Tabell 1. Moderaternas, Centerpartiets, Folkpartiet liberalernas och Kristdemokraternas förslag till anslag för 2015 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag (tusental kronor).
|
Tusental kronor |
|||
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen (A) |
|
|
1:1 |
Statens energimyndighet |
250 028 |
+24 000 |
|
1:2 |
Insatser för energieffektivisering |
248 000 |
−5 000 |
|
1:3 |
Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft |
10 000 |
|
|
1:4 |
Energiforskning |
1 212 536 |
−20 000 |
|
1:5 |
Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av Barsebäcksverket |
138 600 |
|
|
1:6 |
Planeringsstöd för vindkraft |
15 000 |
|
|
1:7 |
Energimarknadsinspektionen |
105 117 |
|
|
1:8 |
Energiteknik |
240 000 |
−100 000 |
|
1:9 |
Elberedskap |
255 000 |
|
|
1:10 |
Avgifter till internationella organisationer |
21 328 |
|
|
|
Nya anslag |
|
|
|
1:12 |
Laddinfrastruktur |
|
+75 000 |
|
|
Summa |
2 495 609 |
−26 000 |
Tabell 2. Moderaternas, Centerpartiets, Folkpartiet liberalernas och Kristdemokraternas förslag till anslag för 2015 till 2018 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag (miljoner kronor).
|
|
Utgiftsområde 21 Energi |
2015 |
2016 |
2017 |
2018 |
|
1:1 |
Statens energimyndighet |
+24,0 |
+4,0 |
|
|
|
1:2 |
Insatser för energieffektivisering |
–5,0 |
–5,0 |
+10,0 |
|
|
1:3 |
Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft |
|
|
|
|
|
1:4 |
Energiforskning |
–20,0 |
|
|
|
|
1:5 |
Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av Barsebäcksverket |
|
|
|
|
|
1:6 |
Planeringsstöd för vindkraft |
|
|
|
|
|
1:7 |
Energimarknadsinspektionen |
|
|
|
|
|
1:8 |
Energiteknik |
–100,0 |
–100,0 |
–100,0 |
–100,0 |
|
1:9 |
Elberedskap |
|
|
|
|
|
1:10 |
Avgifter till internationella organisationer |
|
|
|
|
|
|
Nya anslag |
|
|
|
|
|
1:12 |
Laddinfrastruktur |
+75,0 |
+75,0 |
+75,0 |
+75,0 |
|
|
Summa |
–26,0 |
–26,0 |
–15,0 |
–25,0 |
Trygg energiförsörjning är viktig för jobben
Svenska företag och konsumenter ska kunna lita på att det finns en trygg elförsörjning. Långsiktiga spelregler och stabila villkor på elmarknaden är av stor vikt för svenska jobb och svensk konkurrenskraft. Alliansens energiöverenskommelse ligger fast. Den skapar långsiktighet om inriktningen och ger trygg energiförsörjning med god konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet. Tack vare vattenkraften, kärnkraften och investeringar i förnybar el har Sverige idag en säker, effektiv elproduktion med små utsläpp av växthusgaser. Sedan 2006 har andelen förnybar energi ökat med över 8 procentenheter och vi är det land i EU som har högst andel förnybar energi. Vi ser nu även över hur elintensiv tjänsteindustri, till exempel serverhallar, ska kunna få skattemässigt bättre villkor inom ramen för fortsatt goda villkor för industrin.
Vi står fast vid alliansens energiöverenskommelse, som ger konsumenter och industri en trygg energiförsörjning, ekologisk hållbarhet och god konkurrenskraft. Vi vill säkerställa långsiktiga spelregler i energipolitiken genom att bygga ut den förnybara energiproduktionen, fasa ut fossila bränslen och ge förutsättningar för kontrollerade generationsskiften i den svenska kärnkraften.
