Ansvarsfull invandringspolitik
Prioriteringar avseende flyktinghjälp
Tydliga och efterlevda regelverk
Viseringsfrihet och rörlighet inom EU
Under de senaste decennierna har Sverige fört en extrem invandringspolitik, extrem såväl i förhållande till folkviljan som i jämförelse med våra grannländer. Sedan 1980 har Sverige beviljat över 1,7 miljoner uppehållstillstånd, enligt Migrationsverkets statistik. Få andra länder i världen har haft en lika vidlyftig invandring sett till sin folkmängd. Sveriges extrema politik på området har skapat problem inom bland annat EU-samarbetet, där de svenska representanterna har haft väldigt svårt att få något gehör för sina ståndpunkter. Före detta statssekreterare Lars Danielsson kommenterade situationen på följande sätt i Sveriges Radio, Studio Ett den 8 september 2008:
”Alla politiska partier i Sverige har varit överens om att vi ska ha en mycket liberal asyl- och migrationslagstiftning. Det här skiljer ju oss från i stort sett alla andra medlemsstater i Europa. Effekten blir då att de andra ser oss som lite tokiga extremister.”
Samtidigt som många enskilda invandrare har bidragit positivt till det svenska samhället har den förda politiken, i form av en mycket omfattande invandring kombinerat med en samhällsupplösande mångkulturalism, skapat stora och allvarliga problem i form av segregation, utanförskap, sjunkande kunskaps- och betygsnivåer i skolan, etniska och religiösa motsättningar, ökad kriminalitet, skenande kostnader och en försämrad välfärd. Det är hög tid att byta riktning och gå från en ansvarslös till en ansvarsfull invandringspolitik som istället håller samman, stärker och utvecklar vårt samhälle.
Sett till antalet asylansökningar per capita ligger Sverige idag högre än alla andra länder inom gruppen EU28. I rena siffror är det i samma grupp endast Frankrike och Tyskland som tar emot ett högre antal asylansökande än Sverige. Sverigedemokraterna anser att vi i egenskap av ett jämförelsevis rikt land förvisso har en moralisk och medmänsklig skyldighet att hjälpa. Dock vill vi, till skillnad från övriga partier i Sveriges riksdag, effektivisera stödet så att det når de mest utsatta, hjälper så många som möjligt och gör en långsiktigt hållbar insats, på riktigt.
När stora flyktingströmmar skapas till följd av väpnade konflikter och andra katastrofer är det enligt oss självklart att prioritera stöd i form av effektivt och tillgängligt skydd samt basala livsförnödenheter för att rädda så många liv som möjligt. Sverige bör därför fokusera på att avsätta mer resurser till FN:s flyktingorgan UNHCR, så att fler individer erhåller hjälp på plats eller i sitt närområde eftersom det är där de akuta skyddsbehoven är som störst. Denna satsning kan vid behov även kompletteras med riktade stöd till andra hjälporganisationer som fokuserar på humanitära insatser.
I samband med detta vill vi också se en kraftig begränsning av asylinvandringen till Sverige. Det är vår mening att asyl i Sverige endast ska beviljas åt dem som uppfyller kriterierna i FN:s flyktingkonvention (Genèvekonventionen) samt kvotflyktingar som erbjuds vidarebosättning enligt avtal med UNHCR. Undantagsvis kan tillfälliga uppehållstillstånd utfärdas för personer som inte fullt ut lever upp till FN-konventionens krav, men som av ytterst starka humanitära skäl ändå inte omedelbart kan återvända till sitt hemland, närliggande område eller första asylland.
En grundläggande princip för all form av samhällsbygge är att regelverk och avtal efterföljs samt att missbruk av dessa beivras. Svenska myndigheter i allmänhet och Migrationsverket i synnerhet har under alltför lång tid varit alltför dåliga på att upprätthålla denna princip.
