

Innehållsförteckning

1

Inledning ...........................................................................................

 

6

2

AP-fonderna och det allmänna pensionssystemet.............................

7

 

2.1

Inkomstpension ..................................................................

8

 

 

2.1.1

Första–Fjärde samt Sjätte AP-fondernas

 

 

 

 

roll .....................................................................

9

 

 

2.1.2

Inkomstpensionssystemets finansiella

 

 

 

 

ställning ...........................................................

11

 

2.2

Premiepension ..................................................................

13

 

 

2.2.1

Sjunde AP-fondens roll ...................................

13

 

 

2.2.2

Premiepensionssystemets finansiella

 

 

 

 

ställning ...........................................................

14

3

Utvecklingen på finansmarknaderna...............................................

15

3.1Utvecklingen på aktie- och obligationsmarknaderna

 

sedan 2001........................................................................

15

3.2

Obligationsmarknaden 2001–2014...................................

16

3.3Avkastningen på aktie- och obligationsmarknaderna

 

2001–2014........................................................................

17

4 AP-fondernas redovisade verksamhet.............................................

18

4.1

Första AP-fondens redovisade resultat.............................

19

4.2

Andra AP-fondens redovisade resultat.............................

22

4.3

Tredje AP-fondens redovisade resultat ............................

25

4.4

Fjärde AP-fondens redovisade resultat.............................

28

4.5

Sjätte AP-fondens redovisade resultat..............................

31

4.6Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas kostnader

 

 

och personal .....................................................................

36

 

4.7

Sjunde AP-fondens redovisade resultat............................

39

5

Utvärdering av AP-fondernas verksamhet ......................................

43

 

5.1

Buffertfonderna i inkomstpensionssystemet ....................

43

5.2Utvärdering av FörstaFjärde AP-fondernas

 

förvaltning ........................................................................

52

 

5.2.1

Strategisk förvaltning ......................................

52

 

5.2.2

Aktiv förvaltning .............................................

61

5.3

Utvärdering av Sjätte AP-fondens förvaltning .................

64

5.4

Utvärdering av Sjunde AP-fondens förvaltning ...............

68

 

5.4.1

Strategisk förvaltning ......................................

68

 

5.4.2

Aktiv förvaltning .............................................

71

6 Hållbarhet och övriga förvaltningsfrågor........................................

72

6.1

Hållbarhet, ägarstyrning och ersättningar.........................

72

6.2

Övriga förvaltningsfrågor.................................................

80

Bilaga 1

Policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna........

83

Bilaga 2

Placeringsbestämmelser för AP-fondernas

 

 

verksamhet i sammandrag................................................

92

Bilaga 3

Utdrag ur årsredovisning för Första AP-fonden ...............

95

Bilaga 4

Utdrag ur årsredovisning för Andra AP-fonden .............

113

Bilaga 5

Utdrag ur årsredovisning för Tredje AP-fonden............

129

Bilaga 6

Utdrag ur årsredovisning för Fjärde AP-fonden............

145

Bilaga 7

Utdrag ur årsredovisning för Sjätte AP-fonden .............

164

Bilaga 8

Utdrag ur årsredovisning för Sjunde AP-fonden ...........

178

Bilaga 9

Underlag från McKinsey & Company...........................

203

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 maj 2015........

268

Skr. 2014/15:130

5

Skr. 2014/15:130 1

Inledning

Det allmänna statliga ålderspensionssystemet reformerades 1 januari 1999 som ett resultat av en bred partiuppgörelse mellan Socialdemo- kraterna och de fyra borgliga partierna. Det förmånsbestämda pensions- systemet – som omfattade ATP och folkpension – ersattes då av ett avgiftsbestämt system – som omfattar inkomstpension, garantipension och premiepension (se vidare avsnitt 2.1). Inom ramen för det avgifts- bestämda pensionssystemet verkar de allmänna pensionsfonderna (Första, Andra, Tredje, Fjärde, Sjätte och Sjunde AP-fonderna) som statliga myndigheter. Samtliga fonder utom Sjätte AP-fonden regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Sjätte AP- fondens verksamhet startade 1996 och regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden (med ikraftträdande 1 januari 2001).

Enligt lag ska AP-fonderna årligen överlämna en årsredovisning och revisionsberättelse till regeringen. Sjätte AP-fonden ska dessutom lämna en egen utvärdering av fondens förvaltning. Regeringen ska sedan ställa samman fondernas årsredovisningar och utvärdera förvaltningen av fondkapitalet. Regeringens analys och slutsatser, tillsammans med AP-fondernas årsredovisningar, ska överlämnas till riksdagen senast den 1 juni året efter räkenskapsåret.

I denna skrivelse utvärderas AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2014. Avsnitt 2 innehåller en översiktlig beskrivning av AP-fondernas roll i det allmänna pensionssystemet. Avsnitt 3 sammanfattar utvecklingen på de finansiella marknaderna sedan 2001. Avsnitt 4 sammanställer AP- fondernas resultat och kostnader baserat på AP-fondernas årsredovis- ningar. Avsnitt 5 redovisar regeringens utvärdering av AP-fondernas förvaltning. Inledningsvis i kapitlet analyseras buffertfondernas samlade bidrag till inkomstpensionssystemet fr.o.m. 2001, dvs. under den period som de ingått i systemet med nuvarande regler. Därefter utvärderas styrelsernas strategiska förvaltning i ett långsiktigt perspektiv, bl.a. med utgångspunkt i AP-fondernas mål och inkomstindex. Här används långa utvärderingsperioder, främst på tio år. Resultatet av AP-fondernas aktiva förvaltning utvärderas däremot över kortare tidshorisonter. Sjätte AP- fondens långsiktiga avkastning baseras på fondens olika delportföljer och sedan fondens start 1996. Sjunde AP-fonden utvärderas i förhållande till de privata alternativen i premiepensionssystemet. Avsnitt 6 behandlar hållbarhetsfrågor avseende miljö, etik, ersättningar m.m. Avsnittet tar även upp Sjunde APfondens finansiella och de viktigaste iakttagelserna från revisorernas granskning av intern styrning i samtliga AP-fonder.

I bilaga 1 återfinns Regeringens policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna. I bilaga 2 återfinns Första–Fjärde AP-fondernas placeringsregler i sammandrag. Utdrag ur AP-fondernas årsredovisningar återfinns i bilagorna 3–8. Årsredovisningarna finns i sin helhet på respektive fonds webbplats1. Liksom tidigare år har extern expertis anlitats i arbetet med den årliga utvärderingen av AP-fondernas verksam- het. Konsulterna McKinsey & Company bistår utvärderingen och har

1 www.ap1.se, www.ap2.se, www.ap3.se, www.ap4.se, www.apfond6.se och www.ap7.se.

6

därtill gjort en särskild studie av AP-fondernas arbete i frågor om Skr. 2014/15:130 hållbarhet (bilaga 9). Den årliga revisionen har utförts av revisorer från

Ernst & Young.

Pensionsgruppens överenskommelse 12 mars 2014 om vissa förändringar i pensionsöverenskommelsen

Pensionsgruppen enades den 12 mars 2014 om vissa förändringar i pensionsöverenskommelsen. Pensionsgruppens syn är att pensionssyste- met i grunden fungerar väl, men att förändringar i omvärlden och erfarenheter från de första femton åren av AP-fondssystemet ger skäl till att se över ett antal delar av systemet. Översynen innebär bl.a. att förslag tas fram avseende förändring av AP-fondernas struktur och placerings- regler, en jämnare utveckling av inkomstpensionerna, ett längre arbetsliv och förändring av premiepensionssystemet. Överenskommelsen är av övergripande karaktär och har varierande detaljeringsgrad för de olika delarna. Regeringen förutsätter att AP-fonderna fullföljer sitt uppdrag att förvalta kapitalet till största möjliga nytta för dagens och framtidens pensionärer intill dess det nya regelverket är på plats.

I fråga om premiepensionen framhölls i den nya överenskommelsen att det finns svagheter i premiepensionssystemet relaterade till bristande finansiell kunskap hos sparare, höga kostnader och stor framtida spridning i utfall av premiepensionssparande. Det behöver därför vidtas åtgärder för att förändra premiepensionssystemet. De alternativ som tidigare presenterats i premiepensionsöversynen bör fortsätta beredas inom Regeringskansliet. Ett av underlagen i frågan utgörs av rapporten Vägval för premiepensionen (Ds 2013:35) som presenterades av Finans- departementet i maj 2013.

2 AP-fonderna och det allmänna pensionssystemet

Det svenska pensionssystemet kan sägas bestå av tre delar. Den första

 

och grundläggande delen utgörs av det allmänna pensionssystemet, vilket

 

omfattar samtliga medborgare i Sverige. Den andra delen utgörs av

 

tjänstepension, vilken bygger på överenskommelser mellan arbetsgivare

 

och arbetstagare (ofta i form av kollektivavtal). Den tredje delen utgörs

 

av privat pensionssparande och är helt frivillig. Denna skrivelse behand-

 

lar endast tillgångar och betalningsflöden inom det allmänna pensions-

 

systemet. Det är inom detta system som AP-fonderna ingår.

 

Vårt nuvarande allmänna pensionssystem har sin bakgrund i den

 

pensionsreform som genomfördes i januari 1999. Reformen innebar att

 

pensionssystemet gjordes självfinansierande (via avgifter) och att det

 

infördes en automatik så att pensionerna anpassas till den ekonomiska

 

tillväxten. Den avgiftsbaserade inkomst- och premiepensionen ersatte

 

tidigare förmånsbestämda ATP och folkpension. För dem som tjänat in

 

pension tidigare inrättades övergångsregler (s.k. tilläggspension) och för

 

den som haft låg eller ingen inkomst infördes garantipension. Garanti-

7

 

Skr. 2014/15:130 pension är ett grundskydd som finansieras från statsbudgeten. Pensions- reformen var ett resultat av en bred partiuppgörelse mellan Socialdemo- kraterna och de fyra borgliga partierna.2

Figur 2.1 Det allmänna ålderspensionssystemet

2.1Inkomstpension

Inkomstpensionssystemet är i huvudsak ofonderat, vilket innebär att inbetalda pensionsavgifter används för att finansiera samma års pensionsutbetalningar. För att hantera skillnaderna mellan de löpande pensionsavgifterna och pensionsutbetalningarna finns ett buffertkapital. Buffertkapitalet har även som uppgift att bidra till stabiliteten i pensions- systemets och till dess långsiktiga finansiering.

Avgiften till det allmänna pensionssystemet är fast och uppgår till 18,5 procent av pensionsgrundande inkomster. Pensionsrätten för inkomstpension utgör 16 procent och premiepensionen 2,5 procent. Pensionsrätter beräknas för varje individ utifrån pensionsgrundande inkomster. Dessa ackumuleras successivt under hela livet till den s.k. pensionsbehållningen. Storleken på pensionen beror på pensionsbehåll- ningen och från vilken ålder individen väljer att ta ut sin pension. Pensionen påverkas även av ett stort antal samhällsekonomiska och demografiska faktorer. Både på kort sikt och på lång sikt är sysselsättningens utveckling en viktig faktor. Även demografiska faktorer har stor betydelse på lång sikt. Utvecklingen på kapital- marknaderna och AP-fondernas resultat påverkar värdeutveckling i buffertfonderna, vilket också har betydelse för inkomstpensionen.

2 Sedan Decemberöverenskommelsen från den 26 december 2014 medverkar även

Miljöpartiet i pensionsgruppens arbete.

8

2.1.1

Första–Fjärde samt Sjätte AP-fondernas roll

Skr. 2014/15:130

Det är FörstaFjärde samt Sjätte AP-fonderna som förvaltar buffert- kapitalet. De kan därför sägas vara buffertfonder. När det nuvarande pensionssystemet infördes 2001, fördelades drygt 130 miljarder kronor till vardera av Första–Fjärde AP-fonden. De fyra fonderna gavs samtidigt ett gemensamt regelverk i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), i vilken även regler avseende Sjunde AP-fonden ingår. Enligt lagen är fondernas uppdrag att förvalta fondmedlen så att de blir till största möjliga nytta för inkomstpensions-systemet. Förvaltningen ska ta sin utgångspunkt i pensionssystemets åtagande. Målet är att långsiktigt maximera avkastningen i förhållande till risken i placeringarna. Den totala risknivån i förvaltningen ska vara låg, vilket inte ska tolkas som ett mål att minimera risken. Av det följer däremot ett krav på god risksprid- ning. Risk och avkastning ska tolkas i termer av utgående pensioner. Rollen som förvaltare av allmänna pensionsmedel ställer krav på att fonderna uppbär allmänhetens förtroende. Av det skälet är fonderna ålagda att ta hänsyn till miljö och etik i placeringsverksamheten, utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning. Fonderna ska inte ha näringspolitiska eller ekonomisk-politiska mål. Var och en av AP-fonderna ska, med förvaltade medel, svara för kostnaderna för sin verksamhet, för revision och för uppföljning av fondförvaltningen. Regeringen utser styrelserna i fonderna och utvärderar förvaltningen årligen.

Sjätte AP-fonden är också en del av buffertfondssystemet men regleras i en egen lag, lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Fonden är stängd, vilket innebär att den inte har betalningsflöden gentemot pensions- systemet. Fondens uppdrag skiljer sig även från de andra buffertfonderna genom att medlen ska placeras på riskkapitalmarknaden. Sjätte AP- fonden har sitt ursprung i Sjätte fondstyrelsen, vilken inrättades 1996. Namnbytet gjordes i samband med pensionsreformen. Sjätte AP-fonden ingick dock inte i pensionsöverenskommelsen, vilket inneburit att fonden har arbetat med väsentligen oförändrade förutsättningar sedan 1996. De tidigare gällande reglerna avseende Sjätte fondstyrelsen överfördes i princip oförändrade till den nu gällande lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Fondens medel har i sin helhet genererats från de 10,4 miljarder kronor som tillsköts i samband med att den dåvarande Sjätte fondstyrelsen bildades 1996.

Rollen som buffert

Pensionsutbetalningarna från inkomstpensionssystemet finansieras löpande av inbetalda pensionsavgifter från de yrkesaktiva. Är pensionsut- betalningarna mindre än inbetalningarna sparas överskottet i Första– Fjärde AP-fonderna. Är det underskott i betalningarna tas medel i stället från kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna. Sjätte AP-fonden är som nämnts också en buffertfond i inkomstpensionssystemet, men då den är stängd har den inga betalningsflöden gentemot pensionssystemet. I figur 2.2 framgår nettoflödet mellan pensionssystemet och AP-fonderna (Första–Fjärde AP-fonden). Nettoflödet utgör skillnaden mellan avgifts- inkomster, pensionsavgifter och administrationsavgifter.

9

Skr. 2014/15:130

Figur 2.2

Nettoflödet mellan pensionssystemet och AP-fonderna

 

 

(mdkr)

Miljarder kronor

20

11,3

6,9

7,3

 

8,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

5,7

5,6

3,2

2,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-5,8

 

 

 

 

 

 

 

 

-20

 

 

 

 

 

 

 

 

-16,4

 

-16,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-17,0

 

 

 

-21,3

 

 

 

 

-30

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-28,3

-21,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-30,5

 

 

-40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-37,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-50

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-43,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-47,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-60

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

 

Källa: Pensionsmyndigheten, februari 2015.

De första åtta åren med det nya pensionssystemet (20012008) var inbetalningarna till pensionssystemet större än utbetalningarna. Netto- flödet var således positivt dessa år och under perioden tillfördes AP-fonderna sammanlagt 51 miljarder kronor. År 2009 vände betalnings- strömmarna. Under åren 20092014 lyftes sammanlagt 105 miljarder kronor från AP-fonden för att finansiera pensionsutbetalningar. För hela perioden 20012014 uppgick således nettoutflödet från AP-fonderna till 54 miljarder kronor.

Underskotten sedan 2009 beror på att den stora 40-talistgenerationen har börjat ta ut pension. Enligt Pensionsmyndighetens prognoser kommer Första–Fjärde AP-fonderna fortsätta att bidra till finansieringen av inkomstpensionerna över överskådlig framtid. Åren 20152019 beräknas underskotten sammanlagt uppgå till 181 miljarder kronor. Inkomstpen- sionssystemet utgör i princip ett i lag fastställt avtal mellan generationer eftersom systemet i huvudsak innebär att de yrkesverksamma finansierar nuvarande pensionsutbetalningar.

Rollen som långsiktig finansiär

Buffertfonderna har även en roll i att generera avkastning till inkomst- pensionssystemets långsiktiga finansiering och stabilitet. Om buffert- fonderna har högre avkastning än den genomsnittliga inkomstutveck- lingen i Sverige, så bidrar fonderna positivt till pensionssystemets lång- siktiga finansiering. Därmed skapas möjligheter för framtida generatio- ner att erhålla en bättre pension samtidigt som risken minskar för att den s.k. automatiska balanseringen i inkomstpensionssystemet aktiveras. Det är också tänkt att buffertfondernas tillgångar i viss utsträckning ska förändras kontracykliskt mot avgiftstillgången och därmed verka stabiliserande.

10

Figur 2.3

Buffertfondernas kapital och avkastning efter kostnader

Skr. 2014/15:130

Miljarder kronor

1400

1200

1000

800

600 546 480

400

200

0 -200 -27 -85

-400

2001

2002

 

 

Totalt kapital

 

 

 

Total avkastning efter kostnader

1185

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

898

 

 

895

873

958

1058

 

 

 

 

 

 

765

854

708

827

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

641

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

571

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

113

 

 

 

 

135

 

 

101

128

147

80

63

 

 

 

 

84

 

 

 

82

36

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-17

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-194

 

 

 

 

 

 

 

 

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

 

2013

 

2014

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från AP-fonderna)

I figur 2.3 framgår hur kapitalet i buffetfonderna (Första–Fjärde AP-fonderna och Sjätte APfonden) och den totala avkastningen efter kostnader utvecklats sedan 2001. Vid 2014 års slut uppgick kapitalet i buffertfonderna till 1 185 miljarder kronor, vilket var mer än dubbelt så mycket som vid slutet av 2001. Den totala avkastningen efter kostnader har uppgått till 647 miljarder kronor under perioden 20012014. Detta motsvarar en genomsnittlig avkastning på 5,3 procent per år, vilket kan jämföras med att inkomstindex under samma period ökade med 3,1 procent per år. Uppgifterna ovan baseras på McKinseys underlag (se bilaga 9).

I förhållande till inkomstpensionssystemets samlade tillgångar utgör dock buffertfondernas tillgångar en förhållandevis begränsad andel (ca 14 procent vid utgången av 2014). Buffertfondernas utveckling har ändå potential att påverka systemet i tider av kraftiga upp- eller nedgångar (se nästa avsnitt).

2.1.2 Inkomstpensionssystemets finansiella ställning

Inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder sammanställs i slutet av

 

varje år. Samtidigt fastställs det s.k. balanstalet som mäter systemets

 

finansiella ställning. Balanstalet beräknas genom att dividera systemets

 

tillgångar (avgiftstillgången och buffertkapitalet) med pensionsskulden.

 

Om balanstalet understiger 1,0000, dvs. om pensionssystemets skulder

 

överstiger tillgångarna, aktiveras balanseringen i systemet. Balanseringen

 

innebär att pensionsskulden räknas upp i en långsammare takt, vilket gör

 

att systemets finansiella ställning stärks. Om balanstalet överstiger

 

1,0000 blir balanseringseffekten positiv. Pensionsrätterna räknas då upp i

 

snabbare takt tills systemet är i balans. När systemet är i balans räknas

 

värdet på pensionsrätterna (pensionsskulden) upp med inkomstindex,

 

dvs. pensionsrätterna följer då den genomsnittliga löneutvecklingen i

 

Sverige. Till en början beräknades balanstalet på samma sätt som

 

pensionssystemets finansiella ställning, dvs. genom att tillgångarna

11

 

Skr. 2014/15:130 dividerades med pensionsskulden. Sedan 2010 är buffertkapitalet i beräkningarna av balanstalet utbytt mot medelvärdet av de senaste tre årens buffertfondskapital. På så sätt slår inte ett enskilt års förändringar i buffertkapitalet igenom på balanstalet lika mycket.

Tabell 2.1: Inkomstpensionssystemet tillgångar och skulder (mdkr)

Beräkningsår

2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008

2007

2006

Balanseringsår

2016

2015

2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Buffertfonden,

1 067

963

908

865

810

811

821

 

 

medelvärde1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Buffertfonden

1 185

1 058

958

873

895

827

707

898

858

Avgiftstillgång

7 380

7 123

6 915

6 828

6 575

6 362

6 477

6 116

5 945

Summa tillgångar

8 565

8 180

7 873

7 700

7 469

7 189

7 184

7 014

6 803

Pensionsskuld

8 141

8 053

7 952

7 543

7 367

7 512

7 428

6 996

6 703

Över-/underskott

423

127

-80

157

103

-323

-243

18

100

Balanstal

1,038

1,004

0,984

1,020

1,002

0,955

0,983

1,003

1,015

Finansiell ställning2

1,052

1,016

0,990

1,021

1,014

0,957

0,967

 

 

1Medelvärdet beräknat på de senaste tre åren.

2Balanstal enligt tidigare definition (till och med år 2007), enbart beräknat på buffertfondernas marknadsvärde den 31 december respektive år.

Källa: Pensionsmyndighetens årsredovisning för 2014, s 109.

Vid 2014 års slut uppgick tillgångarna i inkomstpensionssystemet till 8 565 miljarder kronor, varav avgiftstillgången stod för 7 380 miljarder kronor och buffertfonderna för 1 185 miljarder kronor. De buffertfonds- tillgångar som räknas in i balanstalet uppgick dock till 1 067 miljarder kronor, eftersom ett treårigt medelvärde används i beräkningarna. Skul- den i inkomstpensionssystemet, dvs. värdet av alla individers pensions- rätter, uppgick samtidigt till 8 141 miljarder kronor.

Balanstalet verkar med två års fördröjning. Balanstalet som baseras på 2014 års tillgångar och skulder avser 2016 och beräknas till 1,0375. Balanstalen för 2015 och 2014 är sedan tidigare fastställda till 1,0040 respektive 0,9837. Som tidigare nämnts påverkas inkomstpensionssyste- mets resultat (balanstalet) av ett stort antal samhällsekonomiska och demografiska faktorer. På kort sikt har sysselsättningens utveckling störst betydelse. Buffertfondernas värdeutveckling har också betydelse vilket i sin tur är kopplat till utvecklingen på kapitalmarknaderna. På lång sikt har demografiska faktorer stor betydelse för utvecklingen i balanstalet.

I figur 2.4 illustreras utvecklingen av tillgångar och skulder i inkomst- pensionssystemet. Avgiftstillgången utgör merparten av tillgångarna i systemet (86,2 procent vid 2014 års slut). Längst ner i diagrammet fram- går att buffertfondernas andel av tillgångarna i systemet har ökat de senaste åren, för att uppgå till 13,8 procent vid 2014 års slut.

12

Figur 2.4

Utveckling av tillgångar och skulder i inkomstpensions-

Skr. 2014/15:130

 

systemet

 

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten)

2.2

Premiepension

 

Premiepensionssystemet innebär att var

och en själv kan välja hur

2,5 procent

av den pensionsgrundande

inkomsten ska placeras. På

Pensionsmyndighetens fondtorg finns det drygt 800 fonder att välja mellan. Tillgångarna i systemet är fullt fonderade, vilket innebär att upp- och nedgångar i fondandelarnas värden fullt ut påverkar pensionssparar- nas behållningar i systemet.

Premiepension kan antingen tas ut som traditionell försäkring eller som fondförsäkring. Traditionell försäkring innebär att pensionen beräknas som ett livsvarigt garanterat nominellt belopp. Den försäkrades fondan- delar säljs och Pensionsmyndigheten tar över investeringsansvaret och den finansiella risken. Fondförsäkring innebär att den försäkrade behåller sitt sparande i de valfria premiepensionsfonderna. I fondförsäkringen räknas pensionsutbetalningarnas storlek årligen om med utgångspunkt från fondandelarnas värde i december. Följande år säljs det antal fondan- delar som krävs för att finansiera den beräknade premiepensionen. Ökar fondandelarna i värde, säljs färre andelar och minskar fondandelarnas värde säljs fler andelar.

2.2.1Sjunde AP-fondens roll

Sjunde AP-fonden har som uppgift att förvalta premiepensionen åt de individer som inte själva valt förvaltare för sin premiepension. Medel placeras då i systemets förvalsalternativ, AP7 Såfa (Statens årskullsför- valtningsalternativ där risken förändras med spararnas ålder). Det är även möjligt att välja någon av de fonder som Sjunde AP-fonden förvaltar.

13

Skr. 2014/15:130 Sjunde AP-fonden regleras, liksom FörstaFjärde AP-fonden, i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Målet för fondens uppdrag är således att långsiktigt maximera avkastningen i förhållande till risken i placeringarna. I avsnitt 4 beskrivs Sjunde AP-fondens verk- samhet och resultat mer utförligt. I avsnitt 5 redovisas regeringens bedömning av verksamheten.

2.2.2Premiepensionssystemets finansiella ställning

Vid utgången av 2014 hade premiepensionssystemet 6,6 miljoner sparare och antalet registrerade fonder uppgick till 850. Det totala marknads- värdet på premiepensionskapitalet (fondförsäkringen) uppgick vid samma tidpunkt till 759 miljarder kronor och den traditionella försäk- ringen till 18 miljarder kronor. Under 2014 uppgick värdeutvecklingen för fondförsäkringen till 126 miljarder kronor, vilket motsvarande en genomsnittlig tidsviktad avkastning på 20,7 procent3. Sjunde AP-fonden är den enskilt största fondförvaltaren i premiepensionssystemet. Vid 2014 års slut förvaltade Sjunde AP-fonden 253 miljarder kronor, varav Såfa utgjorde 246 miljarder kronor. Under 2014 hade den genomsnittlige Såfa-spararen en avkastning på 29,3 procent, vilket kan jämföras med att de privata premiepensionsfonderna i genomsnitt gett en avkastning på 15,1 procent. Risken (mätt som standardavvikelse under den senaste 24 månadersperioden) har för AP7 Såfa varit 9,6 procent jämfört med 5,6 procent för de privata premiepensionsfonderna.

Tabell 2.2

Fördelningen av fondplaceringarnas marknadsvärde och

 

 

andel

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fondkategori

 

2014

2014

2013

2013

2012

2012

 

 

mdkr

andel

mdkr

andel

mdkr

andel

Aktiefonder

 

295,0

38,9

240,3

39,9

192,6

40,9

Blandfonder

 

77,3

10,2

62,7

10,4

50,9

10,8

Generationsfonder

114,1

15,0

90,3

15,0

71,3

15,1

Räntefonder

 

26,9

3,5

27,0

4,5

24,3

5,2

AP7 Såfa

 

245,7

32,4

181,6

30,2

131,8

28,0

 

 

 

 

 

 

 

 

Totalt

 

759,0

100,0

601,9

100,0

471,0

100,0

 

 

 

 

 

 

 

 

Källa: Pensionsmyndighetens årsredovisning för 2014, s 160.

En utförlig beskrivning av det allmänna pensionssystemet finns i Pensionsmyndighetens årsredovisning 2014.

3 Tidsviktad årsavkastning visar årlig avkastning på en krona som satts in i början på

perioden. Hänsyn har inte tagits till om kapitalets storlek förändrats under perioden.

14

3

Utvecklingen på finansmarknaderna

Skr. 2014/15:130

Utvecklingen på de finansiella marknaderna har stor betydelse för resul- tatutveckling och risk i AP-fonderna. Första–Fjärde AP-fonderna förval- tar sedan start över hälften av sitt kapital i aktier och drygt en tredjedel i obligationer, vilket innebär att finansmarknadernas utveckling i grunden är bestämmande för det resultat fonderna uppnår. Sjätte AP-fonden, vars investeringsinriktning är onoterade tillgångar, påverkas i mindre utsträckning av de omedelbara svängningarna på marknaden, men är å andra sidan beroende av fördelaktiga förhållanden på finansmarknaden för en god resultatutveckling i sina innehav. Sjunde AP-fondens expo- nering mot aktiemarknaden är större än det underliggande kapitalet genom användning av hävstång i förvaltningen.

I regel har buffertfondernas resultat en relativt liten påverkan på utfallet inom inkomstpensionssystemet, eftersom fonderna utgör en mindre del av tillgångsmassan (se avsnitt 2). Vid tillräckligt stora variationer i tillgångspriser kan dock fondernas resultat göra skillnad för om den automatiska balanseringen ska aktiveras eller inte

3.1Utvecklingen på aktie- och obligationsmarknaderna sedan 2001

Det nuvarande allmänna pensionssystemet trädde ikraft under 2000 och nya placeringsregler började gälla för buffertfonderna fr.o.m. 2001. Pensionssystemet sjösattes därmed i en period som inledningsvis kom att präglas av djup ekonomisk nedgång och fallande priser på aktie- marknaden till följd av den spruckna it-bubblan vid millennieskiftet 1999/2000 (se figur 3.1 nedan).

Under 2003 började dock aktiepriserna återigen stiga och i mitten av 2007 nådde Stockholmsbörsen sin dittills högsta notering. År 2008 briserade den amerikanska finans- och bolånekrisen, vilket resulterade i en ny och än större nedgång på aktiemarknaden. Våren 2009 började aktiemarknaderna återhämta sig, bara för att sommaren 2011 åter börja falla. Den här gången var anledningen den europeiska statsskuldskrisen och osäkerhet om dess konsekvenser för den globala tillväxten. 2011 och halva 2012 fortsatte att präglades av ekonomisk osäkerhet och stora prisrörelser på finansmarknaderna. Aktiemarknaderna började stabili- seras först hösten 2012 efter att den Europeiska Centralbanken (ECB) deklarerat att centralbanken tänkte genomföra vilka åtgärder som än krävdes för att hålla eurozonen intakt.

15

Skr. 2014/15:130 Figur 3.1

Utvecklingen i svenskt och globalt aktieindex 2001–2014

250

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

200

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

150

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

50

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Stockholm Benchmark Index

MSCI World Index (USD)

Not. Avser totalavkastning. Bas 2000-12-31 = 100.

Källa: Bloomberg

Trenden på aktiemarknaden har sedan dess i stort varit uppåtgående, även om Federal Reserves beslut i december 2013 att successivt börja trappa ner stödköpen av obligationer initialt skapade osäkerhet på mark- naden. En kombination av minskad riskaversion, brist på investerings- alternativ med låg risk och rimlig avkastning samt relativt låga värde- ringar på börsen ledde successivt till att förtroendet för aktiemarknaden återvände under senare delen av 2012 och under 2013. Även ljusare konjunkturförväntningar – främst i amerikansk ekonomi men även i stora ekonomier som Storbritannien, Japan och euroområdet – bidrog till ett mer positivt klimat på aktiemarknaden.

Börsåret 2014 har präglats av ökad geopolitisk risk och ökad risk för deflation både Europa och Sverige, vilket lett till en fortsatt gynnsam penningpolitik och lågräntemiljö. Värderingen på aktiemarknaderna har nått nivåer som ur ett historiskt perspektiv är jämförelsevis höga. Den ekonomiska tillväxten i världen förväntas gynnas av återhämtningen i USA. Börsåret 2014 slutade mycket nära årshögsta efter en uppgång på drygt 15 procent i SBX (Swedish Benchmark Index, se nedan).

3.2Obligationsmarknaden 2001–2014

 

På obligationsmarknaderna internationellt och i Sverige har räntorna

 

trendmässigt fallit. Allt högre obligationspriser (och därmed avkastning)

 

har drivit ned obligationsräntorna. Detta illustreras bl.a. av att svenska

 

nominella och reala obligationer haft en ovanligt hög genomsnittlig

 

årsavkastning i ett längre tidsperspektiv (se tabell 3.1).

 

Under 2013 steg obligationsräntor på längre löptider markant – främst

 

med anledning av ljusare konjunkturutsikter i den amerikanska ekonomin

 

och Federal Reserves beslut att successivt trappa ned stödköpen av

16

obligationer. Under 2014 har dock ränteskillnaderna mellan amerikanska

 

och europeiska räntenivåer ökat på grund av att riskerna för deflation har Skr. 2014/15:130 ökat markant i Europa. Den svenska räntan har fallit kraftigt sedan slutet

av 2013. Även den amerikanska räntan har sjunkit till följd av att infla- tionstrycket är fortsatt relativt lågt. De europeiska och svenska 10 årsrän- torna har dock fallit mycket kraftigare på grund av deflationsrisken och fortsatt kraftigt expansiv penningpolitik från både ECB och Riksbanken. Tyska och svenska tioårsräntor har sjunkit med cirka 1,5 procentenheter sedan slutet av 2013. Fallande räntor innebär kursvinster och högre total- avkastning på obligationsinnehav. För 2014 blev totalavkastningen i nominellt obligationsindex drygt 12 procent. (se tabell 3.1).

Figur 3.2 Tioårig obligationsränta i USA, Tyskland och Sverige 2001–2015 (procent)

procent

Källa: Ecowin

3.3Avkastningen på aktie- och obligationsmarknaderna 2001–2014

Tabell 3.1 visar totalavkastningen för några av de tillgångsslag som AP- fonderna (exklusive Sjätte AP-fonden) placerar i sedan 2001. Svenska aktier har för perioden 2001–2014 haft den bästa årliga totalavkastningen (7,6 procent) följt av svenska nominella och reala obligationer (5,4 –5,6 procent). Utländska aktier har däremot endast avkastat i genomsnitt 3,4 procent per år (mätt i USD). Eftersom den amerikanska dollarn har försvagats mot den svenska kronan sedan 2001, har dock avkastningen på utländska aktier – mätt i svenska kronor – varit än lägre. Avkast- ningen på den globala aktiemarknaden kan därmed i ett svenskt och ett historiskt perspektiv karaktäriseras som svag. Till skillnad från detta framstår avkastningen på den svenska obligationsmarknaden i ett längre perspektiv som stark.

17

Skr. 2014/15:130

Tabell 3.1

Totalavkastning i olika tillgångsslag under 2013,

 

 

 

 

tioårsperioden 2004–2013 och 1 juli 2001–2013

 

 

(procent per år)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2014

2005–2014

2001–2014

 

Svenska aktier (SBX)

15,0

10,8

7,6

 

 

Utländska aktier (MSCI World i USD)

2,9

3,9

3,4

 

 

Utländska aktier (MSCI World i SEK)

24,9

5,5

0,9

 

 

Obligationsindex (OMRX)

12,1

4,8

5,4

 

 

Reala obligationer (RXRE)

7,4

4,2

5,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Riskfri ränta

 

0,4

1,7

2,2

 

 

 

 

 

Not. Riskfri ränta är ett vägt genomsnitt av statsskuldsväxlar med 3 och 6 månaders löptid. OMRX-index

 

speglar avkastningen på en passiv portfölj av likvida svenska räntepapper.

 

 

 

Källa: Bloomberg, Ecowin, Riksbanken.

 

 

 

 

 

Vid betraktandet av tioårsperioden 20052014 förbättras totalavkast-

 

ningen på aktier markant jämfört med obligationer, vilket främst speglar

 

att den kraftiga börsnedgången 2000–2002 ligger utanför den studerade

 

tidsperioden. Avkastningen på utländska aktier noteras i nivå med

 

obligationer – som fortsatt uppvisar en hög avkastning i ett historiskt

 

perspektiv. Den riskfria räntan, i det här fallet beräknat med ett genom-

 

snitt av svenska statsskuldväxlar, avkastar knappt hälften av vad svenska

 

nominella och reala obligationer gör.

 

 

 

 

 

Under 2014 noterades en totalavkastning på omkring 15 procent på den

 

svenska aktiemarknaden, medan aktier globalt avkastade cirka 3 procent.

 

Försvagningen av kronan under året har dock lett till att tillgångar i andra

 

valutor (främst dollar) stigit i värde. Nominella och reala obligationer

 

uppvisade en avkastning på 12 procent respektive 7 procent. Under 2014

 

var riskfria räntan (vägt genomsnitt av statsskuldväxlar med 3 och 6

 

månaders löptid) 0,4 procent.

 

 

 

 

4 AP-fondernas redovisade verksamhet

 

Vid 2014 års slut uppgick det förvaltade kapitalet i buffertfonderna

 

(Första–Fjärde och Sjätte AP-fonden) till 1 185 miljarder kronor. Det

 

sammanlagda resultatet för Första–Fjärde AP-fonden uppgick till

 

147 miljarder kronor efter kostnader, vilket motsvarar en avkastning på

 

14,1 procent. Detta var det bästa resultatet i kronor och det fjärde bästa

 

resultatet i procent sedan starten 2001. Under året utbetalades 21,3 mil-

 

jarder kronor till inkomstpensionssystemet, dvs. drygt 5 miljarder kronor

 

per buffertfond (Första–Fjärde AP-fonden).

 

De totala förvaltningskostnaderna för buffertfonderna (Första–Fjärde

 

och Sjätte AP-fonden) uppgick till 1,7 miljarder kronor under 2014,

 

vilket var 0,2 miljarder kronor mer än föregående år. Som andel av det

 

totala buffertkapitalet uppgick de totala förvaltningskostnaderna till

 

0,15 procent, vilket är 0,01 procentenheter högre än föregående år.

 

Sjunde AP-fondens förvaltade kapital uppgick vid 2014 års slut till

18

253 miljarder kronor. Avkastningen i statens förvalsalternativ (Såfa) var

 

29,3 procent under 2014, vilket kan jämföras med genomsnittet för de Skr. 2014/15:130 privata premiepensionsfonderna som var 15,1 procent.

Tabell 4.1

AP-fondernas utgående fondkapital och resultat 2014 samt

 

avkastningsmål (efter kostnader, mdkr och procent)

 

 

 

 

 

Utgående

Resultat

AP-fondernas avkastningsmål under 2014

 

fondkapital1

2014

 

(mdkr)

(mdkr)

(%)

 

 

 

 

 

 

Första

284

36,4

14,6

Nominell avkastning 5,5 % per år över

AP-fonden

 

 

 

rullande tioårsperiod

Andra

294

34,3

13,1

Real avkastning på 5,0 % per år under

AP-fonden

 

 

 

minst en tioårsperiod

Tredje

288

35,0

13,7

Real långsiktig avkastning på 4,0 % per år

AP-fonden

 

 

 

 

Fjärde

295

40,2

15,7

Real långsiktig avkastning på 4,5 % per år

AP-fonden

 

 

 

 

Sjätte

24

1,4

6,5

Nominell avkastning SIX Nordic200 CAP

AP-fonden

 

 

 

GI+2,5 procentenheter över fem år

Summa

1 185

147,3

 

 

Sjunde

 

 

 

Förvalsalternativet (Såfa) avkastning

253

 

29,3

minst lika bra som genomsnittet av privata

AP-fonden

 

 

 

 

fonder i premiepensionssystemet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Not 1: För Första–Fjärde AP-fonderna avses utgående fondkapital per 31 dec 2014, dvs. efter gjorda transaktioner till inkomstpensionssystemet.

Not 2: Utvärderingen av AP-fondernas verksamhet redovisas i avsnitt 5.

Källa: Första–Fjärde, Sjätte och Sjunde AP-fondernas årsredovisning för 2014, se bil. 3–8.

Det övergripande avkastningsmålet för respektive fond sätts av AP- fondernas styrelse (FörstaFjärde och Sjunde) utifrån målet i lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder och för Sjätte AP-fonden utifrån målet i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Fondernas placerings- bestämmelser framgår av respektive lag (se bilaga 2).

4.1Första AP-fondens redovisade resultat

Fondkapital och resultat

Första AP-fondens resultat uppgick till 36,4 miljarder kronor 2014. Resultatet motsvarar en avkastning på 14,6 procent efter kostnader (11,2 procent året innan). Under året överfördes 5,1 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Sammantaget ökade fondkapitalet med 31,3 miljarder kronor till 283,8 miljarder kronor (tabell 4.2).

19

Skr. 2014/15:130

Tabell 4.2

Första AP-fondens fondkapital (mnkr)

 

 

 

 

 

 

 

 

2014

2013

 

Ingående fondkapital

252 507

233 700

 

Årets resultat

 

36 424

25 687

 

Överföringar

 

-5 120

-6 880

 

 

 

 

 

Utgående fondkapital

283 811

252 507

 

 

 

 

 

Not. Överföringar innehåller nettobetalningar till pensionssystemet.

Styrelsens avkastningsmål

Under 2013 och 2014 var avkastningsmålet för Första AP-fonden nomi- nell avkastning om 5,5 procent efter kostnader över rullande tioårsperio- der. Före 2013 var målet formulerat över en femårsperiod. Från och med 2015 har AP-fondens styrelse höjt avkastningsmålet till en real avkastning på 4,0 procent efter kostnader över rullande tioårsperioder. Från och med 2015 avser såldes avkastningsmålet för samtliga buffertfonder (FörstaFjärde) real avkastning.

Investeringsprocess och strategi

För att nå avkastningsmålen inom ramen för fastställd risknivå består Första AP-fondens portfölj av en rad olika tillgångar med olika egen- skaper ur ett investerarperspektiv. Sedan 2009 arbetar fonden efter en investeringsprocess baserad på långsiktighet, fundamental analys och ett ökat inslag av andra investeringar än noterade aktier och räntebärande tillgångar.

Investeringsprocessen består av tre beslutsnivåer; strategisk allokering, strategisk förvaltning och operativ förvaltning. Strategisk allokering omfattar allokering mellan olika tillgångsslag, beslut om storleken på fondens valutaexponering och durationen i ränteportföljen. Strategisk förvaltning omfattar alla beslut om allokering inom tillgångsslag, till exempel allokeringen mellan aktieregioner, allokering mellan kredit- obligationer och statsobligationer och allokering mellan olika valutor. Operativ förvaltning är den förvaltning som fonden bedriver inom varje tillgångsslag utifrån de valda strategierna.

Portföljen

Första AP-fondens portfölj bestod vid 2014 års slut av 46,2 procent aktier, 27,5 procent räntebärande tillgångar, 24,7 procent onoterade placeringar och 1,5 procent kassa/valuta. Jämfört med föregående årsskifte har andelen onoterade placeringar ökat, medan andelarna för de övriga tillgångsslagen minskat något (tabell 4.3).

20

Tabell 4.3

Första AP-fondens portfölj (mdkr respektive procent)

 

Skr. 2014/15:130

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2014

 

2013

 

 

 

 

mdkr

%

mdkr

%

 

 

 

 

 

 

 

 

Aktier Sverige

 

32,4

11,4

30,1

11,9

 

Aktier utvecklade länder

70,2

24,7

64,1

25,4

 

Aktier utvecklingsländer

28,7

10,1

24,2

9,6

 

Summa aktier

 

131,3

46,2

118,4

46,9

 

Räntebärande

 

78,1

27,5

74,9

29,7

 

Kassa/valuta

 

4,3

1,5

4,1

1,6

 

Fastigheter

 

25,0

8,8

22,2

8,8

 

Hedgefonder

 

16,6

5,9

12,4

4,9

 

Riskkapitalfonder

12,5

4,4

8,4

3,3

 

Övriga tillgångar

 

12,2

4,3

9,5

3,8

 

Nya investeringar

3,8

1,3

2,6

1,0

 

 

 

 

 

 

 

Summa onoterade placeringar

70,2

24,7

55,1

21,8

 

Summa fondkapital

283, 8

100,0

252,5

100,0

 

 

 

 

 

 

 

 

Första AP-fonden förvaltar svenska och utländska aktier på utvecklade marknader internt med fokus på stora och medelstora bolag. Tillväxt- marknader och småbolag förvaltas av externa förvaltare. De räntebärande tillgångarna förvaltas i en global ränteportfölj med största delen placerad i utländska tillgångar. Första AP-fonden äger tillgångar utgivna i flera valutor. Valutan behandlas dock som ett eget tillgångsslag, vilket innebär att tillgångars värde omräknas till svenska kronor. Enligt placerings- reglerna får inte den totala valutaexponeringen överstiga 40 procent av portföljen. Merparten av valutapositionen minskas därför med valuta- hedgar.

Bland de onoterade tillgångarna utgör fastigheter den största delen. Första AP-fondens strategi är att öka andelen fastighetsinvesteringar både i Sverige och utomlands. Fastighetsinvesteringarna bygger främst på löpande avkastning från hyresbetalningar och endast till en mindre del av investeringar där en förväntad värdestegring är den viktigaste komponenten. Hedgefonder och riskkapitalfonder utgör också tillgångar som redovisas under onoterade placeringar. Hedgefondstrategin syftar till att dämpa effekten av kraftiga kursrörelser i den övriga portföljen. Riskkapitalfonder investerar i onoterade bolag och förväntas över tid ha en högre avkastning än investeringar i noterade aktier.

Vid slutet 2014 förvaltades 65,4 procent av kapitalet i Första AP-fonden internt, vilket är en ökning med 2,5 procentenheter jämfört föregående årsskifte.

Avkastning

Under 2014 avkastade Första AP-fondens portfölj 14,8 procent före kostnader och 14,6 procent efter kostnader. I tabell 4.4 redovisas avkast- ningen (före kostnader) per tillgångskategori under 2014 och 2013 samt respektive tillgångskategoris bidrag till fondens totala avkastning under

2014.

21

Skr. 2014/15:130

Tabell 4.4

Första AP-fondens redovisade avkastning (procent respektive

 

 

procentenheter per år)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2014

2013

Bidrag till totalavkastning

 

 

 

%

%

2014 (procentenheter)

 

 

 

 

 

 

 

 

Aktier Sverige

 

13,2

24,0

1,4

 

 

Aktier utvecklade länder

10,4

24,1

2,4

 

 

Aktier utvecklingsländer

21,1

-3,3

1,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Aktier

 

11,2

17,9

5,5

 

 

Räntebärande värdepapper

3,8

1,4

1,1

 

 

Allokering, kassa, valuta

5,6

0,3

5,6

 

 

Fastigheter

 

11,5

19,2

1,0

 

 

Hedgefonder

 

11,3

8,2

0,6

 

 

Riskkapitalfonder

20,1

11,0

0,7

 

 

Övriga tillgångar

 

5,8

-2,7

0,2

 

 

Nya investeringar

2,2

2,9

0,0

 

 

 

 

 

 

 

 

Total avkastning före kostnader

14,8

11,3

14,8

 

Not. Utländska aktier och räntebärande tillgångar avser valutasäkrad avkastning.

I Första AP-fondens årsredovisning framgår även de olika beslutsnivå- ernas bidrag till fondens totala avkastning. Utvärderingen görs i förhållande till Första AP-fondens startporfölj per den 1 januari 2014. Av den totala avkastningen på 14,8 procent före kostnader bidrog start- portföljen med 9,7 procentenheter. Den operativa förvaltningen bidrog med 5,7 procentenheter, medan den strategiska allokeringen och den strategiska förvaltningen bidrog något negativt med -0,4 respektive -0,3 procentenheter.

I McKinseys utvärdering (bilaga 9) framgår att fondens årliga avkastning efter kostnader var 8,9 procent under den senaste femårsperioden (2010–2014), 6,8 procent under tioårsperioden (2005– 2014) och 5,7 procent under perioden 2001–2014. Detta innebär att Första AP-fonden uppnådde styrelsens långsiktiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder. Fondens avkastning efter kostnader har även varit högre än inkomstindex under samtliga nämnda perioder.

4.2Andra AP-fondens redovisade resultat

Fondkapital och resultat

Andra AP-fondens resultat uppgick till 34,3 miljarder kronor 2014, vilket motsvarar en avkastning på 13,1 procent efter kostnader (12,7 procent året innan). Under året överfördes 5,1 miljarder kronor till inkomst- pensionssystemet. Fondkapitalet ökade under året med 29,2 miljarder kronor till 293,9 miljarder kronor.

22

Tabell 4.5 Andra AP-fondens fondkapital (mnkr)

 

2014

2013

Ingående fondkapital

264 712

241 454

Årets resultat

34 315

30 138

Överföringar

-5 120

-6 880

Utgående fondkapital

293 907

264 712

 

 

 

Not. Överföringar innehåller nettobetalningar till pensionssystemet.

Styrelsens avkastningsantagande

Under 2014 var avkastningsantagandet för Andra AP-fonden att generera en långsiktig årlig real avkastning på 5,0 procent per år. På grund av förväntat lägre globala räntor på lång sikt har antagandet fr.o.m. 2015 justerats ned till 4,5 procent.

Investeringsprocess och strategi

Andra AP-fondens strategi för att nå målet bygger på värdeskapande i flera steg: val av strategisk tillgångsfördelning, val av index och aktiv förvaltning. Till grund för strategin ligger ett antal principer, s.k. Investment Beliefs. Dessa beskriver fondens syn på hur kapitalmark- naden fungerar samt möjligheter och förutsättningar att skapa en god avkastning.

Den strategiska portföljen tas fram med stöd av en internt utvecklad Asset-Liability-Model (ALM), där hänsyn tas till den förväntade lång- siktiga utvecklingen i pensionssystemet och på de finansiella mark- naderna. Detta innebär att fondens strategiska portfölj utgörs av en sammansättning av olika tillgångsslag som fonden bedömt ger den bästa generationsneutrala och långsiktiga tillväxten för framtida pensioner. Valet av index ses som en del av den strategiska placeringsprocessen, där index fastställer ett investeringsurval för den interna och externa förvaltningen. De mer traditionella breda kapitalvägda indexen komplet- teras med specialiserade index. Valen av index styr den aktiva förvalt- ningen, där målsättningen för den interna och externa förvaltningen är att överträffa de index som valts.

Portföljen

Andra AP-fondens portfölj bestod vid 2014 år slut av 48,4 procent aktier (37,3 procent utländska och 10,1 procent svenska), 33,3 procent ränte- bärande instrument och 19,3 procent alternativa placeringar. Jämfört med föregående årsskifte har andelen alternativa placeringar och andelen räntebärande instrument ökat, medan andelen aktier minskat (tabell 4.6).

Skr. 2014/15:130

23

Skr. 2014/15:130

Tabell 4.6

Andra AP-fondens portfölj (mdkr respektive procent)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2014

 

2013

 

 

 

 

mdkr

%

mdkr

%

 

 

 

 

 

 

 

 

Svenska aktier

 

29,7

10,1

30,3

11,4

 

Utländska aktier

 

109,6

37,3

105,2

39,7

 

Räntebärande

 

97,9

33,3

86,9

32,9

 

instrument

 

 

 

 

 

 

Alternativa investeringar

56,7

19,3

42,3

16,0

 

Summa fondkapital

293,9

100,0

264,7

100,0

Not. Avser exponering, dvs. inklusive positioner i derivat.

Under tillgångsslaget alternativa investeringar ingår onoterade fastigheter (inklusive skogs- och jordbruksfastigheter), riskkapitalfonder, alternativa riskpremier, alternativa krediter samt aktieinvesteringar på den lokala kinesiska aktiemarknaden.

Vid utgången av 2014 förvaltades 72 procent av fondkapitalet internt och 28 procent externt.

Avkastning

Under 2014 avkastade Andra AP-fondens portfölj 13,3 procent före kost- nader och 13,1 procent efter kostnader. I tabell 4.7 redovisas avkast- ningen (före kostnader) per tillgångskategori under 2014 och 2013 samt respektive tillgångskategoris bidrag till fondens totala avkastning 2014.

Tabell 4.7 Andra AP-fondens redovisade avkastning (procent respektive procentenheter per år)

 

2014

2013

Bidrag till totalavkastning

 

%

%

2014 (procentenheter)

 

 

 

 

Svenska aktier

16,8

27,2

1,8

Utländska aktier

26,7

18,4

9,9

Räntebärande instrument

14,4

-0,9

4,7

 

 

 

 

Viktad avkastning likvid portfölj

13,5

12,7

16,4

Aktiv avkastning före kostnader

0,5

0,4

 

 

 

 

 

Alternativa investeringar

12,1

13,4

2,1

 

 

 

 

Total avkastning före kostnader

13,3

12,8

13,3

Not. Utöver redovisade poster bidrog GTAA med 0,1 procentenheter, Overlay -0,1 procentenheter och FX Hedge - 5,2 procentenheter.

Bland tillgångsslagen hade utländska aktier högst avkastning (26,7 procent) följt av svenska aktier (16,8 procent). Räntebärande till- gångar hade också en för tillgångsslaget anmärkningsvärd hög avkast- ning (14,4 procent), vilket var en följd av fallande marknadsräntor. Alternativa investeringar, dvs. fastigheter, riskkapitalfonder, alternativa krediter, alternativa riskpremier och kinesiska A-aktier avkastade 12,1 procent. Av totalavkastningen på 13,3 procent svarade utländska aktier för den enskilt största delen (9,9 procentenheter).

24

Andra AP-fonden har en valutasäkringspolicy vars syfte är att minska Skr. 2014/15:130 risken i fondens portfölj. Ett systematiskt valutasäkringsprogram som ska

leda till lägre variation i portföljens värde tillämpas. Kronförsvagningen under året bidrog därför med -6,3 procent. Valutarisken i tillväxt- marknader valutasäkras dock inte, eftersom fonden bedömer att den risken över tid kompenseras med en högre avkastning. Då inte hela exponeringen valutasäkras kompenserades den negativa avkastning mer än väl av att tillgångar i utländsk valuta steg i värde.

I McKinseys utvärdering (bilaga 9) framgår att fondens årliga avkastning efter kostnader uppgick till 9,4 procent under den senaste femårsperioden (2010–2014), till 7,1 procent under tioårsperioden (2005–2014) och till 6,0 procent under perioden 2001–2014. Detta innebär att Andra AP-fonden uppnådde styrelsens långsiktiga avkast- ningsantagande under den senaste fem- och tioårsperioden, men inte under perioden sedan fondens start 20012014. Fondens avkastning efter kostnader har dock varit högre än inkomstindex under samtliga nämnda perioder.

4.3Tredje AP-fondens redovisade resultat

Fondkapital och resultat

Tredje AP-fondens resultat uppgick till 35,0 miljarder kronor 2014, vilket motsvarar en avkastning på 13,7 procent efter kostnader (14,1 procent året innan). Under året överfördes 5,1 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fondkapitalet ökade med 29,9 miljarder kronor till 288,3 miljarder kronor.

Tabell 4.8 Tredje AP-fondens fondkapital (mnkr)

 

2014

2013

Ingående fondkapital

258 475

232 956

Årets resultat

34 977

32 398

Överföringar

-5 120

-6 880

 

 

 

Utgående fondkapital

288 332

258 475

Not. Överföringar innehåller nettobetalningar till pensionssystemet.

 

Styrelsens avkastningsmål

 

Tredje AP-fonden har ett operationellt mål för fondens avkastning på

 

4,0 procents realt per år. Styrelsen menar att om målet uppnås ger det en

 

god balans mellan stabilitet i pensionssystemet på lång sikt och risken för

 

värdefall i fondförmögenheten på kort sikt. Målet är uttryckt i reala

 

termer, eftersom det är pensionärernas köpkraft som värnas.

 

Investeringsprocess och strategi

 

Tredje AP-fondens investeringsstrategi bygger på en s.k. dynamisk till-

 

gångsallokering, vilket syftar till att minska risken för stora negativa

 

utfall. Fondens styrelse utvärderar förvaltningen kontinuerligt med hjälp

 

av en modell bestående av fyra delkomponenter. Tillsammans ger detta

25

 

Skr. 2014/15:130 en bild av fondens möjligheter att nå det långsiktiga målet samt hur dessa möjligheter förvaltas.

Tredje AP-fonden investerar i en global portfölj bestående av såväl noterade som onoterade tillgångar. Portföljen är mer robust i perioder av finansiell oro än en traditionell portfölj bestående av enbart noterade aktier och obligationer. Portföljen är indelad i olika riskklasser för att förtydliga investeringsfilosofin som bygger på att diversifiering är ett sätt att risksprida kapitalet. Varje riskklass bygger på en viss typ av under- liggande risk. Den dominerande risken i portföljen utgörs av aktier (efter- som aktieandelen är runt 50 procent) och tillgångsslaget har historiskt den högsta risken bland relevanta tillgångar.

En viktig del av diversifieringstanken är att faktiska investeringsbeslut delegeras till flera medarbetare inom fonden. Inom förvaltningsorganisa- tionen finns tydliga ansvarsområden och befogenheter. För att säkerställa att det delegerade beslutsfattandet är framgångsrikt har Tredje AP-fonden en strukturerad analys och en god riskhantering.

Den övergripande allokeringen av kapitalet är den faktor som över tid har störst betydelse för fondens avkastning och totalrisk. Strategifokus ligger just på detta. En god övergripande riskallokering uppnås genom diversifiering och genom att fonden i ett medellångt perspektiv förändrar allokeringen beroende på förutsättningarna på finansmarknaden, så kallad dynamisk tillgångsallokering.

Portföljen

Tredje AP-fondens portfölj bestod vid 2014 års slut av 45,9 procent aktier (34,9 procent utländska och 11,0 procent svenska), 33,0 procent nominella räntebärande instrument, 5,3 procent reala räntebärande instrument och 15,9 procent alternativa placeringar. Jämfört med föregående årsskifte har andelen nominella räntebärande instrument ökat, medan andelen aktier och reala räntebärande instrument minskat (tabell 4.9).

Tabell 4.9 Tredje AP-fondens portfölj (mdkr respektive procent)

 

2014

 

2013

 

 

mdkr

%

mdkr

%

 

 

 

 

 

Svenska aktier

31,7

11,0

32,6

12,6

Utländska aktier

100,5

34,9

95,4

36,9

Nominella räntebärande instrument

95,0

33,0

68,9

26,7

Reala räntebärande instrument

15,3

5,3

21,6

8,4

Alternativa investeringar

45,8

15,9

39,8

15,4

 

 

 

 

 

Fondkapital

288,3

100,0

258,5

100,0

 

 

 

 

 

Under tillgångsslaget alternativa investeringar utgör fastigheter den största posten (33,4 miljarder kronor vid utgången av 2014). Onoterade aktier inklusive infrastrukturfonder utgjorde 10,6 miljarder kronor.

Tredje AP-fonden har sedan 2005 strävat efter att bredda risktagandet i portföljen för att minska fondens exponering mot noterade aktier. Denna

process fortsatte under 2014. Fonden har även fortsatt att öka andelen

26

nominellt räntebärande instrument genom att öka innehavet av statsobli- Skr. 2014/15:130 gationer med hög kreditvärdighet.

Vid utgången av 2014 förvaltades 66,8 procent av Tredje AP-fondens kapital internt, vilket var en ökning jämfört med föregående årsskifte (64,8 procent).

Avkastning

Under 2014 avkastade Tredje AP-fondens portfölj 13,8 procent före kostnader och 13,7 procent efter kostnader. Tredje AP-fonden delar upp portföljen i sju riskklasser, i stället för kategorier av tillgångar. Syftet med denna uppdelning är att förtydliga och åskådliggöra de risker som fondens portfölj är utsatt för. I tabell 4.10 redovisas avkastning per risk- klass under 2014 och 2013 samt deras respektive bidrag till Tredje AP-fondens totala avkastning under 2014.

Tabell 4.10 Tredje AP-fondens redovisade avkastning (procent

 

respektive procentenheter per år)

 

 

 

 

 

 

 

Riskklass

Tillgångar

2014

2013

Bidrag till totalav-

 

 

%

%

kastning 2014 (p.e.)

Aktie

noterade och

9,9

25,5

4,8

 

onoterade aktier

 

 

 

Räntor

statsobligationer

10,0

-0,2

2,2

Kredit

bostads- och

5,1

2,6

0,5

 

företagsobligationer

 

 

 

Inflation

realränteobligationer,

8,9

7,8

1,6

 

fastigheter

 

 

 

Valuta

 

 

 

4,3

Övrig exponering

konvertibla

 

24,6

0,2

 

skuldebrev,

 

 

 

 

försäkringsrisker

 

 

 

Absolutavkastande

 

 

0,3

strategier

 

 

 

 

Total avkastning efter kostnader

13,8

14,2

13,8

Not. Avkastning för riskklasser avser avkastning före kostnader, medan total avkastning är beräknad efter kostnader. Avkastning för utländska aktier och räntebärande värdepapper är beräknad inklusive valutasäkring.

Under 2014 genererade riskklass aktier (investeringar i noterade och

 

onoterade aktier) en avkastning på 9,9 procent (25,5 procent året innan).

 

Då aktier utgör det största tillgångsslaget i portföljen var dess bidrag till

 

totalavkastningen också störst (4,8 procentenheter). Riskklass räntor

 

genererade en avkastning på 10,0 procent (-0,2 procent året innan) och

 

gav ett bidrag till totalavkastningen på 2,2 procentenheter. Den samlade

 

avkastningen för riskklass inflation (investeringar i svenska och

 

amerikanska realränteobligationer samt fastigheter, skog, jordbruk och

 

infrastruktur) var 8,9 procent och bidrog med 1,6 procentenheter till fon-

 

dens totala avkastning. Riskklassen valuta bidrog med 4,3 procentenheter

 

till fondens totala avkastning. Under året försvagades den svenska

 

kronan, vilket gjorde att de utländska tillgångar som fonden äger steg i

 

värde. I slutet av 2014 hade Tredje AP-fonden en öppen valutaposition

27

 

Skr. 2014/15:130 på totalt 24 procent av fondens totalvärde (20,5 procent vid föregående årsskifte).

I McKinseys utvärdering (bilaga 9) framgår att fondens årliga avkastning efter kostnader uppgick till 8,8 procent under den senaste femårsperioden (2010–2014), till 6,8 procent per år under tioårsperioden (2005–2014) och till 5,8 procent under perioden 2001–2014. Detta inne- bär att Tredje AP-fonden uppnådde styrelsens långsiktiga avkastnings- antagande under samtliga nämnda perioder. Fondens avkastning efter kostnader har varit högre än inkomstindex under samtliga nämnda perioder.

4.4Fjärde AP-fondens redovisade resultat

Fondkapital och resultat

Fjärde AP-fondens resultat uppgick till 40,2 miljarder kronor 2014, vilket motsvarar en avkastning på 15,7 procent efter kostnader (16,4 procent året innan). Under året överfördes 5,1 miljarder kronor till inkomstpen- sionssystemet. Fondkapitalet ökade under året med 35,1 miljarder kronor till 294,9 miljarder kronor.

Tabell 4.11 Fjärde AP-fondens fondkapital (mnkr)

 

2014

2013

Ingående fondkapital

259 748

229 631

Årets resultat

40 226

36 997

Överföringar

-5 120

-6 880

 

 

 

Utgående fondkapital

294 854

259 748

 

Not. Överföringar innehåller nettobetalningar till pensionssystemet.

 

Styrelsens avkastningsmål

 

Fjärde AP-fonden har som mål att totalavkastningen på lång sikt ska

 

uppgå till 4,5 procent realt per år i genomsnitt. Målet är satt utifrån

 

bedömningen om att det är vad som krävs för att nuvarande pensions-

 

systems tillgångar och skulder ska balansera över en 40-årsperiod.

 

Investeringsprocess och strategi

 

Tillgångarna i Fjärde AP-fondens portfölj förvaltas i delportföljer med

 

olika tidshorisonter. Normalportföljen är Fjärde AP-fondens referens-

 

portfölj vars tillgångsfördelning beslutas av styrelsen. Normalportföljen

 

är fiktiv och består av ett antal olika index. Tidshorisonten är 40 år.

 

Tillgångarna förvaltas i den Strategiska och den Taktiska förvaltningen.

 

Den Strategiska förvaltningen har en tidshorisont på mellan 315 år och

 

den Taktiska förvaltningen på upp till tre år.

 

Fjärde AP-fondens affärsfilosofi bygger på fyra hörnstenar: lång-

 

siktighet, transparens, affärsmässighet och individ före modell. Fondens

 

långsiktiga mandat möjliggör extra positiv avkastning genom att den

 

tillåter en något längre placeringshorisont än vad som är vanligt för en

28

genomsnittlig professionell investerare. Strategisk förvaltning är en ytter-

 

ligare placeringshorisont, vilken ingår i förvaltningsstrukturen sedan Skr. 2014/15:130 2013. Den innebär fler investeringsstrategier och ytterligare risksprid-

ning. Strukturen möjliggör hög mätbarhet och transparens av avkastning, risk och kostnad. Detta gör det lättare för styrelsen och andra intressenter att följa och utvärdera förvaltningen. Utvärderingsperioden för den nya strukturen är rullande fem år med startår 2013, vilket innebär att 2017 kommer att vara det första året med en hel utvärderingsperiod. Affärs- mässighet är ytterligare en hörnsten i fondens affärsfilosofi. I varje beslut och i varje investering eftersträvas det alternativ som är bäst för den svenska pensionären. Det innebär att söka efter de alternativ som ger bäst avkastning till lägst möjliga kostnad. Den fjärde och sista hörnstenen i fondens affärsstrategi är att försöka sätta individen i centrum. Kapital- förvaltningsbranschen har under de senaste decennierna blivit allt mer styrd av modeller. Genom att sätta individen i centrum, i stället för modellen, ökar möjligheten att hitta mervärden på olika ställen och med hjälp av olika metodik.

Portföljen

Fjärde AP-fondens portfölj bestod vid 2014 års slut av 59,0 procent aktier (40,5 procent utländska och 18,5 procent svenska), 33,0 procent räntebärande tillgångar, 5,5 procent fastigheter och 2,7 procent alterna- tiva tillgångar (tabell 4.12). Jämfört med föregående årsskifte har andelen räntebärande tillgångar ökat något, medan andelen aktier och fastigheter minskat marginellt.

Tabell 4.12 Fjärde AP-fondens portfölj (mdkr respektive procent)

 

2014

 

20132

 

 

mdkr

%

mdkr

%

 

 

 

 

 

Aktier, totalt

176,2

59,0

153,6

59,5

Globala aktier

121,2

40,5

103,5

40,1

varav strategiskt förvaltat

22,9

7,8

15,1

5,8

varav taktisk förvaltat

98,3

32,8

88,4

34,3

Svenska aktier

55,0

18,5

50,0

19,3

varav strategiskt förvaltat

22,7

7,7

19,3

7,4

varav taktisk förvaltat

32,3

10,8

30,7

11,9

Räntebärande tillgångar

100,2

33,0

83,0

32,0

varav taktisk förvaltat

100,2

33,0

83,0

32,0

Fastigheter

16,3

5,5

14,9

5,7

varav strategiskt förvaltat

16,3

5,5

14,9

5,7

Alternativa tillgångar

7,9

2,7

7,0

2,7

varav strategiskt förvaltat

7,9

2,7

7,0

2,7

Övrigt1

-5,6

-0,2

1,5

0,1

Summa placeringstillgångar

295,0

100,0

259,9

100,0

 

 

 

 

 

Not: Underliggande värden för derivat i den passiva allokeringen har fördelats på respektive tillgångsslag.

1Består av kassa samt strategisk och taktisk tillgångsallokering.

2Jämförelsetal för 2013 avviker från årsredovisningen 2013 på grund av att indelningen ovan avser tillgångsslag jämfört med i årsredovisningen 2013 där indelningen avsåg förvaltningsenheter.

29

Skr. 2014/15:130 Av de totala tillgångarna förvaltades 24 procent med en strategisk placeringshorisont på 315 år och 76 procent med en taktisk placerings- horisont på upp till tre år. Vid utgången av 2014 förvaltades 69 procent av Fjärde AP-fondens kapital internt, vilket var en minskning med 3 procentenheter jämfört med föregående årsskifte.

Avkastning

Under 2014 avkastade Fjärde AP-fondens portfölj 15,8 procent före kost- nader och 15,7 procent efter kostnader. I tabell 4.13 redovisas avkast- ningen (före kostnader) per tillgångskategori under 2014 och 2013 samt respektive tillgångskategoris bidrag till fondens totala avkastning 2014.

Tabell 4.13 Fjärde AP-fondens redovisade avkastning (procent

 

respektive procentenheter per år)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2014

2013

Bidrag till totalavkastning 2014

 

Aktier, totalt

 

 

 

11,9

28,0

 

7,0

 

Globala aktier

 

 

10,0

27,5

 

4,0

 

varav strategiskt förvaltat

 

5,0

33,8

 

0,4

 

varav taktisk förvaltat

 

10,9

27,8

 

3,6

 

Svenska aktier

 

 

15,7

29,0

 

3,0

 

varav strategiskt förvaltat

 

18,1

43,0

 

1,3

 

varav taktisk förvaltat

 

14,1

26,4

 

1,7

 

Räntebärande tillgångar

 

7,8

-0,2

 

2,6

 

varav taktisk förvaltat

 

7,8

-0,2

 

2,6

 

Fastigheter

 

 

 

16,0

27,2

 

0,9

 

varav strategiskt förvaltat

 

16,0

27,2

 

0,9

 

Alternativa tillgångar

 

 

18,8

16,1

 

0,5

 

varav strategiskt förvaltat

 

18,8

16,1

 

0,5

 

Valuta

 

 

 

4,9

-1,0

 

4,9

 

Övrigt

 

 

 

-0,2

0,1

 

-0,1

 

Summa placeringstillgångar

15,8

16,5

 

15,8

 

Under 2014 hade alternativa tillgångar högst avkastning (18,8 procent)

följt av fastigheter (16,0 procent), svenska aktier (15,7 procent) och

globala aktier (10,0 procent). Då aktier utgör det största tillgångsslaget

var dess

bidrag

till

totalavkastningen också störst (globala aktier

4,0 procentenheter och svenska aktier 3,0 procentenheter). Räntebärande

tillgångar

hade

en

avkastning på

7,8 procent

och bidrog

med

2,6 procentenheter till totalavkastningen. På grund av kraftiga valuta-

rörelser var den

öppna

valutaexponeringen mycket

betydelsefull

för

 

totalavkastningen och bidrog med 4,9 procentenheter.

 

Under 2014 bidrog samtliga delportföljer positivt till totalavkastningen

 

på 15,8 procent. Normalportföljen stod för huvuddelen av bidraget med

 

14,5 procentenheter. Normalportföljen bedöms på lång sikt svara för

 

mellan 80 och 90 procent av totalavkastningen. Strategisk förvaltning

 

bidrog med 0,7 procentenheter till totalavkastningen. Sedan starten 2013

30

har den Strategiska förvaltningen gett ett positivt aktivt avkastnings-

 

bidrag på mer än 0,9 procentenheter i årstakt. Detta överträffar målet om Skr. 2014/15:130 mer än 0,6 procentenheter i genomsnitt för tvåårsperioden 20132014.

Utvärderingen sker dock rullande över en period på fem år, varför tolkningen av utfall för enskilda år bör göras med försiktighet eftersom positionerna är tagna på medellång sikt. Taktisk förvaltning bidrog med 0,6 procentenheter till totalavkastningen. Målet för den Taktiska förvalt- ningen är att generera 0,5 procentenheter per år utöver normalportföljen under en rullande treårsperiod. Det var det tolfte halvåret i följd, sedan den nya förvaltningsorganisationens tillkomst, som Fjärde AP-fondens Taktiska förvaltning levererade ett positivt aktivt resultatbidrag.

I McKinseys utvärdering (bilaga 9) framgår att fondens årliga avkastning efter kostnader uppgick till 10,5 procent den senaste femårs- perioden (20102014), till 7,7 procent under tioårsperioden (20052014) och till 6,0 procent under perioden 20012014. Detta innebär att Fjärde AP-fonden uppnådde styrelsens långsiktiga avkastningsantagande under samtliga nämnda perioder. Fondens avkastning efter kostnader har varit högre än inkomstindex samtliga nämnda perioder.

4.5Sjätte AP-fondens redovisade resultat

Uppdrag

Sjätte AP-fondens uppdrag är att investera fondmedlen på riskkapital- marknaden i Sverige och i övriga Norden. Utöver placeringsinriktningen skiljer sig Sjätte AP-fonden från de övriga buffertfondena genom att den är stängd, dvs. inga medel förs till eller från pensionssystemet. Fonden har sitt ursprung i den Sjätte fondstyrelsen, vilken inrättades 1996. Sjätte AP-fondens verksamhet styrs i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. I lagen slås det fast att Sjätte AP-fonden ska investera i onoterade bolag och skapa en långsiktigt hög avkastning till en balanserad risk.

Fondkapital och resultat

Sjätte AP-fondens resultat uppgick till 1,4 miljarder kronor 2014 (1,9 miljarder kronor året innan). Detta motsvarar en nominell avkastning på 6,5 procent (9,2 procent året innan). Sedan fonden bildades 1996 har fondkapitalet ökat med 13,2 miljarder kronor, från 10,4 till 23,6 miljarder kronor.

Tabell 4.14 Sjätte AP-fondens fondkapital (mnkr)

 

2014

2013

Ingående fondkapital

22 109

20 249

Årets resultat

1 441

1 860

 

 

 

Utgående fondkapital

23 550

22 109

Not. Överföringar innehåller nettobetalningar till pensionssystemet.

 

Sjätte AP-fondens mål är att skapa långsiktigt hög avkastning och hålla

 

en tillfredställande riskspridning genom placeringar på riskkapital-

 

marknaden. Det faktiska avkastningsmålet utgörs av SIX Nordic 200 Cap

31

 

Skr. 2014/15:130 GI med påslag för en riskpremie för onoterade bolag om 2,5 procent. För 2014 var avkastningsmålet 19,5 procent, medan den totala avkastningen efter kostnader uppgick till 6,5 procent. För femårsperioden 20102014 var avkastningsmålet 14,7 procent och för tioårsperioden 2005–2014 13,6 procent per år. Avkastningen under dessa perioder uppgick till 5,3 respektive 5,4 procent, vilket innebär att fonden inte har nått upp till styrelsens avkastningsmål under någon av tidsperioderna. Nuvarande avkastningsmål infördes 2012 och är anpassat för investeringsstrategin som infördes 2011 (se nedan). Detta gör att avkastningsmålet är mindre relevant för perioden före 2012.

Tabell 4.15 Sjätte AP-fondens redovisade nominella avkastning efter kostnader (procent per år)

 

2014

2013

2010-2014

2005–2014

Total avkastning efter kostnader

6,5

9,2

5,3

5,4

Avkastningsmål fr.o.m. 2012

19,5

30,0

14,7

13,6

Differens

-13,0

-20,8

-9,4

-8,2

 

 

 

 

 

Strategin för att nå avkastningsmålet från 2012 fastställdes av den delvis nya styrelsen 2011. Strategin anses nu vara helt implementerad. I strategin fokuseras investeringarna mot buyout-segmentet (mogna bolag) där investeringshistorik gör det rimligt att över tid förvänta sig god avkastning. Investeringar i venture-segmentet (tidig fas) görs endast indirekt via fonder och i mer restriktiv omfattning än tidigare.

Investeringsverksamheten

Investeringsorganisationen hos Sjätte AP-fonden är uppdelad i företags- investeringar (även kallat direktinvesteringar) och fondinvesteringar (även kallat indirekta investeringar). Benämningarna direkt och indirekt avser själva ägandet. Företagsinvesteringar (som motsvarar 63 procent av investeringsverksamheten) innebär att Sjätte AP-fonden får ett direkt ägande i företaget. Investeringar via fonder (som motsvarar 37 procent av investeringsverksamheten) ger ett ägande i de företag som respektive fond valt att investera i. Företagsinvesteringar sker främst genom samin- vesteringar med andra finansiella och industriella partners. Fondinvester- ingar avser förvärv av andelar i fonder som investerar i mogna bolag (buyout capital) och expansionsbolag (venture capital) i Sverige eller övriga Norden. Investeringar görs huvudsakligen i primära fonder, men Sjätte AP-fonden är även aktiv på marknaden där andelar i existerande fonder överlåts. I tabellen nedan redovisas investeringarna uppdelade i de två segment: mogna bolag och expansionsbolag.

32

Tabell 4.16 Sjätte AP-fondens redovisade avkastning (procent per år)

Skr. 2014/15:130

 

 

 

 

 

 

Avkastning

Avkastningsmål

 

 

2005–2014

2005–2014

 

 

 

 

 

 

Mogna bolag

13,0

 

 

 

Expansionsbolag

-9,9

 

 

 

Avkastning sysselsatt kapital

6,0

 

 

 

Totalt likviditetsförvaltningen

-

 

 

 

Total avkastning efter kostnader

5,4

13,6

 

 

Not. Avkastning per segment redovisas före kostnader.

Under perioden 20052014 har investeringar i mogna bolag gett en avkastning på 13,0 procent, medan investeringar i expansionsbolag gett en avkastning på -9,9 procent. Under 2013 och 2014 visade både investeringar i mogna bolag och expansionsbolag positiva resultat (971 respektive 196 miljoner kronor under 2014). Under perioden 20052014 uppgick den totala avkastningen efter kostnader uppgick till 5,4 procent, vilket kan jämföras med avkastningsmålet på 13,6 procent.

Tabell 4.17 Sjätte AP-fondens avkastning och exponering (procent per år respektive mnkr)

 

Avkastning före kostnader %

Marknadsvärderat kapital

 

2010–2014

Mnkr

%

 

 

 

 

Företagsinvesteringar

0,8

10 810

46

Fondinvesteringar

12,8

6 284

27

Likviditetsförvaltning

-

6 424

27

Gemensamt kapital

-

32

0

 

 

 

 

Totalt

5,3

23 550

100

 

 

 

 

I tabell 4.17 redovisas Sjätte AP-fondens resultat och fondkapital per

 

affärsområde. Under perioden 20102014 uppgick avkastningen inom

 

fondinvesteringar till 12,8 procent, medan avkastningen för företagsin-

 

vesteringar uppgick till 0,8 procent. Det finns såväl mogna bolag som

 

expansionsbolag inom både företagsinvesteringar och fondinvesteringar.

 

Affärsområdet företagsinvesteringar visade ett resultat på 372 miljoner

 

kronor före interna kostnader under 2014 (418 miljoner kronor året

 

innan). Vid årets slut uppgick företagsinvesteringarnas marknadsvärde

 

till 10,8 miljarder kronor (9,0 miljarder kronor året innan). Under året

 

genomfördes ett flertal försäljningar och förvärv. De båda företagen

 

Holmbergs Childsafety (ledande leverantör av säkerhetsdetaljer till

 

bilbarnstolar) och Unfors RaySafe (leverantör av utrustning för realtids-

 

mäting av strålning) såldes för sammanlagt 346 miljoner kronor. Vid

 

föregående årsskifte värderades bolagen till försäljningspris, varför resul-

 

tateffekten av försäljningen blev marginell för året. I linje med strategin

 

genomfördes också flera förvärv under året. I januari 2014 slutfördes

 

investeringen i det finska bolaget Salcomp. Bolaget är en global

 

världsledande tillverkare av laddare för mobiltelefoner, surfplattor och

 

andra mobila enheter. Investeringen innebär att Sjätte AP-fonden ingick i

33

 

Skr. 2014/15:130 ett ägarsamarbete med Nordstjernan som förblir majoritetsägare. En investering har också genomförts i Tobii Technology, ett svenskt bolag som arbetar med att utveckla och sälja produkter för ögonstyrning och blickmätning (”eye tracking”).

Affärsområdet fondinvesteringar uppvisade ett resultat på 796 miljoner kronor före kostnader under 2014 (763 miljoner kronor året innan). Vid årets slut uppgick fondinvesteringarnas marknadsvärde till 6,3 miljarder kronor (5,9 miljarder kronor året innan). Investeringarna görs främst i fonder med erfarna managementteam, vilka investerar i företag inom marknadssegmenten venture and buyout. Investeringarna görs främst i primärmarknaden, men även i secondary-marknaden genom utfästelser till secondary-fonder och genom förvärv av secondary-andelar. Samtliga investeringar inom den sistnämnda portföljen är gjorda inom segmentet buyout.

Likviditetsreserven

Likviditetsförvaltningen utgör den del av Sjätte AP-fondens kapital som inte är investerat inom investeringsverksamheten. Syftet med likviditets- reserven är att upprätthålla god betalningsberedskap, vilket bl.a. behövs för att kunna genomföra ny- och tilläggsinvesteringar och för att hantera de finansiella risker som kan uppstå inom verksamheten. Förvaltningen ska ske med låg risk och god riskspridning. Investeringarna görs främst i räntebärande tillgångar med låg risk, men även i noterade småbolags- fonder. Målsättningen för förvaltningen av räntebärande värdepapper är att uppnå en avkastning i linje med OMRX T-Bill.

Vid 2014 års slut uppgick marknadsvärdet inom likviditetsförvalt- ningen till 6,4 miljarder kronor (7,1 miljarder kronor året innan). Noterade småbolagsfonder utgjorde 1,6 miljarder kronor av marknads- värdet (2,1 miljarder kronor året innan).

Sedan den genomförda strategiförändringen 2011 har Sjätte AP-fonden omstrukturerat portföljen för direktinvesteringar, vilket inneburit att ett antal bolag avyttrats. Samtidigt har mogna bolag inom både företags- och fondinvesteringar fortsatt att leverera stora inflöden. Likviditeten bedöms därför vara större idag än vad som kan anses nödvändig för att parera den totala portföljens in- och utflöden och för att optimera den kortsiktiga avkastningen. Över tid förväntas dock likviditetsreserven att minska, eftersom aktiviteten inom investeringsverksamheten förväntas vara fort- satt hög de kommande åren.

Sjätte AP-fondens utvärdering

Enligt lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden är Sjätte AP-fonden ålagd att utvärdera styrelsens förvaltning av fondmedlen, med utgångspunkt i de mål som fonden har fastställt för sin placeringsverksamhet. Årets utvärdering avser resultatet för 2014 samt analys och uppföljning av fondens mål över femårsperioden 2010–2014, tioårsperioden 2005–2014 och för perioden sedan fondens start 1996–2014. Utvärderingen utgår från de lagstadgade målen för Sjätte AP-fonden och styrelsens tolkning av uppdraget: att Sjätte AP-fonden ska skapa långsiktigt hög avkastning och hålla en tillfredsställande riskspridning genom placeringar på risk-

34

kapitalmarknaden. Utvärderingen sammanställs i en separat rapport Styrelsens utvärdering av Sjätte AP-fondens verksamhet 2014.

Under 2012 implementerade Sjätte AP-fonden ett nytt avkastningsmål. Utgångspunkten var att på bästa sätt reflektera strategisk inriktning samt spegla det som utgör branschpraxis. Syftet var att finna ett index som framställer specifika jämförelsedata för onoterade bolag. Valet blev Handelsbankens Nordix All-Share Portfolio index Total Return. Under 2013 upphörde dock indexet att publiceras externt. Nytt index blev i stället SIX Nordic 200 Cap GI, vilket beräknas exakt på samma sätt som det tidigare. Sjätte AP-fondens mål utgörs av detta index med påslag för en riskpremie för onoterade bolag om 2,5 procent.

Under 2014 uppgick den totala avkastningen till 6,5 procent, vilket var lägre än avkastningsmålet på 19,5 procent (avkastningsmålet utgörs av jämförelseindex som steg med 17,0 procent plus påslaget på 2,5 procent). Jämförelseindex har påverkats av en stark utveckling i samtliga nordiska länder utom Norge. Analys av enskilda sektorer visar att fastigheter och sjukvård utvecklast bäst, med en uppgång på 33 procent. Sämst utveckl- ades energisektorn som gick ner med 23 procent, ett resultat av kraftigt fallande oljepriser. Omställningen av portföljen har skapat en temporär överlikviditet som påverkat den totala avkastningen negativt till följd av det låga ränteläget.

För femårsperioden 2010–2014 var fondens nominella avkastning 5,3 procent per år, medan det nominella avkastningsmålet för perioden var 14,7 procent per år. Investeringar i buyout-segmentet genererade under denna period en avkastning på 11,0 procent. Fondinvesteringar har i detta segment utvecklats starkare än direktinvesteringar (15,1 respektive 8,7 procent).

För tioårsperioden 2005–2014 uppnåddes en genomsnittlig årlig nomi- nell avkastning på 5,4 procent, vilket är lägre än det nominella avkast- ningsmålet för perioden på 13,6 procent per år. Över denna period har investeringar i buyout-bolag genererat en avkastning på 13,0 procent per år. Fondinvesteringar har i detta segment utvecklats starkare än direkt- investeringar (19,7 respektive 9,7 procent).

Sedan starten 1996 har Sjätte AP-fonden som helhet genererat en genomsnittlig årlig nominell avkastning på 4,6 procent, vilket understiger fondens nominella avkastningsmål för perioden på 12,3 procent per år. Avvikelsen förklaras delvis av att Sjätte AP-fonden startade utan några investeringar i portföljen. Investeringarna i buyout-bolag har genererat en avkastning på 15,1 procent i genomsnitt per år, vilket klart överstiger avkastningsmålet. Direktinvesteringar i detta segment har utvecklats starkare än fondinvesteringar (15,2 respektive 14,9 procent).

Utvärdering av avkastningsmål

Sjätte AP-fonden har tidigare konstaterat att ett noterat mål inte är rättvisande för verksamheten, framför allt eftersom det får en begränsad relevans under kortare perioder. Anledningen är att Sjätte AP-fonden investerar i onoterade tillgångar som av naturliga skäl inte speglar den volatilitet och riskprofil som finns i en noterad aktieportfölj och därmed inte i ett enskilt noterat index. Sjätte AP-fondens mål är i stället att befintliga investeringar tillsammans med de som nu successivt genom-

Skr. 2014/15:130

35

Skr. 2014/15:130 förs ska ske med en hög stabil avkastning över tid. Av denna anledning bör en utvärdering mot befintliga mål i stället göras på lång sikt och över flera konjunkturcykler. Målet ska också användas för att utvärdera befintlig strategi som inriktas mot buyout och bör därför inte jämföras med investeringsverksamhetens historiska avkastning för övriga seg- ment. Det pågår ett arbete med att utveckla ett onoterat index hos ett antal leverantörer som Sjätte AP-fonden varit i kontakt med. Sjätte AP-fonden kommer att följa detta arbete. En förnyad analys och diskussion kring ett eventuellt byte av mål kan bli aktuellt när det finns ett alternativ som bättre speglar Sjätte AP-fondens tillgångsslag.

4.6Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas kostnader och personal

Detta avsnitt tar upp buffertfondernas interna och externa förvaltnings- kostnader samt antalet anställda. De interna kostnaderna består av personalkostnader och övriga administrationskostnader. De externa för- valtningskostnaderna utgörs av kostnader för den förvaltning buffert- fonderna köper in och som tas upp i resultaträkningen.

Interna förvaltningskostnader

Under 2014 uppgick de interna kostnaderna för buffertkapitalets förvalt- ning till 843 miljoner kronor (tabell 4.17). Jämfört med föregående år motsvarar detta en ökning med 46 miljoner kronor (5,8 procent). Under 2014 har de interna kostnaderna ökat mest för Första och Andra AP- fonderna, medan kostnaden är oförändrad för den Sjätte AP-fonden. Andra och Fjärde AP-fonderna hade högst interna kostnader (båda 195 miljoner kronor), medan Första och Tredje AP-fonderna hade lägst interna förvaltningskostnader (177 respektive 178 miljoner kronor).

De interna förvaltningskostnaderna reducerar utestående pensions- behållningar men inte utgående inkomstpensioner. De interna förvalt- ningskostnaderna redovisas som rörelsens kostnader i respektive buffert- fonds resultaträkning.

36

Tabell 4.17 Buffertfondernas interna förvaltningskostnader (mnkr)

 

Skr. 2014/15:130

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008

 

Första AP-fonden

177

161

177

155

163

191

180

 

Andra AP-fonden

195

178

169

159

160

150

159

 

Tredje AP-fonden

178

173

183

155

154

147

137

 

Fjärde AP-fonden

195

187

179

179

176

174

157

 

Sjätte AP-fonden

98

98

116

120

145

130

127

 

Avvecklingsfonderna

 

-

-

-

-

-

1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa

843

797

824

766

798

792

761

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Källor: Respektive AP-fonds årsredovisning för 2014.

Interna och externa kostnader för 2014

Kostnader för extern förvaltning utgörs av fasta provisionskostnader (arvode till externa förvaltare) för noterade och onoterade tillgångar samt depåkostnader (kostnader för förvaring av värdepapper). Dessa kostnader för extern förvaltning tas upp i respektive buffertfonds resultaträkning som en negativ post i rörelsens intäkter.

De sammanlagda kostnaderna för intern och extern förvaltning uppgick till 1 693 miljoner kronor under 2014 (tabell 4.18). Jämfört med 2013 motsvarar detta en ökning med 193 miljoner (13 procent). Första AP-fonden står för den största kostnadsökningen (30 procent), vilken till stor del förklaras av större externa förvaltningsarvoden för onoterade tillgångar. Under 2014 hade Andra AP-fonden högst kostnader, medan Fjärde AP-fonden har lägst kostnader av FörstaFjärde AP-fonderna. Det är framför allt de externa förvaltningskostnaderna som skiljer sig åt. Sjätte AP-fonden har i stort oförändrade förvaltningskostnader jämfört med föregående år.

Under 2014 uppgick de totala kostnaderna till 0,15 procent som andel av det sammanlagda buffertkapitalet (medelvärdet mellan in- och utgående fondkapital). Detta är 0,01 procentenheter högre än för 2013.

Tabell 4.18 Buffertfondernas interna och externa förvaltningskostnader (mnkr)

 

 

2014

 

 

2013

 

 

Interna

Externa

Totalt

Interna

Externa

Totalt

Första AP-fonden

177

279

456

161

189

350

Andra AP-fonden

195

286

481

178

245

423

Tredje AP-fonden

178

162

340

173

155

328

Fjärde AP-fonden

195

101

296

187

90

277

Sjätte AP-fonden

98

22

120

98

24

122

 

 

 

 

 

 

 

Summa

843

850

1 693

797

703

1500

 

 

 

 

 

 

 

Andel av fondkapital

 

 

0,15%

 

 

0,14%

 

 

 

 

 

 

 

Not. Externa förvaltningskostnader utgörs av depåkostnader och fasta provisionskostnader. Andel av fondkapital beräknas som totala kostnader dividerat med (aritmetiskt) medelvärde av ingående och utgående fondkapital.

Källor: Respektive AP-fonds årsredovisning 2014.

37

Skr. 2014/15:130 Under 2014 har Första AP-fondens förvaltningskostnadsandel stigit till 0,17 procent (från 0,14 procent), medan de övriga AP-fonderna uppvisar lägre eller samma förvaltningskostnadsandel som året innan (tabell 4.19).

Tabell 4.19 Buffertfondernas förvaltningskostnadsandel (procent)

 

Kostnadsandel

Kostnadsandel

 

2014 (procent)

2013 (procent)

 

 

 

Första AP-fonden

0,17

0,14

Andra AP-fonden

0,17

0,17

Tredje AP-fonden

0,12

0,13

Fjärde AP-fonden

0,11

0,11

Sjätte AP-fonden

0,53

0,57

Källor: Resp. AP-fonds årsredovisning 2014 samt egna beräkningar för Sjätte AP-fonden.

Posten kostnaderna för extern förvaltning är dock inte heltäckande. Sedan 2004 görs en uppdelning av provisionskostnader i fasta avgifter respektive resultatberoende avgifter, varav endast de fasta avgifterna i sin tur redovisas som en provisionskostnad och ingår i de externa förvalt- ningskostnaderna.

