Motion till riksdagen
2014/15:2983
av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M, C, FP, KD)

Utgiftsområde 24 Näringsliv


 

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen anvisar anslagen för 2015 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förlängda exportfrämjande satsningar.
  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stärka företagsklimatet och förbättra regelverket för personaloptioner och generationsskiften och att pröva förutsättningarna för att fler företag ska slippa revisionsplikt.
  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att mer än halvera den tid det tar att starta ett företag i Sverige.
  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att sänka kravet på aktiekapital för att sänka trösklarna för att starta aktiebolag.
  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att senast den 31 mars 2015 tillsätta en utredning om det skatterättsliga företrädaransvaret i syfte att förbättra reglerna, öka förutsägbarheten och minska riskerna för att livskraftiga företag avvecklas.
  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skapa en digital tjänst – ”en dörr in” – för företagens uppgiftslämning och därigenom förenkla företags kontakter med det offentliga och begränsa antalet myndighetskontakter.
  8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge Skatteverket i uppdrag att mäta och kartlägga den tid företag ägnar åt skatteadministration och föreslå åtgärder för att minska skatteadministrationen.
  9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att höja beloppsgränsen för förenklad faktura för att underlätta företagens hantering av mervärdesskatten.
  10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stärka företagens affärsstrategiska hantering av immateriella tillgångar genom ett fortsatt uppdrag till Patentverket och Vinnova.
  11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ställa krav på att alla myndigheter och kommuner sätter en tydlig tidsgräns för handläggningstider.
  12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra en översyn av lagen om företagsrekonstruktion för att fler livskraftiga företag med betalningssvårigheter ska få en möjlighet till en andra chans.
  13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att korta handläggningstiderna för tvistemål.
  14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att öka och permanenta stödet till dem som arbetar för att främja entreprenörskap i skolan, högskolan och yrkeshögskolan genom Ung Företagsamhet och Drivhuset.
  15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Drivhusets verksamhet även ska omfatta studenterna i Yrkeshögskolan.
  16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att analysera behovet av en patentpool i anslutning till Patentverket för att effektivisera utlicensieringen av patent.
  17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att anta en strategi för livsvetenskap (life science) och fortsätta att öka stödet till svensk forskning på detta område, både genom resurser och genom ett tydligt statligt engagemang.
  18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att satsa mer på forskning och fler utbildningsplatser inom produktion och logistik i Södertälje tillsammans med Astra Zeneca och Scania.
  19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att där förändringar av det statliga ägandet leder till bättre fungerande marknader eller en mer effektiv samhällsservice bör staten minska eller avveckla sitt ägande – t.ex. i fråga om bolag som SBAB och Telia Sonera.
  20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska inhämta riksdagens godkännande innan väsentliga förändringar i verksamhetsinriktningen vidtas för statligt helägda bolag.

 

Anslagshänvisning

Tabell 1. Moderaternas, Centerpartiest, Folkpartiet liberalernas och Kristdemokraternas förslag till anslag för 2015 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag (tusental kronor).

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (A)

1:1

Verket för innovationssystem

220 176

 

1:2

Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling

2 418 966

+30 000

1:3

Institutens strategiska kompetensmedel

615 907

 

1:4

Tillväxtverket

268 960

 

1:5

Näringslivsutveckling

316 772

−25 000

1:6

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser

81 503

 

1:7

Turistfrämjande

109 824

 

1:8

Sveriges geologiska undersökning

224 428

 

1:9

Geovetenskaplig forskning

5 806

 

1:10

Miljösäkring av oljelagringsanläggningar

14 000

 

1:11

Patentbesvärsrätten

19 238

 

1:12

Bolagsverket

24 842

 

1:13

Bidrag till terminologisk verksamhet

4 288

 

1:14

Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

8 327

 

1:15

Konkurrensverket

215 192

 

1:16

Konkurrensforskning

13 657

 

1:17

Upprustning och drift av Göta kanal

25 210

 

1:18

Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag

22 200

 

1:19

Kapitalinsatser i statliga bolag

1 000

 

1:20

Avgifter till vissa internationella organisationer

17 780

 

1:21

Finansiering av rättegångskostnader

18 000

 

1:22

Bidrag till företagsutveckling och innovation

259 777

−62 000

2:1

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet

23 885

 

2:2

Kommerskollegium

83 553

 

2:3

Exportfrämjande verksamhet

243 889

 

2:4

Investeringsfrämjande

57 410

 

2:5

Avgifter till internationella handelsorganisationer

20 517

 

2:6

Bidrag till standardiseringen

31 055

 

 

Summa

5 366 162

−57 000

 

 

 

Tabell 2. Moderaternas, Centerpartiets, Folkpartiet liberalernas och Kristdemokraternas förslag till anslag för 2015 till 2018 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag (miljoner kronor).

