Sverige har alla förutsättningar för tillväxt med de gröna näringarna som växtkraft i Skåne. Här finns bördig åkermark som ger en naturlig tillgång till högkvalitativa råvaror, ett milt klimat och ett bra geografiskt läge. För att ta tillvara på dessa möjligheter bör det finnas satsningar på ett konkurrenskraftigt jordbruk, en växande turistnäring och en stark livsmedelsindustri som gynnar hela landet.
Vi ser att det finns ett antal moln på den skånska himlen som behöver skingras för önskad utveckling. Det gäller framförallt skånska och svenska lantbrukares konkurrenskraft jämfört med sina konkurrenter i resten av EU. Svenska myndigheters tolkningar och implementeringar av beslut som fattas på EU-nivå kan få konsekvenser för svenskt jordbruk om de inte är samstämmiga med resten av EU. Ett sådant exempel är Kemikalieinspektionens beslut om att stoppa användningen av vissa substanser tidigare i Sverige än vad motsvarande myndigheter gör i andra länder. Att alltid ligga i framkant och inte gå i takt med övriga länder kan leda till konkurrensnackdelar för svenska företagare inom de gröna näringarna. Därför vore det välkommet om det tydliggörs vilka kostnadsdrivande svenska lagar, skatter och regler som finns och som minskar svensk och skånsk livsmedelsproduktions konkurrenskraft. Långsiktigt är även en avreglering och marknadsanpassning av jordbrukspolitiken inom hela EU något vi vill eftersträva.
Utöver framgångsrika lantbruksföretag finns ett stort behov av en framgångsrik livsmedelsindustri. Skånes geografiska läge ger utomordentligt goda förutsättningar för en sådan utveckling och tillväxt, inte bara för att producera livsmedel utan också för att säkerställa en ökad livsmedelssäkerhet. Skånes Livsmedelsakademi, Lantbruksuniversitetet på Alnarp och flera stora livsmedelsaktörer från trakten är exempel på starka drivkrafter för skånsk livsmedelsproduktion. På längre sikt måste också produktiviteten öka inom livsmedelsproduktionen. På politisk nivå innebär detta att arbetet med minskat regelkrångel och lättad administrativ börda bör fortgå, såväl på EU-nivå som i den nationella tillämpningen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik.
Andelen småskalig produktion ökar på marknaden, likaså efterfrågan på lokalt producerade varor. Småskalighet är en del av landsbygden och därför bör de gemensamt med annat företagande därför fortsätta ges möjligheter att verka och utvecklas, inte minst inom gårdsförsäljning där såväl livsmedel som alkoholhaltiga drycker bör övervägas att ses över.
Skånsk landsbygd som bostadsort och arbetsplats
För att öka bosättningen på landsbygden bör det ske en kontinuerlig social utveckling. Nytänkande och alternativa verksamheter är många gånger avgörande och bör därför uppmuntras. Landsbygden har plats för fler än enbart lantbrukare och fritidsboende.
Livsmedel och turism är ett exempel på ett område där stor utvecklingspotential finns. Genom att göra det enklare att starta och driva företag, även på landsbygden, kan vi skapa fler möjligheter för människor att såväl leva som verka på landsbygden. Satsningar som ”Sverige – det nya Matlandet” välkomnas då det stimulerar näringslivet och turismen på landsbygden, och vi ser gärna att detta arbete fördjupas.
Företagande på landsbygden kopplar samman besöksnäring, odling, försäljning och möjligheten till att bo på lantgård, att övernatta på vandrarhem eller bed- and breakfast till en helhet. Det skapar i sin tur möjligheter till fler arbetstillfällen inom såväl kvalificerade som okvalificerade jobb. Inte minst unga har en potential till att ta ett steg in på arbetsmarknaden via de gröna näringarna. Företagen inom de gröna näringarna vill också satsa, utveckla sina verksamheter och anställa fler. Men många lever i dag också med små marginaler och ekonomin är därför skör samt att de konkurrerar med en tuff internationell marknad. Detta gör att politiska beslut som påverkar jobben slår hårt och skapar osäkerhet. Därför krävs långsiktiga spelregler med låga trösklar för att anställa så att det fortsatt går att bedriva verksamhet med tillförsikt om utveckling utanför städerna för våra unga och för arbetstillfällen.
För en levande landsbygd är det också önskvärt med en väl utbyggd infrastruktur. Människor bör ha samma möjligheter att leva och verka på landsbygden som i en tätort. Därför är bland annat den fortsatta bredbandsutbyggnaden en viktig del av utvecklingen på skånsk landsbygd. Med rätt incitament och förutsättningar har Skåne stor potential att ge ett betydelsefullt bidrag till Sveriges fortsatta utveckling av företagande inom de gröna näringarna och en aktiv landsbygdsutveckling.
.
|
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) |
|
|
Tobias Billström (M) |
Thomas Finnborg (M) |
|
Anders Hansson (M) |
Jonas Jacobsson Gjörtler (M) |
|
Olof Lavesson (M) |
Maria Malmer Stenergard (M) |
|
Gunilla Nordgren (M) |
Patrick Reslow (M) |
|
Ewa Thalén Finné (M) |
Hans Wallmark (M) |
|
Boriana Åberg (M) |
Anette Åkesson (M) |