I enlighet med den så kallade Dublinförordningen som Sverige har undertecknat ska asylansökningar behandlas i det första EU-land den sökande når. Vi vet dock genom siffror från Migrationsverket att hela 70 procent av de flyktingar som når Sverige, gör detta landvägen via ett annat EU-land. Ytterligare cirka 16 procent anländer med flyg från annat EU-land. Trots detta var det 2013 endast 18 procent av alla asylärenden som avgjordes i enlighet med Dublinförordningen. En så självklar sak som att efterleva förordningen skulle alltså utöver att upprätthålla grundläggande principer också betydligt minska det i förhållande till folkmängd ohanterliga asyltryck Sverige idag utsätts för. Det är därför Sverigedemokraternas mening att åtgärder ska vidtas för att av andra medlemsländer utkräva ansvar, respekt för ingångna avtal och hantering av de asylärenden som faller på dem att hantera.
Utöver att följa Dublinförordningen är det av stor vikt att Sverige vidtar åtgärder för att komma tillrätta med det asylmissbruk som idag förekommer. Undersökningar från både Norge, Sverige och Danmark har visat att en relativt stor andel av de ensamkommande unga immigranter som påstår sig vara under 18 år i själva verket är betydligt äldre.
För att värna rättsprinciper, med ansvar handha landets gemensamma resurser samt stävja en alltmer globaliserad brottslighet, omfattande bland annat människohandel, terrorism och asylfusk, menar Sverigedemokraterna att följande regelverk omedelbart bör införas:
Ett ansvarsfullt flyktingmottagande måste se till möjligheterna att välkomna nya personer in i samhället. För detta krävs såväl ekonomiska som fysiska resurser, enbalanserad arbetsmarknad och ett i allmänhet välfungerande samhälle. Självfallet måste även befolkningen känna sig redo och vilja ta emot de nyanlända. Eftersom det endast är kommunerna själva som har vetskapen om såväl befolkningens vilja som kommunens möjligheter och resurser är det för Sverigedemokraterna en självklarhet att det också bör vara upp till kommunerna att avgöra om dessa kan och bör anordna flyktingmottagande. Därför menar vi också att deras självbestämmanderätt ska värnas och att flyktingar endast ska anvisas till kommuner som frivilligt tecknat avtal med Migrationsverket.
Sedan 1994 är det möjligt för asylsökande att själva ordna sitt boende i stället för att bosättas efter anvisning från Migrationsverket. När denna möjlighet infördes var tanken att detta skulle underlätta etablering i det svenska samhället genom att personer antogs söka sig till orter och områden där det fanns bostäder och jobb. I stället har det visat sig att en starkare drivkraft vid val av bostadsort är önskan att bo nära tidigare landsmän och eventuella släktingar. Detta har resulterat i att många områden fått en hög koncentration av nyanlända, ofta betydligt högre än vad de mäktat med och förbundit sig till. För Sverigedemokraterna är det en självklarhet att kommuners förmåga att ta emot flyktingar ska vara ledande inte bara avseende av Migrationsverket anvisade flyktingar utan samtliga asylsökande under deras etableringsperiod. Det är därför vår mening att EBO-lagen måste ses över och möjligheten till anordnandet av eget boende antingen avskaffas helt eller regleras så att redan hårt ansatta kommuner kan undantas.
Sverigedemokraterna strävar efter att ge samtliga som anländer till Sverige goda förutsättningar att bli en del av en svenska samhället. Därför förespråkar partiet att det ska bli obligatoriskt för samtliga som söker uppehållstillstånd att delta i samhällsorientering, något som idag endast är ett erbjudande och endast erbjuds vissa grupper av nyanlända. Vi vill också utveckla utbildningens innehåll så att den ger en bra introduktion till Sverige som land, vad gäller livet i Sverige och praktiska kunskaper gällande skyldigheter, rättigheter och möjligheter såväl som kännedom om det svenska samhällets kultur, historia och värdegrund. Samhällsorientering ska ske parallellt med och som ett komplement till svenskundervisning.
Då det finns stora globala skillnader avseende kvalitet på sjukvård och förekomst av sjukdomar anser Sverigedemokraterna att Sverige omgående bör införa obligatoriska hälsoundersökningar av alla individer som söker svenskt uppehållstillstånd. Detta är centralt såväl ur samhällssynpunkt som för immigranten då smittsamma sjukdomar kan upptäckas och behandlas i god tid.