 

Utgiftsområde 24 Näringsliv

 2015

2016

2017

2018

1:2

Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling

+30,0

+30,0

+30,0

+30,0

1:3

Institutens strategiska kompetensmedel

 

 

 

 

1:4

Tillväxtverket

 

 

 

 

1:5

Näringslivsutveckling

–25,0

–25,0

–25,0

–25,0

1:6

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser

 

 

 

 

1:7

Turistfrämjande

 

 

–20,0

–20,0

1:8

Sveriges geologiska undersökning

 

 

 

 

1:9

Geovetenskaplig forskning

 

 

 

 

1:10

Miljösäkring av oljelagringsanläggningar

 

 

 

 

1:11

Patentbesvärsrätten

 

 

 

 

1:12

Bolagsverket

 

 

 

 

1:13

Bidrag till terminologisk verksamhet

 

+4,0

+4,0

+4,0

1:14

Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

 

 

 

 

1:15

Konkurrensverket

 

 

 

 

1:16

Konkurrensforskning

 

 

 

 

1:17

Upprustning och drift av Göta kanal

 

 

 

 

1:18

Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag

 

 

 

 

1:19

Kapitalinsatser i statliga bolag

 

 

 

 

1:20

Avgifter till vissa internationella organisationer

 

 

 

 

1:21

Finansiering av rättegångskostnader

 

 

 

 

1:22

Bidrag till företagsutveckling och innovation

–62,0

–62,0

–110,0

–110,0

2:1

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet

 

 

 

 

2:2

Kommerskollegium

 

 

 

 

2:3

Exportfrämjande verksamhet

 

–20,0

–40,0

–60,0

2:4

Investeringsfrämjande

 

 

 

 

2:5

Avgifter till internationella handelsorganisationer

 

 

 

 

2:6

Bidrag till standardiseringen

 

 

 

 

 

Summa

–57,0

–73,0

–161,0

–181,0

 

 

Ett företagsklimat i världsklass

Jobb skapas av företag som växer och anställer. Fler jobb i växande företag betyder ökade skatteintäkter, vilket i sin tur finansierar vår gemensamma välfärd.

 

Det är genom öppenhet och handel vi bygger vårt välstånd. Samtidigt utmanas företag och jobb i Sverige ständigt av entreprenörer och innovationer från hela världen. För att kunna konkurrera på den globala marknaden behöver vi förbättra villkoren för företagsamhet och entreprenörskap. En ambitiös politik för företagande, entreprenörskap och innovationer är en förutsättning för att nå jobbmålet.

Under alliansregeringen har bolagsskatten och socialavgifterna sänkts och de ekonomiska drivkrafterna för att driva företag har förbättrats. Regelbördan har minskat med 7 miljarder kronor, bland annat genom avskaffad revisionsplikt och förenklade redovisningsregler. Det har blivit möjligt att driva företag inom fler områden, inte minst inom branscher som domineras av kvinnor. Det finns idag 200 000 fler företag än när alliansregeringen tillträdde.

 

Sverige rankas högt i internationella jämförelser när det gäller företagsklimatet, men vi kan fortfarande bli bättre. Bland annat är skatterna på företagande högre än i många andra jämförbara länder. Många företag upplever att regelverken fortsatt är krångliga och att mycket tid går åt till administration. Det kan vara såväl ett konkurrenskraftsproblem som en tröskel för företag att starta eller växa.