Resultatberoende provisionsavgifter utbetalas under förutsättning att den externa förvaltningen överträffat uppställda mål. Avgifterna redu- cerar nettoresultatet för respektive tillgångskategori. Under 2014 ökade de resultatberoende förvaltningsarvodena till sammanlagt 909 miljoner kronor i buffertfonderna (871 miljoner kronor året innan), se tabell 4.20. De resultatberoende arvodena kan delas in i avgifter för noterade respek- tive onoterade tillgångar. En del av arvodena för onoterade tillgångar avser avtal som medger återbetalning av erlagda förvaltararvoden före vinstdelning vid avyttring. Dessa arvoden ingår som del av tillgångens anskaffningsvärde och redovisas därför inte i resultaträkningen.

Tabell 4.20 Resultatberoende förvaltningsarvode för noterade och onoterade tillgångar (mnkr)

 

 

2014

 

 

2013

 

 

Externa förv.

Externa förv.

Summa

Externa förv.

Externa förv.

Summa

 

arvode för

arvode för

externa

arvode för

arvode för

externa

 

noterade

onoterade

förv.

noterade

onoterade

förv.

 

tillgångar

tillgångar

arvode

tillgångar

tillgångar

arvode

 

 

 

 

 

 

 

Första AP-fonden

34

84

118

46

87

133

Andra AP-fonden

88

172

260

74

157

231

Tredje AP-fonden

91

171

262

124

119

243

Fjärde AP-fonden

64

48

112

69

56

125

Sjätte AP-fonden

0

157

157

2

137

139

 

 

 

 

 

 

 

Summa

277

632

909

315

556

871

Källor: Resp. AP-fonds årsredovisning 2014.

38

Personal

Skr. 2014/15:130

Personalkostnaderna utgör huvuddelen av de interna förvaltningskost-

 

naderna för AP-fonderna. Vid 2014 års slut var antalet anställda vid

 

Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna totalt 260, vilket kan jämföras med

 

252 vid föregående årsskifte. Vid Första–Fjärde AP-fonderna var antalet

 

anställda mellan 51 och 63 och vid Sjätte AP-fonden 35. Den totala

 

andelen kvinnor var 37 procent, vilket kan jämföras med 35 procent året

 

innan. Sjätte AP-fonden har störst andel kvinnor, 46 procent.

 

Som framgår av tabell 4.21 hade Andra–Fjärde AP-fonderna rörliga

 

ersättningsprogram för sina anställda. Styrelsen, verkställande direktören

 

och övriga i ledningsgruppen omfattades inte av programmen. Första och

 

Sjätte AP-fonderna hade inte några ersättningsprogram.

 

Tabell 4.21 Antal anställda i buffertfonderna och rörlig ersättning

 

Anställda

Andelen kvinnor

Rörlig ersättning

 

(antal)

(procent)

(mkr)

 

 

 

 

Första AP-fonden

51

31

Nej

Andra AP-fonden

63

38

5,3

Tredje AP-fonden

57

35

4,4

Fjärde AP-fonden

54

35

4,8

Sjätte AP-fonden

35

46

Nej

Totalt

260

37

 

Not. Uppgifter per 31 dec 2014. Första och Sjätte AP-fonderna har inga incitamentsprogram. Programmen i övriga buffertfonder omfattar inte styrelse, VD och ledningsgrupp.

Rörlig ersättning för anställda i Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna är exkl. sociala avgifter. Källor: Respektive AP-fonds årsredovisning 2014.

4.7 Sjunde AP-fondens redovisade resultat

Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet inom premiepensions-

 

systemet. Fonden förvaltar premiepensionen för de sparare som avstått

 

från att välja fonder och för de sparare som aktivt valt det statliga

 

alternativet. Sjunde AP-fondens verksamhet styrs av lagen (2000:192)

 

om allmänna pensionsfonder (AP-fonder).

 

Sjunde AP-fonden förvaltar två fonder i premiepensionssystemet, de

 

s.k. byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. Byggstens-

 

fonderna bildades i maj 2010 inom ramen för de förändringar i premie-

 

pensionssystemet som riksdagen fattade beslut om under 2009 (prop.

 

2009/10:44 och bet. 2009/10:SfU9). Målsättningen var att den samman-

 

lagda statliga pensionen skulle bli högre. De två tidigare fonderna

 

Premiesparfonden (tidigare förvalsalternativet) och Premievalsfonden

 

(det statliga alternativet på Pensionsmyndighetens fondtorg) ersattes i

 

och med detta.

 

Sex nya produkter lanserades, varav AP7 Aktiefond och AP7 Ränte-

 

fond är valbara på fondtorget. Baserat på dessa två fonder erbjuder

 

Sjunde AP-fonden ytterligare fyra produkter, vilka är valbara vid sidan

 

av fondtorget. De fyra produkterna: AP7 Såfa (fondportfölj med

 

livscykelprofil), AP7 Offensiv (75 procent aktiefond), AP7 Balanserad

39

 

Skr. 2014/15:130

40

(50 procent aktiefond) och AP7 Försiktig (33 procent aktiefond). Samt- liga består av olika kombinationer av de två byggstensfonderna.

Vid slutet av 2014 förvaltade Sjunde AP-fonden sammanlagt 253 mil- jarder kronor, motsvarande 33 procent av kapitalet i premiepensions- systemet. Av detta fanns 236 miljarder kronor (31 procent) i AP7 Aktiefond och 17 miljarder kronor (2 procent) i AP7 Räntefond.

AP7 Såfa

För de sparare som avstått från att välja fond inom premiepensions- systemet placeras medlen i AP7 Såfa (Statens årskullsförvaltningsalter- nativ). I denna fond är risknivån relativt hög för yngre pensionssparare men avtar ju äldre spararen blir. För sparare upp till 55 år består Såfa av enbart aktiefonden. Därefter minskar andelen aktiefond med ca tre procentenheter per år för att ersättas av räntefonden. Från det att spararen är 75 år består Såfa till en tredjedel av aktiefonden och till två tredjedelar räntefonden.

Vid utgången av 2014 hade 3,2 miljoner premiepensionssparare förvalsalternativet Såfa, vilket motsvarande ca 48 procent av spararna. Målet för Såfa, som fastställts av fondens styrelse, är att uppnå en avkastning som är minst lika bra som genomsnittet av de privata fonderna i premiepensionssystemet. Det framgår inte för vilken tidsperiod målet ska utvärderas. I årsredovisningen redovisas resultatet för förvalsalternativet från starten hösten 2000 fram till 2014 års slut. Under tidsperioden uppgick avkastningen för förvalsalternativet till 102,6 procent, jämfört med 40,8 procent för de privata pensionsfonderna. Före maj 2010 då Såfa startade följde avkastningen för förvalsalternativet (Premiesparfonden) i stort den genomsnittliga avkastningen de privata alternativen i premiepensionssystemet. Premiesparfonden hade dock en lägre risk än den genomsnittliga risknivån i övriga fonder. Såfa har en högre risk jämfört med den genomsnittliga risknivån i övriga fonder. Detta har resulterat en betydligt högre avkastning, eftersom aktiebörserna har stigit betydligt sedan Såfa introducerades.

Jämförelser med andra fonder i premiepensionssystemet baseras på avkastningen mätt enligt NAV-kursmodellen (dvs. på grundval av fond- kurser som beräknats kl. 16 svensk tid varje dag som handel sker (på engelska net asset value). Denna metod innebär att avkastning mäts efter avdrag av den förvaltningsavgift som betalas till förvaltningsbolaget, i detta fall Sjunde AP-fonden. Vid utvärdering av den operativa förvalt- ningen i förhållande till jämförelseindex beräknas däremot en avkastning enligt stängningskursmodellen (fondernas innehav av värdepapper värderas vid tidpunkten för stängning av respektive marknad, före avdrag av förvaltningsavgift). Genom denna modell erhålls konsistenta jäm- förelser med valt jämförelseindex.

Avkastningen i Såfa är en sammanvägning av resultatet för de ingå- ende byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond enligt den faktiska fördelningen mellan fonderna i Såfa totalt. Under 2014 uppgick avkastning i Såfa till 29,3 procent (32,0 procent året innan) mätt enligt NAV-kursmodellen (tabell 4.22). För de privata fonderna på Pensions- myndighetens fondtorg uppgick avkastningen i genomsnitt till 15,1 procent (15,7 procent året innan).

Från starten hösten 2000 till utgången av 2014 var den genomsnittliga Skr. 2014/15:130 avkastningen för förvalsalternativet 5,9 procent per år. Den genomsnitt-

liga avkastningen i fonderna på Pensionsmyndighetens fondtorg var 3,7 procent per år.

Tabell 4.22 Förvalsalternativets avkastning (NAV-kurser, procent per år)

 

2014

2013

2012

2011

2010

2001–2014

Förvalsalternativet, Såfa

29,3

32,0

17,4

-10,5

14,8

5,9

Privata fonder

15,1

15,7

10,5

-10,4

10,3

3,7

Differens

14,2

14,3

6,9

-0,1

4,5

2,2

Not. Förvalsalternativet avser AP7 Såfa från och med den 24 maj 2010, dessförinnan Premiesparfonden. Privata fonder avser genomsnittliga avkastningen i de privata fonderna i premiepensionssystemet. Avkast- ningen för 2000–2014 redovisas i årsredovisningen som total avkastning och genomsnittlig avkastning baserat på en period av tretton år och två månader (skattning av den tidsperiod sedan förvaltningen inom premiepensionssystemet startade hösten 2000).

AP7 Aktiefond

Vid utgången av 2014 uppgick det förvaltade kapitalet i AP7 Aktiefond till 235,7 miljarder kronor (173,5 miljarder kronor året innan). Avkast- ningen enligt NAV-kursmodellen uppgick under året till 31,1 procent (34,0 procent året innan).

För AP7 Aktiefond har Sjunde AP-fondens styrelse fastställt målet att fonden, vid den valda risknivån, ska uppnå en långsiktigt hög avkastning som överträffar avkastningen för AP7 Aktiefonds jämförelseindex (1,5 MSCI World). På den grunden har styrelsen beslutat om AP7 Aktie- fonds strategiska inriktning. Strategin är att (i) investera fondkapitalet globalt i aktier och aktierelaterade finansiella instrument med bransch- mässig spridning (basportföljen), (ii) använda hävstång för att öka risken och den förväntade avkastningen (iii) ytterliga öka avkastningsmöjlig- heterna genom aktiv förvaltning på vissa utvalda marknader (alfakällor och taktiska placeringar). Basportföljen består av 97 procent globala aktier (svenska aktier ingår i globala aktier) och 3 procent riskkapital- investeringar. Basportföljen förvaltas i huvudsak passivt genom externa förvaltare. Tillgångsslaget riskkapitalplaceringar omfattar indirekta placeringar i onoterade företag genom olika fondkonstruktioner.

Tillämpning av hävstång i förvaltningen gör att placeringsutrymmet är större än fondkapitalet. Riktmärket för hävstången är att den normalt ska motsvara 50 procent av fondkapitalet. Vid utgången av 2014 motsvarade hävstången 49,2 procent av fondkapitalet (115,7 miljarder kronor).

AP7 Aktiefonds jämförelseindex baseras på ett globalt aktieindex, MSCI ALL Country World Index. Med hänsyn till hävstångens normal- nivå är normalavkastningen lika med jämförelseindexets avkastning multiplicerat med faktorn 1,0 uttryckt i SEK för basportföljen, där indexet är anpassat till AP7:s etik- och miljöpolicy, plus jämförelse- indexets avkastning multiplicerat med 0,5 uttryckt i USD (hävstången) och minskad med finansieringskostnaden för hävstången. I finansierings- kostnaden inräknas även transaktionskostnader. Jämförelseindex ingå- ende komponenter rebalanseras dagligen.

41

Skr. 2014/15:130

Tabell 4.23

Sjunde AP-fondens avkastning före kostnader

 

 

(stängningskurser, procent per år)

 

 

 

 

 

 

 

2014

2013

 

 

 

 

 

AP7 Aktiefond

31,1

34,0

 

Jämförelseindex

30,8

35,3

 

 

 

 

 

Differens

0,3

-1,3

 

AP7 Räntefond

2,8

1,8

 

Jämförelseindex

2,9

1,9

 

Differens

-0,1

-0,1

Under 2014 uppgick avkastningen i AP7 Aktiefond till 31,1 procent, vilket var 0,3 procentenheter högre än fondens jämförelseindex (mät- ningar enligt stängningskursmodellen). Sjunde AP-fonden förklarar den positiva utvecklingen av uppgången på den globala aktiemarknaden, vilken förstärktes av hävstången samt den svenska kronans försvagning. Överavkastningen i förhållande till jämförelseindex förklaras dels av den aktiva alfaförvaltningen som bidragit med 335 miljoner kronor, dels av att avkastningen för basportföljens globala aktier varit högre än jäm- förelseindex. Det sistnämnda beror främst på att fondens placeringar i riskkapital utvecklats bättre än jämförelseindex.

AP7 Räntefond

Vid utgången av 2014 uppgick det förvaltade kapitalet i AP7 Räntefond till 17,5 miljarder kronor (12,7 miljarder kronor året innan). Avkast- ningen vid utgången av året uppgick till 2,8 procent enligt NAV-kurs- modellen, vilket var 0,1 procentenheter lägre än avkastningen i fondens jämförelseindex (tabell 4.20).

För AP7 Räntefond har Sjunde AP-fondens styrelse fastställt målet att fondens avkastning minst ska motsvara avkastningen för jämförelse- index, Handelsbankens ränteindex HMT74 (indexet utgörs av svenska statsobligationer och säkerställda obligationer med en genomsnittlig duration av 2 år). Utifrån målet har Sjunde AP-fondens styrelse beslutat om räntefondens strategiska inriktning. Strategin är att placera fondens tillgångar i svenska ränterelaterade finansiella instrument med låg kreditrisk, så att den genomsnittliga räntebindningstiden normalt är två år. Placeringarna görs genom intern förvaltning och har under 2014 placerats passivt mot fondens jämförelseindex. Detta innebär att placeringarna vid 2014 års slut i huvudsak utgjordes av svenska statsobligationer och svenska säkerställda obligationer. Den modifierade durationen i portföljen var 1,9 procent vid utgången av 2014 (1,8 procent året innan).

Resultat för myndigheten

Under 2014 uppgick Sjunde AP-fondens intäkter av rörelsen till 240,5 miljoner kronor (210,9 miljoner kronor året innan). Kostnaderna, inklusive räntenetto, uppgick till 163,8 miljoner kronor (147,5 miljoner kronor året innan). Resultatet för myndigheten Sjunde AP-fonden blev

76,8 miljoner kronor (63,3 miljoner kronor året innan).

42

Kostnader och personal Skr. 2014/15:130

Fondbolagets faktiska kostnader, inklusive courtage för Aktiefonden, som andel av kapital för Aktiefonden och Räntefonden uppgick till 0,08 procent (0,10 procent året innan).

Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond respektive AP7 Räntefond uppgick till 0,12 procent respektive 0,05 procent av förvaltat kapital (0,14 respektive 0,08 procent året innan). Detta kan jämföras med att den genomsnittliga förvaltningsavgiften var 0,31 procent (0,92 procent före rabatter) för de 850 fonder som ingick i premiepensionssystemet vid 2014 års slut.

I Sjunde AP-fonden förekommer ingen rörlig ersättning till anställda. Vid utgången av 2014 hade fonden 23 anställda, varav 11 kvinnor.

5Utvärdering av AP-fondernas verksamhet

5.1Buffertfonderna i inkomstpensionssystemet

Regeringens bedömning: Buffertfonderna gjorde ett samlat resultat på 147 miljarder 2014 och fondkapitalet uppgick i slutet av 2014 till 1 185 miljarder kronor. En stor andel aktier i portföljerna samt en fortsatt mycket stark utveckling av aktie- och obligationsmarknaderna bidrog positivt. Dessutom har Första–Fjärde AP-fonderna under 2014 haft en hög valutaexponering jämfört med tidigare år, vilket har inneburit att samtliga fonder har genererat positiva bidrag från valutaexponering, främst som ett resultat av en stigande dollar- värdering. Buffertfonderna har under perioden 20012014 genererat en avkastning på i genomsnitt på 5,3 procent per år. Det överstiger mer än väl ökningen i inkomstindex (3,1 procent), som styr uppräk- ningen av skulden i inkomstpensionssystemet. Förvaltningen av buffertkapitalet har därmed bidragit positivt till den långsiktiga finansieringen av systemet.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Buffertfonderna gjorde ett samlat resultat på 128 miljarder kronor 2013 och fondkapitalet uppgick till 1 058 miljarder kronor i slutet av året. En hög andel aktier i kombination med en stark utveckling på underliggande aktiemarknader förklarar resultatet.

Buffertfondernas avkastning har uppvisat stora variationer över åren, men uppgår till i genomsnitt 4,7 procent per år för perioden 2001–2013. Resultatet överstiger väl ökningen i inkomstindex, det index som ligger till grund för uppräkningen av skulden i inkomstpensionssystemet. Fonderna har därmed sedan starten 2001 bidragit positivt till den långsiktiga finansieringen av systemet.

Det kan konstateras att trots en mycket krävande utveckling på de finansiella marknaderna under 2000-talet, börjar nu buffertfonderna bidra

43

Skr. 2014/15:130 till förmögenhetsbildningen i inkomstpensionssystemet såsom avsågs när nuvarande AP-fondssystem infördes 2001.

AP-fonderna, liksom andra pensionsförvaltare, tenderar att vara överviktade mot tillgångar på hemmamarknaden jämfört med placeringar i utländska tillgångar. Fonderna bör tydligare redovisa grunderna för detta förhållande, de överväganden som görs i termer av förväntad avkastning och risk samt hur detta är till nytta för det svenska pensions- systemet.

McKinsey: Fram till 2007 balanserade inkomstpensionssystemet varje år (balanstalet översteg 1,0). Skulderna i systemet växte mer än avgifts- tillgångarna fram till 2007, men buffertfondernas utveckling gjorde att systemet balanserade. År 2008 och 2009 balanserade inte systemet (balanstalet understeg 1,0), framför allt till följd av att skulderna i syste- met växte snabbare än avgiftstillgångarna. Utvecklingen i systemet 2008 och 2009 innebar att inkomstpensionen i absoluta tal skrevs ner 2010 och 2011 med 3,0 procent respektive 4,3 procent givet fördröjningen på två år. Åren 2010 och 2011 balanserade systemet igen (balanstalet översteg 1,0) framförallt drivet av att avgiftstillgångarna växte till följd av ökad sysselsättning och att pensionsskulden skrevs ner.

Under 2012 balanserade inte systemet. Trots en stark utveckling av buffertfonderna räckte detta inte till för att kompensera för uppskriv- ningen av pensionsskulden. Under 2013 och 2014 balanserade systemet återigen (balanstalet översteg 1,0). Utveckling 2014 leder till att inkomst- pensionen kommer att skrivas upp med 4,5 procent 2014. Förändringar i pensionsskulden och avgiftstillgångarna har betydande påverkan på systemet som helhet, medan buffertfonderna endast utgör en mindre del av tillgångssidan Dock har buffertfondernas betydelse för systemet ökat något över tid då buffertkapitalets andel av tillgångarna har ökat från 10 procent 2001 till 14 procent 2014.

Sammantaget för hela perioden 2001–2014 har buffertfonderna bidragit positivt till balansen i systemet genom att generera en avkastning som överstiger inkomstindex.

Skälen för regeringens bedömning

Buffertfonderna bidrog till pensionssystemets finansiering

Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna avkastade sammantaget 147 mil- jarder kronor under 2014, vilket innebär att buffertkapitalet – efter över- föring av 21,3 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet – uppgick till 1 185 miljarder kronor i slutet av 2014. Den ackumulerade avkast- ningen sedan 1 januari 2001 är 647 miljarder kronor, vilket motsvarar en genomsnittlig avkastning på 5,3 procent per år. Som jämförelse har inkomstindex under motsvarande period i genomsnitt stigit med 3,1 procent per år. Den långsiktiga avkastningen för buffertfonderna ligger därmed betydligt över det index som ligger till grund för uppräk- ningen av skulden i inkomstpensionssystemet. Buffertfonderna har följaktligen bidragit positivt till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering.

44

Tabell 5.1 Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas utveckling 2001–2014 (mdkr och procent)

 

 

 

 

 

 

Ack. förändring

 

2014

2013

2012

2011

2010

och årlig

 

avkastning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2001–2014

 

 

 

 

 

 

 

Totalt fondkapital (mdkr)1

1185

1058

958

873

895

631

Avkastning (mdkr)

147

128

101

-17

84

647

Avkastning (%)2

14,1

13,5

11,6

-1,9

10,2

5,3

Inkomstindex (%)

0,5

3,7

4,9

1,9

0,3

3,1

Not 1: Totalt utgående fondkapital per 31 december resp. år. För perioden 2001–2014 visas kapitalförändring från 1 jan 2001.

Not 2: Avkastning per fond viktat med genomsnittligt kapital för vartdera år, geometriskt genomsnitt 2001- 2014.

Källa: McKinsey, bilaga 9.

De senaste tre åren har buffertfonderna presterat speciellt starka resultat när det gäller avkastning. Första–Fjärde AP-fondernas strategiska allokeringar bedöms sammantaget ha bidragit till denna höga avkastning.

Buffertfonderna bidrar till riskspridning

Buffertfondernas avkastning har sedan start 2001 uppvisat betydande variationer. Detta visas i figur 5.1 nedan där de stora börsnedgångarna 2001–2002, 2008 och 2011 avtecknar sig tydligt. Första–Fjärde AP-fonderna började placera sina tillgångar 2001 (mitt i den s.k. it-börskraschen). De kraftiga börsfallen 2001 och 2002 innebar att den ackumulerade avkastningen understeg inkomstindex fram till 2004. År 2005–2007 var bidraget från fonderna positivt, men i samband med finanskrisen mer akuta skede 2008 vände utvecklingen för att åter bli lägre än inkomstindex. Från och med 2010 överstiger buffertfondernas långsiktiga avkastning åter igen inkomstindex. För år 2014 överstiger avkastningen av buffertkapitalet om 14,1 procent den relativt marginella uppräkningen i inkomstindex om 0,5 procent

Skr. 2014/15:130

45

Skr. 2014/15:130

Figur 5.1

Buffertfondernas avkastning (fondkapitalets förändring) i

 

 

jämförelse med inkomstindex (mdkr)

1200

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1185

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1058

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

958

 

900

 

 

 

 

 

 

899

 

 

895

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

873

 

 

 

 

 

 

 

 

858

 

 

 

 

 

800

 

 

 

 

 

 

827

 

 

 

 

 

 

 

 

769

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

700

 

 

 

 

 

 

 

707

 

 

 

 

 

 

579

 

 

 

646

 

 

 

 

 

 

 

 

600

565

577

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

500

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

488

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

400

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

 

 

 

 

 

Inkomstindex

 

Buffertkapital

 

 

 

 

Not. Fondkapitalet vid utgången av respektive år.

Källa: Egna beräkningar. Simulerade resultat för inkomstindex baseras på antagandet att fondkapitalet växer med en avkastning som motsvarar inkomstindex och årliga nettoflöden.

Buffertfondernas riskspridning i den övergripande tillgångsallokeringen har bidragit till att dämpa svängningarna i fondkapitalet. Fondernas investeringar i räntebärande tillgångar bidrog med hög avkastning till fondkapitalets utveckling under 2001–2011, eftersom svenska och utländska räntebärande papper då hade högre genomsnittlig avkastning än aktier. Därefter har en stark generell utveckling i aktiemarknaden, och speciellt i den svenska aktiemarknaden, gett ett betydande positivt bidrag till avkastningen. Under 2014 har fortsatt fallande räntor bidragit till stark avkastning för obligationer. Buffertfonderna har fortsatt att sprida riskerna genom att de senaste åren allokera kapital till andra tillgångar än aktier och obligationer, s.k. alternativa tillgångar. och dessa uppgick till 18 procent av det sammanlagda kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna i slutet av 2014 jämfört med 5 procent så sent som 2007. Första–Fjärde AP-fonderna har minskat sina räntebärande tillgångar ned mot den i lag bestämda miniminivån 30 procent.

46

Figur 5.2

Faktisk tillgångsallokering Första till Fjärde AP-fonderna

Skr. 2014/15:130

 

(procent av fondernas faktiska portfölj, 100 procent = SEK

 

 

mdkr)

 

Källa: McKinsey och AP-fonderna.

Buffertfonderna och den automatiska balanseringen i pensionssystemet

Tabell 5.2 nedan visar en analys av buffertfondernas bidrag till inkomst- pensionssystemets finansiering. Kolumn 1 och 2 visar det verkliga utfallet i buffertfondernas resultat i förhållande till det (simulerade) resultat som skulle ha uppkommit om buffertkapitalet i stället hade följt utvecklingen i inkomstindex. Kolumn 3 visar skillnaden mellan det verk- liga utfallet och det simulerade resultatet. Kolumn 4 visar den ackumu- lerade skillnaden i kolumn 3 över tid. Den ackumulerade differensen kan sättas i relation till det av pensionsmyndigheten redovisade över- eller underskottet i inkomstpensionssystemet (kolumn 5).

Trots att buffertfondernas bidrag till pensionssystemet var negativ under åren 2001–2004 (se ackumulerad differens), var pensionssystemet netto ändå i balans. Skillnaden mellan avgiftstillgången (värde av de framtida avgiftsbetalningarna till systemet) och pensionsskulden var då tillräckligt stor för att kunna absorbera förlusterna i buffertfonderna. Däremot var det ackumulerade överskottet från buffertfonderna större än överskottet i pensionssystemet 2005–2007, vilket innebär att buffert- fonderna bidrog till att den automatiska balanseringen inte aktiverades under åren. Detta visar att buffertfonderna, trots sin begränsade andel av tillgångsmassan, kan ha en kontracyklisk karaktär och betydelse för om den automatiska balanseringen aktiveras eller inte.

47

Skr. 2014/15:130

48

Tabell 5.2

Buffertfondernas bidrag till pensionssystemets finansiering

 

(mdkr)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Reslutat

Simulerade

 

Ackumulerad

Netto

 

buffertfonder

resultat

Differens

pensions-

 

differens

 

(utfall)

(inkomstindex)

 

systemet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

K1

K2

K3

K4

K5

2001

-26

8

-34

-34

 

2002

-86

17

-103

-137

60

2003

81

33

47

-90

58

2004

64

23

41

-49

9

2005

114

17

97

48

28

2006

83

20

63

111

100

2007

37

24

13

124

18

2008

-195

35

-230

-106

-243

2009

136

50

86

-20

-323

2010

84

3

81

61

103

2011

-17

16

-33

28

157

2012

101

41

60

88

-80

2013

128

32

96

184

127

2014

147

4

143

327

423

Buffertfondernas negativa resultat 2008 på 195 miljarder kronor bidrog dock till att den automatiska balanseringen i inkomstpensionssystemet aktiverades. Man bör dock notera att påfrestningarna i pensionssystemet var så stora 2008 och 2009 att inte ens ett rimligt positivt resultat i buffertfonderna hade kunnat förhindra den automatiska balanseringen från att aktiveras. Åren 2010 och 2011 var nettot i pensionssystemet återigen positiv med visst bidrag från buffertfonderna. År 2012 bidrog fonderna positivt, men eftersom pensionsskulden skrevs upp rejält (inkomstindex var 4,9 procent 2012) så blev nettot i pensionssystemet negativt och den automatiska balanseringen aktiverades. År 2013 och 2014 års utveckling i buffertkapitalet (avkastning om 128 respektive 147 miljarder kronor) bidrog till att balanseringen inte aktiveras. För att utjämna påverkan på inkomstpension beslutade riksdagen 2009 att balanstaket fr.o.m. 2008 ska räknas på ett genomsnittligt värde på buffertfonderna under tre år. Sammantaget är slutsatsen att buffert- fonderna utgör en mindre del av tillgångarna i inkomstpensionssystemet (14 procent 2014), men utvecklingen i buffertfonderna har vid ett flertal tillfällen haft betydelse för om inkomstpensionerna ska räknas upp med inkomstindex eller inte.

Sedan starten 2001 har avkastningen i buffertfonderna uppgått till i genomsnitt 5,3 procent per år, vilket är 2,2 procentenheter högre än inkomstindex för perioden. Det ackumulerade överskottet i fonderna överstiger uppräkningen enligt inkomstindex med 327 miljarder kronor.

Regeringen kan konstatera att trots en krävande utveckling på de finansiella marknaderna under 2000-talet, bidrar nu buffertfonderna till förmögenhetsbildningen i inkomstpensionssystemet såsom avsågs då nuvarande AP-fondssystem infördes 2001.

Regeringen konstaterar att inkomstpensionsssystemets känsligheten när Skr. 2014/15:130 det gäller AP-fondernas avkastning för närvarande är något högre än

tidigare. Detta är ett resultat av att buffertfondernas andel av tillgångs- sidan i inkomstpensionssystemet har ökat något de senaste åren delvis som ett resultat av stark tillväxt i buffertkapitalet. Det nuvarande lågränteläget innebär även att systemet är något mer känsligt än tidigare för en eventuell negativ utveckling i aktiemarknaden. AP-fondernas räntebärande tillgångar kan inte förväntas mer än i begränsad utsträckning agera buffert när det gäller avkastning i fall aktiemarknaden skulle utvecklas negativt. En alltmer diversifierad allokering av tillgångarna i Första–Fjärde AP-fonderna till en högre andel alternativa tillgångar, kan dock förväntas dämpa effekten av en eventuellt svagare utveckling i aktiemarknaden. Alternativa tillgångar förväntas inte vara direkt korrelerade till aktiemarknadsutvecklingen. Trots diversifieringen av tillgångarna så är fortsatt en betydande andel (ungefär 50 procent) av buffertkapitalet investerat i aktier. En lägre avkastning, påverkad av en svagare utveckling på aktiemarknaden, skulle därför kunna få genomslag för inkomstpensionssystemets beräkningar.

Internationell jämförelse

Buffertfonderna kan jämföras med ett antal utländska pensionsfonder som har liknande uppdrag i respektive lands pensionssystem. En direkt jämförelse försvåras dock av stora skillnader när det gäller organisation, placeringsregler, investeringsinriktning och valutaeffekter (avkastningen redovisas i lokal valuta för respektive pensionsfond) etc. Det innebär en begränsad jämförbarhet mellan pensionsfonderna i urvalet i tabell 5.3. Det finns därför skäl att inte dra för stora växlar på en sådan jämförelse utan det ska snarare betraktas som en indikation på hur väl buffertfondernas presterar.

I det fall en jämförelse ändå görs bör fokus vara på den långsiktiga avkastningen. Under perioden 2005–2014 avkastade buffertfonderna 7,1 procent. Det är jämförbart med den långsiktiga avkastningen i CalPERS (USA) och CPP IB (Kanada) se figur 5.3. Under samma period överträffades buffertfondernas resultat däremot av ATP i Danmark, som generade en avkastning om 9,1 procent. ATP har gynnats av att man haft en stor andel räntetillgångar i portföljen och därmed av trendmässigt fallande räntor. Fortsatt fallande räntor bidrog till den starka avkast- ningen för ATP 2014 om 19,8 procent. Statens pensionsfond utland (SPU) i Norge genererade under samma tidsperiod 6,4 procent i avkast- ning. SPU har en väsentligt avvikande allokering av tillgångarna jämfört med danska ATP, eftersom SPU har en stor andel av tillgångarna investerade i aktier. SPU får däremot inte investera i norska tillgångar utan hela aktieportföljen är placerad i utländska aktier.

49

Skr. 2014/15:130

Figur 5.3

Buffertfondernas avkastning jämfört med valda utländska

 

 

pensionsfonder

Not 1 och 2: Per den 31 december 2014 respektive den 31 december 2013. Not 3: Första-Fjärde AP-fonden och Sjätte AP-fonden.

Not 4: Mörkblått= aktier, grått=räntor, vitt=alternativa tillgångar (inkluderar bl.a. Private Equity, fastigheter, infrastruktur och derivat).

Källor: McKinsey (grunddata från årsredovisningar och Oanda).

Pensionsfonders tendens till övervikt mot hemmamarknader

Regeringen noterar att pensionsfonder har en tendens till att vara överviktade i tillgångar på hemmamarknaden jämfört med placeringar i utländska tillgångar (s.k. home bias). Första–Fjärde AP-fonderna hade vid utgången av 2014 ca 13 procent av de totala tillgångar allokerade till svenska aktier. Det är jämförbart med de utländska pensionsbolagen som McKinsey jämför med i sin rapport, även om spridningen är betydande (mellan 5-25 procent av portföljen i respektive hemmamarknad). Stor- leken när det gäller andel av världsmarknadsindex för de respektive hemmamarknaderna skiljer sig dock åt, och avvikelsen i form av relativt home bias beror på respektive lands marknads storlek. Första–Fjärde AP- fondernas allokering om 13 procent är dock väsentligt mer än vad svensk aktieandel enligt ett världsindex motiverar.4

Regeringen ansåg i föregående års skrivelse (2013/14:130) att det ur ett svenskt perspektiv vore intressant att utröna hur AP-fondernas tendenser till övervikt på den svenska hemmamarknaden (home bias) relaterar till det uppdrag som fonderna har och vilken nytta detta medför för det svenska pensionssystemet. Därför ansåg regeringen att fonderna tydligare bör redovisa grunderna för detta förhållande, de överväganden som görs i termer av förväntad avkastning och risk samt hur detta är till nytta för det svenska pensionssystemet. I Första–Fjärde AP-fondernas årsredovisningar för 2014 samt i McKinseys utvärdering förs det fram resonemang kring de ovan nämnda frågeställningarna, d.v.s. grunden för respektive fonds övervikt mot den svenska aktiemarknaden. Flera av Första–Fjärde AP-fonderna konstaterar att svenska företag är generellt sett mycket välskötta och att det sannolikt är en anledning till en hög

4 McKinsey, bilaga 9.

50

historisk avkastning. Ett argument för övervikt mot den svenska aktie- Skr. 2014/15:130 marknaden som lyfts fram är att svenska företag tar ett stort ansvar för

hållbarhetsfrågor. Första AP-fonden konstaterar även att trots detta värderas det egna kapitalet i dessa företag inte annorlunda än företag i andra delar av världen, vilket fonden anser motiverar en fortsatt övervikt mot den svenska aktiemarknaden. Tredje AP-fonden konstaterar att hänsyn till hållbarhetsfrågor sannolikt kommer bli mer betydelsefullt vid investeringsbeslut framöver, när ökad hänsyn tas för denna typ av aspekter. Fjärde AP-fonden konstaterar även att övervikten mot svenska aktier även innebär ett lägre koldioxidavtryck i en internationell jämförelse, eftersom utsläppsintensiva sektorer utgör en relativt sett liten den av det svenska börsvärdet. Fjärde AP-fonden anser även att ägarstyrningsmodellen och ägarstrukturen i Sverige är en central faktor för en förväntad högre avkastning från en svensk aktieportfölj i relation till en global aktieportfölj.

Andra AP-fonden har som en följd av sin strategi att i större utsträck- ning diversifiera sin portfölj, reducerat sin övervikt mot svenska aktier från 20 till 10 procent sedan 2010, medan framför allt exponering mot tillväxtmarknader men även alternativa tillgångar ökat. Andra AP-fonden anser dock att den kvarvarande övervikten är motiverad.

Regeringen ser positivt på att fonderna i större utsträckning än tidigare motiverat sin övervikt mot svenska aktiemarknaden och ser gärna att fonderna fortsätter att redovisa sina överväganden i frågan med samma tydlighet.

Valutaeffekter 2014

En annan aspekt när det gäller allokering mellan svenska och utländska tillgångar är valutaeffekter. En AP-fond får inte utsätta mer än maximalt 40 procent av sina tillgångar för valutarisk, även om en större andel av kapitalet är investerat i utländska tillgångar. Hur fonderna hanterar sin valutaposition kan få betydande effekter på avkastningen under kortare perioder då valutakurser förändras. Första–Fjärde AP-fonderna hade under 2014 en sammanlagd högre valutaexponering jämfört med tidigare år, även om det inte var fallet för alla AP-fonder. Samtliga fonder har under 2014 generat positiva bidrag från valutaexponeringen i första hand drivet av exponeringen mot en stigande dollarvärdering. En jämförelse fonderna emellan försvåras av att fonderna redovisar valutaeffekter på olika sätt, men samtliga fonder rapporterar positivt bidrag från valutaexponering på omkring 815 miljarder kronor per fond under 2014, jämfört med ett negativt eller svag positivt bidrag under 2013. Det innebär att valutaexponeringen har gett ett betydande tillskott till avkastningen under 2014. Uppskattningsvis stod valutaeffekter för mellan en fjärdedel och en tredjedel av bufferfondernas resultat på 147 miljarder kronor under 2014. Detta kan inte förväntas vara uthålligt över tid, vilket bör uppmärksammas vid en analys av resultatet för 2014.

51

Skr. 2014/15:130

52

5.2Utvärdering av FörstaFjärde AP-fondernas förvaltning

5.2.1Strategisk förvaltning

Regeringens bedömning: Första–Fjärde AP-fondernas avkastning överstiger i stort sett fondernas respektive interna mål oavsett vilken period som väljs, vilket delvis förklaras av den övergripande tillgångsallokeringen med en fortsatt hög andel aktier. Första–Fjärde AP-fonderna fortsätter att fokusera på de långsiktiga strategiska beslutet vilket är positivt. Det är även positivt att Första–Fjärde AP- fonderna har fortsatt att utveckla sina respektive förvaltningsmodeller i olika riktningar, vilket har lett till en utökad diversifiering. Detta bedöms leda till en bättre riskspridning i förvaltningen av buffert- kapitalet.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Efter en genom- gående stark utveckling på aktiemarknaderna överstiger Första–Fjärde AP-fondernas långsiktiga avkastning fondernas interna mål över tioårs- perioden 2004–2013. Fondernas övergripande tillgångsallokering med en hög andel aktier bidrog till de goda resultaten 2012 och 2013.

Det är positivt att Första–Fjärde AP-fonderna alltmer kommit att foku- sera på de mer långsiktiga strategiska besluten. Fonderna bör dock tyd- ligare redovisa de överväganden som ligger till grund för de strategiska allokeringsbeslut som tas. Av särskilt intresse är hur förhållanden och förändringar på finansmarknaderna påverkar synen på avkastning och risk i de strategiska besluten.

Även Första–Fjärde AP-fondernas fortsatta diversifiering av förvalt- ningsmodeller och investeringsstrategier är positiv och bedöms bidra till riskspridning och möjligheter till en mer robust avkastning över tid.

Första–Fjärde AP-fondernas genomsnittliga riskjusterade avkastning steg kraftigt den senaste femårsperioden (2009–2013). Skillnaderna mellan den riskjusterade avkastning i ett längre tidsperspektiv är små.

Eftersom Första–Fjärde AP-fonderna förvaltar allmänna pensions- medel, är det angeläget att fondernas redovisning så långt möjligt är jäm- förbara i termer av avkastning och risk. Det är positivt att fonderna under året fortsatt utveckla gemensamma nyckeltal för detta.

McKinsey: En utvärdering av Första–Fjärde AP-fondernas genom- snittliga årliga avkastning efter kostnader gentemot deras långsiktiga nominella avkastningsmål visar att samtliga fonder har uppnått sina långsiktiga avkastningsmål under den senaste femårsperioden och under den senaste tioårsperioden. Även sedan starten 2001 har alla fonderna förutom Andra AP-fonden uppnått sina långsiktiga avkastningsmål. Det är dock viktigt att notera att orsaken till att Andra AP-fonden inte uppnått sitt avkastningsmål sedan starten är att fonden haft ett högre avkastningsmål än övriga fonder.

Skälen för regeringens bedömning: Styrelserna för respektive Första–Fjärde AP-fonderna sätter det övergripande målet för verksam- heten. Målen skiljer sig åt mellan fonderna, liksom tidshorisonterna för uppföljning. Första AP-fonden har haft som mål att nå en nominell avkastning på 5,5 procent per år. Det målet höjdes under 2014 och Första

AP-fonden har nu fastställt en målsättning i reala termer, (4 procent per Skr. 2014/15:130 år under en rullande tioårsperiod). De andra tre fonderna hade sedan

tidigare reala avkastningsmål. Även Andra AP-fonden har reviderat sitt långsiktiga avkastningsantagande från 5,0 procent till 4,5 procent med hänvisning till det låga ränteläget. Därmed har alla fonderna fr.o.m. 2015 långsiktiga målsättningar på mellan 4,0 procent till 4,5 procent per år i reala termer.

Den starka utvecklingen på aktiemarknaderna de senaste åren, i synnerhet den svenska, innebär att Första–Fjärde AP-fonderna uppnår sina respektive avkastningsmål på de längre fem- och tioårsperioderna. Även sedan starten 2001 har alla fonderna förutom Andra AP-fonden uppnått sina långsiktiga avkastningsmål. Det är dock viktigt att notera att orsaken till att Andra AP-fonden inte uppnått sitt avkastningsmål sedan starten är att fonden haft ett högre avkastningsmål än övriga fonder. Observera att AP-fondernas mål i figur 5.4 nedan i förekommande fall räknats om i nominella termer.

Figur 5.4 Avkastning och mål Första–Fjärde AP-fonden (procent)

Not: Riskjusterad avkastning (sharpekvot) kan skilja sig från redovisade värde då olika riskfria räntor har

 

använts i beräkningarna

 

1

1 juli 2001

 

2

AP-fondernas långsiktiga målsättning skiljer sig över tidsperioderna. AP1 har som målsättning att nå en

 

nominell avkastning på 5,5% per år. AP2 har som målsättning att nå en real avkastning på 5% sedan

 

2005, mellan 2001-04 var målsättningen 4% realt. Mellan 2001-2008 omfattade målsättningen den

 

noterade andelen (96%) av portföljen för AP2. AP3 har som målsättning att nå en real avkastning på 4%.

 

AP4 har som målsättning att nå en real avkastning på 4,5%

 

4

Ej applicerbart då avkastningsmålen följs upp på en period som överstiger ett år

 

Källa: McKinsey, bilaga 9.

 

Figuren ovan visar att spridningen i avkastning mellan Första–Fjärde

 

AP-fonderna minskar med tidshorisonten. Under de längre tidsperioderna

 

är spridningen mellan fonderna begränsad. På femårssikten stiger den till

 

1,7 procentenheter för att under 2014 uppgå till 2,5 procentenheter (från

53

Skr. 2014/15:130 Andra AP-fondens 13,1 procent till Fjärde AP-fondens 15,6 procent). Detta innebar dock en minskning i spridning jämfört med 2013, då den uppgick till 5,2 procentenheter.

Det är i och för sig naturligt att spridningen i avkastning blir mindre ju längre tidsperiod som betraktas. I viss utsträckning beror dock de senaste årens ökade spridning i avkastning även på fondernas fortlöpande arbete med att utveckla sina förvaltningsmodeller och investeringsstrategier. Sedan 2008 har fonderna genomfört viktiga förändringar, t.ex. vad gäller arbetssätt och ökat fokus på medelfristiga strategiska allokeringsbeslut i förhållande till kortsiktig aktiv förvaltning och ökat mandat för VD att fatta strategiska investeringsbeslut.5

Inom ramen för den samlade förskjutningen i tillgångsallokering – minskad andel räntetillgångar till förmån för investeringar i alternativa tillgångar – så har fonderna alltmer divergerat i hur tillgångarna fördelas mellan olika tillgångsslag. Till exempel har Fjärde AP-fonden 59 procent aktier i portföljen (varav 18 procent svenska aktier) och 9 procent i alternativa tillgångar, medan Första AP-fonden har 46 procent aktier och 25 procent alternativa tillgångar i portföljen. Andra AP-fonden har ökat sina alternativa tillgångar men även gradvis ökat andelen av allokeringen till tillväxtmarknader både när det gäller aktier och obligationer. Tredje AP-fonden, som resonerar i termer av riskklasser i stället för tillgångs- slag, hade fram till 2014 en låg andel räntebärande tillgångar. Alloke- ringen till riskklass räntor ökade dock betydligt under 2014 från 14 till 24 procent, samtidigt som andelen krediter minskade och även aktie- andelen. Effekten av alla fondernas förvaltningsbeslut har blivit en ökad spridning i tillgångsallokeringen mellan fonderna. Sammantaget hjälper ökat strategiskt fokus och strategiska allokeringsförändringar till att förklara utfall och spridning i avkastning de senaste åren.

Regeringen ser positiv på förhållandet att Första–Fjärde AP-fonderna alltmer kommit att fokusera på de mer långsiktiga strategiska besluten i förhållande till de kortfristiga perspektiven. Det är i grunden det strategiska perspektivet och den övergripande tillgångsallokeringen som bestämmer hur avkastning och risk utvecklas i den samlade kapital- förvaltningen.

Regeringen ser positivt på den ovan nämnda divergerande allokering av tillgångarna. Resultatet följer av Första–Fjärde AP-fondernas alltmer diversifierade förvaltningsmodeller. Detta bedöms bidra till ökad riskspridning i buffertkapitalet både när det gäller förvaltning och allokering av tillgångarna.

Första AP-fonden

Första AP-fondens fondkapital uppgick till 284 miljarder kronor vid utgången av 2014. Fondens genomsnittliga avkastning för tioårsperioden 2005–2014 uppgick till 6,8 procent nominellt per år (efter kostnader), vilket översteg Första AP-fondens långsiktiga mål om 5,5 procent nominell avkastning per år. Första AP-fondens styrelse har beslutat om ett nytt mål fr.o.m. 1 januari 2015, om en genomsnittlig avkastning efter kostnader på 4,0 procent per år realt mätt över en tioårsperiod.

5 McKinsey, bilaga 9.

54

Första AP-fonden har under 2014 fortsatt öka allokeringen till alter- Skr. 2014/15:130 nativa tillgångar, och andelen av portföljen steg från 22 till 25 procent

från 2013 till 2014. Alternativa tillgångar inkluderar bl.a. investeringar i hedgefonder, fastigheter, riskkapitalbolag och den s.k. riskparitetsport- följen. Den ökande andelen var främst drivet av en ökad allokering till riskkapital från 3 till 4 procent och till hedgefonder från 5 till 6 procent. Riskparitetsportföljen infördes 2013 och är konstruerad så att varje delkomponent bidrar med lika delar risk till portföljens totala risk. Andelen aktier uppgick till 46 procent i slutet av 2014, vilket var en något minde andel jämfört med 2013.

Första AP-fonden beslutade om, utvecklade och förberedde genom- förandet av en uppdaterad förvaltningsmodell fr.o.m. den 1 januari 2015. Styrelsen har beslutat att öka risken till en övergripande tillgångs- fördelning om 65 procent aktier och 35 procent räntor vilket är en förändring från 60 procent aktier och 40 procent räntor. Denna riskprofil anser fonden bättre möter uppdraget och pensionssystemets behov.

Figur 5.5 Första AP-fondens tillgångsallokering 2001 till 2014 (procent av totala tillgångar, 100 % = SEK miljarder)1, 2

Not 1: 1 juli 2001

Not 2: Den faktiska allokeringen den 31 december varje år

Källa: Första AP-fonden och McKinsey (bilaga 9).

Andra AP-fonden

Andra AP-fondens fondkapital uppgick till 294 miljarder kronor vid utgången av 2014. Fondens genomsnittliga avkastning för tioårsperioden 20052014 uppgick i genomsnitt till 7,1 procent per år (efter kostnader), vilket översteg fondens långsiktiga avkastningsantagande. Under tioårs- perioden har detta mål varierat mellan 4,05,0 procent realt. Med en genomsnittlig inflation om 1,5 procent under tioårsperioden, motsvarar

detta enligt McKinseys beräkningar ett

justerat avkastningsmål om

6,2 procent. Andra AP-fonden har beslutat att fr.o.m. den 1 januari 2015

justera ner det långsiktiga reala avkastningsantagandet från 5 procent till

4,5 procent. Förändringen är en följd av lägre förväntade räntor även i

det långa perspektivet.

55

Skr. 2014/15:130 Andra AP-fonden har under 2014 ökat andelen räntebärande tillgångar i portföljen till 33 procent (31 procent året innan) och minskat andelen aktier till 48 procent (50 procent året innan). Minskningen i aktieandelen beror främst på en generell minskning av andelen utländska aktier medan andelen aktier i tillväxtmarknader fortsatte öka under 2014. Ökningen i de räntebärande tillgångarna beror delvis även den på en ökad allokering till tillväxtmarknader och efter dessa omallokeringar har Andra AP-fonden väsentligt större andelar än vad som ges av den genomsnitt- liga kapitalandelen i index för tillväxtmarknader.

Fonden har även fortsatt att öka vikten av alternativa tillgångar från 16 procent till 19 procent. Detta drevs främst av ökningar inom risk- kapital och jordbruk.

Figur 5.6 Andra AP-fondens tillgångsallokering 2001 till 2014 (procent av totala tillgångar, 100 % = SEK miljarder)1

Not 1: Avser från 1 juli 2001. Den faktiska allokeringen är per den 31 december varje år

Källa: Andra AP-fonden och McKinsey (bilaga 9).

 

Tredje AP-fonden

 

Tredje AP-fondens fondkapital uppgick till 288 miljarder kronor vid

 

utgången av 2014. Fondens genomsnittliga avkastning för tioårsperioden

 

2005–2014 uppgick till 6,8 procent per år (efter kostnader), vilket

 

översteg fondens långsiktiga mål om 5,5 procent per år. Detta baseras på

 

ett underliggande mål om 4,0 procent real avkastning och inflation i

 

genomsnitt om 1,5 procent under tioårsperioden.

 

Tredje AP-fondens styrelse beslutar om fondens strategiska portfölj

 

utifrån sju riskklasser (aktier, räntor, kredit, inflation, valuta, övrig

 

exponering och absolutavkastande strategier). Fonden har därmed ett

 

koncept som skiljer sig åt mot övriga Första–Fjärde AP-fonderna.

 

Fondens VD ges mandat att genomföra strategin inom ramen för vissa

 

exponeringsintervall mot en riskklass.

 

I termer av riskklasser hade Tredje AP-fonden en fördelning på 48

 

procent aktier vid slutet av 2014 vilket var en minskning från 54 procent

56

vid slutet av året före medan allokeringen till riskklassen räntor ökade

 

betydligt från 14 till 24 procent, samtidigt som allokeringen till riskklass Skr. 2014/15:130 krediter minskade från 12,3 till 5,2 procent. Riskklassen inflation stod för

14,6 procent och utgörs av realränteobligationer samt investeringar i skog, jordbruk, infrastruktur och fastigheter.

En omvandlad, mer traditionell, tillgångsklassificering ser ut enligt nedan. Aktier står då för 45 procent, räntor för 37 procent och alternativa tillgångar för 18 procent.

Figur 5.7 Tredje AP-fondens tillgångsallokering 2001 till 2014 (procent av totala tillgångar, 100 % = SEK miljarder)1

Not 1: Avser från 1 juli 2001. Den faktiska allokeringen är per den 31 december varje år.

Källa: Tredje AP-fonden och McKinsey (bilaga 9).

Fjärde AP-fonden

Fjärde AP-fondens fondkapital uppgick till 295 miljarder kronor vid utgången av 2014. Fondens genomsnittliga avkastning för tioårsperioden 20052014 uppgick till 7,7 procent per år (efter kostnader), vilket översteg fondens långsiktiga mål. Det underliggande målet i form av real avkastning uppgår till 4,5 procent och justerat för 1,5 procents inflation under tioårsperioden motsvarar det ett nominellt mål om 6,0 procent per år.

Fjärde AP-fonden har genomfört en förvaltningsstruktur med syfte att tillvarata affärsmöjligheter med längre placeringshorisonter än tre år. Det nya inslaget är en breddad och utökad strategisk förvaltning.

Fonden arbetar på lång sikt med normalportföljen med en tidshorisont på 40 år, och den beslutas av styrelsen en gång per år. Normalportföljen kompletteras med strategisk förvaltning med en horisont på 3–15 års sikt. Den strategiska förvaltningen utgår från normalportföljen och är baserad på medelfristig marknadsanalys och portföljanalys. Slutligen har den taktiska förvaltningen en tidshorisont på upp till 3 år och målet att i genomsnitt skapa 0,5 procentenheters avkastning per år utöver den strategiska portföljen. Den taktiska förvaltningen utvärderas i avsnitt 5.2.2 (aktiv förvaltning).

Fjärde AP-fondens tillgångsallokering var relativt stabil 2014 jämfört med 2013.

57

Skr. 2014/15:130 Figur 5.8 Fjärde AP-fondens tillgångsallokering 2001 till 2014 (procent av totala tillgångar, 100 % = SEK miljarder)1

Not 1: Avser från 1 juli 2001. Den faktiska allokeringen är per den 31 december varje år.

Källa: Fjärde AP-fonden och McKinsey (bilaga 9).

FörstaFjärde AP-fondernas finansiella risk

För att kunna göra en rättvisande bedömning av Första–Fjärde AP- fondernas avkastning är det viktigt att även studera den finansiella risken. Graden av risktagande kompletterar bilden av deras förvaltning och på vilket sätt fonderna fullgör sina uppdrag inom inkomstpensionssystemet. Nedan redovisas Första–Fjärde AP-fondernas riskjusterade avkastning i termer av sharpekvoter (se faktaruta 5.1), som tar hänsyn till marknads- risken och risken för att värdet på en tillgång förändras av förändringar i värderingen av de underliggande tillgångarna.

Tabell 5.3 Första–Fjärde AP-fondernas riskjusterade avkastning (sharpekvot totalportfölj)1 2014, femårsperiod 2010–2014, tioårsperiod 2005–2014 och juli 2001 till 2014 (procent)

 

 

2014

2013

2010–2014

2005–2014

2001–2014

 

AP1

2,6

1,9

1,2

0,7

0,5

 

 

AP2

2,5

2,1

1,3

0,6

0,5

 

 

AP3

2,8

2,6

1,2

0,7

0,5

 

 

AP4

2,5

2,7

1,2

0,7

0,5

 

 

Not 1: Sharpekvot på Första–Fjärde AP-fondernas totalportfölj. Liknande mönster kan utläsas av sharpekvoten

 

på fondernas likvidportföljer.

 

 

 

 

 

 

Not 2: Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, med svensk 12 mån skuldväxel 2001–2010

 

och 2-årig statsobligation 2011–2013 samt 260 handelsdagar per år.

 

 

 

Källa: McKinsey, bilaga 9.

 

 

 

 

 

 

Spridningen i termer av sharpekvot är högre de senaste två åren jämfört

 

med de längre mätperioderna. Förklaringen är den starka utvecklingen på

 

aktiemarknaden de senaste åren kombinerat med att fonderna fått bättre

 

betalt för de risker de tagit. Tredje AP-fonden nådde högst avkastning

 

2014 givet risken i förvaltningen, medan avvikelserna i riskjusterad

58

avkastning under de längre perioderna

varit små. Slutsatsen är att

 

 

 

 

 

 

 

skillnader mellan fondernas icke riskjusterade avkastning kan i allt Skr. 2014/15:130 väsentligt hänföras till portföljernas finansiella risk.

McKinsey har även studerat portföljernas risk i termer av Value-at- Risk (VaR), som anger den maximala förlust som portföljen med en viss sannolikhet riskerar göra under en viss tidsperiod. Skillnaderna mellan Första–Fjärde AP-fonderna på fem- och tioårshorisonterna är relativt små. Andra och Fjärde AP-fonderna skiljer dock ut sig genom en något högre risk i termer av VaR. Deras relativt sett högre avkastning på längre tidsperioder (se figur 5.9) har därmed skapats genom att ta högre risk. Man kan också notera att samtliga fonder fått en betydligt högre avkastning i förhållande till risk den senaste femårsperioden jämfört med tioårsperioden 20052014.

Regeringen anser det positivt att Första–Fjärde AP-fonderna intar olika preferenser för avvägningen mellan avkastning och risk. Sammantaget ökar det riskspridningen och robustheten i statens samlade fonderade buffertkapital.

Figur 5.9 Value-at Risk för Första–Fjärde AP-fondernas likvidportföljer

Not 1: Value at Risk (VaR) är ett riskmått som med 95 procents sannolikhet anger en portföljs maximala förlust under en specifik tidsperiod.

Not 2: Jämförelse visar ungefär samma mönster för totalportföljen. Källa: McKinsey, bilaga 9.

Jämförelser mellan Första–Fjärde AP-fondernas beräkningsmetoder

Regeringen har tidigare efterlyst mer enhetliga metoder och nyckeltal för att öka jämförbarheten och transparensen mellan Första–Fjärde AP-fonderna. Både gällande sharpekvoten och Value-at-Risk har defini- tioner och metoder m.m. i vissa delar skiljt sig åt mellan fonderna men en viss konvergering har skett. Till exempel har AP-fonderna för 2014 använt en gemensam definition av riskfri ränta i beräkningen av Sharpekvoten, i stället för att som tidigare ha använt olika definitioner för den riskfria räntan. Det kvarstår dock skillnader i antaganden och

beräkningsmetoder m.m.

59

Skr. 2014/15:130 Regeringen ser positivt på arbetet med att öka jämförbarheten i AP-fondernas olika nyckeltal, men betonar vikten av att AP-fondernas utveckling av samarbetet i dessa delar fortsätter.

Faktaruta 5.1 Risk- och avkastningsmått

I skrivelsen används vissa riskbegrepp. Risk definieras ofta med utgångspunkt i statistiska spridningsmått som beskriver hur tillgångs- priser eller räntor varierar omkring ett medelvärde. Ett sådant ofta använt spridningsmått är standardavvikelse, som mäts i procent.

Ett vanligt mått på riskjusterad avkastning är Sharpekvoten som är erhållen avkastning utöver riskfria räntan dividerad med avkast- ningens risk, dvs. standardavvikelse. Man kan alternativt uttrycka det som att Sharpekvoten mäter erhållen riskpremie per riskenhet.

Ett riskmått som är viktigt för förvaltare är aktiv risk. Den aktiva risken visar i hur hög grad en förvaltare avviker från jämförelseindex. Den aktiva risken mäts med standardavvikelsen avseende förvaltarens avkastning i förhållande till jämförelseindex. Ett mått på riskjusterad avkastning som utgår från graden av avvikelse från jämförelseindex är informationskvoten som jämför överavkastning (s.k. aktiv avkast- ning) i förhållande till jämförelseindex med aktiv risk. Därmed uttrycker informationskvoten förhållandet mellan aktiv avkastning och aktiv risk.

Avkastningen på det totala fondkapitalet beräknas som en kapital- vägd avkastning i form av en internränta (internal rate of return, IRR). Därmed beaktas inte bara ingående och utgående fondkapital utan också effekterna av alla flöden till och från den aggregerade buffertfonden. Dessa flöden, som i normalfallet består av inbetalning av pensionsavgifter, utbetalning av pensioner samt administrations- kostnader, administreras av Pensionsmyndigheten. Den kapitalvägda avkastningen ger ett korrekt uttryck för den procentuella avkastning som har kommit pensionssystemet till del, justerad för flödeseffekter, och kan därför jämföras med inflationen eller med andra förvaltares resultat. Alternativet är att beräkna en tidsvägd avkastning, som bortser från konsekvenserna av flöden. Den tidsvägda avkastningen mäter den hypotetiska avkastning som skulle ha blivit resultatet om det inte förekommit några flöden alls. Detta senare mått anses vara relevant vid utvärdering av fondförvaltare, eftersom dessa inte rår över andelsägarnas beslut att köpa och sälja fondandelar. AP-fonderna rapporterar en tidsvägd avkastning, eftersom de inte har inflytande över in- och utbetalningar av pensionsavgifter och pensioner.

60

5.2.2

Aktiv förvaltning

Skr. 2014/15:130

 

 

Regeringens bedömning: Första–Fjärde AP-fondernas aktiva förvalt-

 

ning brister i jämförbarhet över tid och det är svårt att dra långtgående

 

slutsatser. Betydelsen av den aktiva förvaltningen bör inte överdrivas,

 

eftersom resultaten, enligt de beräkningar som McKinsey gör baserat

 

på det tillgängliga underlaget, utgör en begränsad del av fondernas

 

samlade resultat. Enligt McKinseys beräkningar uppgick dess andel av

 

resultatet år 2014 till drygt 4 procent av resultatet, vilket var en ökning

 

från ett bidrag om 2 procent under 2013. De strategiska besluten och

 

den övergripande tillgångsallokeringen förklarar i stället den största

 

delen av utvecklingen av resultat och risk i AP-fondernas kapital-

 

förvaltning. Första–Fjärde AP-fondernas strävan att i ökad utsträck-

 

ning fokusera på medelfristiga strategiska allokeringsbeslut i förhål-

 

lande till kortsiktig aktiv förvaltning välkomnas.

 

Resultaten som genererats av Första–Fjärde AP-fondernas aktiva

 

förvaltning har förbättrats de senaste åren, både de årliga utfallen och

 

på femårssikt. Andra och Fjärde AP-fonderna, som redovisar risk-

 

justerade mått, har nått sina mål och en överavkastning i förhållande

 

till tagna risker. Det är viktigt att AP-fonderna är transparenta i

 

redovisningen av resultatet för den aktiva förvaltning som bedrivs

 

inom fonderna.

 

 

 

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Första–Fjärde

 

AP-fondernas aktiva förvaltning brister i jämförbarhet över tid och det är

 

svårt att dra långtgående slutsatser. Betydelsen av aktiv förvaltning bör

 

inte överdrivas, eftersom resultaten utgör en begränsad del av fondernas

 

samlade resultat. År 2013 utgjorde andelen drygt 2 procent av resultatet.

 

Det är i stället de strategiska besluten och den övergripande tillgångs-

 

allokeringen som dominerar utvecklingen av resultat och risk i fondernas

 

kapitalförvaltning. Första–Fjärde AP-fondernas strävan att i ökad

 

utsträckning fokusera på medelfristiga strategiska allokeringsbeslut i

 

förhållande till kortsiktig aktiv förvaltning välkomnas.

 

Utfallen för Första–Fjärde AP-fondernas aktiva förvaltning har

 

förbättrats de senaste åren, både de årliga utfallen och på femårssikten.

 

Andra och Fjärde AP-fonderna, som även redovisar riskjusterade mått,

 

har nått sina mål och en överavkastning i förhållande till tagna risker.

 

I övrigt är det viktigt, i den utsträckning aktiv förvaltning faktiskt

 

bedrivs, att fonderna är transparenta i redovisningen av resultaten.

 

McKinsey: Första–Fjärde AP-fonderna arbetar i dag på olika sätt med

 

aktiv förvaltning, vilket försvårar jämförelser mellan fonderna. Föränd-

 

ringar i fondernas förvaltningsmodell innebär också att definitionen på

 

aktiv förvaltning förändrats över tid och försvårar historiska jämförelser.

 

Flera av fonderna har under se senaste åren minskat fokus på traditionell

 

aktiv förvaltning relativt strategisk och taktisk tillgångsallokering. Under

 

2014 samt under den senaste femårsperioden generade samtliga fonder

 

en positiv avkastning från sin aktiva förvaltning före kostnader.

 

Skälen för regeringens bedömning: Aktiv förvaltning i skrivelsen

 

definieras i linje med McKinseys grundläggande utvärdering, dvs. aktiv

 

förvaltning avser avvikelser mot jämförelseindex i syfte att tjäna pengar.

 

McKinsey

noterar att Första–Fjärde AP-fonderna har olika mål och

61

 

 

Skr. 2014/15:130 jobbar med aktiv förvaltning på olika sätt. Därtill har fondernas defini- tioner ändrats vid flera tillfällen, vilket försvårar jämförelse mellan fonderna och över tid. Flera av fonderna har dessutom under de senaste åren minskat fokus på traditionell aktiv förvaltning relativt strategisk och taktisk tillgångasallokering.

Fjärde AP-fonden har som mål att av det totala målet om 4,5 procent, uppnå en genomsnittlig aktiv avkastning om 0,5 procent per år för den aktivt förvaltade likvida portföljen över en rullande treårsperiod.

Även Andra AP-fonden har som ett explicit mål för sin aktiva förvaltning att den ska uppgå till 0,5 procent avkastning. Under 2014 genererade Andra och Fjärde AP-fonderna aktiv avkastning om 0,5 respektive 0,7 procent, vilket innebar att de nådde sitt respektive mål för aktiv avkastning under 2014. Detsamma gäller på femårssikten då den aktiva avkastningen för båda fonderna var 0,6 procent, men däremot uppnår inte Andra och Fjärde AP-fonderna sitt mål för aktiv avkastning under tioårsperioden 20052014.

Första och Tredje AP-fonderna säger sig inte bedriva aktiv förvaltning i traditionell mening sedan 2010, men det bör noteras att McKinsey ändå redovisar uppgifter för dessa fonder i de fall där förvaltningssegment passar in i definitionen ovan. I det här sammanhanget ingår t.ex. resul- tatet av Tredje AP-fondens absolutavkastande strategier och avvikelsen från jämförelseindex för betaförvaltningen.

Tabell 5.4 Första–Fjärde AP-fondernas aktiva avkastning 2010–2014 (procentenheter)

 

2014

2013

2012

2011

2010

2010–2014

AP1

0,7

0,2

1,2

-0,2

1,1

0,6

AP2

0,5

0,5

1,2

-0,2

0,8

0,6

AP3

0,4

0,4

0,9

0,0

0,4

0,4

AP4

0,7

0,5

1,0

0,2

0,8

0,6

 

 

 

 

 

 

 

Källa: McKinsey, bilaga 9.

Fondernas aktiva förvaltning gav enligt McKinseys redovisning ett resultatintervall på 0,4–0,7 procent för 2014. Samtliga fonder visar även positiv avkastning på 0,40,6 procent under femårsperioden (20102014).

Riskjusterad avkastning i aktiv förvaltning

Ett mer ändamålsenligt sätt att utvärdera den aktiva förvaltningen är att sätta resultatet i förhållande till risken. Informationskvoten anger över- avkastning (s.k. aktiv avkastning) per enhet risk där måttet anger i hur hög grad en förvaltare avviker från ett jämförelseindex (se faktaruta 5.1). En hög informationskvot för en fond indikerar hög överavkastning i förhållande till avvikelserna från jämförelseindex. Det är positivt att Andra och Fjärde AP-fonderna publicerar detta mått, mot bakgrund av den genomlysning av fondernas resultat som detta ger. Andra och Fjärde AP-fondernas informationskvot uppgick i båda fall till 1,8 under perioden 2010–2014. För 2014 var utfallet 1,7 respektive 2,9.

62

Tabell 5.5

Informationskvot avseende Första–Fjärde AP-fondernas

Skr. 2014/15:130

 

aktiva förvaltning 2010–2014 och 2005–2014

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2014

2013

2012

2011

2010

2010–2014

2005–2014

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AP1

-

-

-

-

1,9

-

-

 

AP2

1,7

1,6

4,2

-1.0

2,7

1,8

0,9

 

AP3

-

-

-

-

-

-

-

 

AP4

2,9

2,0

2,3

0,5

2,6

1,8

0,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Not. Underlag saknas för att beräkna genomsnittlig informationskvot för Första och Tredje AP-fonderna.

Källa: McKinsey, bilaga 9.

Regeringen har varit tveksam till Första–Fjärde AP-fondernas aktiva förvaltning, främst till den del förvaltningen syftar till att överträffa marknadens genomsnittliga avkastning (s.k. aktiv förvaltning).

Regeringen noterar dock att utfallen för den aktiva förvaltningen har förbättrats de senaste åren – både de årliga utfallen och på femårssikten. Samtliga fonder täcker, enligt den utvärdering som McKinsey redovisar, mer än väl kostnaderna för aktiv (och övrig) förvaltning över den senaste femårsperioden. Andra och Fjärde AP-fonderna, som även redovisar tydliga riskjusterade mål och mått, har nått sina avkastningsmål och en överavkastning i förhållande till de risker de tagit (i termer av informa- tionskvot). Det bör också noteras att det finns kvalitativa argument som talar till förmån för aktiv förvaltning, t.ex. det att fonderna genom förvaltningen även får tillgång till information som kan utnyttjas produktivt i den mer strategiska och långsiktiga tillgångsförvaltningen.

Regeringen kan dock konstatera att det är svårt att dra långtgående slutsatser om utfallen i den aktiva förvaltningen i Första–Fjärde AP- fonderna. Samtliga fonder har under utvärderingsperioden ändrat sina definitioner, vilket minskar jämförbarheten över tid. Dessutom skiljer sig definitionerna åt mellan fonderna.6 En slutsats är att fondernas metoder och redovisning behöver utvecklas framöver om mer kvalificerade bedömningar om resultatbidraget från den aktiva förvaltningen ska kunna göras.

Betydelsen av den aktiva förvaltningen för Första–Fjärde AP-fondernas resultatutveckling bör heller inte överdrivas. Enligt McKinseys uppgifter uppgår resultaten i Första–Fjärde AP-fondernas aktiva förvaltning till 5,7 miljarder kronor 2014, vilket utgör knappa 4 procent av fondernas samlade resultat för året. Det är de strategiska besluten och den övergripande tillgångsallokeringen som dominerar vad gäller hur avkastning och risk utvecklas i den samlade kapitalförvalt- ningen. Det är också tydligt att Första–Fjärde AP-fonderna de senaste åren allt mer kommit att fokusera på de medelfristiga strategiska allokeringsbesluten i förhållande till de mer kortfristiga perspektiven – vilket regeringen välkomnar.

6 McKinsey, bilaga 9.

63

Skr. 2014/15:130 5.3

Utvärdering av Sjätte AP-fondens förvaltning

Regeringens bedömning: Sjätte AP-fondens avkastning på 6,5 pro- cent 2014 översteg inkomstpensionsindex men var lägre än det mål som fondens styrelse har fastställt i form av ett index för noterade aktier. Det strategiskifte som fonden har genomfört sedan 2011 mot investeringar i mogna bolag är för tidigt att utvärdera, men regeringen ser positivt på det konsekventa genomförandet av denna strategi.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Sjätte AP- fondens avkastning på 9,2 procent 2013 bidrog till att lyfta resultaten på längre löptider, men resultatet är fortsatt väsentligt lägre än det nya ambitiösa mål som fondens styrelse fastställde 2012.

Den nya investeringsstrategi som tog form 2011 mot mogna onoterade företag har välkomnats av regeringen. Det är dock fortsatt stor variation i resultatet mellan olika delar av investeringsverksamheten; investeringar i mogna företag presterar bra, men investeringar i expansionsbolag presterar sämre. Strategiskiftet 2011 verkar dock ha gett resultat och tendenser till förbättrad lönsamhet kan skönjas.

Även om Sjätte AP-fondens avkastning inte når upp till målet för verksamheten så överstiger den utvecklingen i inkomstindex – vilket innebär att fonden bidragit till den långsiktiga finansieringen av till- gångarna i inkomstpensionssystemet.

McKinsey: Sjätte AP-fondens utveckling motsvarar en avkastning efter kostnader på 4,6 procent per år för perioden 19972014, 5,4 procent per år för perioden 20052014 samt 5,3 procent per år för perioden 2010- 2014. Avkastningen under 2014 var 6,5 procent. Detta innebär att fonden inte har nått upp till styrelsens nya avkastningsmål under någon av dessa tidsperioder. Det är värt att notera att det avkastningsmål som infördes 2012 är anpassat för den nya investeringsstrategin som beslutades 2011, vilket gör avkastningsmålet mindre relevant för perioden före 2012. Sjätte AP-fondens uppdrag och portföljsammansättning samt att fonden är stängd försvårar även en direkt jämförelse av fondens avkastning med externa benchmark. Som referens kan dock nämnas att fondens avkastning under den senaste tioårsperioden 2005–2014 varit lägre än index för noterade svenska småbolag (MSCI Swedish Small Cap) och svenska mellanstora bolag (MSCI Swedish Mid Cap), men högre än inkomstindex.

Skälen för regeringens bedömning: Sjätte AP-fonden är en av de fem buffertfonderna i det svenska inkomstpensionssystemet, men skiljer sig från de andra fyra i flera avseenden. Sjätte AP-fondens uppdrag är, enligt styrelsens tolkning, att uppnå långsiktigt hög avkastning med tillfredsställande riskspridning genom att investera i riskkapital främst i onoterade företag i Norden. Sjätte AP-fonden är en stängd fond, vilket innebär att fonden inte har några in- eller utflöden via pensionssystemet.

Sjätte AP-fondens resultat

Sjätte AP-fondens verksamhet har sedan starten 1996 genomgått flera förändringar. År 2011 genomfördes omfattande förändringar i styrelsen,

ledning och organisationsstrukturen och verksamheten fick en tydligare

64

strategisk inriktning. Strategin innebär att AP-fondens investeringar Skr. 2014/15:130 fokuseras på det s.k. buyout-segmentet (mogna bolag) där marknadens,

liksom AP-fondens, historik när det gäller avkastning gör det rimligt att förvänta sig en god avkastning framöver. Fokuseringen fortsatte under 2014 och ett relativt stort antal transaktioner genomfördes under året.

Sjätte AP-fondens kapital har vuxit från 10,4 till 23,6 miljarder kronor under perioden 1996–2014. Portföljen har som helhet genererat en årlig avkastning på 4,6 procent sedan start. Avkastning för 2014 uppgick till 6,5 procent. Sjätte AP-fondens avkastningsmål sedan 2011 är att följa genomsnittsavkastningen för ett nordiskt jämförelseindex (SIX Nordic 200 CAP GI), med påslag för en riskpremie för onoterade bolag om 2,5 procent (rullande femårsperiod). Jämfört med avkastningsmålet har Sjätte AP-fonden underpresterat över samtliga utvärderingsperioder (se figur 5.11). Det bör dock noteras att jämförelsen för perioden före 2012 är mindre relevant på grund av den nya investeringsstrategin som infördes 2012. Dessutom kan det som McKinsey påpekar i sin utvärdering diskuteras om jämförelsen med ett index för noterade aktier är optimal, eftersom de värderingsprinciper som används för onoterade tillgångar tar begränsad hänsyn till börsens utveckling. Detta kan leda till en betydande avvikelse i perioder då aktiemarknaden utvecklas starkt negativt eller positivt. Dessutom försvåras jämförelsen av att Sjätte AP- fonden är en stängd fond, vilket gör att fonden behöver förvalta en likviditetsreserv (uppgående till ca en tredjedel av kapitalet 2014, 6,4 miljarder kronor) och denna bidrar enbart i begränsad utsträckning till avkastningen. Det är svårt att identifiera alternativa målsättningar som inte baseras på noterade index, men regeringen anser att det är av vikt att Sjätte AP-fonden tydligt redovisar avvikelserna från det index som fonden har valt som målsättning och tydligt redovisar skillnaderna mellan förvaltning och värdering av onoterade tillgångar jämfört med förvaltning och värdering av noterade tillgångar.

65

Skr. 2014/15:130

Figur 5.11

Sjätte AP-fondens totala portfölj. Genomsnittlig årliga

 

 

avkastning efter kostnader (procent)

Not 1: Nytt avkastningsmål sedan 2012: SIX Nordic 200 Cap GI (gamla SHB Nordix All-Share) + riskpremie om 2,5 % baserat på fondens riskprofil och kassaallokering

Not 2: Baserat på målet 2003–11: 4,5 % plus reporänta. Före 2003 var målet ett börsindex. Not 3: Total avkastning för MSCI Swedish Mid cap (för svenska mellanstora bolag)

Not 4: Total avkastning för MSCI Swedish Small cap (för svenska småbolag). Källa: McKinsey (bilaga 9) och Sjätte AP-fonden.

Det bör dock noteras att Sjätte AP-fonden för samtliga tidsperioder väl har överträffat inkomstindex – det index som utgör benchmark för buffertfonderna i förhållande till inkomstpensionssystemet. Sjätte AP- fonden har därmed bidragit till den långsiktiga finansieringen av till- gångssidan i inkomstpensionssystemet, även om fonden är sluten och för närvarande inte är en del av flödet inom inkomstpensionssystemet i övrigt.

Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet

Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet ger i ett avkastningsperspektiv en splittrad bild. Det mogna marknadssegmentet har generellt presterat bra avkastning, runt 15 procent för perioden 1997–2014 för både företagsinvesteringar och fondinvesteringar. För tioårsperioden (20052010) uppgick avkastningen till 19,7 procent för fondinvesteringarna och 9,7 procent för företagsinvesteringarna. För femårsperioden (2010–2014) var motsvarande siffror 15,1 respektive 8,7 procent och för 2014 var de 16,0 respektive 3,2 procent. Det betyder att oavsett tidsperiod så har fondinvesteringar genererat en högre avkastning än företagsinvesteringar.

I affärsområdet venture capital (expansionsbolag) har utvecklingen varit negativ för i stort sett alla perioder förutom 2014, då avkastningen uppgick till 9,1 respektive 8,0 procent för fondinvesteringar respektive företagsinvesteringar. Fondinvesteringar i expansionsbolagen klarar sig generellt bättre än företagsinvesteringar, men är negativ för tioårsperio- den och sedan start.

66

Figur 5.12

Resultat Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet (procent) Skr. 2014/15:130

Not 1: Från och med 2012 inkluderas endast investeringar i företag och fond (ej noterade småbolag) i investeringsverksamheten. Den historiska analysen utgår ifrån denna definition.

Not 2: Nytt avkastningsmål sedan 2012: SIX Nordic 200 Cap GI (gamla SHB Nordix All-Share) + riskpremie om 2,5 procent baserat på fondens riskprofil och kassaallokering.

Källa: McKinsey och Sjätte AP-fonden.

Sammantaget för investeringsverksamheten, liksom för totalportföljen, är resultaten under styrelsen nuvarande avkastningsmål. Omriktningen av verksamheten 2011 framstår som välgrundad, eftersom det mogna marknadssegmentet genomgående uppvisat positiva siffror samtidigt som investeringarna i tidig utvecklingsfas (expansionsbolag) har medfört betydligt sämre avkastning. Regeringen välkomnar de förändringar och arbete som gjorts sedan 2011. Detsamma gäller det fortsatt interna utvecklingsarbetet, bl.a. med interna processer och ägarstyrningsfrågor.

Det finns skäl att se positivt på den framtida utvecklingen i Sjätte AP-

 

fonden. Man ska dock vara medveten om att de fulla effekterna av den

 

nya strategin inriktad mot det mogna marknadssegmentet kommer att ta

 

några år att utveckla sin fulla potential.

 

Faktaruta 5.2 Värdering av onoterade aktier

 

Enligt lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden ska fondens placerings-

 

tillgångar marknadsvärderas. Sjätte AP-fondens redovisning, och

 

regeringens utvärdering av fondens onoterade portfölj, baseras på

 

IPEV:s riktlinjer (International Private Equity & Venture Capital

 

Valuation Board). Principiellt gäller att värderingen ska avspegla

 

verkligt värde. Det finns olika metoder för att fastställa verkligt värde

 

beroende på vilken information som finns tillgänglig. Om det under

 

det senaste året har genomförts en transaktion med en tredje part

 

avseende aktuellt innehav värderas innehavet med ledning av det

 

priset. Sedan 2011 beaktas även transaktioner där endast befintlig

 

ägarkrets deltagit (s.k. internrundor). Om denna transaktion indikerar

 

en nedvärdering görs en mer detaljerad analys. Nedvärdering sker om

 

försök att få in en extern part har misslyckats eller om intresset för

 

bolaget på marknaden är mycket litet. I båda fallen justeras

67

Skr. 2014/15:130 värderingen med hänsyn till händelser mellan tidpunkten för transak- tionen och rapporteringstillfället. Värdering sker också baserat på framtida kassaflöde som nuvärdesberäknas med en riskjusterad ränta. En tredje metod baseras på värdering av företagets nettotillgångar. Andra metoder utgår från att använda värderingsmått baserade på finansiella nyckeltal (s.k. multipelvärdering) eller specifika jämförel- ser inom en viss bransch (s.k. industriella benchmarks). De två sist- nämnda metoderna används endast som komplement till värderingar baserade på någon annan metod.

Sjätte AP-fonden genomför även känslighetsanalyser. Om värder- ingen av ett innehav visar stor variation i olika scenario gör fonden en mer restriktiv värdering.

För investeringar i bolag i tidig utvecklingsfas kan det vara svårt att tillämpa någon enskild värderingsmetod. Värdering sker då främst baserat på bolagets utveckling i förhållande till ursprunglig ägarplan. En nedskrivning ska genomföras i det fall en stadigvarande och väsentlig minskning av värdet på investeringen bedöms ha ägt rum (t.ex. konkurs).

Enligt branschpraxis beräknas avkastning avseende onoterade aktier med hjälp av en internränta, dvs. en kapitalvägd avkastning, eftersom förvaltaren bestämmer tidpunkten för nya investeringar och deras omfattning (se även faktaruta 5.1).

5.4Utvärdering av Sjunde AP-fondens förvaltning

5.4.1Strategisk förvaltning

Regeringens bedömning: Avkastningen för Sjunde AP-fondens förvalsalternativ (AP7 Såfa) uppgick till 29,3 procent 2014, vilket var ungefär dubbelt så hög avkastning som den genomsnittliga avkast- ningen för privata fonder i premiepensionssystemet. Även över tids- perioden sedan Sjunde AP-fondens förvaltningsmodell förändrades, dvs. under perioden 20102014 överträffade den årliga avkastningen på 16,6 procent snittet för privata fonder som var 8,4 procent. Det kan fortsatt konstateras att förvaltningsmodellen, med hög andel aktier som förstärks av en strategisk hävstång, ger bra resultat i tider av en kraftig uppgång på aktiemarknaden. Det bör dock noteras att den höga aktieandelen kombinerat med en hävstång innebär att AP7 Såfa riskerar att ge en sämre avkastning än index i ett scenario då aktie- marknaden utvecklas svagt.

 

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Avkastningen

 

för

Sjunde AP-fondens förvalsalternativ

(AP7 Såfa) uppgick till

 

32 procent 2013, vilket var dubbelt så högt som den genomsnittliga

 

avkastningen för privata fonder i premiepensionssystemet. Även sett över

 

tidsperioden 2010–2013 var avkastningen hög: 13,3 procent jämfört med

 

6,6 procent. Det kan konstateras att AP7 Såfas stora aktieexponering,

 

förstärkt med en s.k. strategisk hävstång, ger bra utdelning i tider av

 

kraftig uppgång på aktiemarknaderna. Man ska dock vara medveten om

68

att

hävstången även verkar vid nedgång

på aktiemarknaden, vilket

innebär att AP7 Såfa riskerar gå sämre än index när aktiemarknaden Skr. 2014/15:130 utvecklas svagt.

Mot bakgrund av att Sjunde AP-fonden är den enskilt största aktören i premiepensionssystemet, finns det skäl att ange andra externa referens- punkter. Sedan start 2001 har den genomsnittliga avkastningen i Sjunde AP-fondens förvalsalternativ väl överträffat utvecklingen i inkomstindex, vilket innebär att pensionssparande i statens förvalsalternativ utvecklats bättre än den genomsnittliga inkomstutvecklingen i samhället.

McKinsey: Sjunde AP-fonden förvaltade vid slutet av 2014 33,4 pro- cent av totala premiepensionssystemets kapital. Under perioden 24 maj 2010 till 31 december 2014 genererade förvalsalternativet AP7 Såfa i genomsnitt en avkastning på 16,6 procent per år, medan premie- pensionsindex hade en genomsnittlig avkastning på 8,4 procent per år. 2014 var avkastningen för Såfa 29,3 procent, jämfört med 15,1 procent för premiepensionsindex. För perioden sedan start, 2001–2014, har Sjunde AP-fondens förvalsalternativ i genomsnitt avkastat 5,8 procent per år jämfört med 3,2 procent per år för premiepensionsindex. Justerat för rabatter var den genomsnittliga avkastningen för Sjunde AP-fondens förvalsalternativ under samma tidsperiod 5,9 procent och för premie- pensionsindex 3,7 procent.

Skälen för regeringens bedömning: I maj 2010 förnyade Sjunde AP-fonden på riksdagens uppdrag det statliga erbjudandet i premie- pensionssystemet med målsättningen att den sammanlagda statliga pensionen ska bli högre (prop. 2009/10:44). I och med detta ersattes Premiesparfonden och Premievalsfonden av byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. Sex nya produkter lanserades (kombina- tioner av de två byggstensfonderna), varav AP7 Såfa (Statens Årskulls- förvaltningsalternativ) är förvalsalternativet för dem som inte aktivt väljer en annan förvaltare i premiepensionssystemet.

Sjunde AP-fonden förvaltade i slutet av 2014 drygt 253 miljarder kronor (33,4 procent av medlen i premiepensionssystemet) för ungefär 3,2 miljoner pensionssparare. Målet för förvalsalternativet är att avkast- ningen ska vara minst lika bra som den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna på Pensionsmyndighetens fondtorg.

Vid utgången av 2014 var avkastningen för AP7 Såfa 29,3 procent (efter kostnader), medan genomsnittet för de privata fonderna på Pensionsmyndighetens fondtorg var 15,1 procent.7 Om perioden från införandet av ny förvaltningsmodell i maj 2010 t.o.m. 2014 betraktas är avkastningen i AP7 Såfa 16,6 procent per år, jämfört med de privata fondernas avkastning på 8,4 procent per år (se tabell 5.6). Avkastningen i det statliga förvalsalternativet var därmed ungefär dubbelt så hög jämfört med de privata alternativen.

7 Genomsnittet mäts genom premiepensionsindex, som tas fram av Pensionsmyndigheten.

69

Skr. 2014/15:130

Tabell 5.6

Utveckling för Sjunde AP-fondens nya förvaltningsmodell

 

 

maj 2010–2014 och 2001–2014 (procent)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2013

Maj 2010 - 20143

2005-2014 2001-20144

 

 

 

(%)

(%)

(%) (justerat, %)

 

AP7 (PSF och SÅFA)1

29,3

16,6

10,0

5,9

 

Premiepensionsindex2

16,6

8,4

7,9

3,7

Not 1: Utgörs av PSF (Premissparfonden) jan 2001– maj 2010 och SÅFA maj 2010- dec. 2014. SÅFA bestod den 30 dec. 2014 av 93,2% AP7 Aktiefond och 6,8% AP7 Räntefond.

Not 2: I SEK men ej valutasäkrad. Genomsnittlig avkastningen för fonderna i premiepensionssystemet (exklusive AP7:s produkter).

Not 3: Geometriskt snitt av den årliga avkastningen 24 maj 2010 – 31 dec 2013.

Not 4: Genomsnittlig avkastning för premiepensionsindex justerat för avgift och rabatt. Källa: Pensionsmyndigheten, AP7 Årsredovisning, McKinsey-analys

Sedan start har Sjunde AP-fondens förvalsalternativ genererat en årlig avkastning på 5,9 procent (justerat för rabatter)8 för perioden 2001–2014 samtidigt som genomsnittet för fondtorget avkastat 3,7 procent per år (justerat för rabatter).9 Även i det längre perspektivet framstår därmed förvalsalternativet som förmånligt genom att överträffa snittet på fondtorget.

Regeringens anser det positivt att Sjunde AP-fonden når sitt avkast- ningsmål för förvalsalternativet över samtliga undersökta tidshorisonter, särskilt med beaktande av att fondens förvaltning under perioden 2001 fram till maj 2010 styrdes av regler som angav att risken skulle vara lägre än för genomsnittet av de privata fonderna (vilket, allt annat lika, begränsar möjligheterna till högre avkastning).

Regeringen noterar dock att resultatet för AP7 Såfa bygger på att Sjunde AP-fonden skapar en hög aktierisk genom en kombination av en hög aktieexponering och en strategisk hävstång, Denna metod ställer speciella krav på Sjunde AP-fonden när det gäller kommunikation kring fondens förvaltningsmodell. AP7 Såfa bestod vid årsskiftet 2014/2015 till drygt 93 procent av AP7 Aktiefond (och resten AP7 Räntefond) som har nära 100 procent globala aktier i portföljen och en hävstång på runt 50 procent av värdet på portföljen. Detta ger sammantaget AP7 Såfa en mycket hög exponering mot aktiemarknaden och en hög avkastning när marknaden utvecklas väl (såsom 2014). Å andra sidan är det viktigt att understryka att hävstången verkar även åt andra hållet, dvs. i nedåt- gående marknader presterar AP7 Såfa sannolikt sämre än motsvarande aktieportföljer utan hävstång.

Mot bakgrund av att statens förvalsalternativ utgör drygt 33,4 procent av kapitalet i premiepensionssystemet 2014 och att Sjunde AP-fonden är den enskilt största aktören inom detta system, kan andra jämförelse- normer vara lämpliga att beakta – t.ex. utvecklingen inom ramen för inkomstpensionssystemet. Vid sådana jämförelser är det lämpligt att använda en kapitalviktad avkastning som jämförelsemått, i stället för den

8 Avgiften för Premiesparfonden var 0,5 procent fr.o.m. jan 2001 t.o.m. första kvartalet 2007, samtidigt som den genomsnittliga rabatten var 64,7 procent per år. Från och med andra kvartalet 2007 har avgiften för förvalsalternativet varit 0,15 procent eller 0,12 procent, vilket är under gränsen för när rabatt ska ges till pensionsspararna.

9 Avkastning för Premiesparfonden 2001–maj 2010 och för AP7 Såfa fr.o.m. 24 maj 2010.

70

tidsviktade avkastningen som redovisats i tabell 5.6 ovan. Tidsviktad Skr. 2014/15:130 avkastning används bl.a. vid jämförelser mellan fonder eller fonder mot

index, men har nackdelen att den inte tar hänsyn till flöden av kapital eller storleken på det kapital som genererar avkastning (se även faktaruta 5.1). Kapitalviktad avkastning beaktar å sin sida både kapitalflöden till och från ett konto och flödenas tidpunkt. Kapitalviktad avkastning benämns även internränta (IRR. Internal Rate of Return) och kan jämföras med den ränta som beräknas för ett bankkonto. Mätt som kapitalviktad avkastning har premiepensionsindex avkastat 9,4 procent under perioden december 2000 till 2014, jämfört med 2,4 procent för inkomst/balansindex. Förvaltningsutfallet kan därmed konstateras även i detta perspektiv vara positivt.

Regeringen har i tidigare utvärderingar tryckt på behovet av informa- tion till allmänheten om förvalsalternativets inriktning och risknivå. Det kan konstateras att Sjunde AP-fonden har förstärkt kommunikation kring inriktning och risknivå och t.ex. i årsredovisningen för 2014 ägnas en betydande del till att förklara förvaltningsmodellen och dess risker. Regeringen ser detta som angeläget med tanke på den relativt höga risken i förvaltningsmodellen

5.4.2Aktiv förvaltning

Regeringens bedömning: Sjunde AP-fonden genererade resultat från alfaförvaltningen inom den aktiva förvaltningen som översteg de internt satta målet, medan utfallet för den taktiska allokeringen var mindre övertygande 2014. Det bör anses angeläget att Sjunde AP- fonden genomför en utvärdering av den taktiska förvaltningen i relation till de interna mål som fonden har satt, så snart detta är möjligt. Fonden bör fortsätta att utveckla redovisningen av resultaten av den aktiva förvaltningen.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Sjunde AP- fondens aktiva förvaltning 2013 har, jämfört med valda jämförelseindex, inte lyckats prestera positiva resultat. Även om den taktiska allokeringen inte fullt ut är mogen för utvärdering så ligger utfallen långt från uppsatt mål.

