Ensamstående ofrivilligt barnlösa kvinnor i Sverige har inte samma möjligheter som andra kvinnor att få barn. Endast kvinnor som är gifta eller sambor har möjlighet att bli inseminerade inom svensk sjukvård.
Många ensamstående kvinnor längtar efter barn och många har redan i dag barn. Medan vissa väljer att ansöka om adoption känner andra en stark längtan efter att bära och föda ett barn. De allra flesta ensamstående kvinnor som väljer att försöka få barn på egen hand har tänkt igenom frågan mycket noggrant. Barnen är därför som regel planerade och efterlängtade. Ensamstående kvinnor har dessutom i alla tider fått barn. Att ge sina barn kärlek, omsorg och trygghet är förmågor som inte hänger ihop med kön, sexualitet eller samlevnadsform. Familjekonstellationer kan dessutom förändras över tid.
Begreppet familj har också vidgats genom åren från traditionell kärnfamilj med mamma, pappa och barn till att innefatta samkönade par med barn, ensamstående med barn och andra familjeformer. Familjer kan se annorlunda ut men är inte sämre för det. Men trots detta får fortfarande endast kvinnor som lever i äktenskap eller samboförhållande tillgång till insemination. Ofrivilligt barnlösa ensamstående kvinnor utsätts för negativ särbehandling, de är helt utestängda från insemination inom ramen för svensk hälso- och sjukvård.
Regeringen bör därför i framtiden överväga möjligheten till insemination för ensamstående personer i sjukvården på likvärdiga villkor som gifta och sambos. Som bonus innebär detta en positiv signal till alla de ensamstående föräldrar och deras barn som redan finns (både de som tillkommit genom ensamståendeinsemination i våra nordiska grannländer och övriga). Deras familjer erkänns fullt ut som bra familjer.
.
|
Hillevi Larsson (S) |
Kerstin Nilsson (S) |