God djuromsorg och långsiktiga förutsättningar för att hålla t ex häst är helt avgörande för branschens fortsatta långsiktiga utveckling. Idag är hästintresset starkt växande, så även antalet hästar i Sverige.
Därför skulle en alltför snabb utfasning av spiltor utgöra ett hot för vissa ridskolors och turridningsverksamheters konkurrenskraft samt tvinga företag och organisationer att dra ner på eller lägga ner sina verksamheter. En stor andel av ridskole- och turridningsverksamheterna finns i närheten av en stad eller en tätort, eftersom det är där kunderna finns. I dessa områden kan det vara svårt och kostsamt att få tillgång till mer mark, och väljer djurhållaren att flytta sin verksamhet kan det bli svårt att möta kraven på tillgänglighet för kunderna.
Nerdragningar eller nedläggningar av ridskole- och turridningsverksamheter påverkar även andra människor än dem som ansvarar för eller lever av verksamheterna. Ridning är populärt som motion och rekreation och utgör ett fritidsintresse för en halv miljon svenskar. För barn, ungdomar och kvinnor är det den näst största idrotten, och ridning är också den största handikappidrotten i Sverige. Enligt uppgifter från Svenska Ridsportförbundet genomförs ca 5 miljoner ridtimmar på ridskolor varje år. Ridningen är således en viktig idrott ur folkhälsosynpunkt. En för snabb omställning kan påverka möjligheterna för barn, ungdomar, kvinnor och personer med funktionshinder att utöva en för dessa grupper viktig idrott och fritidssysselsättning.
Sedan år 2007 gäller krav på lösgående för alla nybyggda stallar för nötkreatur och hästar. För hästar omfattar kravet även förprövningspliktiga till- och ombyggnationer av stallutrymmen. För hästar gäller vidare sedan den 1 augusti 2010 begränsningar i hur länge de får stå i spiltor. Hästar får inte hållas bundna i spilta mer än sammanlagt 16 timmar per dygn. Djurskyddsmyndigheten reviderade sina föreskrifter om djurhållning inom lantbruket och om hästhållning år 2007. Myndigheten beslutade då om de nyss nämnda kraven på lösgående djur i nybyggda stallar för nötkreatur och hästar. Däremot bedömde myndigheten att det inte var motiverat av djurskyddsskäl att sätta en tidsgräns för en utfasning av de befintliga stallarna med uppbundna system. Djurhållarna bedömdes ha både kunskap och erfarenhet nog att kunna kompensera för de uppbundna systemens nackdelar med hjälp av en god djurskötsel.
När det gäller hästarna nämnde Djurskyddsmyndigheten att ett förbud mot spilta skulle kunna få stora konsekvenser för framför allt ridskoleverksamheten.
”Många ridskolor och turridningsverksamheter som berörs av krav på lösgående djur kommer att stå inför valet att investera i en större anläggning, dra ner på antalet hästplatser eller avveckla verksamheten.” ”Att bygga större kan för företagen innebära en förflyttning av verksamheten till icke-tätortsområden där tillgången till mark är större. En sådan förflyttning försämrar tillgängligheten för utövare av ridsporten.” ”Det är Sveriges näst största ungdomsidrott efter fotbollen. Många av utövarna är flickor. Ridsporten är också en stor handikappidrott, den har ca 4 000 utövare med funktionsnedsättning. (…) En neddragning eller avveckling av ridskole- och turridningsverksamheter kan påverka möjligheterna för barn, ungdomar, kvinnor och personer med funktionshinder att utöva en för dessa grupper viktig idrott och fritidssysselsättning. (…) Förslaget kan därmed påverka jämställdheten mellan kvinnor och män negativt.”
”Eventuella nedläggningar av verksamheter på grund av kravet på lösgående djur kan medföra att antalet betande djur blir färre. Färre betande djur innebär igenväxande marker och färre öppna landskap.”
Flera intresseorganisationer trycker även på långsiktighet vad gäller inhysning av hästar. Detta gäller exempelvis Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Svensk Mjölk, Svenska Djurhälsovården, Sveriges Mjölkbönder, Sveriges Nötköttsproducenter, Hushållningssällskapens Förbund, Brukshästorganisationernas Samarbetskommitté (Brunte), Hästföretagarna, Svenska Hästavelsförbundet och Svenska Ridsportförbundet som skriver att spiltstopp medför negativa konsekvenser för näringen.
När det gäller hästar lyfter instanserna fram argument om näringens bevarande och konkurrenskraft gentemot omvärlden. Brunte och Svenska Hästavelsförbundet understryker att spilthållning är ett väl beprövat system som väl uppfyller kravet på en god djurhållning, särskilt med hänsyn till att hästarna numera vistas utomhus under en stor del av dygnet.
Organisationerna anser vidare att det finns säkerhetsmässiga fördelar med spiltorna samt pekar på att minskad hästhållning leder till igenväxta beteshagar vilket i sin tur bl.a. påverkar den biologiska mångfalden negativt. Hushållningssällskapens förbund, Hästföretagarna och Svenska Ridsportförbundet påpekar bl.a. att ett förbud skulle få stora ekonomiska konsekvenser för ett stort antal ridskolor.
Ridskolornas Riksorganisation menar att spilthållning inte behöver vara dåligt och lyfter också fram att hästarna vistas ute under stora delar av dagen. För vissa hästar, t.ex. hästar med livligt temperament, kan spilta minska förekomsten av stereotypier och vara att föredra framför box. Spilthållning har även praktiska fördelar för djurhållarna. Tropikföreningen Amazonas lyfter bl.a. fram att förslaget slår hårt mot en för flickor viktig fritidsaktivitet.
.
|
Cecilia Widegren (M) |
|