Vädret och hur tidig årstiden är påverkar miljön i våra beteshagar. Hur stor nederbörd det kommer, regnmängder och vindförhållanden påverkar utomhusmiljön för våra betesdjur. Beteskrav för nötkreatur är i dagens lagstiftning för strikt reglerat, eftersom väderförhållanden inte avgör när djuren ska ut på bete eller när djuren mår bäst i sina stallar.
Att enbart strikt tillämpa datum och antal dagar för betesgång är ett för fyrkantigt instrument för att tillse att våra betesdjur får en bra miljö på betet.
Variationer av vädret kan innebära att betesdjur får komma ut för tidigt och vara ute för länge, i ett väder och under betesförhållanden som blir problematiskt för deras hälsa.
För betesdjur är betet viktigt för rörelse och för att djuren ska få solljus. En kall blöt beteshage uppfyller inte det behovet. Beteskravet för nötkreatur behöver därför utvärderas och utredas.
Felaktiga betesförhållanden kan leda till ett onödigt antibiotikabehov. Betestiderna behöver därför mer anpassas efter väder, vind och markförhållanden än efter kalendrar och antal dagar.
Att som djurägare tvingas släppa ut mjölkkorna vid fel förhållanden innebär att man tar en stor risk att djuren blir sjuka och måste ha medicin och antibiotika. Något varje djurägare vill undvika.
Idag är det ofta så att det går åt mindre antibiotika när djuren är inne, och mer när djuren släpps ut på bete. Detta behöver beaktas när man sätter krav på betesgång under fel förhållanden. Man måste ge ännu mer möjlighet för djurägaren att avgöra när det är lämpligt att släppa ut mjölkkorna på bete. Djurens hälsa måste aktivt beaktas och antibiotikaanvändningen hållas nere.
Därför behöver man göra en översyn av beteskraven, göra kraven mera flexibla och anpassa kraven till verkligheten.
.
|
Lotta Olsson (M) |
Sten Bergheden (M) |