För att öka transparansen i nyttan av den aktiva förvaltningen bör Sjunde AP-fonden redovisa en utvärdering av den aktiva förvaltningen och dess tre delar (taktisk förvaltning, absolutavkastande alfaförvaltning och förvaltning av onoterade tillgångar).

McKinsey: Den aktiva avkastningen 2014 för Sjunde AP-fondens aktiefond respektive räntefond var 41 respektive minus 3 baspunkter. För perioden 24 maj 2010 till 31 december 2014 var den aktiva avkastingen för aktiefonden och räntefonden minus 9 respektive minus 38 baspunkter per år.

Skälen för regeringens bedömning: Sjunde AP-fondens produkter är till övervägande del passivt förvaltade, men mindre del av kapitalet är aktivt förvaltat. Den aktiva avkastningen för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond var 4 baspunkter respektive negativa 3 baspunkter för 2014.

71

Skr. 2014/15:130 För perioden maj 2010–2013 var motsvarande siffror negativa 9 bas- punkter och negativa 38 baspunkter i genomsnitt per år.

Inom ramen för den aktiva förvaltningen av AP7 Aktiefond har Sjunde AP-fonden mål för medelfristig förvaltning (taktisk allokering), absolutavkastande förvaltning (alfamandat) och onoterade tillgångar (Private Equity).

Med taktisk allokering avses avsteg från hävstångens normalnivå på 50 procent med ett tillåtet avvikelseintervall inom 38–62 procent. I slutet av 2014 motsvarade hävstången 49,2 procent av kapitalet i AP7 Aktiefond. Den taktiska allokeringen bidrog negativt med 19 miljoner kronor för 2014. Det ska jämföras med ett mål om att generera 500 miljoner kronor per år över en rullande femårsperiod i den taktiska förvaltningen. Även om det är tidigt att fullt ut bedöma resultatet i den taktiska allokeringen så är utfallet relativt långt i från det mål som satts upp för verksamheten.

För alfaförvaltning är målet att ge en avkastning på 275 miljoner kronor per år. Utfallet för 2014 var ett positivt bidrag om 335 miljoner, vilket innebar att förvaltningen överträffade målet 2014.

Sjunde AP-fonden har även mål för onoterade aktier att generera en avkastning som överstiger jämförelseindex (MSCI All Country Index) med 2 procentenheter per år över rullande tioårsperioder, men de årliga resultaten för förvaltningen av onoterade aktier redovisas inte i Sjunde AP-fondens årsredovisning eller i McKinseys rapport.

Regeringen konstaterar att Sjunde AP-fondens aktiva förvaltning 2014, jämfört med valda benchmark, lyckades prestera bättre resultat än föregående år och när det gäller alfaförvaltningen även ett resultat som var bättre än målet. Regeringens anser oavsett en bättre avkastning under 2014 att transparensen av nyttan av den aktiva förvaltningen bör öka och önskar en tydligare redovisning av den aktiva förvaltningen och dess tre delar (taktisk allokering, absolutavkastande alfaförvaltning och förvalt- ning av onoterade aktier).

6 Hållbarhet och övriga förvaltningsfrågor

6.1Hållbarhet, ägarstyrning och ersättningar

Regeringens bedömning: Hållbarhet är en väsentlig aspekt inom AP- fondernas verksamhet och att hållbarhetsaspekter integreras i förvaltningen är viktigt dels för att uppnå långsiktigt hög avkastning och dels god riskhantering. Det är även av betydelse för att allmänhetens förtroende för AP-fonderna och pensionssystemet ska upprätthållas. Årets uppföljning av de rekommendationer som gavs av McKinsey i föregående års utvärdering visar att AP-fonderna har fortsatt arbetet med att integrera hållbarhet i sina förvaltningsprocesser. På samma sätt som när det gäller förvaltningsstrategier så har AP-fonderna valt diversifierade strategier för hållbarhet för att säkra förankring i fondernas respektive

72

investeringsstrategier. Det är angeläget att detta arbete fortsätter och att hållbarhetsfrågor är en integrerad del av fondernas respektive förvaltningsprocess. Första–Fjärde och Sjunde AP-fonderna har nyligen redovisat koldioxidavtrycket i aktieportföljen och Sjätte AP- fonden har genomfört en analys av det koldioxidutsläpp som fondens investeringar leder till. Det är av stor vikt att fonderna fortsätter att vara transparenta när det gäller den klimatpåverkan som respektive fonds investeringar finansierar. Fonderna bör även utveckla jämförbarheten i denna redovisning över tid med de andra AP- fonderna och med andra finansiella aktörer.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Hållbarhets- frågor är centralt för AP-fondernas verksamhet. Integration av hållbarhet är strategiskt viktigt för att uppnå långsiktigt uthållig hög avkastning och en god riskhantering. Det senare är av särskild betydelse för allmän- hetens förtroende för AP-fonderna och för pensionssystemet. Årets granskning visar att AP-fonderna fortsatt utvecklingsarbetet med att integrera hållbarhet i respektive fonds verksamhet. Fonderna kommer väl ut i en internationell jämförelse med andra pensionsfonder som är valda för att de har kommit långt i arbetet med integration av hållbarhet. AP- fondernas arbete hittills inom hållbarhet är positivt och fonderna bör fortsätta att agera som föredömen när det gäller arbetet med att integrera hållbarhet i förvaltningen. Fonderna bör se över möjligheterna för utveckling utifrån de rekommendationer som lämnas av McKinsey och revisorerna.

AP-fondernas väl utarbetade riktlinjer för ägande och ägarrapportering värdesätts. Fonderna kan dock bli tydligare i att lyfta fram vilka huvud- frågor de driver, resultatet av arbetet och eventuella skillnader mellan fondens drivna linje och utfallet. Dessutom finns det anledning för fonderna att samarbeta kring framtagning av metoder för ägarstyrning.

Stor vikt läggs vid ersättningsfrågor. Stickprov samt en uppföljning av kostnader för ersättningar, personalförmåner, representation och tjänste- resor i revisionen 2013 visar att AP-fonderna följer sina interna riktlinjer. Detsamma gäller även för ersättningar till ledande befattningshavare inom fonderna. Det är angeläget att AP-fonderna fortsatt har starkt fokus på ersättningar, eftersom det är av stor betydelse för allmänhetens förtroende för AP-fonderna.

AP-fonderna kan bli tydligare i redovisningen av hur de agerar gällande ersättningar till ledande befattningshavare i portföljbolagen, t.ex. varför de i vissa fall fullt ut följer regeringens riktlinjer, men i andra fall väljer att avvika. AP-fonderna bör även redogöra för skälen till avvikelserna.

Skälen för regeringens bedömning:

Utveckling av integration av hållbarhetsfrågor

AP-fondernas kontinuerliga arbete med riktlinjer för miljö och etik är ett prioriterat område i regeringens utvärdering av AP-fondernas verksamhet. Syftet är att följa upp utvecklingen i fonderna, med Etik- och miljöutredningen (SOU 2008:107) som grund. Metoden har utvecklats på uppmaning av riksdagen.

Skr. 2014/15:130

73

Skr. 2014/15:130 Modellen för utvärdering bygger på följande huvudsakliga moment:

1.En rättvisande och allsidig utvärdering, t.ex. i form av en offentlig utredning, genomförs när föregående utvärdering har förlorat aktualitet eller relevans.

2.Mellan sådana tillfällen för en genomgripande utvärdering sker en årlig uppföljning av hur fonderna har arbetat med förslag som redan har lagts fram.

3.I förekommande fall uppmärksammas exempel på tillfällen eller händelser som har utgjort risker för allmänhetens förtroende, med utgångspunkt i den utvärdering som föreligger.

4.I tillägg till processen ovan kan avgränsade uppdrag vid lämpliga tillfällen lämnas till den konsultfirma som har uppdrag att lämna underlag till regeringens utvärdering.

AP-fonderna fortsätter att arbeta inom de områden där Etik- och miljöutredningen lämnade rekommendationer, vilket är ett tecken på att utredningen inte har förlorat i aktualitet. Bland utredningens förslag som kan genomföras inom ramen för gällande regelverk ingick följande rekommendationer:

fondernas arbetssätt, organisation och kommunikation bör utformas med ledning av faktorer som främjar fondernas trovärdighet och – i förlängningen – förtroende (dvs. kompetens, öppenhet, integritet och välvilja),

den värdegrund som ska ligga till grund för verksamheten bör utvecklas och tydliggöras,

miljö och etik hanteras bäst genom att integreras i den löpande analysen och förvaltningen,

miljö och etik kan integreras med fondernas ägarpolicyer,

sådana ägarpolicyer bör övervägas för alla typer av tillgångar, inte enbart börsnoterade aktier,

extern utvärdering av styrelsernas arbete bör göras regelbundet,

det bör avsättas tillräckliga resurser för att säkerställa kvalitet i arbetet med miljö och etik,

AP-fonderna kan utveckla samarbetet inom miljö och etik,

principerna för bolagens ersättningsvillkor har viktiga förtroende- dimensioner och är därför en viktig uppgift för fonderna, och

fondernas arbete med miljö och etik bör utvärderas regelbundet.

 

I tidigare års utvärderingar har det lyfts fram vikten av att integrera

 

hållbarhetsfrågor i den löpande analysen och förvaltningen. Regeringen

 

anser, i linje med Etik- och miljöutredningens bedömning, att detta är det

 

bästa sättet att hantera etik- och miljöfrågor. Samlingsbegreppet

 

hållbarhet används i denna skrivelse i stället för etik och miljö, eftersom

 

detta är ett bredare och mer aktuellt begrepp. Hållbarhet innefattar enligt

 

den definition som utarbetats inom regeringskansliet följande områden:

 

miljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, antikorruption, affärsetik,

 

jämställdhet och mångfald.

 

Hur långt AP-fonderna kommit i integrationen av hållbarhetsfrågor har

 

vissa år utvärderats genom enkäter till fonderna (se punkt 2 ovan), vilket

 

även har varit fallet i årets utvärdering. När det gäller förra årets

74

utvärdering gav regeringen ett uppdrag till konsultbolaget McKinsey om

en fördjupningsstudie kring integration av hållbarhet med en särskild Skr. 2014/15:130 djupdykning kring ägarstyrning (i enlighet med punkt 4 ovan).

McKinsey kom i rapporten fram till att Första–Fjärde AP-fonderna, har kommit längre inom vissa områden än de förvaltare som McKinsey valde att jämföra med. Det första området är hållbarhetsinvesteringar, t.ex. gröna obligationer och den koldioxidreducerade portfölj som Fjärde AP- fonden investerat i. Det andra området är att fonderna kommit långt vad gäller nationellt och internationellt samarbete – framför allt när det gäller att utarbeta hållbarhetsstandarder och principer. Det sista området där AP-fonderna enligt McKinsey har kommit långt är i arbetet med att ställa krav på externa förvaltare när det gäller hållbarhet. McKinsey lyfter dock fram områden där de anser att Första–Fjärde AP-fonderna kan utvecklas: 1) investeringsmandatet, 2) investeringsfilosofi och strategi, 3) verktyg och processer, 4) resurser och organisation, 5) uppföljning och 6) extern rapportering.

Som en uppföljning av McKinseys rapport, har AP-fonderna fått svara på en enkät med ett antal frågor. Dessa frågor är baserade på de rekom- mendationer som McKinseys rapport resulterade i. Regeringen kan på detta sätt följa upp hur AP-fonderna under 2014 har fortsatt arbetet med integration av hållbarhet i förvaltningen. Nedan återfinns dessa frågor och en sammanfattning av Första–Fjärde AP-fondernas svar och därefter en sammanfattning av Sjätte och Sjunde AP-fondernas svar. Frågorna till dessa två AP-fonder justerades något för att dels reflektera ett avvikande uppdrag, men även att dessa inte deltar i samarbetet kring Etikrådet.

1.Har fonden tagit beslut om nya mål för arbetet med integration av hållbarhet/ESG sedan årsskiftet 2013/2014?

Första AP-fonden har under 2014 satt upp mål för det interna arbetet med hållbart värdeskapande, såsom t.ex. utbildningsmål samt mål för vidareutveckling av processer. Första AP-fonden avser däremot inte att sätta mål för förvaltningen t.ex. i form av andel riktade investeringar inom hållbarhet/ESG, eftersom fonden anser att sådant mål för investeringsverksamheten medför för stor risk att strävan att uppfylla målet går ut över det övergripande målet om hög avkastning. Sedan tidigare har Andra AP-fonden arbetat med en process där varje avdelning och därmed även hållbarhetsavdelningen tar fram en treårig affärsplan med kort och långsiktiga mål Även samtliga avdelningar inom kapitalförvaltningen har tagit fram mål för ESG-arbetet. Tredje AP-fonden prioriterar arbetet med den fortsatta integrationen av hållbarhet inom hela förvaltningen med målet att hållbarhet ska vara fullt integrerad i alla delar av fondens verksamhet på sikt. Denna inriktning var en del av den affärsplan som Tredje AP- fonden tog fram 2014, men arbetet med integration av hållbarhet hade däremot påbörjats tidigare. Fjärde AP-fonden har satt upp ett konkret mål att den globala aktieportföljen ska vara placerad i koldioxidsnåla strategier år 2020 och fonden har även som långsiktig ambition att hitta koldioxidsnåla strategier inte enbart för aktieportföljen utan för samtliga tillgångsslag och investeringar.

2.Har fonden under 2014 definierat fokusområden inom hållbar-

het/ESG eller vidareutvecklat tidigare fokusområden?

75

Skr. 2014/15:130

Ett fokusområde för Första AP-fonden under 2014 har varit att öka

 

kunskap inom hållbart värdeskapande för fondens personal. Första

 

AP-fonden deltar i ett klimatprojekt med Mercer (internationellt

 

konsultbolag som bl.a. är aktivt inom investeringsområdet) och ett

 

tiotal internationella investerare. Syftet är att analysera vilken

 

påverkan klimatförändringarna, och möjlig reglering på området kan

 

ha på fondens portfölj, för att ge fonden verktyg att integrera

 

riskfaktorer kopplade till klimatförändringar i den interna analysen.

 

Andra AP-fonden avser att koncentrera arbetet med hållbarhet till ett

 

antal fokusområden framöver för att uppnå bästa möjliga resultat av

 

detta arbete. För varje fokusområde kommer fonden ta fram mål på

 

kort och lång sikt och arbetet med detta har påbörjats under 2014.

 

Tredje AP-fonden har under längre tid definierat fokusområden inom

 

ramen för ägarstyrningsarbetet, men när det gäller övergripande

 

hållbarhetsarbete har fonden valt att inte definiera fokusområden. I

 

stället har fonden tagit ett helhetsperspektiv avseende hållbarhet och

 

inkluderande alla tillgångar i fonden, vilket anser fonden är en stor

 

utmaning på grund av att fondens investeringsstrategi bygger på

 

riskspridning och diversifiering. Fjärde AP-fonden har valt att

 

definiera två fokusområden, klimatförändring och ägarstyrning. Som

 

del av arbetet inom fokusområdet klimatförändring, är fonden aktiv i

 

att driva utvecklingen av koldioxidsnåla investeringsstrategier genom

 

internationella initiativ, såsom t.ex. Portfolio decarbonization project

 

(PDC).

3.Har fonden under 2014 vidareutvecklat interna systematiska proces- ser för integration av hållbarhet/ESG? Om så är fallet ge gärna några konkreta exempel.

Första–Fjärde AP-fonderna har under 2014 eller i samband med årsredovisningen för 2014 beräknat och redovisat koldioxidavtrycket för respektive fonds aktieportfölj i relation till jämförelseindex. När det gäller andra processer har Första AP-fonden utvecklat sin process för s.k. gulflaggade bolag för förvaltningen av aktier och ränte- bärande tillgångar, och som del av detta arbete utvärderar fonden databastjänster för aktier och analystjänster för investeringar i stats- obligationer och krediter. Andra AP-fonden har utökat användningen av databaser och annan extern analys i hållbarhetsarbetet. Sedan hösten 2013 har Andra AP-fonden haft med en intern arbetsgrupp kring fossil energi och klimat. Syftet var att lägga grunden för fondens ställningstagande vad gäller investeringar i fossil energi och resultatet blev att fonden under 2014 beslutade att inte lägre investera i totalt sett 20 energibolag, varav 12 kolbolag. Tredje AP-fonden har arbetat fram en ny internt utvecklad modell som försöker fånga upp bolag, index, sektorer och regioner i portföljen med störst hållbar- hetsrisken. Syftet är att försöka identifiera de innehav med störst hållbarhetsrisk i portföljen och därefter bedöma om dessa bör finnas kvar i portföljen. Analysen kan även utgöra ett bra underlag för att föra en proaktiv dialog med bolagen. Fjärde AP-fonden har framför allt fokuserat arbetat på att ta fram koldioxidsnåla investerings- strategier baserade på nya koldioxidreducerade index. Fonden har

76

som ett led i detta deltagit flitigt i den internationella debatten för att Skr. 2014/15:130 sprida kunskap kring den typen av investeringsstrategier.

4.Har resurstillgången för arbetet med hållbarhet/ESG inom den egna fonden eller inom ramen för det samarbete som sker inom Etikrådet ökat under 2014? Om så är fallet konkretisera gärna.

Generellt sett har resurstillången inom AP-fonderna ökat under 2014 antingen genom att fonderna har nyanställt personal med specialistkompetens inom hållbarhet, eller att existerande personal har ökat andelen tid nedlagd på arbete med hållbarhet. Dessutom har två av AP-fonderna (Första och Tredje) omorganiserat på ett sådant sätt så att resurser inom hållbarhet har överförts från kommunikation till kapitalförvaltningen vilket i sin tur har ökat fokus på hållbarhet. Etikrådet fick dessutom under 2014 en utökad budget för analys och kommunikation och antalet ordinarie ledamöter ökade från en till två personer per fond utan suppleanter. Dessutom har Etikråden genom- fört en upphandling av externa konsulttjänster/screeningstjänster i syfte att ytterligare förstärka analysförmågan inom hållbarhets- området.

5.Har processer för arbetet med externa förvaltare utvecklats under året? Om så är fallet ge gärna konkreta exempel. Har i så fall utvecklingen skett inom ramen för samarbetet i Etikrådet eller enbart inom fonden?

Första AP-fonden har under året utvärderat samtliga externa förvaltare i termer av deras utfästelser när det gäller hållbarhet, integration av hållbarbetsfaktorer i investeringsbesluten, samt deras engagemang som ägare och rapportering. Även Andra AP-fonden har under 2014 begärt in rapportering från samtliga externa förvaltare om hur de arbetar med hållbarhet. Andra AP-fonden har även begärt in utökad rapportering när det gäller fondens investeringar i jord- och skogsbruksfastigheter, och fonden har varit delaktig i att ta fram ”Principer för ansvarsfulla investeringar i jordbruk” som fördes över till PRI 2014. Tredje AP-fonden konstaterar att det i externa mandat inte finns explicita skrivningar men däremot har fonden satt upp tydliga rapporteringskrav för förvaltarna. Fjärde AP-fonden konsta- terar att dess arbete med att utveckla och genomföra koldioxidsnåla strategier har skett i nära samarbete med externa leverantörer såväl som av förvaltning tjänster som av index.

6.Har det under året tagits nya kompetensutvecklingsinitiativ inom hållbarhet/ESG? Om så är fallet ge gärna konkreta exempel. Har i så fall dessa initiativ tagits inom ramen för samarbete i Etikrådet eller inom den egna fonden?

Alla fonderna har fortsatt ett intensivt arbete med kompetensut- veckling både i form av kurser såsom t.ex. utbildning som ges av PRI-Academy när det gäller integrering av hållbarhet i investerings- processen. Fonderna har även haft ett stort antal besökande relevanta externa talare och även deltagit i en mängd forum för diskussion

kring hur en fortsatt utveckling av arbetet med integration av håll-

 

barhet kan ske. Även inom Etikrådet har det skett en kontinuerlig

77

Skr. 2014/15:130

kompetensutveckling och Etikrådet bjuder in experter inom olika

 

områden till sina interna möten. Etikrådet arrangerar även externa

 

möten och seminarium, t.ex. bjöd Etikrådet hösten 2014 in ett trettio-

 

tal svenska företag till ett seminarium kring hur man ska tolka och

 

använda FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättig-

 

heter, de s.k. Ruggie-principerna.

 

7. Har Första–Fjärde AP-fonderna under året arbetat för att etablera och

 

utveckla gemensamma fokusområden för ESG integration inom

 

ramen för Etikrådet?

 

Nej, Etikrådet har inte arbetat med gemensamma fokusområden

 

eftersom Etikrådet inte arbetar med integration av hållbarhet i

 

förvaltning. Däremot har Etikrådet under året påbörjat ett arbete med

 

att mer strukturerat utarbeta ett antal prioriterade fokusområden i det

 

dialogarbete som Etikrådet bedriver. Detta arbete kommer att

 

slutföras under 2015.

 

8. Har Första–Fjärde AP-fonderna inom ramen för Etikrådet verkat för

 

en mer proaktiv kommunikation? Om inte har fonden tagit egna

 

initiativ inom detta område?

 

Ja, Första–Fjärde AP-fonderna har inom ramen för Etikrådet

 

utvecklat en mer proaktiva kommunikation, och som en del av det har

 

Etikrådet sett över och förnyat sin hemsida. Representanter för

 

Etikrådet har under 2014 deltagit i ett stort att antal seminarier och

 

möten och även haft ett betydande antal möten med NGOer och

 

media. Dessutom tog Första–Fjärde AP-fonderna under 2014 initia-

 

tivet till en gemensam hemsida, www.apfonderna.se för att förtydliga

 

informationen kring AP-fonderna.

 

Sjätte AP-fonden har under 2014 fortsatt att vidareutveckla processer och

 

utvärderingsmetoder kopplade till de fokusområden som tidigare

 

beslutats. Utöver integration av hållbarhet i det dagliga investerings-

 

arbetet, har ett annat fokusområde varit anti-korruption. För 2015 har

 

Sjätte AP-fonden definierat ett antal utvecklingsinitiativ och förbättrings-

 

områden som har stämts av med fondens styrelse. Sjätte AP-fonden har

 

även vidareutvecklat processer och utvärderingsmetoder avseende

 

fondens interna och externa hållbarhetsarbete. Ett konkret exempel är att

 

en modell för utvärdering av riskkapitalfonders hållbarhetsarbete har

 

konstruerats. Fonden har under året utökat resurser för hållbarhetsarbete

 

genom att anställa en specialist med tio års erfarenhet av att arbeta med

 

ansvarsfulla och hållbara investeringar. Fonden har fokuserat på

 

utbildning för personalen under 2014 och alla investeringsansvariga har

 

t.ex. genomgått en utbildning i anti-korruption, människorätt, arbetsvill-

 

kor och miljöansvar.

 

Sjunde AP-fonden har under 2014 efter kartläggning och dokumenta-

 

tion av existerande interna hållbarhetsprocesser genomfört ett omfattande

 

utvecklingsarbete för att förtydliga existerande arbetssätt inom hållbarhet

 

och tillfoga nya arbetssätt. Den största förändringen är att Sjunde

 

AP-fonden vid sidan av den breda normbaserade grundmodellen även har

 

börjat arbeta med avgränsade fördjupningsteman. Arbetet med det första

78

sådant tema, att utveckla ESG arbetet i onoterade bolag påbörjades under

2014. Sjunde AP-fonden har ökat både externa och interna resurser inom framför allt påverkan och kommunikation men även att Sjunde AP- fondens medarbetare avsätter mer tid till hållbarhet. Fonden har rekry- terat en hållbarhetsstrateg, och har även anordnat ett antal internutbild- ningar med hela personalen när det gäller hållbarhet under 2014.

Regeringen konstaterar att utvecklingen av hållbarhetsarbetet inom AP-fonderna har fortsatt under 2014 och att AP-fonderna har på olika sätt har tagit utgångspunkt i McKinseys rekommendationer i detta fortsatta arbete. Regeringen tycker detta är positivt och förväntar sig att arbetet att integrera hållbarhet fortsätter att vara en högt prioriterad fråga för AP-fonderna. Regeringen anser att en speciellt viktig del av arbetet är att fonderna kontinuerligt utvärderar de risker som finns när det gäller exponering mot företag med verksamhet inom fossilt bränsle, detta för att säkra pensionskapitalets avkastning.

Regeringen tycker det är av stor vikt att Första–Fjärde och Sjunde AP- fonderna nyligen har redovisat koldioxidavtrycket för respektive fonds aktieportfölj och att Sjätte AP-fonden har genomfört en första klimat- analys av det koldioxidutsläpp som fonden finansiera genom sina inves- teringar trots de utmaningar som finns med att göra en sådan mätning för onoterade tillgångar. Regeringen understryker vikten av fonderna fortsätter att utveckla redovisningen av den klimatpåverkan som respek- tive AP-fonds investeringar finansierar och att fonderna dessutom arbetar aktivt för att redovisningen blir mer jämförbar mellan de övriga AP- fonderna, med andra finansiella aktörer och även över tid med fondens egen historik. Under senare tid har frågan om investeringar i kärnvapenrelaterad industri särskilt uppmärksammats. Regeringen avser återkomma till denna frågeställning.

Ägarstyrning

I McKinseys utökade hållbarhetsrapport från 2013 konstaterades det att Första–Fjärde och Sjunde AP-fonderna ägarpolicyer och Första–Fjärde AP-fondernas ägarrapporter är mer detaljerade och omfattande, än de svenska fonder som McKinsey jämfört med. Detaljnivån ökar transpar- ensen, och det är i linje med regeringens önskan om god transparens när det gäller ägarstyrning. Däremot är det inte helt lätt att utifrån fondernas omfattande publicerade material såsom ägarpolicy och ägarrapport få en tydlig och övergripande bild av ägarstyrningsarbetet, hur strategiskt förankrad processen är i styrelsen, vilka frågor som prioriteras under en viss bolagsstämmosäsong och vad resultatet av arbetet har blivit. Regeringen anser att det är viktigt att ägarstyrningen är transparent, fram- för allt då en stor del av ägarstyrningsarbetet i innehav med betydande inflytande sker i form av muntliga dialoger mellan respektive fond och portföljbolagen. Första–Fjärde AP-fonderna har under 2014 fortsatt att utveckla kommunikation kring hur dialoger förs med svenska bolag och även kring hur fonderna arbetat med ägarstyrning i utländska bolag. Hur detaljerad information som fonderna ger skiljer sig dock fortsatt åt, och även hur den presenteras, vilket gör att det fortsatt inte är lätt tillgängligt att få en tydlig och övergripande bild av AP-fondernas ägarstyrnings- arbete. Regeringen anser att det är betydelsefullt att AP-fonderna

Skr. 2014/15:130

79

Skr. 2014/15:130 fortsätter att utveckla en transparent och jämförbar kommunikation kring hur de agerar som ägare.

När det gäller Sjätte AP-fonden, så är aktiv ägarstyrning och engage- mang i alla innehav kärnan i fondens investeringsstrategi, eftersom deras relativt stora ägarandelar i allmänhet innebär större inflytande. Detta innebär att fonden arbetar på ett annat sätt med ägarstyrning än Första– Fjärde och Sjunde AP-fonderna. Sjätte AP-fonden har under 2014 fortsatt att utveckla sin aktiva ägarstyrningsmodell, framför allt inom hållbarhetsområdet vilket regeringen anser är positivt.

 

6.2

Övriga förvaltningsfrågor

 

 

 

Regeringens bedömning: Det är viktigt att AP-fonderna har en god

 

intern styrning och kontroll så att förtroende för fonderna och

 

pensionssystemet säkerställs. Därför är de granskningar som görs

 

inom området av revisorerna av stor vikt. Det är positivt att revi-

 

sorerna i granskningen av den interna kontrollen hade ett begränsat

 

antal synpunkter och att fonderna i dessa fall har åtgärdat det som

 

revisorerna hade synpunkter kring. Sjunde AP-fonden realiserade

 

under 2014 ett överskott i verksamheten för första gången, men trots

 

detta är det rimligt att Sjunde AP-fonden bibehåller en viss rörlig

 

kreditfacilitet i Riksgäldskontoret. Detta för att minska risken för

 

onödig variation i avgiftsuttaget i det korta perspektivet men även för

 

att det finns behov av ett balanserat överskott.

 

 

 

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Det är viktigt att

 

AP-fonderna har en god intern styrning och kontroll så att förtroende för

 

fonderna och pensionssystemet säkerställs. Därför är de granskningar

 

som görs inom området av revisorerna och, i förekommande fall av

 

Riksrevisionen, av stor vikt.

 

Riksrevisionen granskade 2013 Sjunde AP-fonden och riktade allvarlig

 

kritik mot den interna styrningen och kontrollen i fonden. Det kan dock

 

noteras att Sjunde AP-fonden förstärkt dessa funktioner och att intern

 

styrning och kontroll i dag är i nivå med vad som gäller för privata

 

fondbolag.

 

 

Vad gäller den årliga revisionen ser regeringen allvarligt på de direkt-

 

upphandlingar som skett i Fjärde AP-fonden 2013 och utgår i från att

 

fonden sett över rutinerna och säkerställt att reglerna för upphandling

 

följs framöver.

 

Skälen för regeringens bedömning

 

Revisorernas kommentarer i den årliga revisionen

 

Inom ramen för revisionen, gör revisorerna en bedömning av hur AP-

 

fondernas interna kontroll fungerar. Generellt sett konstaterar revisorerna

 

att det inte har framkommit något under revisionen för verksamhetsåret

 

2014 som tyder på att det skulle föreligga väsentliga brister i fondernas

 

interna kontroll. Revisorerna markerar inom ett antal områden om det

 

finns iakttagelser och hur signifikanta de är. Under 2014 gjorde revi-

80

sorerna inga signifikanta iakttagelser när det gäller intern kontroll, medan

de gjorde ett fåtal viktiga iakttagelser. I dessa fall har respektive fond vidtagit åtgärder för att åtgärda det som revisorerna har lyft fram. Regeringen anser att det är av stor vikt att AP-fonderna fortsätter att arbeta med kontinuerlig utveckling av alla aspekter av intern kontroll.

Revisorerna har som en del av revisionsuppdraget genomfört en granskning av ersättningar till ledande befattningshavare i AP-fonderna, dels i relation till regeringens riktlinjer som utfärdades den 20 april 2009, dels i enlighet med FARs rekommendationer för ersättningar till ledande befattningshavare i aktiemarknadsbolag. Revisorerna noterar att fonderna i allt väsentligt har följt regeringens riktlinjer och att de få avvikelser som finns relaterar till uppsägningstid till ledande befattningshavare med kontrakt skrivna långt före riktlinjerna fastställdes. Regeringen anser det angeläget att AP-fonderna har fortsatt starkt fokus på ersättningar, eftersom det är av stor betydelse för allmänhetens förtroende för AP- fonderna.

Sjunde AP-fondens finansiella ställning

Sjunde AP-fonden får, enligt lagen om allmänna pensionsfonder, ur var och en av de förvaltade fonderna ta ut medel för de förvaltningskostnader som uppkommit för respektive fond. Om kostnaderna avser flera av fonderna, ska de fördelas mellan fonderna på ett skäligt sätt (5 kap. 1 § tredje stycket). I praktiken sker detta uttag på samma sätt som ett fondbolag normalt tar ut sin förvaltningsavgift ur en värdepappersfond. Avgiften uttrycks i form av en procentsats av det förvaltade kapitalet och beräknas dagligen utifrån det aktuella marknadsvärdet. På så sätt blir avgiften rättvist fördelad mellan spararna i en fond som hela tiden är öppen för inlösen och utgivning av fondandelar.

När Sjunde AP-fonden startade sin verksamhet under hösten 2000 fanns det skäl att utjämna avgiftsuttaget över en längre period, eftersom de första årgångarnas sparare annars skulle få bära en oskäligt stor andel av etablerings- och uppbyggnadskostnaderna för verksamheten. Detta hade inte förutsetts i lagstiftning, men efter förslag i budgetpropositioner och beslut av riksdagen har Sjunde AP-fonden sedan starten disponerat en rörlig kredit i Riksgäldskontoret för att finansiera ett balanserat underskott. Avsikten var att det balanserade underskottet skulle vara avvecklat senast år 2020 (prop. 2014/15:1 utgiftsområde 2 s. 56). På så sätt har avgiftsuttaget kunnat hållas på en nivå som inneburit långsiktig kostnadstäckning och samtidigt rättvis fördelning mellan spararna under de första årens verksamhet.

Då krediten nu är amorterad och Sjunde AP-fonden genererat ett överskott redan för år 2014 om 76,6 miljoner, är det rimligt att diskutera behovet av att Sjunde AP-fonden har en kredit hos Riksgäldskontoret. Kostnaderna skulle kunna helt och hållet finansieras genom avgiftsuttag ur de förvaltade fonderna. Dock är det så att eftersom basen för avgiften utgörs av marknadsvärdet av det förvaltade kapitalet som kan förväntas variera betydligt över tiden, riskerar även avgiftsuttaget att variera betydligt framöver. Basen för avgiften påverkas i betydande omfattning av värdeutvecklingen för de tillgångar i vilka fondernas medel är placerade. Dessutom förstärks effekten av Sjunde AP-fondens hävstång som ökar risken i förvaltningen. Utan en kredit eller ett mindre balanserat

Skr. 2014/15:130

81

Skr. 2014/15:130 överskott eller en kombination av de två, riskerar avgiftsuttaget variera onödigt mycket över tid. Detta ska dock ställas mot att det balanserade överskottet endast kan placeras på räntebärande konto hos kreditinstitut. Avkastningen över tid på ett sådant konto kan förväntas vara lägre än avkastningen i fonden.

I en skrivelse till regeringen i februari 2015, har Sjunde AP-fonden anfört att fonden liksom tidigare bör få disponera dels ett räntekonto med kredit på högst 40 miljoner kronor, dels en låneram för finansiering av anläggningstillgångar på fem miljoner kronor. Fonden anser att den är fortsatt sårbar för minskning av förvaltat kapital och att överskottet ännu inte ännu tillräckligt stort för att hantera en kraftig global börsnedgång. Detta är anledningen till att fonden anser att det fortsättningsvis kvarstår ett behov av ett kreditutrymme för att finansiera tillfälliga likviditets- behov, eftersom fonden inte får ta upp banklån. Regeringen instämmer i att det är rimligt att Sjunde AP-fonden, trots att fonden genererat ett överskott 2014, bibehåller en viss rörlig kreditfacilitet i Riksgäldskon- toret, för att på så sätt minska risken för onödig variation i avgiftsuttaget i det korta perspektivet. Detta minskar även behovet av ett balanserat överskott. Sjunde AP-fonden beslutade 2013 som en följd av den starka tillväxten i det förvaltade kapitalet om en avgiftsänkning fr.o.m. 2014 med 0,02 procentenheter till 0,12 procent för AP7 Aktiefond och med 0,03 procentheter till 0,05 procent för AP7 Räntefond.

82

Policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna

Bakgrund

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna motiveras av styrelsernas oberoende och behovet att tydliggöra grunderna för regeringens årliga utvärderingar som ska balansera detta oberoende.

AP-fonderna styrs av lag och är statliga myndigheter. Regeringen utövar inflytande genom att:

1.utse styrelser, inklusive ordförande och vice ordförande,

2.utse revisorer,

3.fastställa fondernas resultat- och balansräkningar, och

4.årligen utvärdera förvaltningen av fondmedlen i efterhand.

Enligt lag och förarbeten ska ledamöter i fondernas styrelser utses på grundval av sin kompetens att främja fondförvaltningen. Fyra ledamöter i var och en av Första–Fjärde AP-fondernas styrelser utses på förslag av arbetsmarknadens organisationer.

Av rätten att utse revisorer och fastställa fondernas resultat- och balansräkningar följer en uttrycklig möjlighet för regeringen att ta ställ- ning till, och bedöma, fondernas räkenskaper. I detta sammanhang är revisorernas granskning särskilt viktig. Enligt rådande praxis lämnar AP-fondernas revisorer en skriftlig och muntlig rapport till Finans- departementet efter varje bokslut. Detta bör gälla även fortsättningsvis.

Regeringens utvärdering av fondernas verksamhet motiveras av statens ansvar för det allmänna pensionssystemet och behovet att balansera fondernas oberoende. Fonderna har bl.a. stor frihet att välja inriktning och risknivå. Av det följer en rätt och ett åliggande för regeringen att avge en opartisk bedömning av fondernas förvaltningsresultat. Reger- ingen har även getts utrymme att förtydliga sin syn på pensionssystemets åtagandesida och uppdraget i övrigt (prop. 1999/2000:46 s. 111 ff.).

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna kan uppfattas som ett sådant förtydligande. En omsorgsfullt formulerad och väl kommunicerad policy ökar tydligheten när det gäller utnyttjandet av de styrinstrument som regeringen har till sitt förfogande och främjar konsistens över tiden. Ökad tydlighet och konsistens över tiden bidrar till att förbättra styrningens effektivitet. En policy har även fördelen att vara oavbrutet aktuell, till skillnad från de årliga utvärderingarna som efter offentliggörandet riskerar att förlora aktualitet i viss mån och därmed relevans.

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna bör givetvis ta sin utgångspunkt i fondernas uppdrag som det har formulerats i lag och förarbeten och samtidigt beakta behovet av konsistens i regeringens samlade styrning av myndigheter, statligt ägda bolag och affärsverk. Det kan därför vara lämpligt att hämta inspiration och viss vägledning från gällande riktlinjer beträffande styrning av statliga bolag och i det sammanhanget även beakta principer och riktlinjer som antagits av

Skr. 2014/15:130

Bilaga 1

83

Skr. 2014/15:130

Bilaga 1

OECD, utan att dessa för den skull ska anses gälla AP-fonderna i sin helhet.

OECD:s riktlinjer för styrning av statsägda företag klargör att dessa är primärt inriktade mot statsägda företag som har en separat juridisk form, skild från staten själv, och som bedriver kommersiell verksamhet, vilket i sin tur definieras som att verksamheten till huvudsaklig del finansieras genom försäljning eller avgifter, oavsett om verksamheten i övrigt tillgodoser ett allmänt intresse eller inte. Riktlinjerna kan också vara användbara för icke-kommersiella statsägda ”företag” som uteslutande tillgodoser allmänna syften, oavsett om detta sker i bolagsform eller inte (OECD Guidelines on corporate governance of state-owned enterprises, OECD 2005, s. 10 f.). Mot bakgrund av att styrningen inte kan vara direkt rekommenderar riktlinjerna bl.a. att staten, som informerad och aktiv ägare, fastställer en tydlig ägarpolicy som tillförsäkrar att styr- ningen är transparent och säkerställer ansvarsskyldighet (accountable).

AP-fondernas styrelser åtnjuter operationell autonomi genom att ensamma bära ansvaret för fondernas förvaltning. Styrelserna företräder respektive fond också inför domstol. Styrelserna svarar själva för fondernas finansiering med de medel som fonderna förvaltar, vilket liknar den typ av avgiftsfinansiering som bedrivs av exempelvis försäkringsbolag. I dessa avseenden motsvarar AP-fonderna kriterier för statsägda ”företag”. De avgifter som finansierar fondernas verksamhet hämtas dock ur ett fondkapital som tillhör pensionssystemet och som tilldelas AP-fonderna genom lag. Fondkapitalet har därför inte anskaffats under konkurrens på en öppen marknad. Det innebär att avgiftsfinansie- ringen inte är en del av fondernas affärsverksamhet. Fonderna finansieras med offentliga medel, även om beslutanderätten har delegerats till fondernas styrelser. Däremot bedriver fonderna renodlad affärsverksam- het när det gäller placeringsverksamheten.

AP-fonderna har definierats som statliga myndigheter, vilket har implikationer bl.a. genom att regler om offentlig arbetsrätt och offentlig upphandling blir tillämpliga (prop. 1999/2000:46 s. 133 ff.). Enligt regelverket styrs AP-fonderna inte genom instruktioner, regleringsbrev och regeringsuppdrag.

Styrelsernas roll

Styrelsernas primära ansvar avser det förvaltade kapitalet. Fördelningen av roller och ansvar mellan styrelse och verkställande ledning ska vara tydlig och ansluta till god praxis på området.

Enligt aktiebolagslagen och god styrelsesed ska en styrelse styra och kontrollera bolaget i alla aktieägares intresse. Uppdraget utgår från bolagets bästa. God praxis på området sammanfattas i bl.a. OECD:s principer och Svensk kod för bolagsstyrning.

Eftersom fonderna är statliga myndigheter och inte aktiebolag, kan det behöva klargöras vad som mer precist är föremålet för styrelsernas uppdrag. Eftersom AP-fondernas uppdrag enligt lag och förarbeten utgår

från pensionssystemets intresse, bör styrelsernas uppdrag definieras med

84

samma utgångspunkt. Av det följer att verksamhetens ändamål är det

Skr. 2014/15:130

kapital som styrelsen har fått i uppdrag att förvalta. Fondkapitalet ska

Bilaga 1

förvaltas till största möjliga nytta för pensionssystemet. Regelverket

 

innehåller inga föreskrifter om hur förvaltningen ska organiseras, med

 

undantag för regeln att minst tio procent ska förvaltas externt. Enligt

 

lagens förarbeten har denna regel införts för att understryka vikten av en

 

kostnadseffektiv förvaltning (prop. 1999/2000:46 s. 112).

 

OECD:s riktlinjer för styrning av pensionsfonder riktar sig till privata

 

tjänstepensionsfonder och är därför inte tillämpliga för AP-fonderna i

 

alla avseenden. Det finns dock skäl att uppmärksamma den övergripande

 

principen beträffande ramverket för styrning av pensionsfonder

 

(governance structure) som ska tillförsäkra en tydlig identifiering och

 

fördelning av ansvar och roller när det gäller översyn och uppföljning å

 

ena sidan och operativt ansvar å andra sidan (OECD Guidelines for

 

pension fund governance, OECD 2009). Det är lämpligt att denna

 

fördelning av roller och ansvar i AP-fondernas fall ansluter till svensk

 

praxis, exempelvis som denna kommer till uttryck i Svensk kod för

 

bolagsstyrning. Det är därför styrelsernas ansvar att bl.a. besluta om mål

 

och strategi samt att fortlöpande utvärdera fondens operativa ledning och

 

vid behov tillsätta eller entlediga verkställande direktör, medan den

 

verkställande direktören rapporterar till styrelsen och ansvarar för

 

fondens löpande förvaltning. Det är av avgörande betydelse att

 

styrelserna identifierar och upprätthåller en tydlig fördelning av styrande

 

och operativa roller, eftersom de ensamma har ansvaret för fondernas

 

löpande förvaltning.

 

Tillsättning av styrelser

Regeringen ska i sin utnämningspolitik tillse att styrelserna är kvalificerade för sin uppgift och allsidigt sammansatta. Nya ledamöter ska introduceras av huvudmannen, utöver den introduktion som sker genom fondernas försorg. Härutöver ska kommunikationen mellan huvudmannen och styrelsens ledamöter ha adekvat omfattning, exempelvis genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang. En begränsning vid cirka åtta år införs för uppdrag som ledamot i AP-fondernas styrelser.

Ledamöterna i AP-fondernas styrelser tillgodoser höga krav på kompe- tens, erfarenhet och integritet och måste göra detta mot bakgrund av styrelsernas ansvar och uppdragets betydelse i samhället. Ledamöterna ska enligt lag utses på grundval av sin förmåga att främja fondförvalt- ningen, vilket inte bör tolkas alltför snävt. Det är angeläget att styrelserna är allsidigt sammansatta bl.a. avseende bakgrund och erfarenhet. Könsfördelningen ska vara så jämn som möjligt.

Det har blivit praxis att utse ledamöter för ett år i taget, vilket även överensstämmer med praxis i andra sammanhang. Det är t.ex. vanligt att ledamöter i bolagsstyrelser utses för ett år i taget. Skäl saknas att frångå denna ordning beträffande AP-fonderna, även om lagen innehåller en

möjlighet att förordna ledamöter i AP-fondernas styrelser för perioder

85

Skr. 2014/15:130

Bilaga 1

upp till tre år i taget. Däremot bör någon typ av begränsning definieras för uppdragets sammanlagda längd.

Svensk kod för bolagsstyrning har en allmän begräsning vid att hälften av stämmovalda styrelseledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen och att frågan ska avgöras efter en samlad bedömning. För statliga myndigheter gäller i regel en gräns vid nio år, vilket är något längre än den praxis som utvecklats inom statligt ägda bolag. Styrelsernas roll som ensamma ansvariga för verksamheten, i kombination med kravet att AP-fonderna ska uppbära allmänhetens förtroende, motiverar att höga krav ställs på ledamöternas oberoende i detta fall. Kravet på oberoende gäller hela styrelsen, inte endast en andel av styrelsen, och begränsningen bör vara någorlunda tydlig för att underlätta praktisk tillämpning. En begränsning vid cirka åtta år ligger väl inom ramarna för vad som i andra sammanhang har ansetts rimligt för att upprätthålla ledamöternas oberoende och bidrar dessutom till att skapa rimliga förväntningar angående uppdragets slutliga varaktighet.

För nytillträdda ledamöter i AP-fondernas styrelser ger huvudmannen en introduktion till styrelseuppdraget. Introduktionsutbildningen är sär- skilt anpassad efter uppdraget som styrelseledamot i en AP-fond och innehåller bl.a. en redogörelse för tillämplig lagstiftning och det övriga regelverk som gäller för AP-fonderna. Mot bakgrund av den specifika och ofta komplexa verksamhet som bedrivs i AP-fonderna, är det angeläget att AP-fonderna själva ger nya ledamöter en introduktion till fondverksamheten.

Kommunikationen mellan huvudmannen och styrelsernas ordförande och övriga ledamöter bör ha tillräcklig omfattning. Regeringens årliga utvärdering innehåller mycket information vid ett och samma tillfälle. Denna form för styrning kan troligen effektiviseras genom tillräckliga kontakter mellan företrädare för huvudmannen och fondernas styrelser. Återkommande möten med fondernas ordförande är en form för infor- mation och meningsutbyte. Därutöver ska kommunikation upprätthållas med styrelsernas ledamöter genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang.

Ersättningen till styrelsens ledamöter ska avspegla behovet att attrahera och behålla kvalificerade ledamöter mot bakgrund av uppdragets natur och ledamöternas ansvar och med beaktande av den ersättning som staten betalar för motsvarande typ av insatser i andra sammanhang.

Regeringens utvärdering

AP-fondernas mål har uttryckts i allmänna termer, vilket erbjuder sär- skilda utmaningar. Risken att regeringens utvärdering ska baseras på skiftande utgångspunkter och av denna anledning brista i konsistens över tiden, är ett av motiven för en tydlig policy i dessa frågor. Det är lämpligt att fondernas resultat bedöms i ett långsiktigt perspektiv. Detta minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Det är även önskvärt att styrelsernas strategiska beslut uppmärksammas och utvär-

86

deras i tillräcklig omfattning, eftersom dessa beslut erfarenhetsmässigt har stor betydelse för fondernas långsiktiga avkastning.

Styrelsernas frihet att själva besluta om finansiering motiverar att fondernas medelsanvändning är en naturlig del av regeringens gransk- ning. Fondernas förvaltningskostnader ska hållas under fortsatt uppsikt. Vid behov kommer ytterligare åtgärder för att förbättra AP-fondernas kostnadseffektivitet att föreslås.

Regeringens årliga utvärdering har motiverats av behovet att balansera styrelsernas långtgående frihet att själva utforma mål och riktlinjer. Av lagens förarbeten framgår bl.a. att utvärderingen ska avse hur väl de övergripande målen operationaliserats i mer konkreta förvaltningsmål. Regeringen kan vid behov förtydliga sin syn på pensionssystemets åtagandesida och förvaltningsuppdraget i övrigt. Utvärderingen ska även ta fasta på i vilken grad de uppsatta målen har uppnåtts. Regeringens utvärdering kan dessutom omfatta fondernas ägarinflytande i portfölj- bolagen och en bedömning av fondernas oberoende sinsemellan, med särskilt avseende på placeringsstrategierna, samt fondernas gemensamma redovisningsprinciper (prop. 1999/2000:46 s. 113 f.).

AP-fondernas uppdrag har formulerats i allmänna termer. Av det följer med automatik en svårighet att bedöma vad som utmärker en god måluppfyllelse. Det faktum att fyra sinsemellan oberoende fonder har försetts med ett identiskt mål, som i sin tur innehåller ett utrymme för tolkning, medför en förhöjd risk för att fonderna (medvetet eller omed- vetet) ska ta intryck av varandras beslut. Strategier som är avvikande i förhållande till andra AP-fonder kan upplevas som en risk på fondnivå men är knappast att betrakta som en risk ur pensionssystemets perspektiv. Därför bör regeringens utvärdering uppmärksamma frågor som har samband med fondernas inbördes oberoende. Enligt lagens för- arbeten är det viktigt att stor försiktighet iakttas så att inte fördelarna med uppdelningen av organisationen på fyra parallella förvaltnings-organisa- tioner försvinner genom en alltför stor likriktning av tillgångsförvalt- ningen (prop. 1999/2000:46 s. 123).

Avkastning och risk kan inte vägas mot varandra på objektiva grunder utan förutsätter ett subjekt som gör avvägningen för egen del. Eftersom regeringens utvärdering bl.a. ska granska hur väl styrelserna har operatio- naliserat de övergripande målen får i slutändan regeringens värdering av avkastning och risk stor betydelse. En god styrning av AP-fonderna förutsätter att regeringens utvärdering så långt som möjligt utmärks av konsistens över tiden. Värderingen av avkastning och risk bör inte variera alltför mycket mellan olika år. Av den anledningen bör utvär- deringen primärt avse ett långsiktigt perspektiv. En sådan inriktning av utvärderingen minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till att fonderna ska uppvisa ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Ett långsiktigt perspektiv för utvär- dering överensstämmer även med fondernas uppdrag.

Vid utvärdering av fondernas operativa förvaltning kan den utvärde- ringshorisont på fem år som tidigare använts bedömas vara en lämplig avvägning mellan önskvärdheten av långsiktighet och behovet av effektiv styrning. Vid utvärdering av styrelsernas strategiska beslut bör den granskade perioden vara längre.

Skr. 2014/15:130

Bilaga 1

87

Skr. 2014/15:130

Bilaga 1

Utvärderingen bör i tillräckligt stor utsträckning inriktas mot styrel- sernas strategiska beslut som erfarenhetsmässigt har avgörande betydelse för den avkastning som därefter realiseras. Behovet av en lång horisont för utvärdering motiveras ytterst av fondernas långsiktiga uppdrag. Utvärderingen måste trots det avse en jämförelsevis begränsad period eftersom det annars kan vara alltför sent att dra slutsatser och att vidta sådana åtgärder som utvärderingen kan komma att motivera. Det faktum att styrelseledamöternas uppdrag är begränsat i tiden talar också för en jämförelsevis begränsad period för utvärdering. Utvärderingen av styrelsernas strategiska beslut kan dock inte upphöra att ta hänsyn till AP-fondernas uppdrag, som det framgår av lag och förarbeten.

Eftersom regeringens utvärdering ska balansera fondernas långtgående självständighet måste även finansieringen, och den resulterande medels- användningen, granskas. Styrelserna har inte endast stor frihet att välja inriktning och risknivå, utan även stor frihet att på egen hand besluta om verksamhetens finansiering. Det bör uppmärksammas att fonderna inte är konkurrensutsatta i denna del, vilket ställer särskilda krav på uppföljning och utvärdering. Normalt baseras regeringens utvärdering på de av styrelserna uppsatta målen. Regeringen har emellertid förbehållit sig rätten att göra en utvärdering mot riktmärken som regeringen själv valt om de riktmärken fonderna fastställt för sin portföljförvaltning bedöms vara uppenbart olämpliga (prop. 1999/2000:46 s. 114). I samband med utvärdering av kostnader är det angeläget att det även sker en prövning av fondernas val av förvaltningsmodeller. En sådan prövning innefattar såväl kostnader som förväntade resultat där förväntade resultat ska vara rimligt kvalitetssäkrade.

När det gäller AP-fondernas redovisningsprinciper bör dessa överens- stämma med god praxis och möjliggöra rättvisande bedömningar. Det är angeläget att avkastningen redovisas på ett jämförbart sätt. I kommunika- tionen med allmänheten bör avkastningen redovisas efter kostnader, dvs. med korrigering för både interna kostnader och externa provisionskost- nader. Naturligtvis bör fondernas interna och externa kostnader själva ingå i den externa rapporteringen, med bevarad jämförbarhet bakåt i tiden.

En utvärdering av fondernas verksamhet enligt ovan, i kombination med en fortgående dialog, har förutsättningar att bidra till fondernas utvecklingsarbete och till en god måluppfyllelse, vilket kan antas vara till långsiktig nytta för pensionssystemet. Även denna policy kan komma att utvecklas och förbättras i dialog med fondernas styrelser.

Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna

 

Inledning

 

AP-fondernas tillgångar utgör statliga medel som i lag har avsatts till

 

sådan särskild förvaltning som anges i 9 kap. 8 § regeringsformen. AP-

 

fondernas styrelser, som utses av regeringen, ansvarar för AP-fondernas

 

förvaltning. Rollen som förvaltare av statliga pensionsmedel medför krav

88

på att AP-fonderna uppbär allmänhetens förtroende. Regeringen har

 

sedan 2001 uttalat att regeringens riktlinjer för incitamentsprogram i

Skr. 2014/15:130

statliga bolag även bör vara vägledande för AP-fonderna (skr.

Bilaga 1

2000/01:131 s. 48). Mot bakgrund av ersättningsvillkorens stora betydel-

 

se för allmänhetens förtroende anser regeringen att särskilda riktlinjer bör

 

gälla för AP-fondernas styrelsearbete i frågor som rör anställnings- och

 

ersättningsvillkor.

 

Det är viktigt att styrelserna behandlar frågor om ersättning till de

 

ledande befattningshavarna på ett medvetet, ansvarsfullt och transparent

 

sätt och att styrelserna försäkrar sig om att den totala ersättningen är

 

rimlig, präglad av måttfullhet och väl avvägd, samt bidrar till en god etik

 

och organisationskultur.

 

Regeringen kommer att följa upp och utvärdera efterlevnaden av dessa

 

riktlinjer. Utvärderingen avser att behandla hur AP-fonderna har tilläm-

 

pat riktlinjerna och levt upp till riktlinjernas ersättningsprinciper. Utvär-

 

deringen kommer att redovisas i regeringens årliga skrivelse till riks-

 

dagen med redogörelse för AP-fondernas verksamhet.

 

Tillämpningsområde

 

Dessa riktlinjer kompletterar regeringens riktlinjer för anställningsvillkor

 

för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Genom rikt-

 

linjer som riktar sig direkt till AP-fonderna bortfaller, för AP-fondernas

 

del, behovet att hänvisa till regeringens riktlinjer för anställningsvillkor

 

för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Styrelsen

 

ansvarar för att tidigare ingångna avtal med ledande befattningshavare

 

innefattande villkor om rörlig lön omförhandlas så att de överensstämmer

 

med dessa riktlinjer. Andra ingångna avtal som strider mot dessa rikt-

 

linjer bör omförhandlas.

 

Riktlinjerna utgör en del av regeringens policy för styrning och utvär-

 

dering av AP-fonderna. I företag där AP-fonderna direkt eller genom ett

 

företag är delägare bör AP-fonderna respektive företaget i dialog med

 

övriga ägare verka för att riktlinjerna tillämpas så långt som möjligt.

 

Styrelsens ansvarsområde

 

Styrelserna i AP-fonderna ska besluta om riktlinjer för ersättning till

 

ledande befattningshavare. Riktlinjerna ska vara förenliga med reger-

 

ingens riktlinjer.

 

Av styrelsens riktlinjer ska bland annat framgå

 

hur styrelsen säkerställer att ersättningarna följer dessa riktlinjer,

att det ska finnas skriftligt underlag som utvisar AP-fondens kostnad

innan beslut om enskild ersättning beslutas.

Det är hela styrelsens ansvar att fastställa ersättning till den verkstäl- lande direktören. Styrelsen ska även säkerställa att såväl den verkstäl- lande direktörens som övriga ledande befattningshavares ersättningar ryms inom styrelsens riktlinjer.

Styrelsen ska säkerställa att den verkställande direktören tillser att AP- fondens ersättningar till övriga anställda bygger på ersättningsprinciperna enligt nedan.

89

Skr. 2014/15:130

Bilaga 1

90

Ersättningsprinciper

Den totala ersättningen till ledande befattningshavare ska vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd, och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och organisationskultur. Ersätt- ningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara institut utan präglas av måttfullhet. Rörlig lön ska inte ges till ledande befattnings- havare. Med beaktande av övriga principer i dessa riktlinjer är det möj- ligt att ge rörlig lön till övriga anställda. Det ställs dock särskilda krav i dessa fall med hänsyn till AP-fondernas roll som förvaltare av statliga pensionsmedel. Som ytterligare förutsättningar för rörlig lön gäller därför att den är begränsad till ett belopp som maximalt motsvarar två månads- löner, att den totala ersättningen alltid ligger inom ramen för styrelsens riktlinjer samt att det finns en objektiv grund för utbetalning av rörlig lön som har kommunicerats tydligt.

Pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda, såvida de inte följer tillämplig kollektiv pensionsplan, och avgiften bör inte överstiga 30 procent av den fasta lönen. I de fall AP-fonden avtalar om en för- månsbestämd pensionsförmån, ska den således följa tillämplig kollektiv pensionsplan. Eventuella utökningar av den kollektiva pensionsplanen på lönedelar överstigande de inkomstnivåer som täcks av planen ska vara avgiftsbestämda. AP-fondens kostnad för pension ska bäras under den anställdes aktiva tid. Inga pensionspremier för ytterligare pensionskost- nader ska betalas av AP-fonden efter att den anställde har gått i pension. Pensionsåldern ska inte understiga 62 år och bör vara lägst 65 år.

Vid uppsägning från AP-fondens sida ska uppsägningstiden inte överstiga sex månader. Vid uppsägning från AP-fondens sida kan även avgångsvederlag utgå motsvarande högst arton månadslöner. Avgångs- vederlaget ska utbetalas månadsvis och utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Vid ny anställning eller vid erhållande av inkomst från näringsverksamhet ska ersättningen från den uppsägande AP-fonden reduceras med ett belopp som motsvarar den nya inkomsten under den tid då uppsägningslön och avgångsvederlag utgår. Vid uppsägning från den anställdes sida ska inget avgångsvederlag utgå. Avgångsvederlag utbetalas aldrig längre än till 65 års ålder.

Redovisning

AP-fonderna ska redovisa ersättningar till de ledande befattningshavarna på motsvarande sätt som noterade företag. Det innebär att AP-fonderna ska iaktta de särskilda regler om redovisning av ersättningar till de ledande befattningshavarna som gäller för noterade företag och publika aktiebolag. Reglerna för detta återfinns huvudsakligen i aktiebolagslagen (2005:551) och i årsredovisningslagen (1995:1554). Dessutom ska ersätt- ningen för varje enskild ledande befattningshavare särredovisas med avseende på fast lön, förmåner och avgångsvederlag.

Styrelsen ska i årsredovisningen redovisa om tidigare beslutade rikt- linjer har följts eller inte och skälen för eventuell avvikelse. Vidare ska AP-fondernas revisorer till revisionsberättelsen foga ett skriftligt och undertecknat yttrande avseende om de anser att de riktlinjer som har gällt för räkenskapsåret har följts eller inte.

Definitioner

Med ledande befattningshavare avses verkställande direktör och andra personer i AP-fondens ledningsgrupp. Denna krets omfattar normalt chefer som är direkt underställda den verkställande direktören.

Med ersättning avses alla ersättningar och förmåner till den anställde, såsom lön, förmåner och avgångsvederlag.

Med förmåner avses olika former av ersättning för arbete som ges i annat än kontanter, exempelvis pension samt bil-, bostads- och andra skattepliktiga förmåner.

Med rörlig lön avses exempelvis incitamentsprogram, gratifikationer, ersättning från vinstandelsstiftelser, provisionslön och liknande ersätt- ningar.

Med avgiftsbestämd pension (premiebestämd pension) avses att pensionspremien är bestämd som en viss procent av den nuvarande fasta lönen.

Med förmånsbestämd pension avses att pensionens storlek är bestämd som en viss procent av en viss definierad fast lön.

Skr. 2014/15:130

Bilaga 1

91

Skr. 2014/15:130

Bilaga 2

Placeringsbestämmelser för AP-fondernas verksamhet i sammandrag

Placeringsbestämmelserna för Fösta–Fjärde och Sjunde AP-fondernas verksamhet regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) medan motsvarande bestämmelser för Sjätte AP-fonden regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden.

Bilagan ger en sammanfattning av dessa placeringsbestämmelser.

Första–Fjärde AP-fonderna

Enligt gällande regelverk ska Första–Fjärde AP-fonderna förvalta port- följer bestående av främst marknadsnoterade och omsättningsbara värde- papper och aktier. Minst 30 procent av det marknadsvärderade kapitalet ska placeras i räntebärande instrument med låg risk, se tabellen nedan.

I relation till den inhemska aktiemarknaden får var och en av Första– Fjärde AP-fonderna inneha aktier i svenska bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige till ett marknadsvärde som uppgår till högst två procent av det totala marknadsvärdet av sådana aktier. I enskilda bolag får en fond äga aktier i bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad, intill ett belopp som motsvarar högst tio procent av röstetalet för aktierna i bolaget. Maximalt fem procent av det marknadsvärderade fondkapitalet får placeras i onoterade värdepapper (max 30 procent av röstetalet i onoterade riskkapitalbolag). Första–Fjärde AP-fondernas aktieplaceringar i fastighetsbolag är undantagna från begränsningarna avseende marknadsvärde och röstetal. Dessa placeringar begränsas i stället av en generell princip om riskspridning. Högst 40 procent av Första–Fjärde AP-fondernas marknadsvärderade tillgångar får vara utsatta för valutarisk. Minst 10 procent av fondkapitalet ska förvaltas externt.

92

Tabell

Första–Fjärde AP-fondernas placeringsregler i sammandrag

Skr. 2014/15:130

 

 

 

 

Bilaga 2

Typ av instrument m.m.

Tillåtna placeringar

 

 

 

 

 

 

Generellt

 

Alla förekommande instrument på kapitalmarknaden.

 

 

 

Aktier och fordringsrätter ska vara upptagna till

 

 

 

handel på en reglerad marknad eller motsvarande

 

 

 

marknad utanför EES (fastighetsaktier undantagna).

 

Onoterade värdepapper

Högst fem procent av fondkapitalet får vara placerat

 

 

 

i aktier eller andelar i riskkapitalföretag, alternativt

 

 

 

fordringsrätter, som inte är upptagna till handel på

 

 

 

en reglerad marknad eller motsvarande marknad

 

 

 

utanför EES. Onoterade aktier får endast ägas

 

 

 

indirekt via fond eller riskkapitalbolag (fastighets-

 

 

 

aktier undantagna).

 

Räntebärande

 

Minst 30 procent av fondkapitalet ska vara placerat i

 

instrument

 

räntebärande värdepapper med låg kredit- och

 

 

 

likviditetsrisk.

 

 

 

 

 

 

Derivat

 

Främst i syfte att effektivisera förvaltningen eller

 

 

 

minska risker. Ej derivat med råvaror som under-

 

 

 

liggande tillgång.

 

Krediter

 

Bankinlåning och utlåning på dagslånemarknaden.

 

 

 

Direktlån till egna fastighetsbolag. Repor och värde-

 

 

 

papperslån främst i syfte att effektivisera förvalt-

 

 

 

ningen.

 

Upplåning

 

Kortfristig upplåning vid tillfälliga behov. Möjlighet

 

 

 

till lån i Riksgäldskontoret vid fondtömning.

 

Utländsk valuta

 

Högst 40 procent av fondkapitalet får vara exponerat

 

 

 

för valutarisk.

 

Stora exponeringar

Högst tio procent av fondkapitalet får vara exponerat

 

 

 

mot en enskild emittent eller grupp av emittenter

 

 

 

med inbördes anknytning.

 

Svenska aktier

 

Marknadsvärdet av en fonds innehav av aktier i

 

 

 

svenska bolag som är upptagna till handel på en

 

 

 

reglerad marknad i Sverige får uppgå till högst två

 

 

 

procent av värdet av sådana aktier.

 

Röstetal

 

Högst tio procent i ett noterat enskilt företag (egna

 

 

 

fastighetsbolag undantagna). Högst 30 procent i

 

 

 

onoterade riskkapitalbolag.

 

Externa

 

Minst tio procent av fondkapitalet ska läggas ut för

 

förvaltningsuppdrag

extern förvaltning.

 

 

 

 

 

 

93

Skr. 2014/15:130

Bilaga 2

Sjätte AP-fonden

Sjätte AP-fonden har i uppgift att placera fondkapitalet på den svenska riskkapitalmarknaden med inriktning mot små och medelstora företag.

Sjätte AP-fonden har bl.a. obegränsade möjligheter att investera i onoterade bolag och noterade riskkapitalbolag. Sjätte AP-fonden får äga maximalt 30 procent av röstetalet i svenska eller utländska bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsva- rande marknad utanför EES. Det finns däremot ingen begränsning av Sjätte AP-fondens innehav när det gäller övriga svenska bolag eller riskkapitalbolag som i sin tur investerar i aktier som inte har tagits upp till handel på en reglerad marknad eller motsvarande (onoterade aktier). Sjätte AP-fondens tidigare ensidiga inriktning mot svenska bolag ersattes 2007 av en möjlighet att placera en mindre andel av fondkapitalet utomlands. Detta kommer till uttryck genom att Sjätte AP-fonden får utsätta högst tio procent av fondkapitalet för valutarisk (prop. 2006/07:100 s. 188 f.).

Sjunde AP-fonden

Sjunde AP-fonden lyder under samma regelverk som gäller för Första– Fjärde AP-fonderna, lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder, som i vissa delar för Sjunde AP-fondens del hänvisar till lagen (2004:46) om investeringsfonder. En skillnad mot övriga investeringsfonder är emeller- tid att Sjunde AP-fonden är förhindrad att förvärva mer än fem procent av röstetalet i ett svenskt eller utländskt aktiebolag och är i normalfallet förhindrad att rösta för aktierna i svenska aktiebolag. Till skillnad från Första–Fjärde AP-fonderna finns inget krav för Sjunde AP-fonden på en minsta andel extern förvaltning. I likhet med Första–Fjärde AP-fonderna ska dock fonden ta hänsyn till miljö och etik i placeringsverksamheten, utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning.

94

Skr. 2014/15:130

Bilaga 3

4 | ÅRET I KORTHET

FÖRSTA AP FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

ÅRET I KORTHET

Årets utveckling innebär att Första AP-fondens avkastning överträ ar fondens långsik- tiga mål om en genomsnittlig avkastning på 5,5 procent efter kostnader både under 2014 och under tioårsperioden 2005–2014. Sedan starten 2001 har Första AP-fonden avkastat 153,8 mdkr efter kostnader. Fonden har därmed levererat 83 mdkr över inkomstindex.

Resultatet för 2014 uppgick till 36 424 mkr (25 687) efter kostnader. Det motsvarar en

avkastning på 14,6 procent (11,2) efter kostnader. De senaste tio åren har fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 6,9 procent efter kostnader.

Även 2014 var ett år med hög avkastning, främst för fondens investeringar i utvecklingsländer och riskkapitalfonder.

För sjätte året i rad var nettoflödet till pensions- systemet negativt. Första AP-fonden har betalat ut drygt 21,1 mdkr sedan 2010, varav 5,1 mdkr

under 2014, för att täcka det löpande avgifts- underskottet i inkomstpensionssystemet.

Fondens förvaltningskostnader var 456 mkr (350) vilket motsvarar 0,17 procent (0,14) av genomsnittligt förvaltat kapital.

Första AP-fondens styrelse beslutade att höja fondens avkastningsmål till en real avkastning på 4,0 procent efter kostnader över rullande tioårs- perioder. Det nya målet gäller från och med

1 januari 2015.

95

Skr. 2014/15:130

Bilaga 3

FÖRSTA AP FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

ÅRET I KORTHET | 5

 

 

Avkastning per tillgångsslag 2014, procent

Aktier Sverige Aktier utvecklade länder Aktier utvecklingsländer Räntebärande värdepapper Fastigheter Hedgefonder Riskkapitalfonder Övriga tillgångar Nya investeringar Valuta

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

22

Femårsöversikt i sammandrag

Mkr

2014

2013

2012

2011

2010

Avkastning före kostnader, %

14,8

11,3

11,4

–1,7

10,3

Förvaltningskostnadsandel, %

0,17

0,14

0,14

0,12

0,13

Avkastning efter kostnader, %

14,6

11,2

11,3

–1,9

10,2

Resultat efter kostnader, mdkr

36,4

25,7

24,2

–4,2

20,5

Nettoflöden, mdkr

–5,1

–6,9

–3,8

–1,2

–4,0

Fondkapital vid årets slut, mdkr

283,8

252,5

233,7

213,3

218,8

Exponering, %

 

 

 

 

 

Aktier

48,9

49,2

47,4

49,2

60,3

–varav svenska aktier

11,6

12,0

11,4

12,6

15,7

Räntebärande värdepapper

30,9

31,2

36,4

40,9

32,5

–varav räntebärande inom övriga tillgångar

3,3

1,5

 

 

 

Fastigheter

8,8

8,8

7,7

5,6

5,0

Hedgefonder

5,9

4,9

4,3

0,2

0,3

Riskkapitalfonder

4,4

3,3

3,2

2,8

2,0

Övriga tillgångar

4,3

3,8

0,0

0,0

0,0

Nya investeringar

1,3

1,0

0,7

0,6

0,7

Valuta

35,1

29,2

27,4

21,3

24,0

Andel extern förvaltning, %

34,6

37,1

39,3

41,4

43,7

 

 

 

 

 

 

96

Skr. 2014/15:130

Bilaga 3

22 | RÄKENSKAPER OCH NOTER

FÖRSTA AP FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

RESULTATRÄKNING

Mkr

Not

2014-12-31

2013-12-31

Rörelsens intäkter

 

 

 

Räntenetto

1

2 626

3 063

Erhållna utdelningar

 

3 999

3 451

Nettoresultat, noterade aktier och andelar

2

8 549

16 635

Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

3

6 046

4 405

Nettoresultat räntebärande tillgångar

 

3 888

–2 171

Nettoresultat, derivatinstrument

 

–2 310

1 462

Nettoresultat, valutakursförändringar

 

14 082

–811

Övriga intäkter

 

 

3

Provisionskostnader

4

–279

–189

Summa rörelsens intäkter

 

36 601

25 848

Rörelsens kostnader

 

 

 

Personalkostnader

5

–120

–110

Övriga förvaltningskostnader

6

–57

–51

Summa rörelsens kostnader

 

–177

–161

Resultat

 

36 424

25 687

 

 

 

 

97

Skr. 2014/15:130

Bilaga 3

FÖRSTA AP FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

RÄKENSKAPER OCH NOTER | 23

 

 

BALANSRÄKNING

Mkr

Not

2014-12-31

2013-12-31

Tillgångar

 

 

 

Aktier och andelar, noterade

7

132 907

119 599

Aktier och andelar, onoterade

8

60 617

45 007

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

9

90 567

82 327

Derivat

10

622

1 926

Kassa och bankmedel

 

2 112

2 921

Övriga tillgångar

11

162

333

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

12

866

891

Summa tillgångar

 

287 853

253 006

Skulder

 

 

 

Derivat

10

3 908

241

Övriga skulder

13

89

219

Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader

14

45

39

Summa skulder

 

4 042

499

Fondkapital

15

 

 

Ingående fondkapital

 

252 507

233 700

Nettobetalningar mot pensionssystemet

 

–5 120

–6 880

Årets resultat

 

36 424

25 687

Summa Fondkapital

 

283 811

252 507

Summa Fondkapital och skulder

 

287 853

253 006

Poster inom linjen

16

20 142

12 174

 

 

 

 

98

Skr. 2014/15:130

Bilaga 3

24 | RÄKENSKAPER OCH NOTER

FÖRSTA AP FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

NOTER

Första AP-fonden, organisationsnummer 802005-7538, är en av bu€ertfonderna inom det svenska pensionssystemet med säte i Stockholm. Årsredovisning för räkenskapsåret 2014 har godkänts av styrelsen den 18 februari 2015. Resultaträkning och balansräkning skall fastställas av regeringen.

REDOVISNINGS OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsredovisningen upprättas med tillämpning av god redovisningssed, varvid de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas till marknadsvärdet. Med denna utgångspunkt har Första till Fjärde AP-fonderna utarbe- tat gemensamma redovisnings- och värderingsprinciper vilka har tillämpats och sammanfattas nedan.

Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas successivt till den internationella redovisnings- standarden, IFRS. Eftersom IFRS är under omfattande omarbetning, har anpassningen hittills inriktats mot informationskrav enligt IFRS 7 och IFRS 13. En fullständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka redo- visat resultat och kapital. Mot nu gällande IFRS är enda större skillnaden att koncernredovisning och kassaflöde- sanalys ej upprättas. Redovisningsprinciperna avseende nettoredovisning av ej likviderade fordringar och ej likviderade skulder samt repor och derivatinstrument har anpassats till IFRS (IAS 32) regler. Principförändringen påverkar endast posterna ”Övriga tillgångar” respektive ”Övriga skulder” i balansräkningen. Jämförelsesi€rorna för föregående år har omräknats. Övriga redovisnings- och värderingsprinciper är oförändrade jämfört med föregående år.

A ärsdagsredovisning

Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden redovisas i balansräkningen per a€ärsdagen, det vill säga vid den tidpunkt då de väsent- liga rättigheterna och därmed riskerna övergår mellan parterna. Fordran på eller skulden till motparten mellan a€ärsdag och likviddag redovisas under övriga tillgångar respektive övriga skulder. Övriga transaktioner, framför allt transaktioner avseende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen per likviddagen, vilket överensstämmer med marknadspraxis.

Nettoredovisning

Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i ba- lansräkningen när det finns legal rättighet att nettore- dovisa transaktioner och när det finns avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt.

Omräkning av utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den valutakurs som gäller på transaktions- dagen. På balansdagen räknas tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska kronor till balansdagens valutakurser.

Värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta uppdelas i en del som är hänförlig till värde- förändringen av tillgången eller skulden i lokal valuta och en del som är orsakad av valutakursförändringen. Valutakursresultat som uppstår vid förändring av valuta- kurs redovisas i resultaträkningen på raden Nettoresultat, valutakursförändringar.

Aktier i dotterbolag/intressebolag

Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas aktier i dotterbolag/intressebolag till verkligt värde. Verkligt värde bestäms enligt samma metoder som tillämpas för onoterade aktier och andelar. Krav på att upprätta koncernredovisning föreligger inte.

Värdering av finansiella instrument

Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl realiserade som orealiserade värdeföränd- ringar redovisas i resultaträkningen. I raderna Nettore- sultat per tillgångsslag ingår således såväl realiserade som orealiserade resultat. Nedan beskrivs hur verkligt värde fastställs för fondens olika placeringar.

Noterade aktier och andelar

För aktier och andelar som är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms

99

Skr. 2014/15:130

Bilaga 3

FÖRSTA AP FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

RÄKENSKAPER OCH NOTER | 25

 

 

verkligt värde utifrån balansdagens o•ciella marknads- notering enligt fondens valda indexleverantör (MSCI, SIX,Russel), oftast genomsnittskurs. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. Erlagda courtagekostnader resultat- förs under nettoresultat noterade aktier.

Onoterade aktier och andelar

För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde baserat på värdering erhållen från mot- parten eller annan extern part. Värderingen uppdateras då ny värdering erhållits och justeras för eventuella kassaflöden fram till bokslutstillfället. I de fall fonden på goda grunder bedömer att värderingen är felaktig sker en justering av erhållen värdering.

Värderingen avseende onoterade andelar följer IPEVs (International Private Equity and Venture Capital Valua- tion Guidelines) principer eller likvärdiga värderingsprin- ciper och ska i första hand vara baserat på transaktioner med tredje part, men även andra värderingsmetoder kan användas.

Värdering avseende onoterade fastighetsaktier baseras på en värdering enligt substansvärdemetoden i den mån aktien inte varit föremål för transaktioner på en andrahandsmarknad. En metodutveckling för värdering av innehav i onoterade fastighetsbolag skedde 2013 i syfte att säkerställa värdering till verkligt värde. Från och med 2013 värderas uppskjutna skatteskulder till ett värde som används vid fastighetstransaktioner vilket skiljer sig mot den värdering som sker i redovisningen hos fast- ighetsbolagen. Den ändrade metoden för att beräkna verkligt värde har påverkat 2013 års resultat, se vidare not Nettoresultat Onoterade aktier och andelar.

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt värde utifrån balansdagens o•ciella marknadsnotering (oftast köpkurs) enligt fondens valda indexleverantör (Barclays, SEB). Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå värderas instrumentet med hjälp av allmänt veder- tagna värderingsmodeller som innebär att kassaflöden diskonteras till relevant värderingskurva.

Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt e™ektivräntemetoden baserat på upplupet anska™- ningsvärde. Det upplupna anska™ningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av framtida betalningar, där diskonteringsräntan utgörs av den e™ektiva räntan vid anska™ningstidpunkten. Detta innebär att förvärvade över- och undervärden periodiseras under återstående löptid eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad ränteintäkt.

Derivatinstrument

För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknads- priser inte finns att tillgå, värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller där indata utgörs av observerbara marknadsdata.

Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per ba- lansdagen redovisas som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som skulder. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs för valutaterminer periodiseras linjärt över terminskontraktets löptid och redovisas som ränta.

Återköpstransaktioner

Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. Det sålda värdepappret redovisas som ställd pant inom linjen i balansräkningen. Skillnaden mellan likvid i avistaledet och terminsledet periodiseras över löptiden och redovisas som ränta.

Värdepapperslån

Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper kan bestå av vär- depapper och/eller kontanter. I de fall Första AP-fonden har rätt att förfoga över erhållen kontantsäkerhet redo- visas denna i balansräkningen som en tillgång och en motsvarande skuld. I övriga fall redovisas den erhållna säkerheten inte i balansräkningen utan anges separat under rubriken ”Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden”. Under denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdepapper, samt säkerheter för dessa.

Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet

In- och utbetalningar som har skett mot pensions- systemet redovisas direkt mot fondkapitalet.

Provisionskostnader

Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdragspost under rörelsens intäkter. De utgörs av direkta transaktionskostnader såsom depåbanksarvoden och fasta arvoden till externa förvaltare samt fasta av- gifter för noterade fonder. Prestationsbaserade arvoden, som utgår när förvaltare uppnår en avkastning utöver överenskommen nivå där vinstdelning tillämpas, redovi- sas som avgående post under nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen.

Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar, för vilka återbetalning medges före vinstdelning och där återbetalning bedöms som sannolik, redovisas som anska™ningskostnad och kommer därmed ingå i det orealiserade resultatet. I övriga fall redovisas de som provisionskostnader

100

Skr. 2014/15:130

Bilaga 3

26 | RÄKENSKAPER OCH NOTER

FÖRSTA AP FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

Rörelsens kostnader

Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under rörelsens kostnader. Investeringar i inventarier samt egenutvecklad och förvärvad program- vara kostnadsförs i normalfallet löpande.

Skatter

Första AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige.

Skatt på utdelningar och kupongskatter som påföres i vissa länder nettoredovisas i resultaträkningen under respektive intäktsslag.

Fonden är från och med 2012 registrerad till mervär- desskatt och därmed skatteskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet. Fonden har inte rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd mervärdesskatt inkluderas i respektive kostnadspost.

NOT 1 Räntenetto

Mkr

2014

2013

Ränteintäkter

 

 

Obligationer och andra räntebärande

 

 

värdepapper

2ˆ364

2ˆ484

Derivat

431

733

Övriga ränteintäkter

13

10

Summa ränteintäkter

2 808

3 227

Räntekostnader

 

 

Derivat

–182

–164

Övriga räntekostnader

0

0

Summa räntekostnader

–182

–164

Summa räntenetto

2 626

3 063

 

 

 

NOT 2 Nettoresultat, noterade aktier och andelar

NOT 3 Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

Mkr

2014

2013

Realisationsresultat

69

986

Orealiserade värdeändringar

5ˆ977

3ˆ419

Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

6 046

4 405

En metodutveckling för värdering av innehav i onote- rade fastighetsbolag har skett i syfte att säkerställa en värdering till verkligt värde. Fr.o.m. 2013 värderas därför uppskjuten skatt till ett värde som används vid fastig- hetstransaktioner, vilket skiljer sig från den värdering som sker i fastighetsbolagens balansräkningar. Den ändrade metoden för beräkning av verkligt värde har påverkat 2013 års resultat med 1 175 mkr varav 850 mkr avser tidigare år. Värdeändringen är huvudsakligen hän- förlig till fondens innehav i Vasakronan.

NOT 4 Provisionskostnader

Mkr

2014

2013

Externa förvaltningsarvoden, noterade

 

 

tillgångar

–153

–104

Externa förvaltningsarvoden, onoterade

 

 

tillgångar

–109

–70

Övriga provisionskostnader, inklusive

 

 

depåbankskostnader

–17

–15

Provisionskostnader

–279

–189

I provisionskostnader ingår inte prestationsbaserade kostnader. Dessa har under året uppgått till 34 mkr (46 mkr) och reducerar nettoresultatet för den tillgång som förvaltats.

Externa förvaltararvoden för onoterade tillgångar redovisas som provisionskostnad i den mån avtalen ej medger återbetalning före vinstdelning i samband med framtida vinstgivande avyttringar. Under året har 84 mkr (85 mkr) redovisats som en del av tillgångens anska›- ningsvärde.

Mkr

2014

2013

Nettoresultat

8ˆ598

16ˆ696

Avgår courtage

–49

–61

Nettoresultat, noterade aktier och andelar

8 549

16 635

NOT 5

Personal

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2014

 

 

2013

 

Antal anställda

Totalt

Män

Kvinnor

Totalt

Män

Kvinnor

Medelantal anställda

51

36

15

49

36

13

Antal anställda vid årets utgång1

51

35

16

52

38

14

Antal personer i ledningsgruppen 2014-12-31

5

4

1

6

5

1

1) Vid utgången av 2013 var två personer projektanställda.

101

Skr. 2014/15:130

Bilaga 3

FÖRSTA AP FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

RÄKENSKAPER OCH NOTER | 27

 

 

 

Löner och

Pensions-

Varav

Sociala

 

Personalkostnader 2014, tkr

arvoden

kostnader

löneväxling

kostnader1

Summa

Styrelsens ordförande

113

 

 

36

149

Övriga styrelseledamöter (8 pers)

511

 

 

161

672

VD

2†731

2†369

1†260

1†434

6†534

Ledningsgrupp exklusive VD

 

 

 

 

 

Chef Kapitalförvaltning

2†694

437

 

952

4†083

Chef Ägarstyrning och kommunikaton

1†614

664

13

668

2†946

Chef AŒärsstöd

1†786

1†216

21

857

3†859

Chef HR

1†391

544

 

570

2†505

Övriga anställda2

56†230

19†572

3†383

21†854

97†656

Summa

67•070

24•802

4•677

26•532

118•404

Övriga personalkostnader

 

 

 

 

1 936

Summa personalkostnader

 

 

 

 

120•340

 

 

 

 

 

 

 

Löner och

Pensions-

Varav

Sociala

 

Personalkostnader 2013, tkr

arvoden

kostnader

löneväxling

kostnader1

Summa

Styrelsens ordförande

113

 

 

36

149

Övriga styrelseledamöter (8 pers)

508

 

 

154

662

VD

2†724

2†387

1†260

1†435

6†546

Ledningsgrupp exklusive VD

 

 

 

 

 

Chef Allokering

2†494

676

80

948

4†118

Chef Ägarstyrning och kommunikaton

1†607

640

13

660

2†907

Chef AŒärsstöd

1†531

1†405

252

822

3†758

Chef Extern förvaltning och Alternativa investeringar

2†552

819

302

1†001

4†372

Chef HR

1†320

600

63

560

2†480

Övriga anställda

46†434

17†590

2†041

18†683

82†707

Summa

59•283

24•117

4•011

24•299

107•699

Övriga personalkostnader

 

 

 

 

2†065

Summa personalkostnader

 

 

 

 

109 764

1)I sociala kostnader inkluderas även kostnad för löneskatt.

2)Inklusive kostnad för ersättning för utbetald och reserverad lön i samband med avveckling av personal

Första AP-fondens policy för ersättningar till ledande befattningshavare bygger på regeringens riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare och övriga anställda. Inga avvikelser från policyn eller riktlinjerna finns under 2014.

Löner och övriga förmåner

Styrelsearvoden fastställs av regeringen. I fondstyrnings- rapporten redogörs för arvode och närvaro per styrelse- ledamot. Styrelsen fastställer anställningsvillkoren för vd, efter beredning i ersättningsutskottet. Anställningsvillko- ren för fondens ledande befattningshavare beslutas av vd efter beredning i ersättningsutskottet. Samtliga anställda har individuella anställningsavtal. Sedan 1 januari 2010 har Första AP-fonden inga rörliga ersättningar. Uppsäg- ningstid, vid uppsägning från arbetsgivarens sida är för vd 18 månader. För ledningsgrupp och övriga anställda är den mellan 3 och 6 månader. Vissa avtal som ingåtts innan april 2009 innehåller avvikelser. Av kostnadsskäl omförhandlas inte dessa avtal.

Vid uppsägning från fondens sida kan avgångs- vederlag utgå upp till högst 18 månadslöner. Avgångs- vederlaget ska utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Såväl uppsägningslön som avgångsvederlag ska avräknas mot ersättning från ny

anställning eller inkomst av näringsverksamhet under utbetalningsperioden. Avgångsvederlag utbetalas aldrig längre än till 65 års ålder. Chefen för allokering och chefen för extern förvaltning och AI lämnade lednings- gruppen under 2014. En ny chef för kapitalförvaltningen tillträdde och tog plats i ledningsgruppen. Förändringar- na påverkar jämförelsesiŒrorna för 2013 och 2014.

Pensioner och liknande förmåner

I vd:s anställningsavtal förbinder sig fonden att betala 30 procent i pensionspremie. För den del av lönen som ger allmän pensionsrätt reduceras pensionspremien till 11,5 procent.

Första AP-fonden har från och med den 1 februari 2013 övergått till premiebestämd pensionsplan, BTP1, för personal som nyanställs. Pensionsavtalet är tecknat och överenskommet mellan parterna. Det innebär att fonden har två planer för tjänstepension, BTP1 som är premie- bestämd samt BTP2 som är förmånsbestämd.

All personal har möjlighet att löneväxla, bruttolön mot pensionspremie. Premieinbetalningen uppräknas då med fem procent vilket motsvarar skillnaden mellan löneskatt och sociala avgifter. Premieväxlingen är därför kostnads- neutral för fonden. Övriga förmåner är beskattningsbara och uppgår till mindre värden.

102

Skr. 2014/15:130

Bilaga 3

28 | RÄKENSKAPER OCH NOTER

FÖRSTA AP FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

NOT 6 Övriga förvaltningskostnader

Tkr

2014

2013

Lokalkostnader1

–10 448

–10 559

Köpta tjänster

–16 382

–11 439

Informations- och datakostnader

–24 298

–21 914

Övriga administrativa kostnader

–5 613

–6 911

Övriga förvaltningskostnader

–56 741

–50 823

I beloppet för köpta tjänster ingår

 

 

ersättning till revisionsbyråer enligt

 

 

nedanstående fördelning:

 

 

Ernst & Young:

 

 

Revisionsuppdrag

–929

–1 261

Revisionsverksamhet utanför

 

 

revisionsuppdraget

–23

–312

Övriga uppdrag2

–1 704

–584

 

–2 656

–2 157

KPMG

 

 

Övriga uppdrag3

–168

–155

1)Första AP-fonden hyr kontorslokaler av Vasakronan till markandsmässiga villkor.

2)Rådgivning bolagsstruktur, fastighets- och PE-investeringar samt skatte- rådgivning PE-investeringar.

3)Rådgivning och hantering av återbetalning av källskatt inom EU.

NOT 8 Onoterade aktier och andelar

NOT 7 Noterade aktier och andelar

Marknadsvärde, mkr

2014-12-31 2013-12-31

Svenska aktier

30 158

28 355

Utländska aktier

87 970

75 584

Andelar i svenska fonder

 

Andelar i utländska fonder

14 779

15 660

Totalt marknadsvärde

132 907

119 599

Per 2014-12-31 hade Första AP-fonden utlånat aktier till ett värde av 1,1 mdkr. Som säkerhet har statsobliga- tioner till ett värde av 1,2 mdkr mottagits. Den utlånade positionen och säkerheten marknadsvärderas dagligen. Säkerheten skall uppgå till minst 102 procent.

 

 

Marknads-

Fem största svenska aktieinnehaven

Antal

värde, mkr

Hennes & Mauritz B

12 637 869

4 115

Nordea Bank

34 083 577

3 098

Swedbank

13 290 483

2 598

Atlas Copco A o B

11 184 416

2 355

Skandinaviska Enskilda Banken A

22 606 509

2 251

Totalt

 

14 417

 

 

 

 

 

Marknads-

Fem största utländska aktieinnehaven

Antal

värde, mkr

Astra Zenaca Plc

1 978 379

1 084

Taiwan Semiconductor

10 436 197

906

ABB AG-Bearer

5 344 913

887

Samsung Electronics Co

163 515

858

Deere & Co

1 209 587

838

Totalt

 

4 573

En fullständig förteckning över samtliga noterade innehav vid halvårs- och helårsskiften finns på Första AP-fondens webbplats ap1.se

Verkligt värde, mkr

 

 

 

 

2014-12-31 2013-12-31

Svenska onoterade aktier och andelar: dotter- och intressebolag

 

 

14 912

11 010

Utländska onoterade aktier och andelar: dotter- och intressebolag

 

 

655

466

Övriga onoterade aktier och andelar

 

 

 

 

45 050

33 537

Totalt

 

 

 

 

60 617

45 007

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ägar-

Verkligt

Intresse- och dotterbolag

Säte

Org.nr

 

Antal

andel %

värde, mkr

Svenska Aktier och Andelar, intresse- och dotterbolag

 

 

 

 

 

Vasakronan Holding AB

Stockholm

556650-4196

 

1 000 000

25

6 949

Citihold Properties AB

Stockholm

556845-8631

 

2 820 342

50

2 130

Willhem AB

Göteborg

556797-1295

 

100 000

100

5 833

Totalt

 

 

 

 

 

14 912

Utländska Aktier och Andelar, intresse- och dotterbolag

 

 

 

 

 

First Australlan Farmland Pty Ltd

Australien

155 718 013,0

15 000 000

100

213

ASE Holdings S.à.r.l

Luxemburg

B 169327

 

37 780

38

442

Totalt

 

 

 

 

 

655

 

 

 

 

 

Fem största innehav onoterade aktier och andelar

Säte

Org.nr

Andel %

Anska—ningsvärde, mkr

Bridgewater Tailored All Weather Fund L.P.

