Det finns en viss maximal inkomst en student får ha per kalenderhalvår utan att studiemedlen eller rekryteringsbidraget minskas. Fribeloppet har stegvis höjts under alliansregeringens tid vid makten. Det är bra och ger mer makt till den enskilde studenten att själv planera sitt liv samt går i linje med arbetslinjen. I dagsläget ligger fribeloppet på 166 400 kronor per kalenderår, vilket började gälla den 1 januari 2014. Höjningen är en mycket välkommen reform som underlättar och förbättrar den enskilde studentens möjligheter att arbeta vid sidan av studierna. Höjningen av fribeloppet ger den studerande en ökad potential till förbättrad ekonomi och starkare arbetslivskoppling vid sidan av studierna. Med samma logik vore det faktiskt rimligt att helt slopa fribeloppet.
Situationen för studerande har på kort tid kraftigt förändrats. I dag är det möjligt att i stor utsträckning planera sina egna studier. Samtidigt har också arbetsmarknadens villkor förändrats. Varken studier eller arbete är något som med nödvändighet sker statiskt efter en på förhand bestämd mall. Därför ska den studerande själv ges förutsättningar att i möjligaste mån planera sin egen tid och inte styras och hindras av ett system. Med anledning av ovan bör regeringen se över möjligheten att helt slopa fribeloppet för studerande.
.
|
Lars-Axel Nordell (KD) |
|