 

Om jobben ska fortsätta bli fler måste vi fortsätta vara öppna gentemot vår omvärld. Sveriges export motsvarar nästan hälften av vår BNP. Alliansen vill underlätta för handel, riva fler handelshinder och stärka företagens exportmöjligheter genom bland annat förlängda exportfrämjandesatsningar. Vi vill också fortsätta vara öppna för att människor genom arbetskraftsinvandring kommer till Sverige och jobbar. Det tillför kompetens till vårt land och det gör det enklare för företag att rekrytera. Vi står emot de krafter som förespråkar protektionism och minskad öppenhet.

 

Det är angeläget att skapa långsiktiga förutsättningar för ett mer innovativt och kreativt svenskt näringsliv. I syfte att stärka näringslivsklimatet, främja entreprenörskap och innovationer, underlätta kompetensförsörjningen och förbättra möjligheterna för företagande tog alliansregeringen initiativ till en bred översyn av förutsättningarna för att starta, driva, utveckla och äga företag i Sverige. Vi vill fortsätta sänka kostnader och lätta på regelbördan. Alliansregeringen tillsatte därtill ett antal specifika utredningar i syfte att förbättra företagsklimatet.

 

Familjeföretag och ägarledda företag bidrar till långsiktighet. Många gånger erbjuder de ett engagemang i staden eller bygden och ger därför stora värden utöver de jobb de skapar. Vi har ambitionen att förbättra förutsättningarna för generationsskiften så att den som säljer sitt företag till sina barn inte missgynnas.

 

Ibland är det svårt för entreprenörer i tidiga stadier att attrahera nödvändig kompetens. I många andra länder löser man detta problem genom olika incitamentsprogram där personer med nyckelkompetens får optioner, dvs.  rätt att köpa aktier i företaget för ett i förhand bestämt pris. För att skapa fler ägarledda företag och ge fler företag möjlighet att locka rätt kompetens vill vi se över hur regelverket för personaloptioner kan förbättras.

 

Idag är de minsta företagen undantagna från revisionsplikt. I samband med den utvärdering som ska äga rum vill vi pröva förutsättningarna för att fler företag ska undantas från kravet på revisionsplikt. Vi vill också att regeringen senast den 31 mars 2015 tillsätter en utredning om det skatterättsliga företrädaransvaret i syfte att förbättra reglerna, öka förutsägbarheten och minska riskerna för att livskraftiga företag avvecklas. Vi vill stärka företagsklimatet och har ambitionen att förbättra regelverket för personaloptioner och generationsskiften samt pröva förutsättningarna för att fler företag ska slippa revisionsplikt.

 

Vi vill mer än halvera den tid det tar att starta ett företag i Sverige och sänka kravet på aktiekapital för att sänka trösklarna för att starta aktiebolag. Vi vill skapa en digital tjänst ”en dörr in” för företagens uppgiftslämning och därigenom förenkla företags kontakter med det offentliga och begränsa antalet myndighetskontakter. Vi vill ge Skatteverket i uppdrag att mäta och kartlägga den tid företag ägnar åt skatteadministration och att föreslå åtgärder för att minska skatteadministrationen samt höja beloppsgränsen för förenklad faktura för att underlätta företagens hantering av mervärdesskatten.

 

Vi vill stärka företagens affärsstrategiska hantering av immateriella tillgångar genom ett fortsatt uppdrag till Patentverket och Vinnova. Vi vill också ställa krav på att alla myndigheter och kommuner sätter en tydlig tidsgräns för handläggningstider. Vi vill att fler livskraftiga företag med betalningssvårigheter ska få möjlighet till en andra chans och vill därför göra en översyn av lagen om företagsrekonstruktion. Vi vill även korta handläggningstiderna för tvistemål och effektivisera tvistelösningsmekanismerna. Alliansregeringen tillsatte därför under våren en utredning för att göra en översyn av lagen om skiljeförfarande.

 

En majoritet av jobben skapas idag i de små företagen. För små företag är kostnaderna när anställda blir sjuka särskilt betungande. Med ett högkostnadsskydd som gäller redan för de första dagarna när medarbetarna är sjuka minskar vi risken för små företag att nyanställa och gör det lättare för människor som står långt från arbetsmarknaden att få ett jobb. Vi vill sänka företagens kostnader för sjuklöner genom ett nytt högkostnadsskydd som är särskilt förmånligt för de små och medelstora företagen. Det är därför positivt att regeringen lägger Alliansens förberedda förslag och föreslår ett nytt högkostnadsskydd i budgetpropositionen.