Det är Sverigedemokraternas mening att samtliga uppehållstillstånd som beviljas ska vara av tillfällig karaktär, med möjlighet till förlängning vid behov. Normen för dessa bör vara att de vid utfärdande gäller i ett år samt att förlängningar utfärdas om maximalt sex månader i taget. Detta är enligt oss en naturlig följd av det faktum att uppehållstillstånd beviljas av specifika anledningar och således också bör gälla endast så länge aktuell anledning finns kvar. Vistelse i landet ska helt enkelt betraktas som tillfällig till dess medborgarskap erhålls.
För Sverigedemokraterna är det en grundläggande syn att medborgarskap bör höra samman med nationalitet inte bara i juridisk mening utan även avseende identitet och samhörighet. En ansökan om svenskt medborgarskap ska därför också betraktas som en ansökan om att formalisera den relation som redan finns med landet. Att erhålla svenskt medborgarskap ska ses som en bekräftelse på att Sverige är den sökandes nya, permanenta hemland. Detta menar vi bidrar till ett sammanhållet land med god samhällsgemenskap, där klyftor mellan infödda och invandrade svenskar minimeras.
Alla stater ställer upp regelverk för erhållande av medborgarskap. Det är Sverigedemokraternas övertygelse att det för att upprätthålla en stark koppling mellan medborgarskap och nationell identitet behövs tydliga riktlinjer och minimikrav som ska uppfyllas innan medborgarskap kan erhållas. Vi menar att Sverige under alltför lång tid har ställt alltför låga sådana krav. Detta har gjort att det svenska medborgarskapets betydelse kraftigt urholkats. Tyvärr har många kunnat bli svenska medborgare utan att känna vare sig samhörighet med eller lojalitet till Sverige, och utan att ha någon ambition att bidra till samhällets bästa. Sveriges, i jämförelse med andra länder, låga krav i kombination med ett starkt och väl förankrat välfärdssamhälle har gjort vårt land extra attraktivt för den som i första hand söker generösa trygghetssystem snarare än ett nytt hemland. Genom att kräva motprestation för medborgarskap ökar medborgarskapets betydelse, samtidigt som risken minskar för att personer som kommer till Sverige enbart för att åtnjuta sociala förmåner eller som inte kan hålla sig inom lagens ramar tilldelas medborgarskap.
Sverigedemokraterna föreslår ett antal åtgärder för att på nytt stärka medborgarskapets betydelse. Bland annat menar vi att medborgarskap som regel endast ska kunna sökas efter en vistelsetid i Sverige om 10 år. Det är inget annat än rimliga grundkrav att svenska medborgare förstår och kan svenska i såväl tal som skrift, varför sådana kunskaper ska verifieras genom ett språktest. Det bör vara lika självklart med grundläggande förståelse för och kunskap om det svenska samhället, varför även detta ska verifieras genom ett samhällskunskapstest. Efter tio år i landet, och inte minst tillsammans med deltagande i den svenskundervisning och samhällsorientering som ska vara obligatorisk, bör sådana prov inte vara svåra att klara för den som på allvar blivit en del av samhället.
Vidare menar Sverigedemokraterna att varje ansökan om svenskt medborgarskap ska kompletteras med uppvisandet av en klanderfri vandel för tiden i Sverige. Vid ansökningstillfället ska den sökande också bekräfta sin lojalitet med Sverige och förbinda sig att respektera svenska lagar och övriga samhällsregler genom att underteckna en särskild deklaration om detta.
Det är slutligen också vår mening att den som erhåller medborgarskap eller uppehållstillstånd på falska grunder, genom att ljuga om sin identitet eller förutsättningar, omgående ska få dessa återkallade samt utvisas ur landet som följd.
