Regeringen har i sin budget lyft fram ett förslag kring en ny livsmedelsstrategi. Utredningar och strategier i all ära, det svenska jordbruket och landsbygden behöver framtidstro och optimism för att kunna utvecklas. Regeringen motverkar detta genom flera skattehöjningar, som slår hårt mot landsbygden i allmänhet och svensk livsmedelsproduktion i synnerhet.
Det svenska lantbruket lever i en hård, konkurrensutsatt internationell marknad, där vi snarare måste sträva efter bättre konkurrensvillkor än att lägga ut fler ekonomiska snaror.
Sänkt återbetalning koldioxidskatt för jord- och skogsbruksmaskiner
Utöver högre krav på djurskydd och miljö har de svenska bönderna även en konkurrensnackdel genom ett högre skattetryck i form av koldioxidskatt på diesel för jord- och skogsbruksmaskiner. Regeringen väljer att negligera problemet och drastiskt minska återbetalningen. Regeringen har beslutat att fram till 2015 minska återbetalningen av koldioxidskatten för jord- och skogsbruksmaskiner från 2,10 kronor/liter till 0,90 kronor/liter. Med tanke på jordbrukets lönsamhetsproblem är detta ett direkt skadligt beslut som ytterligare försämrar det svenska jord- och skogsbrukets konkurrenskraft. Sverigedemokraterna har en vilja att istället försöka möta de europeiska nivåerna och föreslår därför att tvärtemot regeringens intention höja återbetalningen av koldioxidskatten för jord- och skogsbruksmaskiner. Detta ska ses mot bakgrund av att Sverige har bland Europas högsta skattekostnader för diesel inom jord- och skogsbruket.
Sverigedemokraterna håller sitt löfte till Sveriges bönder och föreslår därför fortsatt kompensation med återbetalning av koldioxidskatt till en nivå som motsvarar 2,60 kronor/liter.
Höjd koldioxidskatt uppvärmningsbränsle
Regeringen föreslår också en höjning av koldioxidskatten för uppvärmningsbränslen för de delar av näringslivet som inte har utsläppsrätter. Utöver jord- och skogsbruket så berör detta livsmedelsindustrin, textilindustrin och verkstadsindustrin. Förslaget innebär att man kommer att ta ut full koldioxidskatt på uppvärmningsbränsle från den 1 januari år 2016. Redan vid det kommande årsskiftet kommer koldioxidskatten att höjas kraftigt för dessa företag till följd av beslut som togs under alliansregeringen.
Vi i Sverigedemokraterna motsätter oss ytterligare skattehöjningar som slår mot det svenska jord- och skogsbruket och som indirekt även riskerar att slå ut annan svensk industri på landsbygden.
Återinförd gödselskatt
Regeringen vill utreda hur en gödselskatt kan utformas och planerar att införa den ifrån år 2016. Den dåvarande skatten på handelsgödsel kom en gång till för att finansiera den svenska spannmålsexporten. Senare lyftes den fram som ett förslag på åtgärd för att minska läckaget av näring till vattendrag och att minska tillförsel av tungmetaller till jorden.
När det gäller näringsläckage finns det många studier som visar att det snarare är geografi, jordart och/eller djurintensitet som avgör detta, än om odlingen bedrivs ekologiskt eller inte. Jordbrukets läckage av växtnäringsämnen har minskat på senare år genom minskad spannmålsodling och ett målmedvetet miljöarbete.
För att minska övergödningen behöver vi satsa mer på stöd till skyddszoner, fånggrödor, minskad jordbearbetning och ökad vallodling. Andra åtgärder kan vara att gödsla mer effektivt och förbättra markstrukturen med exempelvis bra dränering och strukturkalkning. I Sverige har vi också tydliga miljöregler när det gäller spridning av både konstgödsel och naturgödsel från våra lantbruksdjur. Det går dock inte att bortse från att det i vissa områden i Sverige med en hög djurtäthet kan finnas en högre risk för näringsläckage. Detta är något svenska lantbrukare ihop med myndigheter och rådgivningsorganisationer arbetar med och gör framsteg.
Vi är av uppfattningen att en gödselskatt är en ineffektiv åtgärd, som inte kommer att påverka särskilt många bönder att minska användningen av konstgödsel.
Sverigedemokraterna vill därför att en skatt på handelsgödsel inte genomförs.
Vägslitageavgift
Regeringen har dessutom presenterat ett förslag om att införa en avståndsbaserad ”vägslitageavgift”. Regeringen vill styra om långväga godstransporter från vägar till järnvägar. De väljer i sammanhanget att bortse ifrån att endast tio procent av transporterna på lastbil körs över 30 mil. I verkligheten blir det bara ett hårt slag mot redan pressade företag. 80 procent av all inrikes godstrafik körs i dag via lastbil. De flesta transporter är korta och olämpliga (eller omöjliga) att ersätta med järnvägstransport. Det är också den viktiga skogssektorn och dess möjligheter att bidra till en energiomställning baserad på förnybar energi som riskerar ett allvarligt avbräck av den föreslagna kilometerskatten. Miljöeffekten lär alltså bli begränsad medan boende på landsbygden tvingas betala högre skatt.
Höjd skatt på bekämpningsmedel
Regeringen föreslår också en ändring i lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel, en höjning från 30 till 34 kronor per kilogram verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet. Detta blir en ytterligare pålaga på vissa redan hårt ansatta landsbygdsföretag, samtidigt som vissa bedömare anser att den föreslagna höjningen av skatten kan ge vissa oönskade effekter på grund av att skatten enbart baseras på mängden verksamt ämne.
Sverigedemokraterna föreslår istället att skatten ska ligga kvar på 2014 års nivå.
.
|
Anders Forsberg (SD) |
|
|
Martin Kinnunen (SD) |
Runar Filper (SD) |
|
Josef Fransson (SD) |
Mikael Eskilandersson (SD) |
|
Aron Emilsson (SD) |
|