 

Fler jobb för unga

Det första jobbet är det viktigaste jobbet. Vi har lyckats dämpa ungdomsarbetslösheten medan den har ökat mer än dubbelt så mycket i övriga EU. Sverige är ett av de länder i EU där andelen ungdomar som varken jobbar eller studerar har minskat mest sedan 2006. Detta är effekten av en offensiv politik för att skapa jobb till unga. Halverad restaurangmoms och nedsatt socialavgift för unga ger närmare 20 000 unga jobb.

 

Unga som vill starta eget ska uppmuntras. På så sätt kan de skapa jobb både åt sig själva och åt andra. Vi vill att även arbetslösa under 20 år ska kunna erhålla starta-eget-bidrag. Vi vill öka och permanenta stödet till dem som arbetar för att främja entreprenörskap i skolan, högskolan och yrkeshögskolan genom Ung Företagsamhet och Drivhuset. På så sätt främjas nyföretagandet bland Sveriges elever och studenter. Vi vill också att Drivhusets verksamhet även ska omfatta studenterna i yrkeshögskolan.

 

Företagare med utländsk bakgrund

Aldrig har så många utrikes födda gått till jobbet som nu. Av de som fått jobb sedan 2006 är 200 000 utrikesfödda. Gemensamt för dem alla är att de är med och bidrar till vår gemensamma välfärd, inte minst genom att tre av tio läkare, var fjärde tandläkare och var fjärde universitetslärare är utrikes född.

 

Vägen in i det svenska samhället går genom arbete, egen försörjning och språkkunskaper. Alliansregeringen har lagt om integrationspolitiken, med fokus på jobb och språk, för en snabbare etablering i samhället. Ju snabbare i jobb desto bättre. Med tidiga individuella insatser kan de som invandrar till Sverige så fort som möjligt komma i arbete och skapa sig en ny framtid här. Den omhändertagandementalitet som förut dominerade har brutits och den som kommer till Sverige möts numera av frågan vad de kan bidra med istället för vilket bidragssystem de ska in i.

 

I syfte att underlätta och öka nyföretagandet bland personer med utländsk bakgrund vill vi förstärka Almis rådgivning till företagare med utländsk bakgrund, den s.k. IFS-rådgivningen.

 

Stärkt forskning och innovation för ökad kunskap och konkurrenskraft

Sverige tillhör världens mest innovativa länder och är bland dem som satsar mest på forskning och utveckling. Fram till 2016 vill Alliansen öka resurserna till forskningen så att 9 miljarder mer satsas varje år jämfört med 2008. Antalet internationella patentansökningar från Sverige har också ökat kraftigt.

 

Alliansregeringen har genomfört ett antal reformer och åtgärder som syftar till att skapa bättre förutsättningar för nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap. Miljardsatsningar görs på infrastruktur för forskning och högteknologisk industri genom bl.a. MAX IV i Lund och SciLifeLab i Stockholm.

 

Byggnationen av ESS-anläggningen i Lund har påbörjats. Den kommer att vara av mycket stor betydelse för svensk och europeisk forskning liksom för utvecklingen i den högteknologiska industrin.  Alliansen vill göra fortsatta insatser för att svensk forskning ska kunna ligga i internationell framkant. Särskilt kommer insatser att behöva göras för att förbättra möjligheterna för yngre forskare.

 

Vi vill satsa mer på forskning och fler utbildningsplatser inom produktion och logistik i Södertälje tillsammans med AstraZeneca och Scania. Vi vill också att en strategi för life science tas fram och stödet till svensk forskning på detta område, både genom resurser och genom ett tydligt statligt engagemang, fortsätter öka. Vi anser också att man bör analysera behovet av en patentpool i anslutning till Patentverket för att effektivisera utlicensieringen av patent.

 

Statliga bolag 

Alliansen anser att statens uppgift normalt bör vara att ange de ramar och regler som ska gälla för näringslivet och företagen, inte att äga och driva företag. Staten är dock en stor företagsägare, och kommer så att förbli under överskådlig tid. Det ställer höga krav på tydliga principer. De statliga bolagen bör drivas långsiktigt och ansvarsfullt och, där bolaget verkar på en konkurrensutsatt marknad, enligt marknadsmässiga krav för att säkerställa en effektiv konkurrens. Statens roll som lagstiftare och ägare bör hållas isär och skötas på ett professionellt sätt.