 

Cayman Öarna

 

100

 

9 630

Triangular Fund L.P

 

Cayman Öarna

 

100

 

8 512

Hamilton Lane, Private Equity

 

USA

 

99

 

2 848

LGT, Private Equity

 

Guernsey

 

99

 

2 759

WP North America, Private Equity

 

USA

 

99

 

2 462

En fullständig förteckning över samtliga onoterade aktier och andelar finns på Första AP-fondens webbplats ap1.se

103

Skr. 2014/15:130

Bilaga 3

FÖRSTA AP FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

RÄKENSKAPER OCH NOTER | 29

 

 

NOT 9

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

 

NOT 12

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Verkligt värde, mkr

 

2014-12-31 2013-12-31

 

Mkr

2014-12-31

2013-12-31

Fördelning på emittenttyp

 

 

 

 

 

 

Upplupna ränteintäkter

 

753

 

802

Svenska staten

 

 

 

7 347

 

9 847

 

Upplupna utdelningar

 

103

 

80

Svenska kommuner

 

 

 

1 131

 

274

 

Övriga förutbetalda kostnader och

 

 

 

 

Svenska bostadsinstitut

 

 

 

7 604

 

8 220

 

upplupna intäkter

 

10

 

9

Övriga svenska företag

 

 

 

 

 

 

 

Förutbetalda kostnader och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

upplupna intäkter

 

866

 

891

Finansiella företag

 

 

 

11 413

 

9 705

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Icke-finansiella företag

 

 

11 117

 

13 285

 

 

 

 

 

 

 

Utländska stater

 

 

 

31 855

 

22 818

 

 

 

 

 

 

 

Övriga utländska emittenter

 

 

20 100

 

18 178

 

NOT 13

Övriga skulder

 

 

 

Totalt

 

 

 

 

90•567

 

82•327

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mkr

2014-12-31

2013-12-31

Fördelning på instrumenttyp

 

 

 

 

 

 

Fondlikvider

 

 

66

 

203

 

 

 

 

 

 

Övrigt

 

 

23

 

16

Realränteobligationer

 

 

 

22 960

 

20 675

 

 

 

 

Övriga obligationer

 

 

 

49 838

 

46 369

 

Övriga skulder

 

89

 

219

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Statsskuldsväxlar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Certifikat

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga instrument

 

 

 

17 769

 

15 283

 

 

 

 

 

 

 

NOT 14

Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader

Totalt

 

 

 

 

90•567

 

82•327

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mkr

2014-12-31

2013-12-31

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Upplupen prestationsbaserad avgift

 

0

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Upplupna förvaltararvoden

 

25

 

26

NOT 10

Derivat

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga upplupna kostnader

 

20

 

13

 

 

2014-12-31

2013-12-31

 

Förutbetalda intäkter och upplupna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

kostnader

 

 

45

 

39

 

 

Nominellt Verkligt

Nominellt Verkligt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mkr

 

värde

värde

värde

värde

 

 

 

 

 

 

 

Derivatinstrument med

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

positiva verkliga värden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

NOT 15

Fondkapital

 

 

 

Valutaterminer

2 388

479

71 243

1 891

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ränteterminer

3 636

 

 

36 557

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mkr

 

 

2014

2013

Aktieterminer

12 476

8

5 967

2

 

 

 

 

Ingående fondkapital

252•507

233•700

Swappar

 

505

6

1

1

 

 

 

Nettobetalning mot pensionssystemet:

 

 

 

Aktieoptioner

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Inbetalda pensionsavgifter

58 880

56 839

Innehavda, sälj

2 166

22

133

6

 

 

Utbetalda pensionsmedel

–63 775

–63 490

Innehavda, köp

1 642

107

885

26

 

 

Överflyttning av pensionsrätter till EG

 

–2

–2

SUMMA

 

22•813

622

114•786

1•926

 

Reglering av pensionsrätter

 

1

3

varav clearat

 

19 079

 

 

43 179

 

 

 

 

 

 

 

 

Administrationsersättning till

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Pensionsmyndigheten

–224

–230

Derivatinstrument med

 

 

 

 

 

 

 

Summa nettobetalning mot

 

 

 

negativa verkliga värden

 

 

 

 

 

 

 

Pensionssystemet

–5•120

–6•880

Valutaterminer

91 531

3 774

13 918

161

 

Årets resultat efter kostnader

36 424

25 687

Ränteterminer

22 166

 

 

1 866

 

 

Aktieterminer

3 884

 

 

1 529

 

 

Utgående fondkapital

283•811

252•507

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Swappar

 

2 828

99

8

8

 

 

 

 

 

 

 

Aktieoptioner

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utställda, köp

220

4

186

26

 

NOT 16

Poster inom linjen

 

 

 

Utställda, sälj

4 360

31

1 229

46

 

 

 

 

 

 

 

Summa

 

124•989

3•908

18•736

241

 

Mkr

 

 

2014

2013

varav clearat

 

30 630

 

 

3 395

 

 

För egen skuld ställda panter och

 

 

 

 

 

 

 

 

jämförlig säkerhet

inga

inga

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ingen derivatposition med negativt verkligt värde har en

 

Utlånade värdepapper mot annan säkerhet1

1 092

363

löptid överstigande 12 mån.

 

 

 

 

 

 

Utlämnad säkerhet för terminsažär

2 115

1 678

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utlämnad säkerhet för OTC-transaktioner2

3 247

136

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga ställd pant och jämförlig säkerhet

6•454

2•177

NOT 11

Övriga tillgångar

 

 

 

 

 

 

Investeringsåtaganden onoterade innehav

13 688

9 997

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Åtaganden

 

 

13•688

9•997

Mkr

 

 

2014-12-31 2013-12-31

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fondlikvider

 

 

 

 

26

 

241

 

Summa poster inom linjen

20•142

12•174

Fordran utländska skattemyndigheter

 

 

127

 

90

 

1 Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper:

1 162

383

Övriga tillgångar

 

 

 

9

 

4

 

Övriga tillgångar

 

 

 

162

 

335

 

2 Erhållna säkerhet för OTC-transaktioner

180

161

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

104

Skr. 2014/15:130

Bilaga 3

30 | RÄKENSKAPER OCH NOTER

FÖRSTA AP FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

NOT 17 Finansiella instrument, pris och värderingshierarki

I denna not lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestäms för de finansiella instrument som fonden använder sig av. Fondernas redovisnings- och värde- ringsprinciper följer den internationella redovisnings- standarden. Syftet är att lämna information om finan- siella tillgångars och skulders verkliga värde samt att säkerställa transparens och jämförbarhet mellan olika bolag. Detta innebär att upplysningarna om värderingen av tillgångar och skulder i balansräkningen tar hänsyn till om handel sker vid en aktiv eller inaktiv marknad samt om noterade priser finns tillgängliga vid värderingen.

Fondkapitalet värdering – marknadsnoterade tillgångar

Den största delen av fondens tillgångar är marknads- noterade med innebörden att de handlas på en aktiv marknad med priser som representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner. Huvuddelen av fondens marknadsnoterade tillgång- ar värderas dagligen till noterade marknadspriser och

utgörs av aktier, obligationer, derivat, fonder och valutor. Några fondinnehav med noterade innehav i underlig- gande värderas mindre frekvent än dagligen, exempelvis veckovis eller varannan vecka. Ett fåtal fondinnehav med noterade innehav i underliggande värderas endast månadsvis.

För så kallade OTC-derivat, baseras värderingen på antingen teoretisk modellvärdering eller på värdering från extern part. För fondens innehav i valutaterminer baseras värderingen på en teoretisk modellvärdering, där modellens subjektiva inslag i dagsläget uteslutan- de är valet av räntekurvor och metod för beräkning och uppskattning av framtida värde (interpolering och extrapolering). Samma metodik används för depositer, kortfristiga certifikat och liknande instrument. För övriga OTC-derivat används uteslutande värdering från extern part som jämförelse mot fondens egna värderingar.

I perioder då likviditet för marknadsnoterade papper saknas på marknaden, krävs en ökad grad av subjektivi- tet vid värdering. Marknaden karaktäriseras vid sådana förhållanden av kraftigt ökade skillnader mellan köp och säljkurser, som även kan skilja markant mellan mark- nadsaktörer. Fonden har vid sådana tillfällen en konser- vativ värderingsansats.

Fondkapitalet värdering – alternativa investeringar

För tillgångar som inte värderas på en aktiv marknad tillämpas olika värderingsmetoder vid bestämning av verkligt värde. Verkligt värde motsvarar det pris som fastställs vid en normal försäljning mellan två oberoende parter. Första AP-fondens onoterade placeringar utgörs av investeringar i hedgefonder, riskparitetsfonder, private equity fonder, fastighetsbolag och fastighetsfonder. Investeringar i onoterade hedgefonder och riskparitets-

fonder värderas vanligtvis med en månads eftersläpning. Dessa fonder investerar i huvudsak i marknadsnotera- de värdepapper. Värdering av fondandelar baseras på samma principer som för marknadsnoterade tillgångar. Investeringar i private equity fonder värderas enligt IPEV:s rekommendationer (International Private Equity and Venture Capital Guidelines) eller likvärdiga principer. Enligt IPEV kan värderingen baseras på genomförda transaktioner, marknadsmässiga multipler vid värdering, nettotillgångarnas värde eller en diskontering av fram- tida kassaflöde. Värderingen av fondens investeringar

i private equity fonder baseras på senaste tillgängliga rapportering. Då rapporteringen från private equity fonder erhålles med en tidsmässig eftersläpning, baseras fondens bokslut i allmänhet på rapportering per den 30 september 2014 justerad för kassaflöden för tiden där- efter och fram till bokslutdagen. I ett läge med lånsiktigt stigande avkastning på aktiemarknader innebär detta att fonden har en lägre värdering i bokslutet än den som senare inrapporteras från private equity förvaltare. Investeringar i fastighetsbolag värderas enligt IFRS och branschpraxis fastställd i IPD:s rekommendationer. Värderingen bygger på en diskontering av framtida hyresintäkter, driftskostnader och försäljningspriser med marknadsmässiga avkastningskrav. Vad gäller värde- ringen av uppskjuten skatt i ett fastighetsbolag värderas denna till verkligt värde, det vill säga en diskontering av framtida skatte˜ekter med en ränta som är relevant för det enskilda bolaget. Investeringar i fastighetsfonder värderas enligt rekommendationer från branschorgan såsom INREV.

Verkligt värde

Verkligt värde för ett finansiellt instrument definieras som det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras. Detta ska ske mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har ett intres-

se av att transaktionen genomförs. Beroende på vilken marknadsdata som finns tillgänglig vid värderingen av de finansiella instrumenten delas dessa in i tre nivåer:

Nivå 1: Ett finansiellt instrument tillhör nivå 1 om det finns noterade priser på aktiva marknader för identiska tillgångar och skulder och om instrumentet värderas minst var 3:e dag.

Nivå 2: Finansiella instrument som inte tillhör nivå 1 tillhör istället nivå 2 om det finns noterade priser på inaktiva marknader, om instrumenten värderas mindre frekvent än var 3:e dag, eller om värdet kan härledas från noterade priser.

Nivå 3: Instrumenten tillhör nivå 3 om de inte kan hänföras till nivå 1 eller nivå 2. I dessa fall kan inte observerbara marknadsdata användas för värderingen. Värderingar baseras på information med hänsyn till omständigheterna och kan kräva ett betydande mått av uppskattningar från fondledningen.

105

Skr. 2014/15:130

Bilaga 3

FÖRSTA AP FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

RÄKENSKAPER OCH NOTER | 31

 

 

Aktiv marknad

En aktiv marknad definieras av att noterade priser med lätthet och regelbundenhet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare eller dylikt och att prissättning på trans- aktionerna skett enligt a€ärsmässiga villkor. I princip är det endast aktier för noterade företag, valutor samt rän- tebärande papper som är utgivna av stat, kommun, ban- ker eller större företag som handlas på en aktiv marknad och därmed kan ingå i nivå 1. Att finansiella instrument handlas på en aktiv marknad är dock inte tillräckligt för

att instrumentet ska räknas till nivå 1. Exempelvis handlas valutaderivat på mycket aktiva marknader men räknas till nivå 2 eftersom värdet måste härledas från priser på andra instrument.

Inaktiv marknad

En inaktiv marknad kännetecknas av låg handelsvolym och att handelsaktiviteten är mycket lägre än på en aktiv marknad. Tillgängliga priser varierar kraftigt över tid eller mellan marknadsaktörerna. Priserna är ofta inaktuella.

Finansiella tillgångar och skulder, utgående balans 2014-12-31, mkr

Nivå 1

Nivå 2

Nivå 3

Totalt

Finansiella tillgångar

 

 

 

 

Aktier och andelar, noterade

130Š459

2Š448

 

132Š907

Aktier och andelar, onoterade

 

 

60Š617

60Š617

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

76Š540

9Š117

4Š910

90Š567

Derivat

 

622

 

622

Total summa tillgångar värderade till

206 999

12•187

65•527

284•713

Finansiella skulder

 

 

 

 

Derivat

 

–3Š908

 

–3Š908

Total summa skulder värderade till

0

–3•908

0

–3•908

Finansiella tillgångar och skulder

206•999

8•279

65•527

280•805

Finansiella tillgångar och skulder, utgående balans 2013-12-31, mkr

Nivå 1

Nivå 2

Nivå 3

Totalt

Finansiella tillgångar

 

 

 

 

Aktier och andelar, noterade

119Š599

 

0

119Š599

Aktier och andelar, onoterade

0

722

44Š285

45Š007

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

72Š527

2Š472

7Š328

82Š327

Derivat

0

1Š926

0

1Š926

Total summa tillgångar värderade till

192•126

5•120

51•613

248•859

Finansiella skulder

 

 

 

 

Derivat

 

–241

 

-241

Total summa skulder värderade till

0

–241

0

-241

Finansiella tillgångar och skulder

192•126

4•879

51•613

248•618

Förändring nivå 3, mkr

 

2014

 

2013

Aktier och andelar, onoterade, ingående balans

 

44•285

 

26•650

Omklassificering från nivå 2, ingående balans 2014

 

722

 

 

Köp

 

5Š632

 

14Š429

Sälj

 

–1Š903

 

–424

Värdeändring

 

11Š881

 

3Š630

Förändring aktier och andelar, onoterade

 

16•332

 

17•635

Aktier och andelar, onoterade, utgående balans

 

60•617

 

44•285

Obligationer och andra räntebärande tillgångar, ingående balans

 

7•328

 

7•655

Köp

 

673

 

440

Sälj

 

–3Š233

 

–780

Värdeändring

 

142

 

13

Förändring obligationer och andra räntebärande tillgångar

 

–2•418

 

–327

Obligationer och andra räntebärande tillgångar, utgående balans

 

4•910

 

7•328

Summa förändring nivå 3

 

13•914

 

17•308

Av ovan redovisad värdeändring var 99% (98%) orealiserat per balansdagen. Fonden har en övervägande andel pla- ceringar i nivå 1 där värderingen är hämtad från oberoende och välrenommerade värderingskällor. Noterade aktier i nivå 2 avser noterade fondandelar, där uppdatering av pris sker mindre frekvent än var tredje dag. Under 2014 har ett

onoterat innehav omklassificerats från nivå 2 till nivå 3. Fyra noterade innehav har omklassificerats från nivå 1 till nivå 2.

106

Skr. 2014/15:130

Bilaga 3

32 | RÄKENSKAPER OCH NOTER

FÖRSTA AP FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

Riskprofiler

Alla placeringar på finansiella marknader innebär ett risktagande. De mest betydande riskerna kan delas in i tre grupper: investeringsrisker, förvaltningsrisker och operationella risker. Investeringsriskerna kan dessutom

delas in i marknadsrisk, likviditetsrisk och kreditrisk. Fon- dens viktigaste investeringsrisk är marknadsrisken vilket är risken att värdet på en tillgång förändras. Marknads- risken kan kvantifieras och brukar anges i standardavvi- kelse för avkastningen (volatilitet), value at risk, expected shortfall och andra mått.

Likviditetsrisken är risken att omsättningen i ett in- strument är låg, vilket kan leda till en stor skillnad mellan köp- och säljkurser och därmed höga transaktionskost- nader, eller att det inte är möjligt att sälja instrumentet vid den tidpunkt som önskas. Fondens aktieplaceringar sker på noterade marknader och har i de flesta fall en hög likviditet. Alternativa investeringar har låg likviditet. I tabellen nedan redovisas förfallostrukturen för fondens obligationsportfölj.

Kreditrisk uppstår vid investeringar i obligationer och risken för att emittenten inte kan fullgöra sina skyldig- heter och i värsta fall betalningsinställelse. Kreditrisk uppskattas av kreditratinginstitut. För att begränsa denna risk investerar fonden endast i liten omfattning i obliga- tioner med sämre rating än BBB.

Kreditrisk uppstår även när det föreligger en risk att motparter inte fullgör sina åtaganden mot fonden.

Motpartsrisker uppstår vid handel med värdepapper och OTC kontrakt. För att begränsa denna risk limiteras och diversifieras denna handel. För motparter med handel i OTC kontrakt krävs hög kreditvärdighet från ratinginsti- tut och tecknade nettingavtal (ISDA-avtal).

Känslighetsanalys: Redovisning av marknadsrisk

Prognostiserad risk

Tillgångarnas förväntade marknadsrisk presenteras i känslighetsanalysen enligt tabell nedan. Beräkningarna är gjorda utifrån fondens portföljsammansättning per 31 december 2014 och historiska marknadsavkastningar. Känslighetsanalysen är gjord genom simulering av avkastningsutfall för fondens tillgångar. Genom att den historiska avkastningsfördelningen används för simu- leringen tas hänsyn till eventuella extrema utfall. Det innebär att antaganden om normalfördelning inte behö-

ver göras. Simuleringarna som redovisas i tabellen görs för ett kort riskperspektiv. I simuleringen används ett års datahistorik och risken presenteras för en horisont om en dags värdeförändring. Simuleringen utgår från en ge- mensam standard som Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden enats om.

Simuleringen visas med två olika men relaterade riskmått. Value at Risk visar det resultat som fonden överträ™ar med 95 procents sannolikhet. Måttet Expec- ted Shortfall estimerar storleken på den förlust som kan inträ™a med 5 procents sannolikhet. Expected Shortfall visar den förväntade förlusten givet att förlusten är stör- re än Value at Risk-måttet.

Fondens risk mätt som prognostiserad volatilitet upp- gick till 6,9 procent i årstakt för fondens totala portfölj per den sista december. Tillgångsslaget valuta visar fon- dens sammantagna valutarisk medan övriga tillgångar i tabellen är säkrade för valutarisk. Tabellen visar diver- sifieringsvinsten som kommer av att fonden placerar i olika tillgångar som tillsammans minskar fondens risk för förlust jämfört med tillgångarnas risk var för sig.

Realiserad risk

Beräkningen av genomsnittlig realiserad risk görs utifrån en gemensam standard som Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden enats om och som bygger på princi- pen att riskberäkningen skall återspegla marknadsvärde- ring av fondens samtliga tillgångar. Värderingsfrekven- sen är bestämd till kvartal och perioden för beräkningen bestämd till tio år. För totalportföljen har därför den realiserade standardavvikelsen för de senaste tio åren uttryckt i årstakt beräknas utifrån kvartalsdata.

Första AP-fondens genomsnittliga realiserade risk för den senaste 10 årsperioden var 8,65 procent baserat på denna beräkningsmetodik.

Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden har även överenskommit att redovisa genomsnittlig realiserad risk under det senaste året för totalportföljen och de tillgångar som marknadsvärderas dagligen. För denna beräkning av standardavvikelse används dagsdata. Den genomsnittliga realiserade risken under året var 5,4 procent för totala portföljen respektive 6,4 procent för den dagligt marknadsvärderade delen av portföljen. Andelen av portföljen som marknadsvärderas dagligen var vid utgången av året 77 procent.

107

Skr. 2014/15:130

Bilaga 3

FÖRSTA AP FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

RÄKENSKAPER OCH NOTER | 33

 

 

Känslighetsanalys marknadsrisk, per 31 dec

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Volatilitet

Value at Risk

Expected Shortfall

Value at Risk

Expected Shortfall

 

 

 

Årstakt %

årstakt, mkr

 

årstakt, mkr

en dag, mkr

en dag, mkr

 

 

2014

2013

2014

2013

2014

 

2013

2014

2013

2014

2013

Aktier

 

8,4

9,5

–18 478 –18 481

–27 396

–26 923 –2 005

–1 146

–1 699 –1 670

Räntebärande

 

1,1

1,8

–1 623 –2 208

–2 080

–3 074 –1 146

–137

–129

–191

Alternativa Investeringar

11,8

9,7

–7 931 –8 792

–10 490 –14 051

–492

–545

–651

–871

Valuta

 

9,6

9,5

–10 744 –10 656

–13 215 –13 273

–666

–661

–820

–823

Bidrag från Diversifiering

–2,5

–3,7

6 454 15 005

11 767 22 018

400

931

730

1 366

Likvidportföljen

 

6,8

6,4

–27 250 –20 656

–34 310

–28 846 –1 690

–1 281

–2 128 –1 789

Portföljen Totalt

 

6,9

6,0

–32•323

–25•132

–41•413

–35•303 –2•005

–1•559

–2•568

–2•189

Likviditetsrisk (förfallostruktur), per 31 dec

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Löptid år, mkr

< 1

 

1 < 3

 

3 < 5

 

 

5 < 10

> 10

Total balans

 

2014

2013

2014

2013

2014

 

2013

 

2014

2013

2014

2013

2014

2013

Nominellt stat

485

0

526

1 200

8 955

 

2 303

 

7 773

9 244

2 668

3 509

20 407 16 256

Nominellt kredit

4 428

1 773

10 277

10 451

10 581

10 406

8 868

10 940

2 508

2 473

36 662 36 043

Realt

2 794

155

3 294

4 860 5 658

 

3 258

 

5 413

7 878

5 903

4 611

23 062 20 762

Totalt

7•707

1•928

14•097

16•511

25•194

15•967

22•054

28•062

11•079

10•593

80•131

73•061

Redovisning av förfallostruktur

Förfallostrukturen för obligationer presenteras i tabel- len ovan. Fondens räntebärande tillgångar ger enligt nuvarande förfallostruktur inbetalningar till fonden som överstiger de utbetalningar till pensionssystemet som prognosticeras. Fonden kan därmed möta de prognosti- cerade kraven på utbetalningar till pensionssystemet.

Redovisning av kreditrisk

Kreditrisken för obligationer uppskattas via indelning i olika ratingklasser. Första AP-fonden använder ratingin- stituten Standard & Poor och Moodys. Ratinginstituten lämnar ett omdöme som anger en obligations kreditrisk där högsta kreditrating är AAA. Fonden har ett begrän- sat innehav i obligationer med rating BBB, 10 444 mkr, och innehav med sämre rating,

Kreditrisk, per 31 dec

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Rating mkr

 

AAA

 

AA

A

 

 

BBB

Total balans

 

2014

2013

2014

2013

2014

2013

2014

2013

2014

2013

2014

2013

Nominellt stat

7 645

6 704

11 852

7 100

0

0

910

2 453

0

0

20 407 16 256

Nominellt kredit

15 191

11 151

2 053

6 350

7 990

8 651

4 383

3 272

7 045

6 619

36 662

36 043

Realt

11 681

9 243

6 230

7 985

0

0

5 151

3 534

0

0

23 062

20 762

Totalt

34•517

27•098

20•135

21•435

7•990

8•651

10•444

9•259

7•045

6•619

80•131

73•061

1) Redovisning av räntebärande värdepappers kreditrisk utifrån ratingbetyg utgivna av välrenommerade ratinginstitut.

108

Skr. 2014/15:130

Bilaga 3

34 | RÄKENSKAPER OCH NOTER

FÖRSTA AP FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

NOT 18 Finansiella tillgångar och skulder som nettas eller lyder under kvittningsavtal

 

 

Nettade

Nettobelopp

Relaterade belopp som inte nettas

 

Summa

 

 

 

 

 

 

 

Brutto-

belopp i

i balans-

Finansiella

Säkerheter

Netto-

 

i Balans-

2014-12-31, mkr

belopp

Balansräkning

räkningen

Instrument

erhållna

belopp

Övrigt1

räkningen

Tillgångar

 

 

 

 

 

 

 

 

Ej likviderade tillgångar

-

-

-

-

-

-

26

26

Derivat

551

-

551

551

0

0

71

622

Summa tillgångar

551

-

551

551

0

0

97

648

Skulder

 

 

 

 

 

 

 

 

Ej likviderade skulder

-

-

-

-

-

-

66

66

Derivat

3 873

-

3 873

551

3 247

75

35

3 908

Summa skulder

3 873

-

3 873

551

3 247

75

101

3 974

 

 

Nettade

Nettobelopp

Relaterade belopp som inte nettas

 

Summa

 

 

 

 

 

 

 

Brutto-

belopp i

i balans-

Finansiella

Säkerheter

Netto-

 

i Balans-

2013-12-31, mkr

belopp

Balansräkning

räkningen

Instrument

erhållna

belopp

Övrigt1

räkningen

Tillgångar

 

 

 

 

 

 

 

 

Ej likviderade tillgångar

649

649

0

0

241

241

Derivat

1ƒ899

1ƒ899

170

0

1ƒ729

27

1ƒ926

Summa tillgångar

2†548

649

1†899

170

0

1†729

268

2†167

Skulder

 

 

 

 

 

 

 

 

Ej likviderade skulder

651

649

2

2

201

203

Derivat

223

223

170

0

53

18

241

Summa skulder

874

649

225

170

0

55

219

444

1) Övriga instrument i balansräkningen som ej lyder under kvittningsavtal

Tabellen ovan visar finansiella tillgångar och skulder som presenteras netto i balansräkningen eller som har rättigheter förknippade med rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal. Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när fonden har en legal rätt att netta under normala a–ärsförhållanden och i händelse av insolvens, och om det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga

likvid för skulden samtidigt.Finansiella tillgångar och skulder som lyder under rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal som inte presenteras netto i balansräkningen är arrangemang som vanligtvis träder i laga kraft i händelse av insolvens men inte under nor- mala a–ärsförhållanden eller arrangemang där fonden inte har intentionen att avveckla positionerna samtidigt.

109

Skr. 2014/15:130

Bilaga 3

FÖRSTA AP FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

RÄKENSKAPER OCH NOTER | 35

 

 

STYRELSENS FÖRSÄKRAN

Härmed försäkras att, såvitt vi känner till, årsredovisningen är upprättad i överens- stämmelse med god redovisningssed och de av AP-fonderna gemensamt utarbetade redovisnings- och värderingsprinciperna samt att lämnade uppgifter stämmer med faktiska förhållanden och att ingenting av väsentlig betydelse är utelämnat som skulle kunna påverka den bild av fonden som skapats av årsredovisningen.

Stockholm den 18 februari 2015

 

Urban Karlström

Annika Sundén

 

Ordförande

Vice ordförande

 

Göran Arrius

Ulf Axelson

Anna Hesselman

Anders Knape

Eva Redhe Ridderstad

 

Per Nordberg

Ola Pettersson

 

Vår revisionsberättelse har lämnats den 19 februari 2015

Jan Birgerson

Peter Strandh

Auktoriserad revisor

Auktoriserad revisor

Förordnad av regeringen

Förordnad av regeringen

110

Skr. 2014/15:130

Bilaga 3

36 | RÄKENSKAPER OCH NOTER

FÖRSTA AP FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

REVISIONSBERÄTTELSE

För Första AP-fonden, org. nr 802005-7538.

Rapport om årsredovisningen

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Första AP-fonden för år 2014. Fondens årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 16–35.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna pensions- fonder och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentli- ga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisions- sed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkes- etiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåll- er väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder in- hämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur fonden upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att

utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om e’ektiviteten i fondens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsen- ligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräck- liga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

december 2014 och av dess finansiella resultat för året enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Förvaltningsbe- rättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balans- räkningen fastställes.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även gran- skat inventeringen av de tillgångar som Första AP-fon- den förvaltar. Vi har också granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Första AP-fonden för 2014.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna samt för förvalt- ningen av fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om resultatet av vår granskning och inventeringen av de tillgångar som fonden förvaltar samt om förvaltningen i övrigt på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om inventeringen av tillgångarna har vi granskat fondens inventering samt ett urval av underlagen för denna.

Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen i övrigt har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i fonden för att kunna bedöma om någon styrelseleda-

mot eller verkställande direktören har handlat i strid med lagen om allmänna pensionsfonder.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckli- ga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträ’ande inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen.

Stockholm den 19 februari 2015

Uttalanden

 

 

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i

 

 

enlighet med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfon-

 

 

der och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande

 

 

bild av Första AP-fondens finansiella ställning per den 31

Jan Birgerson

Peter Strandh

 

Auktoriserad revisor

Auktoriserad revisor

 

Förordnad av regeringen

Förordnad av regeringen

111

Skr. 2014/15:130

Bilaga 4

Året i korthet

Årets utveckling innebär att Andra AP-fondens avkastning överträffar fondens långsiktiga avkastningsantagande. De senaste fem åren har fondens genomsnittliga årliga reala avkastning uppgått till 8,7 procent och de senaste tio åren har avkastningen varit 6,1 procent. 2014 var ett starkt år, främst för fondens investeringar i såväl onoterade som noterade aktier. För sjätte året i rad var netto ödet till pensionssystemet negativt och fonden har nu totalt betalat ut nästan 25 mdkr för att täcka det löpande underskottet i pensionssystemet.

Fondkapital

293,9 mdkr

Fondkapitalet uppgick till 293,9 (264,7) mdkr den 31 december 2014 och belastades av ett nettout öde till pensionssystemet på –5,1 (–6,9) mdkr.

Avkastning

Svenska aktier

16,8 %

Avkastningen för svenska aktier uppgick till 16,8 (27,2) procent.

Resultat

34,3 mdkr

Årets resultat uppgick till 34,3 (30,1) mdkr.

Relativ avkastning

0,5 %

Den relativa avkastningen för fondens totala portfölj, exklusive alternativa investeringar och kostnader, uppgick till 0,5 (0,4) procent.

Översikt sedan start

Kostnader

0,07 %

Rörelsens kostnader, uttryckt som förvaltningskostnadsandel, var fortsatt låga och uppgick till 0,07 (0,07) procent.

Total avkastning

13,3 %

Avkastningen på den totala portföljen uppgick till 13,3 (12,8) procent, exklusive provisionskostnader och rörelsens kostnader. Inklusive dessa kostnader avkastade portföljen 13,1 (12,7) procent.

 

2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008

2007

2006

2005

2004

2003

2002

2001

Fondkapital, mnkr

293 907

264 712

241 454

216 622

222 507

204 290

173 338

227 512

216 775

190 593

158 120

140 350

117 090

133 493

Netto öden Pensions-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

myndigheten, mnkr

–5 120

–6 880

–3 788

–1 240

–4 041

–3 906

884

2 019

1 676

2 905

1 651

2 567

5 002

4 523

Årets resultat, mnkr

34 315

30 138

28 620

–4 645

22 258

34 858

–55 058

8 718

24 506

29 568

16 119

20 693

–21 405

–5 005

Avkastning total

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

portfölj före provisions-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

och rörelsekostnader, %

13,3

12,8

13,5

–1,9

11,2

20,6

–24,0

4,2

13,0

18,7

11,6

17,8

–15,3

–3,7

Relativ avkastning på noterade

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

tillgångar, exkl. alternativa

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

investeringar, provisions- och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

rörelsekostnader, %1

0,5

0,4

1,1

–0,3

0,8

0,7

–1,8

–0,4

0,2

0,2

–0,6

–0,5

–0,4

1,7

Aktiv risk ex post, %

0,3

0,3

0,3

0,3

0,3

0,6

1,0

0,7

0,7

0,5

0,5

0,6

1,0

1,7

Valutaexponering, %

24

23

20

16

12

10

12

11

12

11

10

8

7

10

Andel extern förvaltning, %

28

25

29

29

23

24

22

24

17

28

37

45

38

82

1 Relativ avkastning avser skillnad i avkastning mellan en portfölj och dess jämförelse- eller referensindex.

113

Skr. 2014/15:130

Bilaga 4

Räkenskaper

Resultaträkning

Belopp i mnkr

Not

Jan–dec 2014

Jan–dec 2013

Rörelsens intäkter

 

 

 

Räntenetto

1

2 948

3 428

Erhållna utdelningar

 

4 747

3 317

Nettoresultat, noterade aktier och andelar

2

10 437

24 753

Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

3

3 081

3 679

Nettoresultat, räntebärande tillgångar

 

2 916

–1 913

Nettoresultat, derivatinstrument

 

577

–278

Nettoresultat, valutakursförändringar

 

10 090

–2 425

Provisionskostnader, netto

4

–286

–245

Summa rörelsens intäkter

 

34 510

30 316

Rörelsens kostnader

 

 

 

Personalkostnader

5

–118

–112

Övriga administrationskostnader

6

–77

–66

Summa rörelsens kostnader

 

–195

–178

 

 

 

 

ÅRETS RESULTAT

 

34 315

30 138

52 Andra AP-fondens Årsredovisning 2014

114

Skr. 2014/15:130

Bilaga 4

Balansräkning

Belopp i mnkr

Not

2014-12-31

2013-12-31

TILLGÅNGAR

 

 

 

Aktier och andelar

 

 

 

Noterade

7

147 040

129 335

Onoterade

8

39 782

30 508

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

9

109 451

91 279

Derivatinstrument

10

2 360

9 631

Kassa och bankmedel

 

4 818

2 383

Övriga tillgångar

11

97

951

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

12

1 540

1 656

SUMMA TILLGÅNGAR

 

305 088

265 743

FONDKAPITAL OCH SKULDER

 

 

 

Skulder

 

 

 

Derivatinstrument

10

9 728

946

Övriga skulder

13

1 378

20

Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader

14

75

65

Summa skulder

 

11 181

1 031

Fondkapital

15

 

 

Ingående fondkapital

 

264 712

241 454

Nettobetalningar mot pensionssystemet

 

–5 120

–6 880

Årets resultat

 

34 315

30 138

Summa fondkapital

 

293 907

264 712

 

 

 

 

SUMMA FONDKAPITAL OCH SKULDER

 

305 088

265 743

Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden

16

 

 

Övriga ställda panter och jämförliga säkerheter

 

10 552

5 075

Åtaganden

 

21 725

8 650

Andra AP-fondens Årsredovisning 2014

53

115

Skr. 2014/15:130

Bilaga 4

Redovisnings- och värderingsprinciper

Redovisnings- och värderingsprinciper

Andra AP-fonden, organisationsnummer 857209-0606, är en av buffertfonderna inom det svenska pensionssystemet med säte i Göteborg. Årsredovisning för räkenskapsåret 2014 har godkänts av styrelsen den 17 februari 2015. Resultaträkning och balans- räkning ska fastställas av regeringen.

Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska års- redovisningen upprättas med tillämpning av god redovisnings- sed, varvid de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas till marknadsvärdet. Med denna utgångspunkt har Första till Fjärde AP-fonderna utarbetat gemensamma redovisnings- och värderingsprinciper vilka har tillämpats och sammanfattas nedan.

Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas suc- cessivt till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. Efter- som IFRS är under omfattande omarbetning, har anpassningen hittills inriktats mot informationskrav enligt IFRS 7 och IFRS 13. En fullständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka redo- visat resultat och kapital. Mot nu gällande IFRS är enda större skill- naden att koncernredovisning och kassa ödesanalys ej upprättas. Redovisningsprinciperna avseende nettoredovisning av ej likvide- rade fordringar och ej likviderade skulder samt repor och derivat- instrument har anpassats till IFRS (IAS 32) regler. Principföränd- ringen påverkar endast posterna ”Derivatinstrument” på tillgångs- respektive skuldsidan i balansräkningen. Jämförelsesiff- rorna för föregående år har omräknats. Övriga redovisnings- och värderingsprinciper är oförändrade jämfört med föregående år.

Affärsdagsredovisning

Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarkna- den redovisas i balansräkningen per affärsdagen, det vill säga vid den tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna övergår mellan parterna. Fordran på eller skulden till motparten mellan affärsdag och likviddag redovisas under övriga tillgångar respektive övriga skulder. Övriga transaktioner, framför allt trans- aktioner avseende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen per likviddagen, vilket överensstämmer med marknadspraxis.

Nettoredovisning

Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräk- ningen när det nns en legal rättighet att nettoredovisa trans- aktioner och det nns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt.

Omräkning av utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den valutakurs som gäller på transaktionsdagen.

54 Andra AP-fondens Årsredovisning 2014

På balansdagen räknas tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska kronor till balansdagens valutakurser.

Värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta uppdelas i en del som är hänförlig till värdeförändringen av till- gången eller skulden i lokal valuta och en del som är orsakad av valutakursförändringen. Valutakursresultat som uppstår vid för- ändring av valutakurs redovisas i resultaträkningen på raden Nettoresultat, valutakursförändringar.

Aktier i dotterbolag/intressebolag

Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas aktier i dotter- bolag/intressebolag till verkligt värde. Verkligt värde bestäms enligt samma metoder som tillämpas för onoterade aktier och andelar. Krav på att upprätta koncernredovisning föreligger inte.

Värdering av nansiella instrument

Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas i resultaträkningen. I raderna Nettoresultat per tillgångsslag ingår således såväl realiserade som orealiserade resultat. I de fall hänvisning nedan sker till vald indexleverantör, se sidan 14 i års- redovisningen för information kring aktuella index. Nedan beskrivs hur verkligt värde fastställs för fondens olika placeringar.

Noterade aktier och andelar

För aktier och andelar som är upptagna till handel vid en regle- rad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde uti- från balansdagens of ciella marknadsnotering enligt fondens valda indexleverantör, oftast genomsnittskurs. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. Erlagda courtagekostnader resultatförs under netto- resultat noterade aktier.

Onoterade aktier och andelar

För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde baserat på värdering erhållen från motparten eller annan extern part. Värderingen uppdateras då ny värdering erhållits och justeras för eventuella kassa öden fram till bokslutstillfället. I de fall fonden på goda grunder bedömer att värderingen är felak- tig sker en justering av erhållen värdering.

Värderingen avseende onoterade andelar följer IPEV:s (Inter- national Private Equity and Venture Capital Valuation Guideli- nes) principer eller likvärdiga värderingsprinciper och ska i första hand vara baserat på transaktioner med tredje part, men även andra värderingsmetoder kan användas.

116

Skr. 2014/15:130

Bilaga 4

Värdering avseende onoterade fastighetsaktier baseras på en värdering enligt substansvärdemetoden i den mån aktien inte varit föremål för transaktioner på en andrahandsmarknad. En metodutveckling för värdering av innehav i onoterade fastig- hetsbolag skedde 2013 i syfte att säkerställa värdering till verk- ligt värde. Från och med 2013 värderas uppskjutna skatteskulder till ett värde som används vid fastighetstransaktioner vilket skiljer sig mot den värdering som sker i redovisningen hos fast- ighetsbolagen. Den ändrade metoden för att beräkna verkligt värde påverkar resultatet från och med 2013, se vidare not Nettoresultat onoterade aktier och andelar.

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt värde utifrån balansdagens of ciella marknadsnotering (oftast köpkurs) enligt fondens valda indexleverantör. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte nns att tillgå, vär- deras instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderings- modeller som innebär att kassa öden diskonteras till relevant värderingskurva.

Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivränte- metoden baserat på upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna anskaffningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av framtida betalningar, där diskonteringsräntan utgörs av den effektiva räntan vid anskaffningstidpunkten. Detta innebär att förvärvade över- och undervärden periodiseras under återstående löptid eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad ränteintäkt.

Derivatinstrument

För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på note- ringar vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte nns att tillgå, värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värde- ringsmodeller där indata utgörs av observerbara marknadsdata.

Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som skulder. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs för valutaterminer periodiseras linjärt över termins- kontraktets löptid och redovisas som ränta.

Återköpstransaktioner

Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. Det sålda värdepappret redovisas som ställd pant inom linjen i balansräkningen. Skillnaden mellan likvid i avistaledet och terminsledet periodiseras över löptiden och redovisas som ränta.

Värdepapperslån

Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper kan bestå av värdepapper och/eller kontanter. I de fall Andra AP-fonden har rätt att förfoga över erhållen kontant- säkerhet redovisas denna i balansräkningen som en tillgång och en motsvarande skuld. I övriga fall redovisas den erhållna säker- heten inte i balansräkningen utan anges separat under rubriken ”Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden”. Under denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdepapper, samt säkerheter för dessa.

Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet

In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet redovisas direkt mot fondkapitalet.

Provisionskostnader

Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdragspost under Rörelsens intäkter. De utgörs av direkta transaktionskostnader såsom depåbanksarvoden och fasta arvo- den till externa förvaltare samt fasta avgifter för noterade fon- der. Prestationsbaserade arvoden, som utgår när förvaltare upp- når en avkastning utöver överenskommen nivå där vinstdelning tillämpas, redovisas som avgående post under nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen.

Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar, för vilka återbetalning medges före vinstdelning och där återbetalning bedöms som sannolik, redovisas som anskaffningskostnad och kommer därmed ingå i det orealiserade resultatet. I övriga fall redovisas de som provisionskostnader.

Rörelsens kostnader

Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under rörel- sens kostnader. Investeringar i inventarier samt egenutvecklad och förvärvad programvara kostnadsförs i normalfallet löpande.

Skatter

Andra AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige.

Skatt på utdelningar och kupongskatter som påförs i vissa länder nettoredovisas i resultaträkningen under respektive intäktsslag.

Fonden är från och med 2012 registrerad till mervärdesskatt och därmed skattskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet. Fonden har inte rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd mervärdesskatt inkluderas i respektive kostnadspost.

Andra AP-fondens Årsredovisning 2014

55

117

Skr. 2014/15:130

Bilaga 4

Noter

Noter till resultat- och balansräkningarna

1 Räntenetto

Belopp i mnkr

Jan–dec 2014

Jan–dec 2013

Ränteintäkter

 

 

Obligationer och andra

 

 

räntebärande tillgångar

2 564

2 248

Derivatinstrument

568

4 458

Övriga ränteintäkter

70

89

Summa ränteintäkter

3 202

6 795

Räntekostnader

 

 

Derivatinstrument

–238

–3 318

Övriga räntekostnader

–16

–49

Summa räntekostnader

–254

–3 367

Räntenetto

2 948

3 428

2

 

 

 

Nettoresultat, noterade aktier och andelar

 

Belopp i mnkr

Jan–dec 2014

Jan–dec 2013

Resultat noterade aktier och andelar

10 535

24 823

avdrag courtage

–98

–70

Nettoresultat, noterade aktier

 

 

och andelar

10 437

24 753

3 Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

Belopp i mnkr

Jan–dec 2014

Jan–dec 2013

Realisationsresultat

876

565

Orealiserade värdeförändringar*

2 205

3 114

Nettoresultat, onoterade aktier

 

 

och andelar

3 081

3 679

* Orealiserade värdeförändringar inkluderar återbetald management fee om 221 (138) mnkr.

En metodutveckling för värdering av innehav i onoterade fastighetsbolag implementerades 2013 i syfte att säkerställa värdering till verkligt värde. Se fondens redovisnings- och värderingsprinciper sidan 54. Den ändrade metoden för att beräkna verkligt värde påverkade 2014 års resultat med 328 (969) mnkr. Resultateffekten är främst hänförlig till fondens innehav i Vasakronan.

4 Provisionskostnader, netto

Belopp i mnkr

Jan–dec 2014

Jan–dec 2013

Externa förvaltningsarvoden,

 

 

noterade tillgångar

262

226

Externa förvaltningsarvoden,

 

 

onoterade tillgångar

5

4

Övriga provisionskostnader inklusive

 

 

depåbankskostnader

19

15

Summa provisionskostnader

286

245

I Provisionskostnader ingår ej prestationsbaserade kostnader. Prestations- baserade kostnader har under året uppgått till 88 (74) mnkr och reducerar nettoresultatet för respektive tillgångsslag. Externa förvaltararvoden för onoterade tillgångar redovisas under provisionskostnader i den mån avta- len ej medger återbetalning före vinstdelning i samband med framtida vinstgivande avyttringar.

Under året har totalt 177 (161) mnkr erlagts i förvaltararvoden avseende onoterade tillgångar. Av dessa avser 172 (157) mnkr avtal som medger åter- betalning av erlagda förvaltningsarvoden före vinstdelning vid avyttring.

Dessa redovisas som en del av tillgångens anskaffningsvärde.

56 Andra AP-fondens Årsredovisning 2014

118

Skr. 2014/15:130

Bilaga 4

forts. Not 4

Fondkapitalets fördelning mellan externa förvaltningsmandat och intern förvaltning den 31 december 2014, mnkr

 

 

 

Genomsnittligt för-

2014-12-31*

% av

Extern förvalt-

Mandat

 

Jämförelseindex

valtat kapital 2014

Marknadsvärde

fondkapital

ningskostnad

Externa diskretionära förvaltningsmandat

 

 

 

 

 

Aktiemandat

 

 

 

 

 

 

Aktiv förvaltning

 

 

 

 

 

 

MFS

Globala aktier

MSCI World

7 678

5 498

 

 

APS

Kinesiska A-aktier

MSCI China A

713

998

 

 

Cephei

Kinesiska A-aktier

MSCI China A

692

1 051

 

 

Summa

 

 

9 083

7 547

3

44

Räntemandat

 

 

 

 

 

 

Aktiv förvaltning

 

 

 

 

 

 

Rogge

Globalt kreditmandat

Barclays Global Credit

6 360

13 589

 

 

Pimco

Globalt kreditmandat

Barclays Global Credit

7 005

 

 

Standish

Globalt kreditmandat

Barclays Global Credit

7 709

8 780

 

 

Summa

 

 

21 074

22 369

8

40

Totalt externa diskretionära förvaltningsmandat

 

30 157

29 916

11

84

Investeringar i noterade externa fonder

 

 

 

 

 

Aktiefonder

 

enligt resp. fond

8 259

9 892

 

 

Räntefonder

 

enligt resp. fond

24 561

25 145

 

 

GTAA-fonder

 

enligt resp. fond

1 354

1 409

 

 

Totalt investeringar i noterade externa fonder

 

34 174

36 446

12

178

Investeringar i onoterade riskkapitalfonder, skogs- och jordbruksfastigheter

12 925

15 063

5

5

SUMMA EXTERNT FÖRVALTAT KAPITAL OCH FÖRVALTNINGSKOSTNADER

77 256

81 425

28

267

Interna förvaltningsmandat

 

 

 

 

 

 

Noterade aktier och andelar

 

SBX, SEW, CSRX, MSCI World

 

121 999

 

 

Räntemandat

 

SHB, Barclays, JP Morgan

 

60 867

 

 

Kassa och bankmedel

 

 

 

–791

 

 

Onoterade aktier i intressebolag, inklusive förlagslån

 

 

30 407

 

 

SUMMA INTERNT FÖRVALTAT KAPITAL

 

 

212 482

72

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga tillgångar och skulder

 

 

 

0

 

 

TOTALT FONDKAPITAL

 

 

 

293 907

100

 

* Marknadsvärde inklusive allokerad likviditet, derivat och upplupna räntor.

Andra AP-fondens Årsredovisning 2014

57

119

Skr. 2014/15:130

Bilaga 4

Noter

5 Personal

 

2014

 

 

 

 

2013

 

Antal anställda

Totalt

Män

Kvinnor

 

Totalt

Män

Kvinnor

Medelantal anställda

62

38

24

60

38

22

Antal anställda den 31 december*

63

39

24

59

37

22

Antal personer i ledningsgruppen den 31 december

7

5

2

7

5

2

* Vid utgången av 2014 hade fonden 63 tillsvidareanställda.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sociala

 

 

 

 

 

kostnader inkl.

 

Personalkostnader i tkr, 2014

Löner och arvoden

Rörlig ersättning

Pensionskostnader

särskild löneskatt

Summa

Styrelseordförande

115

37

152

VD

3 211

1 356

1 359

5 926

Styrelsen exklusive ordförande

479

150

629

Ledningsgruppen exkl. VD

 

 

 

 

 

Kapitalförvaltningschef

2 727

818

1 076

4 621

Chef Affärsstöd

1 494

568

617

2 679

Chefstrateg

2 218

795

904

3 917

Chefsjurist

2 095

615

825

3 535

Chef Kommunikation & HR

1 570

694

697

2 961

Chef Risk och Avkastningsanalys

1 553

520

614

2 687

Övriga anställda

44 403

5 344

18 368

19 657

87 772

Summa

59 865

5 344

23 734

25 936

114 879

Övriga personalkostnader

 

 

 

 

3 012

Summa personalkostnader

 

 

 

 

117 891

 

 

 

 

Sociala

 

 

 

 

 

kostnader inkl.

 

Personalkostnader i tkr, 2013

Löner och arvoden

Rörlig ersättning

Pensionskostnader

särskild löneskatt

Summa

Styrelseordförande

104

34

138

VD

3 083

1 233

1 288

5 604

Styrelsen exklusive ordförande

609

191

800

Ledningsgruppen exkl. VD

 

 

 

 

 

Kapitalförvaltningschef

2 769

781

1 080

4 630

Chef Affärsstöd

1 422

643

616

2 681

Chefstrateg

2 156

792

888

3 836

Chefsjurist

2 039

612

807

3 458

Chef Kommunikation & HR

1 572

694

697

2 963

Chef Risk och Avkastningsanalys

1 516

480

593

2 589

Övriga anställda

43 298

4 466

16 007

18 624

82 395

Summa

58 568

4 466

21 242

24 818

109 094

Övriga personalkostnader

 

 

 

 

3 283

Summa personalkostnader

 

 

 

 

112 377

Styrelse

Arvoden och andra ersättningar till styrelseledamöterna bestäms av reger- ingen. Ersättningen uppgår per år till 100 000 kronor för ordföranden, 75 000 kronor för vice ordföranden och 50 000 kronor till övriga ledamöter. Regeringen har fattat beslut om att ersättning kan utgå med sammanlagt 100 000 kronor för kommittéarbete. Inga arvoden har utgått för styrelse- medlemmars arbete i Ersättningskommittén. För arbete i Riskkommittén har utgått ersättning med 30 000 kronor till ordföranden och 25 000 kro- nor till ledamot. För arbete i Revisionskommittén har utgått ersättning med 20 000 kronor till ordföranden och 15 000 kronor till ledamot.

58 Andra AP-fondens Årsredovisning 2014

Styrelseledamöters övriga styrelseuppdrag

Se sidan 74.

VD

I VD:s anställningsavtal förbinder sig fonden att betala premier för tjänste- pensions- och sjukförsäkring med pensionsålder 65 med en årlig premie motsvarande 30 procent av bruttolönen. Vid uppsägning från fondens sida äger VD rätt till avgångsvederlag, motsvarande 18 månadslöner utöver lön under uppsägningstiden om 6 månader, reducerat med inkomst från ny anställning. Avgångsvederlaget beräknas på den kontanta månadslönen vid uppsägningstidens utgång. Erhållna förmåner för VD uppgår till 67 (66) tkr.

120

Ledningsgrupp

Utöver lön, andra ersättningar och pension har ledningsgruppen erhållit förmåner enligt följande särredovisning: Kapitalförvaltningschef 66 (66) tkr, Chef för Affärsstöd 30 (44) tkr, Chefstrateg 45 (58) tkr, Chefsjurist 55 (58) tkr, Chef Kommunikation & HR 62 (61) tkr, Chef Risk och Avkastningsanalys 1 (1) tkr. Medlemmar i ledningsgruppen omfattas ej av programmet för prestationsbaserad rörlig ersättning. För ledande befattningshavare gäller pensionsavtalet mellan BAO och JUSEK/CR/CF (SACO). Regeringens riktlin- jer anger 6 månaders uppsägningstid med 18 månaders avgångsvederlag för ledande befattningshavare. För två ledande befattningshavare på Andra AP-fonden anställda innan regeringens riktlinjers ikraftträdande gäller 12 månaders uppsägningstid utan avgångsvederlag. Dessa har ej omförhandlats då detta skulle medföra en högre kostnad för fonden.

Löneväxling

Samtliga anställda ges möjlighet att löneväxla lön mot pension.

Rörlig ersättning

Styrelsen har beslutat om ett program för rörlig ersättning i linje med regeringens riktlinjer. Under 2014 innefattade Andra AP-fondens incita- mentsprogram alla medarbetare utom VD och övriga i fondledningen. Programmet innebar att alla övriga medarbetare kunde erhålla maximalt två månadslöner i rörlig ersättning. Programmet är kopplat till långsiktiga mål. En förutsättning för att den rörliga ersättningen ska betalas ut är att fonden redovisar ett positivt totalresultat. Programmets omfattning beskrivs på fondens hemsida www.ap2.se

Berednings- och beslutsprocess

Styrelsearvoden fastställs av regeringen. Styrelsen fastställer VD:s lön och riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.

Regeringens riktlinjer

Andra AP-fonden har under era år deltagit i Towers Watsons löne- och förmånsundersökning. Syftet med undersökningen är att redovisa mark- nadsmässiga löne- och anställningsvillkor för olika befattningar, baserat på de deltagande företagens information. Denna lönestatistik har Andra AP- fonden använt för att jämföra ersättningsnivåerna för samtliga av fondens medarbetare. För 2014 har fondens ersättningsnivåer jämförts med ett femtontal aktörer inom nansbranschen, bland annat AMF, övriga AP- fonder, Riksbanken och Kammarkollegiet. Utgångspunkten för fondens ersättningar är att de ska ligga runt medianen för jämförelsegruppen i Towers Watsons löne- och förmånsundersökning.

Styrelsens bedömning är att ersättningsnivåerna till såväl ledande befattningshavare som fondens övriga medarbetare är rimliga, väl avvägda, konkurrenskraftiga, takbestämda och ändamålsenliga samt bidrar till en god etik och organisationskultur. Ersättningarna är inte löneledande i förhållande till jämförbara institut utan präglas av måttfullhet och faller väl inom den utgångspunkt som styrelsen angivit för ersättningar till de anställda. Styrelsen anser att fonden följer regeringens riktlinjer vad avser ersättningar, förutom ovan nämnda undantag om uppsägningstid. Den sammanlagda kostnaden vid en uppsägning ryms dock med god marginal inom regeringens riktlinjer. Mer information nns på www.ap2.se

Övrigt

Enligt hållbarhetsregelverket GRI ska bolag redovisa huruvida fackfören- ingsfrihet råder samt om det nns anställda under 18 år. I enlighet med svensk lag råder fackföreningsfrihet på Andra AP-fonden. Fonden har inga anställda under 18 år.

Skr. 2014/15:130

Bilaga 4

6 Övriga administrationskostnader

Belopp i mnkr

Jan–dec 2014

Jan–dec 2013

Lokalkostnader

 

5

 

5

Informations- och IT-kostnader

 

46

 

38

Köpta tjänster

 

14

 

10

Övriga kostnader

 

12

 

13

Summa övriga

 

 

 

 

administrationskostnader

 

77

 

66

Arvoden till revisorerna

 

 

 

 

Revisionsuppdrag

 

 

 

 

EY

 

0,60

 

0,72

Revisionsverksamhet utöver

 

 

 

 

revisionsuppdraget

 

 

 

 

EY

 

0,14

 

0,09

Summa ersättning till EY

 

0,74

 

0,81

7

 

 

 

 

 

Aktier och andelar, noterade

 

 

 

Belopp i mnkr

2014-12-31

2013-12-31

Svenska aktier

30 992

31 236

Utländska aktier

104 746

89 852

Andelar i utländska fonder*

11 302

8 247

Summa aktier och andelar, noterade

147 040

129 335

* varav andelar i blandfonder

1 409

1 259

Andra AP-fonden bedriver likt andra aktörer inom långsiktig kapitalför- valtning värdepappersutlåning. Utlåningen avser utländska aktier och sker till motparter som har hög kreditvärdighet och som ställer säkerhet mot- svarande cirka 105 procent av utlånade värdepappers marknadsvärde. Administrationen av såväl lån som säkerhetshantering har yttats från fondens depåbank till en extern aktör under 2013 som ett led i att utveckla fondens värdepapperslån till ett mer aktivt affärsområde.

Under 2014 uppgick de totala intäkterna från värdepappersutlåningen till 33 mnkr. Intäkterna gav ett positivt bidrag till fondens relativa avkast- ning och redovisas som ränteintäkter i resultaträkningen. Erhållen säkerhet för utlånade värdepapper redovisas i not 16.

Speci kation över de värdemässigt 20 största svenska och utländska innehaven åter nns på sidorna 67–69.

En komplett förteckning över svenska och utländska innehav åter nns på fondens hemsida www.ap2.se

8 Aktier och andelar, onoterade

Belopp i mnkr

2014-12-31

2013-12-31

Aktier i svenska intresseföretag

14 791

13 682

Aktier i utländska intresseföretag

8 565

4 872

Aktier i övriga onoterade svenska företag

9

10

Aktier i övriga onoterade utländska företag

16 417

11 944

Summa aktier och andelar, onoterade

39 782

30 508

Andra AP-fondens Årsredovisning 2014

59

121

Skr. 2014/15:130

Bilaga 4

Noter

forts. Not 8

 

 

 

 

Ägarandel

2014-12-31

2013-12-31

 

 

Belopp i mnkr

Org nr

Säte

Antal aktier

kapital/röster, %

Verkligt värde

Verkligt värde

Eget kapital

Resultat

Svenska aktier och andelar,

 

 

 

 

 

 

 

 

intresse- och dotterbolag

 

 

 

 

 

 

 

 

Cityhold Property AB

556845-8631

Stockholm

4 105 066

50

2 130

1 406

2 789*

517*

NS Holding AB

556594-3999

Sundsvall

1 819 884

50

5 712

5 266

7 022*

–89*

Vasakronan Holding AB

556650-4196

Stockholm

1 000 000

25

6 949

7 010

23 094**

1 797**

Utländska aktier och andelar,

 

 

 

 

 

 

 

 

intresse- och dotterbolag

 

 

 

 

 

 

 

 

U.S. Of ce Holdings L.P.

 

New York, USA

 

41

3 910

2 785

 

 

U.S. Core Of ce APTWO L.P. ***

 

New York, USA

 

99

697

 

 

TIAA-CREF Global Agriculture LLC

 

New York, USA

 

23

3 530

2 087

 

 

TIAA-CREF Global Agriculture II LLC

 

New York, USA

 

54

428

 

 

*Avser offentliggjorda siffror per 2013-12-31.

**Avser offentliggjorda siffror per 2014-12-31.

***Holdingbolag med 42 procents ägarandel i US Core Of ce Holding L.P. samt minoritetsandelar i andra fastigheter tillsammans med NPS och Tishman Speyer.

 

 

 

2014-12-31

2013-12-31

 

 

Ägarandel

Anskaff-

Anskaff-

Belopp i mnkr

Säte

i kapital, %

ningsvärde

ningsvärde

Övriga onoterade svenska aktier och andelar

 

 

 

 

EQT Northern Europe KB

Stockholm

1

56

63

Swedstart Life Science KB

Stockholm

5

7

10

Swedstart Tech KB

Stockholm

3

7

8

Fem största innehaven i övriga onoterade utländska aktier och andelar

 

 

 

 

Pathway Private Equity Fund IXB

USA

99

1 031

1 158

Pathway Private Equity Fund IXC

USA

99

906

755

Teays River Investments LLC

USA

11

650

650

Pathway Private Equity Fund IX

USA

99

567

634

Nordic Capital VII

Jersey

1

380

376

Se not 3 för ändrad metod år 2013 för beräkning av verkligt värde för onoterade fastighetsbolag.

En komplett förteckning över övriga svenska och utländska onoterade innehav åter nns på fondens hemsida www.ap2.se

9 Obligationer och andra räntebärande tillgångar

 

2014-12-31

2013-12-31

Belopp i mnkr

Verkligt värde

 

Verkligt värde

Svenska staten

10 123

10 208

Svenska kommuner

96

40

Svenska bostadsinstitut

18 039

19 251

Övriga svenska emittenter

 

 

 

Finansiella företag

10 520

11 618

Icke- nansiella företag

3 680

3 012

Utländska stater

9 297

5 059

Övriga utländska emittenter

57 694

40 673

Dagslån

2

1 418

Summa

109 451

91 279

Övriga obligationer

80 654

68 620

Onoterade lån

3 681

3 000

Andelar i utländska räntefonder

25 114

18 241

Dagslån

2

1 418

Summa

109 451

91 279

60 Andra AP-fondens Årsredovisning 2014

122

Skr. 2014/15:130

Bilaga 4

10 Derivatinstrument

 

 

2014-12-31

 

 

 

2013-12-31

 

 

Nominellt

Verkligt värde

Verkligt värde

 

Nominellt

Verkligt värde

Verkligt värde

Belopp i mnkr

belopp*

Positivt

Negativt

 

belopp*

Positivt

Negativt

Aktierelaterade instrument

 

 

 

 

 

 

 

Optioner, innehavd

61

57

3

3

Optioner, utställd

60

85

3

13

Terminer

15

12

96

6

119

10

Avkastningstermin

6 423

7 027

Summa

136

69

181

6 435

7 149

23

varav clearat

136

 

 

12

 

 

Ränterelaterade instrument

 

 

 

 

 

 

 

Optioner, innehavd

106

29

11

Optioner, utställd

213

16

27

FRA/Terminer

90 635

66

63

122 023

83

57

Swappar

1 000

1

17

1 000

76

Summa

91 635

67

80

123 342

204

95

varav clearat

90 626

 

 

122 333

 

 

Valutarelaterade instrument

 

 

 

 

 

 

 

Optioner, innehavd

6 330

57

6 590

9

Optioner, utställd

28 527

97

6 239

5

Terminer

218 393

2 167

9 370

176 766

2 269

823

Summa

253 250

2 224

9 467

189 595

2 278

828

varav clearat

 

 

 

 

 

Summa derivatinstrument

345 021

2 360

9 728

319 372

9 631

946

* Med nominellt belopp avses antal kontrakt multiplicerat med kontraktsbeloppet för derivatinstrumentens absoluta tal. Beloppet inkluderar därmed såväl köpta som sålda kontrakt brutto.

Samtliga derivat med negativa värden har en löptid understigande ett år. Utställda säljoptioner är del i en strategi som reducerar fondens totala risk. Nettoposition av säljoptioner har en begränsad maxförlust. För sålda valu- taoptioner har fonden alltid ett leveranskrav att uppfylla förpliktelserna enligt optionskontraktet, det vill säga när fonden sålt en valutaoption har köparen rätt att utnyttja den oavsett om det är fördelaktigt eller ej jämfört med aktuell valutakurs. För övriga utställda säljoptioner har fonden inga leveranskrav.

Användning av derivatinstrument

Det primära sättet att valutasäkra fondens portföljer är via derivat. Andra skäl till att använda sig av derivat är för att effektivisera förvaltningen, skapa mervärde och reducera risk. Andra AP-fondens användning av deri- vat regleras i fondens verksamhetsplan. Bland begränsningarna nns att köpoptioner och terminer endast får ställas ut om det nns täckning genom innehav i underliggande tillgångar. Under 2014 användes derivat- instrument företrädesvis inom följande områden:

Valutaderivat – terminer och optioner – för hantering av fondens valutaexponering.

Aktiederivat – främst standardiserade aktieindexterminer – för effektiv rebalansering av portföljen och vid positionstagande i den taktiska tillgångsallokeringen.

Räntederivat – främst standardiserade ränteterminer och ränteswappar

– för rebalansering, taktisk tillgångsallokering och för hantering av fondens ränterisk. Begränsat utnyttjande av ränteoptioner i syfte att positionera fonden mot ränterisk.

Strukturerade derivat – ej renodlat exponerade mot ett tillgångsslag – exempelvis utdelningsterminer. Derivaten används för att skapa relativ avkastning.

Inom ramen för fondens GTAA-mandat samt alternativa riskpremie- mandat sker positionstagning med hjälp av derivat. Mandaten tillåts agera med hjälp av korta och långa positioner i de tillåtna tillgångssla- gen. Dock tillåts mandaten inte ha en nettolång position.

Exponering i derivatinstrument följs upp och analyseras löpande. Aktie- och räntederivat handlas företrädesvis på standardiserade marknader i clearade produkter, varför motpartsriskerna enbart är mot clearinginstitu- tet. Handeln med valuta- och kreditmarknadens derivatinstrument är inte standardiserad och därmed nns såväl motparts- som leveransrisker gent- emot fondens motparter.

VD godkänner och sätter limiter för de motparter som fonden använder för ej standardiserade produkter och exponeringen bevakas löpande. För OTC-handel kräver fonden standardiserade avtal såsom ISDA-avtal.

Andra AP-fondens Årsredovisning 2014

61

123

Skr. 2014/15:130

Bilaga 4

Noter

11 Övriga tillgångar

Belopp i mnkr

2014-12-31

2013-12-31

Fordringar sålda ej likviderade tillgångar

92

 

947

Övriga fordringar

5

 

4

Totalt

97

 

951

12

 

 

 

 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

 

Belopp i mnkr

2014-12-31

 

2013-12-31

Upplupna ränteintäkter

1 338

 

1 496

Upplupna utdelningar

121

 

77

Restitutioner

63

 

56

Övriga förutbetalda kostnader

 

 

 

och upplupna intäkter

18

 

27

Totalt

1 540

 

1 656

13

 

 

 

 

Övriga skulder

 

 

 

Belopp i mnkr

2014-12-31

 

2013-12-31

Skulder köpta ej likviderade tillgångar

1 361

 

5

Leverantörsskulder

7

 

7

Övriga skulder

10

 

8

Totalt

1 378

 

20

14

 

 

 

 

Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader

 

Belopp i mnkr

2014-12-31

 

2013-12-31

Upplupna externa förvaltararvoden

14

 

19

Upplupen räntekostnad på valutaterminer

34

 

20

Övriga upplupna kostnader

27

 

26

Totalt

75

 

65

15

 

 

 

 

Fondkapital

 

 

 

Belopp i mnkr

2014-12-31

 

2013-12-31

Ingående fondkapital

264 712

 

241 454

Nettobetalningar mot

 

 

 

pensionssystemet

 

 

 

Inbetalda pensionsavgifter

58 880

 

56 839

Utbetalda pensionsmedel till

 

 

 

Pensionsmyndigheten

–63 775

 

–63 490

Över yttning av pensionsrätter till EG

–2

 

–2

Reglering av pensionsrätter avseende

 

 

 

tidigare år

1

 

3

Administrationsersättning till

 

 

 

Pensionsmyndigheten

–224

 

–230

Summa nettobetalningar mot

 

 

 

pensionssystemet

–5 120

 

–6 880

Årets resultat

34 315

 

30 138

Utgående fondkapital

293 907

 

264 712

62 Andra AP-fondens Årsredovisning 2014

,16 Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden

Belopp i mnkr

2014-12-31

2013-12-31

Övriga ställda panter och

 

 

jämförliga säkerheter

 

 

Utlånade värdepapper mot erhållen

 

 

säkerhet i form av värdepapper och

 

 

kontantsäkerhet*

9 724

4 747

Ställda säkerheter avseende

 

 

börsclearade derivatavtal

828

328

Åtagande

 

 

Åtagande om framtida investeringar

 

 

avseende onoterade innehav

17 211

8 650

Teckningsåtagande av certi kat

4 500

Garanti av nyemission

14

* Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper uppgår till 10 413 (5 061) mnkr.

17 Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki

Fondkapitalets värdering – Marknadsnoterade tillgångar

Den största delen av fondens tillgångar är marknadsnoterade med inne- börden att de handlas på en aktiv marknad med priser som representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner. Fondens marknadsnoterade tillgångar värderas dagligen till noterade marknads- priser och utgörs av aktier, obligationer, derivat, fonder och valutor.

För så kallade OTC-derivat baseras värderingen på antingen teoretisk modellvärdering eller på värdering från extern part. För fondens innehav i valutaterminer och ränteswappar baseras värderingen på en teoretisk modellvärdering, där modellens subjektiva inslag i dagsläget uteslutande är valet av räntekurvor och metod för beräkning och uppskattning av framtida värde (interpolering och extrapolering). Samma metodik används för depositer, kortfristiga certi kat och liknande instrument.

För övriga OTC-derivat används uteslutande värdering från extern part utan subjektiva inslag från fonden. Vid utgången av 2014 fanns ett fåtal utestående strukturerade OTC-derivat i fondens portföljer.

I perioder då likviditet för marknadsnoterade papper saknas på markna- den, krävs en ökad grad av subjektivitet vid värdering. Marknaden karak- täriseras vid sådana förhållanden av kraftigt ökade skillnader mellan köp- och säljkurser, som även kan skilja markant mellan marknadsaktörer. Andra AP-fonden har vid sådana tillfällen en konservativ värderingsansats. Vid eventuell avnotering av en tillgång tas hänsyn till marknadsnoteringar på alternativa handelsplatser. Varje enskilt värdepapper bedöms i dessa lägen separat.

Fondkapitalets värdering – Alternativa investeringar

För tillgångar som ej värderas på en aktiv marknad tillämpas olika värde- ringstekniker för framtagande av ett vid värderingstidpunkten verkligt värde.

Värdet bedöms motsvara det pris till vilket en transaktion mellan kun- niga, sinsemellan oberoende, parter kan genomföras. Dessa icke-mark- nadsnoterade tillgångar utgörs för Andra AP-fondens del av onoterade fastigheter (cirka tio procent av den totala portföljen), riskkapitalfonder (knappt fem procent av den totala portföljen) och OTC-derivat.

Riskkapitalfonder värderas enligt IPEV:s principer (International Private Equity and Venture Capital Valuation Guidelines) eller likvärdiga värde- ringsprinciper och ska i första hand vara baserade på transaktioner med tredje part, men även andra värderingsmetoder kan användas. Huvudsakli-

124

Skr. 2014/15:130

Bilaga 4

forts. Not 17

Validering av värderingar inom Private equity, mnkr

Verkligt värde hierarki, mnkr

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2014-12-31

 

 

14 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Totalt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

verkligt

10 500

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nivå 1

Nivå 2

Nivå 3

värde

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Värdering vid

Aktier och andelar, noterade

135 714

11 302

24

147 040

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Aktier och andelar, onoterade

39 782

39 782

 

7 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

rapportering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

från förvaltare

Obligationer och andra

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 500

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Värdering vid

räntebärande tillgångar

80 594

25 537

3 320

109 451

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

bokslutstillfälle

Derivattillgångar

218

2 142

2 360

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

baserat på

Derivatskulder

–332

–9 396

–9 728

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

rapport ett

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

kvartal tidigare

Finansiella tillgångar och

 

 

 

 

 

 

dec mar jun sep dec mar jun sep dec mar jun sep dec mar jun

sep

skulder värderade till verk-

 

 

 

 

 

10

11

11

11

11

12

12

12

12

13

13

13

13

14

14

14

 

 

 

 

 

 

 

ligt värde

216 194

29 585

43 126

288 905*

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Analys av resultatpåverkan till följd av rapporteringens tidsförskjutning visar att Andra

 

 

 

 

 

 

AP-fondens värderingar i of ciella bokslut i allt väsentligt ligger lägre än slutrapporterat

 

 

2013-12-31

 

 

värde från riskkapitalförvaltarna.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Totalt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

verkligt

gen använder riskkapitalfonderna diskonterade kassa öden, substans-

 

Nivå 1

Nivå 2

Nivå 3

värde

värdemetoden och multipelvärdering för beräkning av rättvisande

Aktier och andelar, noterade

123 747

5 534

54

129 335

 

marknadsvärden. Värdering av innehaven baseras på de senast erhållna

 

Aktier och andelar, onoterade

30 508

30 508

 

kvartalsrapporterna från respektive riskkapitalfond. Kvartalsrapporterna

 

Obligationer och andra

 

 

 

 

 

erhålls normalt inom 90 dagar efter ett kvartalsavslut. Detta innebär att

 

 

 

 

 

räntebärande tillgångar

80 941

7 333

3 005

91 279

 

vid värdering av fondens innehav per årsskiftet 2014 utnyttjades i huvud-

Derivattillgångar

202

9 429

9 631

 

sak värdering av riskkapitalfonderna per den 30 september 2014, justerat

Derivatskulder

–59

–887

–946

för in- och ut öden under det fjärde kvartalet. Denna värderingsmetodik

Finansiella tillgångar och

 

 

 

 

 

har konsekvent tillämpats av Andra AP-fonden sedan start.

 

 

 

 

 

skulder värderade till verk-

 

 

 

 

 

 

En analys av hur stor påverkan denna tidsförskjutning haft sedan

ligt värde

204 831

21 409

33 567

259 807*

 

december 2010, visar att AP-fondens värdering i of ciella bokslut i allt

väsentligt legat lägre än slutrapporterat värde från riskkapitalförvaltarna.

* Skillnad mot redovisat fondkapital avser poster ej relaterade till nansiella investeringar,

En bedömning från tredje part av marknadsutvecklingen under sista kvar-

såsom interimsposter och övriga tillgångar/skulder.

 

 

 

 

talet 2014 visar en fortsatt positiv resultatutveckling för riskkapitalfonder

Nivå 1: Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska

på fondens främsta geogra ska marknader under årets sista kvartal.

 

tillgångar eller skulder.

 

Verkligt värde

 

 

Nivå 2: Andra indata än de noterade priser som ingår i Nivå 1, vilka är

 

 

observerbara för tillgången eller skulden antingen direkt (exklusive

Verkligt värde de nieras som det pris som vid värderingstidpunkten skulle

priser) eller indirekt (härledda från priser).

 

erhållas vid försäljning av en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en

Nivå 3: Indata för tillgången eller skulden som inte bygger på observerbar

skuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer.

 

 

marknadsdata (icke observerbar indata).

 

Fondens innehav delas därför upp i tre olika nivåer och klassi ceras

Nivå 3 innehåller framför allt fondens innehav i riskkapitalfonder och

baserat på vilken indata som används vid värderingen. Andra AP-fonden

onoterade fastigheter, där värderingen inte bygger på observerbar

 

klassi cerar sina tillgångar till verkligt värde enligt följande hierarki.

 

 

 

marknadsdata.

 

 

 

 

 

 

 

 

Förändring under 2014 inom nivå 3, mnkr

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Obligationer och andra

 

 

Aktier och andelar, noterade

Aktier och andelar, onoterade

räntebärande tillgångar

Totalt

Ingående värde januari 2014

 

54

 

30 508

3 005

33 567

Köp

 

 

1 799

310

2 109

Försäljningar

 

 

Värdeförändringar

 

–31

 

7 476

5

7 450

Omklassi ceringar

 

 

Totalt

 

23

 

39 783

3 320

43 126

100 procent av värdeförändringarna är orealiserade per bokslutsdagen.

 

 

 

 

 

Andra AP-fondens Årsredovisning 2014

63

125

Skr. 2014/15:130

Bilaga 4

Noter

forts. Not 17

Förändring under 2013 inom nivå 3, mnkr

 

 

 

Obligationer och andra

 

 

Aktier och andelar, noterade

Aktier och andelar, onoterade

räntebärande tillgångar

Totalt

Ingående värde januari 2013

46

25 412

3 781

29 239

Köp

10

2 119

5

2 134

Försäljningar

–4

–2

–781

–787

Värdeförändringar

2

2 979

2 981

Omklassi ceringar

Totalt

54

100 procent av värdeförändringarna är orealiserade per bokslutsdagen.

Känslighetsanalys onoterade tillgångar

Skogs- och jordbruksfastigheter

Värdeutvecklingen på skogs- och jordbruksfastigheter styrs till stor del av efterfrågan på skogs- och jordbruksrelaterade råvaror. Värden på skogs- och jordbruksmark kan dock variera stort inom samma region och vara i olika hög grad korrelerade med råvarupriserna. Jordbruksfastighetens driftsinriktning, markens kvalitet, fastighetens skogsbestånd, långsiktig avverkningsplan, infrastruktur, topogra samt makroekonomiska faktorer är parametrar som i hög grad påverkar den enskilda fastighetens värde.

På lång sikt styrs värdet på skogs- och jordbruksmark huvudsakligen av framtida förväntade intäkter från jord- och skogsbruket i kombination med räntenivåer. Värdena på skogs- och jordbruksmark tenderar att stiga under förhållanden med låga räntor och höga råvarupriser. På samma sätt tenderar värdet på marken att reduceras genom stigande räntor, eftersom diskonteringen av de framtida intäkterna från brukandet av marken då ökar. Högre räntor sänker priset på skogs- och jordbruksråvaror och ger lägre intäkter för operatörerna och till sist lägre värde på marken. Det krävs dock relativt stora fall i spannmålspriset under en längre tid för att påverka markvärdena signi kant.

Riskkapitalfonder

De enskilda bolagens värderingar i en riskkapitalfond drivs till största del av följande faktorer:

vinsttillväxt i bolaget, bättre försäljning och EBITDA

multipelexpansion, bättre marginaler

skuldminskning

ökade marknadsandelar, utveckling av produkter och service (geogra sk expansion, tekniska framsteg, unikt/nytt utbud av produkter/service).

18 Finansiella risker

Likviditetsrisken begränsas bland annat genom 30-procentsregeln (externa placeringsregler för Första–Fjärde AP-fonden som anger att minst 30 pro- cent av fondernas totala kapital måste vara placerade i värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk) samt att maximalt fem procent av fondens totala tillgångar får vara investerade i riskkapitalfonder. Under 2014 låg fondens andel i värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk kring 31–35 procent. Likviditetsrisken på skuldsidan är mycket liten och utgörs av derivatskulder.

För ytterligare riskupplysningar se avsnittet ”Stabil risk i en föränderlig omvärld”, sidan 39.

30 508

3 005

33 567

Riktlinjer för värdering till verkligt värde av denna typ av investeringar innefattar värderingsmodeller som i många fall har kopplingar till note- rade bolag i relevanta jämförelsegrupper. Detta medför att bolagens vär- deringar påverkas av noterad marknad men inte med samma genomslag och alltid med tre månaders förskjutning. Andra AP-fondens erfarenhet är att de esta förvaltare generellt har en konservativ värderingsansats, något som är extra synbart på marknader med snabb och kraftig uppåt- gående kursutveckling på börserna.

Konventionella fastigheter

Även om många olika faktorer påverkar fastighetsbolagens resultat ochnansiella ställning, är värdeutvecklingen på bolagens fastigheter det risk- område som har störst påverkan på deras resultat. Fastigheternas mark- nadsvärde påverkas av förändrade antaganden om hyres- och vakans- nivåer samt driftkostnader och direktavkastningskrav. Den ekonomiska tillväxten på de marknader där fastigheterna är belägna utgör grunden för dessa antaganden. Ekonomisk tillväxt antas leda till ökad efterfrågan på lokaler och därmed minskade vakanser, med potential för höjda mark- nadshyror. Enskilt störst påverkan har avkastningskravet. För Andra AP- fondens innehav i konventionella fastighetsbolag bedöms den samlade effekten för fondens resultatandel av en tänkt förändring i direktavkast- ningskrav, om +/–0,25 procent på bolagens redovisade resultat före skatt, uppgå till –1,3 mdkr respektive +1,3 mdkr.

Likviditetsrisk, %

40

35

30

25

20

Q1

Q2

Q3

Q4

Andel räntebärande värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk

30-procentsregeln

64 Andra AP-fondens Årsredovisning 2014

126

Skr. 2014/15:130

Bilaga 4

forts. Not 18

Finansiella tillgångar och skulder som nettas i balansräkningen eller lyder under kvittningsavtal

Belopp som inte nettas i balansräkningen

 

 

Nettade belopp i

Nettobelopp i

Kvittning av nansiella

Erhållna

Nettobelopp

 

Summa i balans-

2014-12-31

Bruttobelopp

balansräkningen

balansräkningen

instrument enligt avtal

säkerheter

efter kvittning

Övrigt*

räkningen

TILLGÅNGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

Derivat

2 225

2 225

–777

1 448

135

2 360

Summa

2 225

2 225

–777

1 448

135

2 360

SKULDER

 

 

 

 

 

 

 

 

Derivat

9 484

9 484

–777

8 707

244

9 728

Summa

9 484

9 484

–777

8 707

244

9 728

 

 

 

 

Belopp som inte nettas

 

 

 

 

 

 

 

i balansräkningen

 

 

 

 

 

 

Nettade belopp i

Nettobelopp i

Kvittning av nansiella

Erhållna

Nettobelopp

 

Summa i balans-

2013-12-31

Bruttobelopp

balansräkningen

balansräkningen

instrument enligt avtal

säkerheter

efter kvittning

Övrigt*

räkningen

TILLGÅNGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

Derivat

2 354

2 354

–806

1 548

7 277

9 631

Summa

2 354

2 354

–806

1 548

7 277

9 631

SKULDER

 

 

 

 

 

 

 

 

Derivat

828

828

–806

22

118

946

Summa

828

828

–806

22

118

946

* Övriga instrument i balansräkningen som inte lyder under avtal som tillåter kvittning.

Förvaltningsberättelsen, resultaträkningen, balansräkningen och noterna för 2014 har fastställts av styrelsen.

 

Göteborg den 17 februari 2015

 

 

Marie S. Arwidson

Sven Björkman

Ola Alfredsson

 

Ordförande

Vice ordförande

 

 

 

Jeanette Hauff

Ole Settergren

Johnny Capor

 

Lenita Granlund

Ulrika Boëthius

Christer Käck

 

Vår revisionsberättelse har lämnats den 17 februari 2015

 

Jan Birgerson

 

Peter Strandh

 

Auktoriserad revisor

 

Auktoriserad revisor

 

Förordnad av regeringen

 

Förordnad av regeringen

 

 

 

Andra AP-fondens Årsredovisning 2014

65

127

Skr. 2014/15:130

Bilaga 4

Revisionsberättelse

Revisionsberättelse

För Andra AP-fonden, org. nr 857209-0606

Rapport om årsredovisningen

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Andra AP-fonden för år 2014. Fondens årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta doku- ment på sidorna 29–65.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revi- sion. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkes- etiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säker- het att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegent- ligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur fonden upprättar årsredo- visningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåt- gärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i fondens interna kon- troll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända- målsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder och ger en i alla väsentliga avse- enden rättvisande bild av Andra AP-fondens nansiella ställning per den

31 december 2014 och av dess nansiella resultat för året enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredo- visningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen fastställes.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat inventeringen av de tillgångar som Andra AP-fonden förvaltar. Vi har också granskat om det nns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Andra AP-fonden för 2014.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räken- skapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om resultatet av vår granskning och inventeringen av de tillgångar som fonden förvaltar samt om förvaltningen i övrigt på grundval av vår revision. Vi har utfört revisio- nen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om inventeringen av tillgångarna har vi granskat fondens inventering samt ett urval av underlagen för denna.

Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen i övrigt har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i fonden för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören har handlat i strid med lagen om allmänna pensionsfonder.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända- målsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande invente- ringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen.

 

Göteborg den 17 februari 2015

Jan Birgerson

Peter Strandh

Auktoriserad revisor

Auktoriserad revisor

Förordnad av regeringen

Förordnad av regeringen

66 Andra AP-fondens Årsredovisning 2014

128

Skr. 2014/15:130

Bilaga 5

AP3sglobaltdiversifieradeportföljper31dec2014

Nordamerika

17%

16%

3%

AP3investerarienglobaltdiversifieradportfölj. Bildenvisarenprocentuellfördelningperregionpå marknadsvärdet avinvesteringarnavidårsskiftet2014.

ÅRETISAMMANDRAG | TREDJE AP-FONDEN

Sverige 11%

17%

9% Europa 10%

4%3%

Stillahavsregionen

4% 1%

Tillväxtmarknader

4% 1%

Noteradeaktier

Räntebärandetillgångar

Alternativainvesteringar

2014isammandrag

Fondens resultat uppgick till 34 977 (32 398) miljoner kronor.

AP3s totalavkastning uppgick till 13,8 procent före kostnader och 13,7 procent efter kostnader. Riskklass Aktier och Valuta stod för de största positiva bidragen till fondens resultat.

Fondkapitalet uppgick den 31 december 2014 till 288 332 miljoner kronor, vilket var en ökning med 29 857 miljoner jämfört med årsskiftet 2013.

Avkastningi%

13,7

Resultatimiljonerkronor

34 977

AP3 har gjort utbetalningar till pensionssystemet med 5 120 miljoner kronor.

AP3 har uppnått sitt långsiktiga avkastningsmål om 4 procent realt sedan starten 2001.

AP3 har under den senaste treårsperioden överträffat jämförelseportföljen med 2,5 procent i genomsnitt per år.

Totaltfondkapitalimiljonerkronor

288 332

AP3 integrerade hållbarhetsarbetet ytterligare i kapitalförvaltningen och fonden mätte dessutom aktieportföljens koldioxidavtryck.

Året präglades av måttlig konjunkturutveckling, lätt penningpolitik och stigande tillgångspriser.