Enligt Migrationsverkets siffror beviljades totalt 116 587 uppehållstillstånd under 2013, inklusive uppehållsrätter för EES-medborgare. Av dessa beviljades 39 783, motsvarande 34,1 procent, av anhörigskäl. År 2005 beviljades totalt 21 908 uppehållstillstånd av anhörigskäl. På knappt tio år har alltså det årliga antalet uppehållstillstånd inom denna kategori nästan fördubblats. Baserat på nuvarande regelverk och på den takt med vilken uppehållstillstånd inom andra kategorier beviljas, finns all anledning att anta att anhöriginvandringen kommer att fortsätta öka från redan rekordhöga nivåer. Precis som regelverken för förvärvande av medborgarskap är dessutom reglerna för anhöriginvandring väldigt generösa, inte minst i ett internationellt perspektiv. De har så också varit under lång tid, även om de successivt blivit allt mer generösa.
Sverigedemokraterna ser det som en självklarhet att familjer bör få leva tillsammans, men samtidigt ser vi flera problem till följd av dagens generösa regler. Alltför ofta hamnar även anhöriginvandrare i utanförskap vilket belastar samhällets resurser och ytterligare spär på landets segregation. Dessutom lockar dagens regler till användandet av äktenskap som väg in till landet, vilket dels är ett förtroendemissbruk, dels bidrar till att många personer i hopp om ett bättre liv i Sverige i stället fastnar i en utsatthet och beroendeställning gentemot sin make/maka. Slutligen kan vi konstatera att det idag också blir allt vanligare med arrangerade tvångsäktenskap samt att risken för sådana är avsevärt högre bland de äktenskap som sker utanför landets gränser.
I syfte att motverka dessa problem vill Sverigedemokraterna bland annat införa nedanstående regelskärpningar avseende anhöriginvandringen. Merparten av dessa regler är sedan flera år införda i vårt grannland Danmark.
För att äkta makar och/eller registrerade partners och därmed jämställda personer skall få uppehållstillstånd som anhöriginvandrare skall följande krav vara uppfyllda:
Samtliga villkor ska också fortsätta vara uppfyllda fram till dess att den hitflyttade själv erhåller svenskt medborgarskap. I annat fall ska uppehållstillståndet omgående återkallas.
Viseringsfrihet och rörlighet inom EU
Sverige är idag en del av EU. Detta innebär bland annat gemensamma regler för rörlighet inom unionen och EES. Tyvärr har vi sett hur den nuvarande viseringsfriheten missbrukas genom att allt fler EU-medborgare i en svag ekonomisk situation söker sig till Sverige för bättre levnadsvillkor då deras hemland inte förmår ta ansvar för sina medborgare. Detta har för Sveriges del resulterat i en kraftig ökning av tiggeri i mer eller mindre organiserad form. Detta är inte och har aldrig varit syftet med den fria rörligheten inom unionen.
För att komma tillrätta med missbruket av den fria rörligheten vill Sverigedemokraterna skärpa de villkor som gäller för dess nyttjande. Bland annat vill vi minska den vistelsetid som är tillåten i Sverige utan tillstånd från nuvarande tre månader till en månad, undantaget medborgare i de nordiska länderna. Vi vill även se ett registreringskrav för de som kommer till Sverige så att polisen har möjlighet att kontrollera vistelsetid i landet. I kombination med denna registrering ska även identitetshandlingar kunna uppvisas för att verifiera att denna person verkligen är en EES-medborgare. Det är dessutom Sverigedemokraternas mening att visumtvång ska kunna införas gentemot de länder som visat sig bidra till missbruket av den fria rörligheten i högre grad.
Vidare anser vi att EES-medborgare som befinner sig i Sverige genom uppehållsrätt längre än den initiala månaden ska kunna uppfylla krav på arbete och försörjning så att dessa inte på något sätt blir en oskälig belastning på svenska sociala trygghets- och bidragssystem. De ska även inneha en sjukförsäkring som täcker alla de risker som normalt täcks för medborgare i Sverige.
I de fall något av ovanstående villkor för att vistas i Sverige inte uppfylls, ska EES-medborgaren omgående avvisas till sitt hemland.
.
|
Mattias Karlsson (SD) |
|
|
Markus Wiechel (SD) |
Kent Ekeroth (SD) |
|
Paula Bieler (SD) |
Julia Kronlid (SD) |