En långsiktig klimat- och energipolitik
Klimatförändringarna är vår tids största utmaning och kräver såväl regionala och nationella som globala lösningar. Beroendet av fossila bränslen är både en belastning på miljön och en säkerhetspolitisk risk. Det europeiska beroendet av rysk gas bidrar till utsläpp av koldioxid och instabilitet. Flera EU-länder har inte ställt om från kolberoende medan andra ökat sitt beroende av fossila källor genom att stänga ner kärnkraft eller investera för lite i förnybara källor. Sverige ska fortsatt investera i förnybar energi och vi ska vårda den energiöverenskommelse som Alliansen träffat. Riksdagen fattade beslut om alliansens energiöverenskommelse genom att besluta om nya riktlinjer för energipolitiken i behandlingen av proposition 2008/09:163 En sammanhållen klimat och energipolitik. Vi förutsätter att regeringen inhämtar riksdagens godkännande inför eventuella förändringar i de av riksdagen beslutade riktlinjerna för energipolitiken. Energiöverenskommelsen ger stabila förutsättningar för industrin och en miljömässigt hållbar inriktning.
Den som förorenar klimatet ska betala för sig. Grunden i vår klimatpolitik är principen om ett pris på koldioxid. Koldioxidskatt på fossila bränslen och ett utvecklat utsläppshandelssystem inom EU är effektiva styrmedel och därmed centrala i svensk klimatpolitik.
Den långsiktiga vision som Alliansen antagit är att Sverige 2050 ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Den tidigare alliansregeringen har tillsatt en utredning, Klimatfärdplan 2050, för att ta fram en strategi för hur Sverige ska nå dit. Genom denna inriktning bidrar Sverige på ett ambitiöst sätt till de globala utsläppsreduktioner som behövs på lång sikt.
Sverige exporterar kolsnål el till Europa. På så sätt klarar vi våra egna behov samtidigt som vi bidrar till minskade klimatutsläpp på vår kontinent. Genom ett gott näringslivsklimat, forskning och effektiva styrmedel öppnas nya möjligheter inom energieffektivisering, transporter, energilagring och smarta elnät, som kan stärka vår konkurrenskraft och öppna nya exportmöjligheter.
Vi vill genomföra en kontrollstation för klimat- och energipolitiken 2015 för att analysera hur energisystemet utvecklats i förhållande till de målsättningar som satts upp till 2020. Vi vill sänka skatten för egenproducerad förnybar el och effektivisera tillståndsprocessen för att ansluta en ny kund till elnätet.
Vi vill också fortsätta arbetet med att främja svensk miljöteknikexport. Klimateffekterna syns redan i Sverige och anpassning till ett förändrat klimat blir allt viktigare. Sverige ska vara ett föregångsland där bättre miljö och minskade utsläpp går hand i hand med ekonomisk tillväxt.
Hållbara transporter
Den största utmaningen när det gäller att bryta Sveriges beroende av fossila bränslen är transportsektorn. Denna sektor bidrar med den största nationella påverkan på klimatet och här finns det största beroendet av import av energiråvara.
Alliansregeringen har gjort en lång rad insatser och vi kan redan se resultaten. Vägtransporternas utsläpp minskar, nya bilars utsläpp har minskat rejält och andelen förnybara drivmedel har ökat kraftigt. Men samtidigt måste fler insatser till.
Det krävs långsiktiga och effektiva styrmedel för ökad andel förnybara drivmedel med hög klimatprestanda och eldrift samt mot effektivare transporter. Att främja teknikutveckling inom detta område är avgörande för vår möjlighet att nå ett hållbart transportsystem. Sverige ska minska utsläppen från transporterna och bryta beroendet av fossila drivmedel.
Vi vill ge de förnybara drivmedlen fortsatt långsiktiga och goda förutsättningar och särskilt premiera drivmedel med stor klimatnytta genom att skattebefria andra generationens biodiesel HVO. Vi vill införa ett system där mer miljöanpassade fordon premieras vid inköpstillfället genom en bonus, medan fordon med höga utsläpp av koldioxid får högre fordonsskatt, ett så kallat bonus–malus-system. Vi vill förlänga och förstärka supermiljöbilspremien i avvaktan på ett bonus–malus-system, som vi vill ska träda i kraft den 1 januari 2017. Vi vill därutöver höja fordonsskatten genom att höja koldioxidbeloppet och införa ett statligt stöd till utbyggnad av laddstolpar för elbilar på 75 miljoner kronor per år.
.
|
Catharina Elmsäter-Svärd (M) |
|
|
Helena Lindahl (C) |
Torkild Strandberg (FP) |
|
Penilla Gunther (KD) |
|