Nyckeltal

Utbetalningtillpensionssystemet

imiljonerkronor

5120

 

2014

2013

2012

2011

2010

Fondkapital vid årets slut, mdkr

288,3

258,5

233,0

214,1

220,8

Nettoflödenfrånpensionssystemet,mdkr

-5,1

-6,9

-3,8

-1,2

-4,0

Årets resultat, mdkr

35,0

32,4

22,6

-5,5

18,3

Avkastning före kostnader, %

13,8

14,2

10,7

-2,4

9,1

Avkastning efter kostnader, %

13,7

14,1

10,7

-2,5

9,0

Förvaltningskostnadsandel totalt, %

0,12

0,13

0,14

0,11

0,14

Förvaltningskostnadsandel exklusive provisionskostnader, %

0,07

0,07

0,08

0,07

0,07

ÅRSREDOVISNING 2014 | 5

129

Skr. 2014/15:130

Bilaga 5

TREDJE AP-FONDEN | RESULTATRÄKNING

RESULTATRÄKNING

Resultaträkning

RÖRELSENS INTÄKTER

 

 

 

Mkr

Not

2014

2013

 

 

 

 

äntenetto

2

2764

2909

Erhållnautdelningar

 

3757

2854

Nettoresultat,noteradeaktiero handelar

3

10948

21709

Nettoresultat,onoteradeaktiero handelar

4

1888

4765

Nettoresultat,ränte ärandetillgångar

 

6304

-1597

Nettoresultat,derivatinstrument

5

1330

3746

Nettoresultat,valutakursförändringar

 

8327

-1659

rovisionskostnader,netto

6

-162

-155

 

 

 

 

Summa rörelsens intäkter

 

35 155

32 572

RÖRELSENS KOSTNADER

 

 

 

ersonalkostnader

7

-120

-110

vrigaadministrationskostnader

8

-58

-64

 

 

 

 

Summa rörelsens kostnader

 

-178

-173

Årets resultat

 

34 977

32 398

44 | ÅRSREDOVISNING 2014

130

Skr. 2014/15:130

Bilaga 5

BALANSRÄKNING | TREDJE AP-FONDEN

BALANSRÄKNING

Balansräkning

TILLGÅNGAR

 

 

 

Mkr

 

Not

2014-12-31

2013-12-31

 

 

 

 

Aktiero handelar

 

 

 

Noterade

9,21

137927

128515

noterade

10,21

32017

29086

ligationero handraränte ärandetillgångar

11,21

154362

107494

erivat

 

12,21,23

3862

3081

assao h

ankmedel

 

1664

1443

vrigatillgångar

13,23

10911

11606

Förut etaldakostnadero hupplupnaintäkter

14

1375

1470

 

 

 

 

 

S mma

llg ngar

 

342 118

282 695

FONDKAPITAL OCH SKULDER

 

 

 

Skulder

 

 

 

 

erivat

 

12,21,23

10398

1899

vrigaskulder

15,23

43336

22262

Förut etaldaintäktero hupplupnakostnader

16

51

58

 

 

 

 

Summa skulder

 

53 786

24 220

Fondkapital

 

 

 

ngåendefondkapital

17

258475

232956

Netto etalningmotpensionssystemet

 

-5120

-6880

Åretsresultat

 

34977

32398

 

 

 

 

Summa fondkapital

 

288 332

258 475

Summa fondkapital och skulder

 

342 118

282 695

osterinomlin en

18

 

 

ÅRSREDOVISNING 2014 | 45

131

Skr. 2014/15:130

Bilaga 5

TREDJE AP-FONDEN | NOTER

NOTER

Tred eA -fonden,organisationsnummer802014-4120,ärenav u er onderna inomdetsvenskapensionssystemetmedsäteiSto kholm Årsredovisning

förräkenskapsåret2014hargodkäntsavstyrelsenden19fe ruari2015 esultaträkningo h alansräkningskafastställasavregeringen

N T1 Redovisnings oc v rderingsprinciper

Enligtlagen 2000 192 omallmännapensionsfonderskaårsredovisningenupp- rättasmedtillämpningavgodredovisningssed,varviddetillgångarsomfond- medlenpla eratsiskaupptastillmarknadsvärdet eddennautgångspunkthar FörstatillF ärdeA -fondernautar etatgemensammaredovisnings-o hvärde- ringsprin ipervilkahartillämpatso hsammanfattasnedan

Fondernasredovisnings-o hvärderingsprin iperanpassassu essivttillden internationella redovisningsstandarden, F S Eftersom F S är under omfattan- de omar etning, har anpassningen hi lls inriktats mot informationskrav enligt

F S7o h F S13 Enfullständiganpassningtill F

Sskulleinteväsentligtpåverka

redovisatresultato hkapital otnugällande F

Särendastörreskillnadenatt

kon ernredovisning o h kassaflödesanalys e upprättas edovisningsprin iper- na avseende nettoredovisning av e likviderade forderingar o h e likviderade

skulder samt repor o h derivatinstrument har anpassats till

F S AS 32 regler

rin ipförändringenpåverkaringaposteri alansräkningen

vrigaredovisnings-

o hvärderingsprin iperäroförändrade ämförtmedföregåendeår

Arsdagsredovisning

Transaktionerivärdepappero hderivatinstrumentpåpenning-o ho liga- tionsmarknaden,aktiemarknadeno hvalutamarknadenredovisasi alansräk- ningen per a ärsdagen,det vill säga vid den tidpunkt då deväsentliga rä ghe- ternao hdärmedriskernaövergårmellanparterna Fordranpåellerskulden tillmotpartenmellana ärsdago hlikviddagredovisasunderövrigatillgångar respektiveövrigaskulder vrigatransaktioner,framförallttransaktionerav- seendeonoteradeaktier,redovisasi alansräkningenperlikviddagen,vilket överensstämmermedmarknadspraxis

Ne oredovisning

Finansiellatillgångaro hskuldernettoredovisasi alansräkningenärdet nnsen legalrä ghetattnettoredovisatransaktioner o hdet nnsenavsiktatterlägga likvidnettoellerrealiseratillgångeno herläggalikvidförskuldensamtidigt

mr kningav tl ndskval ta

Transaktioneriutländskvalutaomräknastillsvenskakronormeddenvalutakurs somgällerpåtransaktionsdagen å alansdagenräknastillgångaro hskulderi utländskvalutaomtillsvenskakronortill alansdagensvalutakurser

ärdeförändringarpåtillgångaro hskulderiutländskvalutauppdelasiendel somärhänförligtillvärdeförändringenavtillgångenellerskuldenilokalvalutao h endelsomärorsakadavvalutakursförändringen alutakursresultatsomuppstår vidförändringavvalutakursredovisasiresultaträkningenpåradenNettoresultat, valutakursförändringar

Ak erido erbolag intressebolag

Enligtlagenomallmännapensionsfonderupptasaktieridotter olag intresse- olagtillverkligtvärde erkligtvärde estämsenligtsammametodersomtill- lämpasföronoteradeaktiero handelar ravpåattupprättakon ernredovisning föreliggerinte

rderingavfinansiellainstr ment

Fondenssamtligapla eringarvärderastillverkligtvärdevarvidsåvälrealisera- desomorealiseradevärdeförändringarredovisasiresultaträkningen raderna Nettoresultatpertillgångsslagingårsåledessåvälrealiseradesomorealiserade resultat defallhänvisningnedanskertillvaldindexleverantör,sefondenshem- sidaförinformationkringaktuellaindex Nedan eskrivshurverkligtvärdefast- ställsförfondensolikapla eringar

Noteradeaktierochandelar

Föraktiero

handelarsomärupptagnatillhandelvidenregleradmarknadeller

handelspla

orm, estämsverkligtvärdeutifrån alansdagenso iella

marknadsnoteringenligtfondensvaldaindexleverantör,oftastgenomsnitts- kurs nnehav som inte ingåriindex värderastill noteradepriser o server ara i enaktivmarknad Erlagda ourtagekostnaderresulta örsundernettoresultat noteradeaktier

46 | ÅRSREDOVISNING 2014

Onoteradeaktierochandelar

Föraktiero handelarsominteärupptagnatillhandelvidenregleradmarknad ellerhandelspla orm, estämsverkligtvärde aseratpåvärderingerhållenfrån motpartenellerannanexternpart ärderingenuppdaterasdånyvärderinger- hållitso h usterasföreventuellakassaflödenframtill okslutstillfället defall fondenpågodagrunder edömerattvärderingenärfelaktigskeren usteringav

erhållenvärdering

ärderingenavseendeonoteradeandelarföl er E s nter-

national rivateE

uityand enture apital aluation uidelines prin ipereller

likvärdigavärderingsprin ipero hskaiförstahandvara aseratpåtransaktioner medtred epart,menävenandravärderingsmetoderkananvändas

ärderingavonoteradefastighetsaktier aseraspåenvärderingenligtsu - stansvärdemetodenidenmånaktienintevaritföremålförtransaktionerpåen andrahandsmarknad Enmetodutve klingförvärderingavinnehavionoterade fastighets olagskedde2013isyfteattsäkerställavärderingtillverkligtvärde Fråno hmed2013värderasuppsk utnaskatteskuldertillettvärdesoman- vändsvidfastighetstransaktionervilketskil ersigmotdenvärderingsomskeri redovisningenhosfastighets olagen enändrademetodenföratt eräknaverk- ligtvärdepåverkade2013årsresultat,sevidarenot4Nettoresultatonoterade aktiero handelar

Obligationerochandraräntebärandetillgångar

Föro

ligationero handraränte

ärandetillgångar estämsverkligtvärdeuti-

från

alansdagenso

iellamarknadsnotering oftastköpkurs enligtfondens

valdaindexleverantör

nnehavsominteingåriindexvärderastillnoteradepriser

o server araienaktivmarknad

defallinstrumentenintehandlaspåenaktiv

marknado htillförlitligamarknadspriserinte nnsatttillgåvärderasinstrumen- tetmedh älpavallmäntvedertagnavärderingsmodellersominne ärattkassa- flödendiskonterastillrelevantvärderingskurva

Somränteintäktredovisasränta eräknadenligte ektivräntemetoden

aseratpåupplupetanska ningsvärde

etupplupnaanska

ningsvärdetär

detdiskonteradenuvärdetavframtida

etalningar,därdiskonteringsräntan

utgörsavdene ektivaräntanvidanska

ningstidpunkten

ettainne äratt

förvärvadeöver-o hundervärdenperiodiserasunderåterståendelöptideller tillnästaränte usteringstillfälleo hingåriredovisadränteintäkt

Derivatinstrument

Förderivatinstrument estämsverkligtvärde aseratpånoteringarvidåretsslut defallinstrumentenintehandlaspåenaktivmarknado htillförlitligamarknads- priserinte nnsatttillgå,värderasinstrumentetmedh älpavallmäntvedertagna värderingsmodellerdärindatautgörsavo server aramarknadsdata

erivatkontrakt med positivt verkligt värde per alansdagen redovisas som tillgångarmedankontraktmednegativtverkligtvärderedovisassomskulder Skill- naden mellan terminskurs o h avistakurs för valutaterminer periodiseras lin ärt överterminskontraktetslöptido hredovisassomränta

Återköpstransaktioner

idäktaåterköpstransaktion,såkalladrepa,redovisassåldtillgångfortsatti alansräkningeno herhållenlikvidredovisassomskuld etsåldavärdepappret redovisassomställdpantinomlin eni alansräkningen Skillnadenmellanlikvidi avistaledeto hterminsledetperiodiserasöverlöptideno hredovisassomränta

rdepappersl n

tlånadevärdepapperredovisasi alansräkningentillverkligtvärdemedan erhållenersättningförutlåningenredovisassomränteintäktiresultaträkning- en Erhållnasäkerheterförutlånadevärdepapperkan eståavvärdepapper

o h eller kontanter

de fallTred e A

-fonden har rätt att förfoga över erhål-

lenkontantsäkerhetredovisasdennai

alansräkningensomentillgångo h

en motsvarande skuld

övriga fall redovisas den erhållna säkerheten inte i

alansräkningenutanangesseparatunderru riken Ställdapanter,ansvars- för indelser o h Åtaganden nder denna ru rik redovisas även värdet av ut- lånadevärdepapper,samtsäkerheterfördessa

132

Skr. 2014/15:130

Bilaga 5

N T1 orts

Postersomredovisasdirektmot ondkapitalet

n-o hut etalningarsomharskettmotpensionssystemetredovisasdirektmot fondkapitalet

Provisionskostnader

rovisionskostnaderredovisasiresultaträkningensomenavdragspostunder rörelsensintäkter eutgörsavdirektatransaktionskostnadersåsomdepå anks- arvodeno hfastaarvodentillexternaförvaltaresamtfastaavgifterförnoterade fonder restations aseradearvoden,somutgårnärförvaltareuppnårenavkast- ningutöveröverenskommennivådärvinstdelningtillämpas,redovisassomav- gåendepostundernettoresultatföraktuellttillgångsslagiresultaträkningen Förvaltararvodenföronoteradeaktiero handelar,förvilkaåter etalning medgesförevinstdelningo hdäråter etalning edömssomsannolik,redovisas somanska ningskostnado hkommerdärmedingåidetorealiseraderesultatet

övrigafallredovisasdesomprovisionskostnader

 

NOT 2 R ntene o

2014

2013

 

Mkr

RÄNTEINTÄKTER

 

 

 

ligationero handraränte ärandeintäkter

2397

2046

erivatinstrument

468

1130

ärdepapperslån,aktier

66

67

ärdepapperslån,o ligationer

30

14

vrigaränteintäkter

4

3

Summa ränteintäkter

2 965

3 259

RÄNTEKOSTNADER

 

 

erivatinstrument

201

350

vrigaräntekostnader

0

0

Summa räntekostnader

201

350

R ntene o

2 764

2 909

 

NOT 3 Ne

ores ltatnoteradeak eroc

andelar

 

Mkr

 

2014

2013

esultatnoteradeaktiero handelar

11113

21877

Avgår ourtage

 

-73

-44

Avgårprestations

aseradearvoden

-91

-124

Ne ores ltat noterade ak er oc andelar

10 948

21 709

 

NOT 4 Ne ores ltatonoteradeak eroc

andelar

 

Mkr

2014

2013

ealisationsresultat

1630

2116

realiseradevärdeförändringar

269

2649

Avgårprestations aseradearvoden

-12

-

Ne ores ltat onoterade ak er oc andelar

1 888

4 765

NOTER | TREDJE AP-FONDEN

Rörelsens kostnader

Samtligaförvaltningskostnader,exklusive ourtage,arvodentillexternaförval- tareo hdepå anksarvoden,redovisasunderrörelsenskostnader nvesteringar iinventariersamtegenutve klado hförvärvadprogramvarakostnadsförsi normalfalletlöpande

Ska er

Tred eA -fondenär efriadfrånallinkomstskattvidpla eringariSverige

Skattpåutdelningaro hkupongskattersompåföresivissaländernettoredo- visasiresultaträkningenunderrespektiveintäktsslag

Fondenärfråno hmed2012registreradtillmervärdesskatto hdärmed skatteskyldigtillmervärdesskattförförvärvfrånutlandet Fondenharinterättatt

återfå etaldmervärdesskatt

ostnadsfördmervärdesskattinkluderasirespektive

kostnadspost

 

Avr ndningar

 

Avrundningsdi erenserita

ellerkanförekomma

 

NOT 5 Ne ores ltatderivat

2014

2013

 

Mkr

Aktierelateradederivat

1683

3220

änte-o hkreditrelateradederivat

-353

526

Ne ores ltat derivat

1 330

3 746

NOT 6 Provisionskostnader

Mkr

2014

2013

Externaförvaltningsarvodennoteradetillgångar

130

121

Externaförvaltningsarvodenonoteradetillgångar

18

22

vrigaprovisionskostnaderinkldepå ankskostnader

14

12

S mmaprovisionskostnader

162

155

provisionskostnaderredovisasinteprestations aseradearvodenvilkauppgi ktill 103 124 mkr,varav91 124 mkravsernoteradeaktiero h12 - mkravserono- teradeaktiero handelar essaredovisasdirektmotnettoresultatförrespektive tillgångsslag

nderliggandeavgifterisktotalreturns aps T S 1 redovisasintei provisionskostnaderutansomendelavvärdeförändringenunderNettoresultat, derivatinstrument För2014uppgårunderliggandekostnaderiT Sertill

20 10 mkr

nderårethartotalt171 109 mkrerlagtsiförvaltararvodenavseende onoterade tillgångar Av dessa avser 153 87 mkr avtal som medger åter- etalningaverlagdaförvaltningsarvodenförevinstdelningvidavyttring essa redovisassomendelavtillgångensanska ningsvärde

1 Seordlistas 66

Enmetodutve klingförvärderingavinnehavionoteradefastighets olag implementerades2013isyfteattsäkerställavärderingtillverkligtvärde Fråno h med2013värderasuppsk utnaskatteskuldertillettvärdesomanvändsvidfastig- hetstransaktioner,vilketskil ersigmotdenvärderingsomskeriredovisningenhos fastighets olagen

ÅRSREDOVISNING 2014 | 47

133

Skr. 2014/15:130

Bilaga 5

TREDJE AP-FONDEN | NOTER

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

NOT

Personal

 

2014

 

2013

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

varav

 

 

 

varav

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

totalt

kvinnor

 

totalt

kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

edelantalanställda

 

56

18

55

19

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anställda31 12

 

57

20

53

17

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Antaliledningsgruppen31 12

5

2

 

5

1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

So iala

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

So iala

 

 

 

 

 

 

 

 

 

öner

örliga

kostnader

 

 

 

 

 

 

 

 

öner

örliga

 

kostnader

 

 

 

Personalkostnader i tkr,

 

 

 

inkl

 

 

Personalkostnader i tkr,

 

inkl

 

 

 

o h

ersätt-

ensions-

 

särskild

 

 

o h

ersätt-

ensions-

särskild

 

 

2014

 

 

 

 

arvoden

ningar kostnader

löneskatt

Summa

2013

 

 

 

 

arvoden

ningar

kostnader

löneskatt

Summa

 

Styrelsensordförande,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Styrelsensordförande,

 

 

 

 

 

 

 

ärNuder

 

110

 

 

 

 

35

145

 

 

ärNuder

 

110

 

 

35

145

 

vrigast relseledamöter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

vrigast relseledamöter

 

 

 

 

 

 

 

Sonat

urman- lsson

71

 

 

 

 

22

94

 

Sonat

urman- lsson

71

 

 

22

94

 

örn

 

ör esson

102

 

 

 

 

32

133

 

 

örn

ör esson

102

 

 

32

133

 

nga- ill

arl erg

71

 

 

 

 

22

94

 

 

nga- ill

arl erg

71

 

 

22

94

 

eterEnglund

50

 

 

 

 

16

66

 

 

eterEnglund

 

 

 

 

 

 

 

unvorEngström

50

 

 

 

 

16

66

 

 

from uni2013

25

 

 

8

33

 

arsErnsäter

60

 

 

 

 

19

79

 

 

unvorEngström

50

 

 

16

66

 

eter

 

ell

erg

60

 

 

 

 

19

79

 

 

arsErnsäter

60

 

 

19

79

 

Elisa

eth

 

nell

50

 

 

 

 

16

66

 

 

eter

 

ell

erg

60

 

 

19

79

 

Summa

 

 

625

 

 

 

 

197

822

 

 

Elisa

eth

 

nell

50

 

 

16

66

 

 

erstin

essius

4084

 

 

1250

 

1587

6861

 

 

ari

ots

erg

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

tomma 2013

25

 

 

8

 

33

 

edningsgruppene kl D

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa

 

 

625

 

 

197

822

 

a

as

ylund

1583

 

 

413

 

598

2570

 

 

erstin

essius

3891

 

1209

6001

7006

 

ustaf

agerud avgi kur

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

edningsgruppene kl D

 

 

 

 

 

 

ledningsgruppennov2014

2940

 

 

855

 

1131

4878

 

 

 

 

 

 

 

 

 

erim

askal

2684

 

 

929

 

1069

4637

 

 

a

as

ylund

1322

 

365

621

2308

 

årten

inde org

2243

 

 

614

 

854

3674

 

 

ustaf

agerud

2879

 

820

1212

9114

 

il arås

indgren

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

hristina

 

uso sky illesöy

1315

 

402

779

2495

 

fromfe

 

2014

1107

 

 

354

 

434

1878

 

 

erim

askal

 

 

 

 

 

 

Summa ledningsgruppen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

fromokt2013

670

 

 

211

880

e kl

 

D

 

 

10 557

 

 

3 164

 

4 085

17 638

 

 

årten

inde org

2117

 

586

1053

7563

 

vrigaanställda

51118

4376

14967

 

20699

91388

 

 

atarina

 

tterström

 

 

 

 

 

 

 

Summa

 

 

65 759

4 376

19 382

 

26 370

115 887

 

 

tommars2013

592

 

126

271

988

 

 

 

 

 

 

Summa ledningsgruppen

 

 

 

 

 

 

 

vrigapersonalkostnader

3514

 

 

 

 

 

 

3514

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

e kl

 

D

 

 

8 894

 

2 299

4 147

15 339

 

Summa personalkostnader

69 898

4 376

19 382

 

26 567

120 223

 

 

vrigaanställda

46811

4157

14141

18260

83369

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa

 

 

59 595

4 157

17 649

24 007

105 408

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

vrigapersonalkostnader

3579

 

 

 

3579

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa personalkostnader

63 799

4 157

17 649

24 203

109 808

 

Styrelse Styrelsearvodenfastställsavregeringen elårsersättningenuppgår sedan2000till100tkrtillstyrelsensordförande,75tkrtillvi eordförandeo h

50tkrtillledamöter egeringenhar

eslutatommö lighetförfondenattersätta

ledamöteristyrelsenförutskottsar

etemedmaximalt100tkrattfördelas

mellanmedlemmarnaiersättnings-o hrevisionsutskottet För2014har100

100 tkr

etalatsutiersättningarförutskottsar

ete

 

tsko

Ersättningsutskottetharunderåret

eståttavtreledamötero h

 

ereder

lafrågoravseende

slöno hförmånersamtlöneraminförlöne-

revision Ersättningsutskottet

eredero ksåfrågorrörandeprogrammetför

prestations aseradrörligersättning eslutidessafrågorfattasavstyrelsen evisionsutskottet eståravtreledamöter evisionsutskottetär evakandeo h eredandeåtstyrelseninomiförstahandområdena nansiellrapportering,

redovisning,internkontroll,riskhanteringo hexternrevision

 

Dsers ningErsättningtill

fastställsavstyrelsen

sanställningsavtal

för indersigfondenatt etalapremiefört änstepensions-o hs ukförsäkring

uppgåendetill30pro entav ruttolönen Avtaletgällermedenuppsägningstid

frånsåvälfondenssom ssidapå6månader

iduppsägningfrånfondens

sidakanäven18månadersavgångsvederlagut

etalas ppsägningslöno h

avgångsvederlagskaavräknasmoterhållandeavinkomstfrånnyt änsteller

näringsverksamhet

et nnsingetavtalomförtidapension

harerhållit

skattepliktigaförmånertillettvärdeuppgåendetill2 2 tkr

omfattase av

programmetförprestations

aseradrörligersättning

 

 

Ledningsgrupp exkl VD

edningsgruppen estårfrån1novem er2014av

 

 

samt

hefernaför

apitalförvaltning,

hief nvestment

er,A ärsstöd

kontroll

hief isk

ersamt ommunikation Framtillo hmed31okto er

estodledningsgruppenävenavenvi e

o htillikakapitalförvaltnings-

hefsomutgi kurledningenisam andmedattdennevaldeattsägauppsin

anställningpåfondensamt hefenförstrategiskallokeringsom

efordradestill

apitalförvaltnings hef

 

 

Fondenäranslutentillkollektivavtalmellan A o h SE

F

SA

Endast

o h hefenför apitalförvaltningsamt hief nvestment

erhar

48 | ÅRSREDOVISNING 2014

134

Skr. 2014/15:130

Bilaga 5

NOTER | TREDJE AP-FONDEN

 

N T

orts

villkorsomavvikerfrånkollektivavtalet Fondenskapitalförvaltnings hefsamt hief nvestment erharenömsesidiguppsägningstidom6månader id uppsägningfrånfondenssidakanäven6månadersavgångsvederlagut etalas ppsägningslöno havgångsvederlagskaavräknasmoterhållandeavinkomst frånnyt änstellernäringsverksamhet Förövrigamedlemmariledningsgruppen nnsingasärskildaavtalavseendeuppsägningstid,avgångsvederlagellerförtida

pension edlemmarnailedningsgruppenharerhållitskattepliktigaförmåner

tillvärdenmellan0 0 o h5 15 tkr

edlemmariledningsgruppenomfattas

inteavprogrammetförprestations

aseradrörligersättning

Program örpresta onsbaseraders ningStyrelsenhar eslutatomett programförrörligersättningilin emeddestatligariktlin ersomregeringen gavutiapril2009samtmedanpassningarienlighetmeddeallmännarådom ersättningspoli yiförsäkringsföretagmflsomFinansinspektionenpu li erade imars2010 rogrammetgällerför2014o hinne ärattanställdainom apitalförvaltningenharmö lighetatterhållaupptilltvåextramånadslöneri prestations aseradrörligersättningunderförutsättningattiförvägkommuni e- radekriterieräruppfyllda 60%avdenrörligaersättningen etalasutförsttreår efterint änandeåret Anställdainomdeadministrativafunktionernaharmö lig- hetatterhållamotsvarandeenhalvmånadslönirörligersättning Förattrörlig ersättningskakunnautgåtillnågonanställdmåstefondensomhelhetuppvisa

ettpositivtresultat o hmedlemmariledningsgruppenomfattasinteav programmetomrörligprestations aseradersättning För2014harfondenre- serverat4,4 4,2 mil onerkronorförut etalningavrörligersättning aseratpå uppfyllelseavmålienlighetmedavtal etreserverade eloppetmotsvararen rörligprestations aseradersättningpåisnitt1,2 1,2 månadslönerperanställd somomfattasavprogrammet

Sj k r nvaroTotals ukfrånvarounder2014uppgi ktill0,5% 0,6% uppdelat

på0,4% 0,4% förmäno h0,7% 0,8% förkvinnor

ngen 0% avfondens

anställdaharvarits ukskrivenmerän60dagaristrä kunder2014

 

vrigt

 

 

 

 

 

Enligthåll arhetsregelverket

ska olagredovisahuruvidafa kförenings-

frihetrådersamtomdet nnsanställdaunder18år

enlighetmedsvensklag

råderfa kföreningsfrihetpå A

3 Fondenharingaanställdaunder18år

 

 

NOT

vrigaadministra onskostnader

 

 

 

 

Mkr

 

2014

2013

 

okalkostnader

10

10

 

nformations-o hdatakostnader

30

36

 

öptat änster

11

11

 

vrigt

 

7

7

 

S mma övriga administra onskostnader

58

64

 

köptat änsterovaningårarvodentillrevisions

olag Arvodenförkonsultt äns-

ter eställdaavregeringskanslietuppgårtill0,9

0,3 mkr

 

Tkr

 

2014

2013

Revisions

ppdrag

 

 

EY

 

818

1 050

Andra uppdrag

 

 

 

 

 

 

296

257

EY

 

23

93

Summa

 

1 137

1 400

 

NOT

Noteradeak

eroc andelar

 

 

 

 

 

 

 

2014-12-21

 

2013-12-31

Mkr

 

 

 

 

erkligtvärde

 

 

erkligtvärde

Svenskaaktier

 

 

32966

 

 

34126

Andelarisvenskafonder

 

1567

 

1387

tländskaaktier

 

 

79658

 

 

68931

Andelariutländskafonder

 

23735

 

 

24071

S mma noterade ak

er oc

andelar

137 927

 

 

128 515

Enförte kningöverfondenstiostörstaaktieinnehav nnspåsid62

 

åfondenshemsida

ap3 seåter

nnsenförte kningöverfondens

samtligaaktieinnehav

 

 

 

 

 

 

 

ÅRSREDOVISNING 2014 | 49

135

Skr. 2014/15:130

Bilaga 5

TREDJE AP-FONDEN | NOTER

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

NOT 10

Ak

eroc

andelar onoterade

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

A 3hadeper31de

2014g ortföl andeinvesteringarionoteradevärdepapperdirekto hviariskkapital olago h

 

 

 

 

fonder Spe i

kationnedanvisardefemstörstainnehaven

aseratpåinvesteratkapital Enspe i kationöver

 

 

 

 

samtligainnehavmedangivelseavstartårpåinvesteringeno hinvesteringsåtagandeåter nnspå

ap3 se

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2014-12-31

2013-12-31

 

 

 

 

 

Mkr

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

erkligtvärde

erkligtvärde

 

 

 

 

Aktierisvenskadotter-o hintresse

olag

 

 

 

 

10933

10820

 

 

 

 

 

Aktieriövrigasvenska olag

 

 

 

 

 

 

 

749

764

 

 

 

 

 

Andelarisvenskariskkapital

 

olago hfonder

 

 

 

 

681

1308

 

 

 

 

tländskaaktiero handelar

 

 

 

 

 

 

19654

16194

 

 

 

 

 

S mmaak eroc andelar onoterade

 

 

 

 

32 017

29 086

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

rganisa ons

 

 

 

 

 

 

100% eget

100%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

nummer

Säte

Antalak er

Ägarandel kapital

erkligtv rde

kapital 2014

resultat 2013

 

noteradeak erido er oc

intressebolag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

asakronan

oldingA

 

 

 

556650-4196

 

Sto kholm

1000000

25%

6949

23094

1762

 

emsöFastighetsA

 

 

 

 

556779-8169

 

Sto kholm

700000

70%

2523

2682

-361

 

emsö ntressenterA

 

 

 

556917-4336

 

Sto kholm

25000

50%

527

545

12

 

TrophiFastighetsA

 

 

 

 

556914-7647

 

Sto kholm

1000000

100%

935

1006

38

 

S mmaak erisvenskado

er oc

intressebolag

 

 

 

 

 

 

 

 

10 933

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2014

2013

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

rganisa ons

 

 

 

 

 

 

Anska nings

Anska nings

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

nummer

Säte

Antalak er

Ägarandel kapital

 

v rde

v rde

 

vrigaonoteradesvenskaak

eroc

oc andelar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ergvikSkogA

 

 

 

 

556610-2959

 

Falun

347

5%

 

174

174

 

em största inne aven i svenska

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

riskkapitalbolag oc

onder1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

erdane

apital

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10%

 

139

117

 

T roviderFund

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

17%

 

127

127

 

aledo

artnersFund

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20%

 

122

120

 

itorina

apital

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

11%

 

103

114

 

erdane

apital

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15%

 

44

51

 

emstörstainne aveni tl ndska

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

riskkapitalbolagoc

onder1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

arl

n

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100%

 

1205

1336

 

 

 

A

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100%

 

780

807

 

erman

etail n ome

 

 

 

 

 

 

 

 

 

92%

 

751

-

 

nnisfree

F Se ondaryFund2 SF2

 

 

 

 

 

 

 

18%

 

686

588

 

Euro risa

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

11%

 

452

472

 

Anska

ningsvärderesterandeinnehav

 

 

 

 

 

 

 

 

 

18002

18214

 

Totaltanska

ningsv rde

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

22 585

22 120

 

Totaltverkligtv rde

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

32 017

29 086

 

Enspe i

kationöversamtligainnehav nnspå

ap3 se

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 AvserA 3sinnehavikommandit

olagsstrukturero handraliknandestrukturerdärA

3inteharettväsentligtinflytande

 

 

 

 

 

 

NOT 11

bliga oneroc andrar nteb rande

llg ngar

 

 

NOT 11

forts

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

OBLIGATIONER OCH ANDRA RÄNTEBÄRANDE VÄRDEPAPPER FÖRDELAT PÅ EMITTENTKATEGORI

 

2014-12-31

2013-12-31

Mkr

erkligtvärde

 

erkligtvärde

Svenskastaten

23683

33446

Svenska ostadsinstitut

6862

8365

vrigasvenskaemittenter

 

 

 

Finansiellaföretag

1515

2159

ke- nansiellaföretag

13984

15372

tländskastater

55817

18420

vrigautländskaemittenter

46073

24979

Summa

147 934

102 741

Räntefonder

6 428

4 753

Summa

154 362

107 494

OBLIGATIONER OCH ANDRA RÄNTEBÄRANDE VÄRDEPAPPER FÖRDELAT PÅ INSTRUMENTKATEGORI

 

2014-12-31

2013-12-31

Mkr

erkligtvärde

 

erkligtvärde

ealränteo ligationer

16522

23350

vrigao ligationer

122667

67438

erti kat

350

3076

noteradereverslån

8395

7341

vrigainstrument

-

 

1535

Summa

147 934

102 741

Räntefonder

6 428

4 753

Summa

154 362

107 494

Avo ligationero handraränte ärandevärdepapperavser29820 9607 mkr återinvesteringaverhållnakontantsäkerheterrelateradetillvärdepappersutlåning

50 | ÅRSREDOVISNING 2014

136

Skr. 2014/15:130

Bilaga 5

 

 

NOT 12

Deriva nstr mentbr

o

2014-12-31

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nominellt

ositivt

Negativt

 

Mkr

 

 

 

 

värde

verkligtvärde

verkligtvärde

 

AKTIERELATERADE INSTRUMENT

 

 

 

 

 

ptioner,

T

 

tställda,köp

-

-

-

 

 

 

 

 

tställda,säl

-

-

-

 

 

ptioner,

learade

nnehavda,köp

159

0

-

 

 

 

 

 

nnehavda,säl

1409

20

-

 

 

 

 

 

tställda,köp

73

-

-2

 

 

 

 

 

tställda,säl

-

-

-

 

Terminer

 

 

 

 

35104

376

-219

 

S

appar

 

 

 

 

19998

122

-0

 

Summa

 

 

 

 

56 743

518

-221

 

varav learat

 

 

 

36745

396

-221

 

R

NTE

REDITRE ATERADEINSTR

MENT

 

 

 

 

ptioner,

learade

nnehavda,köp

9100

15

-

 

 

 

 

 

nnehavda,säl

918154

57

-141

 

 

 

 

 

tställda,köp

14415

-

-16

 

 

 

 

 

tställda,säl

969356

100

-45

 

F

A Terminer

 

 

 

115174

77

-131

 

 

S

 

 

 

 

39334

789

-817

 

S

appar

 

 

 

 

67251

63

-201

 

Summa

 

 

 

 

2 132 783

1 101

-1 352

 

varav learat

 

 

 

2026198

249

-333

 

VALUTARELATERADE INSTRUMENT

 

 

 

 

 

ptioner,

T

 

nnehavda,köp

27051

1189

-

 

 

 

 

 

nnehavda,säl

41733

724

-

 

 

 

 

 

tställda,köp

34782

-

-1375

 

 

 

 

 

tställda,säl

38891

-

-630

 

Terminer

 

 

 

 

140659

329

-6821

 

S

appar

 

 

 

 

-

-

-

 

Summa

 

 

 

 

283 116

2 243

-8 826

 

E

ektavnettoredovisning

-

-

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

S mma deriva

nstr ment

2 472 641

3 862

-10 398

NOTER | TREDJE AP-FONDEN

 

 

 

 

 

 

2013-12-31

 

 

 

 

 

 

Nominellt

ositivt

Negativt

Mkr

 

 

 

värde

verkligtvärde

verkligtvärde

AKTIERELATERADE INSTRUMENT

 

 

 

 

ptioner,

T

tställda,köp

52

-

-7

 

 

 

tställda,säl

-

-

-

 

ptioner,

learade

nnehavda,köp

13

0

-

 

 

 

nnehavda,säl

25

0

-

 

 

 

tställda,köp

-

-

-

 

 

 

tställda,säl

-

-

-

Terminer

 

 

 

23147

646

-349

S

appar

 

 

 

10423

69

-2

Summa

 

 

 

33 660

715

-358

varav learat

 

 

23185

 

 

R

NTE

REDITRE ATERADEINSTR

MENT

 

 

 

ptioner,

learade

nnehavda,köp

8586

-

-1

 

 

 

nnehavda,säl

730238

4

-118

 

 

 

tställda,köp

173281

6

-1

 

 

 

tställda,säl

763957

84

-2

F

A Terminer

 

 

223288

163

-152

 

S

 

 

 

23457

316

-358

S

appar

 

 

 

13940

187

-165

Summa

 

 

 

1 936 747

760

-797

varav learat

 

 

1899350

 

 

VALUTARELATERADE INSTRUMENT

 

 

 

 

ptioner,

T

nnehavda,köp

2298

58

-

 

 

 

nnehavda,säl

2108

17

-

 

 

 

tställda,köp

9847

-

-38

 

 

 

tställda,säl

2305

-

-3

Terminer

 

 

 

100143

1531

-705

S

appar

 

 

 

-

-

-

Summa

 

 

 

116 701

1 606

-745

E

ektavnettoredovisning

 

-

-

 

 

 

 

 

S mma deriva nstr ment

2 087 108

3 081

-1 899

erivatfårenligtfondenspla eringsregleranvändasisyfteatte ektivisera förvaltningenellerhanterarisken

Aktie-o hräntederivathandlasföreträdesvispåstandardiserademarknader i learadeprodukter,varpåmotpartsriskernaen artärgentemot learinghuset

aluta-o hkreditderivatmarknadernaäremellertid

T -marknader,vilket

inne ärattdennahandelinteärstandardiseradeller

learad,varpåmotparts-

o hleveransriskeruppkommergentemotdemotpartersomanlitas Fondens motparterförhandelsome learasgodkännso hlimiterasavfondensstyrelse o hexponeringinomramenfördessalimiter evakaslöpande Fondenanvänder marknadensstandardiseradeavtalför T -handelsåsomexempelvis S A-avtal

tställdasäl optionerärdelpositioneriolikaoptionsstrategiermedsyfteatt hanterariskenipor öl en denmånenutställdoptioninne ärattA 3haren förpliktelseattlevereraettunderliggandevärdepapperharfondenalltidinnehav idettavärdepappersomtä kereventuelltleveranskrav

Förennärmare eskrivningavriskhanteringenmedavseendepå derivatinstrumenthänvisastillfondensriskhanteringsplanpå ap3 se

ÅRSREDOVISNING 2014 | 51

137

Skr. 2014/15:130

Bilaga 5

TREDJE AP-FONDEN | NOTER

 

 

 

 

NOT 13

vriga llg

ngar

 

 

 

 

 

Mkr

 

2014-12-31 2013-12-31

 

Fondlikvider

 

247

472

 

Återköpstransaktioner

10664

11134

 

vrigatillgångar

 

-

0

 

vrigakor ristigafordringar

0

0

 

S mma övriga

llg ngar

10 911

11 606

 

NOT 14

ör tbetaldakostnaderoc

ppl pnaint kter

 

Mkr

 

2014-12-31 2013-12-31

pplupnaränteintäkter

1155

1304

pplupnautdelningar

84

71

estitutioner

 

82

45

Förut etaldakostnader

41

45

pplupnapremieraktielån

13

6

 

NOT 1

ondkapital

 

 

NETTOBETALNINGAR MOT PENSIONSSYSTEMET

 

 

Mkr

 

2014-12-31 2013-12-31

Ing ende ondkapital

258 475

232 956

n etaldapensionsavgifter

58880

56839

t etaldapensionsmedelinnevarandeår

-63776

-63490

verflyttningavpensionsrättertillE

-2

-2

egleringavpensionsrätt

1

3

Administrationsersättningtill ensionsmyndigheten

-224

-230

S mma ne

obetalningar mot pensionssystemet

-5 120

-6 880

 

 

 

 

Årets resultat

34 977

32 398

tg ende

ondkapital

288 332

258 475

NOT 1 Posterinomlinjen

PANTER OCH DÄRMED JÄMFÖRLIGA SÄKERHETER STÄLLDA FÖR EGNA SKULDER

S mma ör

tbetalda kostnader

1 375

1 470

 

Mkr

2014-12-31

2013-12-31

och upplupna intäkter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

anterföråterköpstransaktioner

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ottagnasäkerheter

10671

11116

 

 

 

 

 

 

Avlämnadesäkerheter

2768

6442

 

 

 

 

 

 

anterförderivathandel

 

 

 

NOT 15

vrigask lder

 

 

 

Erhållenkontantsäkerhet

0

0

Mkr

 

2014-12-31

2013-12-31

 

Ställdkontantsäkerhet

817

89

 

 

tlånadevärdepapperförvilkasäkerhetererhållits

 

 

everantörsskulder

7

5

 

tlånadevärdepapper

39876

14985

Fondlikvider

 

674

422

 

Erhållenkontantsäkerhet

39879

15387

öneskatter

 

0

0

 

vanståendesäkerheter nnsredovisadeinot11,13samt15

 

ersonalenskällskatter

3

3

 

 

 

 

Återköpstransaktioner

2768

6442

 

ÖVRIGA PANTER OCH JÄMFÖRLIGA SÄKERHETER

 

 

ottagnakontantsäkerheter

39879

15387

 

 

 

Mkr

2014-12-31

2013-12-31

vrigaskulder

6

3

 

tlånadevärdepapper moterhållen

 

 

S mma övriga sk lder

43 336

22 262

säkerhetiform avvärdepapper

 

 

 

 

 

 

 

 

tlånadevärdepapper

15396

10398

 

 

 

 

 

 

Erhållensäkerhetiformavvärdepapper

17177

11225

 

NOT 1

ör tbetaldaint kteroc

ppl pnakostnader

 

Mkr

 

2014-12-31 2013-12-31

pplupnaexternaförvaltningskostnader

 

29

35

vrigaupplupnakostnader

 

10

14

örligersättninginklso ialaavgifter

 

12

9

S

mma ör

tbetaldaint kteroc ppl pnakostnader

51

58

t

etalning av rörlig ersättning för år 2012 ut etalades till 40% under 2013

 

o h resterande del ut etalas under 2015

t etalning för rörlig ersättning för

år 2013 ut

etalades till 40% under 2014 o h resterande del ut

etalas under

 

2016 Avsättning för rörlig ersättning har även g orts för år 2014, med 40%

 

ut

etalning 2015 o h resterande del för ut

etalning 2017

 

 

UTESTÅENDE ÅTAGANDEN

 

 

Mkr

2014-12-31

2013-12-31

noteradeaktier

4318

2038

Fastighets-o hskogsfonder

1386

1156

N T1 N rst ende

A 3hyrsinalokalerav asakronanA tillmarknadsmässigavillkor

52 | ÅRSREDOVISNING 2014

138

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skr. 2014/15:130

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilaga 5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

NOTER | TREDJE AP-FONDEN

 

N T20

Valutaexponering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

VALUTAEXPONERADE TILLGÅNGAR PER VALUTA PER 31 DEC 2014

 

EUR

 

 

S

vrigt

Totalt

Mkr

 

 

 

 

 

Aktiero handelar

 

 

17773

14109

6342

55892

24916

119032

 

ExponeringgenomSE -noterade olagmedutländskhemvist1

 

392

678

 

 

1055

2125

 

 

ligationero handraränte ärandevärdepapper

 

3958

10288

 

49513

2865

66624

 

erivat

 

 

 

-3208

-563

1

-4851

-277

-8898

 

vrigapla eringstillgångar

 

3221

-1723

92

6860

1333

9782

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

al tae poneringbr

o

 

22 136

22 789

6 435

107 413

29 892

188 666

 

urssäkring

 

 

 

-22350

-16157

-6058

-61812

-9777

-116154

 

Total val tae ponering

 

-214

6 632

377

45 601

20 115

72 511

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

VALUTAEXPONERADE TILLGÅNGAR PER VALUTA PER 31 DEC 2013

 

EUR

 

 

S

vrigt

Totalt

Mkr

 

 

 

 

 

Aktiero handelar

 

 

16 911

11576

7313

43914

26020

105734

 

ExponeringgenomSE -noterade olagmedutländskhemvist1

 

435

532

 

 

1159

2127

 

 

ligationero handraränte ärandevärdepapper

 

6915

4542

0

17862

0

29320

 

erivat

 

 

 

-3880

-484

13

-497

-36

-4883

 

vrigapla eringstillgångar

 

1772

-1725

178

6 189

1311

7726

 

al tae poneringbr

o

 

22 153

14 442

7 505

67 469

28 455

140 024

 

urssäkring

 

 

 

-26583

-10526

-5309

-36157

-6708

-85283

 

Total val tae ponering

 

-4 430

3 916

2 196

31 311

21 747

54 741

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 Attdennaexponeringansesutsattförvalutariskärenföl davlagkrav

 

 

 

 

 

 

 

 

 

NOT 21

inansiellainstr ment pris oc v rderings

ierarki

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

INVESTERINGSTILLGÅNGAR PER VÄRDERINGSKATEGORI PER 31 DEC 2014

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

bserverbarapriserien

Modellv rderingmed

Modellv rderingmedej

 

 

 

Mkr

 

 

ak

vmarknad

observerbaraindata

observerbaraindata

 

Totalt

Noteradeaktiero handelar

 

137927

 

 

 

 

137927

 

noteradeaktiero handelar

 

 

 

 

32017

 

32017

 

 

ligationero handraränte ärandetillgångar

 

145357

395

 

8610

 

154362

 

erivat,positivamarknadsvärden

 

645

3217

 

 

 

3862

 

S mmainvesterings

llg ngar

 

283 928

3 612

 

40 628

 

328 168

 

erivat,negativamarknadsvärden

 

-554

-9845

 

 

 

-10398

 

Summa

 

 

 

283 374

-6 233

 

40 628

 

317 769

 

INVESTERINGSTILLGÅNGAR PER VÄRDERINGSKATEGORI PER 31 DEC 2013

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

bserverbarapriserien

Modellv rderingmed

Modellv rderingmedej

 

 

 

Mkr

 

 

ak

vmarknad

observerbaraindata

observerbaraindata

 

Totalt

Noteradeaktiero handelar

 

103057

25458

 

-

 

128515

 

noteradeaktiero handelar

 

-

-

 

28863

 

28863

 

 

ligationero handraränte ärandetillgångar

 

93236

6693

 

7788

 

107718

 

erivat,positivamarknadsvärden

 

903

2178

 

-

 

3081

 

S mmainvesterings

llg ngar

 

197 196

34 330

 

36 651

 

268 177

 

erivat,negativamarknadsvärden

 

-629

-1271

 

-

 

-1900

 

Summa

 

 

 

196 567

33 060

 

36 651

 

266 277

 

ÅRSREDOVISNING 2014 | 53

139

Skr. 2014/15:130

Bilaga 5

TREDJE AP-FONDEN | NOTER

N T21 orts

FÖRÄNDRING AV TILLGÅNGAR UNDER MODELLVÄRDERING MED EJ OBSERVERBARA INDATA 2013 TILL 2014

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

bliga

oner

 

 

 

 

Noteradeak

er

noteradeak er

 

och andra ränte-

 

 

Mkr

 

och andelar

och andelar

b

rande

llg ngar

Derivat

Totalt

Redovisatv rdevid

retsing ng

 

-

28 863

 

 

 

7 788

-

36 651

nvesterat

 

 

-

2846

 

 

 

5996

-

8842

Sålt åter etaltunderåret

 

-

-2786

 

 

 

-5167

-

-7953

ealiseradvärdeförändring

 

-

254

 

 

 

-

-

254

realiseradvärdeförändring

 

-

2840

 

 

 

-6

-

2903

Förflyttningfrånnivå1eller2

 

-

-

 

 

 

-

-

-

Förflyttningtillnivå1eller2

 

-

-

 

 

 

-

0

0

Redovisatv rdevid

rets tg ng

 

-

32 017

 

 

 

8 610

0

40 697

FÖRÄNDRING AV TILLGÅNGAR UNDER MODELLVÄRDERING MED EJ OBSERVERBARA INDATA 2012 TILL 2013

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

bliga

oner

 

 

 

 

Noteradeak

er

noteradeak er

 

och andra ränte-

 

 

Mkr

 

och andelar

och andelar

b

rande

llg ngar

Derivat

Totalt

Redovisatv rdevid

retsing ng

 

-

23 103

 

 

 

3 344

-41

26 407

nvesterat

 

 

-

4090

 

 

 

3411

-

7502

Sålt åter etaltunderåret

 

-

-2484

 

 

 

-458

-

-2942

ealiseradvärdeförändring

 

-

-174

 

 

 

-3

-

-177

realiseradvärdeförändring

 

-

2616

 

 

 

-6

41

2650

Förflyttningfrånnivå1eller2

 

-

1712

 

 

 

1500

-

3212

Förflyttningtillnivå1eller2

 

-

-

 

 

 

-

-

-

Redovisatv rdevid

rets tg ng

 

-

28 863

 

 

 

7 788

0

36 651

A 3 värderarsamtliga innehavtillverkligtvärde,vilketfastställs utifrånen hierarki av priskällor o h eräkningsmodeller erkligtvärdede nieras som det elopptillvilketen tillgång skullekunna överlåtas eller en skuld regleras i en normaltransaktion mellan marknadsaktörer vid tillfället då värderinggörs nnehavsom nnsrepresenteradeideindexsomfondenanvänderförlikvida investeringariaktiero hränte ärandevärdepappervärderasiförstahandtill

indexleverantörernasvärderingspriser

defalltillgångeninteinkluderasinågot

indexellerdärindexleverantörenspris

edömssomi ketillförlitligt,skervärdering

iställettillnoteradeprisero server araienaktivmarknad edaktivmarknad

menasenhandelsplatsdärpriserställsoftareänengångive kan Attanvända

o server arapriseräralltidförstavaletvidvalavvärderingspriso homfattar

merpartenavA 3stillgångar,mennärdessainte nnsatttillgåtasprisernaenligt nästastegivärderingshierarkin

Förvissainnehav,främstvissaränte ärandevärdepappersamtflertalet derivatsomintehandlasöver örsellerhanterasavett learinghus,saknas

tillförlitliganoteradepriser

ärderingskerdåutifrånvedertagnamodellervilkai

sinturanvändero server

aramarknadsdataförattfastställaettverkligtvärde

ärderingsriskenfördennagrupp edömssom

egränsad dennagrupp

inkluderaso ksåvissatyperavtransaktionerdärA

3är eroendeavprisupp-

gifterfrånenellerettparexternamotparterförattfastställaettverkligtvärde Förtillgångardärtillgängligtpris edömssommindretillförlitligt,texpågrund avlågmarknadsaktivitet,görsenrimlighets edömningavfondensegen värdering aseradpåvärderingerhållenfråntred epart

Slutligen nnsinnehavsommåstemodellvärderasdärvärderingentillstor delär eroendeavi keo server aramarknadsdatao hdärmedinnehåller enstörregradav edömningo hhögreosäkerhet FörA 3sdelärdetfrämst innehaviriskkapitalfondersamtonoteradeinnehavifastighets olagsom åter nnsidennakategori nder2013utve kladesmetodenförvärderingav fastighets olag, se vidare not 4

A 3s värdering av innehav i riskkapitalfonder aseras på den värdering som erhålls av externa förvaltare A 3 ställer krav på att förvaltarna ska föl a E sprin iperförvärderingsamtattfondenreviderasavenvälrenommerad

revisions rma ärdering från förvaltarna erhålls vanligen inom 90 dagar

efter kvartalsslut vilket inne är att värderingarna av A 3s innehav per 31

de em er aseras på rapporter från förvaltarna per 30 septem er, usterat

för kassaflöden under ärde kvartalet En edömning görs av värderingens

tillförlitlighet för att fastställa om eventuella korrigeringar är nödvändiga

för att uppnå ett mer rättvisande verkligt värde

er 31 de em er 2014 hade

inga sådana korrigeringar edömts nödvändiga

ärderingen påverkas i

första hand av de underliggande

olagens resultatutve kling, men o kså av

aktiemarknadens värdering av ämför ara olag Förväntade diskonterade

framtidakassaflödenharmindre

etydelseförvärderingen,dåA 3sriskkapi-

talpor

öl i första hand

estår av mogna olag, s k uyouts

 

ta

ellen redovisas A

3s samtliga investeringstillgångar fördelade per

värderingskategori 89

74 pro ent av fondens investeringstillgångar kan

värderas till o

server

ara priser i en aktiv marknad En nedvärdering med

10 pro ent av de tillgångar som är mest svår

edömda, dvs modellvärdering

med e o server ar indata, skulle påverka A

3s fondkapital med -1,4 -1,4

pro ent Fondens värderingsrisk edöms som egränsad

 

nder året har fonder exklusive riskkapitalfonder till ett värde av 31 731

mkr omklassi

erats från modellvärdering med o server ara indata till

o server ara priser i en aktiv marknad, varav 25 303 mkr åter

nns under

noterade aktier o h andelar o h 6 428 mkr åter nns under o

ligationer o h

andraränte ärandetillgångar

 

 

54 | ÅRSREDOVISNING 2014

140

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skr. 2014/15:130

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilaga 5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

NOTER | TREDJE AP-FONDEN

 

NOT 22

inansiellarisker

 

 

 

 

 

 

 

 

ENKLA KÄNSLIGHETSMÅTT FÖR AP3S PORTFÖLJ 31 DEC 2014

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

RISK MÄTT SOM VALUE AT RISK FÖR AP3S PORTFÖLJ

 

 

 

 

Mkr

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10 000

9 286

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mkr

 

ägsta nivå

ögsta nivå

enomsnitt

 

31 de

31 de 1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2014

 

 

876

 

 

2 374

 

1415

 

1946

1367

8 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2013

 

 

710

 

 

2221

 

1328

 

1219

1583

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 olumnenvisar

a

vidlikaviktadhistoriskdata

 

 

 

 

 

 

6 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fondens innehav är exponerade mot marknads- o h kreditrisker, vilka kan

 

 

 

 

 

 

 

 

4 161

3 502

 

 

 

4 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

inne ära värdeförändringar när t ex aktiekurser, räntor, kreditspreadar o h

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

valutakurser förändras

A

3 använder alue at

isk

a

för att aggregera risk

2 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

över samtliga risktyper

er årsskiftet uppgi k fondens risk mätt som a

för

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

totalpor öl en till

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 946 1 219 mkr A 3

eräknar

a

med 95 pro ents kon densintervall o h

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

en tidshorisont på en dag

et inne

är att 19 dagar av 20

ör de negativa

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

värdeförändringarna i por

öl en inte vara större än

a förutsatt att mark-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

nadsförhållandena föl er historiska mönster A

3 aserar

a

- eräkningarna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

på historiska marknadsdata för en period om 360 dagar till

aka i tiden

en

 

reditrisken i A 3s por

öl för ränte ärande fordringar o h derivat kan

eskri-

historiska datan viktas exponentiellt, dvs de senaste 80 dagarnas marknadshän-

 

vas genom att titta på fördelningen av exponering per ratingkategori Ta

ellen

delser dominerar

eräkningarna

eräkningsmetoden som används är

onte

nedan visar att 72 78

pro ent av fondens kreditriskexponering avser motpar-

arlo-simulering, en slumpmässig simulering av värdeförändringar aserat

ter med en rating från AAA till AA enligt kreditvärderingsinstitutet Standard

på historiska data

ta

ellen visas o kså a

per den 31 de em er där den

 

oor s

reditriskexponeringen minskas avseende t ex repor o h derivat genom

historiska datan är likaviktad, dvs var e dag under perioden väger lika tungt i

 

att A 3 erhåller säkerheter motsvarande hela eller del av den fordran som A 3

eräkningen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

har på motparten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fondens risk mätt som a

har varierat mellan 876

710 mkr o h 2 374 2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

221 mkr under året Skillnaderna i risknivå förklaras främst av förändrad mark-

 

EXPONERING MOT KREDITRISK PER 31 DEC 20141

 

 

 

 

 

nadsvolatiliteto hmindreavförändringaravpor öl enssammansättning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

E

T ET

 

 

 

 

Ta ellenovanvisarhögstao hlägstanivåpå

a

samtriskenigenomsnitto h

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

vid slutet av året för A

3s por

öl

 

å sid 30 visas riskexponeringen fördelad på

Mkr

 

 

 

 

AAA

AA

A

-2

 

A 3sriskklasser

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Statso

ligationer

41 479

47 858

367

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

DAG IG A EATRIS AR RAP3SP RT

2014

Mkr

2 500

2 000

1 500

1000

500

0

änslighetsmått av enkla slag kan användas för att få en förståelse för vilken resultatpåverkan en viss prisförändring skulle få aserat på utestående positio- ner i olika tillgångsslag m samtliga aktiekurser skulle förändras med 5 pro ent skulle det medföra en värdeförändring av A 3s aktiepor öl på 9 286 8 527 mkr En förändring av samtliga räntor med 1 pro entenhet, ett s k parallellskifte

av räntekurvan, skulle medföra en värdeförändring på 4 161

2 364 mkr

å

samma sätt skulle en förändring av samtliga valutakurser mot kronan på 5

pro ent resultera i en värdeförändring på 3 502 1 891 mkr

änslighetsmåt-

ten innehåller ingen edömning av sannolikheten för att något ska inträ

a

o h tar inte hänsyn till hur olika tillgångar rör sig i förhållande till varandra, s k korrelation

ostadso

ligationer

7 188

128

50

 

 

Företagso

ligationer

1

5 386

9810

1807

4397

epositioner

repor

 

6 537

24894

 

 

erivat,nettofordran

 

3

75

 

 

r

oe ponering

48 668

59 911

35 196

1 807

4 397

Erhållnasäkerheter

 

 

4

 

 

Ne

oe ponering

48 668

59 911

35 192

1 807

4 397

EXPONERING MOT KREDITRISK PER 31 DEC 20131

 

 

 

 

 

 

 

 

E

T ET

 

 

Mkr

 

 

 

AAA

AA

A

 

-2

Statso ligationer

54882

4659

212

 

 

ostadso

ligationer

8594

148

60

 

1

Företagso

ligationer

1 096

5 972

8783

2641

3481

epositioner

repor

 

2 696

10119

 

 

erivat,nettofordran

 

111

926

 

 

r

oe ponering

64 572

13 587

20 100

2 641

3 482

Erhållnasäkerheter

 

999

4335

 

 

Ne

oe ponering

64 572

12 588

15 765

2 641

3 482

1nkluderarpla eringarinoteraderänte ärandevärdepapper,depositionero hrepor,i ke learadederivatdärA 3harenfordranpåmotpartensamtåterinvesteringaverhållna

kontantsäkerheterrelateradetillvärdepappersutlåning åta ellenendastvisarexponering motkreditriskkandene avläsasmot alansräkningen

2 nkluderarävenvärdepapperutanrating

Fondens likviditetsrisk egränsas land annat genom kravet i A -fondslagen avseende att A -fonderna måste hålla minst 30 pro ent av fondkapitalet i ränte ärande fordringar med låg kredit- o h likviditetsrisk nder 2014 har fondens andel i snitt legat på 34,9 32,1 pro ent

ÅRSREDOVISNING 2014 | 55

141

Skr. 2014/15:130

Bilaga 5

TREDJE AP-FONDEN | NOTER

 

NOT 23

inansiella llg ngaroc

sk ldersomne

asibalansr kningenellerlyder

nderkvi ningsavtal

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2014-12-31

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

vittning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

av

nansiella

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nettade eloppi

Netto

alansi

instrument

ottagna

Netto

elopp

 

Summai

Tillg ngar

 

rutto

elopp

alansräkningen

alansräkningen

enligtavtal

säkerheter

efterkvittning

vrigt1

alansräkningen

 

erivat

 

 

3217

 

 

3217

 

3171

 

 

46

645

3862

Tillgångsrepor

 

 

612

 

 

612

 

612

4

 

0

10052

10664

E likvideradea

ärer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

247

247

Summa

 

 

3 829

0

 

3 829

 

3 783

4

 

46

10 943

14 773

 

 

 

 

 

 

 

 

 

vittning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

av

nansiella

 

 

 

 

Summai

Skulder

 

 

 

Nettade eloppi

Netto

alansi

instrument

Ställda

Netto

elopp

 

 

rutto

elopp

alansräkningen

alansräkningen

enligtavtal

säkerheter

efterkvittning

vrigt1

alansräkningen

 

erivat

 

 

9845

 

 

9845

 

3171

817

 

5858

554

10398

Skuldrepor

 

 

2768

 

 

2768

 

612

 

 

2155

 

2768

E likvideradea

ärer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

674

674

Summa

 

 

12 612

0

 

12 612

 

3 783

817

 

8 013

1 228

13 840

1

vriga instrument i alansräkningen som inte lyder under avtal som tillåter kvittning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2013-12-31

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

vittning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

av

nansiella

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nettade eloppi

Netto

alansi

instrument

ottagna

Netto

elopp

 

Summai

Tillg ngar

 

rutto

elopp

alansräkningen

alansräkningen

enligtavtal

säkerheter

efterkvittning

vrigt1

alansräkningen

 

erivat

 

 

2178

 

 

2178

 

1039

 

 

1139

903

3081

Tillgångsrepor

 

 

5354

 

 

5354

 

4335

 

 

1019

5780

11134

E likvideradea

ärer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

472

472

Summa

 

 

7 532

0

 

7 532

 

5 373

0

 

2 158

7 155

14 687

 

 

 

 

 

 

 

 

 

vittning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

av

nansiella

 

 

 

 

Summai

Skulder

 

 

 

Nettade eloppi

Netto

alansi

instrument

Ställda

Netto

elopp

 

 

rutto

elopp

alansräkningen

alansräkningen

enligtavtal

säkerheter

efterkvittning

vrigt1

alansräkningen

 

erivat

 

 

1270

 

 

1270

 

1039

89

 

142

629

1899

Skuldrepor

 

 

6442

 

 

6442

 

4335

6

 

2101

 

6442

E likvideradea

ärer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

422

422

Summa

 

 

7 712

0

 

7 712

 

5 373

95

 

2 244

1 051

8 763

1

vriga instrument i alansräkningen som inte lyder under avtal som tillåter kvittning

 

 

 

 

 

 

 

56 | ÅRSREDOVISNING 2014

142

Skr. 2014/15:130

Bilaga 5

STYRELSENS, VDS OCH REVISORERNAS UNDERSKRIFTER | TREDJE AP-FONDEN

Styrelsenso hverkställandedirektörensunderskrifter

 

Sto kholm den 19 fe

ruari 2015

 

 

är Nuder, ord örande

 

örn

ör esson, viceord örande

Sonat

urman- lsson

nga- ill

arl

erg

eterEnglund

unvorEngström

arsErnsäter

 

eter ell erg

 

Elisa eth nell

erstin

essius,verkställandedirektör

 

årrevisions

erättelseharlämnatsden19fe

ruari2015

an

irgerson

 

 

 

eterStrandh

Auktoriseradrevisor

 

 

 

Auktoriseradrevisor

Förordnadavregeringen

 

 

 

Förordnad av regeringen

ÅRSREDOVISNING 2014 | 57

143

Skr. 2014/15:130

Bilaga 5

TREDJE AP-FONDEN | REVISIONSBERÄTTELSE

evisions erättelse

örTredjeAP onden organisa onsn mmer 02014 4120

iharu örtenrevisionavårsredovisningenförTred eA - fondenför2014 Fondensårsredovisningingåridentry kta versionenavdettadokumentpåsidorna34-57

Styrelsensoc verkst llandedirektörensansvar ör rsredovisningen

etärstyrelseno hverkställandedirektörensomharansvaret förattupprättaenårsredovisningsomgerenrättvisande ild enligtlagenomallmännapensionsfondero hfördeninterna kontrollsomstyrelseno hverkställandedirektören edömer ärnödvändigförattupprättaenårsredovisningsominte innehållerväsentligafelaktigheter,varesigdessa erorpå oegentligheterellerpåfel

Revisornsansvar

årtansvarärattuttalaossomårsredovisningenpågrundval avvårrevision iharu örtrevisionenenligt nternational StandardsonAuditingo hgodrevisionssediSverige essa standarderkräverattviföl eryrkesetiskakravsamtplanerar o hu örrevisionenförattuppnårimligsäkerhetattårsredo- visningeninteinnehållerväsentligafelaktigheter

Enrevisioninnefattarattgenomolikaåtgärderinhämta revisions evisom eloppo hannaninformationiårsredovis- ningen evisornväl ervilkaåtgärdersomskau öras, land annatgenomatt edömariskernaförväsentligafelaktigheteri

årsredovisningen,varesigdessa

erorpåoegentlighetereller

påfel iddennarisk edömning

eaktarrevisorndedelar

avdeninternakontrollensomärrelevantaförhurfonden upprättarårsredovisningenförattgeenrättvisande ildi syfteattu ormagranskningsåtgärdersomärändamålsenliga medhänsyntillomständigheterna,meninteisyfteattgöra ettuttalandeome ektivitetenifondensinternakontroll En revisioninnefattaro ksåenutvärderingavändamålsenligheten ideredovisningsprin ipersomharanväntso havrimligheten istyrelsenso hverkställandedirektörensuppskattningari redovisningen,liksomenutvärderingavdenövergripande presentationeniårsredovisningen

ianserattderevisions evisviharinhämtatärtillrä kliga o händamålsenligasomgrundförvårauttalanden

alanden

Enligtvåruppfattningharårsredovisningenupprättatsi enlighetmed ag 2000 192 omallmännapensionsfonder A - fonder o hgereniallaväsentligaavseendenrättvisande ild av Tred eA -fondens nansiellaställningperden31de em er 2014o havdess nansiellaresultatföråretenligtlagenom

allmännapensionsfonder Förvaltnings

erättelsenärförenlig

medårsredovisningensövrigadelar

 

 

itillstyrkerdärförattresultaträkningeno

h alans-

räkningenfastställes

 

 

Rapportomandrakravenligtlagaroc

ör a

ningar

tövervårrevisionavårsredovisningenharviävengranskat inventeringenavdetillgångarsomTred eA -fondenförvaltar iharo ksågranskatomdet nnsnågonanmärkningiövrigt motstyrelsenso hverkställandedirektörensförvaltningför Tred eA -fondenför2014

Styrelsensoc verkst llandedirektörensansvar

etärstyrelseno hverkställandedirektörensomharansvaret förräkenskapshandlingarnasamtförförvaltningenavfondens tillgångarenligtlagenomallmännapensionsfonder

Revisornsansvar

årtansvarärattmedrimligsäkerhetuttalaossomresultatet avvårgranskningo hinventeringenavdetillgångarsom fondenförvaltarsamtomförvaltningeniövrigtpågrundvalav vårrevision iharu örtrevisionenenligtgodrevisionssedi Sverige

Somunderlagförvårtuttalandeominventeringenavtill- gångarnaharvigranskatfondensinnehavsförte kningsamtett urvalavunderlagenfördenna

Somunderlagförvårtuttalandeomförvaltningeniövrigt harviutövervårrevisionavårsredovisningengranskat väsent liga eslut,åtgärdero hförhållandenifondenföratt kunna edömaomnågonstyrelseledamotellerverkställande direktörenharhandlatistridmedlagenomallmännapensions- fonder

ianserattderevisions evisviharinhämtatärtillrä kliga o händamålsenligasomgrundförvårauttalanden

alanden

evisionenharintegivitanledningtillanmärkning eträf- fandeinventeringenavtillgångarnaelleriövrigtavseende förvaltningen

Sto kholm den19fe

ruari2015

an irgerson

eterStrandh

uktoriseradrevisor

uktoriseradrevisor

Förordnadavregeringen

Förordnadavregeringen

58 | ÅRSREDOVISNING 2014

144

Skr. 2014/15:130

Bilaga 6

AP4 Årsredovisning 2014 I5

Året i korthet – AP4 överträffar målen

AP4 överträffade både kort- och långsiktiga mål. Den aktiva förvaltningen överträffade index för tolfte halvåret i följd. Ett resultat på mer än 40 miljarder kronor ökade fondkapitalet till 295 miljarder kronor, en ny rekordnivå.

15,7 % i totalavkastning efter kostnader (16,4 procent). Totalavkastningen före kostnader uppgick till 15,8 (16,5) procent. AP4 gynnades av sin höga aktieandel.

Över 6 % real genomsnittlig avkastning på tio år. AP4 har genererat 7,6 procent i årlig nominell avkastning efter kostnader i genomsnitt över tio år, vilket motsvarar 6,4 procent realt (inflationsjusterat). Sedan utvärderingsstarten (2001-07-01) uppgår den reala avkastningen till 4,7 procent årligen i genomsnitt. Det överträffar AP4:s långsiktiga reala mål om 4,5 procent årligen i genomsnitt.

Bättre än index tolv halvår i följd. Den Taktiska förvaltningen överträffade jämförelseindex med 0,7 (0,5) procentenheter före kostnader. Det motsvarar 1,4 (0,9) miljarder kronor i extra resultatbidrag.

40 mdr kr i resultat ökade fondkapitalet till 295 mdr kr. Årets resultat uppgick till 40,2 (37,0) miljarder kronor. Fondkapitalet ökade till 295 (260) miljarder kronor. För de senaste tre åren uppgår det sammanlagda resultatet till över 100 miljarder kronor.

Låga kostnader på 0,11 %. AP4:s kostnader är låga vid såväl inhemsk som internationell jämförelse. Förvaltningskostnaderna inklusive provisionskostnader uppgick till 0,11 (0,11) procent i årstakt av förvaltat kapital, vilket motsvarar 296 (277) miljoner kronor. Exklusive provisionskostnader uppgick andelen till 0,07 (0,08) procent.

Mer än 5 mdr kr utbetalades till pensionssystemet. 5,1 (6,9) miljarder kronor betalades ut netto från fondkapitalet för att täcka pensionssystemets underskott mellan ut- och inbetalningar av pensioner. AP4 har totalt sedan 2009, då systemets nettoflöden blev negativa, betalat ut 25 miljarder kronor till pensionssystemet.

Valutaexponeringen var 28,1 (28,6) procent vid årets utgång.

Två fokusområden inom hållbarhet: klimatförändring och ägarstyrning.

AP4:s koldioxidavtryck är 39 % lägre än 2012.

Initiativ med FN för att minska koldioxidutsläpp. Portfolio

Decarbonization Coalition (PDC) syftar till att investerare ska mäta sitt koldioxidavtryck och minska detsamma. Initiativet drivs av AP4 tillsammans med FN, Carbon Disclosure Project (CDP) samt Amundi och lanserades på toppmötet i FN, New York under hösten 2014.

295

miljarder kronor i fondkapital

15,7 %

i totalavkastning efter kostnader

Bättre än index

12 halvår i följd

40

miljarder kronor i resultat, bästa resultatet sedan start

Utmärkelser för AP4:s förvaltningsstruktur samt miljöarbete.

145

Skr. 2014/15:130

Bilaga 6

Årsredovisning 2014 I62

Resultaträkning

Mkr

Not

2014

2013

RÖRELSENS INTÄKTER

 

 

 

Räntenetto

2

2 736

2 967

Erhållna utdelningar

 

4 555

3 717

Nettoresultat, noterade aktier och andelar

3

13 295

29 520

Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

4

1 109

3 510

Nettoresultat, räntebärande tillgångar

 

4 978

-2 389

Nettoresultat, derivatinstrument

 

459

2 316

Nettoresultat, valutakursförändringar

 

13 390

-2 367

Provisionskostnader

5

-101

-90

Summa rörelsens intäkter

 

40 421

37 184

RÖRELSENS KOSTNADER

 

 

 

Personalkostnader

6

-125

-116

Övriga administrationskostnader

7

- 70

-71

Summa rörelsens kostnader

 

-195

-187

ÅRETS RESULTAT

 

40 226

36 997

Balansräkning

Mkr

Not

2014-12-31

2013-12-31

TILLGÅNGAR

 

 

 

Aktier och andelar, noterade

8

177 065

150 173

Aktier och andelar, onoterade

9

14 696

13 782

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

10

104 030

87 254

Derivatinstrument

11

4 135

6 185

Likvida medel

 

3 892

2 342

Övriga tillgångar

12

252

338

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

13

1 605

1 719

SUMMA TILLGÅNGAR

 

305 675

261 793

SKULDER OCH FONDKAPITAL

 

 

 

Skulder

 

 

 

Derivatinstrument

11

10 166

1 755

Övriga skulder

14

566

209

Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader

15

89

81

Summa skulder

 

10 821

2 045

Fondkapital

16

 

 

Ingående fondkapital

 

259 748

229 631

Nettoutbetalningar till pensionssystemet

 

-5 120

-6 880

Årets resultat

 

40 226

36 997

Summa fondkapital

 

294 854

259 748

SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL

 

305 675

261 793

Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden

17

 

 

146

Skr. 2014/15:130

Bilaga 6

Årsredovisning 2014 I63

Noter till resultat- och balansräkning

Fjärde AP-fonden, organisationsnummer 802005-1952, är en av buffertfonderna inom det svenska pensionssystemet med säte i Stockholm. Årsredovisning för räkenskapsåret 2014 har godkänts av styrelsen den 18 februari 2015. Resultaträkning och balansräkning ska fastställas av regeringen.

Not 1. Redovisnings- och värderingsprinciper

Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsredovisningen upprättas med tillämpning av god redovisningssed, varvid de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas till marknadsvärdet. Med denna utgångspunkt har Första till Fjärde AP- fonderna utarbetat gemensamma redovisnings- och värderingsprinciper vilka har tillämpats och sammanfattas nedan.

Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas successivt till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. Eftersom IFRS är under omfattande omarbetning, har anpassningen hittills inriktats mot informationskrav enligt IFRS 7 och IFRS 13. En fullständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka redovisat resultat och kapital. Mot nu gällande IFRS är enda större skillnaden att koncernredovisning och kassaflödesanalys inte upprättas. Redovisningsprinciperna avseende nettoredovisning av ej likviderade fordringar och ej likviderade skulder samt repor och derivatinstrument har anpassats till IFRS (IAS 32) regler. Principförändringen påverkar endast posterna ”Övriga tillgångar” respektive ”Övriga skulder” i balansräkningen. Jämförelsesiffrorna för föregående år har omräknats. Övriga redovisnings- och värderingsprinciper är oförändrade jämfört med föregående år.

Affärsdagsredovisning

Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden redovisas i balansräkningen per affärsdagen, det vill säga vid den tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna övergår mellan parterna. Fordran på eller skulden till motparten mellan affärsdag och likviddag redovisas under övriga tillgångar respektive övriga skulder. Övriga transaktioner, framför allt transaktioner avseende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen per likviddagen, vilket överensstämmer med marknadspraxis.

Nettoredovisning

Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när det finns en legal rättighet att nettoredovisa transaktioner och det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt.

Omräkning av utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den valutakurs som gäller på transaktionsdagen. På balansdagen räknas tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska kronor till balansdagens valutakurser. Värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta uppdelas i en del som är hänförlig till värdeförändringen av tillgången eller skulden i lokal valuta och en del som är orsakad av valutakursförändringen. Valutakursresultat som uppstår vid förändring av valutakurs redovisas i resultaträkningen på raden Nettoresultat, valutakursförändringar.

Aktier i dotterföretag/intresseföretag

Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas aktier i dotterföretag/intresseföretag till verkligt värde. Verkligt värde

bestäms enligt samma metoder som tillämpas för onoterade aktier och andelar. Krav på att upprätta koncernredovisning föreligger inte.

Värdering av finansiella instrument

Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas i resultaträkningen. I raderna Nettoresultat per tillgångsslag ingår således såväl realiserade som orealiserade resultat. I de fall hänvisning nedan sker till vald indexleverantör, se ordlistan i årsredovisningen för information kring aktuella index. Nedan beskrivs hur verkligt värde fastställs för fondens olika placeringar.

Noterade aktier och andelar

För aktier och andelar, som är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde utifrån balansdagens officiella marknadsnotering enligt fondens valda indexleverantör, oftast genomsnittskurs. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. Erlagda courtagekostnader resultatförs under nettoresultat noterade aktier.

Onoterade aktier och andelar

För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde baserat på värdering erhållen från motparten eller annan extern part. Värderingen uppdateras då ny värdering erhållits och justeras för eventuella kassaflöden fram till bokslutstillfället. I de fall fonden på goda grunder bedömer att värderingen är felaktig sker en justering av erhållen värdering.

Värderingen avseende onoterade andelar följer IPEV:s (International Private Equity and Venture Capital Valuation Guidelines) principer eller likvärdiga värderingsprinciper och ska i första hand vara baserat på transaktioner med tredje part, men även andra värderingsmetoder kan användas.

Värdering avseende onoterade fastighetsaktier baseras på en värdering enligt substansvärdemetoden i den mån aktien inte varit föremål för transaktioner på en andrahandsmarknad. En metodutveckling för värdering av innehav i onoterade fastighetsföretag skedde 2013 i syfte att säkerställa värdering till verkligt värde. Från och med 2013 värderas uppskjutna skatteskulder till ett värde som används vid fastighetstransaktioner vilket skiljer sig mot den värdering som sker i redovisningen hos fastighetsföretagen. Den ändrade metoden för att beräkna verkligt värde har påverkat 2013 års resultat, se vidare not Nettoresultat Onoterade aktier och andelar.

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt värde utifrån balansdagens officiella marknadsnotering (oftast köpkurs) enligt fondens valda indexleverantör. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller som innebär att kassaflöden diskonteras till relevant värderingskurva.

147

Skr. 2014/15:130

Bilaga 6

Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivräntemetoden baserat på upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna anskaffningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av framtida betalningar, där diskonteringsräntan utgörs av den effektiva räntan vid anskaffningstidpunkten. Detta innebär att förvärvade över- och undervärden periodiseras under återstående löptid eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad ränteintäkt.

Derivatinstrument

För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå, värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller där indata utgörs av observerbara marknadsdata.

Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som skulder. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs för valutaterminer periodiseras linjärt över terminskontraktets löptid och redovisas som ränta.

Återköpstransaktioner

Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. Det sålda värdepappret redovisas som ställd pant inom linjen i balansräkningen. Skillnaden mellan likvid i avistaledet och terminsledet periodiseras över löptiden och redovisas som ränta.

Värdepapperslån

Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper kan bestå av värdepapper och/eller kontanter. I de fall AP4 har rätt att förfoga över erhållen kontantsäkerhet redovisas denna i balansräkningen som en tillgång och en motsvarande skuld. I övriga fall redovisas den erhållna säkerheten inte i balansräkningen utan anges separat under rubriken ”Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden”. Under denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdepapper, samt säkerheter för dessa.

Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet

In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet redovisas direkt mot fondkapitalet.

Provisionskostnader

Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdragspost under rörelsens intäkter. De utgörs av direkta transaktionskostnader såsom depåbanksarvoden och fasta arvoden till externa förvaltare samt fasta avgifter för noterade fonder. Prestationsbaserade arvoden, som utgår när förvaltare uppnår en avkastning utöver överenskommen nivå där vinstdelning tillämpas, redovisas som avgående post under nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen.

Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar, för vilka återbetalning medges före vinstdelning och där återbetalning bedöms som sannolik, redovisas som anskaffningskostnad och kommer därmed ingå i det orealiserade resultatet. I övriga fall redovisas de som provisionskostnader.

Årsredovisning 2014 I64

Rörelsens kostnader

Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under rörelsens kostnader. Investeringar i inventarier samt egenutvecklad och förvärvad programvara kostnadsförs i normalfallet löpande.

Skatter

Fjärde AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige. Skatt på utdelningar och kupongskatter som påföres i vissa länder nettoredovisas i resultaträkningen under respektive intäktsslag.

Fonden är från och med 2012 registrerad till mervärdesskatt och därmed skatteskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet. Fonden har inte rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd mervärdesskatt inkluderas i respektive kostnadspost.

Belopp i miljoner kronor (mkr), där inget annat anges.

Not 2. Räntenetto

 

 

2014

2013

 

 

Ränteintäkter

 

 

 

 

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

2 514

2 421

 

 

Derivatinstrument

797

1 051

 

 

Övriga ränteintäkter

63

57

 

 

Summa ränteintäkter

3 374

3 529

 

 

Räntekostnader

 

 

 

 

Derivatinstrument

-638

-562

 

 

Övriga räntekostnader

0

0

 

 

Summa räntekostnader

-638

-562

 

 

Räntenetto

2 736

2 967

 

Not 3. Nettoresultat, noterade aktier och andelar

 

 

 

 

 

2014

2013

 

 

Resultat noterade aktier och andelar

13 395

29 612

 

 

Avgår courtage

-36

-34

 

 

Avgår prestationsbaserade arvoden

-64

-58

 

 

Nettoresultat, noterade aktier och andelar

13 295

29 520

 

Not 4. Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

 

 

 

 

2014

2013

 

 

Realiserat resultat

574

644

 

Orealiserade värdeförändringar

535

2 877

 

Avgår prestationsbaserade arvoden

0

-11

 

Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

1 109

3 510

 

En metodutveckling för värdering av innehav i onoterade fastighets- företag skedde 2013 i syfte att säkerställa värdering till verkligt värde. Från och med 2013 värderas uppskjutna skatteskulder till ett värde som används vid fastighetstransaktioner vilket skiljer sig mot den värdering som sker i redovisningen hos fastighetsföretagen. Den ändrade metoden för att beräkna verkligt värde har påverkat 2013 års resultat med 1 063 mkr, varav 853 mkr bedömdes som hänförligt till tidigare år. Resultateffekten var främst hänförlig till fondens innehav i Vasakronan Holding AB.

Not 5. Provisionskostnader

 

2014

2013

Externa förvaltningsarvoden, noterade tillgångar

-90

-76

Externa förvaltningsarvoden, onoterade tillgångar

0

-4

Övriga provisionskostnader, inklusive

 

 

depåbanksarvoden

-11

-10

Provisionskostnader

-101

-90

148

I provisionskostnader ingår inte prestationsbaserade arvoden. Prestationsbaserade arvoden har under året uppgått till 64 (69) mkr och reducerar nettoresultatet för respektive tillgångsslag. Externa förvaltningsarvoden för onoterade tillgångar redovisas under provisionskostnader i den mån avtalen inte medger återbetalning före vinstdelning i samband med framtida vinstgivande avyttringar. Under året har 48 (60) mkr erlagts i förvaltningsarvode avseende onoterade tillgångar. Av dessa avser 48 (56) mkr avtal som medger återbetalning av erlagda förvaltningsarvoden före vinstdelning vid avyttring. Dessa redovisas som en del av tillgångens anskaffningsvärde.

 

 

Skr. 2014/15:130

 

 

Bilaga 6

 

 

 

 

Årsredovisning 2014 I65

Not 6. Personal

 

 

 

 

 

 

2014

2013

 

Antal anställda

Totalt

Kvinnor

Totalt

Kvinnor

 

Medelantal anställda

56

20

54

18

 

Antal anställda den 31 december

54

19

55

20

 

Antal personer i ledningsgruppen

 

 

 

 

 

den 31 december

5

2

5

2

 

 

Löner och

Rörliga

Pensions-

Varav

Sociala

 

Personalkostnader i tkr, 2014

arvoden

ersättningar

kostnader

löneväxling

kostnader3

Summa

Styrelsens ordförande Monica Caneman 1

117

-

-

 

37

154

Övriga styrelseledamöter 2

478

 

 

 

139

617

Verkställande direktör Mats Andersson

3 284

-

1 807

731

1 470

6 561

Övrig ledningsgrupp

 

 

 

 

 

 

Vice verkställande direktör och affärschef Magnus Eriksson

1 744

-

2 525

1 485

1 161

5 430

Administrativ direktör Susan Lindkvist

1 541

-

870

261

695

3 106

Chef Affärs- och riskkontroll Nicklas Wikström

1 582

-

672

127

660

2 914

Chefsjurist Ulrika Malmberg Livijn

1 358

-

794

254

619

2 771

Övriga anställda

54 324

4 809

19 046

1 754

22 821

101 000

Summa

64 428

4 809

25 714

4 612

27 602

122 553

Övriga personalkostnader

 

 

 

 

 

3 003

Summa personalkostnader

 

 

 

 

 

125 557

1Till Monica Canemans företag har utbetalats 50 TSEK avseende valberedningsarbete för fondens räkning. Posten redovisas under övriga administrationskostnader.

2Enskilda ledamöters arvode redovisas i fondstyrningsrapporten.

3I sociala kostnader inkluderas även kostnad för löneskatt.

 

Löner och

Rörliga

Pensions-

Varav

Sociala

 

Personalkostnader i tkr, 2013

arvoden

ersättningar

kostnader

löneväxling

kostnader2

Summa

Styrelsens ordförande Monica Caneman

117

-

-

 

37

154

Övriga styrelseledamöter 1

507

 

 

 

149

656

Verkställande direktör Mats Andersson

3 098

-

1 787

711

1 407

6 292

Övrig ledningsgrupp

 

 

 

 

 

 

Vice verkställande direktör och affärschef Magnus Eriksson

1 834

-

2 502

1 485

1 183

5 519

Administrativ direktör Agneta Wilhelmson Kåremar

1 397

-

1 402

384

779

3 578

Chef Affärs- och riskkontroll Nicklas Wikström

1 463

-

617

111

609

2 689

Chefsjurist Ulrika Malmberg Livijn

1 311

-

780

254

601

2 692

Övriga anställda

48 653

4 701

16 396

1 001

20 467

90 218

Summa

58 380

4 701

23 484

3 946

25 233

111 798

Övriga personalkostnader

 

 

 

 

 

3 731

Summa personalkostnader

 

 

 

 

 

115 529

1 Enskilda ledamöters arvode redovisas i fondstyrningsrapporten.

2 I sociala kostnader inkluderas även kostnad för löneskatt.

.

149

Skr. 2014/15:130

Bilaga 6

Kostnader för personalavveckling

För 2014 var kostnaden för personalavveckling 1 787 (-) tkr och avsåg ersättning för lön och sociala avgifter i samband med avveckling av personal.

Löner och arvoden

Styrelsearvoden fastställs av regeringen och är oförändrade mot föregående år. Styrelsen fastställer anställningsvillkoren för VD, efter beredning av ersättningsutskottet. Ersättning till VD, ledande befattningshavare och ansvarig för compliance (regelefterlevnad) utgörs av grundlön. En extern konsult gör årligen, på uppdrag av styrelsen och ersättningsutskottet, en utredning av ersättningsnivåerna för ledande befattningshavare inom fonden och styrelsen kan härigenom konstatera att Fjärde AP-fonden följer regeringens riktlinjer för ledande befattningshavare i AP-fonderna. Läs gärna mer om ersättningar under rubriken Ersättningar på AP4 i årsredovisningen.

Rörliga ersättningar

Planen för rörlig ersättning utgör en del av fondens ersättningspolicy och fastställs årligen av styrelsen. Planen omfattar samtliga anställda med anställning över sex månader, förutom VD, ledande befattningshavare och ansvarig för compliance (regelefterlevnad). Den grundläggande principen är att rörlig ersättning ska utgå för överavkastning i förhållande till jämförelse- och referensindex, under förutsättning att fonden visar positivt resultat för räkenskapsåret. Maximalt utfall för helårsanställd utgör två månadslöner. För 2014 har kostnadsförts 4 809 (4 701) tkr avseende rörlig ersättning, exklusive sociala avgifter.

Pensioner och liknande förmåner

VD:s anställningsavtal innehåller särskilda bestämmelser om pensionsförmåner och avgångsvederlag. Avtalet innebär pensionsrätt vid 65 år, med en pensionsavsättning på 30 (30) procent av lönen. För VD gäller en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Vid uppsägning som är påkallad av fonden har VD dessutom rätt till avgångsvederlag motsvarande 18 månadslöner. Avgångsvederlaget utbetalas månadsvis och avräknas mot annan inkomst av lön, uppdrag eller egen verksamhet. För vVD gäller enligt anställningsavtalet en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Vid uppsägning som är påkallad av fonden har vVD dessutom rätt till avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner. Avgångsvederlaget utbetalas månadsvis och avräknas mot annan inkomst av lön, uppdrag eller egen verksamhet. vVD har pensionsrätt enligt fondens pensionspolicy.

Övriga i ledningsgruppen samt övriga anställda har individuella anställningsavtal där uppsägningstiden är enligt gällande kollektivavtal mellan BAO och SACO. Pensionsrätten är antingen förmånsbestämd enligt gällande kollektivavtal mellan BAO och SACO eller premiebestämd enligt fondens pensionspolicy som innebär en pensionspremie om 30 procent på lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp.

Alla anställda har rätt att göra löneväxling av bruttolön mot pensionspremie. Pensionspremieinbetalningen uppräknas då med 5,8 procent som motsvarar skillnaden mellan fondens kostnad för löneskatt och sociala avgifter. Förfarandet är kostnadsneutralt för fonden.

AP4 Årsredovisning 2014 I66

Samtliga anställda har en sjukvårdsförsäkring. VD och anställda före 1 januari 2007 har förutom ersättning enligt kollektivavtalet en sjuklöneförsäkring som innebär att vid sjukdom längre än 3 månader utgår ersättningen med 90 procent på lönedelar under 20 basbelopp och 80 procent på lönedelar över 20 basbelopp. Maxbeloppet är 40 basbelopp. Det utbetalda beloppet minskas med vad som utbetalas från Försäkringskassan, SPP och eventuella andra försäkringar.

Övriga förmåner

Alla anställda har möjlighet att teckna förmånsbeskattade grupplivförsäkringar. Fonden har också fyra parkeringsplatser som de anställda kan använda och som de då förmånsbeskattas för. Förmånsvärdet av förmånerna uppgick 2014 totalt till 170 (159) tkr.

Not 7. Övriga administrationskostnader

 

 

 

 

2014

2013

 

 

Lokalkostnader

 

12

12

 

 

Informations- och IT-kostnader

 

41

40

 

 

Köpta tjänster

 

9

11

 

 

Övriga administrationskostnader

 

8

8

 

 

Summa övriga administrationskostnader

70

71

 

 

I posten köpta tjänster ingår ersättning till revisionsföretag

 

med:

 

 

 

 

 

Revisionsuppdrag, Ernst & Young

 

0,9

0,8

 

 

Revisionsverksamhet utöver

 

 

 

 

 

revisionsuppdraget, Ernst & Young

 

0,2

0,3

 

 

Summa ersättning till revisionsföretag

1,1

1,1

 

Not 8. Aktier och andelar, noterade

 

 

 

 

 

 

2014-12-31

 

2013-12-31

 

 

Verkligt värde

Verkligt värde

 

Svenska aktier

54 619

 

48 785

 

Utländska aktier

87 450

 

77 674

 

Andelar i svenska fonder

3 925

 

3 272

 

Andelar i utländska fonder

31 071

 

20 442

 

Summa aktier och

 

 

 

 

 

 

andelar, noterade

 

177 065

 

150 173

Omfattningen av utlåning av värdepapper samt erhållna säkerheter för dessa framgår av not 17.

Fullständig innehavsspecifikation återfinns på www.ap4.se.

150

 

 

 

 

 

 

 

 

Skr. 2014/15:130

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilaga 6

 

 

 

 

 

 

 

 

AP4 Årsredovisning 2014 I67

Not 8. Forts aktier och andelar, noterade

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fem största innehaven i svenska respektive utländska aktier, 2014-12-31

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ägarandel i %

 

 

 

 

 

Antal aktier

 

 

Verkligt värde

 

 

kapital

 

 

röster

 

 

Svenska aktier:

15 498 436

5 046

0,9%

 

0,5%

 

 

 

Hennes & Mauritz

 

 

 

 

Nordea

43 505 395

3 955

1,1%

 

1,1%

 

 

 

Atlas Copco

14 720 513

3 091

1,2%

 

1,0%

 

 

 

SEB

22 312 271

2 221

1,0%

 

1,0%

 

 

 

Investor

7 599 295

2 154

1,0%

 

1,0%

 

 

 

Utländska aktier:

1 907 642

1 648

 

 

 

 

 

 

 

 

Apple

 

 

 

 

 

 

 

 

Exxon Mobil Corp.

1 359 097

984

 

 

 

 

 

 

 

 

Microsoft

2 464 285

896

 

 

 

 

 

 

 

 

Google

181 831

752

 

 

 

 

 

 

 

 

Johnson & Johnson

898 642

736

 

 

 

 

 

 

 

 

Fem största innehaven i svenska respektive utländska aktier, 2013-12-31

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ägarandel i %

 

 

 

Antal aktier

 

Verkligt värde

 

kapital

 

 

röster

 

Svenska aktier:

15 128 116

4 481

0,9%

0,4%

 

 

 

Hennes & Mauritz

 

 

 

Nordea

42 244 216

3 660

1,0%

1,0%

 

 

 

Atlas Copco

13 503 833

2 329

1,1%

1,0%

 

 

 

Ericsson

29 318 157

2 299

0,9%

0,6%

 

 

 

TeliaSonera

41 227 869

2 208

1,0%

1,0%

 

 

 

Utländska aktier:

326 289

1 176

 

 

 

 

 

 

 

 

Apple

 

 

 

 

 

 

 

 

Exxon Mobil Corp.

1 577 709

1 025

 

 

 

 

 

 

 

 

Google

97 659

703

 

 

 

 

 

 

 

 

Nestlé

1 468 079

692

 

 

 

 

 

 

 

 

Microsoft

2 852 438

686

 

 

 

 

 

 

 

 

Not 9. Aktier och andelar, onoterade

 

2014-12-31

2013-12-31

 

Verkligt värde

Verkligt värde

Aktier i svenska intresseföretag

9 413

8 986

Aktier i utländska intresseföretag

579

269

Aktier & andelar i övriga svenska onoterade företag

1 747

1 370

Aktier & andelar i övriga utländska onoterade företag

2 956

3 157

Summa aktier och andelar, onoterade

14 696

13 782

En metodutveckling för värdering av innehav i onoterade fastighetsföretag skedde 2013 i syfte att säkerställa värdering till verkligt värde.

Från och med 2013 värderas uppskjutna skatteskulder till ett värde som används vid fastighetstransaktioner vilket skiljer sig mot den värdering som sker i redovisningen hos fastighetsföretagen. Den ändrade metoden för att beräkna verkligt värde har påverkat 2013 års resultat med 1 063 mkr, varav 853 mkr bedömdes som hänförligt till tidigare år. Resultateffekten var främst hänförlig till fondens innehav i Vasakronan Holding AB. Se vidare not 4.

 

Organisations-

 

Antal

Ägarandel i %

Verkligt

 

Eget

 

Aktier i intresseföretag, 2014-12-31

nummer

Säte

aktier

kapital

röster

värde

 

kapital

Resultat

Aktier i svenska intresseföretag:

556650-4196

Stockholm

1 000 000

25

25

6 949

23 094

1 797

Vasakronan Holding AB

Rikshem Intressenter AB

556806-2466

Stockholm

250

50

50

2 464

4 594

948

Rikshem Intressenter Holding AB

556924-0715

Stockholm

50

100

100

0

0

0

Summa aktier i svenska intresseföretag

 

 

 

 

 

9 413

 

 

 

Aktier i utländska intresseföretag:

 

Luxemburg

1 609 214

38

33

436

 

Ej publikt

Ej publikt

ASE Holdings S.à.r.l.

 

 

ASE Holdings II S.à.r.l.

 

Luxemburg

1 059 085 500

45

33

143

 

Ej publikt

Ej publikt

Summa aktier i utländska intresseföretag

 

 

 

 

 

579

 

 

 

151

Skr. 2014/15:130

Bilaga 6

Årsredovisning 2014 I68

Not 9. Forts aktier och andelar, onoterade

 

Organisations-

 

 

Ägarandel i %

 

Övriga innehav, 2014-12-31

nummer

Säte

Antal aktier

kapital

röster

Anskaffningsvärde

Fem största innehaven i övriga aktier & andelar, svenska

 

 

 

 

 

onoterade företag 1)

 

 

 

 

 

 

PCP Debenture IIB

556805-6310

Stockholm

 

48

-

774

PCP Debenture III

556926-8021

Stockholm

 

21

-

380

HealthCap Annex Fund I-II KB

969690-2049

Stockholm

 

20

20

202

Areim Property Holding 5 AB

556963-0261

Stockholm

 

33

6

140

Priveq Investment Fund III KB

969704-1524

Stockholm

 

31

31

128

Fem största innehaven i övriga aktier & andelar, utländska

 

 

 

 

 

onoterade företag 1)

 

 

 

 

 

 

EQT V (No. 1) L.P.

 

Guernsey

 

2

-

357

EQT IV (No. 1) L.P.

 

Guernsey

 

4

-

319

Private Equity Multi-Strategy (AP) Offshore L.P.

Caymanöarna

 

95

-

275

EQT Infrastructure (No. 1) L.P.

 

Guernsey

 

3

-

217

Vintage V Offshore L.P.

 

Caymanöarna

 

1

-

151

1) Avser AP4:s innehav i kommanditbolagsstrukturer och andra liknande strukturer där AP4 inte har ett väsentligt inflytande.

 

 

Organisations-

 

 

Antal

 

Ägarandel i %

 

Verkligt

 

 

Eget

 

Aktier i intresseföretag, 2013-12-31

 

nummer

Säte

 

aktier

 

kapital

röster

värde

 

kapital

Resultat

Aktier i svenska intresseföretag:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vasakronan Holding AB

556650-4196

Stockholm

1 000 000

 

25

25

 

7 010

24 357

3 844

Rikshem Intressenter AB

556806-2466

Stockholm

250

 

50

50

 

1 976

3 646

1 432

Rikshem Intressenter Holding AB

556924-0715

Stockholm

50

 

100

100

 

0

0

0

Summa aktier i svenska intresseföretag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8 986

 

 

 

 

Aktier i utländska intresseföretag:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

269

 

 

 

 

ASE Holdings S.à.r.l.