 

De statliga bolagen ska präglas av öppenhet och föredömlighet samt vara föregångare avseende hållbarhetsfrågor som till exempel jämställdhet, miljö och socialt ansvarstagande. Vissa statliga företag har ett särskilt samhällsuppdrag. Det är viktigt att dessa tydligt redovisas och är styrande för bolagens verksamhet.

 

Alliansen vill fortsätta utveckla förvaltningen av de statligt ägda bolagen. Om förändringar av det statliga ägandet leder till bättre fungerande marknader eller en mer effektiv samhällsservice bör staten minska eller avveckla sitt ägande. Exempelvis gäller detta bolag som SBAB och TeliaSonera. Eventuella försäljningsintäkter ska användas för att minska statsskulden. Det är dock inte aktuellt med försäljning av LKAB, Apoteket eller Vattenfalls nordiska verksamhet. Den nya regeringens energipolitik är otydlig och riskerar stå i strid med allianspartiernas energiöverenskommelse som riksdagen har beslutat om. Regeringens styrning av de statliga bolagen, inklusive Vattenfall, ska ske inom de ramar som riksdagen fastställt. Vi förutsätter också att regeringen inhämtar riksdagens godkännande innan väsentliga förändringar i verksamhetsinriktningen vidtas för statligt helägda bolag. Detaljmonopolet för alkohol ska värnas och Systembolaget behållas i statlig ägo.

 

Sverigebygget för jobb och tillväxt, infrastruktur och bostäder

Sverige knyts samman av vägar och järnvägar. Fungerande kommunikationer är viktiga för jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Alliansen vill göra historiska och långsiktiga satsningar på järnväg och väg, på utbyggd kollektivtrafik och minskat byggkrångel inom ramen för Sverigebygget. Genom Sverigebygget tar vi ett samlat grepp kring infrastruktur och bostadsbyggande och knyter ihop vårt land. Sverigebygget skulle bidra till att det byggs 300 000 nya bostäder fram till och med år 2020.

 

Den tidigare alliansregeringen har fördubblat anslagen till drift och underhåll av järnvägen sedan 2006. Under åren 2014–2025 vill vi satsa totalt 522 miljarder kronor på infrastruktur. Det möjliggör underhåll och stora investeringar i befintlig infrastruktur, liksom nysatsningar för att förbättra möjligheterna för såväl arbetspendling som godstransporter. Vi vill genomföra viktiga förbättringar för bland annat gruvnäringen och andra näringar som är beroende av transporter. Anslaget till enskilda vägar har höjts väsentligt. Genom hela Sverige pågår nu ett av alliansregeringen påbörjat väg- och järnvägsprojekt för att förbättra framkomligheten och transportmöjligheterna. Effektivare transporter innebär också minskad miljöpåverkan och minskade klimatutsläpp.

 

Nya stambanor innebär en historisk satsning på hållbart resande som kraftigt ökar järnvägskapaciteten och är till nytta för hela Sverige. Satsningen kommer att främja ett ökat tågresande och kan därigenom bidra till mindre koldioxidutsläpp från trafiken. Det befintliga järnvägssystemet kan i högre utsträckning användas för gods och regional pendeltågstrafik. Fler kan få jobb när det blir enklare att flytta och att pendla. Restiderna mellan Stockholm–Malmö och Stockholm–Göteborg skulle förkortas avsevärt. Sammantaget skapas ett mer robust järnvägsnät. En förhandlingsperson har tillsatts av den tidigare alliansregeringen för att skapa förutsättningar för fler bostäder och järnvägs- och vägsatsningar i storstadsregionerna och andra berörda regioner genom överenskommelser mellan staten, kommuner och regioner.

 

Vi vill bygga nya stambanor för höghastighetståg på sträckorna mellan Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö. Vi vill också pröva förutsättningarna för att bygga ytterligare en fast förbindelse mellan Sverige och Danmark och för att bygga ut järnvägen i norra Sverige med ett betydande inslag av medfinansiering från näringsliv, kommuner och regioner. 

