För att Sverige ska kunna möta framtida utmaningar krävs att människors vilja att arbeta längre än idag uppmuntras och tas till vara. Då krävs det att vi utvecklar olika vägar till att stärka det livslånga lärandet och ge individen möjlighet att under hela arbetslivet utveckla sin kompetens. Sverige som kunskapsnation behöver underlätta och främja allas vilja att oavsett ekonomisk bakgrund studera på akademisk nivå.
Dagens studiemedelssystem är uppbyggt för att skapa goda möjligheter för alla i yngre åldrar, men präglas av tanken att man efter 45 börjar trappa av rätten till studielån utifrån bilden av arbetslivets längd. Om allt fler nu arbetar allt längre måste det gamla synsättet revideras. Det understryks även av Pensionsåldersutredningens betänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv. Från den 1 juli i år har möjligheten att studera förlängts med två år både vad gäller avtrappning (45–47 år) och den övre gränsen för att få studiemedel (54–56 år). När den senaste ändringen gjordes 2006 förlängdes tiden med 4 år och om nu gränser ska finnas bör samma göras denna gång. Det vore motiverat att pröva en justering i avtrappningen till att börja vid 49 år och övre gränsen dras vid 58 år. Målet bör vara att på sikt avskaffa fokuseringen vid åldersgränser.
.
|
Kerstin Lundgren (C) |
|