 

 

 

 

 

Luxemburg

37 780

 

38

33

 

 

Ej publikt

Ej publikt

Summa aktier i utländska intresseföretag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

269

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Organisations-

 

 

 

 

 

 

 

Ägarandel i %

 

 

 

 

Övriga innehav, 2013-12-31

 

nummer

 

 

 

Säte

 

Antal aktier

 

 

kapital

 

röster

 

 

Anskaffningsvärde

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fem största innehaven i övriga aktier & andelar, svenska

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

onoterade företag 1)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

PCP Debenture IIB

556805-6310

 

 

Stockholm

 

 

 

48

-

 

 

 

703

Hemfosa Fastigheter AB

556917-4377

 

 

Stockholm

3 846 677

 

15

15

 

 

 

390

Priveq Investment Fund III KB

969704-1524

 

 

Stockholm

 

 

 

31

31

 

 

 

139

HealthCap Annex Fund I - II KB

969690-2049

 

 

Stockholm

 

 

 

20

20

 

 

 

77

Accent Equity 2003 KB

969694-7739

 

 

Stockholm

 

 

 

19

19

 

 

 

63

Fem största innehaven i övriga aktier & andelar, utländska

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

onoterade företag 1)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

EQT IV (No 1) L.P.

 

 

 

 

 

Guernsey

 

 

 

4

-

 

 

 

511

EQT V (No 1) L.P.

 

 

 

 

 

Guernsey

 

 

 

2

-

 

 

 

347

Private Equity Multi-Strategy (AP) Offshore L.P

 

 

 

 

Caymanöarna

 

 

 

95

-

 

 

 

313

TMAM-GO Japan Engagement Fund L.P.

 

 

 

 

Storbritannien

 

 

 

49

-

 

 

 

291

EQT Infrastructure (No. 1) L.P.

 

 

 

 

 

Guernsey

 

 

 

3

-

 

 

 

218

1) Avser AP4:s innehav i kommanditbolagsstrukturer och andra liknande strukturer där AP4 inte har ett väsentligt inflytande.

Fullständig aktiespecifikation återfinns på www.ap4.se.

152

Skr. 2014/15:130

Bilaga 6

Årsredovisning 2014 I69

Not 10. Obligationer och andra räntebärande tillgångar

 

2014-12-31

2013-12-31

 

Verkligt värde

Verkligt värde

Fördelning per emittentkategori

 

 

Svenska staten

11 412

7 613

Svenska kommuner

0

543

Svenska bostadsinstitut

22 290

21 234

Övriga svenska finansiella företag

9 606

9 526

Svenska icke-finansiella företag

5 353

6 149

Utländska stater

17 798

18 325

Övriga utländska emittenter

37 571

23 864

Summa räntebärande tillgångar

104 030

87 254

Fördelning per instrumenttyp

 

 

Realränteobligationer

169

-

Övriga obligationer

95 433

79 185

Statsskuldväxlar

0

530

Förlagslån

3 281

2 194

Onoterade reverslån

3 000

3 000

Onoterade aktieägarlån

2 146

2 345

Summa räntebärande tillgångar

104 030

87 254

Omfattningen av utlåning av värdepapper samt erhållna säkerheter för dessa framgår av not 17.

Not 11. Derivatinstrument

 

 

2014-12-31

 

2013-12-31

 

 

Nominella

Verkligt värde

Nominella

Verkligt värde

 

belopp

Positivt

Negativt

belopp

Positivt

Negativt

Aktierelaterade instrument:

 

 

 

 

 

 

Optioner, innehavda

-

-

-

3 957

3 957

-

Optioner, utställda

-

-

-

2

-

2

Terminer

18 542

-

-

15 149

-

-

Summa aktierelaterade instrument

18 542

-

-

19 108

3 957

2

varav clearat

18 542

 

 

15 149

 

 

Ränterelaterade instrument:

 

 

 

 

 

 

FRA / Terminer

421 063

-

-

447 980

-

-

Swappar

26 464

136

287

21 992

91

229

Summa ränterelaterade instrument

447 527

136

287

469 972

91

229

varav clearat

421 063

 

 

447 980

-

-

Valutarelaterade instrument:

 

 

 

 

 

 

Optioner

155 655

3 487

3 298

90 789

864

833

Terminer

131 336

512

6 470

109 635

1 273

691

Swappar

773

0

110

-

-

-

Summa valutarelaterade instrument

287 764

3 999

9 879

200 424

2 137

1 524

Summa derivatinstrument

753 833

4 135

10 166

689 504

6 185

1 755

varav clearat

439 605

 

 

463 129

 

 

Angående derivatinstrumentens användningsområden och riskhantering, se not 20 Risker.

153

Skr. 2014/15:130

Bilaga 6

Löptidsanalys

Merparten av fondens derivat har en löptid kortare än ett år. Endast ett antal valutaoptioner, cross currency basis swappar och credit default swaps har en längre löptid och av dessa är det 22 (40) kontrakt som har ett negativt verkligt värde. Dessa redovisas i tabellerna nedan.

Utställda valutaoptioner, 2014-12-31

 

Valutapar

Tid till förfall, år

Verkligt värde, mkr

 

 

USD/JPY

1,7

-128

 

 

USD/JPY

1,3

-84

 

 

USD/JPY

1,3

-84

 

 

USD/JPY

1,7

-60

 

 

USD/JPY

1,3

-34

 

 

USD/JPY

1,3

-34

 

 

EUR/USD

2,0

-16

 

 

EUR/USD

2,0

-16

 

 

EUR/USD

2,0

-16

 

 

Summa

 

-471

 

 

Cross Currency Basis Swaps, 2014-12-31

 

 

 

Valutapar

Tid till förfall, år

Verkligt värde, mkr

 

USD/SEK

2,5

-97

 

USD/EUR

1,7

-13

 

Summa

 

-110

Credit Default Swaps, 2014-12-31

 

 

 

Valutapar

Tid till förfall, år

Verkligt värde, mkr

 

 

CDS ITRAX

5,0

-88

 

 

CDS ITRAX

5,0

-88

 

 

CDS ITRAX

5,0

-88

 

 

CDS Single

4,7

-4

 

 

CDS Single

2,2

-3

 

 

CDS Single

4,3

-2

 

 

CDS Single

4,0

-2

 

 

CDS Single

5,0

-2

 

 

CDS Single

4,8

-2

 

 

CDS Single

2,5

-2

 

 

CDS Single

2,2

-2

 

 

Summa

 

-284

 

AP4 Årsredovisning 2014 I70

Utställda valutaoptioner, 2013-12-31

 

Valutapar

Tid till förfall, år

Verkligt värde, mkr

 

USD/JPY

1,2

-138

 

USD/JPY

1,2

-52

 

USD/JPY

1,9

-28

 

USD/JPY

2,7

-27

 

USD/JPY

1,2

-20

 

USD/JPY

1,2

-19

 

EUR/USD

1,2

-16

 

EUR/USD

1,2

-16

 

USD/JPY

2,3

-15

 

USD/JPY

2,3

-15

 

USD/JPY

1,2

-9

 

USD/JPY

1,9

-6

 

EUR/SEK

1,1

-1

 

USD/JPY

1,2

-1

 

EUR/USD

1,2

0

 

EUR/USD

1,2

0

 

EUR/USD

1,2

0

 

EUR/USD

1,2

0

 

EUR/USD

1,2

0

 

Summa

 

-363

Credit Default Swaps, 2013-12-31

 

 

Valutapar

Tid till förfall, år

Verkligt värde, mkr

 

CDS Index

2,5

-24

 

CDS Index

2,5

-24

 

CDS Index

5,0

-23

 

CDS Index

5,0

-23

 

CDS Index

5,0

-19

 

CDS Index

5,0

-17

 

CDS Index

5,0

-17

 

CDS Index

5,0

-17

 

CDS Index

2,0

-14

 

CDS Index

5,0

-13

 

CDS Index

7,6

-10

 

CDS Index

7,6

-10

 

CDS Single

3,3

-6

 

CDS Single

3,5

-3

 

CDS Single

3,3

-3

 

CDS Single

5,0

-2

 

CDS Single

5,0

-1

 

CDS Single

1,5

0

 

CDS Single

5,0

0

 

CDS Single

4,3

0

 

CDS Single

4,7

0

 

Summa

 

-228

154

Not 12. Övriga tillgångar

 

 

 

2014-12-31

 

2013-12-31

 

 

Ej likviderade fordringar

250

 

336

 

 

Övriga tillgångar

2

 

2

 

 

Summa övriga tillgångar

252

 

338

 

Not 13. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

 

 

 

 

 

 

2014-12-31

 

2013-12-31

 

 

 

Upplupna ränteintäkter

1 427

 

1 588

 

 

Upplupna utdelningar och restitutioner

170

 

124

 

 

Övriga förutbetalda kostnader och

 

 

 

 

 

 

 

 

upplupna intäkter

8

 

7

 

 

Summa förutbetalda kostnader och

 

 

 

 

 

 

 

 

upplupna intäkter

1 605

 

1 719

 

Not 14. Övriga skulder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2014-12-31

 

2013-12-31

 

 

 

 

Leverantörsskulder

12

 

7

 

 

 

 

Ej likviderade skulder

546

 

196

 

 

 

 

Övriga skulder

8

 

6

 

 

 

 

Summa övriga skulder

566

 

209

 

 

Samtliga skulder har en löptid understigande ett år.

 

 

 

Not 15. Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader

 

 

 

 

 

 

2014-12-31

2013-12-31

 

 

 

 

Upplupna räntekostnader

62

 

 

34

 

 

 

 

Upplupna personalkostnader

14

 

 

14

 

 

 

 

Upplupna externa förvaltningsarvoden

9

 

 

27

 

 

 

 

Övriga upplupna kostnader

4

 

 

6

 

 

Summa förutbetalda intäkter och

upplupna kostnader 89 81

Samtliga förutbetalda intäkter och upplupna kostnader har en löptid understigande ett år.

Not 16. Fondkapital

2014-12-31 2013-12-31

Ingående fondkapital

259 748

229 631

Nettobetalningar mot pensionssystemet:

 

 

 

 

 

 

Inbetalda pensionsavgifter

58 880

56 839

Utbetalda pensionsmedel till

 

 

 

 

 

 

Pensionsmyndigheten

-63 775

-63 490

Överflyttning av pensionsrätter till EG

-2

-2

Reglering av pensionsrätt

1

3

Administrationsersättning till

 

 

 

 

 

 

Pensionsmyndigheten

-224

-230

Summa nettoutbetalningar till

 

-5 120

 

 

-6 880

 

pensionssystemet

 

 

 

 

Årets resultat

 

40 226

 

 

36 997

 

Utgående fondkapital

 

294 854

 

 

259 748

 

Skr. 2014/15:130

Bilaga 6

Årsredovisning 2014 I71

Not 17. Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden

2014-12-31 2013-12-31

Övriga ställda panter och jämförliga säkerheter:

 

Utlånade värdepapper mot erhållen

 

 

säkerhet i form av värdepapper1

16 252

13 277

Ställda säkerheter avseende

 

 

börsclearade derivatavtal

1 640

1 419

Ställda säkerheter avseende OTC-

 

 

derivatavtal2

5 755

1 060

Åtaganden:

 

 

Investeringsåtaganden om framtida

 

 

betalningar för alternativa och

 

 

strategiska investeringar

5 932

4 042

Teckningsåtagande, se not 18

8 000

3 500

1Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper uppgår till 16 899 (13 882) mkr.

2Erhållna säkerheter avseende OTC-derivatavtal uppgår till 22

(4 419) mkr.

Not 18. Närstående

Rikshem Intressenter AB som ägs till 50 procent av AP4 och Vasakronan Holding AB som ägs till 25 procent av AP4, har mottagit aktieägartillskott och aktieägarlån.

 

2014-12-31

2013-12-31

Rikshem Intressenter AB

 

 

Aktieägartillskott

2 464

1 976

Ägarlån

1 569

1 419

Summa

4 033

3 395

Vasakronan Holding AB

 

 

Aktieägartillskott

6 849

6 910

Ägarlån

3 000

3 000

Summa

9 849

9 910

 

 

 

 

2014

2013

Ränteintäkter

 

 

Rikshem Intressenter AB

105

99

Vasakronan Holding AB

233

244

AP4 hyr sina lokaler från Vasakronan till marknadsmässiga villkor. Hyreskostnader uppgår till 11 (11) mkr.

AP4 har åtagit sig att på Rikshems begäran köpa företagscertifikat i bolaget med upp till ett vid var tid högsta sammanlagda likvidbelopp om 3 500 (3 500) mkr.

AP4 har åtagit sig att på Vasakronans begäran köpa företagscertifikat i bolaget med upp till ett vid var tid högsta sammanlagda likvidbelopp om 4 500 (-) mkr.

Avseende löner och ersättningar till styrelse och ledande befattningshavare, se not 6.

155

Skr. 2014/15:130

Bilaga 6

Årsredovisning 2014 I72

Not 19. Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki

 

 

 

2014-12-31

 

 

 

Verkligt värde, Mkr

Nivå 1

Nivå 2

 

Nivå 3

Totalt

 

Finansiella tillgångar

 

 

 

 

 

 

Aktier och andelar, noterade

141 892

33 896

 

1 278

177 065

 

Aktier och andelar, onoterade

0

0

 

14 696

14 696

 

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

98 375

160

 

5 495

104 030

 

Derivatinstrument

0

4 135

 

0

4 135

 

Summa finansiella tillgångar

240 266

38 191

 

21 469

299 926

 

Finansiella skulder

 

 

 

 

 

 

Derivatinstrument

0

-10 166

 

0

-10 166

 

Summa finansiella skulder

0

-10 166

 

0

-10 166

 

Netto finansiella tillgångar och skulder 1

240 266

28 025

 

21 469

289 760

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2013-12-31

 

 

 

Verkligt värde, Mkr

Nivå 1

Nivå 2

 

Nivå 3

Totalt

 

Finansiella tillgångar

 

 

 

 

 

 

Aktier och andelar, noterade

148 772

1 401

 

-

150 173

 

Aktier och andelar, onoterade

-

-

 

13 782

13 782

 

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

81 252

291

 

5 711

87 254

 

Derivatinstrument

4 001

2 185

 

-

6 185

 

Summa finansiella tillgångar

234 024

3 877

 

19 493

257 395

 

Finansiella skulder

 

 

 

 

 

 

Derivatinstrument

-217

-1 538

 

-

-1 755

 

Summa finansiella skulder

-217

-1 538

 

-

-1 755

 

 

 

 

Netto finansiella tillgångar och skulder 1

233 807

2 339

 

19 493

255 640

1 Totalbeloppen skiljer sig från balansräkningen då tabellen inte inkluderar upplupen ränta och kassamedel.

Nivå 1. Instrument med publicerade prisnoteringar

Finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad. Marknaden bedöms aktiv om det finns noterade priser som regelbundet uppdateras med högre frekvens än en gång per vecka och om dessa priser används okorrigerat för avslut på marknaden. Här återfinns mer än 80 procent av fondens placeringstillgångar.

Nivå 2. Värderingstekniker baserade på observerbara marknadsdata

Finansiella instrument som handlas på en marknad som inte bedöms aktiv men där det finns noterade priser som används okorrigerat för avslut, eller observerbar indata för indirekt värdering, som regelbundet uppdateras.

Dessutom krävs att det inte finns inlåsningseffekter som har betydande inverkan på värderingen vid en eventuell likvidering. I denna kategori återfinns hos AP4 främst marknadsnoterade aktiefonder med få avslut men med observerbar indata för indirekt värdering samt OTC-derivat såsom valutaterminer och ränteswappar, men även ränteinstrument och fonder, innehållande ränterelaterade instrument, med låg likviditet. OTC-derivat värderas med hjälp av diskonteringskurvor som indirekt baseras på observerbar likvid indata vilken interpoleras eller extrapoleras för att beräkna ej observerbara räntor. Indata till dessa räntor som används för att diskontera instrumentets framtida kassaflöden för värdering är likvid och observerbar vilket dock inte gäller för räntorna. Därför klassificeras dessa instrument till nivå 2.

Nivå 3. Värderingstekniker baserade på icke observerbara marknadsdata

Finansiella instrument som inte kan klassificeras till nivå 1 eller nivå 2. Här återfinns i huvudsak onoterade aktier och ägarlån i direktägda fastighetsbolag samt onoterade aktier i riskkapitalbolag. För riskkapitalbolag används främst IPEV:s principer som ramverk vilket innefattar ett flertal värderingsmetoder såsom värdering baserat på faktiska transaktioner, multipelvärdering substansvärdering och diskonterat kassaflöde. För innehav i direktägda fastighetsbolag används främst principerna från IPD Svenskt Fastighetsindex som ramverk där två grundmetoder är rådande. Dessa är ortsprismetod och indirekt avkastningsmetod (nuvärdesmetod).

Ortsprismetoden innebär att fastighetsinnehav jämförs med liknande objekt som sålts på öppen marknad medan indirekt avkastningsmetod innebär att framtida prognostiserade kassaflöden diskonteras.

Känslighetsanalys

Enligt IFRS ska en känslighetsanalys presenteras med hjälp av en alternativ värdering för tillgångar som återfinns under Nivå 3. Ur ett värderingstekniskt perspektiv är en alternativ värdering av dessa tillgångar förenad med stora svårigheter. Generellt kan sägas att för onoterade fastigheter är direktavkastningskravet av central vikt, men även antaganden kring faktorer som vakanser, driftskostnader, marknads- och vinsttillväxt har stor betydelse. För riskkapitalbolag är vinsttillväxt och börsens multipelvärdering av betydelse. Värderingarna i nivå 3 innehåller normalt en fördröjning som i positivt trendande marknad innebär en försiktig värdering.

Känslighetsanalyser för AP4:s två största fastighetsinnehav, Vasakronan, med ett aktievärde på 5,8 mdkr, och Rikshem, med ett aktievärde på 2,3 mdkr, det vill säga mer än 50 procent av onoterade aktier inom nivå 3, har tagits fram av fastighetsbolagen. Enligt analyserna skulle en förändring av direktavkastningskravet med +/- 0,25 procentenheter förändra värdet på aktieinnehavet i Vasakronan med cirka -0,6/+0,7 mdkr och i Rikshem med cirka -1,1/+1,3 mdkr.

.

För värderingen av AP4:s investeringar i riskkapitalbolag under onoterade aktier, motsvarande 3,2 mdkr, görs väsentliga antaganden om värderingsmultiplar och framtida kassaflöden. Om dessa antaganden ändras med +/- 10 procent skulle värderingen av dessa investeringar förändras med +/- 0,3 mdkr.

Vad gäller AP4:s högavkastande räntebärande tillgångar under noterade aktier baseras värderingen väsentligen på diskonteringsräntor för ränteintäkter och återbetalning av lån. En förändring av diskonteringsräntor med +/- 1 procentenhet för alla löptider skulle medföra värderingsförändringar på -/+ 40 mkr.

156

 

 

 

Skr. 2014/15:130

 

 

 

Bilaga 6

 

 

 

AP4 Årsredovisning 2014 I73

Förändringar i nivå 3

 

 

 

 

 

Obligationer och andra

 

 

 

 

räntebärande tillgångar

Aktier och andelar noterade

Aktier och andelar onoterat

 

Ingående balans 2014-01-01 1

5 711

1 401

13 782

 

Realiserade och orealiserade vinster (+) eller

 

 

 

 

förluster (-)i resultaträkningen*

-18

208

655

 

Köp

488

338

1 139

 

Försäljning

-686

-669

-880

 

Utgående balans 2014-12-31

5 495

1 278

14 696

 

*Varav orealiserat resultat

-18

117

314

 

1Ingående balans för aktier och andelar noterade har justerats på grund av omklassificering av noterade riskkapitalfonder från nivå 2 till nivå 3.

 

Obligationer och andra

 

 

 

räntebärande tillgångar

Aktier och andelar noterade

Aktier och andelar onoterat

Ingående balans 2013-01-01 1

5 588

-

9 963

Realiserade och orealiserade vinster (+) eller

 

 

 

förluster (-)i resultaträkningen*

26

-

2 797

Köp

795

-

1 634

Försäljning

-697

-

-613

Utgående balans 2013-12-31

5 711

-

13 782

*Varav orealiserat resultat

26

-

2 223

1 Ingående balans för obligationer och andra räntebärande instrument har justerats på grund av en omklassificering av två innehav från nivå 1 till nivå 3.

Not 20. Risker

Se under rubriken Riskhantering i tre steg i årsredovisningen för närmare beskrivning av fondens riskhantering.

Verksamhetens risker

Nedan följer en beskrivning av verksamhetens huvudsakliga risker som utgörs av finansiella och operativa risker.

Operativa risker

Med operativ risk menas "risken för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller misslyckade processer, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser". Definitionen inkluderar legal risk.

AP4:s samtliga enheter ansvarar för att i den dagliga verksamheten leva upp till de krav som ställs på god intern kontroll samt att avsätta tillräckliga resurser för detta. Detta omfattar bl.a. kontroll av efterlevnad av samtliga regelverk som gäller för fonden. Det åligger även var och en inom fondens organisation att fullgöra sina arbetsuppgifter i linje med mål och verksamhetsplaner samt inom ramen för externa och interna restriktioner.

Compliancefunktionen ansvarar för att bevaka de operativa riskerna i placeringsverksamheten samt att i övrigt säkerställa att regler avseende dessa risker efterlevs. Operativa risker utvärderas specifikt i samband med implementering av nya produkter, systemföränd- ringar och organisationsförändringar.

AP4:s juristenhet ansvarar bland annat för legala riskaspekter i avtal och liknande.

Finansiella risker

De finansiella riskerna, där främst marknads-, kredit- och likviditetsrisker ingår, följs upp och kontrolleras i en oberoende enhet, Affärs- och riskkontroll, som rapporterar direkt till VD och styrelse. Förvaltningens målsättning är att endast ta positioner som förväntas generera god avkastning inom fastställda riskmandat. Därför bör de huvudsakliga risker som fonden exponerar sig mot bestå av transparenta finansiella risker och då främst marknadsrisker där det finns goda möjligheter för riskpremier att prognostiseras.

Marknadsrisker

Marknadsrisk utgörs av risken för att värdet av ett instrument påverkas negativt på grund av variationer i aktiekurser, valutakurser eller marknadsräntor. Då fondens innehav i huvudsak består av noterade instrument med daglig prissättning på likvida marknader finns goda möjligheter att löpande mäta och rapportera marknadsrisker genom både prognostiserade och realiserade risktal. Fonden har som mål att hålla en hög andel noterade aktier och räntebärande instrument.

157

Skr. 2014/15:130

Bilaga 6

Aktieprisrisk

Med aktieprisrisk avses förväntad variation i marknadsvärdet hos aktier. Aktieprisrisk hanteras genom diversifiering över regioner, länder och sektorer.

Ränterisk

Endast fondens räntebärande tillgångar ingår vid mätning av ränterisk som avser förväntad variation i marknadsvärdet på fondens räntebärande tillgångar orsakad av nominella ränterörelser på räntemarknaderna. Fonden hanterar ränterisk genom diversifiering över olika regioner och räntekurvor samt begränsning av durationsavvikelsen mellan den taktiska och strategiska förvaltningen.

Placeringstillgångarnas risk 2014-12-31

AP4 Årsredovisning 2014 I74

Valutarisk

Valutarisk uppstår i samband med investeringar noterade i utländsk valuta. Lagen om allmänna fonder begränsar den totala valutaexponeringen i fonden till maximalt 40 procentenheter. AP4:s placeringspolicy fastställer slutlig valutaexponering för varje större valuta i normalportföljen.

Placeringstillgångarnas risk

Ett sätt att beräkna finansiella risker är genom riskmåttet Value at Risk (VaR). Value at Risk definieras som den maximala förlust, som kan uppstå med en given sannolikhet under en given tidsperiod. I tabellen nedan används en analytisk faktormodell för tidsperioden 10 dagar och konfidensgraden 95 procent.

 

2014-12-31

 

 

2013-12-313

 

 

 

VaR, ex-ante

 

 

 

Bidrag

VaR,

 

Innehavs-

Bidrag

VaR, innehavs-

VaR, ex-ante

volatilitet %

innehavs-

 

period

volatilitet %

period

Innehavs-

12 mån

period

Förvaltningshorisonter

10 dagar

12 mån portfölj

1 dag2

period 10 dagar

portfölj

1 dag2

Aktier

7 132

7,51

1 682

6 987

8,36

1 432

Räntebärande

-211

-0,22

-61

-229

-0,27

13

Valuta

-333

-0,35

201

-451

-0,54

132

S:a Normalportfölj

6 589

6,94

1 822

6 307

7,54

1 576

Strategisk Förvaltning1

390

0,41

-27

264

0,32

-103

Taktisk förvaltning

126

0,13

3

224

0,27

7

Summa placeringstillgångar

7 087

7,46

1 797

6 817

8,15

1 481

varav Passiv förvaltning

-18

-0,02

 

22

0,03

 

1För vissa av fondens strategiska tillgångar saknas marknadsnoteringar av tillgångspriser med god periodicitet eller också saknas underliggande innehav till ett index. Detta försvårar möjligheten till att prognosticera riskerna för dessa tillgångar på ett tillfredställande sätt i fondens risksystem BarraOne. Fonden har därför valt att använda alternativa noterade värdepapper som approximationer för dessa innehav. Totalt är det för 15,4 procent av de strategiska tillgångarna som approximationer används. Av detta utgör fastighetsinnehav 5,4 procent och som approximation används svenska noterade fastighetsaktier. Vidare utgör lågkoldioxidmandat 4,3 procent och som approximation används motsvarande regionala MSCI-index. Ytterligare 2,7 procent utgörs av ett externt förvaltat aktiemandat inom tillväxtmarknader och detta approximeras med MSCI Emerging Markets.

2För att möjliggöra jämförelse med Första, Andra och Tredje AP-fonden har fonden även skattat VaR utifrån en endags innehavsperiod, 95 procents konfidensnivå samt en datalängd om ett år där observationerna ges lika vikt. Här har en simuleringsmetod med historisk avkastningsfördelning använts för beräkningen.

3För jämförelse visas riskuppgifter enligt årets nya uppställning även för år 2013. Då risken för år 2013 nu prognostiseras i AP4:s risksystem BarraOne erhålls något avvikande värden jämfört med de värden som presenterades i noten i årsredovisningen för 2013. Anledningen är bland annat att riskmodellen, kovariansmatrisen, i BarraOne har uppdaterats sedan dess. Även VaR- prognoserna för 2013, som baseras på ett års daglig data med lika vikt, avviker något från förra årsredovisningen. Detta beror på att en annan prognosmodell, med annan indelning av tillgångarna, används nu jämfört med förra året.

158

Skr. 2014/15:130

Bilaga 6

AP4 Årsredovisning 2014 I75

Valutaexponering

Fonden valutasäkrar hela innehavet av utländska räntebärande tillgångar samt delar av det utländska aktieinnehavet med hjälp av valutaderivat. Fondens valutaexponering var vid årets utgång 28,1 (28,6) procent. I nedanstående tabell presenteras fondens valutaexponering.

Valutaexponering

2014-12-31

USD

EUR

GBP

JPY

Övriga

Summa

Aktier och andelar

74 636

18 620

8 995

9 063

10 763

122 078

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

33 629

13 536

10 432

0

0

57 598

Derivatinstrument, exkl valutaderivat

-767

-65

0

0

0

-832

Övriga fordringar och skulder, netto

2 118

802

195

42

527

3 683

Valutaderivat

-50 602

-21 708

-10 532

-3 186

-13 600

-99 628

Valutaexponering, netto

59 014

11 186

9 089

5 918

-2 309

82 898

 

 

 

 

 

 

 

2013-12-31

USD

EUR

GBP

JPY

Övriga

Summa

Aktier och andelar

61 372

17 594

8 673

8 376

9 697

105 712

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

24 184

14 046

7 062

0

0

45 292

Derivatinstrument, exkl valutaderivat

-99

-31

0

2

0

-127

Övriga fordringar och skulder, netto

992

492

225

186

276

2 171

Valutaderivat

-34 027

-23 416

-7 584

-3 410

-10 238

-78 675

Valutaexponering, netto

52 422

8 685

8 376

5 154

-265

74 373

Kreditrisker

Med kreditrisk avses risken att en emittent eller motpart inte kan fullgöra sina betalningsförpliktelser.

Kreditexponering avser det värde som, genom avtal med motpart eller emittent, är utsatt för kreditrisk, d v s kreditexponering omfattar både emittent- och motpartsexponering.

Den totala kreditrisken begränsas genom val av ränteindex i normalportföljen och limiter per ratingkategori. Kreditrisk per emittentgrupp/emittent begränsas av limiter vilka omfattar både emittent- och motpartsrisk.

Kreditrisker

VD godkänner samtliga motparter med vilka fonden kan göra affärer (avseende både standardiserade och icke-standardiserade instrument). Vidare fastslås att vid handel med OTC-derivat ska ISDA och CSA finnas med samtliga större motparter.

2014-12-31

Obligationer

Icke standardiserade derivat

 

Ratingklasser

exponering 2

Verkligt värde2

Pant/säkerhet

Resterande risk

AAA

53 106

 

 

 

AA

32 422

-1 097

1 033

-63

A

7 275

-4 704

4 766

62

BBB

6 691

-224

233

9

Saknar rating 1

5 387

 

 

 

Summa kreditriskexponering

104 881

-6 024

6 032

8

 

 

 

 

2013-12-31

Obligationer

Icke standardiserade derivat

 

Ratingklasser

exponering 2

Verkligt värde2

Pant/säkerhet

Resterande risk

AAA

46 807

 

 

 

AA

22 893

172

-15

157

A

6 952

4 394

-4 145

249

BBB

6 096

13

49

62

Saknar rating 1

5 729

 

 

 

Summa kreditriskexponering

88 477

4 579

-4 111

468

1Avser förlagslån, obligationer samt aktieägarlån inom alternativa investeringar och fastigheter.

2Verkligt värde, inklusive upplupen ränta.

159

Skr. 2014/15:130

Bilaga 6

Likviditetsrisker

Likviditetsrisker omfattar dels likviditetsrisker som avser kassaflöden respektive likviditetsrisker i finansiella instrument.

Likviditetsrisk i ett finansiellt instrument utgörs av risken för att instrumentet inte kan säljas eller endast säljas till ett väsentlig lägre pris än det marknadsnoterade priset.

En stor del av fondens värdepapper är omedelbart belåningsbara. Eventuella förluster på valutaterminer och aktieindexterminer kan dock vara av en betydande storlek och dagliga prognoser över likviditet i SEK och valuta ska upprättas.

Fondens likviditetsrisk i finansiella instrument begränsas av placeringsuniversum samt val av referensindex för räntebärande värdepapper och noterade aktier. Illikvida finansiella instrument förekommer främst i form av tillgångar i onoterade bolag och fastigheter. Även OTC-derivat och kreditpapper kan från tid till annan vara illikvida och/eller uppvisa stora skillnader mellan köp- och säljkurser.

Likviditetsrisk förfallostruktur

AP4 Årsredovisning 2014 I76

Likviditetsrisken kan även vara hög om det krävs stora nettoutbetalningar från skuldsidan eftersom fonden har betalningsförpliktelse mot Pensionsmyndigheten. Det är då nödvändigt att hålla en stor andel likvida instrument. I dagsläget gör fonden månatliga utbetalningar till Pensionsmyndigheten som i relation till befintligt kapital är relativt små.

Genom lagen om allmänna pensionsfonder begränsas likviditetsrisken dessutom genom att minst 30 procent av fondens totala marknadsvärde måste vara placerat i fordringsrätter med låg kredit- och likviditetsrisk.

I styrelsens regelverk begränsas likviditetsrisker genom särskilda regler för investeringar i räntebärande tillgångar och genom noggrann uppföljning av kassatillgodohavanden. Fonden investerar en stor andel av portföljen i noterade aktier och statsobligationer med god likviditet. Sammantaget bedöms likviditetsrisken i fonden som låg.

I tabellen nedan presenteras en sammanställning över fondens likviditetsrisk i enlighet med förfallostruktur. Obligationer och räntebärande instrument upptagna till verkligt värde, inklusive upplupen ränta.

Likviditetsrisk förfallostruktur 2014-12-31

 

 

 

 

 

 

Löptid

< 1 år

1 < 3 år

3 < 5 år

5 < 10 år

> 10 år

Total

Nominellt stat

561

6 721

5 453

16 614

14 263

43 612

Nominellt kredit

1 672

23 691

27 293

6 612

2 001

61 269

Total

2 233

30 412

32 746

23 226

16 264

104 881

 

 

 

 

 

 

 

Likviditetsrisk förfallostruktur 2013-12-31

 

 

 

 

 

 

Löptid

< 1 år

1 < 3 år

3 < 5 år

5 < 10 år

> 10 år

Total

Nominellt stat

760

2 476

3 925

16 810

5 126

29 097

Nominellt kredit

1 582

24 557

23 848

8 192

1 201

59 380

Total

2 342

27 033

27 773

25 001

6 327

88 477

Samtliga skulder har en löptid understigande ett år förutom ett fåtal valutaoptioner och kreditderivat (så kallade credit default swaps), se not 11. Det sammanlagda marknadsvärdet på dessa kontrakt är dock begränsat och de har därför utelämnats i ovanstående tabell.

Hantering av derivat

Fonden använder derivat inom de flesta förvaltningsmandaten. Derivaten har flera olika användningsområden och syften där de viktigaste är följande:

Valutasäkring av fondens utländska placeringar, för vilket derivat är det enda alternativet.

Effektivisering av indexförvaltningen, där derivat används för att minimera transaktionskostnader och förenkla hantering.

Effektivisering av den aktiva förvaltningen, där derivat används för att de dels minimerar transaktionskostnader och förenklar hanteringen, dels ger möjlighet att ta positioner som inte kan skapas med andra instrument (korta positioner, volatilitetspositioner med mera).

Reglering av den strategiska portföljens risk med hjälp av strategiska derivatpositioner.

Användningen av derivat begränsas både med avseende på nominellt underliggande värde och med avseende på marknadsrisk. Alla derivatpositioner och därmed sammanhängande risker ingår i den dagliga positions- och riskbevakningen.

VD godkänner samtliga motparter med vilka fonden kan göra affärer, avseende både standardiserade och icke-standardiserade instrument.

Vidare fastslås att vid handel med OTC-derivat ska ISDA, International Swaps and Derivatives Association Credit Support Annex, och CSA, Credit Support Annex, finnas med samtliga större motparter. ISDA-

160

Skr. 2014/15:130

Bilaga 6

Årsredovisning 2014 I77

avtal avser ett standardavtal för att reglera handel med derivat mellan två motparter. CSA-avtal avser en bilaga till ett ISDA-avtal. CSA-avtalet reglerar hur säkerheter ska ställas för utestående skulder i form av likvida medel eller värdepapper.

Not 21. Finansiella tillgångar och skulder som nettas i balansräkningen eller lyder under nettningsavtal

 

 

 

 

 

Belopp som inte nettas i balansräkningen

 

 

 

 

Brutto-

Nettade belopp

Nettobelopp

 

Kvittning av finansiella

Erhållna

Nettobelopp

 

 

Summa

2014-12-31

belopp

i balansräkning

i balansräkning

 

instrument enligt avtal

säkerheter

efter kvittning

 

Övrigt 1

i balansräkning

Tillgångar

4 135

 

4 135

 

3 799

 

 

 

 

4 135

Derivatinstrument

0

 

16

320

 

-

Ej likviderade fordringar

1 035

1 033

1

 

-

-

1

 

249

250

Summa

5 170

1 033

4 136

 

3 799

16

321

 

249

4 385

Skulder

10 166

 

10 166

 

3 799

5 664

703

 

 

10 166

Derivatinstrument

0

 

 

-

Ej likviderade skulder

1 035

1 033

2

 

-

-

2

 

544

546

Summa

11 201

1 033

10 168

 

3 799

5 664

705

 

544

10 712

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Belopp som inte nettas i balansräkningen

 

 

 

 

Brutto-

Nettade belopp

Nettobelopp

 

Kvittning av finansiella

Erhållna

Nettobelopp

 

 

Summa

2013-12-31

belopp

i balansräkning

i balansräkning

 

instrument enligt avtal

säkerheter

efter kvittning

Övrigt 1

i balansräkning

Tillgångar

 

 

 

 

 

3 974

740

 

 

 

Derivatinstrument

6 185

0

6 185

 

1 471

 

-

6 185

Ej likviderade fordringar

260

259

1

 

-

-

1

 

335

336

Summa

6 445

259

6 186

 

1 471

3 974

741

 

335

6 521

Skulder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Derivatinstrument

1 755

0

1 755

 

1 471

221

63

 

-

1 755

Ej likviderade skulder

260

259

1

 

-

-

1

 

195

196

Summa

2 015

259

1 756

 

1 471

221

64

 

195

1 951

1 Övriga instrument i balansräkningen som inte lyder under avtal som tillåter kvittning.

Tabellen ovan visar finansiella tillgångar och skulder som presenteras netto i balansräkningen eller som har rättigheter förknippade med rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal. Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när fonden har en legal rätt att netta under normala affärsförhållanden och i händelse av insolvens, och om det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt. Finansiella tillgångar och skulder som lyder under rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal som inte presenteras netto i balansräkningen är arrangemang som vanligtvis träder i laga kraft i händelse av insolvens men inte under normala affärsförhållanden eller arrangemang där fonden inte har intentionen att avveckla positionerna samtidigt.

161

Skr. 2014/15:130

Bilaga 6

AP4 Årsredovisning 2014 I78

Styrelsens underskrifter

Stockholm den 18 februari 2015

Monica Caneman

Jakob Grinbaum

STYRELSEORDFÖRANDE

VICE ORDFÖRANDE

Ing-Marie Gren

Sven Hegelund

Heléne Fritzon

Stefan Lundbergh

Erica Sjölander

Maj-Charlotte Wallin

Göran Zettergren

Mats Andersson

 

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

Vår revisionsberättelse har lämnats den 19 februari 2015

 

Jan Birgerson

Peter Strandh

AUKTORISERAD REVISOR

AUKTORISERAD REVISOR

Förordnad av regeringen

Förordnad av regeringen

162

Skr. 2014/15:130

Bilaga 6

Årsredovisning 2014 I79

Revisionsberättelse

För Fjärde AP-fonden, org. nr 802005-1952

Rapport om årsredovisningen

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Fjärde AP-fonden för 2014. Fondens årsredovisning återfinns under huvudrubrikerna Förvaltningsberättelse och Räkenskaper, sid 57-78.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedöm-ning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur fonden upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i fondens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovis-ningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat inventeringen av de tillgångar som Fjärde AP-fonden förvaltar. Vi har också granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Fjärde AP-fonden för 2014.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om resultatet av vår granskning och inventering av de tillgångar som fonden förvaltar samt om förvaltningen i övrigt på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om inventeringen av tillgångarna har vi granskat fondens innehavsförteckning samt ett urval av underlagen för denna.

Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen i övrigt har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i fonden för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören har handlat i strid med lagen om allmänna pensionsfonder.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen.

Stockholm den 19 februari 2015

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Fjärde AP-fondens finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat för året enligt lagen om allmänna pensionsfonder.

Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen fastställes.

Jan Birgerson AUKTORISERAD REVISOR Förordnad av regeringen

Peter Strandh AUKTORISERAD REVISOR Förordnad av regeringen

163

Skr. 2014/15:130

Bilaga 7

ÅRET I KORTHET <<

ÅRET I KORTHET

 

 

 

 

Den genomsnittliga

Årets avkastning

 

Årets resultat

 

avkastningen

uppgick till

 

uppgick till

 

de senaste 10 åren

6,5 %

 

1 441 MSEK

 

uppgick till

 

 

5,4 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

DIREKTINVESTERINGAR

 

HÅLLBARHET

 

Co-investering i Bureau van Dijk med EQT VI. Bola- get är en ledande global aktör som tillhandahåller företagsinformation.

Co-investering i Siemens Audiology Solutions med EQT VI. Bolaget är en ledande global tillverkare av hörselhjälpmedel.

Co-investering i Lindorff med Nordic Capital fond VIII. Lindorff är ett ledande europeiskt inkasso- företag med huvudkontor i Oslo.

Direktinvestering i svenska Tobii Technology. Bola- get är världsledande inom så kallad eye tracking, en teknik som gör att datorn kan avgöra exakt var man tittar.

Co-investering i Visma med HgCapital. Visma är en av Nordens ledande leverantörer av programvara och tjänster för ekonomisk administration.

Försäljning av Holmbergs Childsafety. Holmbergs Childsafety är en ledande leverantör av utrustning för barnsäkerhet i bilar.

Försäljning av Unfors RaySafe till Fluke Corporation. Unfors RaySafe har en världsledande position på marknaden för kvalitetssäkring av röntgenutrustning.

FONDINVESTERINGAR

Utfästelse till ny fond: Bridgepoint

Utfästelse till be ntliga fonder: Cubera och Northzone

AP6 har genomfört sin första klimatanalys, som syftar till att beräkna omfattningen av de koldioxid- utsläpp AP6 nansierar genom sina investeringar. Av praktiska skäl omfattar analysen 80 procent av portföljens värde. Med beaktande av detta är be- dömningen att de mest koldioxidintensiva företagen i portföljen likväl fångas upp.

Resultatet indikerar att AP6:s portfölj är mindre koldioxidintensiv än motsvarande investering i jäm- förelseindex. Uppskattade utsläpp per investerad krona bedöms vara cirka en tredjedel lägre än för motsvarande investering enligt indexet MSCI World.

Rekrytering av specialistkompetens i syfte att ytter- ligare utveckla arbetet med hållbarhet i portföljen, både hos direktinvesteringar och fondinvesteringar.

AP6 har tagit fram en egen modell för att mäta fondbolagens arbete med hållbarhet.

AP6 nominerades till hållbarhetspris vid Responsible Investor Reporting Awards 2014 i London.

INVESTERINGSORGANISATION

Genom rekrytering av investment director till direkt- investeringar och fondanalytiker till fondinvestering- ar, förstärks investeringsorganisationen ytterligare.

Sjätte AP-fonden 2014 | 1

164

Skr. 2014/15:130

Bilaga 7

RESULTATRÄKNING <<

Resultaträkning

MSEK

Not

2014

2013

Investeringsverksamheten

 

 

 

Nettoresultat noterade aktier och andelar

2

291

751

Nettoresultat onoterade aktier och andelar

3

1 182

1 064

Aktieutdelning

 

86

31

 

4

82

112

Övriga nansiella intäkter och kostnader

5

–80

23

Förvaltningskostnader

6, 8

–72

–71

Gemensamma kostnader

7, 8

–48

–50

Årets resultat

 

1 441

1 860

 

 

 

 

Sjätte AP-fonden 2014 | 43

165

Skr. 2014/15:130

Bilaga 7

>> BALANSRÄKNING

Balansräkning

MSEK

Not

2014-12-31

2013-12-31

TILLGÅNGAR

 

 

 

Placeringstillgångar

 

 

 

Aktier och andelar i noterade bolag och fonder

9, 10

1 615

2 193

Aktier och andelar i onoterade bolag och fonder

9, 11

16 785

14 595

Övriga räntebärande värdepapper

9, 12

5 069

5 022

Summa placeringstillgångar

 

23 469

21 810

Fordringar och andra tillgångar

 

 

 

Derivat för valutasäkring

 

86

104

Övriga kortfristiga fordringar

 

1

13

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

13

71

81

Likvida medel

 

210

179

Summa fordringar och andra tillgångar

 

368

377

SUMMA TILLGÅNGAR

 

23 837

22 187

FONDKAPITAL OCH SKULDER

 

 

 

Fondkapital

 

 

 

Grundkapital

 

10 366

10 366

Balanserat resultat

 

11 743

9 883

Årets resultat

 

1 441

1 860

SUMMA FONDKAPITAL

 

23 550

22 109

Kortfristiga skulder

 

 

 

Derivat för valutasäkring

 

248

54

Upplupna kostnader

 

34

16

Övriga kortfristiga skulder

15

5

8

Summa kortfristiga skulder

 

287

78

SUMMA FONDKAPITAL OCH SKULDER

 

23 837

22 187

Poster inom linjen

 

 

 

Ansvarsförbindelser

 

665

535

Åtagande - utfäst, ännu ej utbetalat kapital

 

5 542

5 567

 

 

 

 

44 | Sjätte AP-fonden 2014

166

Skr. 2014/15:130

Bilaga 7

NOTER <<

Noter

Alla siffror anges i miljoner kronor om inget annat anges.

Not 1 Redovisningsprinciper

Sjätte AP-fonden (AP6) följer det regelverk som nns i Lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Denna lag trädde i kraft 1 januari 2001. Årsredovisningen har upprättats enligt god redovisningssed. Till följd av den lag som styr AP6, ska samtliga placeringar värde- ras till verkligt värde i AP6:s redovisning. Det har inte skett några förändringar i AP6:s redovisningsprinciper under 2014.

Redovisning enligt IFRS

IFRS är ett regelverk som är internationellt accepterat och AP6 utvärderar därför löpande de förändringar som sker på detta om- råde. Det ska dock poängteras att det inte nns någon möjlighet för AP6 att följa IFRS fullt ut då AP6 enligt lag inte ska upprätta någon koncernredovisning. Som en konsekvens härav så måste AP6 för varje enskild standard avgöra vad som är tillämpligt och därefter bedöma vilka uppgifter som ska presenteras för att en extern läsare ska få en rättvisande bild samtidigt som årsredovis- ningen ska hållas överskådlig. Bedömningen är att årets resultat för AP6 i all väsentlighet överensstämmer med IFRS.

AP6 är en myndighet och således ingen juridisk person och därmed inte heller att anse som ett moderföretag.

Redovisning och värdering av onoterade värdepapper

AP6 värderar samtliga innehav löpande till verkligt värde och använder IPEVs (International Private Equity and Venture Capital Valuation Board, www.privateequityvaluation.com) riktlinjer som ramverk vid värderingen. Principiellt innebär detta att innehaven ska redovisas till verkligt värde. Det ska noteras att det inte är ett krav att följa dessa regler men då de är internationellt acceptera- de samt överensstämmer med hur övriga AP-fonder värderar sina onoterade innehav så har AP6 valt att följa dessa principer. I an- slutning till årsbokslutet genomför AP6 en värdering av respektive bolag inom respektive portfölj. Tyngdpunkten läggs dock på de bolag som har materiella värden i relation till den totala portföljen. Värdering av onoterade innehav innehåller ett stort mått av be- dömning varmed förändringar av gjorda antaganden kan påverka resultatet väsentligt. I varje enskilt fall försöker AP6 avgöra vilken kombination av värderingsmetoder som är bäst lämpad i syfte att visa investeringens verkliga värde. Följande värderingsmetoder används:

Pris enligt senaste investeringsrundan

AP6 har investeringar där det föreligger tredjeparts transaktioner. Om sådana transaktioner skett under räkenskapsåret så utgör detta en viktig del vid värderingen. Beaktas görs även de emissio- ner där endast be ntlig ägarkrets deltar (så kallade internrundor). I de fall där internrundor indikerar en nedvärdering görs en mer de-

taljerade analys och om det är så att bolaget försökt få in extern part men misslyckats så kan detta indikera att intresset för bolaget är mycket litet. I dessa fall övervägs en nedvärdering av innehavet. I samtliga fall beaktas händelser som inträffat mellan tidpunkten för transaktionen och rapporteringstillfället.

Diskonterat kassaflöde

Denna metod utgår från att värdera bolaget baserat på ett diskon- terat framtida löpande kassa öde. Avdrag görs därefter av aktuell räntebärande nettoskuld. De framtida ödena nuvärdesberäknas baserat på en riskjusterad kalkylränta. Det avkastningskrav som används i modellen och därmed på investeringen ska motsvara genomsnittlig förväntad avkastning på marknaden för en portfölj med motsvarande risknivå och tidshorisont. I de fall som investe- ringen vid värderingstillfället ännu inte påvisar ett positivt kassa-öde och det inte nns en gjord alternativ värdering med ett mer rättvisande värde, görs en mer försiktig bedömning av bolagets värde. Investeringens verkliga värde motsvarar då oftast dess anskaffningsvärde eller lägre.

Substansvärdemetoden

Denna metod lämpar sig väl för företag där värdena främst utgörs av bolagets nettotillgångar. AP6 använder denna metod vid värde- ringen av Volvo nans Bank AB samt Fastighetsaktiebolaget Norrporten. För dessa bolag ger metoden en stabil och i nuvaran- de marknadsklimat också en försiktig marknadsvärdering.

Multipelvärdering

Denna värderingsmetod är vanligast förekommande och baseras

-

ring är traditionellt sett enklare att genomföra på mognare bolag då det oftast nns er noterade referensobjekt (peergroups) att tillgå. För enstaka mindre bolag kan det vara svårt att nna lämp- liga referensobjekt för en multipelvärdering. Detta föranleder ofta en mer försiktig värdering som istället baseras på ett diskonterat kassa öde alternativt priset enligt senaste investeringsrundan.

Som en del av AP6:s värderingsprocess stresstestas investe- ringarna i syftet att visa påverkan på värderingsintervallet vid olika scenarier. Visar investeringen stor volatilitet så gör AP6 en mer restriktiv bedömning av värdet. Omvärderingar av onoterade innehav redovisas under rubriken Nettoresultat onoterade aktier och andelar i resultaträkningen och speci ceras även i not 3. Före- ligger däremot en stadigvarande och väsentlig värdeminskning (t ex konkurs) så görs en nedskrivning och då oftast med hela det investerade beloppet. Denna nedskrivning redovisas under rubri- ken Nettoresultat onoterade aktier och andelar i resultaträkningen och speci ceras även i not 3.

Värderingar av innehav i fonder som investerar i onoterade företag baseras främst på erhållna värderingar per 31 december 2014 från respektive fond. För de innehav där AP6 ännu ej har

Sjätte AP-fonden 2014 | 45

167

Skr. 2014/15:130

Bilaga 7

>> NOTER

erhållit värderingar som beaktat utvecklingen under det fjärde kvartalet 2014 så har senast erhållna värdering justerats för faktiska transaktioner.

Köp och försäljning av nansiella instrument redovisas på affärsdagen.

Konvertibla lån ingår i posten Aktier och andelar i onoterade bolag och fonder och redovisas till upplupet anskaffningsvärde.

Med anskaffningsvärde på fond avses alla utbetalningar som gjorts, exklusive externa förvaltningskostnader (vilka nedvärderas), för kvarvarande portföljbolag.

Värdeförändringar på onoterade värdepapper, såväl realise- rade som orealiserade, redovisas över resultaträkningen och ingår i årets resultat. Det realiserade resultatet består av skillnaden mellan försäljningsintäkt och bokfört värde vid avyttringstidpunkten. I det realiserade resultatet ingår också nedskrivningar av bokförda värden vilket kan uppkomma vid exempelvis en konkurs. AP6 hanterar vissa investeringar genom renodlade så kallade holding- bolag. För att ge en rättvisande bild av verksamheten så redovisas en försäljning av holdingbolagets investering som realiserad hos AP6. Försäljningsbeloppet reducerat med anskaffningsvärdet på investeringen utgör således det realiserade resultatet. Därefter värderas holdingbolaget till substansvärdet varmed värdet minskar successivt med de utdelningar som avser försäljningslikviden. För att inte redovisa vinsten vid försäljning av investeringen två gånger så redovisas dessa utdelningar endast över balansräkningen.

Redovisning och värdering av noterade värdepapper

De tillgångar i vilka fondmedel placerats upptas i årsredovisningen till verkligt värde.

Det verkliga värdet baseras på noterade priser vid marknadens stängning på årets sista handelsdag. Transaktioner som avser av- ista, options-, termins- och swapavtal redovisas vid den tidpunkt då de väsentliga riskerna och rättigheterna övergår mellan parterna, det vill säga på affärsdagen. Denna princip omfattar transaktioner på penning- och obligationsmarknaden samt aktiemarknaden.

Anskaffningsvärdet på aktier och övriga värdepapper inklude- rar courtage och andra direkta kostnader i samband med köpet.

Vid beräkning av realisationsvinster och -förluster har genom- snittsmetoden använts.

Värdering sker i första hand till senaste betalkurs under årets sista handelsdag.

Om det vid särskilda förhållanden på viss marknad bedöms att slutkursen (betalkurs) inte är representativ kan kurs vid annan tidpunkt ligga till grund för beräkning av det verkliga värdet.

Positioner i derivatinstrument värderas till verkligt värde där värdeförändringar redovisas i resultaträkningen tillsammans med underliggande tillgångsslag.

Värdeförändringar, såväl realiserade som orealiserade, redovi- sas över resultaträkningen och ingår i årets resultat.

Med realisationsresultat menas skillnaden mellan försäljnings- intäkt och anskaffningskostnad. Realisationsresultat avser resul- tat som uppkommit vid försäljning av tillgångar.

Redovisning och värdering av räntebärande värdepapper

Omfattningen av placeringar i räntebärande värdepapper varierar i takt med förändringen i fondens likviditetsreserv där storleken beror på köp och försäljning av innehav. Vid köp av räntebärande värdepapper redovisas tillgången i balansräkningen under posten övriga räntebärande värdepapper. Finns det vid anskaffningstill- fället en upplupen ränta så redovisas denna som en upplupen

intäkt. För samtliga räntebärande värdepapper som AP6 investerar i, bortsett från rena kontoplaceringar typ deposits, nns noterade

46 | Sjätte AP-fonden 2014

kurser att tillgå. Då AP6:s samtliga tillgångar ska marknadsvär- deras redovisas förändringen av marknadsvärdet i resultatet för noterade tillgångar och speci ceras i not 2. Upplupna räntor på

-kostnader netto och speci ceras i not 4.

Förvaltningskostnader

AP6:s förvaltningskostnader delas upp på externa respektive interna förvaltningskostnader samt gemensamma kostnader. Externa förvaltningskostnader som avser förvaltningsavgifter för noterade innehav, redovisas som en löpande kostnad över resul- taträkningen. Den förvaltningsavgift som betalas till de fonder som investerar i onoterade företag redovisas som en del av an- skaffningskostnaden för respektive fond. Aktiverade förvaltnings- avgifter nedvärderas på bokslutsdagen. Vid utgången av 2014 har samtliga aktiverade förvaltningsavgifter nedvärderats till noll kronor. Inom företagsinvesteringar aktiveras förvaltningskostnader, men nedvärderas däremot endast om de inte ryms inom ramen för verkligt värde. Externa kostnader som uppkommer i samband med köp av bolag aktiveras. Förekommer förvärvsprocesser över ett bokslut så har kostnaderna för dessa aktiverats såtillvida det vid detta tillfälle bedöms som sannolikt att investeringen kommer att genomföras.

Interna förvaltningskostnader, som främst avser kostnader för AP6:s egen personal som arbetar inom investeringsverksamheten, kostnadsförs löpande tillsammans med gemensamma kostnader som främst avser personalkostnader för vd och gemen-samma specialistfunktioner samt kostnader för lokaler, IT och allmänna kontorsomkostnader.

Interna och externa förvaltningskostnader särredovisas i not 6.

Prestationsbaserade ersättningar ingår ej i externa förvalt- ningskostnader utan reducerar realisationsresultatet för den tillgång som förvaltats.

Övriga redovisningsprinciper

Koncernredovisning har ej upprättats då aktier och andelar i dotter- bolag ska värderas till verkligt värde.

AP6 är en myndighet och således ingen juridisk person och därmed inte heller ett moderföretag.

Fordringar upptas till det belopp som de beräknas in yta till. Skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde. Inventarie- anskaffningar kostnadsförs löpande.

Realiserat respektive orealiserat resultat redovisas netto i resultaträkningen. Bruttovärden anges i not.

AP6 är befriad från inkomstskatt och verksamheten är inte momspliktig. Däremot förvärvsbeskattas AP6 avseende utändska varor och tjänster. Ingående moms får inte lyftas, utan utgör en kostnad i verksamheten.

Fondkapitalet består av grundkapital och balanserade vinst- medel. Grundkapitalet består av en överföring från de tidigare 1:a–3:e Fondstyrelserna samt 366 Mkr som återstod från av- vecklingsstyrelsen för Fond 92–94. På AP6 åligger inga krav på inbetalningar till eller utbetalningar från pensionssystemet.

Poster inom linjen

Vid en investering i en private equity-fond görs en avtalsmässig utfästelse att investera ett visst kapital. Kapitalet investeras efter hand och utbetalningen görs i takt med investeringarna. Skillna- den mellan utfäst kapital och utbetalat kapital, med tillägg av eventuellt återinvesteringsbart belopp, åter nns som ett åtagande under Poster inom linjen.

168

Skr. 2014/15:130

Bilaga 7

NOTER <<

Not 2 Nettoresultat noterade aktier och andelar

Not 5 Övriga finansiella intäkter och kostnader

 

2014

2013

Noterade innehav

 

 

Aktier och andelar

291

751

Totalt

291

751

 

 

 

 

2014

2013

Resultatandelar från kommanditbolag

1

1

Valutakursdifferenser

–81

22

Totalt

–80

23

 

 

 

Not 3 Nettoresultat onoterade aktier och andelar

 

Not 6 Förvaltningskostnader

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2014

2013

 

 

2014

 

2013

Realiserat

 

 

 

Externa förvaltningskostnader

 

 

 

Intäkter vid avyttring

1 955

2 094

 

– Noterade innehav

22

 

24

Investerat kapital

–1 094

–1 788

 

Interna förvaltningskostnader

 

 

 

Återföring av tidigare bokförda värdeför-

 

 

 

– Personalkostnader

38

 

34

ändringar avseende avyttrade innehav

–617

–131

 

– Juridikkonsulter

1

 

4

Årets nedskrivningar

–20

–118

 

– Övriga externa tjänster

5

 

2

Återföring av tidigare bokförda värdeför-

 

 

 

– Resekostnader m.m.

2

 

2

ändringar avseende nedskrivna innehav

16

71

 

– Debiterad moms

3

 

4

 

240

128

 

– Övriga kostnader

1

 

1

 

 

 

 

Totalt

72

 

71

Orealiserat

 

 

 

 

 

 

 

Årets värdeförändring på orealiserade

 

 

 

Inga prestationsbaserade kostnader har utgått under 2014 (under

innehav

942

936

 

 

942

936

 

2013 var motsvarande siffra 2,4 MSEK).

 

 

 

 

 

Externa förvaltningskostnader hänförliga till innehav i onote-

 

 

 

 

 

 

 

 

rade fonder och företag uppgår till 155 MSEK (130) respektive

Totalt

1 182

1 064

 

2 MSEK (7) och aktiveras löpande som en del av anskaffnings-

 

 

 

 

kostnaden för respektive fond. Vid utgången av året har dock

 

 

 

 

samtliga aktiverade förvaltningskostnader nedvärderats till noll

 

 

 

 

kronor. Nedvärderingen ingår i det orealiserade resultatet.

 

 

 

 

 

 

 

 

Not 4 Ränteintäkter/-kostnader, netto

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2014

2013

 

 

 

 

 

Ränteintäkter

 

 

 

 

 

 

 

Konvertibellån

3

 

 

 

 

 

Övriga ränteintäkter

82

109

 

 

 

 

 

 

82

112

 

 

 

 

 

Räntekostnader

 

 

 

 

 

 

 

Övriga räntekostnader

0

0

 

 

 

 

 

 

0

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ränteintäkter/-kostnader, netto

82

112

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sjätte AP-fonden 2014 | 47

169

Skr. 2014/15:130

Bilaga 7

>> NOTER

Not 7 Gemensamma kostnader

 

2014

2013

Personalkostnader

26

27

Lokalkostnader

6

7

IT-kostnader

5

5

Externa tjänster

2

4

Förvaltningskostnader

2

1

Resekostnader m.m.

1

0

Debiterad moms

3

4

Övriga kostnader

3

2

Totalt

48

50

 

 

 

I gemensamma personalkostnader ingår kostnader för vd och organisation för affärssupport.

I förvaltningskostnader ingår ersättningar till revisionsföretag med:

 

2014

2013

Ernst & Young

 

 

Revisionsuppdrag

1,0

1,0

Revisionsverksamhet utöver

 

 

revisionsuppdrag

0,0

0,0

Övriga tjänster

0,0

0,0

Totalt

1,0

1,0

 

 

 

48 | Sjätte AP-fonden 2014

Not 8 Personal

Regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare

Under 2009 gav regeringen ut nya riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna. Riktlinjerna omfattar bland annat borttagande av rörliga ersättningar, begränsningar i pensionsförmåner samt reglering av pensionsålder. Riktlinjerna omfattar även övriga anställda med undantaget att det är möjligt att utge rörlig ersättning till anställda förutom ledande befattnings- havare, detta tillämpas dock inte av AP6 som inte har några rörliga ersättningar. Som ledande befattningshavare de nieras befattningshavare som ingår i AP6:s ledningsgrupp. Styrelsens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare och övriga anställda på AP6 nns publicerad på www.apfond6.se.

Tillämpade regler för ersättningar och förmåner under 2014

Styrelsen beslutar om den totala årliga lönejusteringen samt even- tuell rörlig ersättning. För 2014 har en jämförelse av ersättningar genomförts mot jämförbara institut, företag och fonder. Styrelsen bedömer, baserat på denna jämförelse, att ersättningar och för- måner till AP6:s ledande befattningshavare och övriga anställda är rimliga, måttfulla och konkurrenskraftiga. Jämförelsen nns redovisad på sidan 36 och på www.apfond6.se.

Samtliga anställda omfattas av kollektivavtal mellan Bank-

-

Lön och förmåner

Lön, arvoden och förmåner till styrelse, vd, övriga ledande befatt- ningshavare samt övriga anställda framgår av tabellen på sidan 49. Ersättning till ledande befattningshavare särredovisas under egen rubrik.

Pensioner

Ledningsgruppen, inklusive vd, har rätt till pension vid 65 års ålder och årliga premiebetalningar har gjorts med ett belopp motsvarande 30 % av pensionsgrundande lön.

AP6 har inte något åtagande om framtida pension och pensionsvillkor.

Avgångsvederlag

Anställningsvillkor förhandlas individuellt. Vid uppsägning från AP6:s sida tillämpas en uppsägningstid på högst sex månader med oförändrad lön och övriga förmåner. Enligt styrelsens riktlinjer kan befattningshavaren få avgångsvederlag motsvarande högst 18 månadslöner, men AP6:s policy är avgångsvederlag motsvaran- de högst sex månadslöner. Undantag från denna policy kan bestå av äldre ingångna avtal. Avgångsvederlaget utbetalas månadsvis och utgörs av den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Reducering sker för annan ersättning som erhålls under den tid som avgångsvederlaget utbetalas.

Incitamentsprogram

AP6 har inte något incitamentsprogram, vare sig för ledande befattningshavare eller för övriga anställda.

170

Skr. 2014/15:130

Bilaga 7

Beslut om arvoden och ersättningar

Styrelsearvoden fastställs av regeringen. Ersättningen uppgår per år till 100 000 kronor för ordföranden, 75 000 kronor till vice ordföranden och 50 000 kronor till övriga ledamöter.

Utöver styrelsearvoden har ingen ersättning betalats till AP6:s styrelse.

Styrelsen fastställer årligen verkställande direktörens lön och personalens generella löneutveckling samt eventuellt incitaments- program. Något sådant nns dock inte hos AP6.

Ersättning till styrelse

Under 2014 utbetald ersättning till styrelseledamöter särredovisas enligt följande; Ebba Lindsö 100 000 kronor, Per Strömberg 75 000 kronor, Henrik Dagel 50 000 kronor, Katarina Bonde 50 000 kronor och Olle Larkö 50 000 kronor.

Ersättning till ledande befattningshavare

Löner och ersättningar, pensionskostnad samt övriga förmåner ska enligt regeringens riktlinjer särredovisas också för andra ledande befattningshavare än vd.

Som ledande befattningshavare särredovisas vd och övriga ledningsgruppen vid utgången av 2014; Karl Swartling, Margareta Alestig Johnson, Jonas Lidholm, Karl Falk, Mats Lindahl,

Ulf Lindqvist och Henrik Dahl.

Totalt utbetalda löner och ersättningar särredovisas i nämnda ordning enligt följande: 2,9 MSEK, 1,9 MSEK, 1,6 MSEK,

1,7 MSEK, 1,8 MSEK, 1,5 MSEK och 1,5 MSEK.

Pensioner exklusive löneskatt särredovisas enligt följande: 0,9 MSEK, 0,5 MSEK, 0,5 MSEK, 0,5 MSEK,

0,6 MSEK, 0,4 MSEK och 0,4 MSEK.

Utöver lön, andra ersättningar och pension har förmåner erhållits enligt följande: 492, 14 640, 11 956, 10 220, 21 908, 492 och 21 740 kronor.

 

 

2014

2013

Medelantal anställda

Män

17,6

17,4

 

Kvinnor

14,2

13,8

 

 

31,8

31,2

Antal anställda per 2014-12-31

Män

19

18

 

Kvinnor

16

15

 

 

35

33

Styrelsen

Män

3

3

 

Kvinnor

2

2

 

 

5

5

Ledningsgrupp

Män

6

6

 

Kvinnor

1

1

 

 

7

7

 

 

NOTER <<

 

 

 

 

2014

2013

Lön och arvoden

 

 

Styrelseordförande

0,1

0,1

Styrelsen exkl. ordförande

0,2

0,2

Verkställande direktör

2,9

2,9

Ledningsgruppen

 

 

exkl. verkställande direktör

 

 

(2013 en person sju mån)

10,0

8,7

Övriga anställda

23,7

23,3

Totalt

36,9

35,2

 

 

 

 

2014

2013

Övriga Förmåner

 

 

Verkställande direktör

0,0

0,0

Ledningsgruppen

 

 

exkl. verkställande direktör

0,1

0,1

Övriga anställda

0,4

0,3

Totalt

0,5

0,4

 

 

 

 

2014

2013

Pensionskostnader

 

 

Styrelseordförande

Styrelsen exkl. ordförande

Verkställande direktör

0,9

0,9

Ledningsgruppen exkl. verkställande

 

 

direktör

2,9

2,6

Övriga anställda

7,6

7,1

 

11,4

10,6

Sociala kostnader inkl löneskatt

 

 

exklusive pensionskostnader

14,3

14,0

Personalkostnader - Totalt

63,1

60,2

 

 

 

Sjätte AP-fonden 2014 | 49

171

Skr. 2014/15:130

Bilaga 7

>> NOTER

Not 9

Finansiella tillgångar och skulder per kategori

 

 

 

 

 

 

Värderade till

 

Derivat till

Lånefordringar

 

 

 

 

verkligt värde via

verkligt värde via

 

och övriga

Summa

 

2014

 

resultaträkningen

resultaträkningen

fordringar/skulder

redovisat värde

Verkligt värde

 

 

 

 

 

 

 

 

Finansiella tillgångar till

 

 

 

 

 

 

 

verkligt värde

18 400

 

86

 

444

18 930

18 930

Övriga omsättningstillgångar

 

 

72

72

72

Kortfristiga placeringar

4 625

 

 

4 625

4 625

Kassa och Bank

210

 

 

210

210

Summa finansiella tillgångar

23 235

 

86

 

516

23 837

23 837

Leverantörsskulder

 

 

3

3

3

Övriga skulder

 

248

 

36

284

284

Summa finansiella skulder

 

248

 

39

287

287

 

 

Värderade till

 

Derivat till

Lånefordringar

 

 

 

 

verkligt värde via

verkligt värde via

 

och övriga

Summa

 

2013

 

resultaträkningen

resultaträkningen

fordringar/skulder

redovisat värde

Verkligt värde

 

 

 

 

 

 

 

 

Finansiella tillgångar till

 

 

 

 

 

 

 

verkligt värde

16 788

 

104

 

194

17 086

17 086

Övriga omsättningstillgångar

 

 

94

94

94

Kortfristiga placeringar

4 828

 

 

4 828

4 828

Kassa och Bank

179

 

 

179

179

Summa finansiella tillgångar

21 795

 

104

 

288

22 187

22 187

Leverantörsskulder

 

 

5

5

5

Övriga skulder

 

54

 

19

73

73

Summa finansiella skulder

 

54

 

24

78

78

 

 

 

 

 

Not 10 Aktier och andelar i noterade bolag och fonder

 

 

 

 

Innehav

 

Antal andelar

Kapitalandel, %

Röstandel, % Marknadsvärde, MSEK

Aktier

 

 

 

 

 

 

 

 

Datawatch

 

 

422 452

 

3,7

 

3,7

27

Fonder

 

 

 

 

 

 

 

 

Lannebo Micro Cap

 

659 833

 

 

 

 

1 588

Totalt

 

 

 

 

 

 

 

1 615

50 | Sjätte AP-fonden 2014

172

Skr. 2014/15:130

Bilaga 7

NOTER <<

Not 11 Aktier och andelar i onoterade bolag och fonder

I de fall där AP6 äger mer än 50 % av rösterna eller på annat sätt har ett bestämmande in ytande i ett bolag anges också samtliga investeringar gjorda på den nivån samt deras röstandel och kapitalandel. Organisationsnummer respektive säte anges ej för utländska innehav.

 

 

Organisations-

Styrelsens

Antal

Röstandel

Kapitalandel

Bolag

Investering

nummer

säte

andelar

%

%

 

 

 

 

 

 

 

123 Servicecenters Fastighets AB

 

556660-4327

Göteborg

1 000

100,0

100,0

Amplico Kapital AB

 

556703-3161

Göteborg

5 000 000

100,0

100,0

AP Industriinvest AB

 

556780-7184

Göteborg

1 000

100,0

100,0

 

Nya Arvika Gjuteri AB

 

 

 

99,2

99,2

AP Partnerinvest Fashion AB*

 

556742-8882

Göteborg

1 000

100,0

100,0

AP Partnerinvest MIT AB

 

556754-4431

Göteborg

1 000

100,0

100,0

AP Partnerinvest Positionering AB

 

556739-6857

Göteborg

930

93,0

100,0

AP Partnerinvest Sec AB

 

556754-2583

Göteborg

100 000

100,0

100,0

AP Partnerinvest Sport AB

 

556736-6934

Göteborg

90 001

90,0

100,0

AP Riskkapital AB

 

556711-0407

Göteborg

1 000

100,0

100,0

Aumar AB

 

556631-5932

Göteborg

7 149

53,2

53,2

DAWA Däck AB

 

556437-9344

Göteborg

20 000

100,0

100,0

Energy Potential AB

 

556614-9000

Uppsala

432 781

3,6

15,0

EQT Yellow Maple Co-Investment

 

 

 

 

 

 

L.P. (Bureau Van Dijk)

 

 

 

 

 

11,2

Gar Förvaltnings AB*

 

556312-2968

Göteborg

10 000

100,0

100,0

Gnosjögruppen AB

 

556742-8411

Gislaved

1 000

100,0

100,0

HgCapital Gabriel Co-Invest L.P.

 

 

 

 

 

 

(Visma)

 

 

 

 

 

12,1

Industrial Equity (I.E.) AB

 

556599-9702

Göteborg

1 000

100,0

100,0

 

Accumulate AB

 

 

 

23,0

23,0

 

Applied Nano Surfaces Sweden AB

 

 

18,0

18,0

 

Bokadirekt i Stockholm AB

 

 

 

29,0

29,0

 

CombiQ AB

 

 

 

26,0

26,0

 

Digital ADTV AB

 

 

 

17,0

17,0

 

Flexion Mobile Ltd

 

 

 

13,0

13,0

 

FPV Holding AB

 

 

 

99,0

99,0

 

myFC Holding AB

 

 

 

8,0

8,0

 

Nodais AB

 

 

 

49,0

49,0

 

Oricane AB

 

 

 

19,0

19,0

 

The Local Europe AB

 

 

 

29,0

29,0

 

Yanzi Networks AB

 

 

 

34,0

34,0

Innoventus AB**

 

556602-2728

Uppsala

4 662

33,3

33,3

Iqube Holding AB

 

556676-0764

Stockholm

226 889

13,2

13,2

Johanneberg Campusbo AB

 

556658-6730

Göteborg

800

80,0

80,0

Johanneberg Campusbo KB

 

969704-9451

Göteborg

 

 

79,2

Krigskassa Blekinge AB

 

556709-7992

Ronneby

30 000

50,0

50,0

NCS Invest AB (Aibel)

 

556914-7530

Stockholm

360 000

36,0

36,0

NetSys Technology

 

 

 

 

 

 

Group Holding AB

 

556550-2191

Mölndal

100 000

100,0

100,0

Neqst 3 AB

 

556920-9504

Stockholm

38 075

6,4

25,5

 

RP1 Holding AB

 

 

 

100,0

100,0

Neqst Partner 3 AB

 

556920-9470

Stockholm

23 101

18,1

18,1

Nordia Innovation AB

 

556228-6855

Stockholm

3 496 919

15,0

15,0

Sjätte AP-fonden 2014 | 51

173

Skr. 2014/15:130

Bilaga 7

>> NOTER

 

 

 

 

 

 

 

 

Organisations-

Styrelsens

Antal

Röstandel

Kapitalandel

Bolag (forts.)

Investering

nummer

säte

andelar

%

%

Nordic Capital VIII UF Alexander

 

 

 

 

 

 

Co-Invest L.P. (Lindorff)

 

 

 

 

 

13,1

Nordic Capital VIII UF Co-invest

 

 

 

 

 

 

Beta, L.P. (Unifeeder)

 

 

 

 

 

23,3

Norstel AB

 

556672-5346

Norrköping

21 447

0,0

0,0

 

 

 

 

403 585

 

 

NS Holding AB

 

556594-3999

Sundsvall

1 819 884

50,0

50,0

 

Norrporten AB

 

 

 

50,0

50,0

Primelog Holding AB

 

556680-6914

Stockholm

331 552

53,4

53,4

 

ARRIGO Logistics Consultants AB

 

 

100,0

100,0

 

Capacent Holding AB

 

 

 

30,5

30,5

 

Financial Industrial (FIND) Consulting AB

 

 

100,0

100,0

 

Primelog Services AB

 

 

 

100,0

100,0

 

Primelog Software AB

 

 

 

100,0

100,0

Primelog Intressenter AB

 

556727-5135

Stockholm

224

11,5

11,5

Salcomp Holding AB

 

556868-7999

Stockholm

225 000

45,0

45,0

SLS Invest AB

 

556730-2038

Stockholm

500

100,0

100,0

 

AdvanDx Inc

 

 

 

45,6

45,6

 

Biopheresis Technologies Inc**

 

 

32,2

32,2

 

Gyros AB

 

 

 

96,8

96,8

 

Light Sciences Oncology Inc

 

 

 

21,7

21,7

 

Medical Vision AB

 

 

 

79,4

79,4

 

Nuevolution A/S

 

 

 

1,3

1,3

 

ONCOlog Medical QA AB**

 

 

 

81,7

81,7

 

Precisense A/S**

 

 

 

32,0

32,0

 

Carlsson Research AB

 

 

 

n/a

n/a

Tobii Technology AB

 

556613-9654

Danderyd

5 000 000

6,9

6,9

Unfors Holding AB

 

556701-5747

Göteborg

163 332

71,2

71,2

Vega Ronneby AB

 

556762-7798

Ronneby

2 017 365

25,0

25,0

Volvo nans Bank AB

 

556069-0967

Göteborg

400 000

40,0

40,0

Totalt anskaffningsvärde på aktier och andelar i bolag uppgår till 8 823 MSEK (6 959).

I de fall namnet på den legala enheten genom vilken fondinvesteringen gjorts inte speglar den faktiska investeringen så anges namnet på denna inom parentes.

 

 

 

Kapitalandel

Anskaffnings-

Fonder

Organisationsnummer

Styrelsens säte

%

värde

 

 

 

 

 

AEP 2003 KB

969694-5196

Stockholm

15,8

0

Accent Equity 2003 KB

969694-7739

Stockholm

65,6

133

Accent Equity 2012 L.P.

 

 

10,0

81

AE Intressenter KB (Accent Equity 2008)

969724-7873

Järfälla

100,0

313

Auvimo AB

556587-9565

Göteborg

100,0

0

Auvimo KB

969621-7729

Göteborg

100,0

164

 

 

 

9,7

85

Bridgepoint Europe V L.P.

 

 

n/a

0

CapMan Buyout IX Fund A L.P.

 

 

8,5

173

CapMan Buyout VIII Fund B KB

969705-5342

Stockholm

100,0

288

CapMan Equity Sweden KB

969683-1321

Stockholm

96,5

97

CapMan Technology Fund 2007 B KB

969720-4288

Stockholm

100,0

93

52 | Sjätte AP-fonden 2014

174

 

 

 

Skr. 2014/15:130

 

 

 

Bilaga 7

 

 

 

 

NOTER <<

 

 

 

Kapitalandel

Anskaffnings-

Fonder

Organisationsnummer

Styrelsens säte

%

värde

Chalmers Innovation Seed Fund AB

556759-5003

Stockholm

23,7

22

 

Creandum Advisor AB

556644-0300

Stockholm

34,0

1

 

Creandum I Annex Fund AB

556759-5623

Stockholm

49,3

25

 

Creandum II KB

969708-0274

Stockholm

98,5

135

 

Creandum III L.P.

 

 

18,6

69

 

Creandum KB

969690-4771

Stockholm

49,3

33

 

Cubera VI L.P.

 

 

9,0

32

 

Cubera VII L.P.

 

 

15,0

74

 

EQT IV (No. 1) L.P.

 

 

2,4

108

 

EQT V (No. 1) L.P.

 

 

3,5

489

 

EQT VI (No. 1) L.P.

 

 

1,6

356

 

EQT Expansion Capital II (No. 1) L.P.

 

 

4,2

120

 

EQT Mid Market (No. 1) Feeder L.P.

 

 

8,1

283

 

EQT Opportunity (No. 1) L.P.

 

 

18,9

61

 

Femfond KB (Nordic Capital V, L.P.)

969687-5062

Stockholm

100,0

53

 

FSN Capital IV L.P.

 

 

7,1

77

 

Fyrfond AB

556591-7027

Göteborg

100,0

0

 

Fyrfond KB

969661-3109

Göteborg

100,0

499

 

Fyrsikten KB (Nordic Capital VI, L.P)

969712-1029

Stockholm

100,0

389

 

HealthCap 1999 KB

969656-1647

Stockholm

10,5

0

 

HealthCap Annex Fund I-II KB

969690-2049

Stockholm

38,9

194

 

HealthCap III Sidefund KB

969699-4830

Stockholm

22,7

0

 

HitecVision IV L.P.

 

 

1,4

15

 

HitecVision V L.P.

 

 

0,8

28

 

InnKap 2 Partners KB**

969661-4735

Göteborg

5,9

0

 

InnovationsKapital Fond I AB**

556541-0056

Göteborg

31,3

0

 

Innoventus Life Science I KB**

969677-8530

Uppsala

32,7

37

 

Intera Fund I KY

 

 

12,0

80

 

Intera Fund II KY

 

 

10,0

85

 

IT Provider Century Annex Fund KB

969728-8109

Stockholm

98,5

6

 

IT Provider Century Fund KB

969673-0853

Stockholm

98,5

10

 

IT Provider Fund IV KB

969687-5468

Stockholm

59,1

40

 

Nordic Capital III

 

 

9,4

1

 

Nordic Capital VII Beta, L.P.

 

 

2,8

381

 

Nordic Capital VIII Beta, L.P.

 

 

4,4

266

 

Northern Europe Private Equity KB

 

 

 

 

 

(EQT III UK (No. 7) L.P.)

969670-3405

Stockholm

69,1

66

 

Northzone VII L.P.

 

 

8,0

31

 

Norvestor V, L.P.

 

 

8,5

50

 

Scope Growth II L.P.

 

 

24,1

152

 

Scope Growth III L.P.

 

 

16,7

55

 

Sustainable Technologies Fund I KB

969734-9620

Stockholm

100,0

95

 

Swedestart Life Science KB**

969675-2337

Stockholm

16,3

23

 

Swedestart Tech KB**

969674-7725

Stockholm

20,6

22

 

Triton Fund IV L.P.

 

 

1,3

132

 

Valedo Partners Fund I AB

556709-5434

Stockholm

25,0

74

 

Totalt fonder

 

 

 

6 096

 

Totalt anskaffningsvärde

 

 

 

14 919

 

 

 

 

 

 

 

TOTALT MARKNADSVÄRDE

 

 

 

16 785

 

* Bolaget är vilande.

 

 

 

 

 

** Bolaget är under likvidation.

 

 

 

 

 

Sjätte AP-fonden 2014 | 53

175

Skr. 2014/15:130

Bilaga 7

>> NOTER

Not 12 Övriga räntebärande värdepapper

 

 

Not 14 Skulder till kreditinstitut

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2014

2013

 

 

2014

2013

Dagslån

1 475

1 900

 

Beviljad kreditlimit

2 000

2 000

Korta räntebärande värdepapper

3 150

2 928

 

Outnyttjad del

–2 000

–2 000

Lån till onoterade bolag

444

194

 

Utnyttjat kreditbelopp

0

0

Totalt

5 069

5 022

 

 

 

 

 

Utnyttjat kreditbelopp ses som en kortfristig och tillfällig nansie-

 

 

 

 

 

 

 

 

ring med en uppskattad förfallotidpunkt inom ett år.

 

 

 

 

 

Beviljad kreditlimit inom koncernkontostrukturen uppgår till

 

 

 

 

2 miljarder kronor.

 

 

Not 13 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

 

2014

2013

Upplupna ränteintäkter

51

54

Förutbetald management fee

11

18

Övriga förutbetalda kostnader och intäkter

9

9

Totalt

71

81

 

 

 

Not 15 Övriga kortfristiga skulder

 

2014

2013

Leverantörsskulder

3

5

Övrigt

2

3

Totalt

5

8

 

 

 

 

Göteborg den 19 februari 2015

 

Ebba Lindsö

 

Per Strömberg

Styrelseordförande

 

Vice styrelseordförande

Henrik Dagel

Olle Larkö

Katarina G Bonde

Ledamot

Ledamot

Ledamot

 

Karl Swartling

 

 

Verkställande direktör

 

54 | Sjätte AP-fonden 2014

 

 

176

Skr. 2014/15:130

Bilaga 7

Revisionsberättelse

För Sjätte AP-fonden, org. nr 855104-0721

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Sjätte AP-fonden för 2014. Sjätte AP-fondens årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 37–55.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder krä- ver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revi- sionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna risk- bedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur Sjätte AP-fonden upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om e ektiviteten i Sjätte AP- fondens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärde- ring av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med Lag (2000:193) om Sjätte AP-fondens och ger en i alla väsent- liga avseenden rättvisande bild av Sjätte AP-fondens finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat

REVISIONSBERÄTTELSE <<

för året enligt lagen om Sjätte AP-fonden. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen fastställes.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat inventeringen av de tillgångar som Sjätte AP-fonden förvaltar. Vi har också granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Sjätte AP-fonden för 2014.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av Sjätte AP- fondens tillgångar enligt lagen om Sjätte AP-fonden.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om resultatet av vår granskning och inventering av de tillgångar som Sjätte AP- fonden förvaltar samt om förvaltningen i övrigt på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om inventeringen av tillgång-

arna har vi granskat Sjätte AP-fonden innehavsförteckning samt ett urval av underlagen för denna.

Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen i övrigt har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i Sjätte AP-fonden för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören har handlat i strid med lagen om Sjätte AP-fonden.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträ ande inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen.

Göteborg den 19 februari 2015

Jesper Nilsson

Jan Birgerson

Auktoriserad revisor

Auktoriserad revisor

Förordnad av regeringen

Förordnad av regeringen

 

Sjätte AP-fonden 2014 | 55

177

Skr. 2014/15:130

Bilaga 8

Årsredovisning 2014

Sjunde AP-fonden

Organisationsnummer 802406-2302

Förvaltningsberättelse

Sjunde AP-fondens uppdrag

I det svenska allmänna pensionssystemet ingår att en del av pensionsavgiften avsätts till premiepension och förvaltas i värde- pappersfonder efter individuella val av pensionsspararna. Premiepensionssystemet administreras av den statliga Pensionsmyn- digheten som fungerar på samma sätt som ett fondförsäkringsbolag. Sjunde AP-fonden, som också är en statlig myndighet, fungerar inom detta system på samma sätt som ett fondbo- lag med förvaltning av värdepappersfonder. För de personer som avstår från att välja någon annan fond i premiepensionssystemet ska medlen av Pensionsmyndigheten placeras i förvalsalternativet AP7 Såfa (statens årskulls- förvaltningsalternativ).

Denna förvaltningsberättelse behandlar verk- samheten i ”fondbolaget” Sjunde AP-fonden, inklusive de produkter Sjunde AP-fonden till- handahåller via de två byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond.

Sjunde AP-fondens verksamhet med kapitalförvaltning startade hösten 2000

i samband med att det första fondvalet inom premiepensionssystemet ägde rum.

Det statliga erbjudandet – produkterna

Byggstensfonderna

AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond är de byggstensfonder som övriga fyra AP7-produk- ter skapas med. Fonderna tillförs årligen kapital, främst genom att Pensionsmyndig- heten fördelar nya årgångar av premie- pensionsmedel på fonder. För detaljerad information om utvecklingen för dessa fonder hänvisas till särskilda årsberättelser för fonderna.

Direktval av byggstensfonderna

AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond är fullt ut valbara hos Pensionsmyndigheten och kan också, till skillnad från AP7 Såfa och de statliga fondportföljerna, kombineras med andra fonder i premiepensionssystemet.

AP7 Såfa

AP7 Såfa är ingen fond utan en instruktion till Pensionsmyndigheten hur placeringar för respektive sparare ska göras i byggstens- fonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond.

AP7 | 20

AP7 Såfa består av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond i olika proportioner som förändras över tiden enligt en livscykelprofil som grundas på spararens ålder. Fram till och med 55 års ålder består AP7 Såfa av 100 % AP7 Aktiefond. Mellan 56 års ålder och 75 års ålder trappas årligen andelen AP7 Aktiefond ned och ersätts med AP7 Räntefond, så att fördelningen från och med 75 års ålder är 33 % AP7 Aktiefond och 67 % AP7 Räntefond. Den fördelningen ligger sedan fast vid högre ålder. AP7 Såfa är fullt ut valbar hos Pensionsmyndigheten, men den kan inte kombineras med några andra fonder i premiepensionssystemet.

Tre statliga fondportföljer

Genom att kombinera AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond på olika sätt skapas också tre fondportföljer med olika risknivåer. De tre statliga fondportföljerna är AP7 Försiktig, AP7 Balanserad och AP7 O•ensiv.

AP7 Försiktig består av 33 % AP7 Aktiefond och 67 % AP7 Räntefond

AP7 Balanserad består av 50 % AP7 Aktie- fond och 50 % AP7 Räntefond

AP7 O•ensiv består av 75 % AP7 Aktiefond och 25 % AP7 Räntefond

De statliga fondportföljerna är, var och en för sig, fullt ut valbara hos Pensionsmyndigheten, men de kan inte kombineras med några andra fonder i premiepensionssystemet.

Förvaltat kapital och avkastning

Förvaltat kapital 2014

Under 2014 placerade Pensionsmyndigheten premiepensionsmedel för 2013 års pensions- rätter. Inflödet av kapital genom köp av andelar i fonderna uppgick till 14,9 miljarder kronor (14,5 miljarder kronor 2013). Utflödet av kapital genom inlösen av andelar, främst på grund av att premiepensionssparare bytte till andra fon- der, uppgick till sammanlagt cirka 2,5 miljarder kronor (2,7 miljarder kronor) under året.

Vid utgången av 2014 förvaltade Sjunde AP-fonden sammanlagt cirka 253,2 miljarder kronor (186,2 miljarder kronor), varav cirka 235,7 miljarder kronor i AP7 Aktiefond, och cirka 17,5 miljarder kronor i AP7 Räntefond. Ökningen av det totala förvaltade kapitalet beror främst på en positiv börsutveckling på de globala aktiemarknaderna under 2014 och på inflöden till fonderna under året.

Avkastning 2014

Under 2014 har den starka utvecklingen på de globala aktiemarknaderna fortsatt, vilket har lett till positiv avkastning för samtliga Sjunde AP-fondens produkter.

AP7 Såfa har en livscykelprofil. Det innebär att fördelningen mellan aktie- och ränteplace- ringar är olika för olika årskullar. Därför blir också avkastningen olika för sparare i olika åldrar. Den genomsnittlige Såfa-spararen har under 2014 haft en avkastning på 29,3 %.

Under samma period har de privata premie- pensionsfonderna i genomsnitt gett en avkast- ning på 15,1 %. Risken (mätt som standard- avvikelse under den senaste 24-månaders- perioden) har för AP7 Såfa varit 9,6 %, jämfört med 5,6 % för genomsnittet för de privata premiepensionsfonderna1. AP7 Såfas högre risk förklaras till stor del av att andelen sparare över 55 år fortfarande är liten och att andelen AP7 Räntefond därmed också är liten. Fram- över kan andelen AP7 Räntefond förväntas öka i takt med att spararna i premiepensions- systemet blir äldre.

Sedan starten 2000 har förvalsalternativet2 gett en ackumulerad avkastning på 102,6 %, jämfört med 40,8 % för genomsnittet av de privata premiepensionsfonderna. Detta innebär att förvalsalternativet har gett en genomsnittlig årlig avkastning på 5,1 %, jämfört med 2,4 % för de privata premiepensionsfonderna. Sedan AP7 Såfas start i maj 2010 har den ackumule- rade avkastningen varit 103,1 %, jämfört med 46,1 % för de privata premiepensionsfonderna.

En typisk premiepensionssparare som sedan 2000 haft sitt kapital investerat hos Sjunde AP-fonden har fått en kapitalviktad avkast- ning på 9,4 % per år. Kapitalviktad avkastning anger genomsnittlig årlig utveckling för en genomsnittlig persons konto och kan jämföras med räntan på ett bankkonto. En sparare som investerar i aktiemarknaden förväntas ha en avkastning som överstiger en ränteplacering. Förvalsalternativets kapitalviktade avkastning om 9,4 % per år kan jämföras med motsvarande si•ra för inkomstindex/balansindex som uppgår till 2,4 % per år.

Statens fondportföljer har under 2014 gett följande avkastning:

 

AP7 Försiktig

12,0 % (38,8 % sedan

 

 

 

starten i maj 2010)

 

AP7 Balanserad

16,7 % (54,8 % sedan

 

 

 

starten i maj 2010)

 

AP7 O•ensiv

23,9 % (81,2 % sedan

 

 

 

starten i maj 2010)

1 Morningstar beräknar på AP7:s uppdrag ett index som återspeglar utvecklingen för fonder valbara på Pensionsmyndighetens fondtorg, exklusive AP7:s produkter. Indexet är kapitalviktat och inkluderar inte rabatter som fonderna lämnar i premie-pensionssystemet.

2 Premiesparfonden t o m maj 2010 och därefeter AP7 Såfa

178

Skr. 2014/15:130

Bilaga 8

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2014

Byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond har under 2014 gett följande avkastning:

 

AP7 Aktiefond

31,1 %

 

 

AP7 Räntefond

2,8 %

 

Deras jämförelseindex har gett en avkastning på 30,8 % respektive 2,9 %. Ytterligare infor- mation om AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond ges i årsberättelserna för respektive fond.