 

Vi vill satsa på kollektivtrafik och annan infrastruktur i Stockholm, Göteborg och Skåne för att få fart på bostadsbyggandet. Vi vill följa upp Stockholmsöverenskommelsen om utbyggd tunnelbana och fler bostäder genom att förhandla om ytterligare tunnelbanelinjer och annan spårbunden trafik. Förbifart Stockholm ska byggas. Vi vill också pröva förutsättningarna för en finansieringslösning av en östlig förbindelse som knyter samman trafikledsförbindelsen kring Stockholm och som inte inkräktar på nationalstadsparken.

 

Företag ska kunna verka i hela Sverige. De ska kunna hitta rätt kompetens och transportera sina varor och produkter. Bromma flygplats trafikerar Ängelholm/Helsingborg, Göteborg, Halmstad, Kalmar, Kristianstad, Malmö, Östersund, Ronneby, Sundsvall, Trollhättan, Umeå, Växjö och Visby. Skattesystemet måste utformas på ett sätt som inte slår särskilt hårt mot glesbygden.

 

Vi vill inte införa en kilometerskatt, vilken särskilt skulle drabba företag på landsbygden. Vi vill tillåta en högre vikt på lastbilar för att på så vis förbättra möjligheterna för skogs- och gruvindustri att transportera sina varor. Vi vill heller inte lägga ner Bromma flygplats.

 

Stärkt upphandlingsstöd

Vi ska alla kunna vara trygga med att de produkter vi köper inte är skadliga för oss eller vår miljö. Att åstadkomma en giftfri miljö är en av Alliansens huvudprioriteringar i miljöpolitiken. De produkter som barn omger sig med ska vara fria från farliga ämnen. Vi vill dels öka medvetenheten hos föräldrar, dels stödja kommunerna så att de kan ställa rätt miljökrav i upphandlingen till förskola och fritidshem.

 

Vi vill genom bättre upphandlingsstöd bidra till att kommunerna kan ställa rätt miljö- och hälsokrav vid kommunal upphandling. En särskild insats görs för att stödja kommunerna att kunna upphandla giftfritt till sina förskolor.

 

Rätten att välja – och att välja bort

År 2009 infördes lagen om valfrihetssystem. Numera tillhandahålls omkring en sjundedel av välfärdstjänsterna av privata utförare. Ökade valmöjligheter stärker människors egenmakt och gör att det går att välja bort de utövare som uppvisar brister eller otillräcklig kvalitet i sin verksamhet. Det är inte rimligt att kommuner ska kunna neka äldre valfrihet. Den värdegrund som nu är fastlagd i lag inriktar äldreomsorgen på att varje äldre person ska uppleva största möjliga välbefinnande.

 

Vi välkomnar också att det växer fram alternativ, såsom äldreboenden med inriktning på särskilda diagnoser, språkgrupper eller med hbtq-kompetens. Vi vill fortsätta att utveckla valfriheten på områden där den idag är starkt begränsad för den som behöver omsorg, men självklar för andra. Det gäller t.ex. rätten att välja mat eller färdtjänst. Dessutom bör valfriheten utvecklas för att ge möjlighet att köpa andra tilläggstjänster för att till exempel åka på utflykt. Vi vill därför införa ett krav på kommunerna att tillhandahålla valfrihet för äldre, antingen genom upphandling, ramavtal eller LOV.

 

Äldreomsorgen fungerar i huvudsak bra. Det förekommer dock att aktörer, både privata och offentliga, har oacceptabla kvalitetsbrister. Välfärdstjänster ska bedrivas ansvarsfullt, effektivt och långsiktigt. Egenmakt och valfrihet behöver kompletteras med ytterligare stärkt tillsyn och uppföljning. Vi vill, tillsammans med huvudmännen, utveckla ett system för att stärka kommunernas egenkontroll av verksamhet i såväl kommunal som privat regi. På så sätt stärker vi tillsynen och kontrollen. Vi vill att Inspektionen för vård och omsorg ska utveckla sin tillsyn till att även omfatta hur kommunerna fullgör sin egenkontroll.

.

.

Catharina Elmsäter-Svärd (M)

 

Helena Lindahl (C)

Torkild Strandberg (FP)

Penilla Gunther (KD)