Det finns i Sverige idag restauranger i som i olika utsträckning har kopplingar till den organiserade brottsligheten. Gängkriminella söker sig också gärna till krogmiljön, som blir ett slags vardagsrum där de kan visa sina pengar och sin makt. Denna typ av gäng ska inte ha en fristad någonstans och myndigheternas kontroll över restaurangbranschen måste därför vara strikt.
Kommunerna beviljar serveringstillstånd samt utövar tillsyn över att restaurangerna följer tillståndsvillkoren och alkohollagstiftningen. Kommunernas räddningstjänst ska övervaka att restaurangerna lever upp till brandsäkerhetskraven. Skatteverket har ansvar för att kontrollera att restaurangerna följer skattelagstiftningen. Polisen ska säkerställa att ordningen upprätthålls på restaurangerna. Således är många såväl kommunala som statliga myndigheter inblandade till stöd för att brottslig verksamhet förhindras inom restaurangnäringen. Den grova organiserade brottslighet som gjort intrång i krogbranschen är emellertid speciellt oroande då den opererar med särskilt obehagliga metoder såsom olaga hot och utpressning.
Alkoholhandläggarna är i dessa sammanhang en ofta särskilt utsatt grupp och det förekommer att de utsätts för allvarliga kriminella påtryckningar för att de ska fatta beslut som gynnar en viss restaurang. Kommunerna erbjuder bland annat utbildning i hur alkoholhandläggare ska arbeta. Frågan är om denna typ av standardiserade utbildningsaktiviteter kan möta de krav på kunskap som ställs för att upprätthålla motstånd mot den organiserade brottsligheten? Det förefaller därför rimligt att polisen och andra statliga myndigheter med särskild kompetens att bekämpa grov organiserad brottslighet ges utrymme att bättre stödja alkoholhandläggarnas arbete tillsammans med kommunerna än som är fallet idag. Ett annat sätt att minska trycket på alkoholhandläggarna vore att låta dem – på frivillig grund – rotera mellan kommunerna, och därmed tjänstgöra på andra orter än sin hemort. Samordnande, regionala, statliga myndigheter som exempelvis länsstyrelserna borde därför i än högre grad än idag ge kommunerna stöd i arbetet med att förebygga att alkoholhandläggarna råkar illa ut till följd av organiserad brottslighet i krogbranschen.
Också mot bakgrund av en omfattande alkoholsmuggling till vårt land, välorganiserad av grovt kriminella nätverk, vore det av stor vikt att olika centrala aktörer vid sidan av kommunerna kan ge sitt stöd för alkoholhandläggarnas viktiga arbete.
Med stor säkerhet hamnar en del av den olagligt införda alkoholen på mindre nogräknade krögares restauranger. Ovetande restaurangbesökare kan på så vis exponeras för olaglig alkohol som, i värsta fall, dessutom kan vara av undermålig kvalitet och utsätta personerna för hälsorisker. Exempelvis Tullen och ansvariga för folkhälsoarbetet på central myndighetsnivå borde därför också bättre än idag ges möjligheter att samverka med alkoholhandläggarnas huvudmän, det vill säga kommunerna.
Mot bakgrund av detta menar vi att man också ska erbjuda alkoholhandläggarna förstärkt utbildning och andra resurser de kan behöva för att lättare kunna avslöja om insmugglad alkohol förekommer på en viss restaurang eller inte, och känna till de hälsorisker som i så fall kan vara förknippat med detta.
.
|
Finn Bengtsson (M) |
Andreas Norlén (M) |