Verksamheten

Resultat

Under 2014 uppgick Sjunde AP-fondens intäkter av rörelsen till 240,5 miljoner kronor (210,9 miljoner kronor 2013). Kostnaderna, inklusive räntenetto, uppgick till 163,8 miljoner kronor (147,6 miljoner kronor). Resultatet för myndigheten Sjunde AP-fonden år 2014 blev således 76,8 miljoner kronor (63,3 miljoner kronor). Det balanserade resultatet vid årets slut var 76,6 miljoner kronor (- 0,1 miljoner kronor). Detta betyder att det initiala lån som upptogs när Sjunde AP-fonden startade sin verksamhet är återbetalt. Detta lån syftade till att finansiera uppbyggnaden av fonden när det förvaltade kapitalet var litet. Även fort- sättningsvis kan ett kreditbehov finnas vid exceptionella förhållanden.

Sjunde AP-fondens intäkter är helt beroende av det förvaltade kapitalets storlek, medan kostnaderna är det till ungefär hälften. De kapitalberoende kostnaderna utgörs av avgifter till externa kapitalförvaltare och till depåbanken. Genom att det förvaltade kapitalet under stora delar av året har varit större än föregående år har de kapitalbero- ende kostnaderna ökat under 2014.

Administration

Under 2014 har ett projekt i syfte att ytterligare förstärka Sjunde AP-fondens interna styrning och kontroll givits prioritet i verksamheten.

Detta har bland annat resulterat i en ny organisationsstruktur där säkerställande av tydliga roller och ansvar, liksom kontroll- funktionernas (d v s risk och regelefterlevnad) oberoende ställning från verksamheten, har stått i centrum. För att säkerställa att kontroll- funktionerna ska kunna verka oberoende från verksamheten har dessutom resursförstärk- ningar tillförts verksamhetens riskfunktioner under året, samtidigt som fondens verksam- hetskritiska processer har gåtts igenom och dokumenterats. Som ett led i projektarbetet har också en översyn av fondens samtliga styrande dokument gjorts.

Bland genomförda upphandlingar inom det administrativa området kan nämnas upp- handling av juridiska tjänster, upphandling av leverantör för tjänstepensionsrådgivning samt upphandlingar av konsulttjänster inom webb- och kommunikationsområdet.

Ett nytt risksystem har också upphandlats och implementerats under året, vilket på sikt möjliggör en tydligare delegering av risk- mandat, framåtblickande riskmätning samt möjlighet till utveckling av förvaltningsverk- samheten då risksystemet på ett bättre sätt än tidigare ger stöd för att utveckla olika alternativa strategier i den aktiva och taktiska förvaltningen.

Ägarstyrningsfrågor har prioriterats och ansvarig inom Sjunde AP-fonden har sett över processer samt identifierat områden som kan vidareutvecklas. Detta har resulterat i att Sjunde AP-fonden framöver kommer att arbeta med olika “teman” inom ägarstyrning- och hållbarhetsområdet. Även inom detta

Nyckeltal för AP7:s produkter – översikt (%)

 

 

Genomsnittlig

Total risk

 

 

årsavkastning

(standard-

 

2013-12-30

sedan start

avvikelse

 

2014-12-30

(2010-05-24)

24-mån)

 

 

 

 

AP7 Aktiefond

31,1

17,5

10,2

AP7 Räntefond

2,8

2,2

0,8

AP7 Såfa

29,3

16,6

9,6

Privata fonder

15,1

8,6

5,6

AP7 Försiktig

12,0

7,4

3,8

AP7 Balanserad

16,7

9,9

5,4

AP7 O¡ensiv

23,9

13,9

7,8

Avkastning för förvalsalternativet jämfört med genomsnittet för de privata premiepensionsfonderna (%)

 

Ackumulerad

Genomsnittlig

Genomsnittlig

 

avkastning

årsavkastning

årsavkastning

 

sedan start

sedan start

senaste

 

år 2000

år 2000

10 åren

 

 

 

 

Förvalsalternativet

102,7

5,1

9,9

Privata fonder

40,8

2,4

7,4

område har resursförstärkning gjorts under året.

Det arbete som sedan några år bedrivits

i syfte att ytterligare förbättra informationen till ickeväljarna har fortsatt och ges hög prioritet i verksamheten också under kommande år.

Kapitalförvaltningen

Inom kapitalförvaltningsverksamheten har fondens nya organisationsstruktur inneburit att all kapitalförvaltningsverksamhet sedan januari 2014 samlas under en ansvarig chef. Rekryteringar till förvaltningsorganisationen har också gjorts under året, vilket ger verksam- heten möjlighet att på ett mer strukturerat sätt följa upp, utvärdera och hantera verksamhetens risker.

Arbetet med att ta fram och implementera nya strategier för den aktiva och taktiska förvaltningen har fortsatt.

Under året har upphandling av externa passiva förvaltare samt private equityförvaltare inletts och dessa upphandlingar kommer att slutföras under 2015. För information om aktuella förvaltningsmandat hänvisas till Sjunde AP-fondens webbsida; www.ap7.se.

Extern kapitalförvaltning

Sjunde AP-fonden har en liten men högt kvalificerad organisation. Därutöver utnyttjas externa tjänster på de områden där det är lämpligt för att säkerställa hög kompetens, låga kostnader och liten sårbarhet. Denna modell innebär att det är en viktig uppgift för organisationen att fungera som en kvalificerad beställare och att ha en e¡ektiv och fort- löpande kvalitets- och kostnadskontroll över de utlagda uppdragen.

Eftersom en stor del av tillgångarna förvaltas externt lägger Sjunde AP-fonden ned ett betydande arbete för att systematiskt följa upp och utvärdera de externa förvaltarna. Utvärderingen avser såväl förvaltningsresultat som efterlevnad av administrativa rutiner och bestämmelser. Som en följd av denna utvärde- ring har två externa förvaltningsmandat avslutats under året.

Organisation

Ledning

Verkställande direktören har inrättat fyra lednings- och samordningsgrupper.

För kapitalförvaltningen finns dels en place- ringskommitté, som under 2014 bestod av tre personer (verkställande direktören, chefen för förvaltning (tillika vice verkställande direktör) och den administrative chefen), dels en risk- hanteringskommitté, som bestod av fyra personer (verkställande direktören, chefen för administration, riskansvarig och regelverks- ansvarig). Medlemmarna i placeringskommittén utgörs av Sjunde AP-fondens ledande befatt- ningshavare (två män och en kvinna).

För övergripande frågor som inte avser

21 | AP7

179

Skr. 2014/15:130

Bilaga 8

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2014

kapitalförvaltningen finns en administrativ ledningsgrupp som under 2014 bestod av fem personer (verkställande direktören, chefen för förvaltning, chefen för administration, chefen för kommunikation och ägarstyrning samt regelverksansvarig).

I tillägg till dessa ledningsgrupper har verkställande direktören under året inrättat en strategisk ledningsgrupp med ansvar för att formulera en strategisk plan med femårs- horisont. Gruppen består av verkställande direktören, chefen för förvaltning, chefen för administration, chefen för kommunikation och ägarstyrning, riskansvarig samt regel- verksansvarig.

Personal

Antalet tillsvidareanställda var under större delen av 2014 nitton personer (åtta kvinnor och elva män). Vid utgången av året var, till följd av nyrekryteringar under året, antalet tillsvidareanställda tjugotre personer (elva kvinnor och tolv män).

En person (man) lämnade sin anställning under året och fem personer (fyra kvinnor och en man) anställdes.

Styrning och kontroll

Styrelsens arbete

Under 2014 har ingen förändring av samman- sättningen i Sjunde AP-fondens styrelse skett.

Styrelsen hade under 2014 sex ordinarie sammanträden.

Styrelsen har inrättat ett arbetsutskott som består av ordföranden, vice ordföranden och verkställande direktören. Arbetsutskottet beslutar i de frågor som styrelsen delegerar till arbetsutskottet, däribland exkludering av bolag Sjunde AP-fonden inte investerar

i enligt Sjunde AP-fondens riktlinjer för ägar- styrning. Arbetsutskottet fungerar också som ersättningskommitté, vilken har till uppgift att säkerställa att regeringens riktlinjer för anställningsvillkor till ledande befattnings- havare efterlevs. I ersättningskommittén deltar inte verkställande direktören i frågor som rör ersättning till verkställande direktören, och är i övriga frågor enbart adjungerad.

Som stöd och rådgivare åt verkställande direktören vid olika verksamhetsbeslut och som rådgivande organ åt den interna kapital- förvaltningen finns ett konjunkturråd inrättat. Konjunkturrådet bestod under 2014 av

tre styrelseledamöter och två anställda (verkställande direktören och vice vd/förvalt- ningschefen).

Styrelsen har också inrättat ett revisions- utskott. Revisionsutskottet bestod under 2014 av tre styrelseledamöter. Till revisionsutskottets möten adjungeras normalt intern- och extern- revisorer samt fyra anställda (verkställande direktören, chefen för administration, risk- ansvarig samt regelverksansvarig).

Under 2014 var de externa revisorerna dessutom närvarande vid ett styrelse- sammanträde.

Ägarfrågor

Med ägarfrågor avses hur AP7 ska utöva den ägarfunktion som följer av aktieinnehaven

i AP7 Aktiefond. Som en del av verksamhets- planen fastställs årligen riktlinjer för ägar- styrning för Sjunde AP-fonden. I riktlinjerna anges hur Sjunde AP-fonden ska utöva sin ägarfunktion i kraft av de stora aktieinnehaven.

Sjunde AP-fonden tillämpar sedan 2012 riktlinjer som innebär att ägarstyrning genom röstning på bolagsstämma kan göras för utländska aktier. Under året röstade AP7 på 3095 av 3137 möjliga bolagsstämmor, vilket motsvarar 98,7 %. Sjunde AP-fonden är enligt lag normalt förhindrad att rösta för svenska aktier.

Under året har ansvaret för ägarstyrnings- frågor övergått från chefen för förvaltning till chefen för kommunikation och ägarstyrning.

Den översyn av ägarstyrningsfrågor som har gjorts under året har bland annat resul- terat i att styrelsen i december 2014 fastställt förändrade riktlinjer för ägarstyrningsområdet. Dessa innebär bland annat att Sjunde AP-fonden i ägarstyrnings- och hållbarhets- frågor arbetar med tre parallella ”teman”

i treårs-cykler. Detta innebär att fördjupning inom vissa utvalda fokusområden görs, vid sidan av de fyra verktyg som används i verk- samheten (uteslutning, dialog, röstning och juridiska processer).

AP7 | 22

180

 

 

 

Skr. 2014/15:130

 

 

 

Bilaga 8

 

 

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2014

Resultaträkning

 

 

 

Samtliga belopp i tusentals kronor

 

 

 

Not

 

2014

2013

 

 

Rörelsens intäkter

 

 

 

 

Förvaltningsavgifter

240 547

210 922

 

 

 

240 547

210 922

 

 

Rörelsens kostnader

 

 

 

1

Personalkostnader

-43 433

-41 162

 

2

Övriga externa kostnader

-120 064

-106 068

 

5

Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar

-282

-255

 

 

 

-163 779

-147 485

 

 

Rörelseresultat

76 768

63 437

 

 

Resultat från finansiella poster

 

 

 

3

Ränteintäkter och liknande

195

395

 

4

Räntekostnader och liknande

-208

-567

 

 

 

-13

-172

 

 

Resultat efter finansiella poster

76 755

63 265

 

 

Årets resultat

76 755

63 265

 

Balansräkning

 

 

 

Samtliga belopp i tusentals kronor

 

 

 

Not

 

2014-12-31

2013-12-31

 

 

Tillgångar

 

 

 

 

Anläggningstillgångar

 

 

 

5

Inventarier

309

480

 

 

Summa anläggningstillgångar

309

480

 

 

Omsättningstillgångar

 

 

 

6

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

25 524

22 341

 

7

Övriga fordringar

1 779

1 504

 

 

Kassa och bank

98 767

28 150

 

 

Summa omsättningstillgångar

126 070

51 995

 

 

Summa tillgångar

126 379

52 475

 

 

Eget kapital och skulder

 

 

 

 

Eget kapital

 

 

 

 

Balanserat resultat

-108

-63 373

 

 

Årets resultat

76 755

63 265

 

 

Summa eget kapital

76 647

-108

 

 

Skulder

 

 

 

8

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

45 459

38 209

 

9

Krediter i Riksgäldskontoret

0

8 619

 

 

Leverantörsskulder

1 520

3 104

 

 

Övriga skulder

2 753

2 651

 

 

Summa skulder

49 732

52 583

 

 

Summa eget kapital och skulder

126 379

52 475

 

 

Ställda panter

Inga

Inga

 

Ansvarsförbindelser

Inga

Inga

23 | AP7

181

Skr. 2014/15:130

Bilaga 8

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2014

Redovisningsprinciper

Sjunde AP-fonden följer de regler som finns i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Redovisningsprinciperna har inte ändrats i förhållande till föregående år.

Intäktsredovisning

Intäkterna består av fasta förvaltningsavgifter som erhålls från de förvaltade fonderna. Dessa intäktsförs löpande i den period de avser.

Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar värderas till anska¢ningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar.

Avskrivning görs med procentsatser enligt nedan:

 

2014

2013

Datautrustning

33 %

33 %

Övriga inventarier

20 %

20 %

Avskrivningar framgår av not för balansposten.

Värderingsprinciper m.m.

Tillgångar och skulder har värderats till anska¢ningsvärden om inget annat anges nedan. Fordringar och skulder i utländsk valuta har upptagits till balansdagens kurs.

Fordringar

Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta.

Not 1 – Personalkostnader

Samtliga belopp i tusentals kronor

 

2014

2013

Antal anställda

 

 

 

Medeltal anställda

 

19

19

Anställda 31 december

 

23

19

Antal ledande befattningshavare (per 31 december)

3

4

Löner och arvoden

 

 

 

Styrelseordförande

 

112

112

Styrelsen exkl. ordförande

 

509

509

VD

3 342

3 227

Placeringskommitté exkl. VD

3 709

5 213

Övriga anställda

17 021

13 674

Summa

24 693

22 735

Ersättning till ledande befattningshavare 2014:

 

2014

2013

Pensionskostnader

 

 

VD

1 002

950

Placeringskommitté exkl.VD

1 238

1 755

Övriga anställda

5 535

5 143

Summa

7 775

7 848

Sociala kostnader

 

 

Styrelseordförande

35

35

Styrelse exkl. ordförande

144

144

VD

1 051

1 021

Placeringskommitté exkl. VD

1 166

1 640

Övriga anställda

7 194

6 070

Summa

9 590

8 910

 

Fast lön

Bilförmån

Övriga

Pension

Summa

Verkställande direktör

3 342

0

3

1002

4 347

Vice verkställande direktör/chef förvaltning

2 179

0

2

620

2 801

Administrativ chef

1 530

0

0

618

2 148

 

7 051

 

5

2 240

9 296

Ersättning till ledande befattningshavare 2013:

 

 

 

 

 

 

Fast lön

Bilförmån

Övriga

Pension

Summa

Verkställande direktör

3 227

18

2

950

4 197

Vice verkställande direktör

2 119

0

2

632

2 753

Administrativ chef

1 326

0

2

583

1 911

Chef förvaltning3

1 768

0

3

540

2 311

 

8 440

18

9

2 705

11 172

Sjunde AP-fonden tillämpar kollektivavtalet mellan BAO och JUSEK/CR/CF (SACO) samt regeringens riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Styrelsen för Sjunde AP-fonden har beslutat om riktlinjer för ersättning för ledande befattningshavare och anställda.

Ingen anställd har lön som innehåller någon rörlig komponent. För verkställande direktören och vice verkställande direktören gäller därutöver följande. Pensionsåldern är 65 år. Verkställande direktören och vice verkställande direktören undantas från den pensionsplan som gäller enligt kollektivavtalet och erhåller i stället individuella pensions- försäkringar till en kostnad motsvarande 30 % av den fasta lönen. Uppsägningstiden är 6 månader. Om uppsägning sker från arbetsgiva- rens sida kan, efter uppsägningstiden, avgångsvederlag utbetalas under 18 månader motsvarande den fasta månadslönen. Avräkning sker mot utgående lön och inkomst av förvärvsverksamhet.

För ledande befattningshavare, utom verkställande direktör och vice verkställande direktör, kan pensionsavsättningarna överstiga 30 % av lön. Detta följer av tillämplig kollektivpensionsplan, BTP1 alternativt BTP2. BTP1 är premiebestämd medan BTP2 huvudsakligen är förmånsbestämd.

I regeringens riktlinjer för ledande befattningshavare anges att ersättningar ska vara måttfulla och inte löneledande, samtidigt som de behöver vara konkurrenskraftiga för att inte bli ett hinder i komptens- försörjningen. Denna målsättning uppnås genom en tydlig process där Sjunde AP-fondens ersättningskommitté (ordförande, vice ordförande och verkställande direktör (adjungerad)) bereder löneramen för samt- liga medarbetare, ersättningar till ledande befattningshavare samt förhandlar lön och övriga villkor med verkställande direktören.

Hela styrelsen fattar beslut i ersättningsfrågor efter beredning av ersättningskommittén. Den nedre gränsen för ersättningarnas

AP7 | 24

3 Slutade sin anställning under 2014

182

Skr. 2014/15:130

Bilaga 8

konkurrenskraft påverkas bland annat av krav på senioritet och beställarkompetens. Kraven är i sin tur en följd av att verksamheten sköts av en liten organisation och många underleverantörer. Ersätt- ningsnivåerna för Sjunde AP-fondens anställda kan inte heller ligga väsentligt under de ersättningsnivåer som erbjuds av privata kapital- förvaltningsbolag. Under 2014 genomfördes en jämförelsestudie av det oberoende internationella konsultföretaget Tower Watson, vilken omfattade både AP-fonder, andra myndigheter och branschen i stort. Resultaten visade att Sjunde AP-fondens ersättningsnivåer är måttfulla och inte på något område löneledande. Generellt ligger

Not 2 – Övriga externa kostnader

Samtliga belopp i tusentals kronor

 

2014

2013

Revision

 

823

913

Externa förvaltare och depåbank

 

81 460

73 140

Externa tjänster

 

27 948

23 136

Övriga kostnader

 

9 833

8 879

Summa övriga externa kostnader

120 064

106 068

Arvoden till revisionsbolag (EY)

 

 

 

Revisionsuppdrag

 

788

811

Revisionsverksamhet utanför revisionsuppdraget

35

102

Skatterådgivning

 

-

-

Övriga tjänster

 

-

-

Summa arvoden

 

823

913

Med revisionsuppdrag avses revisors arbete med den lagstadgade re- visionen och med revisionsverksamhet olika typer av kvalitetssäkrings- tjänster. Övriga tjänster är sådant som inte ingår i revisionsuppdrag, re- visionsverksamhet eller skatterådgivning.

Not 3 – Ränteintäkter och liknande

Samtliga belopp i tusentals kronor

2014

2013

Ränteintäkter

195

395

Valutakursvinster

0

0

 

195

395

Not 4 – Räntekostnader och liknande

2014

2013

Samtliga belopp i tusentals kronor

Räntekostnader

-43

-565

Valutakursförluster

-165

-2

 

-208

-567

Not 5 – Inventarier

2014-12-31

2013-12-31

Samtliga belopp i tusentals kronor

Ingående anska—ningsvärde

22 121

22 121

Inköp

111

0

Utgående ackumulerade anska‚ningsvärden

22 232

22 121

Ingående avskrivningar

-21 641

-21 386

Årets avskrivningar

-282

-255

Utgående ackumulerade avskrivningar

-21 923

-21 641

Utgående bokfört värde

309

480

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2014

ersättningsnivån under snittet och i många fall i den undre kvartilen. Sjunde AP-fondens styrelse gör därför bedömningen att Sjunde AP- fondens ersättningsnivåer total sett ligger i nivå med – eller under – de ersättningsnivåer som erbjuds av de privata marknadsaktörerna och att regeringens riktlinjer därmed har följts under 2014.

Styrelsens arvoden beslutas av regeringen. Utöver de av regeringen fastställda arvodena har sammanlagt 96 000 kronor utbetalats till de styrelseledamöter som också ingår i konjunkturrådet, revisions- utskottet eller arbetsutskottet.

Not 6 – Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Samtliga belopp i tusentals kronor

2014-12-31

2013-12-31

Upplupna fondavgifter

23 692

20 869

Övriga interimsfordringar

1 832

1 472

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

25 524

22 341

Not 7 – Övriga fordringar

Samtliga belopp i tusentals kronor

2014-12-31

2013-12-31

Skattefordran ingår med

1 779

1 458

Not 8 – Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Samtliga belopp i tusentals kronor

2014-12-31

2013-12-31

Upplupna personalkostnader

4 881

4 366

Upplupna kostnader externa

 

 

förvaltare och depåbank

39 221

32 365

Övriga interimsskulder

1 357

1 478

Summa upplupna kostnader och

 

 

förutbetalda intäkter

45 459

38 209

Not 9 – Krediter i Riksgäldskontoret

Samtliga belopp i tusentals kronor

 

 

 

 

 

2014-12-31

 

2013-12-31

 

 

Total ram Utnyttjad

Total ram Utnyttjad

Rörlig kredit på räntekonto

40 000

0

105 000

8 118

Lån för finansiering av

 

 

 

 

 

anläggningstillgångar

5 000

0

5 000

501

 

Krediter i

 

 

 

 

 

Riksgäldskontoret

45 000

0

110 000

8 619

Lån för finansiering av anläggningstillgångar har samma löptid som avskrivningstiden för de tillgångar som lånen avser. Räntan på den rörliga krediten och lånen för finansiering av anläggningstillgångar är rörlig och baserad på reporäntan.

Under 2015 disponerar Sjunde AP-fonden ett räntekonto med kredit på högst 40 miljoner kronor och en låneram på 5 miljoner kronor för finansiering av anläggningstillgångar.

25 | AP7

183

Skr. 2014/15:130

Bilaga 8

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2014

 

 

 

Stockholm den 6 februari 2015

 

 

 

 

Adine Grate Axén

 

 

 

 

Vice ordförande

 

Kerstin Hermansson

Mats Kinnwall

Robert Stenram

 

 

 

Rose Marie Westman

 

 

 

 

 

Vår revisionsberättelse har avgivits den 9 februari 2015

 

 

Peter Strandh

Auktoriserad revisor

Auktoriserad revisor

Förordnad av regeringen

Förordnad av regeringen

AP7 | 26

184

Skr. 2014/15:130

Bilaga 8

185

Skr. 2014/15:130

Bilaga 8

Årsberättelse 2014

AP7 Aktiefond

Organisationsnummer 515602-3862

Förvaltningsberättelse

Placeringsinriktning

AP7 Aktiefond är en viktig komponent för att skapa en livscykelprofil i förvalsalternativet AP7 Såfa och därmed en byggsten i det allmänna pensionssystemets premiepensions- sparande. Fonden ingår också i statens fond- portföljer.Mer information om dessa produkter finns i årsredovisningen för Sjunde AP-fonden.

Målet för AP7 Aktiefond är att vid den valda risknivån uppnå en långsiktigt hög avkastning som överträ‰ar avkastningen för jämförelse- index (se förklaringar till nyckeltal nedan). För att nå dit har vi valt följande strategi:

Placera fondens tillgångar globalt i aktier och aktierelaterade finansiella instrument med bred branschmässig spridning (basportföljen).

Använda hävstång för att öka risken och den förväntade avkastningen.

Ytterligare öka avkastningsmöjligheterna genom aktiv förvaltning på vissa utvalda marknader (alfakällor och taktiska placeringar).

AP7 Aktiefond är en global aktiefond där hävstång används i förvaltningen. Genom hävstången skapas ett placeringsutrymme som är större än fondkapitalet. Då stora kurs- rörelser på världens börser kraftigt påverkar AP7 Aktiefonds avkastning – i positiv eller negativ riktning – är risknivån hög. Men risken ska ses i skenet av den låga risk spararen har i inkomstpensionen, som i huvudsak är att likna vid ränteplaceringar. Sparare i AP7 Såfa

över 55 år har en reducerad total risk, eftersom de via AP7 Såfa har sitt premiepensions- sparande fördelat mellan AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond.

Basportföljen

Basportföljen består av

97 % globala aktier

3 % private equity (normvärde)

Tillgångsslaget globala aktier ska ge en expo- nering som motsvarar fondens jämförelse- index. Förvaltningen sker i huvudsak passivt genom externa förvaltare.

Tillgångsslaget private equity omfattar indirekta placeringar i onoterade företag genom olika fondkonstruktioner.

Derivatinstrument och aktielån

Fondbestämmelserna tillåter att derivat- instrument används som ett led i placerings- inriktningen. Under 2014 har denna möjlighet utnyttjats i den löpande förvaltningen via aktieterminer och valutakontrakt. Genom icke- börshandlade finansiella derivatinstrument (Total Return Swaps) skapas också hävstång i förvaltningen. Hävstången ska normalt motsvara 50 % av fondkapitalet (se nedan under aktiv förvaltning).

Vid utgången av 2014 motsvarade hävstången 49,19 % av fondkapitalet (115,7 miljarder kronor).

Under 2014 har AP7 Aktiefonds samman- lagda exponeringar1 i genomsnitt uppgått till 53,3 % (103,9 miljarder kronor) av fond- förmögenheten. De sammanlagda expone- ringarna har som lägst varit 52,17 % (128 mil- jarder kronor) och som högst 54,8 % (122,6 miljarder kronor).

Vid beräkningen av AP7 Aktiefonds sammanlagda exponeringar vid användning av derivatinstrument används vid riskbedöm- ningen den s.k. åtagandemetoden, vilket inne- bär att derivatinstrument tas upp till den underliggande tillgångens exponering.

Upplåning av aktier för så kallad äkta blankning förekommer inom ramen för alfa- förvaltningen (se nedan). För att ytterligare öka avkastningsmöjligheterna har fonden ett aktivt aktieutlåningsprogram via depåbanken Bank of New York Mellon. Detta program har under året gett en nettointäkt på 33,9 miljoner kronor. Kostnaden för programmet har uppgått till 6,0 miljoner kronor.

Aktiv förvaltning

Den aktiva förvaltningen består framförallt av taktisk allokering och förvaltning av aktier enligt förvaltningsmodellen ”lång/kort”

(så kallad ren alfaförvaltning). Förvaltningen omfattar även valutor.

Taktisk allokering innebär främst avsteg från hävstångens normalnivå och att storleken på hävstången tillåts variera inom intervallet 38–62 procent. Avsteg från hävstångens normalnivå har skett i begränsad omfattning under året.

Med aktieförvaltning enligt modellen ”lång/kort” menas att långa positioner tas i form av vanliga placeringar i aktier och att

korta positioner tas i form av äkta blankning, som innebär att aktier lånas in för att omedel- bart säljas. De långa positionerna finansieras genom den försäljningslikvid som blank- ningen ger. På det sätter behöver inte något fondkapital avsättas till den rena alfaförvalt- ningen. Förvaltning enligt denna modell har under 2014 i huvudsak skett i Sverige, Europa och Japan. Fonden har under året lånat in aktier från SEB, SHB och UBS.

Väsentliga händelser efter balansdagen

Under januari och februari har de globala börserna haft fortsatta uppgångar. Detta har inneburit att andelskursen för AP7 Aktiefond till dags dato (den 4 februari, 2015) har stigit med 6,1 % sedan årsskiftet.

Väsentliga risker per balansdagen

AP7 Aktiefond är en global aktiefond där hävstång används i förvaltningen. Utveck- lingen på marknaden utgör den enskilt största risken och ett betydande kursfall på de globala aktiemarknaderna kan leda till kraftigt för- sämrad avkastning. I och med att majoriteten av fondens tillgångar är placerade utanför Sverige, och inga tillgångar valutasäkras, är fonden utsatt för stor valutarisk.

1 Avser fondens hävstång och övriga derivat som används i förvaltningen av AP7 Aktiefond och beräknas i enlighet med “CESR’s Guidelines on Risk Measurement

29 | AP7

and the Calculation of Global Exposure and Counterparty Risk for UCITS”. För närmare information, se www.esma.europa.eu/system/files/10_788.pdf.

 

186

Skr. 2014/15:130

Bilaga 8

AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2014

Resultatutveckling

Totalavkastningen för AP7 Aktiefond var under 2014 31,1 % (NAV-kursberäknad avkast- ning), vilket var 0,3 procentenheter bättre än Jämförelseindex.

Den positiva utvecklingen för fonden förkla- ras av uppgången på den globala aktiemark- naden under 2014, vilken förstärktes av hävs- tången samt den svenska kronans försvagning.

Överavkastningen mot index förklaras av att den aktiva alfaförvaltningen bidragit positivt med 335 miljoner kronor,

avkastningen för basportföljens globala aktier har varit högre än jämförelseindex, vilket främst beror på att fondens placeringar i private equity utvecklats bättre än jämförelseindex,

Nyckeltal

Fondförmögenhet (Mkr)

Antal andelar (tusental)

Andelskurs (kr)

Avkastning

Total NAV-kursberäknad (%)

Jämförelseindex (%)

Genomsnittlig avkastning3,4

2 år (%)

Sedan fondstart (%)

Riskmått3,4

Totalrisk fonden (%)

Totalrisk jämförelseindex (%)

Aktiv risk (%)

Omsättningshastighet (%)

Avgifter

Förvaltningsavgift (%) Årlig avgift (%)4 Avgift insättning/uttag

Transaktionskostnader

Totalt (Tkr)

Andel av omsättning (%)

Engångsinsättning 10 000kr (kr)

Den taktiska allokeringen har däremot bidragit

Fondens tio största innehav i % av

negativt med 19 miljoner kronor1 under året.

 

fondkapitalet vid utgången av 2014

Dessutom ingår förvaltningsavgiften (0,12 %)

(exklusive placeringar i private equity)

i fondens avkastning, medan den är exkluderad

 

 

 

i jämförelseindex.

 

 

Apple Computer

1,8

 

 

 

Exxon Mobil

 

1,1

Inflödet av kapital till fonden uppgick 2014 till

Microsoft

 

1,0

9,8 miljarder kronor genom att Pensions-

 

Johnson and Johnson

0,8

myndigheten placerat 2013 års pensionsrätter.

Wells Fargo

 

0,7

Utflödet av kapital genom inlösen av andelar,

General Electric

 

0,7

främst på grund av att premiepensionssparare

Procter and Gamble

0,7

bytte till andra fonder, uppgick till 1,9 miljarder

Nestle

 

0,6

kronor.

 

 

JP Morgan

 

0,6

 

 

 

Novartis

 

0,6

 

 

 

Summa tio största innehav

8,6

2014

2013

 

2012

2011

20102

235 725

173 493

 

123 348

98 857

104 123

1 184 861

1 143 683

1 089 848

1 034 877

966 368

198,93

151,71

 

113,18

95,52

107,88

31,1

34,0

 

18,5

-11,5

14,3

30,8

35,3

 

17,5

-10,5

14,1

32,6

26,0

 

2,4

-

-

17,5

14,0

 

7,2

-

-

10,2

11,4

 

16,0

-

-

9,4

10,5

 

14,8

-

-

2,6

2,7

 

2,6

-

-

19,3

22,9

 

28,7

44,6

13,3

0,12

0,14

 

0,15

0,15

0,15

0,15

0,17

 

0,19

0,20

0,19

Inga

Inga

 

Inga

Inga

Inga

93 702

73 188

 

65 214

81 236

48 464

0,10

0,08

 

0,08

0,09

0,14

13,5

16,5

 

17,0

14,1

9,0

2 Avser perioden 2010-05-24–2010-12-31.

3 Risk- och avkastningsmått är baserade på två års historisk månadsavkastning och beräknas i enlighet med Fondbolagens Förenings riktlinjer. För närmare information se www.fondbolagen.se. 4 Inkluderar avgift för alternativa investeringar.

Förvaltningsavgift

AP7 Aktiefond betalar sista dagen i varje månad en förvaltningsavgift till Sjunde AP-fonden. Avgiften beräknas dagligen med 1/365-del av fondens värde och täcker kostnader för bland annat förvaltning,

administration, redovisning, förvaring av värdepapper, revision, information och tillsyn. Under 2014 uppgick avgiften till 0,12 % per år av fondens förmögenhet.

Transaktionskostnader i form av courtage till mäklare och avgifter till depåbanker för

värdepapperstransaktioner belastar AP7 Aktie- fond direkt och ingår inte i förvaltningsavgiften. Avgift som betalas till förvaltare av fondens innehav i private equity ingår inte heller

i förvaltningsavgiften utan belastar AP7 Aktie- fond direkt.

AP7 | 30

1Detta beror på att fonden har haft en lägre global aktieexponering än fondens jämförelsenorm på 150 %. Därmed har också fondens risknivå minskat.

187

Skr. 2014/15:130

Bilaga 8

Förklaringar till nyckeltalen

Avkastnings- och riskberäkningar: AP7 Aktie- fonds avkastning och risk beräknas genom att spegla värdeutvecklingen från pensions- spararens perspektiv och grundas på fondens NAV-kurs (Net Asset Value), som används vid köp och inlösen av andelar. Denna metod inne- bär att avkastningen redovisas efter avdrag av den förvaltningsavgift som AP7 Aktiefond betalar till Sjunde AP-fonden. Vid NAV-kurs- värderingen används de priser på fondens tillgångar som gäller kl. 16.00 svensk tid.

Jämförelseindex: Avkastning och risk ställs

i relation till ett jämförelseindex som utgörs av MSCI All Country World Index1 (”gross” för alla aktier med undantag för tillväxtmarknader och Europa, där index är ”net”). Med hänsyn till hävstångens normalnivå är normavkast- ningen lika med jämförelseindexets avkastning multiplicerad med faktorn 1,0 uttryckt i SEK för basportföljen, där indexet är anpassat till AP7:s etik- och miljöpolicy, plus jämförelse- indexets avkastning multiplicerad med 0,5 uttryckt i USD (hävstången) och minskad med finansieringskostnaden för hävstången.

I finansieringskostnaden inräknas även transaktionskostnader.

AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2014

”Net” = inklusive återinvesterad utdelning med avdrag för källskatt på utdelningar.

”Gross” = inklusive återinvesterad utdelning utan avdrag för definitiv källskatt på utdelningar.

Totalrisk (standardavvikelse): Ett mått på hur mycket andelsvärdet har varierat under en viss period. Stora variationer i andelsvärdet innebär oftast en högre risk men också chans till bättre värdetillväxt. Måttet baseras på fondandelarnas och index utveckling under de senaste två åren.

Aktiv risk: Ett mått på hur mycket en fonds andelsvärde varierat jämfört med sitt jäm- förelseindex. En hög aktiv risk innebär att fondens placeringar avvikit mycket från jämförelseindex under perioden. Avkast- ningen för en portfölj med hög aktiv risk kan vara avsevärt större eller mindre än avkast- ningen för index. Måttet baseras på fond- andelarnas och index utveckling under de senaste två åren.

Omsättningshastighet: Mäter hur många gånger värdepapper har köpts eller sålts

i förhållande till fondförmögenheten. Beräknas genom att det lägsta värdet av summa köpta

och summa sålda värdepapper under perioden divideras med den genomsnittliga fondför- mögenheten och anges i procent.

Årlig avgift (%): Avser fondens förvaltnings- avgift och kostnader för alternativa investe- ringar, som belastat fonden under de senaste 12-månaderna, uttryckt i procent av fondför- mögenheten. Den årliga avgiften beräknas enligt ”CESR’s guidelines on the methodology for calculation of the ongoing charges figure in the Key Investor Information Document”. För närmare information se www.esma.europa.eu/system/files/10_674.pdf.

Transaktionskostnad: Courtage till mäklare och transaktions-avgifter till depåbank.

Kostnad för engångsinsättning, 10 000 kr:

Förvaltnings-kostnad enligt resultaträkningen i kronor som under året är hänförlig till ett andelsinnehav som vid årets ingång uppgick till 10 000 kronor och som behållits i fonden hela året.

1 A custom index calculated by MSCI based on the stock selection as defined by AP7 (MSCI beräknar ett skräddarsytt index baserat på

31 | AP7

den etiska granskning som exkluderar bolag från investeringar)

 

188

Skr. 2014/15:130

Bilaga 8

AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2014

Balansräkning

Samtliga belopp i tusentals kronor

Not

 

 

2014-12-31

 

2013-12-31

 

Tillgångar

 

%

 

%

1

Överlåtbara värdepapper

231 005 357

98,0

172 890 559

99,7

 

OTC-derivatinstrument med positivt marknadsvärde

1 052 068

0,4

1 279 365

0,7

 

Övriga derivatinstrument med positivt marknadsvärde

51 552

0,0

51

0,0

 

Summa finansiella instrument med positivt marknadsvärde

232 108 977

98,4

174 169 975

100,4

 

Bankmedel och övriga likvida medel

6 877 660

2,9

1 470 017

0,9

 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

102 309

0,0

70 431

0,0

 

Övriga tillgångar

142 889

0,1

908 310

0,5

 

Summa tillgångar

239 231 835

101,5

176 618 733

101,8

 

Skulder

 

 

 

 

 

OTC-derivatinstrument med negativt marknadsvärde

676 937

0,3

321 833

0,2

 

Övriga derivatinstrument med negativt marknadsvärde

4 668

0,0

3 046

0,0

 

Övriga finansiella instrument med negativt marknadsvärde

2 530 070

1,1

2 480 079

1,4

 

Summa finansiella instrument med negativt marknadsvärde

3 211 675

1,4

2 804 958

1,6

 

Upplupna kostnader och förutbetalda skulder

26 768

0,0

23 492

0,0

 

Övriga skulder

268 270

0,1

297 730

0,2

 

Summa skulder

3 506 713

1,5

3 126 180

1,8

2

Fondförmögenhet

235 725 122

100,0

173 492 553

100,0

Som särskild bilaga finns en innehavsförteckning över samtliga finansiella instrument.

Poster inom linjen

2014-12-31

2013-12-31

Utlånade värdepapper och mottagna säkerheter

 

 

Utlånade finansiella instrument

1 511 246

361 779

Mottagna säkerheter3 för utlånade finansiella instrument

1 600 425

408 137

Mottagna säkerheter (likvida medel) för OTC-derivatinstrument*

687 653

1 496 762

Inlånade värdepapper och ställda säkerheter

 

 

Inlånade finansiella instrument

6 296 321

5 886 427

Ställda säkerheter (aktier) för inlånade finansiella instrument

6 276 400

6 166 600

Ställda säkerheter (likvida medel) för OTC-derivatinstrument

0

0

Ställda säkerheter (likvida medel) för övriga derivatinstrument

336 535

65 053

Utestående åtaganden

 

 

Kvarstående investeringslöften i private equity

6 324 633

3 800 036

* Beloppet avser mottagna säkerheter för värdet på transaktionerna per senaste bankdag innan bokslutsdag.

AP7 | 32

3 Statsobligationer med erhållen kreditrating om minst AA.

189

Skr. 2014/15:130

Bilaga 8

AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2014

Resultaträkning

Samtliga belopp i tusentals kronor

Not

 

2014-12-31

2013-12-31

 

Intäkter och värdeförändring

 

 

3

Värdeförändring på överlåtbara värdepapper

44 143 354

24 317 574

4

Värdeförändring på OTC-derivatinstrument

4 547 937

14 215 553

5

Värdeförändring på övriga derivatinstrument

640 263

288 485

6

Ränteintäkter

6 614

6 057

7

Utdelningar

4 562 217

3 485 134

8

Valutakursvinster och -förluster netto

804 106

-42 965

9

Övriga finansiella intäkter

138 340

119 141

10

Övriga intäkter

263

4

 

Summa Intäkter och värdeförändring

54 843 094

42 388 983

 

Kostnader

 

 

11

Förvaltningskostnader

-233 992

-203 509

12

Övriga finansiella kostnader

-165 327

-158 143

13

Övriga kostnader

-41 458

-38 575

 

Summa Kostnader

-440 777

-400 227

 

Periodens resultat

54 402 317

41 988 756

Redovisningsprinciper

Årsberättelsen för fonden har upprättats enligt lagen om värde- pappersfonder samt Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:9) och allmänna råd.

A•ärsdagsredovisning tillämpas, vilket innebär att transaktionerna påverkar balansräkningen på a•ärsdagen, det vill säga vid den tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna övergår mellan parterna.

Samtliga finansiella instrument värderas till verkligt värde. Det innebär att noterade aktierelaterade värdepapper, inklusive noterade aktieindexterminer och derivatinstrument som handlas på en reglerad marknad , värderas till senaste betalkurs kl. 16.00 den sista handelsdagen under redovisningsperioden.

Utländska finansiella instrument räknas om till svenska kronor med senaste betalkurs kl. 16.00 på balansdagen.

Valutaderivat värderas utifrån senaste valutakurser den sista handelsdagen under redovisningsperioden.

Onoterade aktierelaterade värdepapper, som utgörs av indirekta placeringar i private equityfonder, värderas enligt senaste tillgängliga information om verkligt värde med daglig justering

Not 1 – Överlåtbara värdepapper

Samtliga belopp i tusentals kronor

Överlåtbara värdepapper Överlåtbara värdepapper – Onoterade

Summa Överlåtbara värdepapper

utifrån hur ett relevant index baserat på private equity bolag har utvecklats.

OTC-derivat (Total Return Swaps) värderas enligt en modell med ledning av marknadsnoterade räntor och uppgifter från index- leverantören om utvecklingen av relevant aktieindex kl 16.00 den sista handelsdagen under redovisningsperioden.

Vid beräkning av realisationsvinster och realisationsförluster används genomsnittsmetoden.

Inlånade värdepapper redovisas inte i balansräkningen, men tas upp inom linjen. Betalda premier (utgiftsränta) för inlånade värde- papper redovisas som övriga finansiella kostnader.

Utlånade värdepapper ingår i balansräkningen. Marknadsvärdet, samt erhållna säkerheter, framgår av poster inom linjen. Erhållna premier för utlånade värdepapper redovisas som övriga finansiella intäkter.

Skatt

AP7 Aktiefond är inte skattskyldig i Sverige. För placeringar i utlandet kan i vissa fall finnas skattskyldighet i form av s.k. definitiv källskatt på utdelningar.

 

2014-12-31

 

2013-12-31

 

%

 

%

225 124 076

95,5

168 588 290

97,2

5 881 281

2,5

4 302 269

2,5

231 005 357

98,0

172 890 559

99,7

33 | AP7

190

 

 

Skr. 2014/15:130

 

 

Bilaga 8

AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2014

 

 

 

Not 2– Förändring av fondförmögenhet

 

 

 

Samtliga belopp i tusentals kronor

 

 

 

 

2014-01-01

2013-01-01

 

 

2014-12-31

2013-12-31

Fondförmögenhet vid periodens början

173 492 553

123 348 400

 

Andelsutgivning

9 761 572

10 474 015

 

Andelsinlösen

-1 931 320

-2 318 618

 

Periodens resultat enligt resultaträkning

54 402 317

41 988 756

 

Fondförmögenhet vid periodens slut

235 725 122

173 492 553

 

Not 3 – Specifikation av värdeförändring på överlåtbara värdepapper

Samtliga belopp i tusentals kronor

 

 

 

2014

2013

Realiserat kursresultat

4 656 429

2 988 076

Realiserat valutaresultat

-799 573

-2 194 313

Orealiserat kursresultat

11 843 458

27 620 066

Orealiserat valutaresultat

28 443 040

-4 096 255

Summa

44 143 354

24 317 574

Not 4 – Specifikation av värdeförändring på OTC-derivatinstrument

Samtliga belopp i tusentals kronor

 

 

 

2014

2013

Realiserat kursresultat

5 159 704

13 133 706

Orealiserat kursresultat

-611 767

1 161 136

Ränta

0

-79 289

Summa

4 547 937

14 215 553

Not 5 – Specifikation av värdeförändring på övriga derivatinstrument

Samtliga belopp i tusentals kronor

 

 

 

2014

2013

Realiserat kursresultat

622 628

279 496

Realiserat valutaresultat

-32 244

5 536

Orealiserat kursresultat

49 879

3 453

Summa

640 263

288 485

Not 6 – Specifikation av ränteintäkter

Samtliga belopp i tusentals kronor

 

 

 

2014

2013

Korta ränteplaceringar

6 530

5 936

Bankkonton

84

121

Summa

6 614

6 057

Not 7 – Specifikation av utdelningar

Samtliga belopp i tusentals kronor

 

 

 

2014

2013

Utdelning

4 807 923

3 662 342

Kupongskatt

-314 671

-221 039

Restitution

68 965

43 831

Summa

4 562 217

3 485 134

Not 8 – Specifikation av valutakursvinster och –förluster netto

Samtliga belopp i tusentals kronor

 

 

 

2014

2013

Valutaderivat

2 425

-77 917

Bankkonton

801 681

34 952

Summa

804 106

-42 965

Not 9 – Specifikation av övriga finansiella intäkter

Samtliga belopp i tusentals kronor

 

 

 

2014

2013

Premier utlånade aktier

33 930

28 755

Intäkt i samband med bolagshändelse

83 558

73 985

Övriga finansiella intäkter

20 852

16 401

Summa

138 340

119 141

Not 10 – Specifikation av övriga intäkter

Samtliga belopp i tusentals kronor

 

 

 

2014

2013

Insättning från förvaltare

263

4

Summa

263

4

Not 11 – Specifikation av förvaltningskostnad

Ersättning till Sjunde AP-fonden för förvaltning har betalats med 0,12% per år på det förvaltade kapitalet. Detta ger för helåret 2014 en förvaltningskostnad på 233 992 tkr (203 509 tkr). Förvaltningsavgiften täcker kostnader för bl a förvaltning, administration, redovisning, förvaring av värdepapper, revision, information och tillsyn.

Not 12 – Specifikation av övriga finansiella kostnader

Samtliga belopp i tusentals kronor

 

 

 

2014

2013

Premier aktieinlåning

-37 297

-30 620

Erlagd ersättning för utdelning vid

 

 

inlåning av aktier

-113 083

-123 530

Övriga finansiella kostnader

-14 947

-3 993

Summa

-165 327

-158 143

Not 13 – Specifikation av övriga kostnader

 

Samtliga belopp i tusentals kronor

 

 

 

 

2014

2013

Courtage

-37 957

-34 200

 

Transaktionsavgifter till BNY Mellon

-3 501

-4 375

 

Summa

-41 458

-38 575

AP7 | 34

191

Skr. 2014/15:130

Bilaga 8

AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2014

 

 

 

Stockholm den 6 februari 2015

 

 

 

 

Adine Grate Axén

 

 

 

 

Vice ordförande

 

Kerstin Hermansson

Mats Kinnwall

Robert Stenram

 

 

 

Rose Marie Westman

 

 

 

 

 

Vår revisionsberättelse har avgivits den 9 februari 2015

 

 

Peter Strandh

Auktoriserad revisor

Auktoriserad revisor

Förordnad av regeringen

Förordnad av regeringen

35 | AP7

192

Skr. 2014/15:130

Bilaga 8

193

Skr. 2014/15:130

Bilaga 8

Årsberättelse 2014

AP7 Räntefond

Organisationsnummer 515602-3870

Förvaltningsberättelse

Placeringsinriktning

AP7 Räntefond är en viktig komponent för att skapa en livscykelprofil i förvalsalternativet AP7 Såfa och därmed en byggsten i det allmänna pensionssystemets premiepensions- sparande. Fonden ingår också i statens fond-

portföljer. Mer information om dessa produkter finns i årsredovisningen för Sjunde AP-fonden.

AP7 Räntefond bedöms ha en låg risknivå. Sparare som via AP7 Såfa har sitt premie- pensionssparande fördelat mellan AP7 Aktie- fond och AP7 Räntefond har en högre total risk eftersom aktierisk tillkommer.

Målet för AP7 Räntefond är att avkast- ningen minst ska motsvara avkastningen för jämförelseindex (se förklaringar till nyckeltal nedan).

Strategin är att placera fondens tillgångar

i svenska ränterelaterade finansiella instrument med låg kreditrisk, så att den genomsnittliga räntebindningstiden normalt är två år.

Placeringar

Placeringarna görs genom intern förvaltning och har under 2014 placerats passivt mot fondens jämförelseindex. Det innebär att de för närvarande i huvudsak utgörs av svenska statsobligationer och svenska säkerställda obligationer. Den modifierade durationen (se under förklaringar till nyckeltalen) i port- följen var 1,9 % vid utgången av 2014.

Derivatinstrument

Derivatinstrument får enligt fondbestämmel- serna användas som ett led i placerings- inriktningen. Under 2014 har inte denna möjlighet utnyttjats.

Väsentliga risker per balansdagen

Den enskilt största risken i förvaltningen av fonden utgörs av marknadsrisk, vilket innebär att stigande räntenivåer riskerar att påverka fondens avkastning negativt.

Resultatutveckling

Under 2014 var totalavkastningen för AP7 Räntefond 2,8 % (NAV-kursberäknad avkast- ning; se förklaring till nyckeltalen), vilket var 0,1 procentenheter sämre än jämförelseindex. Genom att marknadsräntorna har sjunkit

AP7 | 38

under året, har avkastningen varit positiv. Under 2014 har fonden tillförts 5,1 miljarder

kronor genom att Pensionsmyndigheten pla- cerat 2013 års pensionsrätter och genomfört rebalansering av AP7 Såfa. Den mycket goda utvecklingen för AP7 Aktiefond innebar att det belopp som tillfördes AP7 Räntefond

i samband med rebalanseringen av AP7 Såfa var större än under tidigare år. Utflödet av kapital genom inlösen av andelar, främst på grund av att premiepensionssparare bytte till andra fonder, uppgick till 0,6 miljarder kronor.

Fondens tio största innehav i % av fondkapitalet vid utgången av år 2014

Stadshypotek 1578

10,5

Svenska staten 1051

10,4

Stadshypotek 1579

9,8

Swedbank Hypotek 185

9,1

Nordea Hypotek 5527

9,0

Swedbank Hypotek 184

8,3

Svenska staten 1050

8,0

SEB 569

7,2

SEB 570

5,6

Nordea Hypotek 5528

4,9

Summa tio största innehav

82,8

194

 

 

 

 

Skr. 2014/15:130

 

 

 

 

Bilaga 8

 

 

 

 

AP7 Räntefond | Årsberättelse 2014

Nyckeltal

2014

2013

2012

2011

20101

 

Fondförmögenhet (Mkr)

17 532

12 689

8 872

6 657

6 034

Antal andelar (tusental)

158 315

117 791

83 793

64 649

60 605

Andelskurs (kr)

110,74

107,73

105,86

102,97

99,57

Avkastning2

 

 

 

 

 

Total NAV-kursberäknad (%)

2,8

1,8

2,8

3,4

-,05

Jämförelseindex (%)

2,9

1,9

3,0

5,2

-0,3

Genomsnittlig avkastning2

 

 

 

 

 

2 år (%)

2,3

2,3

3,1

-

-

Sedan fondstart (%)

2,2

2,1

2,2

-

-

Riskmått2

 

 

 

 

 

Totalrisk fonden (%)

0,8

0,9

0,8

-

-

Totalrisk jämförelseindex (%)

0,8

0,9

0,7

-

-

Aktiv risk (%)

0,1

0,1

0,6

-

-

Omsättningshastighet (%)

101,0

88,1

68,2

100,9

97,5

Modifierad duration (%)

1,9

1,8

1,8

1,9

1,8

Avgifter

 

 

 

 

 

Förvaltningsavgift (%)

0,05

0,08

0,09

0,09

0,09

Årlig avgift (%)

0,05

0,08

0,09

0,09

0,09

Avgift insättning/uttag

Inga

Inga

Inga

Inga

Inga

Transaktionskostnader

 

 

 

 

 

Totalt (Tkr)

10

9

9

7

18

Andel av omsättning (%)

0,00

0,04

0,00

0,00

0,00

Engångsinsättning 10 000kr (kr)

5,1

8,1

9,2

9,1

5,5

1 Perioden för avkastningsberäkningarna 2010 startade den 24 maj 2010, när kapital från de avvecklade fonderna Premiesparfonden och Premievalsfonden hade överförts till AP7 Räntefond. Stängningskursberäknad avkastning 2010 utgår ifrån stängning den 24 maj. NAV-kursberäknad avkastning utgår ifrån stängning den 21 maj.

2 Risk- och avkastningsmått är baserade på två års historisk månadsavkastning och beräknas i enlighet med Fondbolagens Förenings riktlinjer. För närmare information se www.fondbolagen.se.

Förvaltningsavgift

AP7 Räntefond betalar sista dagen i varje månad en förvaltningsavgift till Sjunde AP-fonden. Avgiften beräknas dagligen med 1/365-del av fondens värde och täcker

kostnader för bland annat förvaltning, admi- nistration, redovisning, revision, förvaring av värdepapper, information och tillsyn. Under 2014 uppgick avgiften till 0,05 % per år av fondens förmögenhet. Transaktionskostnader

såsom avgifter till depåbanker för värde- papperstransaktioner belastar AP7 Räntefond direkt och ingår inte i förvaltningsavgiften.

39 | AP7

195

Skr. 2014/15:130

Bilaga 8

AP7 Räntefond | Årsberättelse 2014

Förklaringar till nyckeltalen

Avkastnings- och riskberäkningar: AP7 Ränte- fonds avkastning och risk beräknas genom att spegla värdeutvecklingen från pensions- spararens perspektiv och grundas på fondens NAV-kurs (Net Asset Value), som används vid köp och inlösen av andelar. Denna metod innebär att avkastningen redovisas efter avdrag av den förvaltningsavgift som AP7 Räntefond betalar till Sjunde AP-fonden. Vid NAV-kurs- värderingen används de priser på fondens tillgångar som gäller kl. 16.00 svensk tid.

Modifierad duration: Anger den procentuella förändringen i pris om marknadsräntan går upp med en procentenhet.

Jämförelseindex: Handelsbankens ränteindex HMT 74, som utgörs av svenska stats- obligationer och säkerställda obligationer med en genomsnittlig duration av 2 år.

Totalrisk (standardavvikelse): Ett mått på hur mycket andelsvärdet har varierat under en viss period. Stora variationer i andelsvärdet innebär oftast en högre risk men också chans till bättre värdetillväxt. Måttet baseras på fond- andelarnas och index utveckling under de senaste två åren.

Aktiv risk: Ett mått på hur mycket en fonds andelsvärde varierat jämfört med sitt jämförelseindex. En hög aktiv risk innebär att fondens placeringar avvikit mycket från

jämförelseindex under perioden. Avkastningen för en portfölj med hög aktiv risk kan vara avsevärt större eller mindre än avkastningen för index. Måttet baseras på fondandelarnas och index utveckling under de senaste två åren.

Omsättningshastighet: Mäter hur många gånger värdepapper har köpts eller sålts

i förhållande till fondförmögenheten. Beräknas genom att det lägsta värdet av summa köpta och summa sålda värdepapper under perioden divideras med den genomsnittliga fondförmö- genheten och anges i procent.

AP7 | 40

Årlig avgift (%): Avser fondens förvaltnings- avgift som belastat fonden under de senaste 12-månaderna, uttryckt i procent av fondför- mögenheten. Den årliga avgiften beräknas enligt ”CESR’s guidelines on the methodology for calculation of the ongoing charges figure in the Key Investor Information Document”. För närmare information se www.esma.europa.eu/system/files/10_674.pdf.

Transaktionskostnad: Transaktionsavgifter till depåbank.

Kostnad för engångsinsättning, 10 000 kr:

Förvaltningskostnad enligt resultaträkningen i kronor som under året är hänförlig till ett andelsinnehav som vid årets ingång uppgick till 10 000 kronor och som behållits i fonden hela året.

196

 

 

 

 

Skr. 2014/15:130

 

 

 

 

Bilaga 8

 

 

 

 

AP7 Räntefond | Årsberättelse 2014

Balansräkning

 

 

 

 

 

Samtliga belopp i tusentals kronor

 

 

 

 

 

Not

 

 

2014-12-31

 

2013-12-31

 

 

Tillgångar

 

%

 

%

 

1

Överlåtbara värdepapper

17 523 963

99,9

12 662 453

99,8

 

 

Summa finansiella instrument med positivt marknadsvärde

17 523 963

99,9

12 662 453

99,8

 

 

Bankmedel och övriga likvida medel

8 892

0,1

27 714

0,2

 

 

Summa tillgångar

17 532 855

100,0

12 690 167

100,0

 

 

Skulder

 

 

 

 

 

 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

660

0,0

802

0,0

 

 

Övriga skulder

0

0,0

0

0,0

 

 

Summa Skulder

660

0,0

802

0,0

 

2

Fondförmögenhet

17 532 195

100,0

12 689 365

100,0

 

 

Poster inom linjen

 

Inga

 

Inga

Som särskild bilaga finns en innehavsförteckning för samtliga finansiella instrument.

Resultaträkning

Samtliga belopp i tusentals kronor

Not

 

2014

2013

 

Intäkter och värdeförändring

 

 

3

Värdeförändring på överlåtbara värdepapper

-149 930

-194 265

4

Ränteintäkter

508 085

361 828

 

Övriga intäkter

0

0

 

Summa Intäkter och värdeförändring

358 155

167 563

 

Kostnader

 

 

5

Förvaltningskostnader

-6 555

-7 359

6

Övriga kostnader

-10

-9

 

Summa Kostnader

-6 565

-7 368

 

Periodens resultat

351 590

160 195

Redovisningsprinciper

Årsberättelsen för fonden har upprättats enligt lagen om värde- pappersfonder samt Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:9) och allmänna råd.

Samtliga finansiella instrument värderas till verkligt värde kl. 16.00 den sista handelsdagen under redovisningsperioden. Det innebär att

ränterelaterade värdepapper värderas till senaste betalkurs. Vid beräkning av realisationsvinster och realisationsförluster används genomsnittsmetoden.

Skatt

AP7 Räntefond är inte skattskyldig i Sverige.

41 | AP7

197

Skr. 2014/15:130

Bilaga 8

AP7 Räntefond | Årsberättelse 2014

Not 1 – Överlåtbara värdepapper

 

Samtliga belopp i tusentals kronor

 

 

 

 

 

 

 

2014-12-31

 

2013-12-31

 

 

 

%

 

%

 

Överlåtbara värdepapper

17 523 963

99,9

12 662 453

99,8

 

Summa Överlåtbara värdepapper

17 523 963

99,9

12 662 453

99,8

Not 2– Förändring av fondförmögenhet

 

Samtliga belopp i tusentals kronor

 

 

 

 

2014-01-01

2013-01-01

 

 

–2014-12-31

–2013-12-31

Fondförmögenhet vid periodens början

12 689 365

8 872 177

Andelsutgivning

5 075 993

4 012 356

Andelsinlösen

-584 753

-355 363

 

Periodens resultat enligt resultaträkning

351 590

160 195

 

Fondförmögenhet vid periodens slut

17 532 195

12 689 365

Not 3 – Specifikation av värdeförändring

 

 

Not 5 – Specifikation av förvaltningskostnad

på överlåtbara värdepapper

 

 

Ersättning till Sjunde AP-fonden för förvaltning har betalats med

Samtliga belopp i tusentals kronor

 

 

0,05 % per år på det förvaltade kapitalet. Detta ger för helåret 2014

 

2014

2013

en förvaltningskostnad på 6 555 tkr (7 359 tkr). Förvaltningsavgiften

 

 

 

täcker kostnader för bl a förvaltning, administration, redovisning,

Realiserat kursresultat

-152 468

-159 586

revision, förvaring av värdepapper, information och tillsyn.

Orealiserat kursresultat

2 538

-34 679

 

Summa

-149 930

-194 265

 

Not 6 – Specifikation av övriga kostnader

Samtliga belopp i tusentals kronor

Not 4 – Specifikation av ränteintäkter

 

 

 

 

2014

2013

Samtliga belopp i tusentals kronor

 

 

 

 

 

 

 

2014

2013

 

Transaktionsavgifter till BNY Mellon

-10

-9

 

 

 

 

Summa

-10

-9

Obligationer

507 142

355 488

 

 

 

 

Korta ränteplaceringar

906

6 340

 

 

 

 

Ränta repor

37

0

 

 

 

 

Summa

508 085

361 828

 

 

 

 

AP7 | 42

198

Skr. 2014/15:130

Bilaga 8

AP7 Räntefond | Årsberättelse 2014

 

 

 

Stockholm den 6 februari 2015

 

 

 

 

Adine Grate Axén

 

 

 

 

Vice ordförande

 

Kerstin Hermansson

Mats Kinnwall

Robert Stenram

 

 

 

Rose Marie Westman

 

 

 

 

 

Vår revisionsberättelse har avgivits den 9 februari 2015

 

 

Peter Strandh

Auktoriserad revisor

Auktoriserad revisor

Förordnad av regeringen

Förordnad av regeringen

43 | AP7

199

Skr. 2014/15:130

Bilaga 8

200

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Utvärdering av AP-fondernas verksamhet 2014

FINANSDEPARTEMENTET

SLUTRAPPORT

11 mars 2015

201

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Innehållsförteckning

 

1.

Angreppssätt för utvärderingen .........................................................

1

2.

AP-fondernas roll, utveckling och omvärld 2001-2014 ......................

3

3.

Sammanfattning och identifierade frågeställningar..........................

11

4.

Grundläggande utvärdering av Första AP-fonden ...........................

23

5.

Grundläggande utvärdering av Andra AP-fonden............................

31

6.

Grundläggande utvärdering av Tredje AP-fonden ...........................

38

7.

Grundläggande utvärdering av Fjärde AP-fonden ...........................

45

8.

Grundläggande utvärdering av Sjätte AP-fonden ............................

52

9.

Grundläggande utvärdering av Sjunde AP-fonden ..........................

58

i

202

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

1. Angreppssätt för utvärderingen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

203

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

204

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

2.AP-fondernas roll, utveckling och omvärld 2001-2014

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AP-FONDERNAS ROLL I DET SVENSKA PENSIONSSYSTEMET

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bild 1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AP-fondernas roll i svenska pensionssystemet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Privat

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

pension

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ålderspensionsavgift 18,5%

 

 

 

 

 

Statsbudgeten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tjänstepension

 

 

 

 

 

16%

 

 

 

 

2,5%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Pensionsmyndigheten2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Första till Fjärde

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AP-fonderna samt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sjätte AP-fonden

 

 

Sjunde AP-fonden/

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Privata fondbolag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Allmän pension

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Inkomstpension

 

 

 

Premiepension

 

 

 

Garantipension1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 Garantipension för de med låg eller ingen inkomst som finansieras med skatter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 1 januari 2010 togs Premiepensionsmyndighetens (PPM) uppgifter över av Pensionsmyndigheten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

KÄLLA: Försäkringskassan

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1Av dessa 18,5% går maximalt 7,5 inkomstbasbelopp (SEK 426 750 år 2014) till pensionssystemet, medan ett eventuellt överskott går till statskassan

3

205

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 Även premiepensionen är självfinansierad

4

206

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

BUFFERTFONDERNAS UTVECKLING OCH OMVÄRLD 2001-2014

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 Dessa fem fondportföljer är valbara på fondtorget, medan AP7 Såfa ligger utanför fondtorget

5

207

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 2

Buffertfondernas utveckling 20011–2014

Total 2001-2014

Första till Fjärde och Sjätte AP-fonderna

 

Totalt kapital

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

31 december, SEK miljarder

641

765

854

898

708

827

895

873

958

1 058

1 185

5461

480

571

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Total avkastning efter kostnader

 

 

135

 

 

128

147

SEK miljarder

80

63

113

82

84

101

36

 

647

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-27

-85

 

 

 

 

 

 

-17

 

 

 

 

 

 

 

-194

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Total avkastning efter kostnader2

 

 

 

19,4

 

 

 

Procent

16,4

11,0

17,5

10,7

 

11,6

13,5

14,1

 

 

 

4,3

10,2

 

 

 

 

 

 

 

 

Ø 5,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-4,9

 

 

 

 

 

 

-1,9

 

 

-15,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-21,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nettoflöde3

SEK miljarder

17,4

18,5

9,2

5,7

10,6

5,5

7,0

2,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-5,8

 

 

 

Ø -2,0

 

 

 

 

 

 

 

 

-16,5

-17,2

-16,2

 

-21,3

 

Inkomstindex

 

 

 

 

 

 

 

-27,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Procent

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1,4

2,9

5,3

3,4

2,4

2,7

3,2

4,5

6,2

0,3

1,9

4,9

3,7

0,5

 

 

 

 

Ø 3,14

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

 

1 31 december 2001. Totalt kapital 1 januari 2001 SEK 554 miljarder,

 

 

2 Avkastning per fond viktat med genomsnittligt kapital för vardera år, geometriskt snitt 2001-2014

 

 

 

 

 

 

3 Inkluderar även vissa kostnadsposter,

 

 

 

 

 

 

4 Geometriskt snitt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

KÄLLA: AP-fonderna; McKinsey-analys

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4 Pensionsmyndighetens februariprognos, publicerad 20 februari 2015

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6

 

208

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bild 3

Utveckling av tillgångar och skulder i inkomstpensionssystemet

% Buffertfondernas andel av tillgångarna

 

Skulder2

 

Buffertfonderna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Balanstalet3

Avgiftstillgångar1

Tillgångar1/skulder2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SEK tusen miljarder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Balanstal3

 

1,033

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1,0204

 

 

1,0374

12

 

 

1,011

1,010

 

1,001

 

1,005

 

1,015

1,003

0,9834

 

1,0024

0,9844

1,004

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

11

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,9554

 

 

 

 

 

 

9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8,1 8,2

8,6

8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7,5

 

 

7,5

7,5 7,7

8,0 7,9

8,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7,0

7,0

7,4

7,2

7,2

7,4

1,0

1,1

1,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6,7

6,8

 

0,9

0,9

 

7

 

 

 

 

 

 

 

 

6,5

6,5

 

0,7

 

0,8

 

 

 

 

 

 

 

 

6,0

6,2

6,3

 

 

0,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6,0

 

0,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5,6

5,7

5,8

 

0,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6

5,4

 

0,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,6

 

0,5

 

0,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6,9

7,1

7,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6,5

 

6,4

 

6,6

6,8

3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5,7

 

5,9

 

6,1

 

 

 

 

 

 

 

5,3

 

5,5

 

5,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

 

 

10%

8%

10%

10%

12%

13%

13%

10%

11%

12%

11%

12%

13%

14%

1

Bestäms av befolkningstillväxt, arbetskraftsdeltagande, ekonomisk tillväxt och löneökningstakt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

Bestäms av antal pensionärer, genomsnittlig livslängd och löneökningstakt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3

Balanstalet = buffertfonderna plus framtida inbetalningar dividerat med framtida utbetalningar för inkomstpension. Balanstalet ligger till grund för pensionsutbetalningar två år senare

 

 

 

4

Uträkningen ändrades i proposition 2008/09:219 genom att värdet på buffertfonderna räknas som genomsnitt av de 3 senaste åren. Enligt den tidigare definitionen var balanstalet 1,0139

 

 

 

2010, 1,0208 2011, 0,9900 2012, 1,0158 2013 samt 1,0520 2014

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

KÄLLA: Försäkringskassan; Pensionsmyndigheten; McKinsey-analys

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5Alternativa tillgångar inkluderar till exempel fastigheter och PE. Fondernas definition av alternativa tillgångar skiljer sig något, exempelvis räknar vissa fonder in hedgefonder i alternativa tillgångar medan andra inkluderar hedgefonder i likvidportföljen. I vissa fonder inkluderas även övriga tillgångsslag såsom alternativa riskpremier, alternativa krediter och infrastruktur.

6Inkluderar t.ex. kassa, hedge och overlay (negativ för 2014 till stor del drivet av icke-realiserade förluster från valutahedge).

7

209

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bild 4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Buffertfondernas allokering och utveckling på underliggande marknader

 

 

 

Buffertfondernas1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

kapitalallokering 31

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

december 2014

 

 

Utveckling på underliggande marknader 20012-20147

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100% = SEK 1 185 miljarder

 

Index = 100 år 20012

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svenska statsobligationer3

US statsobligationer3

 

Tillväxtmarknadsaktier3

Genomsnittlig årlig avkastning

 

 

 

 

 

Svenska aktier3

 

 

 

 

Globala aktier3

 

 

 

 

 

SEK

 

USD

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2001-

 

2001-

 

 

 

350

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tillväxtmark-

20142

20146

20142

20146

Alternativa Övrigt5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8.7%

21.5%

11.3%

0.2%

tillgångar4

Svenska

300

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

nadsaktier

 

 

 

 

-1 12

aktier

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svenska aktier

8.5%

16.3%8

 

 

19

 

250

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

29

200

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svenska

5.1%

8.3%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

statsobligationer

 

 

33

Globala

150

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Globala aktier

3.5%

28.7%

6.0%

6.2%

7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

US stats-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2.3%

24.7%

4.8%

2.9%

 

aktier

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

obligationer

Räntor Tillväxt-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

marknader

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

50

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2001

02

03

04

05

06

07

08

09

10

11

12

13

14

15

 

 

 

 

1 AP 1-4 och AP6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

29 juni 2001 till 2 januari 2015

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3

Aktier Stockholmsbörsen (SIX RX) i SEK, globala aktier (MSCI World) i SEK, obligationsindex Sverige (Svenska Statsobligationer 5 år) i SEK,

 

 

 

 

 

 

 

utländskt obligationsindex (US 5 year Government bonds) i SEK, aktier i tillväxtmarkander (MSCI Emerging Markets) i SEK

 

 

 

 

 

 

 

4

Inkluderar AP6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5

Overlaymandat, TAA, etc.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6

3 januari 2014 till 2 januari 2015

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7

Total indexutveckling inklusive utdelning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8

Motsvarande utveckling för Svenska aktier exklusive utdelning är 12,6% (SIX GX) i SEK från 3 januari 2014 till 2 januari 2015

 

 

 

 

 

 

 

KÄLLA: Affärsvärlden; MSCI; OMX; Datastream; Statistiska Centralbyrån; Svenska Försäkringskassan; McKinsey-analys

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7Till exempel: Svenska aktier genererade 16,0% per år 1985-2001 jämfört med 9,7% per år för den 5-åriga svenska statsobligationsräntan. Amerikanska aktier genererade 15,4% per år 1980-2001 jämfört med 9,1% för den 5-åriga amerikanska statsobligationsräntan (Källa: Datastream)

8

210

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8Baserat på fondernas rapporterade avkastning i lokal valuta, vilket bedöms mest relevant för att jämföra fondernas prestation givet deras mandat och hemmamarknad

9 En jämförelse för 2014 är mindre relevant givet skillnader i räkenskapsår och datatillgänglighet 10 Baserat på tillgänglig publicerad data (alla fonder redovisar ej kring detta)

9

211

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 5

Buffertfondernas avkastning i jämförelse med utländska pensionsfonder

 

Förvaltat

 

Rapporterad årlig nominell

 

 

 

 

 

 

 

kapital

 

 

 

 

 

 

 

 

 

avkastning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2014

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Procent (lokal valuta)

 

 

 

 

 

 

 

SEK

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

miljarder

2014

 

 

 

 

2010-2014

 

2005-2014

ATP1

898

 

 

 

 

 

 

 

19,8

 

 

 

 

 

 

11,6

 

 

 

 

 

 

9,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(Danmark)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ABP1 (Neder-

3 267

 

 

 

 

 

14,5

 

 

 

 

10,4

 

 

 

 

 

7,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

länderna)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

CalPERS5

2 516

 

 

 

 

 

 

18,4

 

 

 

 

 

 

 

 

12,5

 

 

 

 

 

7,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(Kalifornien)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

CPP IB

1 9301

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

11,78

 

 

 

 

7,18

 

 

 

 

 

16,58

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(Kanada)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Buffert-fonder-

1 185

 

 

 

 

14,1

 

 

 

9,3

 

 

 

 

7,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

na1,3 (Sverige)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SPU9

5 913

 

 

 

10,0

 

 

8,8

 

 

 

6,4

 

 

 

 

 

 

 

 

(Norge)

 

 

 

 

 

 

 

 

CDPQ

1 44210

 

 

 

 

 

 

 

10,410

 

 

6,310

 

 

6,710

 

 

 

 

(Kanada)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ø 14,3

Ø 10,7

 

Ø 7,2

Aktier Räntor Alt tillgångar4 Medelvärde

Tillgångsallokering

 

 

 

 

 

 

 

Procent (lokal valuta)

 

 

 

 

 

Beskrivning/uppdrag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Placera kapital på bästa sätt till låg risk för

317

657

 

 

 

47

 

det obligatoriska danska

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

tjänstepensionssystemet

35

39

 

 

 

26

 

 

Förvalta pensionen för holländska

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

medborgare anställda inom offentlig sektor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

och utbildningssektorn

53

 

19

28

 

 

Buffertfond i det statliga pensionssystemet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

med uppgift att förvalta kapital för långsiktig

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

hållbarhet

461

 

341

 

 

201

 

 

Buffertfond som, tillsammans med CDPQ,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

utgör och förvaltar Kanadas obligatoriska

49

 

33

 

 

19

 

 

 

tjänstepensionsplaner

 

 

 

 

 

 

Buffertfonder i Sveriges

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

inkomstpensionssystem

61

 

 

 

37

 

 

1

 

Garantera statliga pensionsåtaganden,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

fördela Norges oljeförmögenhet på framtida

472

 

352

 

 

182

 

 

 

generationer

 

 

 

 

 

Förvalta pensioner för statligt anställda i

Kalifornien

1

Per den 31 Dec. 2014; 2 Per den 31 Dec. 2013; 3 AP1-4 och AP6; 4 Alternativa tillgångar inkluderar bland annat private equity, fastigheter, infrastruktur, samt derivat; 5 Per 30 Juni

 

2014; 6 Data gällande förvaltat kapital tillgängligt, avkastning och tillgångsallokering ej tillgängligt; 7 Fördelning avser investeringsportfölj;

8

Per 31 Mars 2014; 9 Per 30 Sep. 2014, siffran för 2014 är Q4 2013-Q3 2014; 10 Halvårsresultat för per 30 Juni 2014 vilket tas hänsyn till i beräkning av årsmedelvärden

KÄLLA: Årsredovisningar; Oanda; McKinsey-analys

10

212

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

3.Sammanfattning och identifierade frågeställningar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

FÖRSTA TILL FJÄRDE AP-FONDERNA 200111–2014

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

11Avser 1 juli 2001

12Lagen om allmänna pensionsfonder (2000:192), Propositionen om AP-fonden i det reformerade pensionssystemet (1999/2000:46)

11

213

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bild 6

Viktiga händelser under 2014 för Första till Fjärde AP-fonderna

 

Beslutat om, utvecklat och förberett implementering av uppdaterad förvaltningsmodell som tas i bruk 1 januari

 

 

 

2015, med övergripande tillgångsfördelning 65% aktier och 35% räntor (från 60% resp. 40%)

 

Beslutat om nytt mål fr.o.m. 1 jan 2015: 4,0% realt (övergång till realt mål, i linje med övriga fonder)

AP1

 

Integration av hållbarhetsaspekter i all investeringsanalys och tillsättning av hållbarhetsanalytiker i förvaltningen

 

Utvecklat en mer generell riskhanteringsplan med tydligare processer och beslutsstrukturer

 

Införande av enheterna Hållbart värdeskapande, Kvantitativ analys och Alternativa investeringar

 

Ökat andelen alternativa tillgångar från 22% till 25%, främst drivet av PE och hedgefonder

 

 

Förändrat långsiktigt avkastningsantagande från 5% till 4,5% per år, till följd av lägre förväntade räntor på lång

 

 

 

sikt, fr.o.m. 1 januari 2015

 

Fortsatt internalisering av förvaltningen (tillväxtmarknadsobligationer i hårdvaluta) och förberedelser för

 

 

internalisering av globala kreditobligationer (planerat genomförande 2015)

AP2

Rekryterat en ytterligare investerare inom tillväxtmarknader (räntor) samt en hållbarhetsanalytiker

 

Ökat fokus på risk, inkl. kartläggning av investeringsprocessen och nytt risksystem

 

 

Utvecklat hållbarhetsstrategin, t.ex. sålt av fossilbolag, mätt portföljens koldioxidutsläpp, ökat investeringar i

 

 

gröna obligationer och gjort första investeringar i sociala obligationer

 

Ökat andelen alternativa tillgångar från 16% till 19% och minskat andelen utländska aktier (inkl.

 

 

tillväxtmarknader) från 39% till 38%

 

Enheten Alternativa investeringar har flyttats och inordnats direkt under CIO:n

 

Fortsatt satsning på en europeisk large cap-portfölj med 40-60 aktier

 

Förberett ökade investeringar i europeisk infrastruktur

AP3

 

Fortsatt fokus på integration av hållbarhetsfrågor, t.ex. utbildning, verktyg, tydligare resursallokering, mätning

 

 

av portföljens koldioxidavtryck, hållbarhetsrapport

 

Ökat allokeringen till räntor från 14% till 24% och minskat allokeringen till aktier från 54% till 48%

 

Ökat valutaexponeringen från 20% till 24% av totalportföljen

 

 

Anställt ny adminchef

 

 

Har etablerat fokusområden för ESG-investeringar: governance och low-carbon; samt tillsammans med FN,

AP4

Amundi och CDP bildat ”Portolio Decarbonization Coalition”, PDC, med syfte att investerare världen över till

klimatmötet i Paris 2015 ska mäta, publicera och minska koldioxidavtrycket

 

Ökat andelen räntor från 32% till 34%

Ökat allokeringen till små och medelstora bolag samt till low-carbon (från ca. 5% till 10% av globala aktier)

KÄLLA: AP-fonderna; intervjuer; årsredovisningar; hemsidor; McKinsey-analys

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13 Fonderna har enligt uppdrag utvärderats sedan start, över den senaste tioårsperioden samt över den senaste femårsperioden (det är värt att notera att fondernas långsiktiga avkastningsmål ej är definierade enligt dessa tidshorisonter)

12

214

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

14Definieras som risken att värdet på en tillgång förändras drivet av förändringar i värderingen av de underliggande tillgångarna. Fondernas utsätter sig också för andra risker, till exempel motpartsrisker, operationella risker och systemrisker

15Sharpekvoten beräknas som skillnaden mellan fondens avkastning och den riskfria räntan dividerat med fondens volatilitet och benämns oftast riskjusterad avkastning

16Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel 2001-10 och 2-årig svensk statsobligation 2011-13, samt antagande om 260 handelsdagar

17En sammansatt ränteportflj (YCGT0021) som år 2014 ger en riskfri ränta på 0,8281%

18Fondernas riskjusterade avkastning är något högre 2014 jämfört med 2013, framför allt drivet av högre avkastning (volatiliteten har också varit något högre 2014 jämfört med 2013). Skillnaden i sharpekvot fonderna emellan är något mindre 2014 än 2013, givet mindre skillnader i avkastning.

13

215

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 7

Jämförelse mellan avkastning och mål Första till Fjärde AP-fonderna

Period

Sedan start (20011-2014)

10 år

(2005-2014)

5 år

(2010-2014)

1 år

(2014)

 

Genomsnittlig årlig avkastning

Nominellt långsiktigt

 

 

Riskjusterad

 

 

AP1

 

 

 

 

 

 

 

efter kostnader

avkastningsmål2

Uppnått

avkastning

 

 

AP2

 

Procent

Procent

avkastningsmål?

(sharpekvot3)

 

 

AP3

AP1

 

5,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5,5

 

 

 

 

 

0,5

 

 

 

 

 

AP4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AP2

 

6,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6,2

 

 

 

 

 

0,5

 

 

 

 

 

 

AP3

 

5,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5,4

 

 

 

 

 

0,5

 

 

 

 

 

 

AP4

 

6,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5,9

 

 

 

 

0,5

 

 

 

 

 

 

AP1

 

 

 

6,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5,5

 

 

 

 

 

 

 

0,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AP2

 

 

 

7,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6,2

 

 

 

 

 

 

 

0,6

 

 

 

 

 

 

AP3

 

 

6,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5,2

 

 

 

 

 

 

 

0,7

 

 

 

 

 

 

AP4

 

 

 

7,7

 

 

 

 

 

 

5,7

 

 

 

 

 

 

 

0,7

 

 

 

 

 

 

AP1

 

 

 

 

 

 

 

8,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AP2

 

 

 

 

 

 

 

9,4

 

 

 

 

 

 

 

5,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1,3

 

 

 

AP3

 

 

 

 

 

 

8,8

 

 

 

 

 

 

4,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1,2

 

 

 

AP4

 

 

 

 

 

 

10,5

 

 

 

5,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1,2

 

 

 

AP1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

14,6

 

 

 

 

 

 

5,5

 

n/a4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AP2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13,1

 

 

 

 

5,0

 

n/a4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2,5

 

 

 

AP3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13,7

 

 

4,0

 

 

n/a4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2,8

 

 

 

AP4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15,6

 

 

4,5

 

n/a4

 

 

 

 

 

 

 

 

2,5

 

 

 

Not: Riskjusterad avkastning (sharpekvoter) kan skilja sig från redovisade värden då olika riskfria räntor har använts i beräkningarna

1

1 juli 2001

2

AP-fondernas långsiktiga målsättning skiljer sig över tidsperioderna. AP1 har som målsättning att nå en nominell avkastning på 5,5% per år. AP2 har som målsättning att nå en real

avkastning på 5% sedan 2005, mellan 2001-04 var målsättningen 4% realt. Mellan 2001-2008 omfattade målsättningen den noterade andelen (96%) av portföljen för AP2. AP3 har som målsättning att nå en real avkastning på 4%. AP4 har som målsättning att nå en real avkastning på 4,5%

3

Avser sharpekvoten för totalportföljen. Liknande mönster för AP1-4 kan utläsas i jämförelser av likvidportföljers sharpekvot

4

Ej applicerbart då avkastningsmålen följs upp på en period som överstiger ett år

KÄLLA: Första till Fjärde AP-Fonden; McKinsey-analys

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

19 Med 95% sannolikhet. VaR drivs huvudsakligen av volatiliteten i marknaden, korrelationen mellan tillgångsslagen och positionsförändringar i portföljen

14

216

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 8

Jämförelse mellan risk och avkastning för Första till Fjärde AP-fonderna

Jämförelse av VaR och total avkastning, Procent

Indikerar

 

2005-2014

 

 

 

önskvärd

 

2010-2014

 

 

position

 

 

 

Totalportfölj

 

Likvidportfölj

 

 

 

Genomsnittlig årlig nominell avkastning efter kostnader

Genomsnittlig årlig nominell avkastning efter kostnader

12

 

 

 

 

 

 

12

11

 

 

 

 

 

 

11

10

 

AP4

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

9

AP3

AP2

 

 

 

 

9

 

 

 

 

 

 

AP1

 

 

 

 

 

8

 

 

 

 

 

8

 

 

 

AP4

 

 

7

 

 

 

 

 

7

 

 

AP1

AP2

 

 

6

 

AP3

 

 

 

6

 

 

 

 

 

 

5

 

 

 

 

 

 

5

4

 

 

 

 

 

 

4

3

 

 

 

 

 

 

3

2

 

 

 

 

 

 

2

1

 

 

 

 

 

 

1

0

 

 

 

 

 

 

0

0,5

0,6

0,7

0,8

0,9

1,0

1,1

1,2

 

 

 

AP4

 

 

 

 

 

 

AP2

 

 

 

 

 

 

AP1

AP3

AP4

 

 

 

 

 

 

AP1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AP3

AP2

 

 

 

0,5

0,6

0,7

0,8

0,9

1,0

1,1

1,2

 

 

Genomsnittlig VaR som andel av portfölj

 

 

 

Genomsnittlig VaR som andel av portfölj

 

 

 

 

 

Not: Value at Risk (VaR) är ett riskmått som med 95% sannolikhet anger en portföljs maximala förlust under en specifik tidsperiod. VaR har uppskattats ex-post på daglig basis baserat på

 

 

 

 

 

1 års rullande avkastningshistorik (i procent) med antagande om 260 handelsdagar per år. Det genomsnittliga värdet för VaR över tidsperioder beräknas som genomsnittet av dagliga

 

 

 

 

 

 

värden under tidsperioden. En enhetlig definition av Value at Risk har använts tvärs AP1-4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

KÄLLA: Första till Fjärde AP-fonden; McKinsey-analys

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15

217

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 9

Faktisk tillgångsallokering Första till Fjärde AP-fonderna

% av fondernas faktiska portfölj; 100 % = SEK miljarder

Övrigt

Alternativa tillgångar

Räntebärande tillgångar Aktier

Total tillgångsallokering1 för AP1-4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100% = 529

469

557

627

750

839

881

691

809

875

854

938

1,036 1,161

Övrigt (TAA etc)2

3 0

4 0

3 1

3 1

3 0

4 1

5 1

2

1

1

1

2

2

 

Alt tillgångar3

 

 

 

 

 

 

 

8

9

10

11

14

15

18

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Räntor

Aktier i tillväxt- marknader

Utländska aktier (exkl. tillväxt- marknader)

Svenska aktier

38

39

38

39

38

39

38

38

35

34

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

37

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

35

32

33

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

 

 

2

 

 

2

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

 

 

3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5

 

 

 

6

 

7

 

 

 

 

 

 

 

 

38

39

39

39

40

37

37

 

4

 

 

 

 

 

7

 

8

 

7

 

7

 

 

 

 

31

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

35

33

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

29

29

30

30

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

19

16

17

17

17

17

15

14

16

17

14

13

14

13

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-1

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 20104 20114 20124 20134 20144

Tillgångsallokering 31 dec 2014

284

294

288

295

0

 

0

9

255

19

~18

 

 

 

 

 

 

34

29

33

~37

 

 

 

 

 

4

 

 

 

10

10

~4

37

 

 

 

25

28

~30

 

11

10

~11

18

 

 

-1

 

-2

AP1

AP2

AP34

AP4

1

Årlig genomsnittlig tillgångsallokering

2

Overlaymandat, TAA, etc.

3

Alternativa tillgångar omfattar fastigheter, private equity, hedgefonder, konvertibler, jordbruk, infrastruktur, alternativa riskpremier mm.

4

Tillgångsallokeringen för AP3 2010-14 är indikativ då en exakt konvertering av riskklasser till tillgångsklasser ej kan göras

5

Under 2013 infördes en riskparitetsportfölj. Riskparitetsportföljen innehöll 2014 53 % räntebärande papper, vilket gör att den totala ränteexponeringen för AP1 uppgår till 31,3%

KÄLLA: AP-fonderna; McKinsey-analys

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

16

218

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SJÄTTE AP-FONDEN 1997-2014

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20Sjätte AP-fondens uppdrag beskrivs lagarna 2000:193 och 2007:709 samt tillhörande förarbeten

21Inkluderar sedan 2012 noterade småbolag

17

219

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bild 10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Resultat Sjätte AP-fondens totala portfölj

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Genomsnittlig årlig avkastning efter totala kostnader; Procent

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2014

 

 

 

 

 

 

2010-2014

 

 

 

2005-2014

 

 

 

1997-2014

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AP6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5,3

 

 

 

 

 

 

 

 

5,4

 

 

 

 

 

 

4,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avkastnings-

 

 

 

 

 

 

 

19,5

 

 

 

 

 

 

 

14,7

 

 

 

 

 

 

 

13,6

 

 

 

 

 

 

12,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

mål1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avkastnings-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

mål enl.

 

 

 

5,0

 

 

 

 

5,5

 

 

 

 

 

 

 

6,2

 

 

 

 

 

 

 

7,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

tidigare mål-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

sättning2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Inkomst-

 

 

0,5

 

 

 

 

 

 

 

 

2,2

 

 

 

 

 

 

 

 

3,0

 

 

 

 

 

2,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

index

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Noterade

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Externa

 

svenska

 

 

 

 

 

9,1

 

 

 

 

 

 

 

 

11,5

 

 

 

 

 

 

12,0

 

 

 

 

 

11,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

index

 

mellan-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

stora bolag3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Noterade

 

 

 

 

 

 

 

 

19,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

16,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

svenska små-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

16,8

 

 

 

 

 

 

 

N/A

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

bolag4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 Nytt avkastningsmål sedan 2012: SIX Nordic

200 Cap GI (gamla SHB Nordix All-Share) + riskpremie om 2,5% baserat på fondens riskprofil och kassaallokering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 Baserat på den målsättning som användes 2003-11: 4,5 % plus reporänta. Före 2003 var målet ett börsindex. Under 2014 var reporäntan 0,47%, under 2010-2014 var reporäntan 1,03%,

 

 

 

 

 

 

 

 

under 2005-2014 var reporäntan 1,73% samt under 1997 var reporäntan 2,53%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 Total avkastning för MSCI Swedish Mid cap (för svenska mellanstora bolag)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4 Total avkastning för MSCI Swedish Small cap (för svenska småbolag)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

KÄLLA: Sjätte AP-fonden; McKinsey-analys

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

18

 

220

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

SJUNDE AP-FONDEN 2001-2014

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

22Såfa står för Statens Årskullsförvaltningsinitiativ. Statens icke-valsalternativ var fram till maj 2010 Sjunde AP-fondens Premiesparfond. Såfan kan också aktivt väljas

23Premiepensionsindex definieras som den genomsnittliga fondavkastningen i premiepensionssystemet exklusive AP7:s produkter genom hela rapporten

19

221

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 11

Utveckling för Sjunde AP-fondens nya förvaltningsmodell 24 maj 2010 – 31 dec 2014

Årlig avkastning; procent

2014

Utveckling för Sjunde AP-fondens nya förvaltningsmodell mot benchmark

 

2010-20148

Utveckling för AP7s förvals-alternativ mot Premiepensions-index9 2001-2014

29,3

 

 

30,3

30,1

27,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

16,6 15,1

17,6

17,8

11,9

 

 

AP77

5,8

 

 

8,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2,9 2,3

2,9 2,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Justerat

5,9

SÅFA

10

Premie-

AP7

Bench-

MSCI All

AP7

Bench-

AP712

 

 

pen-

Aktie-

mark

Country

Ränte-

mark

 

 

 

 

sions-

fond

för AP7

World

fond

för AP7

 

 

 

 

index3

 

Aktie-

Index3

 

Ränte-

Premie-

 

 

 

 

 

fond6

 

 

fond5

pensions-

3,2

Benchmark

 

 

Byggstensfonder

 

 

index 9

 

 

 

 

253,24

 

 

 

235,74

 

 

 

 

 

17,54

 

 

 

Justerat

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Premie-

 

 

3,7

 

 

 

 

 

 

 

Antal

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

pensions-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

~3,150,0002

 

~35,0002

 

 

 

 

 

~5,0002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

sparare

 

 

 

 

 

 

 

 

 

index 11

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 Fondförmögenhet den 31 december 2014;

2 31 december 2014. Avser de sparare som aktivt valt att investera hela eller delar av sin portfölj i en av byggstensfonderna (investeringar via

 

 

 

 

 

 

 

Såfa och statens fondportföljer ej inkluderade); 3 I SEK men ej valutasäkrat; 4

Övrigt kapital investerat via Försiktig, Balanserad och Offensiv;

5 HMSC13 för 2010 och HMT74 för

 

 

 

 

 

 

 

2011; 6 AP7:s benchmark för AP7 Aktiefond kommer ett normalår bestå av 1 x MSCI ACWI (i SEK) + 0,5 x MSCI ACWI (i USD) samt justering för finansiering av hävstång. För 2010 är

 

 

 

 

 

 

 

benchmark anpassat för hävstångens successiva uppbyggnad under året;

7 Utgörs av PSF jan 2001-maj 2010 och Såfa maj 2010-dec 2014;

8

Geometriskt snitt av den årliga

 

 

 

 

 

 

 

avkastningen 24 maj 2010-31 dec 2014; 9

Genomsnittlig avkastning för fonderna i premiepensionssystemet (exklusive AP7:s produkter);

10

SÅFA bestod den 30 december 2014 av

 

 

 

 

 

 

 

93,1% AP7 Aktiefond och 6,9% AP7 Räntefond; 11 Genomsnittlig avkastning för premiepensionsindex justerat för avgifter och rabatter; 12

Utgörs av PSF jan 2001-maj 2010 och Såfa

 

 

 

 

 

 

 

maj 2010-dec 2014, justerat för avgifter och rabatter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

KÄLLA: Sjunde AP-fonden; Pensionsmyndigheten; AP7 Årsredovisning; McKinsey-analys

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

24Premiesparfonden jan 2001-maj 2010 och Såfa maj 2010- dec 2013

25Premiesparfonden hade mellan perioden jan 2001 och första kvartalet 2007 en avgift på 0,5% och lämnade under den tiden en genomsnittlig rabatt på 64,7% per år. Från och med andra kvartalet 2007 har Premiesparfonden och sedan Såfa alltid legat under det fria uttaget om 0,15%. Den genomsnittliga förvaltningsavgiften har under perioden 2001-2013 varit 0,32%

26Fonderna i premiepensionssystemet (Såfa och statens fondportföljer ej inkluderade) har under perioden 2001-2013 haft en genomsnittlig årlig förvaltningsavgift om 0,89% med en genomsnittlig rabatt om 54%

20

222

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

IDENTIFIERADE FRÅGESTÄLLNINGAR BASERAT PÅ ÅRETS

 

 

 

 

UTVÄRDERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

27Negativ avvikelse från jämförelseindex 2014 till följd av att jämförelseindex ej gick att replikera fullt ut

21

223

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

22

224

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

4.Grundläggande utvärdering av Första AP- fonden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

FÖRSTA AP-FONDENS FÖRVALTNINGSMODELL OCH

 

 

 

 

 

 

 

 

NYCKELHÄNDELSER 2014

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

28 Avser 1 juli 2001

23

225

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 12

Beskrivning av Första AP-fonden 2014

 

Aktier

 

Alternativa tillgångar

 

Räntebärande tillgångar

 

Övrigt

 

 

Uppdrag och mål

Uppdrag

Förvalta fondkapitalet till största möjliga nytta för pensionssystemet genom att skapa en hög avkastning till en låg risknivå

Inte ta någon närings- eller ekonomipolitisk hänsyn

Ta miljö- och etikhänsyn i placeringsverksamheten, dock utan att ge avkall på det övergripande målet om hög avkastning

Mål

Maximera avkastningen till låg risk mätt i utbetalade pensioner

Genomsnittlig avkastning efter kostnader på 5,5 procent per år mätt över en rullande tioårsperiod på den totala portföljen

Fr.o.m,1 januari 2015: genomsnittlig avkastning efter kostnader på 4,0 procent per år realt mätt över en rullande tioårsperiod

Förvaltningsstrategi

Investeringsfilosofin bygger på ledorden lång placeringshorisont, fundamental analys och intern kompetens med fokus på en robustare portfölj (som bättre tål skilda makroscenarier) och totalavkastning

Fonden arbetar med en strategisk vy som uttrycks med olika tidshorisonter

Strategisk inriktning (5 års sikt) – långsiktig strategisk inriktning

Planeringsportfölj (1-1,5 års sikt) – konkret strategisk inriktning som anger styrningen av den existerande portföljen

Interna och externa mandat (löpande) – används av VD för att styra förvaltningen

Baserat på den strategiska inriktningen och planeringsportföljen ger styrelsen ett riskmandat till VD

Riskmandatet är uttryckt som ett allokeringsmandat runt den faktiska portföljen och planeringsportföljen samt avvikelser inom tillgångsslagens mot respektive index i planeringsportföljen

Förvaltningen av kapital sker utifrån interna och externa mandat kopplade till både absolut och relativ avkastning

Uppdaterad förvaltningsmodell fr.o.m, 1 januari 2015

Faktiskt innehav per tillgångsslag 31 december 2014

100% = SEK 284 miljarder

 

 

 

 

 

 

 

 

Övrigt Svenska aktier

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

11

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Alt. tillgångar

25

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

29

 

 

10

25 Globala aktier

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Räntebärande

 

 

 

Aktier i tillväxtmarknader

 

 

 

 

tillgångar1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Organisation

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

51 anställda 2014

 

VD

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(52 år 2013) varav

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Compliance

26 (24 år 2013) i

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

förvaltningen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommunikation &

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ägarstyrning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

HR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Affärschef (CIO)

 

Hållbart värde-

 

 

Affärsstöd

 

 

 

 

 

 

skapande

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kvanti

 

Till-

Aktie-

 

Ränte-

Extern

 

Alt,

 

IT

 

 

 

Juridik

 

Back

 

Middle

-tativ

 

gångs-

förvalt

 

och

förvalt-

 

inv,

 

 

 

 

 

 

 

office &

 

office

analys

 

alloke-

-ning

 

valuta

ning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

eko-

 

 

 

 

ring

 

 

förvalt-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

nomi

 

 

 

 

 

 

 

 

ning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 Inklusive kassa, TAA och SAA; Riskparitetsportföljen innehåller 53% räntebärande papper, vilket gör att den totala ränteexponeringen uppgår till 31,3%. Fonden redovisar 30,9% vilket är den del av ränteportföljen som faller under kriteriet säkra obligationer

KÄLLA: Första AP-fonden

Bild 13

Första AP-fondens förvaltningsmodell 2014

Investeringsfilosofi

Lång placeringshorisont och helhetssyn genomsyrar verksamheten

En lång placerings-horisont kräver uthållighet

Analys och framförhållning är en förutsättning för proaktivt agerande

En robust portfölj underlättar långsiktigt agerande

Investeringarna styrs av fundamental analys

Förväntad avkastning och fondens riskprofil är viktigt

Intern förvaltning utgör basen för fondens verksamhet

Självständig och oberoende analys

Tydliga ansvar och mål, Beslut fattas av individer

Engagerad ägare

Extern förvaltning är ett komplement

Hållbarhetsfaktorer ingår i investeringsanalysen

Förvaltningsmodellens byggpelare

Lång sikt – Strategisk inriktning ~ 5 års sikt

Medelfristig sikt – Planeringsportföljen 1-1,5 års sikt

Kort sikt – beslutsprocessen 1-3 månaders sikt

Tre beslutsnivåer för lång, medelfristig och kort sikt

Utvärdering

Den strategiska inriktningen tar avstamp i ALM-analysen (~40 års sikt) och utgör de två första stegen i strategiprocessen:

ALM-analys fördjupas genom att tillgångsslag som inte har kontinuerliga marknadspriser modelleras för optimering i jämvikt

En konjunkturell analys genomförs

De två perspektiven sammanvägs sedan i den strategiska inriktningen som sätts samman av VD i Portföljgruppen1, varefter styrelsen beslutar om strategin

Utvärderas en gång per år och anger inriktningen för Planeringsportföljen

Planeringsportföljen är den medelfristiga portföljen som anger inriktningen för förvaltningen

Portföljen visar prognosen för önskad portfölj om 1-1,5 år

Planeringsportföljen baseras på ALM och konjunkturella analyserna samt en bedömning om möjlig implementering (hänsyn tas till marknadspriser, likviditet, kostnader och andra restriktioner för allokering av portföljen)

Fastställs av VD årligen, eller vid behov, och används för att röra sig mot den strategiska inriktningen

Utifrån den strategiska inriktningen och Planeringsportföljen ger styrelsen ett riskmandat till VD, Planeringsportföljen används som indexportfölj vid styrelserapportering för riskuppföljning

VD /CIO styr och leder förvaltningen med interna och externa mandat som berör strategisk allokering, strategisk förvaltning och operativ förvaltning, Affärsansvarig beslutar om strategi i portföljgruppen efter en bred beredningsprocess i organisationen

Investeringsprocessen baseras på tre olika beslutsnivåer:

Strategisk allokering: beslut om tillgångsfördelningen mellan aktier, räntor samt fastigheter, hedgefonder, riskkapitalfonder, riskparitetsportföljen2 och nya investeringar samt storleken på valutaexponeringen och portföljens duration

Strategisk förvaltning: beslut om allokeringen, strategier och förvaltningsformer inom respektive tillgångsslag

Operativ förvaltning: beslut i den faktiska förvaltningen i förhållande till valda strategier

För att beskriva portföljens resultat sker en utvärdering på flera nivåer med olika tidshorisonter

Totala portföljen i förhållande till mål, inkomstindex, och jämförbara kapitalförvaltare, utvärderingshorisont 5 år respektive 10 år

Totala portföljen i förhållande till möjliga portföljer inom VD:s riskmandat, utvärderingshorisont 5 år

Affärsenheters förvaltning i förhållande till utfärdade mandat, utvärderingshorisont 3-5 år

1

Portföljgruppen består av CIO samt chefen för Strategisk tillgångsallokering samt förvaltningsansvariga

2

En riskparitetsportfölj är en portfölj där varje portföljskomponent bidrar med lika mycket risk till portföljens totala risk

KÄLLA: Första AP-fonden

24

226

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 14

Första AP-fondens investeringsprocess 2014

Implementering av

 

Alternativa investeringar

 

Räntor

 

Aktier

strategier och positioner

223

253

23

Marknadsanalys

20

Fördjupad

ALM

30

 

 

Begränsningar

30

analys

analys

294

34

 

 

 

47

46

43

 

50

 

 

 

 

 

Faktisk

 

Faktisk

 

 

 

 

 

 

Planerings

 

 

Strategisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

portfölj

 

portfölj

 

 

Interna och

 

 

portfölj1

 

 

 

inriktning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

31/12 2013

31/12 2014

externa mandat

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tidshorisont

 

 

 

 

 

 

 

Löpande

 

 

 

 

1-1,5 år

 

 

5 år

 

 

 

~40 år

 

 

 

 

 

 

 

 

Syfte med portfölj

 

 

VD/CIO:s verktyg att styra

 

 

Anger inriktning för

Långsiktig inriktning

ALM-portföljen är

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Strategisk allokering

 

 

förvaltningen på

 

som förvaltningen

utgångspunkten för

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Strategisk förvaltning

 

 

medellång sikt

 

förväntas röra sig

arbetet med den

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Operativ förvaltning

 

 

 

 

 

 

 

mot

 

 

strategiska inriktningen

 

 

 

 

 

 

Frekvens per år

 

 

Löpande

 

 

 

 

 

 

1 gång

 

 

 

1 gång

 

Vart femte år med årlig

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

avstämning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Beslut av

 

 

 

 

VD/CIO efter samråd med

 

 

VD/CIO efter samråd

Styrelsen

 

VD/CIO efter samråd

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

portföljgruppen2

 

 

 

med portföljgruppen2

 

 

 

med portföljgruppen2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

varefter styrelsen

 

 

 

 

fastslår förslag,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

beslutar om VD:s

 

 

 

 

styrelsen ställer sig

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

riskmandat

 

 

 

 

 

bakom

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 Planeringsportfölj som trädde i kraft den 31/12 2012

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 CIO och chefen för Strategisk tillgångsallokering samt förvaltningsansvariga

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 Alternativa investeringar (~25%) bestod av fastigheter, hedgefonder och private equity (~20%), riskparitetsportföljen (~4%) och försäkringskassan (~0%) den 31 december 2014

 

 

 

 

 

 

 

 

4 Inklusive kassa, TAA och SAA; Riskparitetsportföljen innehåller 53 % räntebärande papper, vilket gör att den totala ränteexponeringen uppgår till 31,3%. Fonden redovisar 30,9% vilket är

 

 

 

 

 

den del av ränteportföljen som faller under kriteriet säkra obligationer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

KÄLLA: Första AP-fonden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

29Asset Liability Modelling-analys: handlar om att hitta den kombination av finansiella tillgångar som bäst matchar de pensionsutbetalningar fonden kommer behöva göra över tid. Analyshorisonten är därför mycket lång, upp till 40 år.

30Riskmandatet är uttryckts som bandbredd mellan tillgångsslagen, statistiska riskmått för respektive tillgångsslag (prognostiserad tracking error för aktier och räntor, VaR för valuta) och strategiska inriktningar inom tillgångsslaget alternativa investeringar

25

227

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

31 Fastigheter, PE, hedgefonder, riskparitetsportföljen och nya investeringar

26

228

KÄLLA: Första AP-fonden
FÖRSTA AP-FONDENS RESULTAT 200132-2014

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 15

Första AP-fondens nya förvaltningsmodell (fr.o.m. 1 januari 2015)

 

 

 

Styrande

Verkställande

 

 

Alternativa investeringar

 

Räntor

 

 

Aktier

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

35

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

65

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övergripande

Strategisk

Strategisk

 

 

Operativ

 

 

tillgångsfördelning

allokering

förvaltning

 

förvaltning

Investerings-

 

10 år

 

10 år

 

5 år

 

 

0–3 år

 

horisont

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Beslutas av

Styrelsen

VD

VD eller den VD utser

Utvärderas mot

Pensionssystemets krav

Övergripande

Strategisk

 

och behov

tillgångsfördelning

tillgångsfördelning

Består av

Globala aktie- och

Globala aktie-, ränte-,

Mer specifika indexval

 

ränteindex på aggregerad

kreditindex på aggregerad

som reflekterar

 

nivå samt öppen (ohedgad)

nivå, olika AI-index samt

förvaltningsinriktningsval

 

valutaposition

öppen valutaposition

 

VD eller den VD utser

Strategisk förvaltnings- portfölj

Diversifierad portfölj av en uppsättning olika förvaltningsuppdrag inom olika tillgångsklasser

Beslutsunderlag

Analys av pensions-

Riskbudgetering av

Långsiktig (strategisk)

Kortsiktig (cyklisk/

 

systemets krav och behov

betaindex samt robust mot

marknads och portföljanalys:

konjunkturell) marknads-

 

samt långsiktiga (10 år)

osäkerhet i skattningar och

riskbudgetering med

analys: taktiska

 

kapitalmarknads-

marknadsscenarier,

finmaskigare indexval inklusive

allokeringsmandat som

 

förutsättningar

Kapitalmarknads-

strategi/faktorindex

overlay samt individuella

 

 

förutsättningar som

(förvaltningsinriktning, t,ex,

aktivt förvaltade mandat

 

 

föregående

value) 5-åriga kapitalmarknads-

 

 

 

 

förutsättningar inkl, värdering

 

 

 

 

samt alfaantaganden

 

Egenskaper/

Enklast möjliga

Väldiversifierad

Överavkastning relativt

Överavkastning relativt

mål aktiv

ändamålsenliga portfölj

måluppfyllande portfölj

strategisk allokering

strategisk förvaltning

avkastning

 

robust mot osäkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

32Avser 1 juli 2001

33Nedbrytning av avkastningen är redovisade värden och adderar inte exakt ihop till avkastningen beroende på avrundningar samt eventuella periodiseringseffekter

27

229

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bild 16

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Första AP-fondens totala avkastning 20011–2014

 

 

AP1

 

 

##

Kostnad3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Total nominell avkastning efter kostnader; Procent

 

 

 

 

 

 

 

 

 

för likvidportfölj4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Inkomstindex

 

##

Sharpekvot

 

 

 

AP1 mål2

Avkastning 20011–2014 per år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

16,4

 

17,4

 

 

 

20,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

14,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

11,3

 

9,6

 

 

 

10,2

 

11,3

11,2

 

 

 

 

 

 

4,6

 

 

 

 

 

 

 

-3,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-1,9

 

 

0,16

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-14,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-21,9

 

 

 

 

 

 

Riskjusterad avkastning (sharpekvot5) 20011–2014 per år

 

 

 

 

 

 

 

 

3,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2,0

 

 

 

 

2,6

 

 

1,7

1,7

 

1,2

 

 

1,3

 

1,9

1,96

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

neg

neg

 

 

 

 

0,0

neg

 

 

neg

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

13

2014

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1,8

Genomsnittlig avkastning

5,7 3,1 5,5

6,8 3,0 5,5

8,9

5,5

2,2

0,15

0,14

0,14

 

Genomsnittlig riskjusterad avkastning

(sharpekvot)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1,2

 

0,5

0,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20011-14

2005-14

2010-14

 

0,4

0,6

1,0

 

1

1 juli 2001 (för 2001 anges annualiserad avkastning)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

Första AP-fondens målsättning är att nå en genomsnittlig årlig nominell avkastning på 5,5% efter kostnader, mätt över rullande tioårsperiod

 

 

 

 

 

 

 

 

3

Provisions- och rörelsekostnader som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde)

 

 

 

 

 

 

 

4

Likvidportföljen inkluderar noterade tillgångsslag inkl, aktier, räntebärande tillgångar, samt kassa

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5

Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar, Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel 2001-10 och

 

 

 

 

2-årig svensk statsobligation 2011-13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) från 2013-12-31 för år 2014 för samt antagande om 260 handelsdagar

 

 

 

 

 

 

 

6

Beräknade sharpekvoter avviker från redovisade värden på 2,1 för totalportföljen då fonden använt en annan metod

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Not: Sharpekvoten definieras som riskpremien (fondens avkastning minus den riskfria räntan) dividerat med fondens risk (mäts med standardavvikelsen)

 

 

 

 

 

 

 

KÄLLA: Första AP-fonden; Försäkringskassan; McKinsey-analys

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

34Nedbrytning av avkastningen är redovisade värden och adderar inte exakt ihop till avkastningen beroende på avrundningar samt eventuella periodiseringseffekter

35En högre kostnad för till exempel provisioner till externa förvaltare bör anses motiverad om det genererar en meravkastning som överstiger den ökade kostnaden (allt annat lika)

28

230

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bild 17

Första AP-fondens faktiska tillgångsallokering 20011-2014

% av totala tillgångar Första AP-fonden2; 100% = SEK miljarder

Övrigt Alternativa tillgångar Räntebärande tillgångar Aktier

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Differens

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Procentenheter

100% = 131

117

139

157

187

207

219

172

202

219

214

234

253

284

20011–14

2013–14

Övrigt

3 0

3 0

2 0

2 0

2 0

3 0

3 0

5 0

5 0

0

0

1

1

0

0,0

-0,9

exkl kassa

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8

9

16

 

 

 

 

Alt. tillgångar4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

22

255

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

+21,8

+2,9

Räntor3

39

43

41

40

38

40

39

37

 

34

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

42

 

 

 

41

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

37

 

30

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

29

-9,7

-1,4

Aktier i tillväxt-

6

 

 

 

5

 

5

 

5

 

5

 

6

 

 

 

8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

marknader

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utländska

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9

 

10

 

10

 

10

+4,4

+0,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

aktier (exkl,

41

 

 

39

40

41

39

39

36

 

32

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

tillväxt-

38

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

36

 

 

 

 

28

 

 

 

 

 

 

 

 

marknader)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

25

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

25

25

-15,8

-0,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svenska

12

11

12

12

12

13

13

10

14

16

12

11

12

11

-0,7

-0,5

aktier

 

 

 

 

 

20011

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

1

1 juli 2001;

2 Den faktiska allokeringen den 31 december varje år

 

 

 

 

 

 

 

 

3

Inklusive kassa, TAA och SAA; Riskparitetsportföljen innehåller 53 % räntebärande papper, vilket gör att den totala ränteexponeringen uppgår till 31,3%. Fonden redovisar 30,9% vilket är

 

den del av ränteportföljen som faller under kriteriet säkra obligationer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

Alternativa tillgångar inkluderar bland annat investeringar i hedgefonder, fastigheter, PE

och riskparitetsportfölj, Riskparitetsportföljen infördes under 2013, En riskparitetsportfölj är en

 

portfölj där varje portföljskomponent bidrar med lika mycket risk till portföljens

totala risk

 

 

 

 

 

 

 

5

Alternativa tillgångar (~25%) bestod av fastigheter (~9%), hedgefonder (~6%) och private equity (~4%) samt riskparitetsportföljen (~4%) den 31 december 2014

KÄLLA: Första AP-fonden; McKinsey-analys

FÖRSTA AP-FONDENS AKTIVA AVKASTNING 200136-2014

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

36 Avser 1 juli 2001

29

231

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bild 18

Första AP-fondens aktiva avkastning 20011–2014

Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent2

Utveckling aktiv avkastning per år 20011– 2014

Total aktiv avkastning

 

2010-14: SEK 5,8 miljarder

 

 

 

1,5

 

0,8

1,1

1,2

 

0,7

0,7

 

 

0,6

0,4

 

 

0

 

 

0,2

Historisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

utveckling av

-0,6

-0,3

 

 

-0,8

 

-0,2

 

 

den aktiva

 

 

 

 

 

 

 

avkastningen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Genomsnittlig3 aktiv avkastning

0,4

0,6

0,6

 

 

 

 

 

20011

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

20011-14

2005-14

2010-14

0,7

neg,

neg,

neg,

3,8

1,3

0,8

neg,

1,1

1,9

n/a

n/a

n/a

n/a

n/a

n/a

n/a

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Informationskvot4

 

 

 

 

 

 

 

Aktiv avkastning per tillgångsslag 2014

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,6

0

0,7

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

Definition och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

nedbrytning

 

 

 

 

-0,1

 

 

0,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

av aktiv

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

avkastning

 

Räntor

Svenska

 

Aktier I

 

Utländska

Valutor

Övriga

 

Total aktiv

 

 

 

 

 

aktier

 

tillväxt-

 

aktier (exkl.

 

strategier

 

avkastning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

marknader

 

tillväxt-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

marknader)

 

 

 

 

 

 

 

 

~0,0

~-0,3

 

~0,5

~0,1

 

~1,7

~0,0

~2,1

 

 

Miljarder SEK

Informationskvot4

Definition av aktiv avkastning AP1

2001-09:

Aktiv förvaltning inom tillgångsslag (exkl. alternativa investeringar)

Avkastning från overlaymandat

Allokeringseffekter

2010-14:

Differens mot mandatspecifika jämförelseindex för de portföljmandat där jämförelseindex är tillämpbara

För 2011 inkluderas även indexval (+0,26%),

Traditionell aktiv avkastning för totalportföljen redovisas ej sedan 2010

1

1 juli 2001

2

Beräknas mot likvidportföljen som bas 2001-09, 2010-14 används den del av portföljen med jämförelseindex som bas

3

Geometriskt snitt av den årliga aktiva avkastningen

4

Annualiserad informationskvot baserad på daglig avkastning och antagande om 260 handelsdagar, Informationskvoten definieras som den aktiva avkastningen dividerat med fondens

 

aktiva risk och visar hur mycket överavkastning som den aktiva förvaltningen gett, Informationskvoten redovisas ej 2011-14 då den ej bedöms vara jämförbar med andra AP fonder, 2001-

 

10 var informationskvoten 0,4

KÄLLA: Första AP-fonden; McKinsey-analys

30

232

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

5.Grundläggande utvärdering av Andra AP- fonden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ANDRA AP-FONDENS FÖRVALTNINGSMODELL OCH

 

 

 

 

 

 

 

 

 

NYCKELHÄNDELSER 2014

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

37Avser 1 juli 2001

38Fonden arbetar med ett avkastningsantagande om 5% per år givet fondens mål att "minimera konsekvenserna av den automatiska balanseringen genom att skapa god avkastning på kapitalet"

39Asset Liability Modelling. Analysmodell för att fastställa fondens strategiska portfölj. Studien, som kontinuerligt revideras, syftar till att fastställa den optimala sammansättningen av fondens olika tillgångsslag som bäst motsvarar fondens långsiktiga åtaganden gentemot det svenska pensionskollektivet

40Fonden varierar risktagandet i den strategiska portföljen i förhållande till hur fonden bedömer de långsiktiga marknadsförutsättningarna utvecklas över tid

31

233

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 19

Beskrivning av Andra AP-fonden 2014

 

Aktier

 

Alternativa tillgångar

 

Räntebärande tillgångar

 

Övrigt

 

 

Uppdrag och mål

Uppdrag

Förvalta fondkapitalet till största möjliga nytta för pensionssystemet genom att skapa en hög avkastning till en låg risknivå

Inte ta någon närings- eller ekonomipolitisk hänsyn

Ta miljö- och etikhänsyn i placeringsverksamheten, dock utan att ge

avkall på det övergripande målet om hög avkastning

Mål

Minimera de negativa konsekvenserna på framtida pensioner av att ”bromsen” aktiveras

Långsiktig realt avkastningsantagande med 5,0% per år (4,5% från den strategiska portföljen; 0,5% från aktiv avkastning)

Historiskt realt avkastningsantagande på 4,0% för 2001-05 samt 5,0% för 2006-14 (4,8% i snitt 2001-14)

Fr.o.m.1 jan 2015: långsiktigt realt avkastningsantagande om 4,5%

Förvaltningsstrategi

Två grundkällor till värdeskapande:

Exponering gentemot systematiska riskpremier

Aktiv förvaltning

Långsiktig strategi implementeras genom strategisk portfölj

Beslut implementeras främst genom long-only mandat

AP2 fattar inga medelfristiga beslut som kan särskiljas från de långsiktiga besluten, Fonden har en TAA-grupp1 som kan föreslå större förändringar i den strategiska portföljen då förändringar i de långsiktiga marknadsförutsättningarna motiverar detta

28% extern förvaltning (25% 2013)

1 Fattade beslut om ny enhet 2012, implementerades 2013

KÄLLA: Andra AP-fonden

Marknadsvärde per tillgångsslag 31 december 2014

100% = SEK 294 miljarder

 

 

 

 

 

 

PE Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fast+Jordbruk

 

 

 

4

 

Svenska aktier

 

 

 

 

5

 

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

inkl jordbruk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

28 Globala aktier

 

Räntebärande tillgångar

33

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tillväxtmarknader

Organisation

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

VD

 

 

 

 

 

 

 

 

63 (59 år 2013)

 

& HR

 

 

 

 

 

VD-assistent

 

 

 

 

 

 

Kommunikation

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

medarbetare

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

varav 32 (29 år

Personal

 

 

 

 

 

 

Kontorsstöd

 

 

 

2013) inom

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Juridik

 

 

 

kapitalförvaltning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kapital-

 

 

 

 

Affärsstöd

 

 

 

Risk- och av-

 

 

 

 

förvaltning

 

 

 

 

 

 

kastningsanalys

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Extern förvaltning

 

 

Ränte-

 

 

Affärskontroll

 

 

Risk

 

 

 

 

förvaltning

 

 

 

management

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Investerings-

 

 

Aktie-

 

 

 

Ekonomi

 

 

Avkastnings-

 

 

strategi

 

 

förvaltning

 

 

 

 

analys

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tillväxtmarknads-

 

 

Kvantitativ

 

 

 

IT

 

 

 

 

 

 

förvaltning3

 

 

förvaltning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Strategisk

 

 

Kapital-

 

 

 

 

 

 

 

 

exponering

 

förvaltnings-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

& trading

 

 

system

 

 

 

 

Bild 20

Andra AP-fondens förvaltningsmodell 2014

Investeringsfilosofi

Förvaltningsmodellens byggpelare

 

 

 

Långfristiga

Två grundkällor till

beslut

~ 10 års sikt

värdeskapande:

 

 

Systematisk

 

 

exponering mot

 

 

riskpremier

 

 

Diversifiering

 

 

Dynamiskt

 

 

 

förhållningssätt,

 

 

 

med avseende

Aktiva beslut

 

 

på tidsvarierande

 

 

<1 års sikt

 

 

riskpremier och

 

 

 

 

 

nya strategier

 

Aktiv avkastning

 

 

Endast när

 

 

 

förutsättningarna

 

 

 

Extern vs intern

 

 

finns

 

 

 

förvaltning

 

 

 

 

Utvärdering

Fördelning av vikter mellan tillgångar och strategier som utgör fondens strategiska portfölj inom ramen för ALM (Asset-Liability-Model) analys

Fondens strategiska portfölj utvärderas på tidshorisonter om minst 10 år, medan ALM-studien har en tidshorisont på 30 år,

Förändringar av strategisk portfölj beslutas av styrelsen,

Implementeras till största del genom long-only positioner i tillgångsslag,

Fonden kan fatta beslut på kortare sikt inom ramen för den strategiska portföljen, men dessa beslut särskiljs ej från de långsiktiga besluten och tas också av styrelsen

Implementering av aktiva mandat sker företrädesvis genom long-only mandat men kapitallösa mandat förekommer också,

TAA (Tactical Asset Allokering) är en grupp (CIO, chefsstrateg, makroansvarig samt tillgångslagsansvariga) som träffas regelbundet för att besluta taktiska positioner (~3-12 månaders sikt) inom ramen för den aktiva riskbudgeten,

TAA-gruppens arbete kan också leda fram till förslag på förändringar i den strategiska portföljen om förändringar i de långsiktiga marknadsförutsättningarna bedöms motivera detta

28% av totalt kapital förvaltas genom externa förvaltare (25% 2013)

Fonden utvärderas utifrån två perspektiv

Strategiska portföljen på minst 10 års sikt med de avkastnings- antaganden som ligger till grund för ALM-analysen som jämförelse

Aktiva beslut på < 1 års sikt med strategiska portföljen som jämförelseindex

KÄLLA: Andra AP-fonden

32

234

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

41Från och med 2010 består TAA-gruppen av CIO, chefsstrateg, makroansvarig samt tillgångslagsansvariga

42Mandat som baseras på handel utan kapitalinsats, till exempel med derivatkontrakt eller finansiering av värdepappersköp genom belåning

43Andelen extern förvaltning ökade dock totalt sett under 2014 (från 25% till 28%), drivet av ökad allokering till ett antal externt förvaltade tillgångsslag, till exempel alternativa riskpremier, kinesiska A-aktier och alternativa krediter

44I den strategiska portföljen ökade allokeringen till alternativa tillgångar (från 17% till 19%) och aktier i tillväxtmarkander (från 9% till 11%), medan allokeringen till utländska aktier i mogna markander minskade (från 29% till 26%)

33

235

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

ANDRA AP-FONDENS RESULTAT 200145-2014

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

45Avser 1 juli 2001

46Nedbrytning av avkastningen är redovisade värden och adderar inte exakt ihop till avkastningen beroende på avrundningar samt eventuella periodiseringseffekter

47En högre kostnad för till exempel provisioner till externa förvaltare bör anses motiverad om det genererar en meravkastning som överstiger den ökade kostnaden (allt annat lika)

34

236

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 21

Andra AP-fondens totala avkastning 20011–2014

 

AP2

##

Kostnad5

 

 

Inkomstindex

Total nominell avkastning efter kostnader; Procent

 

##

 

 

AP2 målsättning2

för likvidportfölj3

 

 

 

Sharpekvot

 

 

 

 

 

Avkastning 20011–2014 per år

 

 

 

 

 

Genomsnittlig avkastning

 

 

17,6

18,5

 

20,4

 

 

 

 

 

 

 

 

12,8

 

13,3

 

13,1

 

 

 

 

 

 

11,4

11,0

12,7

 

 

 

9,4

 

 

 

 

 

 

6,0 3,1 6,2

7,1

3,0 6,2

 

 

 

4,0

 

 

 

 

2,2

5,8

-1,5

 

 

 

-2,1

 

0,17

0,18

0,17

0,17

 

 

 

 

 

 

 

 

-15,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-24,1

 

Genomsnittlig riskjusterad avkastning

Riskjusterad avkastning (sharpekvot4) 20011–2014 per år

 

(sharpekvot)

 

 

 

 

3,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1,8

1,7

 

 

 

 

1,8

 

 

2,0

2,36

2,57

 

 

 

 

 

 

1,5

 

 

1,3

 

 

 

 

 

 

1,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,1

neg.

 

 

 

 

0,1

neg.

 

 

neg.

 

 

 

0,5

0,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20011

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008 2009

2010

2011

2012

2013

2014

20011-14

2005-14

2010-14

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2,1

0,5

0,6

1,0

1 1 juli 2001 (för 2001 anges annualiserad avkastning)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 Andra AP-fondens genomsnittliga målsättning. 2013 var målsättningen 5% i real avkastning. Under 2001-2013 har målsättningen fluktuerat mellan 4,0 och 5,0% i real avkastning med en

genomsnittlig inflation på ~1,2%. Avkastningsmålet är justerat för att omfatta 96% av portföljen 2001-2008 och 100% av portföljen 2009-2014

 

 

 

3 Likvidportföljen inkluderar noterade tillgångsslag inkl. svenska och globala aktier, räntebärande tillgångar, samt overlaymandat

 

 

 

 

 

4 Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar, Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel 2001-10 och

2-årig svensk statsobligation 2011-13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) från 2013-12-31 för år 2014 för samt antagande om 260 handelsdagar

 

5 Provisions- och rörelsekostnad som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde)

 

6 Avviker från redovisad sharpekvot på 2,4 då fonden använt en annan riskfri ränta

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7 Avviker från redovisad sharpekvot på 2,6 för totalportfölj

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

KÄLLA: Andra AP-fonden; Försäkringskassan; McKinsey-analys

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bild 22

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Andra AP-fondens faktiska tillgångsallokering 20011–2014

 

Övrigt

 

 

Alternativa tillgångar

% av totala tillgångar Andra AP-fonden2,3; 100% = SEK miljarder

 

 

 

Räntebärande tillgångar

 

 

 

Aktier

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Differens

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Procentenheter

100% = 134

117

140

158

191

217

228

173

204

223

217

242

2654

294

20011–14

2013–14

-0,7

-2,5

Övrigt

4

0

4 0

3

0

3

1

4

0

5

0

5

0

2

2

2

2

4

2

 

 

 

 

(TAA etc.)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

10

11

12

 

16

19

+15,8

+3,3

Alt. tillgångar5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Räntor

35

36

36

36

37

39

35

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

35

34

33

35

 

31

33

-2,2

+1,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

33

Aktier i tillväxt-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

marknader

 

1

 

3

 

 

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

6

5

 

 

 

 

 

 

Utländska

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9

 

9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

aktier

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9

10

+10,4

+1,2

40

39

39

36

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(exkl. tillväxt-

34

 

 

34

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

31

 

 

 

 

 

 

 

 

 

marknader)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

33

29

28

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

28

28

30

28

-12,5

-2,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svenska aktier

21

19

20

21

21

20

20

16

18

20

14

11

11

10

-10,7

-1,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-1

 

 

 

20011

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

 

 

1

Avser 1 juli 2001; 2 Faktisk allokering den 31 december varje år

3

Tillgångsfördelning kan avvika från den redovisade fördelningen då terminsexponeringen summeras separat och ej som en del av tillgångsslagens marknadsvärden

4

Avviker med SEK 87 miljoner från det redovisade värdet, främst orsakat av periodiseringseffekter; 5 I alternativa tillgångar ingår sedan 2013 kinesiska A-aktier

KÄLLA: Andra AP-fonden; McKinsey-analys

35

237

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

ANDRA AP-FONDENS AKTIVA AVKASTNING 200148-2014

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

48Avser 1 juli 2001

49Från och med 2009 särredovisas implementeringseffekter och fondens strategiska portfölj har rörliga vikter, vilket gör att oönskade allokeringseffekter ej uppstår

36

238

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 23

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Andra AP-fondens aktiva avkastning 20011–2014

 

 

 

 

Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent2

 

 

 

 

 

 

 

 

Utveckling aktiv avkastning per år 20011– 2014

 

 

 

Total aktiv avkastning

Genomsnittlig3 aktiv avkastning

1,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2010-14: SEK 5,5 miljarder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1,2

 

 

1,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,8

 

0,5

0,5

 

 

0,6

 

 

 

 

0,2

0,2

 

 

 

 

 

0,2

0,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Historisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-0,2

 

 

 

 

 

 

utveckling av

-0,4

-0,5

-0,6

 

 

-0,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

den aktiva

 

 

 

 

 

 

-1,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

avkastningen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20011

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

20011-14

2005-14

2010-14

0,1

neg.

neg.

neg.

0,4

0,3

neg.

neg.

1,3

2,7

neg.

4,2

1,6

1,7

0,5

0,9

1,8

 

 

 

 

 

Informationskvot5

 

 

 

 

 

 

Informationskvot5

 

 

 

Aktiv avkastning per tillgångsslag 2014

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,2

 

0,5

 

0,0

0,5

 

 

0,4

0,2

0,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Definition

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

nedbrytning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

av aktiv

 

 

Utländska

 

Räntor

 

Kapitallösa

Svenska

Aktiv

Implem-

 

Relativ

avkastning

 

 

 

 

 

 

 

aktier

 

 

 

mandat

aktier

avkastning

enterings-

avkastning6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(GTAA)

 

 

 

 

 

effekter

 

 

 

 

0,8

-0,4

0,3

 

0,3

 

1,1

 

0,0

1,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Miljarder SEK

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Definition av aktiv avkastning AP2

2001-08:

Aktiv förvaltning inom tillgångsslag (exkl. alternativa investeringar)

Avkastning från overlaymandat

Allokeringseffekter (inkl. implementeringseffekter)

2009-14:

Aktiv förvaltning inom tillgångsslag (exkl. alternativa investeringar)

Avkastning från overlaymandat

1

1 juli 2001

2

Beräknas mot likvidportföljen som bas

3

Geometriskt snitt av den årliga aktiva avkastningen

4

Från 2009 och framåt redovisas aktiv avkastning endast på årsbasis (tidigare beräknades aktiv avkastning på dagsbasis)

5

Informationskvoten definieras som den aktiva avkastningen dividerat med fondens aktiva risk och visar hur mycket överavkastning som den aktiva förvaltningen gett. Annualiserad

 

informationskvot baserad på daglig avkastning och antagande om 260 handelsdagar

6

Fonden redovisar relativ avkastning, beräknat som den aktiva avkastning från förvaltningen justerat för implementeringseffekter, vilket inkluderar effekter från avvikelser mot den

 

strategiska portföljen, avvikelser i allokering mellan olika index inom tillgångsslag, resultat från valutaderivat samt likviditet som ej speglas i jämförelseindex

KÄLLA: Andra AP-fonden; McKinsey-analys

37

239

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

6.Grundläggande utvärdering av Tredje AP- fonden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

TREDJE AP-FONDENS FÖRVALTNINGSMODELL OCH

 

 

 

 

 

 

 

 

NYCKELHÄNDELSER 2014

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

50Avser 1 juli 2001

51Value at Risk (VaR), är ett riskmått som med en bestämd (vanligen 95% eller 99%) sannolikhet anger en portföljs maximala förlust under en specifik tidsperiod.

52Dynamic Asset Allocation

38

240

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bild 24

Beskrivning av Tredje AP-fonden 2014

Uppdrag och mål

Uppdrag

Förvalta fondkapitalet till största möjliga nytta för pensionssystemet genom att skapa en hög avkastning till en låg risknivå

Inte ta någon närings- eller ekonomipolitisk hänsyn

Ta miljö- och etikhänsyn i placeringsverksamheten, dock utan att ge avkall på det övergripande målet om hög avkastning

Marknadsvärde per riskklass 31 december 20142

100% = SEK 288 miljarder

Övrig exponering

Absolutavkastande strategier

Valuta

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Inflation

3

0

 

17

 

1

 

 

 

 

 

 

Mål

 

 

Långsiktig real avkastning om minst 4% per år samt kostnadseffektiv

Krediter 8

48 Aktier

förvaltning

 

 

Absolutavkastande strategier ska generera SEK 700 miljoner per år mätt över en rullande treårsperiod (VaR 100-150 miljoner)

Betaförvaltningen ska vara kostnadseffektiv (VD har satt ett mål

24

 

 

 

på 5 punkter över jämförelseindex, 3 månaders tracking error är

Räntor

 

 

 

0,1-0,3%)

 

 

 

 

 

 

 

 

Förvaltningsstrategi

Organisation

 

 

 

 

Fokus på totalportföljens förväntade avkastning och risk på

57 (53 år 2013) anställda

 

Styrelse

 

Compliance

absolutnivå, ingen uppdelning på statisk jämviktsportfölj och

varav 31 arbetar direkt med

VD

officer

medelfristiga relativa avvikelser

förvaltningen (30 år 2013)

 

 

 

 

Totalportföljens förväntade avkastning och risk anpassas dynamiskt

 

till det övergripande avkastningsmålet, utifrån både långsiktiga och

 

 

 

CIO

Kommunikation &

 

 

 

 

 

hållbara investeringar

 

 

medelfristiga prognoser

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Allokering till riskklasser istället för tillgångsklasser

 

 

Alternativa

 

Personal

 

 

 

Investering i absolutavkastande strategier helt separerad från beta-

 

 

investeringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

risk genom investering i kapitallösa mandat i overlay-strukturer

 

 

 

Chef för

 

CRO - Chef Affärsstöd &

 

 

54% (57% 2013) av kapitalet i externa beta-portföljen förvaltas semi-

 

 

kapitalförvaltning

 

Kontroll

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

passivt1, i övrigt förvaltas beta-portföljen passivt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Strategisk

 

Extern-

 

Backoffice

 

 

Risk

 

25% (28% 2013) extern förvaltning av beta-portföljen

allokering

 

förvaltning

 

 

 

 

 

Av fondens aktiva och kapitallösa mandat (alfa) har externa förvaltare

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Juridik

 

 

 

 

Beta-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

stått för 49% (53% 2013) av den aktiva risken

förvaltning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Alfaförvaltning

 

 

 

 

 

IT

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 Enhanced beta (förvaltningsstil som med små avvikelser från index (liten aktiv risk) försöker överträffa index-avkastning) 2 Summerar till 101% på grund av avrundning (valuta 2,6%; övrig exponering 0,6%)

KÄLLA: Tredje AP-fonden

39

241

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 25

Tredje AP-fondens förvaltningsmodell 2014

Investeringsfilosofi

Risktagande

Risktagande på de finansiella marknaderna ger över tid en positiv avkastning

Prognosförmåga

Med hjälp av strukturerad analys kan avkastning och risk på olika finansiella tillgångar prognosticeras

Riskspridning

Genom att diversifiera risktagandet kan den riskjusterade avkastningen höjas

Tidsdiversifiering

Genom att kombinera investeringsbeslut med lång, medellång respektive kort placeringshorisont, erhålls en högre, riskjusterad avkastning

Förvaltningsmodellens byggpelare

Långfristiga beslut (beta)

>5 års sikt

Medelfristiga beslut

1-5 års sikt

Aktiv (alfa) förvaltning (<1 år)

Extern vs, intern förvaltning

Utvärdering

Dynamisk allokeringsprocess (DAA) som inkluderar både lång- och medelfristiga beslut med löpande anpassning av totalportföljens förväntade avkastning och risk till det övergripande avkastningsmålet

Beslut implementeras genom investering i riskklasser

Beslut baseras på långsiktiga prognoser på olika riskklassers avkastnings- potential och risk, tillsammans med medelfristiga prognoser baserade på makroekonomisk analys samt marknadens värdering och riskaptit/sentiment

VD ges mandat att implementera och förvalta portföljens risk inom av styrelsen givet mandat uttryckt i exponeringsintervall per riskklass

Tre sätt att genomföra både långsiktiga och medelfristiga beslut beroende på vad som bedöms som mest effektivt

Placering i faktiska tillgångar inom betaförvaltningen (påverkar även betaförvaltningens jämförelseindex) och alternativa investeringar

Kapitallösa mandat genom overlay-strukturer inom dynamisk allokering

Placering i faktiska tillgångar inom dynamisk allokering

Investering i absolutavkastande strategier helt separerad från beta-risk genom investering i kapitallösa mandat i overlay-strukturer

54% (57% 2013) av kapitalet i externa beta-portföljen förvaltas semi-passivt1

25% extern förvaltningav betaportföljen (28% 2013)

Av fondens aktiva och kapitallösa mandat (alfa) har externa förvaltare stått för 49% av den aktiva risken (53% 2013)

Styrelsen ger fonden mandat uttryckt som risk- och exponeringsintervall per riskklass som rapporteras löpande till styrelsen

Ny integrerad utvärderingsmodell av den dynamiska portföljen uppdelad i fyra delar togs i bruk 2012

Fondens långsiktiga mål om 4% real avkastning per år i snitt

Jämförelse mot andra aktörer med liknande uppdrag

Långsiktig statisk portfölj över en konjunkturcykel

Intern kvalitativ utvärdering av allokeringsbeslut

1 Enhanced beta (förvaltningsstil som med små avvikelser från index (liten aktiv risk) försöker överträffa index-avkastning)

KÄLLA: Tredje AP-fonden

Bild 26

Översikt över Tredje AP-fondens riskklasstruktur

Likvid

Mindre likvid

 

 

 

 

 

 

 

AP3 total

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övrig

 

Absolut-

 

Aktier

 

Räntor

 

Krediter

 

Inflation

 

Valuta

 

 

avkastande

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

exponering

 

strategier

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sverige

 

Sverige

 

Bostäder

 

Realräntor

 

 

 

 

Försäkrings-

 

Intern

 

 

 

 

 

 

 

 

 

relaterade

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nordamerika

USA

Investerings-

Fastigheter

Volatilitet

Extern

grad

 

 

 

 

 

Europa

 

Europa

 

Hög-

 

Jordbruk

 

Riskpremie-

 

 

avkastande

 

 

strategier

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Japan

 

Storbritannien

 

Banklån

 

Skog

 

Makro

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Asien

 

Japan

 

 

 

Infrastruktur

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tillväxt- marknader

Life science

Onoterade aktier

KÄLLA: Tredje AP-fonden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40

242

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

TREDJE AP-FONDENS RESULTAT 200154-2014

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

53Förvaltning som försöker överträffa index med liten aktiv risk (små avvikelser från index)

54Avser 1 juli 2001

55Nedbrytning av avkastningen är redovisade värden och adderar inte exakt ihop till avkastningen beroende på avrundningar samt eventuella periodiseringseffekter

41

243

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bild 27

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tredje AP-fondens totala avkastning 20011–2014

 

 

 

AP3

 

##

Kostnad3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Inkomstindex

 

 

 

 

 

 

Total nominell avkastning efter kostnader; Procent

 

 

 

 

 

##

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AP3 målsättning2

för likvidportfölj4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sharpekvot

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avkastning 20011–2014 per år

 

 

 

 

 

15,7

17,8

 

16,4

 

14,1

13,7

 

 

 

 

11,1

9,6

9,0

10,7

 

 

 

5,0

 

 

 

-2,1

 

 

 

-2,5

 

0,12

 

 

 

 

 

 

-12,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-19,8

 

 

 

Riskjusterad avkastning (sharpekvot6) 20011–2014 per år

Genomsnittlig avkastning5

5,8 3,1 5,4

6,8 3,0 5,2

8,8

4,8

2,2

0,14

0,13

0,12

Genomsnittlig riskjusterad avkastning (sharpekvot)

 

 

 

 

3,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2,0

 

 

 

2,67

2,8

 

 

 

 

 

1,7

1,8

 

 

 

 

 

 

1,9

 

 

 

 

1,2

 

 

 

 

1,2

 

 

 

1,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,7

 

 

 

 

 

 

 

0,3

 

 

 

 

 

 

 

0,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

neg.

neg.

 

 

 

 

neg.

 

 

neg.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20011

02

03

04

05

06

07

08

09

10

11

12

13

2014

20011-14

2005-14

2010-14

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2,3

0,4

0,7

0,9

1

1 juli 2001,

2 Målsättning på 4,0% i real avkastning, Den genomsnittliga årliga inflationen under 2001-14 har varit ~1,2% baserat på inflationstakt mätt månadsvis från SCB

3

Provisions- och rörelsekostnad som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde)

4

Likvidportföljen exkluderar investeringar i onoterade aktier, fastigheter, jordbruk, skog, infrastruktur, konvertibler, divergerande strategier samt makro

5

Nominell avkastning sedan fondens start (2001-2014), senaste tio åren (2005-2014) samt senaste fem åren (2010-2014)

6

Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar, Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel 2001-10 och

 

2-årig svensk statsobligation 2011-13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) från 2013-12-31 för år 2014 för samt antagande om 260 handelsdagar

7

Beräknad sharpekvot avviker från redovisat värde på 2,8 för totalportföljen då fonden använder en annan riskfri ränta

KÄLLA: Tredje AP-fonden; Riksbanken; SCB; McKinsey-analys

56 En högre kostnad för till exempel provisioner till externa förvaltare bör anses motiverad om den genererar en meravkastning som överstiger den ökade kostnaden (allt annat lika)

42

244

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 28

Tredje AP-fondens faktiska tillgångsallokering 20011–2014

 

Övrigt

 

Alternativa tillgångar

% av totala tillgångar Tredje AP-fonden2; 100% = SEK miljarder

 

Räntebärande tillgångar

 

Aktier

Marknadsvärde baserad på tillgångsslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Differens

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Procent-

100% = 133 121 143 160 192 212

225 181 207 221 214 233 258 288

enheter

20011–14

Övrigt

3 0

0

4 0

4 0

3 0

4 0

6

3

4

1

0

0

0

0

0

+0,2

(TAA etc.)

 

 

 

 

 

 

 

7

13

16

~14 ~16

~18

~17

8

 

Alt. tillgångar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

18

+15,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Räntor

45

40

41

42

40

40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

41

 

34

~36 ~36 ~33 ~34

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

37

37

-8,0

Aktier i

0

0

0

0

0

3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

tillväxt-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

marknader

 

 

 

 

 

 

 

4

3

6

~6

~6

~6

~6

 

+3,6

Utländska

 

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

aktier

34

40

39

38

41

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(exkl, tillväxt-

39

 

 

 

30

~29 ~29 ~31 ~31

 

 

marknader)

 

 

 

 

 

 

 

36

33

30

-3,9

Svenska

18

16

16

17

15

13

 

 

 

13

~15 ~13 ~11 ~12

 

 

aktier

 

10

10

11

-7,1

 

 

 

 

 

 

 

20011

02

03

04

05

06

 

07

08

09

107

117

127

137

14

 

Marknadsvärde baserad på riskklasser

207

221

214

233

258

288 = 100%

1

0 1

0 1

0 5

0 1

0 3

Absolutavkast-

13

14

18

 

20

17

ande strategier

 

 

17

0

 

 

 

 

 

 

13

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övrig

 

 

 

 

14

 

13

 

11

 

8

 

exponering4

31

 

 

 

 

 

 

 

 

Inflation5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

16

 

12

 

 

 

14

 

24

 

Krediter6

 

 

 

 

 

 

15

 

 

 

 

 

55

 

55

 

54

 

 

 

54

 

 

 

Räntor6

 

 

 

 

51

 

 

48

Aktier

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20093

10

11

12

13

2014

 

1 1 juli 2001; 2 2010 skedde en övergång från tillgångsallokering till allokering enligt riskklass;

3 Allokering baserad på riskklass enligt 2010 års förvaltningsmodell

 

 

 

 

 

 

 

4 Inom övrig exponering ingår upparbetade resultat från valutaexponering, indexlänkade tillgångar, konvertibler, divergerande- och makrostrategier;

5 Inflation utgörs av

 

 

 

 

 

 

realränteobligationer samt investeringar i skog, jordbruk, infrastruktur och fastigheter; 6 Uppdelningen mellan räntor och krediter fastställdes under 2010, Krediter består huvudsakligen av

 

 

 

 

 

bostads- och företagsobligationer, För 2009 redovisas därför den sammanlagda allokeringen och för 2010 och framåt visas den uppdelade ; 7 Tillgångsallokeringen för 2010-2014 är

 

 

 

 

 

indikativ då en exakt konvertering av riskklasser till tillgångsklasser ej kan göras ; 8 Alternativa investeringar (18,3%) består av fastigheter (10,7%), private equity (4,6%) samt nya

 

 

 

 

 

 

strategier (3,0%) som i sin tur består av life sciences, hedge, agri, valuta och övrig exponering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

KÄLLA: Tredje AP-fonden; McKinsey-analys

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

TREDJE AP-FONDENS AKTIVA AVKASTNING 200157-2014

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

57 Avser 1 juli 2001

43

245

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bild 29

Tredje AP-fondens aktiva avkastning 20011–2014

Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent2

Utveckling aktiv avkastning per år 20011– 2014

Total aktiv avkastning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2,2

2010-14: SEK 5,0 miljarder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Historisk

0,2

0,5

 

 

1,3

 

 

 

 

0,44

 

0,94

0,44

0,44

 

 

 

 

 

 

 

0,04

 

utveckling av

 

 

-0,0

-0,0

 

-0,2

-0,3

 

 

 

 

 

 

 

den aktiva

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

avkastningen

 

 

 

 

 

 

 

-1,3

 

 

 

 

 

 

 

20011

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

 

0,1

0,5

neg.

neg,

2,3

neg.

neg.

neg.

3,5

n/a

n/a

n/a

n/a

n/a

 

 

 

 

 

 

Informationskvot5

 

 

 

 

 

 

Aktiv avkastning per tillgångsslag6 2014

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,4

 

0,4

 

 

 

 

 

0

 

0

 

0

 

0

 

 

 

 

 

Definition

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

och

 

Räntor

 

Utländska

Svenska

 

Aktier i

Total Beta-

Total

Total

 

nedbrytning

 

 

 

 

av aktiv

 

 

 

aktier

aktier

 

tillväxt-

förvaltning

absolut-

 

 

avkastning

 

 

 

 

 

 

 

marknader

 

 

avkastande

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

strategier

 

 

 

0,0

0,1

 

-0,1

0,1

 

0,1

 

1,1

 

1,1

 

Miljarder SEK

Genomsnittlig3 aktiv avkastning

0,3

 

0,4

 

0,4

20011-14 2005-14 2010-14

n/a

n/a

n/a

Informationskvot5

Definition av aktiv avkastning AP3

2001-09:

Aktiv förvaltning inom tillgångsslag (exkl, alternativa investeringar)

Avkastning från overlaymandat

Allokeringseffekter

2010-14:

Resultatet från absolutavkastande strategier

Avvikelsen från jämförelseindex för betaförvaltningen

Traditionell aktiv förvaltning bedrivs ej sedan 2010

1

1 juli 2001,

2 Beräknas mot likvidportföljen som bas,

3 Geometriskt snitt av den årliga aktiva avkastningen,

4 För 2010-2014 definieras procentuell årlig aktiv

 

avkastning som den aktiva avkastningen (beräknat som summan av den dagliga avkastningen) i förhållande till medel av ingående och utgående balans

5

Informationskvoten definieras som den aktiva avkastningen dividerat med fondens aktiva risk och visar hur mycket överavkastning som den aktiva förvaltningen gett, Annualiserad

 

informationskvot baserad på daglig avkastning och antagande om 260 handelsdagar,

6 Beräknas genom överavkastningen från jämförelseindex för varje tillgångsslag

KÄLLA: Tredje AP-fonden; McKinsey-analys

44

246

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

7.Grundläggande utvärdering av Fjärde AP- fonden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

FJÄRDE AP-FONDENS FÖRVALTNINGSMODELL OCH

 

 

 

 

 

 

 

 

NYCKELHÄNDELSER 2014

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

58Avser 1 juli 2001

59Asset Liability Management – analys för att komma fram till den bästa tillgångsfördelningen för fonden på 40-års sikt, Normalportföljen, givet hur pensionssystemets skulder och tillgångar förväntas utvecklas under denna period

45

247

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bild 30

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Beskrivning av Fjärde AP-fonden

Uppdrag och mål

Uppdrag

Fungera som buffert i pensionssystemet

Maximera avkastningen till låg risk

Inte ta någon närings- eller ekonomiskpolitisk hänsyn

Ta hänsyn till etik och miljö i placeringsverksamheten utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning

Mål

Fondens reala, det vill säga inflationsjusterade totala avkastning, ska uppgå till i genomsnitt 4,5% per år sett över lång tid

Genomsnittlig avkastning på strategisk förvaltning om 0,75% per år över en rullande femårsperiod

Genomsnittlig aktiv avkastning om 0,75% per år över en rullande treårsperiod

Förvaltningsstrategi

Avkastning skapas i tre integrerade steg

Normalportfölj (40 år) genom ALM för att reflektera bästa ”buy- and-hold” på 40 års sikt

Strategisk förvaltning (3-15 år) som delas in i makro- och faktorförvaltning

Taktisk förvaltning (<3 år) för aktiv förvaltning i globala & svenska aktier, Fi/FX och Aktieindex/Cross market

Utgångspunkt ska vara att fonden endast ska förvalta tillgångar aktivt då det finns goda förutsättningar att skapa överavkastning

Idag förvaltas 63% av den totala portföljen aktivt. Förutom globala aktiers alfa-förvaltning är den likvida aktiva förvaltningen intern

Avvägningen mellan intern och extern förvaltning görs med hänsyn till förväntad avkastning och kostnader, idag 31% externt

Marknadsvärde tillgångsallokering 31 december 2014

100% = SEK 295 miljarder

Strategiskt förvaltade

 

Övrigt

Svenska aktier

 

 

 

 

 

 

-2

 

 

11

 

 

 

 

 

 

 

 

tillgångar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

24

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

33 Globala aktier

 

34

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Räntebärande

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Organisation

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

VD

 

 

 

 

 

 

54 anställda (55 år 2013)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

varav 25 inom förvaltnings-

 

 

 

 

 

Juridik

 

organisationen (23 år 2013)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ägarstyrning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Administration

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Affärschef (CIO)

 

 

Riskkontroll

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svenska

 

Globala

 

Strategiska

Global

 

 

 

 

aktier

 

aktier

 

investeringar

makro

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Räntor

 

 

Valuta

 

Cross

 

 

Aktieindex

 

 

 

 

 

market

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

KÄLLA: Fjärde AP-fonden

36

46

248

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 31

Fjärde AP-fondens förvaltningsstruktur 2014

Normal-

Aktier

Statsobligationer

Duration

Valuta

 

40 år

portfölj

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Makro

 

 

 

 

 

 

 

Aktier

Statsobligationer

Duration

Valuta

Portfölj-skydd

 

 

Faktor

 

 

 

 

 

 

Strategisk

Riskkapital-

Fastigheter

Kreditobligationer

 

 

 

3-15 år

fonder

 

 

 

förvaltning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Små-och

Svenska

Högavkastande

 

 

 

 

 

medelstora

 

 

 

 

 

bolag

räntebärande

 

 

 

 

 

bolag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hållbarhet

Absolutavkastande

 

 

 

 

Taktisk

Globala

Svenska

Räntebärande

 

Valuta

Allokering

Upp till

förvaltning

aktier

aktier

 

3 år

 

 

 

 

KÄLLA: Fjärde AP-fonden

Bild 32

Fjärde AP-fondens förvaltningsmodell 2014

Investeringsfilosofi

AP4:s affärsfilosofi bygger på 4 hörnstenar:

Långsiktighet: tål volatilitet, fokus på hållbarhet

Transparens: enkla och tydliga lösningar

Individ före modell: individen skapar resultatet

Affärsmässighet, vad är bäst för pensionären?: högst avkastning till lägsta möjliga kostnad

Förvaltningsbeslut i tre steg

Tidsdiversifiering –

Fondens långa mandat utnyttjas genom nedbrytning av investeringshorisonten i tre tidsintervall. Långfristiga-, strategiska- samt taktiska beslut.

Aktiv eller passiv förvaltning – Fonden ska bara förvalta tillgångar aktivt när det finns goda förutsättningar att nå en positiv aktiv avkastning

Extern eller intern förvaltning – Valet styrs av förväntad avkastning och kostnader

KÄLLA: Fjärde AP-fonden

Förvaltningsmodellens byggpelare

Långfristiga beslut

>40 års sikt

Strategiska beslut

3-15 års sikt

Taktiska beslut

Upp till 3 års sikt

Aktiv vs. passiv Förvaltning

Extern vs. Int- ern förvaltning

Utvärdering

Normalportfölj baserad på ALM-analys med 40 års sikt

Sammansatt endast av index

Bestämmer den långsiktiga tillgångs- och valutafördelningen

Utgör jämförelseindex för den strategiska förvaltningen

Beslutas av styrelsen

Strategisk förvaltning med 3-15 år sikt baserad på medelfristig marknadsanalys och portföljanalys. Uppdelad i strategisk makroförvaltning och strategisk faktorförvaltning.

Makroförvaltningen tar aktiva positioner inom tillgångsslag som återfinns i normalportföljen såsom globala aktier, statsobligationer, duration och valutor. Sammansatt av index samt derivatpositioner.

Faktorförvaltningen tar aktiva positioner i tillgångsslag/riskklasser som i huvudsak inte återfinns i normalportföljen. Investeringarna är indelade i underportföljer såsom bland annat fastigheter, kreditobligationer, hållbarhet (miljö, etik och ägarstyrning) och riskkapitalfonder.

Strategiska portföljen utgör jämförelseindex för den taktiska förvaltningen

VD-mandat att frångå normalportföljen med 5,0% tracking error – alla strategiska förändringar rapporteras till styrelsen

Den taktiska förvaltningen med upp till 3 år sikt sker i likvida aktier, obligationer, derivat etc.

VD (eller den VD utser) beslutar om investeringar (2,5% tracking error från den strategiska portföljen)

Främsta bidraget från den taktiska förvaltningen 2014 från räntebärande

Förvaltningen sker genom aktiva eller passiva positioner.

63% av tillgångarna förvaltades aktivt (58% 2013)

31% av tillgångarna förvaltas externt (28% 2013), främst genom indexförvaltning av globala aktier

Fonden utvärderas utifrån tre perspektiv

Normalportföljen på 40 års sikt (utvärderas på lång sikt och sedan start)

Strategisk förvaltning på rullande 5 års perioder med normalportföljen som jämförelseindex

Taktisk förvaltning på rullande 3 års perioder med strategiska portföljen som jämförelseindex

36

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

47

249

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

FJÄRDE AP-FONDENS RESULTAT 200160-2014

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

60Avser 1 juli 2001

61Nedbrytning av avkastningen är redovisade värden och adderar inte exakt ihop till avkastningen beroende på avrundningar samt eventuella periodiseringseffekter

48

250

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bild 33

Fjärde AP-fondens totala avkastning 20011–2014

 

AP3

##

Kostnad3

 

Total nominell avkastning efter kostnader; Procent

 

 

 

för likvidportfölj4

 

 

Inkomstindex

##

Sharpekvot

AP3 målsättning2

Avkastning 20011–2014 per år

 

 

 

Genomsnittlig avkastning

 

16,8

16,8

21,5

 

 

 

 

 

 

 

16,4

15,6

 

 

 

10,5

10,5

10,5

10,9

11,2

 

6,0 3,1 5,9

7,7

5,7

 

 

 

 

 

2,2 5,3

 

2,4

 

 

 

3,0

-4,4

 

 

-0,7

0,107

0,12

0,10

 

0,10

 

 

 

 

-17,0

 

-20,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Genomsnittlig riskjusterad avkastning

Riskjusterad avkastning (sharpekvot5) 20011–2014 per år

(sharpekvot)

 

 

 

 

 

 

 

3,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2,66

2,5

 

 

 

 

 

1,7

1,5

 

 

 

 

1,9

 

 

1,8

 

 

 

 

1,2

 

 

 

 

 

 

 

1,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

neg

neg

 

 

 

 

0,0

neg

 

 

neg

 

 

 

 

 

 

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

13

2014

20011-14

2005-14

2010-14

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2,3

0,4

0,5

1,1

1

1 juli 2001,

2 Fjärde AP-fondens genomsnittliga målsättning är 4,5% real avkastning över en 10-årsperiod. Den genomsnittliga årliga inflationen under 2001-14 har varit ~1.2%

 

baserat på inflationstakt mätt månadsvis från SCB

3

Provisions- och rörelsekostnader som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde)

4

Likvidportföljen omfattar placeringstillgångar exkl. investeringar i alternativa tillgångar, inkl. PE och fastigheter, samt högavkastande räntebärande tillgångar

5

Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar, Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel 2001-10 och

 

2-årig svensk statsobligation 2011-13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) från 2013-12-31 för år 2014 för samt antagande om 260 handelsdagar

6

Beräknade sharpekvoter avviker från redovisade värden på 2,8 för totalportföljen samt 2,5 för likvidportföljen givet antagande om 260 handelsdagar (se not 5 för definition i denna rapport)

7

Kostnad skiljer sig från redovisat värde från fond på 0,11 givet skillnad i datum för beräkning av genomsnitt

KÄLLA: Fjärde AP-fonden; Riksbanken; SCB; McKinsey-analys

62 En högre kostnad för till exempel provisioner till externa förvaltare bör anses motiverad om det genererar en meravkastning som överstiger den ökade kostnaden (allt annat lika)

49

251

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 34

 

 

Övrigt

Fjärde AP-fondens faktiska tillgångsallokering 20011–2014

 

Alternativa tillgångar

 

 

 

% av totala tillgångar Fjärde AP-fonden2; 100% = SEK miljarder

 

Räntebärande tillgångar

 

Aktier

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Marknadsvärde baserad

Marknadsvärde baserad på tidigare förvaltningsmodell

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

på ny förvaltningsmodell

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Differens

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Procentenheter

 

 

 

 

100% = 132

 

114

 

136

 

152

 

180

 

201

 

207

 

165

 

196

 

213

210

230

260

 

295

20011–14

230 260 295

 

Övrigt

0

1

0

0

0

2

0

1

0

0

1

2

1

0

0

4

0

3

0 4

0 4

3 1

6

1

6

-2,5

1

1

 

Strate-

Fastigheter

3

3

2

2

 

2

2

2

1

 

1

 

2

2

5

 

3

+2,6

11

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

33

3

 

 

22

24

giska

Alt. till-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

+2,6

 

Invester-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

gångar

34

 

37

 

34

 

36

 

35

 

35

 

37

 

 

 

35

 

34

 

 

 

 

34

 

 

 

 

ingar4

exkl.

 

 

 

 

 

 

 

36

 

 

37

 

32

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

36

 

 

 

 

 

 

fastig-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

+0,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

heter

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

0

 

0

 

0

 

0

 

3

 

 

 

5

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

Räntor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

6

 

 

4

 

+4,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5

5

 

 

 

 

 

Aktier i

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

tillväxt-

38

 

 

 

 

 

 

 

42

 

40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

88

 

 

Taktisk

marknader

 

40

 

41

 

42

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

78

 

 

 

 

 

 

 

38

 

38

 

37

 

35

 

 

36

 

37

-1,5

 

78

Förvalt-

Utländska

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

33

32

 

 

 

 

ning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

aktier exkl.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

tillväxt-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

marknader

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svenska

24

 

19

 

20

 

19

 

20

 

20

 

19

 

18

 

18

 

19

18

18

19

 

19

-5,5

 

 

 

 

aktier

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-2

 

 

-2

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20011

 

02

 

03

 

04

 

05

 

06

 

07

 

08

 

09

 

10

11

12

13

2014

 

2012

13

2014

 

1

Avser 1 juli 2001,

2 Den faktiska allokeringen den 31 december varje år

3

Tillgångsallokeringen till fastigheter samt andra alternativa tillgångar 2012 är ej helt jämförbar med 2011 då fastighetsinvesteringar motsvarande SEK 900miljoner klassificerades om från

 

alternativa tillgångar

till fastigheter vid årsskiftet 2011/12

4

Omfattar fastigheter,

svenska strategiska aktier, aktier i tillväxtmarknader, private equity, ESG-investeringar, absolutavkastande strategier, högavkastande räntebärande

KÄLLA: Fjärde AP-fonden; McKinsey-analys

FJÄRDE AP-FONDENS AKTIVA AVKASTNING 200163-2014

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

67 Avser 1 juli 2001

50

252

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 35

Fjärde AP-fondens aktiva avkastning 20011–2014

Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent2

Utveckling aktiv avkastning per år 20011– 2014

Total aktiv avkastning

 

Genomsnittlig3 aktiv avkastning

 

2010-14: SEK 6,0 miljarder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1,4

0,8

 

1,0

 

0,7

 

 

0,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,5

 

 

Historisk

0,1

 

 

 

0

 

 

 

 

0,2

 

0

0,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

utveckling av

 

 

-0,3

-0,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

den aktiva

 

 

 

-0,5

 

-0,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

avkastningen

 

-1,1

 

 

 

 

-1,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20011

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

20011-14

2005-14

2010-14

 

0,1

neg.

neg.

neg.

0,0

neg.

neg.

neg.

3,0

2,6

0,5

2,3

2,0

2,9

0,0

0,3

1,8

 

 

 

 

 

 

 

Informationskvot4

 

 

 

 

 

 

Informationskvot4

 

 

Aktiv avkastning per tillgångsslag 2014

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,3

 

 

0,1

 

 

 

0

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Definition

 

0,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

nedbrytning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

av aktiv

Räntebärande

Globala

 

Svenska

 

Valuta

Allokering

 

Total

avkastning

 

 

 

 

tillgångar

aktier

 

aktier

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1,1

 

0,5

-0,2

0,0

 

0,0

1,4

 

Miljarder SEK

Definition av aktiv avkastning AP4

2001-07:

Förvaltning inom noterade tillgångsslag

Avkastning från overlaymandat5

Allokeringseffekter

2008-11 (tydligare aktiva mandat):

Förvaltning inom noterade tillgångs- slag med investeringshorisont 0-1 år

Avkastning från overlaymandat5

2012-14:

Resultat från den taktiska förvaltningen:

Förvaltning inom tillgångsslag med investeringshorisont upp till 3 år

Avkastning från overlaymandat5

1

1 juli 2001

2

Beräknas mot noterade tillgångar som bas 2001-11. Från och med 2012 beräknas den aktiva avkastningen mot den taktiska portföljen som bas

3

Geometriskt snitt av den dagliga aktiva avkastningen

4

Informationskvoten definieras som den aktiva avkastningen dividerat med fondens aktiva risk och visar hur mycket överavkastning som den aktiva förvaltningen gett. Annualiserad

 

informationskvot baserad på daglig avkastning och antagande om 260 handelsdagar

5

Utgörs av aktiv valutaförvaltning samt taktisk allokering

KÄLLA: Fjärde AP-fonden; McKinsey-analys

51

253

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

8.Grundläggande utvärdering av Sjätte AP- fonden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SJÄTTE AP-FONDENS FÖRVALTNINGSMODELL OCH

 

 

 

 

 

 

 

 

 

NYCKELHÄNDELSER 2014

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

64Enligt styrelsens tolkning av lagstadgat mandat

65Sjätte AP-fondens definition på venture capital-bolag är företag som vid investeringstidpunkten har en årlig omsättning på under SEK 200 miljoner och som har negativt kassaflöde alternativt behöver tillförsel av ägarkapital för fortsatt tillväxt

52

254

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

53

255

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 36

Organisation

 

 

 

Styrelse

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

VD

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hållbarhet, IT,

 

 

 

 

Assistent

 

 

administration

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Juridik

 

 

 

 

Investeringskommitté

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommunikation

 

 

 

 

Etikkommitté

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ekonomi, business

 

 

 

 

Nominerings- och

 

 

control

 

 

 

 

ersättningskommitté

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Värderingskommitté

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Företagsinvesteringar

 

 

 

 

Fondinvesteringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

RESULTAT FÖR SJÄTTE AP-FONDENS TOTALA PORTFÖLJ 1997-2014

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

66Inkluderar från och med 2012 även noterade småbolag

67Fondens resultat 2014 påverkas av nedskrivningar om SEK 20 miljoner (SEK 118 miljoner 2013)

68Jämförelsen försvåras då detta i praktiken innebär att Sjätte AP-fonden behöver hålla en likviditetsreserv

54

256

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bild 37

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Portföljutveckling Sjätte AP-fonden 1996–2014

 

 

 

 

 

 

genomsnittligt förvaltat kapital2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x Totala kostnader som andel av

 

 

 

 

Totala tillgångar Sjätte AP-fonden1; SEK miljarder

 

 

 

 

 

 

 

 

Procent

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fondkapital 2012 -2014

 

 

 

 

 

 

Utveckling av fondkapital per år 2001 2012 enligt tidigare definition

 

 

 

 

 

 

 

enligt ny definition3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

23,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

22,1

0

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

19,9

 

20,2

 

20,2

 

rörelsekapital

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

19,6

 

18,2

 

 

 

6,4

Likviditets-

 

 

 

19,0

18,6

 

 

 

 

 

 

 

0,0

18,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2,6

 

-0,4

 

 

Likviditets-

 

7,1

 

förvaltningen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

17,2

 

 

1,2

4,9

 

 

 

 

 

 

 

16,8

 

 

 

 

16,4

 

 

6,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

portfölj4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15,1

2,1

 

0,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

12,7

13,9

2,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6,3

Fond-

 

11,4

12,3

 

 

 

11,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

investeringar

10,4

 

 

14,7

10,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5,9

 

 

 

16,3

 

5,5

5,5

 

 

 

 

 

19,9

 

 

 

5,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

18,6

 

 

Inves-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6,0

 

 

 

 

17,1

15,9

 

17,3

 

 

 

 

 

 

 

11,2

 

 

 

 

 

 

15,1

 

 

15,4

teringsver-

 

 

 

 

10,4

10,9

 

 

 

 

 

 

12,8

 

 

 

 

 

 

 

ksamheten

 

 

10,8

Företags-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8,0

9,0

investeringar

 

 

 

 

 

6,1

5,6

7,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,4

1,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1996

97

98

99

00

01

02

03

04

05

06

07

08

09

10

11

20125

 

2012

13

2014

 

0,04

0,32

0,53

0,72

0,67

0,89

1,08

1,37

1,14

0,91

0,93

0,97

0,80

0,84

0,88

0,74

 

 

0,71

0,57

0,53

 

1

AP6 redovisningsprinciper inom tillgångsslaget Private Equity: i) värdering görs vid årets utgång som inkluderar kvartal fyra, ii) försiktiga värderingsprinciper av direktinvesteringar i

 

onoterade tillgångar samt kostnadsfört samtliga tillgångsförda kostnader (inklusive förvaltningskostnader) och därmed införlivat dessa i resultatet

2

Totala kostnader enligt definition i fondens årsredovisning; externa management fees redovisas som del i anskaffningsvärdet

3

Enligt den nya definitionen redovisas fond- och företagsinvesteringar separat. Noterade småbolag redovisas som en del av likviditetsförvaltningen. Sedan 2014 ingår även hedger i

 

investeringsverksamheten vilka tidigare tillhört internbanken

4

Sedan 2003 internbanken. I internbanken ingår förutom kreditutnyttjande även korta tillgångar/skulder samt eventuellt övrigt kapital som inte är klassificerat att ingå i

 

investeringsverksamheten. För år 2014 ingår noterade småbolag 25%, räntebärande papper 72% och likvida medel 3% i likviditetsportföljen

5

Redovisas enligt tidigare definition för jämförbarhet med historisk utveckling

KÄLLA: Sjätte AP-fonden; McKinsey-analys

55

257

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 38

Resultat Sjätte AP-fondens totala portfölj

Genomsnittlig årlig avkastning efter totala kostnader; Procent

 

 

2014

 

 

 

2010-2014

 

 

2005-2014

 

 

 

1997-2014

 

 

AP6

 

 

 

 

 

 

 

 

5,3

 

 

 

 

 

 

5,4

 

 

 

 

 

 

4,6

 

 

 

 

 

 

6,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avkastnings-

 

 

 

 

 

19,5

 

 

 

 

 

14,7

 

 

 

 

 

13,6

 

 

 

 

 

12,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

mål1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avkastnings-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

mål enl.

 

 

5,0

 

5,5

 

 

 

6,2

 

 

 

7,0

 

 

tidigare mål-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

sättning2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Inkomst-

 

0,5

 

 

 

 

 

2,2

 

 

 

 

 

3,0

 

 

 

 

 

2,9

 

 

 

index

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Noterade

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Externa

svenska

 

 

 

 

9,1

 

 

 

 

 

11,5

 

 

 

 

12,0

 

 

 

 

11,2

index

mellan-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

stora bolag3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Noterade

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

svenska små-

 

 

 

 

 

19,7

 

 

16,8

 

 

16,4

 

N/A

 

bolag4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 Nytt avkastningsmål sedan 2012: SIX Nordic

200 Cap GI (gamla SHB Nordix All-Share) + riskpremie om 2,5% baserat på fondens riskprofil och kassaallokering

2 Baserat på den målsättning som användes 2003-11: 4,5 % plus reporänta. Före 2003 var målet ett börsindex. Under 2014 var reporäntan 0,47%, under 2010-2014 var reporäntan 1,03%, under 2005-2014 var reporäntan 1,73% samt under 1997 var reporäntan 2,53%

3 Total avkastning för MSCI Swedish Mid cap (för svenska mellanstora bolag) 4 Total avkastning för MSCI Swedish Small cap (för svenska småbolag)

KÄLLA: Sjätte AP-fonden; McKinsey-analys

RESULTAT FÖR SJÄTTE AP-FONDENS INVESTERINGSVERKSAMHET 1997-2014

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

56

258

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bild 39

Resultat Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet1

 

 

 

 

 

 

Företagsinvesteringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

IRR (efter externa kostnader); Procent

#

Andel av den totala investerings-

 

Fondinvesteringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

verksamheten 2014

 

 

 

 

 

 

Total fond- och företagsinvesteringar

 

2014

 

 

 

 

 

 

2010-2014

 

 

 

 

2005-2014

 

 

 

 

 

 

1997-2014

 

 

 

 

Buyout

58

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8,7

 

 

 

 

 

9,7

 

 

 

 

 

15,2

3,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

29

 

 

 

16,0

 

 

 

 

 

15,1

 

 

 

 

 

 

 

 

19,7

 

 

 

14,9

Venture

5

 

 

 

8,0

-21,9

 

 

 

 

 

-17,1

 

 

 

 

 

 

 

-17,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7

 

 

 

9,1

 

 

 

5,9

-3,7

 

 

 

 

 

 

-3,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

63

 

3,6

 

 

 

0,8

 

 

 

 

3,7

 

 

 

 

4,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Total investerings-

37

 

 

 

 

14,4

 

 

 

 

12,8

 

 

 

 

9,1

 

 

 

7,5

verksamhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

 

7,5

 

 

5,0

 

 

 

6,0

 

 

 

 

5,7

Avkastningsmål2

 

 

 

 

 

 

 

14,7

 

 

 

 

 

 

13,6

 

 

 

12,3

 

 

19,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 Från och med 2012 inkluderas endast investeringar i företags- samt fondinvesteringar (ej noterade småbolag) i investeringsverksamheten. Den historiska analysen utgår ifrån denna definition (noterade småbolag är ej inkluderade)

2 Nytt avkastningsmål sedan 2012: SIX Nordic 200 Cap GI (gamla SHB Nordix All-Share) + riskpremie om 2,5% baserat på fondens riskprofil och kassaallokering

KÄLLA: Sjätte AP-fonden; McKinsey-analys

57

259

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

9.Grundläggande utvärdering av Sjunde AP-fonden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SJUNDE AP-FONDENS FÖRVALTNINGSMODELL OCH

 

 

 

 

 

 

NYCKELHÄNDELSER 2014

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

69Net Asset Value

70Flytt av kapital skedde den 21 maj och 22-23 maj var ej handelsdagar

71Till följd av en lagändring (på förslag av regeringen)

72Inkomstpensionen har därmed en låg risk

58

260

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bild 40

Beskrivning av Sjunde AP-fonden 2014

Uppdrag och mål

Uppdrag

AP7 förvaltar sedan november 2000 förvalsalternativet i premiepensionssystemet:

Premiesparfonden fram till den 21 maj 2010

AP7 SÅFA (som är en kombination av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond) sedan den 24 maj 2010

AP7 tillhandahåller ytterligare 3 fondportföljer samt AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond

Fondmedlen skall, vid vald risknivå, placeras så att långsiktigt hög avkastning uppnås

Andel av kapitalet i premiepensionssystemet (31 december 2014)

100 % = SEK 759 miljarder

AP7 Aktiefond

31

Mål

Styrelsen i AP7 fastställer avkastningsmålen för respektive fond

AP7 SÅFA; Avkastningen ska minst motsvara genomsnittet för fonderna i premiepensionssystemet

AP7 Aktiefond: Överträffa jämförelseindex1

AP7 Räntefond: Följa jämförelseindex (HMT74)

Mål för aktiv avkastning i 3 delar: taktisk allokering, alfamandat, PE

67

2

AP7 Räntefond

 

Övriga Fonder

 

 

Förvaltningsstrategi

Grundfilosofin för AP7 är passiv förvaltning

Två av AP7:s ledstjärnor är

Stordriftsfördelar (AP7 har endast 2 underliggande fonder: AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond)

Hänsyn till den totala statliga pensionen (innebär att AP7 har en hög risk och använder en hävstång för ökad aktieexponering)

AP7 Aktiefond:

Global inriktning (97 % globala aktier)

Hävstång (USD-finansierad) som innebär en strategisk aktieexponering på 150 % (150 % MSCI World Index)

Aktiv förvaltning på utvalda marknader (fokus på kort till medellång sikt)

AP7 Räntefond:

Främst svenska ränterelaterade instrument med låg kreditrisk

Genomsnittlig räntebindningstid normalt 2 år

Extern förvaltning: ~96% (AP7 Aktiefond) 0% (AP7 Räntefond)

Aktiv förvaltning: ~10% (AP7 Aktiefond), 0% (AP7 Räntefond)

Organisation

23 anställda (19 år 2013) varav 7 inom förvaltningen (5 år 2013)

 

 

 

 

 

 

 

VD

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Compliance

 

 

 

 

 

 

Kommunikation

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ägarstyrning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

CRO

 

 

 

 

 

 

 

HR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Chef

 

 

 

 

 

 

 

Chef

 

 

 

 

 

Förvaltning

 

 

 

 

 

 

Administration

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Strategisk

 

 

 

 

 

Middle

 

Back

 

IT

 

Ekonomi

 

Kontors

Portfölj

 

 

 

 

 

Office

 

Office

 

 

 

service

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Alfa

 

Beta

 

Risk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 Det benchmark som används består av 1 x MSCI World (omräknat i SEK) + 0,5 x MSCI World (i USD) samt justering för finansiering av hävstång

KÄLLA: Sjunde AP-fonden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

731 x MSCI World (omräknat i SEK) + 0,5 x MSCI World (i USD) samt justering för finansiering av hävstång

74Högre risk möjliggör en högre förväntad avkastning över tid

59

261

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SJUNDE AP-FONDENS RESULTAT 2001-2014

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

75 Avsteg från den strategiska hävstången på 50%

60

262

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bild 41

Utveckling av det totala kapitalet i premiepensionssystemet 2000–2014

Andel av det totala kapitalet i premiepensionssystemet per 31 december3

Procent; 100% = SEK miljarder

 

AP7 Aktiefond (PSF) AP7 Räntefond (PVF)

 

Övriga fonder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förändring

100% = 53

65

59

94

125

192

267

308

230

340

3465

 

408

393

471

602

759

2013–14, %

 

 

Premiespar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AP7

 

 

 

 

 

 

Fonden

 

 

29,5

29,3

31,5

31,8

32,2

30,2

29,5

28,4

27,2

26,4

25,53

25,5

25,0

25,2

28,1

31,1

 

(PSF)

 

 

 

 

 

 

Aktiefond

 

 

 

 

+3,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AP7 Ränte-

 

 

 

 

 

Premievals-

 

 

1,1

1,0

 

 

 

0,9

0,9

0,9

0,7

0,7

0,73

1,5

1,7

1,9

2,1

 

 

Fonden

 

 

1,0

1,0

1,0

 

 

fond

 

 

 

2,3

 

(PVF)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

+0,2

Övriga

 

 

69,4

69,7

67,5

 

 

68,9

69,6

70,8

72,1

72,9

73,8

Övriga

73,0

73,3

72,9

69,8

 

 

 

 

67,2

66,9

fonder

66,6

 

fonder1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-3,2

Kostnader

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kostnader

 

 

 

 

 

 

Baspunkter

 

 

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

20105

Baspunkter

20104

2011

2012

2013

2014

 

Premie-

FK

2

n/a

17

16

16

15

15

15

15

15

15

n/a

AP7

15

15

15

14

12

 

sparfonden

 

Aktiefond

 

Premie

FK

2

n/a

27

25

25

32

30

29

18

15

15

n/a

AP7

9

9

9

8

5

 

valsfonden

 

Räntefond

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Faktisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

kostnad i

N/A

 

15

11

10

8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

förhållande

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

till kapital6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 ~850 valbara fonder per 31 december 2014,

 

2 FK: förvaltningskostnader; 3

För 2010: 21 maj 2010

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4 31 december 2010;

5 31 maj 2010; 6 Kapital för aktiefond och räntefond 31 December 2014

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

KÄLLA: Sjunde AP-fonden; Pensionsmyndigheten; Försäkringskassan; McKinsey-analys

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

61

263

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

Bild 42

Utveckling för Sjunde AP-fondens nya förvaltningsmodell 24 maj 2010 – 31 dec 2014

Årlig avkastning; procent

 

 

 

 

 

 

 

Utveckling för AP7s

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

förvals-alternativ mot

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2014

 

Premiepensions-index9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utveckling för Sjunde AP-fondens nya förvaltningsmodell mot benchmark

 

 

2001-2014

 

 

 

 

2010-20148

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Benchmark

 

 

 

 

 

 

Byggstensfonder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Antal

 

253,24

 

235,74

 

 

 

 

 

17,54

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

~3,150,0002

 

~35,0002

 

 

 

 

 

~5,0002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

sparare

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 Fondförmögenhet den 31 december 2014;

2 31 december 2014. Avser de sparare som aktivt valt att investera hela eller delar av sin portfölj i en av byggstensfonderna (investeringar via

 

 

 

 

 

Såfa och statens fondportföljer ej inkluderade); 3 I SEK men ej valutasäkrat; 4

Övrigt kapital investerat via Försiktig, Balanserad och Offensiv; 5 HMSC13 för 2010 och HMT74 för

 

 

 

 

 

2011; 6 AP7:s benchmark för AP7 Aktiefond kommer ett normalår bestå av 1 x MSCI ACWI (i SEK) + 0,5 x MSCI ACWI (i USD) samt justering för finansiering av hävstång. För 2010 är

 

 

 

 

 

benchmark anpassat för hävstångens successiva uppbyggnad under året;

7

Utgörs av PSF jan 2001-maj 2010 och Såfa maj 2010-dec 2014;

8 Geometriskt snitt av den årliga

 

 

 

 

 

avkastningen 24 maj 2010-31 dec 2014; 9 Genomsnittlig avkastning för fonderna i premiepensionssystemet (exklusive AP7:s produkter);

10

SÅFA bestod den 30 december 2014 av

 

 

 

 

 

93,1% AP7 Aktiefond och 6,9% AP7 Räntefond; 11 Genomsnittlig avkastning för premiepensionsindex justerat för avgifter och rabatter;

12

Utgörs av PSF jan 2001-maj 2010 och Såfa

 

 

 

 

 

maj 2010-dec 2014, justerat för avgifter och rabatter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

KÄLLA: Sjunde AP-fonden; Pensionsmyndigheten; AP7 Årsredovisning; McKinsey-analys

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

76Premiesparfonden jan 2001-maj 2010 och Såfa maj 2010- dec 2014

77Rabatterna är baserade på data över historiska förvaltningsavgifter och rabattnivåer från Pensionsmyndigheten. Genomsnittlig förvaltningsavgift för premiepensionsindex 2002 har approximerats genom medelvärdet av förvaltningsavgifterna för 2001 och 2003

78Rabatten har under denna period varit 61,3% för premiepensionsindex och 14,7% för Såfa Premiesparfonden jan 2001-maj 2010 och Såfa maj 2010- dec 2014

79Rabatten har under denna period varit 65,1% för premiepensionsindex och 0% för Såfa Premiesparfonden jan 2001-maj 2010 och Såfa maj 2010- dec 2014

62

264

Skr. 2014/15:130

Bilaga 9

SJUNDE AP-FONDENS AKTIVA AVKASTNING 2001-2014

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bild 43

Aktiv avkastning AP7 24 maj 2010 – 31 dec 2014

2014 2010-20142

AP7 total aktiv avkastning6

Hävstång1 i AP7 Aktiefond

Baspunkter

Procent

41

AP7 Aktiefond

-9

-3

AP7 Räntefond3

-38

AP7 Aktiefond – årlig avkastning taktisk

 

allokering och alfaförvaltning, SEK miljoner

XX Mål4

Absolutavkastande

 

 

 

 

335

 

 

 

 

alfaförvaltning

 

 

 

98

275

 

 

 

 

 

 

 

 

Taktisk allokering

-19

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

955

500

 

 

 

 

70 %

60 %

50 % 40 %

30 %

 

 

 

Från fondens start

 

 

 

 

 

 

(24 maj 2010) ökade den

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20 %

 

 

 

strategiska hävstången

 

 

 

 

 

 

inklusive dynamisk hävstång

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

successivt för att uppnå den

 

10 %

 

 

 

långsiktiga strategiska

 

 

 

 

 

 

 

exponeringen på 50%

 

 

 

0 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

May-

Dec-

Dec-

Dec-

Dec-

Dec-

2010

2010

2011

2012

2013

2014

1

Inkluderar strategisk samt dynamisk hävstång. 31 dec 2014 var den strategiska hävstången ~49.2% (exponering SEK ~116 miljarder). Den dynamiska hävstången var vid samma tidpunkt

 

~0.0% (exponering SEK ~3 miljoner).

2

Geometriskt snitt baserat på skillnaden mellan den årliga avkastningen för aktie- eller räntefonden samt respektive benchmark. Ett aritmetiskt snitt ger -10 bps för AP7 Aktiefond samt -35

 

bps för AP7 Räntefond

3

AP7 Räntefond förvalts passivt sedan början av 2012. Negativ avvikelse mot jämförelseindex 2010-2014 till följd av att jämförelseindex ej gick att replikera fullt.

4

Absolutavkastande alfaförvaltning har ett årligt avkastningsmål medan den taktiska allokeringen utvärderas i genomsnitt över en 5-årsperiod

5

Mandatet infördes under 2012, den genomsnittliga avkastningen om SEK 95 miljoner gäller för perioden 2012-2014

6

Aktiv avkastning före kostnader. Fonden har under 2014 ändrat definitionen på aktiv avkastning i AP7 Aktiefond till att inkludera även PE och kassa. Motsvarande justering har gjorts vid

 

beräkning av aktiv avkastning för tidigare år.

KÄLLA: Sjunde AP-fonden; McKinsey-analys

80 Räntefonden förvaltas passivt sedan 2012. Negativ avvikelse från jämförelseindex till följd av att jämförelseindex ej gick att replikera fullt ut

63

265

Skr. 2014/15:130

266

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 maj 2015

Närvarande: Statsministern S Löfven, ordförande, och statsråden

Å Romson, Y Johansson, M Johansson, I Baylan, K Persson, S-E Bucht, I Lövin, Å Regnér, M Andersson, A Ygeman, A Johansson, M Kaplan, A Bah Kuhnke, A Strandhäll, A Shekarabi, G Fridolin, G Wikström,

A Hadzialic

Föredragande: statsrådet M Andersson

Regeringen beslutar skrivelse Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2014